2227400GL031501997/98150propproppropProposition 1997/98:150PropositionPropositionFinansdepartementet15001998-04-06 00:00:002025-12-19 14:03:401998-01-01 00:00:001998 års ekonomiska vårpropositiondigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GL03150/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GL03150https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03150
<h2><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h2>
<h2>1997/98:150</h2>
<h3>1998 års ekonomiska vårproposition</h3>
<p>Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, en offensiv för ut-<br>hållig tillväxt och ökad sysselsättning, utgiftstak, ändrade anslag för<br>budgetåret 1998, skattefrågor, kommunernas ekonomi, m.m.</p>
<p>1 Riksdagen 1997/98. 1 sarnl. Nr 150</p>
<h1><a name="caption2"></a>^03^3</h1>
<h3>Regeringens proposition<br>1997/98:150</h3>
<p>1998 års ekonomiska vårproposition</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 6 april 1998</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Erik Åsbrink</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<p>Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Förslag lämnas till ut-<br>giftstak för staten år 2001. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen en offensiv för uthållig tillväxt<br>och ökad sysselsättning. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling<br>m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1998.</p>
<p>Regeringen föreslår ett utgiftstak för staten på 770 miljarder kronor år 2001.</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Finansplan...............................................................................13</p>
<p>1.1 Det går bra för Sverige...........................................13</p>
<p>1.2 Den ekonomiska utvecklingen...............................14</p>
<p>1.2.1 Den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet.... 14</p>
<p>1.2.2 Den ekonomiska utvecklingen 1998 och 1999.......15</p>
<p>1.2.3 Kalkyl för 2000 och 2001......................................16</p>
<p>1.3 Sunda offentliga finanser och stabila priser ger</p>
<p>fler jobb.................................................................17</p>
<p>1.3.1 Sunda offentliga finanser.......................................17</p>
<p>1.3.2 Stabila priser..........................................................21</p>
<p>1.3.3 Fler jobb................................................................23</p>
<p>1.4 Skolan, vården och omsorgen................................25</p>
<p>1.5 En offensiv för uthållig tillväxt och ökad sysselsätt-</p>
<p>ning .......................................................................26</p>
<p>1.5.1 Kunskap och kompetens........................................26</p>
<p>1.5.2 Delaktighet i informationssamhället......................27</p>
<p>1.5.3 Hållbara Sverige - ett föregångsland......................28</p>
<p>1.5.4 Företagande...........................................................29</p>
<p>1.5.5 Europeiskt samarbete.............................................30</p>
<p>1.5.6 Ett Sverige för alla.................................................31</p>
<p>1.5.7 Trygghet och solidaritet.........................................31</p>
<p>1.6 Rättvisa skatter......................................................32</p>
<p>1.6.1 En skattepolitik för företagande............................32</p>
<p>1.6.2 Skattekontroll för rättvisa......................................33</p>
<p>1.6.3 Skattepolitiken och internationaliseringen.............33</p>
<p>1.6.4 Fastighetsbeskattningen.........................................33</p>
<p>1.7 Fördelningspolitiken..............................................34</p>
<p>2. Förslag till riksdagsbeslut........................................................37</p>
<p>3. Lagförslag...............................................................................47</p>
<p>3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om</p>
<p>allmän försäkring...................................................47</p>
<p>3.2 Förslag till ändring i lagen (1969:205) om</p>
<p>pensionstillskott.....................................................52</p>
<p>3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om</p>
<p>delpensionsförsäkring............................................54</p>
<p>3.4 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370).............................................................55</p>
<p>3.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om</p>
<p>självdeklaration och kontrolluppgifter...................61</p>
<p>3.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:706) om</p>
<p>kommuners ansvar för ungdomar..........................62</p>
<p>3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1268) om</p>
<p>kommuners ansvar för ungdomar mellan</p>
<p>20 och 24 år..........................................................63</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>3.8 Förslag till lag om ändring i semesterlagen</p>
<p>(1977:480).............................................................64</p>
<p>3.9 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).....65</p>
<p>3.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om<br>generellt statsbidrag till kommuner och landsting...67</p>
<p>3.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om</p>
<p>statlig inkomstskatt................................................68</p>
<p>3.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om</p>
<p>periodiseringsfonder...............................................70</p>
<p>3.13 Förslag till lag om omräkningstal för 1999 års</p>
<p>taxeringsvärden......................................................71</p>
<p>3.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om</p>
<p>tobaksskatt.............................................................72</p>
<p>3.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om</p>
<p>alkoholskatt...........................................................73</p>
<p>3.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om</p>
<p>statlig fastighetsskatt..............................................74</p>
<p>3.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om</p>
<p>skatt på annonser och reklam.................................76</p>
<p>3.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1061) om<br>minskning i särskilda fall av det generella<br>statsbidraget till kommuner och landsting</p>
<p>åren 1997 och 1998 ...............................................80</p>
<p>3.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med</p>
<p>särskilda bestämmelser om kommuns och annan<br>menighets utdebitering av skatt, m.m.....................81</p>
<p>3.20 Förslag till lag med särskilda bestämmelser om</p>
<p>utbetalning av skattemedel år 1999........................83</p>
<p>3.21 Lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s för-<br>ordningar om miljö- och strukturstöd....................84</p>
<p>4. Statens finanser och förslag till utgiftstak.................................87</p>
<p>4.1 Förutsättningar.......................................................87</p>
<p>4.1.1 Budgetpolitiska mål................................................87</p>
<p>4.1.2 Samhällsekonomiska förutsättningar......................87</p>
<p>4.1.3 Politiska prioriteringar...........................................88</p>
<p>4.2 Offentliga finanser.................................................89</p>
<p>4.3 Statsbudgetens utveckling 1997-2001 ....................90</p>
<p>4.3.1 Inkomster...............................................................90</p>
<p>4.3.2 Statsbudgetens utgifter...........................................93</p>
<p>4.3.3 Statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor</p>
<p>och Riksgäldskontorets nettoutlåning....................93</p>
<p>4.3.4 Statsskuldräntor.....................................................94</p>
<p>4.3.5 Statens lånebehov och statsskulden........................95</p>
<p>4.4 Utgiftstaket för den offentliga sektorn....................96</p>
<p>4.4.1 Den offentliga sektorns utgiftstak...........................97</p>
<p>4.4.2 Utgiftstaket för staten.............................................97</p>
<p>4.5 Utgiftstak för staten fördelat på utgiftsområden.....97</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>4.5.1 Preliminär fördelning på utgiftsområden åren</p>
<p>1999-2001.............................................................97</p>
<p>4.5.2 Beskrivning av utgiftsområden...............................99</p>
<p>4.6 Uppräkning av basbeloppet och fastställande av</p>
<p>bastal för basbeloppet respektive det förhöjda<br>basbeloppet samt höjning av det reducerade<br>basbeloppet..........................................................113</p>
<p>4.7 Vissa ändringar av redovisningen på</p>
<p>statsbudgeten.......................................................113</p>
<p>4.8 Ålderspensionsreformen.......................................114</p>
<p>5. Uppföljning av 1997, prognos för 1998 och förslag till<br>tilläggsbudget för 1998.........................................................121</p>
<p>5.1 Inledning..............................................................121</p>
<p>5.2 Uppföljning av budgetåret 1997..........................121</p>
<p>5.3 Utgiftsprognos för budgetåret 1998..................... 127</p>
<p>5.4 Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för</p>
<p>budgetåret 1998...................................................129</p>
<p>5.4.1 Inledning..............................................................129</p>
<p>5.4.2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse............................129</p>
<p>5.4.3 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-<br>förvaltning...........................................................130</p>
<p>5.4.4 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd.. 132</p>
<p>5.4.5 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och</p>
<p>internationell samverkan......................................133</p>
<p>5.4.6 Utgiftsområde 6 Totalförsvar...............................133</p>
<p>5.4.7 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social</p>
<p>omsorg.................................................................134</p>
<p>5.4.8 Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid</p>
<p>arbetslöshet..........................................................134</p>
<p>5.4.9 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv... 136</p>
<p>5.4.10 Utgiftsområde 15 Studiestöd................................139</p>
<p>5.4.11 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-<br>forskning .............................................................139</p>
<p>5.4.12 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och</p>
<p>fritid....................................................................141</p>
<p>5.4.13 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostads-<br>försörjning och byggande.....................................142</p>
<p>5.4.14 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och</p>
<p>utveckling............................................................143</p>
<p>5.4.15 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård... 144</p>
<p>5.4.16 Utgiftsområde 21 Energi......................................145</p>
<p>5.4.17 Utgiftsområde 22 Kommunikationer...................149</p>
<p>5.4.18 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske</p>
<p>med anslutande näringar.....................................155</p>
<p>5.4.19 Utgiftsområde 24 Näringsliv................................157</p>
<p>5.4.20 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till</p>
<p>kommuner...........................................................159</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>6. Skattefrågor och prognos av statsbudgetens inkomster..........163</p>
<p>6.1 Inledning..............................................................163</p>
<p>6.2 Åtgärder på skatteområdet...................................163</p>
<p>6.2.1 Den statliga skatten på förvärvsinkomster............163</p>
<p>6.2.2 Beskattningen av småföretag................................164</p>
<p>6.2.2.1 Allmänna överväganden.......................................164</p>
<p>6.2.2.2 Förstärkta reserveringsmöjligheter för enskilda</p>
<p>näringsidkare och delägare i handelsbolag............166</p>
<p>6.2.2.3 Ökat lättnadsutrymme vid beskattningen av</p>
<p>utdelning och reavinst på onoterade aktier...........166</p>
<p>6.2.2.4 Ökade möjligheter till kvittning av reaförluster på</p>
<p>onoterade aktier...................................................168</p>
<p>6.2.2.5 Fördelning av basbeloppsavdraget för enskilda</p>
<p>näringsidkare........................................................168</p>
<p>6.2.3 Omräkningstalen för 1999 års taxeringsvärden....169</p>
<p>6.2.4 Åtgärder på tobaks- och alkoholskatteområdet....169</p>
<p>6.2.4.1 Sänkt skatt på cigaretter.......................................169</p>
<p>6.2.4.2 Upphävande av reglerna för indexering av vissa</p>
<p>punktskatter.........................................................174</p>
<p>6.2.5 Fastighetsskatten på vattenkraftverk....................175</p>
<p>6.2.6 Reklamskatt.........................................................175</p>
<p>6.2.7 Inget direktavdrag för investeringar i nya värme-</p>
<p>och kraftproduktionsanläggningar.......................177</p>
<p>6.2.8 Finansiella effekter för stat och offentlig sektor....177</p>
<p>6.3 Statsbudgetens inkomster.....................................178</p>
<p>6.3.1 Skatter m.m. 1998-2001 ......................................179</p>
<p>6.3.2 Övriga inkomster ................................................183</p>
<p>6.3.3 Jämförelse med beräkningen till statsbudgeten</p>
<p>1998.....................................................................183</p>
<p>6.4 Offentliga sektorns skatter 1998-2001.................184</p>
<p>7. Kommunsektorn....................................................................187</p>
<p>7.1 Allmänna utgångspunkter....................................187</p>
<p>7.2 Utvecklingen i kommuner och landsting de senaste</p>
<p>åren......................................................................188</p>
<p>7.2.1 Kommunsektorn och samhällsekonomin..............188</p>
<p>7.2.2 Den ekonomiska utvecklingen fram till år 1997... 188</p>
<p>7.2.3 Den kommunala verksamheten............................190</p>
<p>7.2.4 Sysselsättningsutvecklingen i kommuner och lands-<br>ting fram till år 1997............................................191</p>
<p>7.3 Förutsättningar för kommuner och landsting de</p>
<p>närmaste åren.......................................................192</p>
<p>7.3.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen.................192</p>
<p>7.3.2 Utvecklingen de närmaste åren inom skola, vård och</p>
<p>omsorg.................................................................192</p>
<p>7.3.3 Förutsättningar för enskilda kommuner och</p>
<p>landsting...............................................................193</p>
<p>7.4 Ökade satsningar på kommuner och landsting.....194</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>7.4.1 Höjda statsbidrag................................................194</p>
<p>7.4.2 Andra satsningar som påverkar kommuner och</p>
<p>landsting..............................................................195</p>
<p>7.5 Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna</p>
<p>bidrag till kommuner år 1999..............................196</p>
<p>7.6 Övriga frågor.......................................................197</p>
<p>7.6.1 Förbättrad uppföljning av resultat och</p>
<p>resursutnyttjande.................................................197</p>
<p>7.6.2 Minskning i särskilda fall av det generella<br>statsbidraget till kommuner och landsting</p>
<p>år 1999................................................................198</p>
<p>7.6.3 Uppräkningsfaktorer...........................................201</p>
<p>7.6.4 Bildande av bolag för övertagande av kommunala</p>
<p>bostadsföretag m.m.............................................201</p>
<p>7.6.5 Ekonomiska regleringar mellan staten och de</p>
<p>kyrkliga kommunerna år 1999............................202</p>
<p>8. Revision och kontroll av EU-medel.......................................205</p>
<p>8.1 Europeiska revisionsrättens rapporter för</p>
<p>verksamhetsåret 1996..........................................205</p>
<p>8.1.1 Bakgrund.............................................................205</p>
<p>8.1.2 Amsterdamfördraget............................................205</p>
<p>8.1.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande.................206</p>
<p>8.1.4 Iakttagelser i rapporterna för 1996 och svenskt</p>
<p>agerande i rådet...................................................206</p>
<p>8.1.5 Bedömning av iakttagelser rörande Sverige i</p>
<p>årsrapporten........................................................207</p>
<p>8.2 Kompletterande regler till EG:s förordningar om</p>
<p>strukturstöd.........................................................207</p>
<p>8.2.1 Ärendet och dess beredning.................................207</p>
<p>8.2.2 Inledning..............................................................208</p>
<p>8.2.3 EG:s förordningar om strukturfonder..................208</p>
<p>8.2.4 EG:s regler om kontroll och tillsyn......................208</p>
<p>8.2.5 Svenska lagregler om kontroll och tillsyn.............209</p>
<p>8.2.6 Lagstiftningsfrågor...............................................209</p>
<p>8.2.7 Ikraftträdande m.m..............................................210</p>
<p>Bilaga 1................................................................210</p>
<p>Bilaga 2................................................................210</p>
<p>Bilagor</p>
<p>Bilaga 1 Svensk ekonomi</p>
<p>Bilaga 2 Avstämning av det svenska konvergensprogrammet</p>
<p>Bilaga 3 Avstämning av målet om en halverad öppen</p>
<p>arbetslöshet till år 2000</p>
<p>Bilaga 4 Nationell handlingsplan för sysselsättning</p>
<p>Bilaga 5 Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<p>Bilaga 6 Redovisning av skatteavvikelser</p>
<p>1</p>
<p>Finansplan</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h3>1 Finansplan</h3>
<h4>1.1 Det går bra för Sverige</h4>
<p>Sverige kan möta 2000-talet med betydande tillför-<br>sikt och optimism. Grunden är lagd för en gynnsam<br>utveckling av den svenska ekonomin under de kom-<br>mande åren. Betydande ekonomiska framsteg under<br>den gångna mandatperioden kan i dag summeras:</p>
<p>De offentliga finanserna har sanerats. Inflationen<br>har nedbringats till en varaktigt låg nivå. Bytesbalan-<br>sen visar växande överskott.</p>
<p>Detta har lett till att de svenska räntorna har sjun-<br>kit kraftigt, både i absoluta tal och jämfört med and-<br>ra länder. Investeringarna ökar kraftigt. Den privata<br>konsumtionen växer i god takt. Den starka exportut-<br>vecklingen kompletteras nu med en mera livaktig<br>hemmamarknad. Stora produktivitetsförbättringar i<br>förening med en dämpad kostnadsutveckling har<br>gjort svenska företag synnerligen konkurrenskraftiga.<br>Förtroendet för svensk ekonomi växer och optimis-<br>men och därmed viljan att satsa på framtiden blir<br>alltmer påtaglig.</p>
<p>Därtill har politiska framgångar förbättrat förut-<br>sättningarna för en hög tillväxt och en snabb ökning<br>i sysselsättningen:</p>
<p>Ett aktivt medlemskap i Europeiska Unionen har<br>medfört en större marknad för svenska företag, ökad<br>handel och nya möjligheter för sysselsättningspoliti-<br>ken.</p>
<p>Östersjösamarbetet understöder en demokratisk<br>utveckling och en kraftig tillväxt i vårt närområde.<br>Ökad handel och större utbyte förbättrar välståndet i<br>hela Östersjöregionen.</p>
<p>Omställningen till ekologisk hållbarhet har på-<br>börjats. Såväl de lokala investeringsprojekten och<br>satsningarna på energiforskning och teknisk utveck-<br>ling som förbättrad infrastruktur förbättrar livskvali-<br>teten för kommande generationer och stärker svensk<br>innovationsförmåga och konkurrenskraft.</p>
<p>Pensionsöverenskommelsen mellan fem riksdags-<br>partier garanterar goda pensioner även i framtiden,<br>ökar tryggheten och ger välfärdssamhället en långsik-<br>tig stabilitet.</p>
<p>Blockpolitiken har övergivits till förmån för ge-<br>mensamt parlamentariskt ansvarstagande. Det ska-<br>par en god jordmån för hållbara regelverk för både<br>företag och individer, en stabil utveckling och ökad<br>kontroll över statsfinanserna.</p>
<p>Även utvecklingen på arbetsmarknaden har vänt.<br>Arbetslösheten har det senaste året minskat med<br>omkring 100 000 personer. Detta har skett parallellt<br>med att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har<br>minskat. Den reguljära sysselsättningen ökar, särskilt<br>i den privata sektorn. Därtill har det stora intresset<br>för kunskapslyftet bidragit positivt till arbetsmark-<br>nadens utveckling framöver. Det är en unik satsning<br>på att stärka kompetensen och självtilliten hos<br>många människor, som därefter kan återvända bättre<br>rustade till arbetsmarknaden.</p>
<p>Den omfattande saneringen av de offentliga finan-<br>serna har gjort det möjligt att styra ökade resurser till<br>prioriterade områden. Särskilt viktigt är att förbättra<br>kvaliteten inom skolan, sjukvården och omsorgen<br>om bam och gamla. I denna proposition föreslås yt-<br>terligare tillskott till dessa områden.</p>
<p>Stora insatser har också gjorts eller görs på en rad<br>andra områden: utbildning och kompetensutveck-<br>ling, arbetsmarknadspolitiken, förbättringar av före-<br>tagens villkor, byggandet av Hållbara Sverige, höjda<br>barnbidrag, höjda ersättningsnivåer i socialförsäk-<br>ringarna och förbättrade pensioner.</p>
<p>Till detta kommer de särskilda insatser som nu fö-<br>reslås på sex viktiga framtidsområden: Investeringar i<br>kunskap, den nya tekniken, bättre förutsättningar för<br>entreprenörskap, ekologisk omställning, samarbete i<br>Europa och ökad delaktighet och integration i Sveri-<br>ge-</p>
<p>Dessa insatser äventyrar inte - och får inte äventy-<br>ra - målen för de offentliga finanserna. I själva verket<br>kommer målen om balans i år och överskott under<br>de kommande åren att överträffas med god marginal.<br>De statliga utgifterna håller sig inom utgiftstaken re-<br>spektive år och de offentliga utgifterna, mätt som<br>andel av BNP, minskar successivt.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>De allt starkare offentliga finanserna bidrar inte<br>bara till lägre räntor och ett ökat förtroende - såväl i<br>Sverige som internationellt — för den svenska ekono-<br>min. De skapar också en ökad handlingsfrihet i fram-<br>tiden. De ger utrymme för ökade insatser inom skola,<br>vård och omsorg. De gör det möjligt att amortera på<br>statsskulden och därigenom minska bördorna på<br>kommande generationer. De gör det också möjligt<br>att möta kommande konjunktursvängningar.</p>
<p>Skattesänkningar i framtiden är möjliga att över-<br>väga men endast om vissa villkor obetingat uppfylls.<br>Generella skattesänkningar får inte ske innan en till-<br>fredsställande kvalitet har säkerställts inom skolan,<br>vården och omsorgen. De får inte finansieras genom<br>skuldsättning. Och de måste utformas på ett fördel-<br>ningspolitiskt rättvist sätt.</p>
<p>En stabil grund har lagts för en hög ekonomisk<br>tillväxt under 1998 och de följande åren. Mycket<br>talar för att tillväxten under en följd av år kan uppgå<br>till i genomsnitt minst 3 procent per år. Detta är be-<br>tydelsefullt, eftersom det gör det möjligt att hantera<br>ett antal stora uppgifter som Sverige står inför under<br>de kommande åren.</p>
<p>Sysselsättningen måste öka och arbetslösheten<br>minska. Målet att halvera den öppna arbetslösheten<br>till 4 procent år 2000 ligger fast. Att nå målet ligger<br>inom räckhåll med den ekonomiska utveckling som<br>nu kan förutses och med de åtgärder som har beslu-<br>tats tidigare eller som föreslås nu. Enligt regeringens<br>bedömning kommer målet att nås före utgången av<br>år 2000.</p>
<p>Det är ett ambitiöst mål, men likväl endast ett<br>etappmål. På längre sikt måste ambitionen vara än<br>högre. Ambitionen bör vara att återskapa full syssel-<br>sättning, där - bortsett från en viss ofrånkomlig frik-<br>tionsarbetslöshet - alla som vill och kan arbeta också<br>skall ha ett meningsfullt arbete. Detta förutsätter att<br>sysselsättningen ökar väsentligt och att arbetskrafts-<br>deltagandet ånyo höjs.</p>
<p>Hög tillväxt är viktig inte bara för att öka syssel-<br>sättningen och minska arbetslösheten. Den krävs<br>även för att möta de ökade resurskrav inom bl.a.<br>vården och omsorgen som följer av den demografis-<br>ka utvecklingen och för att trygga en jämn och rätt-<br>vis fördelning av levnadsstandarden. Den krävs vida-<br>re för att möjliggöra angelägna reformer och skapa<br>förutsättningar för ökade reallöner. Den krävs dess-<br>utom om vi skall återvinna den relativt bättre inter-<br>nationella position som Sverige hade före de år under<br>första hälften av 1990-talet, då den svenska BNP-<br>utvecklingen var negativ samtidigt som andra länder<br>fortsatte att ha en positiv tillväxt.</p>
<p>Den återhämtning som skett i den svenska eko-<br>nomin och i de offentliga finanserna sedan 1994 är<br>unik. Den hade inte varit möjlig utan samarbetet de<br>senaste åren mellan socialdemokraterna och center-<br>partiet. Ett tufft och omfattande saneringsprogram<br>har genomförts, samtidigt som villkoren för arbete,<br>utbildning och företagande har förbättrats. Det krävs<br></p>
<p>en fortsatt uthållig och ansvarsfull ekonomisk politik<br>för att under de kommande åren befästa framgång-<br>arna och skörda frukterna av den förda politiken.</p>
<h4>1.2 Den ekonomiska utvecklingen</h4>
<p>Den ekonomiska politiken har varit framgångsrik i<br>att skapa en stabil grund för svensk ekonomi. Sverige<br>befinner sig i början av den första högkonjunktur på<br>30 år som inte har föregåtts av en devalvering eller en<br>expansiv ekonomisk politik. Tvärtom har perioden<br>kännetecknats av en mycket stram budgetpolitik.<br>Styrkan i konjunkturuppgången kommer inifrån.</p>
<h5>1.2.1 Den ekonomiska utvecklingen under<br>1990-talet</h5>
<p>Den svenska ekonomin under 1990-talet har känne-<br>tecknats av tvära kast, från djupaste depression till<br>begynnande högkonjunktur. Under perioden 1991—<br>1993 drabbades Sverige av den värsta lågkonjunktu-<br>ren sedan 1930-talet. Den totala svenska produktio-<br>nen föll med sammanlagt 5 procent.</p>
<p>Mellan 1991-1994 fördubblades statsskulden,<br>tredubblades arbetslösheten och mer än fyrdubblades<br>budgetunderskottet. Den öppna arbetslösheten steg<br>till 8 procent som en följd av att 450 000 arbetstill-<br>fällen försvann, de flesta i privat sektor. Detta till-<br>sammans med ofinansierade skattesänkningar och<br>reformer medförde att underskottet i de offentliga<br>finanserna steg kraftigt. Det uppgick som mest till</p>
<p>12,3 procent av BNP år 1993. De offentliga utgifter-<br>na som andel av BNP ökade med 7 procentenheter<br>mellan 1991 och 1994.</p>
<p>Misstroendet på grund av oförmågan att lösa de<br>ekonomiska problemen resulterade i räntekris och<br>kronfall. Osäkerhet och höga räntor bidrog till att<br>bruttoinvesteringarna föll med i genomsnitt 9 pro-<br>cent per år 1991-1994.</p>
<p>En framgångsrik mandatperiod</p>
<p>Den ekonomiska politik som har förts sedan 1994<br>har varit inriktad på att bryta den negativa ekono-<br>miska utvecklingen och skapa förutsättningar för en<br>hög och stabil tillväxt och en varaktig nedgång i ar-<br>betslösheten. Två ömsesidigt förstärkande mål har<br>varit styrande för den ekonomiska politiken, dels<br>målet att den öppna arbetslösheten skall halveras och<br>nå 4 procent år 2000, dels målet om sunda offentliga<br>finanser. Resultaten av den förda politiken är i de<br>flesta avseenden mycket gynnsamma. Inom snart sagt<br>samtliga ekonomiska områden har den ekonomiska</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>utvecklingen varit bättre under den nuvarande man-<br>datperioden än under den föregående perioden<br>1991-1994.</p>
<p>- BNP-tillväxten beräknas under mandatperioden<br>uppgå till i genomsnitt 2,5 procent per år. Sverige<br>växer återigen.</p>
<p>- De offentliga finanserna förbättras med 11,9 pro-<br>centenheter av BNP under mandatperioden. In-<br>nevarande år beräknas överskottet i de offentliga<br>finanserna vara 1,6 procent av BNP. Sunda of-<br>fentliga finanser är åter ett kännetecken för Sveri-<br>ge-</p>
<p>- Statsskulden som andel av BNP faller. Istället för<br>att använda mer och mer resurser för att betala<br>räntorna på statsskulden kan skolan, vården och<br>omsorgen prioriteras.</p>
<p>- De långa räntorna har fallit kraftigt. Räntemargi-<br>nalen mot Tyskland är idag mindre en tiondel än<br>av vad den var 1994. Förtroendet för svensk eko-<br>nomi är återupprättat.</p>
<p>- Ett villalån på 500 000 kronor är i dag 1 900<br>kronor billigare i månaden än under sommaren<br>1994. Skuldsatta hushåll får en lättare situation.</p>
<p>- Riksbanken har kunnat sänka de korta räntorna.<br>Sunda offentliga finanser och låga prisökningar<br>har gjort detta möjligt.</p>
<p>- Inflationen och inflationsförväntningarna har<br>sjunkit och anpassat sig till inflationsmålet. Där-<br>med finns en viktig förutsättning på plats för en<br>väl fungerande lönebildning.</p>
<p>- Arbetslösheten faller. År 1994 var den öppna ar-<br>betslösheten 8,0 procent mätt som årsgenomsnitt.<br>I dag är den 6,7 procent. Målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet till 4 procent nås under år</p>
<p>2000.</p>
<p>- Mellan 1994 till 1998 skapas det 93 000 jobb i<br>den privata sektorn. Den privata sektorn växer<br>återigen.</p>
<p>- Sveriges affärer med omvärlden visar stora och<br>växande överskott. I år visar bytesbalansen ett<br>överskott på 3,5 procent av BNP. Därmed kan<br>Sveriges utlandsskuld minskas.</p>
<p>- Näringslivet växer med närmare 4 procent per år.<br>Svenska företag är världsledande och vinner<br>marknadsandelar.</p>
<p>- Näringslivets investeringar ökar under mandatpe-<br>rioden med 10 procent per år. Vi bygger för<br>framtiden.</p>
<h5>1.2.2 Den ekonomiska utvecklingen 1998<br>och 1999</h5>
<p>Världsekonomin utvecklas väl trots krisen i Asien. I<br>Sverige vände konjunkturen ordentligt uppåt under</p>
<p>1997. Den goda tillväxten väntas hålla i sig både<br>1998 och 1999.</p>
<p>Den internationella utvecklingen</p>
<p>Trots den finansiella krisen i Asien fortsätter världs-<br>ekonomin att utvecklas väl. Den starka konjunktur-<br>utvecklingen i Förenta staterna och återhämtningen i<br>EU väntas inte brytas till följd av den ekonomiska<br>krisen i Asien, förutsett att denna inte fördjupas.</p>
<p>Svag inhemsk efterfrågan i kombination med pro-<br>blem i den finansiella sektorn bidrar till fortsatt stag-<br>nation i Japan. BNP-tillväxten väntas falla i Asien<br>som helhet och t.o.m. bli negativ i vissa av de drab-<br>bade länderna, däribland Indonesien. För att en<br>gradvis uppgång i de asiatiska länderna skall äga rum<br>krävs att de påbörjade reformerna fullföljs. Dess-<br>utom är det viktigt att industriländerna inte inför<br>importhinder för den asiatiska exporten.</p>
<p>I Förenta staterna har den inhemska efterfrågan<br>stigit kraftigt och BNP-tillväxten under 1997 blev<br>den högsta på nio år. Samtidigt sjönk både arbetslös-<br>heten och inflationen. Den väl avvägda finans- och<br>penningpolitiken har lagt grunden för den exceptio-<br>nellt goda ekonomiska utvecklingen. Arbetslösheten<br>har sjunkit successivt och uppgår till knappt 5 pro-<br>cent.</p>
<p>I EU fortsätter återhämtningen. Exportutveckling-<br>en har varit stark och räntorna är låga, vilket borgar<br>för en tilltagande investeringstakt. Den stora utma-<br>ningen i EU är den höga arbetslösheten som fortfa-<br>rande överstiger 10 procent.</p>
<p>För Östersjöområdet fortsätter utsikterna att vara<br>goda. Tillväxten i Finland och Danmark väntas bli<br>stark, samtidigt som återhämtningen i Tyskland<br>stärks. BNP-tillväxten i Baltikum och Polen förutses<br>avmattas något efter en hög tillväxt under 1997. I<br>Ryssland väntas återhämtningen fortsätta efter det<br>att BNP ökade 1997 för första gången sedan kom-<br>munistdiktaturen rasade ihop.</p>
<p>Den svenska utvecklingen</p>
<p>Tillväxten i den svenska ekonomin tog ordentlig fart<br>under 1997. De närmaste åren kommer tillväxten att<br>i allt högre grad drivas av den inhemska efterfrågan,<br>främst investeringar och privat konsumtion, medan<br>exportens bidrag till tillväxten blir lägre. BNP växer<br>med 3 procent i år och med 3,1 procent nästa år un-<br>der förutsättning att löneutvecklingen blir i enlighet<br>med den som anges av arbetsmarknadens parter.</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 1.1 FÖRSÖRJNINGSBALANS</p>
<p>MDRKB ÅHLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>922,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>449,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>134,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>315,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>237,9</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv ex. bostäder</p></td><td>
<p>182,8</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerbidrag</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>761,4</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>639,5</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1738,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Exportkonjunkturen förefaller än så länge i en myck-<br>et begränsad omfattning ha påverkats av utveckling-<br>en i Asien. Tack vare inte minst en stor produktivi-<br>tetsökning har svenska företag varit framgångsrika<br>på världsmarknaden. Trots något högre löneökning-<br>ar än i omvärlden fortsätter svensk exportindustri att<br>ta marknadsandelar.</p>
<p>Positivt är att de svenska företagen inte tycks höja<br>priserna i den omfattning som hade kunnat befaras. I<br>stället satsar företagen på att öka sina marknadsan-<br>delar. Av den samlade värdeökningen av industri-<br>produktionen 1996-1998 beräknas över 80 procent<br>bestå av volymökning och mindre än 20 procent av<br>prisökningar. Som kontrast kan nämnas att under<br>den förra stora högkonjunkturen 1986-1989 stod<br>volymökningen endast för 27 procent, medan reste-<br>rande 73 procent bestod av prisökningar.</p>
<p>Den totala investeringsaktiviteten väntas tillta<br>markant under åren 1998 och 1999. Det innebär att<br>produktionskapaciteten nu byggs ut i betydande<br>grad. Ett ljusnande arbetsmarknadsläge, stigande in-<br>komster och historiskt låga räntor innebär att bo-<br>stadsbyggandet ökar. Dessutom stimuleras investe-<br>ringarna av omställningsprogrammet för energi-<br>sektorn och det lokala investeringsprogrammet inom<br>”Hållbara Sverige”. Ett osäkerhetsmoment kvarstår<br>dock för industrins investeringar. Om Asienkrisens<br>globala effekter blir stora kan industrins investering-<br>ar delvis skjutas på framtiden.</p>
<p>Efter tre år med stagnerande inkomster växer hus-<br>hållens realinkomster med drygt 2,5 procent i år och<br>nästa år. Detta i kombination med att de svenska<br>hushållens ekonomiska situation har förbättrats de<br>senaste åren medför att den privata konsumtionen<br>fortsätter att öka.</p>
<p>Nedgången i den offentliga konsumtionen upphör<br>och vänds i en liten uppgång i och med resurstillskot-<br>ten till kommunerna. Den kommunala konsumtio-<br>nen växer med 0,8 procent 1998 och 0,6 procent<br></p>
<p>1999. Detta tillsammans med den relativt gynnsam-<br>ma utvecklingen av BNP-tillväxten medför att syssel-<br>sättningen utvecklas gynnsamt.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten har minskat med<br>93 000 personer mellan februari 1997 och februari<br>1998, varav 39 000 var kvinnor och 54 000 män.<br>Detta har skett parallellt med att de arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärderna har minskat. Den reguljära<br>sysselsättningen ökar, särskilt i den privata sektorn.<br>Därtill bidrar det stora intresset för kunskapslyftet<br>positivt till arbetsmarknadens utveckling. Arbetslös-<br>heten mätt som årsgenomsnitt beräknas minska från<br>8,0 procent 1997 till 5,7 procent 1999.</p>
<p>Genom en ansvarsfull lönebildning i kombination<br>med att det finns lediga resurser under hela perioden<br>blir tillväxten hög och inflationstrycket fortsatt lågt.<br>Löneökningstakten antas i prognosen vara i enlighet<br>med de avtal som träffats på den svenska arbets-<br>marknaden, inklusive den av parterna antagna låga<br>löneglidningen. Det innebär löneökningar på 3,1<br>procent 1998 och 3,0 procent 1999.</p>
<h5>1.2.3 Kalkyl för 2000 och 2001</h5>
<p>Den gynnsamma kombinationen av ansvarsfull löne-<br>bildning, goda vinster i näringslivet, låga räntor, sun-<br>da statsfinanser och ökade resurser till skola, vård<br>och omsorg gör att den öppna arbetslösheten i slutet<br>av år 2000 beräknas uppgå till 4,0 procent. Därmed<br>uppnås riksdagens mål om en halverad öppen ar-<br>betslöshet under år 2000. Mätt som årsgenomsnitt<br>blir den öppna arbetslösheten 4,4 procent år 2000.<br>De flesta jobben tillkommer i den privata sektorn.<br>Mellan 1994 och år 2000 beräknas det tillkomma<br>215 000 jobb i den privata sektorn.</p>
<p>TABELL 1.2 NYCKELTAL</p>
<p>ÄRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Real disponibel inkomst<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens nettosparkvot<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk långränta</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk långränta</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>3</sup></p></td><td>
<p>120,2</p></td><td>
<p>119,5</p></td><td>
<p>118,5</p></td><td>
<p>118,0</p></td></tr>
</table>
<p>' Inkl, beräkningsteknisk överföring av offentliga överskottet utöver de<br>målsatta</p>
<p><sup>2</sup>10-års statsobligation, årsgenomsnittet</p>
<p><sup>3</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 1.3 SYSSELSÄTTNING, ARBETSLÖSHET OCH LÖNEUTVECKLING</p>
<p>1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta’</p></td><td>
<p>4378</p></td><td>
<p>4185</p></td><td>
<p>3964</p></td><td>
<p>3927</p></td><td>
<p>3986</p></td><td>
<p>3963</p></td><td>
<p>3922</p></td><td>
<p>3961</p></td><td>
<p>4020</p></td><td>
<p>4098</p></td><td>
<p>4144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat sektor'</p></td><td>
<p>2986</p></td><td>
<p>2821</p></td><td>
<p>2630</p></td><td>
<p>2633</p></td><td>
<p>2698</p></td><td>
<p>2698</p></td><td>
<p>2695</p></td><td>
<p>2726</p></td><td>
<p>2783</p></td><td>
<p>2848</p></td><td>
<p>2880</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1404</p></td><td>
<p>1381</p></td><td>
<p>1328</p></td><td>
<p>1290</p></td><td>
<p>1287</p></td><td>
<p>1263</p></td><td>
<p>1223</p></td><td>
<p>1232</p></td><td>
<p>1236</p></td><td>
<p>1246</p></td><td>
<p>1260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturberoende arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativt arbetskraftstal<sup>3</sup></p></td><td>
<p>83.2</p></td><td>
<p>81,0</p></td><td>
<p>78,91</p></td><td>
<p>77,4</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>77,8</p></td><td>
<p>76,8</p></td><td>
<p>76,3</p></td><td>
<p>76,4</p></td><td>
<p>76,6</p></td><td>
<p>76,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön<sup>4</sup></p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
</table>
<p>'Tusental personer</p>
<p><sup>2</sup>I procent av arbetskraften i genomsnitt under året</p>
<p><sup>3</sup>Arbetskraften i procent av befolkningen i arbetsför ålder</p>
<p>”‘Årlig procentuell förändring</p>
<p>Anm.: För åren 1991-1992 är sysselsättningen inom privat och offentlig sektor inte konsistenta med totalen. Delbranscherna är här omräknade av SCB för<br>definitions- och metodändringar genomförda 1992/1993 och kvotade från SNI69 till SNI92. Totalen är den ursprungliga serien men korrigerad för bl.a. felaktig<br>klassificering av ALU-arbetare och ungdomspraktikanter.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet</p>
<p>BNP-tillväxten beräknas uppgå till 3,4 procent år</p>
<p>2000 för att sedan bromsas ned något till 2,6 procent</p>
<p>2001. Investeringarna och den privata konsumtionen<br>är de viktigaste drivkrafterna bakom den höga till-<br>växten. I den ekonomiska utvecklingen fram till</p>
<p>2001 antas arbetsmarknaden och särskilt lönebild-<br>ningen fungera väl, samtidigt som den internationella<br>utvecklingen är gynnsam. För både år 2000 och<br>2001 antas de sammanlagda löneökningarna inklusi-<br>ve löneglidning och arbetstidsförkortning bli desam-<br>ma som för 1999, dvs. 3 procent.</p>
<p>För att studera effekterna av en sämre utveckling<br>än den kalkylerade på arbetslöshet och offentliga fi-<br>nanser har två olika känslighetsberäkningar gjorts i<br>bilagan Svensk ekonomi.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan sägas att om den interna-<br>tionella utvecklingen skulle bli sämre än vad som an-<br>tas i kalkylen blir den svenska exporten lägre. Den<br>svagare industrikonjunkturen får i så fall även följ-<br>deffekter på hela den svenska ekonomin i form av<br>svagare tillväxt och sämre sysselsättning. Sysselsätt-<br>ningen utvecklas svagare och arbetslöshetsmålet<br>uppnås ej.</p>
<p>Om löneökningarna blir högre än kalkylerat mås-<br>te Riksbanken föra en stramare penningpolitik, vilket<br>leder till att efterfrågan mattas av. Den svenska ex-<br>portindustrin får då också svårare att klara av kon-<br>kurrensen på den internationella marknaden. Också<br>då blir det svårigheter att halvera den öppna arbets-<br>lösheten till år 2000.</p>
<h4>1.3 Sunda offentliga finanser och<br>stabila priser ger fler jobb</h4>
<p>Sunda offentliga finanser och stabila priser är en för-<br>utsättning för en långsiktigt hög tillväxt och därmed<br>en hög sysselsättning. Detta synsätt är - och har de<br></p>
<p>senaste tre och ett halvt åren varit - styrande för den<br>ekonomiska politikens utformning.</p>
<h5>1.3.1 Sunda offentliga finanser</h5>
<p>Finanspolitiken under mandatperioden</p>
<p>År 1993 uppvisade de svenska offentliga finanserna<br>OECD-ländernas näst största underskott med 12,3<br>procent av BNP. När den socialdemokratiska rege-<br>ringen tillträdde i oktober 1994 beräknades lånebe-<br>hovet för budgetåret 1994/95 till drygt 240 miljarder<br>kronor - var tredje krona i statsbudgeten utgjorde en<br>lånad krona. Förtroendet för Sverige var lågt. På de<br>finansiella marknaderna gjordes analyser om kraftigt<br>stigande inflation, alternativt att Sverige snart skulle<br>behöva söka hjälp av IMF. Situationen var på väg att<br>bli lika allvarlig som den som drabbade en del asia-<br>tiska länder i slutet av 1997. Den begynnande åter-<br>hämtningen riskerade att avstanna. Ytterst handlade<br>detta om de demokratiska institutionernas legitimi-<br>tet.</p>
<p>Huvuduppgiften för den nytillträdda socialdemo-<br>kratiska regeringen blev därför att snabbt och resolut<br>sanera de offentliga finanserna. Regeringen föreslog<br>ett omfattande saneringsprogram för att snabbt få<br>stopp på ökningen av statsskulden. Saneringspro-<br>grammet konstruerades efter tre grundläggande prin-<br>ciper. Det skulle verka så snabbt att statsskuldens<br>ökning kunde hejdas tidigt. Det utformades fördel-<br>ningspolitiskt så att de som har det bäst ställt bidrar<br>mest. Dessutom prioriterades skolan, vården och<br>omsorgen framför transfereringar.</p>
<p>Saneringsprogrammet uppgick till 126 miljarder<br>kronor och har genomförts i och med budgeten för</p>
<p>1998. Storleken och profilen har kontinuerligt anpas-<br>sats för att uppnå de budgetpolitiska målen:</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Statsskulden som andel av BNP skulle stabiliseras<br>senast 1996</p>
<p>I oktober 1991 var statsskulden 650 miljarder kro-<br>nor. I oktober 1994 hade statsskulden nästan för-<br>dubblats till 1 230 miljarder kronor. Statsskulden<br>mätt som andel av BNP nådde sin topp på 84 pro-<br>cent redan 1994-1995. Målet uppfylldes.</p>
<p>Underskottet i de offentliga finanserna skulle högst<br>vara 3 procent av BNP 1997</p>
<p>Detta mål är uppfyllt. Underskottet i de offentliga<br>finanserna 1997 blev 1,1 procent av BNP enligt<br>svenska nationalräkenskaper och 0,8 procent av BNP<br>enligt det mått som används i EU-samarbetet. Sverige<br>uppfyller därmed detta konvergenskrav för deltagan-<br>de i EMU:s tredje etapp.</p>
<p>År 1998 skall de offentliga finanserna vara i balans<br>Detta mål uppfylls med god marginal. År 1998 be-<br>räknas de offentliga finanserna uppvisa ett överskott<br>på 1,6 procent av BNP. Till viss del kan detta över-<br>skott förklaras av bokföringsmässiga faktorer. Räk-<br>nas dessa bort krymper överskottet till 0,8 procent av<br>BNP. Sverige tillhör de fyra länder i EU som har de<br>starkaste offentliga finanserna.</p>
<p>TABELL 1.4 EU-LÄNDERNAS OFFENTLIGA<br>ÖVER/UNDERSKOTT</p>
<p>PROCENT AV BNP</p>
<p>1998</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>-1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>-2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grekland</p></td><td>
<p>-2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Luxemburg</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nederländerna</p></td><td>
<p>-1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portugal</p></td><td>
<p>-2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Spanien</p></td><td>
<p>-2.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>■0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige ’</p></td><td>
<p>0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Österrike</p></td><td>
<p>-2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>-1,9</p></td></tr>
</table>
<p>' Enligt Finansdepartementet (ENS-definition). Kommissionen anger 0,5<br>procent för Sverige</p>
<p>Källor: Europeiska kommissionen och Finansdepartementet</p>
<p>Målen för den ekonomiska politiken</p>
<p>De budgetpolitiska målen har starkt bidragit till en<br>stabil utveckling för den svenska ekonomin med suc-<br>cessivt lägre räntor. Utöver dessa mål finns det även<br>mål för arbetslösheten och för inflationen. Erfarenhe-<br>terna av mål för den ekonomiska politiken är goda.<br></p>
<p>De offentliga finanserna förbättras i snabb takt. Ar-<br>betslösheten minskar. Inflationen är låg. Då samtliga<br>mål har stötts av en majoritet i riksdagen har målen<br>blivit kraftfulla och har i stor utsträckning präglat<br>svensk samhällsdebatt, den ekonomiska politiken<br>och därmed också den ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Ambitionen har varit att formulera mål som skall<br>styra politiken och övriga aktörer i en samhällseko-<br>nomiskt önskvärd riktning. Målen har varit tydliga,<br>lätt kommunicerbara och enkla att beräkna. De mål<br>som har väglett den ekonomiska politiken har haft<br>en avgörande betydelse för den goda ekonomiska<br>utveckling som redovisas i denna proposition.</p>
<p>Saneringspolitiken</p>
<p>I och med innevarande år går Sverige från att vara ett<br>underskottsland till ett överskottsland. En budgetsa-<br>nering av denna internationellt sett anmärkningsvär-<br>da omfattning har inte kunnat ske utan att det på-<br>verkat privatpersoners ekonomi och offentlig verk-<br>samhet. För att återfå förtroendet för svensk ekono-<br>mi var det nödvändigt att strikt genomföra sane-<br>ringspolitiken med öppenhet och tydlighet för att<br>varaktigt minska risken för att Sverige åter hamnar i<br>statsfinansiella problem. Den nya budgetprocessen<br>har spelat en stor roll i detta sammanhang. Den aku-<br>ta finansiella krisen är nu avklarad och Sverige har<br>bättre möjligheter än på länge att bibehålla stabilitet<br>och amortera på statsskulden. Några slutsatser kan<br>nu dras om hur budgetsaneringen gått till.</p>
<p>De offentliga finanserna har till största delen sanerats<br>med hjälp av utgiftsminskningar</p>
<p>ki 1994 var underskottet i de offentliga finanserna</p>
<p>10,3 procent av BNP. År 1998 visar de offentliga fi-<br>nanserna överskott. Mellan 1994 och 1998 faller de<br>offentliga utgifterna som andel av BNP med 9,1 pro-<br>centenheter. Under samma tid ökar de offentliga in-<br>komsterna som andel av BNP med 2,8 procentenhe-<br>ter.</p>
<p>DIAGRAM 1.1</p>
<p>Konsoliderade offentliga sektorns utgifter 1970-2001</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-1.png" style="width:168pt;height:111pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Saneringen beror till största delen på strukturella åt-<br>gärder</p>
<p>Enligt OECD hade Sverige 1994 ett strukturellt un-<br>derskottet på 9,1 procent av BNP. Enligt samma be-<br>räkning har Sverige 1998 ett strukturellt överskott på<br>1,0 procent av BNP. Av EU-länderna är det bara<br>Danmark som har ett större strukturellt överskott.</p>
<p>Saneringen beror inte på engångsbesparingar</p>
<p>Hela den sanering av de offentliga finanserna som<br>skett de senaste fyra åren består av varaktiga för-<br>stärkningar av de offentliga finanserna. Regeringen<br>har lagt vikt vid att i konsolideringsprogrammet inte<br>räkna in sådana åtgärder som endast temporärt ökar<br>statens inkomster eller minskar dess utgifter. I det<br>finansiella sparandet, som är det mått regeringen, lik-<br>som bl.a. EU värderar de offentliga finanserna uti-<br>från, inräknas inte exempelvis inkomster från för-<br>säljningar av statliga bolag. Vidare räknas den bok-<br>föringsmässiga effekten av att AP-fondens fastigheter<br>bolagiseras bort vid regeringens bedömning av ba-<br>lansmålet för 1998.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har haft höga<br>fördelningspolitiska ambitioner</p>
<p>Regeringen har fortlöpande analyserat de fördel-<br>ningspolitiska konsekvenserna av budgetsaneringen.<br>Resultatet är att den femtedel av hushållen som har<br>det bäst ställt har bidragit med 43 procent av budget-<br>saneringen. Den femtedel av hushållen som har det<br>sämst ställt har bidragit med 11 procent. Ur ett jäm-<br>ställdhetsperspektiv har kvinnor och män bidragit<br>med ungefär lika mycket. Regeringen är trots detta<br>väl medveten om att saneringen av de offentliga fi-<br>nanserna har inneburit påfrestningar för många<br>människor.</p>
<p>Finanspolitiken de kommande åren</p>
<p>Målet efter 1998 skall vara ett överskott i de offent-<br>liga finanserna. Det finns en rad orsaker till att Sveri-<br></p>
<p>ge bör ha ett ambitiöst mål för de offentliga finan-<br>serna:</p>
<p>- Den offentliga skulden kan amorteras av. Med en<br>stor skuld blir Sverige känsligt för räntevariatio-<br>ner på de internationella kapitalmarknaderna.<br>Den största utgiftsposten i den svenska statsbud-<br>geten är räntorna på statsskulden som 1998 be-<br>räknas till 103 miljarder kronor.</p>
<p>- Med ett överskott i de offentliga finanserna i ett<br>normalt konjunkturläge finns det en marginal att<br>aktivt motverka konjunkturavmattningar utan att<br>underskottet hotar att bli för stort och utlösa en<br>ränteuppgång.</p>
<p>- Sverige måste rusta för framtiden. Andelen äldre<br>kommer en bit in i 2000-talet att öka. Den of-<br>fentliga sektom måste då vara stark nog för att<br>möta denna utveckling. Situationen är inte unik<br>för Sverige, men eftersom Sverige har höga ambi-<br>tioner för den offentliga välfärden, måste Sverige<br>också ha höga ambitioner för den offentliga sek-<br>torns finansiella styrka.</p>
<p>- En hög nivå på sparandet möjliggör en hög inves-<br>teringsnivå utan att Sverige får underskott i betal-<br>ningarna med andra länder. Därmed kan Sveriges<br>höga internationella skuldsättning minskas sam-<br>tidigt som produktionskapaciteten kan höjas. Ett<br>högt offentligt sparande bidrar till ett högt natio-<br>nellt sparande, vilket har en positiv inverkan på<br>Sveriges långsiktiga tillväxtmöjligheter.</p>
<p>Ett genomsnittligt överskott på 2 procent av BNP<br>Efter överläggningar med centerpartiet konkretisera-<br>de regeringen överskottskravet för tiden efter 1998<br>till ett långsiktigt mål om ett överskott på 2,0 pro-<br>cent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.<br>Som en konsekvens av detta beräknas den offentliga<br>nettoskulden som andel av BNP att försvinna om-<br>kring år 2007.</p>
<p>TABELL 1.5 OFFENTLIGA FINANSER</p>
<p>PROCENT AV BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstkvot</p></td><td>
<p>65.2</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>61,6</p></td><td>
<p>60,5</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>59.6</p></td><td>
<p>63,7</p></td><td>
<p>62,8</p></td><td>
<p>62,5</p></td><td>
<p>60,8</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>59,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot</p></td><td>
<p>55,8</p></td><td>
<p>52,8</p></td><td>
<p>51.1</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>49,9</p></td><td>
<p>54,1</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>53,9</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52.4</p></td><td>
<p>52,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftskvot</p></td><td>
<p>61.0</p></td><td>
<p>63,0</p></td><td>
<p>69,4</p></td><td>
<p>72,8</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>67,3</p></td><td>
<p>65,8</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>61,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>57,7</p></td><td>
<p>56,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>■7.8</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>-10,3</p></td><td>
<p>-7.8</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lånebehov (mdkr)'</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>242</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>•6</p></td><td>
<p>-24</p></td><td>
<p>-31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld'</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td>
<p>20,3</p></td><td>
<p>21,7</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld’</p></td><td>
<p>45.5</p></td><td>
<p>47,9</p></td><td>
<p>61,1</p></td><td>
<p>78,3</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>82,4</p></td><td>
<p>78,6</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>69,9</p></td><td>
<p>65,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>43,8</p></td><td>
<p>53,0</p></td><td>
<p>67,1</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>79,3</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>71,0</p></td><td>
<p>66,8</p></td><td>
<p>62,9</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>'Vid överskott motsvarande de budgetpolitiska målen år 2000 och 2001.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Överskottsmålen för 1999, 2000 och 2001</p>
<p>Som en gradvis anpassning till det långsiktiga målet<br>skall de offentliga finanserna uppvisa överskott mot-<br>svarande 0,5 procent av BNP 1999, 1,5 procent år<br>2000 och 2,0 procent 2001.</p>
<p>Målen för dessa år gäller vid den tillväxt som kal-<br>kylerades i 1997 års ekonomiska vårproposition. Om<br>tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsentligt skulle<br>avvika från denna skall motsvarande avvikelse från<br>de angivna målen tolereras. Om tillväxten av kon-<br>junkturmässiga skäl blir väsentligt högre bör det of-<br>fentliga överskottet bli högre. På samma sätt bör det<br>offentliga överskottet bli lägre om tillväxten av kon-<br>junkturmässiga skäl blir väsentligt lägre.</p>
<p>Lönebildningen spelar dock en avgörande roll.<br>Om löneökningstakten i den svenska ekonomin<br>överstiger vad arbetsmarknadens parter har kommit<br>överens om, inklusive den av parterna angivna löne-<br>glidningen, kommer tillväxten i den svenska ekono-<br>min med all sannolikhet att bli lägre än den beräkna-<br>de. Detta är i så fall ett strukturellt problem, inte ett<br>konjunkturellt.</p>
<p>Statsskulden</p>
<p>Statsskulden växte kraftigt under 1990-talets förs-<br>ta år. Räntekostnaderna för statsskulden utgör 1998<br>den största posten i statsbudgeten. Mot bakgrund av<br>statsskuldsförvaltningens ökade betydelse överläm-<br>nar regeringen i dag en proposition om statsskulds-<br>politiken till riksdagen. I propositionen föreslås att<br>målet för statsskuldspolitiken skall vara att långsik-<br>tigt minimera kostnaderna för statens upplåning.</p>
<p>Steget in i 2000-talet</p>
<p>De offentliga finanserna fortsätter att utvecklas mer<br>positivt än vad som tidigare antagits för 1998 och<br>framåt. Huvudorsaken är att utgifterna blir lägre än<br>väntat. Det har därmed skapats ett utrymme för yt-<br>terligare offensiva åtgärder. Regeringen föreslår där-<br>för att ytterligare resurser tillförs skolan, vården och<br>omsorgen. En nivåhöjning av statsbidraget till kom-<br>munerna görs med 4 miljarder kronor redan i år.</p>
<p>Dessutom föreslås en kraftsamling inom sex fram-<br>tidsområden som är av stor vikt för den svenska till-<br>växten och sysselsättningen: Kunskap och kompe-<br>tens, Delaktighet i informationssamhället, Hållbara<br>Sverige - ett föregångsland , Företagande, Europeiskt<br>samarbete och Ett Sverige för alla.</p>
<p>Samtliga dessa åtgärder är fullt beaktade i beräk-<br>ningarna av de offentliga finanserna. Även tidigare<br>framlagda propositioner, t.ex. de om transportpoli-<br>tik, bostadspolitik och tandvårdsförsäkring, är fullt<br>beaktade i beräkningarna. De budgetpolitiska målen<br>fortsätter därmed att vara styrande för budgetpoliti-<br>ken.</p>
<p>TABELL 1.6 NYA ÅTGÄRDER</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Framtidsområden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kunskap och kompetens</p></td><td>
<p>1 030</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>1 460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delaktighet i informationssamhället</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbara Sverige- ett föregångsland</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>2 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagande</p></td><td>
<p>1 780</p></td><td>
<p>2 070</p></td><td>
<p>1 780</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Europeiskt samarbete</p></td><td>
<p>1 050</p></td><td>
<p>1 050</p></td><td>
<p>1 050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ett Sverige för alla</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4 735</p></td><td>
<p>5 370</p></td><td>
<p>8 090</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Övriga reformer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvårdsförsäkring</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadspolitisk proposition och<br>byggstimulanser</p></td><td>
<p>990</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frysning av taxeringsvärden</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>490</p></td><td>
<p>420</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldreproposition</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>1 420</p></td><td>
<p>2 980</p></td><td>
<p>3 090</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd</p></td><td></td><td></td><td>
<p>204</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga åtgärder</p></td><td>
<p>540</p></td><td>
<p>370</p></td><td>
<p>1 085</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>8 760</p></td><td>
<p>9 990</p></td><td>
<p>10 099</p></td></tr>
</table>
<p>Totalt före finansiering 13 495 15 360 18 189</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Avgår finansiering</p></td><td>
<p>3 875</p></td><td>
<p>4 105</p></td><td>
<p>4 380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgiftsminskningar</p></td><td>
<p>1 875</p></td><td>
<p>1 905</p></td><td>
<p>2 180</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nytt skalsteg i inkomstskatten</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>2 200</p></td><td>
<p>2 200</p></td></tr>
<tr><td colspan="4"></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT</p></td><td>
<p>9 620</p></td><td>
<p>11255</p></td><td>
<p>13 809</p></td></tr>
</table>
<p>Efter dessa förslag uppvisar de offentliga finanserna<br>ett överskott på 1,6 procent av BNP 1998 och 0,8<br>procent 1999. Detta överstiger de av riksdagen fast-<br>lagda målen om balans 1998 och ett överskott på 0,5<br>procent av BNP 1999. Av överskottet 1998 är emel-<br>lertid 0,8 procentenheter endast bokföringsmässigt,<br>och avser bolagiseringen av AP-fondens fastigheter.<br>Resterande skillnader mot målen 1998 gör att Sveri-<br>ge redan i år kan påbörja en amortering av statsskul-<br>den i syfte att stärka politikens möjligheter och<br>minska statens räntekostnader.</p>
<p>För åren 2000 och 2001 beräknas överskotten i de<br>offentliga finanserna till 2,3 procent respektive 3,5<br>procent av BNP. Även dessa år överträffas därmed<br>de budgetpolitiska målen som är 1,5 procent år 2000<br>och 2,0 procent 2001. Beräkningen är dock förhål-<br>landevis osäker och är betingad bl.a. av en väl funge-<br>rande lönebildning.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Att redan nu inteckna dessa beräknade överskott<br>vore att underminera den budgetsanering som har<br>genomförts. Risken skulle öka för att regeringen se-<br>nare skulle tvingas återkomma till riksdagen med<br>förslag om nedskärningar och skattehöjningar. Vid<br>ett flertal tillfällen tidigare har riksdag och regering<br>tecknat in ett framtida budgetutrymme utan att kun-<br>na infria förväntningarna om vare sig budgetutfall<br>eller reformer. De mest flagranta felbedömningarna<br>gjordes i början av 1990-talet.</p>
<p>Utgiftstaket</p>
<p>Den nya budgetprocessen innebär att regeringen i<br>samband med vårpropositionen presenterar förslag<br>till nominella utgiftstak för tre år framåt. De av riks-<br>dagen tidigare beslutade statliga utgiftstaken ligger<br>fast. Utgiftstaket för 2001 föreslås bli 770 miljarder<br>kronor. Detta motsvarar 36,8 procent av BNP. Där-<br>med fortsätter de statliga utgifterna att minska som<br>andel av BNP.</p>
<p>DIAGRAM 1.2</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-2.png" style="width:174pt;height:129pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Pensionsreformen</p>
<p>Regeringen lägger i dag även fram propositioner om<br>det reformerade ålderspensionssystemet (prop.<br>1997/98:151 och prop. 1997/98:152). Förslagen i<br>dessa propositioner bygger på den uppgörelse som<br>1994 slöts mellan socialdemokraterna och de fyra<br>borgerliga partierna.</p>
<p>Ålderspensionssystement spelar en avgörande roll<br>för medborgarnas välfärd och det är av största vikt<br>att reglerna är pålitliga. Det är därför en framgång<br>att det råder en bred politiskt enighet om utform-<br>ningen av detaljerna i det nya ålderspensionssyste-<br>ment. De nya reglerna för pensionsberäkning förenar<br>krav på rättvisa och effektivitet samtidigt som det i<br>finansiellt avseende ger ett mer stabilt system än da-<br>gens. Den svenska pensionsreformen innebär långt-<br>gående förändringar och har uppmärksammats i<br>omvärlden. Som ett av de första länderna genomför<br>Sverige nu den förändring som är nödvändig för att<br>det allmänna pensionssystemet skall kunna upprätt-<br></p>
<p>hållas och klara vad det utlovar i en tid då antalet<br>pensionärer ökar.</p>
<p>Regeringen fortsätter arbetet med att modernisera<br>trygghetssystemen.</p>
<h5>1.3.2 Stabila priser</h5>
<p>En grundval för den samlade ekonomiska politiken<br>är att prisstabilitet är en förutsättning för en fram-<br>gångsrik ekonomisk utveckling. Hög inflation för-<br>sämrar förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt<br>och därmed också för en stabilt hög sysselsättning.<br>Stabila priser skapar en god grund för en väl funge-<br>rande lönebildning. Hög inflation minskar möjlighe-<br>terna till en god fördelningspolitik och en rättvis för-<br>delning av tillgångar och inkomster.</p>
<p>Den övergripande uppgiften för penningpolitiken<br>är prisstabilitet. Riksbanken bedriver penningpoliti-<br>ken självständigt och riksbanksfullmäktige har defi-<br>nierat prisstabilitet som att den årliga ökningen av<br>konsumentprisindex skall begränsas till 2 procent<br>med en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.</p>
<p>Regeringen stöder penningpolitikens inriktning<br>och står bakom inflationsmålet.</p>
<p>Riksbankens ställning stärks</p>
<p>För att stärka trovärdigheten för prisstabiliteten har<br>regeringen i november 1997 lämnat en proposition<br>till riksdagen som grundar sig på en fempartiöver-<br>enskommelse om penning- och valutapolitiken:</p>
<p>- Riksbanken ges ett överordnat mål för sin verk-<br>samhet vilket läggs fast i lag. Målet för penning-<br>politiken skall vara att upprätthålla ett fast pen-<br>ningvärde. Eftersom Riksbanken är en myndighet<br>under riksdagen har banken därutöver en skyl-<br>dighet att stödja den allmänna ekonomiska poli-<br>tiken, bl. a. i syfte att främja en hållbar tillväxt<br>och en hög sysselsättning, i den mån detta inte<br>strider mot prisstabilitetsmålet.</p>
<p>- I regeringsformen tas in ett förbud för varje myn-<br>dighet att ge instruktioner till Riksbanken i frågor<br>som rör penningpolitik. En motsvarande be-<br>stämmelse om att en ledamot av direktionen inte<br>får söka eller ta emot instruktioner när hon eller<br>han fullgör penningpolitiska uppgifter tas in i<br>riksbankslagen.</p>
<p>- Riksbankschefen får en stärkt ställning genom att<br>det i regeringsformen anges att denna eller denne<br>under den sexåriga mandatperioden får avsättas<br>endast om hon eller han inte längre uppfyller de<br>krav som ställs för att kunna utföra sina uppgifter<br>eller om hon eller han gjort sig skyldig till allvar-<br>lig försummelse.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>- En ny ledningsstruktur införs i Riksbanken som<br>innebär att fullmäktige ges en kontrollerande<br>funktion och att en direktion inrättas som skall<br>besluta i alla penningpolitiska frågor och leda<br>Riksbanken.</p>
<p>- Ansvaret för övergripande valutapolitiska frågor<br>förs över från Riksbanken till regeringen. Riks-<br>banken skall besluta om tillämpningen av det<br>växelkurssystem som regeringen beslutat om.</p>
<p>Riksdagen har i mars i år fattat ett första beslut om<br>de grundlagsändringar som föreslås i propositionen.<br>Ett andra beslut om grundlagsändringarna och beslut<br>om övriga lagändringar kommer att fattas av den ny-<br>valda riksdagen i höst.</p>
<p>DIAGRAM 1.3</p>
<p>Hushållens inflationsförväntningar det närmaste året<br>samt KPI-utfall 1994-1998</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-3.png" style="width:173pt;height:113pt;"/>
<p>toleransintervall för inflationen.</p>
<p>Svensk ekonomi mindre inflationsbenägen</p>
<p>Det finns en rad tecken på att inflationsbenägenheten<br>har minskat - och fortsätter att minska - i den<br>svenska ekonomin:</p>
<p>- Hushållens och företagens inflationsförväntning-<br>ar har fallit.</p>
<p>- Medvetenheten hos arbetsmarknadens parter har<br>ökat om att Sverige inte kan ha lönekostnadsök-<br>ningar som märkbart avviker från omvärldens.</p>
<p>- Produktiviteten har ökat kraftigt.</p>
<p>- Konkurrensen har ökat i Sverige. Inom t.ex. livs-<br>medelsindustrin och vissa tjänstesektorer finns<br>tydliga tecken på en ökad konkurrens. Detta<br>minskar företagens möjligheter att öka sina pris-<br>marginaler eller övervältra kostnadsökningar på<br>konsumenterna. Sveriges inträde i EU har bidragit<br>till denna utveckling.</p>
<p>- Asienkrisen har medfört att det globala infla-<br>tionstrycket har fallit ännu mer.</p>
<p>- Riksbankens prisstabilitetsmål har fått en ökande<br>trovärdighet i den svenska opinionen.</p>
<p>Som ett resultat av den minskade inflationsbenägen-<br>heten kan tillväxten bli hög och arbetslösheten falla<br>markant om löneökningstakten blir i enlighet med de<br>avtal som träffats på den svenska arbetsmarknaden,<br>inklusive den av parterna angivna löneglidningen.</p>
<p>Räntorna</p>
<p>Ett av huvudsyftena med saneringspolitiken som in-<br>leddes i oktober 1994 har varit att skapa förutsätt-<br>ningar för lägre räntor. Låga räntor har en mycket<br>stor betydelse för svensk ekonomi. Det ökade förtro-<br>endet för den ekonomiska politiken syns tydligt på<br>de finansiella marknaderna. Sedan augusti 1994 har<br>de flesta räntorna mer än halverats:</p>
<p>- De långa räntorna har nått sin lägsta nivå på näs-<br>tan 40 år. Den tioåriga räntan ligger idag under<br>5,5 procent. Sommaren 1994 låg samma ränta på<br>drygt 12 procent.</p>
<p>- Räntemarginalen mot Tyskland som under som-<br>maren 1994 var över 4,5 procentenheter för de<br>långa räntorna har fallit till under 0,4 procent.</p>
<p>- De korta räntorna har sjunkit. Den låga inflatio-<br>nen och det ökade förtroendet för den förda eko-<br>nomiska politiken har medfört att Riksbanken<br>har kunnat sänka reporäntan. I början av 1996<br>var reporäntan nästan 9 procent. I april 1998 var<br>den drygt 4 procent.</p>
<p>- Räntekostnaderna har minskat kraftigt. I diagram<br>1.4 visas hur månadskostnaden efter skatt för ett<br>normalt villalån på 500 000 kronor har fallit se-<br>dan 1994. Jämfört med augusti 1994 har må-<br>nadskostnaden efter skatt minskat med ca 1 900<br>kronor. En likartad utveckling har skett för bo-<br>stadsrättslån. De som bor i hyresrätt gynnas ock-<br>så av de sjunkande räntorna i takt med att de<br>sjunkande ränteutgifterna slår igenom på hyran.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>DIAGRAM 1.4</p>
<p>Månadskostnad för ett villalån på 500 000 kr, 1994-98</p>
<p>Kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-4.png" style="width:167pt;height:123pt;"/>
<p>Källa: Finansdeoartementet</p>
<p>Kronan</p>
<p>Kronans effektiva växelkurs ligger idag på ungefär<br>samma nivå som i januari 1997. Under denna period<br>har kronans kurs varit i stort sett oförändrad mot de<br>europeiska valutorna, medan dollarn har förstärkts<br>med ca 15 procent mot kronan och de övriga euro-<br>peiska valutorna. I diagram 1.5 visas ett handelsvägt<br>växelkursindex, inklusive bl.a. de asiatiska valutorna.<br>Lägre index betyder starkare krona.</p>
<p>DIAGRAM 1.5</p>
<p>Handelsvägt växelkursindex 1997-1998</p>
<p>1 januari 1997 = 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-5.png" style="width:168pt;height:108pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>EMU</p>
<p>Den 1 januari 1999 inleds den tredje etappen av<br>EMU och då skall EUrs gemensamma valuta, euron,<br>införas. Beslut om urvalet av länder fattas av rådet i<br>sammansättningen stats- och regeringschefer i maj</p>
<p>1998. Kommissionen rekommenderade i mars i år<br>att elva medlemsstater deltar i valutaunionen från<br>starten.</p>
<p>Riksdagen godkände i december 1997 i enlighet<br>med regeringens förslag i prop. 1997/98:25 att Sveri-<br>ge inte bör införa euron då den tredje etappen av<br>EMU inleds. I och med detta beslut har det stått klart<br>att Sverige inte kommer att delta i valutaunionen<br>från starten. Sverige bör hålla dörren öppen för ett<br>senare svenskt inträde i valutaunionen. Om regering-<br></p>
<p>en senare finner att Sverige bör delta skall frågan un-<br>derställas svenska folket för prövning.</p>
<p>Regeringens uppfattning är att det inte är aktuellt<br>att delta i det europeiska växelkurssamarbetet ERM.<br>Det nuvarande systemet med en rörlig växelkurs in-<br>om ramen för en penningpolitik inriktad på prissta-<br>bilitet fungerar väl.</p>
<p>För att varaktigt säkra sunda offentliga finanser i<br>den tredje etappen av EMU har medlemsstaterna in-<br>rättat stabilitets- och tillväxtpakten. Den del av pak-<br>ten som gäller övervakning väntas träda i kraft redan<br>vid kommande halvårsskifte. Sverige och övriga län-<br>der som inte väntas införa euron den 1 januari 1999<br>deltar också i pakten, med undantag för reglerna om<br>sanktioner och föreläggande. I pakten har medlems-<br>staterna åtagit sig att ha ett medelfristigt mål för de<br>offentliga finanserna nära balans eller överskott. Sve-<br>rige har ambitiösare mål än EU och kommer med<br>god marginal att uppfylla detta åtagande.</p>
<h5>1.3.3 Fler jobb</h5>
<p>I början av 1990-talet gick Sverige från att vara ett<br>land som kännetecknades av full sysselsättning till ett<br>land märkt av massarbetslöshet. Mellan 1991 och<br>1994 försvann över 450 000 arbetstillfällen. Målet är<br>att åter ta Sverige tillbaka till full sysselsättning. Ett<br>delmål är att den öppna arbetslösheten skall nå ned<br>till 4,0 procent under år 2000.</p>
<p>Regeringens strategi bygger på att kunniga männi-<br>skor, ett gott företagsklimat och en omställning till<br>ekologisk hållbarhet stärker Sverige. I en stabil eko-<br>nomisk miljö skall kvaliteten på och tillgången till<br>skola, vård och omsorg förbättras. Detta bidrar till<br>att möjliggöra ett högt deltagande i arbetskraften för<br>både kvinnor och män.</p>
<p>Utbildning, utveckling och kompetens skall prägla<br>hela Sverige. Såväl unga som äldre, kvinnor som<br>män, skall ges möjlighet att förbättra sin kunskap<br>och kompetens. Arbetsmarknadspolitiken läggs om<br>för att öka kvaliteten på åtgärderna och i än större<br>utsträckning medverka till att minska flaskhalsar i<br>den uppåtgående konjunkturen och stigande syssel-<br>sättningen. Det finns därmed gynnsamma förutsätt-<br>ningar att åstadkomma en god tillväxt utan att in-<br>komstklyftorna ökar. Utifrån denna strategi formas<br>politiken.</p>
<p>Sysselsättningspolitiken bygger på fem grundstenar:</p>
<p>- Arbets- och kompetenslinjen gäller. Arbetslöshe-<br>ten skall minskas huvudsakligen genom att fler<br>människor får arbete eller utbildning som ger<br>ökade möjligheter till arbete.</p>
<p>- Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kom-<br>mande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>- I den offentliga sektorn skall verksamheter priori-<br>teras framför transfereringar. Skolan, vården och<br>omsorgen utgör kärnan i välfärden.</p>
<p>- Det krävs en väl fungerande lönebildning för att<br>stärka sysselsättningen.</p>
<p>- Statsfinanserna skall vara sunda och priserna sta-<br>bila.</p>
<p>Den förda politiken ligger väl i linje med de fem<br>grundstenarna:</p>
<p>Arbets- och kompetenslinjen</p>
<p>Arbete och utbildning prioriteras. Lediga platser skall<br>tillsättas snabbt. Yrkesmässig och geografisk rörlig-<br>het skall befrämjas. Arbetslösheten har under 1997<br>minskat betydligt. Detta beror till viss del på den<br>ökade sysselsättningen. Mellan februari 1997 och<br>februari 1998 ökade sysselsättningen med 38 000<br>personer.</p>
<p>Den främsta orsaken till den gynnsamma utveck-<br>lingen är den stora utbildningssatsningen. Under pe-<br>rioden 1997-2000 tillkommer det genom hittills fat-<br>tade beslut 60 000 permanenta högskoleplatser och<br>140 000 platser inom vuxenutbildning och kvalifice-<br>rad yrkesutbildning genom det s.k. kunskapslyftet.<br>Till detta skall läggas den omläggning av arbets-<br>marknadspolitiken som nu sker mot mer yrkesinrik-<br>tad utbildning och färre praktikplatser. Ett viktigt<br>inslag i denna omläggning är den IT-satsning som<br>regeringen gör tillsammans med Industriförbundet.<br>Därigenom stärks arbetskraftens kompetens, ökas<br>flexibiliteten på arbetsmarknaden, motverkas infla-<br>tionsdrivande bristsituationer och främjas en väl fun-<br>gerande lönebildning. Resultatet är att arbetslösa<br>människor får en möjlighet att återkomma till ar-<br>betsmarknaden samtidigt som utslagning av personer<br>från arbetslivet förebyggs och grunden läggs för en<br>hög framtida tillväxt.</p>
<p>Den privata sektorn expanderar</p>
<p>Huvuddelen av sysselsättningsökningen de komman-<br>de åren bör ske i den privata sektorn. Inte på grund<br>av att den offentliga sektorn är för stor, utan på<br>grund av att den privata är för liten. Mellan septem-<br>ber 1991 och september 1994 försvann över 300 000<br>jobb i den privata sektorn i Sverige. Utan en stark bas<br>bestående av privat sysselsättning är det i längden<br>omöjligt att behålla en stark offentlig sektor.</p>
<p>Mellan 1994 och 1998 beräknas det tillkomma<br>drygt 90 000 jobb i näringslivet. Det är en av anled-<br>ningarna till att den kommunala sektorn har kunnat<br>tillföras mer resurser. En fortsatt expansion av den<br>privata sektorn är nödvändig för att långsiktigt stär-<br>ka Sverige.</p>
<p>jarder kronor 1998 för att främja sysselsättningen<br>och säkra kvaliteten. År 1999 tillförs den kommu-<br>nala sektorn 12 miljarder kronor. År 2000 tillförs<br>den kommunala sektorn 16 miljarder kronor.</p>
<p>Nu föreslår regeringen en ytterligare nivåhöjning<br>med 4 miljarder kronor fr.o.m. 1998. Därmed<br>kommer skolan, vården och omsorgen att ha tillförts<br>sammanlagt 20 miljarder kronor i nivåhöjning år<br>2000 jämfört med 1996. Sammanlagt tillförs därmed<br>72 miljarder kronor extra under femårsperioden<br>1997-2001.</p>
<p>Lönebildningen</p>
<p>Konsekvenserna av brister i lönebildningen är an-<br>norlunda nu än förr. Förr var det, i vart fall under en<br>övergångstid, möjligt att misslyckas och leva med<br>konsekvenserna. Så är det inte längre. Arbetsmark-<br>nadens parter har därför ett särskilt stort ansvar att<br>förvalta. Med rimliga och låga löneavtal kan arbets-<br>lösheten pressas tillbaka. Blir löneökningarna för hö-<br>ga biter sig massarbetslösheten fast. Det ansvaret vi-<br>lar tungt på alla som har ett inflytande på svensk<br>lönebildning.</p>
<p>De avtal som hittills slutits på den svenska arbets-<br>marknaden för de nämnda åren höjer de årliga löne-<br>kostnaderna med 3,0 procent. Häri ingår den av par-<br>terna antagna låga löneglidningen. Att hålla de totala<br>kostnadsökningarna på högst 3 procent bör vara<br>riktmärket för löneutvecklingen 1998 och de kom-<br>mande åren. Detta inkluderar såväl kostnader för<br>eventuell arbetstidsförkortning som löneglidning.</p>
<p>Det är av stor vikt att arbetsmarknadens parter<br>beaktar de nya förutsättningarna och gör sitt yttersta<br>för att möjliggöra en halvering av den öppna arbets-<br>lösheten. Det gäller samtliga parter på den svenska<br>arbetsmarknaden, även de som redan har tecknat<br>avtal. De måste göra allt för att begränsa löneglid-<br>ningen till de historiskt mycket låga nivåer som par-<br>terna har angivit.</p>
<p>De avtal som har träffats hittills i år tyder på ett<br>ökat ansvarstagande hos arbetsmarknadens parter<br>och att lönebildningen är på väg att anpassas till för-<br>väntningar om en bestående låg inflation.</p>
<p>Sunda statsfinanser och stabila priser</p>
<p>När nuvarande mandatperiod inleddes beräknades<br>det statliga lånebehovet till över 240 miljarder kro-<br>nor. År 1998 beräknas det statliga lånebehovet ha<br>eliminerats helt - statsskulden kan istället amorteras<br>med 1 miljard kronor. År 1994 var underskottet i de<br>offentliga finanserna 10,3 procent av BNP. I år be-<br>räknas de efter de förslag som föreslås i denna pro-<br>position visa ett överskott på 1,6 procent av BNP.<br>Inflationen bedöms de närmaste åren hamna under<br>eller nära Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.</p>
<p>Verksamheterna prioriteras</p>
<p>Skolan, vården och omsorgen stärks. Genom tidigare<br>fattade beslut tillförs den kommunala sektorn 8 mil-<br></p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>En nationell handlingsplan för sysselsättning</p>
<p>Sverige har under en längre tid varit drivande för att<br>sysselsättningsfrågan skall placeras högt upp på EU:s<br>dagordning. Vid toppmötet i Amsterdam 1997 lades<br>grunden för ett intensifierat samarbete för ökad sys-<br>selsättning genom ökat erfarenhetsutbyte mellan<br>medlemsländerna samt stärkt samordning och över-<br>vakning av sysselsättningspolitiken. En samordnad<br>sysselsättningspolitik inom EU riktar fokus på att<br>medlemsländerna skall uppnå konkreta resultat inom<br>viktiga områden som långtids- och ungdomsarbets-<br>löshet, jämställdhet, entreprenörskap, kompetensut-<br>veckling och de handikappades situation på arbets-<br>marknaden.</p>
<p>Vid toppmötet i Luxemburg i november 1997 -<br>det första toppmöte som uteslutande ägnades åt sys-<br>selsättningsfrågan - beslutade man att den nya av-<br>delningen om sysselsättning skulle få en konkret och<br>omedelbar innebörd. Ett antal sysselsättningsriktlin-<br>jer som ligger till grund för det fortsatta arbetet fast-<br>ställdes. Dessa riktlinjer - totalt 19 stycken - skall<br>infogas i nationella handlingsplaner som utarbetas av<br>medlemsländerna i ett flerårigt perspektiv. Hand-<br>lingsplanerna blir därmed ett slags ”årsrapporter”<br>som redovisar på vilket sätt riktlinjerna omsätts i na-<br>tionella åtgärder. Sveriges handlingsplan (bilaga 4)<br>lämnas till EU-kommissionen i samband med att<br>denna proposition överlämnas till riksdagen.</p>
<p>De 19 riktlinjerna är indelade i fyra huvudområ-<br>den: att förbättra anställbarheten, att utveckla före-<br>tagande, att förbättra företagens och de anställdas<br>anpassningsförmåga och att stärka jämställdhetspoli-<br>tiken. Inom varje huvudområde finns ett antal rikt-<br>linjer som innehåller rekommendationer om konkre-<br>ta åtgärder.</p>
<p>Varje medlemsland skall ta ställning till samtliga<br>riktlinjer men det är upp till varje enskilt land att<br>själva utforma åtgärder på de områden som tas upp i<br>riktlinjerna. Liksom tidigare ligger huvudansvaret för<br>sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken på de<br>enskilda medlemsländerna.</p>
<p>Den svenska sysselsättningspolitiken ligger väl i<br>linje med riktlinjernas rekommendationer. Regering-<br>en delar till fullo riktlinjernas synsätt att arbetskraf-<br>tens anställbarhet bäst främjas genom att aktiva åt-<br>gärder med betoning på utbildning och kompetens-<br>utveckling prioriteras framför passivt kontantstöd.</p>
<p>Regeringen värdesätter också att riktlinjerna lyfter<br>fram utbildning och kompetensutveckling som ett<br>viktigt medel för att skapa en flexibel europeisk ar-<br>betsmarknad. Riktlinjerna framhåller att detta arbete<br>bör ske i samverkan med arbetsmarknadens parter,<br>vilket passar väl in den svenska traditionen med tre-<br>partssamarbete.</p>
<p>När det gäller långtidsarbetslöshet, ungdomsar-<br>betslöshet och andelen arbetslösa i aktiva åtgärder<br>finns dessutom kvantitativa mål. Sverige uppfyller<br>målen i alla tre fallen. När det gäller att bekämpa<br></p>
<p>långtids- och ungdomsarbetslösheten har Sverige<br>högre ambitioner. Aktiva åtgärder sätts vanligen in<br>på ett tidigare stadium än vad riktlinjerna satt som<br>mål. Därtill är andelen arbetslösa i aktiva åtgärder<br>den högsta inom EU.</p>
<p>Behovet av att stärka jämställdhetspolitiken har<br>förts fram som ett särskilt huvudområde. Detta är ett<br>stort framsteg, som bör följas upp av ett integrerat<br>jämställdhetsperspektiv även inom övriga huvudom-<br>råden. De aspekter som behandlas i riktlinjernas öv-<br>riga huvudområden t.ex. långtidsarbetslöshet, ung-<br>domsarbetslöshet och aktiva åtgärder är av grund-<br>läggande betydelse för kvinnors och mäns lika villkor<br>på arbetsmarknaden.</p>
<p>Riktlinjerna slår fast att kvinnors ökade syssel-<br>sättning är den avgörande faktorn för jämställdhet.<br>Synsättet överensstämmer väl med målet för den<br>svenska jämställdhetspolitiken som är rätten till egen<br>försörjning för alla individer, oavsett kön. Lättill-<br>gänglig barnomsorg, betald föräldraledighet för både<br>kvinnor och män samt det faktum att skatte- och so-<br>cialförsäkringssystem har individ och inte hushåll<br>som minsta enhet, har spelat en avgörande roll i Sve-<br>rige för kvinnors och mäns nästan lika höga syssel-<br>sättningsgrad i Sverige.</p>
<h4>1.4 Skolan, vården och omsorgen</h4>
<p>Huvudinriktningen i välfärdspolitiken är att priorite-<br>ra verksamheter före bidrag. Bland verksamheterna<br>har regeringen sedan den tillträdde konsekvent prio-<br>riterat skolan, vården och omsorgen. Det har haft en<br>avgörande betydelse för den ekonomiska politiken. I<br>126 miljardersprogrammet för att sanera svensk<br>ekonomi efter perioden 1991-1994 har statsbidragen<br>till kommuner och landsting undantagits från bespa-<br>ringar trots att så gott som alla andra budgetposter<br>har fått vidkännas omfattande besparingskrav. Det<br>har däremot inte varit möjligt att helt skydda den<br>kommunala sektorn mot effekterna av den tidigare<br>svaga ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Kommuner och landsting har utsatts för svåra<br>ekonomiska påfrestningar. Alternativet - att inte gö-<br>ra något åt de statsfinansiella problemen - hade<br>emellertid varit ännu värre också för kommuner och<br>landsting. Växande räntekostnader för statsskulden<br>hade snabbt trängt undan väsentliga utgifter. Som ett<br>resultat av den framgångsrika ekonomiska politiken<br>kunde regeringen inom ramen för de budgetpolitiska<br>målen för ett år sedan föreslå ökade resurser till<br>kommuner och landsting. År 1997 tillfördes 4 mil-<br>jarder kronor, år 1998 ytterligare 4 miljarder kronor.<br>Därmed är stödet till kommuner och landsting under<br>innevarande år 8 miljarder kronor högre än vad det<br>annars hade varit. Skolan, vården och omsorgen pri-<br>oriteras.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 föreslogs en ytter-<br>ligare satsning på 4 miljarder kronor till den kom-<br>munala sektorn 1999, och ytterligare 4 miljarder<br>kronor år 2000. Sammanlagt uppgår det föreslagna<br>resurstillskottet därmed till 16 miljarder kronor år<br>2000 jämfört med 1996. Skolan, vården och omsor-<br>gen stärks.</p>
<p>Då den ekonomiska utvecklingen är bättre än vän-<br>tad föreslår regeringen nu att ytterligare 4 miljarder<br>tillförs innevarande år och framåt. Därmed blir re-<br>surstillskottet 12 miljarder kronor 1998, 16 miljarder<br>kronor 1999 och 20 miljarder kronor år 2000 och<br>framåt. Under femårsperioden 1997-2001 tillförs<br>därmed kommuner och landsting sammanlagt 72<br>miljarder kronor extra. Skolan, vården och omsorgen<br>stärks ytterligare. De nya resurserna skall användas<br>till att stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg och<br>säkra sysselsättningen utan att kommunalskatten<br>höjs.</p>
<p>I anslutning till den ekonomiska vårpropositionen<br>har regeringen även beslutat överlämna propositio-<br>nen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop.<br>1997/98:113) i syfte att lägga fast mål och riktlinjer<br>för en långsiktig äldrepolitik samt att ge förslag till<br>åtgärder inom vissa angelägna områden, främst äld-<br>reomsorgen. Förslagen innebär att 300 miljoner kro-<br>nor tillförs per år under perioden 1999-2001.</p>
<p>Mot bakgrund av kommunernas investeringsbe-<br>hov för utbyggnad och anpassning av bostäder och<br>lokaler för äldre de närmaste åren, har regeringen<br>därutöver föreslagit att ett tillfälligt byggstöd om to-<br>talt 400 miljoner kronor införs för åren 1998 och</p>
<p>1999. Dessutom lämnas stöd till kommuner med<br>övermäktiga ekonomiska åtaganden för boendet, vil-<br>ket gör att skolan, vården och omsorgen kan priori-<br>teras.</p>
<p>Även tandvården förstärks. Regeringen har nyli-<br>gen till riksdagen överlämnat propositionen<br>1997/98:112 Reformerat tandvårdsstöd. Där föreslås<br>en förändrad inriktning av tandvårdsförsäkringen<br>fr.o.m. år 1999. Förslaget innebär en utökning av<br>kostnadsramen för tandvården med 500 miljoner<br>kronor.</p>
<h4>1.5 En offensiv för uthållig tillväxt<br>och ökad sysselsättning</h4>
<p>Sverige skall ta steget in i 2000-talet genom en offen-<br>siv politik som syftar till att uppnå uthållig hög till-<br>växt och växande sysselsättning. Därigenom kan vi<br>långsiktigt värna välfärden.</p>
<p>Sex områden är av strategisk betydelse för den<br>svenska tillväxten och sysselsättningen: Kunskap och<br>kompetens, Delaktighet i informationssamhället,<br>Hållbara Sverige - ett föregångsland, Företagande,<br>Europeiskt samarbete och Ett Sverige för alla.</p>
<p>Sammanlagt omfattar de föreslagna åtgärderna 18<br>miljarder kronor för perioden 1999-2001.</p>
<h5>1.5.1 Kunskap och kompetens</h5>
<p>Det som produceras kommer i framtiden att i allt<br>större utsträckning bygga på kunskap, effektivitet<br>och kreativitet. Sveriges framgångar på världsmark-<br>naden blir avhängiga vår förmåga att snabbt finna<br>nya lösningar och utveckla nya produkter. Den vikti-<br>gaste investering vi kan göra de kommande åren i<br>samhället är därför att satsa på ökad kunskap och<br>kompetens genom breddutbildning och spetsforsk-<br>ning.</p>
<p>Sveriges framtid ligger i en kvalificerad arbetskraft<br>med god utbildning. Det finns tre skäl att prioritera<br>utbildning - tillväxt, fördelning och demokrati. Med<br>en hög utbildningsnivå i Sverige är det möjligt att ha<br>en uthålligt hög tillväxt och växande sysselsättning.<br>Utbildning är viktigt som fördelningspolitiskt in-<br>strument för jämlika förutsättningar. För att fördju-<br>pa och stärka demokratin är en satsning på utbild-<br>ning som kommer alla till del viktig. Politiken går<br>därför ut på att stärka hela utbildningssystemet från<br>förskolan till kvalificerad vidareutbildning för dem<br>som redan har jobb.</p>
<p>Varje ung människa som lämnar grund- eller<br>gymnasieskolan utan tillräckliga kunskaper innebär<br>ett misslyckande. Därför tillförs den kommunala sek-<br>torn 72 miljarder extra under femårsperioden 1997-<br>2001. En bättre skola kräver resurser - till personal,<br>till böcker, till utveckling av pedagogiken och till ny<br>teknik. Den kräver också en engagerad lärarkår med<br>möjligheter till vidareutbildning och stimulans i sitt<br>viktiga arbete. Dessutom krävs förstärkta insatser<br>när det gäller utveckling och kontroll av kvalitet och<br>resultat i skolan. En nationell skolpolitik skall säkra<br>en likvärdig skola.</p>
<p>Regeringen avser att genomföra ett tiopunktspro-<br>gram för kvalitet och likvärdighet i skolan. För detta<br>ändamål kommer regeringen att föreslå att 110 mil-<br>joner kronor avsätts årligen 1999-2001. Programmet<br>kommer att i korta drag innehålla följande:</p>
<p>Kvalitetskontrollen bör stärkas på såväl central<br>som lokal nivå. Skolverket har i uppdrag att under-<br>söka behovet av utökade sanktionsmöjligheter. En<br>nationell inspektionsnämnd skall inrättas inom Skol-<br>verket för att granska skolan. Läraryrket bör ut-<br>vecklas och rekryteringsbasen för lärarutbildningen<br>breddas. En ny skolledarutbildning skall inrättas för<br>att svara mot dagens krav på pedagogiskt ledarskap.<br>En nationell provbank bör byggas upp som stöd för<br>lärares arbete. De nationella kursproven i gymnasie-<br>skolan skall bli obligatoriska. Skolan bör ytterligare<br>öppnas mot arbetslivet och ett nytt gymnasialt tek-<br>nikprogram utvecklas. Den moderna lärlingsutbild-<br>ningen skall fortsätta att utvecklas. Undervisningen i</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>naturvetenskap, teknik och miljö skall stimuleras. En<br>ny frivillig gymnasieexamen bör införas. Kulturen<br>har en viktig roll i skolan och samarbetet bör stärkas<br>med musik- och kulturskolan. Ett IT-program för<br>skolan skall presenteras. Regeringen avser att åter-<br>komma till riksdagen med förslag på de punkter som<br>kräver riksdagens beslut.</p>
<p>Inom vuxenutbildningen tillkommer 140 000<br>platser under perioden 1997-2000 i kunskapslyftet.<br>För att möjliggöra ett fortsatt brett deltagande ges<br>under läsåret 1998/99 möjlighet att studera med det<br>särskilda utbildningsbidraget ett andra år. Det inne-<br>bär att många kan fortsätta att välja kunskap och<br>kompetens framför passiv arbetslöshet.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att stipendierna för<br>ungdomar under 20 år som med godkänt resultat<br>genomgått ett basår med naturvetenskaplig och tek-<br>nisk inriktning bibehålls. Försöksverksamheten med<br>kvalificerad yrkesutbildning förlängs t.o.m. 2001 och<br>utökas från 8 800 platser till 12 000 platser fr.o.m.<br>1999.</p>
<p>Den kraftfulla utbyggnaden av högskolan över<br>hela landet fortsätter. Genom att de mindre och me-<br>delstora högskolorna förstärks med fasta forsknings-<br>resurser blir de allt starkare krafter även för den regi-<br>onala utvecklingen. Antalet studerande inom civil-<br>och högskoleingenjörsutbildningarna samt inom na-<br>turvetarutbildningarna ökar särskilt för att svara mot<br>kraven inom dessa områden. Antalet civil- och hög-<br>skoleingenjörer beräknas år 2005 därigenom ha mer<br>än fördubblats sedan mitten av 1980-talet, till drygt<br>100 000 civilingenjörer under 65 år och omkring<br>200 000 övriga ingenjörer inklusive gymnasieingen-<br>jörer. Högskolans samverkan med det omgivande<br>samhället utvecklas på alla nivåer.</p>
<p>Även de som har arbete måste ges tillfälle till fort-<br>bildning och vidareutbildning. Kompetensutveckling<br>i arbetslivet är av betydelse för svenskt näringslivs<br>möjligheter att hävda sig i en allt starkare internatio-<br>nell konkurrens och för kvaliteten i den offentliga<br>sektorns verksamhet. Därför har regeringen tillsatt en<br>arbetsgrupp inom Regeringskansliet för kompe-<br>tensutveckling i arbetslivet. Arbetsmarknadens parter<br>deltar i arbetsgruppen vars uppgift är att lämna för-<br>slag till hur parternas gemensamma arbete för ökad<br>kompetensutveckling i arbetslivet kan stödjas av re-<br>geringen. Arbetsgruppen skall avrapportera sitt arbe-<br>te senast den 12 juni 1998.</p>
<p>TABELL 1.7 KUNSKAP OCH KOMPETENS</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilt utbildningsbidrag år 2</p></td><td>
<p>520</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvalificerad yrkesutbildning</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>815</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-punktsprogrammet</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga insatser</p></td><td></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 030</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>1 460</p></td></tr>
</table>
<h5>1.5.2 Delaktighet i informationssamhället</h5>
<p>Informationstekniken betyder mycket för Sveriges<br>konkurrenskraft. Med våra världsledande kunskaps-<br>företag skall Sverige bibehålla positionen som en le-<br>dande IT-nation.</p>
<p>I den nya informationstekniken ligger stora möj-<br>ligheter till förändring. Här finns både tillväxtpoten-<br>tial för samhället som helhet och utsikter att nå ökad<br>effektivitet, bekvämare vardag och bättre liv. Därför<br>måste hela Sveriges befolkning bli delaktig i informa-<br>tionssamhället. Användningen av IT domineras i dag<br>av män. Detta är en effekt av, och bidrar till att upp-<br>rätthålla, en könsuppdelad arbetsmarknad.</p>
<p>Regeringen har ansvar för att IT och kunskap om<br>IT skall komma så många människor som möjligt till<br>del. Det är angeläget att IT-användningen bidrar till<br>att människors vilja till arbete och skapande tas till-<br>vara och att kompetensen hos både kvinnor och män<br>utvecklas och utnyttjas. IT-politiken skall därför leda<br>till att öka kvinnors användning av IT.</p>
<p>I mars 1996 lades propositionen 1995/96:125 Åt-<br>gärder för att bredda och utveckla användningen av<br>informationsteknik. I propositionen redovisades mål<br>för en övergripande IT-strategi. Dessutom identifie-<br>rades tre prioriterade områden - rättsordningen, ut-<br>bildningen och samhällets informationsförsörjning,<br>där ett antal mål ställdes upp för varje område. Det<br>redovisades också ett handlingsprogram för att bred-<br>da och utveckla användningen av IT.</p>
<p>Regeringen har senare redovisat bedömningar av<br>vissa centrala frågor för ökad tillväxt och sysselsätt-<br>ning i informationssamhället. Dessutom har redovi-<br>sats ett stort antal genomförda, pågående och kom-<br>mande åtgärder inom handlingsprogrammet för att<br>bredda och utveckla användningen av IT. Exempel<br>på sådana åtgärder är en utredning om elektroniska<br>betalningsmedel, en utredning om en ev. samordnad<br>lagstiftning för radio, TV och tele, IT-kommissionens<br>verksamhet, datalagskommitténs verksamhet och IT-<br>stiftelsens verksamhet. Regeringen har också lagt<br>fram riktlinjer för det fortsatta arbetet med att ut-<br>veckla den statliga förvaltningen.</p>
<p>Regeringen har därutöver satsat cirka 1,3 miljar-<br>der kronor under perioden 1997 - 1999 på ett natio-<br>nellt program för IT-utbildning. Programmet är ett<br>resultat av en överenskommelse mellan regeringen,<br>Industriförbundet och företrädare för IT-företagen.<br>Utbildningen bedrivs i projektform inom ramen för<br>arbetsmarknadsutbildningen och beräknas omfatta<br>10 000 personer som får en högkvalitativ utbildning.<br>Därmed minskar risken för flaskhalsar i den snabbt<br>växande ekonomin.</p>
<p>I regeringens proposition 1997/98:136 Statlig för-<br>valtning i medborgarnas tjänst har regeringen lagt<br>fram riktlinjer för IT-användningen i den statliga för-<br>valtningen.</p>
<p>Millennieskiftet innebär en risk för allvarliga stör-<br>ningar i olika elektroniska system, vilket bl.a. föran-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>lett regeringen att tillsätta en 2000-delegation med<br>uppgift att bevaka omställningsarbetet i olika sam-<br>hällssektorer.</p>
<p>Inom de olika utgiftsområdena planerar regering-<br>en omfattande åtgärder, som kommer att stimulera<br>IT-användningen i sig, men även ge andra positiva<br>effekter. Därutöver föreslår regeringen att ytterligare<br>1,8 miljarder kronor avsätts under åren 1999-2001<br>för särskilda insatser, varvid tyngdpunkten, 1,5 mil-<br>jarder kronor, läggs på skolan. Regeringen avser att<br>förelägga riksdagen ett program för IT i skolan. Ut-<br>gångspunkten är att alla elever skall ges kunskaper<br>och möjligheter att använda datorer som ett modernt<br>informationsverktyg.</p>
<p>Inom universitetsdatanätet SUNET skall ytterliga-<br>re uppgradering av överföringskapaciteten göras.</p>
<p>IT-anpassningen av myndigheternas informations-<br>system skall fortsätta och påskyndas. Målet är att<br>förenkla samhällsinformationen för medborgarna<br>och företagen t.ex. skall Internet kunna användas för<br>att fylla i blanketter. Även inom statsförvaltningen<br>skall Internet i ökad utsträckning användas för att<br>effektivisera samverkan mellan myndigheter. Den<br>elektroniska handeln i Europa skall stimuleras. In-<br>formationsnätverk skall etableras med inriktning på<br>handel och investeringar i Östersjöregionen. En da-<br>tabas med hushållsrelaterad miljöinformation plane-<br>ras i Konsumentverkets regi för att öka kunskapen<br>om miljöfrågor. En särskild kompetensutveckling rö-<br>rande IT för anställda inom offentlig sektor ser rege-<br>ringen som en viktig uppgift under de kommande<br>åren. Vidare föreslås en satsning på IT inom kul-<br>turområdet. En ny IT-kommission skall tillsättas.</p>
<p>TABELL 1.8 IT</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MILJONER KRONOR</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>540</p></td><td>
<p>740</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
</table>
<h5>1.5.3 Hållbara Sverige - ett föregångsland</h5>
<p>Den globala marknaden för miljöteknik samt miljö-<br>anpassade och resurssnåla produkter växer snabbt.<br>Om Sverige och svensk industri går i spetsen för en<br>utveckling mot ekologisk hållbarhet kan det ge kon-<br>kurrensfördelar på dessa framtidsmarknader. Därför<br>är den ekologiska omställningen också en del av poli-<br>tiken för att stärka det svenska näringslivet och öka<br>sysselsättningen.</p>
<p>Sverige skall vara ett föregångsland och en pådri-<br>vande kraft för en ekologiskt hållbar utveckling.</p>
<p>Under de kommande tre åren stimuleras teknisk<br>utveckling och tillkomsten av nya arbeten genom att<br>12,5 miljarder kronor satsas på energiinvesteringar,<br></p>
<p>infrastruktur och lokala investeringsprojekt i landets<br>kommuner.</p>
<p>Den nära dialogen med näringslivet är avgörande.<br>Många företag har insett vikten av hållbar produk-<br>tion och miljövänliga varor. Regeringen vill stärka<br>detta samarbete och fortsätta investeringsprogram-<br>men in i nästa århundrade. Genom att bli ett före-<br>gångsland kan Sverige få ökad konkurrenskraft och<br>bli ett bättre land att leva i, även för våra barn och<br>barnbarn.</p>
<p>Riksdagen antog under våren 1997 i samband<br>med den energipolitiska propositionen 1996/97:84<br>En uthållig energiförsörjning ett program som omfat-<br>tar 9 miljarder kronor under en sjuårsperiod för att<br>uppnå effektivare energianvändning och ökad an-<br>vändning av förnybara energikällor. Omställningen<br>av energisystemet är ett led i Sveriges strävan att vara<br>ett föregångsland när det gäller att skapa en ekolo-<br>giskt hållbar utveckling. Dessutom har det beslutats<br>om ett femårigt program för investeringsbidrag på 1<br>miljard kronor för kretsloppsanpassning av byggna-<br>der och teknisk infrastruktur.</p>
<p>Riksdagen beslutade i samband med budgetpro-<br>positionen för 1998 om lokala investeringsprogram<br>för att främja en ekologisk hållbar utveckling. Totalt<br>har 5,4 miljarder kronor avsatts för de lokala inves-<br>teringsprogrammen för perioden 1998-2000. Gen-<br>svaret har hittills varit stort. Ett trettiotal kommuner<br>kommer i ett första steg att beviljas bidrag till sina<br>ansökningar om stöd till investeringsprogram. Av<br>landets 288 kommuner har 286 lämnat in intres-<br>seanmälningar. Stödet föreslås utökas med 2 miljar-<br>der kronor för år 2001.</p>
<p>Miljöövervakningen förstärks. För att säkra den<br>biologiska mångfalden i skogen tillförs ytterligare re-<br>surser för naturvård, biotopskydd och inköp av<br>mark. Miljötillsynen samt insatser för rådgivning och<br>information till skogsägarna förstärks. Den goda<br>ekonomiska utvecklingen har möjliggjort att medel<br>tillskjuts för att kompensera för tidigare gjorda be-<br>sparingar som var nödvändiga av statsfinansiella<br>skäl.</p>
<p>Även bostadspolitiken läggs om i ekologisk rikt-<br>ning. I propositionen 1997/98:119 Bostadspolitik för<br>hållbar utveckling reformeras det nuvarande ränte-<br>bidragssystemet och kompletteras med ett investe-<br>ringsbidrag för ekologiskt hållbara investeringar i<br>flerbostadshus.</p>
<p>TABELL 1.9 HÅLLBARA SVERIGE - ETT<br>FÖREGÅNGSLAND</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokala inv. program</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>2200</p></td></tr>
</table>
<p>28</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>1.5.4 Företagande</h5>
<p>Sedan 1994 har antalet anställda i företag med färre<br>än 100 anställda ökat med 100 000. Över 27 000<br>nya företag har bildats varje år. Det är rekordnivåer.<br>Entreprenörskap och nyföretagande har en avgöran-<br>de betydelse för tillväxt och sysselsättning.</p>
<p>Insatser för att främja entreprenörskap och för-<br>bättra förutsättningarna för företagande föreslås där-<br>för. Fram till och med år 2000 kan 100 000 nya fö-<br>retag ha bildats i Sverige.</p>
<p>Under de senaste åren har ett antal åtgärder av<br>särskild betydelse för mindre företag genomförts bl.a.<br>vad gäller skatteområdet, tillgången på riskkapital<br>och regelförenklingar. Enskilda näringsidkare och<br>delägare i handelsbolag har fått regler mer likvärdiga<br>dem som gäller för aktiebolagen. För nystartad en-<br>skild näringsverksamhet har en möjlighet att kvitta<br>underskott i aktiv näringsverksamhet mot tjänstein-<br>komster införts. En lättnad i ägarbeskattningen för<br>ägare till onoterade aktiebolag har införts. Social-<br>avgifterna har reducerats för att särskilt gynna de<br>mindre företagen. En nybildad sjätte AP-fond har<br>fått möjlighet att investera i onoterade aktier för 10<br>miljarder kronor.</p>
<p>Den av regeringen tillsatta småföretagsdelegatio-<br>nen har lagt fram ett flertal regelförenklingsförslag.<br>Regeringen har redan fattat beslut avseende flera av<br>dessa. Som exempel kan nämnas mindre restriktiva<br>regler vid beviljande av F-skattsedel och lindring av<br>skattetillägg vid periodiseringsfel i momsredovisning-<br>en.</p>
<p>Det som utan tvivel gynnat svenska företag mest<br>är regeringens kraftfulla och omfattande åtgärder för<br>att stärka de offentliga finanserna, vilket lett till att<br>dessa nu också är i balans. Räntenivåerna har halve-<br>rats och investeringarna har som följd av detta ökat<br>kraftigt.</p>
<p>Att genomföra ofinansierade skattesänkningar<br>riskerar att allvarligt försämra företagsklimatet. Den<br>gynnsamma utvecklingen av de offentliga finanserna<br>möjliggör nu ytterligare - finansierade - skattesänk-<br>ningar och åtgärder för ökad tillgång till riskkapital.</p>
<p>Reserveringsmöjligheterna förstärks för enskilda<br>näringsidkare och delägare i handelsbolag. Lättnaden<br>i ägarbeskattningen av onoterade aktier utvidgas.<br>Kvittningsrätten för reaförluster på onoterade aktier<br>utvidgas. Skatten på reklamtrycksaker avskaffas.</p>
<p>Dessutom avskaffas den särskilda fastighetsskat-<br>ten på vattenkraftverk, vilket innebär en lättnad<br>främst för den elintensiva industrin. Avdragsreglerna<br>för pensionskostnader, beskattningen av personalop-<br>tioner och avdraget för pensionssparande för enskil-<br>da näringsidkare förenklas.</p>
<p>Förenklingsutredningen har fått utvidgade direk-<br>tiv och kan nu även lägga förslag som innebär för-<br>enklade redovisningsregler särskilt för de mindre fö-<br>retagen.</p>
<p>Många nya teknikbaserade företag och andra<br>småföretag med betydande tillväxtpotential saknar<br>finansiella resurser för att ta till vara sina utveck-<br>lingsmöjligheter. Staten kompletterar marknaden ge-<br>nom s.k. såddkapital via NUTEK. Resurserna för<br>främst detta ändamål och annan småföretagsutveck-<br>ling föreslås öka med 50 miljoner kronor per år un-<br>der en treårsperiod.</p>
<p>Regeringens insatser för att stimulera kvinnors fö-<br>retagande är flera. Företagarlån till kvinnor, rådgiv-<br>ning till kvinnliga företagare samt lokala och regio-<br>nala resurscentra för kvinnor är några exempel.<br>Regeringen stödjer även forskningsprogram om<br>kvinnors företagande för att öka kunskapen på om-<br>rådet.</p>
<p>Regeringen går nu vidare med regelförenklingsar-<br>betet.</p>
<p>- Det skall bli lättare att registrera företag. Målet är<br>att endast en blankett och en myndighetskontakt<br>skall behövas. Regeringen avser att genomföra<br>sådana förenklingsåtgärder under innevarande år.<br>Patent- och registreringsverket ges huvudansvaret<br>för att inom sex månader föreslå konkreta åtgär-<br>der.</p>
<p>- Myndigheternas handläggningstider skall i ett<br>första steg förkortas med 25 procent i särskilt ut-<br>valda ärenden. Regeringen avser att skärpa exis-<br>terande punktlighetsmål i regleringsbreven samt<br>att införa sådana för samtliga handläggande<br>myndigheter. Kontroll och uppföljning skall<br>skärpas.</p>
<p>- Uppgiftsbördan för företagen skall minskas. Re-<br>geringen avser att genomföra åtgärder för att vä-<br>sentligt minska företagens obligatoriska uppgifts-<br>inlämnande samt öka återanvändningen av före-<br>tagsdata.</p>
<p>- Företagens hantering av tullfrågor skall förenklas<br>ytterligare. Regeringen avser att prioritera för-<br>enklingsarbetet avseende tullfrågor, både natio-<br>nell och på gemenskapsnivå.</p>
<p>I regeringens fortsatta arbete kommer småföre-<br>tagsperspektivet än mer att sättas i centrum. Rege-<br>ringen avser därför, när Småföretagsdelegationen lagt<br>sitt slutliga förslag, att presentera ett program för re-<br>gelförenkling bl.a. innehållande ett system för att sä-<br>kerställa att effektiva konsekvensanalyser görs av hur<br>olika förslag påverkar småföretagen och ett generellt<br>direktiv för utredningsväsendet om att småföretagens<br>speciella förutsättningar skall beaktas.</p>
<p>En väl fungerande konkurrens är viktig för svensk<br>ekonomi. Regeringen kommer att återkomma till<br>riksdagen om konkurrenspolitikens inriktning med<br>en skrivelse eller i annat lämpligt sammanhang.</p>
<p>Regeringen bedriver sedan flera år ett arbete mot<br>den ekonomiska brottsligheten. Bl.a. har lagstiftning-<br>en skärpts beträffande näringsförbud och skattekont-</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>roll. Arbetet fortsätter och inriktas på att motverka<br>ekobrotten på nationell och internationell nivå.</p>
<p>TABELL 1.10 FÖRETAGANDE</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkta skatter</p></td><td>
<p>1 730</p></td><td>
<p>2 020</p></td><td>
<p>1 730</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Såddkapital m.m.</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 780</p></td><td>
<p>2 070</p></td><td>
<p>1 780</p></td></tr>
</table>
<h5>1.5.5 Europeiskt samarbete</h5>
<p>Regeringen är djupt engagerad i arbetet att bygga<br>upp ett starkt och fredligt Europa inför 2000-talet.<br>Tack vare det europeiska samarbetet knyts länder allt<br>närmare varandra och gamla motsättningar löses<br>upp. Med flera nya medlemmar kan Europeiska<br>unionens grundläggande syften - fred, demokrati och<br>ekonomisk utveckling - främjas ytterligare.</p>
<p>Sverige har varit medlem i EU i drygt tre år. Under<br>denna tid har EU:s samarbete fördjupats, t.ex. i ge-<br>mensamma ansträngningar för att öka sysselsätt-<br>ningen. En väsentligt del av EU:s arbete är nu inriktat<br>på att inlemma nya medlemmar i gemenskapen. Re-<br>geringen ser som en av sina absolut viktigaste uppgif-<br>ter att bidra till en framgångsrik anslutning av kan-<br>didatländer.</p>
<p>Utvidgningen kan och bör genomföras utan att<br>budgettaket som andel av BNI ökar. För att under-<br>lätta utvidgningen måste emellertid det budgetut-<br>rymme som nu finns under detta tak förbehållas nya<br>medlemmar.</p>
<p>EU-medlemskapet har väsentligt ökat Sveriges<br>förutsättningar att påverka Europas utveckling. Det<br>har också inneburit nya möjligheter för vårt lands<br>medborgare och företag. Okade insatser behövs<br>emellertid för att förbättra kunskaperna om den<br>svenska Europapolitiken och om hur dessa möjlighe-<br>ter kan tas till vara. Angeläget är också att göra kon-<br>kreta insatser för att bättre utnyttja de nya mark-<br>nadsmöjligheterna i Europa.</p>
<p>Under första halvåret 2001 kommer Sverige för<br>första gången att vara ordförandeland. Detta innebär<br>att Sverige skall leda arbetet i ministerrådet och före-<br>träda EU utåt. Det innebär också att Sverige kommer<br>att stå värd för viktiga möten som av tradition äger<br>rum i ordförandelandet, såsom möten i Europeiska<br>rådet och informella ministerrådsmöten. Att vara<br>ordförandeland ställer stora krav på organisatorisk<br>kompetens och administrativa resurser. Resurser för<br>detta arbete har avsatts.</p>
<p>Regeringen föreslår nu ett nytt treårigt program<br>på 800 miljoner kronor årligen för utvecklings-<br>samarbetet med Central- och Östeuropa. Program-<br>met skall bidra till ett gott grannskap i Östersjöregi-<br>onen och ett dynamiskt och demokratiskt integrerat<br></p>
<p>Europa. Samarbetet inriktas på att påskynda Est-<br>lands, Lettlands, Litauens och Polens medlemskap i<br>EU samt att ytterligare integrera Ryssland och Uk-<br>raina i europeiska samarbetsstrukturer. Samarbetet<br>inom det sociala området skall utökas under kom-<br>mande treårsperiod. Regeringen avser att intensifiera<br>samarbetet i Norden och i lämpliga delar samman-<br>länka detta med det näringslivsrelaterade samarbetet<br>i Östersjöregionen.</p>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete med Estland, Lett-<br>land, Litauen och Polen på rättsområdet intensifieras<br>för att påskynda ländernas medlemskap i EU samt<br>för att öka rättssäkerheten och minska brottsligheten<br>i vårt närområde.</p>
<p>En särskild satsning för att vidareutveckla samar-<br>betet mellan Sverige och Polen görs under 1999.</p>
<p>För att lyfta fram Östersjöregionens betydelse för<br>sysselsättning och tillväxt i Sverige har tidigare en<br>miljard kronor avsatts, den s.k. Östersjömiljarden.<br>Medlen används inom områdena energi, miljö, in-<br>frastruktur, kunskapsöverföring och svensk export-<br>industri. Verksamheten har varit framgångsrik och<br>bör fortsätta. Enligt regeringens uppfattning bör yt-<br>terligare 1 miljard kronor tillföras under den kom-<br>mande femårsperioden, dvs. med 200 miljoner kro-<br>nor per år. Regeringen strävar bl.a. efter att uppnå<br>ökat deltagande i Östersjöhandeln av de små och<br>medelstora företagen. Därmed kan Sverige bidra till<br>att Östersjöregionen blir Europas främsta tillväxtre-<br>gion.</p>
<p>För att öka kunskapen om Europapolitiken och<br>dess möjligheter avsätts nya resurser. Det planeras<br>bl.a. en särskild informationsinsats om euron och om<br>praktiska effekter för näringsliv och konsumenter av<br>att Sverige inte deltar i valutaunionen vid starten<br>1999.</p>
<p>Svenska företag ges stöd till att utnyttja marknads-<br>och handelsmöjligheterna i det nya framväxande Eu-<br>ropa genom bl.a. insatser för småföretagen, förstärkt<br>regional exportfrämjarorganisation i Sverige och åt-<br>gärder för att ta tillvara invandrares speciella land-<br>och språkkunskaper.</p>
<p>Den internationella marknaden erbjuder för<br>många företag okända möjligheter. Det gäller inte<br>minst den upphandling som sker i internationella or-<br>ganisationer. Genom sin kompetens och kapacitet<br>borde svenska företag ha bättre utsikter att vinna<br>kontrakt än vad som i dag är fallet.</p>
<p>TABELL 1.11 EUROPA</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östersjöinsatser</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Informationsinsatser</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadsplats Europa</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1050</p></td><td>
<p>1050</p></td><td>
<p>1050</p></td></tr>
</table>
<p>30</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>1.5.6 Ett Sverige för alla</h5>
<p>På några decennier har Sverige genom invandring<br>blivit ett land präglat av kulturell och etnisk mång-<br>fald. Närmare en miljon av landets invånare är födda<br>utomlands. I en internationaliserad värld har ett land<br>med en internationell befolkning ett försprång. Att ta<br>till vara denna fördel kommer att kräva både föränd-<br>rade attityder och politiska insatser. Detta blir en av<br>det kommande seklets stora utmaningar.</p>
<p>Invandrare och svenskar med invandrarbakgrund<br>har i dag inte samma möjligheter på arbetsmarkna-<br>den som andra har, och förfärande ofta lever de i det<br>närmaste isolerade från det övriga Sverige. Alla som<br>bor i Sverige skall kunna känna sig hemma här, oav-<br>sett etnisk bakgrund. Språket är nyckeln till det<br>svenska samhället. Den som inte behärskar svenska<br>språket hamnar lätt utanför - det gäller inte minst<br>arbetsmarknaden. Undervisningen i det svenska<br>språket måste därför stärkas.</p>
<p>Riksdagen fattade i december 1997 beslut om mål<br>och riktlinjer för den framtida integrationspolitiken.<br>Beslutet grundade sig på förslag i regeringens propo-<br>sition Sverige, framtiden och mångfalden - från in-<br>vandrarpolitik till integrationspolitik (1997/89:16)<br>Enligt propositionen skall samhällets etniska och kul-<br>turella mångfald vara en utgångspunkt för den gene-<br>rella politikens utformning på alla samhällsområden<br>och nivåer. En ny myndighet inrättas den 1 juni 1998<br>med ansvar för att integrationspolitiska mål och syn-<br>sätt får genomslag på olika samhällsområden samt<br>för att aktivt stimulera integrationsprocesserna i<br>samhället. I propositionen redovisas också hur intro-<br>duktionen av nyanlända invandrare kan förbättras.<br>Vidare har regeringen under budgetåret 1995/96 och<br>1997 betalat ut sammanlagt 180 miljoner kronor i<br>stöd till utvecklingsprojekt i utsatta bostadsområden.<br>För perioden 1998-2000 har 490 miljoner kronor<br>avsatts för detta ändamål.</p>
<p>Integrationspolitiken skall värna grundläggande<br>demokratiska värden. Den skall verka för kvinnors<br>och mäns lika rättigheter oavsett etnisk och kulturell<br>bakgrund.</p>
<p>För att vända utvecklingen, minska segregationen,<br>uppnå de integrationspolitiska målen och ett Sverige<br>för alla föreslås ett resurstillskott under den kom-<br>mande treårsperioden. Insatser planeras inom olika<br>områden. Av central betydelse är åtgärder för att ge<br>goda kunskaper i det svenska språket från tidig ålder,<br>skapa goda villkor på arbetsmarknaden och att få till<br>stånd en varaktig förbättring av situationen i utsatta<br>bostadsområden med stor andel invånare med in-<br>vandrarbakgrund. Vidare bör den potential som kul-<br>tur och idrott har som brobyggare mellan olika kul-<br>turer utnyttjas för att åstadkomma en ökad<br>integration.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att förelägga riksdagen<br>en storstadspolitisk proposition under våren. Stor-<br>stadens möjligheter ligger i dess mångfald, skapar-<br></p>
<p>kraft och tillväxtpotential. Storstadens problem är i<br>första hand de snabbt växande klyftorna mellan rika<br>och fattiga och mellan infödda och inflyttade svens-<br>kar. Regeringens politik syftar till att bejaka storsta-<br>dens möjligheter, utan att lämna stora grupper utan-<br>för samhällets gemenskap, utbildningssystemet,<br>bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, kulturlivet<br>och de demokratiska mötesplatserna.</p>
<p>Regeringen har vidare för avsikt att under våren<br>lämna förslag om skärpt lagstiftning mot etnisk dis-<br>kriminering i arbetslivet.</p>
<p>TABELL 1.12 ETT SVERIGE FÖR ALLA</p>
<p>MILJON ER KRONOR</p>
<p>IRSlä StlOtl 200'</p>
<p>Totalt 350 350 800</p>
<h5>1.5.7 Trygghet och solidaritet</h5>
<p>Utöver de sex framtidsområdena görs satsningar in-<br>om en rad områden som stärker Sverige inför sekel-<br>skiftet:</p>
<p>Ett tryggare Sverige</p>
<p>Den enskilda individen har ett självklart krav på<br>trygghet för liv, hälsa, integritet och egendom.<br>Tryggheten och rättssäkerheten uppnås genom en<br>effektiv brottsförebyggande och brottsbeivrande<br>verksamhet. Mot bakgrund av de ökade krav som<br>ställts på rättsväsendet de senaste åren tillförs ytterli-<br>gare 200 miljoner kronor 1999, 250 miljoner kronor<br>år 2000 samt 300 miljoner kronor 2001. De nya<br>medlen skall bl.a. användas för att säkerställa närpo-<br>lisreformen och kampen mot vardagsbrottslighet<br>samt för att förstärka ekobrottsbekämpningen.</p>
<p>Pensioner</p>
<p>Det reducerade basbeloppet höjs. Basbeloppet har<br>sedan 1993 reducerats med två procent vid beräk-<br>ningen av pensioner. Dessutom begränsades uppräk-<br>ningen av basbeloppet med anledning av prisföränd-<br>ringar från och med år 1995 som ett led i arbetet<br>med saneringen av statens finanser. Storleken av<br>uppräkningen knöts till storleken av statens budget-<br>underskott.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att bas-<br>beloppet för år 1999 räknas upp med den fulla pris-<br>förändringen eftersom budgetunderskottet för år<br>1997 understeg 50 miljarder kronor. Regeringen fö-<br>reslår också att pensionerna för år 1999 beräknas<br>utifrån ett basbelopp reducerat med en procent istäl-<br>let för med två procent. För år 2000 och framåt be-<br>räknas pensionerna från ett icke reducerat basbelopp.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Internationell solidaritet</p>
<p>Regeringen ser biståndet som ett viktigt instrument<br>för att främja internationell säkerhet och solidaritet.<br>Efter betydande nedskärningar sedan 1992 beslutade<br>riksdagen på regeringens förslag att biståndsramen<br>för år 2000 skulle höjas från 0,70 till 0,72 procent av<br>bruttonationalinkomsten (BNI). I syfte att ytterligare<br>markera Sveriges internationella ansvarstagande fö-<br>reslår regeringen nu en fortsatt ökning av bistånds-<br>ramen till 0,73 procent av BNI år 2001. Totalt sett<br>beräknas biståndet öka med 200 miljoner kronor år<br>2001.</p>
<h4>1.6 Rättvisa skatter</h4>
<p>I år går tio procent av de totala skatteintäkterna till<br>att betala räntorna på statsskulden. Även om den of-<br>fentliga sektorns finanser nu visar överskott kommer<br>skattebetalarna under mycket lång tid framöver att<br>betala priset för de gångna årens stora underskott.</p>
<p>Skatter har inte något egenvärde utan motiveras<br>endast av vad intäkterna används till. Den egentliga<br>skattekvoten, dvs. den formella skattekvoten plus det<br>offentliga underskottet, visar hur mycket skatt som<br>måste betalas för att välfärden skall vara finansierad.<br>Ofinansierade skattesänkningar som låg bakom den<br>formellt sett lägre skattekvoten i början av 1990-talet<br>innebar endast att skatteuttaget försköts framåt i ti-<br>den.</p>
<p>DIAGRAM 1.6</p>
<p>Den egentliga skattekvoten</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-6.png" style="width:168pt;height:121pt;"/>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har i huvud-<br>sak kunnat ske rättvist. Skattehöjningarna har varit<br>en starkt bidragande orsak till detta. Höginkomstta-<br>gare har bidragit främst genom höjda kapitalskatter,<br>men även låg- och medelinkomsttagare har fått kän-<br>na av skattehöjningar.</p>
<p>Allt eftersom statsfinanserna förbättras i snabb<br>takt finns utrymme för att vidta offensiva åtgärder.<br>Skattesänkningar i framtiden är möjliga att överväga<br>men endast om vissa villkor obetingat uppfylls. Ge-<br>nerella skattesänkningar får inte ske innan en till-<br></p>
<p>fredsställande kvalitet har säkerställts inom skolan,<br>vården och omsorgen. De får inte finansieras genom<br>skuldsättning. Och de måste utformas på ett fördel-<br>ningspolitiskt rättvist sätt.</p>
<p>Den tillfälliga värnskatten upphör från och med<br>1999 i enlighet med riksdagsbeslutet 1994. För att<br>säkerställa att målet om rättvis fördelning som utta-<br>lades i samband med skattereformen skall vara upp-<br>fyllt införs samtidigt ett ytterligare steg i skatteskalan<br>för inkomster över 32 400 kr per månad. Den sam-<br>mantagna effekten blir att omkring 1 miljon in-<br>komsttagare får lägre marginalskatt. Höjningen av<br>barnbidragen och flerbarnstilläggen, som genomförts<br>vid årsskiftet, är också i linje med skattereformen<br>1990-1991. Genom att brytpunkten för statlig skatt<br>inte har höjts i takt med inkomstökningarna har sto-<br>ra grupper löntagare börjat betala statlig inkomst-<br>skatt. Den utvecklingen bör vändas så att reformens<br>intention att högst 15 procent av inkomsttagarna<br>skall betala statlig inkomstskatt på sikt uppnås.</p>
<h5>1.6.1 En skattepolitik för företagande</h5>
<p>En rad åtgärder har genomförts för att stimulera de<br>små och medelstora företagen. En huvudinriktning<br>har varit att förbättra tillgången på riskkapital. Skat-<br>tesänkningarna med inriktning på små och medelsto-<br>ra företag uppgår till omkring 7 miljarder kronor per<br>år. Lättnaden i ägarbeskattningen för onoterade bo-<br>lag och nedsättningen av arbetsgivaravgifter på den<br>del av lönesumman som understiger 850 000 kr är<br>två exempel. Enskilda näringsidkare har fått motsva-<br>rande lättnader. Dessutom har en möjlighet att kvitta<br>underskott i nystartad näringsverksamhet mot in-<br>komst av tjänst införts.</p>
<p>Regeringen bedriver ett brett arbete för att minska<br>krånglet och göra det enklare att bli och vara företa-<br>gare. Ett nytt och enklare system för redovisning och<br>betalning av skatter och avgifter, skattekonton, har<br>nyligen trätt i kraft. Skattetilläggen vid periodise-<br>ringsfel har halverats. Villkoren för att få F-skattsedel<br>har mjukats upp. För att ytterligare förbättra villko-<br>ren för företagande föreslår regeringen nu en rad nya<br>åtgärder:</p>
<p>- Reserveringsmöjligheterna förstärks för enskilda<br>näringsidkare och delägare i handelsbolag genom<br>att taket för avsättningar till periodiseringsfond<br>återställs till 25 procent. Därmed underlättas ex-<br>pansion med hjälp av kvarhållna vinster.</p>
<p>- Lättnaden i ägarbeskattningen av onoterade akti-<br>er utvidgas för att ytterligare underlätta expan-<br>sion med hjälp av externt kapital.</p>
<p>- Kvittningsrätten för reaförluster på onoterade ak-<br>tier utvidgas.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>- Skatten på reklamtrycksaker avskaffas, vilket in-<br>nebär en lättnad främst för mindre företag.</p>
<p>- Den särskilda fastighetsskatten på vattenkraftverk<br>avskaffas, vilket innebär en lättnad främst för den<br>elintensiva industrin.</p>
<p>- Avdragsreglerna för pensionskostnader förenklas.</p>
<p>- Beskattning av personaloptioner förenklas.</p>
<p>- Avdraget för pensionssparande för enskilda nä-<br>ringsidkare förenklas.</p>
<p>- Förenklingsutredningen har fått utvidgade direk-<br>tiv och kan nu även lägga förslag som innebär<br>förenklade redovisningsregler särskilt för de<br>mindre företagen.</p>
<p>En översyn pågår av hela energiskattesystemet för att<br>förbättra miljöeffekterna. Resultatet kommer att re-<br>dovisas 1999. Det finns nu ingen anledning att av<br>miljöskäl höja det totala uttaget av energiskatter,<br>även om enskilda skatter kan förändras. Beskatt-<br>ningen av el i produktionsledet har dock haft negati-<br>va effekter för den elintensiva industrin. Den särskil-<br>da fastighetsskatten på vattenkraftverk föreslås<br>därför avskaffas. Detta kommer att innebära sänkta<br>elpriser för såväl industrin som för konsumenterna.</p>
<p>Regeringen avser att presentera en ny samordnad<br>utformning av de skatter som träffar vägtrafiken.<br>Syftet är att, inom ramen för ett i huvudsak oföränd-<br>rat skatteuttag, uppnå bättre styreffekter vad gäller<br>trafiksäkerhet och miljö. Redan under våren har<br>dock regeringen lagt förslag om bl.a. förlängd skatte-<br>frihet för elbilar och en ny utformning av avgaskra-<br>ven för lätta lastbilar och bussar.</p>
<h5>1.6.2 Skattekontroll för rättvisa</h5>
<p>För att skattesystemet skall kunna upprätthålla sin<br>legitimitet är det viktigt att de skatter och avgifter<br>som beslutas också blir betalda. Kontroll och upp-<br>följning är av avgörande betydelse.</p>
<p>Möjligheterna till skattekontroll har kraftigt för-<br>bättrats under mandatperioden. Generalklausulen<br>mot skatteflykt har fått en ny och effektivare ut-<br>formning. Särskilda skattebrottsenheter byggs upp<br>inom skattemyndigheterna. På så sätt tas den kompe-<br>tens och erfarenhet som finns inom skatteförvalt-<br>ningen bättre till vara. Dessutom undviks de flask-<br>halsproblem som tidigare varit vanliga.</p>
<p>Under våren har regeringen lagt fram förslag om<br>reformerat förhandsbesked. Möjligheterna till skat-<br>teplanering i samband med koncernöverlåtelse har<br>minskats. Kontrolluppgiftsskyldigheten har utvidgats<br>ytterligare så att så gott som alla affärer med värde-<br>papper omfattas.</p>
<p>Tullen får ansvar för en ny kontrollverksamhet<br>över hela landet som gäller yrkesmässiga transporter<br></p>
<p>av punktskattepliktiga varor. Tullen ges även bättre<br>möjligheter att kontrollera postpaket som innehåller<br>alkohol och tobak.</p>
<p>Den kraftiga ökning av smuggling av cigaretter är<br>ett problem som inte enbart kan lösas med ökad<br>kontroll. För att förhindra att smugglingen, och de<br>inslag av organiserad brottslighet som följer i dess<br>spår, får en ökad spridning föreslår regeringen en<br>sänkning av skatten på cigaretter.</p>
<h5>1.6.3 Skattepolitiken och<br>internationaliseringen</h5>
<p>Vissa länder utnyttjar kapitalets rörlighet till att<br>locka till sig kapital och investeringar från andra län-<br>der. Det sker bl.a. genom att de erbjuder bättre skat-<br>tevillkor för utländska etableringar än vad som gäller<br>företag som är verksamma inom landet. Sverige har<br>aktivt drivit på för att diskutera detta inom EU. Ar-<br>betet har varit mycket framgångsrikt, och under hös-<br>ten 1997 kunde medlemsländerna enas om gemen-<br>samma uppföranderegler för att motverka skadlig<br>skattekonkurrens. Arbetet fortsätter nu för att även<br>få till stånd gemensamma regler om beskattning av<br>räntor och andra kapitalinkomster. Det är nödvän-<br>digt att ägna fortsatt uppmärksamhet åt de effekter<br>internationaliseringen kan ha på svensk kapitalbe-<br>skattning och punktskatter.</p>
<h5>1.6.4 Fastighetsbeskattningen</h5>
<p>Fastighetsskatten är en del av kapitalbeskattningen.<br>Detta understryks av att räntorna på bostadslån är<br>avdragsgilla. För att fastighetsskatten skall vara så<br>rättvis som möjligt bör taxeringsvärdet avspegla<br>marknadsvärdet på ett så korrekt sätt som möjligt.<br>En särskild utredare har därför fått i uppdrag att se<br>över taxeringsförfarandet. I avvaktan på att utred-<br>ningens analys av omräkningsförfarandet blir klar<br>föreslås att den frysning av taxeringsvärdena på 1997<br>års nivå som beslutades för 1998 också skall gälla för<br>1999.</p>
<p>En ny utredning skall se över fastighetsbeskatt-<br>ningen och bl.a. analysera den skattemässiga neutra-<br>liteten mellan olika upplåtelseformer. Utredningen<br>skall även överväga om det finns något lämpligt sätt<br>att förbättra villkoren för fastboende i attraktiva<br>kustområden och stimulera miljöinvesteringar.</p>
<p>2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h4>1.7 Fördelningspolitiken</h4>
<p>Svensk ekonomi utstod i början av 1990-talet den<br>största prövningen i modern tid med negativ tillväxt,<br>sänkta reallöner och kraftigt stigande arbetslöshet.<br>Som ett resultat av detta raserades de offentliga fi-<br>nanserna. I januari 1995 beräknades lånebehovet till<br>229 miljarder kronor. Sverige stod inför en statsfi-<br>nansiell kollaps.</p>
<p>En trygg välfärd går inte att bygga på lånade<br>pengar. Utan en fast grund bestående av sunda of-<br>fentliga finanser finns det i längden inte något ut-<br>rymme att bedriva en rättvis fördelningspolitik. Det<br>är därför de svagaste grupperna har allra mest att<br>vinna på starka offentliga finanser.</p>
<p>I och med 1998 års budget har saneringspro-<br>grammet på 126 miljarder kronor fullföljts. En av de<br>viktigaste principerna för regeringens arbete med ut-<br>formningen av programmet var att alla medborgare<br>rättvist skulle dela på bördorna.</p>
<p>Tvärtemot vad många befarat, pekar fördelnings-<br>politiska analyser på att krisen och budgetsaneringen<br>har klarats med en bevarad relativt jämn fördelning<br>av de ekonomiska resurserna. Genom välfärdspoliti-<br>ken har bördorna av den djupa ekonomiska krisen<br>och saneringen av de offentliga finanserna i huvud-<br>sak fördelats rättvist.</p>
<p>Den femtedel av hushållen som har högst ekono-<br>misk standard har bidragit med 43 procent av de<br>sammantagna budgetförstärkningarna, medan den<br>femtedel hushåll som har lägst standard bidragit med<br>ca 11 procent. Den tiondel av hushållen med högst<br>standard har fått vidkännas den största minskningen<br>i förhållande till inkomsterna. Jämställdheten värnas<br>dessutom, nettoeffekterna är i genomsnitt i stort sett<br>lika för kvinnor och män.</p>
<p>I diagrammet nedan visas den slutliga analysen av<br>saneringsprogrammets fördelningseffekter. Hushållen<br>är i diagrammet indelade i tio lika stora grupper, s.k.<br>deciler. I decil 1 finns de hushåll som har den lägsta<br>ekonomiska standarden. I decil 10 finns de hushåll<br>som har den högsta ekonomiska standarden. Kon-<br>sekvenskalkylen omfattar de direkta effekterna av i<br>stort sett alla föreslagna och beslutade åtgärder i<br>skatte- och bidragssystemen fram till och med 1998<br>års budgetproposition.</p>
<p>Som en följd av den höga arbetslösheten och de<br>växande klyftorna i löner och kapitalinkomster mel-<br>lan 1991 och 1997 har spridningen i marknadsin-<br>komster ökat betydligt. Detta har dock till stor del<br>kompenserats av transfererings- och skattesystemet.<br>Trots den ökade spridningen i marknadsinkomster<br>har spridningen i disponibla inkomster inte ökat<br>nämnvärt sedan 1991.</p>
<p>DIAGRAM 1.7</p>
<p>Andel av saneringsprogrammet som respektive<br>decilgrupp bidrar med</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-7.png" style="width:174pt;height:104pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet Decilgrupp</p>
<p>Andelen hushåll som har en låg ekonomisk stan-<br>dard (under 50 procent av medianinkomsten) har<br>ökat från 4,1 till 5,8 procent. En viktig orsak till det-<br>ta är dock att antalet studerande har ökat - vilket har<br>en positiv fördelningspolitisk profil på längre sikt.<br>Resultaten för 1996 och 1997 baseras på en uppda-<br>terad framskrivning och visar således en bedömning<br>av det troliga utfallet (se vidare prop. 1997/98:1, bi-<br>laga 7).</p>
<p>Men inkomststatistiken visar inte hela bilden. Den<br>tar inte hänsyn till de offentliga verksamheterna. Un-<br>der 1980-talet ökade spridningen i disponibla in-<br>komster. Samtidigt satsades allt större resurser på de<br>offentliga tjänsterna. Barnomsorgen byggdes ut och<br>resurserna till vården, äldreomsorgen och utbildning-<br>en ökades. Under början av 1990-talet bromsade re-<br>sursökningen och hushållen fick bära en allt större<br>del av kostnaderna genom avgifter och taxor. De be-<br>tydande resurser som nu på nytt tillförs skolan, vår-<br>den och omsorgen bör kunna motverka denna ut-<br>veckling.</p>
<p>De offentliga tjänsterna måste värnas. Grunden<br>för rättvisan är att barnen, de äldre, de sjuka och de<br>handikappade får tillgång till vård och omsorg med<br>god kvalitet. Genom en god ekonomisk utveckling<br>ökar resurserna för vården och omsorgen. Enskilda<br>skall inte behöva betala oskäliga avgifter.</p>
<p>Kunskaper och erfarenheter måste fördelas jämna-<br>re. Därmed får alla bättre möjligheter till arbete. Det<br>nås genom bättre baskunskaper och fler utbildade.<br>Rättvisa kan nås endast när människor ges lika möj-<br>ligheter till utbildning och arbete. Sverige skall åter<br>visa att en god tillväxt och ökad sysselsättning bäst<br>förenas med en jämn fördelning av de ekonomiska<br>resurserna.</p>
<p>34</p>
<p>Förslag till<br>riksdagsbeslut</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h3>2 Förslag till riksdagsbeslut</h3>
<h4>Regeringen föreslår att riksdagen</h4>
<p>såvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts-<br>taket</p>
<p>1. godkänner de allmänna riktlinjer för den eko-<br>nomiska politiken som regeringen förordar<br>(avsnitt 1),</p>
<p>2. godkänner beräkningen av de offentliga utgif-<br>terna för åren 1999-2001 (avsnitt 4.4.1),</p>
<p>3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive social-<br>försäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten<br>för år 2001 till 770 miljarder kronor (avsnitt<br>4.4.2),</p>
<p>4. godkänner den preliminära fördelningen av ut-<br>gifterna på utgiftsområden åren 1999-2001<br>som riktlinjer för regeringens budgetarbete<br>(avsnitt 4.5),</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1969:205) om pensionstillskott,</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,</p>
<p>8. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>9. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-<br>trolluppgifter,</p>
<p>såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för<br>budgetåret 1998</p>
<p>10. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1995:706) om kommuners ansvar för<br>ungdomar,</p>
<p>11. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för<br>ungdomar mellan 20 och 24 år,</p>
<p>12. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>semesterlagen (1977:480),</p>
<p>13. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>ellagen (1997:857),</p>
<p>14. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till<br>kommuner och landsting,</p>
<p>15. godkänner att arbetslösa som anvisas resursar-<br>bete får ersättas med högst 90 procent av av-<br>talsenlig lön (avsnitt 5.4.8),</p>
<p>16. godkänner att arbetsgivare som anordnar re-<br>sursarbete ersätts med en schablonmässigt be-<br>räknad månadsersättning som regleras vid an-<br>visningstidens slut (avsnitt 5.4.8),</p>
<p>17. godkänner att privata vårdhem och andra som<br>upphandlats på entreprenad för en längre peri-<br>od av en kommun liksom stiftelser och friskolor<br>fr.o.m. den 1 juli 1998 får anordna resursarbe-<br>ten (avsnitt 5.4.8),</p>
<p>18. godkänner att möjligheten att ansöka om gene-<br>rationsväxling förlängs till och med den 31 de-<br>cember 1998 för personer som fyller 63 år se-<br>nast den 31 augusti 1998 (avsnitt 5.4.8),</p>
<p>19. bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 un-<br>der det på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad<br>och arbetsliv uppförda ramanslaget B5 Forsk-<br>ning och utveckling inom arbetslivsområdet be-<br>sluta om en högsta ram för åtaganden som in-<br>klusive tidigare åtaganden medför utgifter<br>under perioden 1999-2003 som uppgår till<br>högst 420 000 000 kronor (avsnitt 5.4.9),</p>
<p>20. godkänner en ändrad åldersgräns i vissa ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder (avsnitt 5.4.9),</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>21. godkänner att försöksverksamhet med särskilt<br>introduktions- och uppföljningsstöd för svårt<br>funktionshindrade personer, SIUS, blir perma-<br>nent från och med den 1 juli 1998 (avsnitt<br>5.4.9),</p>
<p>22. godkänner att särskilt utbildningsbidrag till ar-<br>betslösa under perioden 1 juli 1998 till 30 juni<br>1999 får lämnas för ett andra utbildningsår<br>samt att särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa<br>får lämnas för två års studier på gymnasial nivå<br>(avsnitt 5.4.10),</p>
<p>23. bemyndigar regeringen, eller den myndighet<br>som regeringen beslutar, att under budgetåret<br>1998 under det på utgiftsområde 16 Utbildning<br>och universitetsforskning uppförda ramanslaget<br>Dl8 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning<br>fatta beslut om anskaffningar som innebär ut-<br>gifter inklusive tidigare åtaganden på<br>47 000 000 kronor för 1999, 26 000 000 kro-<br>nor för 2000, 24 000 000 kronor för 2001,<br>18 000 000 kronor för 2002 och 18 000 000<br>kronor för 2003 (avsnitt 5.4.11),</p>
<p>24. bemyndigar regeringen att efterge statens ford-<br>ran på stiftelsen Sätra Brunn om 12 513 000<br>kronor med högst detta belopp (avsnitt 5.4.11),</p>
<p>25. godkänner regeringens förslag om en satsning<br>på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet<br>med de riktlinjer som redovisas samt att Sveri-<br>ges Television AB för budgetåret 1998 tilldelas<br>37 500 000 kronor ur rundradiokontot för sär-<br>skilt kvalificerad programproduktion (avsnitt<br>5.4.12),</p>
<p>26. godkänner att Statens geotekniska institut (SGI)<br>blir medlem i en ekonomisk förening för ut-<br>veckling av programsystemet AutoGRAF<br>(avsnitt 5.4.13),</p>
<p>27. bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 un-<br>der det på utgiftsområde 19 Regional utjämning<br>och utveckling uppförda ramanslaget Al Regi-<br>onalpolitiska åtgärder fatta beslut om åtagan-<br>den som innebär sammanlagda utgifter inklusi-<br>ve tidigare åtaganden om högst 1 000 000 000<br>kronor under åren 1999, 2000 och 2001<br>(avsnitt 5.4.14),</p>
<p>28. bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 un-<br>der det på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och<br>naturvård uppförda ramanslaget A4 Investe-<br>ringar och skötsel för naturvård fatta beslut om<br>förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla<br>naturområden som innebär utgifter inklusive ti-<br>digare åtaganden på sammanlagt högst<br>120 000 000 kronor (avsnitt 5.4.15),</p>
<p>29. bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 un-<br>der det på utgiftsområde 21 Energi uppförda<br>ramanslaget B4 Energiforskning fatta beslut om<br>stöd till forskning och utveckling inom ener-</p>
<p>giområdet som innebär utgifter inklusive tidiga-<br>re åtaganden på högst 240 000 000 kronor för<br>1999, 190 000 000 kronor för 2000,</p>
<p>160 000 000 kronor för 2001, 130 000 000<br>kronor för 2002, 90 000 000 kronor för 2003<br>och 60 000 000 kronor för 2004 (avsnitt<br>5.4.16),</p>
<p>30. godkänner att Energiteknikfonden avvecklas,<br>fondens behållning tillförs statsbudgeten och<br>dess utestående åtaganden förs över till Statens<br>energimyndighet (avsnitt 5.4.16),</p>
<p>31. bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 un-<br>der det på utgiftsområde 21 Energi föreslagna<br>ramanslaget B10 Energiteknikstöd fatta beslut<br>om stöd till ny energiteknik som innebär utgif-<br>ter inklusive tidigare åtaganden på högst<br>100 000 000 kronor för 1999, 80 000 000<br>kronor för 2000, 65 000 000 kronor för 2001,<br>50 000 000 kronor för 2002, 40 000 000 kro-<br>nor för 2003 och 25 000 000 kronor för 2004<br>(avsnitt 5.4.16),</p>
<p>32. bemyndigar regeringen med anledning av av-<br>vecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för<br>slutlig fastställelse i domstol, träffa och genom-<br>föra för staten bindande avtal med Sydkraft AB<br>och med eventuella andra parter som kan er-<br>fordras i samband med en överenskommelse<br>om ersättning i form av pengar eller egendom<br>som staten direkt eller indirekt förfogar över<br>(avsnitt 5.4.16),</p>
<p>33. bemyndigar regeringen att under budget-<br>året 1998 enligt 6 § andra stycket lagen<br>(1996:1059) om statsbudgeten besluta att det<br>under utgiftsområde 21 Energi föreslagna ra-<br>manslaget Bli Ersättning för avveckling av en<br>reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om<br>ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet<br>inte hinner inväntas (avsnitt 5.4.16),</p>
<p>34. godkänner att Clearingfonden och Energiforsk-<br>ningsfonden avvecklas och att behållningen till-<br>förs statsbudgeten (avsnitt 5.4.16),</p>
<p>35. godkänner regeringens förslag att aktierna i<br>SweRoad AB skall ägas av staten och förvaltas<br>av Vägverket samt att Väginvests verksamhet<br>skall omfatta skilda former av projektfinansie-<br>ring av infrastrukturanläggningar, ägande och<br>förvaltning av aktier, andelar och andra rättig-<br>heter i bolag samt att Väginvests verksamhet<br>skall bedrivas inom vägsektom och banhåll-<br>ningsområdet (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>36. bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskonto-<br>ret utställa kapitaltäckningsgarantier till skydd<br>för Botniabanan AB:s egna kapital samt att ga-<br>rantera Botniabanan AB:s förpliktelser gente-<br>mot långivare, rättighetsinnehavare och ford-<br>ringsägare, inom en ram som exklusive</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>mervärdesskatt uppgår till 1 495 000 000 kro-<br>nor, varav 195 000 000 kronor avser finansi-<br>ella kostnader (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>37. godkänner att det under utgiftsområde 22<br>Kommunikationer uppförda ramanslaget A4<br>Investeringar samt drift och underhåll av statli-<br>ga järnvägar får användas för lån till Botniaba-<br>nan AB:s verksamhet inom en ram om<br>50 000 000 kronor (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>38. bemyndigar regeringen att använda det under<br>utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda<br>ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och<br>underhåll av statliga järnvägar för att ersätta<br>Mälarbanans Intressenter AB (MIAB) med<br>34 500 000 kronor för vissa kostnader som<br>MIAB haft för garantiåtaganden gentemot sta-<br>ten (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>39. godkänner vad regeringen anfört om statens<br>ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göte-<br>borgsöverenskommelsen och om finansiering av<br>dessa (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>40. bemyndigar regeringen att dels låta Riksgälds-<br>kontoret inom ramen för Göteborgsöverens-<br>kommelsen begränsa tidigare givna garanti-<br>bemyndiganden till 2 200 000 000 kronor<br>beräknat i 1998 års prisnivå, dels låta Riks-<br>gäldskontoret inom ramen för Göteborgsöver-<br>enskommelsen teckna statlig borgen för ytterli-<br>gare 1 500 000 000 kronor för lånefinansiering<br>av den statliga andelen (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>41. godkänner det som regeringen förordar avseen-<br>de Statens Haverikommissions förvaltnings-<br>kostnader (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>42. godkänner att Sjöfartsverket får täcka de kost-<br>nader som uppkommit med anledning av<br>grundstötningen av en f.d. trålare hösten 1994<br>(avsnitt 5.4.17),</p>
<p>43. bemyndigar regeringen att utöka Luftfartsver-<br>kets totala låneram för budgetåret 1998 till<br>5 500 000 000 kronor samt godkänner vad re-<br>geringen i övrigt förordar rörande Luftfartsver-<br>kets finansiella befogenheter (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>44. bemyndigar regeringen att under 1998 låta SJ få<br>rätt att teckna borgensförbindelser till förmån<br>för bolag inom SJ-koncernen inom en total ram<br>på 1 900 000 000 kronor (avnitt 5.4.17),</p>
<p>45. bemyndigar regeringen att tillgodose Statens<br>jordbruksverks behov av rörelsekapital för EU-<br>verksamhet intill ett sammanlagt belopp om<br>5 500 000 000 kronor på myndighetens sär-<br>skilda räntekonto för i Riksgäldskontoret<br>(avsnitt 5.4.18),</p>
<p>46. bemyndigar regeringen att fatta beslut om ute-<br>stående ekonomiska förpliktelser under utgifts-<br>område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med an-</p>
<p>slutande näringar vid utgången av 1998 enligt<br>följande: B8 Strukturstöd inom livsmedelssek-<br>torn 55 000 000 kronor, B9 Frän EG-budgeten<br>finansierat strukturstöd 89 000 000 kronor,<br>B12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket<br>3 200 000 000 kronor, B13 Frän EG-budgeten<br>finansierade kompletterade åtgärder inom jord-<br>bruket 3 100 000 000 kronor (avsnitt 5.4.18),</p>
<p>47. bemyndigar regeringen att låta Exportkredit-<br>nämnden få erbjuda upp till 100 procent täck-<br>ning i exportkreditgarantier samt att låta<br>Exportkreditnämnden få lämna rembursgaran-<br>tier med mer än 12 månaders kredittid och 18<br>månaders risktid samt få försäkra remburser<br>med s.k. ensidig bekräftelse (avsnitt 5.4.19),</p>
<p>48. godkänner att det under fjortonde huvudtiteln<br>för budgetåret 1995/96 uppförda reservations-<br>anslaget A8 Investeringsbidrag för främjande av<br>omställning i ekologiskt hållbar riktning får an-<br>vändas för att bekosta Miljöteknikdelegationen<br>med ett belopp uppgående till 20 000 000 kro-<br>nor (avsnitt 5.4.19),</p>
<p>49. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budget-<br>året 1998 godkänner ändrade ramar för ut-<br>giftsområden samt anvisar ändrade och nya an-<br>slag i enlighet med specifikation i bifogade<br>tabell,</p>
<p>såvitt avser skattefrågor</p>
<p>50. antar regeringen förslag till lag om ändring i la-<br>gen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>51. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,</p>
<p>52. antar regeringens förslag till lag om omräk-<br>ningstal får 1999 års taxeringsvärden,</p>
<p>53. antar regeringens förslag till om ändring i lagen<br>(1994:1563) om tobaksskatt,</p>
<p>54. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1994:1564) om alkoholskatt,</p>
<p>55. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>56. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1972:266) om skatt på annonser och re-<br>klam,</p>
<p>såvitt avser kommunsektorn</p>
<p>57. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1996:1061) om minskning i särskilda fall<br>av det generella statsbidraget till kommuner och<br>landsting åren 1997 och 1998,</p>
<p>58. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1965:269) med särkilda bestämmelser<br>om kommuns och annan menighets utdebite-<br>ring av skatt, m.m.,</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>59. antar regeringens förslag till lag med särskilda<br>bestämmelser om utbetalning av skattemedel år<br>1999,</p>
<p>60. godkänner regeringens förslag om finansiering<br>m.m. av det statliga bolag som enligt förslag i<br>proposition 1997/98:119 skall kunna bildas för<br>att äga och förvalta bostadsföretag och fastighe-<br>ter som övertas från kommuner (avsnitt 7.6.4),</p>
<p>såvitt avser EU-medel</p>
<p>61. antar regeringens förslag till lag om ändring i<br>lagen (1994:1708) om EG:s förordning om<br>miljö- och strukturstöd.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL SPECIFIKATION AV REVIDERADE RAMAR FÖR UTGIFTSOMRÅDEN SAMT REVIDERADE OCH<br>NYA ANSLAG FÖR BUDGETÅRET 1998</p>
<p>TUSENTAL KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTGIFTSOMRÅDE</p></td><td colspan="2">
<p>ANSLAGS-</p>
<p>NUMMER</p></td><td>
<p>BELOPP ENLIGT<br>STATSBUDGET</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV</p>
<p>RAM/ANSLAG</p></td><td>
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGSNIVÅ</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>3 976 700</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3 976 700</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>Allmänna val, ramanslag</p></td><td>
<p>205 000</p></td><td>
<p>+12 400</p></td><td>
<p>217 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C4</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier, ramanslag</p></td><td>
<p>145 200</p></td><td>
<p>-12 400</p></td><td>
<p>132 800</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>Presstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>531 579</p></td><td>
<p>+12 000</p></td><td>
<p>543 579</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag</p></td><td>
<p>127 300</p></td><td>
<p>-12 000</p></td><td>
<p>115 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>2 062 814</p></td><td>
<p>-21 400</p></td><td>
<p>2 041 414</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>176 625</p></td><td>
<p>-27 400</p></td><td>
<p>149 225</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>82 644</p></td><td>
<p>+1 125</p></td><td>
<p>83 769</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A9</p></td><td>
<p>RiksgäIdskontoret: Kostnader för upplåning och<br>låneförvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>769 000</p></td><td>
<p>-1 400</p></td><td>
<p>767 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A16</p></td><td>
<p>Bokföringsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>5 394</p></td><td>
<p>+800</p></td><td>
<p>6 194</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A17</p></td><td>
<p>Bidrag till stiftelsen för utvecklande av god<br>redovisningssed, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>-800</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A21</p></td><td>
<p>Ekonomistyrningsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>+26 275</p></td><td>
<p>26 275</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B1</p></td><td>
<p>Åtgärder för att stärka det finansiella systemet,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>55 000</p></td><td>
<p>-15 871</p></td><td>
<p>39 129</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Avgift för stadshypotekskassans grundfond,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>134 700</p></td><td>
<p>-20 000</p></td><td>
<p>114 700</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>+15 871</p></td><td>
<p>15 871</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 662 254</p></td><td>
<p>+10 000</p></td><td>
<p>5 672 254</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Riksskatteverket, ramanslag</p></td><td>
<p>356 304</p></td><td>
<p>-4 000</p></td><td>
<p>352 304</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Tullverket, ramanslag</p></td><td>
<p>1 036 369</p></td><td>
<p>+14 000</p></td><td>
<p>1 050 369</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 034 170</p></td><td>
<p>-4 300</p></td><td>
<p>21 029 870</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>01</p></td><td>
<p>Kriminalvården, ramanslag</p></td><td>
<p>3 376 390</p></td><td>
<p>-4 300</p></td><td>
<p>3 372 090</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 811 310</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2 811 310</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A1</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltningen, ramanslag</p></td><td>
<p>1 757 629</p></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>1 757 529</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Nordiskt samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>1 452</p></td><td>
<p>+100</p></td><td>
<p>1 552</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D1</p></td><td>
<p>Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska<br>området, ramanslag</p></td><td>
<p>2 259</p></td><td>
<p>-500</p></td><td>
<p>1 759</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D4</p></td><td>
<p>Forskning till stöd för nedrustning och internationell<br>säkerhet, ramanslag</p></td><td>
<p>10 262</p></td><td>
<p>+500</p></td><td>
<p>10 762</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>41 243 865</p></td><td>
<p>+100 000</p></td><td>
<p>41 343 865</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag</p></td><td>
<p>384 419</p></td><td>
<p>+150 000</p></td><td>
<p>534 419</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag</p></td><td>
<p>140 974</p></td><td>
<p>-25 000</p></td><td>
<p>1 15 974</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>1 182 554</p></td><td>
<p>-28 700</p></td><td>
<p>1 153 854</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B9</p></td><td>
<p>Funktionen Transporter, ramanslag</p></td><td>
<p>190 500</p></td><td>
<p>+3 700</p></td><td>
<p>194 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>22 499 516</p></td><td>
<p>+254 300</p></td><td>
<p>22 753 816</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B10</p></td><td>
<p>Bidrag till äldrebostäder m.m., reservationsanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>+250 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C5</p></td><td>
<p>Statens institutionsstyrelse, ramanslag</p></td><td>
<p>503 986</p></td><td>
<p>+4 300</p></td><td>
<p>508 286</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>42 723 356</p></td><td>
<p>-4 238 334</p></td><td>
<p>38 485 022</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A1</p></td><td>
<p>Bidrag till arbetslöshetsersättning, ramanslag</p></td><td>
<p>40 681 334</p></td><td>
<p>-4 238 334</p></td><td>
<p>36 443 000</p></td></tr>
</table>
<p>41</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TUSENTAL KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTGIFTSOMRÅDE</p></td><td colspan="2">
<p>ANSLAGS-<br>NUMMER</p></td><td>
<p>BELOPP ENLIGT<br>STATSBUDGET</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV<br>RAM/ANSLAG</p></td><td>
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGSNIVÅ</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>47 541 952</p></td><td>
<p>+706 000</p></td><td>
<p>48 247 952</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>21 043 793</p></td><td>
<p>+606 000</p></td><td>
<p>21 649 793</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B1</p></td><td>
<p>Arbetarskyddsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>365 196</p></td><td>
<p>+147</p></td><td>
<p>365 343</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Bidrag till Samhall AB, ramanslag</p></td><td>
<p>4 356 419</p></td><td>
<p>+100 000</p></td><td>
<p>4 456 419</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B11</p></td><td>
<p>Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>4 147</p></td><td>
<p>-147</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21 333 755</p></td><td>
<p>-60 000</p></td><td>
<p>21 273 755</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>8 624 280</p></td><td>
<p>-27 500</p></td><td>
<p>8 596 780</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa<br>naturvetenskapliga och tekniska utbildningar,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>491 371</p></td><td>
<p>-32 500</p></td><td>
<p>458 871</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>27 050 554</p></td><td>
<p>+60 000</p></td><td>
<p>27 110 554</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>Centrala studiestödsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>253 924</p></td><td>
<p>+60 000</p></td><td>
<p>313 924</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 334 967</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7 334 967</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Statens kulturråd, ramanslag</p></td><td>
<p>26 920</p></td><td>
<p>+500</p></td><td>
<p>27 420</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt<br>internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>125 075</p></td><td>
<p>+500</p></td><td>
<p>125 575</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>42 938</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td>
<p>41 938</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p></td><td>
<p>22 825 533</p></td><td>
<p>+76 850</p></td><td>
<p>22 902 383</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A11</p></td><td>
<p>Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>+1 400</p></td><td>
<p>4 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al 2</p></td><td>
<p>Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för<br>studenter m.fl., ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>+75 000</p></td><td>
<p>75 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C1</p></td><td>
<p>Länsstyrelserna m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>1 646 031</p></td><td>
<p>+450</p></td><td>
<p>1 646 481</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 178 052</p></td><td>
<p>+36 750</p></td><td>
<p>1 214 802</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A1</p></td><td>
<p>Statens naturvårdsverk, ramanslag</p></td><td>
<p>268 104</p></td><td>
<p>+1 750</p></td><td>
<p>269 854</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Miljöövervakning m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>85 452</p></td><td>
<p>+15 000</p></td><td>
<p>100 452</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag</p></td><td>
<p>291 473</p></td><td>
<p>+20 000</p></td><td>
<p>311 473</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 583 041</p></td><td>
<p>+428 150</p></td><td>
<p>2 011 191</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A1</p></td><td>
<p>Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>138 041</p></td><td>
<p>+7 150</p></td><td>
<p>145 191</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>Bidrag till Energiteknikfonden, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>-90 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B10</p></td><td>
<p>Energiteknikstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>+510 000</p></td><td>
<p>510 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B11</p></td><td>
<p>Ersättning för avveckling av en reaktor i<br>Barsebäcksverket, ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>+ 1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>24 100 564</p></td><td>
<p>-2 200</p></td><td>
<p>24 098 364</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A1</p></td><td>
<p>Vägverket: Administration, ramanslag</p></td><td>
<p>1 209 781</p></td><td>
<p>-63 000</p></td><td>
<p>1 146 781</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Väghållning och statsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>1 1 835 873</p></td><td>
<p>+21 300</p></td><td>
<p>11 857 173</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Investeringar samt drift och underhåll av statliga<br>järnvägar, ramanslag</p></td><td>
<p>7 490 404</p></td><td>
<p>-72 200</p></td><td>
<p>7 418 204</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Bidrag till sjöfarten, ramanslag</p></td><td>
<p>400 000</p></td><td>
<p>+ 1 10 000</p></td><td>
<p>510 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>+1 700</p></td><td>
<p>1 700</p></td></tr>
</table>
<p>förlisning, obetecknat anslag</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TUSENTAL KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTGIFTSOMRÅDE</p></td><td colspan="2">
<p>ANSLAGS-<br>NUMMER</p></td><td>
<p>BELOPP ENLIGT<br>STATSBUDGET<br>1998</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV<br>RAM/ANSLAG</p></td><td>
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGSNIVÅ</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 725 623</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>13 725 623</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>01</p></td><td>
<p>Främjande av rennäringen m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>61 700</p></td><td>
<p>-5 700</p></td><td>
<p>56 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>18 792</p></td><td>
<p>+3 700</p></td><td>
<p>22 492</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E5</p></td><td>
<p>Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>89 500</p></td><td>
<p>+2 000</p></td><td>
<p>91 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 698 330</p></td><td>
<p>+19 850</p></td><td>
<p>2 718 180</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A1</p></td><td>
<p>Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltnings-<br>kostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>208 355</p></td><td>
<p>-7 150</p></td><td>
<p>201 205</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>Exportkreditnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>-2 600</p></td><td>
<p>47 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E4</p></td><td>
<p>AB Svensk Exportkredits statsstödda<br>exportkreditgivning, ramanslag</p></td><td>
<p>9 063</p></td><td>
<p>+2 600</p></td><td>
<p>11 663</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E6</p></td><td>
<p>Världsutställningen i Hannover år 2000,<br>reservationsanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>+27 000</p></td><td>
<p>27 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F1</p></td><td>
<p>Marknadsdomstolen, ramanslag</p></td><td>
<p>4 686</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td>
<p>3 686</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F2</p></td><td>
<p>Konsumentverket, ramanslag</p></td><td>
<p>67 876</p></td><td>
<p>+ 1 000</p></td><td>
<p>68 876</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>93 048 700</p></td><td>
<p>+4 270 000</p></td><td>
<p>97 318 700</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A1</p></td><td>
<p>Generellt statsbidrag till kommuner och landsting,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>71 326 400</p></td><td>
<p>+3 585 000</p></td><td>
<p>74 911 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting, reservationsanslag</p></td><td>
<p>736 600</p></td><td>
<p>+400 000</p></td><td>
<p>1 136 600</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Statligt utjämningsbidrag till kommuner och<br>landsting, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>20 985 000</p></td><td>
<p>+285 000</p></td><td>
<p>21 270 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget</p></td><td></td><td>
<p>+1 635 666</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>43</p>
<p>3</p>
<p>Lagförslag</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h3>3 Lagförslag</h3>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>3.1 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 3 kap. 10 §, 11 kap. 2 § och 22<br>kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring<sup>1</sup> skall ha följande ly-<br>delse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-8.png" style="width:21pt;height:19pt;"/>
<p>Inom den allmänna försäkring-<br>en skall de beräkningar, som an-<br>ges i denna lag, göras med an-<br>knytning till ett basbelopp. Vissa<br>beräkningar skall dock göras en-<br>ligt vad som anges i tredje och<br>femte styckena.</p>
<p>Basbeloppet räknas fram ge-<br>nom att bastalet 36 273 multipli-<br>ceras med ett jämförelsetal som<br>minskats med talet 1 och därefter<br>multiplicerats med 0,80, varefter<br>ett tillägg gjorts med talet 1. Jäm-<br>förelsetalet anger förhållandet<br>mellan det allmänna prisläget i<br>juni året före det som basbeloppet<br>avser och prisläget i juni 1996.<br>Det framräknade basbeloppet av-<br>rundas till närmaste hundratal<br>kronor och fastställs för varje år<br>av regeringen.</p>
<p>Det enligt andra stycket fast-<br>ställda beloppet skall minskas<br>med två procent vid beräkning av</p>
<p>a) folkpension i form av ålders-<br>pension, förtidspension och efter-<br>levandepension enligt 6-8 kap.</p>
<p>Inom den allmänna försäkring-<br>en skall de beräkningar, som an-<br>ges i denna lag, göras med an-<br>knytning till ett basbelopp. Vissa<br>beräkningar skall dock göras en-<br>ligt vad som anges i tredje stycket.</p>
<p>Basbeloppet räknas fram ge-<br>nom att bastalet 36 396 multipli-<br>ceras med det jämförelsetal som<br>anger förhållandet mellan det all-<br>männa prisläget i juni året före det<br>som basbeloppet avser och prislä-<br>get i juni 1997. Det framräknade<br>basbeloppet avrundas till närmas-<br>te hundratal kronor och fastställs<br>för varje år av regeringen.</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>samt änkepension, barnpension<br>och barntillägg som uppbärs med<br>stöd av övergångsbestämmelserna<br>till lagen (1988:881) om ändring i<br>denna lag,</p>
<p>b) allmän tilläggspension i form<br>av ålderspension, förtidspension<br>och efterlevandepension enligt 12-<br>14 kap. samt änkepension och<br>barnpension som uppbärs med<br>stöd av övergångsbestämmelserna<br>till lagen (1988:881) om ändring i<br>denna lag.</p>
<p>I fråga om efterlevandepension<br>som utgörs av barnpension skall<br>någon minskning enligt tredje<br>stycket inte göras när det gäller<br>den beloppsgräns som anges i 8<br>kap. 3 5 andra meningen.</p>
<p>Vid beräkning av pensions-<br>grundande inkomst och tillgodo-<br>räknande av pensionspoäng enligt<br>11 kap. 5 och 6 §§ skall det i and-<br>ra stycket angivna bastalet höjas<br>till 36 992 och multipliceras med<br>ett jämförelsetal som inte mins-<br>kats. Det framräknade beloppet<br>(iörhöjt basbelopp) avrundas till<br>närmaste hundratal kronor och<br>fastställs för varje är av regering-<br>en.</p>
<p>Vid beräkning av pensions-<br>grundande inkomst och tillgodo-<br>räknande av pensionspoäng enligt<br>11 kap. 5 och 6 §§ skall det i and-<br>ra stycket angivna bastalet höjas<br>till 37 144 och multipliceras med<br>samma jämförelsetal. Det fram-<br>räknade beloppet (förhöjt basbe-<br>lopp) avrundas till närmaste<br>hundratal kronor och fastställs för<br>varje år av regeringen.</p>
<p>3 kap.</p>
<p>10 §’</p>
<p>För de första 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som sva-<br>rar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under för-<br>utsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte hade<br>varit sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket 1 eller 3, femte<br>eller sjunde stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid efter de<br>första 14 dagarna av sjukperioden. För sjukpenningen skall 10 a och<br>10 b §§ tillämpas.</p>
<p>Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs</p>
<p>1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär semes-<br>terlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan<br>begära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte<br>räknas som semesterdag,</p>
<p>2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,</p>
<p>3. ledighet under tid då den<br>försäkrade genomgår sådan ut-<br>bildning eller undervisning som<br>anges i 5 § tredje stycket 2 eller<br>uppbär korttidsstudiestöd enligt<br>studiestödslagen (1973:349), och</p>
<p>3. ledighet under tid då den<br>försäkrade genomgår sådan ut-<br>bildning eller undervisning som<br>anges i 5 § tredje stycket 2 eller<br>uppbär korttidsstudiestöd enligt<br>studiestödslagen (1973:349) eller<br>ersättning till deltagare i tecken-<br>språksutbildning för vissa föräld-<br>rar (TUFF), och</p>
<p>4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är<br>anställda inom utbildningsväsendet.</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>11 kap.</p>
<p>2§<sup>4</sup></p>
<p>Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar<br>eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom ar-<br>betstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersätt-<br>ning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen<br>(1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig<br>intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av<br>kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,<br>om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för<br>förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till<br>sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven<br>lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst<br>räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i<br>kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §<br>första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild lö-<br>neskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts<br>utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från<br>sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra<br>särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-<br>ning anses även</p>
<p>a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-<br>penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-<br>rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-<br>geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för<br>försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,</p>
<p>b) föräldrapenningförmåner,</p>
<p>c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning<br>för merkostnader,</p>
<p>d) dagpenning från arbetslöshetskassa,</p>
<p>f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinrik-<br>tad rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid genera-<br>tionsväxling,</p>
<p>g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-<br>betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,</p>
<p>h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpen-<br>sionsförsäkring,</p>
<p>i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen<br>(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning<br>enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,</p>
<p>j) utbildningsbidrag för doktorander,</p>
<p>k) timersättning vid vuxenut- k) timersättning vid vuxenut-<br>bildning för utvecklingsstörda bildning för utvecklingsstörda</p>
<p>(särvux), (särvux) och ersättning till delta-</p>
<p>gare i teckenspråksutbildning för<br>vissa föräldrar (TUFF),</p>
<p>l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring<br>eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,</p>
<p>m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bi-<br>drag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §,<br>i den mån regeringen så förordnar,</p>
<p>n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de<br>startar egen rörelse,</p>
<p>o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till<br>32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om sti-<br>pendiet utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk<br>juridisk person,</p>
<p>p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>närståendevård,</p>
<p>q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet om inte bedrivs själv-<br>ständigt,</p>
<p>r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen<br>(1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>s) ersättning från semesterkassa.</p>
<p>I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för<br>utfört arbete i annan form än pension och ersättning från semesterkassa,<br>i fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av ideell förening<br>samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk<br>person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar bestämmel-<br>serna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller<br>annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som<br>är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den<br>försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt<br>3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord<br>på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande<br>lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör<br>från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-<br>stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av<br>Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-<br>sionsavgiften.</p>
<p>Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främman-<br>de makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgi-<br>vare, som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är<br>svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till<br>svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är<br>bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksför-<br>säkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsav-<br>giften.</p>
<p>Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall<br>anses som arbetsgivare.</p>
<p>22 kap.</p>
<p>15 §<sup>5</sup></p>
<p>Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäkra-<br>de för samma tid får som</p>
<p>1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag,</p>
<p>2. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning,<br>dock inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den del ersätt-<br>ningen avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är</p>
<p>avsedd att täcka,</p>
<p>3. studiehjälp, studiemedel,<br>korttidsstudiestöd eller särskilt<br>vuxenstudiestöd enligt studie-<br>stödslagen (1973:349), studiestöd<br>enligt lagen (1983:1030) om sär-<br>skilt vuxenstudiestöd för arbetslö-</p>
<p>3. studiehjälp, studiemedel,<br>korttidsstudiestöd eller särskilt<br>vuxenstudiestöd enligt studie-<br>stödslagen (1973:349), studiestöd<br>enligt lagen (1983:1030) om sär-<br>skilt vuxenstudiestöd för arbetslö-</p>
<p>sa eller särskilt utbildningsbidrag,<br>dock inte till den del studiestödet<br>är återbetalningspliktigt.</p>
<p>sa, särskilt utbildningsbidrag eller<br>ersättning till deltagare i tecken-<br>språksutbildning för vissa föräld-<br>rar (TUFF), dock inte till den del<br>studiestödet är återbetalningsplik-</p>
<p>tigt.</p>
<p>Vad som föreskrivs i första stycket gäller även beträffande motsva-<br>rande förmån som utges till den försäkrade på grundval av utländsk lag-<br>stiftning.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p><sup>3</sup> Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:565. Ändringarna innebär bl.a.<br>att tredje och fjärde styckena upphävs.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1993:752.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:1273.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1996:1395.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>2. Reglerna i 1 kap. 6 § tillämpas första gången vid beräkning och<br>fastställande av basbelopp för år 1999. Under år 1999 skall bestämmel-<br>serna i tredje och fjärde styckena tillämpas i deras lydelse före den 1 juli<br>1998 med den ändringen att det enligt andra stycket fastställda beloppet<br>skall minskas med en procent.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.2 Förslag till ändring i la-<br>gen (1969:205) om pen-<br>sionstillskott</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2-2 b §§ lagen (1969:205) om pensionstill-<br>skott skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Om inte annat följer av be-<br>stämmelserna i andra och tredje<br>styckena eller i 2 c § är pen-<br>sionstillskottet till ålderspension<br>55,5 procent av basbeloppet enligt<br>1 kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring.</p>
<p>Om inte annat följer av be-<br>stämmelserna i andra och tredje<br>styckena eller i 2 c § är pen-<br>sionstillskottet till ålderspension<br>femtiofem och en halv procent<br>av basbeloppet enligt 1 kap. 6 §<br>lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring minskat enligt tredje<br>stycket samma lagrum.</p>
<p>För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare<br>än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet<br>det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procent-<br>talet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas<br>eller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.</p>
<p>Pensionstillskottet till partiell ålderspension är motsvarande andel av<br>det pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket.</p>
<p>Om inte annat följer av be-<br>stämmelserna i andra stycket eller<br>i 2 c § är pensionstillskottet till<br>förtidspension 111,5 procent av<br>basbeloppet enligt 1 kap. 6 § la-<br>gen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring.</p>
<p>2 a §<sup>2</sup></p>
<p>Om inte annat följer av be-<br>stämmelserna i andra stycket<br>eller i 2 c § är pensionstillskottet<br>till förtidspension etthundraelva<br>och en halv procent av basbe-<br>loppet enligt 1 kap. 6 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäk-<br>ring minskat enligt tredje stycket<br>samma lagrum.</p>
<p>För den som har partiell förtidspension är pensionstillskottet motsva-<br>rande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den<br>som får förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört att be-<br>talas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pensionstill-<br>skottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen minskas enligt<br>7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring.</p>
<p>Om inte annat följer av be-<br>stämmelserna i andra stycket eller<br>i 2 c § är pensionstillskottet till<br>omställningspension, särskild ef-<br>terlevandepension eller änkepen-<br>sion 61,5 procent av basbeloppet<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring.</p>
<p>2b§<sup>3</sup></p>
<p>Om inte annat följer av be-<br>stämmelserna i andra stycket<br>eller i 2 c § är pensionstillskottet<br>till omställningspension, särskild<br>efterlevandepension eller änke-<br>pension sextioen och en halv<br>procent av basbeloppet enligt 1<br>kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring minskat enligt<br>tredje stycket samma lagrum.</p>
<p>Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller<br>tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid ut-<br>gången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som<br>framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i mot-<br>svarande mån. För den som har partiell särskild efterlevandepension eller</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension, är<br>pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som<br>angetts i första stycket.</p></td></tr>
<tr><td>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1996:1589.</p>
<p>2 Senaste lydelse 1996:1589.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1589.</p></td><td>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. Vid beräkning av pensionstillskott för år 1999 skall basbeloppet<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas med en<br>procent.</p></td></tr>
</table>
<p>53</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3.3 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1979:84) om<br>delpensionsförsäkring</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäk-<br>ring skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>11 §*</p>
<p>Delpensionen fastställs till det Delpensionen fastställs till det</p>
<p>belopp som motsvarar 55 procent belopp som motsvarar 55 procent<br>av den försäkrades pensionsun- av den försäkrades pensionsun-<br>derlag. derlag.</p>
<p>Fastställd delpension anknyts Fastställd delpension anknyts</p>
<p>till basbeloppet och omräknas vid till basbeloppet enligt 1 kap. 6 §</p>
<p>förändring av detta. Därvid skall lagen (1962:381) om allmän för-</p>
<p>1 kap. 6 5 tredje stycket lagen säkring och omräknas vid föränd-<br>(1962:381) om allmän försäkring ring av detta.<br>tillämpas.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Senaste lydelse 1994:742.</p></td><td>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. Vid beräkning av delpension för år 1999 skall basbeloppet enligt<br>1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring minskas med en pro-<br>cent.</p></td></tr>
</table>
<p>54</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.4 Förslag till lag om änd-<br>ring i kommunalskattela-<br>gen (1928:370)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom., punkt 12 av anvisningarna till<br>32 §, punkt 6 av anvisningarna till 46 § och punkt 1 av anvisningarna<br>till 48 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>46 §</p>
<p>2 mom.' Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela be-<br>skattningsåret, får dessutom göra avdrag:</p>
<p>1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetal-<br>ning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den<br>utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;</p>
<p>2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter<br>som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;</p>
<p>3) för obligatoriska socialförsäkringsavgifter som den skattskyldige,<br>på grund av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknan-<br>de skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i för-<br></p>
<p>ordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15<br>juni 1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige enligt<br>rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning<br>av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras<br>familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat<br>lands lagstiftning om social trygghet, i båda fallen under förutsättning att<br>den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i<br>Sverige;</p>
<p>6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret<br>för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av<br>arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;</p>
<p>7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har<br>gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av<br>anvisningarna.</p>
<p>Avdrag för avgift som avses i<br>första stycket 6 och för inbetal-<br>ning som avses i första stycket 7<br>medges endast i den mån avdrag<br>inte får ske från intäkt av särskild<br>förvärvskälla.</p>
<p>Avdrag för avgift som avses i<br>första stycket 6 och för inbetal-<br>ning som avses i första stycket 7,<br>utöver sådant avdrag som beräk-<br>nas på ett halvt basbelopp, med-<br>ges endast i den mån avdrag inte<br>får ske från intäkt av särskild för-<br>värvskälla.</p>
<p>Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av be-<br>skattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper<br>på nämnda tid.</p>
<p>Anvisningar<br>till 32 §</p>
<p>12.<sup>2</sup> Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yr-<br>kesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen<br>(1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om<br>krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om<br>förmånen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till in-<br>täkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning en-<br>ligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller<br>författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss<br>sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av<br>militärtj änstgöring.</p>
<p>Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän för-<br>säkring, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>för närståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger<br>enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av<br>tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för mer-<br>kostnader.</p>
<p>Korttidsstudiestöd och vuxen-<br>studiebidrag enligt studiestödsla-<br>gen (1973:349), vuxenstudie-<br>bidrag enligt lagen (1983:1030)<br>om särskilt vuxenstudiestöd för</p>
<p>Korttidsstudiestöd och vuxen-<br>studiebidrag enligt studiestödsla-<br>gen (1973:349), vuxenstudie-<br>bidrag enligt lagen (1983:1030)<br>om särskilt vuxenstudiestöd för</p>
<p>arbetslösa, utbildningsbidrag för<br>doktorander, särskilt utbildnings-<br>bidrag samt timersättning vid<br>vuxenutbildning för utvecklings-<br>störda (särvux) eller vid svensk-<br>undervisning för invandrare (sfi)<br>räknas som skattepliktig intäkt av<br>tjänst.</p>
<p>arbetslösa, utbildningsbidrag för<br>doktorander, särskilt utbildnings-<br>bidrag, timersättning vid vux-<br>enutbildning för utvecklinsstörda<br>(särvux) samt ersättning till delta-<br>gare i teckenspråksutbildning för<br>vissa föräldrar (TUFF) räknas som<br>skattepliktig intäkt av tjänst.</p>
<p>Dagpenning från arbetslöshetskassa, statsbidrag motsvarande dag-<br>penning vid arbetsmarknadsutbildning som lämnas till den som startar<br>egen näringsverksamhet, och som avser att utgöra ett tillskott till nä-<br>ringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten, räk-<br>nas som skattepliktig intäkt av tjänst.</p>
<p>Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räk-<br>nas som skattepliktig intäkt av tjänst.</p>
<p>Detsamma gäller ersättning vid generationsväxling samt dagpenning<br>som enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestäm-<br>melser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i<br>fråga om sådant bidrag likställda.</p>
<p>Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som utges direkt eller<br>indirekt av Europeiska gemenskaperna räknas som skattepliktig intäkt<br>av tjänst.</p>
<p>till 46 §</p>
<p>6.<sup>3</sup> Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om för-<br>säkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen<br>förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äkten-<br>skapsskillnad pågått.</p>
<p>Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pen-<br>sionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av</p>
<p>1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv<br>näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före av-<br>drag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av an-<br>visningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna<br>anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt la-<br>gen (1981:691) om socialavgifter och</p>
<p>2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i<br>32 § 1 mom. första stycket h och i.</p>
<p>Avdraget beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst som<br>avses i 1 och 2 och får uppgå till högst ett belopp som motsvarar hälften<br>av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för<br>året närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om</p>
<p>a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 pro-<br>cent av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §,<br>före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23<br>av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna<br>anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som<br>avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt la-</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>C.</p>
<p>c. annan inkomst av tjänst,<br>med bortseende från sådan intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i, till högst 5 procent<br>av den del av inkomsten som<br>överstiger tio men inte tjugo gång-<br>er samma basbelopp. - Avdrag<br>enligt detta stycke beräknas i sin<br>helhet antingen på inkomst som<br>skall tas upp till beskattning under<br>beskattningsåret eller på inkomst<br>året närmast dessförinnan. Om<br>den skattskyldige har inkomst av<br>aktiv näringsverksamhet från mer<br>än en förvärvskälla får avdrag be-<br>räknat enligt detta stycke inte<br>överstiga det avdrag som kunnat<br>göras om inkomsten varit hänför-<br>lig till en och samma förvärvskäl-<br>la. Har den skattskyldige inkoms-<br>ter som kan grunda rätt till avdrag<br>enligt detta stycke både i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet och som<br>allmänt avdrag får den skattskyl-<br>dige fritt fördela den del av avdra-<br>get som beräknas på ett halvt bas-<br>belopp mellan allmänt avdrag och<br>avdrag i näringsverksamheten.</p>
<p>av<br>ett<br>re-<br>in-</p>
<p>gen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämn-<br>da basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst<br>som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,</p>
<p>b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensions-<br>rätt i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk<br>förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt<br>20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35<br>procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämn-<br>da basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som över-<br>stiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller<br>annan inkomst av tjänst,<br></p>
<p>med bortseende från sådan intäkt<br>som avses i 32 § 1 mom. första<br>stycket h och i, till högst 5 procent<br>av den del av inkomsten som<br>överstiger tio men inte tjugo gång-<br>er samma basbelopp. - Avdrag<br>enligt detta stycke beräknas i sin<br>helhet antingen på inkomst som<br>skall tas upp till beskattning under<br>beskattningsåret eller på inkomst<br>året närmast dessförinnan. Om<br>den skattskyldige har inkomst av<br>aktiv näringsverksamhet från mer<br>än en förvärvskälla får avdrag be-<br>räknat enligt detta stycke inte<br>överstiga det avdrag som kunnat<br>göras om inkomsten varit hänför-<br>lig till en och samma förvärvskäl-<br>la. Har den skattskyldige inkoms-<br>ter som kan grunda rätt till avdrag<br>enligt detta stycke både i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet och som<br>allmänt avdrag skall den del<br>avdraget som beräknas på<br>halvt basbelopp fördelas efter<br>spektive avdragsgrundande<br></p>
<p>komsts andel av de sammanlagda<br>avdragsgrundande inkomsterna.</p>
<p>Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan be-<br>sluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning<br>på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av be-<br>stämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För<br>skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast<br>av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställ-<br>ning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyl-<br>dig som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild<br>ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat<br>sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre<br>belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får<br>dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekono-<br>misk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande<br>som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har<br>skattskyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person - be-<br>drivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har<br>han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensions-<br>skydd, får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig<br>till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv nä-</p>
<p>57.</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som av-<br>ses i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med<br>beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten,<br>dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets stor-<br>lek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjlighe-<br>ter till avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första<br>stycket 6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje<br>år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt la-<br>gen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvs-källan<br>upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret<br>redovisats som inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före av-<br>draget, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt<br>punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som<br>avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensions-<br>sparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för ege-<br>navgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan inkomst av kapital<br>som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvs-<br>källan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje stycket av anvis-<br>ningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger<br>skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för avgift för för-<br>säkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i<br>detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en<br>förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke<br>får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte<br>överklagas.</p>
<p>Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2<br>mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-<br>ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i and-<br>ra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det på-<br>följande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp<br>som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år<br>överstiger vad som anges i andra stycket.</p>
<p>Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för av-<br>gift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte<br>med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av in-<br>komster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag,<br>som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för<br>det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får<br>utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betal-<br>ningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som<br>återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.</p>
<p>Om avdrag medges enligt fjärde stycket sjätte meningen på grund av<br>att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första<br>hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp mot-<br>svarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp<br>som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del<br>avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i in-<br>komstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i<br>fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget ka-<br>pital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>till 48 §</p>
<p>l.<sup>4</sup> Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt<br>iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbi-<br>drag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skatt-<br>skyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en<br>femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>även tillläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pen-<br>sionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Ålders-, förtids-<br>eller efterlevandepension, som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om<br>social trygghet och utgår enligt grunder som är jämförbara med vad som<br>gäller för folkpension, skall behandlas som folkpension om skattskyldig-<br>het för utbetalningen föreligger i Sverige. Har folkpension enligt be-<br>stämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring sam-<br>ordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven<br>livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredje stycket<br>första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av<br>den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.</p>
<p>För gift skattskyldig uppgår det För gift skattskyldig uppgår det</p>
<p>särskilda grundavdraget till 134,0 särskilda grundavdraget till 134,0<br>procent av basbeloppet enligt procent av basbeloppet enligt</p>
<p>1 kap. 6 § lagen om allmän för- 1 kap. 6 § lagen om allmän för-<br>säkring, minskat enligt tredje säkring. För övriga skattskyldiga</p>
<p>stycket samma lagrum. För övriga uppgår avdraget till 151,5 procent<br>skattskyldiga uppgår avdraget till av sistnämnda belopp. Avdrag<br>151,5 procent av sistnämnda be- med 151,5 procent av sistnämnda<br>lopp. Avdrag med 151,5 procent belopp tillkommer också gift<br>av sistnämnda belopp tillkommer skattskyldig, som under någon del<br>också gift skattskyldig, som under av beskattningsåret uppburit folk-<br>någon del av beskattningsåret pension som tillkommer ogift,<br>uppburit folkpension som till-<br>kommer ogift.</p>
<p>Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga</p>
<p>a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret och<br>utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela be-<br>skattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension som<br>enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt</p>
<p>b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret<br>uppburit folkpension i form av förtidspension, tre fjärdedels, halv eller<br>en fjärdedels ålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som<br>avlidit: uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt</p>
<p>2 § eller 2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har liv-<br>ränta som avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för be-<br>stämmelsen i föregående mening a bestämmelsen i föregående meningen<br>b om det är till fördel för den skattskyldige.</p>
<p>Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av<br>uppburen pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra<br>stycket gällande avdragsbeloppet. För skattskyldig som förutom folkpen-<br>sion i form av förtidspension uppburit livränta enligt 4 kap. lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall erhållen sådan livränta lik-<br>ställas med pension. Pension som utgår på grund av annan pensionsför-<br>säkring än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionssparkonto redu-<br>cerar inte det särskilda grundavdraget.</p>
<p>För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar<br>folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 pro-<br>cent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyl-<br>dige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet. Oavsett vad som i<br>det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt<br>grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i<br>grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället<br>hade tillämpats.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Senaste lydelse 1996:1331.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:1272.<br>3 Senaste lydelse 1996:1331.</p></td><td>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 såvitt avser de nya före-<br>skrifterna i 46 § 2 mom., punkt 12 av anvisningarna till 32 § och punkt<br>6 av anvisningarna till 46 § och i övrigt den 1 januari 1999.</p></td></tr>
</table>
<p>59</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:935.</p>
<p>2. De nya föreskrifterna i 46 § 2 mom. och i punkt 6 av anvisningar-<br>na till 46 § tillämpas första gången vid 2000 års taxering.</p>
<p>3. De nya föreskrifterna i punkt 1 av anvisningarna till 48 § tillämpas<br>första gången vid 2001 års taxering.</p>
<p>4. Vid 2000 års taxering skall vid beräkning av det särskilda<br>grundavdraget basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om all-<br>män försäkring minskas med en procent.</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.5 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1990:325) om<br>självdeklaration och kon-<br>trolluppgifter</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdekla-<br>ration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>2 kap.</p>
<p>6 §'</p>
<p>För den som inte haft inkomst<br>av aktiv näringsverksamhet eller<br>annan inkomst av tjänst än folk-<br>pension och pensionstillskott en-<br>ligt 2 eller 2 b § lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott eller allmän<br>tilläggspension som föranlett av-<br>räkning av sådant pensionstill-<br>skott gäller i stället för vad som<br>sägs i 4 § första stycket 1 följande.<br>Skyldighet att lämna självdeklara-<br>tion föreligger endast om den<br>uppburna pensionen överstiger för<br>gift skattskyldig 134,0 procent<br>och för annan skattskyldig 151,5<br>procent av basbeloppet enligt<br>1 kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring minskat enligt<br>tredje stycket samma lagrum.<br>Gränsen 151,5 procent av sist-<br>nämnda belopp gäller också gift<br>skattskyldig som under någon del<br>av året uppburit folkpension som<br>ogift.</p>
<p>Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:796.</p>
<p>För den som inte haft inkomst<br>av aktiv näringsverksamhet eller<br>annan inkomst av tjänst än folk-<br>pension och pensionstillskott en-<br>ligt 2 eller 2 b § lagen (1969:205)<br>om pensionstillskott eller allmän<br>tilläggspension som föranlett av-<br>räkning av sådant pensionstill-<br>skott gäller i stället för vad som<br>sägs i 4 § första stycket 1 följande.<br>Skyldighet att lämna självdeklara-<br>tion föreligger endast om den<br>uppburna pensionen överstiger för<br>gift skattskyldig 134,0 procent<br>och för annan skattskyldig 151,5<br>procent av basbeloppet enligt<br>1 kap. 6 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring. Gränsen 151,5<br>procent av sistnämnda belopp<br>gäller också gift skattskyldig som<br>under någon del av året uppburit<br>folkpension som ogift.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2001 års taxering.</p>
<p>2. Vid bedömandet av deklarationsskyldigheten vid 2000 års taxering<br>skall basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring minskas med en procent.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.6 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1995:706) om<br>kommuners ansvar för<br>ungdomar</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:706) om kommuners an-<br>svar för ungdomar skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>En kommun får anordna prak-<br>tik eller annan verksamhet på hel-<br>tid för arbetslösa ungdomar som<br>inte genomgår gymnasieskola eller<br>liknande utbildning till och med<br>den 30 juni det år de fyller 20 år.</p>
<p>En kommun får anordna prak-<br>tik eller annan verksamhet på hel-<br>tid för arbetslösa ungdomar som<br>inte genomgår gymnasieskola eller<br>liknande utbildning till dess de<br>fyller 20 år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.7 Förslag till lag om änd-<br>ring i lagen (1997:1268) om<br>kommuners ansvar för<br>ungdomar mellan 20 och 24<br>år</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:1268) om kommuners an-<br>svar för ungdomar mellan 20 och 24 år skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Kommunens skyldighet omfat-<br>tar ungdomar som står till ar-<br>betsmarknadens förfogande och<br>gäller från och med den 1 juli det<br>år de fyller 20 år och till dess de<br>fyllt 25 år.</p>
<p>§</p>
<p>Kommunens skyldighet omfat-<br>tar ungdomar som står till ar-<br>betsmarknadens förfogande och<br>gäller från och med den dag de<br>fyller 20 år och till dess de fyllt 25<br>år.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3.8 Förslag till lag om änd-<br>ring i semesterlagen<br>(1977:480)</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha föl-<br>jande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>17</p>
<p>Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om</p>
<p>1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under in-<br>tjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på ar-<br>betsskada,</p>
<p>2. ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) dels under tid för<br>vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i an-<br>ledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma<br>lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sam-<br>manlagt, inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder, 180<br>dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4<br>kap. 10,10 a, 11 och 11 a §§ samma lag,</p>
<p>3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbets-<br>tagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning<br>till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger<br>180 dagar,</p>
<p>4. ledighet för utbildning, som 4. ledighet för utbildning, som</p>
<p>ej enligt annan lag medför rätt till ej enligt annan lag medför rätt till<br>semesterlön, om arbetstagaren er- semesterlön, om arbetstagaren er-<br>håller korttidsstudiestöd eller vux- håller korttidsstudiestöd eller vux-<br>enstudiebidrag enligt studie- enstudiebidrag enligt studie-<br>stödslagen (1973:349) eller sär- stödslagen (1973:349), särskilt</p>
<p>skilt utbildningsbidrag eller om utbildningsbidrag eller ersättning</p>
<p>utbildningen till väsentlig del avser tz// deltagare i teckenspråksutbild-<br>fackliga eller med facklig verk- ning för vissa föräldrar (TUFF)<br>samhet sammanhängande frågor, i eller om utbildningen till väsentlig<br>den mån frånvaron under intjä- del avser fackliga eller med facklig<br>nandeåret icke överstiger 180 da- verksamhet sammanhängande</p>
<p>gar, frågor, i den mån frånvaron under</p>
<p>intjänandeåret icke överstiger 180<br>dagar,</p>
<p>5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repe-<br>titionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om<br>frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,</p>
<p>6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svensk-<br>undervisning för invandrare, eller</p>
<p>7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte över-<br>stiger 45 dagar.</p>
<p>Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit från-<br>varande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i<br>en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av<br>frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.</p>
<p>I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under<br>perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>’ Senaste lydelse 1996:1396.</p></td><td>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p></td></tr>
</table>
<p>64</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.9 Förslag till lag om änd-<br>ring i ellagen (1997:857)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 12 kap. 4 § samt 13 kap. 1 och 5 §§ ellagen<br>(1997:857) skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>12 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Tillsynsmyndigheten får</p>
<p>1. förordna om rättelse på ve-<br>derbörandes bekostnad om någon<br>inte följer ett föreläggande enligt<br>3 § som är påkallat av elsäker-<br>hetsskäl,</p>
<p>2. förbjuda användning av en<br>elektrisk anläggning som är i ett<br>sådant skick eller används på ett<br>sådant sätt att fara för person eller<br>egendom kan uppstå,</p>
<p>3. förbjuda tillhandahållande<br>eller användning av elektrisk ma-<br>teriel som är i ett sådant skick el-<br>ler används på ett sådant sätt att<br>fara för person eller egendom kan<br>uppstå eller som inte är kontrolle-<br>rad, provad, besiktigad eller do-<br>kumenterad enligt gällande före-<br>skrifter,</p>
<p>4. förbjuda tillhandahållande<br>av tjänster som innebär fara för<br>person eller egendom till följd av<br>bristfällig eller felaktig installation<br>av elektriska starkströmsanlägg-<br>ningar.</p>
<p>Beslut enligt första stycket gäl-<br>ler omedelbart och får verkställas.</p>
<p>Tillsynsmyndigheten får</p>
<p>1. förordna om rättelse på ve-<br>derbörandes bekostnad om någon<br>inte följer ett föreläggande enligt<br>3 § som är påkallat av elsäker-<br>hetsskäl,</p>
<p>2. förbjuda användning av en<br>elektrisk anläggning som är i ett<br>sådant skick eller används på ett<br>sådant sätt att fara för person eller<br>egendom kan uppstå,</p>
<p>3. förbjuda tillhandahållande<br>eller användning av elektrisk ma-<br>teriel som är i ett sådant skick el-<br>ler används på ett sådant sätt att<br>fara för person eller egendom kan<br>uppstå eller som inte är kontrolle-<br>rad, provad, besiktigad eller do-<br>kumenterad enligt gällande före-<br>skrifter,</p>
<p>4. förbjuda tillhandahållande<br>av tjänster som innebär fara för<br>person eller egendom till följd av<br>bristfällig eller felaktig installation<br>av elektriska starkströmsanlägg-<br>ningar.</p>
<p>Beslut enligt första stycket gäl-<br>ler omedelbart och får verkställas.</p>
<p>Beslut enligt första stycket 2-4<br>får förenas med vite.</p>
<p>13 kap.</p>
<p>Till böter eller fängelse i högst<br>ett år döms den som uppsåtligen<br>eller av oaktsamhet</p>
<p>1. bryter mot 2 kap. 1 eller 3 §,</p>
<p>2. bryter mot villkor som med-<br>delats med stöd av 2 kap. 11 §,<br>eller</p>
<p>3. bryter mot föreskrift som<br>har meddelats med stöd av 8 kap.<br>1 § tredje stycket eller 9 kap. 1 §<br>andra stycket.</p>
<p>Till böter döms den som upp-<br>såtligen eller av oaktsamhet</p>
<p>1. bryter mot 2 kap. 22 § eller</p>
<p>2. inte gör anmälan enligt<br>6 kap. 1 § i rätt tid eller i sådan</p>
<p>1§</p>
<p>Till böter eller fängelse i högst<br>ett år döms den som uppsåtligen<br>eller av oaktsamhet</p>
<p>1. bryter mot 2 kap. 1 eller 3 §,</p>
<p>2. bryter mot villkor som med-<br>delats med stöd av 2 kap. 11 §,<br>eller</p>
<p>3. bryter mot föreskrift som<br>har meddelats med stöd av 8 kap.<br>1 § tredje stycket eller 9 kap. 1 §<br>andra stycket.</p>
<p>Till böter döms den som upp-<br>såtligen eller av oaktsamhet</p>
<p>1. bryter mot 2 kap. 17 § eller</p>
<p>2. inte gör anmälan enligt<br>6 kap. 1 § i rätt tid eller i sådan</p>
<p>3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>anmälan lämnar oriktig uppgift. anmälan lämnar oriktig uppgift.</p>
<p>I ringa fall döms inte till ansvar. I ringa fall döms inte till ansvar.</p>
<p>13 kap.</p>
<p>Beslut av nätmyndigheten en-<br>ligt 2 kap. 23-25 §§, 3 kap. 3 §,<br>6-8 11, 12, 14 och 15 §§,</p>
<p>4 kap. 6, 7 och 10 §§ samt 5 kap.<br>7, 10 och 11 §§, beslut av en till-<br>synsmyndighet enligt 12 kap. 2-4<br>§§ samt beslut av den systeman-<br>svariga myndigheten om ersätt-<br>ning till den som enligt 8 kap. 2 §<br>beordrats öka eller minska pro-<br>duktionen av el får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol. Pröv-<br>ningstillstånd krävs vid över-<br>klagande till kammarrätten.</p>
<p>Regeringen får meddela före-<br>skrifter om överklagande av andra<br>beslut enligt denna lag eller enligt<br>föreskrifter som meddelats med<br>stöd av lagen.</p>
<p>5§</p>
<p>Beslut av nätmyndigheten en-<br>ligt 2 kap. 18-20 §§, 3 kap. 3 §,<br>6-8 §S, 11, 12, 14 och 15 SS,<br>4 kap. 6, 7 och 10 §§ samt 5 kap.<br>7, 10 och 11 SS, beslut av en till-<br>synsmyndighet enligt 12 kap. 2-4<br>§§ samt beslut av den systeman-<br>svariga myndigheten om ersätt-<br>ning till den som enligt 8 kap. 2 §<br>beordrats öka eller minska pro-<br>duktionen av el får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol. Pröv-<br>ningstillstånd krävs vid över-<br>klagande till kammarrätten.</p>
<p>Regeringen får meddela före-<br>skrifter om överklagande av andra<br>beslut enligt denna lag eller enligt<br>föreskrifter som meddelats med<br>stöd av lagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3.10 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1995:1514)<br>om generellt statsbidrag till<br>kommuner och landsting</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1995:1514) om generellt<br>statsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>5S<sup>1</sup></p>
<p>Skattemyndigheten fastställer statsbidragets storlek samt lämnar se-<br>nast den 25 januari bidragsåret uppgift till varje kommun och landsting<br>om storleken av dess bidrag.</p>
<p>För bidragsåret 1997 fastställer För bidragsåret 1998 fastställer</p>
<p>skattemyndigheten statsbidragets skattemyndigheten statsbidragets<br>storlek samt lämnar senast den 25 storlek samt lämnar senast den 25<br>juli uppgift till varje kommun och juli uppgift till varje kommun och<br>landsting om storleken av dess bi- landsting om storleken av dess bi-<br>drag. drag.</p>
<p>6 §<sup>2</sup></p>
<p>Statsbidraget skall betalas ut i samband med och på motsvarande sätt<br>som gäller för utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen<br>(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan me-<br>nighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>Bidrag som fastställs enligt 5 § Bidrag som fastställs enligt 5 §</p>
<p>andra stycket får dock betalas ut andra stycket får dock betalas ut<br>under tiden juli-december 1997. under tiden juli-december 1998.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>' Senaste lydelse 1997:554.</p></td><td>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p></td></tr>
</table>
<p>Senaste lydelse 1997:554.</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.11 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § 1 b mom., 10 § samt 27 § 5 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>1 b mom.<sup>2</sup> Det belopp som un-<br>dantas från skatteplikt (lättnads-<br>beloppet) beräknas som 65 pro-<br>cent av statslåneräntan vid ut-<br>gången av november året före be-<br>skattningsåret multiplicerad med<br>summan av anskaffningskost-<br>naden för aktien och ett löne-<br>underlag beräknat enligt 12 d<br>mom. första stycket. Är aktien en<br>sådan kvalificerad aktie som avses</p>
<p>1 b mom. Det belopp som un-<br>dantas från skatteplikt (lättnads-<br>beloppet) beräknas som 70 pro-<br>cent av statslåneräntan vid ut-<br>gången av november året före be-<br>skattningsåret multiplicerad med<br>summan av anskaffningskost-<br>naden för aktien och ett löne-<br>underlag beräknat enligt 12 d<br>mom. första stycket. Är aktien en<br>sådan kvalificerad aktie som avses</p>
<p>i 12 mom. tillämpas även 12 d i 12 mom. tillämpas även 12 d</p>
<p>mom. andra och tredje styckena. mom. andra och tredje styckena.</p>
<p>Har aktien förvärvats under beskattningsåret och har bolaget tidigare<br>under året lämnat utdelning, får den nye ägaren inte beräkna något lätt-<br>nadsbelopp.</p>
<p>Med anskaffningskostnad avses det anskaffningsvärde som skulle ha<br>använts vid beräkning av realisationsvinst, om aktien avyttrats vid tid-<br>punkten för utdelningen. För aktie som har förvärvats före ingången av<br>år 1990 respektive ingången av år 1992 får bestämmelserna i 12 c mom.<br>andra respektive tredje styckena tillämpas.</p>
<p>10</p>
<p>För fysiska personer beräknas<br>statlig inkomstskatt enligt föl-<br>jande.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör<br>200 kronor samt 20 procent av<br>den del av den beskattningsbara<br>förvärvsinkomsten som överstiger<br>en skiktgräns på 170 000 kronor<br>vid 1992 års taxering. Vid följan-<br>de taxeringar uppgår skiktgränsen<br>till skiktgränsen för föregående<br>taxeringsår multiplicerad med det<br>jämförelsetal, uttryckt i procent,<br>som anger förhållandet mellan det<br>allmänna prisläget i juni andra<br>året före taxeringsåret och prislä-<br>get i juni tredje året före taxe-<br>ringsåret med tillägg av två pro-<br>centenheter. Skiktgränsen fast-<br>ställs av regeringen före utgången<br>av andra året före taxeringsåret<br>och avrundas nedåt till helt hund-<br>ratal kronor.</p>
<p>För fysiska personer beräknas<br>statlig inkomstskatt enligt föl-<br>jande.</p>
<p>Skatt på förvärvsinkomst utgör</p>
<p>200 kronor,</p>
<p>20 procent av den del av den<br>beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>ten som överstiger en skiktgräns<br>på 214 900 kronor vid 1999 års<br>taxering, och</p>
<p>fem procent av den del av den<br>beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>ten som överstiger en skiktgräns<br>på 360 000 kronor vid 2000 års<br>taxering.</p>
<p>Vid följande taxeringar uppgår<br>skiktgränserna till skiktgränserna<br>för föregående taxeringsår multip-<br>licerade med det jämförelsetal, ut-<br>tryckt i procent, som anger för-<br>hållandet mellan det allmänna pri-<br>släget i juni andra året före taxe-<br>ringsåret och prisläget i juni tredje<br>året före taxeringsåret med tillägg<br>av två procentenheter. Skiktgrän-<br>serna fastställs av regeringen före<br>utgången av andra året före taxe-</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ringsåret och avrundas nedåt till<br>helt hundratal kronor.</p>
<p>Skatt på kapitalinkomst utgör 30<br>ligt 3 § 14 mom.</p>
<p>För dödsbon beräknas skatten<br>enligt andra och tredje styckena<br>med följande undantag. Från och<br>med beskattningsåret efter det ka-<br>lenderår dödsfallet inträffade tas<br>det i andra stycket angivna be-<br>loppet 200 kronor ut bara om den<br>beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>ten överstiger ett belopp som mot-<br>svarar grundavdrag enligt 48 § 2<br>mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370). Från och med det<br>fjärde beskattningsåret efter det<br>kalenderår dödsfallet inträffade<br>utgör skatten på förvärvsinkomst<br>20 procent av den beskattnings-<br>bara förvärvsinkomsten. Om den<br>beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>ten överstiger ett belopp mot-<br>svarande grundavdrag enligt 48 §<br>2 mom. kommunalskattelagen tas<br>dessutom 200 kronor ut.</p>
<p>procent av inkomsten av kapital en-</p>
<p>För dödsbon beräknas skatten<br>enligt andra - fjärde styckena med<br>följande undantag. Från och med<br>beskattningsåret efter det kalen-<br>derår dödsfallet inträffade tas det i<br>andra stycket angivna beloppet<br>200 kronor ut bara om den be-<br>skattningsbara förvärvsinkomsten<br>överstiger ett belopp som mot-<br>svarar grundavdrag enligt 48 § 2<br>mom. kommunalskattelagen<br>(1928:370). Från och med det<br>fjärde beskattningsåret efter det<br>kalenderår dödsfallet inträffade<br>utgör skatten på förvärvsinkomst<br>20 procent av den beskattnings-<br>bara förvärvsinkomsten. Om den<br>beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>ten överstiger ett belopp mot-<br>svarande grundavdrag enligt 48 §<br>2 mom. kommunalskattelagen tas<br>dessutom 200 kronor ut.</p>
<p>27</p>
<p>5 mom.<sup>4</sup> Förlust på marknads-<br>noterad tillgång som avses i<br>1 mom. får dras av från reali-<br>sationsvinst på marknadsnoterad<br>sådan tillgång. I fråga om andel i<br>värdepappersfond gäller detta en-<br>dast om värdet av fondens inne-<br>hav av sådana tillgångar som av-<br>ses i 1 mom. inte annat än till-<br>fälligtvis understigit tre fjärdedelar<br>av fondförmögenheten. Förlust på<br>aktie i svenskt aktiebolag som inte<br>är marknadsnoterad respektive på<br>andel i utländsk juridisk person<br>som inte är marknadsnoterad får<br>dras av från realisationsvinst på<br>sådan aktie eller andel. Av förlust<br>som inte dragits av mot vinst får<br>70 procent dras av.</p>
<p>§</p>
<p>5 mom. Förlust på marknads-<br>noterad tillgång som avses i<br>1 mom. får dras av från reali-<br>sationsvinst på marknadsnoterad<br>sådan tillgång. I fråga om andel i<br>värdepappersfond gäller detta en-<br>dast om värdet av fondens inne-<br>hav av sådana tillgångar som av-<br>ses i 1 mom. inte annat än till-<br>fälligtvis understigit tre fjärdedelar<br>av fondförmögenheten.</p>
<p>Förlust på aktie i svenskt aktie-<br>bolag som inte är marknadsnote-<br>rad respektive på andel i utländsk<br>juridisk person som inte är mark-<br>nadsnoterad får dras av från reali-<br>sationsvinst på sådan aktie eller<br>andel samt från realisationsvinst<br>på sådan marknadsnoterad till-<br>gäng som avses i första stycket.</p>
<p>Av förlust som inte dragits av<br>mot vinst får 70 procent dras av.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1611.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:691.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:448.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas, såvitt avser be-<br>stämmelserna i 10 §, första gången vid 2000 års taxering, och i övrigt<br>första gången vid 1999 års taxering.</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3.12 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1993:1538)<br>om periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1538) om periodiserings-<br>fonder skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>3 §'</p>
<p>För juridisk person får avdrag för avsättning till periodiseringsfond<br>uppgå till högst 20 procent av inkomsten för beskattningsåret före av-<br>draget. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.</p>
<p>I fråga om fysisk person och I fråga om fysisk person och</p>
<p>dödsbo får avdraget uppgå till dödsbo får avdraget uppgå till<br>högst 20 procent av ett positivt högst 25 procent av ett positivt<br>belopp som motsvarar inkomsten belopp som motsvarar inkomsten<br>eller underskottet av förvärvskäl- eller underskottet av förvärvskäl-<br>lan enligt lagen (1947:576) om lan enligt lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt före avdrag statlig inkomstskatt före avdrag<br>för avsättning till periodiserings- för avsättning till periodiserings-<br>fond med följande justeringar. fond med följande justeringar.</p>
<p>Som tillkommande poster räknas avdrag för egenavgifter enligt punkt<br>19 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) och av-<br>drag på grund av ökning av expansionsmedel enligt 2 § lagen<br>(1993:1537) om expansionsmedel.</p>
<p>Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,<br>återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvis-<br>ningarna till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av minsk-<br>ning av expansionsmedel.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Senaste lydelse 1996:1613.</p></td><td>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången<br>vid 1999 års taxering.</p></td></tr>
</table>
<p>70</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.13 Förslag till lag om<br>omräkningstal för 1999 års<br>taxeringsvärden</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>För sådan värderingsenhet som avses i 3 § första stycket b lagen<br>(1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt för småhusenhet och småhus<br>med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet skall omräkningstalet en-<br>ligt 16 A kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för år 1999 vara det<br>omräkningstal som gäller för år 1998.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3.14 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1994:1563)<br>om tobaksskatt</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om § lagen (1994:1563) om tobaks-<br>skatt</p>
<p>dels att 42 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att rubriken närmast före 42 § skall utgå,</p>
<p>dels att 2 § skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>2S<sup>1</sup></p>
<p>Skatt på cigaretter tas ut med Skatt på cigaretter tas ut med</p>
<p>85 öre per styck och 17,8 procent 20 öre per styck och 39,2 procent<br>av detaljhandelspriset. av detaljhandelspriset.</p>
<p>Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som översti-<br>ger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som tvä cigaretter. Är<br>cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter<br>som en cigarett.</p></td></tr>
<tr><td>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:443.</p></td><td>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.</p></td></tr>
</table>
<p>72</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>3.15 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1994:1564)<br>om alkoholskatt</h5>
<p>Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt<br>skall upphöra att gälla samt att rubriken närmast före denna paragraf<br>skall utgå.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>3.16 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1984:1052)<br>om statlig fastighetsskatt</p></td><td>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighets-<br>skatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>3S<sup>1</sup></p>
<p>Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår</p>
<p>a) 1,7 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende småhusenhet,</p>
<p>det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomt-<br>marksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,</p>
<p>75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,</p>
<p>b) 1,7 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värde-<br>ringsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande,<br>värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt<br>annan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,</p>
<p>c) 1,0 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värde-<br>ringsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och<br>värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,</p>
<p>d) 0,5 procent av: d) 0,5 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende in- taxeringsvärdet avseende in-</p>
<p>dustrienhet med undantag av dustrienhet inklusive elproduk-<br>markvärdet avseende sådan el- tionsenhet.</p>
<p>produktionsenhet som utgörs av<br>taxeringsenhet med vattenkraft-<br>verk och till detta hörande an-<br>delar i utbyggda regleringsan-<br>läggningar, taxeringsenhet med<br>outbyggt vattenfall som enligt<br>verkställbart tillstånd får byggas<br>ut samt taxeringsenhet vars hu-<br>vudsakliga värde utgör värde av<br>andels- eller ersättningskraft,</p>
<p>e) 2,21 procent av:</p>
<p>markvärdet avseende sådan el-<br>produktionsenhet som utgörs av<br>taxeringsenhet med vattenkraft-<br>verk och till detta hörande andelar<br>i utbyggda regleringsanläggningar,<br>taxeringsenhet med outbyggt vat-<br>tenfall som enligt verkställbart till-<br>stånd får byggas ut samt taxe-<br>ringsenhet vars huvudsakliga<br>värde utgör värde av andels- eller<br>ersättningskraft.</p>
<p>Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige,<br>bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före<br>det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår<br>dock ingen fastighetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxe-<br>ringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt<br>för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare före-<br>skrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd<br>sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastig-<br>hetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året</p></td></tr>
</table>
<p>74</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om<br>ny fastighetstaxering då hade företagits.</p>
<p>För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall<br>fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i<br>41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om sam-<br>fälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.</p>
<p>Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på<br>grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas<br>under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet<br>inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den<br>omfattning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så<br>varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon ned-<br>sättning dock inte ske.</p>
<p>Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar<br>av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för<br>dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fas-<br>tighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra<br>stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-<br>värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhö-<br>rande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som<br>småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen<br>på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser<br>bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken<br>ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.</p>
<p>1 Senaste lydelse 1997:442.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999 och tillämpas första<br>gången vid 2000 års taxering.</p>
<p>2. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre<br>regler för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.17 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1972:266)<br>om skatt på annonser och<br>reklam</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:266) om skatt på an-<br>nonser och reklam<sup>1</sup></p>
<p>dels att 7,14 och 23 §§ samt anvisningarna till 14 § skall upphöra att<br>gälla,</p>
<p>dels att 4, 5, 6, 9, 11, 13, 26, 32 och 33 §§ samt anvisningarna till 9<br>och 13 § § skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p><sup>4</sup>§</p>
<p>Skatteplikt föreligger ej för annons i</p>
<p>1. periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för<br>sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykter-<br>hetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjan-<br>de ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade med-<br>lemmar,</p>
<p>2. publikation som ges ut på främmande språk för spridning huvud-<br>sakligen utomlands,</p>
<p>3. publikation eller bilaga till publikation, när annonsen avser endast<br>publikationen eller annat nummer av denna eller, i fråga om bok, annan<br>bokutgivning av samme förläggare,</p>
<p>4. reklamtrycksak, när annon-<br>sen avser utgivarens egen verk-<br>samhet.</p>
<p>Skatteplikt föreligger, om ej<br>annat följer av 6 §, för reklam-<br>trycksak och för reklam som åter-</p>
<p>Skatteplikt föreligger, om inte<br>annat följer av 6 § för reklam som<br>återges</p>
<p>ges</p>
<p>1. i s.k. ljustidning, i eller i anslutning till trafikmedel,<br>butikslokal, sportanläggning, teater eller liknande lokal, på fastighet<br>eller allmän plats eller på annat motsvarande sätt,</p>
<p>2. genom visning av film eller återgivning av ljud.</p>
<p>Skatteplikt föreligger ej för</p>
<p>1. reklamtrycksak, som är av-<br>sedd att ingå som bilaga i annan<br>publikation än reklamtrycksak,<br>när reklamen avser endast publi-<br>kationen eller annat nummer av<br>denna eller, i fråga om bok, annan<br>bokutgivning av samme förlägga-<br>re,</p>
<p>2. reklam som avses i 5 § 1, om<br>fråga är om reklam i eller utanför<br>företags butikslokal, arbetsplats,<br>trafikmedel eller liknande och re-<br>klamen avser företaget, dess verk-<br>samhet eller utrymmet för rekla-<br>men,</p>
<p>3. reklam som aves i 5 § 2, om<br>reklamen avser kommande verk-<br>samhet av det slag som bedrives<br>där reklamen offentliggöres.</p>
<p>6§</p>
<p>Skatteplikt föreligger inte för</p>
<p>1. reklam som avses i 5 § 1, om<br>fråga är om reklam i eller utanför<br>företags butikslokal, arbetsplats,<br>trafikmedel eller liknande och re-<br>klamen avser företaget, dess verk-<br>samhet eller utrymmet för rekla-<br>men,</p>
<p>2. reklam som aves i 5 § 2, om<br>reklamen avser kommande verk-<br>samhet av det slag som bedrivs<br>där reklamen offentliggörs.</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>9 §<sup>2</sup></p>
<p>Skattskyldig är den som i yr-<br>kesmässig verksamhet inom lan-<br>det offentliggör skattepliktig an-<br>nons eller skattepliktig reklam i<br>annan form än annons.</p>
<p>Även den som i yrkesmässig<br>verksamhet distribuerar annons-<br>blad som förts in till landet utan<br>att reklamskatt betalats vid inför-<br>seln är skattskyldig.</p>
<p>(Se vidare anvisningarna).</p>
<p>Skattskyldig är den som i yr-<br>kesmässig verksamhet inom lan-<br>det offentliggör skattepliktig an-<br>nons eller skattepliktig reklam i<br>annan form än annons eller fram-<br>ställer skattepliktig reklamtryck-<br>sak.</p>
<p>Den som bedriver yrkesmässig<br>verksamhet inom landet är skatt-<br>skyldig för skattepliktig reklam-<br>trycksak som avser verksamheten<br>och som förts in till landet utan<br>att reklamskatt betalats vid inför-<br>seln. Den som i yrkesmässig verk-<br>samhet distribuerar annonsblad<br>som förts in till landet utan att re-<br>klamskatt betalats vid införseln är<br>likaså skattskyldig.</p>
<p>(Se vidare anvisningarna)</p>
<p>11 §</p>
<p>Skattskyldigheten inträder när</p>
<p>1. skattepliktig annons offentliggörs,</p>
<p>2. skattepliktig reklamtrycksak<br>levereras till köpare eller annars<br>tas ut från rörelsen,</p>
<p>3. skattepliktig reklam i annan 2. skattepliktig reklam i annan</p>
<p>form återges. form återges.</p>
<p>Erhåller den skattskyldige betalning i förskott inträder dock skatt-<br>skyldighet för betalningen när den sker.</p>
<p>13 §</p>
<p>Beskattningsvärdet utgöres i fall som avses i 3 § samt 5 § 1 och 2 av<br>vederlaget.</p>
<p>I fråga om reklamtrycksak ut-<br>göres beskattningsvärdet av den<br>del av vederlaget som utgör er-<br>sättning för den tryckeritekniska<br>framställningen och för bokbinde-<br>riarbetet med avdrag för däri in-<br>gående vederlag för kliché, repro-<br>film eller motsvarande. Har<br>beställaren ombesörjt för den<br>tryckeritekniska framställningen<br>erforderligt arbete eller tillhanda-<br>hållit annan materiel för trycksa-<br>ken än kliché, reprofilm eller mot-<br>svarande skall värdet av arbetet<br>eller materielen, i den mån skatt<br>icke erlägges i annan ordning, in-<br>räknas i beskattningsvärdet med<br>ledning av uppgifter från beställa-<br>ren eller, om sådana uppgifter ej<br>lämnas, enligt uppskattning efter<br>vad som är skäligt. Har arbete el-<br>ler materiel som nu nämnts endast<br>ringa värde behöver hänsyn icke<br>tagas härtill vid bestämningen av</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>beskattningsvärdet.</p>
<p>Utgår icke vederlag för skattepliktig annons eller skattepliktig reklam i<br>annan form än annons eller understiger vederlaget uppenbarligen vad<br>som är skäligt, utgöres beskattningsvärdet av belopp som svarar mot<br>skäligt vederlag.</p>
<p>I beskattningsvärdet inräknas ej beloppet av reklamskatt eller annan<br>statlig skatt eller avgift.</p>
<p>Införs till landet från tredje<br>land reklamtrycksak som är skat-<br>tepliktig enligt 5 $ eller annons-<br>blad som har utgivits i sådant land<br>skall reklamskatt betalas till<br>tullmyndigheten. Därvid gäller<br>tullagen (1987:1065) och 9 kap.<br>4 § lagen (1984:151) om punkt-<br>skatter och prisregleringsavgifter.</p>
<p>Reklamskatt vid införsel utgår<br>med 11 procent av beskattnings-<br>värdet eller, om nedsättning har<br>medgetts enligt 14 §, med det läg-<br>re belopp som föranleds av ned-<br>sättningen. Som beskattningsvär-<br>de anses varans värde beräknat<br>enligt 4 § tulltaxelagen (1987:<br>1068). Visas att detta värde inne-<br>fattar kostnad som inte ingår i be-<br>skattningsvärde enligt 13 § andra<br>stycket, skall beskattningsvärdet<br>reduceras i motsvarande mån. Be-<br>skattningsvärdet för annonsblad<br>beräknas efter samma grunder<br>som gäller för reklamtrycksak.</p>
<p>32</p>
<p>Beslut enligt 10 § första stycket<br>eller 24 § andra eller tredje stycket<br>får överklagas hos Riksskattever-<br>ket. Riksskatteverkets beslut får<br>inte överklagas. Beslut enligt 7,<br>9 a och 14 får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>33 §</p>
<p>Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifter.</p>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 5 §<br>nämnda lag om kontroll hos an-<br>nan än skattskyldig skall tillämpas<br>på varje näringsidkare här i landet<br>för vars räkning annons eller re-<br>klam i någon annan form än an-<br>nons offentliggörs eller reklam-<br>trycksak framställs.</p>
<p>Införs till landet från tredje<br>land annonsblad som har utgivits i<br>sådant land skall reklamskatt be-<br>talas till tullmyndigheten. Därvid<br>gäller tullagen (1994:1550) och 9<br>kap. 4 § lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsav-<br>gifter.</p>
<p>Reklamskatt vid införsel utgår<br>med 11 procent av beskattnings-<br>värdet. Som beskattningsvärde<br>anses varans värde beräknat enligt<br>artikel 29 i rådets förordning<br>(EEG) nr 2913/92 av den 12 ok-<br>tober 1992 om inrättandet av en<br>tullkodex för gemenskapen.</p>
<p>Beslut enligt 10 § första stycket<br>eller 24 § andra eller tredje stycket<br>får överklagas hos Riksskattever-<br>ket. Riksskatteverkets beslut får<br>inte överklagas. Beslut enligt<br>9 a § får överklagas hos allmän<br>förvaltningsdomstol.</p>
<p>Bestämmelserna i 3 kap. 5 §<br>nämnda lag om kontroll hos an-<br>nan än skattskyldig skall tillämpas<br>på varje näringsidkare här i landet<br>för vars räkning annons eller re-<br>klam i någon annan form än an-<br>nons offentliggörs.</p>
<p>Anv till 9 §<sup>s</sup></p>
<p>Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten utgör inkomst av<br>näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>(1947:576) om statlig inkomstskatt. Verksamhet som ej utgör närings-<br>verksamhet enligt kommunalskattelagen eller lagen om statlig inkomst-<br>skatt anses som yrkesmässig, när den innefattar ej enbart enstaka till-<br>handahållande av skattepliktig annons eller skattepliktig reklam.</p>
<p>Har innehavare av publikation träffat avtal med annan om rätt för<br>denne att upplåta utrymme i publikationen för annons och uppbära ve-<br>derlaget härför, är endast den sistnämnde skattskyldig. Motsvarande<br>gäller i fråga om reklam enligt 5 §.</p>
<p>Har tryckeri åtagit sig att för<br>annans räkning framställa reklam-<br>trycksak och anlitas underleveran-<br>tör för uppdraget, är underleve-<br>rantören ej skattskyldig. Den som<br>självständigt utför bokbinderiar-<br>bete är skattskyldig för sådant ar-<br>bete.</p>
<p>Anv till 13 §</p>
<p>Med vederlag avses det avtalade priset, däri inräknat avtalade<br>pristillägg enligt faktura eller annan handling.</p>
<p>Från vederlag får ej avräknas s.k. villkorlig rabatt som utgår vid be-<br>talning i efterhand inom viss tid. Utställes växel eller annat skuldebrev<br>för betalningen, utgöres beskattningsvärdet av belopp enligt sådan hand-<br>ling med tillägg av vederlag som därutöver kommit den skattskyldige till<br>godo. Avdrag får ej göras för diskonto vid diskontering av sådant skul-<br>debrev.</p>
<p>Utgår i fråga om reklamtryck- Utgår gemensamt vederlag för</p>
<p>sak gemensamt vederlag för pres- prestationer som skall inräknas i<br>tationer som skall inräknas i be- beskattningsvärdet och för andra</p>
<p>skattningsvärdet och för andra prestationer, bestäms beskatt-</p>
<p>prestationer, bestämmes beskatt- ningsvärdet efter uppdelning av<br>ningsvärdet efter uppdelning av vederlaget efter skälig grund,<br>vederlaget efter skälig grund.<br>Motsvarande gäller när gemen-<br>samt vederlag utgår för skatteplik-<br>tig annons eller skattepliktig rek-<br>lam och annan prestation.</p>
<p>Skäligt värde enligt 13 § tredje stycket bestämmes enligt ortens pris<br>enligt samma grunder som föreskrives för saluvärde i kommunalskatte-<br>lagen (1928:370).</p>
<p>Beskattningsvärdet av särtryck<br>utgöres av den faktiska kostnaden<br>för framställning av särtrycket.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Lagen omtryckt 1984:156.</p>
<p>2 Senaste lydelse 1994:1566.</p>
<p>3 Senaste lydelse 1994:1566.</p>
<p>4 Senaste lydelse 1994:1566.</p>
<p>5 Senaste lydelse 1990:1438.</p></td><td>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre föreskrifter<br>gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden<br>före ikraftträdandet.</p></td></tr>
</table>
<p>79</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.18 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1996:1061)<br>om minskning i särskilda<br>fall av det generella stats-<br>bidraget till kommuner och<br>landsting åren 1997 och<br>1998</p>
<p>Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1996:1061) om minsk-<br>ning i särskilda fall av det generella statsbidraget till kommuner och<br>landsting åren 1997 och 1998 samt lagen skall ha följande lydelse.</p>
<h5>Lag om minskning i särskilda fall av det generella stats-<br>bidraget till kommuner och landsting åren 1997-1999</h5>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>Om en kommun eller ett lands-<br>ting fastställer en högre skattesats<br>för år 1997, 1998 eller 1999 än<br>den som gällde för år 1996, skall<br>det generella statsbidraget till<br>kommunen eller landstinget enligt<br>lagen (1995:1514) om generellt<br>statsbidrag till kommuner och<br>landsting för samma år minskas<br>med ett belopp som motsvarar<br>hälften av den ökning av de pre-<br>liminära kommunalskattemedel<br>respektive landstingsskattemedel<br>som följer av skattehöjningen.</p>
<p>Om en kommun eller ett lands-<br>ting fastställer en högre skattesats<br>för år 1997 eller 1998 än den som<br>gällde för år 1996, skall det gene-<br>rella statsbidraget till kommunen<br>eller landstinget enligt lagen<br>(1995:1514) om generellt statsbi-<br>drag till kommuner och landsting<br>för samma år minskas med ett<br>belopp som motsvarar hälften av<br>den ökning av de preliminära<br>kommunalskattemedel respektive<br>landstingsskattemedel som följer<br>av skattehöjningen.</p>
<p>Första stycket gäller inte för de kommuner som avses i 10 § lagen<br>(1995:1517) om införande av lagen (1995:1514) om generellt statsbi-<br>drag till kommuner och landsting, lagen (1995:1515) om utjämningsbi-<br>drag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjäm-<br>ningsavgift för kommuner och landsting.</p>
<p>Om skattesatsen höjs på grund av att landstinget och kommunerna<br>inom landstingsområdet har kommit överens om att fördela om uppgif-<br>terna inom området, gäller inte första stycket den del av höjningen som<br>motsvaras av en sänkning av skattesatsen hos den som lämnar ifrån sig<br>uppgifter.</p>
<p>Denna lag träder ikraft den 1 juli 1998.</p>
<p>80</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.19 Förslag till lag om<br>ändring i lagen (1965:269)<br>med särskilda bestämmel<br>ser om kommuns och an-<br>nan menighets utdebite-<br>ring av skatt, m.m.</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda be-<br>stämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,<br>m.m. skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>4 §></p>
<p>Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskatte-<br>medel tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.</p>
<p>En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten<br>uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som mot-<br>svarar produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>terna i kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 §<br>taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt<br>(skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har be-<br>slutats för beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje<br>stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret.</p>
<p>Senast i september varje år skall<br>regeringen, eller den myndighet<br>regeringen bestämmer, fastställa<br>två uppräkningsfaktorer som skall<br>svara mot den uppskattade pro-<br>centuella förändringen av skatte-<br>underlaget i riket. Den ena skall<br>avse förändringen mellan andra<br>och första året före beskatt-<br>ningsåret. Den andra skall avse<br>förändringen mellan året före be-<br>skattningsåret och beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>Senast i september varje år skall<br>regeringen, eller den myndighet<br>regeringen bestämmer, fastställa<br>två uppräkningsfaktorer som skall<br>svara mot den uppskattade pro-<br>centuella förändringen av skatte-<br>underlaget i riket. Den ena skall<br>avse förändringen mellan andra<br>och första året före beskatt-<br>ningsåret. Den andra skall avse<br>förändringen mellan året före be-<br>skattningsåret och beskatt-<br>ningsåret. Under år då riksdagsval<br>hålls i september, får regeringen<br>dock ändra redan fastställda upp-<br>räkningsfaktorer. Detta skall ske<br>senast en vecka efter att regering-<br>en avlämnat budgetpropositionen.</p>
<p>Innan skattemyndigheten betalar ut kommunalskattemedel till kom-<br>munerna skall avräkning göras enligt 10 § lagen (1995:1516) om utjäm-<br>ningsavgift för kommuner och landsting, 2 § lagen (1995:1518) om<br>mervärdesskattekonton för kommuner och landsting och 16 kap. 8 §<br>skattebetalningslagen (1997:483). Vidare skall tillägg göras för bidrag<br>enligt 10 § lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och<br>landsting samt för bidrag enligt 1 och 2 §§ lagen (1995:1514) om gene-<br>rellt statsbidrag till kommuner och landsting. Det belopp som fram-<br>kommer skall betalas ut med en tolftedel per månad den tredje vardagen<br>räknat från den 17 i månaden, varvid dag som enligt 2 § lagen<br>(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helg-<br>dag inte skall medräknas. Ar kommunens fordran inte uträknad vid ut-<br>betalningstillfällena i månaderna januari och februari, skall utbetalning-<br>arna dessa månader grundas på samma belopp som utbetalningen i<br>december månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det<br>får skattemyndigheten dock förordna att utbetalningen skall grundas på<br>ett annat belopp. Om något av de belopp som utbetalningen i månader-<br>na januari, februari och mars grundats på inte motsvarar en tolftedel av<br>kommunens fordran, skall den jämkning som föranleds av detta ske i</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>fråga om utbetalningen i april eller, om det är fråga om ett större belopp,<br>fördelas på utbetalningarna i april, maj och juni månader.</p>
<p>En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga<br>taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Därvid skall<br>en kommun som inte ingår i ett landsting behandlas som om den även<br>utgjorde ett landsting. Produkten av skatteunderlaget enligt den taxe-<br>ringen och den skattesats som har beslutats för beskattningsåret utgör de<br>slutliga kommunalskattemedlen. Om summan av dessa överstiger sum-<br>man av de preliminära kommunalskattemedlen enligt andra stycket skall<br>skillnaden betalas ut till kommunerna med ett enhetligt belopp per invå-<br>nare den 1 november året före beskattningsåret. I motsatt fall skall skill-<br>naden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt belopp per invånare<br>den 1 november året före beskattningsåret. Utbetalning eller återbetal-<br>ning skall göras i januari andra året efter beskattningsåret.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:1257.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.20 Förslag till lag med<br>särskilda bestämmelser om<br>utbetalning av skattemedel<br>år 1999</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Vid utbetalning av en församlings eller en kyrklig samfällighets fordran<br>enligt 4 a § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser<br>om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., skall<br>fordran vid ingången av år 1999 minskas med 5,4 procent.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>3.21 Lag om ändring i<br>lagen (1994:1708) om EG:s<br>förordningar om miljö- och<br>strukturstöd</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1994:1708) om EG:s för-<br>ordningar om miljö- och strukturstöd skall ha följande lydelse.</p>
<p>NUVARANDE LYDELSE</p>
<p>FÖRESLAGEN LYDELSE</p>
<p>I denna lag ges bestämmelser<br>som behövs för att de miljö- och<br>strukturstöd som ingår i EG:s<br>gemensamma jordbrukspolitik<br>skall kunna genomföras i Sverige.</p>
<p>Med EG:s förordningar om miljö-<br>EG:s förordningar om stöd till</p>
<p>1. miljövänliga brukningsme-<br>toder inom lantbruket och beva-<br>rande av odlingslandskapet,</p>
<p>2. skogliga åtgärder inom jord-<br>bruket,</p>
<p>3. förtidspensionering av jord-<br>brukare,</p>
<p>4. bearbetning och avsättning<br>av jord- och skogsbruksproduk-<br>ter,</p>
<p>5. förbättring av strukturen in-<br>om jordbruket, och</p>
<p>6. landsbygdsutveckling.</p>
<p>I denna lag ges bestämmelser<br>som behövs för att EG:s miljö-<br>och strukturstöd skall kunna ge-<br>nomföras i Sverige.</p>
<p>och strukturstöd avses i denna lag</p>
<p>1. gemenskapsinitiativ och and-<br>ra av gemenskapen prioriterade<br>mål för strukturfonderna, med<br>undantag för stöd från Fonden för<br>fiskets utveckling.</p>
<p>2. miljövänliga brukningsme-<br>toder inom lantbruket och beva-<br>rande av odlingslandskapet,</p>
<p>3. skogliga åtgärder inom jord-<br>bruket, och</p>
<p>4. förtidspensionering av jord-<br>brukare.</p>
<p>3§</p>
<p>För tillsyn enligt denna lag har<br>tillsynsmyndigheten rätt att få till-<br>träde till områden, anläggningar,<br>byggnader, lokaler och andra ut-<br>rymmen som används i samband<br>med hantering av jordbrukspro-<br>dukter. Tillsynsmyndigheten får<br>göra de undersökningar och ta de<br>prover som behövs för tillsynen<br>utan att ersättning lämnas.</p>
<p>För tillsyn enligt denna lag har<br>tillsynsmyndigheten rätt att få till-<br>träde till områden, anläggningar,<br>byggnader, lokaler och andra ut-<br>rymmen som används i sådan<br>verksamhet eller i samband med<br>hantering av sådana produkter<br>som stödet avser. Tillsynsmyndig-<br>heten får göra de undersökningar<br>och ta de prover som behövs för<br>tillsynen utan att ersättning läm-<br>nas.</p>
<p>Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och<br>handlingar som behövs för tillsynen. Myndigheten får meddela föreläg-<br>ganden som kan förenas med vite för att få tillgång till handlingarna.<br>Den som är föremål för tillsyn skall tillhandahålla den hjälp som behövs<br>för att tillsynen skall kunna bedrivas.</p>
<p>Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid<br>tillsynen.</p>
<p>1 Senaste lydelse 1997:105.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>84</p>
<p>Statens finanser och<br>förslag till utgiftstak</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h3>4 Statens finanser och förslag till utgiftstak</h3>
<p>Regeringens förslag: De offentliga utgifterna be-<br>räknas till 1 051 miljarder kronor år 1999, 1 076<br>miljarder kronor år 2000 och 1 117 miljarder kronor<br>år 2001.</p>
<p>Ett tak för de statliga utgifterna omfattande stats-<br>budgeten exklusive utgiftsområde 26, Stats-<br>skuldsräntor m.m., och Riksgäldskontorets nettout-<br>låning men inklusive socialförsäkringssektorn vid si-<br>dan av statsbudgeten fastställs till 770 miljarder kro-<br>nor år 2001.</p>
<p>Den beräknade fördelningen av de statliga utgif-<br>terna åren 1999-2001 på utgiftsområden (tabell<br>4.13) gäller som riktlinje för regeringens budgetarbe-<br>te.</p>
<p>Beräkningarna i denna proposition inkluderar inte<br>effekterna av pensionsreformen. Reformen innebär<br>ingen belastning på de offentliga finanserna men ger<br>kraftiga förändringar av de redovisade beloppen bå-<br>de för statsbudgeten, beräkningarna av utgiftstaken<br>samt övriga delar av de offentliga finanserna. I av-<br>snitt 4.8 finns en genomgång av pensionsreformen<br>och dess effekter på de offentliga finanserna. Beräk-<br>ningarna i avsnitt 4.8 baseras på en preliminär be-<br>dömning av reformens effekter. Regeringen avser att<br>återkomma i budgetpropositionen för 1999 med för-<br>slag till reviderade utgiftsramar och reviderade ut-<br>giftstak för staten och den offentliga sektorn.</p>
<h4>4.1 Förutsättningar</h4>
<p>I 1997 års ekonomiska vårproposition föreslog rege-<br>ringen ett utgiftstak för år 2000. Utgiftstaket för sta-<br>ten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av<br>statsbudgeten fastställdes till 744 miljarder kronor.<br>De tidigare fastställda taken för åren 1998 och 1999,<br>720 respektive 735 miljarder kronor, ändrades inte.<br>Riksdagen godkände också en preliminär fördelning<br>av utgifterna på utgiftsområden. I budgetpropositio-<br>nen för 1998 föreslogs en definitiv fördelning av ut-<br>gifterna för 1998 samt en preliminär fördelning för<br>1999 och 2000.</p>
<p>I denna proposition föreslås ett utgiftstak för sta-<br>ten år 2001. Dessutom redovisas en preliminär för-<br>delning av de takbegränsade utgifterna på utgiftsom-<br>råden för 1999-2001. Åren 1998-2000 ligger<br>utgiftstaken kvar på de av riksdagen tidigare fast-<br>ställda nivåerna men för utgifternas fördelning på<br>utgiftsområden presenteras reviderade beräkningar.<br>Dessutom redovisas en beräkning av de konsolidera-<br>de offentliga utgifterna, dvs. inklusive den kommu-<br>nala sektorn.</p>
<h5>4.1.1 Budgetpolitiska mål</h5>
<p>De budgetpolitiska mål som regeringen föreslagit och<br>som riksdagen ställt sig bakom har varit vägledande i<br>arbetet med denna proposition. De kan sammanfat-<br>tas på följande sätt:</p>
<p>- De offentliga finanserna skall vara i balans 1998.</p>
<p>- Efter 1998 skall de offentliga finanserna uppvisa<br>ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt<br>över en konjunkturcykel. Målet om överskott i de<br>offentliga finanserna skall enligt tidigare precise-<br>ringar gradvis uppnås genom ett överskott för</p>
<p>1999 på 0,5 procent av BNP och för 2000 på 1,5<br>procent av BNP. År 2001 skall överskottet i de<br>offentliga finanserna uppgå till 2,0 procent av<br>BNP.</p>
<p>- De beslutade utgiftstaken för staten åren 1998 -</p>
<p>2000 skall ligga fast.</p>
<h5>4.1.2 Samhällsekonomiska förutsättningar</h5>
<p>Vid beräkningen av den offentliga sektorns inkoms-<br>ter och utgifter är de prognoser som görs om den</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>allmänna ekonomiska utvecklingen av stor betydelse.<br>Beräkningarna i denna proposition bygger på en<br>prognos över den ekonomiska utvecklingen de när-<br>maste åren, vilken redovisas i sin helhet i bilaga 1,<br>Svensk ekonomi.</p>
<p>De faktorer som har störst betydelse för statsfi-<br>nansernas utveckling sammanfattas nedan och i ta-<br>bell 4.1.</p>
<p>- BNP-tillväxten förväntas bli god.</p>
<p>- Den öppna arbetslösheten beräknas sjunka samt-<br>liga år och når en nivå på 4 procent under år</p>
<p>2000.</p>
<p>- Inflationen var låg under 1997 och förväntas bli<br>fortsatt låg. Jämfört med prognosen i budgetpro-<br>positionen för 1998 görs nu lägre inflationsanta-<br>ganden för innevarande och nästföljande år. Bas-<br>beloppet beräknas bli lägre åren 1999 och 2000<br>jämfört med beräkningen i budgetpropositionen<br>för 1998.</p>
<p>- Både de korta och de långa räntorna beräknas<br>vara fortsatt låga under hela perioden. Räntorna<br>har reviderats ner i förhållande till bedömningen i<br>budgetpropositionen för 1998.</p>
<p>TABELL 4.1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN</p>
<p>SIFFROR FRÄN BUDGETPROPOSITIONEN FÖR</p>
<p>1998 INOM PARENTES</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(2.3)</p></td><td>
<p>(3.1)</p></td><td>
<p>(2,9)</p></td><td>
<p>(2.8)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(1.1)</p></td><td>
<p>(1.7)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Basbelopp</p></td><td>
<p>36 300</p></td><td>
<p>36 400</p></td><td>
<p>36 600</p></td><td>
<p>37 000</p></td><td>
<p>37 700</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(36 300)</p></td><td>
<p>(36 400)</p></td><td>
<p>(36 900)</p></td><td>
<p>(37 600)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(4.1)</p></td><td>
<p>(4.9)</p></td><td>
<p>(4,8)</p></td><td>
<p>(4,8)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbets-</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>6.7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>löshet</p></td><td>
<p>(8.4)</p></td><td>
<p>(7.4)</p></td><td>
<p>(6,0)</p></td><td>
<p>(4,5)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>politiska åtgärder</p></td><td>
<p>(4.3)</p></td><td>
<p>(4,7)</p></td><td>
<p>(4,5)</p></td><td>
<p>(4,4)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 5 år</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(5.8)</p></td><td>
<p>(6,0)</p></td><td>
<p>(6,3)</p></td><td>
<p>(6,3)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 6 månader</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>(4.2)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td>
<p>(4.8)</p></td><td>
<p>(4.8)</p></td><td></td></tr>
</table>
<h5>4.1.3 Politiska prioriteringar</h5>
<p>I finansplanen beskrivs de åtgärder som regeringen<br>föreslår och de bedömningar som ligger till grund för<br>dessa. Åtgärderna sammanfattas i tabell 4.2. Samtli-<br>ga beräkningar av de offentliga finanserna innefattar<br></p>
<p>de åtgärder som presenteras i finansplanen. I beräk-<br>ningarna av utgiftstaken har åtgärderna fördelats på<br>utgiftsområden.</p>
<p>TABELL 4.2 SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDER</p>
<p>OCH FINANSIERING</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Framtidsområden</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kunskap och kompetens</p></td><td>
<p>1 030</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>1 460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delaktighet i informations-<br>samhället</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hållbara Sverige - ett föregångs-<br>land</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>2 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagande</p></td><td>
<p>1 780</p></td><td>
<p>2 070</p></td><td>
<p>1 780</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Europeiskt samarbete</p></td><td>
<p>1 050</p></td><td>
<p>1 050</p></td><td>
<p>1 050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ett Sverige för alla</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4 735</p></td><td>
<p>5 370</p></td><td>
<p>8 090</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgifter</p></td><td>
<p>3 005</p></td><td>
<p>3 350</p></td><td>
<p>6 360</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattesänkningar</p></td><td>
<p>/ 730</p></td><td>
<p>2 020</p></td><td>
<p>1 730</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Övriga reformer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvårdsförsäkring</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadspolitisk proposition och<br>byggstimulanser</p></td><td>
<p>990</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frysning av taxeringsvärden</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>490</p></td><td>
<p>420</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldreproposition</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>1 420</p></td><td>
<p>2 980</p></td><td>
<p>3 090</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd</p></td><td></td><td></td><td>
<p>204</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga åtgärder</p></td><td>
<p>540</p></td><td>
<p>370</p></td><td>
<p>1 085</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>8 760</p></td><td>
<p>9 990</p></td><td>
<p>10 099</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgifter</p></td><td>
<p>7 600</p></td><td>
<p>S 930</p></td><td>
<p>9 679</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattesänkningar</p></td><td>
<p>1 160</p></td><td>
<p>) 060</p></td><td>
<p>420</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Totalt före finansiering</p></td><td>
<p>13 495</p></td><td>
<p>15 360</p></td><td>
<p>18 189</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgifter</p></td><td>
<p>10 605</p></td><td>
<p>12 280</p></td><td>
<p>16 039</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattesänkningar</p></td><td>
<p>2 890</p></td><td>
<p>3 080</p></td><td>
<p>2 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgår finansiering</p></td><td>
<p>3 875</p></td><td>
<p>4105</p></td><td>
<p>4 380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgiftsminskningar</p></td><td>
<p>1 875</p></td><td>
<p>1 905</p></td><td>
<p>2 180</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nytt skalsteg i inkomst-</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>2 200</p></td><td>
<p>2 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatten</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT</p></td><td>
<p>9 620</p></td><td>
<p>11255</p></td><td>
<p>13 809</p></td></tr>
</table>
<p>I avsnitt 6.2 redovisas ett antal skatteförslag. Ett nytt<br>skalsteg införs i den statliga skatteskalan fr.o.m.<br>1999. Den statliga skatten föreslås utgöra 25 procent<br>av beskattningsbar inkomst som överstiger 360 000<br>kronor. Dessutom föreslås omräkningstalen för 1999<br>års fastighetstaxering vara desamma som de som<br>gäller för 1998. De skattesänkningar för företag som</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>föreslås i avsnitt 6.2 är en del av regeringens satsning<br>på företagande.</p>
<p>I avsnitt 1.5 aviserar regeringen ett antal åtgärder<br>vars syfte är att uppnå en uthållig hög tillväxt och<br>växande sysselsättning. Sex reformområden redovi-<br>sas: Kunskap och kompetens, Delaktighet i informa-<br>tionssamhället, Hållbara Sverige - ett föregångsland,<br>Företagande, Europeiskt samarbete och Ett Sverige<br>för alla. Finansiering av åtgärderna sker delvis genom<br>omprioriteringar.</p>
<p>Regeringen har under våren 1998 förelagt riksda-<br>gen ett antal propositioner med förslag till reformer<br>inom olika områden. I propositionen Reformerat<br>tandvårdsstöd (prop. 1997/98:112) föreslås ett hög-<br>kostnadsskydd i tandvårdsförsäkringen för protetiska<br>åtgärder m.m. Detta högkostnadsskydd beräknas<br>medföra ökade kostnader på 500 miljoner kronor<br>per år.</p>
<p>Åtgärderna med anledning av förslagen i den bo-<br>stadspolitiska propositionen (prop. 1997/98:119 Bo-<br>stadspolitik för hållbar utveckling) samt åtgärder för<br>byggstimulanser beräknas uppgå till 990 miljoner<br>kronor år 1999, 1 100 miljoner kronor år 2000 och<br>200 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Regeringen har också beslutat att överlämna pro-<br>positionen Nationell handlingsplan för äldrepolitiken<br>(prop 1997/98:113). Insatser med anledning av den-<br>na beräknas till 300 miljoner kronor per år under<br>perioden 1999-2001.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att bas-<br>beloppet för år 1999 räknas upp med den fulla pris-<br>förändringen eftersom budgetunderskottet för år<br>1997 understeg 50 miljarder kronor. Regeringen fö-<br>reslår dessutom att pensionerna för år 1999 beräknas<br>utifrån ett basbelopp reducerat med en procent istäl-<br>let för med två procent, och för år 2000 och framåt<br>utifrån ett icke reducerat basbelopp.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition även öka-<br>de resurser för rättsväsendet. Vidare aviseras en sats-<br>ning på biståndet, där biståndsramen föreslås höjas<br>från 0,72 procent av BNI år 2000 till 0,73 procent år</p>
<p>2001.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att kommunsektorn,<br>med början 1998, tillförs ytterligare 4 miljarder kro-<br>nor per år för vård, skola och omsorg, se avsnitt 7.<br></p>
<p>miljarder kronor. Detta var ca 14 miljarder kronor<br>bättre, motsvarande 0,8 procent av BNP, än vad som<br>beräknades i budgetpropositionen för 1998. Skillna-<br>den förklaras främst av lägre ränteutgifter och lägre<br>arbetslöshet. För 1998 har det finansiella sparandet<br>reviderats upp med nära 19 miljarder kronor sedan<br>budgetpropositionen och nu beräknas ett överskott i<br>de offentliga finanserna på 29 miljarder kronor eller<br>1,6 procent av BNP. Ungefär en tredjedel av det be-<br>räknade överskottet beror emellertid på ändrade de-<br>finitioner av det finansiella sparandet sedan målet om<br>balans i de offentliga finanserna 1998 lades fast.</p>
<p>De offentliga finanserna beräknas fortsätta att<br>förbättras även efter 1998 och målen för de offentli-<br>ga finanserna överträffas samtliga år. Överskotten<br>utöver de budgetpolitiska målen uppgår till 16,5 re-<br>spektive 32,3 miljarder kronor åren 2000 och 2001.</p>
<p>TABELL 4.3 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS<br>FINANSER</p>
<p>MILJAHOER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-19.1</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>46.5</p></td><td>
<p>74,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>-22,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>45,1</p></td><td>
<p>76,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lånebehov</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-40,3</p></td><td>
<p>-63,2</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Tabellen innehåller det beräknade finansiella sparandet. Överföringar<br>av överskott som överskrider de målsatta nivåerna är inte beaktade.</p>
<p>Skillnaden mellan statens lånebehov och finansiella<br>sparandeunderskott uppgår till betydande belopp<br>vissa år. Detta förklaras av att försäljningar av aktier<br>och andra finansiella tillgångar m.m. påverkar låne-<br>behovet men inte det finansiella sparandet. Det fi-<br>nansiella sparandet visar förändringen av den finan-<br>siella nettoförmögenheten och påverkas därför inte<br>av finansiella transaktioner.</p>
<h4>4.2 Offentliga finanser</h4>
<p>I detta avsnitt ges en kort beskrivning av den offent-<br>liga sektorns finanser, dvs. staten inklusive AP-<br>fonden samt kommunsektorn. En utförlig redovis-<br>ning av de offentliga finanserna finns i bilaga 1,<br>Svensk ekonomi.</p>
<p>Enligt det preliminära utfallet från nationalräken-<br>skaperna uppgick den offentliga sektorns finansiella<br>underskott 1997 till 1,1 procent av BNP eller 19</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h4>4.3 Statsbudgetens utveckling<br>1997-2001</h4>
<p>Statsbudgeten stärks under hela beräkningsperioden.<br>År 1998 beräknas lånebehovet för första gången se-<br>dan 1987 bli negativt, dvs. staten kan börja amortera<br>statsskulden. I relation till BNP beräknas både in-<br>komster och utgifter minska successivt.</p>
<p>TABELL 4.4 STATENS LÅNEBEHOV</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Miljarder kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>686.3</p></td><td>
<p>694,4</p></td><td>
<p>716,4</p></td><td>
<p>729,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter'</p></td><td>
<p>655.1</p></td><td>
<p>685,2</p></td><td>
<p>688,2</p></td><td>
<p>676,0</p></td><td>
<p>666,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-40,3</p></td><td>
<p>-63,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>32,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov efter<br>överföring</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-6.2</p></td><td>
<p>-23.9</p></td><td>
<p>■30,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>37,3</p></td><td>
<p>37.7</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter'</p></td><td>
<p>37,6</p></td><td>
<p>37,6</p></td><td>
<p>36,2</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>31,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>■0.3</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov efter<br>överföring</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>■1.2</p></td><td>
<p>-1.5</p></td></tr>
</table>
<p>' Inklusive statsskuldsräntor och Riksgäldskontorets nettoutlåning.</p>
<p>I tabell 4.4 anges ett beräknat lånebehov som fram-<br>kommer som skillnaden mellan beräknade utgifter<br>och inkomster. Dessutom redovisas ett justerat låne-<br>behov där hänsyn tagits till att de offentliga finanser-<br>na uppvisar ett överskott utöver de målsatta nivåer-<br>na. För åren 2000-2001 har detta överskjutande<br>överskott beräkningstekniskt förts till hushållen och<br>lånebehovet således ökat med motsvarande belopp.<br>Det justerade lånebehovet ligger till grund för beräk-<br>ningen av statsskulden (se tabell 4.11).</p>
<h5>4.3.1 Inkomster</h5>
<p>Statsbudgetens totala inkomster som andel av BNP<br>ökar något från 1997 till 1998 för att sedan minska<br>under resten av prognosperioden. För 1997 var in-<br>komsterna ca 649 miljarder kronor motsvarande</p>
<p>37,3 procent av BNP. År 1998 beräknas de till ca<br>686 miljarder kronor motsvarande 37,7 procent av<br>BNP och för 2001 till ca 730 miljarder kronor eller<br>34,9 procent av BNP. Skatternas andel av BNP<br>minskar också från 1998 till 2001. År 1998 uppgår<br>skatteandelen till 33,3 procent för att sedan minska<br>till 32,5 procent år 2001 (se tabell 4.6)</p>
<p>Skatter m.m.</p>
<p>Inkomstskatten från fysiska personer beräknas för<br>1997 till 41,7 miljarder kronor. Inkomsterna mins-<br>kar till 33,7 miljarder kronor 1999, bland annat be-<br>roende på förändringar i den statliga inkomstskatten.<br>Riksdagen har tidigare beslutat att den tillfälliga höj-<br>ningen av den statliga inkomstskatten skall tas bort,<br>vilket innebär att skatten sänks från 25 till 20 pro-<br>cent. Regeringen föreslår nu att den statliga skatten<br>skall vara 25 procent på den del av beskattningsbar<br>inkomst som överstiger 360 000 kronor. Regeringens<br>motiv för höjningen redovisas i avsnitt 6.2. För åren<br>1999-2001 förväntas detta förstärka inkomsterna<br>med drygt 2 miljarder kronor.</p>
<p>För både 1998 och 1999 beräknas juridiska per-<br>soners inkomstskatt till ca 66 miljarder kronor me-<br>dan de beräknas öka till ca 71 miljarder kronor år<br>2001.</p>
<p>Övriga inkomstskatter utgörs av lotteriskatt, ku-<br>pongskatt och ofördelbara inkomstskatter. Dessa in-<br>komster beräknas för 1998 till 5,4 miljarder kronor.<br>Därefter beräknas inkomsterna öka med cirka 0,1<br>miljarder kronor per år.</p>
<p>Inkomsterna från socialavgifter och allmänna ege-<br>navgifter följer utvecklingen av sysselsättning och<br>timlön. Inkomsterna uppgick 1997 till ca 193 miljar-<br>der kronor och beräknas öka till ca 248 miljarder<br>kronor år 2001. Ökningen mellan 1998 och 1999 är<br>större än mellan övriga år vilket förklaras av ändrad<br>redovisning. Inkomsterna från delpensions- och ar-<br>betsskadeavgiften skall från och med 1999 bruttore-<br>dovisas på statsbudgetens inkomstsida medan utgif-<br>terna bruttoredovisas på utgiftssidan. Denna ändring<br>innebär att avgiftsinkomsterna blir cirka 7,5 miljar-<br>der kronor högre från och med 1999.</p>
<p>De totala egendomsskatterna, varav fastighets-<br>skatten är den dominerande skatten, beräknas till ca<br>23 miljarder kronor 1997 och ökar till ca 40 miljar-<br>der kronor 2001. Ökningen mellan 1997 och 1998<br>förklaras av att de förändringar som ägde rum 1996,<br>den allmänna fastighetstaxeringen samt höjningen av<br>fastighetsskatten från 1,5 procent till 1,7 procent,<br>redovisas på inkomsttiteln med två års eftersläpning.</p>
<p>Mervärdesskatten beräknas till 154,3 miljarder<br>kronor 1998, varav kommunerna svarar för 23,5<br>miljarder kronor. Under åren 1998-2001 förväntas<br>den privata konsumtionen årligen öka med 3-4 pro-<br>cent och momsinkomsterna beräknas därför öka<br>med cirka 7 miljarder kronor per år.</p>
<p>Skatt på övriga varor och tjänster uppgick 1997<br>till ca 78 miljarder kronor och beräknas öka till ca<br>83 miljarder kronor år 2001. Den beloppsmässigt<br>största skatten är skatt på energi, som svarar för<br>drygt 60 procent av inkomsterna. Skatt på alkohol<br>och tobak svarar för cirka 20 procent av inkomster-<br>na 1998, men andelen sjunker något i slutet av peri-<br>oden.</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Övriga inkomster</p>
<p>Övriga inkomster (inkomsttyperna 2000-7000) be-<br>räknas till ca 79 miljarder kronor 1998 och till ca 63<br>miljarder kronor 1999 och 2000. År 2001 beräknas<br>de övriga inkomsterna till ca 50 miljarder kronor.<br>Minskningen av inkomsterna till år 2001 förklaras<br>av försäljningarna av statlig egendom. Åren 1998<br>och 1999 ingår försäljningsinkomster med 15 miljar-<br>der kronor per år, och år 2000 med 12 miljarder<br>kronor. År 2001 beräknas inte några försäljningar<br>äga rum. Inkomsterna av försåld egendom påverkas<br>också av att riksdagen tidigare fattat beslut om att<br>delpensionsfonden skall avskaffas. Fondens behåll-<br>ning skall enligt regeringsbeslut levereras in på in-<br>komsttiteln 3312 Övriga inkomster av försåld egen-<br>dom under 1998. Denna inleverans beräknas till ca</p>
<p>7,3 miljarder kronor.</p>
<p>Jämförelse med budgetpropositionen för 1998</p>
<p>I nuvarande prognos har inkomsterna åren 1998<br>till 2000 ökat i förhållande till budgetpropositio-<br>nen för 1998. För åren 1998 och 1999 förklaras<br>ökningen i huvudsak av inkomster från juridiska<br>personers inkomstskatt. Denna inkomstökning är<br>av tillfällig karaktär. För år 2000 beror ökningen<br>på att försäljningsinkomsterna nu beräknas vara<br>12 miljarder kronor högre än i budgetpropositio-<br>nen för 1998. I avsnitt 6.3 ges en mer detaljerad<br>redovisning av statsbudgetens inkomster.</p>
<p>TABELL 4.5 STATSBUDGETENS INKOMSTER</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nuvarande prognos</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>686,3</p></td><td>
<p>694,4</p></td><td>
<p>716,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 1998</p></td><td>
<p>647,7</p></td><td>
<p>675,9</p></td><td>
<p>690,6</p></td><td>
<p>708,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>De redovisade inkomsterna för 1999 och 2000 var 2,6 respektive 20,2 mil-<br>jarder kronor lägre i budgetpropositionen för 1998. Detta beror på att ut-<br>rymmet utöver målen för offentligt sparande beräkningstekniskt lades in<br>som en minskning av inkomsterna i budgetpropositionen. I tabellen redovi-<br>sas båda prognoserna utan några sådana korrigeringar.</p>
<p>91</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 4.6 STATSBUDGETENS INKOMSTER</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>575,3</p></td><td>
<p>607,1</p></td><td>
<p>630,9</p></td><td>
<p>653,5</p></td><td>
<p>680,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>Skatt på inkomst</p></td><td>
<p>109,8</p></td><td>
<p>107,3</p></td><td>
<p>105,4</p></td><td>
<p>105,4</p></td><td>
<p>112,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>41,8</p></td><td>
<p>35,3</p></td><td>
<p>33,7</p></td><td>
<p>35,4</p></td><td>
<p>35,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>64,2</p></td><td>
<p>66,6</p></td><td>
<p>66,2</p></td><td>
<p>64,5</p></td><td>
<p>71,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>Socialavgifter och allmänna egenavgifter</p></td><td>
<p>193,4</p></td><td>
<p>207,9</p></td><td>
<p>225,5</p></td><td>
<p>238,2</p></td><td>
<p>248,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>299,5</p></td><td>
<p>317,5</p></td><td>
<p>330,9</p></td><td>
<p>347,8</p></td><td>
<p>361,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgifter (överföringar till AP-fonden)</p></td><td>
<p>106,1</p></td><td>
<p>109,6</p></td><td>
<p>105,4</p></td><td>
<p>109,6</p></td><td>
<p>113,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>35,2</p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1310 Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>27,6</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>28,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga egendomsskatter</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>1400 Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>228,2</p></td><td>
<p>235,5</p></td><td>
<p>241,6</p></td><td>
<p>250,9</p></td><td>
<p>259,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 1411</p></td><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>150,3</p></td><td>
<p>154,3</p></td><td>
<p>161,0</p></td><td>
<p>168,7</p></td><td>
<p>176,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1424</p></td><td>
<p>Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1425</p></td><td>
<p>Alkoholskatt</p></td><td>
<p>9.9</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>9,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1428</p></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>46,9</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>51.7</p></td><td>
<p>52,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1460</p></td><td>
<p>Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7.3</p></td><td>
<p>7.3</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,3</p></td></tr>
</table>
<p>21,3 21,3 21,3</p>
<p>20,7 21,5</p>
<p>1500 Utjämningsavgift</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>38,0</p></td><td>
<p>29,9</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>31,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>9.2</p></td><td>
<p>9.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>Extraordinära medel från EU</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Statsbudgetens totala inkomster</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>686,3</p></td><td>
<p>694,4</p></td><td>
<p>716,4</p></td><td>
<p>729,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster, procent av BNP</p></td><td>
<p>37,3</p></td><td>
<p>37,7</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala skatter, procent av BNP</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>32,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Anm: I beräkningarna har hänsyn tagits till de skatteförslag som redovisas i avsnitt 6.2. Budgeteffekterna av de ändringar som föreslås för reklamskatt och<br>fastighetsskatt på elproduktionsanläggningar är ej fördelade på inkomsttitlar men är inräknade i statsbudgetens totala inkomster i tabellen.</p></td></tr>
</table>
<p>92</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>4.3.2 Statsbudgetens utgifter</h5>
<p>Före budgetåret 1997 delades statsbudgetens utgifter<br>upp i statsskuldsräntor och övriga utgifter. Från och<br>med budgetåret 1997 ingår även Riksgäldskontorets<br>(RGK) nettoutlåning i statsbudgetens utgifter. RGK:s<br>utlåning sker främst till myndigheter. Vidare placerar<br>vissa statliga fonder medel på konto i RGK. Att pos-<br>ten är negativ beror till stor del på att medel till det<br>nya pensionssystemets premiereserv tillsvidare place-<br>ras på konto i RGK.</p>
<p>TABELL 4.7 STATSBUDGETENS UTGIFTER</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>statsskuldsräntor'</p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>586,7</p></td><td>
<p>598,0</p></td><td>
<p>598,7</p></td><td>
<p>598,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>103.4</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>73,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoutlåning m.m.</p></td><td>
<p>-12.4</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-4,7</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>-5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>655,1</p></td><td>
<p>685,2</p></td><td>
<p>688,2</p></td><td>
<p>676,0</p></td><td>
<p>666,3</p></td></tr>
</table>
<p>Inklusive minskning av anslagsbehållningar.</p>
<h5>4.3.3 Statsbudgetens utgifter exklusive<br>statsskuldsräntor och Riksgälds-<br>kontorets nettoutlåning</h5>
<p>Statsbudgetens utgifter exkl. statsskuldsräntor och<br>RGK:s nettoutlåning minskar under hela prognospe-<br>rioden som andel av BNP. För budgetåret 1997 upp-<br>gick utgifterna till 32,7 procent av BNP och för 2001<br>beräknas de uppgå till 28,6 procent av BNP. I tabell<br>4.8 redovisas utgifterna fördelade per utgiftsområde.<br>De utgiftsområden som främst bidrar till minskning-<br>en av utgifterna är utgiftsområde 13 Ekonomisk<br>trygghet vid arbetslöshet som faller till följd av sjun-<br>kande öppen arbetslöshet och utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande<br>där utgifterna för räntebidrag sjunker kraftigt fram<br>till år 2001.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen i budgetpropositio-<br>nen för 1998 har utgifterna under prognosperioden<br>ökat något. Ökningen förklaras av de nya satsningar<br>som regeringen föreslår i denna proposition. Förbätt-<br>rade makroekonomiska förutsättningar med lägre<br>arbetslöshet och inflation bidrar i hög grad till att<br>skapa det utrymme som nu används till nya sats-<br>ningar. Trots de nya åtgärderna beräknas därför ut-<br>gifterna endast öka i begränsad omfattning.</p>
<p>Statsbudgetens utgifter har minskat som andel av<br>BNP sedan år 1996, vilket framgår av diagram 4.1.<br>Det har emellertid under de senaste åren skett omfat-<br></p>
<p>tande förändringar av statsbudgetens utgifter vad<br>gäller redovisningsprinciperna. Bruttobudgeteringen<br>har ökat i omfattning samtidigt som utgifter som ti-<br>digare redovisades utanför statsbudgeten nu har lyfts<br>in på budgeten för att ge en mer fullständig redovis-<br>ning. Detta gör att statsbudgetens utgifter inte är<br>jämförbara över tiden. I diagram 4.2 redovisas därför<br>tidsserier som är rensade för större redovisningstek-<br>niska förändringar. Diagrammet visar att utgifterna<br>som andel av BNP sjunkit kraftigt sedan 1993. Av<br>den höga nivån 1993 beror ca 3 procentenheter på<br>bankstödet. Minskningen från och med 1995 beror<br>till stor del på åtgärderna i konsolideringsprogram-<br>met.</p>
<p>DIAGRAM 4.1</p>
<p>Statsbudgetens inkomster och utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor och nettoutlåning</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-9.png" style="width:170pt;height:123pt;"/>
<p>DIAGRAM 4.2</p>
<p>Statsbudgetens inkomster och utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor och nettoutlåning korrigerat för<br>redovisningstekniska förändringar</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-10.png" style="width:170pt;height:117pt;"/>
<p>93</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 4.8 STATENS OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSSEKTORNS UTGIFTER</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<p>2000</p>
<p>2001</p>
<p>1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1 Rikets styrelse</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>22,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Totalförsvar</p></td><td>
<p>41,0</p></td><td>
<p>42,6</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>45.7</p></td><td>
<p>45,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>13,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>22,9</p></td><td>
<p>24,3</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>26,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>37,6</p></td><td>
<p>43.7</p></td><td>
<p>44,8</p></td><td>
<p>45,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>63,1</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>62,7</p></td><td>
<p>63,2</p></td><td>
<p>63,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>34,8</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>36,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>40,9</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>31.1</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>21,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>49,3</p></td><td>
<p>48,5</p></td><td>
<p>48,9</p></td><td>
<p>47,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 Studiestöd</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>24,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>25.1</p></td><td>
<p>27,6</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>32,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17 Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>13,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19 Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21 Energi</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22 Kommunikationer</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>26,7</p></td><td>
<p>25,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>13,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24 Näringsliv</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>87,3</p></td><td>
<p>97,5</p></td><td>
<p>104,1</p></td><td>
<p>105,2</p></td><td>
<p>105,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26 Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>103,4</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>73,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27 Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>21,7</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>22,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>667,5</p></td><td>
<p>690,1</p></td><td>
<p>689,9</p></td><td>
<p>678,2</p></td><td>
<p>670,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>586,7</p></td><td>
<p>595,0</p></td><td>
<p>596,7</p></td><td>
<p>597,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>129,7</p></td><td>
<p>132,4</p></td><td>
<p>131,0</p></td><td>
<p>137,6</p></td><td>
<p>143,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>698,9</p></td><td>
<p>719,1</p></td><td>
<p>728,9</p></td><td>
<p>736,3</p></td><td>
<p>742,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>24,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>27.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak</p></td><td>
<p>723,0</p></td><td>
<p>720,0</p></td><td>
<p>735,0</p></td><td>
<p>744,0</p></td><td>
<p>770,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>41,6</p></td><td>
<p>39,5</p></td><td>
<p>38,6</p></td><td>
<p>37,2</p></td><td>
<p>36,8</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<h5>4.3.4 Statsskuldsräntor</h5>
<p>Utgifterna för statsskuldsräntor har sedan början av<br>1990-talet ökat kraftigt till följd av budgetunderskott<br>och därigenom ökad statsskuld. De kommande åren<br>förväntas ränteutgifterna falla trendmässigt till följd<br>av successivt minskande statsskuld. 1997 uppgick<br>statsskuldsräntorna till 98,4 miljarder kronor. För<br>1998 beräknas statsskuldsräntorna till 102,9 miljar-<br>der kronor, vilket är 5,5 miljarder kronor lägre än<br>vad som prognostiserades i budgetpropositionen för<br></p>
<p>1998. Den lägre prognosen beror främst på lägre in-<br>hemska och utländska marknadsräntor. Mellan åren<br>1997 och 2001 beräknas utgifterna för statsskulds-<br>räntorna minska med ca 26 miljarder kronor.</p>
<p>94</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 4.9 STATSSKULDSRÄNTOR</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på lån i<br>svenska kronor</p></td><td>
<p>82,5</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>73,0</p></td><td>
<p>65,3</p></td><td>
<p>61,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på lån i<br>utländsk valuta</p></td><td>
<p>23,9</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>16,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på in-<br>och utlåning</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>■1.9</p></td><td>
<p>-2.2</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Över-/underkurser<br>vid emission</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>■3.7</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-4.6</p></td><td>
<p>-4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntor</p></td><td>
<p>99,1</p></td><td>
<p>89,1</p></td><td>
<p>88,4</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>72,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutaförluster/<br>vinster</p></td><td>
<p>-3.6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>•1.9</p></td><td>
<p>-3.2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kursförluster/<br>vinster</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ränte-<br>utgifter</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>102,9</p></td><td>
<p>94,3</p></td><td>
<p>81,0</p></td><td>
<p>72,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1 432,1</p></td><td>
<p>1 432.5</p></td><td>
<p>1 422.0</p></td><td>
<p>1 400,1</p></td><td>
<p>1 369,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.<br>Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.</p>
<p>Ränteutgifterna påverkas av ett flertal faktorer, hu-<br>vudsakligen storleken på statsskulden vid periodens<br>början, det under perioden beräknade primära låne-<br>behovet samt inhemska och utländska marknadsrän-<br>tor och växelkurser. Dessutom påverkas ränteutgif-<br>terna av tekniska faktorer främst bestående av de<br>upplåningstekniker som Riksgäldskontoret använder<br>sig av för att finansiera statens lånebehov och förval-<br>ta statsskulden. Genom en aktiv förvaltning av<br>statsskulden eftersträvar Riksgäldskontoret att lång-<br>siktigt minimera räntekostnaderna.</p>
<p>I tabell 4.10 nedan visas en periodisering av de ut-<br>giftsmässiga räntorna i syfte att ge en mer rättvisande<br>bild av kostnaderna för statsskuldsräntorna. Periodi-<br>seringen baseras på ränteutgifterna exklusive realise-<br>rade kursdifferenser vid förtidsinlösen av lån samt<br>realiserade valutadifferenser.</p>
<p>TABELL 4.10 PERIODISERADE RÄNTEUTGIFTER</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntor enligt</p></td><td>
<p>99,1</p></td><td>
<p>89,1</p></td><td>
<p>88,4</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>72,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tabell 4.9'</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kurseffekter vid emission</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reala nollkupongräntor</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andra nollkupongräntor</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa justering</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>9.5</p></td><td>
<p>10.6</p></td><td>
<p>9,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa periodiserade</p></td><td>
<p>100,3</p></td><td>
<p>96,1</p></td><td>
<p>97,9</p></td><td>
<p>88,6</p></td><td>
<p>81,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ränteutgifter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>' Exklusive valutaförluster/vinster, kursförluster/vinster och övrigt.<br>Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 4.3</p>
<p>Statsskuldsräntor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-11.png" style="width:169pt;height:111pt;"/>
<p>80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00</p>
<h5>4.3.5 Statens lånebehov och statsskulden</h5>
<p>Lånebehovet är skillnaden mellan statens utgifter och<br>inkomster plus Riksgäldskontorets nettoutlåning.<br>Lånebehovet har minskat kraftigt under de senaste<br>åren. Från 242 miljarder kronor 1993 har lånebeho-<br>vet fallit till 6 miljarder kronor 1997. Från och med<br>1998 beräknas lånebehovet bli negativt, dvs. staten<br>kan börja amortera statsskulden.</p>
<p>Lånebehovet påverkas, förutom av konjunkturut-<br>vecklingen och politiska beslut, även av engångshän-<br>delser och tekniska omläggningar. För att få en tydli-<br>gare bild av lånebehovets underliggande utveckling<br>redovisas även en rensad serie i diagram 4.4. Det<br>kraftiga fallet 1996 beror bland annat på försäljning-<br>ar och på omläggning av uppbörden av mervärdes-<br>skatt åren 1995 och 1996. Ytterligare förklaringar är<br>stora utdelningar från affärsverk och bolag samt<br>överföringen av Kämavfallsfonden till Riksgäldskon-<br>toret.</p>
<p>DIAGRAM 4.4</p>
<p>Statens lånebehov</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-12.png" style="width:169pt;height:117pt;"/>
<p>95</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>DIAGRAM 4.5</p>
<p>Statsskulden</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-13.png" style="width:171pt;height:105pt;"/>
<p>80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01</p>
<p>Statsskuldens utveckling bestäms i huvudsak av låne-<br>behovet. Förändringen av statsskulden påverkas även<br>av ändrade valutakurser, eftersom knappt 30 procent<br>av statsskulden är upplånad i utländsk valuta. Till<br>följd av de stora budgetunderskotten i början av<br>1990-talet växte statsskulden mycket snabbt. Vid ut-<br>gången av 1991 uppgick statsskulden till ca 690<br>miljarder kronor. År 1994-1995 kulminerade<br>statsskulden som andel av BNP. Skuldkvoten upp-<br>gick då till 84,0 procent. Skuldkvoten förväntas till<br></p>
<p>år 2001 minska till 65,4 procent av BNP. Pensionsre-<br>formen kommer dock att leda till en annorlunda ut-<br>veckling av såväl lånebehov som statsskuld, se avsnitt<br>4.8.</p>
<h4>4.4 Utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn</h4>
<p>Våren 1996 beslutade riksdagen för första gången<br>om ett utgiftstak för staten. Utgiftstaket var treårigt<br>och gällde för åren 1997 till 1999. Våren 1997 beslu-<br>tade riksdagen om utgiftstak för år 2000. I denna<br>proposition föreslås ett utgiftstak för år 2001.</p>
<p>Vid varje beslut om ett statligt utgiftstak har riks-<br>dagen även godkänt beräkningen av ett utgiftstak för<br>den offentliga sektorn för samma period. Utgiftstaket<br>för den offentliga sektorn omfattar utgiftstaket för<br>staten samt den beräknade utgiftsnivån för kommu-<br>nerna. Vid beräkningen av taket för offentlig sektor<br>elimineras interna transaktioner mellan staten och<br>kommunsektorn.</p>
<p>TABELL 4.11 STATENS LÅNEBEHOV OCH STATSSKULDEN</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="9">
<p>Miljarder kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>376,9</p></td><td>
<p>465,6</p></td><td>
<p>600,5</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>686,3</p></td><td>
<p>694,4</p></td><td>
<p>716,4</p></td><td>
<p>729,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>459,3</p></td><td>
<p>513,4</p></td><td>
<p>559,2</p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>586,7</p></td><td>
<p>598,0</p></td><td>
<p>598,7</p></td><td>
<p>598,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.'</p></td><td>
<p>94,7</p></td><td>
<p>104,7</p></td><td>
<p>99,5</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>103,4</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>73,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.<sup>2</sup></p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>-13,9</p></td><td>
<p>-37,3</p></td><td>
<p>-12,4</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-4,7</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>-5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>184,9</p></td><td>
<p>138,6</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-40,3</p></td><td>
<p>-63,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>16,5</p></td><td>
<p>32,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov efter överföring</p></td><td>
<p>184,9</p></td><td>
<p>138,6</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-23,9</p></td><td>
<p>-30,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner m.m <sup>3</sup></p></td><td>
<p>-30,5</p></td><td>
<p>-38,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-4,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-0.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1 286,6</p></td><td>
<p>1 386,2</p></td><td>
<p>1 411,2</p></td><td>
<p>1 432,1</p></td><td>
<p>1 432,5</p></td><td>
<p>1 422,0</p></td><td>
<p>1 400,1</p></td><td>
<p>1 369,0</p></td></tr>
</table>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>24,6</p></td><td>
<p>28,2</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>37,3</p></td><td>
<p>37,7</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>31,1</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>31,4</p></td><td>
<p>29,9</p></td><td>
<p>28,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.'</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.<sup>2</sup></p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>■0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov efter överföring</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>■0,1</p></td><td>
<p>■0.3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner m.m <sup>3</sup></p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>82,4</p></td><td>
<p>78,6</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>69,9</p></td><td>
<p>65,4</p></td></tr>
</table>
<p>' Posten statsskuldsräntor m.m. motsvarar utgiftsområde 26 .</p>
<p><sup>2</sup> Posten nettoutlåning m.m. omfattar såväl Riksgäldskontorets nettoutlåning som en kassamässig korrigeringspost.</p>
<p><sup>3</sup> Under rubriken Skulddispositioner m.m. redovisas bl.a. effekter på valutaskulden av ändrade växelkurser.</p>
<p>96</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>4.4.1 Den offentliga sektorns utgiftstak</h5>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas som<br>summan av det statliga utgiftstaket och de beräknade<br>kommunala utgifterna med avdrag för interna trans-<br>aktioner mellan staten och kommunerna. De interna<br>transaktionerna består huvudsakligen av olika for-<br>mer av statsbidrag. Att godkänna ett tak för hela den<br>offentliga sektorn motiveras med att det är de offent-<br>liga utgifterna som är avgörande för skatteuttagets<br>nivå. Utgiftstaket har en annan innebörd för den<br>kommunala sektorn än för staten. Eftersom kom-<br>munernas utgifter inte fastställs av riksdagen påver-<br>kar riksdagen inte direkt utgifternas storlek. I det<br>statliga utgiftstaket ingår dock statens bidrag till<br>kommunerna, vilket innebär att riksdagen indirekt<br>påverkar de kommunala utgifternas storlek.</p>
<p>Utvecklingen inom den kommunala sektorn på-<br>verkas i hög grad av de åtgärder som föreslås i denna<br>proposition. Jämfört med beräkningen i budgetpro-<br>positionen för 1998 ökar kommunernas utgifter till<br>följd av de ytterligare medel som tillförs enligt rege-<br>ringens förslag. Vid beräkning av utgiftstaket för den<br>offentliga sektorn dras emellertid de statliga över-<br>föringarna till kommunerna av varför utgiftstaket<br>inte påverkas av de ökade kommunala utgifterna.<br>Därtill kommer att den lägre inflationen ger lägre<br>skatteinkomster för kommunerna som därmed antas<br>anpassa utgiftsnivån så att balanskravet uppfylls. Ut-<br>giftstaket för den offentliga sektorn åren 1999 och<br>2000 är därför, trots ökad kommunal konsumtion,<br>något lägre än vad som redovisades i budgetproposi-<br>tionen för 1998. En utförlig redovisning av kommu-<br>nernas finanser ges i avsnitt 7.</p>
<p>TABELL 4.12 UTGIFTSTAK FÖR DEN OFFENTLIGA<br>SEKTORN</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten inkl, socialför-<br>säkringssektorn</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>744</p></td><td>
<p>770</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>459</p></td><td>
<p>475</p></td><td>
<p>492</p></td><td>
<p>509</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Interna transaktioner</p></td><td>
<p>-148</p></td><td>
<p>-159</p></td><td>
<p>-160</p></td><td>
<p>-162</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 031</p></td><td>
<p>1 051</p></td><td>
<p>1 076</p></td><td>
<p>1 117</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>55,2</p></td><td>
<p>53,8</p></td><td>
<p>53,4</p></td></tr>
</table>
<h5>4.4.2 Utgiftstaket för staten</h5>
<p>De totala utgifterna indelas i 27 utgiftsområden. Ut-<br>giftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. inkluderas<br>dock inte i utgiftstaket. I taket ingår socialförsäk-<br>ringssektorns utgifter samt en budgeteringsmarginal.</p>
<p>Budgeteringsmarginalens syfte är att minska be-<br>hovet av revideringar av utgiftstaket och motiveras<br>av den osäkerhet som ligger i beräkningarna. Beräk-<br></p>
<p>ningarna bygger på den tidigare redovisade progno-<br>sen över den makroekonomiska utvecklingen. Då<br>beräkningarna sträcker sig över flera år ökar osäker-<br>heten mot slutet av perioden. Detta motiverar en<br>budgeteringsmarginal som ökar över tiden. För år<br>2001 bedöms en lämplig storlek på marginalen vara</p>
<p>3,5 procent av utgiftstaket, vilket motsvarar ca 27,5<br>miljarder kronor. Denna marginal ingår inte i de ti-<br>digare redovisade saldoberäkningama över staten<br>och offentliga sektorn. Ianspråktagande av budgete-<br>ringsmarginalen försämrar därmed statsfinanserna. I<br>nuvarande beräkning är dock hela budgeteringsmar-<br>ginalen finansierad i den meningen att den kan ut-<br>nyttjas utan att de fastställda saldomålen frångås.</p>
<p>För att ta hänsyn till den möjlighet som myndighe-<br>ter har att föra över medel till kommande budgetår<br>ingår i utgiftstaket posten minskning av anslagsbe-<br>hållningar. Denna post är en prognos på använd-<br>ningen av tidigare anslagna men ännu ej förbrukade<br>medel. Det angivna beloppet avser skillnaden mellan<br>användningen av sparade medel från tidigare bud-<br>getår och uppbyggandet av nytt anslagssparande.<br>Denna post beräknas minska över tiden då reserva-<br>tionsanslagen efterhand blir färre.</p>
<p>För åren 1998 - 2000 ligger de tidigare beslutade<br>utgiftstaken fast på 720, 735 respektive 744 miljar-<br>der kronor men med förändrad preliminär fördelning<br>mellan utgiftsområden. För år 2001 föreslås ett ut-<br>giftstak på 770 miljarder kronor.</p>
<h4>4.5 Utgiftstak för staten fördelat på<br>utgiftområden</h4>
<h5>4.5.1 Preliminär fördelning på utgifts-<br>områden åren 1999-2001</h5>
<p>I budgetpropositionen för 1998 presenterades en pre-<br>liminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden<br>för åren 1999 och 2000. Regeringen föreslår nu en<br>reviderad fördelning av utgifterna samt en preliminär<br>fördelning för år 2001. Det är flera faktorer som le-<br>der till reviderade utgiftsområdesramar. De nya sats-<br>ningarna som regeringen föreslår i denna proposition<br>är medräknade. Vidare har de reviderade ekonomis-<br>ka förutsättningarna påverkat fördelningen av utgif-<br>terna. Slutlig pris- och löneomräkning av förvalt-<br>ningskostnadsanslagen för år 1999 har beräknats<br>med utgångspunkt i den allmänna prisutvecklingen<br>inom den konkurrensutsatta sektorn.</p>
<p>I beräkningen ingår inte effekterna av förslaget om<br>ett nytt reformerat ålderspensionssystem. Dessa ef-<br>fekter presenteras i stället i avsnitt 4.8.</p>
<p>I tabell 4.13 nedan presenteras den preliminära<br>fördelningen på utgiftsområden samt differenser i<br>förhållande till de preliminära ramar som redovisa-<br>des i budgetpropositionen för 1998. Det har skett</p>
<p>4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>97</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>vissa förändringar av redovisningsteknisk karaktär<br>sedan budgetpropositionen. Delpensionen och ar-<br>betsskadeförsäkringen bruttoredovisas fr.o.m. år<br>1999 på statsbudgeten. Utgifterna redovisades tidiga-<br>re inom socialförsäkringssektorn vid sidan av stats-<br>budgeten. Denna post består därför fr.o.m. år 1999<br>endast av utgifterna för ATP. Redovisningsföränd-<br>ringen påverkar inte det totala utgiftstaket. Utgifter-<br>na inom utgiftsområde 10 (arbetsskadeersättningen)<br>och utgiftsområde 11 (delpension) ökar, medan ut-<br>gifterna inom socialförsäkringssektorn vid sidan av<br>statsbudgeten minskar i motsvarande mån. Detta<br>förklarar ca 6 miljarder kronor av ökningen av ut-<br>giftsområde 10 jämfört med budgetpropositionen.<br>För utgiftsområde 11 förklaras 190 miljoner kronor<br>av ökningen år 1999 och 97 miljoner kronor av ök-<br>ningen år 2000 av omläggningen.</p>
<p>Nya antaganden om den ekonomiska utveckling-<br>en och arbetslösheten jämfört med de som gjordes i<br>budgetpropositionen leder till att utgifterna inom ut-<br>giftsområde 13 minskar. Dessutom minskar utgifter-<br>na inom utgiftsområde 13 då anslaget för lönegaran-<br>tiersättning från och med 1999 inte längre belastas<br>av utgifter för räntor och amorteringar.</p>
<p>Lägre marknadsräntor ger lägre utgifter för ränte-<br>bidrag inom utgiftsområde 18 och för statsskuldsrän-<br>tor.</p>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen, utgiftsom-<br>råde 27, ökar kraftigt jämfört med beräkningen i<br>budgetpropositionen. Orsaken är en tidigare under-<br>skattning av mervärdesskattebasen, vilken ligger till<br>grund för en del av avgiften.</p>
<p>Posten minskning av anslagsbehållningar är en<br>schablonuppskattning av hur mycket av tidigare be-<br>viljade medel som kan komma att förbrukas respek-<br>tive år. Beloppet skall ses som en prognos på nettot<br>av förändrade anslagsbehållningar. Nettominsk-<br>ningen bedöms bli 3 miljarder kronor år 1999, 2<br>miljarder kronor år 2000 och 1 miljard kronor år<br>2001. Orsaken till avtrappningen är att antalet reser-<br>vationsanslag på statsbudgeten minskade kraftigt vid<br>omläggningen av budgeten år 1997.</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 4.13 PRELIMINÄR FÖRDELNING PÅ UTGIFTSOMRÅDEN</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>1999 2000</p>
<p>2001</p>
<p>DIFFERENSER MOT BUDGET-<br>PROPOSITIONEN<br>1999 2000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>U01</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4 163</p></td><td>
<p>4216</p></td><td>
<p>4 548</p></td><td>
<p>222</p></td><td>
<p>321</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U02</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>2 060</p></td><td>
<p>2 008</p></td><td>
<p>2 010</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U03</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5 786</p></td><td>
<p>5 864</p></td><td>
<p>6 023</p></td><td>
<p>-41</p></td><td>
<p>-58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U04</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21 611</p></td><td>
<p>22 209</p></td><td>
<p>22 886</p></td><td>
<p>-36</p></td><td>
<p>-95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U05</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 949</p></td><td>
<p>2 947</p></td><td>
<p>3 003</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U06</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44 267</p></td><td>
<p>45 682</p></td><td>
<p>45 714</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>-68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U07</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>12 002</p></td><td>
<p>13 020</p></td><td>
<p>13 866</p></td><td>
<p>-25</p></td><td>
<p>-21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U08</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 389</p></td><td>
<p>4 228</p></td><td>
<p>4 467</p></td><td>
<p>627</p></td><td>
<p>658</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U09</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24 326</p></td><td>
<p>25 911</p></td><td>
<p>26 397</p></td><td>
<p>-34</p></td><td>
<p>309</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U010</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>43 749</p></td><td>
<p>44 777</p></td><td>
<p>45 425</p></td><td>
<p>4 729</p></td><td>
<p>4 469</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U011</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>62 708</p></td><td>
<p>63 239</p></td><td>
<p>63 837</p></td><td>
<p>-222</p></td><td>
<p>-229</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11012</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>34 780</p></td><td>
<p>35 503</p></td><td>
<p>36 287</p></td><td>
<p>-1 551</p></td><td>
<p>-1 334</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U013</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>31 149</p></td><td>
<p>24 531</p></td><td>
<p>21 696</p></td><td>
<p>-2 392</p></td><td>
<p>■749</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U014</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>48 524</p></td><td>
<p>48 919</p></td><td>
<p>47 308</p></td><td>
<p>-847</p></td><td>
<p>256</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U015</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21 863</p></td><td>
<p>22 951</p></td><td>
<p>24 420</p></td><td>
<p>-756</p></td><td>
<p>-864</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U016</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>29 245</p></td><td>
<p>30 457</p></td><td>
<p>32 199</p></td><td>
<p>1 112</p></td><td>
<p>1 055</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U017</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 499</p></td><td>
<p>7 640</p></td><td>
<p>7 782</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U018</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>19 501</p></td><td>
<p>16 643</p></td><td>
<p>13 595</p></td><td>
<p>-926</p></td><td>
<p>-931</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U019</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3 501</p></td><td>
<p>3 154</p></td><td>
<p>3 351</p></td><td>
<p>-83</p></td><td>
<p>-130</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 286</p></td><td>
<p>1 289</p></td><td>
<p>1 310</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>136</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U021</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 831</p></td><td>
<p>1 592</p></td><td>
<p>1 568</p></td><td>
<p>-11</p></td><td>
<p>-11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11022</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>26 044</p></td><td>
<p>26 652</p></td><td>
<p>25 590</p></td><td>
<p>-625</p></td><td>
<p>-610</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U023</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 083</p></td><td>
<p>13 165</p></td><td>
<p>13 190</p></td><td>
<p>-709</p></td><td>
<p>-696</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U024</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 870</p></td><td>
<p>2 852</p></td><td>
<p>2 895</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>280</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U025</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>104 118</p></td><td>
<p>105 214</p></td><td>
<p>105 394</p></td><td>
<p>3 830</p></td><td>
<p>3 366</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U026</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>94 989</p></td><td>
<p>81 567</p></td><td>
<p>73 167</p></td><td>
<p>-3 246</p></td><td>
<p>-11 843</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U027</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>21 650</p></td><td>
<p>22 011</p></td><td>
<p>22 866</p></td><td>
<p>1 330</p></td><td>
<p>1 029</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>689 945</p></td><td>
<p>678 241</p></td><td>
<p>670 795</p></td><td>
<p>1 210</p></td><td>
<p>-5 711</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsrä ntor</p></td><td>
<p>594 956</p></td><td>
<p>596 674</p></td><td>
<p>597 628</p></td><td>
<p>4 456</p></td><td>
<p>6132</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Socialförsäkringar vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>130 970</p></td><td>
<p>137 591</p></td><td>
<p>143 900</p></td><td>
<p>-6 958</p></td><td>
<p>-6 760</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>728 926</p></td><td>
<p>736 265</p></td><td>
<p>742 528</p></td><td>
<p>-2 502</p></td><td>
<p>-1 628</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>6 074</p></td><td>
<p>7 735</p></td><td>
<p>27 472</p></td><td>
<p>2 502</p></td><td>
<p>1 628</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak</p></td><td>
<p>735 000</p></td><td>
<p>744 000</p></td><td>
<p>770 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<h5>4.5.2 Beskrivning av utgiftsområden</h5>
<p>I följande avsnitt redovisas förändringar som rege-<br>ringen avser att föreslå i budgetpropositionen för<br>1999 inom varje utgiftsområde utöver det som avise-<br>rades i budgetpropositionen för 1998.</p>
<p>Nedan angivna utgiftsområdesprognoser för 1998<br>avviker i vissa fall från utgifter enligt statsbudget.<br>Detta beror bland annat på att anslagssparanden och</p>
<p>reservationer ianspråktas samt förändrande antagan-<br>den om den ekonomiska utvecklingen. Väsentliga<br>avvikelser kommenteras i avsnitt 5.3.</p>
<p>Regeringen lägger samtidigt med den ekonomiska<br>vårpropositionen fram förslag om reformering av ål-<br>derspensionssystemet. Förslaget redovisas dels i pro-<br>positionen Inkomstgrundad ålderspension m.m.<br>(prop. 1997/98:151), dels i propositionen Garanti-<br>pension m.m. (prop. 1997/98:152). Förslagen i dessa</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>propositioner bygger på den uppgörelse som år 1994<br>slöts mellan socialdemokraterna och de fyra borger-<br>liga partierna.</p>
<p>Den exakta utformningen av det nya pensionssys-<br>temet och övergången till de nya reglerna har fram<br>till helt nyligen varit föremål för beredning. Det har<br>därför inte funnits möjlighet att i denna proposition<br>beakta ålderspensionsreformens effekter på statsbud-<br>geten. I regeringens förslag till utgiftstak för åren<br>1999, 2000 och 2001 inkluderas inte de ålderspen-<br>sionsavgifter som fr.o.m. år 1999 skall belasta stats-<br>budgeten, således har inte ålderspensionsreformen<br>beaktats i beräkningen av utgiftsområdenas ramar.<br>Även vissa administrationskostnader är inte beaktade<br>av samma skäl. Regeringen avser att i budgetproposi-<br>tionen för 1999 lämna reviderade förslag till utgifts-<br>tak och utgiftsområdesramar där hänsyn tas till ef-<br>fekterna av ålderspensionsreformen (se avsnitt 4.8).</p>
<p>ralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret,<br>Kammarkollegiet, Statens fastighetsverk, Finansin-<br>spektionen m.fl. Vidare ingår kostnader för<br>statsskuldens upplåning och låneförvaltning, vissa<br>tidsbegränsade åtaganden samt Riksdagens revisorer.<br>För år 1998 uppgår de totala utgifterna enligt stats-<br>budgeten till 2,1 miljarder kronor, varav 1,9 miljar-<br>der kronor till centrala myndigheter och nämnder<br>samt 0,2 miljarder kronor till tidsbegränsade åtagan-<br>den.</p>
<p>Regeringen har i förhållande till tidigare redovisad<br>beräkning utökat ramen med 23 miljoner kronor år<br>1999 för förstärkning av vissa myndigheter samt för<br>finansiering av en ny myndighet för kvalitets- och<br>kompetensutveckling i statsförvaltningen.</p>
<h5>Utgiftsområde 3: Skatteförvaltning och<br>uppbörd</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>Utgiftsområde 1: Rikets styrelse</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>PROGNOS</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 910</p></td><td>
<p>3 977</p></td><td>
<p>4 163</p></td><td>
<p>4 216</p></td><td>
<p>4 548</p></td></tr>
</table>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>5 735 6 009 5 786 5 864 6 023</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna statschefen,<br>riksdagen och dess myndigheter, regeringen, centrala<br>myndigheter samt mediefrågor. För år 1998 uppgår<br>de totala utgifterna enligt statsbudgeten till ca 4 mil-<br>jarder kronor, varav 2,2 miljarder kronor till rege-<br>ringen m.m., 1 miljard kronor till riksdagen och dess<br>myndigheter samt 0,7 miljarder kronor till mediefrå-<br>gor.</p>
<p>I syfte att förstärka regeringens ledning och styr-<br>ning av statsförvaltningen, öka kvaliteten i Rege-<br>ringskansliets beredning av regeringsärenden samt<br>förbereda och genomföra det svenska ordförande-<br>skapet i EU år 2001 m.m. tillförs utgiftsområdet 222<br>miljoner kronor för år 1999, 322 miljoner kronor för<br>år 2000 och 547 miljoner kronor för år 2001.</p>
<p>Genom den personuppgiftslag som föreslås träda i<br>kraft den 1 oktober 1998 kommer Datainspektionen<br>inte längre att uppbära de licensavgifter som finansie-<br>rar verksamheten. Datainspektionens huvudsakliga<br>verksamhet bör därför finansieras med ett förvalt-<br>ningsanslag på statsbudgeten från och med år 1999.</p>
<h5>Utgiftsområde 2: Samhällsekonomi och<br>finansförvalning</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT<br>1997 1998 1 999 2000 2001</p>
<p>2 504 2 322 2 060 2 008 2 010</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar ett flertal myndigheter som<br>Riksrevisionsverket, Statskontoret, Statistiska cent-</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket, skatte-<br>myndigheterna och Tullverket. För år 1998 uppgår<br>de totala utgifterna enligt statsbudgeten till ca 5,7<br>miljarder kronor varav ca 4,6 miljarder kronor till<br>skatteförvaltningen.</p>
<p>Prioriterade uppgifter för skatteförvaltningen un-<br>der 1999 är att fortsätta uppbyggnaden av skatte-<br>myndigheternas skattebrottsenheter och att slutföra<br>omorganisationen inom ramen för den nya region-<br>indelningen. Samtidigt måste kontrollverksamheten<br>värnas och utvecklas med sikte på förbättring av den<br>preventiva effekten.</p>
<p>Beslagen av narkotika, alkohol och tobak har ökat<br>kraftigt. Regeringen anser det angeläget att fortsätta<br>bekämpningen av bedrägerier inom alkohol- och to-<br>baksområdet och har därför i proposition<br>1997/98:100 föreslagit att Tullverket skall ges för-<br>bättrade möjligheter att kontrollera underlaget för<br>punktskatter avseende alkohol, tobak och mineral-<br>oljor i den EU-interna trafiken. Regeringen redovisar<br>i proposition 1997/98:100 motiven för detta förslag.<br>Under förutsättning att riksdagen godkänner rege-<br>ringens förslag i proposition 1997/98:100 tillförs ut-<br>giftsområdet ytterligare 20 miljoner kronor år 1999<br>och framåt. I nämnda proposition redogör regering-<br>en närmare för de ekonomiska förutsättningarna för<br>Tullverket att utföra punktskattekontrollen.</p>
<p>Mot bakgrund av bl.a. EU-medlemskapet har en<br>utvärdering gjorts avseende den tidigare neddrag-<br>ningen av Tullverkets anslag och dess effekter på<br>kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt<br>(SOU 1998:18). Utredningen remissbehandlas för<br>närvarande och regeringen avser att återkomma i<br>denna fråga i budgetpropositionen för 1999.</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>Utgiftsområde 4: Rättsväsendet</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>21 160 21 796 21 611 22 209 22 886</p>
<p>gor, bl.a. för att öka kunskapen om Europapolitiken<br>och dess möjligheter (avsnitt 1.5.5). Ansvaret för re-<br>geringens verksamhetsbidrag till Föreningen Norden<br>överförs fr.o.m. 1999 från utgiftsområde 17 till ut-<br>giftsområde 5.</p>
<h5>Utgiftsområde 6: Totalförsvar</h5>
<p>Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagarväsendet,<br>domstolsväsendet, rättshjälpen, kriminalvården, exe-<br>kutionsväsendet, Brottsförebyggande rådet, Brottsof-<br>fermyndigheten, Rättsmedicinalverket och Gentek-<br>niknämnden. För år 1998 uppgår de totala utgifterna<br>enligt statsbudgeten till 21 miljarder kronor, varav<br>polisväsendet svarar för 11,5 miljarder kronor.</p>
<p>Utgiftsområdet tillförs nu, utöver de höjningar<br>som beslutades föregående år, ytterligare 200 miljo-<br>ner kronor för år 1999, 250 miljoner kronor för år<br>2000 och 300 miljoner kronor för år 2001. De nya<br>medlen skall bl.a. användas för att säkerställa närpo-<br>lisreformen och kampen mot vardagsbrottsligheten<br>samt för att förstärka ekobrottsbekämpningen.</p>
<p>En utgångspunkt för beräkningen är att det pågå-<br>ende arbetet med effektivisering och modernisering<br>av rättsväsendet intensifieras.</p>
<p>Vid beräkningen av ramen för utgiftsområdet har<br>även beaktats en överföring till utgiftsområde 25<br>Allmänna bidrag till kommuner på 12 miljoner kro-<br>nor år 1999 och på 7,5 miljoner kronor fr.o.m. år<br>2000. Överföringen är föranledd av att regeringen i<br>proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och um-<br>gänge lämnar förslag som innebär att kommunerna i<br>ökad utsträckning skall hjälpa föräldrar att träffa av-<br>tal om vårdnad, boende och umgänge. Förslagen för-<br>väntas medföra minskade kostnader för domstolarna<br>samtidigt som kommunernas kostnader ökar.</p>
<h5>Utgiftsområde 5: Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>PROGNOS</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40 978</p></td><td>
<p>42 567</p></td><td>
<p>44 267</p></td><td>
<p>45 682</p></td><td>
<p>45 714</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 476</p></td><td>
<p>2 802</p></td><td>
<p>2 949</p></td><td>
<p>2 947</p></td><td>
<p>3 003</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det mili-<br>tära och det civila försvaret, Kustbevakningen,<br>nämnder samt stödverksamhet till det militära och<br>det civila försvaret. I utgiftsområdet ingår även den<br>internationella fredsfrämjande verksamhet som ge-<br>nomförs med svensk militär trupp utomlands. För år<br>1998 uppgår de totala utgifterna enligt statsbudgeten<br>till 41,2 miljarder kronor, varav 37, 2 miljarder kro-<br>nor till det militära försvaret, 2,6 miljarder kronor till<br>det civila försvaret och 1,4 miljarder kronor till övrig<br>verksamhet.</p>
<p>Regeringen har lämnat två propositioner till riks-<br>dagen avseende myndigheten Försvarsmakten, den<br>12 mars 1998 och den 19 mars 1998. Den först-<br>nämnda propositionen (1997/98:83) behandlar för-<br>slag till förändrad styrning av Försvarsmakten. I den<br>andra propositionen (1997/98:84) ges förslag till åt-<br>gärder för att komma till rätta med den ekonomiska<br>obalansen inom Försvarsmakten. I denna proposition<br>konstaterar regeringen att extraordinära åtgärder<br>fordras för att bringa ordning i Försvarsmaktens<br>ekonomi och planering.</p>
<p>Regeringen har i proposition 1997/98:83 föresla-<br>git att den säkerhetspolitiska kontrollstationen flyttas<br>fram från år 1998 till år 1999. Regeringen har med-<br>delat riksdagen att den i anslutning till kontrollsta-<br>tionen bland annat avser att ta upp frågan angående<br>det säkerhetspolitiska läget, den långsiktiga anpass-<br>ningsförmågan och omprövning av systemet med<br>teknikfaktor.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utrikesförvalt-<br>ningen, dvs. Utrikesdepartementet och de 102 ut-<br>landsmyndigheterna, bidrag till vissa internationella<br>organisationer, nedrustnings- och säkerhetspolitiska<br>frågor, handelspolitik, information om Sverige i ut-<br>landet samt Europainformation. För år 1998 uppgår<br>de totala utgifterna enligt statsbudgeten till 2,8 mil-<br>jarder kronor, varav anslaget till utrikesförvaltningen<br>uppgår till 1,7 miljarder kronor och bidragen till in-<br>ternationella organisationer till 0,9 miljarder kronor.</p>
<p>Utgiftsområdet tillförs 18,5 miljoner kronor år<br>1999 och 17,5 miljoner kronor år 2000 och 2001<br>med anledning av regeringens satsning på europafrå-</p>
<p>Utgiftsområde 7: Internationellt bistånd</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>PROGNOS</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 139</p></td><td>
<p>12 292</p></td><td>
<p>12 002</p></td><td>
<p>13 020</p></td><td>
<p>13 866</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna internatio-<br>nellt utvecklingssamarbete samt samarbete med Cen-<br>tral- och Östeuropa. För år 1998 uppgår de totala<br>utgifterna enligt statsbudgeten till ca 11,4 miljarder<br>kronor, varav ca 10,6 miljarder kronor till utveck-<br>lingssamarbete med u-länder och ca 0,8 miljarder<br>kronor till samarbete med Central- och Östeuropa.</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Den totala biståndsramen (inklusive, utgifter som<br>redovisas under andra utgiftsområden) beräknas till<br>ca 12,4 miljarder kronor motsvarande 0,70 procent<br>av bruttonationalinkomsten (BNI). Regeringen har i<br>sin beräkning av ramen utgått från att biståndsramen<br>även för år 1999 skall uppgå till 0,70 procent av BNI<br>för att år 2000 ökas till 0,72 procent av BNI och år<br>2001 ökas ytterligare till att motsvara 0,73 procent<br>av BNI.</p>
<p>Inom biståndsramen redovisas vissa asylkostna-<br>der, medel för EU:s gemensamma bistånd samt vissa<br>administrationskostnader. Dessa s.k. avräkningar<br>minskar år 1999 med ca 152 miljoner kronor, vilket<br>innebär att bidrag till andra utvecklingsändamål kan<br>öka med samma belopp. Avräkningens storlek för<br>åren 2000 och 2001 beräknas utifrån vid budgete-<br>ringstillfället tillgängligt prognosunderlag.</p>
<p>Regeringen har, efter en utvärdering, i proposition<br>1997/98:70 Att utveckla ett grannlandssamarbete,<br>lämnat förslag till ett nytt treårigt program för sam-<br>arbetet med Central- och Östeuropa för åren 1999<br>till 2001. Regeringen bedömer att samarbetet kom-<br>mer att fortsätta och har därför beräknat 800 miljo-<br>ner kronor årligen för åren 1999 till 2001. Insatsen<br>utgör en del av regeringens prioriterade områden för<br>2000-talet. Utöver dessa medel avsätts inom utgifts-<br>område 24 Näringsliv, 200 miljoner kronor årligen<br>för näringslivsinsatser inom Östersjöregionen.</p>
<h5>Utgiftsområde 8: Invandrare och flyktingar</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT<br>1997 1998 1 999 7000 2001</p>
<p>3 583 4 374 4 389 4 228 4 467</p>
<p>Även åren 1999 och 2000 kommer att innebära<br>ökade statliga ersättningar för kommunernas flyk-<br>tingmottagande jämfört med antagandena i den se-<br>naste budgetpropositionen.</p>
<p>Vidare föreslår regeringen att utgiftsområdesra-<br>men utökas med 128 miljoner kronor år 1999, 128<br>miljoner kronor år 2000 samt 578 miljoner kronor<br>år 2001 med anledning av den treårssatsning som<br>genomförs inom ramen för framtidssatsningen ”Ett<br>Sverige för alla” som redovisas i avsnitt 1.5.6.</p>
<h5>Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>1997 1998 1999 2000 7001</p>
<p>24 218 22 873 24 326 25 91 1 26 397</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar statlig migrations- och in-<br>tegrationspolitik. För år 1998 uppgår de totala utgif-<br>terna enligt statsbudgeten till 3,9 miljarder kronor,<br>varav 1,8 miljarder kronor till migrationspolitiken<br>och 2,1 miljarder kronor till integrationspolitiken.<br>Ett sammanhållet arbete pågår för att effektivisera<br>samverkan mellan berörda myndigheter vid hand-<br>läggningen av ansökningar om uppehållstillstånd och<br>visering, bl.a. som en förberedelse inför Sveriges del-<br>tagande i Schengensamarbetet.</p>
<p>Fler skyddsbehövande med anhöriga får nu uppe-<br>hållstillstånd och tas emot i kommunerna än vad<br>som antogs i budgetpropositionen för år 1998. Ök-<br>ningen tog fart hösten 1997 och bedöms kulminera<br>innevarande budgetår. De medel som anslagits till<br>statlig ersättning till kommunerna för flyktingmotta-<br>gande år 1998 kommer därför sannolikt inte att<br>räcka till. Utgifterna bestäms till stor del av utflytt-<br>ningstakten till kommunerna. Regeringen avser att<br>avvakta utfallet första halvåret 1998 för att sedan<br>återkomma till riksdagen i frågan i samband med<br>budgetpropositionen.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälsovård,<br>sjukvård och social omsorg. För år 1998 uppgår de<br>totala utgifterna enligt statsbudgeten till 22,5 miljar-<br>der kronor, varav ca 16,4 miljarder kronor avser häl-<br>sovård och sjukvård, 5,0 miljarder kronor omsorg<br>om äldre och personer med funktionshinder och 0,7<br>miljarder kronor åtgärder för barn, socialt behand-<br>lingsarbete samt alkohol- och narkotikapolitik.</p>
<p>Statens utgifter för utgiftsområdet utgör en mindre<br>del av de samlade offentliga utgifterna för hälso- och<br>sjukvård och social omsorg. Huvudmannaskapet för<br>dessa verksamheter ligger huvudsakligen hos kom-<br>muner och landsting. Statens stöd till den kommu-<br>nala sektorn utgår främst från utgiftsområde 25 All-<br>männa bidrag till kommuner.</p>
<p>Regeringen har i beräkningen av den ekonomiska<br>ramen för utgiftsområdet utgått från att tidigare be-<br>slutade besparingar genomförs inom utgiftsområdet.<br>Regeringen har genom särskilda ägardirektiv ålagt<br>Apoteket AB att genomföra kostnadsminskningar<br>om minst 300 miljoner kronor under år 1998 och<br>100 miljoner kronor under år 1999.</p>
<p>Regeringen överlämnade nyligen till riksdagen<br>proposition 1997/98:112 Reformerat tandvårdsstöd.<br>Förslagen i propositionen innebär en förändrad in-<br>riktning av tandvårdsförsäkringen fr.o.m. den 1 ja-<br>nuari 1999. Propositionen medför också en årlig ök-<br>ning av kostnadsramen för tandvård fr.o.m. år 1999<br>med 500 miljoner kronor i förhållande till vad som<br>angavs i budgetpropositionen för år 1998. Under<br>förutsättning att riksdagen godkänner regeringens<br>förslag kommer den totala utgiftsramen för tand-<br>vårdsförsäkringen att uppgå till totalt 1 900 miljoner<br>kronor från år 1999.</p>
<p>Regeringen har även beslutat överlämna proposi-<br>tion 1997/98:113 Nationell handlingsplan för äldre-<br>politiken till riksdagen. Syftet är att lägga fast mål<br>och riktlinjer för en långsiktig äldrepolitik samt att ge<br>förslag till åtgärder inom vissa angelägna områden,</p>
<p>102</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>främst avseende äldreomsorgen. Regeringen föreslår<br>därför att äldreomsorgen m.m. tillförs 300 miljoner<br>kronor år 1999, varav 50 miljoner kronor omförde-<br>las inom ram. För perioden 2000 till 2001 tillförs<br>300 miljoner kronor per år. Regeringen föreslår även<br>att ett tillfälligt bidrag till äldrebostäder införs under<br>åren 1998 och 1999.</p>
<p>Vid sidan av dessa resursinsatser lämnar regering-<br>en även förslag om en nivåhöjning av det generella<br>statsbidraget till kommuner och landsting (se avsnitt<br>7.4). Resurstillskottet förbättrar förutsättningarna<br>för att bl.a. leva upp till förslagen och riktlinjerna in-<br>om äldreomsorgen och även minska väntetiderna in-<br>om sjukvården.</p>
<p>Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>sjukdom och handikapp</p>
<p>MILJONER KRONOR</p></td><td rowspan="2">
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>BERÄKNAT<br>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UTFALL</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>PROGNOS</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35 591</p></td><td>
<p>37 554</p></td><td>
<p>43 749</p></td><td>
<p>44 777</p></td><td>
<p>45 425</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar socialförsäkringsförmåner<br>som lämnas vid ohälsa. Förmåner ges i form av dag-<br>ersättningar såsom sjukpenning, rehabiliteringser-<br>sättning, närståendepenning samt vissa yrkesskadeer-<br>sättningar. Därutöver redovisas ersättningar för<br>folkpension och pensionstillskott i form av förtids-<br>pension och handikappersättning. Utgiftsområdet<br>omfattar även administrationskostnaderna för social-<br>försäkringen, dvs. Riksförsäkringsverket och de all-<br>männa försäkringskassorna. Fr.o.m. år 1999 redovi-<br>sas även förmåner under arbetsskadeförsäkringen<br>inom utgiftsområdet.</p>
<p>För år 1998 uppgår de totala utgifterna enligt<br>statsbudgeten till 37,2 miljarder kronor, varav 4,9<br>miljarder kronor avser socialförsäkringens administ-<br>ration. ATP i form av förtidspension samt utgifterna<br>för arbetsskadeförsäkringen redovisas vid sidan av<br>statsbudgeten.</p>
<p>I beräkningen av utgiftsområdets ram för år 1999<br>och framåt har arbetsskadefondens avveckling beak-<br>tats (prop. 1997/98:41, bet. 1997/98:SfU8, rskr.<br>1997/98:153 och prop. 1997/98:151 Inkomstgrun-<br>dad åldersspension, m.m.). Arbetsskadeförsäkringen,<br>som omfattar anställda, uppdragstagare och egenfö-<br>retagare, ger ersättning för inkomstbortfall till den<br>som drabbas av skada i sitt arbete. De totala utgif-<br>terna för arbetsskadeförsäkringen uppgår enligt<br>statsbudgeten till ca 6 miljarder kronor för år 1998.<br>En utförlig redovisning finns i avsnitt 4.7.</p>
<p>Regeringen har vid sin beräkning av den ekono-<br>miska ramen för utgiftsområdet utgått ifrån att tidi-<br>gare beslutade besparingar inom utgiftsområdet ge-<br>nomförs.</p>
<p>Utgiftsområdesramen har justerats med anledning<br>av förslaget om höjningen av det reducerade basbe-</p>
<p>loppet (se även utgiftsområde 11 Ekonomisk trygg-<br>het vid ålderdom samt avsnitt 4.8).</p>
<p>Socialförsäkringsadministrationen förstärks år<br>1999 genom att 225 miljoner kronor tillfälligt tillförs<br>Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkrings-<br>kassorna. De tillförda medlen har tidigare avsatts<br>under anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m.<br>Förändringen påverkar inte utgiftsområdesramen.</p>
<p>Regeringen har i proposition 1996/97:63 Samver-<br>kan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och admi-<br>nistration, m.m. redovisat det särskilda behov av ar-<br>betsmarknadsåtgärder som föreligger för gruppen tre<br>fjärdedels förtidspensionärer som står till arbets-<br>marknadens förfogande. Försäkringskassan avses få<br>ansvaret för att i samverkan med arbetsförmedling<br>och arbetsmarknadsinstitut, Samhall AB eller annan<br>aktör hjälpa gruppen till en varaktig sysselsättnings-<br>lösning. I första hand bör personer i denna grupp<br>prövas mot den ordinarie arbetsmarknaden, eventu-<br>ellt med hjälp av lönebidrag. Om någon annan lös-<br>ning inte kan hittas skall en plats i Samhall AB garan-<br>teras. Regeringen avser att återkomma med förslag i<br>budgetpropositionen för 1999. Nya regler beräknas<br>kunna träda i kraft den 1 januari 1999. Åtgärderna<br>bedöms inte föranleda någon ramhöjning.</p>
<h5>Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERAKNAT BERÄKNAT</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>63 134 62 560 62 708 63 239 63 837</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar folkpension och pen-<br>sionstillskott i form av ålderspension, efterlevande-<br>pension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer<br>samt särskilt pensionstillägg.</p>
<p>För år 1998 uppgår de totala utgifterna enligt<br>statsbudgeten till 62,7 miljarder kronor. Därav sva-<br>rar ålderspensioner för ca 52 miljarder kronor. ATP i<br>form av ålderspension och efterlevandepensioner till<br>vuxna finansieras vid sidan av statsbudgeten år 1998.</p>
<p>Utgifterna för delpensionsförsäkringen kommer<br>fortsättningsvis att redovisas under utgiftsområdet<br>(prop. 1997/98:41, bet. 1997/98: SfU8, rskr<br>1997/98:153 och prop. 1997/98:151 Inkomstgrun-<br>dad ålders-pension m.m.). En utförlig redovisning<br>finns i avsnitt 4.7.</p>
<p>Delpension beviljas försäkrad mellan 61 och 64 år<br>som minskat sin arbetstid med minst fem timmar och<br>högst tio timmar per vecka. Den 1 juli 1994 gjordes<br>inskränkningar i rätten till delpension. Förändringar-<br>na har inneburit en kraftig minskning av antalet ny-<br>beviljade delpensioner. I samband med att ålderspen-<br>sion enligt de reformerade reglerna kommer att börja<br>utbetalas fr.o.m. år 2001 skall inga nya delpensioner<br>beviljas. De totala utgifterna för delpensionsförsäk-</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ringen uppgår enligt statsbudgeten för år 1998 till ca<br>600 miljoner kronor.</p>
<p>Basbeloppet har sedan år 1993 reducerats med två<br>procent vid beräkningen av pensioner. Regeringen<br>föreslår nu att pensionerna för år 1999 beräknas uti-<br>från ett basbelopp som reduceras med en procent<br>och att pensionerna för år 2000 och framåt beräknas<br>utifrån ett icke reducerat basbelopp (se avsnitt 4.6).<br>Höjningen av det reducerade basbeloppet påverkar<br>ålders-, efterlevande-, barn- och förtidspensionsan-<br>slagen i form av både ATP och folkpension. Kostna-<br>den för höjningen av det reducerade basbeloppet de-<br>las upp mellan utgiftsområdena 10, 11 och 12, samt<br>socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten.<br>Som ett led i arbetet med saneringen av statens finan-<br>ser, i enlighet med den ekonomiskpolitiska proposi-<br>tionen (prop. 1994/95:25), begränsades uppräkning-<br>en av basbeloppet från och med år 1995. Storleken<br>av uppräkningen knöts till storleken av statens bud-<br>getunderskott. Då underskottet understeg 50 miljar-<br>der kronor skulle basbeloppet enligt de fastlagda<br>principerna räknas upp med hela prisförändringen.<br>Uppskrivningen av basbeloppet för år 1999 beror<br>enligt dessa principer på utfallet för budgetåret 1997.<br>Eftersom budgetunderskottet för år 1997 understeg<br>50 miljarder kronor föreslår nu regeringen att bas-<br>beloppet för år 1999 och tills vidare räknas upp med<br>den fulla prisförändringen (se avsnitt 4.6).</p>
<p>I beräkningen av utgiftsområdets ram har rege-<br>ringen beaktat samtliga dessa förändringar.</p>
<h5>Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för<br>familjer och barn</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>32 602 35 605 34 780 35 503 36 287</p>
<p>principer som gäller i studiemedelssystemet, i många<br>fall skulle innebära att de som drabbats av inkomst-<br>minskningar skulle kunna få återbetalningsskyldighe-<br>ten fastställd till ett belopp som i större utsträckning<br>motsvarar deras betalningsförmåga.</p>
<p>En särskild arbetsgrupp inom Regeringskansliet<br>skall under våren 1998 analysera regler och det eko-<br>nomiska utfallet för underhållsstödssystemet. Grup-<br>pen skall ta hänsyn till de förslag om ändrade regler<br>för inkomstprövning som lämnats av riksdagen och<br>Riksförsäkringsverket och samtidigt pröva om andra<br>förslag till regeländringar skall utarbetas. Regeringen<br>avser att i samband med budgetpropositionen för<br>1999 ta ställning till behov av förändringar i systemet<br>för underhållsstödet.</p>
<h5>Utgiftsområde 13: Ekonomisk trygghet<br>vid arbetslöshet</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>PROGNOS</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40 920</p></td><td>
<p>37 485</p></td><td>
<p>31 149</p></td><td>
<p>24 531</p></td><td>
<p>21 696</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska stöd till<br>barnfamiljer (förutom bostadsbidraget som återfinns<br>under utgiftsområde 18 och studiebidragen som åter-<br>finns under utgiftsområde 15). Stödet utgörs av all-<br>männa barnbidrag, föräldraförsäkring inklusive ha-<br>vandeskapspenning, underhållsstöd, bidrag till<br>kostnader för internationella adoptioner, folkpension<br>i form av barnpension och vårdbidrag till handikap-<br>pade barn. ATP i form av barnpension finansieras<br>vid sidan av statsbudgeten.</p>
<p>För år 1998 uppgår de totala utgifterna enligt<br>statsbudgeten till 35,8 miljarder kronor.</p>
<p>Riksdagen har vid behandlingen av budgetpropo-<br>sitionen för 1998 givit tillkänna att regeringen i den<br>kommande ekonomiska vårpropositionen bör åter-<br>komma till riksdagen med förslag till ändrade regler<br>för inkomstprövning i underhållsstödssystemet<br>(1997/98:SfUl). Utskottet anser att ett införande av<br>bestämmelser i underhållsstödet som bygger på de</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshetser-<br>sättning och till lönegarantiersättning. Inom utgifts-<br>området finansieras ersättning till deltagare i offent-<br>liga tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa, resursarbe-<br>te, tillfällig avgångsersättning, generationsväxling och<br>den s.k. aktivare användningen av arbetslöshetser-<br>sättningen. För år 1998 uppgår de totala utgifterna<br>enligt statsbudgeten till sammanlagt 42,7 miljarder<br>kronor, varav 40,7 miljarder kronor utgörs av bidrag<br>till arbetslöshetsersättning och åtgärderna ovan och<br>drygt 2 miljarder kronor utgörs av bidrag till lönega-<br>rantiersättning.</p>
<p>Konjunkturuppgången sedan andra halvåret 1997<br>i kombination med regeringens utbildningssatsning<br>har medfört att arbetslösheten sjunkit i snabb takt,<br>vilket minskar belastningen på utgiftsområdet.</p>
<p>Regeringen överväger när åtgärden offentligt till-<br>fälligt arbete skall avvecklas och återkommer med<br>besked i budgetpropositionen.</p>
<p>Genom riksdagens beslut med anledning av pro-<br>position om en allmän och sammanhållen arbetslös-<br>hetsförsäkring (prop. 1996/97:107, bet.<br>1996/97:AU13, rskr. 1996/97:236) lades grunden för<br>en långsiktigt stabil arbetslöshetsförsäkring. I vissa av<br>frågorna som berördes i propositionen avsåg rege-<br>ringen att återkomma till riksdagen. Regeringen har<br>beslutat om direktiv till en utredning kring frågan om<br>deltidsbegränsningen. Vidare har regeringen tillsatt<br>en arbetsgrupp som skall utreda frågan om en index-<br>ering av dagpenningbeloppets högsta och lägsta nivå.</p>
<p>Eftersom arbetslöshetsförsäkringen skall vara en<br>omställningsförsäkring har den stor betydelse för ar-<br>betsmarknadens funktionssätt, inte minst i en uppåt-<br>gående konjunktur. Regeringen avser att under bud-</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>getåret 1999 fortsätta insatserna för att stärka arbets-<br>förmedlingarnas kontrollfunktion och Arbetsmark-<br>nadsstyrelsens tillsyn av arbetslöshetskassornas verk-<br>samhet. Detta skall bl.a. ske genom en intensifierad<br>uppföljning av de riktlinjer för arbetsförmedlingens<br>kontrollfunktion som AMV på regeringens uppdrag<br>utarbetat.</p>
<p>Regeringen står fast vid målet om att den öppna<br>arbetslösheten skall halveras till 4 procent vid sekel-<br>skiftet och att målet därefter är full sysselsättning.<br>Regeringens bedömning är att arbetslösheten nu<br>kommer att minska i en snabbare takt än vad som<br>angavs i budgetpropositionen för budgetåret 1998.<br>Detta medför en lägre belastning på anslaget för ar-<br>betslöshetsersättning jämfört med de tidigare preli-<br>minärt beräknade anslagsbeloppen under utgiftsom-<br>rådet för budgetåren 1999 och 2000.</p>
<p>Vidare kommer belastningen på anslaget för löne-<br>garantiersättning att minska då den återstående skul-<br>den för lönegarantifonden i Riksgäldskontoret av-<br>vecklas vid utgången av år 1998. Förändringen<br>innebär att räntor och amorteringar för skulden lyfts<br>av anslaget för lönegarantiersättning och att endast<br>utgifter för lönegarantiersättning belastar anslaget<br>fr.o.m. budgetåret 1999. Denna tekniska justering<br>innebär att anslagsnivån för budgetåret 1999 sänks<br>med 1 013 miljoner kronor i förhållande till tidigare<br>beräknat anslagsbelopp för budgetåret 1999. Den<br>tekniska justeringen påverkar inte rätten till lönega-<br>rantiersättning och således inte heller de förväntade<br>utgifterna för lönegarantiersättningar.</p>
<h5>Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och<br>arbetsliv</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>1997 1996 1999 2000 2001</p>
<p>50 005 49 338 48 524 48 919 47 308</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar till största delen verksamhe-<br>terna arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetslivs-<br>frågor och Arbetsmarknadsverkets förvaltningskost-<br>nader. Vidare ingår tillsynsmyndigheter och<br>forskningsmyndigheter inom arbetslivsområdet,<br>Samhall AB:s verksamhet, Arbetsdomstolen, Institu-<br>tet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering m.fl.<br>myndigheter. Under utgiftsområdet återfinns också<br>frågor om arbetsorganisation och kompetensutveck-<br>ling m.m. samt utgifter för jämställdhetspolitiska åt-<br>gärder och för statliga arbetsgivarfrågor. För år 1998<br>uppgår de totala utgifterna enligt statsbudgeten till ca</p>
<p>47,5 miljarder kronor, varav utgifterna för konjunk-<br>turberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder svarar<br>för ca 21 miljarder kronor.</p>
<p>I syfte att motverka flaskhalsar på arbetsmarkna-<br>den och förstärka arbetsförmedlingarnas arbete med<br>företagskontakter kommer regeringen i budgetpro-</p>
<p>positionen att föreslå riksdagen att de tillfälliga per-<br>sonalförstärkningarna vid arbetsförmedlingar och<br>arbetsmarknadsinstitut om sammanlagt 850 miljoner<br>kronor som disponeras av AMV under innevarande<br>budgetår bibehålls även under år 1999. Regeringen<br>överväger vidare att i budgetpropositionen föreslå<br>riksdagen en satsning på IT-utbildning inom den of-<br>fentliga sektorn. Statskontoret och AMV kommer att<br>ges i uppdrag att kartlägga behovet av IT-utbildning<br>inom offentlig sektor, inventera pågående insatser<br>samt ge förslag till ytterligare insatser. Syftet är att<br>stärka IT-kunskapen inom sektorn samt att främja<br>en jämn könsfördelning inom IT-området. Den yr-<br>kesinriktade arbetsmarknadsutbildningen spelar ock-<br>så en viktig roll för möjligheterna att motverka flask-<br>halsar och bristyrken inom såväl offentlig som privat<br>sektor.</p>
<p>Regeringen har vidare för avsikt att i budgetpro-<br>positionen föreslå förenklingar av reglerna för de ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärderna samt ett enhetligt<br>och utökat försäkringsskydd för deltagarna i åtgär-<br>derna. I detta sammanhang kommer arbetsplatsin-<br>troduktion och arbetslivsutveckling föreslås ersättas<br>med en ny praktikåtgärd.</p>
<p>Resursarbete ingår under budgetåret 1998 i<br>AMV:s mål för omfattningen av de arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna och fr.o.m. den 1 juli 1998 före-<br>slås finansieringen ske inom utgiftsområde 14 Ar-<br>betsmarknad och arbetsliv. Resursarbete infördes<br>den 1 juli 1997 som en försöksverksamhet, vilken<br>skulle pågå till utgången av år 1998. Regeringen av-<br>ser att i budgetpropositionen föreslå att resursarbete<br>får beviljas även under år 1999 bl.a. eftersom åtgär-<br>den kan vara lämplig för deltidsarbetslösa i den of-<br>fentliga sektorn. Åtgärden kan också bidra till att<br>förbättra kvaliteten inom vård och omsorg. Rege-<br>ringen vill emellertid betona betydelsen av att möj-<br>ligheten till utökad arbetstid för deltidsarbetslösa no-<br>ga prövas innan resursarbete inrättas på en<br>arbetsplats. Regeringen avser dock föreslå att anvis-<br>ningarna till resursarbete inte får löpa längre än till<br>den 31 december 1999. Utfasningen av resursarbete<br>sker mot bakgrund av den positiva utvecklingen på<br>arbetsmarknaden och kommunsektorns förbättrade<br>ekonomi bl.a. till följd av de resurstillskott som rege-<br>ringen anvisat.</p>
<p>Kommittén för utvärdering av avregleringen av<br>arbetsförmedlingsmonopolet har lämnat ett slutbe-<br>tänkande, Personaluthyrning (SOU 1997:58). I be-<br>tänkandet föreslås bl.a. införande av ny lagstiftning<br>på området. Regeringen är dock inte beredd att till-<br>styrka utredningens förslag mot bakgrund av att fri-<br>villig auktorisation och kollektivavtal alltmer utnytt-<br>jas inom branschen. Regeringen avser dock att<br>noggrant följa utvecklingen och vid behov föreslå ny<br>lagstiftning kring detta. Förslag rörande företagshäl-<br>sovården har presenterats av en arbetsgrupp under<br>Arbetsmarknadsdepartementet (Ds 1998:17). Rap-<br>porten remissbehandlas för närvarande.</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Samhallkoncernen har redovisat negativa ekono-<br>miska resultat de två senaste åren. Enligt Samhalls<br>beräkningar riskerar koncernen ekonomiska under-<br>skott även kommande år. Regeringen ser allvarligt på<br>detta. Regeringskansliet inleder därför ett arbete för<br>att dels analysera Samhalls ekonomi, dels se över<br>mål, styrning och finansiering av Samhalls verksam-<br>het. Resultatet av analysarbetet skall ligga till grund<br>för ställningstagande i budgetpropositionen för år<br>1999.</p>
<p>Regeringen avser att senare i höst som ett led i en<br>satsning på insatser för arbetshandikappade åter-<br>komma med ytterligare förslag om att förbättra situ-<br>ationen för de arbetshandikappade på arbetsmark-<br>naden.</p>
<p>Regeringen lämnar senare en skrivelse till riksda-<br>gen med en redovisning av den översyn av de ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärderna ur ett jämställd-<br>hetsperpektiv som Riksrevisionsverket genomfört på<br>uppdrag av regeringen.</p>
<h5>Utgiftsområde 15: Studiestöd</h5>
<p>kesutbildningen till år 2001, vilket medför vissa om-<br>fördelningar mellan utgiftsområdena 15 och 16. Re-<br>geringen har också avsatt resurser för ytterligare<br>förstärkningar inom högskolesektorn och har även<br>beräknat medel för detta inom studiestödsområdet.</p>
<p>Under innevarande läsår (1997/98) finns det möj-<br>lighet för ungdomar under 20 år att få stipendier på<br>10 000 kronor. Stipendier utbetalas till dem som<br>med godkänt resultat genomgått ett basår med in-<br>riktning mot naturvetenskap och teknik. Regeringen<br>anser att det är viktigt att ungdomar, som har avslu-<br>tat gymnasieskolan och vill skaffa sig särskild behö-<br>righet för naturvetenskaplig eller teknisk utbildning<br>även fortsättningsvis ges möjlighet att få stipendier<br>när de genomgått basåret. Regeringen beräknar där-<br>för medel för 1 000 basårsstipendier motsvarande 10<br>miljoner kronor per år för perioden 1999 till 2001<br>under utgiftsområdet.</p>
<h5>Utgiftsområde 16: Utbildning och<br>universitetsforskning</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 983</p></td><td>
<p>21 268</p></td><td>
<p>21 863</p></td><td>
<p>22 951</p></td><td>
<p>24 420</p></td></tr>
</table>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 122</p></td><td>
<p>27 622</p></td><td>
<p>29 245</p></td><td>
<p>30 457</p></td><td>
<p>32 199</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar statens utgifter för studiefi-<br>nansiering för studier på gymnasienivå, vuxenstudier<br>samt högskolestudier. För år 1998 uppgår de totala<br>utgifterna enligt statsbudgeten till ca 22 miljarder<br>kronor, varav 2 miljarder kronor avser studiehjälp<br>till gymnasieungdomar, 9,3 miljarder kronor avser<br>vuxenstudiestöd och 9,9 miljarder kronor avser stu-<br>diemedel.</p>
<p>För år 1999 beräknar regeringen att ramen för ut-<br>giftsområdet minskar med 494 miljoner kronor be-<br>roende på tidigare beslutade besparingar inom ut-<br>bildningsområdet. Besparingen tas ut på anslaget för<br>särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA).<br>Ramen ökas med 89 miljoner kronor till följd av att<br>vissa tidigare beslutade besparingar på utgiftsområde<br>15 i stället tas ut inom utgiftsområde 16 Utbildning<br>och universitetsforskning.</p>
<p>Regeringen föreslår på tilläggsbudget att arbetslö-<br>sa som nu studerar med det särskilda utbildningsbi-<br>draget skall ges möjlighet att fortsätta studera med<br>samma bidrag ett andra år under hösten 1998 och<br>våren 1999. De arbetslösa som påbörjar sina studier<br>med särskilt utbildningsbidrag hösten 1998 och som<br>fortsätter sina studier ett andra år hösten 1999 har<br>förtur till SVUXA. Regeringen föreslår dessutom att<br>SVUXA på gymnasienivå bör kunna ges under fyra<br>terminer. Regeringen har beräknat att förslagen ryms<br>inom utgiftsområdets ramar.</p>
<p>Regeringen föreslår en förlängning och utökning<br>av försöksverksamheten med den kvalificerade yr-</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för barnomsorg,<br>skola, vuxenutbildning, högskoleutbildning samt<br>universitetsforskning. För år 1998 uppgår de totala<br>utgifterna enligt statsbudgeten till ca 27 miljarder<br>kronor, varav 5,2 miljarder kronor avser barnom-<br>sorg, skola och vuxenutbildning, 19,2 miljarder kro-<br>nor avser utbildning och forskning vid universitet<br>och högskolor samt ca 2,2 miljarder kronor avser<br>forskning.</p>
<p>För år 1999 beräknar regeringen att utgiftsramen<br>ökas med 494 miljoner kronor till följd av att en del<br>av en tidigare beslutad besparing om 1 060 miljoner<br>kronor i stället tas ut under utgiftsområde 15 studi-<br>estöd. Resterande del av besparingen, 566 miljoner<br>kronor, ligger kvar inom utgiftsområde 16 och tas<br>för år 1999 ut genom anslagsminskningar som till<br>huvuddelen kompenseras genom att anslagssparande<br>från budgetåren 1995/96 och 1997 utnyttjas.</p>
<p>Regeringen presenterar i avsnittet Kunskap och<br>kompetens (1.5.1) ett tiopunktsprogram för kvalitet<br>och likvärdighet i skolan. Bland annat kommer krav<br>på kvalitetsförbättringar, dvs. bättre måluppfyllelse,<br>att ställas. I beräkningen av utgiftsområdesramen in-<br>går 110 miljoner kronor per år för dessa åtgärder<br>åren 1999 till 2001. Regeringen avser att återkomma<br>till riksdagen med förslag på de punkter som kräver<br>riksdagens beslut.</p>
<p>Det nya tekniska programmet, som aviserades i<br>utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenut-<br>bildning (skr. 1996/97:112) och som bl.a. syftar till<br>att skapa nya former för samarbete med arbetslivet,</p>
<p>106</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>bör introduceras i form av ett antal pilotprojekt. Det<br>bör ankomma på regeringen att med stöd av bemyn-<br>digandet i 15 kap. 4 § skollagen (1985:1100) med-<br>dela föreskrifter om sådan försöksverksamhet.</p>
<p>Inom ramen för regeringens IT-satsning (avsnitt<br>1.5.2) skall ett IT-program för skolan läggas fram.<br>För dessa åtgärder beräknas sammanlagt 1 500 mil-<br>joner kronor under perioden 1999 till 2001. Rege-<br>ringen aviserar i avsnittet Ett Sverige för alla (1.5.6)<br>sin avsikt att förelägga riksdagen en storstadspolitisk<br>proposition under våren. För att stärka kunskaperna<br>i svenska språket i områden med hög andel invand-<br>rare avsätts vissa resurser fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Den flexibla organisationsform som försöksverk-<br>samheten med kvalificerad yrkesutbildning (KY) in-<br>nebär, och den nära koppling som utbildningarna<br>har till arbetslivet, gör att KY snabbt kan svara mot<br>arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Rege-<br>ringen föreslår att försöksverksamheten förlängs till<br>och med år 2001. Regeringens utgångspunkt är att<br>försöksverksamheten efter år 2001 ska övergå i re-<br>guljär verksamhet. Regeringen avser att återkomma<br>till riksdagen i denna fråga senast under våren år<br>2000. Vidare föreslår regeringen att försöksverksam-<br>heten utökas från 8 800 platser till 12 000 platser<br>fr.o.m år 1999. Regeringen har också för avsikt att<br>föreslå regelförändringar som gör att kommittén för<br>kvalificerad yrkesutbildning, som leder försöksverk-<br>samheten, kan koncentrera platsfördelningen till yr-<br>kesområden med påtalad brist på arbetskraft.</p>
<p>Regeringen avser att senare återkomma till fördel-<br>ningen av de nya högskoleplatserna för år 2000 m.m.<br>Regeringen har också avsatt resurser för ytterligare<br>förstärkningar inom högskolesektorn.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå att Centrala studie-<br>stödsnämnden (CSN) tillförs 75 miljoner kronor år<br>1999 genom omprioriteringar inom utgiftsområde<br>16. Inom återbetalningsverksamheten avser regering-<br>en att höja expeditionsavgiften fr.o.m. den 1 juli</p>
<p>1998. Detta beräknas ge ett tillskott med 20 miljoner<br>kronor under år 1999.</p>
<p>De satsningar på forskning som gjordes vid vissa<br>mindre och medelstora högskolor år 1998 kommer<br>att föreslås finansieras varaktigt genom ompriorite-<br>ringar inom utgiftsområdet. Vidare kommer de yt-<br>terligare åtgärder för år 1999 som angivits i plane-<br>ringsförutsättningarna i budgetpropositionen för år<br>1998 att finansieras på motsvarande sätt. Regeringen<br>avser också att föreslå att tidigare beslutade bespa-<br>ringar om sammanlagt 89 miljoner kronor inom stu-<br>diestödet skall tas ut inom utgiftsområde 16.</p>
<p>Vidare kommer regeringen att föreslå att resurser-<br>na för universitetsdatanätet SUNET förstärks genom<br>tillskott på 40 miljoner kronor år 2000 och 90 mil-<br>joner kronor år 2001 samt genom omprioriteringar.</p>
<h5>Utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossam-<br>fund och fritid</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>7 179 7 443 7 499 7 640 7 782</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar konstarterna, dvs. frågor<br>om teater, dans, musik, bibliotek, litteratur, kultur-<br>tidskrifter, bild och form, konsthantverk, ersättning-<br>ar och bidrag till konstnärer samt film. Vidare ingår<br>kulturarvet dvs. frågor om arkiv, kulturmiljö, arki-<br>tektur och design samt museer och utställningar. Ut-<br>giftsområdet omfattar även delar av medieområdet,<br>kultur- och medieforskning, stöd till trossamfund<br>och folkbildningen. Folkbildningsfrågor omfattar<br>bl.a. bidrag till folkhögskolorna och studieförbun-<br>den, bidrag till kontakttolkutbildningen samt vissa<br>handikappåtgärder inom folkbildningen. Utgiftsom-<br>rådet omfattar slutligen även ungdomsfrågor samt<br>folkrörelse- och idrottsfrågor. För år 1998 uppgår de<br>totala utgifterna enligt statsbudgeten till 7,3 miljarder<br>kronor, varav 4,2 miljarder kronor hänför sig till kul-<br>turområdet.</p>
<p>Regeringen har i beräkningen av ramen för ut-<br>giftsområdet utgått från att riksdagen godkänner re-<br>geringens förslag att utgiftsområdet engångsvis ökar<br>med 15 miljoner kronor år 1999 och 7,5 miljoner<br>kronor år 2000 för insatser i syfte att förbättra<br>konstnärernas villkor i enlighet med propositionen<br>om konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87). Vidare<br>beräknas ramen öka med 10 miljoner kronor årligen<br>under åren 1999 till 2001 för insatser inom ramen<br>för regeringens IT-satsning (avsnitt 1.5.2).</p>
<p>I avvaktan på införandet av ett beslutat vinstdel-<br>ningssystem från AB Svenska Spel avser regeringen i<br>budgetpropositionen föreslå att bidraget från Svens-<br>ka Spel ökar under år 1999. Därmed möjliggörs bl.a.<br>en talangsatsning inom idrotten.</p>
<p>Från år 1999 tillförs utgiftsområdet 40 miljoner<br>kronor för att förstärka studieförbundens och folk-<br>högskolornas möjligheter att möta framtidens behov<br>av kunskaper, social kompetens och förmåga att<br>fungera i och bidra till ett demokratiskt samhälle.<br>Slutligen har ansvaret för regeringens verksamhetsbi-<br>drag till Föreningen Norden övergått från Kulturde-<br>partementet till Utrikesdepartementet, vilket innebär<br>en överföring av 7,1 miljoner kronor från utgiftsom-<br>råde 17 till utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan fr.o.m. år 1999.</p>
<p>107</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>Utgiftsområde 18: Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>30 891 22 164 19 501 16 643 13 595</p>
<h5>Utgiftsområde 19: Regional utjämning och<br>utveckling</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>1997 1998 1999 2000 ... 2001</p>
<p>2 940 4 111 3 501 3 154 3 351</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsvä-<br>sendet, geotekniska frågor, länsstyrelserna och regio-<br>nala självstyrelseorgan, lantmäteriverksamhet m.m.<br>samt stöd till ekologisk omställning och utveckling.<br>För år 1998 uppgår de totala utgifterna enligt stats-<br>budgeten till 22,8 miljarder kronor, varav plan-,<br>bygg- och bostadsväsendet svarar för 19,9 miljarder<br>kronor (inkl, räntebidrag och bostadsbidrag), läns-<br>styrelserna m.m. 1,7 miljarder kronor och stöd till<br>ekologisk omställning och utveckling 0,8 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Regeringen bereder för närvarande frågan om hur<br>statens medverkan i plan-, bygg- och bostadsforsk-<br>ningen skall utformas i fortsättningen. Inriktningen<br>är att koncentrera statens insatser till områden som<br>bedöms särskilt angelägna i ett framtidsperspektiv<br>och att reducera resurserna till byggforskningen i<br>dess nuvarande former. Regeringen avser att åter-<br>komma till riksdagen i en proposition om byggfrågor<br>senare under våren.</p>
<p>Omstruktureringsarbetet inom lantmäteriverk-<br>samheten fullföljs. Regeringen avser att i budgetpro-<br>positionen för år 1999 redovisa för riksdagen hur<br>arbetet fortskrider och vilka insatser som har gjorts.</p>
<p>Resurser motsvarande 490 miljoner kronor be-<br>räknas tillföras utgiftsområdet för år 1999 för åtgär-<br>der med anledning av förslag i proposition Bostads-<br>politik för hållbar utveckling (1997/98:119). Ramen<br>höjs för samma ändamål med 530 miljoner kronor<br>år 2000 och 200 miljoner kronor år 2001.</p>
<p>Länsstyrelserna beräknas tillföras medel för för-<br>stärkt miljötillsyn och tillkommande uppgifter till<br>följd av miljöbalken fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Inom ramen för regeringens IT-satsning (avsnitt<br>1.5.2) har medel avsatts för att stimulera en ökad<br>användning av geografiska informationssystem (GIS)<br>inom den offentliga sektorn. Programmet omfattar<br>åren 1999 till 2001. Ramen för utgiftsområdet har<br>för detta ändamål räknats upp med 10 miljoner kro-<br>nor år 1999, 9 miljoner kronor år 2000 och 9 miljo-<br>ner kronor år 2001.</p>
<p>Ett trettiotal kommuner får under våren 1998<br>statsbidrag inom ramen för regeringens satsningar på<br>lokala investeringsprogram. De insatser som ges stöd<br>bedöms medföra påtagliga effekter på miljön och<br>dessutom leda till nya arbetstillfällen, framför allt i<br>bygg- och anläggningssektorn. Resurser motsvarande<br>2 000 miljoner kronor beräknas tillföras utgiftsom-<br>rådet år 2001 för en utsökning av det lokala investe-<br>ringsprogrammet.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för olika<br>former av företagsstöd, medel för medfinansiering av<br>EG:s strukturfondsprogram samt medel från EG:s<br>regionalfond. För år 1998 uppgår de totala utgifterna<br>enligt statsbudgeten till 3,6 miljarder kronor, varav<br>1,6 miljarder kronor avser anslaget för regionalpoli-<br>tiska åtgärder, 1,1 miljarder kronor avser företags-<br>stöd som inte finansieras via förevarande anslag samt<br>0,7 miljarder kronor avser medel från EG:s regional-<br>fond.</p>
<p>Regeringen föreslog i proposition 1997/98:62 Re-<br>gional tillväxt för arbete och välfärd att stödformen<br>regionalt utvecklingslån skall upphöra och kreditbe-<br>hovet i stället tillgodoses genom bl.a. lån från Stiftel-<br>sen Norrlandsfonden. För detta ändamål kommer<br>regeringen att föreslå att Norrlandsfonden får ett ka-<br>pitaltillskott på 200 miljoner kronor år 1999. Kapi-<br>taltillskottet föreslås finansieras genom en permanent<br>neddragning av anslaget för regionalpolitisk låne-<br>verksamhet.</p>
<p>Regeringen avser att i budgetproposition för 1999<br>återkomma med förslag till ett fullständigt bemyndi-<br>gandesystem avseende anslaget för regionalpolitiska<br>åtgärder.</p>
<p>Riksdagen beslutade år 1990 att stödformen ned-<br>satta socialavgifter skall gälla t.o.m. år 2000 (prop.<br>1989/90:76, bet. 1989/90:AU13, rskr. 1989/90:346).<br>I avvaktan på den utvärdering av stödformen som<br>aviserades i budgetproposition för 1998 och i propo-<br>sitionen om regional tillväxt samt på fortsatta över-<br>läggningar med EG-kommissionen, beräknas ansla-<br>get till samma nivå för år 2001. Förutsättningen för<br>att regeringen skall återkomma till riksdagen med<br>förslag om förlängning är att utvärderingen på ett<br>tydligt sätt kan belägga att stödformen har en högre<br>effektivitet i jämförelse med andra regionalpolitiska<br>stödformer.</p>
<p>Sedan Sverige blev medlem i EU redovisas återflö-<br>det från EG:s regionalfond inom utgiftsområdet.<br>Strukturfonderna tillkom främst för att motverka de<br>regionala obalanser som den inre marknaden med-<br>för. Det sammanlagda återflödet av medel för regio-<br>nalpolitiskt inriktade åtgärder beräknas under perio-<br>den 1995 till 1999 uppgå till ca 6 miljarder kronor.</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>Utgiftsområde 20: Allmän miljö- och<br>naturvård</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 609</p></td><td>
<p>1 792</p></td><td>
<p>1 286</p></td><td>
<p>1 289</p></td><td>
<p>1 310</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk<br>mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, av-<br>fallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö- och<br>kretsloppsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd<br>och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt<br>internationellt miljösamarbete. För år 1998 uppgår<br>de totala utgifterna enligt statsbudgeten till 1,2 mil-<br>jarder kronor.</p>
<p>Arbetet med att ställa om Sverige till en hållbar<br>utveckling bör fortsätta. De övergripande målen för<br>ett ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön<br>och människors hälsa, att använda jordens resurser<br>effektivt och att nå en tryggad försörjning.</p>
<p>Miljöhänsyn och resurshushållning integreras i<br>alla sektorer i samhället. De olika samhällssektorerna<br>bör därför ta ett ökat ansvar för miljöpåverkan och<br>resursanvändning. Miljöproblem bör lösas på ett så<br>kostnadseffektivt sätt som möjligt. Utgångspunkten<br>bör vara att den som bedriver miljöstörande verk-<br>samhet också skall stå för kostnaden. Den av rege-<br>ringen framlagda miljöbalken innebär att miljölag-<br>stiftningen samordnas och skärps. Införandet av<br>miljöbalken innebär en både samlad, skärpt och<br>breddad miljölagstiftning för en hållbar utveckling.<br>De nya nationella miljökvalitetsmålen som regering-<br>en inom kort presenterar skall också ligga till grund<br>för att fortsätta arbetet inom miljöområdet.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet förstärks för att dels<br>upprätthålla och vidareutveckla baskompetens avse-<br>ende organiska miljögifter samt utveckla system för<br>indikatorer för uppföljning av de nya miljömålen<br>m.m., dels bevara den biologiska mångfalden genom<br>att avsätta ytterligare värdefulla naturområden som<br>naturreservat, främst skogsområden. Härutöver be-<br>räknas att medel tillförs till den med näringslivet<br>samfinansierade forskningen som bedrivs via stiftel-<br>sen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning un-<br>der åren 1999 och 2000.</p>
<p>Ramen för utgiftsområdet beräknas utökas med<br>101 miljoner kronor år 1999, 145 miljoner kronor år<br>2000 och 143 miljoner kronor år 2001.</p>
<h5>Utgiftsområde 21: Energi</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna energi-<br>forskning och energiteknisk utveckling, investerings-<br>bidrag till utbyggnad av el- och värmeproduktion<br>samt ekonomiskt stöd för eleffektivisering och mins-<br>kad elanvändning. Utgiftsområdet omfattar också ett<br>program för energieffektivisering m.m. i bland annat<br>Baltikum och Östeuropa, vilket utgör en viktig del av<br>den svenska klimatpolitiken. För år 1998 uppgår de<br>totala utgifterna för utgiftsområdet enligt statsbudge-<br>ten till 1,6 miljarder kronor.</p>
<p>Riksdagen har fastslagit riktlinjer för energipoliti-<br>ken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.<br>1996/97:272). I samband med beslutet tillstyrkte<br>riksdagen inriktningen och omfattningen på ett i<br>propositionen redovisat program för omställning av<br>energisystemet om totalt drygt 9 miljarder kronor.<br>Riksdagen har därefter beslutat om omställningspro-<br>grammets finansiering och anvisat medel för de ingå-<br>ende verksamheterna för år 1998 (prop.<br>1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284<br>och prop. 1997/98:1 utgiftsområde 21, bet.<br>1997/98:NU2, rskr. 1997/98:133).</p>
<p>Det energipolitiska programmets huvudinriktning<br>är en kraftfull långsiktig satsning på forskning, ut-<br>veckling och demonstration av ny energiteknik. Må-<br>let är att under de närmaste 10-15 åren kraftigt öka<br>el- och värmeproduktionen från förnybara energi-<br>källor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för<br>energieffektivisering. Myndighetsfunktionen inom<br>energiområdet skall tydliggöras och förstärkas. Den<br>1 januari 1998 inrättades därför Statens energimyn-<br>dighet.</p>
<p>Programmet omfattar även åtgärder som syftar till<br>att på ett kostnadseffektivt sätt minska användning-<br>en av el för uppvärmning, utnyttja det befintliga el-<br>systemet effektivare och öka tillförseln av el från för-<br>nybara energikällor. Särskilda åtgärder vidtas för att<br>utveckla el- och värmeförsörjningen i Sydsverige.<br>Fortsatta energipolitiska insatser på klimatområdet<br>genomförs.</p>
<h5>Utgiftsområde 22: Kommunikationer</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24 459</p></td><td>
<p>24 802</p></td><td>
<p>26 044</p></td><td>
<p>26 652</p></td><td>
<p>25 590</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>593</p></td><td>
<p>1 286</p></td><td>
<p>1 831</p></td><td>
<p>1 592</p></td><td>
<p>1 568</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna investe-<br>ringar i samt drift och underhåll av vägar och järnvä-<br>gar. Utgiftsområdet omfattar även sjöfart, luftfart,<br>post, telekommunikationer, forskning samt övergri-<br>pande informationsteknikfrågor. För år 1998 uppgår<br>de totala utgifterna enligt statsbudgeten till 24,1<br>miljarder kronor, varav ca 21,5 miljarder kronor till<br>väg och järnväg.</p>
<p>109</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Riksdagen har fastslagit riktlinjer för utveckling av<br>transportinfrastrukturen (prop. 1996/97:53, bet.<br>1996/97:TU7, rskr. 1996/97:174).</p>
<p>Regeringen lämnade propositionen Transportpoli-<br>tik för en hållbar utveckling (1997/98:56) till riksda-<br>gen i mars 1998. I propositionen betonas att trans-<br>porterna syftar till att uppnå överordnade<br>välfärdsmål och att transportsystemet måste ses som<br>en helhet. Det övergripande målet föreslås vara att<br>säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och lång-<br>siktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna<br>och näringslivet. De föreslagna reformerna i proposi-<br>tionen medför ingen ökning av utgiftsområdesramen.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 redovisade rege-<br>ringen sina bedömningar av konkurrenssituationen<br>för den svenska sjöfartsnäringen. Regeringen ut-<br>vecklade sin syn i en särskild skrivelse till Sveriges<br>Redareförening den 6 november 1997. I skrivelsen<br>anges att inriktningen av regeringens sjöfartspolitiska<br>arbete skulle vara att snabbt pröva förutsättningarna<br>för att kunna reducera bemanningskostnaderna. Re-<br>geringen har nu prövat dessa frågor och gör bedöm-<br>ningen att det finns behov av ett visst ytterligare be-<br>redningsarbete bl.a. mot bakgrund av det nya<br>pensionssystemet. En interdepartemental arbetsgrupp<br>kommer därför att tillsättas. Regeringen avser att<br>återkomma i budgetpropositionen för 1999 med<br>konkreta förslag till lösningar i dessa frågor i enlighet<br>med den inriktning som angavs i regeringens skrivel-<br>se. I avvaktan på detta kommer regeringen från den<br>1 juli 1998 att tillfälligt öka bidraget till sjöfarten ge-<br>nom att höja bidraget till kostnader för socialavgifter<br>från 29 000 kronor till 45 000 kronor per kalenderår<br>och årsarbetskraft.</p>
<p>Marknaden för betaltjänster och kontantförsörj-<br>ning har under de senaste åren genomgått betydande<br>förändringar. Utvecklingen har aktualiserat frågan<br>om vilket ansvar staten har för betaltjänsten, samt<br>vilka krav som staten skall ställa på betaltjänsten och<br>hur den skall säkerställas. Därför har regeringen i<br>propositionen Statens ansvar på postområdet<br>(1997/98:127) redovisat att statens ansvar för betal-<br>tjänster och kontantförsörjning skall utredas.</p>
<p>Inom ramen för regeringens IT-satsning under<br>åren 1999 till 2001, som totalt omfattar 1 800 mil-<br>joner kronor, avses 25 miljoner kronor per år tillfö-<br>ras utgiftsområdet.</p>
<p>Genom de nya resurser som avses ställas till förfo-<br>gande ges fortsatta möjligheter för regeringen att<br>främja en bred användning av IT. Vidare avses en<br>särskild utredare tillsättas för att kartlägga behovet<br>av infrastrukturutbyggnad för IT, sett ur ett regio-<br>nalpolitiskt och socialt perspektiv. Regeringen har<br>också för avsikt att liksom tidigare stödja pilotpro-<br>jekt för att nå nya grupper av användare. En ny IT-<br>kommission skall tillsättas. Regeringen avser att av-<br>sätta medel för att fortsätta driva arbetet med an-<br>passning av IT-system inför år 2000 inom såväl IT-<br>kommissionen som den nyligen tillsatta 2000-</p>
<p>delegationen. Regeringens IT-satsning presenteras<br>vidare i avsnitt 1.5.2.</p>
<p>I den ram som beräknats för utgiftsområdet för år<br>1999 ingår inlösen av de lån avseende Rödösunds-<br>bron som för närvarande finansieras med avgifter,<br>vilket innebär att Rödösundsbron görs avgiftsfri<br>fr.o.m. år 1999.</p>
<p>Utgiftsområdet beräknas för år 2001 tillföras 140<br>miljoner kronor som skall användas för amortering<br>av lån för Stockholmsöverenskommelsen. En viss<br>minskning av ramarna för utgiftsområdet sker för<br>åren 1999 och 2000, jämfört med vad som beräkna-<br>des i budgetpropositionen, som en följd av omräk-<br>ning av infrastrukturanslag utifrån ny beräkning av<br>nettoprisindex.</p>
<h5>Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske<br>med anslutande näringar</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 866</p></td><td>
<p>12 751</p></td><td>
<p>13 083</p></td><td>
<p>13 165</p></td><td>
<p>13 190</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna jordbruk,<br>fiske, trädgårdsnäring, rennäring, djurskydd, djurhäl-<br>sovård, livsmedelsfrågor, skogsnäring samt högre ut-<br>bildning och forskning som rör vård och nyttjande av<br>biologiska naturresurser.</p>
<p>För år 1998 uppgår de totala utgifterna enligt<br>statsbudgeten till 13,7 miljarder kronor. Nära två<br>tredjedelar av beloppet finansieras från EU-budgeten.<br>Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder<br>såsom arealstöd, djurbidrag, intervention och ex-<br>portbidrag, vilka helt finansieras av EU-budgeten.<br>Därtill kommer delfinansierade, frivilliga stöd såsom<br>miljöersättningar, stöd till mindre gynnade områden<br>och strukturstöd. För att erhålla dessa stöd fordras<br>nationell medfinansiering i storleksordningen 2 mil-<br>jarder kronor. Anslagen till forskning och utbildning<br>uppgår till drygt 1,2 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av utgiftsområ-<br>desramen utgått från att anslagen för de EU-<br>finansierade utgifterna för arealersättning, djurbi-<br>drag, intervention och exportbidrag, på grund av ett<br>lägre utnyttjande av stöden, kan minskas med sam-<br>manlagt 700 miljoner kronor per år jämfört med de<br>preliminära belopp som redovisades i budgetproposi-<br>tionen för år 1998. Intäkterna minskar med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>Den engångsvisa besparing som år 1998 gjordes<br>på anslaget för Sveriges lantbruksuniversitet kommer<br>nästa år att återläggas. Regeringen har därtill för av-<br>sikt att i budgetpropositionen föreslå att särskilda<br>medel anvisas för kompletterande utbildning för ve-<br>terinärer med utländsk utbildning. Inom utgiftsom-<br>rådet ryms också medel för bekämpning av EHEC-<br>smitta. Vidare beräknas för perioden 1999 till 2001</p>
<p>110</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ytterligare sammanlagt 99 miljoner kronor tillföras<br>utgiftsområdet för naturvårdsavtal och biotopskydd i<br>skog samt för rådgivning och information till skogs-<br>brukare.</p>
<p>EG-kommissionen lade den 18 mars 1998 förslag<br>till en reform av den gemensamma jordbrukspoliti-<br>ken. I princip föreslås sänkta priser och höjda direkt-<br>bidrag. Regeringen redovisade sin syn på den framti-<br>da politiken i proposition 1997/98:142 Riktlinjer för<br>Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspoliti-<br>ken inom Europeiska unionen. Reformbeslut i minis-<br>terrådet väntas senast år 1999, varefter förslagen av-<br>ses genomföras från den 1 juli 2000. Utgifterna på<br>statsbudgeten för jordbruksstöd kommer sannolikt<br>att påverkas. Regeringen återkommer till riksdagen<br>med eventuella förslag till anpassning av utgiftsom-<br>rådesramen för år 2000 och 2001 när beslut väl fat-<br>tats i frågan.</p>
<h5>Utgiftsområde 24: Näringsliv</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>nor år 2000 och 2001 tillföras utgiftsområdet inom<br>ramen för regeringens IT-satsning (se avsnitt 1.5.2).<br>Avsikten är bl.a. att stimulera utvecklingen av elek-<br>tronisk handel i Norden och att underlätta för små<br>och medelstora företag att utnyttja IT i syfte att öka<br>konkurrenskraften hos dessa företag, samt att för-<br>stärka den hushållsrelaterade miljöinformationen.</p>
<h5>Utgiftsområde 25: Allmänna bidrag till<br>kommuner</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>87 330</p></td><td>
<p>97 455</p></td><td>
<p>104 118</p></td><td>
<p>105 214</p></td><td>
<p>105 394</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 068</p></td><td>
<p>3 310</p></td><td>
<p>2 870</p></td><td>
<p>2 852</p></td><td>
<p>2 895</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, teknologisk<br>infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk forskning<br>och utveckling, utrikeshandel, export och investe-<br>ringsfrämjande samt konsumentfrågor. För år 1998<br>uppgår de totala utgifterna enligt statsbudgeten till</p>
<p>2,7 miljarder kronor, varav ca 0,9 miljarder kronor<br>till näringspolitik, 0,2 miljarder kronor till teknolo-<br>gisk infrastruktur, 0,1 miljarder kronor till konkur-<br>rensfrågor, 1,2 miljarder kronor till teknisk forskning<br>och utveckling, 0,3 miljarder kronor till utrikeshan-<br>del, export och investeringsfrämjande samt 0,1 mil-<br>jarder kronor till konsumentfrågor.</p>
<p>Inom ramen för regeringens satsning på företa-<br>gande beräknas utgiftsområdet under treårsperioden<br>1999 till 2001 tillföras 50 miljoner kronor per år för<br>småföretagsutveckling, främst för ökad tillgång på<br>s.k. såddkapital, dvs. kapital till företag som befinner<br>sig i tidiga utvecklingsskeden och som har svårt att<br>finna finansiering på den egentliga riskkapitalmark-<br>naden.</p>
<p>För att lyfta fram Östersjöregionens betydelse för<br>sysselsättning och tillväxt i Sverige har tidigare<br>1 miljard avsatts, den s.k. Östersjömiljarden. Verk-<br>samheten har varit framgångsrik och bör fortsätta.<br>Enligt regeringens uppfattning bör ytterligare 1 mil-<br>jard kronor tillföras under den kommande femårs-<br>perioden, dvs. med 200 miljoner kronor per år. Vi-<br>dare beräknas utgiftsområdet tillföras 27 miljoner<br>kronor år 1999 och 28 miljoner kronor år 2000 och<br>2001 för ökade insatser för att främja de små och<br>medelstora företagens handel med Europa. Slutligen<br>beräknas 15 miljoner år 1999 och 16 miljoner kro-</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag<br>till kommuner och landsting. För år 1998 uppgår de<br>totala utgifterna enligt statsbudgeten till 93 miljarder<br>kronor, varav 71,3 miljarder kronor till generellt<br>statsbidrag, 21 miljarder kronor till statligt utjäm-<br>ningsbidrag och 0,7 miljarder kronor till särskilda<br>insatser i vissa kommuner och landsting.</p>
<p>För att värna kvaliteten i skola, vård och omsorg<br>och för att minska behovet av att höja kommunal-<br>skatterna anser regeringen att utgiftsområdet bör till-<br>föras 4 000 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. De i<br>budgetpropositionen för 1998 aviserade tillskotten<br>om ytterligare 4 000 miljoner kronor vardera för<br>åren 1999 och 2000 ingår i beräkningen av ramen.<br>Tillsammans med de beslutade tillskotten för åren</p>
<p>1997 och 1998 uppgår det sammantagna resurstill-<br>skottet till 20 000 miljoner kronor från och med år<br>2000, jämfört med år 1996. Utöver detta påverkas<br>utgiftsområdet av vissa regleringar av statliga åtgär-<br>der som har kommunalekonomiska effekter (se av-<br>snitt 7).</p>
<p>Regeringen bedömde i budgetpropositionen för</p>
<p>1998 att effekten av det tidigare utlovade s.k. återbe-<br>talningsskyddet för 1997 års skatteinkomster skulle<br>uppgå till 2,6 miljarder kronor. Denna bedömning<br>ligger fast och förändrar således inte ramen för år</p>
<p>1999.</p>
<p>För att motverka skattehöjningar under år 1999<br>föreslår regeringen att lagen (1996:1061) om minsk-<br>ning i särskilda fall av det generella statsbidraget till<br>kommuner och landsting åren 1997 och 1998 för-<br>längs med ett år. Innebörden är att om en kommun<br>eller ett landsting fastställer en högre skattesats för år</p>
<p>1999 än den som gällde för år 1996 så minskas det<br>generella statsbidraget med ett belopp som motsvarar<br>hälften av den ökning av skattemedel som följer av<br>skattehöjningen.</p>
<p>111</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>Utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor m.m.</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>PROGNOS</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98 367</p></td><td>
<p>103 410</p></td><td>
<p>94 989</p></td><td>
<p>81 567</p></td><td>
<p>73 167</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på stats-<br>skulden och oförutsedda utgifter. Från och med<br>1998 ingår anslaget för Riksgäldskontorets provi-<br>sionskostnader i samband med upplåning och skuld-<br>förvaltning (räntenära kostnader). Tidigare redovisa-<br>des dessa provisionskostnader under utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och finansförvaltning. Överflytt-<br>ningen innebär att dessa kostnader fr.o.m. 1998 i<br>likhet med de två andra anslagen under utgiftsområ-<br>de 26 inte omfattas av det statliga utgiftstaket. För år<br>1998 beräknas de totala utgifterna till 103,4 miljar-<br>der kronor, varav räntor på statsskulden utgör 102,9<br>miljarder kronor, oförutsedda utgifter 10 miljoner<br>kronor och Riksgäldskontorets provisionskostnader i<br>samband med upplåning och skuldförvaltning 523<br>miljoner kronor. Beräkningen av statsskuldsräntor<br>redovisas ytterligare i avsnitt 4.3.4.</p>
<p>för år 1999 på nivån 1,22 procent av BNI, dvs. det<br>finns ett utrymme mellan de olika taken. EU-<br>budgeten för 1998 motsvarar 1,14 procent av BNI.<br>Den ram som föreslås för utgiftsområdet grundas på<br>en återhållsam utveckling av EU-budgeten. Om så<br>inte skulle bli fallet ökar den svenska avgiften. Det är<br>alltså avsevärda osäkerheter förknippade med be-<br>dömningarna, särskilt för åren 2000 och 2001.</p>
<p>Oaktat bedömningen av utvecklingen för EU-<br>budgeten ökar den svenska avgiften jämfört med den<br>bedömning som gjordes i budgetpropositionen för år<br>1998. Orsaken till ökningen är nivåjusteringar för<br>moms- och BNI-avgifterna grundade på nya utfalls-<br>siffror och justerade antaganden om behovet av fi-<br>nansiering via BNI-avgiften.</p>
<h5>Socialförsäkringssektorn vid sidan av<br>statsbudgeten</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<p>UTFALL PROGNOS BERÄKNAT BERÄKNAT BERÄKNAT</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>129 704 132 410 130 970 137 591 143 900</p>
<h5>Utgiftsområde 27: Avgiften till Europeiska<br>gemenskapen</h5>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td><td>
<p>BERÄKNAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 181</p></td><td>
<p>21 175</p></td><td>
<p>21 650</p></td><td>
<p>22 011</p></td><td>
<p>22 866</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europeiska<br>unionens allmänna budget (EU-budgeten). För år<br>1998 beräknas de totala utgifterna till 21,2 miljarder<br>kronor. Den återbetalning av en viss del av avgiften,<br>vilken enligt anslutningsfördraget gjorts under år<br>1995 till och med år 1998, upphör år 1999. Därefter<br>betalar Sverige full avgift till EU-budgeten.</p>
<p>EU-budgeten omfattar Europeiska gemenskaper-<br>nas samtliga förväntade inkomster och utgifter. Bud-<br>geten finansieras huvudsakligen av de s.k. egna med-<br>len, vilka utgörs av avgifter från medlemsländerna.<br>Budgeten beslutas årligen inom ramen för fastställt<br>flerårigt budgettak, s.k. finansiellt perspektiv. Det<br>finansiella perspektivet grundas på rådets beslut om<br>gemenskapernas egna medel (94/728/EG, Euroa-<br>tom), vilket bland annat anger taket för medlemslän-<br>dernas finansieringsansvar för budgeten. Det nuva-<br>rande beslutet gäller t.o.m. år 1999 eller tills ett nytt<br>beslut fattas. Det är därför inte av formella skäl nöd-<br>vändigt att fatta ett nytt beslut om systemet för egna<br>medel inför år 2000, däremot måste ett nytt beslut<br>om finansiellt perspektiv fattas.</p>
<p>Taket för egna medel uppgår till 1,27 procent av<br>bruttonationalinkomsten (BNI) år 1999. Taket fort-<br>sätter automatiskt att gälla om inget nytt beslut fat-<br>tas. Nivån för det finansiella perspektivet ligger dock</p>
<p>Huvuddelen av socialförsäkringssektorn redovisas på<br>statsbudgeten. Vid sidan av statsbudgeten har man<br>hittills redovisat den allmänna tilläggspensionen<br>(ATP), delpensionsförsäkringen samt arbetsskadeför-<br>säkringen. Delpensionsfonden och arbetsskadefon-<br>den avvecklas från och med budgetåret 1999 och ut-<br>gifterna för delpensionsförsäkringen kommer<br>fortsättningsvis att redovisas under ett nytt anslag<br>under utgiftsområde 11. Utgifterna för arbetsskade-<br>försäkringen kommer fortsättningsvis att redovisas<br>under ett nytt anslag under utgiftsområde 10 (prop.<br>1997/98:41, bet. 1997/98: SfU8, rskr 1997/98:153). 1<br>regeringens proposition 1997/98:151 Inkomstgrun-<br>dad ålderspension m.m. presenteras förslag till lag-<br>ändringar i denna del.</p>
<p>För år 1998 uppgår de totala utgifterna enligt<br>budgetpropsitionen till 132,7 miljarder kronor.</p>
<p>Allmän tilläggspension utges i form av ålderspen-<br>sion, förtidspension, efterlevandepension till vuxna<br>samt barnpension. Administrationskostnaderna fi-<br>nansieras inom systemet. De totala utgifterna för<br>allmän tilläggspension uppgår enligt budgetproposi-<br>tionen för 1998 till ca 126 miljarder kronor. Ramen<br>har justerats med anledning av förslaget om höjning<br>av det reducerade basbeloppet (se utgiftsområde 11<br>Ekonomisk trygghet vid ålderdom samt avsnitt 4.6).</p>
<p>112</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>4.6 Uppräkning av basbeloppet och<br>fastställande av bastal för bas-<br>beloppet respektive det förhöj-<br>da basbeloppet samt höjning<br>av det reducerade basbeloppet</p>
<p>Regeringens förslag: Basbeloppet för år 1999 och<br>framåt skall beräknas utifrån hela förändringen av<br>det allmänna prisläget som skett från juni 1997 till<br>juni året före det år som basbeloppet avser. Det bas-<br>tal som skall användas vid beräkningen av basbelop-<br>pet skall därvid vara 36 396. Även vid beräkning av<br>det förhöjda basbeloppet skall förändringen av det<br>allmänna prisläget som skett från juni 1997 till juni<br>året före det år som det förhöjda basbeloppet avser<br>användas. Bastalet för det förhöjda basbeloppet skall<br>därvid vara 37 144. Dessa regler skall tillämpas förs-<br>ta gången vid beräkningen och fastställandet av bas-<br>beloppen avseende år 1999.</p>
<p>Regeringens förslag: Beräkning av folk- och<br>tilläggspension i form av ålderspension, förtidspen-<br>sion, efterlevandepension och bamtillägg enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring, pensionstillskott<br>enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, delpen-<br>sion enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring<br>skall för år 1999 ske utifrån basbeloppet minskat<br>med en procent och från och med år 2000 utifrån<br>basbeloppet. Samma minskning föreslås även gälla<br>vid beräkning av särskilda grundavdraget enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370) och vid skyldighe-<br>ten att lämna självdeklaration enligt lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgif-<br>ter.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: Basbeloppet och det<br>förhöjda basbeloppet fastställs varje år av regeringen.<br>Som ett led i arbetet med saneringen av statens finan-<br>ser, i enlighet med den ekonomisk-politiska proposi-<br>tionen (prop. 1994/95:25), begränsades uppräkning-<br>en av basbeloppet från och med år 1995. Storleken<br>av uppräkningen knöts till storleken av statens bud-<br>getunderskott. Uppräkning begränsades därvid till 60<br>procent av prisförändringen då budgetunderskottet<br>översteg 100 miljarder kronor och till 80 procent då<br>budgetunderskottet understeg 100 miljarder kronor<br>men översteg 50 miljarder kronor på årsbasis. Då<br>underskottet understeg 50 miljarder kronor skulle<br>basbeloppet enligt de då fastlagda principerna räknas<br>upp med hela prisförändringen. Uppskrivningen av<br>basbeloppet för år 1999 beror enligt dessa principer<br>på utfallet för budgetåret 1997. Eftersom budgetun-<br>derskottet för år 1997 understeg 50 miljarder bedö-<br>mer regeringen att basbeloppet för år 1999 och tills<br>vidare bör räknas upp med den fulla prisförändring-<br>en. Bastalet för beräkningen av basbeloppet bör där-<br>vid vara 36 396. Bastalet för det förhöjda basbelop-<br>pet bör vara 37 144 och uppräkningen ske med<br>utgångspunkt i det allmänna prisläget juni 1997.</p>
<p>I detta sammanhang kan även nämnas att rege-<br>ringen i proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad<br>ålderspension föreslår en ändring av namnet på bas-<br>beloppet respektive det förhöjda basbeloppet till<br>prisbasbelopp respektive förhöjt prisbasbelopp.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: I den uppgörelse som<br>år 1992 träffades mellan den dåvarande regeringen<br>och det socialdemokratiska arbetarepartiet, med mål<br>att stabilisera den svenska ekonomi i ett akut statsfi-<br>nansiellt läge, beslutades om sänkta ersättningsnivåer<br>inom pensionsområdet (prop. 1992/93:116). Sänk-<br>ningen genomfördes genom att ersättningsnivåerna<br>inom pensionsområdet från och med år 1993 beräk-<br>nades utifrån basbeloppet minskat med två procent.</p>
<p>Regeringen konstaterar nu att den svenska eko-<br>nomin har stabiliserats. Budgetunderskottet har<br>sjunkit och det beräknas uppstå överskott i statens<br>budget de närmaste åren. Regeringen anser sig därför<br>nu ha möjlighet att föreslå att ersättningsnivåerna<br>inom pensionsområdet år 1999 skall beräknas uti-<br>från basbeloppet minskat med en procent och från<br>och med år 2000 utifrån det fulla basbeloppet.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att pensionerna<br>kommer att höjas med drygt en procent år 1999 och<br>med ytterligare ungefär en procent år 2000. För en<br>pensionär med folkpension och pensionstillskott in-<br>nebär detta en höjning med drygt 45 kronor per må-<br>nad både år 1999 och år 2000, förutom den höjning<br>som sker genom värdesäkringen genom basbeloppet.</p>
<p>4.7 Vissa ändringar av redovis-<br>ningen på statsbudgeten</p>
<p>Riksdagen har godkänt regeringens förslag till rikt-<br>linjer om att bruttoredovisning skall tillämpas enligt<br>lagen (1996:1059) om statsbudgeten på arbetsskade-<br>försäkringen och delpensionsförsäkringen från och<br>med budgetåret 1999 (prop. 1997/98:41, bet.<br>1997/98:SfU8, rskr. 1997/98:153). Riktlinjerna in-<br>nebär att delpensionsfonden och arbetsskadefonden<br>skall avvecklas. Förslag till lagändringar i dessa delar<br>lämnas i regeringens proposition 1997/98:151 där</p>
<p>113</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>även vissa andra förslag om vad socialavgifterna skall<br>finansiera lämnas.</p>
<p>Arbetsskadefonden</p>
<p>Arbetsskadeavgifter förs enligt nuvarande bestäm-<br>melser i lagen (1981:691) om socialavgifter till ar-<br>betsskadefonden, med vars tillgångar kostnaden för<br>ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring och motsvarande äldre bestämmelser samt<br>förvaltningskostnader skall täckas. Arbetsskadeavgif-<br>ten skall i enhetlighet med riksdagens beslut föras till<br>en bruttoredovisad inkomsttitel.</p>
<p>Inkomsterna från arbetsskadeavgiften kan för år<br>1998 beräknas uppgå till 10,8 miljarder kronor me-<br>dan utgifterna kan beräknas uppgå till 6,0 miljarder<br>kronor. Arbetsskadefonden uppvisar för närvarande<br>ett ackumulerat underskott som vid utgången av år<br>1997 beräknas uppgå till 11,7 miljarder kronor. Det<br>årliga överskottet, som år 1998 kan beräknas uppgå<br>till 4,8 miljarder kronor, medför att skulden kan be-<br>räknas uppgå till 6,9 miljarder kronor vid utgången<br>av år 1998. För år 1999 beräknas inkomsterna från<br>arbetsskadeavgiften uppgå till 11,2 miljarder kronor<br>medan utgifterna kan beräknas till 8 miljarder kro-<br>nor, varav 2,1 miljarder kronor utgörs av utgifter för<br>den i proposition 1997/98:151 föreslagna statliga ål-<br>derspensionssavgiften. Det innebär ett överskott på<br>ca 3,2 miljarder år 1999 och att arbetsskadefondens<br>skuld kan reduceras med detta belopp år 1999. Re-<br>geringen avser, trots att fonden avvecklas, årligen i<br>samband med budgetpropositionerna redovisa in-<br>komster och ackumulerad skuld.</p>
<p>Delpensionsfonden</p>
<p>Delpensionsavgifter förs enligt lagen om socialavgif-<br>ter till en fond, benämnd delpensionsfonden, med<br>vars tillgångar kostnaderna för pensioner enligt lagen<br>(1979:84) om delpensionsförsäkring och motsvaran-<br>de äldre bestämmelser skall täckas.</p>
<p>Regeringen har i proposition 1997/98:151 om In-<br>komstgrundad ålderspension, m.m. avsnitt 29 före-<br>slagit att delpension inte skall kunna ny bevil jas eller<br>ökas efter utgången av år 2000. Regeringen föreslår i<br>samma proposition vidare att delpensionsavgiften<br>slopas och att delpension skall skattefinansieras<br>fr.o.m. den 1 januari 1999. Motiven till förslagen re-<br>dogörs för i den nyss nämnda propositionen.</p>
<p>Konsekvenser för statsbudgeten</p>
<p>Den planerade ändringen av redovisningen på stats-<br>budgeten genom att fonderna för arbetsskadeförsäk-<br>ringen och delpensionsförsäkringen avvecklas från<br>och med budgetåret 1999 innebär att ramarna för<br>utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp och utgiftsområde 11 Ekonomisk<br>trygghet vid ålderdom höjs. Utgifterna för arbetsska-<br>deförsäkringen och delpensionsförsäkringen förs upp<br>som nya anslag under utgiftsområde 10 respektive<br>11. En omfördelning behöver således göras inom det</p>
<p>statliga utgiftstaket. Utgifterna inom dessa utgiftsom-<br>råden ökar medan utgifterna inom socialförsäkringar<br>vid sidan av statsbudgeten minskar i motsvarande<br>omfattning. Det statliga utgiftstaket påverkas inte (se<br>tabell).</p>
<p>TABELL 4.14 OMFÖRDELNING AV UTGIFTER<br>UNDER UTGIFTSTAKET</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MILJONER KRONOR</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten<br>UO 10<br>UO 11</p></td><td>
<p>+6 008</p>
<p>+190</p></td><td>
<p>+6 137</p>
<p>+96,9</p></td><td>
<p>+ 6 292</p>
<p>+118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkringsektorn<br>vid sidan om statsbudgten</p></td><td>
<p>-6 198</p></td><td>
<p>-6 233,9</p></td><td>
<p>-6 410</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Netto</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>Den ändrade redovisningsprincipen påverkar ock-<br>så anslagen under utgiftsområde 10, för Bl Riksför-<br>säkringsverket och B2 Allmänna försäkringskassor,<br>eftersom dessa för närvarande tillförs medel från ar-<br>betsskadefonden för administration av försäkringen.<br>Medel för denna administration tas upp under re-<br>spektive ramanslag. Inte heller detta medför några<br>statsfinansiella konsekvenser.</p>
<h4>4.8 Ålderspensionsreformen</h4>
<p>Inledning</p>
<p>Regeringen lägger samtidigt med den ekonomiska<br>vårpropositionen fram förslag om reformering av ål-<br>derspensionssystemet, baserat på en uppgörelse mel-<br>lan regeringen och företrädare för Moderata sam-<br>lingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna<br>samt Kristdemokraterna. Förslaget redovisas dels i<br>propositionen Inkomstgrundad ålderspension m.m.<br>(prop. 1997/98:151), dels i propositionen Garanti-<br>pension m.m. (prop. 1997/98:152).</p>
<p>Ålderspensionsreformen kommer att fr.o.m år<br>1999 medföra betydande förändringar vad gäller<br>bl.a. statens och AP-fondens inkomster och utgifter<br>samt statens lånebehov och statsskulden. Däremot<br>kommer den konsoliderade offentliga sektorns finan-<br>ser, dvs. staten inklusive ålderspensionssystemet, inte<br>att påverkas. Reformen har således inga effekter som<br>kan påverka uppfyllandet av de budgetpolitiska må-<br>len för det offentliga sparandet. På statsbudgeten in-<br>nebär reformen högre utgifter på vissa utgiftsområ-<br>den och utgiftsområdesramarna för dessa, liksom det<br>totala utgiftstaket, måste därför revideras.</p>
<p>Den exakta utformningen av det nya pensionssys-<br>temet och övergången till de nya reglerna har fram<br>till helt nyligen varit föremål för beredning. Det har<br>därför inte funnits möjlighet att i denna proposition</p>
<p>114</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>beakta ålderspensionsreformens effekter vad gäller<br>beräkning av ramar för utgiftsområden m.m. I rege-<br>ringens förslag till utgiftstak för åren 1999, 2000 och<br>2001 som redovisas i avsnitt 4.4, inkluderas sålunda<br>inte de ålderspensionsavgifter som fr.o.m. år 1999<br>skall belasta statsbudgeten. Även vissa administra-<br>tionskostnader är inte beaktade av samma skäl. Re-<br>geringen avser att i budgetpropositionen för 1999<br>lämna reviderade förslag till utgiftstak där hänsyn tas<br>till effekterna av ålderspensionsreformen. Inte heller i<br>de redovisningar av de offentliga finanserna som<br>lämnas i kapitel 4 respektive i bilagorna till denna<br>proposition inkluderas effekterna av ålderspensions-<br>reformen.</p>
<p>Nedan redovisas en preliminär beräkning av de fi-<br>nansiella effekterna av förslagen i ovan nämnda pro-<br>positioner.</p>
<p>Socialavgifter</p>
<p>Avsikten är att det reformerade ålderspensionssyste-<br>met skall finansieras med ålderpensionsavgifter som<br>motsvarar den ålderspensionsrätt som tjänas in. Det-<br>ta innebär att avgifterna skall uppgå till 18,5 procent<br>av pensionsgrundande inkomster och pensionsgrun-<br>dande belopp. Avgiften skall tas ut inom ramen för<br>ett oförändrat totalt skatte- och avgiftsuttag. Det har<br>emellertid inte varit möjligt att under våren 1998 nå<br>en politisk uppgörelse om i vilka former ålders-<br>pensionsavgiften skall tas ut och hur eventuell kom-<br>pensation för höjda avgifter skall utformas. För år<br>1999 föreslås därför att nuvarande avgiftssatser inte<br>förändras, så att den allmänna pensionsavgiften upp-<br>går till 6,95 procent av avgiftsunderlaget och arbets-<br>givar- och egenavgiften i form av ålderspensionsav-<br>gift till 6,40 procent. I nedan redovisade kalkyler<br>görs ett beräkningsmässigt antagande att dessa av-<br>giftssatser är oförändrade hela perioden t.o.m. år<br>2001. Regeringen avser att senare återkomma med<br>ett slutligt förslag till hur avgifterna till det reforme-<br>rade ålderspensionssystemet skall utformas.</p>
<p>I propositionen Inkomstgrundad ålderspension<br>m.m. (prop. 1997/98:151) lämnas förslag om att<br>allmän pensionsavgift skall dras ifrån vid beräkning<br>av pensionsgrundande inkomst. Samtidigt skall taket<br>för pensionsgrundande inkomster och belopp utgöra</p>
<p>7,5 förhöjda basbelopp. Det medför att den högsta<br>bruttoinkomst, inklusive allmän pensionsavgift på<br>6,95 procent, som ger pensionsrätt kommer att vara<br>8,06 förhöjda basbelopp. Detta skall även utgöra ta-<br>ket för uttag av allmän pensionsavgift. Jämfört med<br>oförändrade regler innebär detta en höjning av taket<br>för allmän pensionsavgift.</p>
<p>I ovan nämnda proposition föreslås vidare att ett<br>belopp motsvarande 2,5 procent av pensionsunderla-<br>get skall tillföras premiepensionssystemet. Sedan år<br>1995 avsätts medel på inlåningskonto i Riksgälds-<br>kontoret för framtida utbetalning till premiereserv-<br>systemet. Dessa avsättningar sker genom att en viss<br>andel av ålderspensionsavgifterna förs till detta kon-</p>
<p>to, i stället för till AP-fonden. För närvarande är<br>denna andel bestämd till 22,4 procent av avgiftsin-<br>täkterna. Andelen är emellertid baserad på förutsätt-<br>ningen att premiepensionsandelen skall utgöra 2 pro-<br>cent, medan förslaget är att denna andel skall vara</p>
<p>2,5 procent. Därtill är denna andel för lågt satt för<br>att motsvara intjänad pensionsrätt för premiepen-<br>sion. Andelen föreslås därför i propositionen In-<br>komstgrundad ålderspension m.m. bli reviderad till<br>32,0 procent.</p>
<p>Sammantaget kan dessa förslag beräknas få föl-<br>jande effekter.</p>
<p>TABELL 4.15 AVGIFTSINKOMSTER</p>
<p>MllJAROER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Allmän pensionsavgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exkl reform</p></td><td>
<p>55,7</p></td><td>
<p>57,4</p></td><td>
<p>59,4</p></td><td>
<p>61,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkl reform</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>62,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skillnad</p></td><td></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgift</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>54,4</p></td><td>
<p>56,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fördelning exkl. reform</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden 70,6 %</p></td><td>
<p>35,2</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>38,4</p></td><td>
<p>39,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudget 7,0%</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontoret 22,4%</p></td><td>
<p>11.1</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>12,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fördelning inkl, reform</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden 61,0 %</p></td><td></td><td>
<p>31,6</p></td><td>
<p>33,2</p></td><td>
<p>34,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgeten 7.0%</p></td><td></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontoret 32,0 %</p></td><td></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>17,4</p></td><td>
<p>18.1</p></td></tr>
</table>
<p>Effekter för statsbudgetens utgifter<br>Avgiftsunderlaget för ålderpensionsavgift breddas till<br>att omfatta alla inkomster som ger pensionsrätt. Det<br>innebär att statlig ålderspensionsavgift på 6,40 pro-<br>cent skall betalas för sådana transfereringar och in-<br>komstersättningar som finansieras över statsbudge-<br>ten. Avgifterna belastar respektive anslag. Det kan<br>noteras att dessa inkomstslag redan ingår i underla-<br>get för den allmänna pensionsavgiften. Statlig<br>ålderspensionsavgift tas endast ut på inkomstdelar<br>upp till förmånstaket på 7,5 förhöjda basbelopp.<br>Den avgift som belastar budgeten har därför beräk-<br>nats till 6,27 procent.</p>
<p>Full ålderspensionsavgift på 18,5 procent betalas<br>över statsbudgeten för sådana pensionsgrundande<br>belopp som tillgodoräknas i pensionssystemet. Det<br>gäller bl.a. den s.k. barnårsrätten samt förtidspensio-<br>närernas antagandeinkomst.</p>
<p>De samlade effekterna framgår av tabell 4.16</p>
<p>115</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>som samtidigt har rätt till ATP, från statsbudgeten<br>till AP-fonden.</p>
<p>TABELL 4.16 EFFEKTEN AV BREDDAT AVGIFTS-<br>UNDERLAG</p>
<p>ÅLDERSPENSIONSAVGIFT PÅ 6,40 PROCENT</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsgrundande transfereringar</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsgrundande belopp</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>12,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
</table>
<p>Hur dessa belopp fördelar sig på utgiftsområden<br>framgår av tabell 4.17.</p>
<p>TABELL 4.18 OMFÖRING AV BETALNINGS-<br>ANSVAR</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Från AP-fond till statsbudgeten</p></td><td colspan="3"></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtidspensioner</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>25.5</p></td><td>
<p>26,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efterlevandepension</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>14,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Från statsbudget till AP-fonden</p></td><td colspan="3"></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkpensioner</p></td><td>
<p>43,8</p></td><td>
<p>44,8</p></td><td>
<p>45,9</p></td></tr>
</table>
<p>TABELL 4.17 FÖRÄNDRING AV UTGIFTSRAMAR<br>TILL FÖLJD AV PENSIONSREFORMEN</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Breddning av avgifts-<br>underlaget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar'</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p><sup>1</sup></p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonom, trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p></td><td>
<p>11 247</p></td><td>
<p>11 528</p></td><td>
<p>12 185</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålder-<br>dom</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för<br>familjer och barn</p></td><td>
<p>4 745</p></td><td>
<p>4 883</p></td><td>
<p>5 089</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ar-<br>betslöshet</p></td><td>
<p>1 887</p></td><td>
<p>1 479</p></td><td>
<p>1 299</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>846</p></td><td>
<p>865</p></td><td>
<p>756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>633</p></td><td>
<p>639</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitets-<br>forskning</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur, media, trossamfund<br>och fritid</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>19 433</p></td><td>
<p>19 492</p></td><td>
<p>20 079</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Omfördelning av utgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjuk-<br>dom och handikapp</p></td><td>
<p>24 504</p></td><td>
<p>25 515</p></td><td>
<p>26 718</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålder-<br>dom</p></td><td>
<p>-30 901</p></td><td>
<p>-31 359</p></td><td>
<p>-31 850</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Socialförsäkringar vid sidan<br>av statsbudgeten</p></td><td>
<p>6 937</p></td><td>
<p>5 844</p></td><td>
<p>5 132</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Total effekt på utgiftstaket</p></td><td>
<p>19 433</p></td><td>
<p>19 492</p></td><td>
<p>20 079</p></td></tr>
</table>
<p>' Exklusive pensionsrätt för plikttjänstgöring (se prop. 1997/98:151).</p>
<p>Finansiell infasning</p>
<p>I syfte att kompensera den belastningen på statsbud-<br>geten som ålderspensionsreformen medför föreslås i<br>propositionen Inkomstgrundad ålderspension m.m.<br>att det sker en överföring av medel från AP-fonden<br>till staten. Beslut om storleken på denna överföring<br>skall avvakta tills ytterligare underlag tagits fram.<br>Övergångsvis sker under åren 1999 och 2000 en<br>överföring med 45 miljarder kronor vartdera året.<br>Inriktningen skall vara att det därefter sker en en-<br>gångsvis överföring.</p>
<p>I nedanstående tabell har gjorts ett beräkningtek-<br>niskt antagande om att det år 2001 sker en engångs-<br>vis överföring på 235 miljarder kronor. Beloppet är<br>beräknat så att det ger samma effekt för AP-fonden<br>som om ålderspensionsreformen hade genomförts<br>fullt ut år 1999 och det då skett en engångsöverfö-<br>ring på 350 miljarder kronor, vilket är den övre<br>gränsen för det intervall som angavs som en rimlig<br>överföring i departementspromemorian AP-fonden<br>och det reformerade ålderspensionssystemet (Ds<br>1998:7).</p>
<p>TABELL 4.19 ÖVERFÖRING FRÅN AP-FONDEN</p>
<p>TILL STATSBUDGETEN</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>235'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehovspåverkande</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>172'</p></td></tr>
</table>
<p>' Anm: Beräkningstekniskt antagande.</p>
<p>Omföring av betalningsansvar</p>
<p>Ett syfte med ålderspensionsreformen är att tillskapa<br>ett renodlat system för inkomstrelaterad ålderspen-<br>sion knutet till AP-fonden. Betalningsansvaret för<br>ATP-pensioner i form av förtids- och efterlevande-<br>pensioner flyttas därför från AP-fonden till statsbud-<br>geten. I gengäld överförs betalningsansvaret för folk-<br>pension i form av ålderspension, till de pensionärer</p>
<p>Statens in- och utlåning</p>
<p>Avsikten är att under år 1999 påbörja utbetalningar<br>till det nya premiepensionssystemet. Det medför att<br>medel förs från inlåningskontot i Riksgäldskontoret<br>via den nyinrättade Premiepensionsmyndigheten till<br>de fondförvaltare den enskilde försäkringstagaren<br>angett. Under år 1999 skall medel motsvarande pen-<br>sionsrätt för premiepension för tre år - 1995, 1996<br>och 1997 - inklusive viss avkastning utbetalas. Det<br>sammantagna beloppet inklusive ränta är uppskattat<br>till 37 miljarder kronor.</p>
<p>116</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Som framgår ovan kommer bruttoinlåningen till<br>premiereservkontot hos Riksgäldskontoret att öka<br>med ca 5 miljarder kronor fr.o.m. år 1999.</p>
<p>En effekt av att statsskulden reduceras är att utgif-<br>terna för statsskuldräntor blir lägre, vilket bidrar till<br>ett minskat lånebehov. Vid den beräkningsmässigt<br>antagna engångsöverföringen år 2001 påverkas<br>emellertid statsskuldsräntorna av två motverkande<br>faktorer. Amorteringen av statsskulden leder i sig till<br>lägre räntebetalningar. Samtidigt används överför-<br>ingen från AP-fonden till att förtidsinlösa vissa ute-<br>stående lån. Detta ger upphov till kursförluster, efter-<br>som marknadsvärdet på de inlösta obligationerna<br>ofta överstiger det bokförda värdet. Sådana kursför-<br>luster bokförs som ränteutgifter. Sammantaget inne-<br>bär detta att ränteutgifterna år 2001 blir något högre<br>än vad de skulle varit utan reform.</p>
<p>Statens lånebehov och statsskulden</p>
<p>Sammantaget beräknas pensionsreformen få följande<br>effekter på statens lånebehov med utgångspunkt från<br>de beräkningsmässiga antaganden som angetts avse-<br>ende den finansiella infasningen.</p>
<p>TABELL 4.20 STATENS LÅNEBEHOV</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<p>dessförinnan. År 2001 beräknas 172 miljarder kro-<br>nor av den totala överföringen på 235 miljarder kro-<br>nor påverka lånebehov och statsskuld.</p>
<p>TABELL 4.21 EFFEKTER PÅ OFFENTLIG BRUTTO-<br>SKULD</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Statsskuld,<br>procent av BNP<br>exkl reform<br>inkl reform</p></td><td>
<p>74,7</p>
<p>74,6</p></td><td>
<p>69,9</p>
<p>68,8</p></td><td>
<p>65.4</p>
<p>57.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad brutto-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>skuld,procent av BNP</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl reform</p></td><td>
<p>70,7</p></td><td>
<p>66,6</p></td><td>
<p>62,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>inkl reform</p></td><td>
<p>71.9</p></td><td>
<p>70,3</p></td><td>
<p>59,1</p></td></tr>
</table>
<p>Allmänna pensionsfonden</p>
<p>Fullt genomförd skall ålderspensionreformen innebä-<br>ra en påtaglig förstärkning av AP-fondens löpande<br>netto mellan avgiftsintäkter och pensionsutbetal-<br>ningar. I gengäld sker som framgår ovan en överfö-<br>ring av medel till statsbudgeten. Med de förslag som<br>nu lämnas, som inte omfattar finansieringen, blir<br>emellertid effekten att AP-fondens avgiftsnetto istäl-<br>let något försämras.</p>
<p>TABELL 4.22 AP-FONDENS FINANSER</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Lånebehov exkl. reform</p></td><td>
<p>-6.2</p></td><td>
<p>-40,4</p></td><td>
<p>•63.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Breddat avgiftsunderlag</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>19.5</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändrat betalningsansvar</p></td><td>
<p>-6,4</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>-5.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td>
<p>-45,0</p></td><td>
<p>-45,0</p></td><td>
<p>■172.0'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>■1.8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-35,1</p></td><td>
<p>■33.1</p></td><td>
<p>-156,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetalning av premiepen-<br>sionsmedel</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>18,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökad avsättning i Riks-<br>gäldskontoret</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-20,8</p></td><td>
<p>-143,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov inkl, reform</p></td><td>
<p>-9.2</p></td><td>
<p>-61,2</p></td><td>
<p>-206,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beräkningstekniskt antagande</p>
<p>1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande exkl<br>reform</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-7.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekter av pensions-<br>reform</p></td><td>
<p>9.0</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>10,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring</p></td><td>
<p>-45.0</p></td><td>
<p>-45,0</p></td><td>
<p>■235,0’</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteeffekt</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1.9</p></td><td>
<p>-3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>inkl, reformen</p></td><td>
<p>-32,8</p></td><td>
<p>-40,9</p></td><td>
<p>-236,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beräkningstekniskt antagande</p>
<p>Ålderspensionsreformen medför således, med de för-<br>utsättningar anges ovan vad gäller bl.a. avgiftsutta-<br>get, att statens lånebehov reduceras. Därmed blir<br>även statsskulden mindre. Den offentliga sektorns<br>konsoliderade bruttoskuld beräknas genom att till<br>statsskulden lägga kommunernas skulder och dra<br>ifrån interna fordringar inom offentlig sektor, främst<br>AP-fondens och kommunernas innehav av statspap-<br>per. I tabell 4.21 redovisas en beräkning av den kon-<br>soliderade bruttoskulden. Överföringen från AP-<br>fonden till statsbudgeten år 2001 antas vara portfölj-<br>neutral, dvs. ha samma sammansättning mellan<br>statspapper, bostadspapper och likvida medel som<br>AP-fondens totala tillgångar. Det innebär att staten<br>övertar bostadspapper från AP-fonden. Dessa skall<br>förvaltas till förfall och påverkar inte statsskulden</p>
<p>AP-fondens behållning värderad till marknadsvärde<br>uppgick vid utgången av år 1997 till 713 miljarder<br>kronor. Med ovan angivna förutsättningar kan fon-<br>dens behållning vid utgången av år 2001 beräknas<br>uppgå till knappt 400 miljarder kronor.</p>
<p>117</p>
<p>Uppföljning av 1997,<br>prognos för 1998 och<br>förslag till tilläggsbudget<br>för 1998</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h3>5 Uppföljning av 1997, prognos<br>för 1998 och förslag till<br>tilläggsbudget för 1998</h3>
<h4>5.1 Inledning</h4>
<p>Lagen (SFS 1996:1059) om statsbudgeten har på fle-<br>ra sätt skärpt kravet på uppföljning och redovisning<br>av statsbudgetens inkomster och utgifter. Regeringen<br>är skyldig att följa statsbudgetens inkomster och ut-<br>gifter både pågående budgetår och efter avslutat<br>budgetår. Senast fyra månader efter avslutat budget-<br>år skall statsbudgetens preliminära utfall redovisas<br>för riksdagen och väsentliga skillnader mellan budge-<br>terade belopp och preliminära utfall skall förklaras.<br>För budgetåret 1997 redovisas ett preliminärt utfall i<br>avsnitt 5.2. Vad gäller innevarande budgetår skall<br>regeringen enligt budgetlagen redovisa prognoser<br>över utfallet av statens inkomster och utgifter för<br>riksdagen vid två tillfällen. I avsnitt 5.3 redovisas den<br>första uppföljningen av utgifterna budgetåret 1998.<br>En uppföljning av skatteinkomsterna återfinns i av-<br>snitt 6.3.3.</p>
<p>Förslagen i tilläggsbudget för 1998 återfinns i av-<br>snitt 5.4.</p>
<h4>5.2 Uppföljning av budgetåret 1997</h4>
<p>Statens lånebehov uppgick 1997 till 6,2 miljarder<br>kronor. I statsbudgeten beräknades lånebehovet till<br>54,4 miljarder kronor. Under året beslutades på<br>tilläggsbudget att statsbudgetens anslag skulle ökas<br>med 11,7 miljarder kronor. Inklusive tilläggsbudget<br>uppgick således det budgeterade underskottet till</p>
<p>66,1 miljarder kronor. Utfallet blev således 59,8<br>miljarder kronor bättre än det budgeterade under-<br>skottet.</p>
<p>I det följande ges en översiktlig redovisning av det<br>preliminära utfallet år 1997. Regeringen avser att<br>återkomma till riksdagen med en detaljerad redovis-<br>ning av det slutliga utfallet 1997 i en skrivelse i juni<br>1998.</p>
<p>TABELL 5.1 STATSBUDGETENS PRELIMINÄRA<br>UTFALL ÅR 1997</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MILJARDER KRONOR</p></td><td>
<p>STATS-<br>BUDGET</p></td><td>
<p>TILLÄGGS-<br>BUDGET</p></td><td>
<p>TOTALT</p></td><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>DIFFERENS</p>
<p>UTFALL-</p>
<p>TOTALT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>623.4</p></td><td></td><td>
<p>623,4</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>25,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Utgifter:</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifts-<br>områden</p></td><td>
<p>678,7</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>690,4</p></td><td>
<p>667,5</p></td><td>
<p>-22,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av an-<br>slagsbehållningar</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>684.7</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>696,4</p></td><td>
<p>667,5</p></td><td>
<p>-28,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoutlåning</p></td><td>
<p>-6,9</p></td><td></td><td>
<p>-6,9</p></td><td>
<p>-12,4</p></td><td>
<p>-5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>677,8</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>689,5</p></td><td>
<p>655,1</p></td><td>
<p>-34,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldo</p></td><td>
<p>-54,4</p></td><td>
<p>-11,7</p></td><td>
<p>-66,1</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>59,8</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därmed inte.</p>
<p>' Posten Nettoutlåning m.m. omfattar såväl Riksgäldskontorets nettoutlå-<br>ning som en kassamässig korrigeringspost.</p>
<p>Källa: Riksrevisionsverket</p>
<h5>Inkomster</h5>
<p>Statsbudgetens totala inkomster för år 1997 blev<br>648,9 miljarder kronor, vilket är 25,5 miljarder kro-<br>nor mer än vad som beräknades i statsbudgeten.<br>Skillnaderna mellan preliminärt utfall och beräkning-<br>en i statsbudgeten framgår av tabell 5.2. I det följan-<br>de kommenteras endast större avvikelser.</p>
<p>121</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 5.2 STATSBUDGETENS INKOMSTER ÅR 1997</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>INKOMSTTITEL</p></td><td>
<p>STATSBUDGET</p></td><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>DIFFERENS</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000 Skatter m.m</p></td><td>
<p>566,1</p></td><td>
<p>575,3</p></td><td>
<p>9,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100 Skatt på inkomst:</p></td><td>
<p>95,7</p></td><td>
<p>109,8</p></td><td>
<p>14,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>37,6</p></td><td>
<p>41,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>64,2</p></td><td>
<p>12,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>-2,2</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1200 Socialavgifter och allmänna egenavgifter, netto</p></td><td>
<p>195,2</p></td><td>
<p>193,4</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Inkomster</p></td><td>
<p>302,3</p></td><td>
<p>299,5</p></td><td>
<p>-2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>107,1</p></td><td>
<p>106,1</p></td><td>
<p>■1,0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1300 Skatt på egendom</p></td><td>
<p>22,9</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 1310 Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga egendomsskatter</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1400 Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>231,4</p></td><td>
<p>228,2</p></td><td>
<p>-3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav 1411 Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>144,9</p></td><td>
<p>150,3</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>-1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1425 Alkoholskatt</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>52,7</p></td><td>
<p>46,9</p></td><td>
<p>-5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1460 Skatt på vägtrafik</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>-5,6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1500</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>20,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>38,6</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>15,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU.</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>Extraordinära medel från EU</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Statsbudgetens totala inkomster</p></td><td>
<p>623,4</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>25,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därmed inte.<br>Källa: Riksrevisionsverket</p>
<p>Inkomstgrupp 1000 Skatter m.m.</p>
<p>Utfallet för inkomstgruppen blev 575,3 miljarder<br>kronor vilket är en ökning med 9,2 miljarder kronor<br>i förhållande till statsbudgeten.</p>
<p>För fysiska personers inkomstskatt blev utfallet</p>
<p>4,1 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Högre<br>skatter avseende 1996 års inkomster, framförallt<br>skatt på realisationsvinster, medförde höga fyll-<br>nadsinbetalningar i början av år 1997.</p>
<p>Störst avvikelse finns på inkomsttiteln Juridiska<br>personers inkomstskatt där utfallet blev 12,1 miljar-<br>der kronor högre än beräknat. Det högre utfallet<br>förklaras i huvudsak av högre bolagsvinster 1996 än<br>beräknat, med stora fyllnadsinbetalningar som följd.</p>
<p>Mervärdesskatten blev 5,4 miljarder kronor högre<br>än beräknat dels beroende på en felaktig bedömning<br>av kommunmomsen, dels på att fördelningen av pri-<br>vat konsumtion på olika varugrupper blev annorlun-<br>da än beräknat.</p>
<p>122</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>I motsatt riktning verkade utfallet för energiskatterna<br>som blev 5,8 miljarder kronor lägre än budgeterat.<br>Detta beror främst på en lägre konsumtion av bensin<br>och oljeprodukter till följd av en mild vinter. Även<br>skatteinkomsterna från tobak blev lägre än beräknat.<br>De båda skattehöjningarna på tobak under år 1997<br>har minskat skattebasen, dels genom ändrade rökva-<br>nor, dels genom ökade problem med smuggling och<br>elektronisk handel med cigaretter.</p>
<p>Inkomstgrupp 3000 Inkomster av försåld egendom<br>I statsbudgeten ingick inte några inkomster från för-<br>såld egendom. Under 1997 såldes emellertid aktier i<br>Stadshypotek AB för 7,6 miljarder kronor samt akti-<br>er i Nordbanken för 8 miljarder kronor, vilket för-<br>klarar hela avvikelsen från statsbudgeten.</p>
<h5>Utgifter</h5>
<p>De totala utgifterna blev preliminärt 655,1 miljarder<br>kronor vilket är 34,4 miljarder kronor lägre än totalt<br>anvisade medel under år 1997. Av underskridandet<br>hänförs 28,8 miljarder kronor till lägre utgifter på<br>samtliga utgiftsområden inklusive förbrukning av<br>anslagsbehållningar. Resterande belopp på 5,5 mil-<br>jarder kronor förklaras av Riksgäldskontorets<br>nettoupplåning, se tabell 5.1.</p>
<p>Avvikelserna per utgiftsområde redovisas i tabell<br>5.3. På 16 utgiftsområden underskreds utgiftsområ-<br>desramen med sammanlagt 25,1 miljarder kronor<br>och på 8 utgiftsområden överskreds utgiftsområdes-<br>ramen med sammanlagt 2,2 miljarder kronor. Reste-<br>rande 3 utgiftsområden uppvisade mindre avvikelser<br>än 50 miljoner kronor från budgeterade belopp.<br>Större avvikelser kommenteras kortfattat i följande<br>avsnitt.</p>
<p>Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-<br>valtning</p>
<p>Utfallet för utgiftsområdet blev 1,8 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat. Den främsta orsaken till under-<br>skridandet är att Riksgäldskontorets kostnader för<br>upplåning och låneförvaltning blev 0,9 miljarder<br>kronor lägre än beräknat, vilket till största delen för-<br>klaras av minskade provisioner inom utlandsmark-<br>nad men även av till viss del inom hushållsmarkna-<br>den.</p>
<p>Utgiftsområde 6 Totalförsvar</p>
<p>Utfallet för utgiftsområdet blev 1,5 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat, främst till följd av omläggningen<br>till full tillämpning av anslagsförordningen.</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</p>
<p>Utfallet för utgiftsområdet blev 1,1 miljarder kronor<br>högre än tilldelade medel. Detta förklaras av att re-<br>serverade medel utnyttjats för biståndsverksamheten.</p>
<p>Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom<br>Utfallet för utgiftsområdet blev 0,8 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat främst beroende på lägre utgifter<br>för bostadstillägg för pensionärer.</p>
<p>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och barn</p>
<p>Utfallet blev 3,1 miljarder lägre än budgeterat be-<br>lopp. Underskridandet förklaras till största delen av<br>att utgifterna för föräldraförsäkringen blev 2,9 mil-<br>jarder kronor lägre än budgeterat, beroende på att<br>antalet födda barn blev lägre än beräknat.</p>
<p>Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</p>
<p>Utfallet för utgiftsområdet blev 2,4 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat (inklusive tilläggsbudget). Förkla-<br>ringen till att utgiftsområdesramen underskreds är att<br>den öppna arbetslösheten blev lägre än vad som för-<br>utsågs i tidigare bedömningar. På tilläggsbudget till-<br>fördes utgiftsområdet ca 5,5 miljarder i 1997 års<br>ekonomiska vårpropositionen och ytterligare ca 1,5<br>miljarder kronor i budgetpropositionen för år 1998.</p>
<p>Utgiftsområde 15 Studiestöd</p>
<p>Utfallet för utgiftsområdet blev 1,3 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat. Den största förklaringen till un-<br>derskridandet finns i anslaget för vuxenstudiestöd<br>m.m.</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj-<br>ning och byggande</p>
<p>Utfallet för utgiftsområdet blev 2,5 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat. Det lägre utfallet förklaras av att<br>utgifterna för räntebidrag minskade med 2,6 miljar-<br>der kronor, vilket till största delen beror på kraftigt<br>sjunkande räntor i kombination med att ett mycket<br>stort antal bostadslån omsattes under året.</p>
<p>Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling<br>Utfallet för utgiftsområdet blev 0,8 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat vilket delvis förklaras av en lägre<br>utbetalningstakt än beräknat på anslagen för regio-<br>nalpolitiska åtgärder och EG:s regionala utvecklings-<br>fond och dels av fördröjning av vissa regionalpolitis-<br>ka projekt.</p>
<p>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</p>
<p>Utfallet för utgiftsområdet blev 0,8 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat främst beroende på tidsförskjut-<br>ningar i några större infrastrukturprojekt.</p>
<p>Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar</p>
<p>Utfallet blev 2,7 miljarder kronor lägre än budgete-<br>rat. Underskridandet förklaras till stor del av att ut-<br>gifterna för intervention blev 1 miljard kronor lägre<br>än beräknat. Detta förklaras av att höga världsmark-<br>nadspriser och en stor efterfrågan på spannmål möj-</p>
<p>123</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>liggjort en export av det svenska överskottet. Ansla-<br>get för arealersättning och djurbidrag för struktur-<br>stöd inom såväl fiske som livsmedelssektorn samt<br>anslagen för kompletterande åtgärder inom jordbru-<br>ket underskreds med sammanlagt 1,6 miljarder kro-<br>nor, främst beroende på tidsförskjutningar mellan<br>beslut om stöd och faktiska utbetalningar.</p>
<p>Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p>Utfallet för utgiftsområdet blev 5,8 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat. Den lägre inhemska räntenivån<br>jämfört med tidigare antaganden bidrog med ca 4,8<br>miljarder kronor medan valutakursvinsterna netto<br>ökade med 5 miljarder kronor. Motverkande poster<br>på 4 miljarder kronor utgörs främst av minskade<br>överkurser till följd av en omfördelning av emis-</p>
<p>sionsvolymema vad gäller statsobligationslån med<br>lägre kupongräntor.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p>
<p>I statsbudgeten beräknades en minskning av anslags-<br>behållningarna med 6 miljarder kronor. Minskning-<br>en redovisades netto för samtliga utgiftsområden i en<br>särskild post. I redovisningen av utfallet ingår där-<br>emot förbrukningen av anslagsbehållningar under<br>respektive utgiftsområde.</p>
<p>Nettoutlåning m.m.</p>
<p>Avvikelsen för Riksgäldens nettoutlåning m.m. upp-<br>går till -5,5 miljarder kronor. Detta beror främst på<br>tidigareläggningar av amorteringar från affärsverk<br>och statliga bolag.</p>
<p>124</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 5.3 STATSBUDGETENS UTGIFTER ÅR 1997</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>STATSBUDGET</p></td><td>
<p>TILLÄGGS-<br>BUDGET</p></td><td>
<p>ANVISAT<br>TOTALT</p></td><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>DIFFERENS</p>
<p>UTFALL-ANVISAT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>42,5</p></td><td>
<p>41,0</p></td><td>
<p>-1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>23,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>64,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>64,0</p></td><td>
<p>63,1</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>35,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>35,7</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>-3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>36,2</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>43,3</p></td><td>
<p>40,9</p></td><td>
<p>-2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>52,3</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>■0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>25,7</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Kultur, media, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>25,3</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>-2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>87,6</p></td><td>
<p>87,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>104,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>104,2</p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>-5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>20,1</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>678,7</p></td><td>
<p>7 7.7</p></td><td>
<p>690,4</p></td><td>
<p>667,5</p></td><td>
<p>-22,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td></td><td>
<p>6,0</p></td><td></td><td>
<p>-6,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>684,7</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>696,4</p></td><td>
<p>667,5</p></td><td>
<p>-28,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Nettoutlåning m.m.'</p></td><td>
<p>-6,9</p></td><td></td><td>
<p>■6,9</p></td><td>
<p>■12,4</p></td><td>
<p>-5,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>677,8</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>689,5</p></td><td>
<p>655,1</p></td><td>
<p>-34,4</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därmed inte.</p>
<p>’ Posten Nettoutlåning m.m. omfattar såväl Riksgäldskontorets nettoutlåning som en kassamässig korrigering.<br>Källa: Riksrevisionsverket</p>
<p>125</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>Takbegränsade utgifter</h5>
<p>Det statliga utgiftstaket omfattar statsbudgetens<br>samtliga utgiftsområden förutom utgiftsområde 26<br>Statsskuldsräntor m.m. Till de takbegränsade utgif-<br>terna förs även utgifterna inom socialförsäkringssek-<br>torn vid sidan av statsbudgeten samt den beräknade<br>minskningen av anslagsbehållningar. Av tabell 5.4<br>framgår att de takbegränsade utgifterna i statsbudge-<br>ten beräknades till drygt 712 miljarder kronor, vilket<br>lämnade en marginal till utgiftstaket på 10,5 miljar-<br>der kronor. Som redovisades i föregående avsnitt in-<br>nebär det preliminära utfallet lägre utgifter än beräk-<br>nat inom ett flertal utgiftsområden. Därtill kommer<br>att även utgifterna för socialförsäkringssektorn vid<br>sidan av statsbudgeten blev lägre än beräknat. Sam-<br>mantaget understiger de takbegränsade utgifterna<br>den ursprungliga beräkningen med 13,6 miljarder<br>kronor. Detta innebär samtidigt att budgeterings-<br>marginalen blev i motsvarande grad högre. Margi-<br>nalen till utgiftstaket uppgick därför preliminärt till<br>drygt 24 miljarder kronor.</p>
<p>TABELL 5.4 TAKBEGRÄNSADE UTGIFTER ÅR 1997</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>STATSBUDGET</p></td><td>
<p>UTFALL</p></td><td>
<p>DIFFERENS</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden<br>exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>574,5</p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>-5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskning av anslags-<br>behållningar</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td></td><td>
<p>-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>580,5</p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>-11,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkrings-<br>sektorn vid sidan om<br>statsbudgeten</p></td><td>
<p>132,0</p></td><td>
<p>129,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa takbegränsade<br>utgifter</p></td><td>
<p>712,5</p></td><td>
<p>698,9</p></td><td>
<p>-13,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>24,1</p></td><td>
<p>13,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak</p></td><td>
<p>723</p></td><td>
<p>723</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<h5>Anslagsbehållningar</h5>
<p>På statsbudgeten finns det tre olika anslagstyper -<br>obetecknade anslag, reservationsanslag och raman-<br>slag. För reservationsanslag och ramanslag gäller att<br>outnyttjade medel vid budgetårets slut får överföras<br>som reserverade medel respektive anslagssparande<br>och användas under följande budgetår. För perioden<br>1992/93 till 1997 har reservationerna successivt<br>minskat medan anslagssparandet har ökat. En stor<br>del av förändringarna förklaras av att andelen reser-<br>vationsanslag minskat. För ramanslag gäller det mot-<br>satta. Budgetåret 1995/96 utgjorde ramanslagen 29<br>procent av totala antalet anslag och 17 procent av<br>totalt anvisade medel på statsbudgeten. År 1997 ut-<br>gjorde ramanslagen ca 85 procent av det totala an-<br></p>
<p>talet anslag och ca 94 procent av totalt anvisade me-<br>del på statsbudgeten.</p>
<p>TABELL 5.5 RESERVATIONER OCH ANSLAGS-</p>
<p>SPARANDE 1992/93 - 1997</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>BUDGETÅR</p></td><td>
<p>RESERVATIONER</p></td><td>
<p>ANSLAGS-</p>
<p>SPARANDE</p></td><td>
<p>TOTALT</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>38,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993/94</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>43,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>30,6</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>41,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995/96</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>42,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997 (prel. utfall)</p></td><td>
<p>14,2</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>49,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Riksrevisionsverket</p>
<p>Ramanslag infördes från och med budgetåret<br>1992/93 och anvisades under år 1992/93 till år<br>1995/96 i huvudsak för myndigheternas förvalt-<br>ningsanslag. Från och med år 1997 anvisas raman-<br>slag även för medel som regleras i författningar eller<br>särskilda regeringsbeslut, dvs medel som tidigare an-<br>visades på förslagsanslag. Av det totala anslagsspa-<br>randet år 1997 utgör anslagssparandet på förvalt-<br>ningsanslagen drygt 13 miljarder kronor, vilket är en<br>ökning med 1,6 miljarder kronor jämfört med bud-<br>getåret 1995/96. De största ökningarna ligger på an-<br>slagen till Försvarsmakten (+ 0,7 miljarder kronor)<br>och till Väg- och Banverken (+ 0,8 miljarder kronor).</p>
<p>Regeringen har tidigare (prop. 1996/97:1) redovi-<br>sat att anslagsbehållningarna bör uppmärksammas i<br>den årliga prövningen av myndigheternas resursbe-<br>hov. Som underlag för en sådan prövning har myn-<br>digheterna ålagts att redovisa den planerade använd-<br>ningen av den ackumulerade anslagsbehållningen<br>som vid det senaste räkenskapsårets slut uppgår till<br>mer än tre procent av anslaget. 1 budgetunderlaget<br>som myndigheterna lämnade i mars 1998 lämnades<br>för första gången en sådan redovisning. I den fortsat-<br>ta budgetberedningen inför budgetpropositionen för<br>1999 kommer dessa uppgifter att ingå i prövningen<br>av myndigheternas resursbehov.</p>
<p>Enligt gällande bestämmelser får myndigheterna<br>disponera anslagssparandet om regeringen inte beslu-<br>tat annat. Regeringen har för avsikt att strama upp<br>reglerna så att anslagssparande som överstiger tre<br>procent av anslaget får disponeras först efter beslut<br>av regeringen. Denna prövning skall ske samlat i<br>samband med budgetarbetet. Förändringen syftar till<br>att få en bättre finansiell styrning av myndigheterna.</p>
<p>126</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h4>5.3 Utgiftsprognos för budgetåret<br>1998</h4>
<p>Den nya budgetprocessen kräver en god och regel-<br>bunden uppföljning av statsbudgetens utgifter. Ut-<br>giftsökningar måste uppmärksammas i tid för att<br>kunna åtgärdas och på så sätt hindra att utgiftstaket<br>överskrids. Det skärpta uppföljningskravet har lett<br>till att regeringen vid flera tillfällen under pågående<br>budgetår följer upp utgiftsutvecklingen på anslagsni-<br>vå. Uppföljningen redovisas för riksdagen i den eko-<br>nomiska vårpropositionen och i budgetpropositio-<br>nen. Den samlade bedömningen av statsbudgetens<br>inkomster, utgifter och budgeteringsmarginal under<br>år 1998 påverkas vid sidan av förslagen i tilläggs-<br>budget också i hög grad av den makroekonomiska<br>bedömningen och av andra underliggande faktorer.</p>
<p>Sammantaget beräknas nu utgifterna under utgift-<br>staket år 1998 till 719,1 miljarder kronor. Budgete-<br>ringsmarginalen beräknas till 0,9 miljarder kronor,<br>vilket är 2,7 miljarder kronor lägre än i budgetpro-<br>positionen för 1998. Vid en avstämning mot det<br>statliga utgiftstaket skall även medel som anvisats<br>tidigare budgetår inkluderas. 1 statsbudgeten beräk-<br></p>
<p>TABELL 5.6 TAKBEGRÄNSADE UTGIFTER ÅR 1998</p>
<p>MILJAROER KRONOR</p>
<p>nades 5 miljarder kronor av tidigare anvisade medel<br>användas under 1998. Utgiftstaket för 1998 fast-<br>ställdes våren 1996 till 720 miljarder kronor och har<br>inte ändrats trots att fördelningen under utgiftstaket<br>ändrats vid flertal tillfällen.</p>
<p>1 tabell 5.7 redovisas de prognostiserade utgifterna<br>per utgiftsområde. Tillgängliga medel är summan av<br>tilldelade medel i statsbudgeten 1998, förslagen i<br>tilläggsbudget samt ingående reservationer och an-<br>slagssparande från tidigare år. För så gott som samt-<br>liga utgiftsområden bedöms att utgifterna under<br>1998 kommer att rymmas inom tillgängliga medel.<br>Det enda utgiftsområde där ramarna överskrids är<br>utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Orsaken<br>till det befarade överskridandet är att kommuner-<br>sättningar till flyktingar ökar mer än väntat. Rege-<br>ringen avser att återkomma i denna fråga i budget-<br>propositionen då utfallet bättre kan prognostiseras.<br>Vid det tillfället avser regeringen även att redovisa de<br>åtgärder som vidtas med anledning av överskridan-<br>det.</p>
<p>De största differenserna mellan prognos och till-<br>gängliga medel förklaras nedan.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>STATSBUDGE</p>
<p>T</p></td><td>
<p>PROGNOS</p></td><td>
<p>DIFFERENS</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>583,7</p></td><td>
<p>586,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkrings-<br>sektorn vid sidan av<br>statsbudgeten</p></td><td>
<p>132,7</p></td><td>
<p>132,4</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa takbegränsade<br>utgifter</p></td><td>
<p>716,4</p></td><td>
<p>719,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar på 5 miljarder kronor.</p>
<p>127</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 5.7 STATSBUDGETENS UTGIFTER ÅR 1998</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>INGÅENDE’</p>
<p>RES/RAM<br>980101</p></td><td>
<p>ANVISAT I<br>STATBUDGETEN</p></td><td>
<p>TILLÄGGSBUDGET</p></td><td>
<p>TILLGÄNGLIGA</p>
<p>MEDEL</p></td><td>
<p>UTGIFTSPROGNOS</p></td><td>
<p>DIFFERENS</p>
<p>TILLGÄNGLIGA</p>
<p>MEDEL-PROGNOS</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Rikets styrelse</p></td><td>
<p>1 551</p></td><td>
<p>3 977</p></td><td></td><td>
<p>5 528</p></td><td>
<p>3 977</p></td><td>
<p>1 551</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 090</p></td><td>
<p>2 063</p></td><td>
<p>-21</p></td><td>
<p>3131</p></td><td>
<p>2 322</p></td><td>
<p>809</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>792</p></td><td>
<p>5 662</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>6 464</p></td><td>
<p>6 009</p></td><td>
<p>455</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Rättsväsendet</p></td><td>
<p>974</p></td><td>
<p>21 034</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>22 004</p></td><td>
<p>21 796</p></td><td>
<p>208</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p></td><td>
<p>819</p></td><td>
<p>2 811</p></td><td></td><td>
<p>3 630</p></td><td>
<p>2 802</p></td><td>
<p>828</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Totalförsvar</p></td><td>
<p>4 491</p></td><td>
<p>41 244</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>45 835</p></td><td>
<p>42 567</p></td><td>
<p>3 268</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>7 482</p></td><td>
<p>11 434</p></td><td></td><td>
<p>18 916</p></td><td>
<p>12 292</p></td><td>
<p>6 624</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>-36</p></td><td>
<p>3 864</p></td><td></td><td>
<p>3 828</p></td><td>
<p>4 374</p></td><td>
<p>-546</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>531</p></td><td>
<p>22 499</p></td><td>
<p>254</p></td><td>
<p>23 284</p></td><td>
<p>22 873</p></td><td>
<p>411</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom m.m.</p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>37 193</p></td><td></td><td>
<p>37 571</p></td><td>
<p>37 554</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>803</p></td><td>
<p>62 701</p></td><td></td><td>
<p>63 504</p></td><td>
<p>62 560</p></td><td>
<p>944</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och barn</p></td><td>
<p>1 040</p></td><td>
<p>35 814</p></td><td></td><td>
<p>36 854</p></td><td>
<p>35 605</p></td><td>
<p>1 249</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>42 723</p></td><td>
<p>-4 238</p></td><td>
<p>38 579</p></td><td>
<p>37 485</p></td><td>
<p>1 094</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>5 352</p></td><td>
<p>47 542</p></td><td>
<p>706</p></td><td>
<p>53 600</p></td><td>
<p>49 338</p></td><td>
<p>4 262</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 Studiestöd</p></td><td>
<p>720</p></td><td>
<p>21 334</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>21 994</p></td><td>
<p>21 268</p></td><td>
<p>726</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>2 702</p></td><td>
<p>27 051</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>29 813</p></td><td>
<p>27 622</p></td><td>
<p>2 191</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17 Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>341</p></td><td>
<p>7 335</p></td><td></td><td>
<p>7 676</p></td><td>
<p>7 443</p></td><td>
<p>233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning<br>och byggande</p></td><td>
<p>2 745</p></td><td>
<p>22 826</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>25 647</p></td><td>
<p>22 164</p></td><td>
<p>3 483</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19 Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3 798</p></td><td>
<p>3 605</p></td><td></td><td>
<p>7 403</p></td><td>
<p>4 111</p></td><td>
<p>3 292</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1 410</p></td><td>
<p>1 178</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>2 625</p></td><td>
<p>1 792</p></td><td>
<p>833</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21 Energi</p></td><td>
<p>670</p></td><td>
<p>1 583</p></td><td>
<p>428</p></td><td>
<p>2 681</p></td><td>
<p>1 286</p></td><td>
<p>1 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22 Kommunikationer</p></td><td>
<p>4 022</p></td><td>
<p>24 101</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>28 120</p></td><td>
<p>24 802</p></td><td>
<p>3 318</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.</p></td><td>
<p>3 491</p></td><td>
<p>13726</p></td><td></td><td>
<p>17 217</p></td><td>
<p>12 751</p></td><td>
<p>4 466</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24 Näringsliv</p></td><td>
<p>2 107</p></td><td>
<p>2 698</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>4 825</p></td><td>
<p>3 310</p></td><td>
<p>1 515</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>361</p></td><td>
<p>93 049</p></td><td>
<p>4 270</p></td><td>
<p>97 680</p></td><td>
<p>97 455</p></td><td>
<p>225</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26 Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>109 125</p></td><td></td><td>
<p>109 125</p></td><td>
<p>103 410</p></td><td>
<p>5715</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27 Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>1 956</p></td><td>
<p>19 645</p></td><td></td><td>
<p>21 601</p></td><td>
<p>21 175</p></td><td>
<p>426</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>49 684</p></td><td>
<p>687 815</p></td><td>
<p>1 636</p></td><td>
<p>739 135</p></td><td>
<p>690 143</p></td><td>
<p>48 992</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>49 684</p></td><td>
<p>578 690</p></td><td>
<p>1 636</p></td><td>
<p>630 010</p></td><td>
<p>586 733</p></td><td>
<p>43 277</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>' Ingående reservation/ram är preliminära siffror från Riksrevisionsverket.</p>
<p>Utgiftsområde 6 Totalförsvar</p>
<p>Utgiftsprognosen överstiger i statsbudgeten anvisade<br>medel för år 1998. På grund av omläggningen till full<br>tillämpning av anslagsförordningen har Försvars-<br>makten ett anslagssparande, som avses användas till<br>finansiering av kommande materielleveranser. I nu-<br>varande prognos beräknas 1,2 miljarder kronor av<br>Försvarsmaktens anslagssparande förbrukas under år<br>1998.</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd<br>Utgiftsområdet har stora reservationer till följd av<br>förseningar i utbetalningarna. Den ingående balansen<br></p>
<p>år 1998 uppgår till drygt 7 miljarder kronor. Knappt<br>en miljard kronor av dessa medel förväntas förbru-<br>kas under år 1998.</p>
<p>Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar<br>Mottagningssystemet för asylsökande samt kommu-<br>nersättningar för flyktingar beräknas överskrida<br>budgeterade medel med ca 500 miljoner kronor. Or-<br>saken är att fler skyddsbehövande nu får uppehålls-<br>tillstånd och tas emot i kommunerna. Regeringen<br>avser att avvakta utfallet första halvåret 1998 för att<br>sedan återkomma till riksdagen i frågan i budgetpro-<br>positionen för 1999.</p>
<p>128</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och barn</p>
<p>Inom området har flertalet av anslagen reviderats ned<br>jämfört med statsbudgeten. Detta till följd av att det<br>föds färre barn än beräknat. Anslaget för underhålls-<br>stöd bedöms dock överstiga budgeterade medel med<br>ca 1 miljard kronor. Regeringen avser att i samband<br>med budgetpropositionen för 1999 ta ställning till<br>behov av förändringar i systemet för underhållsstö-<br>det.</p>
<p>Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</p>
<p>Hösten 1997 beräknades den öppna arbetslösheten<br>år 1998 uppgå till 7,4 procent. Denna prognos har<br>nu reviderats ned till 6,7 procent vilket ger stora ef-<br>fekter på statsbudgetens utgifter. Utgifterna inom ut-<br>giftsområde 13 beräknas nu bli ca 5 miljarder kronor<br>lägre än budgeterat. Den osäkerhet som finns i be-<br>räkningen av utgiftsnivån motiverar dock en viss<br>marginal. I tilläggsbudget för 1998 föreslås därför att<br>anslaget för arbetslöshetsersättning minskas med<br>drygt 4 miljarder kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj-<br>ning och byggande</p>
<p>Inom utgiftsområdet har utgifterna för räntebidrag<br>reviderats ned med ca 1 miljard kronor till följd av<br>lägre marknadsräntor.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan sägas att utgifterna exklusi-<br>ve statsskuldsräntorna enligt utgiftsprognosen över-<br>stiger anvisade medel för år 1998 med ca 6 miljarder<br>kronor. I princip minskar anslagssparandet i motsva-<br>rande mån. Sparade medel vid utgången av 1998 be-<br>räknas därmed uppgå till 43,3 miljarder kronor.<br></p>
<p>utgiftsökningen genom minskning av 1998 års an-<br>slag. I några fall föreslås indragning av anslagsbe-<br>hållningar.</p>
<p>Minskningarna av 1998 års anslag uppgår totalt<br>till 4 704 miljoner kronor. Denna minskning möjlig-<br>görs bl.a. av att utgifterna för arbetslöshetsersättning<br>beräknas bli 4 238 miljoner kronor lägre än vad som<br>beräknades i budgetpropositionen för 1998. Vidare<br>presenterar regeringen förslag om ökade inkomster<br>motsvarande 719 miljoner kronor för 1998.</p>
<p>Regeringens ambition är att ökade utgifter skall<br>finansieras genom motsvarande minskning av utgif-<br>terna samma år. Utvecklingen av de offentliga finan-<br>serna är positiv. Regeringen anser därför att det är<br>möjligt att redan 1998 öka insatserna till kommu-<br>nerna för vård, omsorg och skola. Detta förslag till<br>tilläggsbudget ryms inom de budgetpolitiska målen.<br>Efter de föreslagna åtgärderna uppgår budgeterings-<br>marginalen till 857 miljoner kronor.</p>
<h5>5.4.2 Utgiftsområde 1<br>Rikets styrelse</h5>
<p>C3 Allmänna val</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 205 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C3 Allmänna val<br>ökas med 12 400 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget C4 Stöd till politiska partier mins-<br>kas med motsvarande belopp.</p>
<h4>5.4 Förslag till tilläggsbudget till<br>statsbudgeten för budgetåret<br>1998</h4>
<h5>5.4.1 Inledning</h5>
<p>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för<br>löpande budgetår på tilläggsbudget göra en ny be-<br>räkning av statsinkomster samt ändra och anvisa nya<br>anslag. De förändringar av gällande statsbudget som<br>nu kan överblickas och andra frågor som regeringen<br>anser bör tas upp, redovisas i det följande.</p>
<p>Anslagsförändringarna i detta förslag till tilläggs-<br>budget uppgår netto till en ökning med ca 1 636<br>miljoner kronor.</p>
<p>De föreslagna ökningarna av anslag uppgår till to-<br>talt 6 339 miljoner kronor, varav 4 270 miljoner kro-<br>nor består av ökade anslag till kommunerna. I vissa<br>fall finns förslag till finansiering av den föreslagna<br></p>
<p>Av anvisade medel kommer som vid tidigare val en<br>viss del att avsättas för valteknisk information till in-<br>vandrare. Riksskatteverket svarar för informationen i<br>samråd med Statens invandrarverk.</p>
<p>Invandrare som bott i Sverige i minst tre år får<br>rösta och väljas till kommunala församlingar. Inför<br>1994 års val anvisade riksdagen för budgetåret<br>1993/94 (prop. 1993/94:105, bet. 1993/94:KU26,<br>rskr. 1993/94:163) 12,4 miljoner kronor för stöd till<br>partier för information till invandrare.</p>
<p>Regeringen anser att samma belopp bör stå till<br>förfogande för motsvarande ändamål vid 1998 års<br>val. Detta föreslås ske genom att det på statsbudge-<br>ten uppförda anslagsbeloppet för innevarande bud-<br>getår ökas med 12,4 miljoner kronor.</p>
<p>E2 Presstöd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 531 579 000<br>kronor.</p>
<p>5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>129</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget E2 Presstöd ökas<br>med 12 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget E3 Stöd till radio- och kassettidningar mins-<br>kas med motsvarande belopp.</p>
<p>Anslaget får användas i enlighet med bestämmelserna<br>i presstödsförordningen (1990:524) samt förordning-<br>en om tillfälligt driftsstöd (1997:1205). Det tillfälliga<br>driftsstöd som regeringen föreslog i tilläggsbudgeten i<br>september 1997 och som riksdagen beslutat om<br>(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiUll Tilläggsbudget<br>2, rskr. 1997/98:45) är ett bidrag för att lösa de aku-<br>ta ekonomiska problem som många tidningar med<br>allmänt driftsstöd har. Stödet fördelas för åren 1997<br>och 1998.</p>
<p>Enligt Presstödsnämndens prognos för år 1998<br>täcker inte anslaget beräknade utbetalningar av<br>presstöd. För att täcka kostnaderna för presstödet<br>inklusive det tillfälliga driftsstödet för år 1998 före-<br>slår regeringen att ytterligare 12 miljoner kronor an-<br>visas anslaget E2 Presstöd. Minskningen på anslaget<br>E3 Stöd till radio- och kassettidningar påverkar inte<br>verksamhetens nuvarande omfattning.</p>
<h5>5.4.3 Utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</h5>
<p>A2 Riksrevisionsverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 176 625 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Riksrevi-<br>sionsverket minskas med 27 400 000 kronor till följd<br>av att den revisionella verksamheten renodlas.</p>
<p>Riksrevisionsverkets (RRV:s) uppgifter innefattar i<br>dag revision, ekonomi- och resultatstyrning, tillhan-<br>dahållande och utveckling av ekonomi- och perso-<br>naladministrativa system samt ansvar för och drift av<br>statens betalningssystem. Riksdagen har godkänt re-<br>geringens förslag (prop. 1997/98:1, bet.<br>1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120) att RRV:s verk-<br>samhet skall renodlas och koncentreras till de revi-<br>sionella uppgifterna. Som en följd av detta överförs<br>den 1 juli 1998 den del av RRV:s verksamhet som<br>avser statens ekonomistyrningsfunktion till en ny<br>myndighet, Ekonomistyrningsverket (ESV). För att<br>hantera dessa frågor föreslås att 26,3 miljoner kro-<br>nor överförs från anslaget A2 Riksrevisionsverket till<br>det på tilläggsbudget uppförda ramanslaget A21<br></p>
<p>Ekonomistyrningsverket. Samtidigt flyttas ansvaret<br>för statens betalningssystem från RRV till Riksgälds-<br>kontoret (RGK). För att hantera det nya ansvaret för<br>betalningsfrågor tillförs RGK:s anslag för förvalt-<br>ningskostnader 1,1 miljoner kronor genom en<br>minskning med motsvarande belopp av anslaget A2<br>Riksrevisionsverket. Totalt minskas således anslaget<br>A2 Riksrevisionsverket med 27,4 miljoner kronor<br>avseende andra halvåret 1998.</p>
<p>A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 82 644 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A8 Riksgäldskonto-<br>ret: Förvaltningskostnader ökas med 1 125 000 kro-<br>nor. Finansiering sker genom att anslaget A2 Riksre-<br>visionsverket minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Riksdagen godkände regeringens förslag (prop.<br>1997/98:1, utg. omr. 2, bet. 1997/98:FiU2, rskr.<br>1997/98:120) att Riksrevisionsverkets verksamhet<br>skall renodlas och koncentreras på de revisionella<br>uppgifterna. Som följd av detta överförs den 1 juli<br>1998 ansvaret för statens betalningssystem till Riks-<br>gäldskontoret.</p>
<p>Syftet med överföringen av betalningsfunktionen<br>är att uppnå en effektivare upplåning, låneförvalt-<br>ning och likviditetsförvaltning. Överföringen medför<br>att Riksgäldskontorets tillgång till information för-<br>bättras vilket förväntas leda till lägre finansierings-<br>kostnader. För andra myndigheter skapas en högre<br>effektivitet genom möjligheten att vända sig till en<br>och samma myndighet för att diskutera finansiering,<br>likviditetsförvaltning och betalningsförmedling.</p>
<p>För att hantera det nya ansvaret för betalningsfrå-<br>gor föreslås att Riksgäldskontorets anslag för för-<br>valtningskostnader tillförs 1,1 miljoner kronor avse-<br>ende andra halvåret 1998.</p>
<p>A16 Bokföringsnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta än-<br>damål uppfört ett ramanslag på 5 394 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A16 Bokförings-<br>nämnden ökas med 800 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget A17 Bidrag till stiftelsen för<br>utvecklande av god redovisningssed minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>Riksdagen har nyligen antagit lagen (1998:9) om<br>miljöredovisning. Lagen innebär i korthet att förvalt-</p>
<p>130</p>
<p>PROP, 1997/98:150</p>
<p>ningsberättelsen - liksom tidigare - skall innehålla<br>miljöanknuten information i den mån informationen<br>är av betydelse för bedömningen av ett bolags verk-<br>samhet, ställning och resultat samt dess utvecklings-<br>möjligheter och framtidsutsikter. Därutöver infördes<br>ett särskilt upplysningskrav för sådana bolag som är<br>tillstånds- eller anmälningpliktiga enligt miljö-<br>skyddslagen. Upplysningskravet omfattar verksamhe-<br>tens påverkan på den yttre miljön. Den nya lagstift-<br>ningen förutsätter att kompletterande normgivning<br>utarbetas. Detta arbete bör falla på Bokförings-<br>nämnden.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Bok-<br>föringsnämnden får ökade resurser med 800 000<br>kronor. Detta finansieras genom att anslaget Al 7<br>Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovis-<br>ningssed minskas med motsvarande belopp. Detta<br>innebär att staten inte avser att tilldela de medel till<br>stiftelsen som beslutades i statsbudgeten för 1998.</p>
<p>A21 Ekonomistyrningsverket</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag A21 Eko-<br>nomistyrningsverket uppgående till 26 275 000 kro-<br>nor anvisas för 1998. Finansiering sker genom att<br>anslaget A2 Riksrevisionsverket minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>Riksdagen har godkänt regeringens förslag (prop.<br>1997/98:1, bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120) att<br>statens ekonomistyrningsfunktion renodlas och att<br>en ny myndighet inrättas. Riksrevisionsverket (RRV)<br>och Statens löne- och pensionsverk (SPV) har tidigare<br>ansvarat för de myndighetsuppgifter som nu förs<br>över till den nya myndigheten Ekonomistyrningsver-<br>ket (ESV).</p>
<p>En särskild utredare med uppgift att bl.a. ta fram<br>förslag till organisation, verksamhetsmål, reglerings-<br>brev, budget och arbetsformer tillsattes under hösten<br>1997 (dir. 1997:122). Utredaren fick vidare i uppgift<br>att ta fram förslag till strategi för effektivisering och<br>prioritering av de ekonomi- och personaladministra-<br>tiva system- och stödtjänsterna. Ansvaret för statens<br>betalningssystem kommer att föras över till Riks-<br>gäldskontoret (RGK). I utredarens uppdrag ingick<br>också att föreslå vilka arbetsuppgifter beträffande<br>statens betalningssystem som dels ska föras över till<br>RGK, dels har sådant samband med statens koncern-<br>redovisning att de bör ingå i den nya ekonomistyr-<br>ningsmyndigheten.</p>
<p>Utredaren överlämnade den 27 februari 1998 del-<br>rapporten Ekonomistyrningsverket med förslag i<br>nämnda hänseenden.</p>
<p>Utredaren skall fram till den 1 juli 1998 arbeta<br>med de förberedelser som krävs för att myndigheten<br>skall kunna verka fr.o.m. denna dag.</p>
<p>ESV skall verka för en effektiv och ändamålsenlig<br>ekonomisk styrning på alla nivåer i staten genom att<br>som regeringens stabsmyndighet förse regeringen<br>med underlag om den statliga ekonomin och förse<br>Regeringskansliet och myndigheterna med verktyg<br>för en effektiv styrning.</p>
<p>ESV skall vara ett stöd för såväl regeringen som<br>myndigheterna dels i styrning och uppföljning av sta-<br>tens verksamhet, ekonomi och resultat, dels avseende<br>ekonomi- och personaladministrativa system. De oli-<br>ka leden i ekonomistyrningsprocessen har en inbör-<br>des koppling och regeringen ser därför en stor fördel<br>i att hålla samman dessa i en gemensam organisation.<br>För att upprätthålla en hög kompetens i ekono-<br>mistyrningen krävs att verksamheten bedrivs i nära<br>kontakt med avnämarna, dvs. regeringen och myn-<br>digheterna. Regeringen har för avsikt att knyta ett<br>råd samt ett redovisningsråd till verket.</p>
<p>ESV kommer att ansvara för normering, metoder<br>för uppföljning och utvärdering samt tillhandahål-<br>lande av systemet för statlig redovisning (Riks), kon-<br>troll och analys av ekonomisk information, progno-<br>ser och avgiftsfrågor samt metodutveckling inom<br>ekonomistyrningsområdet. Statlig produktion av<br>ekonomi- och personaladministrativa system och<br>stödtjänster samordnas och integreras i den nya<br>myndigheten. Dessa verksamheter flyttas från RRV<br>och SPV. Hela den ekonomi- och personaladminist-<br>rativa system- och stödverksamheten finansieras med<br>avgifter. Den avgiftsfinansierade verksamheten<br>kommer att svara för ca 80 procent av den nya myn-<br>dighetens omslutning. Ansvaret för normering och<br>metodutveckling inom kassahållningsfrågor samt<br>uppgifter som hänger samman med statens koncern-<br>redovisningssystem skall ingå i ESV eftersom det<br>finns starka kopplingar till det statliga redovisnings-<br>systemet, medan ansvaret för statens betalningssys-<br>tem flyttas till RGK.</p>
<p>För att finansiera Ekonomistyrningsverket under<br>andra halvåret 1998 anvisas 26,3 miljoner kronor,<br>vilket motsvarar ett årligt anslag på 52,6 miljoner<br>kronor.</p>
<p>B3 Bidrag till kapitalet i Europeiska investerings-<br>banken</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>131</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag B3 Bidrag<br>till kapitalet i Europeiska investeringsbanken uppgå-<br>ende till 15 871 000 kronor anvisas för 1998. Finan-<br>siering sker genom att anslaget Bl Åtgärder för att<br>stärka det finansiella systemet minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>I statsbudgeten för år 1997 fanns för detta ändamål<br>uppfört ett anslag på 860 miljoner kronor. Till följd<br>av den försvagade kronkursen i förhållande till ecun<br>visade sig beloppet vara otillräckligt för att täcka<br>kostnaderna för inbetalningarna. För att täcka före-<br>gående års underskott föreslår regeringen att<br>15,9 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1998.</p>
<p>Under 1998 kommer guvernörsrådet att besluta<br>om en höjning av bankens kapital, sannolikt med<br>högst 61 procent. För att täcka kostnaden för denna<br>kapitalhöjning kommer medel att tas från bankens<br>reserver, vilket innebär att ägarna inte behöver göra<br>ytterligare inbetalningar. Samtidigt kommer den in-<br>betalade andelen av bankens kapital sannolikt att<br>sänkas från 7,5 procent till 6 procent. Kapitalhöj-<br>ningen innebär dock ett ökat garantiåtagande från<br>ägarna. Det svenska garantiåtagandet beräknas öka<br>från 1,9 miljarder ecu till högst 3,1 miljarder ecu. Be-<br>slutet om kapitalhöjningen träder i kraft omedelbart<br>efter godkännandet av bankens guvernörsråd.</p>
<h5>5.4.4 Utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd</h5>
<p>Al Riksskatteverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta än-<br>damål uppfört ett ramanslag på 356 304 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Riksskatteverket<br>minskas med netto 4 000 000 kronor.</p>
<p>Justitiekanslern har i beslut den 20 februari 1998<br>medgivit ett yrkande från en privatperson om ersätt-<br>ning på grund av överträdelse av gemenskapsrätten<br>avseende bl.a. rådets direktiv angående punktskatt på<br>mineraloljor (rådets direktiv 92/12 EEG av den 25<br>februari 1992 om allmänna regler för punktskatte-<br>pliktiga varor och om innehav, flyttning och över-<br>vakning av sådana varor, EGT nr L 76, 23.31.992,<br>s 1 samt rådets direktiv 92/81 EEG av den 19 okto-<br>ber 1992 om harmonisering av strukturerna för<br>punktskatter på mineraloljor, EGT nr 316,<br>31.10.1992, s 12). Till Justitiekanslern har inkommit<br>ca 500 liknande ersättningsanspråk från personer<br>företrädesvis bosatta i Tomedalen. Till stöd för sina<br></p>
<p>anspråk har de åberopat bl.a. att de på grund av den<br>svenska lagstiftningen under tiden den 1 januari<br>1996 - den 30 juni 1997 gått miste om möjligheten<br>att köpa lågbeskattad, rödmärkt olja i Finland.<br>Kraven avser till största delen ersättning för skillna-<br>den mellan faktisk kostnad för svensk olja och pre-<br>sumtiv kostnad om motsvarande mängd rödmärkt<br>finsk olja hade kunnat tankas i Finland. Huvuddelen<br>av dessa ersättningsanspråk har av Justitiekanslern<br>överlämnats till Riksskatteverket för fortsatt hand-<br>läggning.</p>
<p>Handläggningen av ersättningsanspråken beräk-<br>nas kunna slutföras under 1998. För att ge Riksskat-<br>teverket möjligheten att besluta om och betala ut<br>skadestånd i de angivna fallen bedömer regeringen<br>att Riksskatteverkets anslag behöver ökas med 10<br>miljoner kronor. Även i de fall det är Justitiekanslern<br>som beslutar om skadestånd bör Riksskatteverket ha<br>hand om utbetalningen av skadestånden. Beräkning-<br>en är preliminär och regeringen avser att återkomma<br>i budgetpropositionen för 1999 med dels en mer pre-<br>ciserad beräkning dels förslag till finansiering. Ut-<br>gångspunkten är att finansiering skall ske inom ut-<br>giftsområdets ram.</p>
<p>Samtidigt görs en neddragning av Riksskattever-<br>kets anslag med 14 miljoner kronor, som överförs till<br>anslaget A3 Tullverket för punktskattekontroll. Det-<br>ta innebär att Riksskatteverkets anslag 1998 minskas<br>med netto 4 miljoner kronor.</p>
<p>A3 Tullverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>1 036 369 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Tullverket ökas<br>med 14 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget Al Riksskatteverket minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>Mycket tyder på att skatteundandragandena av<br>punktskatter på framför allt alkohol och tobak men<br>även på mineraloljeprodukter har ökat i omfattning.<br>Tullverkets ökade beslag av dessa varor indikerar att<br>så är fallet. En annan indikator på detta är att statens<br>skatteintäkter från dessa varor minskar och att höj-<br>ningarna av tobaksskatten under 1997 endast beräk-<br>nas leda till en marginell ökning av intäkterna.</p>
<p>Regeringen har i dag i en proposition<br>(1997/98:100) föreslagit att Tullverket skall ges för-<br>bättrade möjligheter att kontrollera underlaget för<br>punktskatter avseende alkohol, tobak och minera-<br>loljor i den EU-interna trafiken. De nya reglerna före-<br>slås träda i kraft den 1 juli 1998. Under förutsättning<br>att riksdagen godkänner regeringens förslag, föreslås<br>att Tullverkets anslag tillförs 14 miljoner kronor för</p>
<p>132</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>år 1998 för att påbörja den nya kontrollverksamhe-<br>ten.</p>
<h5>5.4.5 Utgiftsområde 5<br>Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan</h5>
<p>A2 Nordiskt samarbete</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 452 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Nordiskt samar-<br>bete ökas med 100 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget Al Utrikesförvaltningen minskas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Regeringen anser att Föreningen Norden behöver<br>särskilt ekonomiskt stöd på 1 miljon kronor till in-<br>formationsverksamheten vid Arena Norden. Verk-<br>samheten beskrivs närmare under utgiftsområde 17<br>Kultur, medier, trossamfund och fritid. Finansiering-<br>en delas mellan utgiftsområde 17 och utgiftsområde<br>5. Medlen på anslaget A2 Nordiskt samarbete be-<br>räknas inte räcka för den del som skall finansieras av<br>utgiftsområde 5. Regeringen föreslår därför att an-<br>slaget ökas med 100 000 kronor.</p>
<p>D4 Forskning till stöd för nedrustning och inter-<br>nationell säkerhet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 262 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget D4 Forskning till<br>stöd för nedrustning och internationell säkerhet ökas<br>med 500 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget Dl Utredningar och andra insatser på det<br>utrikespolitiska området minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>Sverige bidrar i betydande omfattning med expertis<br>till FN:s säkerhetsråds särskilda kommission för eli-<br>minering av Iraks massförstörelsevapen (UNSCOM).<br>Detta sker genom att personal från Försvarets forsk-<br>ningsanstalt ställs till UNSCOM:s förfogande. Dessa<br>bidrag från svensk sida förväntas komma att öka yt-<br>terligare under innevarande år. För att kunna möta<br>ökade kostnader till följd härav föreslår regeringen<br>att 500 000 kronor tillförs anslaget.</p>
<h5>5.4.6 Utgiftsområde 6<br>Totalförsvar</h5>
<p>A2 Fredsfrämjande truppinsatser</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 384 419 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Fredsfrämjande<br>truppinsatser ökas med 150 000 000 kronor. Finan-<br>siering sker till viss del genom att anslaget B2 Funk-<br>tionen Försörjning med industrivaror och anslaget<br>B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-<br>ningstjänst minskas med 25 000 000 kronor vardera.</p>
<p>Sverige deltar med en reducerad bataljon i en mellan<br>de nordiska länderna och Polen gemensam brigad<br>inom ramen för den Nato-ledda multinationella<br>fredsstyrkan Stabilization Force (SFOR) i syfte att<br>genomföra fredsavtalet för Bosnien-Hercegovina.<br>Mandatet för SFOR löper ut den 12 juni 1998. Re-<br>geringen bedömer att en fortsatt internationell militär<br>närvaro, med svenskt deltagande i nuvarande om-<br>fattning efter den 12 juni är nödvändig för att ge-<br>nomföra fredsavtalet.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget A2 Fredsfrämjan-<br>de truppinsatser tillförs 150 miljoner kronor för att<br>möjliggöra en fortsatt svensk insats inom ramen för<br>SFOR efter den 12 juni 1998, samt för att skapa en<br>handlingsfrihet för svensk medverkan i fredsfräm-<br>jande truppinsatser, t.ex. inledande insatser med<br>snabbinsatsstyrkan eller inledande insatser inom ra-<br>men för FNs snabbinsatsbrigad SH1RBRIG under år<br>1998. Den väntade positiva utveckling i forna Jugo-<br>slavien, som föranlett en reducering av anslaget med<br>100 miljoner kronor, har inte till fullo infriats. Där-<br>för återförs dessa medel till anslaget. Finansiering av<br>resterande 50 miljoner kronor sker till viss del genom<br>en minskning med 25 miljoner kronor av anslaget B2<br>Funktionen Försörjning med industrivaror samt ge-<br>nom en minskning med 25 miljoner kronor av ansla-<br>get B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-<br>ningstjänst.</p>
<p>B9 Funktionen Transporter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns det<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>190 500 000 kronor.</p>
<p>133</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B9 Funktionen<br>Transporter ökas med 3 700 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget B3 Funktionen Befolk-<br>ningsskydd och räddningstjänst minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget B9 tillförs</p>
<p>3.7 miljoner kronor på grund av tidigare felbudgete-<br>ring i budgetpropositionen för 1998.</p>
<h5>5.4.7 Utgiftsområde 9</h5>
<h5>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</h5>
<p>B10 Bidrag till äldrebostäder m.m.</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt reservationsanslag<br>BIO Bidrag till äldrebostäder m.m. uppgående till<br>250 000 000 kronor anvisas för 1998.</p>
<p>Ädelreformen medförde kraftigt ökade behov av go-<br>da och funktionella bostäder och lokaler avsedda för<br>äldre. En del av dessa behov har kunnat tillgodoses<br>genom de omfattande ny- och ombyggnationer av<br>äldreboendet som har ägt rum i kommunerna under<br>senare år, till en del finansierat med statliga stimu-<br>lansmedel. På många håll är dock behovet fortsatt<br>stort av nya och ombyggda bostäder för äldre och i<br>många kommuner pågår också en utbyggnad. För att<br>bl.a. säkerställa att nödvändiga nya projekt inte<br>skjuts på framtiden har regeringen i propositionen<br>Bostadspolitik för hållbar utveckling (prop.<br>1997/98:119) aviserat att en ram på motsvarande<br>400 miljoner kronor skall avsättas för ett tillfälligt<br>statligt byggstöd för äldrebostäder m.m. i kommu-<br>nerna under åren 1998 och 1999. Regeringen be-<br>handlar denna fråga i propositionen Nationell hand-<br>lingsplan för äldrepolitiken (prop. 1997/98:113) som<br>regeringen beslutat i anslutning till den ekonomiska<br>vårpropositionen. Åtgärden medför ökade förutsätt-<br>ningar för kommunerna att uppfylla de nationella<br>mål för äldrepolitiken som bl.a. innebär att äldre<br>skall ha möjlighet att vid behov kunna flytta till en<br>särskild boendeform.</p>
<p>Medlen skall kunna användas för ny- och om-<br>byggnad samt förbättringar av dels bostäder i sär-<br>skilda boendeformer, dels sådana lokaler i anslutning<br>till det särskilda boendet som skall användas som<br>möteslokaler, samlingslokaler etc. för äldre. För år<br>1998 föreslår regeringen att 250 miljoner kronor an-<br>visas under ett nytt reservationsanslag. Medlen före-<br></p>
<p>slås disponeras av Boverket i enlighet med förordning<br>som regeringen senare meddelar. Återstående me-<br>delsbehov har beaktats i ramarna för utgiftsområde 9<br>fr.o.m. 1999.</p>
<p>C5 Statens institutionsstyrelse</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 503 986 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C5 Statens institu-<br>tionsstyrelse ökas med 4 300 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget Dl Kriminalvården un-<br>der utgiftsområde 4 Rättsväsendet minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>I propositionen Vissa reformer av påfölj dssystemet<br>(prop. 1997/98:96) framhåller regeringen att det är<br>mycket otillfredsställande att ungdomar under 18 år<br>placeras i fängelse när de begått allvarliga brott, ef-<br>tersom fängelse är en olämplig miljö för barn och<br>ungdomar. Därför är det angeläget att det tillskapas<br>en alternativ form av frihetsberövande som gör det<br>möjligt att hålla de yngsta lagöverträdarna utanför<br>fängelserna. Regeringen föreslår således att en ny fri-<br>hetsberövande påföljd skall införas, sluten ungdoms-<br>vård. Ansvaret för verkställigheten av vården bör till-<br>falla Statens institutionsstyrelse (SiS). Institutions-<br>styrelsen har sedan den 1 april 1994 ansvaret för<br>planeringen och driften av de särskilda ungdomshem<br>som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda be-<br>stämmelser om vård av unga (LVU). Mot denna<br>bakgrund måste Statens institutionsstyrelse anses ha<br>goda möjligheter att inom sin organisation kunna ta<br>hand om de unga lagöverträdare som kan komma i<br>fråga för ett frihetsberövande. Under 1998 måste In-<br>stitutionsstyrelsen göra vissa investeringar, utbilda<br>personal och vidta andra förberedande åtgärder för<br>att kunna starta verksamheten 1999. Medelsbehovet<br>beräknas till 4,3 miljoner kronor för dessa insatser.</p>
<h5>5.4.8 Utgiftsområde 13<br>Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</h5>
<p>Al Bidrag till arbetslöshetsersättning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>40 681 334 000 kronor.</p>
<p>134</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning minskas med 4 238 334 000<br>kronor.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten beräknas under inne-<br>varande budgetår uppgå till 6,7 procent, vilket är 0,7<br>procentenheter lägre än den bedömning som gjordes<br>i budgetpropositionen för 1998. Totalt beräknas ut-<br>betalningarna från anslaget för bidrag till arbetslös-<br>hetsersättning uppgå till 36 443 miljoner kronor<br>innevarande budgetår. Det är 4 238 miljoner kronor<br>lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen.</p>
<p>Antalet deltagare i resursarbeten och offentliga<br>tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa (OTA) har suc-<br>cessivt ökat sedan årsskiftet men har ännu inte nått<br>upp till den beräknade omfattningen på 10 000 per-<br>soner per månad i respektive åtgärd. I februari 1998<br>fanns 3 300 kvinnor och 3 500 män i OTA och<br>3 100 kvinnor och 700 män i resursarbete.<br>Regeringen bedömer att antalet anvisade till re-<br>sursarbete kommer att öka, bl.a. mot bakgrund av de<br>regelförändringar som föreslås nedan. Regeringens<br>avsikt är även att i budgetpropositionen för 1999<br>återkomma med ett förslag som innebär att resursar-<br>bete får beviljas även under 1999. Den tillfälliga av-<br>gångsersättning som kunde medges under andra<br>halvåret 1997 har fått en större omfattning än vad<br>som beräknades i budgetpropositionen och totalt ha-<br>de 18 600 personer beviljats sådan ersättning i janua-<br>ri 1998. Åtgärden generationsväxling som infördes<br>vid årsskiftet har hittills haft en liten omfattning. Re-<br>geringen bedömer dock att antalet successivt kom-<br>mer att öka bl.a. med anledning av de förändringar<br>av reglerna för åtgärden som redovisas i tilläggsbud-<br>get under utgiftsområdet. Sammantaget beräknas ut-<br>betalningarna under 1998 från anslaget till resursar-<br>beten, OTA, den tillfälliga avgångsersättningen samt<br>generationsväxling uppgå till 4 433 miljoner kronor.</p>
<p>Utgifterna för resursarbeten bör fr.o.m. den 1 juli<br>1998 inte längre beräknas under utgiftsområde 13<br>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Utgifterna bör i<br>stället beräknas under utgiftsområde 14 Arbets-<br>marknad och arbetsliv. Anslaget Al Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning under utgiftsområdet bör där-<br>för minskas med 606 miljoner kronor samtidigt som<br>anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökas<br>med 606 miljoner kronor i förhållande till statsbud-<br>geten.</p>
<p>Regeringen föreslår mot denna bakgrund att an-<br>slaget Al Bidrag till arbetslöshetsersättning minskas<br>med 4 238 miljoner kronor.</p>
<p>Resursarbete</p>
<p>Regeringens förslag: Den som anvisats till re-<br>sursarbete får ersättas med högst 90 procent av av-<br>talsenlig lön.</p>
<p>Enligt nuvarande regler får en arbetsgivare som tar<br>emot en arbetslös person i resursarbete ersätta denna<br>med högst 90 procent av den dagpenninggrundande<br>inkomsten. Detta medför vissa problem på arbets-<br>platserna om några av deltagarna i resursarbete har<br>en mycket låg inkomstrelaterad arbetslöshetsersätt-<br>ning eller endast erhåller grundbeloppet i arbetslös-<br>hetsförsäkringen. Det bör vara arbetsgivaren och de<br>lokala arbetstagarorganisationerna som avgör storle-<br>ken på ersättningen genom de särskilda kollektivav-<br>tal som tecknas då arbetsgivare anordnar resursarbe-<br>ten. Lönen enligt det särskilda kollektivavtalet får<br>dock inte överstiga 90 procent av den lön som gäller<br>enligt ordinarie kollektivavtal på den aktuella arbets-<br>platsen. Den ersättning staten betalar till arbetsgivar-<br>na bör dock vara oförändrad, dvs. 80 procent av den<br>dagpenninggrundande inkomsten samt därtill höran-<br>de sociala avgifter och särskild löneavgift. Föränd-<br>ringen innebär inte några utgiftsökningar och påver-<br>kar inte ramen för utgiftsområdet.</p>
<p>Regeringens förslag: För att förenkla administra-<br>tionen kring åtgärden ersätts arbetsgivare som an-<br>ordnar resursarbete med en schablonsmässigt beräk-<br>nad månadsersättning som regleras vid anvisnings-<br>tidens slut.</p>
<p>Enligt nuvarande regler betalar arbetsgivaren lön till<br>den anvisade och rekvirerar sedan i efterskott från<br>länsarbetsnämnden ersättningen för den bidragsbe-<br>rättigade delen. Denna varierar beroende på hur stor<br>del av tiden personen i resursarbete haft vikariat med<br>ordinarie avtalsenlig lön. I resursarbete skall arbets-<br>givaren och arbetstagarorganisationerna på arbets-<br>platsen ha kommit överens om att den anvisade skall<br>erbjudas alla lämpliga kortare vikariat som uppstår.<br>Vid vikariat erhåller den anvisade avtalsenlig lön och<br>arbetsgivaren betalar därtill hörande sociala avgifter<br>och särskild löneavgift och under denna tid utgår<br>ingen ersättning till arbetsgivaren. Det är i vissa fall<br>ett administrativt betungande system för arbetsgivar-<br>na att månadsvis beräkna vad som är lön och ersätt-<br>ning. Detta minskar arbetsgivarnas benägenhet att<br>vilja anordna resursarbeten. Förslaget till förändring<br>innebär inga utgiftsökningar och påverkar inte ramen<br>för utgiftsområdet.</p>
<p>135</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Privata vårdhem och andra<br>verksamheter som upphandlats på entreprenad av en<br>kommun liksom stiftelser och friskolor får fr.o.m.<br>den 1 juli 1998 anordna resursarbeten. Detta skall<br>avse långvarigt pågående entreprenader per den 1<br>april 1998.</p>
<p>Endast arbetsgivare inom offentliga sektorn samt för-<br>säkringskassor och kyrkliga arbetsgivare kan i dag ta<br>emot personer i resursarbete. Det finns dock ett in-<br>tresse även hos andra arbetsgivare att ta emot re-<br>sursarbetare som utför tjänster inom den offentliga<br>sektorn genom exempelvis kommunalt upphandlad<br>entreprenad där risken för undanträngning inte be-<br>döms lika stor som hos andra privata företag på<br>marknaden. Det finns flera parter som gynnas vid<br>resursarbete; arbetsgivaren och den arbetslöse och -<br>eftersom det gäller den offentliga sektorn - även all-<br>mänheten. Genom att de arbetslösa i resursarbetet,<br>som i huvudsak är kvinnor, kan gå in och ta lämpliga<br>vikariat får de också bättre chanser på den reguljära<br>arbetsmarknaden. Arbetslösa i kommuner där vår-<br>den i stor utsträckning lagts ut på entreprenad har<br>dock små eller inga möjligheter att bli anvisade till<br>resursarbete. Eftersom resursarbete är en åtgärd som<br>utgår från en trepartsöverenskommelse, dvs. en över-<br>enskommelse mellan arbetsgivare, arbetstagare och<br>arbetsförmedling, kan parterna ta ett särskilt stort<br>ansvar för att bevaka att resursarbetet inte undan-<br>tränger reguljärt arbete när det gäller offentligt upp-<br>handlade verksamheter i privat regi. Regelföränd-<br>ringen omfattar endast långvarigt pågående<br>entreprenader per den 1 april 1998. Förslaget om ut-<br>vidgning av gruppen arbetsgivare som kan anordna<br>resursarbete innebär inga utgiftsökningar och påver-<br>kar inte ramen för utgiftsområdet.</p>
<p>Generationsväxling<br></p>
<p>betalar arbetsgivaren ett finansieringsbidrag till staten<br>motsvarande 25 procent av den ersättning som staten<br>lämnar. Ansökan om generationsväxling kan enligt<br>nuvarande regler göras under perioden den 1 januari<br>till den 31 augusti 1998.</p>
<p>Generationsväxlingen har hittills utnyttjats i<br>mycket begränsad utsträckning bl.a. beroende på<br>bristfällig information inledningsvis kring åtgärden<br>och utformningen av delar av regelverket. Sedan åt-<br>gärden infördes har emellertid även långtidsarbets-<br>lösheten minskat kraftigt, som ett resultat av ett för-<br>bättrat konjunkturläge och regeringens övriga<br>insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen<br>har gjort en samlad bedömning och funnit det ange-<br>läget att justera villkoren för åtgärden. Dessa juste-<br>ringar innebär bl.a. att det skall vara möjligt att till<br>generationsväxling anvisa arbetslösa personer som<br>inte är långtidsarbetslösa på grund av att de under en<br>kortare tid innehaft en anställning eller deltagit i en<br>arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En förutsättning är<br>att detta inte nämnvärt stärkt deras ställning på ar-<br>betsmarknaden. Som ytterligare förutsättningar gäl-<br>ler att personen som nyanställs omedelbart dessför-<br>innan varit anmäld som arbetssökande hos den<br>offentliga arbetsförmedlingen under minst 12 måna-<br>der och att personens sysselsättningssituation inte<br>kan lösas på annat sätt. Personer som inte fyllt 25 år<br>kan anvisas till generationsväxling under den enda<br>förutsättningen att han eller hon omedelbart före ny-<br>anställningen varit anmäld som arbetssökande vid<br>den offentliga arbetsförmedlingen under minst 90<br>dagar. Om särskilda skäl föreligger skall det även va-<br>ra möjligt att visstidsanställa, alternativt provanstäl-<br>la, anvisade personer i stället för att tillsvidareanställa<br>dem. De ändrade reglerna som genomförts genom<br>ändring i förordningen (1997:1287) om genera-<br>tionsväxling på arbetsmarknaden träder i kraft den<br>15 maj 1998. Förslaget innebär inga utgiftsökningar<br>och påverkar inte ramen för utgiftsområdet.</p>
<p>Regeringens förslag: Möjligheten att ansöka om<br>generationsväxling förlängs till och med den 31 de-<br>cember 1998 för personer som fyller 63 år senast den<br>31 augusti 1998. Förslaget skall gälla från och med<br>den 1 september 1998.</p>
<p>Generationsväxling innebär i korthet att en person<br>som fyllt 63 år och som har haft en sammanhängan-<br>de anställning i minst två år, efter överenskommelse<br>med arbetsgivaren kan lämna sin anställning i förtid.<br>Villkoret är att en långtidsarbetslös person som fyllt<br>20 men inte 35 år tillsvidareanställs. Den som lämnar<br>sin anställning får en ersättning från staten som upp-<br>går till 80 procent av den sjukpenninggrundande in-<br>komsten vid avgången, dock maximalt 14 400 kro-<br>nor per månad under år 1998. Som delfinansiering</p>
<h5>5.4.9 Utgiftsområde 14</h5>
<h5>Arbetsmarknad och arbetsliv</h5>
<p>A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>21 043 793 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Arbetsmark-<br>nadspolitiska åtgärder ökas med 606 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Resursarbeten ingår under budgetåret 1998 i Ar-<br>betsmarknadsverkets mål för omfattningen av de</p>
<p>136</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>konjunkturberoende åtgärderna. Utgifterna för re-<br>sursarbete bör därför fr.o.m. den 1 juli 1998 inte<br>längre beräknas under utgiftsområde 13 Ekonomisk<br>trygghet vid arbetslöshet. Utgifterna bör istället be-<br>räknas under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och<br>arbetsliv. Anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder bör därför ökas med 606 miljoner kronor<br>samtidigt som anslaget Al Bidrag till arbetslöshetser-<br>sättning minskas med motsvarande belopp. Förslaget<br>innebär en förenkling och ett förtydligande kring fi-<br>nansieringen av de arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>derna.</p>
<p>Bl Arbetarskydds verket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 365 196 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Bl Arbetarskydds-<br>verket ökas med 147 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget Bil Bidrag till Stiftelsen Utbild-<br>ning Nordkalotten minskas med motsvarande be-<br>lopp.</p>
<p>Arbetarskyddsstyrelsens medverkan i EU-arbetet har<br>blivit alltmer kostnadskrävande. Anslaget Bl Arbe-<br>tarskyddsverket bör förstärkas genom en överföring<br>från anslaget Bil Bidrag till Stiftelsen Utbildning<br>Nordkalotten.</p>
<p>B5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 212 217 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under 1998 i fråga om anslag B5 Forskning och ut-<br>veckling inom arbetslivsområdet besluta om en hög-<br>sta ram för åtaganden, som inklusive tidigare åta-<br>ganden uppgår till högst 420 000 000 kronor och<br>som medför utgifter under perioden 1999 - 2003.</p>
<p>Rådet för arbetslivsforskning har funnits i två år.<br>Under denna tid har Rådet haft ett beslutsbemyndi-<br>gande om totalt 160 miljoner kronor för en kom-<br>mande fyraårsperiod. Detta innebär en alltför kraftig<br>begränsning av Rådets möjligheter att fatta långsikti-<br>ga beslut. Dessutom har Rådet behov av att kunna<br>besluta om åtaganden som sträcker sig över en längre<br>tidsperiod än fyra år. Regeringen föreslår därför en<br>utökad bemyndiganderam för verksamheten.</p>
<p>B6 Bidrag till Samhall AB</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>4 356 419 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B6 Bidrag till Sam-<br>hall AB ökas med 100 000 000 kronor.</p>
<p>Samhalls resultat för 1997 blev en förlust på<br>238 miljoner kronor, efter finansnetto och skatt. År<br>1996 hade Samhall ett negativt resultat på 71 miljo-<br>ner kronor. Även det innevarande året beräknas ge<br>ett underskott, preliminärt på ca 100 miljoner kro-<br>nor. Samhall AB har i sin koncernplanering för 1999<br>skisserat ett scenario som innebär snabbt ökande un-<br>derskott och ett direkt konkurshot något år in på<br>2000-talet. I ett kortare perspektiv bedömer Samhall<br>att den nuvarande sysselsättningsvolymen behöver<br>minskas ytterligare för att nedbringa kostnaderna för<br>verksamheten. Eftersom Samhall inte säger upp ar-<br>betshandikappade anställda vid övertalighet måste<br>minskningen ske genom naturlig avgång. Samhall<br>bedömer därför att en eventuell personalminskning<br>måste inledas snarast genom en betydligt minskad<br>ersättningsrekrytering.</p>
<p>Mot bakgrund av det scenario som Samhall redo-<br>visat har ett analysarbete initierats inom Finans- och<br>Arbetsmarknadsdepartementen, bl.a. genom obero-<br>ende extern företagsekonomisk expertis, i syfte att<br>studera Samhalls ekonomiska situation och förut-<br>sättningar såväl företagsekonomiskt som organisato-<br>riskt. Analysarbetet skall ligga till grund för regering-<br>ens förslag i budgetpropositionen för 1999. I<br>sammanhanget kan noteras att Riksrevisionsverket<br>f.n. arbetar med en studie av Samhall, som en del i en<br>arbetsmarknadspolitisk uppföljning. Den väntas bli<br>färdig till årsskiftet.</p>
<p>Det är enligt regeringens mening angeläget att an-<br>talet arbetstillfällen för arbetshandikappade hos<br>Samhall inte minskar. De resultatkrav som staten<br>ställer på Samhall skall således ligga fast. Det innebär<br>bl.a. att kravet på en minsta sysselsättningsvolym på</p>
<p>31,9 miljoner arbetade timmar kvarstår för år 1998.<br>Koncernen har f.n. ca 26 200 arbetshandikappade<br>anställda, vilket motsvarar statens krav på minsta<br>antal arbetstimmar.</p>
<p>För att säkerställa att Samhall kan svara mot kra-<br>vet föreslår regeringen att Samhall AB tillförs<br>100 miljoner kronor. Som ett villkor gäller att syssel-<br>sättningen inte minskar under 1998 jämfört med<br>1997.</p>
<p>137</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Åldersgränsen vid vissa arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder</p>
<p>Regeringens förslag: Kommuners ansvar för ung-<br>domar skall omfatta ungdomar fram till den dag de<br>fyller 20 år. Som en konsekvens härav skall arbetslö-<br>sa kunna ta del av de arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>derna arbetslivsutveckling, arbetsmarknadsutbild-<br>ning, arbetsplatsintroduktion, bidrag till arbetslösa<br>m.fl. som startar egen näringsverksamhet, datortek,<br>individuellt anställningsstöd, interpraktikstipendier<br>samt kommuners ansvar för ungdomar mellan 20<br>och 24 år från och med den dag den arbetslöse fyller<br>20 år. Förslaget skall gälla från och med den 1 juli<br>1998.</p>
<p>Lagen om kommuners ansvar för ungdomar infördes<br>den 1 oktober 1995. Lagen innebär i korthet att en<br>kommun får anordna praktik eller annan verksamhet<br>på heltid för arbetslösa ungdomar som inte genom-<br>går gymnasieskola eller liknande utbildning till och<br>med den 30 juni det år de fyller 20 år. Denna ord-<br>ning innebär för vissa ungdomar att de inte har möj-<br>lighet att omfattas av denna lag längre än till en ålder<br>av 19,5 år medan andra kan delta tills de är 20,5 år.<br>Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att lagen<br>om kommuners ansvar för ungdomar från och med<br>den 1 juli 1998 skall omfatta ungdomar fram till den<br>dag de fyller 20 år.</p>
<p>Det finns inom ramen för de arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärderna ett antal åtgärder som är tillgängliga<br>för arbetslösa från och med den 1 juli det år den ar-<br>betslöse fyller 20 år. Mot bakgrund av ovanstående<br>föreslår regeringen att åtgärderna arbetslivsutveck-<br>ling, arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduk-<br>tion, bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen<br>näringsverksamhet, datortek, individuellt anställ-<br>ningsstöd, interpraktikstipendier samt kommuners<br>ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år, skall vara<br>tillgängliga för personer från och med den dag de<br>fyller 20 år. Förslaget föranleder en ändring i lagen<br>(1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar<br>och i lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för<br>ungdomar mellan 20 och 24 år. Regeringen kommer<br>i budgetpropositionen för 1999 att föreslå motsva-<br>rande ändring när det gäller rätten till grundbelopp i<br>arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget innebär inga ut-<br>giftsökningar och påverkar inte ramen för utgiftsom-<br>rådet.</p>
<p>Interpraktik</p>
<p>Regeringens bedömning: Minst 1 000 ungdomar<br>beviljas interpraktikstipendier under budgetåret<br>1998.</p>
<p>Den första oktober 1997 flyttades huvudmannaska-<br>pet för de så kallade Europastipendierna till Svenska<br>EU-programkontoret. Samtidigt ändrades benäm-<br>ningen på åtgärden till interpraktikstipendier och ut-<br>ökades till att gälla praktik i hela världen. Sedan sti-<br>pendierna infördes har intresset från de arbetslösa<br>ungdomarna varit stort. Det är till stor del unga som<br>annars hade haft svårt att praktisera utomlands som<br>beviljats stipendier. En jämn könsfördelning har<br>uppnåtts. Andelen invandrare bland samtliga som<br>beviljats stipendier är minst lika stor som andelen<br>invandrare bland de arbetslösa. Det är dock inte<br>möjligt att så här tidigt efter införandet bedöma hur<br>många ungdomar som erhållit reguljärt arbete efter<br>praktiken. Regeringen anser mot bakgrund av ovan-<br>stående att det är viktigt att fler ungdomar får denna<br>möjlighet till praktik utomlands och avser därför att<br>föreskriva att minst 1 000 ungdomar bör få denna<br>möjlighet under budgetåret 1998.</p>
<p>Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS</p>
<p>Regeringens förslag: Försöksverksamheten med<br>särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för svårt<br>funktionshindrade personer, SIUS, blir permanent<br>från och med den 1 juli 1998.</p>
<p>En försöksverksamhet med särskilt introduktions-<br>och uppföljningsstöd för svårt funktionshindrade<br>personer, SIUS, har pågått sedan budgetåret<br>1993/94. SIUS lämnas till den som har behov av in-<br>dividuellt stöd som underlättar en anställning. För-<br>söksverksamheten har visat att en särskild stödper-<br>son med inriktning på individuellt stöd för<br>introduktion och uppföljning på arbetsplatsen är den<br>stödform som saknats för vissa grupper av arbets-<br>handikappade. En stödperson i SIUS kan handlägga<br>ungefär sex - åtta ärenden per år. Kostnaden för<br>stödpersonen uppgår till i genomsnitt 50 000 kronor<br>per arbetshandikappad och år. Cirka 70 stödperso-<br>ner arbetar inom SIUS i dag. Utgifterna för dessa be-<br>räknas under 1998 till ca 19 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen bedömer att försöksverksamheten har<br>visat att SIUS är ett effektivt och angeläget verktyg i<br>arbetet med att finna och behålla en anställning för<br>svårt funktionshindrade personer och föreslår därför<br>att SlUS-verksamheten blir permanent. AMS bedö-<br>mer på grundval av försöksverksamheten att 150<br>SlUS-konsulenter behövs för att erbjuda 1 000 ar-<br>betssökande deltagande i åtgärden. SIUS-<br>konsulenterna bör anställas inom AMV med nära<br>anknytning till den yrkesinriktade rehabiliteringen.<br>Kostnaden för SlUS-konsulenterna beräknas vid<br>denna omfattning uppgå till högst 50 miljoner kro-<br>nor per år och utgifterna bör även fortsättningsvis tas<br>inom ramen för tilldelade medel under anslaget. För-<br>slaget bör gälla från och med den 1 juli 1998. Försla-</p>
<p>138</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>get innebär inga utgiftsökningar och påverkar inte<br>ramen för utgiftsområdet.</p>
<p>Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF) m.m.</p>
<h5>5.4.10 Utgiftsområde 15</h5>
<h5>Studiestöd</h5>
<p>A3 Vuxenstudiestöd m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta än-<br>damål uppfört ett ramanslag på 8 624 280 000 kro-<br>nor. Därav har 4 847 677 000 kronor anvisats för<br>särskilt utbildningsbidrag (UBS) och 2 870 898 000<br>kronor för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa<br>(SVUXA).</p>
<p>Regeringens förslag: Särskilt utbildningsbidrag bör<br>kunna lämnas under perioden 1 juli 1998 - 30 juni<br>1999 till arbetslösa för ett andra studieår. Särskilt<br>vuxenstudiestöd för arbetslösa bör fr.om. hösttermi-<br>nen 1998 kunna lämnas för två års studier på gym-<br>nasial nivå.</p>
<p>Kunskapslyftet inleddes höstterminen 1997. Under<br>hösten genomförde kommunerna motsvarande drygt<br>97 000 heltidsplatser utöver den kommunalt finansi-<br>erade verksamheten på ca 37 000 platser. Antalet<br>studerande på gymnasienivå i kommunerna var i ok-<br>tober 1997 ca 185 000. Därtill kom studerande i<br>grundläggande vuxenutbildning, folkhögskolan och i<br>kvalificerad yrkesutbildning. Av de som under hösten<br>1997 studerat i Kunskapslyftet var ca 70 procent<br>kvinnor.</p>
<p>För många av deltagarna krävs mer än ett års stu-<br>dier för att få den kompetens som det treåriga gym-<br>nasiet ger. Det finns därför starka skäl att under näs-<br>ta läsår låta arbetslösa, som påbörjat studier med<br>särskilt utbildningsbidrag, få fortsätta utbildningen<br>med detta studiestöd. För tiden därefter får frågan<br>prövas med hänsyn bl.a. till sysselsättningsläget. I<br>konsekvens härmed bör även SVUXA kunna utgå<br>för två års studier på gymnasienivå. Regeringen gör<br>bedömningen att dessa åtgärder ryms inom utgifts-<br>områdets ramar.</p>
<p>För att stimulera sommarverksamhet inom ramen<br>för kunskapslyftet har regeringen meddelat att kom-<br>munerna utöver tidigare fastställda ramar för kun-<br>skapslyftet kommer att få täckning för gymnasial<br>vuxenutbildning som anordnas under perioden 15<br>juni till 21 augusti 1998. Under denna period kan de<br>studerande få studiestöd i form av särskilt utbild-<br>ningsbidrag, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa<br>eller studiemedel. Eventuella ytterligare medelsbehov<br>som kan uppkomma till följd av verksamheten under<br>sommaren avser regeringen redovisa i tilläggsbudget<br>hösten 1998.</p>
<p>Regeringens förslag: Ändring görs i kommunal-<br>skattelagen (1928:370), lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring och semesterlagen (1977:480) för att er-<br>sättning till vissa föräldrar som deltar i teckenspråks-<br>utbildning, skall vara skattepliktig inkomst samt pen-<br>sions- och semesterlönegrundande m.m. I<br>kommunalskattelagen görs en följdändring med an-<br>ledning av det tidigare riksdagsbeslutet att timersätt-<br>ning inte skall lämnas till deltagare i svenskundervis-<br>ning för invandrare (sfi).</p>
<p>I den nya förordningen (1997:1158) om statsbidrag<br>för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar, TUFF,<br>finns bestämmelser om ersättning till deltagare i så-<br>dan utbildning. Tidigare kunde ersättning till delta-<br>gare i teckenspråksutbildning lämnas i form av kort-<br>tidsstudiestöd enligt förordningen (1992:925) om<br>försöksverksamhet med studiesocialt stöd vid tecken-<br>språksutbildning. Korttidsstudiestödet utgör skatte-<br>pliktig inkomst av tjänst och är pensions- och semes-<br>terlönegrundande m.m. Detsamma bör gälla den nya<br>ersättningen. Ändring bör därför göras i kommunal-<br>skattelagen (1928:370), lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring och semesterlagen (1977:480).</p>
<p>Samtidigt behövs i kommunalskattelagen en följd-<br>ändring med anledning av det tidigare riksdagsbeslu-<br>tet (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:UbU2, rskr.<br>1997/98:110) att timersättning inte skall lämnas till<br>deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi).</p>
<p>Innebörden av ändringsförslagen är sådan att ett<br>yttrande av Lagrådet skulle sakna betydelse.</p>
<h5>5.4.11 Utgiftsområde 16<br>Utbildning och universitetsforskning</h5>
<p>C3 Centrala studiestödsnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 253 924 000<br>kronor.</p>
<p>139</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C3 Centrala studi-<br>estödsnämnden ökas med 60 000 000 kronor. Finan-<br>siering sker genom att anslagen A3 Vuxenstudiestöd<br>m.m. minskas med 27 500 000 kronor och A7 Sär-<br>skilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa natur-<br>vetenskapliga och tekniska utbildningar inom ut-<br>giftsområde 15 minskas med 32 500 000 kronor.</p>
<p>Satsningen på vuxenutbildningen och högskolan har<br>inneburit ökad administration inom hela studie-<br>stödsområdet genom dels ökade ärendevolymer och<br>mer komplexa ärendetyper, dels ett ökat behov av<br>rådgivning till de nya grupperna vuxenstuderande.<br>Detta innebär en hög belastning vid Centrala studie-<br>stödsnämnden (CSN) och handläggningstiderna har i<br>många fall blivit oacceptabelt långa. Vidare anser re-<br>geringen att det är motiverat att nu ge CSN möjlighet<br>att finansiera systemutvecklingen inför omläggningen<br>till ett nytt studiestödssystem år 2000. Finansiering<br>av de ökade kostnaderna skall ske genom besparing-<br>ar inom särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och<br>särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa na-<br>turvetenskapliga och tekniska utbildningar där anta-<br>let studerande antas bli något lägre än planerat under<br>budgetåret 1998. Därutöver höjs expeditionsavgiften<br>inom återbetalningsverksamheten, vilket ger en total<br>resursförstärkning på 10 miljoner kronor. Regering-<br>en avser att återkomma angående frågan om CSN:s<br>förvaltningsanslag.</p>
<p>D18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 62 799 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen, eller den myn-<br>dighet som regeringen beslutar, bemyndigas att un-<br>der 1998 under anslaget D18 Medel för dyrbar ve-<br>tenskaplig utrustning fatta beslut om anskaffningar<br>som innebär utgifter på 47 000 000 kronor för 1999,<br>26 000 000 kronor för 2000, 24 000 000 kronor för<br>2001, 18 000 000 kronor för 2002 och 18 000 000<br>kronor för 2003.</p>
<p>Finansieringen av dyrbar vetenskaplig utrustning har<br>1998 genomgått tre förändringar: Rådet för högpres-<br>terande datorsystem (HPD-rådet) har avvecklats och<br>medlen för detta ändamål anvisas nu under Forsk-<br>ningsrådsnämndens (FRN) anslag för dyrbar veten-<br>skaplig utrustning. Vidare har en omläggning av fi-<br>nansieringssystemet genomförts som innebär en<br>övergång från att FRN vid ett tillfälle betalat hela in-<br>vesteringen till högskolan till en modell där FRN be-<br>talar högskolans kostnader för räntor och amorte-<br></p>
<p>ringar. Ett uppdaterat underlag från FRN visar att<br>bemyndiganderamen bör revideras för att passa till<br>det nya finansieringssystemet.</p>
<p>Regeringens förslag till reviderad bemyndigande-<br>ram för anslaget D18 Medel för dyrbar vetenskaplig<br>utrustning innebär en sammantagen utökning av<br>bemyndiganderamarna från år 1999 till och med år<br>2003 från 116 miljoner kronor till 133 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Sätra Brunn</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>efterge statens fordran på Stiftelsen Sätra Brunn om<br>12 513 000 kronor med högst detta belopp.</p>
<p>Sedan tidigt 1700-tal har kurortsverksamhet bedri-<br>vits vid Sätra Brunn i Västmanland. Brunnen done-<br>rades år 1747 till Uppsala universitet med villkoret<br>att kurortsverksamheten skulle fortsätta. Anlägg-<br>ningen är av kulturhistoriskt riksintresse. Riksantik-<br>varieämbetet har bedömt att Sätra Brunn kan förkla-<br>ras som byggnadsminne och ett arbete med denna<br>inriktning pågår. Efter att under 250 år ha förvaltats<br>som en del av staten genom Uppsala universitet om-<br>bildades brunnen i maj 1997 till följd av den nya stif-<br>telselagen till en stiftelse som förvaltas av universitet.<br>Uppsala universitet har under den tid då Sätra Brunn<br>förvaltats som en del av universitet för Sätra Brunns<br>räkning tagit banklån för investeringar om 12,5 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Under de senaste åren har ekonomiska svårigheter<br>uppkommit vid Sätra Brunn till följd av landstingens<br>minskade beställningar av rehabiliteringsplatser.<br>Verksamheten har inte i tid anpassats till den nya si-<br>tuationen på ett ändamålsenligt sätt. Efter en likvidi-<br>tetskris i slutet av 1997, försattes stiftelsen i konkurs<br>i februari 1998. Den största fordran i konkursen är<br>den om 12,5 miljoner kronor som grundas på ovan<br>nämnda banklån.</p>
<p>Enligt de upplysningar regeringen inhämtat kan<br>man i den nuvarande situationen inte räkna med att<br>det finns intresse från utomstående att förvärva verk-<br>samheten från konkursboet. Vidhåller staten sin<br>fordran innebär detta, enligt konkursförvaltaren, att<br>verksamheten inom kort läggs ned och egendomen<br>säljs ut. Vid ett sådant förfarande kan staten inte<br>heller påräkna att få ersättning för hela sin fordran.</p>
<p>Det finns skäl att undvika att verksamheten vid<br>Sätra Brunn helt läggs ned. Genom att efterge ford-<br>ran förbättras förutsättningarna för att i lämplig<br>form fortsätta verksamheten och bevara en anlägg-<br>ning av kulturhistoriskt riksintresse.</p>
<p>Uppsala universitet bör i den uppkomna situatio-<br>nen svara för de kostnader som följer av beslutet in-<br>om sina befintliga utgiftsramar.</p>
<p>140</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>5.4.12 Utgiftsområde 17</h5>
<h5>Kultur, medier, trossamfund<br>och fritid</h5>
<p>Al Statens kulturråd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 920 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Statens kultur-<br>råd ökas med 500 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget D2 Konstnärlig gestaltning av den<br>gemensamma miljön minskas med motsvarande be-<br>lopp.</p>
<p>I regleringsbrev för år 1998 har Statens kulturråd fått<br>i uppdrag att dels kartlägga och analysera det regio-<br>nala utfallet av myndighetens verksamhet, dels sam-<br>manställa och analysera motsvarande redovisningar<br>från andra myndigheter och institutioner inom kul-<br>turområdet. Kulturrådet skall dessutom ta fram me-<br>toder, rutiner och förslag till uppläggning av hur en<br>regional analys kan utvecklas samt, som jämförelse<br>till statens insatser, ange kommunala och landstings-<br>kommunala insatser inom kulturområdet. Kulturrå-<br>det har i regleringsbrevet även fått i uppdrag att en-<br>ligt en särskild redovisningsmodell sammanställa och<br>sammanfatta den återrapportering som åligger de<br>centrala museerna under verksamhetsgrenen Beva-<br>rande om att förbättra samlingarnas status.</p>
<p>Uppdragen innebär ett omfattande metodarbete<br>för att utveckla analyserna. Detta fordrar extra resur-<br>ser som för närvarande inte finns inom Kulturrådets<br>tillgängliga förvaltningsmedel. Regeringen föreslår<br>därför att anslaget Al Statens kulturråd ökas med<br>500 000 kronor.</p>
<p>Effekterna av finansieringsåtgärden är att Konst-<br>rådets bidragsgivning för fast konst till icke-statliga<br>gemensamma miljöer kommer att minska något.</p>
<p>A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling<br>samt internationellt kulturutbyte och samarbete</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 125 075 000<br>kronor, varav 7 128 000 kronor avser bidrag till Fö-<br>reningen Norden.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag till all-<br>män kulturverksamhet, utveckling samt internatio-<br>nellt kulturutbyte och samarbete ökas med 500 000<br>kronor. Finansiering sker genom att anslaget<br>D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma<br>miljön minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Föreningen Norden bedriver en informationsverk-<br>samhet vid Arena Norden i Stockholm. Under Sveri-<br>ges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet inneva-<br>rande år är behovet av samnordiska informations-<br>insatser i Sverige större än vanligt. För att tillgodose<br>detta behov behöver Föreningen Norden ett särskilt<br>stöd till verksamheten vid Arena Norden. Regeringen<br>föreslår därför att 500 000 kronor anvisas för sär-<br>skilt stöd till Föreningen Norden.</p>
<p>Effekterna av finansieringsåtgärden är att Konst-<br>rådets bidragsgivning för fast konst till icke-statliga<br>gemensamma miljöer kommer att minska något.</p>
<p>Radio och TV i allmänhetens tjänst</p>
<p>Regeringens förslag: En satsning görs på radio och<br>TV i allmänhetens tjänst med början 1998 för att<br>stärka mångfalden på mediemarknaden, värna om<br>den kvalificerade programproduktionen samt skapa<br>förutsättningar för företagen att utnyttja ny teknik i<br>sin verksamhet. Av dessa skäl bör Sveriges Television<br>AB tilldelas 37 500 000 kronor ur rundradiokontot<br>för budgetåret 1998 för särskilt kvalificerad pro-<br>gramproduktion.</p>
<p>Sveriges Television får fr.o.m. den 1 juli 1998 sär-<br>skilda medel om 75 miljoner kronor per år från det<br>s.k. rundradiokontot för särskilt kvalificerad pro-<br>gramproduktion. Förslaget innebär att medelstilldel-<br>ningen under 1998 ökar med 37,5 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen har beslutat att digitala TV-sänd-<br>ningar i marknätet skall inledas i fem områden i lan-<br>det. För att stärka mångfalden på mediemarknaden<br>aviserade regeringen i november 1997 en omfattande<br>satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst. Detta<br>innebär bl.a. att Sveriges Television får möjlighet att<br>starta nya programkanaler samt att sända via satellit.<br>Dessutom bedömdes det mycket angeläget att Sveri-<br>ges Television fick ett nytt årligt stöd för särskilt<br>kvalificerad programproduktion av typen dokumen-<br>tärer, dramatik och program för barn och unga.</p>
<p>Regeringen bedömer att övergången till ny digital<br>sändningsteknik ställer ökade krav på programföre-<br>tagen under ett initialskede. Till detta kommer ange-<br>lägna satsningar på nya programkanaler. Regeringen<br>bedömer därför att det behövs ett medelstillskott till<br>företagen under åren 1999-2001. Regeringen avser<br>att i budgetpropositionen för 1999 föreslå att Sveri-<br>ges Television och Sveriges Radio tilldelas särskilda<br>medel ur rundradiokontot på sammanlagt 245 mil-<br>joner kronor (i 1998 års prisläge enligt kompensa-<br>tionsindex) för åren 1999-2001 för satsningar på ny<br>teknik och nya programkanaler.</p>
<p>Sveriges Televisions ansvar att stå för både bredd<br>och djup när det gäller produktion och sändning av<br>TV-program ökar i en situation där det totala TV-<br>utbudet flerfaldigas. Det är viktigt att Sveriges Televi-</p>
<p>141</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>sion kan vara konkurrenskraftigt när det gäller ett<br>programutbud av hög kvalitet även under tiden för<br>ett teknikskifte. Som ett led i satsningen på public<br>service föreslår regeringen att Sveriges Television till-<br>delas ett nytt årligt stöd ur rundradiokontot på<br>75 miljoner kronor (i 1998 års prisläge enligt kom-<br>pensationsindex) för särskilt kvalificerad program-<br>produktion av typen dokumentärer, dramatik och<br>program för barn och ungdom. De särskilda medlen<br>för programproduktion skall i hög grad användas till<br>att ytterligare skapa förutsättningar för utläggningar<br>av produktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt<br>med fria filmare och producenter. De medel som nu<br>görs tillgängliga skall särredovisas i Sveriges Televi-<br>sions redovisning till statsmakterna om medelsan-<br>vändningen. I övrigt gäller regeringens årliga beslut<br>om anslagsvillkor för Sveriges Television. Stödet bör<br>utgå med början från den 1 juli 1998, vilket innebär<br>att medelsbehovet för innevarande år uppgår till<br>37,5 miljoner kronor.</p>
<p>Världskulturmuseet</p>
<p>Regeringens bedömning: En ändamålsenlig yta<br>för museibyggnaden är 11 000 kvm (bruttoarea) vars<br>beräknade investeringskostnad uppgår till ca<br>200 miljoner kronor. Finansieringen av de totala<br>kostnaderna för investeringen ryms inom de ramar<br>som avsatts för ändamålet.</p>
<p>Riksdagen har beslutat att ett statligt museum för<br>Världskultur skall etableras i Göteborg den 1 januari<br>1999 (bet. 1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129). I bud-<br>getpropositionen för 1998 anmälde regeringen att<br>den under våren 1998 skulle återkomma till riksda-<br>gen för att anmäla byggnadsprojektets storlek, kost-<br>nader och finansiering.</p>
<p>Regeringen gör följande bedömning av de av or-<br>ganisationskommittén (Ku 1996:07) till regeringen<br>redovisade förslagen beträffande byggnadsprojektet i<br>Göteborg. En ny museibyggnad med en yta på ca<br>11 000 kvm bruttoarea (9 000 kvm lokalarea) är en-<br>ligt regeringens bedömning en ändamålsenlig storlek.<br>Den beräknade investeringskostnaden i byggnaden<br>kommer att uppgå till ca 200 miljoner kronor. Inves-<br>teringen ryms inom den av riksdagen beslutade inves-<br>teringsramen för Statens fastighetsverk. I budgetpro-<br>positionen för 1998 redovisade regeringen att<br>särskilda medel om 29 miljoner kronor avsatts för<br>nyetableringen av museet i Göteborg fr.o.m. 1999.<br>Finansieringen av de totala kostnaderna för investe-<br>ringen ryms inom de ramar som avsatts för ändamå-<br>let. Regeringen har givit Statens fastighetsverk i upp-<br>drag att under 1998 genomföra en arkitekttävling för<br>museibyggnaden.</p>
<h5>5.4.13 Utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörj-<br>ning och byggande</h5>
<p>All Bonusränta för ungdomsbosparande</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta än-<br>damål uppfört ett ramanslag på 3 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget All Bonusränta för<br>ungdomsbosparande ökas med 1 400 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget A9 Riksgälds-<br>kontoret: Kostnader för upplåning och låneförvalt-<br>ning inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och fi-<br>nansförvaltning minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Lagen om ungdomsbosparande (1988:846) trädde<br>ikraft i december 1988. Lagen innebär att ungdomar<br>mellan 16 och 25 år kan påbörja ett sparande i vissa<br>banker eller sparkassor som kan fortgå till och med<br>det år spararen fyller 28 år. När kontoinnehavaren<br>har sparat under tre år och det sparade kapitalet<br>uppgår till minst 5 000 kronor, blir kontoinnehava-<br>ren berättigad till en årlig bonusränta på 3 procent<br>från det att sparandet började. Bonusräntan bekostas<br>av staten och betalas ut när kontoinnehavaren begär<br>det.</p>
<p>Utbetalningarna av bonusränta har under årets<br>första månader varit högre än vad som prognostise-<br>rats. De ökade utbetalningarna är en följd av att fler<br>ungdomar än förväntat avslutat sina konton. Enligt<br>aktuell prognos från Riksgäldskontoret kommer ut-<br>betalningarna under 1998 att uppgå till 6 miljoner<br>kronor. Tilldelade medel på anslaget är 3 miljoner<br>kronor. På anslaget finns sedan föregående år ett an-<br>slagssparande på 1,6 miljoner kronor. För att kunna<br>finansiera årets utbetalningar av bonusränta föreslås<br>därför att 1,4 miljoner kronor tillförs anslaget. Fi-<br>nansiering sker genom att anslaget A9 Riksgäldskon-<br>toret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning<br>inom utgiftsområde 2 Samhällsförvaltning och fi-<br>nansförvaltning minskas med 1,4 miljoner kronor.<br>Effekterna av finansieringsåtgärden är bl.a. att Riks-<br>gäldskontorets marknadsföringsinsatser för ung-<br>domsbosparandet minskas.</p>
<p>A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder<br>för studenter m.fl.</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>142</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag A12 In-<br>vesteringsbidrag för anordnande av bostäder för stu-<br>denter m.fl. uppgående till 75 000 000 kronor anvi-<br>sas för 1998.</p>
<p>Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att Sta-<br>tens geotekniska institut blir medlem i en ekonomisk<br>förening för utveckling av programsystemet Auto-<br>GRAF.</p>
<p>År 1996 beslutade riksdagen (prop. 1995/96:222,<br>bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96:307) att kraftigt<br>öka antalet utbildningsplatser inom högskolan för att<br>öka ungdomars möjligheter att stärka sin ställning i<br>arbetslivet. För att kunna tillgodose den ökade efter-<br>frågan på studentbostäder som den snabba utbygg-<br>naden av utbildningsplatser kunde förväntas leda till,<br>beslutade riksdagen hösten 1996 att införa ett tillfäl-<br>ligt investeringsbidrag för anordnande av nya stu-<br>dentbostäder (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97: FiUll,<br>rskr. 1996/97:51).</p>
<p>Bidrag lämnas med maximalt 25 000 kronor för<br>varje studentrum som tillkommer genom ny- och<br>ombyggnad. Projekten skall påbörjas under tiden den<br>1 oktober 1996 - den 31 december 1999 och vara<br>färdigställda inom ett och ett halvt år från påbörjan-<br>det. Den totala ramen för ändamålet uppgår till<br>300 miljoner kronor.</p>
<p>Många kommuner har i dag stor brist på lägenhe-<br>ter som är lämpliga för ungdomar. För att stimulera<br>till en ökad produktion av bostäder även för andra<br>ungdomar än de som studerar, som regeringen avise-<br>rat i propositionen Bostadspolitik för hållbar utveck-<br>ling (prop. 1997/98:119), bör ändamålet för det stat-<br>liga investeringsbidraget för anordnande av student-<br>bostäder vidgas. Regeringen föreslår därför att bidrag<br>får lämnas även för produktion av nya ungdoms-<br>bostäder. Investeringsbidraget avses utgå i huvudsak<br>enligt de regler som sedan år 1996 tillämpas för stat-<br>ligt investeringsbidrag för anordnande av studentbo-<br>städer. Skillnaden blir förutom att bidragskretsen<br>vidgas att bidrag enligt de nya reglerna inte begränsas<br>till bostäder på eller i anslutning till orter där det<br>finns universitet eller högskola.</p>
<p>För budgetåret 1998 föreslås att 75 miljoner kro-<br>nor anvisas på ett nytt ramanslag benämnt A12 In-<br>vesteringsbidrag för anordnande av bostäder för stu-<br>denter m.fl. Hittills har investeringsbidrag för an-<br>ordnande av studentbostäder utbetalats från tionde<br>huvudtitelns reservationsanslag 1995/96 A2 Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder. Återstående medelsbe-<br>hov har beaktats i ramarna för utgiftsområde 18<br>fr.o.m. 1999.</p>
<p>Bl Geoteknik</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 22 555 000<br>kronor.</p>
<p>Under år 1988 påbörjades ett informellt samarbete<br>mellan 10-15 geotekniska aktörer, däribland Statens<br>geotekniska institut (SGI), för att utveckla en gemen-<br>sam programvara, AutoGRAF, för redovisning av<br>geotekniska undersökningar. Under år 1997 har Au-<br>toGRAF-gruppens medlemmar enats om att bilda en<br>ekonomisk förening. Den kontanta insatsen i före-<br>ningen är 10 000 kronor. Respektive medlems eko-<br>nomiska insats begränsas till ett solidariskt delande<br>på föreningens kostnader för revisor och extern eko-<br>nomihantering på maximalt 1 000 kronor per år.<br>Förslaget föranleder ingen ramhöjning.</p>
<p>Cl Länsstyrelserna m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta än-<br>damål uppfört ett ramanslag på 1 646 031 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Länsstyrelserna<br>m.m. ökas med 450 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget A4 Investeringar samt drift och<br>underhåll av statliga järnvägar inom utgiftsområde<br>22 Kommunikationer minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>Länsstyrelsen i Skåne län har merkostnader för sär-<br>skilda tillsynsinsatser beträffande den yttre miljön<br>med anledning av bl.a. akrylamidutsläppet i Hal-<br>landsåsen. Regeringen beslutade den 4 december<br>1997 om ett särskilt tillskott i Skåne län för de akuta<br>insatserna under hösten 1997.</p>
<p>Regeringen bedömer att Länsstyrelsen i Skåne län<br>även under innevarande år bör tilldelas medel för<br>särskilda tillsynsinsatser. Insatser krävs bl.a. beträf-<br>fande saneringsåtgärder och kontrollprogram. Rege-<br>ringen föreslår därför att anslaget Cl Länsstyrelserna<br>m.m. tillförs 450 000 kronor.</p>
<h5>5.4.14 Utgiftsområde 19</h5>
<h5>Regional utjämning och utveckling</h5>
<p>Al Regionalpolitiska åtgärder</p>
<p>1 statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>1 597 517 000 kronor.</p>
<p>143</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under 1998 fatta beslut om åtaganden som innebär<br>sammanlagda utgifter om högst 1 000 000 000 kro-<br>nor under åren 1999, 2000 och 2001 under anslaget<br>Al Regionalpolitiska åtgärder.</p>
<p>Regeringen gjorde hösten 1997 en omfördelning av<br>500 miljoner kronor inom anslaget Al Regionalpoli-<br>tiska åtgärder för att genomföra ett program för re-<br>gional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska<br>insatser.</p>
<p>Finansutskottet erfor dock att det kunde innebära<br>svårigheter för länsstyrelserna att bedriva regional-<br>politisk verksamhet under resterande delen av 1997,<br>eftersom de omfördelade medlen i vissa fall redan var<br>intecknade. Riksdagen beslutade därför i enlighet<br>därmed att på tilläggsbudget hösten 1997 bemyndiga<br>regeringen att under år 1997 låta staten ta på sig<br>ekonomiska förpliktelser som innebar utgifter på<br>högst 500 miljoner kronor under åren 1998, 1999<br>och 2000 på anslaget för regionalpolitiska åtgärder<br>(bet. 1997/98:FiUll, rskr. 1997/98:46). Detta be-<br>myndigande förde regeringen vidare till länsstyrelser-<br>na.</p>
<p>Vidare bemyndigade riksdagen regeringen att un-<br>der år 1998 låta staten ta på sig ekonomiska förplik-<br>telser i samband med regionalpolitiska åtgärder som<br>innebär utgifter på högst 500 miljoner kronor under<br>åren 1999, 2000 och 2001 på nämnda anslag (bet.<br>1997/98: AU2, rskr. 1997/98:128). Av detta bemyn-<br>digande har regeringen avsatt sammanlagt<br>250 miljoner kronor för beslut om sysselsättningsbi-<br>drag.</p>
<p>Regeringen avser att från 1999 införa ett fullstän-<br>digt bemyndigandesystem på anslaget för regional-<br>politiska åtgärder. Syftet är dels att förbättra läns-<br>styrelsernas och Regionförbundets i Kalmar län,<br>Gotlands kommuns och Regionförbundets i Skåne<br>läns förutsättningar att långsiktigt kunna planera an-<br>vändningen av regionalpolitiska medel, dels utnyttja<br>anslaget på ett effektivare sätt.</p>
<p>Regeringen har i propositionen Regional tillväxt -<br>för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62) redovisat<br>sin avsikt att, som ett led i att förbereda införandet<br>av ett fullständigt bemyndigandesystem, återkomma<br>beträffande ytterligare ett bemyndigande avseende<br>detta anslag. Regeringen bör därför bemyndigas att<br>för 1998 fatta beslut om åtaganden som innebär ut-<br>gifter om ytterligare 500 miljoner kronor till totalt<br>1 000 miljoner kronor för perioden 1999 till 2001.</p>
<h5>5.4.15 Utgiftsområde 20<br>Allmän miljö- och naturvård</h5>
<p>Al Statens naturvårdsverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta än-<br>damål uppfört ett ramanslag på 268 104 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Statens natur-<br>vårdsverk ökas med 1 750 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget A4 Investeringar samt drift<br>och underhåll av statliga järnvägar under utgiftsom-<br>råde 22 minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Informationsinsatserna med anledning av bl.a. akry-<br>lamidutsläppet i Hallandsåsen har ökat kraftigt. Re-<br>geringen bedömer att det finns behov av ytterligare<br>medel för miljöinformation. Anslaget till Natur-<br>vårdsverket bör därför ökas med 1,8 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>A2 Miljöövervakning m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 85 452 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Miljöövervak-<br>ning m.m. ökas med 15 000 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom indragning av medel från det under<br>fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 upp-<br>förda anslaget A8 Investeringar för främjande av<br>omställning i ekologiskt hållbar riktning med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>Bilavgasundersökningar genomförs enligt ett avtal<br>mellan AB Svensk Bilprovning och Statens natur-<br>vårdsverk. En ändring i förordningen (1993:446) om<br>vissa förrättningsavgifter för Aktiebolaget Svensk<br>Bilprovning innebar att avgiften för avgasgodkän-<br>nande togs bort och finansiering måste ske på annat<br>sätt.</p>
<p>Miljöklassningar, tillsyn och kontroll finansieras<br>genom en kontrollavgift enligt bilavgasförordningen,<br>med stöd av 9 § bilavgaslagen (1986:1386). Medlen<br>redovisas på inkomstitel 2534 Kontrollavgift nyre-<br>gistrerade bilar. Motsvarande belopp beräknas under<br>anslaget A2 Miljöövervakning m.m.</p>
<p>Bilavgasverksamheten beräknas kosta 31 miljoner<br>kronor under år 1998. I och med att nuvarande fi-<br>nansiering har fallit bort behöver verksamheten till-<br>skjutas medel till dess en översyn gjorts. Därmed bör<br>anslaget A2 Miljöövervakning m.m. tillföras<br>15 miljoner kronor.</p>
<p>144</p>
<p>A4 Investeringar för skötsel och naturvård</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 291 473 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A4 Investeringar<br>och skötsel för naturvård ökas med 20 000 000 kro-<br>nor. Finansiering sker genom att anslaget B2 Avgift<br>för Stadshypotekskassans grundfond under utgifts-<br>område 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Regeringen bemyndigas att under 1998 under an-<br>slaget A4 Investeringar och skötsel för naturvård fat-<br>ta beslut om förvärv eller intrångsersättningar i vär-<br>defulla naturområden som innebär utgifter på<br>sammanlagt högst 120 000 000 kronor för 1999.</p>
<p>Under år 1998 bedömer regeringen att det finns be-<br>hov av extraordinära insatser för att skydda särskilt<br>värdefulla naturskogsområden där avverkningar är<br>nära förestående och där insatserna inte ryms inom<br>ramen för av riksdagen tidigare beslutad anslagsnivå.<br>Under anslaget bör därför anvisas en engångsför-<br>stärkning om 20 miljoner kronor för intrångsersätt-<br>ningar i särskilt värdefulla naturskogsområden där<br>avverkningar eller andra hot är nära förestående.</p>
<p>Regeringen fattade den 22 januari 1998 beslut om<br>att anmäla förslag till EG-kommissionen om ytterli-<br>gare 423 nya områden i Sverige som bör väljas ut<br>som områden av gemenskapsintresse enligt rådets<br>direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer<br>samt vilda djur och växter. Samma dag beslutade re-<br>geringen att fastställa en förteckning över 50 områ-<br>den som bör beredas skydd i enlighet med Sveriges<br>internationella åtaganden under rådets direktiv<br>79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar, vilka ock-<br>så anmälts till kommissionen. Områdena skall ingå i<br>ett nätverk av skyddade naturområden inom EU,<br>Natura 2000. Regeringen har under 1998 möjlighet<br>att besluta om utgifter för 1999 på 60 miljoner kro-<br>nor i samband med förvärv av eller intrångsersätt-<br>ningar i värdefulla naturområden. Beslutet att an-<br>mäla ytterligare Natura 2000-områden till EG-<br>kommissionen innebär att regeringen under år 1998<br>kan behöva ikläda staten ekonomiska förpliktelser<br>utöver nuvarande bemyndigande. Bemyndigandet<br>bör därför ökas med 60 miljoner kronor till sam-<br>manlagt högst 120 miljoner kronor för utgifter under<br>år 1999.</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>5.4.16 Utgiftsområde 21<br>Energi</h5>
<p>Al Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta än-<br>damål uppfört ett ramanslag på 138 041 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Statens ener-<br>gimyndighet: Förvaltningskostnader ökas med<br>7 150 000 kronor. Finansiering sker genom att an-<br>slaget Al Närings- och teknikutvecklingsverket: För-<br>valtningskostnader inom utgiftsområde 24 Närings-<br>liv minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Statens energimyndighet inrättades den 1 januari<br>1998 (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.<br>1996/97:272) genom att Närings- och teknikutveck-<br>lingsverket (NUTEK) delades. Statens energimyndig-<br>het ansvarar för de energipolitiska frågor som tidi-<br>gare sköttes inom ramen för NUTEK:s Program<br>Energi. Anslagssparandet på anslaget Al NUTEK:<br>Förvaltningskostnader uppgick budgetåret 1997 till</p>
<p>54,9 miljoner kronor. Av detta sparande svarar<br>NUTEK:s Program Energi för en viss del, som be-<br>döms till 8 miljoner kronor. Detta belopp har mins-<br>kats med lönekostnader under uppsägningstiden för<br>anställda vid NUTEK Program Energi som valt att<br>inte söka anställning vid Statens Energimyndighet.</p>
<p>Denna engångsvisa åtgärd är en slutjustering av<br>förvaltningsmedlen mellan de båda myndigheterna.</p>
<p>B4 Energiforskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 320 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under 1998 under anslaget B4 Energiforskning fatta<br>beslut om stöd till forskning och utveckling inom<br>energiområdet som innebär utgifter på högst<br>240 000 000 kronor för 1999, 190 000 000 kronor<br>för 2000, 160 000 000 kronor för 2001,</p>
<p>130 000 000 kronor för 2002, 90 000 000 kronor<br>för 2003 och 60 000 000 kronor för 2004.</p>
<p>Beställningsbemyndigandet för anslaget B4 Energi-<br>forskning har setts över under våren 1998. För att<br>den långsiktiga verksamhet som energiforskning in-<br>nebär skall kunna bedrivas ändamålsenligt krävs ett<br>utökat bemyndigande för framtida åtaganden. Den<br>tidigare till 250 miljoner kronor uppgående bemyn-<br>diganderamen bör därför höjas till totalt 870 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>145</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>BIO Energiteknikstöd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på<br>90 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag B10 Ener-<br>giteknikstöd uppgående till 510 000 000 kronor an-<br>visas för budgetåret 1998. Anslaget finansieras dels<br>genom att anslaget B5 Bidrag till Energiteknikfonden<br>minskas med 90 000 000 kronor, dels genom att<br>Energiteknikfonden avvecklas, varvid fondens be-<br>hållning inlevereras till inkomsttitel och utestående<br>åtaganden förs över till Statens energimyndighet.</p>
<p>Regeringen bemyndigas att under 1998 under an-<br>slaget B10 Energiteknikstöd fatta beslut om stöd till<br>ny energiteknik som innebär utgifter på högst<br>100 000 000 kronor för 1999, 80 000 000 kronor<br>för 2000, 65 000 000 kronor för 2001, 50 000 000<br>kronor för 2002, 40 000 000 kronor för 2003 och<br>25 000 000 kronor för 2004.</p>
<p>Energiteknikfonden inrättades år 1988 (prop.<br>1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375).<br>Syftet med fonden var ursprungligen att utveckla el-<br>ler förbereda kommersiell introduktion av ny energi-<br>teknik eller ny miljöskyddsteknik. Genom riksdagens<br>energipolitiska beslut år 1991 (prop. 1990/91:88,<br>bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) ändrades<br>reglerna för fonden så att finansiering enligt nuva-<br>rande riktlinjer också kan ges till programorienterad<br>och branschgemensam forskning. Möjligheten att via<br>fonden finansiera ny miljöskyddsteknik togs bort år<br>1994 (prop. 1992/93:100 bil. 113, bet.<br>1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Energiteknik-<br>fonden har fr.o.m. budgetåret 1993/94 tillförts medel<br>som motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av<br>koldioxidskatten på oljeprodukter (prop. 1992/93:<br>100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).</p>
<p>I och med riksdagens beslut våren 1997 om rikt-<br>linjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet.<br>1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) samt riksdagsbe-<br>slutet hösten 1997 om statsbudgeten för budgetåret<br>1998 beslutades om en förstärkning av Energiteknik-<br>fonden. Riksdagen har därmed fattat beslut om en,<br>jämfört med tidigare år, ökad anslagsnivå för år<br>1998 samt ställt sig bakom en ekonomisk planerings-<br>ram för den verksamhet som Energiteknikfonden fi-<br>nansierar motsvarande en anslagsnivå på<br>130 miljoner kronor under perioden 1999 till 2004.<br>De medel som tillförs Energiteknikfonden årligen är<br>otillräckliga för att kunna finansiera 130 miljoner<br>kronor årligen under denna period. Därmed saknas<br>sambandet mellan oljeförbrukning och anslagsmedel.</p>
<p>Utan att på något sätt ändra inriktning på verk-<br>samheten eller verksamhetens omfattning bör i fort-<br>sättningen den från Energiteknikfonden finansierade<br></p>
<p>verksamheten finansieras direkt över ett ramanslag<br>som disponeras av Statens energimyndighet.</p>
<p>Behållningen i Energiteknikfonden bör inlevereras<br>till en inkomsttitel och fonden avvecklas. De ännu<br>inte infriade åtaganden som Energiteknikfonden<br>gjort bör föras över till Statens energimyndighet.<br>Hela anslagsbeloppet för anslaget B5 Bidrag till<br>Energiteknikfonden, dvs. 90 miljoner kronor bör<br>dras in. Storleken på det nya ramanslaget motsvarar<br>därmed under år 1998 det sammanlagda beloppet på<br>anslaget B5 Bidrag till Energiteknikfonden och be-<br>hållningen i Energiteknikfonden, uppgående till ca<br>420 miljoner kronor (1998-03-18). I det fall behåll-<br>ningen i Energiteknikfonden minskar på grund av<br>utbetalningar till dess att riksdagen och regeringen<br>fattat beslut i frågan så avser regeringen att kvitta<br>detta mot en indragning från det nya ramanslaget.</p>
<p>För att möjliggöra fortsatt kontinuitet och långsik-<br>tighet i verksamheten är det nödvändigt att åtagan-<br>den kan göras även efter det aktuella budgetåret.<br>Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att be-<br>sluta om sådana åtaganden.</p>
<p>Bli Ersättning för avveckling av en reaktor i<br>Barsebäcksverket</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på<br>statsbudgeten för budgetåret 1998.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag Bil Er-<br>sättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcks-<br>verket uppgående till 1 000 000 kronor anvisas för<br>budgetåret 1998. Anslaget skall kunna användas för<br>förskott på ersättning fastställd i domstol eller för<br>utbetalning av ersättning till Sydkraft AB och eventu-<br>ella andra parter som en följd av ett avtal om slutlig<br>ersättning fastställd i domstol. Anslaget finansieras<br>genom inleverans till statsbudgeten av 1 000 000<br>kronor från Clearingfonden.</p>
<p>Riksdagen bemyndigar regeringen med anledning<br>av avvecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för<br>slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra<br>för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med<br>eventuella andra parter som kan erfordras i samband<br>med en överenskommelse om ersättning i form av<br>pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt<br>förfogar över.</p>
<p>Regeringen bemyndigas att under budgetåret<br>1998 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om<br>statsbudgeten besluta att ramanslaget Bli Ersättning<br>för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får<br>överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av an-<br>slagsbeloppet inte hinner inväntas.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: Regeringen beslutade<br>den 5 februari 1998 med stöd av lagen om kärnkraf-<br>tens avveckling, att rätten enligt regeringens beslut</p>
<p>146</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>den 6 februari 1970 och den 17 oktober 1985 att<br>driva kämkraftsreaktorn Barsebäck 1 för att utvinna<br>kärnenergi skall upphöra att gälla vid utgången av<br>juni 1998.</p>
<p>Regeringen har förordnat f.d. generaldirektören<br>Kaj Janérus att företräda staten i förhandlingar med<br>Barsebäcksverkets ägare Sydkraft AB om avveckling-<br>en av kärnkraftsanläggningen.</p>
<p>I förhandlingarna med Sydkraft AB är det för-<br>handlingsmannens uppgift att söka nå en frivillig<br>överenskommelse om ersättningen. En sådan över-<br>enskommen ersättning kan bestå såväl av ersättning i<br>pengar som överlåtelse av andra tillgångar samt and-<br>ra åtaganden grundade på affärsmässiga och rättsliga<br>överväganden. För att en överenskommelse om er-<br>sättning skall kunna träffas kan staten behöva ingå<br>avtal med Sydkraft AB och eventuella andra parter.<br>Staten kan som följd av sådana avtal även behöva<br>genomföra avtalade åtgärder under 1998. För att det<br>skall vara möjligt för regeringen att träffa överens-<br>kommelse med Sydkraft AB om ersättning erfordras<br>således ett bemyndigande för regeringen att ingå<br>nödvändiga avtal samt genomföra avtalade åtgärder.<br>Det bör påpekas att även ett avtal om ersättning<br>slutligen skall fastställas av domstol.</p>
<p>Det föreslagna bemyndigandet är en naturlig kon-<br>sekvens av den redan antagna lagen om kärnkraftens<br>avveckling, som föreskriver att ersättning skall utgå<br>för förlusten. Utgångspunkten för statens förhand-<br>lingar med Sydkraft AB är den ersättningsnivå som<br>man bedömer att en domstol skulle komma fram till.<br>Sydkraft AB:s utgångspunkter kan förutsättas vara<br>desamma. En frivillig överenskommelse kommer där-<br>för värdemässigt att resultera i en ersättning till Syd-<br>kraft AB som ligger nära det en domstol vid en pröv-<br>ning i sak bedöms komma fram till.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndi-<br>gar regeringen att, som underlag för slutlig fastställel-<br>se i domstol, träffa och genomföra för staten bin-<br>dande avtal med Sydkraft AB och med eventuella<br>andra parter som kan erfordras i samband med en<br>överenskommelse om ersättning för förluster till följd<br>av stängningen av Barsebäck 1.</p>
<p>Vidare föreslår regeringen att riksdagen under ut-<br>giftsområde 21 Energi anvisar ett ramanslag Bil Er-<br>sättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcks-<br>verket. En miljon kronor bör anvisas på anslaget för<br>förskott på ersättning fastställd i domstol eller för<br>utbetalning av ersättning till Sydkraft AB och eventu-<br>ella andra parter, som en följd av ett avtal om slutlig<br>ersättning fastställd i domstol. Finansiering sker ge-<br>nom inleverans till inkomsttitel på statsbudgeten av<br>behållningen i Clearingfonden. Någon närmare be-<br>räkning av anslagsbeloppet bör inte göras eftersom<br>förhandlingar pågår. Eventuella betalningar kan<br>dessutom behöva göras utan dröjsmål. Anslagsbe-<br>loppet är därför endast av formell natur och kan<br>självfallet komma att överskridas.</p>
<p>Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om<br>statsbudgeten får regeringen med riksdagens bemyn-<br>digande besluta att ett ramanslag får överskridas, om<br>detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka sär-<br>skilda utgifter som inte var kända då anslaget anvi-<br>sades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål<br>för anslaget skall uppfyllas. Ett beslut av regeringen<br>att överskrida ett ramanslag enligt 6 § andra stycket<br>förutsätter således ett särskilt bemyndigande av riks-<br>dagen.</p>
<p>Om anslaget behöver överskridas avser regeringen<br>att i första hand återkomma till riksdagen med för-<br>slag om höjning av anslaget på tilläggsbudget hösten</p>
<p>1998. Om emellertid ett sådant förfarande av<br>tidsskäl inte hinns med bör regeringen bemyndigas<br>besluta om överskridande när de övriga förutsätt-<br>ningarna som anges i 6 § andra stycket budgetlagen<br>är uppfyllda.</p>
<p>Om bemyndigandet att överskrida ramanslaget<br>utnyttjas kommer överskridandet samt dess finanse-<br>ring att ingå i de utfallsredovisningar som regeringen<br>framöver skall lämna till riksdagen.</p>
<p>Avveckling av Clearingfonden och Energiforsknings-<br>fonden</p>
<p>Regeringens förslag: Clearingfonden och Energi-<br>forskningsfonden avvecklas och behållningen tillförs<br>statsbudgeten.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: Enligt kungörelsen<br>1973:1217 och förordningen 1973:1216 betalades<br>tidigare avgift för clearing av oljeprodukter och be-<br>redskapsavgift för oljeprodukter. Clearingavgifter<br>har tillförts en fond, Clearingfonden. Behållningen på<br>fonden uppgår till ca 12,3 miljoner kronor.</p>
<p>Budgetåret 1980/81 beslutades att det dåvarande<br>energiforskningsprogrammet skulle finansieras ge-<br>nom en höjning av den särskilda beredskapsavgiften<br>på oljeprodukter och att de inkomster som svarade<br>mot avgiftshöjningen skulle avskiljas och tillföras en<br>särskild fond i Riksgäldskontoret, benämnd Energi-<br>forskningsfonden. Behållningen på fonden uppgår till<br>ca 1,4 miljoner kronor.</p>
<p>Sedan budgetåret 1986/87 redovisas inkomster<br>från avgifterna på oljeprodukter direkt på statsbud-<br>getens inkomstsida och fonderna tillförs inga nya<br>medel. Medlen på dessa fonder har inte använts.<br>Energiforskning finansieras sedan länge med anslag<br>på statsbudgeten.</p>
<p>Mot bakgrund av detta bör Clearingfonden och<br>Energiforskningsfonden avvecklas och behållningar-<br>na tillföras en inkomsttitel på statsbudgeten.</p>
<p>147</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Ändring av ellagen</p>
<p>Regeringens förslag: Ändring görs i ellagen<br>(1997:857) så att ett förbud mot vite möjliggörs i vis-<br>sa avseenden vad gäller elsäkerhet.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: Ellagen (1997:857)<br>trädde i kraft den 1 januari 1998. Den ersatte då la-<br>gen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser<br>om elektriska anläggningar (gamla ellagen). I ellagens<br>12 kapitel finns bestämmelser om tillsyn. Där stadgas<br>bl.a. att den myndighet som utövar tillsyn såvitt avser<br>frågor om elsäkerhet, för närvarande Elsäkerhetsver-<br>ket, får meddela förbud i vissa angivna avseenden.<br>Det saknas möjlighet att förena ett sådant förbud<br>med vite.</p>
<p>Inom Närings- och handelsdepartementet har ut-<br>arbetats en promemoria med ett förslag att sådana<br>förbud skall kunna förenas med vite. Promemorian<br>finns tillgänglig i Närings- och handelsdepartementet<br>(N97/3368).</p>
<p>Förslaget i promemorian har behandlats vid ett<br>remissmöte i Närings- och handelsdepartementet den<br>3 april 1998. Ett protokoll från detta remissmöte<br>finns tillgängligt i Närings- och handelsdepartemen-<br>tet (N97/3368).</p>
<p>Som har nämnts ovan innebär regeringens förslag<br>att vissa förbud som meddelas av en tillsynsmyndig-<br>het skall kunna förenas med vite. Den möjligheten<br>fanns i den gamla ellagen. Förslaget innebär alltså att<br>rättsläget blir detsamma som före den nya ellagens<br>ikraftträdande.</p>
<p>Förslaget är därför, enligt regeringens uppfattning,<br>av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle<br>sakna betydelse. Yttrande av Lagrådet har därför inte<br>inhämtats.</p>
<p>Ellagen innehåller föreskrifter om elektriska an-<br>läggningar, om handel med el i vissa fall samt om el-<br>säkerhet. Vad gäller elsäkerhet finns en grundläggan-<br>de bestämmelse i 9 kap. 1 § första stycket, där det<br>föreskrivs att elektriska anläggningar, elektriska an-<br>ordningar avsedda att anslutas till sådana anlägg-<br>ningar, elektrisk materiel och elektriska installationer<br>skall vara så beskaffade och placerade samt brukas<br>på sådant sätt att betryggande säkerhet ges mot per-<br>son- eller sakskada eller störning i driften vid den eg-<br>na anläggningen eller vid andra elektriska anlägg-<br>ningar.</p>
<p>I paragrafens andra stycke bemyndigas regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer att, i<br>den mån det behövs från elsäkerhetssynpunkt, med-<br>dela föreskrifter om kontroll, provning eller besikt-<br>ning samt andra föreskrifter som rör elektriska an-<br>läggningar, elektriska anordningar avsedda att<br>anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel<br>eller elektriska installationer.</p>
<p>Med stöd av detta bemyndigande har regeringen<br>utfärdat en rad föreskrifter, som finns intagna i tre<br>olika förordningar, nämligen förordningen<br>(1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar,<br>förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel och<br>elinstallatörsförordningen (1990:806).</p>
<p>Föreskrifter om tillsyn finns intagna i ellagens 12<br>kapitel. Där föreskrivs i 1 § att tillsynen över efter-<br>levnaden av ellagen och av föreskrifter eller villkor<br>som har meddelats med stöd av ellagen utövas, såvitt<br>avser frågor om elsäkerhet, av den myndighet som<br>regeringen bestämmer. Med stöd av detta bemyndi-<br>gande har regeringen utsett Elsäkerhetsverket att ut-<br>öva nämnda tillsyn.</p>
<p>Vad gäller tillsynsmyndighetens befogenheter reg-<br>lerades den frågan i den gamla ellagen i 25 §, där det<br>föreskrevs att, i den mån det var påkallat från elsä-<br>kerhetssynpunkt, en tillsynsmyndighet fick utfärda<br>de förelägganden och förbud som behövdes i enskil-<br>da fall för att lagen eller föreskrifter eller villkor som<br>hade meddelats med stöd av lagen skulle efterlevas. I<br>26 § föreskrevs att ett föreläggande eller förbud en-<br>ligt 25 § fick förenas med vite.</p>
<p>I den nya ellagen har tillsynsmyndighetens befo-<br>genheter reglerats mera utförligt än i den gamla ella-<br>gen.</p>
<p>I 12 kap. 3 § föreskrivs att en tillsynsmyndighet<br>får meddela de förelägganden som behövs för att<br>trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor<br>som omfattas av tillsynen. Ett sådant föreläggande<br>får förenas med vite. Om föreläggandet avser elsä-<br>kerhet gäller det omedelbart.</p>
<p>I 12 kap. 4 § föreskrivs i punkterna 2-4 om rätt<br>för tillsynsmyndigheten att meddela förbud i vissa<br>angivna hänseenden. Sådana förbud gäller omedel-<br>bart och får verkställas. Däremot kan de inte, i mot-<br>sats till vad som gällde enligt den gamla ellagen, för-<br>enas med vite.</p>
<p>De påtryckningsmedel som ellagen erbjuder om<br>ett förbud inte efterlevs är följande. Som nämnts<br>ovan får ett förbud verkställas. Det innebär att Elsä-<br>kerhetsverkets beslut om ett förbud utgör exeku-<br>tionstitel. Med stöd av Elsäkerhetsverkets beslut kan<br>därför kronofogdemyndigheten verkställa förbudet,<br>vilket framgår av 3 kap. 1 § första stycket 6 utsök-<br>ningsbalken. Därutöver kan den som bryter mot fö-<br>reskrift som regeringen eller Elsäkerhetsverket har<br>meddelat med stöd av 9 kap. 1 § andra stycket ella-<br>gen dömas till böter eller fängelse i högst ett år.</p>
<p>Det mest effektiva påtryckningsmedlet i samband<br>med förbud är dock att förena förbudet med vite av<br>följande skäl.</p>
<p>Enligt punkten 2 i 12 kap. 4 § ellagen får till-<br>synsmyndigheten förbjuda användning av en elek-<br>trisk anläggning som är i ett sådant skick eller an-<br>vänds på ett sådant sätt att fara för person eller<br>egendom kan uppstå. Denna punkt berör ett stort<br>antal olika typer av anläggningar, allt från stora<br>kraftverk till fritidshus. Särskilt viktiga i detta sam-</p>
<p>148</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>manhang är bostäder. Det händer att ledningsnätet<br>och övriga installationer i ett bostadshus är i ett så-<br>dant skick att eltillförseln till huset omedelbart måste<br>avbrytas. Om husägaren vägrar att avbryta eltillför-<br>seln kan detta visserligen verkställas genom krono-<br>fogdemyndighetens försorg men det är svårt att fy-<br>siskt hindra att husägaren åter kopplar på<br>eltillförseln. Att i detta sammanhang hota med åtal<br>och straff är ofta föga effektivt eftersom sådana åt-<br>gärder ofta ligger långt fram i tiden. Av erfarenhet<br>vet man dock att ett vitesföreläggande, som meddelas<br>samtidigt som förbudet, ofta har god effekt.</p>
<p>Enligt punkten 3 i 12 kap. 4 § ellagen får till-<br>synsmyndigheten förbjuda tillhandahållande eller an-<br>vändning av elektrisk materiel som är i ett sådant<br>skick eller används på ett sådant sätt att fara för per-<br>son eller egendom kan uppstå eller som inte är kon-<br>trollerad, provad, besiktigad eller dokumenterad en-<br>ligt gällande föreskrifter. Denna punkt berör<br>elektrisk materiel, som främst utgörs av elektriska<br>apparater såsom spisar, kylskåp, TV-apparater och<br>armaturer. Om en sådan apparat visar sig vara farlig<br>kan Elsäkerhetsverket förbjuda att den saluförs. Om<br>ett sådant beslut inte åtlyds är det i praktiken svårt<br>att verkställa beslutet genom kronofogdemyndighe-<br>tens försorg. Ett hot om åtal och straff är, liksom i<br>det förra fallet, i allmänhet föga effektivt. Erfarenhe-<br>ten visar i stället att även i dessa fall vitesföreläggan-<br>de är det mest verksamma påtryckningsmedlet.</p>
<p>Enligt punkten 4 i 12 kap. 4 § ellagen får Elsäker-<br>hetsverket förbjuda tillhandahållande av tjänster som<br>innebär fara för person eller egendom till följd av<br>bristfällig eller felaktig installation av elektriska<br>starkströmsanläggningar. Det rör sig här om det ar-<br>bete som utförs av elinstallatörer. Om en elinstallatör<br>inte fullgör sina uppgifter på ett korrekt sätt med den<br>följden att hans installationer blir farliga kan till-<br>synsmyndigheten förbjuda honom att utföra installa-<br>tionsarbeten. Om förbudet inte åtföljs blir det även i<br>detta fallet svårt att verkställa beslutet genom krono-<br>fogdemyndighetens försorg och hot om åtal och<br>straff har också visat sig vara föga effektivt. Däremot<br>har, liksom i föregående fall, vitesföreläggande visat<br>sig vara det mest effektiva påtryckningsmedlet.</p>
<p>Mot bakgrund av dessa förhållanden bör det infö-<br>ras en möjlighet att förena ett förbud enligt 12 kap.<br>4 § punkterna 2-A med vite.</p>
<p>Då regeringens förslag till ellag föredrogs inför<br>Lagrådet föreslog Lagrådet att ett antal paragrafer i<br>lagens andra kapitel skulle få en annan placering.<br>Regeringen godtog Lagrådets förslag och i proposi-<br>tionens lagförslag, som senare antogs av riksdagen<br>hade de aktuella paragraferna den av Lagrådet före-<br>slagna placeringen.</p>
<p>Av förbiseende skedde dock inte relevanta följ-<br>dändringar i två paragrafer som behandlar straf-<br>fansvar respektive rätten att överklaga. Dessa två pa-<br>ragrafer har till följd härav fått ett delvis felaktigt<br>innehåll. Dessa felaktigheter bör nu korrigeras, var-<br></p>
<p>för regeringen nu lägger fram förslag till ny korrekt<br>lydelse av dessa paragrafer.</p>
<h5>5.4.17 Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</h5>
<p>A2 Väghållning och statsbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på</p>
<p>II 835 873 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Väghållning och<br>statsbidrag ökas med 21 300 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget Al Vägverket: Admi-<br>nistration minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>För att möjliggöra en ökad satsning på Vägverkets<br>sektorsuppgifter inom miljö- och trafiksäkerhetsom-<br>rådet föreslår regeringen att anslaget A2 Väghållning<br>och statsbidrag, ökas med 21,3 miljoner kronor. Fi-<br>nansiering sker genom en minskning av anslaget Al<br>Vägverket: Administration med motsvarande belopp.</p>
<p>Den föreslagna överföringen av medel från admi-<br>nistration till sektorsuppgifter innebär bl.a. att Väg-<br>verket kommer att kunna öka sina insatser när det<br>gäller trafiksäkerhetsarbetet. Därmed fördjupas arbe-<br>tet med att förverkliga den s.k. nollvisionen inom tra-<br>fiksäkerhetsområdet.</p>
<p>B4 Bidrag till sjöfarten</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 400 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B4 Bidrag till sjöfar-<br>ten ökas med 110 000 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget A4 Investeringar samt drift och<br>underhåll av statliga järnvägar minskas med<br>70 000 000 kronor samt genom att anslaget Al<br>Vägverket: Administration minskas med 40 000 000<br>kronor.</p>
<p>I enlighet med regeringens förslag i budgetproposi-<br>tionen för 1998 har riksdagen beslutat att ett statligt<br>stöd skall utgå till sjöfartsnäringen på 400 miljoner<br>kronor. Från anslaget ovan utbetalar Rederinämnden<br>bl.a. ett belopp motsvarande den skatt som inbetalats<br>av rederierna. Fram till och med utgången av 1997<br>utbetalades det belopp som motsvarar de sista fyra<br>månaderna under föregående år i januari månad.<br>Detta betyder att utbetalning av den skatt som avser</p>
<p>149</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>de fyra sista månaderna under 1997 utbetalades i ja-<br>nuari månad i år. Med anledning av att den s.k. sjö-<br>mansskatten slopades den 31 december 1997, vilket<br>medfört att utbetalningarna nu sker månadsvis,<br>kommer belastningen på anslaget B4 Bidrag till sjö-<br>farten att under 1998 temporärt att öka med 70 mil-<br>joner kronor.</p>
<p>Bidraget till kostnader för sociala avgifter avses<br>höjas från 29 000 kronor till 45 000 kronor per ka-<br>lenderår och årsarbetskraft från och med den 1 juli<br>1998. Belastningen på anslaget B4 Bidrag till sjöfar-<br>ten kommer därvid att öka med 40 miljoner kronor<br>under 1998.</p>
<p>B6 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias<br>förlisning</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt obetecknat anslag B6<br>Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias<br>förlisning uppgående till 1 700 000 kronor anvisas.<br>Finansiering sker genom att anslaget Al Vägverket:<br>Administration minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Den 3 december 1997 avlämnade den för Estland,<br>Finland och Sverige gemensamma haverikommissio-<br>nen för utredning av passagerarfärjan M/S Estonia:s<br>förlisning sin slutrapport.</p>
<p>För år 1997 har Statens haverikommission (SHK)<br>disponerat 6,5 miljoner kronor för utredningsarbete i<br>enlighet med regleringsbrev av den 17 juli 1997<br>(K97/2671/SM) och 19 december (K97/4627/SM).<br>Av de 6,5 miljoner kronorna har ca 3 miljoner kro-<br>nor inte utnyttjats av SHK, bl.a. beroende på att vissa<br>av de kostnader som budgeterats för 1997 inte upp-<br>kommer som kostnader förrän 1998.</p>
<p>Ett omfattande efterarbete efter utredningsarbetets<br>slut återstår. Bland annat skall det i original engelsk-<br>språkiga dokumentet översättas till svenska. Det<br>svenskspråkiga dokumentet skall granskas, tryckas<br>och distribueras. Den svenska versionen skall också<br>läggas ut som en hemsida på Internet. Vidare återstår<br>ett omfattande arkiveringsarbete som SHK saknar<br>egna resurser för. Riksarkivet har rekommenderat<br>SHK att projektanställa en arkiveringsexpert för att<br>klara detta arbete.</p>
<p>Såvitt nu kan bedömas kommer efterarbetet att<br>pågå under 1998 och SHK:s kostnader för detta be-<br>räknas till 1,7 miljoner kronor.</p>
<p>Väginvest</p>
<p>Regeringens förslag: Aktierna i SweRoad AB skall<br>ägas av staten och förvaltas av Vägverket. Väginvests<br>verksamhet skall omfatta skilda former av projektfi-<br>nansiering av infrastrukturanläggningar, att äga och<br>förvalta aktier, andelar och andra rättigheter i bolag<br>och skall bedrivas inom vägsektorn och banhåll-<br>ningsområdet.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: I Stockholm finns för<br>närvarande inte någon blocköverskridande majoritet<br>för någon form av särskild avgift för biltrafiken i<br>Stockholm. Inte heller i Göteborg finns för närva-<br>rande förutsättningar för införandet av någon form<br>av särskild avgift för biltrafiken. Därigenom har ock-<br>så förutsättningarna för Väginvests dotterbolag<br>Stockholmsleder AB (SLAB) och Göteborgs trafikle-<br>der AB (GTLAB) kraftigt förändrats. Regeringen re-<br>dovisade i propositionen Finansiering av vissa trafi-<br>kanläggningar i Stockholms län (prop. 1997/98:123)<br>att förändringar borde ske i Väginvestkoncernen i<br>syfte att nå administrativa samordningsvinster som<br>bl.a. skulle kunna minska kostnaderna för upplå-<br>ningen för främst Södra länken.</p>
<p>En åtgärd som skulle medföra administrativa<br>samordningsvinster är att all upplåning till väginves-<br>teringar som sker för Vägverkets räkning i Stock-<br>holm och Göteborg, och som idag sker genom dot-<br>terbolagen, fortsättningsvis skulle ske direkt av<br>Väginvest. Därmed kan de administrativa kostnader-<br>na för att organisera upplåningen på den fria kapi-<br>talmarknaden minimeras liksom den administrativa<br>verksamheten i respektive bolag.</p>
<p>SweRoad</p>
<p>Väginvest ombildades 1993 till ett s.k. holdingbolag.<br>Samtidigt förvärvades Vägverkets aktier i Swedish<br>National Road Consulting AB (SweRoad AB).<br>SweRoad bedriver konsultverksamhet, försäljning<br>och export av produkter och tjänster inom väghåll-<br>ningsområdet.</p>
<p>SweRoads verksamhet är av en väsentligt annor-<br>lunda karaktär än Väginvests övriga verksamhet.<br>Bolaget kan inte dra några väsentliga fördelar av att<br>vara ett dotterbolag till Väginvest. Regeringen anser<br>därför att SweRoad åter bör förvaltas direkt av Väg-<br>verket. Därmed kan Väginvests verksamhet renodlas<br>till att omfatta skilda former av projektfinansiering<br>av infrastrukturanläggningar, ägande av aktier i pro-<br>jektbolag m.m. Regeringen har i propositionen Stat-<br>lig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.<br>1997/98:136) redovisat att en särskild utredare skall<br>tillkallas för att utreda frågan om statlig tjänsteex-<br>port, bl.a. skall den hittillsvarande statliga tjänsteex-<br>porten utvärderas. SweRoad, som är ett exempel på</p>
<p>150</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>statlig tjänsteexport, kommer att vara föremål för<br>den aviserade utredningen.</p>
<p>Järnvägsprojekt</p>
<p>För byggandet av Botniabanan skall staten och be-<br>rörda kommuner bilda ett särskilt projektbolag, Bot-<br>niabanan AB. Bolaget skall bl.a. finansiera, projekte-<br>ra och upphandla Botniabanan. Projektbolaget skall<br>ha ett statligt ägande om 91 procent. Berörda kom-<br>muner skall äga 9 procent. Det är regeringens upp-<br>fattning att Väginvest bör äga och förvalta den statli-<br>ga andelen av aktier i detta gemensamma bolag.<br>Skälen för detta är flera. För det första har Väginvest<br>det kunnande och den kompetens som krävs för att<br>äga andelar i sådana projekt. Väginvest har bl.a. lång<br>erfarenhet från det gemensamt ägda bolaget Rödö-<br>bron AB. För det andra bedriver Väginvest finansie-<br>ringsverksamhet för Vägverkets räkning. Det innebär<br>att Väginvest har en omfattande kunskap om fi-<br>nansmarknaden som bör tas till vara och kan vara<br>till god hjälp i det nya Botniabanebolaget. För det<br>tredje bedriver Väginvest också en konsultverksam-<br>het avseende specialtjänster inom områdena finansie-<br>ring, kalkylering och redovisning samt löpande eko-<br>nomitjänster. Det senare ger direkta samordnings-<br>vinster för det nya Botniabanebolaget vilket i sin tur<br>minskar administrationskostnaderna i ett sådant sär-<br>skilt bolag.</p>
<p>Aktierna i Väginvest förvaltas av regeringen. Ut-<br>vidgas ändamålet för Väginvest till att omfatta även<br>banhållning, kommer även styrelsen i Väginvest att<br>kompletteras med representanter från Banverket. Vi-<br>dare bör namnändring av bolaget övervägas.</p>
<p>Riksdagen bör godkänna att Vägverkets Investe-<br>ringsaktiebolag Väginvest skall få ett vidare syfte<br>med sin verksamhet. Syftet bör utvidgas till att även<br>omfatta skilda former av projektfinansiering av in-<br>frastrukturanläggningar samt ägande och förvaltning<br>av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag med<br>anknytning till banhållning.</p>
<p>Botniabanan</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att,<br>vad avser den första utbyggnadsetappen mellan Örn-<br>sköldsvik-Husum och planeringsarbete för ytterligare<br>etapper av Botniabanan, låta Riksgäldskontoret ut-<br>ställa kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botnia-<br>banan AB:s egna kapital och att garantera bolagets<br>förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare<br>och fordringsägare, inom en ram som exklusive mer-<br>värdesskatt uppgår till 1 495 000 000 kronor i pris-<br>nivå 1 januari 1997, varav 195 000 000 kronor avser<br>finansiella kostnader.</p>
<p>För att möjliggöra att Botniabanan AB utan<br>dröjsmål skall kunna starta och bygga upp sin verk-<br>samhet, får Banverket använda anslaget A4 Investe-<br></p>
<p>ringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar<br>för lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en<br>ram på 50 000 000 kronor. Botniabanan AB skall<br>återbetala medlen till Banverket senast den 1 juli</p>
<p>1999.</p>
<p>Byggandet av Botniabanan utmed norrlandskusten,<br>mellan Sundsvall och Nyland, är av väsentlig regio-<br>nalpolitisk betydelse. I 1997 års ekonomiska vårpro-<br>position (prop. 1996/97:150) uttalade regeringen att<br>med anledning av att Botniabanan inte har någon<br>avgörande betydelse för järnvägstrafiken förrän den<br>är färdigställd i sin helhet, är det av stor vikt att<br>byggtiden minimeras utan att investeringskostnaden<br>ökar. Regeringen angav vidare i samma proposition<br>att, mot bakgrund av den önskvärda komprimerade<br>byggtiden och projektets storlek, lånefinansiering kan<br>övervägas av hela eller delar av projektet.</p>
<p>I propositionen Regional tillväxt - för arbete och<br>välfärd (prop. 1997/98:62) som överlämnades till<br>riksdagen den 5 mars 1998 har regeringen bl.a. redo-<br>gjort för det avtal om byggande av Botniabanan som<br>ingåtts den 27 november 1997 mellan statens för-<br>handlingsman, Kramfors kommun, Örnsköldsviks<br>kommun, Nordmalings kommun, Umeå kommun,<br>Västernorrlands läns landsting samt Västerbottens<br>läns landsting. Avtalet gäller under förutsättning av<br>riksdagens godkännande och innebär att byggandet<br>av Botniabanan, exklusive resecentra, genomförs ge-<br>nom att staten och berörda kommuner bildar ett ak-<br>tiebolag, Botniabanan AB, med ansvar att finansiera,<br>projektera, upphandla, bygga och hyra ut Botniaba-<br>nan. I bolaget, som skall ha ett aktiekapital på minst<br>en och högst fyra miljoner kronor, skall staten äga<br>91 procent och berörda kommuner 9 procent av ak-<br>tierna. Staten förbinder sig att utfärda kapitaltäck-<br>ningsgarantier gentemot Botniabanan AB samt att<br>garantera bolagets förpliktelser gentemot långivare,<br>rättighetsinnehavare och fordringsägare. Avtalet trä-<br>der i kraft den 1 juli 1998.</p>
<p>I och med bildandet av det av staten och berörda<br>kommuner gemensamt ägda bolaget Botniabanan<br>AB tar regionen ansvar för en väl definierad del av<br>kostnaderna för projektet, vilket regeringen tidigare<br>uttalat som en förutsättning för projektets genomfö-<br>rande.</p>
<p>Vad gäller bolagets lånefinansiering bör återbetal-<br>ningstiden från den tidpunkt då banan öppnas för<br>trafik vara kortare än avskrivningstiden och begrän-<br>sas till högst 25 år. Medel för att täcka statens kost-<br>nader för hyra av Botniabanan och andra betalningar<br>som följer av garanterade lån och kapitaltäcknings-<br>garantin skall inrymmas i statsbudgeten fr.o.m.</p>
<p>2004.</p>
<p>Bygget av järnvägen delas in i tre etapper. Etapp 1,<br>Örnsköldsvik-Husum, som kostnadsberäknas till<br>1 300 miljoner kronor, påbörjas i juli år 1999 och<br>beräknas vara färdigställd senast i juni år 2002.</p>
<p>151</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Etapp 2, Nyland-Örnsköldsvik, som kostnadsberäk-<br>nas till 4 200 miljoner kronor, påbörjas i januari år<br>2001 och beräknas vara färdigställd i december år</p>
<p>2005. Etapp 3, Husum-Umeå, som kostnadsberäk-<br>nas till 2 700 miljoner kronor, påbörjas i juli år 2001<br>och beräknas vara färdigställd i december år 2005.<br>Kostnaderna är angivna i prisnivå 1 januari 1997<br>samt exklusive mervärdesskatt och finansiella kost-<br>nader. De finansiella kostnaderna består av ränte-<br>kostnader under byggtiden och kostnader som är<br>förknippade med att uppta lån, exempelvis garanti-<br>avgifter. Räntekostnader under byggtiden och andra<br>finansiella kostnader bedöms sammanlagt uppgå till<br>ca 15 procent av anläggningskostnaden.</p>
<p>I enlighet med förslagen om finansieringen av<br>Botniabanan i prop. 1997/98:62 bör regeringen be-<br>myndigas att, vad avser den första utbyggnadsetap-<br>pen av Botniabanan, Örnsköldsvik-Husum, utställa<br>kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan<br>AB:s egna kapital och att garantera bolagets förplik-<br>telser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och<br>fordringsägare, inom en ram som exklusive mervär-<br>desskatt uppgår till 1 495 miljoner kronor, varav<br>195 miljoner kronor avser räntekostnader under<br>byggtiden och övriga finansiella kostnader. Dessa<br>medel bör även få användas för planeringsarbete<br>t.ex. jämvägsutredning för ytterligare etapper. Rege-<br>ringen avser att fortlöpande återkomma till riksdagen<br>i budgetpropositionen i syfte att återrapportera och<br>följa upp genomförandet av Botniabanan.</p>
<p>För att möjliggöra att Botniabanan AB utan<br>dröjsmål skall kunna starta och bygga upp sin verk-<br>samhet, bör Banverket bemyndigas att få använda<br>anslaget A4 Investeringar samt drift och underhåll av<br>statliga järnvägar, för lån till Botniabanan AB:s verk-<br>samhet inom en ram av 50 miljoner kronor. Botnia-<br>banan AB skall återbetala medlen till Banverket se-<br>nast den 1 juli 1999.</p>
<p>Vissa frågor angående Mälarbanan</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A4 Investeringar<br>samt drift och underhåll av statliga järnvägar, får an-<br>vändas för att ersätta Mälarbanans Intressenter AB<br>(MIAB) med 34 500 000 kronor för vissa kostnader<br>som MIAB haft för garantiåtaganden gentemot sta-<br>ten.</p>
<p>Den 11 september 1991 ingick Banverket, Delega-<br>tionen för infrastrukturinvesteringar och Mälarba-<br>nans Intressenter AB (MIAB) en överenskommelse<br>om utbyggnad av Mälarbanan mellan Kungsängen<br>och Örebro. Överenskommelsen innebär att MIAB<br>delfinansierar den totala anläggningskostnaden för<br>Mälarbanan med 530 miljoner kronor och bygger de<br>tre delsträckorna Arboga-Hovsta, Västerås-Lundby<br>samt Grillby-Bålsta. MIAB har i enlighet med avtalet<br></p>
<p>nu färdigställt dessa sträckor samt till Banverket ut-<br>ställt borgens- och garantiförpliktelser på totalt ca<br>850 miljoner kronor avseende fel och brister för de<br>delar av Mälarbanan som MIAB har byggt. Staten<br>(Banverket) finansierar och bygger övriga delsträck-<br>or.</p>
<p>Banverket bygger och finansierar sträckan<br>Kallhäll-Kungsängen som definitionsmässigt inte in-<br>går i Mälarbanan, men som nämns i överenskom-<br>melsen som en trafikeringsförutsättning. Sträckan<br>Kallhäll-Kungsängen skulle enligt planerna vara klart<br>i juli 1997, men beräknas inte stå klar förrän under<br>år 2001. Utbyggnaden av Kallhäll-Kungsängen är<br>således ca fyra år försenad i jämförelse med de ur-<br>sprungliga planerna. Med anledning av att utbygg-<br>naden av sträckan Kallhäll-Kungsängen försenats,<br>har MIAB i skrivelser till regeringen den 11 april</p>
<p>1996, den 4 januari 1997 och den 19 november</p>
<p>1997, bl.a. påkallat omförhandling av de ekonomis-<br>ka villkoren i överenskommelsen.</p>
<p>Regeringen gav den 17 april 1997 Tågtrafikled-<br>ningen i uppdrag att utreda och föreslå alternativa<br>samordnade trafikupplägg som syftar till att minime-<br>ra inskränkningarna för tågtrafiken under den tid<br>utbyggnaden mellan Kallhäll-Kungsängen pågår.<br>Den 22 oktober 1997 redovisade Tågtrafikledningen<br>uppdraget. Innan utbyggnaden är klar anser Tågtra-<br>fikledningen att jämfört med idag är endast en mar-<br>ginell ökning av tågtrafiken möjlig att genomföra.</p>
<p>Efter överläggningar mellan Kommunikationsde-<br>partementet och MIAB, har en överenskommelse<br>nåtts. Överenskommelsen innebär bl.a. att staten åtar<br>sig att genomföra vissa investeringsobjekt på Mälar-<br>och Svealandsbanan inom ramen för stomnätspla-<br>nen, samt att staten åtar sig att ersätta MIAB med<br>34,5 miljoner kronor vilket avser ersättning för vissa<br>garantikostnader som MIAB erlagt.</p>
<p>Göteborgsöverenskommelsen</p>
<p>Regeringens förslag: Statens ekonomiska förplik-<br>telser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen<br>ändras och finansieringen av dessa godkännes. Rege-<br>ringen bemyndigas att dels låta Riksgäldskontoret<br>inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen be-<br>gränsa tidigare givna garantibemyndiganden till<br>2 200 000 000 kronor beräknat i 1998 års prisnivå,<br>dels låta Riksgäldskontoret teckna statlig borgen för<br>ytterligare 1 500 000 000 kronor för lånefinansiering<br>av den statliga andelen inom ramen för Göteborgs-<br>överenskommelsen.</p>
<p>Genomförande av en ny trafiklösning i Göteborgsre-<br>gionen är av stor betydelse med avseende på såväl<br>sysselsättning som trafiksäkerhet. I 1997 års ekono-<br>miska vårproposition konstaterade regeringen att</p>
<p>152</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>fullföljandet av en hållbar trafiklösning för Göteborg<br>är en angelägenhet för hela landet.</p>
<p>Regeringen beslutade den 22 maj 1997 att över-<br>lämna propositionen Långsiktigt hållbara<br>trafiklösningar i Stockholm och Göteborg<br>(prop. 1996/97:160) till riksdagen. Riksdagen har i<br>december 1997 dels godkänt regeringens förslag till<br>förändringar i trafiklösningarna i Göteborgsregionen,<br>dels bemyndigat regeringen att låta Riksgäldskonto-<br>ret teckna statlig borgen om ytterligare 100 miljoner<br>kronor för fortsatt planerings- och förberedelsearbete<br>för den nya trafiklösningen i Göteborg (bet.<br>1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104).</p>
<p>I den ursprungliga trafiköverenskommelsen för<br>Göteborgsregionen förutsattes finansiering ske med<br>vägtullar. I Göteborg finns, som ovan nämnts, för<br>närvarande inte förutsättningar för införande av nå-<br>gon form av särskild avgift för biltrafiken. 1 denna<br>situation har en ny finansieringslösning krävts, för att<br>inom befintliga utgiftsområdesramar kunna klara<br>finansiering av Göteborgsöverenskommelsen, utan<br>att för andra regioner angelägna projekt skjuts på<br>framtiden. Mot bakgrund därav, och i syfte att<br>åstadkomma en hållbar lösning för såväl påbörjade<br>som vissa återstående projekt i Göteborgsregionen<br>har överläggningar förts mellan staten och regionen,<br>vilket resulterat i en ny överenskommelse den 23<br>mars 1998.</p>
<p>Denna överenskommelse, som ersätter tidigare<br>överenskommelse, innebär en samfinansiering av vis-<br>sa angivna projekt, samt att staten tar planerings-<br>och genomförandeansvaret för vissa projekt på det<br>nationella vägnätet. De statsbidrag som skulle gå till<br>kollektivtrafikprojekt enligt den ursprungliga över-<br>enskommelsen skall utbetalas enligt de principer och<br>villkor som tidigare överenskommits. Den nya över-<br>enskommelsen innebär också att staten ersätter be-<br>rörda kommuner för del av nedlagda kostnader,<br>dock sammanlagt högst 200 miljoner kronor.</p>
<p>Den överenskomna finansieringen innebär att sta-<br>ten ansvarar för 75 procent och regionen eller enskil-<br>da kommuner för 25 procent av kostnaderna för<br>projekten i ett samfinansierat investeringsprogram.<br>Totalkostnaden för programmet uppskattas till<br>4 200 miljoner kronor i prisnivå januari 1998. Pro-<br>grammets översiktliga innehåll framgår av följande<br>tablå:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Upprustning av Göta älvbron</p></td><td>
<p>100 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Göteborg miljö/kollektivtrafik</p></td><td>
<p>190 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya spårvagnar</p></td><td>
<p>720 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Göteborgsregionen/tåg och stationer</p></td><td>
<p>210 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Göteborgsregionen/miljö, kollektivtrafik</p></td><td>
<p>220 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Trafiksäkerhet och miljö på kommunala vägar</p></td><td>
<p>420 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Götaleden</p></td><td>
<p>2160 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mölndal miljö E6</p></td><td>
<p>120 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Informationssystem</p></td><td>
<p>60 Mkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4200 Mkr</p></td></tr>
</table>
<p>För att inom befintlig ram för utgiftsområdet kunna<br>fullfölja statens åtaganden enligt överenskommelsen<br>måste utgifterna fördelas över en längre tidsperiod<br>och finansieringen delvis ske med lån under bygg-<br>nadstiden. Därefter avses lånen återbetalas med me-<br>del från statsbudgeten fr.o.m. år 2004 under en peri-<br>od som är avsevärt kortare än avskrivningstiden.</p>
<p>Detta innebär att avsteg görs från grundprincipen<br>i budgetlagen 22 § att infrastrukturinvesteringar skall<br>finansieras med anslag och ej lånefinansieras. Enligt<br>budgetlagen 23 § kan riksdagen i vissa fall besluta att<br>finansiering sker på annat sätt än som anges i 22 §.<br>Regeringen avser att i budgetpropositionen för 1999<br>redovisa, beträffande anslagen A2 Väghållning och<br>statsbidrag samt A4 Investeringar i samt drift och<br>underhåll av statliga järnvägar, inom utgiftsområde<br>22, i vilken utsträckning som framtida anslagsut-<br>rymme intecknas av redan fattade beslut.</p>
<p>Inför byggstart av ett projekt skall parterna kom-<br>ma överens om en finansieringsplan för respektive<br>projekt. Den statliga andelen av investeringsprog-<br>rammet finansieras med nya lån när så blir nödvän-<br>digt. Redan givna bemyndiganden för lånegarantier<br>för Götaleden, Abromotet, E6 genom Göteborg samt<br>förberedelsearbeten på totalt 2 600 miljoner kronor<br>bör begränsas till 2 200 miljoner kronor på grund av<br>den kommunala andelen i projektet Götaleden. För<br>att täcka den statliga andelen i återstoden av investe-<br>ringsprogrammet bör riksdagen bemyndiga regering-<br>en att låta Riksgäldskontoret garantera lån på ytterli-<br>gare 1 500 miljoner kronor.</p>
<p>De lånegarantier som regeringen här föreslår in-<br>nebär inte att regeringen har tagit ställning till de oli-<br>ka projektens utformning eller lokalisering. Projekten<br>skall före genomförandet prövas på sedvanligt sätt<br>med tillämpning av gällande lagstiftning. Regeringen<br>avser att återkomma till riksdagen med en redovis-<br>ning av regeringens uppdrag enligt 6 kap. 2 § lagen<br>(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.<br>till de av Göteborgsöverenskommelsen berörda<br>kommunerna och Länsstyrelsen i Göteborgs- och<br>Bohus län angående överenskommelsens konsekven-<br>ser för hushållningen med naturresurser och miljön i<br>regionen.</p>
<p>153</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>I 1997 års ekonomiska vårproposition har rege-<br>ringen redovisat utgiftstak för år 1999 och år 2000.<br>För utgiftsområde 22 Kommunikationer, har särskil-<br>da medel för ett nationellt investeringsprogram om<br>1 650 miljoner kronor aviserats för åren 1999 och</p>
<p>2000. Av dessa medel är för respektive år 500 miljo-<br>ner kronor avsatta för Göteborg.</p>
<p>Det är regeringens uppfattning att medlen avsatta<br>för Göteborg skall användas för att finansiera återbe-<br>talningen av lån och nya projekt enligt programmet.<br>Återstoden av de statliga åtagandena finansieras med<br>de statligt garanterade lånen på sammanlagt 3 700<br>miljoner kronor, vilka skall börja avbetalas med me-<br>del som skall inrymmas i statsbudgeten fr.o.m. år<br>2004.</p>
<p>Vissa frågor angående Inlandsbanan</p>
<p>Regeringens bedömning: Det finns inget behov av<br>någon åtgärd med anledning av det riksdagen anfört<br>om rättslig reglering avseende jävsfrågor m.m.</p>
<p>I ett riksdagsbeslut den 23 november 1995 (bet.<br>1995/96:TU4, rskr. 1995/96:38) med anledning av<br>en utredning av Riksdagens revisorer angående In-<br>landsbanan (1994/95:5), anges bl.a. att regeringen<br>bör överväga frågan om någon form av rättslig regle-<br>ring behövs för att förhindra att personer, vilka i<br>egenskap av experter eller liknande kunnat påverka<br>utformningen av statsbidrag m.m., inte omedelbart<br>efter uppdraget som näringsidkare skall kunna er-<br>hålla de bidrag de själva varit med om att utforma.<br>Regeringen anser att dagens rättsliga reglering avse-<br>ende jävsfrågor m.m. är tillfyllest.</p>
<p>Statens haverikommission</p>
<p>Regeringens förslag: Statens haverikommissions<br>förvaltningskostnader får uppgå till högst 8 700 000<br>kronor för budgetåret 1998.</p>
<p>Regeringen beslutade i regleringsbrev den 18 decem-<br>ber 1997 (K97/4927/SM) att förvaltningskostnader-<br>na för Statens haverikommission (SHK) för budget-<br>året 1998 skulle uppgå till högst 8 miljoner kronor<br>grundat dels på Haverikommissionens budgetunder-<br>lag ingivet av SHK den 27 januari 1997, dels på en<br>ändring av budgetunderlaget ingivet av SHK den 30<br>juni 1997.</p>
<p>Senare har det visat sig att lönekostnaderna kom-<br>mer att överstiga de i februari 1997 budgeterade lö-<br>nekostnaderna med ca 500 000 kronor. Vidare har<br>inte inräknats vissa kostnader relaterade till bl.a. det<br>nordiska samarbetet på området. Dessa kostnader<br>beräknas till 200 000 kronor.</p>
<p>Ökningen av förvaltningskostnaderna bör fördelas<br>på berörda myndigheter i enlighet med vad som finns<br>angivet för förvaltningskostnader i SHK:s reglerings-<br>brev för budgetåret 1998. Förslaget har inga anslags-<br>konsekvenser.</p>
<p>Kostnadstäckning för utgifter till följd av lagen om<br>åtgärder mot förorening från fartyg</p>
<p>Regeringens förslag: Sjöfartsverket får täcka de<br>kostnader som uppkommit med anledning av<br>grundstötningen av en f.d. trålare hösten 1994.</p>
<p>Efter beslut av regeringen kan kostnader betalas som<br>uppkommit till följd av förelägganden eller förbud<br>som Sjöfartsverket föreskriver med stöd av lagen<br>(1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg.</p>
<p>Med anledning av grundstötningen av en f.d. trå-<br>lare hösten 1994, och de kostnader på drygt sex<br>miljoner kronor som därmed uppkommit, i enlighet<br>med lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening<br>från fartyg, föreslår regeringen att dessa kostnader<br>bärs av Sjöfartsverket. Förslaget har inga anslagskon-<br>sekvenser.</p>
<p>Luftfartsverkets finansiella befogenheter</p>
<p>Regeringens förslag: Luftfartsverket medges rätt<br>att placera kassamässigt överskott även hos motpar-<br>ter med kreditvärdighet Kl enligt Nordisk Ratings<br>system. Verket får även rätt att för att uppnå en för-<br>bättrad finansiering av nya investeringar i fast egen-<br>dom genomföra s.k. lease-holdaffärer. För att inklu-<br>dera befintlig finansiell leasing, utökas den totala<br>låneramen för Luftfartsverket till 5 500 000 000<br>kronor för budgetåret 1998.</p>
<p>Luftfartsverkets finansiella befogenheter har under<br>senare år väsentligt utökats i linje med regeringens<br>strävan att låta affärsverken agera under bolagslik-<br>nande former. Luftfartsverket har i en skrivelse till<br>regeringen den 11 februari 1998 hemställt om vissa<br>förändringar och preciseringar av verkets finansiella<br>befogenheter.</p>
<p>Beträffande kassamässiga överskott har Luftfarts-<br>verket rätt att inom vissa villkor placera sådana i<br>bank, i statsgaranterade skuldebrev samt på räntebä-<br>rande konto i Riksgäldskontoret. Verket konstaterar<br>i skrivelsen att möjligheten att placera likviditet till<br>goda räntevillkor och på den tidssikt som passar<br>Luftfartsverket har försämrats. Mot denna bakgrund<br>föreslår verket att kassamässiga överskott även skall<br>få placeras hos motpart med kreditvärdighet enligt<br>kategori Kl enligt Nordisk Ratings system. Sådana<br>emittenter förutsätts ha mycket god kapacitet att mö-</p>
<p>154</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ta aktuella betalningsförpliktelser, och verket bedö-<br>mer att det är affärsmässigt motiverat att ta den nå-<br>got större risk detta innebär i förhållande till nuva-<br>rande bemyndigande.</p>
<p>Luftfartsverket har även i skrivelsen föreslagit att<br>verket skall få rätt att genomföra s.k. lease-<br>holdaffärer i avsikt att åstadkomma en förbättrad<br>finansiering av investeringar i fast egendom som ter-<br>minaler och bansystem. En sådan lease-holdaffär in-<br>nebär att verket överlåter nyttjanderätten till en in-<br>vesterare i utlandet, som genom avskrivning på<br>nyttjanderätten kan tillgodogöra sig en lägre skatte-<br>kostnad. Luftfartsverket leasar därefter tillbaka<br>nyttjanderätten till en lägre kostnad och får därmed<br>en intäkt som är grundad på en lägre skattekostnad<br>för investeraren. Luftfartsverket behåller hela tiden<br>äganderätten till anläggningen.</p>
<p>Luftfartsverket har dessutom i skrivelsen föreslagit<br>en förändring av verkets totala ram för lång- och<br>kortfristiga lån, som i budgetpropositionen för 1997<br>(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:TU1, rskr.<br>1997/98:104) fastlagts till 3,5 miljarder kronor. Mot<br>bakgrund av att Luftfartsverket numera redovisar<br>finansiell leasing i balansräkningen föreslår verket att<br>ramen utökas till totalt 5,5 miljarder kronor. Mer-<br>parten av ökningen avser Luftfartsverkets finansiella<br>leasingåtagande vad gäller Sky City-anläggningen på<br>Arlanda. Det bör noteras att verket därutöver sedan<br>tidigare har riksdagens bemyndigande rörande en<br>kapitaltäckningsgaranti till LFV AirportCenter AB.</p>
<p>Regeringen, som anser att verkets hemställan lig-<br>ger i linje med tidigare nämnda strävan att affärsver-<br>ken skall kunna verka under affärsmässiga och bo-<br>lagsliknande förhållanden, biträder Luftfartsverkets<br>beskrivna förslag till utökade finansiella befogenhe-<br>ter. Vad gäller lease-holdaffärer bör bemyndigandet<br>begränsas att gälla investeringar i nya fasta anlägg-<br>ningar.</p>
<p>SJ:s borgen sram</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>låta SJ få rätt att teckna borgensförbindelser till för-<br>mån för bolag inom SJ-koncemen inom en total ram<br>på 1 900 000 000 kronor under 1998.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1998 fastställdes låne- och<br>borgensramar för affärsverken. För SJ uppgår låne-<br>ramen till 9,2 miljarder kronor och borgensramen till<br>400 miljoner kronor för år 1998. Den borgensram<br>som angavs för SJ har visat sig vara för liten och ger<br>upphov till icke önskvärda finansieringslösningar.<br>Effekten blir att den operationella leasen på Scandli-<br>nesfärjan, som levereras under första delen av år<br>1998, kommer att ligga på SJ affärsverk istället för<br>på SJ Invest, där SJ:s leasingaffärer normalt ligger.<br>För att åtagandet för färjan skall ligga i dotterbo-<br></p>
<p>lagssfären med lägre finansieringskostnad för staten<br>bör färjan istället finansieras genom SJ Invest med ett<br>borgensåtagande på cirka 800 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringen anser att färjefinansieringen är en affär<br>inom SJ-koncernen som bör ligga i dotterbolagssfä-<br>ren och inte i SJ affärsverk. För statsverkets räkning<br>kan det dessutom finnas andra tillfällen där det kan<br>vara fördelaktigt att låta SJ teckna borgensförbindel-<br>se för att få ned kapitalkostnaden vid t.ex. leasingaf-<br>färer. Regeringen anser därför att det bör finns<br>handlingsutrymme i SJ:s borgensram för t.ex. framti-<br>da leasing, garantier för större inköp, garantier för<br>tullbetalningar och för bolagsförsäljningar/bolags-<br>köp, där det kan vara ekonomiskt bättre att SJ ut-<br>ställer borgensförbindelser för sitt dotterbolag än an-<br>vänder bankgarantier för att garantera vissa åtagan-<br>den. Regeringen anser det vara motiverat att höja<br>SJ:s borgensram och skapa handlingsutrymme för<br>kommande affärer.</p>
<h5>5.4.18 Utgiftsområde 23</h5>
<h5>Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar</h5>
<p>Bl Statens jordbruksverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 220 188 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>tillgodose Statens jordbruksverks behov av rörelse-<br>kapital för EU-verksamhet intill ett sammanlagt be-<br>lopp om högst 5 500 000 000 kronor på myndighe-<br>tens särskilda räntekonto i Riksgäldskontoret.</p>
<p>EG-kommissionen ersätter Sverige i efterskott för de<br>stöd inom jordbruksfondens garantisektion som Sta-<br>tens jordbruksverk betalar ut. Av denna anledning<br>fordras ett kreditutrymme på det särskilda räntebe-<br>lagda konto för EU-verksamhet som verket har till-<br>gång till hos Riksgäldskontoret.</p>
<p>Statens jordbruksverk bör därför ges tillgång till<br>en kredit på 5,5 miljarder kronor på myndighetens<br>särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgälds-<br>kontoret. Beloppet är beräknat utifrån det maximala<br>kreditbehovet vilket uppstår i december månad.</p>
<p>E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 792 000<br>kronor.</p>
<p>155</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget E3 Djurhälsovård<br>och djurskyddsfrämjande åtgärder ökas med<br>3 700 000 kronor. Finansieringen sker genom att an-<br>slaget Dl Främjande av rennäringen m.m. minskas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Tillsyn av djurtransporter är ett komplicerat men<br>mycket angeläget område. Tillsynen av sådana trans-<br>porter försvåras av att den lokala tillsynsmyndighe-<br>ten ofta inte känner till när transporterna sker och att<br>den därför kan ha svårt att ingripa i tid. Dessutom är<br>tillsynsmyndigheten beroende av polisens hjälp för<br>att stoppa en transport för inspektion.</p>
<p>Det är angeläget att Jordbruksverket initierar ett<br>landsomfattande projekt om tillsyn av djurtranspor-<br>ter under år 1998. Projektet bör lämpligen genomfö-<br>ras genom att kommunerna inom ett län samverkar<br>med länsveterinärer och poliser. Inom ramen för<br>projektet kommer Jordbruksverket att i samråd med<br>företrädare för lokala och regionala tillsynsmyndig-<br>heter utarbeta anvisningar för genomförandet inklu-<br>sive upprättandet av inspektionsprotokoll.</p>
<p>Eftersom tillsynsmyndigheterna har begränsad er-<br>farenhet av tillsyn över djurtransporter, krävs ytterli-<br>gare resurser för utbildning av de lokala och regio-<br>nala tillsynsmyndigheternas personal. Projektet kan<br>lämpligen differentieras så att angelägna delområden<br>studeras särskilt. Dessa kan exempelvis vara båt-<br>transporter, transporter vid export av svin och kalv,<br>rentransporter och transporter i samband med djur-<br>marknader.</p>
<p>E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 89 500 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget E5 Bekämpande av<br>smittsamma husdjurssjukdomar ökas med 2 000 000<br>kronor. Finansiering sker genom att anslaget Dl<br>Främjande av rennäringen m.m. minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>EHEC är en zoonos, dvs. en sjukdom som kan över-<br>föras från djur till människa. Sjukdomen kan ha<br>dödlig utgång. Från utländska studier är det känt att<br>nötkreatur är en vanlig smittkälla vid EHEC-<br>infektion. Djuren bär på bakterien utan att själva bli<br>sjuka. EHEC kan smitta bl.a. via förorenat nötkött,<br>opastöriserad mjölk eller direktkontakt med nötkrea-<br>tur.</p>
<p>Från år 1988 till år 1995 konstaterades i Sverige<br>0-3 fall av EHEC-infektioner på människa per år. Är<br>1995 inträffade en dramatisk ökning av antalet<br></p>
<p>EHEC-fall i Sverige med ca 100 rapporterade fall.<br>Under åren efter 1995 har EHEC etablerat sig på<br>denna nivå. Genom en prevalensstudie, utförd av<br>Statens jordbruksverk, har det visat sig att ca en pro-<br>cent av nötkreaturen i Sverige kan vara smittade av<br>EHEC.</p>
<p>Jordbruksverket, Statens livsmedelsverk, Statens<br>veterinärmedicinska anstalt och Smittskyddsinstitutet<br>har enats om en gemensam handlingspolicy för åt-<br>gärder föranledda av EHEC hos nötkreatur. I linje<br>med den antagna policyn genomför och finansierar<br>Jordbruksverket provtagning i de nötkreaturbesätt-<br>ningar som visat sig vara infekterade med EHEC-<br>bakterier. Denna provtagning syftar främst till att<br>öka kunskaperna om EHEC-bakteriens förekomst,<br>uppträdande, spridning och saneringsbarhet. Regel-<br>rätta saneringsåtgärder eller bekämpningsåtgärder är<br>i dagsläget inte möjliga med hänsyn till de bristfälliga<br>kunskaperna om EHEC. Arbetet med att finna en<br>lösning för att minimera risken för att människor<br>skall bli smittade av EHEC har mycket hög prioritet.<br>Mot denna bakgrund krävs ytterligare resurser för<br>att genomföra besättningsstudier i syfte att erhålla<br>kunskaper om möjligheten till bekämpning av<br>EHEC-bakterien.</p>
<p>Bemyndigande för vissa ekonomiska förpliktelser<br>efter år 1998</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>fatta beslut om utestående ekonomiska förpliktelser<br>vid utgången av 1998 enligt följande:</p>
<p>B8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn<br>55 000 000 kronor, B9 Från EU-budgeten finansie-<br>rat strukturstöd 89 000 000 kronor, B12 Komplette-<br>rande åtgärder inom jordbruket 3 200 000 000 kro-<br>nor, B13 Från EU-budgeten finansierade komplet-<br>terande åtgärder inom jordbruket 3 100 000 000<br>kronor.</p>
<p>Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning<br>och avsättning av jord- och skogsprodukter samt<br>miljöstöd är, med EU-budgeten samfinansierade,<br>stödformer som bygger på fleråriga åtaganden mel-<br>lan staten och stödmottagarna. Det innebär att sta-<br>ten, genom Statens jordbruksverk, åtar sig framtida<br>ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen<br>för redan anvisade anslagsmedel. Av denna anled-<br>ning föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att<br>godkänna utestående ekonomiska förpliktelser för<br>dessa anslag.</p>
<p>156</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>5.4.19 Utgiftsområde 24<br>Näringsliv</h5>
<p>E3 Exportkreditnämnden</p>
<p>Regeringens förslag: Exportkreditnämnden skall<br>få erbjuda upp till 100 procent täckning i sina ex-<br>portkreditgarantier.</p>
<p>Exportkreditnämnden skall få lämna rembursga-<br>rantier med mer än 12 månaders kredittid och 18<br>månaders risktid samt få försäkra remburser med s.k.<br>ensidig bekräftelse.</p>
<p>Riksdagen har ställt sig bakom principen att Export-<br>kreditnämnden (EKN) vid sin garantigivning normalt<br>skall tillämpa ett system med självrisker och att täck-<br>ningsgraden i en garanti normalt får uppgå till högst<br>95 procent (prop. 1989/90:44, bet. 1989/90:NU19,<br>rskr. 1989/90:153). I enlighet med detta har i för-<br>ordningen (1990:113) om exportkreditgaranti före-<br>skrivits att exportkreditgaranti får avse högst 90 pro-<br>cent eller i särskilda fall 95 procent av den upp-<br>komna förlusten. EKN tillämpar för närvarande för<br>köparkrediter normalt 95 procent täckning för poli-<br>tiska risker och 90 procent för kommersiella risker.<br>Motsvarande tal är för leverantörskrediter 90 pro-<br>cent respektive 85 procent.</p>
<p>Motiven för självrisk föreligger framför allt när<br>det gäller kommersiell risktäckning. Däremot har ga-<br>rantitagaren oftast inga eller mycket begränsade<br>möjligheter att bedöma den politiska risken och på-<br>verka skeendet vid politiska händelser.</p>
<p>EKN har mot denna bakgrund den 25 november<br>1997 föreslagit att EKN skall få möjlighet att lämna<br>upp till 100 procent täckning i sina garantier. EKN<br>avser, om förslaget godkänns, att införa ett system<br>för täckningsgrader som normalt innebär 100 pro-<br>cent täckning för politiska risker och 90 procent för<br>kommersiella risker. Tanken är att täckningsgraden<br>skall kunna justeras uppåt eller nedåt beroende på<br>omständigheterna i den enskilda affären. Det kan<br>nämnas att garantiinstituten i flera andra länder, bl.a.<br>Kanada, Norge, Storbritannien och USA, kan erbju-<br>da 100 procent täckning.</p>
<p>Riksdagen har ställt sig bakom vissa riktlinjer för<br>de rembursgarantier som EKN kan bevilja (prop.<br>1989/90:44, bet. 1989/90:NU19, rskr. 1989/90:153).<br>I enlighet med detta har det i förordningen<br>(1990:113) om exportkreditgaranti bl.a. föreskrivits<br>att rembursgaranti får avse högst 50 procent av den<br>uppkomna förlusten. Riksdagen har informerats om<br>en förestående ändring i EKN:s rembursgarantier.<br>Ändringen gällde en förlängning av den maximalt<br>tillåtna kredittiden från 6 månader till 12 månader<br>(prop. 1991/92:100).</p>
<p>Marknaden för remburser har förändrats genom<br>att kredittiderna blivit längre och bankernas behov<br></p>
<p>av riskdelning ökat. Idag kan inte EKN dela dessa<br>risker på ett för bankerna tillfredsställande sätt efter-<br>som reglerna för garanti vad gäller bekräftade rem-<br>burser tillåter maximalt 12 månaders kredittid och<br>18 månaders risktid. EKN:s kunder har därför fram-<br>fört önskemål om att EKN skall kunna försäkra<br>remburser också med längre kredittid och risktid än<br>detta.</p>
<p>Vidare har banker önskat få möjlighet att försäkra<br>remburser med s.k. ensidig bekräftelse. En ensidigt<br>bekräftad remburs (s.k. silent confirmation) innebär<br>att EKN:s garantitagare på exportörens begäran ga-<br>ranterar betalning under en remburs öppnad av en<br>utländsk bank, trots att det inte finns något uppdrag<br>från öppnande bank att bekräfta rembursen. Syftet<br>med de föreslagna ändringarna är att erbjuda en för-<br>bättrad garanti som tar hänsyn till de förändringar<br>som ägt rum på rembursmarknaden.</p>
<p>E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda export-<br>kreditgivning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 063 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget E4 AB Svensk Ex-<br>portkredits statsstödda exportkreditgivning ökas<br>med 2 600 000 kronor. Finansieringen sker genom<br>att anslaget E3 Exportkreditnämnden minskas med<br>motsvarande belopp.</p>
<p>Anslaget disponeras för ersättning till AB Svensk Ex-<br>portkredit (AB SEK) för att täcka eventuellt under-<br>skott som utgör skillnaden mellan intäkter och kost-<br>nader, huvudsakligen ränteintäkter och räntekost-<br>nader, inom ramen för systemet med statsstödda ex-<br>portkrediter. De utbetalningar som år 1997 belastar<br>anslaget avser åtaganden som gjorts före 1984 vad<br>gäller vissa förmånliga krediter till u-länder. I övrig<br>statsstödd verksamhet redovisar AB SEK för närva-<br>rande ett överskott.</p>
<p>Staten är genom ett avtal med AB SEK den 14 maj<br>1990 bunden att ersätta AB SEK för kostnader i det<br>statsstödda exportkreditsystemet. AB SEK redovisar<br>resultatet av verksamheten tre gånger om året till re-<br>geringen och Kammarkollegiet. Beloppen bokförs<br>hos Kammarkollegiet enligt kassaprincipen och där-<br>med inte nödvändigtvis på det budgetår de avser som<br>var fallet t.o.m. budgetåret 1994/95. Anvisade medel<br>för år 1998 kommer därför inte att vara tillräckliga<br>för att täcka utbetalningarna. Medelsbehovet beräk-<br>nas uppgå till ytterligare 2,6 miljoner kronor. Belop-<br>pet påverkas av valutakurser och kan därför komma<br>att avvika härifrån.</p>
<p>157</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>E6 Världsutställningen i Hannover år 2000</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i<br>statsbudgeten för innevarande budgetår.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt reservationsanslag E6<br>Världsutställningen i Hannover år 2000 uppgående<br>till 27 000 000 kronor anvisas för budgetåret 1998<br>som ett engångsbelopp för att täcka den beräknade<br>kostnaden för statlig medverkan i utställningen. Fi-<br>nansieringen sker genom att utgiftsområdesramen<br>under budgetåret 1999 på vart och ett av följande<br>utgiftsområden engångsvis minskas med 3 000 000<br>kronor: UO 5 Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan, UO 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg, UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, UO 16<br>Utbildning och universitetsforskning, UO 18 Sam-<br>hällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, UO<br>19 Regional utjämning och utveckling, UO 20 All-<br>män miljö- och naturvård, UO 22 Kommunikationer<br>samt UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslu-<br>tande näringar.</p>
<p>Sverige har inbjudits att delta i en världsutställning,<br>som kommer att äga rum i Hannover i Tyskland år<br>2000. Med hänsyn till att Tyskland är Sveriges en-<br>skilt största handelspartner samt att utställningen<br>äger rum i ett viktigt EU-land anser regeringen det<br>angeläget att Sverige deltar i denna världsutställning,<br>där det finns stora möjligheter att främja svenska<br>ekonomiska intressen. Regeringen fattade därför ti-<br>digare i år ett beslut att anmäla Sverige som deltaga-<br>re. Totalkostnaden för det svenska deltagandet be-<br>räknas uppgå till ca 60 miljoner kronor, varav<br>näringslivet åtagit sig att bidra med hälften. Kom-<br>muner och länsstyrelser väntas bidra med samman-<br>lagt ca 3 miljoner kronor. Det är svårt att i dagsläget<br>exakt beräkna när utgifterna uppstår. Regeringens<br>bedömning är dock att en mindre kostnad för förbe-<br>redelsearbetet uppstår redan budgetåret 1998 samt<br>att merparten av utgifterna uppstår budgetåret 1999.<br>Detta är skälet till regeringens val av finansiering.</p>
<p>F2 Konsumentverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på 67 867 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F2 Konsumentver-<br>ket ökas med 1 000 000 kronor. Finansering sker<br>genom att anslaget Fl Marknadsdomstolen minskas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>Regeringen avser att under 1998 ge Konsumentver-<br>ket i uppdrag att utveckla och praktiskt pröva en<br>model! för att mäta och ge konsumenterna en bättre<br>information om konsumentpriser i dagligvaruhan-<br>deln. Modellen skall passa in i Konsumentverkets<br>långsiktiga verksamhet. Kostnaden för uppdraget får<br>uppgå till högst 1 miljon kronor.</p>
<p>I uppdraget ingår bl.a. att utveckla och praktiskt<br>pröva en modell för insamling (mätning) av bu-<br>tikspriser samt för att sprida denna information.<br>Finansiering sker genom att anslaget Fl Marknads-<br>domstolen minskas med motsvarande belopp under<br>budgetåret 1998. Detta innebär ett minskat ekono-<br>misk utrymme för Marknadsdomstolens verksamhet.<br>Det är dock regeringens bedömning att domstolens<br>verksamhet kan bedrivas inom det anvisade anslaget.</p>
<p>Miljöteknikdelegationen</p>
<p>Regeringens förslag: Det under fjortonde huvudti-<br>teln för budgetåret 1995/96 uppförda anslaget A8<br>Investeringsbidrag för främjande av omställning i<br>ekologiskt hållbar riktning får användas för att be-<br>kosta Miljöteknikdelegationen med ett belopp upp-<br>gående till 20 000 000 kronor.</p>
<p>Riksdagen beslutade att anslå 1 000 miljoner kronor<br>under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96<br>för investeringsbidrag för främjande av omställning i<br>ekologiskt hållbar riktning (prop. 1995/96:222, bet.<br>FiU 1995/96:15, rskr. 1995/96:307).</p>
<p>Delegationen för främjande av miljöanpassad tek-<br>nik (Miljöteknikdelegationen) inrättades av regering-<br>en hösten 1996.</p>
<p>Delegationen arbetar med att utveckla metoder<br>för att stimulera utveckling och kommersialisering av<br>miljöanpassade varor och tjänster. Enligt den av re-<br>geringen godkända strategin inriktas arbetet på fyra<br>huvudområden, marksanering/ekologiskt återställan-<br>de av mark, byggande och boende, transporter och<br>livsmedel/lantbruk. Genom teknikupphandling bi-<br>drar delegationen till att driva fram och kommersiali-<br>sera tekniker eller produkter som ännu inte finns till-<br>gängliga på marknaden. Teknikupphandling är en<br>stegvis process som erfarenhetsmässigt tar mellan två<br>och fyra år att fullfölja.</p>
<p>För uppdraget att utarbeta en strategi anvisade re-<br>geringen 1 miljon kronor från tolfte huvudtitelns an-<br>slag A16 Program för småföretagsutveckling, förny-<br>else och tillväxt för budgetåret 1995/96. För arbetet<br>med att genomföra strategin anvisade regeringen<br>dessutom 20 miljoner kronor från nämnda anslag.<br>Miljöteknikdelegationens nuvarande uppdrag sträck-<br>er sig t.o.m. år 1998 men har endast beslutad finan-<br>siering t.o.m. år 1997.</p>
<p>Det är viktigt att Miljöteknikdelegationen kan ge-<br>nomföra sitt uppdrag.</p>
<p>158</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringen bedömer att delegationen nu kan er-<br>hålla 20 miljoner kronor för budgetåret 1998. Medel<br>för detta ändamål tas i anspråk från anslaget A8 un-<br>der fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96,<br>Investeringsbidrag för främjande av omställning i<br>ekologiskt hållbar riktning, den s.k. kretsloppsmil-<br>jarden. De riktlinjer för anslaget som angavs i propo-<br>sitionen är emellertid sådana att medel till Miljötek-<br>nikdelegationen inte kan anses rymmas inom dessa.<br>Däremot ligger Miljöteknikdelegationens verksamhet<br>mycket väl inom ramen för intentionerna med den<br>s.k. kretsloppsmiljarden.</p>
<h5>5.4.20 Utgiftsområde 25</h5>
<h5>Allmänna bidrag till kommuner</h5>
<p>Al Generellt statsbidrag till kommuner och landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>71 326 400 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Generellt stats-<br>bidrag till kommuner och landsting ökas med<br>3 585 000 000 kronor.</p>
<p>Kommuner och landsting tillförs 4 000 miljoner kro-<br>nor fr.o.m. år 1998. Syftet är att värna kvaliteten i<br>skola, vård och omsorg och för att minska behovet<br>av att höja kommunalskatterna. Av tillskottet bör<br>3 600 miljoner kronor tillföras det generella statsbi-<br>draget, varav 2 160 miljoner kronor till kommuner-<br>na och 1 440 miljoner kronor till landstingen. Reste-<br>rande 400 miljoner kronor bör tillföras anslaget A2<br>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Det ökade generella statsbidraget till landstingen<br>skall fördelas som ett invånarrelaterat bidrag. Av det<br>ökade generella statsbidraget till kommunerna skall<br>1 620 miljoner kronor fördelas som ett åldersrelate-<br>rat bidrag. De resterande 540 miljoner kronor för-<br>delas invånarrelaterat.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i lagen (1995:1514)<br>om generellt statsbidrag till kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen föreslår i propositionen Vissa kom-<br>munala frågor (prop. 1997/98:153) ändrade regler<br>för systemet för återbetalning av viss mervärdesskatt<br>till kommuner och landsting, det s.k. kommunkonto-<br>systemet. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1<br>juli 1998.</p>
<p>Förändringarna som föreslås rör bl.a. kommuner-<br>nas och landstingens rätt till ersättning från systemet<br>för ingående mervärdesskatt. Enligt regeringens för-<br>slag skall ersättning kunna beviljas för ingående mer-<br>värdesskatt som är hänförlig till de boendeformer<br></p>
<p>som anges i socialtjänstlagen (1980:620) och lagen<br>(1993:387) om stöd och service till vissa funktions-<br>hindrade. Till följd av förslaget försvinner behovet av<br>att ha kvar uttagsbeskattningen (3 kap. 29 § mervär-<br>desskattelagen) för dessa boendeformer.</p>
<p>Förslaget om den slopade uttagsbeskattningen in-<br>nebär att statens inkomster per helår beräknas mins-<br>ka med ca 30 miljoner kronor och att kommunernas<br>utgifter minskar med samma belopp. Eftersom de<br>förändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli<br>1998 bör det generella statsbidraget sänkas för detta<br>år med 15 miljoner kronor.</p>
<p>A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>736 600 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag till sär-<br>skilda insatser i vissa kommuner och landsting ökas<br>med 400 000 000 kronor.</p>
<p>En stor del av anslaget har de senaste åren fördelats<br>till kommuner och landsting för flyktingkostnader,<br>för omstruktureringsprojekt och för förebyggande<br>hiv/aids-verksamhet. Regeringen har från år 1996<br>fram till nu dessutom erhållit ansökningar från 66<br>kommuner och två landsting. Efter prövning av varje<br>särskilt fall har beslut om bidrag fattats för elva<br>kommuner.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att det även inom de<br>närmaste åren finns behov av särskilda insatser för<br>kommuner och landsting med en särskilt svår eko-<br>nomisk situation. Dessutom har regeringen i proposi-<br>tionen Bostadspolitik för en hållbar utveckling (prop.<br>1997/98:119) föreslagit åtgärder för att stödja kom-<br>muner med övermäktiga åtaganden för boendet, som<br>kommer att finansieras från anslaget. Regeringen gör<br>därför bedömningen att anslaget A2 Bidrag till sär-<br>skilda insatser i vissa kommuner och landsting bör<br>ökas med 400 miljoner kronor för år 1998.</p>
<p>A3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och<br>landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för<br>detta ändamål uppfört ett obetecknat anslag på<br>20 985 000 000 kronor.</p>
<p>159</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Statligt utjäm-<br>ningsbidrag till kommuner och landsting ökas med<br>285 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>den utjämningsavgift som kommuner och landsting<br>betalar in till staten ökar.</p>
<p>Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge<br>kommuner respektive landsting likvärdiga ekono-<br>miska förutsättningar. Detta sker genom en utjäm-<br>ning för skillnader i beskattningsbara inkomster och<br>för strukturellt betingade kostnadsskillnader. Utgif-<br>terna för utjämningsbidraget belastar anslaget A3<br>Statligt utjämningsbidrag till kommuner och lands-<br>ting och inkomsterna av utjämningsavgiften redovi-<br>sas som en inkomst på statsbudgetens inkomstsida.<br>Systemet är i princip självfinansierat.</p>
<p>Statistiska centralbyrån fastställer i januari månad<br>de utjämningsbidrag respektive utjämningsavgifter<br>som landets kommuner respektive landsting skall er-<br>hålla eller betala under året. Beräkningarna kan leda<br>till att omslutningen i utjämningssystemet ökar eller<br>minskar jämfört med den bedömda nivån i budget-<br>propositionen. De av Statistiska centralbyrån fast-<br>ställda nivåerna avseende år 1998 innebär att om-<br>slutningen blir högre än vad riksdagen beslutade i<br>samband med budgetpropositionen för 1998. Ut-<br>jämningsbidraget beräknas bli 285 miljoner kronor<br>högre än det anslagna beloppet. Av denna anledning<br>bör anslaget A3 Statligt utjämningsbidrag till kom-<br>muner och landsting höjas med 285 miljoner kronor<br>för 1998. Höjningen motsvaras av att den utjäm-<br>ningsavgift som kommuner och landsting betalar in<br>till staten ökar i motsvarande mån. Förslaget har så-<br>ledes ingen effekt på statens lånebehov.</p>
<p>160</p>
<p>Skattefrågor och<br>prognos av stats-<br>budgetens inkomster</p>
<p>6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h3>6 Skattefrågor och prognos av<br>statsbudgetens inkomster</h3>
<h4>6.1 Inledning</h4>
<p>Regeringen presenterar i detta kapitel ett antal för-<br>slag på skatteområdet. Ett första förslag rör in-<br>komstskatten från och med år 1999. Därefter be-<br>handlas vissa åtgärder som gäller beskattningen av<br>småföretag. Vidare lämnas förslag om fastighetsskat-<br>ten för bostadshus för 1999 och om förändringar i<br>tobaks- och alkoholskatterna. Andra förslag gäller<br>den särskilda fastighetsskatten på vattenkraftverk<br>och reklamskatten på trycksaker. Avslutningsvis re-<br>dovisas finansiella konsekvenser av de olika åtgär-<br>derna.</p>
<p>I kapitlet redovisas också analyser och prognoser<br>av statsbudgetens inkomster för perioden 1998-2001<br>liksom av den offentliga sektorns skatteinkomster.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Lagförslag har upprättats i enlighet med förteckning i<br>avsnitt 3 Förslag till riksdagsbeslut.</p>
<p>Förslaget angående tobaksskatten har under hand<br>beretts med Riksskatteverket.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Lagförslagen är av en sådan enkel beskaffenhet att<br>Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något ytt-<br>rande från Lagrådet har därför inte inhämtats.</p>
<p>ningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 360 000<br>kronor skall skattesatsen vara fem procentenheter<br>högre, dvs. 25 procent. De nya skattesatserna gäller<br>från och med inkomståret 1999.</p>
<p>Inkomstgränsema för statlig inkomstskatt på för-<br>värvsinkomster för följande år räknas upp med för-<br>ändringen i konsumentprisindex med ett tillägg på<br>två procentenheter.</p>
<h4>6.2 Åtgärder på skatteområdet</h4>
<h5>6.2.1 Den statliga skatten på<br>förvärvsinkomster</h5>
<p>Regeringens förslag: Statlig inkomstskatt på för-<br>värvsinkomster tas ut efter två olika skattesatser.<br>Skattesatsen för den del av den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten som överstiger nuvarande skiktgräns<br>skall vara 20 procent. För den del av den beskatt-</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som en del i sane-<br>ringen av de offentliga finanserna infördes fr.o.m.<br>inkomståret 1995 en särskild värnskatt, som innebar<br>att den statliga skatten för inkomståren 1995-1998<br>höjdes från 20 till 25 procent av den beskattningsba-<br>ra förvärvsinkomsten över viss nivå. Värnskatten har<br>bidragit till att ge saneringsprogrammet en tillfreds-<br>ställande fördelningspolitisk profil. I enlighet med<br>riksdagens tidigare beslut upphör värnskatten i och<br>med inkomståret 1998.</p>
<p>Regeringen lämnade i budgetpropositionen för år<br>1998 sin slutliga värdering av 1990 års skattereform.<br>De genom reformen åsyftade målen om bl.a. en<br>enklare och samhällsekonomiskt effektivare beskatt-<br>ning har i allt väsentligt uppnåtts. Såvitt gäller det<br>fördelningspolitiska utfallet för hushåll med högst<br>inkomster konstaterade dock regeringen att detta av-<br>viker från de bedömningar som gjordes i reformpro-<br>positionen (prop. 1989/90:110) och att en korrige-<br>ring därför var nödvändig. Korrigeringen borde<br>enligt regeringens mening ske genom en förändring i<br>skatteuttaget på förvärvsinkomster. Samtidigt be-<br>dömdes det dock som angeläget att begränsa skat-<br>teuttaget på arbete och att undvika alltför höga mar-<br>ginalskatter för flertalet skattskyldiga. Mot denna<br>bakgrund aviserades att korrigeringen skulle avse in-<br>komsttagare med månadsinkomster på ca 30 000<br>kronor. Regeringen lämnar nu ett preciserat förslag i<br>denna fråga.</p>
<p>Det nya högre skatteuttaget skall första gången<br>tillämpas för inkomståret 1999 vid taxeringen år<br>2000. Mot en taxerad förvärvsinkomst på 360 000</p>
<p>163</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>kronor vid 1997 års inkomstförhållanden - dvs.<br>motsvarande en genomsnittlig månadsinkomst på<br>30 000 kronor - svarar en högre nivå år 1999. Med<br>hänsyn till de bedömningar regeringen gör om löne-<br>tillväxten mellan åren 1997 och 1999 och till öns-<br>kemålet att begränsa det antal personer som skall<br>möta den högre marginalskatten bör den nya, högre<br>skiktgränsen, som uttrycks i termer av beskattnings-<br>bar förvärvsinkomst, ligga vid 360 000 kronor. För<br>inkomster som år 1999 överstiger denna nivå skall<br>den statliga skattesatsen vara 25 procent.</p>
<p>Den föreslagna skiktgränsen avser alltså den be-<br>skattningsbara förvärvsinkomsten som utgörs av den<br>taxerade förvärvsinkomsten minskad med allmän<br>pensionsavgift och grundavdrag. För närvarande är<br>det inte möjligt att för år 1999 exakt beräkna vilken<br>taxerad inkomst som svarar mot en skiktgräns på<br>360 000 kronor detta år, eftersom underlagen för<br>såväl allmän pensionsavgift som grundavdrag påver-<br>kas av ännu ej avläsbara förändringar i konsument-<br>prisindex mellan juni 1997 och juni 1998. En preli-<br>minär bedömning kan dock göras.</p>
<p>Den allmänna pensionsavgiften uppgår till 6,95<br>procent av inkomst av anställning och annat för-<br>värvsarbete. Avgiften skall enligt förslaget i prop.<br>1997/98:151, Inkomstgrundad ålderspension, m.m.<br>från och med inkomståret 1999 beräknas för in-<br>komster upp till 8,06 förhöjda basbelopp. För år<br>1999 beräknas det förhöjda basbeloppet till 37 400<br>kronor enligt nu aktuella bedömningar av konsu-<br>mentprisutvecklingen. Detta ger en övre inkomst-<br>gräns om 301 400 kronor för uttag av pensionsav-<br>gift. För en taxerad förvärvsinkomst på denna nivå<br>och däröver kommer den allmänna pensionsavgiften<br>att uppgå till 20 900 kronor.</p>
<p>Grundavdraget uppgår vid den aktuella inkomst-<br>nivån till 24 procent av det reducerade basbeloppet.<br>Baserat på aktuella bedömningar av konsumentpris-<br>utvecklingen kan basbeloppet för 1999 beräknas till<br>36 600 kronor, vilket ger ett grundavdrag på 8 700<br>kronor.</p>
<p>Vid en allmän pensionsavgift på 20 900 kronor<br>och ett grundavdrag på 8 700 kronor kommer den<br>taxerade förvärvsinkomst som svarar mot en be-<br>skattningsbar inkomst på 360 000 kronor att uppgå<br>till 389 600 kronor. För personer med en taxerad<br>förvärvsinkomst över denna nivå, vilket motsvarar en<br>genomsnittlig månadsinkomst överstigande ca<br>32 400 kronor, kommer alltså den statliga skatten på<br>en inkomstökning att uppgå till 25 procent.</p>
<p>Fr.o.m. inkomståret 1999 bestäms den i dag gäl-<br>lande skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt<br>på förvärvsinkomsten genom att 1998 års skiktgräns<br>räknas upp med förändringen i konsumentpriserna<br>mellan juni månad andra året före inkomståret och<br>juni månad året före inkomståret med ett tillägg av<br>två procentenheter. För inkomståren 1995-1998<br>gäller särskilda regler som innebär att uppräkningen<br>sker med lägre tal beroende på att en partiell avin-</p>
<p>dexering infördes som en del av saneringsprogram-<br>met. För år 1999 och framåt sker, i enlighet med ti-<br>digare beslut, uppräkningen enligt den ordning som<br>infördes genom 1990 års skattereform.</p>
<p>Att skiktgränsen räknas upp med ett extra tillägg<br>utöver effekten av förändringen av konsumentpriser-<br>na innebär att antalet personer som får betala statlig<br>inkomstskatt inte ökar under förutsättning att den<br>reala ökningen av förvärvsinkomster inte överstiger<br>en viss nivå. Denna ordning bör även gälla för den<br>nya, högre skiktgränsen. Därigenom begränsas även<br>under åren efter 1999 antalet personer som får betala<br>den högre statliga skatten om 25 procent.</p>
<p>Antalet skattskyldiga som kommer att betala den<br>högre statliga skatten beräknas för inkomståret 1999<br>uppgå till ca 260 000 personer. Det totala antalet<br>skattskyldiga som samma år beräknas betala statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomster (utöver det fasta<br>beloppet om 200 kronor) uppgår till ca 1 250 000<br>personer. Detta innebär alltså att för nära fyra fem-<br>tedelar - eller för uppemot 1 miljon personer - av<br>dem som i år betalar värnskatt kommer marginal-<br>skatten att sjunka mellan 1998 och 1999 till följd av<br>det förändrade uttaget av statlig inkomstskatt.</p>
<p>I skattereformen var det en uttalad ambition att<br>15 procent av de skattskyldiga med förvärvsinkoms-<br>ter skulle betala statlig inkomstskatt utöver det fasta<br>grundbeloppet. Så har inte varit fallet med undantag<br>för år 1995. När ekonomiskt utrymme uppkommer<br>bör inkomstskatten ändras så att målet uppnås.</p>
<p>I detta sammanhang föreslås också den författ-<br>ningsändring som är nödvändig med anledning av ett<br>förslag i prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålders-<br>pension, m.m. Förslaget innebär att skiktgränsen för<br>statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster skall höjas<br>med 1 800 kronor från 213 100 kronor till 214 900<br>kronor. Den nya skiktgränsen på 214 900 kronor<br>kommer dock enbart att användas som utgångs-<br>punkt för att räkna om skiktgränsen inför in-<br>komståret 1999 med hänsyn till bl.a. förändringar i<br>konsumentprisindex.</p>
<p>Förslagen medför ändringar i 10 § lagen</p>
<p>(1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<h5>6.2.2 Beskattningen av småföretag</h5>
<p>6.2.2.1 Allmänna överväganden</p>
<p>De svenska företagsskattereglerna ger generellt sett<br>goda villkor för realinvesteringar i näringslivet. Sveri-<br>ge har en internationellt sett konkurrenskraftig bo-<br>lagsbeskattning i första hand genom den låga for-<br>mella bolagsskattesatsen men även genom de regler<br>som bestämmer skattebasen i form av avskrivnings-<br>och värderingsregler m.m. För enskilda näringsidkare<br>är förhållandena i princip likvärdiga med de som<br>gäller för aktiebolag. Genom åtgärder under senare</p>
<p>164</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>år har också villkoren för nyföretagande och ent-<br>reprenörskap förbättrats. För nystartad enskild nä-<br>ringsverksamhet infördes 1996 en möjlighet att kvit-<br>ta underskott i näringsverksamheten mot inkomst av<br>tjänst. För ägare till aktier i onoterade bolag infördes<br>1997 lättnader i beskattningen av utdelningar och<br>reavinster.</p>
<p>De senaste årens förändringar motiverar en allmän<br>återhållsamhet med nya regeländringar. Stabila regler<br>där företagen har tilltro till och goda kunskaper om<br>de skattemässiga villkoren för investeringar har ett<br>betydande egenvärde. Inom ramen för den givna<br>strukturen bör dock övervägas särskilda insatser för<br>att ytterligare stimulera entreprenörskap och företa-<br>gande. Möjliga förändringar kan gälla justeringar i<br>skattesatser, i den kvantitativa omfattningen av olika<br>reserveringsmöjligheter och av de regler som styr<br>fördelningen av inkomster mellan olika inkomstslag<br>(schablonmässigt fastställda räntor m.m.). Föränd-<br>ringarna bör så långt möjligt uppfylla kraven på lik-<br>värdighet i behandlingen av olika företagsformer.</p>
<p>Såvitt gäller skattesatsförändringar är det inte ak-<br>tuellt med nedjusteringar av skattesatserna då dessa -<br>bolagsskattesatsen och skattesatsen för expansions-<br>medel - redan ligger på en konkurrenskraftig nivå,<br>28 procent.</p>
<p>Därmed kvarstår i praktiken två frågor. Den ena<br>gäller hur åtgärderna skall utformas så att de får ett<br>särskilt värde för nystartade företag och för existe-<br>rande små och medelstora företag. Valet står här<br>mellan en explicit avgränsning till mindre företag och<br>generella åtgärder som i praktiken får störst värde för<br>de mindre företagen.</p>
<p>Den andra frågan gäller om åtgärderna skall inrik-<br>tas på att förbättra möjligheterna till expansion med<br>kvarhållna inkomster eller om tyngdpunkten skall<br>ligga på att förbättra försörjningen med externt gene-<br>rerat riskkapital. I det första fallet handlar det om att<br>förbättra reserveringsmöjligheterna och därmed sän-<br>ka skatteuttaget på internfinansierade investeringar.</p>
<p>I det andra fallet gäller det att förbättra avkast-<br>ningen efter skatt på externt riskkapital. Undersök-<br>ningar visar att soliditeten är betydligt lägre i små fö-<br>retag jämfört med större. Att vidta åtgärder för att<br>förbättra de mindre företagens soliditet ger en rad<br>positiva effekter. Det ökar företagens möjligheter att<br>stå emot tillfälliga förluster, minskar företagens ris-<br>kaversion, gör företagen mindre räntekänsliga samt<br>förbättrar deras möjligheter till extern upplåning.</p>
<p>Alltsedan 1990 års skattereform har i den allmän-<br>na debatten med jämna mellanrum förts fram förslag<br>som innebär att särskilda reserveringsregler skulle<br>införas för företag upp till en viss storlek. Alternativt<br>handlar det om att vinster upp till en viss storlek<br>skall ges en förmånligare skattebehandling. Rege-<br>ringen har prövat möjligheten av sådana selektiva<br>åtgärder.</p>
<p>Avgränsningen till på visst sätt definierade mindre<br>företag och/eller till vinster upp till en viss nivå moti-</p>
<p>veras ibland med att detta skulle begränsa den bud-<br>getmässiga kostnaden. Det finns emellertid problem<br>med en avgränsning som antingen gör att kostnader-<br>na kommer att bli höga eller som skapar olikformig-<br>heter mellan olika företag eller grupper av företag.</p>
<p>Ett problem av allmänt slag handlar om vad som<br>skall avses med ett litet företag. Olika definitioner är<br>möjliga; antalet anställda, omsättning, eget kapital<br>och/eller balansomslutning. Oberoende av vilken de-<br>finition som väljs skapas skattemässiga incitament till<br>uppdelning av existerande företag på mindre enheter,<br>en uppdelning som kan vara företagsekonomiskt<br>omotiverad. Uppdelningen ökar också den budget-<br>mässiga kostnaden. För att begränsa dessa nackdelar<br>krävs särregler som innebär att man begränsar de<br>förmånliga reglerna för företag som står i ett visst<br>organisatoriskt förhållande till varandra<br>(intressegemenskap, koncerner). Förutom att sådana<br>särregler kan vara svåradministrerade kan de också<br>skapa olikformigheter mellan olika grupper av före-<br>tag beroende på vilken samverkansform de valt. Vis-<br>sa företag kan samverka på ett sådant sätt att villko-<br>ren för att de begränsade särreglerna skall gälla inte<br>är uppfyllda medan de kan vara uppfyllda för andra<br>samverkansformer.</p>
<p>Mot denna bakgrund har regeringen bedömt det<br>som olämpligt med åtgärder som bygger på en expli-<br>cit avgränsning till företag av viss storlek eller till in-<br>komster upp till viss nivå. Därmed återstår alternati-<br>vet att på ett mer indirekt sätt söka rikta åtgärden<br>mot mindre företag. Då aktualiseras den andra hu-<br>vudfrågan, nämligen om att de särskilda insatserna<br>skall stimulera investeringar med kvarhållna inkoms-<br>ter eller investeringar som finansieras genom externt<br>riskkapital. En delfråga gäller om satsningarna i förs-<br>ta hand skall inriktas på de allra minsta företagen<br>eller om även något större företag skall omfattas.</p>
<p>Vid en prioritering av expansion med kvarhållna<br>inkomster och av de allra minsta företagen är för-<br>bättrade reserveringsmöjligheter för enskilda nä-<br>ringsidkare och delägare i handelsbolag att föredra.</p>
<p>Vid en prioritering av extern riskkapitaltillförsel<br>och av de något större företagen blir det aktuellt med<br>åtgärder riktade mot de onoterade aktiebolagen och<br>deras ägare.</p>
<p>Regeringen föreslår i det följande tre åtgärder där<br>den första förbättrar reserveringsmöjligheterna för<br>enskilda näringsidkare och där de två andra förbätt-<br>rar skattevillkoren för ägare till onoterade aktiebo-<br>lag.</p>
<p>Förenklingsåtgärder</p>
<p>Utöver de förslag om förbättrade skatteregler för de<br>mindre företagen som presenteras senare i detta av-<br>snitt finns det anledning att särskilt redovisa de för-<br>enklingsförslag som nu läggs fram. De utgör en fort-<br>sättning av det av regeringen redan tidigare<br>påbörjade arbetet med förenklingar av skatteregler-<br>na. Sådana förenklingar är nästan alltid till fördel för</p>
<p>165</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>de mindre företagen men även de större företagen<br>och skatteförvaltningen kan ofta dra nytta av för-<br>enklade regler genom att de administrativa rutinerna<br>blir enklare och billigare.</p>
<p>I denna proposition är den föreslagna ändringen<br>av det s.k. basbeloppsavdraget i avsnitt 6.2.2.5 ett<br>exempel på en ren förenklingsåtgärd, som leder till<br>betydande administrativa vinster. Den slopade re-<br>klamskatten på reklamtrycksaker i avsnitt 6.2.6 in-<br>nebär avsevärda förenklingar såväl för de mindre och<br>medelstora tryckerierna som för skatteförvaltningen.</p>
<p>Regeringen beslutar idag ytterligare skatteproposi-<br>tioner i vilka också finns förenklingsförslag. I propo-<br>sitionen Beskattning av personaloptioner (prop.<br>1997/98:133) föreslås en ändrad beskattningstid-<br>punkt för personaloptioner och liknande förmåner i<br>anställning. Genom förslaget att förlägga tiden för<br>beskattningen till den dag då optionen utnyttjas för<br>förvärv av värdepapper uppnås en bättre anknytning<br>mellan förmånens utnyttjande och dess beskattning<br>än vad som gäller för närvarande samtidigt som pro-<br>blemen att beräkna förmånsvärdet faller bort. Båda<br>dessa faktorer förenklar redovisningen och kontrol-<br>len av detta slags förmåner.</p>
<p>I propositionen Förenklad avdragsrätt för pen-<br>sionskostnader (prop. 1997/98:146) görs betydande<br>förenklingar av avdragssystemet som kommer alla<br>företag till del och som också innebär att skatteför-<br>valtningens arbete med dessa avdragsfrågor underlät-<br>tas avsevärt. I den propositionen föreslås dessutom<br>att flera särregler som diskriminerar småföretagen<br>och deras ägare skall slopas. Det gäller dels regeln att<br>dispens från skattemyndigheten krävs för att en få-<br>mansföretagare skall kunna ta ut pension mellan 55<br>och 60 års ålder, dels att allmänt avdrag för pen-<br>sionssparande inte får grundas på inkomst från det<br>egna fåmansföretaget och slutligen att pensionsför-<br>säkring inte får köpas av ett fåmansföretag till för-<br>mån för ägaren av företaget vid nedläggning av före-<br>tagets verksamhet.</p>
<p>6.2.2.2 Förstärkta reserveringsmöjligheter för<br>enskilda näringsidkare och delägare i<br>handelsbolag</p>
<p>maximalt 25 procent. Detta tak sänktes dock år<br>1997 som ett led i finansieringen av ägarlättnaden<br>för aktier i onoterade bolag och mot bakgrund av<br>den rådande statsfinansiella situationen.</p>
<p>Systemet med periodiseringsfonder har i huvudsak<br>två funktioner. För det första sänker det skatteutta-<br>get på sådana investeringar som finansieras med in-<br>ternt genererade inkomster. För det andra möjliggör<br>det för företag och företagare att under år med goda<br>inkomster göra avsättningar som kan användas för<br>att täcka förluster under senare år.</p>
<p>Rent allmänt gäller att reserveringsmöjligheterna<br>är goda för de svenska företagen. Det finns också vis-<br>sa indikationer på att ett inte obetydligt antal företag<br>väljer att inte utnyttja tillgängliga reserveringsmöjlig-<br>heter fullt ut. Detta förhållande gör att effekten av en<br>utvidgning kan bli begränsad för dessa företag.</p>
<p>Kunskapen om varför vissa företag inte fullt ut<br>utnyttjar reserveringsmöjligheterna är begränsad. En<br>möjlig förklaring är att kraven på företagen att redo-<br>visa utdelningsbar vinst verkar begränsande med<br>hänsyn till kopplingen mellan redovisning och be-<br>skattning. Denna förklaring är emellertid inte till-<br>lämplig för enskilda näringsidkare som inte möter<br>några utdelningskrav. För de enskilda näringsidkarna<br>medför därför en ökad möjlighet att sätta av till pe-<br>riodiseringsfond att skatten på internfinansierade in-<br>vesteringar sannolikt sänks och därmed förbättras<br>lönsamheten efter skatt på dessa investeringar. Rege-<br>ringen föreslår därför att de enskilda näringsidkarnas<br>rätt till avsättning till periodiseringsfond utvidgas till<br>att omfatta 25 procent av inkomsten. En sådan ut-<br>vidgning innebär därutöver en likviditetsförstärkning<br>som kan vara betydelsefull i de fall företagen saknar<br>möjlighet till upplåning.</p>
<p>Förslaget föranleder en ändring i 3 § lagen<br>(1993:1538) om periodiseringsfonder.</p>
<p>6.2.2.3 Ökat lättnadsutrymme vid beskatt-<br>ningen av utdelning och reavinst på<br>onoterade aktier</p>
<p>Regeringens förslag: Enskilda näringsidkare och<br>fysiska personer som är delägare i handelsbolag får<br>fr.o.m. 1999 års taxering göra avsättning till periodi-<br>seringsfond med högst 25 procent av inkomsten.</p>
<p>Regeringens förslag: Det s.k. lättnadsbeloppet vid<br>beskattningen av utdelningar och reavinster på aktier<br>i onoterade aktiebolag höjs fr.o.m. 1999 års taxering<br>från 65 till 70 procent av statslåneräntan multiplice-<br>rad med summan av anskaffningskostnaden för akti-<br>erna och ett löneunderlag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För närvarande har<br>såväl enskilda näringsidkare och delägare i handels-<br>bolag som aktiebolag och andra juridiska personer<br>rätt att göra avsättning till periodiseringsfond med<br>högst 20 procent av inkomsten. När reglerna inför-<br>des inkomståret 1994 medgavs avsättning med</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I skattemässigt hänse-<br>ende handlar villkoren för den externa riskkapital-<br>försörjningen om hur avkastningen på investeringar<br>som finansieras med fullbeskattat, tillskjutet kapital<br>beskattas.</p>
<p>För ägare till mindre aktiebolag finns särskilda<br>regler i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig in-</p>
<p>166</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>komstskatt, de s.k. 3:12-reglema. Dessa regler inför-<br>des vid 1990 års skattereform och behandlar be-<br>skattningen av det tillskjutna kapitalet för aktiva<br>ägare i fåmansbolag. Regler finns även som undantar<br>viss del av utdelning och reavinst på aktier i onotera-<br>de bolag från beskattning hos ägarna. Dessa regler<br>infördes år 1997.</p>
<p>De gällande 3:12-reglerna begränsar den del av<br>utdelat belopp som beskattas som inkomst av kapi-<br>tal. Överskjutande del beskattas som inkomst av<br>tjänst. Det kapitalinkomstbeskattade utrymmet be-<br>räknas genom att statslåneräntan vid utgången av<br>november året före beskattningsåret med ett tillägg<br>av fem procentenheter multipliceras med summan av<br>ett kapitalanknutet underlag och ett löneunderlag.<br>Det kapitalanknutna underlaget utgörs i princip av<br>anskaffningskostnaden för aktierna. Löneunderlaget<br>utgörs av hela den del av lönesumman för anställda i<br>bolaget som överstiger 10 basbelopp. Uppkommer<br>en reavinst vid försäljning av aktierna skall hälften av<br>denna tas upp som intäkt av kapital och hälften som<br>intäkt av tjänst.</p>
<p>Behovet av särskilda regler för aktiva delägare har<br>sin bakgrund i att kapitalinkomster sedan skattere-<br>formen beskattas proportionellt med en skattesats på<br>30 procent medan förvärvsinkomster beskattas pro-<br>gressivt med en skattesats som i vissa fall överstiger<br>60 procent. Skillnaden i skattesatser kan ge incita-<br>ment till omvandling av arbetsinkomster till kapital-<br>inkomster (skattearbitrage). Möjligheten till skatte-<br>arbitrage uppkommer typiskt sett genom att<br>tillgångar med en löpande avkastning understigande<br>den aktuella räntesatsen (klyvningsräntan) läggs in i<br>aktiebolaget, varvid det uppkommer ett outnyttjat<br>utrymme för kapitalbeskattad utdelning som kan an-<br>vändas för uttag av arbetsinkomster från bolaget.<br>Skatteuttaget på dessa arbetsinkomster blir därmed<br>lägre än vad som i övrigt gäller för förvärvsinkoms-<br>ter.</p>
<p>För utdelningar och reavinster på onoterade aktier<br>som ägs av fysiska personer undantas ett särskilt<br>lättnadsbelopp från beskattning. Lättnadsbeloppet<br>bestäms som summan av det kapitalanknutna un-<br>derlaget och löneunderlaget (jfr 3:12-reglerna), mul-<br>tiplicerat med en räntesats. Räntesatsen uppgår till<br>65 procent av samma statslåneränta som gäller för<br>beräkningen av det kapitalinkomstbeskattade ut-<br>rymmet.</p>
<p>Vid utformningen av 3:12-regler och lättnadsreg-<br>ler har skett en avvägning mellan önskemål om att<br>dels begränsa möjligheten till skattearbitrage genom<br>en skattemässig omvandling av arbetsinkomster till<br>kapitalinkomster, dels skapa goda investeringsvillkor<br>för de berörda bolagen. Den avvägning som ligger till<br>grund för utformningen av de båda regelsystemen<br>har bl.a. styrt valet av räntesatsen enligt 3:12-<br>reglema och den andel av överskjutande reavinst som<br>beskattas som kapitalinkomst. Eftersom skatteutta-<br>get på arbetsinkomster höjts sedan 1990 års skattere-</p>
<p>form, då 3:12-reglerna infördes, finns inte utrymme<br>för höjning av klyvningsräntan.</p>
<p>För enskilda näringsidkare finns de s.k. ränteför-<br>delningsreglerna som innebär att ett belopp motsva-<br>rande det egna, fullbeskattade kapitalet i närings-<br>verksamheten multiplicerat med en viss räntesats<br>beskattas som inkomst av kapital med 30 procent.<br>Efter förslag i 1997 års ekonomiska vårproposition<br>höjdes denna räntesats med två procentenheter och<br>den uppgår nu till statslåneräntan plus fem procen-<br>tenheter. Därmed gäller samma räntesats som vid<br>beräkningen av det kapitalinkomstbeskattade ut-<br>rymmet för aktiva ägare i fåmansaktiebolag.</p>
<p>För lättnadsbeloppet fastställdes räntesatsen så att<br>enkelbeskattning med 30 procent på en (riskfri) av-<br>kastning motsvarande statslåneräntan skulle uppnås<br>(SOU 1996:119, prop. 1996/97:45). Vid bestäm-<br>ningen av räntesatsen beaktades också i detta fall<br>önskemålet att motverka skattearbitrage. Diskussio-<br>nen fördes med utgångspunkt i en situation som<br>byggde på att en obligation med riskfri ränta läggs in<br>i aktiebolaget (via ett tillskott som används för att<br>förvärva obligationen). Avkastningen efter bolags-<br>skatt och ägarskatt jämfördes med avkastningen efter<br>skatt på en direktägd obligation. Vid direktägande<br>kommer en avkastning före skatt på 7 procent att ge<br>en avkastning efter skatt på 4,9 procent. Vid ett indi-<br>rekt ägande av obligationen via aktiebolaget medför<br>3:12-reglerna att avkastningen efter alla skatter stiger<br>till 5,49 procent. Vid en lättnadsregel som innebär<br>att 65 procent av statslåneräntan multiplicerat med<br>det kapitalanknutna underlaget undantas från be-<br>skattning stiger avkastningen efter skatt till<br>6,49 procent. I förhållande till avkastningen vid di-<br>rektägande ger det en extraavkastning på 1,59 pro-<br>centenheter. Denna skillnad innebär att utrymmet för<br>att öka lättnadsandelen är begränsat.</p>
<p>För att sänka skatteuttaget på investeringar som<br>finansieras med externt tillskjutet riskkapital kan<br>dock en mindre höjning av den andel av statslånerän-<br>tan som får medräknas vid definitionen av lättnads-<br>utrymmet göras. En höjning med fem procentenheter<br>från 65 till 70 procent ökar de möjliga arbitragevins-<br>terna endast i begränsad omfattning. Med samma<br>förutsättningar som i de räkneexempel som presente-<br>rades i såväl betänkande som proposition ligger den<br>tillkommande arbitragevinsten mellan 0,01 och 0,09<br>procentenheter av det tillskjutna kapitalet.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring i 3 § 1 b mom. lagen<br>om statlig inkomstskatt.</p>
<p>167</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>6.2.2.4 Ökade möjligheter till kvittning av<br>reaförluster på onoterade aktier</p>
<p>6.2.2.5 Fördelning av basbeloppsavdraget för<br>enskilda näringsidkare</p>
<p>Regeringens förslag: Reaförluster på onoterade<br>aktier får även utnyttjas för kvittning mot vinster på<br>marknadsnoterade aktier.</p>
<p>Regeringens förslag: Om en skattskyldig har haft<br>såväl inkomst av tjänst som av näringsverksamhet får<br>avdraget för pensionssparande på ett halvt basbelopp<br>fördelas fritt mellan allmänt avdrag och avdrag i för-<br>värvskällan.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För reaförluster på<br>finansiella tillgångar infördes genom 1990 års skatte-<br>reform en allmän regel som innebär att sådana för-<br>luster i princip skall kvoteras till 70 procent. Vid en<br>kapitalinkomstskattesats på 30 procent innebär detta<br>att en förlust ger en skattelättnad på 21 procent.<br>Kvoteringsregeln infördes därför att det ansågs önsk-<br>värt att minska inslaget av skattekrediter i kapitalin-<br>komstbeskattningen. Sådana skattekrediter upp-<br>kommer bl.a. genom att sparare i finansiella<br>tillgångar i viss utsträckning kan välja att realisera<br>förluster före vinster på liknande tillgångar.</p>
<p>För aktier finns emellertid alltsedan skatterefor-<br>men ett undantag från den allmänna kvoteringsre-<br>geln. Förluster på marknadsnoterade aktier får i sin<br>helhet kvittas mot vinster på sådana aktier. T.o.m.<br>1997 års taxering fanns inte motsvarande möjlighet<br>för förluster på onoterade aktier vilket innebar att<br>sådana förluster kvoterades till 70 %. Samtidigt med<br>lättnaderna i ägarbeskattningen infördes dock efter<br>förslag från Företagsskatteutredningen fr.o.m. 1998<br>års taxering en motsvarande full kvittning för förlus-<br>ter mot vinster på dessa aktier (jfr SOU 1996:119).</p>
<p>För risktagandet i näringslivet och villigheten till<br>nysatsningar är den skattemässiga behandlingen av<br>förluster av stor betydelse. Detta gäller såväl förluster<br>i näringsverksamhet som förluster på aktier. För en<br>företagare eller potentiell köpare av aktier kan en<br>ökad kvittningsrätt för förluster öka benägenheten<br>till risktagande. Den möjlighet till kvittning av förlus-<br>ter i nystartad enskild näringsverksamhet mot in-<br>komst av tjänst som infördes 1996 skall ses mot<br>denna bakgrund.</p>
<p>För att förbättra villkoren för extern kapitaltillför-<br>sel till onoterade bolag finns anledning att utvidga<br>kvittningsrätten för förluster på aktier i sådana bo-<br>lag. I dag torde möjligheten till full kvittning av för-<br>luster begränsas av att placerare i dessa bolag inte har<br>tillräckligt med reavinster som fullt ut kan täcka<br>eventuella förluster. En förbättring uppnås om för-<br>luster på onoterade aktier kan kvittas även mot vins-<br>ter på marknadsnoterade aktier och andelar i värde-<br>pappersfonder. För externa kapitalplacerare som i<br>utgångsläget innehar marknadsnoterade aktier och<br>andelar i fonder torde intresset av att satsa kapital i<br>onoterade bolag därmed öka.</p>
<p>Förslaget föranleder en ändring i 27 § 5 mom. la-<br>gen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Förenklingsutredningens förslag: Överensstämmer<br>med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har<br>yttrat sig i denna fråga är positiva till den föreslagna<br>ändringen. En sammanställning av remissyttrandena<br>finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 3723/97).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I punkt 21 av an-<br>visningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:<br>370), KL, föreskrevs, i den utformning bestämmelsen<br>fick genom skattereformen, att avdrag fick göras för<br>pensionsförsäkring i den omfattning som angavs i<br>punkt 6 av anvisningarna till 46 § KL. I samband<br>med att lagstiftningen om särskild löneskatt infördes<br>uppmärksammades att utformningen av den nämnda<br>anvisningspunkten var otydlig såtillvida att det inte<br>framgick av lagen vilket avdrag för pensionssparande<br>som fick göras i inkomstslaget näringsverksamhet.<br>Oklarheten berodde på att punkt 6 av anvisningarna<br>till 46 § KL även innehöll avdragsregler som var<br>knutna till tjänsteinkomster. I propositionen<br>1990/91:166 föreslogs därför en proportioneringsre-<br>gel för det grundläggande basbeloppsavdraget för det<br>fall den skattskyldige hade uppburit såväl inkomst av<br>tjänst som inkomst av näringsverksamhet. Avdraget<br>har därefter halverats till ett halvt basbelopp genom<br>lagstiftning år 1995.</p>
<p>Proportioneringsregeln som finns i punkt 6 tredje<br>stycket av anvisningarna till 46 § KL innebär att<br>basbeloppsavdraget fördelas efter respektive av-<br>dragsgrundande inkomsts andel av den sammanlag-<br>da avdragsgrundande inkomsten. Om det samman-<br>lagda avdraget understiger ett halvt basbelopp<br>tillgodoförs avdraget i första hand inom det basbe-<br>loppsutrymme som gäller för näringsverksamheten.<br>Om det sammanlagda avdraget överstiger ett halvt<br>basbelopp fördelas basbeloppsavdraget mellan tjänst<br>och näringsverksamhet. Resterande del av avdraget<br>tillgodoförs tjänst eller näringverksamhet med till-<br>lämpning av kompletteringsreglerna.</p>
<p>Förenklingsutredningen har i sitt delbetänkande<br>Enskilda Näringsidkare Översyn av skattereglerna,<br>SOU 1997:178, föreslagit att den nämnda bestäm-<br>melsen skall ändras.</p>
<p>Enligt Förenklingsutredningen har proportione-<br>ringsregeln fått en tekniskt komplicerad utformning<br>och är därför svår att tillämpa. Regeln medför inte<br>obetydliga administrativa problem för skatteförvalt-<br>ningen. En liten justering av inkomstberäkningen</p>
<p>168</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ställer krav på följdändringar i fråga om proportio-<br>neringen. Den tekniska utformningen har sin grund i<br>en strävan efter ett ekonomiskt korrekt och rättvist<br>resultat. Olägenheterna uppmärksammades redan<br>vid reglernas tillkomst men de ekonomiska skälen för<br>proportionering ansågs då väga tyngre.</p>
<p>Förenklingsutredningen anser att behovet av för-<br>enkling framstår som stort efter några års tillämp-<br>ning av regeln. Det behovet anses överskugga de rela-<br>tivt små negativa effekter som kan uppkomma om<br>proportioneringsregeln slopas. Remissinstanserna har<br>tillstyrkt utredningsförslaget. Även regeringen anslu-<br>ter sig till den gjorda bedömningen.</p>
<p>I prop. 1990/91:166 s. 162 redogjordes för två al-<br>ternativa lösningar. Den ena lösningen innebär att<br>den del av avdraget som utgör ett basbelopp, numera<br>ett halvt basbelopp, skall få dras av som allmänt av-<br>drag endast om minst hälften av den skattskyldiges<br>inkomster under beskattningsåret utgör inkomst av<br>tjänst. I annat fall skall avdraget göras i näringsverk-<br>samheten. De inkomster som skall jämföras är in-<br>komst av tjänst enligt 34 § KL och inkomst av nä-<br>ringsverksamhet enligt 25 § KL före avdrag för<br>pensionssparande. Denna metod medför ett visst<br>missgynnande av näringsidkare som har en inkomst<br>av tjänst som är något högre än näringsinkomsten.</p>
<p>Det andra alternativet som presenterades innebär<br>att den skattskyldige får fritt fördela basbeloppsav-<br>draget mellan allmänt avdrag och avdrag i förvärvs-<br>källan. Detta innebär ett gynnande av den skattskyl-<br>dige i de fall näringsinkomsten är relativt blygsam i<br>förhållande till inkomsten av tjänst.</p>
<p>Den största förenklingen uppnås enligt Förenk-<br>lingsutredningen om det andra alternativet väljs. En-<br>ligt regeringens uppfattning skulle en sådan ändring<br>innebära en betydande förenkling. Regeringen före-<br>slår därför att regeln ändras så att den skattskyldige<br>fritt får fördela basbeloppsavdraget mellan allmänt<br>avdrag och avdrag i näringsverksamheten.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring av 46 § 2 mom. och<br>punkt 6 av anvisningarna till 46 § KL.</p>
<p>Lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 1997 (bet.<br>1996/96:FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS 1997:441).<br>Motiven för förslagen redovisades utförligt i proposi-<br>tionen. Enligt regeringens mening finns det ingen an-<br>ledning att i detta hänseende nu göra en annan be-<br>dömning än den som gjordes för ett år sedan.</p>
<p>Mot bakgrund härav anser regeringen att omräk-<br>ningsförfarandet inte bör leda till någon förändring<br>av taxeringsvärdena för hyreshus till den del de avser<br>värderingsenheter för bostäder samt för småhusenhe-<br>ter för år 1999. Detta innebär att omräkningstalen<br>för dessa typer av fastigheter skall vara desamma för<br>år 1999 som dem som gäller för år 1998. Detsamma<br>bör även gälla för småhus på lantbruksenheter.</p>
<h5>6.2.4 Åtgärder på tobaks- och<br>alkoholskatteområdet</h5>
<p>6.2.4.1 Sänkt skatt på cigaretter</p>
<p>Regeringens förslag: Från den 1 augusti 1998<br>sänks styckeskatten på cigaretter från 85 öre till 20<br>öre medan den del av skatten som är relaterad till<br>detaljhandelspriset höjs från 17,8 procent till 39,2<br>procent. Därigenom sänks skatten på cigaretter med<br>14 procent vid dagens cigarettpriser. Vid en pris-<br>sänkning som lämnar handelns marginaler oföränd-<br>rade blir skattesänkningen 27 procent.</p>
<h5>6.2.3 Omräkningstalen för 1999 års<br>taxeringsvärden</h5>
<p>Regeringens förslag: Omräkningstalen för 1999<br>års fastighetstaxering skall för hyreshus (värderings-<br>enheter för bostäder) samt för småhusenheter och<br>småhus på lantbruksenheter vara desamma som dem<br>som gäller för år 1998.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I prop. 1996/97:150<br>föreslog regeringen att omräkningstalen för år 1998<br>avseende hyreshusenheter (bostadsdelen) och små-<br>husenheter skulle vara desamma som för år 1997.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Sverige har sedan<br>länge haft ett högt skatteuttag på tobak. Detta av-<br>speglar högt ställda ambitioner på folkhälsoområdet<br>där skatterna varit ett centralt inslag i politiken.<br>Prispåverkande skatter har bidragit till att begränsa<br>den totala konsumtionen av tobaksvaror och därmed<br>har de haft positiva effekter på folkhälsan. Skatterna<br>på tobak - detsamma gäller för alkoholskatterna -<br>har varit ett typexempel på styrande skatter där man<br>via prispåverkan ger konsumenterna anledning att<br>beakta varornas negativa effekter i sina konsum-<br>tionsval.</p>
<p>Det har med tanke på folkhälsan varit en uttalad<br>ambition att upprätthålla skatteuttaget i reala termer.<br>Detta har inneburit att bl.a. tobaksskatten successivt<br>justerats upp i takt med inflationen genom att rege-<br>ringen med jämna mellanrum föreslagit riksdagen<br>höjda tobakskatter. Sedan 1994 är tobaksskatten - i<br>likhet med flertalet andra punktskatter - indexerade,<br>dvs. skatten justeras med automatik för den histo-<br>riskt konstaterade förändringen i den allmänna pris-<br>nivån under föregående år.</p>
<p>Under senare år har tobaksskatten av fiskala skäl<br>höjts i ett antal steg. För att finansiera åtgärder för<br>minskad arbetslöshet föreslogs våren 1996 en höj-<br>ning av tobaksskatten med 15 procent (prop.</p>
<p>169</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr 1995/96:307)<br>från den 1 januari 1997. Hösten samma år föreslogs<br>en ytterligare höjning med 7,9 procent från samma<br>tidpunkt för att finansiera en sänkning av skatten på<br>öl (prop.l996/97:l, bet. 1996/97:FiUl, rskr.<br>1996/97:53). Slutligen föreslogs som en allmän fi-<br>nansiering av åtgärder i 1997 års ekonomiska vår-<br>proposition en höjning av tobaksskatten med 29<br>procent från 1 augusti 1997 (prop. 1996/97:150, bet.<br>1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Bakom de tre<br>höjningarna ligger också det åtagande Sverige gjorde<br>i förhandlingarna om medlemskapet i EU att senast<br>vid utgången av år 1998 uppfylla de av EU uppställ-<br>da kraven om att de samlade punktskatterna på ciga-<br>retter skall uppgå till minst 57 procent av försäljning-<br>spriset.</p>
<p>Möjligheten att använda skatterna som ett styr-<br>medel för att begränsa totalkonsumtionen och som<br>en finansiseringskälla för offentliga utgifter beror i<br>hög grad på om man kan skattebelägga all tobaks-<br>konsumtion i Sverige. Den svenska ekonomins ökan-<br>de öppenhet med bl.a. en ökning av turism och annat<br>utlandsresande utgör här ett problem som försvårar<br>för Sverige att upprätthålla en högre prisnivå på to-<br>baksprodukter än den som gäller i vår omvärld. Sve-<br>riges situation i EU har också inneburit försämrade<br>möjligheter att upprätthålla en effektiv kontroll vid<br>gränserna.</p>
<p>Till bilden hör också den ökande omfattningen av<br>den s.k. elektroniska handeln som underlättar köp av<br>billiga tobaksprodukter utomlands. EU:s regler om<br>beskattningen av postorderförsäljning har vissa svag-<br>heter.</p>
<p>Slutligen finns klara indikationer, bl.a. genom tul-<br>lens beslagsstatistik, att omfattningen av cigar-<br>rettsmugglingen ökat kraftigt under senare tid.</p>
<p>Sammantaget innebär de nu nämnda faktorerna<br>att den höga svenska tobaksskattens betydelse som<br>ett instrument i folkhälsopolitiken har försvagats.<br>Genom gränshandel och smuggling kommer inte<br>obetydliga delar av totalkonsumtionen att undandras<br>beskattning i Sverige. Men det innebär också att to-<br>baksskattens fiskala roll för finansering av offentliga<br>åtaganden kommer att minska.</p>
<p>Den statsfinansiella bilden</p>
<p>Fram till år 1997 kunde under en rad av år konstate-<br>ras en trendmässig minskning av den totala tobak-<br>skonsumtionen genom förändrade rökvanor. Som<br>framgår av tabell 6.1 visar sig detta också i svagt<br>sjunkande intäkter från tobaksskatten fram till och<br>med 1996. År 1997 ökar dock intäkterna som ett<br>resultat av tobaksskattehöjningarna detta år. För en<br>närmare analys av tobaksskatteintäkterna för år<br>1997 och därefter hänvisas till avsnitt 6.3.1, där ock-<br>så avvikelserna mellan tidigare och nuvarande pro-<br>gnoser på detta område analyseras.</p>
<p>TABELL 6.1: INTÄKTER FRÅN TOBAKSSKATTEN</p>
<p>1994 -1997</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<p>AR UTFALL</p>
<p>1994 7 281</p>
<p>1995 7 246</p>
<p>1996 7 084</p>
<p>1997 7 696</p>
<p>Efterfrågan på beskattade tobaksvaror, i första hand<br>cigaretter, har visat sig vara betydligt mer priskänslig<br>än vad tidigare studier indikerar. Gjorda bedömning-<br>ar av elasticiteten - förhållandet mellan den procen-<br>tuella minskningen i beskattad tobaksvolym och den<br>procentuella prishöjningen - för utvecklingen mellan<br>1996 och 1997 visar på elasticiteter från knappt un-<br>der 1 till klart över 1, dvs. på betydligt högre nivåer<br>än vad som tidigare uppmätts (0,3-0,5).</p>
<p>EU-regler</p>
<p>Före Sveriges medlemskap i EU beskattades ciga-<br>retter med styckeskatt. Det fanns fem olika vikt-<br>klasser med ett fast skattebelopp i varje grupp.</p>
<p>Enligt EG:s regler skall punktskatten på cigaretter<br>bestå av två delar, en styckeskatt och en värderelate-<br>rad skatt. Styckeskatten får inte understiga 5 eller<br>överstiga 55 procent av summan av de totala punkt-<br>skatterna, d.v.s den värderelaterade skatten och<br>styckeskatten, och mervärdesskatten. Den värderela-<br>terade skatten skall beräknas på det högsta försälj-<br>ningspriset, vilket fastställs av tillverkare (eller deras<br>representanter inom gemenskapen) och importörer.</p>
<p>Den totala punktskatten på cigaretter skall uppgå<br>till 57 procent av det högsta detaljhandelspriset, in-<br>klusive mervärdesskatt, för cigaretter som efterfrågas<br>mest på den nationella marknaden. Skattesatserna<br>fastställs för dessa cigaretter och tillämpas sedan<br>även på övriga märken. Nivån på skatten skall base-<br>ras på den prisnivå som gäller den 1 januari varje år<br>för cigaretter i den mest efterfrågade kategorien. I<br>Sverige är Blend för närvarande marknadsledande<br>med ett högstapris på 44,50 kronor.</p>
<p>Sverige fick vid medlemsförhandlingarna med EU<br>en övergångsperiod till den 1 januari 1999 att uppnå<br>57-procentnivån. Ännu har inte denna nivå nåtts.</p>
<p>Sverige har, i likhet med övriga EU-länder i Nord-<br>europa, ansett att styckeskatten bör utgöra den helt<br>dominerande delen av cigarettskatten. Detta har varit<br>ett skäl bakom svenska strävanden att få ersätta 57-<br>procentsregeln med ett krav om minsta total cigarett-<br>skatt på ett visst ECU-belopp.</p>
<p>Kontrollåtgärder</p>
<p>Skatteflyktskommittén har i sitt betänkande om<br>punktskattekontroll (SOU 1997:86) lämnat förslag<br>om förbättrade möjligheter till kontroll av punkt-<br>skattepliktiga varor. Med anledning av dessa förslag<br>har regeringen till riksdagen lämnat ett förslag om en</p>
<p>170</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ny lag om punktskattekontroll av transporter m. m.<br>av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljepro-<br>dukter till Riksdagen. Lagen föreslås träda i kraft den<br>1 juli 1998. I lagen föreslås förbättrade möjligheter<br>för tullen att kontrollera transporter avseende alko-<br>holvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter<br>samt postförsändelser som innehåller alkohol- eller<br>tobaksvaror.</p>
<p>Inom Finansdepartementet sker också en översyn<br>av lagstiftningen om varusmuggling. Denna översyn<br>skall vara slutförd den 31 augusti 1998. I samband<br>härmed kommer också frågan om vilka straffsatser<br>som skall gälla för varusmuggling att tas upp.</p>
<p>Även inom EU pågår för närvarande en översyn i<br>syfte att förstärka kontrollen av transporter av alko-<br>hol och tobak. En arbetsgrupp skall inom kort lägga<br>fram förslag till olika förbättringar av kontrollen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Under det senaste<br>året har den illegala handeln med cigaretter i form av<br>smuggling och annan obeskattad införsel ökat kraf-<br>tigt. Det höga svenska priset har i kombination med<br>oklarheter i tullens och skattemyndighetens möjlighet<br>att kontrollera att skatten blir betald gjort att en om-<br>fattande kriminalitet avseende illegal hantering av<br>tobaksprodukter har uppstått. De högre priserna i<br>förhållande till grannländer som Danmark och Fin-<br>land har också skapat incitament till ökad gränshan-<br>del genom ökad privat införsel. Det finns även indi-<br>kationer på att handeln via internet ökat under<br>senare tid med införsel av cigaretter från länder med<br>lägre tobaksskatter än Sverige och där också han-<br>delsmarginalerna är lägre. Tillsammans med en<br>minskad totalkonsumtion har detta också lett till<br>sjunkande tobaksskatteintäkter i förhållande till vad<br>som tidigare prognostiserats.</p>
<p>Mot denna bakgrund finns anledning att snabbt<br>vidta åtgärder. I annat fall kommer den illegala han-<br>teringen att bita sig fast och urholkningen av skatte-<br>basen, också genom en ökad privatinförsel från våra<br>grannländer, att fortsätta. En annan konsekvens av<br>en allt större illegal hantering av tobak är att den ris-<br>kerar att försämra möjligheterna att följa utveckling-<br>en av tobakskonsumtionen och därmed dess verkliga<br>omfattning. Det blir även svårare att hindra ungdo-<br>mar under 18 år från att köpa tobak eftersom den<br>som illegalt tillhandahåller tobak inte torde ha något<br>intresse av att följa bestämmelserna om åldersgräns i<br>tobakslagen. Ungdomar är här som vid annan illegal<br>hantering, såsom alkohol, en särskilt utsatt grupp.<br>Exemplen visar på betydelsen av att minska den ille-<br>gala tobakshanteringen. Av folkhälsoskäl är det såle-<br>des av största vikt att den fortsatta utvecklingen mot<br>en allt större illegal tobaksmarknad stoppas.</p>
<p>De förslag på punktskattekontrollområdet som<br>regeringen nyligen presenterat ökar riskerna för de<br>som för in cigarretter illegalt och verkar därmed<br>återhållande på denna verksamhet. Samtidigt är ciga-<br>rettpriserna på den legala svenska marknaden så hö-<br>ga i förhållande dels till vår närmaste omvärld, dels</p>
<p>till priserna på illegalt försålda cigaretter, att lönsam-<br>heten av gränshandel och av smuggling fortfarande<br>kommer att vara så stor att det krävs kompletterande<br>åtgärder. Det är därför angeläget att få ned priserna<br>på den legala cigarettmarknaden. De indikationer<br>som tyder på en omfattande kriminalitet med an-<br>knytning till smugglingen understryker vikten av att<br>åtgärder vidtas snarast och på bred front.</p>
<p>Tidigare försök att tillgodose EU:s krav om ett<br>punktskatteuttag om minst 57 procent av försälj-<br>ningspriset via skattehöjningar har inte varit fram-<br>gångsrika. Priser och marginaler har höjts utöver vad<br>som varit motiverat av skattehöjningarna.</p>
<p>Svårigheterna att uppnå 57-procentskravet indike-<br>rar ett allmänt problem vad gäller effektiviteten hos<br>skatteförändringar. Skattejusteringar får åsyftade ef-<br>fekter på detalj handelspriserna enbart om grossister-<br>na låter skatteförändringarna slå i genom fullt ut och<br>att detta också slår igenom i detaljhandelsledet. I det-<br>ta sammanhang utgör strukturen på den svenska ci-<br>garettmarknaden ett problem.</p>
<p>Cigarettmarknaden domineras av ett antal stora<br>grossister vilka kan agera som prissättare. I normal-<br>fallet innebär detta att priserna på cigarettmarknaden<br>kommer att ligga över den nivå som skulle gälla vid<br>större konkurrens och därmed kommer också de be-<br>skattade volymerna att bli mindre. Men det torde<br>också innebära att priserna är mer trögrörliga nedåt<br>än uppåt. Denna asymmetri innebär att en skattehöj-<br>ning mycket väl kan leda till större prishöjningar än<br>vad som är motiverat - vilket det senaste årets erfa-<br>renheter visar - medan en skattesänkning inte behö-<br>ver få fullt genomslag. Vid rådande marknadsför-<br>hållanden blir därmed en central fråga hur<br>incitamenten för prissänkningar kan förstärkas.</p>
<p>Kraftiga genomslag på detaljhandelspriserna är i<br>sin tur nödvändiga för att det skall vara möjligt att ta<br>tillbaka skattebasen genom att prismarginalerna till<br>vår omvärld och till priserna på den illegala markna-<br>den sjunker.</p>
<p>Frågan är då hur man genom ett förändrat skat-<br>teuttag skall åstadkomma den önskvärda prissänk-<br>ningen. EG-reglerna på tobaksskatteområdet ger<br>medlemsländerna möjlighet att fastställa ett<br>”prisband” inom vilket det högsta detaljhandelspriset<br>skall rymmas. Bestämmelser om fasta priser på to-<br>baksvaror finns t.ex. i Danmark. En prisreglering är<br>emellertid tveksam då den kan ge oönskade effekter i<br>andra avseenden. Situationens allvar och den brist på<br>konkurrens som kännetecknar den svenska cigarett-<br>marknaden innebär dock att det kan bli nödvändigt<br>att ta till regleringsinstrumentet om det visar sig att<br>andra metoder inte är effektiva. För närvarande är<br>dock inte detta alternativ aktuellt.</p>
<p>Frågan är då hur man i frånvaro av regleringar<br>skall kunna åstadkomma de önskvärda prissänk-<br>ningarna. Det handlar då om att kombinera en skat-<br>tesänkning med en förändrad skattestruktur så att<br>olika aktörers intresse av prissänkningar ökar, eller</p>
<p>171</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>snarare att motståndet mot prissänkningar minskar.<br>Därvid är avvägningen mellan de styckerelaterade<br>skatten och den del av skatten som utgår som andel<br>av detaljhandelspriset central.</p>
<p>Sverige har sedan lång tid tillämpat en ordning<br>med en hög andel styckeskatt, då tobakens skade-<br>verkningar är kopplad till konsumtionsvolymen, inte<br>till konsumtionsvärdet. En hög andel styckeskatt bi-<br>drar därför till att på ett bättre sätt internalisera to-<br>bakens skadeverkningar i konsumenternas val än vad<br>som gäller vid en hög andel värderelaterade skatt. En<br>hög styckeskatt har också ansetts innebära att man<br>motverkar introduktionen av legalt införda och be-<br>skattade lågpriscigaretter som kan vara extra hälso-<br>vådliga.</p>
<p>Ovanstående bedömningar är giltiga för en situa-<br>tion där gränshandel och smuggling har en begränsad<br>omfattning. Så är inte fallet i dagsläget. Förekomsten<br>av illegalt införda och obeskattade lågpris-cigaretter<br>på den svenska marknaden gör att tobaksskattens<br>styreffekter undergrävs i ökande omfattning. Härige-<br>nom har folkhälsoargumentet för en hög andel styck-<br>skatt försvagats.</p>
<p>För närvarande uppgår den värderelaterade skat-<br>ten till 17,8 procent av detaljhandelspriset medan<br>styckskatten utgör 85 öre per cigarett. Vid ett paket-<br>pris på 44,50 kronor innebär detta att styckskatten<br>utgör den dominerande delen - eller 17 kronor per<br>paket - medan den värderelaterade skatten utgör en<br>mindre del eller 7,92 kronor per paket. Den låga<br>värderelaterade skatten innebär att prissänkningar<br>vid oförändrade skattesatser slår förhållandevis hårt<br>på den del av nettopriset som utgörs av marginaler i<br>olika led. Ett exempel illustrerar.</p>
<p>Om priset sjunker med 1 krona påverkas inte<br>styckeskatten vid oförändrad försäljningsvolym. Den<br>värderelaterade skatten sjunker med 17,8 öre och<br>därtill faller momsen med 20 öre. De totala skatterna<br>sjunker alltså med ca 38 öre medan resten av pris-<br>sänkningen faller på marginalen som sjunker med 62<br>öre. Från säljarens synpunkt finns därför ett ganska<br>stort motstånd mot att sänka priset.</p>
<p>Dagens tobaksskattestruktur med en hög stycke-<br>skatt har alltså inneburit att den legala handeln inte<br>haft incitament att priskonkurrera eller att söka al-<br>ternativa leverantörer. Följden har blivit en mono-<br>polliknande partihandelsstruktur och stela priser. Det<br>har också bidragit till att all priskonkurrens tagit<br>formen av illegal försäljning av obeskattade tobaks-<br>varor.</p>
<p>Regeringen föreslår nu en ny tobaksskattestruktur<br>så att styckeskatten sänks kraftigt från 85 öre per ci-<br>garett till 20 öre per cigarett samtidigt som den vär-<br>derelaterade skatten höjs från 17,8 procent till 39,2<br>procent av detaljhandelspriset. Incitamenten att pris-<br>konkurrera förbättras därmed. Det kommer att vara<br>tillåtet med direktförsäljning av cigaretter från utlan-<br>det, under förutsättning att säljaren är registrerad<br>som skattskyldig och erlägger svensk punkt- och</p>
<p>mervärdesskatt. Vidare kommer detaljisterna att ha<br>större incitament att söka alternativa leverantörer. I<br>Öresundsområdet bör det t.ex. vara möjligt att vän-<br>da sig till dansk partihandel. Regeringen räknar där-<br>för med en ökad priskonkurrens inom den legala<br>handeln.</p>
<p>Parti- och detaljhandels nettopris exkl.skatter lig-<br>ger i dag på 10,68 kronor per paket cigaretter, vilket<br>är högt i en internationell jämförelse. Nettopriserna<br>beräknas t.ex. i Danmark ligga på 6,09 kronor per<br>paket cigaretter. Regeringen bedömer att den ökade<br>priskonkurrensen kommer att leda till att handelns<br>nettopriser kommer att minska.</p>
<p>Effekten på handelns marginaler vid en given pris-<br>sänkning blir också mindre vid den nya skattestruk-<br>turen. Vid en prissänkning med 1 krona sjunker den<br>totala skatten med nästan 60 öre (bortfall av värde-<br>relaterad skatt om 39,2 öre och moms om 20 öre)<br>medan marginalen sjunker med enbart 40 öre.</p>
<p>Betydelsen av fördelningen mellan stycke- och<br>värderelaterad skatt för hur olika prissänkningar på-<br>verkar nettopriserna illustreras med de mer utbyggda<br>räkneexempel som redovisas i tabellerna 6.2 och 6.3.<br>I tabell 6.2 återfinns exempel på prissänkningar vid<br>gällande styck- och värderelaterad skatt medan mot-<br>svarande exempel ges för det fall den värderelaterade<br>skatten höjts till 39,2 procent och styckeskatten<br>sänkts till 20 öre per cigarett. Exemplen visar också<br>nödvändigheten av att höja den rörliga delen av to-<br>baksskatten. Annars skulle tobaksbranschens incita-<br>ment att ta ut lägre nettopriser minskas, och priserna<br>åter kunna stiga i stället för den åsyftade sänkningen</p>
<p>I tabellerna illustreras tre fall förutom utgångslä-<br>get vid gällande regler (tabell 6.2) och situationen ef-<br>ter en prissänkning vid föreslagna regler som innebär<br>oförändrade nettopriser (tabell 6.3). Det första fallet<br>beskriver mer detaljerat det tidigare exemplet med en<br>prissänkning med 1 krona. I de två återstående fallen<br>förutsätts priserna i det ena fallet sjunka så mycket<br>att nettopriset kommer att sammanfalla med det som<br>gäller i Danmark, dvs 6,09 kronor per paket medan i<br>det andra fallet paketpriset antas sjunka till den<br>danska nivån, varvid nettopriset bestäms som en<br>restpost. Det senare fallet är av ett uppenbart intresse<br>då en prissänkning av denna storlek är önskvärd för<br>att begränsa gränshandeln; nivån i Finland är ungefär<br>densamma som i Danmark.</p>
<p>Vid en jämförelse mellan de olika tabellerna såvitt<br>gäller effekterna av en prissänkning med 1 krona<br>framkommer det tidigare redovisade resultatet; vid<br>föreslagna regler sjunker nettopriserna mindre än vid<br>gällande regler.</p>
<p>Tidigare har noterats att det är önskvärt att priset<br>faller ner till dansk nivå, dvs. ett paketpris på 34<br>kronor. Vid gällande regler kräver detta en mycket<br>kraftig neddragning av nettopriset, från 10,68 kronor<br>till 4,15 kronor. Vid föreslagna regler krävs en vä-<br>sentligt mindre neddragning, till 9,87 kronor. Vid</p>
<p>172</p>
<p>PROP. 1997I‘>S:1SO</p>
<p>denna nivå kommer ändå nettopriset att ligga över<br>den danska nivån.</p>
<p>Betydelsen av skattestrukturen illustreras också av<br>resultaten för prissänkningar som resulterar i netto-<br>priser på dansk nivå. Vid gällande regler kan priser-<br>na bara sjunka till 37,12 kronor medan vid föreslag-<br>na regler priserna kan falla ner till 24,74 kronor.</p>
<p>I olika avseenden förbättrar alltså föreslagna reg-<br>ler förutsättningarna för att sänka priserna så att<br>gränshandeln och konsumtion av illegala cigarretter<br>minskar. Regeringen förutsätter att grossister och de-<br>taljhandel utnyttjar dessa förutsättningar.</p>
<p>De föreslagna åtgärderna innebär att Sverige inte<br>kommer att uppfylla EU:s krav om att det samlade<br>punktskatteuttaget skall uppgå till minst 57 procent<br>av detaljhandelspriset. Sverige kommer därför att ta<br>upp diskussioner med EU om en förlängning av det<br>svenska undantaget.</p>
<p>Frågan är då hur konsumenterna kommer att rea-<br>gera vid en prissänkning ner till dansk nivå. Bedöm-<br>ningar av elasticiteter, baserade på de senaste årens<br>pris- och volymförändringar, indikerar att det inte är<br>orimligt med elasticiteter i intervallet 1-1,5.</p>
<p>Bakom dessa elasticiteter ligger dels ändrade<br>rökvanor, dels en ökad illegal försäljning. Initialt tor-<br>de ändrade rökvanor stå för en betydande del av för-<br>säljningsminskningen, medan den illegala försälj-<br>ningen förväntas öka i takt med att<br>försäljningskanaler blir mer etablerade och utsträcks<br>till nya delar av landet samtidigt som svarthandeln<br>blir mer socialt accepterad. Därmed kommer en allt<br>större del av försäljningen bero på den illegala för-<br>säljningen.</p>
<p>Vi har således ännu inte sett hela effekten av de<br>prishöjningar som skedde under 1997. Om inga åt-<br>gärder vidtas kan man förvänta sig en fortsatt för-<br>säljningsminskning under de närmaste åren. Sett över<br>en längre tidsperiod kan elasticiteten också förväntas<br>ligga väsentligt över 1 (ett).</p>
<p>Den förväntade minskningen av totalkonsumtio-<br>nen av tobak som förutsattes när skatten höjdes kan<br>också ifrågasättas. Den ökade illegala hanteringen av<br>tobak som följt i skattehöjningens spår har i stället<br>försämrat möjligheten av att följa utvecklingen av<br>tobakskonsumtionens totala omfattning. Det har,<br>som tidigare nämnts, även blivit svårare att bilda sig</p>
<p>en uppfattning om konsumtionen bland ungdomar<br>påverkats eftersom kontrollen av försäljning till ung-<br>domnar under 18 år sannolikt har försämrats. Det<br>finns således skäl som talar för att de skattehöjningar<br>som av hälsoskäl genomförts inte fått avsedd effekt.</p>
<p>Reaktionen på en prissänkning behöver inte bli li-<br>ka kraftig som vid de senaste prishöjningarna. Vid en<br>prissänkning kommer inte den faktiska cigarettkon-<br>sumtionen att återgå till tidigare nivåer vilket inte<br>heller är önskvärt. Ökningen av handeln med illegala<br>cigaretter kommer inte heller att reverseras fullt ut.<br>Sammantaget innebär detta att elasticiteten vid en<br>prissänkning kan visa sig vara lägre än vid en pris-<br>höjning. Å andra sidan kan elasticiteten vid en pris-<br>sänkning variera positivt med sänkningens storlek<br>genom förekomsten av obeskattade substitut.</p>
<p>Såvitt gäller de föreslagna regelförändringarnas ef-<br>fekter på tobaksskatteintäkterna blir varje försök till<br>kvantifiering högst osäker. En osäkerhet gäller den<br>framtida utvecklingen i frånvaro av åtgärder där ut-<br>vecklingen vid dagens priser på legala cigaretter i Sve-<br>rige förväntas bli mer negativ än vad som tidigare<br>kunnat förutses. Det är mot denna osäkra utveckling<br>som en finansieringsbedömning skall göras. En an-<br>nan osäkerhet gäller storleken på elasticiteten vid en<br>prissänkning, och särskilt vid prissänkningar av den<br>storleksordning som de föreslagna reglerna medger.<br>Vid bedömningen av effekterna på de offentliga fi-<br>nanserna skall vidare vägas in den återhållande effekt<br>på den illegala handeln med cigaretter som regering-<br>ens förslag på kontrollområdet kommer att få. Vid<br>en samlad bedömning anser regeringen att de före-<br>slagna åtgärderna inte kommer att påverka de of-<br>fentliga finanserna negativt. I ett längre tidsper-<br>spektiv skapar åtgärden tvärtom bättre förutsätt-<br>ningar att bevara skattebasen, framför allt genom att<br>en större andel av den totala cigarettkonsumtionen<br>kommer att beläggas med svensk skatt.</p>
<p>Regeringen avser att ingående följa effekterna för<br>folkhälsan av de nu föreslagna ändringarna i skatte-<br>reglerna. Om det skulle visa sig att de förändrade<br>reglerna leder till en ogynnsam utveckling när det<br>gäller tobakskonsumtionen är regeringen beredd att<br>återkomma med förslag till motåtgärder.</p>
<p>173</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 6.2: EFFEKTER AV OLIKA PRISSÄNKNINGAR VID GÄLLANDE SKATTEREGLER</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>PRIS IDAG</p></td><td>
<p>PRISSÄNKNING</p>
<p>MED 1 KR</p></td><td>
<p>NETTOPRIS SOM</p>
<p>DANMARK</p></td><td>
<p>PRIS SOM<br>DANMARK</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Styckeskatt (kr/cigarett)</p></td><td>
<p>0,85</p></td><td>
<p>0,85</p></td><td>
<p>0,85</p></td><td>
<p>0,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värderelaterad skatt (%)</p></td><td>
<p>17,80</p></td><td>
<p>17,80</p></td><td>
<p>17,80</p></td><td>
<p>17,80</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>Detaljhandelspris (kr/pkt)</p></td><td>
<p>44,50</p></td><td>
<p>43,50</p></td><td>
<p>37,12</p></td><td>
<p>34,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Styckeskatt(kr/pkt)</p></td><td>
<p>17,00</p></td><td>
<p>17,00</p></td><td>
<p>17,00</p></td><td>
<p>17,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värderelaterad skatt (kr/pkt)</p></td><td>
<p>7,92</p></td><td>
<p>7,74</p></td><td>
<p>6,61</p></td><td>
<p>6,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tobaksskatt (kr/pkt)</p></td><td>
<p>24,92</p></td><td>
<p>24,74</p></td><td>
<p>23,61</p></td><td>
<p>23,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Moms (kr/pkt)</p></td><td>
<p>8,90</p></td><td>
<p>8,70</p></td><td>
<p>7,42</p></td><td>
<p>6,80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettopris (kr/pkt)</p></td><td>
<p>10,68</p></td><td>
<p>10,06</p></td><td>
<p>6,09</p></td><td>
<p>4,15</p></td></tr>
</table>
<p>TABELL 6.3: EFFEKTER AV OLIKA PRISSÄNKNINGAR VID FÖRESLAGNA SKATTEREGLER</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>PRIS VID OFÖRÄNDRADE</p>
<p>MARGINALER</p></td><td>
<p>PRISSÄNKNING</p>
<p>MED 1 KR</p></td><td>
<p>PRIS SOM</p>
<p>DANMARK</p></td><td>
<p>NETTOPRIS SOM<br>DANMARK</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Styckeskatt (kr/cigarett)</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värderelaterad skatt (%)</p></td><td>
<p>39,20</p></td><td>
<p>39,20</p></td><td>
<p>39,20</p></td><td>
<p>39,20</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>Detaljhandelspris (kr/pkt)</p></td><td>
<p>35,98</p></td><td>
<p>34,98</p></td><td>
<p>34,00</p></td><td>
<p>24,74</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Styckeskatt (kr/pkt)</p></td><td>
<p>4,00</p></td><td>
<p>4,00</p></td><td>
<p>4,00</p></td><td>
<p>4,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värderelaterad skatt (kr/pkt)</p></td><td>
<p>14,10</p></td><td>
<p>13,71</p></td><td>
<p>13,33</p></td><td>
<p>9,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tobaksskatt (kr/pkt)</p></td><td>
<p>18,10</p></td><td>
<p>17,71</p></td><td>
<p>17,33</p></td><td>
<p>13,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Moms (kr/pkt)</p></td><td>
<p>7,20</p></td><td>
<p>7,00</p></td><td>
<p>6,80</p></td><td>
<p>4,95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettopris (kr/pkt)</p></td><td>
<p>10,68</p></td><td>
<p>10,27</p></td><td>
<p>9,87</p></td><td>
<p>6,09</p></td></tr>
</table>
<p>6.2.4.2 Upphävande av reglerna för<br>indexering av vissa punktskatter</p>
<p>Regeringens förslag: Reglerna om indexering av<br>skattesatserna för tobaksskatt och alkoholskatt upp-<br>hävs.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Regler för index-<br>ering av skattesatser finns i dag för tobaksskatt, al-<br>koholskatt, försäljningsskatt på motorfordon samt<br>energi- och koldioxidskatt. Enligt reglerna skall rege-<br>ringen i slutet av varje år, på grundval av förändring-<br>arna i prisläget, i förordning fastställa de skattesatser<br>som skall gälla året därpå. För tobaks- och alkohol-<br>skatterna skall beräkningen göras utifrån prisföränd-<br>ringarna september - september och förordningar<br>utfärdas i oktober. För övriga skatter gäller prisför-<br>ändringarna oktober - oktober med förordningar i<br>november.</p>
<p>Indexeringsreglerna infördes den 1 januari 1994<br>(prop. 1993/94:25, bet. 1993/94:FiUl, rskr.<br>1993/94:100, SFS 1993:1508, 1512-1513) och om-<br>fattade ursprungligen den allmänna energiskatten,</p>
<p>bensinskatten, dieseloljeskatten, koldioxidskatten,<br>tobaksskatten och dryckesskatten. Motivet var att<br>värdesäkra skatteintäkterna.</p>
<p>I prop. 1993/94:25, Inriktningen av den ekono-<br>miska politiken, anfördes bl.a. att punktskatterna i<br>de flesta fall tas ut med ett visst belopp per styck, en<br>styckeskatt. Vid oförändrade skattesatser och viss<br>inflation innebär detta att det reala skatteuttaget<br>sjunker över tiden. Med en årlig inflation på 5 pro-<br>cent kommer det reala skatteuttaget under en fem-<br>årsperiod att minska med knappt 30 procent. Med<br>en lägre inflationstakt på exempelvis 2 procent årli-<br>gen kommer det reala skatteuttaget under en femårs-<br>period att minska med drygt tio procent. I ett<br>makroperspektiv innebär den bristande realvärdesäk-<br>ringen att skattekvoten - skatterna uttryckta som<br>andel av BNP - sjunker över tiden. I då rådande<br>statsfinansiella läge och de krav detta ställde på en<br>sanering av finanserna borde punktskatteintäkterna<br>värdesäkras. Genom en koppling av nivån på punkt-<br>skattesatserna till den allmänna prisutvecklingen<br>skapades en ordning där det reala skatteuttaget sä-<br>kerställs. Detta bidrog också till en större säkerhet<br>om statens intäkter från punktskatteområdet.</p>
<p>174</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Indexeringen begränsades till att avse perioden<br>1994-1998 vilket var perioden för det saneringspro-<br>gram för de offentliga finanserna som lades fram i<br>propositionen.</p>
<p>Från den 1 januari 1996 utvidgades värdesäkring-<br>en till att även omfatta försäljningsskatten på motor-<br>fordon, utan tidsbegränsning, och den tidsbegräns-<br>ning som gällt för skatterna på tobak, alkohol och<br>energi slopades (prop. 1994/95:203, bet.<br>1994/95:SkU28, rskr. 1994/95:439, SFS 1995:912,<br>915-917).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen ställer<br>sig i princip bakom tanken på att intäkterna från de<br>viktigaste punktskatterna bör vara värdesäkrade.<br>Emellertid är behovet av indexering mindre nu än då<br>det infördes eftersom inflationen ligger på en helt an-<br>nan nivå. En automatisk uppräkning av skattesatser-<br>na föregås inte heller av några överväganden om det<br>lämpliga i skattehöjningarna. Detta är en nackdel<br>som är särskilt tydlig inom alkohol- och tobaksskat-<br>teområdet.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att övervägande<br>skäl talar för att de nuvarande indexeringsreglema<br>beträffande alkohol- och tobaksskatten bör upphäv-<br>as. Förändrade skatter inom detta område bör före-<br>gås av en politisk prövning av lämpligheten i att vid-<br>ta åtgärder. Det kan också påpekas att systemet när<br>det permanentades 1996 inte ansågs innebära en<br>budgetförstärkning eftersom skattesatserna sett i ett<br>historiskt perspektiv ändå hade justerats upp i en<br>takt minst motsvarande inflationen. Åtgärden be-<br>döms vara offentligt-finansiellt neutral med tanke på<br>att storleken på de underliggande skattebaserna är<br>förhållandevis starkt känslig för prisförändringar.</p>
<p>Förslaget innebär att 42 § lagen (1994:1563) om<br>tobaksskatt och 37 § lagen (1994:1564) om alkohol-<br>skatt upphävs.</p>
<h5>6.2.5 Fastighetsskatten på vattenkraftverk</h5>
<p>Regeringens förslag: Fastighetsskatten på mark-<br>värdet av vattenkraftverk sänks den 1 januari 1999<br>med 1,71 procentenheter.</p>
<p>Produktionsskattehöjningarna har kritiserats,<br>framför allt för att de inneburit en ökad belastning<br>för de elintensiva företagen. I den ekonomiska vår-<br>propositionen 1997 (prop. 1996/97:150) konstatera-<br>des också att större delen av den elektriska kraften<br>fortfarande såldes i enlighet med avtal som ingåtts<br>före avregleringen av elmarknaden. Därför kunde<br>elproducenterna övervältra skattehöjningen på kon-<br>sumenterna genom höjda elpriser. Mot denna bak-<br>grund omvandlades en del av produktionsskatterna<br>till konsumtionsskatt på el. En tidigare beslutad höj-<br>ning av produktionsskatterna togs tillbaka och i<br>stället höjdes energiskatten på fossila bränslen och<br>el. Samtidigt omvandlades vattenkraftsskatten till en<br>fastighetsskatt på vattenkraft. Ytterligare ett steg i<br>övergången till konsumtionsskatt på el togs den 1<br>januari 1998 då fastighetsskatten på markvärdet av<br>vattenkraftverk sänktes med 1,21 procentenheter till<br>2,21 procent samtidigt som energiskatten på el höj-<br>des med 1,4 öre per kWh. Eftersom ingen energiskatt<br>tas ut på el som förbrukas vid tillverkningsprocessen<br>i industriell verksamhet förväntades skatteomlägg-<br>ningen medföra sänkta kostnader för den elintensiva<br>industrin.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En säker tillgång på<br>el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för den<br>svenska industrins internationella konkurrenskraft.<br>Det är angeläget att den elintensiva industrin ges<br>konkurrenskraftiga villkor. Beskattningen av el i<br>produktionsledet utgör ett problem i en situation där<br>förhållandena på elmarknaden är sådana att beskatt-<br>ningen leder till ökade kostnader för elanvändarna.<br>Inom ramen för den översyn av hela energibeskatt-<br>ningen som pågår inom regeringskansliet och där<br>förslagen sammantagna skall ge ett oförändrat skat-<br>teuttag på området prövas därför i vilken takt be-<br>skattningen av el i produktionsledet skall avvecklas.<br>Det finns emellertid anledning att redan nu ta ett yt-<br>terligare steg vad gäller denna beskattning. Regering-<br>en föreslår därför att den del av fastighetsskatten på<br>markvärdet av vattenkraftverk som svarar mot den<br>tidigare produktionsskatten avskaffas fr.o.m. den 1<br>januari 1999. Detta innebär en sänkning av skatten<br>på markvärdet från 2,21 procent till 0,5 procent.<br>Kvarvarande del svarar mot den skatt som utgår på<br>industrifastigheter, inkl, elproduktionsenheter.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Produktion av<br>vattenkraft har beskattats sedan 1982. Skatten base-<br>rades ursprungligen på producerad mängd el. Skatte-<br>satsen som varierade beroende på när anläggningen<br>hade tagits i drift, uppgick högst till 2 öre per kWh.<br>Den 1 januari 1996 höjdes både produktionsskatter-<br>na på vattenkraft och kärnkraft som ett led i finansi-<br>eringen av EU-medlemskapet. Samma år i september<br>höjdes skatterna på nytt för att bidra till finansiering-<br>en av utbildningssatsningen, det s.k. kunskapslyftet.</p>
<h5>6.2.6 Reklamskatt</h5>
<p>Regeringens förslag: Reklamskatten på reklam-<br>trycksaker avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1999.</p>
<p>1996 års reklamskatteutrednings förslag: Utredning-<br>en har föreslagit att reklamskatten avskaffas.</p>
<p>175</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Remissinstanserna: Nästan samtliga remissinstan-<br>ser har tillstyrkt utredningens förslag att avskaffa re-<br>klamskatten. Landsorganisationen i Sverige ställer sig<br>bakom utredningens ståndpunkt att de administrati-<br>va kostnaderna i skattesystemet måste vägas mot<br>skatternas principiella och statsfinansiella betydelse. I<br>fallet reklamskatten så innebär situationen i dagsläget<br>att den på sikt bör ersättas med en mer likformig och<br>lättadministrerad skatt. Pres(s)gruppen har tillstyrkt<br>ett avskaffande av reklamskatten under förutsättning<br>att detta inte äventyrar presstödets fortbestånd.</p>
<p>En sammanställning av remissyttrandena finns<br>tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi97/1238).</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt lagen<br>(1972:266) om skatt på annonser och reklam tas<br>skatt ut för annons som är avsedd att offentliggöras<br>inom landet och för reklam som är avsedd att spridas<br>inom landet i annan form än annons. Med annons<br>menas ett särskilt utrymme som upplåtits i trycksak<br>för återgivning av text eller bild för annan än utgiva-<br>ren och sådant utrymme i trycksaken som tagits i an-<br>språk av utgivaren för egen reklam. Med reklam av-<br>ses ett meddelande som har till syfte att åstadkomma<br>eller främja avsättning i kommersiell verksamhet av<br>vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst. Med<br>reklamtrycksak avses trycksak som framställts hu-<br>vudsakligen i syfte att offentliggöra reklam.</p>
<p>Skatteplikt föreligger för annons som avser reklam<br>och för annan annons för vilken vederlag utgår. Un-<br>dantag från skatteplikten gäller för annonser i perio-<br>disk publikation som är organ för ideella samman-<br>slutningar. Vidare undantas publikation som ges ut<br>på främmande språk för spridning huvudsakligen<br>utomlands samt egenannons i publikation och re-<br>klamtrycksak. Skatteplikt föreligger vidare för re-<br>klamtrycksak och för reklam som återges i s.k. ljus-<br>tidning, i eller i anslutning till trafikmedei,<br>butikslokal, sportanläggning, teater eller liknande<br>lokal, på fastighet eller allmän plats eller på motsva-<br>rande sätt samt för reklam som återges genom vis-<br>ning av film eller återgivning av ljud. Från skatteplikt<br>undantas reklamtrycksak som är avsedd att ingå som<br>bilaga i annan publikation än reklamtrycksak, när<br>reklamen avser endast publikationen eller annat<br>nummer av denna eller, i fråga om bok, annan bo-<br>kutgivning av samme förläggare. Vidare är inte of-<br>fentliggörande av reklam skattepliktigt om det är<br>fråga om reklam i eller utanför företags butiksloka-<br>ler, arbetsplats, trafikmedel eller liknande om rekla-<br>men avser företaget, dess verksamhet eller utrymmet<br>för reklamen. Slutligen undantas från skatteplikt<br>även offentliggörande av reklam genom visning av<br>film eller återgivning av ljud om reklamen avser<br>kommande verksamhet av det slag som bedrivs där<br>reklamen offentliggörs.</p>
<p>Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör<br>reklam eller annons eller framställer reklamtrycksak.<br>Vidare är den som bedriver yrkesmässig verksamhet<br>inom landet skattskyldig för reklamtrycksak som av-</p>
<p>ser verksamheten och som förts in till landet utan att<br>reklamskatt betalats vid införseln. Den som i yrkes-<br>mässig verksamhet distribuerar annonsblad som förts<br>in till landet utan att reklamskatt betalats vid inför-<br>seln är likaså skattskyldig.</p>
<p>Skattesatsen är för annons i allmän nyhetstidning<br>fyra procent av beskattningsvärdet och i alla övriga<br>fall elva procent av beskattningsvärdet. I fråga om<br>periodisk publikation som har karaktär av dagspress,<br>populärpress eller fackpress föreligger dock redovis-<br>ningsskyldighet för reklamskatt endast om det sam-<br>manlagda beskattningsvärdet av publikationens an-<br>nonser för beskattningsår överstiger 60 000 kronor. I<br>övriga fall föreligger redovisningsskyldighet om det<br>sammanlagda beskttningsvärdet för helt beskatt-<br>ningsår överstiger 20 000 kronor. Till den som redo-<br>visat skatt för annonser i annan självständig perio-<br>disk publikation än annonsblad återbetalas för varje<br>helt beskattningsår så stor del av den erlagda skatten<br>som svarar mot en skattepliktig omsättning om högst<br>12 miljoner kronor för dagspress och högst 6 miljo-<br>ner kronor för annan press.</p>
<p>Reklamskatteutredningen tillsattes 1986 med hu-<br>vuduppdrag att åstadkomma en utvidgning av skat-<br>ten till nya medier, främst TV, radio och databaser.<br>Utredningen skulle också föreslå åtgärder som säker-<br>ställde att reklamskatten även träffade trycksaker<br>som framställdes med nya tekniker. En annan upp-<br>gift var att förenkla beskattningen eftersom tillämp-<br>ningsproblem framförts från såväl skattskyldiga som<br>beskattningsmyndigheten. I det år 1988 framlagda<br>betänkandet SOU 1988:17 föreslog Reklamskatteut-<br>redningen en helt ny reklamskattelag som bl.a. ut-<br>sträckte lagens tillämpningsområde till de nya re-<br>klammedierna och innebar att trycksaksreklamen<br>skulle beskattas i distributionsledet och inte hos<br>tryckerierna. Utredningens förslag fick ett i många<br>delar mycket negativt mottagande vid remissbehand-<br>lingen och någon reformering av reklamskatten kom<br>inte till stånd med anledning av förslaget.</p>
<p>1996 års reklamskatteutredning tillsattes i slutet<br>av 1995. Utredningen hade i uppdrag att göra en<br>översyn av reklambeskattningen. Som utgångspunkt<br>för utredningens arbete gällde att reklamskatten så<br>långt som möjligt skall vara generell för all reklam<br>och konkurrensneutral mellan olika reklammedier.<br>Utredningen skulle vidare undersöka möjligheterna<br>att utvidga reklamskatten till i dag skattefria områ-<br>den, särskilt reklam i radio och TV. Vidare hade ut-<br>redningen i uppgift att förenkla beskattningsreglerna,<br>särskilt vad beträffar beskattningen av reklamtryck-<br>saker som förorsakat många problem, i syfte att un-<br>derlätta tillämpningen och administrationen av skat-<br>ten. Slutligen skulle utredningen analysera om<br>reklamskatten kan anses vara förenlig med gemen-<br>skapsrätten.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: 1996 års reklam-<br>skatteutredning har i sitt betänkande SOU 1997:53<br>föreslagit ett avskaffande av reklamskatten. Utred-</p>
<p>176</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ningen har gjort en noggrann genomgång av de pro-<br>blem som föreligger beträffande reklambeskattning-<br>en. Utredningens uppfattning är att det saknas förut-<br>sättningar att komma till rätta med de under lång tid<br>påtalade bristerna i reklambeskattningen. Man anser<br>att det inte går att åstadkomma en generell och kon-<br>kurrensneutral skatt på reklam annat än till priset av<br>en reglering som inte är godtagbar från tillämpnings-<br>och kontrollsynpunkt. När det gäller beskattningen<br>av reklamtrycksaker har utredningen särskilt påtalat<br>de stora tillämpningsproblemen inom detta område<br>samt problemen för beskattningsmyndigheten att<br>kontrollera att de som är skattskyldiga i Sverige för<br>införda reklamtrycksaker och annonstrycksaker från<br>annat EU-land verkligen redovisar skatt i landet.</p>
<p>Utredningen beräknade bruttointäkterna av re-<br>klamskatten till ca 1,1 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen anser, i likhet med 1996 års reklam-<br>skatteutredning och en överväldigande majoritet av<br>remissinstanserna, att reklamskatten bör avskaffas.<br>För närvarande saknas dock förutsättningar att fi-<br>nansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Det<br>föreligger dock så allvarliga problem när det gäller<br>beskattningen av reklamtrycksaker för såväl skatte-<br>myndigheten som de ofta små och medelstora tryck-<br>erier som är skattskyldiga att skatten i denna del sna-<br>rast bör avskaffas. Detta framstår som särskilt<br>angeläget med anledning av att svårigheterna för<br>skattemyndigheten att kontrollera skattskyldigheten<br>vid införsel av reklamtrycksaker från annat EU-land<br>kan leda till förlust av arbetstillfällen för trycke-<br>ribranschen i Sverige. Regeringen föreslår därför att<br>reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffas fr.o.m.<br>den 1 januari 1999. De s.k. annonsbladen berörs så-<br>ledes inte av denna förändring. Förändringar på re-<br>klamskatteområdet måste vara så utformade att<br>dagspressens ställning och mångfalden inom dags-<br>pressen värnas.</p>
<p>har regeringen kommit fram till att en sådan lagstift-<br>ning endast skulle gynna investeringar som skulle ha<br>kommit till stånd även utan möjligheten till direktav-<br>drag. Incitamentseffekten för att genomföra nya in-<br>vesteringar skulle bli obetydlig. Regeringen kommer<br>därför inte att lägga fram något förslag till direktav-<br>drag.</p>
<h5>6.2.7 Inget direktavdrag för investeringar<br>i nya värme- och kraftproduktions-<br>anläggningar</h5>
<p>I föregående års vårproposition (prop. 1996/97:150<br>s. 190) aviserade regeringen att ett tidsbegränsat di-<br>rektavdrag borde införas. Direktavdraget skulle avse<br>investeringar i anläggningar för värme- och kraft-<br>värmeproduktion som använder förnybara energi-<br>källor samt för distributionsnät från sådana anlägg-<br>ningar och gälla investeringar under perioden juli<br>1997 - december 1998. Vid den fortsatta analysen</p>
<h5>6.2.8 Finansiella effekter för stat och<br>offentlig sektor</h5>
<p>I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna av<br>föreslagna åtgärder. Redovisningen, som lämnas i<br>tabell 6.4, avser effekterna för åren 1998-2001 för<br>statsbudgeten och för hela den offentliga sektorn. I<br>båda fallen är redovisningen kassamässig, vilket bl.a.<br>innebär att olika förskjutningar i uppbörden av skat-<br>ter har beaktats. Därutöver redovisas också bruttoef-<br>fekten och den varaktiga nettobudgeteffekten för of-<br>fentlig sektor. Vid redovisningen har, förutom till<br>uppbördsförskjutningar, i förekommande fall även<br>hänsyn tagits till olika slag av indirekta effekter ge-<br>nom de primära skatteförändringarnas påverkan på<br>andra skattebaser och på offentliga utgifter.</p>
<p>Förslaget om ett nytt skalsteg vid den statliga be-<br>skattningen av förvärvsinkomster fr.o.m. in-<br>komståret 1999 beräknas ge en varaktig budgetför-<br>stärkning om 2,2 miljarder kronor. För 1999 är<br>effekten något lägre p.g.a viss fördröjning i skatte-<br>uppbörden. Beräkningarna har gjorts exkl. pensions-<br>reform.</p>
<p>Den ökade möjligheten att avsätta inkomster till<br>periodiseringsfonder för enskilda näringsidkare och<br>delägare i handelsbolag, som gäller fr.o.m. 1999 års<br>taxering, beräknas ge en varaktig budgetförsvagning<br>på 0,07 miljarder kronor. De kassamässiga effekter-<br>na för åren 1999-2001 är större, där de ökade av-<br>sättningsmöjligheterna antas reducera intäkterna från<br>den statliga skatten på expansionsmedel. Därigenom<br>uppkommer en skattekredit som efter ett antal år<br>återtas då de avsatta medlen återförs och beskattas<br>som expansionsmedel. På längre sikt antas avsatta<br>inkomster beläggas med socialavgifter och inkomst-<br>skatt på förvärvsinkomst. För åren 1999 och 2001<br>uppgår budgetförsvagningen till 0,24 miljarder. För<br>år 2000 uppkommer en dubbel effekt beroende dels<br>på utbetalning av överskjutande skatt avseende 1999<br>års inkomster, dels på att den föreslagna regeländ-<br>ringen antas påverka preliminärdebiteringen detta år.</p>
<p>177</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 6.4: SKATTEÅTGÄRDER I VÄP 1998. KASSAMÄSSIGA EFFEKTER FÖR STATSBUDGETEN OCH<br>OFFENTLIGA SEKTORN FÖR ÅREN 1998-2001 SAMT BRUTTOEFFEKTER OCH VARAKTIGA EFFEKTER<br>FÖR OFFENTLIG SEKTOR</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>IKRAFT</p></td><td rowspan="2">
<p>BRUTTO-<br>EFFEKT</p></td><td colspan="3">
<p>STATSBUDGET</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td colspan="2">
<p>OFFENTLIG SEKTOR</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="2" rowspan="2">
<p>VARAKTIG EFFEKT</p>
<p>OFF. SEKTOR</p>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nytt skalsteg i inkomstskatten</p></td><td>
<p>1/1 99</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Skatteåtgärder för småföretag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd PF-avsättning enskilda<br>näringsidkare</p></td><td>
<p>1/7 98</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,48</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,48</p></td><td>
<p>-0,24</p></td><td>
<p>-0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvidgat lättnadsutrymme<br>onoterade aktier</p></td><td>
<p>1/7 98</p></td><td>
<p>-0, 19</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>■0.19</p></td><td>
<p>-0,20</p></td><td>
<p>-0,20</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>■0,20</p></td><td>
<p>-0,20</p></td><td>
<p>-0,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvidgad kvittning av reaförlust<br>onoterade aktier</p></td><td>
<p>1/7 98</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fri fördelning basbeloppsavdrag</p></td><td>
<p>1/7 98</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Sänkt fastighetsskatt vattenkraft-<br>verk</p></td><td>
<p>1/1 99</p></td><td>
<p>-1,19</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1,25</p></td><td>
<p>-1,20</p></td><td>
<p>-1,17</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,01</p></td><td>
<p>-0,98</p></td><td>
<p>-0,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskaffad skatt reklamtrycksaker</p></td><td>
<p>1/1 99</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,09</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td>
<p>Ej omräkning fastighetsskatt</p></td><td>
<p>1/7 98</p></td><td>
<p>-1,72</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,81</p></td><td>
<p>-0,65</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,81</p></td><td>
<p>-0,49</p></td><td>
<p>-0,42</p></td><td>
<p>-0,10</p></td></tr>
</table>
<p>Den utvidgade lättnaden i ägarbeskattningen för<br>onoterade bolag beräknas ge en varaktig budgetför-<br>svagning om 0,21 miljarder kronor medan de ökade<br>möjligheterna att kvitta reaförluster på aktier i ono-<br>terade bolag ger en budgetförsvagning om 0,08 mil-<br>jarder kronor. För dessa åtgärder, som båda gäller<br>fr.o.m. 1999 års taxering, reduceras den statliga skat-<br>ten på kapitalinkomster, där den kassamässiga effek-<br>ten uppkommer året efter inkomståret.</p>
<p>Införandet av fri fördelning av det fasta basbe-<br>loppsavdraget för enskilda näringsidkare, som gäller<br>fr.o.m. 1 januari 1999, beräknas ge en varaktig bud-<br>getförsvagning om 0,07 miljarder kronor.</p>
<p>Borttagandet om kvarvarande produktionsskatte-<br>del av fastighetsskatten på vattenkraftverk, som gäl-<br>ler fr.o.m. 2000 års taxering, beräknas ge en budget-<br>försvagning, brutto, på 1,19 miljarder kronor. Den<br>varaktiga budgetförsvagningen är lägre, där vid be-<br>räkningen bl.a. har beaktats att de sänkta elpriserna<br>reducerar KPI genom sänkta elpriser för hushållen.<br>Vidare har beaktats effekter via lägre elkostnader för<br>näringslivet.</p>
<p>Borttagandet av reklamskatten på reklamtryck-<br>saker beräknas ge en budgetförsvagning, brutto, på<br>0,2 miljarder kronor. De kassamässiga effekterna,<br>liksom den varaktiga nettobudgeteffekten, ligger läg-<br>re p.g.a av inverkan på andra skattebaser.</p>
<p>Förslaget om oförändrade omräkningstal vid be-<br>räkningen av fastighetsskatten för 1999 beräknas ge<br>en budgetförsvagning, brutto, på 1,72 miljarder kro-<br>nor. Den kassamässiga effekten fördelas på flera år<br>beroende på förskjutningar i uppbörden av skatt.</p>
<h4>6.3 Statsbudgetens inkomster</h4>
<p>Statsbudgetens inkomster består dels av skatter och<br>avgifter, dels av övriga inkomster. De övriga inkoms-<br>terna är främst inkomster av statlig verksamhet, ut-<br>försäljningar av statlig egendom och EU-bidrag.<br>Skatternas andel av de totala inkomsterna utgör cir-<br>ka 90 procent. För budgetåren 1996 till 1998 är an-<br>delen dock lägre, beroende på dels extraordinära<br>medel från EU, dels stora utförsäljningar under åren<br>1997 och 1998.</p>
<p>Inkomsterna på statsbudgeten redovisas kassa-<br>mässigt, vilket innebär att det är de skatter och avgif-<br>ter som under budgetåret betalas in till staten som<br>redovisas. En periodiserad redovisning av skatterna<br>visar däremot de skatter som avser ett visst inkomst-<br>år. Skillnaden mellan de kassamässiga och de perio-<br>diserade skatterna förklaras av de betalningsför-<br>skjutningar, som sker mellan åren i form av månads-<br>förskjutning i uppbörden av preliminär skatt,<br>fyllnadsinbetalningar, kvarstående och överskjutande<br>skatter, utbetalningar till kommunsektorn och All-<br>männa Pensionsfonden.</p>
<p>Utvecklingen av skatterna är beroende av tillväx-<br>ten i skattebaserna. Den viktigaste skattebasen vid<br>uttag av skatt är ersättning för arbete, d.v.s. löner<br>och inkomst av näringsverksamhet. Ersättning för<br>arbete utgör skattebas för statlig och kommunal in-<br>komstskatt, allmänna egenavgifter samt arbetsgivar-<br>avgifter. I skattebasen för inkomstskatt ingår även<br>skattepliktiga transfereringar såsom pensioner, er-<br>sättning vid arbetslöshet och sjukdom.</p>
<p>178</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Från och med 1998 gäller ett nytt uppbörds-<br>system, skattekontosystemet. Tidigare redovisades<br>arbetsgivaravgifter och anställdas inkomstskatter i en<br>uppbördsdeklaration medan mervärdesskatt redovi-<br>sades i en mervärdesskattedeklaration. Systemet<br>innebar att det var den influtna skatten för respektive<br>skatteslag, som redovisades i den statliga redovis-<br>ningen. I det nya uppbördssystemet deklareras samt-<br>liga skatter i en och samma skattedeklaration. Den<br>betalning de skattskyldiga gör avser således samtliga<br>deklarerade skatter. I riksredovisningen kommer från<br>och med 1998 de deklarerade skatterna att redovisas<br>som inkomster, medan avvikelser mellan deklarerade<br>och inbetalda skatter kommer att redovisas under en<br>särskild inkomsttitel, betalningsdifferenser. Den nu<br>presenterade beräkningen är dock gjord enligt det<br>gamla redovisningssättet.</p>
<h5>6.3.1 Skatter m.m. 1998-2001</h5>
<p>Prognosen baseras på den ekonomiska antagandebild<br>som finns redovisad i finansplanen. I beräkningarna<br>har hänsyn tagits till de regeländringar som beskrivs i<br>avsnitt 6.2. Emellertid har förändringarna vad gäller<br>fastighetsskatt på elproduktionsanläggningar och re-<br>klamskatten endast till vissa delar kunnat fördelas på<br>respektive skatteslag. De delar som inte har fördelats<br>redovisas i stället under summa periodiserade skatter.</p>
<p>I tabell 6.5 redovisas de totala inkomsterna som<br>andel av BNP. Andelen väntas under perioden mins-<br>ka från drygt 37,7 procent 1998 till knappt 34,9<br>procent 2001. I huvudsak är det minskade statliga<br>utförsäljningar som drar ned den totala inkomstkvo-<br>ten. De kassamässiga skatteinkomsterna som andel<br>av BNP minskar från 33,3 procent till 32,5 procent.<br>De periodiserade skatteintäkterna som andel av BNP<br>är oförändrade de tre första åren men sjunker 2001.</p>
<p>TABELL 6.5: STATSBUDGETENS INKOMSTER</p>
<p>I PROCENT AV BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>37,7</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässiga skatter</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>32,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>32,4</p></td></tr>
</table>
<p>De enskilda skatternas utveckling framgår av tabell<br>6.6. I tabellen är fysiska och juridiska personers in-<br>komstskatt, socialavgifter, mervärdesskatt, fastighets-<br>skatt och förmögenhetsskatt redovisade periodiserat.</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatt</p>
<p>Inkomsttitlarna fysiska och juridiska personers in-<br>komstskatt är egentligen uppsamlingskonton med<br>både in- och utbetalningar av olika skatter. De skat-<br>ter som helt eller delvis kassamässigt påverkar titeln<br>fysiska personers inkomstskatt är statlig och kom-</p>
<p>munal inkomstskatt, skatt på kapitalinkomster, fas-<br>tighetsskatt, förmögenhetsskatt, särskild löneskatt,<br>egenföretagaravgifter, allmän pensionsavgift och<br>mervärdesskatt. Från titeln sker även utbetalningar<br>av kommunalskatter samt omföringar till andra in-<br>komsttitlar.</p>
<p>Taxeringen 1997, som avser inkomståret 1996, är<br>det senast kända utfallet avseende de periodiserade<br>inkomstskatterna. Inkomstskatten på förvärvsin-<br>komster beräknas till drygt 28,2 miljarder kronor<br>1997, vilket är en ökning med 2,3 miljarder kronor<br>jämfört med 1996. Ökningen förklaras dels av att<br>skiktgränsen för statlig inkomstskatt 1997 var den-<br>samma som 1996, dels av en relativt snabb utveck-<br>ling av lönerna. År 1998 beräknas skatten öka till<br>drygt 30 miljarder kronor.</p>
<p>Den tillfälliga värnskatten upphör i och med ut-<br>gången av 1998, vilket beräknas minska skatten på<br>förvärvsinkomster med cirka 5 miljarder kronor. I<br>denna proposition föreslår regeringen en höjning av<br>den statliga skatten från 20 till 25 procent för den del<br>av den beskattningsbara inkomsten som överstiger<br>360 000 kronor. Skattehöjningen beräknas öka in-<br>täkterna med 2,2 miljarder kronor, vilket delvis för-<br>klarar att inkomstskatten enbart beräknas minska<br>med 2,3 miljarder kronor istället för med 5 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Kapitalskatten, d.v.s. skatt på nettot av intäkts-<br>räntor, utdelningar, realisationsvinster, utgiftsräntor<br>och realisationsförluster, beräknas uppvisa ett posi-<br>tivt nettobelopp för hela perioden. Senast kända ut-<br>fall avser inkomståret 1996, då realisationsvinster<br>från försäljning av värdepapper och fastigheter ökade<br>med 21 miljarder kronor jämfört med 1995. En del<br>av denna ökning förklaras av att den förmånliga be-<br>skattningen av allemansfonder upphörde. Emellertid<br>tyder de stora fyllnadsinbetalningar av preliminär<br>skatt, som gjorts under våren 1998, på att realisa-<br>tionsvinsterna även avseende inkomståret 1997 är<br>höga. Eftersom hushållens inkomster från realisa-<br>tionsvinster varierar mycket mellan åren, har endast<br>en mindre del av ökningen tillåtits påverka de följan-<br>de åren. De ökade inkomsterna från skatt på kapital<br>1998 och framåt förklaras bland annat av minskade<br>ränteutgifter.</p>
<p>Juridiska personers inkomstskatt</p>
<p>Inkomstskatten för juridiska personer har ökat kraf-<br>tigt under senare år. Mellan 1992 och 1997 beräknas<br>skatten ha ökat med knappt 27 miljarder kronor el-<br>ler 150 procent.</p>
<p>Inkomstskatten 1996 är utfall, medan övriga års<br>skatter är prognoser. Inkomstskatten 1997 är beräk-<br>nad utifrån de flöden av skatter som kommit in dels<br>under 1997 som fördebiterad preliminärskatt, dels i<br>början av 1998 som egna inbetalningar av prelimi-<br>närskatt. Som underlag till prognoserna används<br>normalt även resultatet från den enkätundersökning<br>som Riksrevisionsverket tillställer cirka 3 000 före-</p>
<p>179</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>tag. Resultatet från undersökningen har emellertid<br>inte kunnat användas i föreliggande prognos, efter-<br>som svarsfrekvensen var mindre än 50 procent samt<br>att några entydiga slutsatser inte kunnat dras från de<br>svar som kommit in.</p>
<p>Inkomstskatten ökar med 7,9 miljarder kronor<br>mellan 1996 och 1997. Av ökningen beräknas för-<br>ändringar i lagstiftningen förklara knappt 3 miljarder<br>kronor. Företagens rätt att göra avsättningar till pe-<br>riodiseringsfonder har fr.o.m. 1997 minskats från 25<br>till 20 procent av vinsten. Dessutom ökar skattein-<br>täkterna 1997 på grund av minskade avskrivnings-<br>underlag för bygginvesteringar, som i sin tur beror på<br>att bygginvesteringar under vissa förutsättningar<br>kunde direktavskrivas under perioden november<br>1994 till maj 1996. I övrigt antas ökningen bero på<br>ökade vinster för företagen. Eftersom det är osäkert<br>hur stor del av vinstökningen 1997 som beror på re-<br>avinster och andra extraordinära inkomster i förhål-<br>lande till vinster från företagens ordinarie verksam-<br>het, har inkomstskatten 1998 beräknats till samma<br>belopp som för 1997. Uppgången i inkomstskatten</p>
<p>1999 beror till största delen på att tidigare avsätt-<br>ningar till periodiseringsfonder börjar återföras till<br>beskattning fr.o.m. detta år.</p>
<p>Intäkterna från avkastningsskatten beror dels på<br>kapitalunderlagets storlek, dels på statslåneräntans<br>nivå. Utvecklingen av kapitalunderlaget beror främst<br>på förändringar i pensionssparandet och värde-<br>förändring av livbolagens förmögenhet. I prognosen<br>minskar skatteintäkterna under åren 1997-1999.<br>Detta förklaras av en långsam ökning av livbolagens<br>förmögenhet samtidigt som statslåneräntan faller.</p>
<p>Övriga inkomstskatter</p>
<p>Övriga inkomstskatter utgörs av lotteriskatt, ku-<br>pongskatt, ofördelbara inkomstskatter samt beskatt-<br>ning av tjänstegruppliv. Inkomsterna beräknas 1998<br>till sammanlagt 6,3 miljarder kronor. Skatteinkoms-<br>terna beräknas till ungefär samma belopp för den<br>resterande delen av prognosperioden.</p>
<p>TABELL 6.6: PERIODISERADE SKATTER OCH STATSBUDGETENS INKOMSTER</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>INKOMST-<br>TITEL</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>Inkomstskatter</p></td><td>
<p>85 849</p></td><td>
<p>87 542</p></td><td>
<p>88 268</p></td><td>
<p>92 491</p></td><td>
<p>99 015</p></td><td>
<p>101 130</p></td></tr>
<tr><td colspan="8"></td></tr>
<tr><td>
<p>1111</p></td><td>
<p>Fysiska personer</p></td><td>
<p>28 597</p></td><td>
<p>29 103</p></td><td>
<p>28 367</p></td><td>
<p>26 600</p></td><td>
<p>29 834</p></td><td>
<p>31 819</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav skatt på lön m.m.</p></td><td>
<p>25 930</p></td><td>
<p>28 224</p></td><td>
<p>30 184</p></td><td>
<p>27 932</p></td><td>
<p>29 379</p></td><td>
<p>30 194</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>skatt pä kapital</p></td><td>
<p>4 160</p></td><td>
<p>3 060</p></td><td>
<p>1 090</p></td><td>
<p>1 233</p></td><td>
<p>2 825</p></td><td>
<p>4 023</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>restförda skatter m.m.</p></td><td>
<p>-1 493</p></td><td>
<p>-2 181</p></td><td>
<p>-2 908</p></td><td>
<p>-2 565</p></td><td>
<p>-2 371</p></td><td>
<p>-2 398</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1121</p></td><td>
<p>Juridiska personer</p></td><td>
<p>47 361</p></td><td>
<p>53 762</p></td><td>
<p>53 626</p></td><td>
<p>59 494</p></td><td>
<p>62 711</p></td><td>
<p>62 769</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav skatt på inkomst</p></td><td>
<p>36 407</p></td><td>
<p>44 300</p></td><td>
<p>44 304</p></td><td>
<p>50 353</p></td><td>
<p>52 765</p></td><td>
<p>52 212</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>avkastningsskatt</p></td><td>
<p>13 584</p></td><td>
<p>12 609</p></td><td>
<p>11 919</p></td><td>
<p>10 925</p></td><td>
<p>11 572</p></td><td>
<p>12 249</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>restförda skatter m.m.</p></td><td>
<p>-2 630</p></td><td>
<p>-3 148</p></td><td>
<p>-2 598</p></td><td>
<p>-1 784</p></td><td>
<p>-1 626</p></td><td>
<p>-1 692</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>9 891</p></td><td>
<p>4 677</p></td><td>
<p>6 275</p></td><td>
<p>6 396</p></td><td>
<p>6 469</p></td><td>
<p>6 543</p></td></tr>
<tr><td colspan="8"></td></tr>
<tr><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>Socialavgifter</p></td><td>
<p>182 275</p></td><td>
<p>194 901</p></td><td>
<p>212 370</p></td><td>
<p>229 374</p></td><td>
<p>240 907</p></td><td>
<p>250 553</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>285 516</p></td><td>
<p>301 230</p></td><td>
<p>321 936</p></td><td>
<p>334 792</p></td><td>
<p>350 451</p></td><td>
<p>364 194</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>230 629</p></td><td>
<p>237 495</p></td><td>
<p>247 421</p></td><td>
<p>257 948</p></td><td>
<p>270 673</p></td><td>
<p>281 565</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>egenföretagaravgifter</p></td><td>
<p>5 820</p></td><td>
<p>5 170</p></td><td>
<p>5 031</p></td><td>
<p>5 164</p></td><td>
<p>5 451</p></td><td>
<p>5717</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>allmänna egenavgifter</p></td><td>
<p>37 515</p></td><td>
<p>46 351</p></td><td>
<p>55 753</p></td><td>
<p>57 429</p></td><td>
<p>59 432</p></td><td>
<p>61 445</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>särskild löneskatt</p></td><td>
<p>11 552</p></td><td>
<p>12214</p></td><td>
<p>13 731</p></td><td>
<p>14 251</p></td><td>
<p>14 895</p></td><td>
<p>15 467</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>103 241</p></td><td>
<p>106 329</p></td><td>
<p>109 566</p></td><td>
<p>105 419</p></td><td>
<p>109 544</p></td><td>
<p>113 641</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>33 203</p></td><td>
<p>36 767</p></td><td>
<p>38 757</p></td><td>
<p>38 443</p></td><td>
<p>41 558</p></td><td>
<p>42 526</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav fastighetsskatt</p></td><td>
<p>24 028</p></td><td>
<p>27 607</p></td><td>
<p>27 935</p></td><td>
<p>27 231</p></td><td>
<p>30 132</p></td><td>
<p>30 830</p></td></tr>
</table>
<p>180</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>INKOMST-<br>TITEL</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400</p></td><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>222 512</p></td><td>
<p>229 676</p></td><td>
<p>236 499</p></td><td>
<p>243 493</p></td><td>
<p>253 185</p></td><td>
<p>261 949</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1411</p></td><td>
<p>varav mervärdesskatt</p></td><td>
<p>145 521</p></td><td>
<p>151 956</p></td><td>
<p>155 540</p></td><td>
<p>162 932</p></td><td>
<p>171 002</p></td><td>
<p>178 906</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1424</p></td><td>
<p>tobaksskatt</p></td><td>
<p>7 084</p></td><td>
<p>7 695</p></td><td>
<p>7 200</p></td><td>
<p>6 450</p></td><td>
<p>6 400</p></td><td>
<p>6 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1425:1</p></td><td>
<p>skatt på etylalkohol</p></td><td>
<p>4 907</p></td><td>
<p>4 686</p></td><td>
<p>4 571</p></td><td>
<p>4 476</p></td><td>
<p>4 428</p></td><td>
<p>4 381</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 425:2-3</p></td><td>
<p>skatt på vin och mellan-<br>klassprodukter</p></td><td>
<p>3 233</p></td><td>
<p>3 094</p></td><td>
<p>3 211</p></td><td>
<p>3 259</p></td><td>
<p>3 294</p></td><td>
<p>3 316</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1425:4</p></td><td>
<p>skatt på öl</p></td><td>
<p>3 406</p></td><td>
<p>2 079</p></td><td>
<p>2 067</p></td><td>
<p>2 087</p></td><td>
<p>2 107</p></td><td>
<p>2 128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1428</p></td><td>
<p>skatt på energi</p></td><td>
<p>45 636</p></td><td>
<p>46 945</p></td><td>
<p>50 755</p></td><td>
<p>51 108</p></td><td>
<p>51 715</p></td><td>
<p>52 546</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1500</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>20 966</p></td><td>
<p>20 661</p></td><td>
<p>21 495</p></td><td>
<p>21 265</p></td><td>
<p>21 265</p></td><td>
<p>21 265</p></td></tr>
<tr><td colspan="8"></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>544 806</p></td><td>
<p>569 547</p></td><td>
<p>597 389</p></td><td>
<p>625 001</p></td><td>
<p>656 049</p></td><td>
<p>677 591</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Betalningsförskjutningar</p></td><td>
<p>4 258</p></td><td>
<p>5 746</p></td><td>
<p>9 756</p></td><td>
<p>5 864</p></td><td>
<p>-2 512</p></td><td>
<p>2 451</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Kassamässiga skatter</p></td><td>
<p>549 064</p></td><td>
<p>575 293</p></td><td>
<p>607 145</p></td><td>
<p>630 865</p></td><td>
<p>653 537</p></td><td>
<p>680 043</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Ink. av statens verksamhet</p></td><td>
<p>32 781</p></td><td>
<p>38 946</p></td><td>
<p>37 974</p></td><td>
<p>29 944</p></td><td>
<p>33 497</p></td><td>
<p>31 763</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav utdelningar m.m</p></td><td>
<p>6 413</p></td><td>
<p>13 054</p></td><td>
<p>11 813</p></td><td>
<p>6 620</p></td><td>
<p>6 220</p></td><td>
<p>6 220</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Ink. av försåld egendom</p></td><td>
<p>7 144</p></td><td>
<p>15 802</p></td><td>
<p>22 301</p></td><td>
<p>15 001</p></td><td>
<p>12 001</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>4 062</p></td><td>
<p>3 163</p></td><td>
<p>2 837</p></td><td>
<p>3 174</p></td><td>
<p>2 693</p></td><td>
<p>2 746</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>-2 968</p></td><td>
<p>6 839</p></td><td>
<p>5 416</p></td><td>
<p>5 390</p></td><td>
<p>5 462</p></td><td>
<p>5 506</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>6 771</p></td><td>
<p>8 220</p></td><td>
<p>10 383</p></td><td>
<p>10 075</p></td><td>
<p>9 181</p></td><td>
<p>9 480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>Extraord. medel från EU</p></td><td>
<p>3 622</p></td><td>
<p>657</p></td><td>
<p>271</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td colspan="8"></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Statsbudgetens totala inkomster</p></td><td>
<p>600 476</p></td><td>
<p>648 920</p></td><td>
<p>686 327</p></td><td>
<p>694 448</p></td><td>
<p>716 371</p></td><td>
<p>729 538</p></td></tr>
</table>
<p>Socialavgifter och allmänna egenavgifter</p>
<p>De totala avgiftsintäkterna 1997 beräknas bli cirka 2<br>miljarder kronor lägre än vad som beräknades till<br>statsbudgeten för 1997. Den främsta förklaringen till<br>differensen är att avgiftsunderlaget var för högt be-<br>räknat i prognosen.</p>
<p>Det totala avgiftsuttaget för arbetsgivaravgifterna<br>ändras endast marginellt under prognosperioden.<br>Däremot sker det ganska betydande förändringar av<br>enskilda avgiftssatser, främst med anledning av pen-<br>sionsreformen. De totala avgiftsintäkterna påverkas<br>emellertid inte av dessa förändringar.</p>
<p>År 1998 beräknas intäkterna av socialavgifter och<br>allmänna egenavgifter till 322 miljarder kronor. Om-<br>föringar till Allmänna Pensionsfonden, delpensions-<br>fonden och arbetsskadefonden beräknas uppgå till<br>knappt 110 miljarder kronor, vilket innebär att net-<br>tointäkterna på statsbudgeten beräknas till drygt 212<br>miljarder kronor. Intäkterna från delpensions- och<br>arbetsskadeavgiften kommer från och med 1999 att<br>bruttoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Ut-<br>gifterna flyttas samtidigt till utgiftssidan. Den ändra-<br>de redovisningen innebär att avgiftsintäkterna blir<br>cirka 8 miljarder kronor högre från och med 1999.</p>
<p>De totala intäkterna beräknas för 1999 till 335 mil-<br>jarder kronor. För återstoden av prognosperioden<br>beräknas intäkterna följa utvecklingen av lönesum-<br>man.</p>
<p>För att stimulera framförallt småföretag till ny-<br>anställningar infördes en nedsättning av socialavgif-<br>terna från och med 1997. Nedsättningen uppgår till<br>5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500<br>kronor per månad. För 1998 har den maximala ned-<br>sättningen höjts till 3 550 kronor per månad. Den<br>regionala nedsättningen av avgifterna behålls med<br>vissa begränsningar i de verksamheter som är berät-<br>tigade till nedsättning. Begränsningarna beräknas<br>minska nedsättningen med 100 miljoner kronor.<br>Sammantaget beräknas den totala nedsättningen av<br>socialavgifterna till knappt 3,2 miljarder kronor.</p>
<p>Skatt på egendom</p>
<p>Till skatt på egendom hänförs fastighets- och förmö-<br>genhetsskatt, skatt på arv och gåva samt stämpel-<br>skatt. De totala egendomsskatterna beräknas öka<br>från 37 miljarder kronor 1997 till knappt 43 miljar-<br>der kronor 2001.</p>
<p>181</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Fastighetsskatten är den dominerande skatten.<br>Mellan 1996 och 1997 sker en relativt stor ökning av<br>skatten, vilket främst förklaras av skatteväxlingen<br>från särskild skatt på elektrisk kraft från vattenkraft-<br>verk till fastighetsskatt på elproduktionsanläggning-<br>ars markvärde (fallrättigheter). Regeringens förslag<br>att inte räkna om taxeringsvärdena 1999 för småhus<br>och flerfamiljsfastigheter samt att ta bort den förhöj-<br>da fastighetsskatten på elproduktionsanläggningar,<br>medför att skatteintäkterna minskar med cirka 0,7<br>miljarder kronor 1999 jämfört med 1998. Ökningen<br>från och med 2000 förklaras dels av allmän fastig-<br>hetstaxering för hyreshus och lokaler, dels att den<br>årliga omräkningen av taxeringsvärdet förutsätts<br>återinföras i frånvaro av särskilda beslut. Storleken<br>på omräkningen beror i sin tur på prisutvecklingen<br>på småhus och flerbostadshus. Av den totala fastig-<br>hetsskatten 1998 svarar småhus för 54 procent, bo-<br>stadsdelen i hyres- och bostadsrättsfastigheter 25<br>procent, lokaler 10 procent, industrifastigheter 4<br>procent och elproduktionsanläggningar 8 procent.</p>
<p>Förmögenhetsskatten ökar långsamt under perio-<br>den och beräknas för inkomståret 1998 till 4,8 mil-<br>jarder kronor. Utvecklingen av stämpelskatten är till<br>stor del beroende av omsättningen och prisutveck-<br>lingen på fastigheter. Skatten beräknas uppgå till 4,2<br>miljarder kronor 1998, vilket är en ökning med drygt</p>
<p>1,5 miljarder kronor jämfört med 1997. Större delen<br>av denna ökning förklaras av att den tillfälliga ned-<br>sättningen av stämpelskatten upphörde vid årsskiftet<br>1997/1998.</p>
<p>Mervärdesskatt</p>
<p>Intäkterna av mervärdesskatten påverkas i huvud-<br>sak av inhemsk privat konsumtion, byggnads-<br>investeringar, kommunal förbrukning samt för-<br>brukning i branscherna fastighetsförvaltning,<br>bank och försäkring.</p>
<p>För inkomståret 1997 blev mervärdesskatten 5,4<br>miljarder kronor högre än beräknat till statsbudgeten<br>1997. Den högre intäkten förklaras huvudsakligen av<br>en felbedömning av kommunernas mervärdesskatt<br>med 3,5 miljarder kronor. Ett ändrat konsum-<br>tionsmönster, från varor med låg skattesats till varor<br>med hög skattesats, förklarar ytterligare 1,3 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Under 1998-2001 förväntas den privata konsum-<br>tionen årligen öka med 3-4 procent. Den kommu-<br>nala förbrukningen visar en fortsatt svag ökning<br>under hela prognosperioden. Mervärdesskatten be-<br>räknas till 156 miljarder kronor 1998, varav kom-<br>munerna svarar för knappt 24 miljarder kronor. Un-<br>der prognosperioden uppgår mervärdesskattens<br>andel av de totala skatterna på statsbudgeten till 26<br>procent.</p>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster</p>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster utgör 1998<br>drygt 13 procent av de totala skatteinkomsterna.</p>
<p>Den dominerande skatten är skatt på energi, som<br>svarar för cirka 63 procent av övriga skatter på varor<br>och tjänster. För skatt på energi blev utfallet 1997<br>knappt 6 miljarder kronor lägre än beräknat. Den<br>stora avvikelsen för energiskatterna beror på ett för<br>högt antagande om förbrukningen av bensin och ol-<br>jeprodukter. En del av den lägre oljeförbrukningen<br>förklaras av att 1997 var ett ovanligt varmt år. I pro-<br>gnosfelet ligger även ett tidigare ej inkluderat avdrag<br>för skepp i inrikes trafik.</p>
<p>Under inkomsttiteln energiskatt redovisas energi-<br>skatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Samtliga prog-<br>nosår antas vara normala ur temperaturhänseende.<br>De totala energiskatterna beräknas för 1998 till<br>knappt 51 miljarder kronor. Ökningen jämfört med<br>1997 uppgår till 3,8 miljarder kronor och förklaras<br>bl.a. av höjda energiskatter på elektrisk kraft och<br>bränslen. Fram till och med 1999 avspeglar ökningen<br>av skatteinkomster en ökad användning av oljor och<br>kolbränslen, medan indexeringen av skattesatserna<br>påverkar inkomsterna under hela perioden. Fördel-<br>ningen av inkomsterna på olika skatte- och energi-<br>slag framgår av tabell 6.7.</p>
<p>TABELL 6.7: INKOMST FRÅN ENERGISKATTER</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>MILJARDER KRONOR</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>31.7</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>38,3</p></td><td>
<p>38.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>elektrisk kraft</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>11,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bensin</p></td><td>
<p>18,9</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>20,3</p></td><td>
<p>20,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6.7</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>7.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>13.1</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>13,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bensin</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>8.4</p></td><td>
<p>8.4</p></td><td>
<p>8.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svavelskatt</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>45.7</p></td><td>
<p>46,9</p></td><td>
<p>50,8</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>51,7</p></td><td>
<p>52,5</p></td></tr>
</table>
<p>Not: På grund av avrundning summerar inte alltid delsummorna till total-<br>summan.</p>
<p>Energiskatten utgör drygt 70 procent av de totala<br>energiskatterna medan koldioxidskattens andel är<br>strax under 30 procent. Det totala skatteuttaget på<br>bensin utgör knappt 50 procent, skatt på elektrisk<br>kraft 20 procent medan skatten på övriga energislag<br>utgör 30 procent av inkomsterna under titeln ener-<br>giskatt.</p>
<p>De sammanlagda skatteinkomsterna från tobak<br>och alkohol blev nästan 3 miljarder kronor lägre än<br>beräknat 1997. Konsumtionen av etylalkohol uppvi-<br>sar en nedåtgående trend, men inkomsterna kan ock-<br>så ha påverkats av en ökad gränshandel och illegal<br>införsel under perioden. I samband med sänkningen<br>av skatten på öl den första januari 1997 blev kon-<br>sumtionen av obeskattat 2,8-procentigt folköl ovän-<br>tat hög. Skatt på alkohol är i stort sett oförändrad</p>
<p>182</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>under perioden 1998-2001. En svag ökning av skat-<br>teinkomster från vin och malt motverkas av något<br>minskade skatteinkomster från etylalkohol.</p>
<p>Av fiskala skäl samt för att nå upp till de krav på<br>beskattning av tobak som medlemskapet i EU kräver<br>beslutade riksdagen om att skattehöjningar på tobak<br>skulle genomföras vid två tillfällen under 1997. Den<br>första januari höjdes skatten med cirka 25 procent<br>och den första augusti höjdes skatten med ytterligare<br>29 procent. Ingen av dessa höjningar ingick i den<br>prognos som låg till grund för statsbudgeten. Trots<br>de stora höjningarna av skattesatsen har skattein-<br>komsterna inte ökat i motsvarande grad. Skattebasen<br>har istället minskat genom ändrade rökvanor samt<br>problem med smuggling och internethandel. Tabell</p>
<p>6.8 visar de prognoser och effektberäkningar för<br>tobakskatt som gjorts sedan hösten 1996.</p>
<p>TABELL 6.8: PROGNOSER OCH EFFEKTBERÄK-<br>NINGAR TOBAKSSKATT</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>TID</p></td><td>
<p>KOMMENTAR</p></td><td>
<p>EFFEKT 97</p></td><td>
<p>PROGNOS</p>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höst96</p></td><td>
<p>Grundprognos</p></td><td></td><td>
<p>7 405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP97</p></td><td>
<p>Skattehöjning 1/1-97</p></td><td>
<p>1 515</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav felredovisad momseffekt</p></td><td>
<p>410</p></td><td>
<p>9 330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VÅP97</p></td><td>
<p>Korrigering momseffekt</p></td><td>
<p>-410</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Volymminskning</p></td><td>
<p>-445</p></td><td>
<p>8 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VÅP97</p></td><td>
<p>Skattehöjning 1/8-97</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>9 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP98</p></td><td>
<p>Volymminskning</p></td><td>
<p>-600</p></td><td>
<p>8 400</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td></td><td>
<p>7 700</p></td></tr>
</table>
<p>komster av engångskaraktär beräknas för åren<br>1998-2000 till cirka 50 miljarder kronor.</p>
<p>Inkomster av statens verksamhet uppgår till 38<br>miljarder kronor 1998. Inleveranser av riksbankens<br>överskott utgör den största enskilda inkomsttiteln<br>och varierar under prognosperioden mellan 7,5 och<br>11 miljarder kronor. AB Svenska Spels inleveranser<br>beräknas till 3,6 miljarder kronor 1998. Finansie-<br>ringsavgift från arbetslöshetskassor beräknas 1998<br>uppgå till 2,5 miljarder kronor.</p>
<p>Återbetalning av lån beräknas till 2,8 miljarder<br>kronor 1998 och avser huvudsakligen återbetal-<br>ningar av studiemedel. Inkomsterna under huvud-<br>gruppen beräknas öka 1999, men minskar därefter<br>och beräknas 2001 till 2,7 miljarder kronor. Ök-<br>ningen 1999 förklaras av ökade återbetalningar av<br>näringslån.</p>
<p>Kalkylmässiga inkomster uppgår till 5,4 miljarder<br>kronor 1998 och avser till största delen statliga pen-<br>sionsavgifter.</p>
<p>Bidragen från EU beräknas till 10,4 miljarder kro-<br>nor för 1998 och beräknas därefter minska till 9,5<br>miljarder kronor 2001. De största bidrags- pos-<br>terna är arealbidrag och bidrag från EGs socialfond.</p>
<p>Vid en sammanlagd bedömning beräknas skatt på<br>tobak till 7,2 miljarder kronor 1998. För år 1999<br>sjunker inkomsterna till 6,45 miljarder kronor för att<br>därefter stabiliseras på denna nivå.</p>
<h5>6.3.3 Jämförelse med beräkningen till<br>statsbudgeten 1998</h5>
<p>År 1998 beräknas de totala skatterna till ungefär<br>samma belopp som i budgetpropositionen. Om änd-<br>rade redovisningsregler för socialavgifter och före-<br>slagna regeländringar exkluderas minskar dock skat-<br>terna. År 1998 har skatterna justerats ned med 1<br>miljard kronor och de därpå följande åren är nedjus-<br>teringarna 10,2 respektive 9,2 miljarder kronor. Av-<br>vikelserna fördelat på olika skatteslag framgår av di-<br>agram 6.1.</p>
<h5>6.3.2 Övriga inkomster</h5>
<p>Utfallet 1997 för övriga inkomster blev sammanlagt</p>
<p>16,4 miljarder kronor högre än beräknat. Den störs-<br>ta avvikelsen, 15,7 miljarder kronor, avser försälj-<br>ningar av statlig egendom. De totala övriga inkoms-<br>terna beräknas till 79 miljarder kronor 1998 och till<br>63 miljarder kronor för både 1999 och 2000. År<br>2001 beräknas inkomsterna till ca 49 miljarder kro-<br>nor. Försäljningar förklarar 15 miljarder kronor av<br>inkomsterna både 1998 och 1999, medan förhöjda<br>aktieutdelningar förklarar cirka 6 miljarder kronor<br>1998. Riksdagen har tidigare fattat beslut om att<br>delpensionsfonden skall avskaffas. Vid utgången av<br>1997 uppgick fondens värde till 6,3 miljarder kro-<br>nor. Fondkapitalet skall enligt beslut föras till stats-<br>budgeten och redovisas år 1998 på inkomsttiteln<br>3312, ”Övriga inkomster av försåld egendom”. De<br>totala inkomsterna för 1998 exklusive nämnda in-<br></p>
<p>DIAGRAM 6.1</p>
<p>Skillnad gentemot beräkning till</p>
<p>Statsbudget 1998</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>■ 1998</p>
<p>1999</p>
<p>SS 2000</p>
<p>3</p>
<p>2</p>
<p>0</p>
<p>-1</p>
<p>-2</p>
<p>-3</p>
<p>-4</p>
<p>-5</p>
<p>-6</p>
<p>-7</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-14.png" style="width:165pt;height:97pt;"/>
<p>Övriga skatter på<br>varor och tjänster</p>
<p>183</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatter beräknas minska<br>med 1,7 miljarder kronor 1998. För inkomståren<br>1999 och 2000 beräknas nedjusteringen till ca 3<br>miljarder kronor. Av nedrevideringen förklaras hälf-<br>ten av lägre skatt på kapitalinkomster medan reste-<br>rande del förklaras av lägre skatt på förvärvsinkoms-<br>ter.</p>
<p>Juridiska personers inkomstskatt beräknas öka<br>med 2,8 miljarder kronor 1998 och minska med 1,4<br>respektive 0,5 miljarder kronor inkomståren 1999<br>och 2000. Ökningen 1998 beror främst på större in-<br>komster från avkastningsskatten på grund av att liv-<br>bolagens förmögenhet ökar. Nedrevideringen de på-<br>följande åren beror på en beräknad minskning av<br>inkomstskatten.</p>
<p>Intäkterna från socialavgifterna uppvisar endast<br>en marginell förändring 1998 jämfört med beräk-<br>ningen till statsbudgeten. Däremot går intäkterna ner<br>med 2 miljarder kronor 1999 och 1,6 miljarder kro-<br>nor 2000 vilket i huvudsak förklaras av en lägre<br>framskrivningstakt av avgiftsunderlaget.</p>
<p>För inkomståren 1998-2000 beräknas mervärdes-<br>skatten öka med 0,6, 1,2 respektive 2,0 miljarder<br>kronor. Trots ett lägre antagande om inhemsk privat<br>konsumtion beräknas mervärdesskatten bli högre på<br>grund av en förändring i fördelningen mellan hög-<br>och lågbeskattade varor inom inhemsk privat kon-<br>sumtion.</p>
<p>Skatt på alkohol och tobak har tillsammans räk-<br>nats ned med cirka 2,5 miljarder kronor för 1998<br>och med drygt 3 miljarder kronor för åren 2000-<br>2001. Den största delen av nedrevideringen avser<br>skatt på tobak och skatt på öl. Tobaksskatten har<br>reviderats ned ett flertal gånger och osäkerheten om<br>skattebasens storlek kvarstår. I beräkningen till stats-<br>budgeten underskattades effekten av ökad konsum-<br>tion av det obeskattade 2,8-procentiga folkölet i<br>samband med sänkningen av ölskatten den första<br>januari 1997. Energiskatten har reviderats ned med<br>1-2 miljarder kronor för åren 1998-2000. Det beror<br>i huvudsak på lägre antaganden om utvecklingen av<br>KPI samt om utvecklingen av förbrukade volymer.</p>
<p>För åren 1998 och 1999 beräknas övriga inkoms-<br>ter bli 1,1 respektive 0,8 miljarder kronor lägre. År</p>
<p>2000 beräknas inkomsterna bli 10 miljarder kronor<br>högre. Ökningen förklaras av aktieförsäljningar.</p>
<h4>6.4 Offentliga sektorns skatter<br>1998-2001</h4>
<p>Utvecklingen av övriga skatter och avgifter i offentlig<br>sektor följer i huvudsak utvecklingen av arbets-<br>inkomsterna. Kommunalskatterna beräknas 1998 till<br>300 miljarder kronor och ökar till 337 miljarder<br>kronor 2001. Av kommunalskatterna avser 67 pro-<br>cent primärkommuner, 29 procent landstingskom-<br>muner och 4 procent kyrkliga kommuner. Avgifterna<br>till den allmänna tilläggspensioneringen beräknas för<br>1998 till knappt 106 miljarder kronor medan avgif-<br>terna beräknas öka till drygt 114 miljarder kronor<br>2001. De totala skatte- och avgiftsintäkterna i<br>offentlig sektor exklusive den frivilliga delen av kyr-<br>koskatten beräknas 1998 uppgå till 954 miljarder<br>kronor och beräknas öka till 1072 miljarder kronor<br>2001. Vid beräkning av skattekvoten skall även vissa<br>andra avgifter, som inte redovisas på statsbudgeten,<br>läggas till. Till dessa hör bland annat bankgarantiav-<br>gifter och avgifter för kärnkraftsawecklingen. I tabell</p>
<p>6.9 redovisas skattekvoten för perioden 1996-2001,<br>dels mätt enligt nationalräkenskapernas definition,<br>dels beräknat utifrån de periodiserade skatterna.</p>
<p>TABELL 6.9: PERIODISERAD OCH KASSAMÄSSIG<br>SKATTEKVOT</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässig<br>skattekvot<sup>1</sup></p></td><td>
<p>54,1</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>53,g</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52,4</p></td><td>
<p>52,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad<br>skattekvot</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>52,3</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>51,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p><sup>1</sup> Enligt nationalräkenskapernas definition</p></td></tr>
</table>
<p>Den periodiserade skattekvoten visar det skatteuttag<br>som beslutats för respektive år, medan skattekvoten<br>enligt nationalräkenskaperna visar de skatter som<br>betalas respektive år.</p>
<p>184</p>
<p>Kommunsektorn</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h3>7 Kommunsektorn</h3>
<h4>7.1 Allmänna utgångspunkter</h4>
<p>Skolan, vården och omsorgen utgör en fundamental<br>del av den svenska välfärden. Kraven på dessa verk-<br>samheter är höga och kommer att öka under de<br>närmaste åren. Samtidigt finns krav på att kommu-<br>ner och landsting har en ekonomi i balans och att<br>kommunalskatterna hålls på en samhällsekonomiskt<br>hållbar nivå.</p>
<p>Efter en tid av omställningar och neddragningar<br>har förutsättningarna för kommuner och landsting<br>förbättrats. Det beror främst på att den allmänna<br>samhällsekonomiska utvecklingen nu blivit starkare,<br>vilket gynnar kommuner och landsting på olika sätt.<br>Det har också möjliggjort en betydande ökning av<br>statsbidragen till kommuner och landsting.</p>
<p>Förbättringen för kommuner och landsting har<br>kommit till mer konkret uttryck genom förstärk-<br>ningar av de ekonomiska resultaten. En vändning av<br>sysselsättningsutvecklingen har också kunnat noteras<br>under senare delen av år 1997.</p>
<p>Regeringen träffade i mars 1996 en överenskom-<br>melse med Svenska Kommunförbundet och Lands-<br>tingsförbundet i syfte att skapa stabila förutsättning-<br>ar för åren 1997 och 1998. Överenskommelsen in-<br>nebar bl.a. att regeringen åtog sig att hålla statsbi-<br>dragen nominellt oförändrade och att förbunden<br>åtog sig att verka för att kommunalskatterna inte<br>skulle höjas.</p>
<p>I föregående års ekonomiska vårproposition före-<br>slog emellertid regeringen att statsbidragen till kom-<br>muner och landsting skulle höjas med 4 miljarder<br>kronor år 1997 och med ytterligare 4 miljarder kro-<br>nor år 1998 i syfte att främja sysselsättningen och<br>kvaliteten i skola, vård och omsorg. Förslaget presen-<br>terades mot bakgrund av riskerna för kvalitetsför-<br>sämringar i vissa delar av den kommunala verksam-<br>heten. I budgetpropositionen för 1998 aviserade<br>regeringen, mot bakgrund av den förbättrade sam-<br>hällsekonomiska situationen, en höjning av statsbi-<br>dragen med 4 miljarder kronor även år 1999 och<br>med ytterligare 4 miljarder kronor år 2000. Nivån på<br></p>
<p>statsbidragen skulle därigenom bli 16 miljarder kro-<br>nor högre år 2000, i förhållande till år 1996.</p>
<p>Kommuner och landsting har arbetat aktivt med<br>att omstrukturera och utveckla skolan, vården och<br>omsorgen. I de olika kommunala verksamheterna<br>har förutsättningarna förbättrats inte minst till följd<br>av de ökade statsbidragen. Fortfarande finns dock<br>vissa problem inom framför allt äldreomsorgen och<br>skolan, där också det demografiska trycket är störst.</p>
<p>En viktig förutsättning för en fortsatt god sam-<br>hällsekonomisk utveckling är att skattetrycket hålls<br>på en långsiktigt hållbar nivå. En höjning av det<br>kommunala skatteuttaget innebär negativa effekter<br>både för enskilda hushåll och för samhällsekonomin<br>och bör därför undvikas. En fortsatt utveckling mot<br>det av riksdagen beslutade kravet på ekonomisk ba-<br>lans år 2000 måste därför ske utan skattehöjningar.</p>
<p>Det är regeringens bedömning att det nu finns ett<br>samhällsekonomiskt utrymme att höja statsbidragen<br>till kommuner och landsting med ytterligare 4 mil-<br>jarder kronor redan år 1998, utöver tidigare besluta-<br>de höjningar. Därigenom kommer nivån på statsbi-<br>dragen totalt att bli 20 miljarder kronor högre år<br>2000, i förhållande till år 1996. Detta motsvarar en<br>höjning av kommunalskatten med drygt två procent-<br>enheter. Samtidigt föreslår regeringen en förlängning<br>av den lag som gäller för åren 1997 och 1998, som<br>innebär att en skattehöjning i en kommun eller ett<br>landsting leder till minskat statsbidrag.</p>
<p>Genom denna ytterligare ökning av statsbidragen<br>kan kärnverksamheterna förstärkas. Regeringen pre-<br>senterar samtidigt med denna proposition en natio-<br>nell handlingsplan för äldreomsorgen, vilken anger<br>mål och riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av<br>äldreomsorgen. Regeringens bestämda inriktning är<br>vidare att tillskotten skall leda till att kommuner och<br>landsting vidtar åtgärder så att väntetiderna i sjuk-<br>vården blir kortare och att omsorgen och vården i<br>livets slutskede förbättras. När det gäller skolan så<br>presenterar regeringen nu ett särskilt tiopunktspro-<br>gram som anger riktlinjerna för den fortsatta utveck-<br>lingen. Särskilda medel avsätts också för detta.</p>
<p>187</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Genom de ökade statsbidragen tryggas och för-<br>stärks också den kommunala sysselsättningen.</p>
<p>De ökade statsbidragen till kommunerna fördelas<br>huvudsakligen genom det generella bidraget. En del<br>av det ökade statsbidraget avsätts för särskilda insat-<br>ser för kommuner och landsting med svåra ekono-<br>miska problem.</p>
<p>Regeringen kommer att intensifiera arbetet med<br>uppföljning av den kommunala verksamheten och<br>ekonomin, i syfte att förbättra underlaget för en<br>samlad bedömning av måluppfyllelse och resursut-<br>nyttjande i den kommunala verksamheten.</p>
<p>Regeringens bedömning är att de ökade statsbi-<br>dragen ger kommuner och landsting väsentligt för-<br>bättrade förutsättningar att satsa på en utvecklad och<br>förbättrad skola, att minska väntetiderna i hälso- och<br>sjukvården samt att vidta betydande förbättringar<br>inom äldreomsorgen, och att samtidigt uppnå eko-<br>nomisk balans år 2000.</p>
<p>DIAGRAM 7.1</p>
<p>Kommunsektorns konsumtion och investeringar åren<br>1980-1997</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-15.png" style="width:172pt;height:120pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Inrikesdepartementet. Preliminärt<br>utfall år 1997.</p>
<p>Knappt en femtedel av bruttonationalprodukten<br>(BNP) bestod år 1997 av utgifter för kommunal<br>verksamhet, varav merparten avsåg konsumtion.</p>
<h4>7.2 Utvecklingen i kommuner och<br>landsting de senaste åren</h4>
<p>Regeringen överlämnar samtidigt med denna propo-<br>sition en skrivelse till riksdagen om utvecklingen in-<br>om den kommunala sektorn (skr. 1997/98:155).<br>Skrivelsen syftar till att utgöra underlag för en sam-<br>lad bedömning av resursutnyttjandet i kommunsek-<br>torn samt av måluppfyllelsen i de verksamheter som<br>staten ålagt kommuner och landsting att utföra. Re-<br>dovisningen i detta avsnitt bygger på regeringens<br>skrivelse och avser i huvudsak utvecklingen fram till<br>och med år 1997.</p>
<h5>7.2.1 Kommunsektorn och<br>samhällsekonomin</h5>
<p>Kommunsektorn står för en betydande del av sam-<br>hällsekonomin. Nedanstående diagram visar hur stor<br>del av landets samlade resurser som används för<br>kommunal konsumtion och kommunala investering-<br>ar.</p>
<h5>7.2.2 Den ekonomiska utvecklingen fram till<br>år 1997</h5>
<p>Kommunsektorns inkomster, utgifter och finansiella<br>sparande</p>
<p>Kommunsektorns inkomster består till övervägande<br>del av kommunalskattemedel och statsbidrag. De<br>kommunala inkomsterna minskade något i löpande<br>priser mellan åren 1992 och 1994 efter att tidigare<br>ha ökat under en följd av år. Sedan år 1995 har in-<br>komsterna för kommunsektorn åter ökat främst på<br>grund av ökade skatteinkomster som följer av ett<br>ökat skatteunderlag.</p>
<p>Utgifterna delas normalt in i konsumtion, transfe-<br>reringar och investeringar. Den största utgiftsposten<br>är konsumtion som till övervägande del utgörs av<br>löner inklusive arbetsgivaravgifter. Sedan år 1992 har<br>konsumtionsutgifterna i fasta priser<sup>1</sup> minskat, med<br>undantag för år 1996. Minskningen beror dels på att<br>en större del av verksamheten avgiftsfinansieras, dels<br>på besparingar i verksamheten. Preliminärt minskade<br>konsumtionsvolymen mellan åren 1996 och 1997<br>med knappt 0,7 procent för sektorn. Totalt har ut-<br>giftsvolymen minskat med 4,6 procent sedan år<br>1991. Om hänsyn tas till att en större del av verk-<br>samheten avgiftsfinansieras har volymen minskat<br>med 2,1 procent under samma tidsperiod.</p>
<p><sup>1</sup> Konsumtionen i fasta priser har beräknats med ett särskilt kommunalt löne- och<br>prisindex.</p>
<p>188</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>TABELL 7.1 KOMMUNSEKTORNS INKOMSTER,<br>UTGIFTER OCH FINANSIELLA SPARANDE</p>
<p>MILJARDER KRONOR, LÖPANDE PRISER</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>393</p></td><td>
<p>382</p></td><td>
<p>391</p></td><td>
<p>407</p></td><td>
<p>411</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>383</p></td><td>
<p>386</p></td><td>
<p>392</p></td><td>
<p>404</p></td><td>
<p>418</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Konsumtion</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- volymföränd-</p></td><td>
<p>-1.8</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ring, %</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>-7,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sparande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- kommuner</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>-4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- landsting</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>■2.5<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>- övriga <sup>3</sup></p></td><td>
<p>-0.7</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>1 Preliminärt utfall.</p>
<p>2 Inklusive Sahlgrenska sjukhuset, Mölndals sjukhus samt NU-sjukvården.</p>
<p>3 Kyrkokommuner, kommunalförbund samt ideella föreningar.<br>Källa: Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Efter att ha varit negativt under andra halvan av<br>1980-talet blev det finansiella sparandet kraftigt posi-<br>tivt under åren 1992 och 1993. Det positiva sparan-<br>det berodde främst på tillfälligt ökande skattein-<br>komster som följde av stora löneökningar åren 1990<br>och 1991<sup>2</sup>. Åren 1994 och 1995 blev sparandet åter<br>negativt. År 1996 uppvisade sektorn ett överskott<br>som främst härrör från avräkningar på 1994 och</p>
<p>1995 års skatteinkomster samt relativt låga nettoin-<br>vesteringar. De minskade nettoinvesteringarna år</p>
<p>1996 beror på ökad försäljning av fastigheter samt<br>lägre bruttoinvesteringar. Det preliminära utfallet för<br>år 1997 är negativt, vilket bl.a. beror på att investe-<br>ringarna tillfälligt har ökat.</p>
<p>Ekonomiskt resultat - kommuner</p>
<p>Medan finansiellt sparande mäter skillnaden mellan<br>inkomster och utgifter, mäter ekonomiskt resultat<br>skillnaden mellan intäkter och kostnader. Enligt pre-<br>liminära uppgifter för år 1997 redovisar kommuner-<br>na ett positivt årets resultat. Det positiva resultatet<br>kan till stor del förklaras av stora extraordinära in-<br>täkter. Utan dessa hade kommunerna redovisat ett<br>negativt årets resultat om ca 4 miljarder kronor.<br>Oavsett om de extraordinära intäkterna inkluderas<br>eller ej, förbättras resultatet betydligt jämfört med år<br>1996. Utan de extraordinära intäkterna år 1996 ha-<br>de kommunerna redovisat ett negativt årets resultat<br>om ca 7 miljarder kronor.</p>
<p>År 1997 förbättrades resultatet i den löpande<br>verksamheten<sup>3</sup> bl.a. till följd av de höjda generella<br>statsbidragen.</p>
<p>TABELL 7.2 KOMMUNERNAS RESULTAT-</p>
<p>RÄKNING ÄREN 1993-1997</p>
<p>MILJARDER KRONOR. LÖPANDE PRISER</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens intäkter</p></td><td>
<p>81,8</p></td><td>
<p>81,7</p></td><td>
<p>80,1</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>75,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens kostnader</p></td><td>
<p>264,0</p></td><td>
<p>269,5</p></td><td>
<p>275,5</p></td><td>
<p>290,8</p></td><td>
<p>298,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens netto-<br>kostnader</p></td><td>
<p>182,3</p></td><td>
<p>187,8</p></td><td>
<p>195,4</p></td><td>
<p>215,2</p></td><td>
<p>222,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter</p></td><td>
<p>160,6</p></td><td>
<p>168,8</p></td><td>
<p>179,9</p></td><td>
<p>192,0</p></td><td>
<p>197,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generella statsbidrag</p></td><td>
<p>35,9</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>37.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansnetto</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat efter skattein-<br>täkter och finansnetto</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td>
<p>-8.8</p></td><td>
<p>-9.3</p></td><td>
<p>-10,0</p></td><td>
<p>-10,2</p></td><td>
<p>-10,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av pensionsskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-6.7</p></td><td>
<p>-4.5</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Extraordinära poster</p></td><td>
<p>-0.9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>8.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årets resultat (förändring<br>av eget kapital)</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- exkl. pensionsskulds-<br>förändring</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>9,3</p></td></tr>
</table>
<p>1 Preliminära uppgifter.</p>
<p>2 Pensionsskuldens förändring exkluseive lärare m.fl.</p>
<p>Källor. Statistiska centralbyrån och Svenska Kommunförbundet.</p>
<p>För de enskilda kommunerna varierade det ekono-<br>miska resultatet kraftigt. Enligt preliminära uppgifter<br>minskade dock spridningen något år 1997. Resulta-<br>ten försämrades generellt sett bland kommunerna<br>mellan åren 1995 och 1996. Andelen med ett nega-<br>tivt årets resultat ökade från knappt hälften till tre<br>fjärdedelar mellan dessa år. Förändringen i årets re-<br>sultat<sup>4</sup> visar dock inga statistiska samband med för-<br>ändringen i utjämningssystemet mellan åren 1995<br>och 1996. Enligt de preliminära uppgifterna för år<br>1997 är antalet kommuner med ett positivt årets re-<br>sultat i stort sett oförändrat jämfört med år 1996.</p>
<p>Ekonomiskt resultat - landsting</p>
<p>Enligt preliminära uppgifter fortsatte årets resultat<br>för landstingen att försämras år 1997. Även om pen-<br>sionsskuldens förändring exkluderas är årets resultat<br>negativt för landstingen. De preliminära uppgifterna<br>för år 1997 visar på en fortsatt försämring av resulta-<br>tet i den löpande verksamheten.</p>
<p><sup>2</sup> 1 det tidigare systemet för utbetalning av kommunalskattemedel fanns en tvåårig<br>fördröjning.</p>
<p><sup>3</sup> Resultat efter skatteintäkter och finansnetto (exklusive avskrivningar).</p>
<p>Exklusive extraordinära poster.</p>
<p>189</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>TABELL 7.3. LANDSTINGENS RESULTAT-<br>RÄKNING ÅREN 1993-1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1997'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MILJARDER KRONOR. LÖPANDE PRISER</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens intäkter</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>22,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens kostnader</p></td><td>
<p>111,8</p></td><td>
<p>117,2</p></td><td>
<p>115,8</p></td><td>
<p>111,5</p></td><td>
<p>112,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens netto-<br>kostnader</p></td><td>
<p>-88,3</p></td><td>
<p>-93,9</p></td><td>
<p>-91,8</p></td><td>
<p>-88,3</p></td><td>
<p>-90,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter</p></td><td>
<p>90,1</p></td><td>
<p>87,5</p></td><td>
<p>87,2</p></td><td>
<p>85,7</p></td><td>
<p>86,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generella statsbidrag</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansnetto</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat efter skattein-<br>täkter och finansnetto</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-4,3</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av penionsskuld</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-4.8</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-3.6</p></td><td>
<p>-3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Extraordinära poster</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årets resultat (förändring<br>av eget kapital)</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- exkl. pesionsskulds-<br>förändring</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>■0,9</p></td></tr>
</table>
<p>^reliminär^jppgifte^"</p>
<p>Källor. Statistiska centralbyrån och Landstingsförbundet.</p>
<p>Resultatet varierar mellan olika landsting, dock in-<br>te lika mycket som mellan kommunerna. De enskilda<br>landstingens ekonomiska resultat har generellt sett<br>försämrats mellan åren 1995 och 1996. Försämring-<br>en har fortsatt mellan åren 1996 och 1997. Enligt<br>preliminära uppgifter för år 1997 har spridningen av<br>resultatet minskat mellan landstingen. Av uppgifter-<br>na framgår dessutom att samtliga landsting utom ett<br>redovisar ett negativt årets resultat för år 1997.</p>
<h5>7.2.3 Den kommunala verksamheten</h5>
<p>Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag i 1997<br>års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150,<br>bet 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) om ett till-<br>skott om 4 000 miljoner kronor till kommuner och<br>landsting för år 1997 i syfte att behålla kvaliteten i de<br>kommunala verksamheterna och undvika sysselsätt-<br>ningsneddragningar. Riksdagen fastställde efter för-<br>slag i budgetpropositionen för 1998 ramen för ut-<br>giftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner<br>(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl, rskr.<br>1997/98:35). Förslaget innebar att statsbidraget till<br>kommuner och landsting skulle förstärkas med yt-<br>terligare 4 000 miljoner kronor år 1998.</p>
<p>Regeringens tydligt uttalade mål var att skola,<br>vård och omsorg skulle prioriteras vid fördelningen<br>av de ökade generella statsbidragen. I det följande<br>redovisas utvecklingen de senaste åren inom dessa<br>prioriterade verksamheter. Redovisningen avser i<br>första hand tiden t.o.m. år 1996, vilket innebär att<br>effekterna av de ökade statsbidragen inte kan utläsas.<br></p>
<p>Enligt vad som framkommit av bl.a. sysselsättnings-<br>statistiken har dock utvecklingen för senare tid inom<br>de aktuella verksamheterna påverkats positivt av de<br>ökade statsbidragen.</p>
<p>Barnomsorg, skola och vuxenutbildning</p>
<p>Den totala kostnaden i fasta priser för barnomsor-<br>gen, som bedrivs i form av förskoleverksamhet och<br>skolbarnsomsorg, ökade med knappt tre procent<br>mellan åren 1995 och 1996, men var densamma år<br>1996 som år 1991.</p>
<p>Barnomsorgen uppvisar en stor produktivitetsök-<br>ning under 1990-talet. Antalet inskrivna barn har<br>ökat med knappt fem procent mellan åren 1995 och<br>1996. Ökningen hittills under 1990-talet uppgår till<br>33 procent. Det går inte att avgöra hur produktivi-<br>tetsökningen under 1990-talet har påverkat kvalite-<br>ten.</p>
<p>Antalet barn per årsarbetare i daghem har minskat<br>år 1996 jämfört med året innan, efter att tidigare ha<br>ökat sedan år 1992. Antalet anställda med högskole-<br>utbildning har ökat under 1990-talet. Målet om full<br>behovstäckning är i det närmaste uppfyllt.</p>
<p>Kostnaden för grundskolan har ökat något i fasta<br>priser mellan åren 1995 och 1996. På grund av elev-<br>ökningen har dock resurserna per elev fortsatt att<br>minska. Antalet elever i grundskolan har ökat med<br>knappt tre procent läsåret 1997/98 jämfört med fö-<br>regående läsår, och med elva procent sedan läsåret<br>1992/93. Grundskolans resultat är i väsentliga avse-<br>enden goda och internationellt sett ofta mycket goda<br>med visst undantag för naturorienterande ämnen. En<br>svag försämring av elevernas kunskaper i matematik<br>kan dock noteras.</p>
<p>Sex procent av de elever som slutade grundskolan<br>våren 1997 fick ett ofullständigt slutbetyg vilket är en<br>marginell ökning sedan våren 1996.</p>
<p>Nära nio av tio kommuner uppger att antalet ele-<br>ver med behov av särskilt stöd har ökat. Enligt Skol-<br>verkets tillsynsutredningar år 1997 fick eleverna i en<br>tredjedel av de undersökta kommunerna inte det<br>stöd de hade behov av.</p>
<p>Kostnaden per elev i gymnasieskolan har ökat nå-<br>got i fasta priser mellan åren 1995 och 1996. Antalet<br>elever har ökat med en procent läsåret 1997/98 jäm-<br>fört med föregående läsår.</p>
<p>Av de elever som påbörjade gymnasieskolan läs-<br>året 1993/94 hade fyra av fem fullföljt utbildningen<br>inom fyra år. Detta är en viss minskning jämfört med<br>de som började läsåret innan. Av de elever som av-<br>slutade gymnasieskolan våren 1993 påbörjade 35<br>procent en högskoleutbildning inom tre år, vilket är<br>en mindre ökning jämfört med de som slutade året<br>innan.</p>
<p>Kostnaden för den offentligt anordnade särskolan<br>uppgick år 1996 till 2 600 miljoner kronor. Antalet<br>elever i den obligatoriska särskolan har ökat de se-<br>naste fem åren. Andelen elever i särskolan jämfört<br>med totala antalet barn i samma åldersgrupp är dock</p>
<p>190</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>oförändrat, ca en procent. Allt fler kommuner har<br>idag egen särskola, vilket bl.a. medfört att elevernas<br>resväg kortats och föräldrarna har fått ökat inflytan-<br>de.</p>
<p>Enligt Skolverket har den totala kostnaden för den<br>kommunala vuxenutbildningen ökat med ca 15 pro-<br>cent mellan åren 1995 och 1996<sup>5</sup> i fasta priser. An-<br>talet studerande inom komvux har ökat med drygt<br>tolv procent läsåret 1996/97, jämfört med läsåret in-<br>nan. Andelen kursdeltagare som fullföljt utbildning-<br>en har ökat under de tre senaste läsåren, medan an-<br>delen kursavbrott ligger på en oförändrad nivå runt<br>17 procent.</p>
<p>Hälso- och sjukvård</p>
<p>Kostnaderna för den offentliga hälso- och sjukvården<br>minskade med drygt tre procent i fasta priser mellan<br>åren 1995 och 1996. Sedan år 1992 har kostnaderna<br>minskat med drygt nio procent. Primärvårdens andel<br>av läkarbesöken har ökat, vilket står i överensstäm-<br>melse med målet att göra primärvården till bas i<br>sjukvården. Primärvårdens kvalitet är i en internatio-<br>nell jämförelse god.</p>
<p>Det finns fortfarande betydande sociala skillnader<br>i ohälsa bland befolkningen. Generellt sett är ohälsan<br>större bland män än kvinnor.</p>
<p>Sverige har enligt en utvärdering i Europa redan<br>uppnått, eller kommer till år 2000 troligtvis att upp-<br>nå, mer än hälften av de mål WHO angett i Hälsa<br>för alla år 2000.</p>
<p>Antalet ärenden hos Hälso- och sjukvårdens an-<br>svarsnämnd har ökat starkt under 1990-talet, men<br>andelen ärenden som lett till påföljd har inte blivit<br>fler. Under år 1997 har patienternas väntetider ten-<br>derat att öka något.</p>
<p>Äldreomsorg</p>
<p>Bruttokostnaderna inom äldre- och handikappom-<br>sorgen har ökat med 40 procent sedan år 1992. En<br>stor del av denna ökning förklaras emellertid av han-<br>dikappreformen och psykiatrireformen. Kostnaderna<br>i fasta priser mellan åren 1993 och 1995 för enbart<br>äldreomsorgen bedöms ha minskat något.</p>
<p>Omsorgsbehoven i åldersgruppen 65-74 år har<br>enligt en statistisk undersökning minskat, medan be-<br>hoven i gruppen 75 år och äldre relativt sett är oför-<br>ändrat. Insatserna har alltmer koncentrerats till de<br>äldre och mest hjälpbehövande. Socialstyrelsen<br>framhåller att bl.a. kommunernas resurser och kom-<br>petens inte är tillräckliga för att kunna ge god vård i<br>livets slutskede. En fortlöpande förbättring av boen-<br>destandarden under 1990-talet har dock skett.</p>
<h5>7.2.4 Sysselsättningsutvecklingen i<br>kommuner och landsting fram till<br>år 1997</h5>
<p>Kommuner och landsting har som arbetsgivare en<br>betydande roll på den svenska arbetsmarknaden. De<br>svarar för en fjärdedel av det totala antalet sysselsat-<br>ta, varav kvinnor utgör ca 80 procent. Antalet an-<br>ställda i kommuner och landsting uppgick år 1997<br>till 993 000 personer, vilket är en minskning med<br>drygt en procent jämfört med föregående år. Till viss<br>del beror minskningen på att delar av den kommu-<br>nala verksamheten har förts över till kommunala<br>bolag eller lagts ut på entreprenad utanför sektorn.<br>De stora förändringarna i landstingen åren 1993-<br>1996 beror till stor del på verksamhetsöverföringar<br>till kommunerna.</p>
<p>Sysselsättningen mätt i antal personer har minskat<br>något mer än antalet arbetade timmar vilket förkla-<br>ras av en minskad sjukfrånvaro och en ökad me-<br>delarbetstid.</p>
<p>TABELL 7.4 ANTALET ANSTÄLLDA I KOM-<br>MUNER OCH LANDSTING ÅREN 1992-1997</p>
<p>TUSENTAL ANSTÄLLDA, INKL. VERKSAMHETSÖVERFÖRINGAR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>749</p></td><td>
<p>726</p></td><td>
<p>726</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>759</p></td><td>
<p>742</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsting</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>319</p></td><td>
<p>305</p></td><td>
<p>273</p></td><td>
<p>247</p></td><td>
<p>251</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 089</p></td><td>
<p>1045</p></td><td>
<p>1031</p></td><td>
<p>1023</p></td><td>
<p>1 006</p></td><td>
<p>993</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Källa: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet</p></td></tr>
</table>
<p>Trots ökade statsbidrag för år 1997 har antalet sys-<br>selsatta inom kommunsektorn fortsatt att minska<br>jämfört med föregående år. Genom att kravet på<br>ekonomisk balans för kommuner har skjutits fram<br>till att gälla först år 2000 har ett större tidsmässigt<br>utrymme skapats för anpassning utan att fast an-<br>ställd personal sägs upp. Under senare delen av år<br>1997 förefaller sysselsättningsminskningen ha stabili-<br>serats i kommuner och landsting bland annat till<br>följd av de ökade statsbidragen. Det finns en inbyggd<br>eftersläpning på upp emot ett år från det att resurser<br>frigörs för att utöka verksamhet och personal i<br>kommuner och landsting till att åtgärden får fullt ge-<br>nomslag i den nationella sysselsättningsstatistiken.</p>
<p>Arbetsmarknadsverkets insatser mot den öppna<br>arbetslösheten fortsätter att ligga på en hög nivå.<br>Kommuner och landsting är viktiga aktörer i att ska-<br>pa bl.a. praktikplatser och projekt för arbetslösa.<br>Enligt statistik från Svenska Kommunförbundet<br>uppgick kommunernas andel av de konjunkturbero-<br>ende åtgärderna (exkl. arbetsmarknadsutbildning) till<br>56 procent år 1997. Under 1997 ingick drygt<br>10 procent av de kommunalt sysselsatta i någon<br>form av arbetsmarknadspolitisk åtgärd.</p>
<p>$ Först läsåret 1997/98 påverkas kostnader och prestationer av kunskapslyftet.</p>
<p>191</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h4>7.3 Förutsättningar för kommuner<br>och landsting de närmaste åren</h4>
<h5>7.3.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen</h5>
<p>Kommunsektorns ekonomi</p>
<p>Bedömningen av den kommunala sektorns ekono-<br>miska utveckling bygger på de förutsättningar som<br>redovisas i bilaga 1.</p>
<p>De kommunala utgifterna beräknas år 2001 mot-<br>svara 23,3 procent av BNP. Därav utgör den kom-<br>munala konsumtionen 17,4 procentenheter.</p>
<p>Sedan budgetpropositionen för 1998 presen-<br>terades har utfallet för år 1996 reviderats. Kommun-<br>sektorns finansiella sparande blev bättre än väntat<br>och detta förklaras bland annat med uppskjutna in-<br>vesteringar och ökade inkomster från försäljning av<br>fastigheter.</p>
<p>I det preliminära utfallet för år 1997 blev både<br>den kommunala konsumtionen och sysselsättningen<br>högre än vad som förutsågs i budgetpropositionen<br>för 1998. Det finansiella sparandet blev däremot<br>sämre än prognostiserat. Försämringen motsvaras i<br>huvudsak av de fastighetsköp för miljardbelopp som<br>en enskild kommun gjorde under år 1997.</p>
<p>Kommunsektorns finansiella sparande förväntas<br>för år 1998 bli bättre än vad som prognostiserades i<br>budgetpropositionen, bl.a. på grund av återhållsam-<br>ma investeringar. För åren 1998-2001 beräknas det<br>finnas utrymme för både en successiv förbättring av<br>det finansiella sparandet och en konsumtionsökning<br>med ca 0,9 procent per år. Det är främst i kommu-<br>nerna detta utrymme för konsumtionsökning finns.</p>
<p>Eftersom den kommunala konsumtionen i fasta<br>priser beräknas öka kommer även sysselsättningen<br>att påverkas positivt under perioden. Konsumtionen<br>består till ca tre fjärdedelar av lönekostnader.</p>
<h5>7.3.2 Utvecklingen de närmaste åren inom<br>skola, vård och omsorg</h5>
<p>Redan i föregående års ekonomiska vårproposition<br>redovisade regeringen sin syn på utvecklingen av den<br>kommunala verksamheten framöver, inte minst till<br>följd av kommande demografiska förändringar. Be-<br>hoven bedömdes komma att öka inom framför allt<br>skola och äldreomsorg. Behovsutvecklingen inom<br>barnomsorgen bedömdes minska medan behovs-<br>utvecklingen inom gymnasieskolan och hälso- och<br>sjukvården ansågs mer svårbedömda eftersom ut-<br>vecklingen är beroende av ett antal olika faktorer.</p>
<p>Behovsökningen inom främst skola och äldreom-<br>sorg skulle infalla samtidigt med fortsatta krav på en<br>ekonomisk anpassning i många kommuner och<br>landsting till följd av balanskravet. Detta var ett av<br>de viktigaste skälen till regeringens förslag om ökade<br>statsbidrag redan från år 1997. Av den enkätunder-</p>
<p>sökning bland samtliga kommuner och landsting<br>som regeringen genomförde i samband med riks-<br>dagsbeslutet om de ökade statsbidragen framgick att<br>en stor del av de ökade statsbidragen redan år 1997<br>skulle komma de prioriterade verksamheterna till<br>godo och även leda till förbättrad sysselsättning. Re-<br>geringens bedömning är att statsbidragsökningen har<br>givit positiva effekter i de prioriterade verksamheter-<br>na i många kommuner och landsting. De problem<br>som fortfarande finns är betingade både av re-<br>sursproblem, bl.a. de stora skillnaderna i ekonomisk<br>situation mellan olika kommuner och landsting, och<br>av problem av annan karaktär.</p>
<p>När det gäller utvecklingen i grundskolan visar<br>många studier och utvärderingar att resultaten i hu-<br>vudsak är goda, även i ett internationellt perspektiv.<br>Allt större årskullar kommer emellertid in i skolan de<br>närmaste åren, och det ställer krav på skolan att<br>kunna ta emot dessa och samtidigt bibehålla och ut-<br>veckla kvaliteten i undervisningen. Uppföljningen av<br>skolans resultat och kvalitet behöver också förbätt-<br>ras. Antalet elever med särskilda behov tenderar att<br>öka, och det finns av olika skäl svårigheter att kunna<br>ge dessa elever den hjälp de behöver. Varje elev som<br>lämnar grund- eller gymnasieskolan utan tillräckliga<br>kunskaper innebär ett misslyckande för såväl indivi-<br>den som för samhället.</p>
<p>Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har un-<br>der 1990-talet varit mycket omdanande. En kraftig<br>omfördelning från sluten vård till öppna vårdformer<br>har skett. Det omvandlingstryck som skapats bl.a. av<br>den ekonomiska situationen har lett till omstrukture-<br>ringar, en ökad produktivitet och ett förbättrat re-<br>sursutnyttjande. Det har emellertid på senare tid<br>uppstått problem med ökande väntetider inom olika<br>delar av vården. Uppföljningar har visat att många<br>patienter får vänta långa tider på att träffa specialis-<br>ter, men också att väntetiderna varierar starkt mellan<br>olika sjukhus, olika kliniker och för olika typer av<br>behandlingar.</p>
<p>Utvecklingen inom äldreomsorgen beskrivs ingå-<br>ende i propositionen Nationell handlingsplan för äld-<br>repolitiken (prop. 1997/98:113) som regeringen pre-<br>senterar samtidigt med denna proposition. Även om<br>stora delar av äldreomsorgen fungerar väl idag, finns<br>det ändå vissa problem som regeringen pekar ut och<br>som behöver lösas. De allra äldsta blir allt fler och<br>hälsan hos denna grupp förbättras inte i samma ut-<br>sträckning som för övriga grupper av äldre. Tillgång-<br>en till medicinsk kompetens i hemsjukvården och de<br>särskilda boendeformerna behöver förbättras, liksom<br>att läkarmedverkan i äldrevården behöver öka. Dessa<br>problem är i stor utsträckning knutna till att det finns<br>brister i samverkan mellan landsting och kommuner,<br>vilket också har försvårat utvecklingen av äldrevår-<br>den i enlighet med de intentioner som fanns med<br>ÄDEL-reformen. Vården i livets slutskede ställer sto-<br>ra och delvis nya krav på kommunerna. Ett sätt att</p>
<p>192</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>förbättra situationen är att höja kompetensen bland<br>anställda och förtroendevalda i äldrevården.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att förutsätt-<br>ningarna för en positiv utveckling inom de priorite-<br>rade verksamheterna skola, vård och omsorg har<br>förbättrats inte minst genom de ökade statsbidragen<br>till kommuner och landsting. För att skapa bättre<br>förutsättningar för en fortsatt utveckling och förbätt-<br>ring i enlighet med de nationella målen och riktlin-<br>jerna föreslår regeringen att kommuner och landsting<br>tillförs ytterligare resurser. Samtidigt vill regeringen i<br>detta sammanhang understryka vikten av ett fortsatt<br>arbete i syfte att åstadkomma ett effektivt resursut-<br>nyttjande.</p>
<h5>7.3.3 Förutsättningar för enskilda<br>kommuner och landsting</h5>
<p>Det är regeringens bedömning att nivån på det finan-<br>siella sparandet år 2000 beräknas motsvara ett posi-<br>tivt resultat för sektorn som helhet och att balans-<br>kravet därmed uppnås. Det finns dock stora varia-<br>tioner mellan kommuner respektive landsting.</p>
<p>Regeringens bedömning är att en övervägande del<br>av kommunerna och landstingen kommer att klara<br>balanskravet utan ytterligare besparingar i verksam-<br>heten. Ett flertal har också möjlighet att utöka verk-<br>samhetsvolymen och därmed antalet anställda. Det<br>är framför allt de ökade statsbidragen, men också en<br>förbättrad samhällsekonomi som ligger till grund för<br>denna bedömning.</p>
<p>De kommuner och landsting som bedöms kunna<br>få svårigheter att klara balanskravet utan besparingar<br>eller ökade intäkter har vissa gemensamma problem.<br>När det gäller kommunerna är det i stor utsträckning<br>fråga om problem som är hänförliga till den omflytt-<br>ning som sker inom landet och som framför allt in-<br>nebär en avfolkning av vissa delar av landet. När det<br>gäller landstingen kan problemen bl.a. hänföras till<br>att man ligger i olika fas i sitt omstruktureringsarbe-<br>te.</p>
<p>Utjämningssystemet omfördelar resurser</p>
<p>En stor del av kommunerna som bedöms få svårighe-<br>ter med att klara balanskravet har en negativ befolk-<br>ningsutveckling. En kompensation för detta ges inom<br>ramen för utjämningssystemet, varigenom anpass-<br>ningen av kostnaderna underlättas. Ett kvarstående<br>problem är emellertid den ”negativa spiral” som be-<br>folkningsminskningen leder till för berörda kommu-<br>ner. För att motverka den negativa utvecklingen har<br>regeringen i propositionen Regional tillväxt för arbe-<br>te och välfärd (prop. 1997/98:62) bl.a. föreslagit att<br>regionala tillväxtavtal utarbetas vars syfte är att<br>åstadkomma bättre samverkan mellan olika organ<br>som arbetar med tillväxt- och sysselsättningsfräm-<br>jande åtgärder på såväl lokal och regional som på</p>
<p>central nivå. Dessa tillväxtavtal kan bli ett viktigt in-<br>strument i arbetet för att bekämpa den utveckling<br>som innebär en koncentration av befolkningen till<br>storstadsområden och högskoleorter.</p>
<p>Kommuner och landsting som bedöms få svårig-<br>heter med att klara balanskravet har ofta högre net-<br>tokostnader i verksamheten än vad som kan förkla-<br>ras av strukturella faktorer. Exempel på sådana<br>faktorer är befolkningens ålderssammansättning, be-<br>folkningens geografiska spridning samt faktorer som<br>är specifika för storstadsområden och glesbygdsom-<br>råden. Utjämningssystemet syftar till att utjämna för<br>strukturella kostnadsskillnader och för skillnader i<br>skattekraft. Bland de kommuner och landsting som<br>kan få svårigheter att klara balanskravet har en stor<br>del fått minskade bidrag genom omläggningen av<br>utjämningssystemet år 1996. För att dämpa effekter-<br>na av omläggningen finns särskilda införanderegler<br>under åtta år.</p>
<p>Den parlamentariska kommitté (dir. 1995:118)<br>som genomför en översyn av utjämningssystemet<br>skall överlämna sina förslag i sådan tid att föränd-<br>ringar kan träda i kraft den 1 januari år 2000.</p>
<p>En del av de kommuner och landsting som kan få<br>svårigheter att klara balanskravet har i utgångsläget<br>en skattesats som ligger över den genomsnittliga för<br>riket. Kommuner och landsting med redan höga<br>skattesatser bör inrikta sig på att fortsätta arbetet<br>med att anpassa kostnaderna till långsiktigt hållbara<br>ekonomiska förutsättningar.</p>
<p>Särskilda insatser</p>
<p>Sedan är 1996 disponerar regeringen medel för bi-<br>drag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting (prop. 1994/95:150, bil. 7 s. 64). Av de<br>1 737 miljoner kronor som regeringen disponerar för<br>åren 1996-1998 har en stor del fördelats till kom-<br>muner och landsting för flyktingkostnader, för om-<br>struktureringsprojekt och för förebyggande hiv/aids-<br>verksamhet.</p>
<p>Regeringen har från år 1996 och fram till nu dess-<br>utom erhållit ansökningar om bidrag för särskilda<br>insatser från 66 kommuner och två landsting. Efter<br>prövning av varje särskilt fall har beslut om bidrag<br>fattats för elva kommuner. De kommuner som be-<br>viljats bidrag har en särskilt svår ekonomisk situation<br>till följd av att ett antal faktorer samverkat. Flertalet<br>har en negativ befolkningsutveckling vilket ofta<br>sammanhänger med hög arbetslöshet och höga kost-<br>nader för bl.a. socialbidrag. Med en negativ befolk-<br>ningsutveckling följer ofta problem även på bo-<br>stadsmarknaden, bl.a. ökande vakansgrader i de<br>kommunalt ägda bostadsföretagen. De flesta av des-<br>sa kommuner har vidtagit ett antal åtgärder för att<br>minska underskotten i verksamheten men ekonomin<br>visar ändå på en negativ trend. Flera har tillskjutit<br>stora belopp i form av tillskott eller driftbidrag till<br>bostadsföretagen vilket ytterligare försämrat en re-<br>dan svag kommunal ekonomi.</p>
<p>7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>193</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att det även fort-<br>sättningsvis finns behov av särskilda medel för kom-<br>muner och landsting med en särskilt svår ekonomisk<br>situation, och att en betydande del av de medel som<br>kommer att avsättas framöver för bidrag till särskilda<br>insatser i vissa kommuner och landsting behövs för<br>att lösa de kommunala bostadsproblemen.</p>
<p>För att skolan, vården och omsorgen skall priori-<br>teras har regeringen i propositionen Bostadspolitik<br>för hållbar utveckling (prop. 1997/98:119) föreslagit<br>åtgärder för att stödja kommuner med övermäktiga<br>åtaganden för boendet. Bl.a. framförs att en mer än-<br>damålsenlig ordning bör etableras för att hantera<br>kommunernas problem orsakade av åtaganden för<br>bostadsföretagen.</p>
<p>En särskild delegation föreslås inrättas för att av-<br>lasta regeringen i ärenden där en kommuns svårighe-<br>ter väsentligen är en följd av åtaganden för boendet.<br>Delegationens uppgift blir att från fall till fall bedö-<br>ma vilka åtgärder som behövs och att, inom de ra-<br>mar som regeringen bestämmer, besluta om villkoren<br>för och omfattningen av statens stöd. Det är kom-<br>munernas förmåga att klara av bostadsföretagens<br>svårigheter, och inte svårigheterna i sig, som skall be-<br>stämma inriktningen och omfattningen av statens<br>insatser. Frågor om stöd skall i första hand prövas<br>mot kommunens egna ekonomiska förutsättningar.<br>Endast kommuner med en särskilt svår ekonomisk<br>situation kommer därför i fråga för stöd. I grunden<br>är problemen att se som tillfälliga omstrukturerings-<br>problem. Den hanteringsordning som föreslås skall<br>därför avvecklas inom loppet av några år. Regering-<br>en föreslår att delegationen etableras fr.o.m. den 1<br>juli 1998. Regeringen kommer emellertid att göra det<br>möjligt för delegationen att förbereda sitt arbete tidi-<br>gare så att de mest angelägna ärendena kan beslutas<br>redan i början av hösten 1998.</p>
<p>I den bostadspolitiska propositionen aviserade re-<br>geringen att man i den ekonomiska vårpropositionen<br>skulle återkomma till hur kostnaden för eventuella<br>subventionsinslag i kombination med kreditgarantier<br>och lån skall hanteras. I den mån kreditgarantier och<br>lån behöver kombineras med subventionsinslag skall<br>kostnaden för sådana inslag normalt kapitaliseras i<br>direkt anslutning till att kreditgarantin eller lånet<br>lämnas. Subventionen skall täckas genom anslaget<br>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting. Anslaget skall även kunna användas för att<br>stödja kommuner som hamnar i en särskilt svår eko-<br>nomisk situation utan att åtaganden för boendet är<br>den avgörande orsaken.</p>
<p>I avsnitt 7.6.4 föreslås att regeringen ges möjlighet<br>att bilda ett bolag med uppgift att äga och förvalta<br>bostadsföretag och fastigheter som övertas från<br>kommun, i avvaktan på att en mer permanent lös-<br>ning kan åstadkommas.</p>
<h4>7.4 Ökade satsningar på kommuner<br>och landsting</h4>
<h5>7.4.1 Höjda statsbidrag</h5>
<p>Regeringens bedömning: För att värna kvaliteten<br>i skolan, vården och omsorgen och för att minska<br>behovet av att höja kommunalskatterna, höjs nivån<br>på statsbidragen till kommuner och landsting med<br>ytterligare 4 000 miljoner kronor fr.o.m. år 1998.</p>
<p>Av tillskottet avsätts 400 miljoner kronor år 1998<br>och 400 miljoner kronor år 1999 för särskilda insat-<br>ser i vissa kommuner och landsting. Återstående be-<br>lopp tillförs de generella statsbidragen.</p>
<p>För att styra de höjda statsbidragen mot skolan<br>och omsorgen kommer regeringen att, inom ramen<br>för det generella statsbidraget, fördela 75 procent av<br>bidraget till kommunerna viktat efter olika ålders-<br>grupper.</p>
<p>Därutöver höjs statsbidragsnivån med 4 000 mil-<br>joner kronor vardera åren 1999 och 2000 i enlighet<br>med vad regeringen tidigare aviserat.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning:</p>
<p>Den prognostiserade samhällsekonomiska utveck-<br>lingen för de närmaste åren lägger grunden för en<br>fortsatt positiv utvecklingstrend av kommunernas<br>och landstingens ekonomi.</p>
<p>Som tidigare nämnts har riksdagen beslutat om<br>höjda statsbidrag med 4 000 miljoner kronor för år<br>1997 och ytterligare 4 000 miljoner kronor för 1998.<br>I budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:100,<br>UO25) aviserade regeringen en ytterligare höjning<br>med 4 000 miljoner kronor för vardera åren 1999<br>och 2000. De hittills beslutade och aviserade höj-<br>ningarna av statsbidragen om sammanlagt 16 000<br>miljoner kronor fram till år 2000, jämfört med år<br>1996, har klart bidragit till förbättrade förutsätt-<br>ningar för kommuner och landsting att klara en bra<br>verksamhet och att samtidigt kunna uppnå balan-<br>skravet detta år.</p>
<p>Skillnaderna i ekonomisk situation mellan olika<br>kommuner respektive landsting är emellertid fortfa-<br>rande stora. Kommunalskatterna ligger redan på en<br>hög nivå och bör enligt regeringens mening inte öka<br>ytterligare. Regeringen föreslår därför i avsnitt 7.6.2<br>att lagen (1996:1061) om minskning i särskilda fall<br>av det generella statsbidraget till kommuner och<br>landsting åren 1997 och 1998 förlängs att gälla även<br>för år 1999.</p>
<p>Utvecklingen i de prioriterade verksamheterna vi-<br>sar, trots de ökade statsbidragen, på vissa problem av<br>både resursmässig och annan karaktär. Regeringen<br>presenterar nu ett tiopunktsprogram för skolan samt<br>en nationell handlingsplan för äldreomsorgen. För att<br>förbättra förutsättningarna för kommuner och lands-<br>ting att leva upp till den inriktning som nu presente-</p>
<p>194</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ras bedömer regeringen att det, vid sidan av ordinarie<br>verksamhetsutveckling, bör tillföras ytterligare resur-<br>ser. Även förutsättningarna för att minska vänteti-<br>derna inom sjukvården förbättras.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen i<br>tilläggsbudgeten för år 1998 en ökning av statsbidra-<br>gen redan fr.o.m. andra halvåret 1998 med 4 000<br>miljoner kronor. Därtill bedömer regeringen att<br>statsbidragen bör öka med ytterligare 4 000 miljoner<br>kronor åren 1999 och 2000 i enlighet med vad som<br>tidigare aviserats. Den sammanlagda nivåökningen<br>av statsbidragen kommer därigenom att uppgå till<br>20 000 miljoner kronor år 2000. Under femårsperi-<br>oden 1997-2001 avsätts därmed sammanlagt 72<br>miljarder kronor extra till kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen kvarstår också vid sin tidigare bedöm-<br>ning att resurstillskottet bör tillföras kommuner och<br>landsting genom en höjning av de generella bidragen,<br>men vill samtidigt understryka vikten av att kommu-<br>ner och landsting använder de ökade statsbidragen i<br>enlighet med de prioriteringar som regeringen har<br>givit uttryck för i de för välfärden och för framtiden<br>så viktiga verksamheterna skola, vård och omsorg.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att intensifiera arbetet<br>med att förbättra och utveckla uppföljningen och ut-<br>värderingen av den kommunala verksamheten och<br>ekonomin, vilket beskrivs i avsnitt 7.6.1. Regeringen<br>vill också framhålla att sektorsmyndigheterna har<br>givits och kommer att ges särskilda uppdrag att följa<br>upp i vilken utsträckning måluppfyllelsen i kommu-<br>nernas och landstingens verksamhet förbättras sam-<br>tidigt som statsbidragen höjs.</p>
<p>Fördelningen mellan kommuner och landsting bör<br>ske på så sätt att av bidragshöjningen tillförs kom-<br>munernas generella bidrag 2 160 miljoner kronor,<br>medan landstingens generella bidrag tillförs 1 440<br>miljoner kronor. För att ytterligare betona tillskot-<br>tens inriktning mot skola och omsorg väljer regering-<br>en att fördela 75 procent av det nya tillskottet år<br>1998 till kommunerna viktat efter olika åldersgrup-<br>per.</p>
<p>Av bidragshöjningen för år 1998 avsätts 400 mil-<br>joner kronor för särskilda insatser. Det sammanlagda<br>beloppet för särskilda insatser detta år uppgår däri-<br>genom till 1 137 miljoner kronor. Även för år 1999<br>bör 400 miljoner kronor avsättas för särskilda insat-<br>ser. För detta år bedömer regeringen således att<br>sammanlagt 1 000 miljoner kronor bör avsättas för<br>detta ändamål. För åren 2000 och 2001 bör 700<br>miljoner kronor av tillskotten avsättas respektive år<br>för särskilda insatser. Därigenom skulle sammanlagt<br>1 100 miljoner kronor per år avsättas för ändamålet.</p>
<p>Sammanfattningsvis föreslås resurstillskotten för-<br>delas enligt tabell 7.5.</p>
<p>TABELL 7.5 HÖJDA STATSBIDRAG TILL<br>KOMMUNER OCH LANDSTING ÅREN 1997-2001</p>
<p>MILJONEfl KRONOR, LÖPANDE PRISER.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generellt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Kommuner</p>
<p>(invånarrelaterat)</p></td><td>
<p>1 330</p></td><td>
<p>3 265</p></td><td>
<p>4 540</p></td><td>
<p>5 660</p></td><td>
<p>5 660'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Kommuner</p>
<p>(åldersrelaterat)</p></td><td>
<p>1 330</p></td><td>
<p>4 345</p></td><td>
<p>5 620</p></td><td>
<p>6 740</p></td><td>
<p>6 740'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Landsting</p>
<p>(invånarrelaterat)</p></td><td>
<p>1 140</p></td><td>
<p>3 590</p></td><td>
<p>5 240</p></td><td>
<p>6 900</p></td><td>
<p>6 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilda insatser</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>20 000</p></td></tr>
</table>
<p>Nuvarande bestämmelser om äldersrelaterade bidrag gäller endast för<br>åren 1997-2000. Beräkningstekniskt görs dock samma fördelning för år<br>2001 som för år 2000.</p>
<h5>7.4.2 Andra satsningar som påverkar kom-<br>muner och landsting</h5>
<p>Även inom andra områden görs satsningar som di-<br>rekt påverkar kommuner och landsting. De större<br>satsningarna sammanfattas nedan.</p>
<p>Regeringens förslag till Nationell handlingsplan<br>för äldrepolitiken innehåller förslag till åtgärder inom<br>vissa angelägna områden, främst avseende äldreom-<br>sorgen. Förslagen innebär bland annat ett ökat stöd<br>till anhöriga, en satsning på fortbildning av personer</p>
<p>1 ledande funktioner samt ökade medel till forskning.<br>Totalt föreslås att 250 miljoner kronor tillförs ut-<br>giftsområde 9 för år 1999 och 300 miljoner kronor<br>för vardera åren 2000 och 2001.</p>
<p>Mot bakgrund av kommunernas investeringsbe-<br>hov för utbyggnad och anpassning av bostäder och<br>lokaler för äldre de närmaste åren har regeringen i<br>den bostadspolitiska propositionen föreslagit ett till-<br>fälligt byggstöd om totalt 400 miljoner kronor för<br>åren 1998 och 1999.</p>
<p>Regeringen föreslår ett särskilt tiopunktsprogram<br>för kvalitet och likvärdighet i skolan. För insatserna<br>föreslås att 110 miljoner kronor avsätts vardera åren<br>1999-2001.</p>
<p>Ett program för att stimulera IT-användning i<br>skolan kommer att presenteras. För dessa åtgärder<br>beräknas sammanlagt 1 500 miljoner kronor under<br>perioden 1999-2001.</p>
<p>Riksdagen beslutade i samband med budgetpro-<br>positionen för 1998 om lokala investeringsprogram<br>för att främja en ekologiskt hållbar utveckling. Gen-<br>svaret bland kommunerna har varit stort. Stödet fö-<br>reslås därför förlängas med ett år och utökas med</p>
<p>2 000 miljoner kronor för år 2001.</p>
<p>Regeringen lägger denna dag en proposition om<br>Vissa kommunala frågor (prop. 1997/98:153). Pro-<br>positionen innehåller förslag om förändringar i det<br>kommunala systemet för ersättning av viss mervär-</p>
<p>195</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>desskatt. Regeringen lämnar även förslag som ger<br>möjligheter för landstingen och kommunerna i Skåne<br>och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan<br>kommun i syfte att underlätta den ekonomiska regle-<br>ringen vid bildandet av de nya landstingen.</p>
<p>Regeringen har i beräkningen av utgiftsområdes-<br>ramen för år 1999 beaktat effekten av det tidigare<br>utlovade s.k. återbetalningsskyddet avseende 1997<br>års skatteinkomster med 2 600 miljoner kronor.</p>
<h4>7.5 Beräkning av ramen för utgifts-<br>område 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner år 1999</h4>
<p>För år 1998 omfattar utgiftsområdet sammanlagt<br>97 319 miljoner kronor (inklusive förslag i tilläggs-<br>budgeten), varav 74 911 miljoner kronor avser gene-<br>rellt statsbidrag till kommuner och landsting, 1 137<br>miljoner kronor avser bidrag för särskilda insatser i<br>vissa kommuner och landsting och 21 270 miljoner<br>kronor avser utjämningsbidrag till kommuner och<br>landsting. Utjämningsbidraget motsvaras av en lika<br>stor avgift på statsbudgetens inkomstsida.</p>
<p>I detta avsnitt redovisas en preliminär beräkning<br>av utgiftsområdesramen för åren 1999-2001. De<br>preliminära regleringarna av ramen till följd av bland<br>annat finansieringsprincipen redovisas särskilt i ta-<br>bellen nedan.</p>
<p>TABELL 7.6 UTGIFTSOMRÅDE 25 ALLMÄNNA<br>BIDRAG TILL KOMMUNER ÅREN 1999-2001</p>
<p>MILJONER KRONOR. LÖPANDE PRISER</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ÅR</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ram enl. budget-<br>propositionen för 1998</p></td><td>
<p>100 288</p></td><td>
<p>101 848</p></td><td>
<p>102 028</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillskott</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökad omslutning i<br>utjämningssystemet</p></td><td>
<p>285</p></td><td>
<p>285</p></td><td>
<p>285</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Regleringar enligt finan-<br>sieringsprincipen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändrade regler i syste-<br>met för återbetalning av<br>viss mervärdesskatt</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Unga lagöverträdare</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårdnad, umgänge och</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
</table>
<p>boende</p>
<p>Skatteunderlags-<br>regleringar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Höjning av reducerat<br>basbelopp (pensioner)</p></td><td>
<p>-445</p></td><td>
<p>-905</p></td><td>
<p>-905</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>104118</p></td><td>
<p>105 214</p></td><td>
<p>105 394</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>’ Ram för år 2000 med tillägg för ytterligare kompensation för lärarpensio-<br>ner.</p></td></tr>
</table>
<p>Regeringen gör bedömningen att ramen för utgifts-<br>området bör ökas med 4 000 miljoner kronor fr.o.m.<br>år 1998. Skälet är att värna kvaliteten i skolan, vår-<br>den och omsorgen, och för att minska behovet av att<br>höja kommunalskatterna.</p>
<p>Det statliga utjämningsbidraget till kommuner och<br>landsting ökas med 285 miljoner kronor år 1998.<br>Vid den slutliga beräkningen från Statistiska central-<br>byrån avseende år 1998 blev både utjämningsbidra-<br>get och utjämningsavgiften högre än vad riksdagen<br>beslutat i samband med budgetpropositionen för<br>1998. Utjämningsbidraget beräknas bli 285 miljoner<br>kronor högre än det anslagna beloppet. Det ökade<br>bidraget motsvaras av en lika stor ökning av utjäm-<br>ningsavgiften.</p>
<p>Regleringar enligt finansieringsprincipen</p>
<p>Till följd av regeringens förslag i proposition Vissa<br>kommunala frågor (prop. 1997/98:153) om ändrade<br>regler för systemet för återbetalning av viss mervär-<br>desskatt för kommuner och landsting fr.o.m. den 1<br>juli 1998, bör det generella statsbidraget för år 1998<br>sänkas med 15 miljoner kronor. För år 1999 bör det<br>generella statsbidraget sänkas med ytterligare 15<br>miljoner kronor.</p>
<p>Med anledning av regeringens proposition Vissa<br>reformer av påföljdssystemet (1997/98:96) beräknas<br>kommunerna få ökade kostnader till följd av att<br>kommunens socialtjänst skall ha det primära ansva-<br>ret för unga lagöverträdare. Kostnaderna beräknas<br>uppgå till ca 8 miljoner kronor och därför bör det<br>generella statsbidraget höjas med motsvarande be-<br>lopp.</p>
<p>Regeringens proposition Vårdnad, boende och<br>umgänge (prop. 1997/98:7) innehåller förslag till<br>ändringar i föräldrabalkens bestämmelser om vård-<br>nad m.m. Förslagen leder till ett utökat ansvar för<br>kommunerna och därmed ökade kostnader. Då de<br>ökade kostnaderna beräknas till 12 miljoner kronor<br>år 1999 och 8 miljoner kronor åren därefter bör det<br>generella statsbidraget öka i motsvarande mån.</p>
<p>Förändringar av det kommunala skatteunderlaget</p>
<p>I denna proposition föreslås en höjning av det re-<br>ducerade basbeloppet som används vid beräkning av-<br>pensioner med en procentenhet år 1999 och ytterli-<br>gare en procentenhet år 2000, vilket leder till ökade<br>skatteintäkter för kommuner och landsting. Det ge-<br>nerella statsbidraget minskas med motsvarande be-<br>lopp.</p>
<p>De ekonomiska effekterna för kommuner och<br>landsting av den planerade ålderspensionsreformen<br>har inte beaktats. Detta gäller även övriga utgiftsom-<br>råden (se avsnitt 4.8). Regeringen återkommer till<br>frågan i budgetpropositionen för 1999.</p>
<p>Fr.o.m. den 1 januari 1998 undantas från be-<br>skattning, under vissa förutsättningar, förmån av att<br>få använda en av arbetsgivaren tillhandahållen da-<br>torutrustning för privat bruk, s.k. skattefria låneda-</p>
<p>196</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>torer (prop. 1996/97:173, bet. 1997/98:SkU4, rskr.<br>1997/98:21). Regeringen har inte för avsikt att regle-<br>ra de eventuella effekter på skatteunderlaget som det-<br>ta kan medföra.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Regeringen föreslog i propositionen Transportpolitik<br>för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56) att for-<br>donskatten för bussar skall höjas fr.o.m. den<br>1 januari 1999. För att motverka kostnadsökningar<br>inom lokal och regional busstrafik bör berörda<br>landsting och kommuner kompenseras. Då storleken<br>på höjningen ännu inte är fastställd återkommer re-<br>geringen i budgetpropositionen för 1999 med förslag<br>till reglering.</p>
<h4>7.6 Övriga frågor</h4>
<h5>7.6.1 Förbättrad uppföljning av resultat och<br>resu rsutnyttja nde</h5>
<p>Regeringens bedömning: Arbetet med att förbätt-<br>ra och utveckla uppföljningen och utvärderingen av<br>verksamheten och ekonomin i kommuner och lands-<br>ting bör intensifieras. Syftet är att förbättra underla-<br>get för riksdagens samlade bedömning av utveckling-<br>en, måluppfyllelsen och resursutnyttjandet i den<br>kommunala sektorn.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning:</p>
<p>De stora skillnaderna mellan enskilda kommuner<br>och landsting när det gäller ekonomiska och andra<br>förutsättningar för att klara sin verksamhet och upp-<br>nå nationella mål har åter aktualiserat frågan om sta-<br>tens behov och möjligheter att styra den kommunala<br>verksamheten, samt frågan om olika styrinstrument<br>och deras effekter. Riksdagen har också efterlyst en<br>förbättrad uppföljning av resursutnyttjandet och<br>måluppfyllelsen i den kommunala verksamheten.</p>
<p>Utvecklingen under 1990-talet</p>
<p>Under 1990-talet har många kommuner och lands-<br>ting decentraliserat och effektiviserat sin verksamhet<br>samt ändrat sin organisation och sina styrformer. En<br>viktig förutsättning för detta har varit avregleringen<br>av den kommunala verksamheten som skett, inte<br>minst genom 1991 års kommunallag. Statens styr-<br>ning av kommuner och landsting har således föränd-<br>rats under 1990-talet. Ett förändrat statsbidrags- och<br>utjämningssystem och en ny lagstiftning har tillsam-<br>mans med den ekonomiska utvecklingen banat väg<br>för stora förändringar i verksamheten.</p>
<p>Nationella mål</p>
<p>Förutsättningarna att på nationell nivå göra en ana-<br>lys av hur kvaliteten utvecklats och av hur resultaten<br>överensstämmer med de nationella målen varierar<br>mellan olika verksamheter bl.a. beroende på om och<br>hur målen för verksamheten formulerats.</p>
<p>Riksdagen respektive regeringen fastställer natio-<br>nella mål för verksamheten i kommuner och lands-<br>ting i lagar och förordningar. De nationella målen för<br>verksamheterna är i huvudsak uttryckta som inrikt-<br>ningsmål och anger mer sällan en direkt mätbar nivå<br>för resultatet. De avser oftast också bredare förhål-<br>landen än de som den kommunala verksamheten i<br>sig kan påverka. Riksdagen har sedan flera år uttalat<br>att uppföljningen skall inriktas mot mål och resultat.<br>En av principerna för mål- och resultatstyrning är att<br>staten utifrån fastställda mål i huvudsak skall följa<br>resultatet av verksamheten och inte på vilket sätt de<br>uppnåtts. I vissa av de kommunala verksamheterna<br>är emellertid även processen viktig för resultatet.</p>
<p>Behovet av samordnad uppföljning</p>
<p>Ett generellt statsbidragssystem ger de enskilda<br>kommunerna och landstingen stora möjligheter att<br>anpassa sin verksamhet efter lokala behov och att<br>själva prioritera mellan olika verksamheter. En ut-<br>gångspunkt är att dessa prioriteringar också sker i<br>överensstämmelse med nationellt formulerade mål<br>för olika verksamheter. Det finns ett stort nationellt<br>intresse av att följa utvecklingen av ekonomin och<br>kvaliteten i kärnverksamheterna.</p>
<p>Efter genomförandet av de kommunalekonomiska<br>reformerna har staten ökat sina insatser för att fort-<br>löpande följa upp och utvärdera verksamheten inom<br>den kommunala sektorn. Sektorsmyndigheternas<br>uppföljning, utvärdering och tillsyn har utvecklats<br>och förbättrats. En samlad årlig redogörelse för ut-<br>vecklingen inom den kommunala sektorn lämnas se-<br>dan år 1994 till riksdagen genom en skrivelse i an-<br>slutning till regeringens ekonomiska vårproposition.<br>Arbete pågår inom olika områden för att förbättra<br>informationen om verksamhetens kostnader, presta-<br>tioner och kvalitet så att den skall kunna relateras till<br>de mål för verksamheten som statsmakterna ställt<br>upp. Genom lagen om den kommunala redovisning-<br>en ges ökade förutsättningar för att ta fram ett un-<br>derlag för finansiell information som bygger på ge-<br>mensamma och objektiva principer och därmed ger<br>ökad enhetlighet och jämförbarhet i den externa re-<br>dovisningen.</p>
<p>Det finns dock fortfarande problem med bristande<br>enhetlighet i redovisningen som försvårar jämförelser<br>mellan kommuner respektive landsting och även<br>mellan olika tidsperioder. Svårigheterna att utforma<br>enhetlig redovisning och statistik kan bero på att<br>kommuner och landsting valt att organisera sin verk-<br>samhet på olika sätt. En annan orsak kan vara att<br>redovisningen och statistiken fyller olika behov. Re-<br>geringen ser dock positivt på det arbete som bedrivs i</p>
<p>197</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>kommuner och landsting för att göra redovisningen<br>mer jämförbar.</p>
<p>Regeringen anser att de nationella målen kan be-<br>höva förtydligas t.ex. genom nedbrytning till olika<br>delmål. Någon övergripande och samlad analys av<br>kvalitets- och resultatutveckling i relation till de eko-<br>nomiska resurser kommuner och landsting förfogar<br>över är idag svår att göra, främst till följd av att den<br>nuvarande uppföljningen sker utifrån ett sektors-<br>perspektiv och utifrån sektorsvisa mål. En samman-<br>vägning av verksamhetsmål och ekonomiska mål<br>görs inte systematiskt.</p>
<p>Som ett led i arbetet med att förbättra informatio-<br>nen om verksamhetens kostnader tillkallade rege-<br>ringen våren 1996 en särskild utredare med uppdrag<br>att utarbeta förslag till hur kvalitet och jämförbarhet<br>kan förbättras för de uppgifter, av i huvudsak eko-<br>nomisk karaktär, som staten samlar in från kommu-<br>ner och landsting. Betänkandet överlämnades till re-<br>geringen i december 1996 (SOU 1996:179).<br>Utredningen lämnade förslag om ett antal åtgärder<br>för att förbättra den statliga uppföljningen. Utreda-<br>ren föreslog bl.a. att statens uppföljning av utveck-<br>lingen i den kommunala sektorn skulle baseras på en<br>gemensam indelning i verksamhetsområden, nyckel-<br>tal med tillhörande definitioner och en samordning<br>av uppgifter om ekonomi, personal och verksamhet.<br>En förbättrad samordning av den ekonomiska statis-<br>tik som samlas in av SCB samt Socialstyrelsen och<br>Skolverket har skett. Detta arbete skall fortsätta.</p>
<p>Arbete för att förbättra uppföljningen</p>
<p>Mot bakgrund av vad som redovisats kommer rege-<br>ringen att tillsätta en arbetsgrupp inom regerings-<br>kansliet som skall intensifiera arbetet med att för-<br>bättra och utveckla uppföljningen och utvärderingen<br>av den kommunala sektorn. I detta arbete är det na-<br>turligt att Svenska Kommunförbundet, Landstings-<br>förbundet, SCB och berörda sektorsmyndigheter<br>medverkar. Arbetsgruppens uppdrag blir bl.a. att uti-<br>från befintlig statistik om den kommunala verksam-<br>heten och ekonomin förbättra det underlag som pre-<br>senteras för riksdagens samlade bedömning av ut-<br>vecklingen inom sektorn. Vidare skall arbetsgruppen<br>initiera olika typer av åtgärder för att åstadkomma<br>ytterligare förbättringar av uppföljningen av hur<br>kommuner och landstings resurser används och hur<br>de nationella målen uppfylls. En viktig del i detta ar-<br>bete blir att utveckla resultatindikatorer som visar<br>hur enskilda kommuner och landsting uppnår de na-<br>tionella målen. Arbetet skall i första hand inriktas på<br>kärnverksamheterna skola, vård och omsorg.</p>
<p>Uppföljning av organisations- och verksamhets-<br>formerna</p>
<p>Kommuner och landsting har numera en stor frihet<br>att utforma sina styr-, organisations- och verksam-<br>hetsformer. En konsekvens härav är att de blivit mer<br>lokalt anpassade och betydligt mer varierande. Rege-</p>
<p>ringen bedömer att det finns ett behov av att på na-<br>tionell nivå kontinuerligt följa förnyelsearbetet inom<br>kommuner och landsting framför allt vad gäller ef-<br>fekterna på demokrati och rättssäkerhet. Det gäller<br>bl.a. frågor om representativitet för vissa grupper och<br>det medborgerliga deltagandet i grundläggande poli-<br>tiska processer. Detta skall ses som ytterligare en del<br>av insatserna för att förbättra den nationella samlade<br>uppföljningen av den kommunala sektorn. Regering-<br>en avser mot denna bakgrund att under våren 1998<br>sätta igång ett arbete med att utveckla en modell för<br>att systematiskt följa upp styr-, organisations- och<br>verksamhetsformer och förnyelsearbetets effekter på<br>den lokala demokratin och rättssäkerheten.</p>
<h5>7.6.2 Minskning i särskilda fall av det<br>generella statsbidraget till kommuner<br>och landsting år 1999</h5>
<p>Som tidigare nämnts har riksdagen beslutat och rege-<br>ringen föreslagit och aviserat betydande tillskott till<br>kommuner och landsting för åren 1997-2000 Till-<br>skotten uppgår totalt till 20 000 miljoner kronor år<br>2000, vilket motsvarar en höjning av kommunalskat-<br>ten med drygt 2 procentenheter. Syftet med tillskot-<br>ten är dels att stärka kvaliteten i skola, vård och om-<br>sorg och därigenom också uppnå positiva syssel-<br>sättningseffekter, dels att motverka skattehöjningar i<br>kommuner och landsting. Regeringen föreslår därför<br>en förlängning av nuvarande lag för att motverka<br>skattehöjningar med ett år.</p>
<p>Frågans behandling</p>
<p>För åren 1997 och 1998 gäller, med vissa undantag,<br>att om en kommun eller ett landsting fastställer en<br>högre skattesats än den som gällde för år 1996, skall<br>det generella statsbidraget till kommunen eller lands-<br>tinget för samma år minskas med ett belopp som<br>motsvarar hälften av den ökning av de preliminära<br>kommunalskattemedel respektive landstingsskatte-<br>medel som följer av skattehöjningen. Bestämmelserna<br>om detta finns i lagen (1996:1061) om minskning i<br>särskilda fall av det generella statsbidraget till kom-<br>muner och landsting åren 1997 och 1998.</p>
<p>Bestämmelsen infördes efter att en överenskom-<br>melse träffats mellan regeringen, Svenska Kommun-<br>förbundet och Landstingsförbundet där de båda för-<br>bunden utfäst sig att verka för att skatterna inte<br>skulle höjas i kommuner och landsting åren 1997<br>och 1998. Regeringen åtog sig samtidigt att föreslå<br>riksdagen att hålla statsbidragen nominellt oföränd-<br>rade samt att ekonomiskt reglera nya och ändrade<br>regler som påverkar den kommunala ekonomin.</p>
<p>Regeringen föreslår nu en förlängning av de be-<br>stämmelser som gäller för åren 1997 och 1998 till att<br>gälla även för år 1999. Mot bakgrund av den bered-<br>ning som föregått den nu gällande lagen anser rege-</p>
<p>198</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ringen att beredningskravet i 7 kap. 2 § regerings-<br>formen är uppfyllt även i detta lagstiftningsärende.</p>
<p>Den förlängning som regeringen nu föreslår av la-<br>gen om minskning i särskilda fall av det generella<br>statsbidraget till kommuner och landsting åren 1997<br>och 1998 är enligt regeringens mening förenlig med<br>regeringsformens bestämmelser om den kommunala<br>självstyrelsen och beskattningsrätten.</p>
<p>Bakgrund</p>
<p>Riksdagen har infört ett lagstadgat balanskrav för<br>kommuner och landsting från år 2000 (prop.<br>1996/97:52, bet. 1996/97:FiU15, rskr. 1996/97:281).<br>Balanskravet innebär att budgeten varje år skall upp-<br>rättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett<br>eventuellt negativt resultat skall regleras inom två år.<br>Vid behandlingen av förslaget om ett lagstadgat ba-<br>lanskrav betonade finansutskottet vikten av en gynn-<br>sam ekonomisk utveckling i den kommunala sek-<br>torn. Ekonomisk balans i den kommunala sektorn är<br>enligt utskottet en viktig del av den samlade ekono-<br>miska politiken. Konstitutionsutskottet ansåg, vilket<br>finansutskottet instämde i, att det med hänsyn till de<br>ekonomiska problemen i många kommuner och<br>landsting, finns ett behov av att i lag bestämma att de<br>kommunala budgetarna skall vara balanserade, och<br>hur eventuella obalanser skall hanteras om de ändå<br>uppstår (1996/97:KU7y).</p>
<p>Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för<br>kommuner och landsting infördes den 1 januari<br>1996 (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr.<br>1995/96:116). Syftet är att skapa likvärdiga ekono-<br>miska förutsättningar för alla kommuner och lands-<br>ting. Tanken är att utjämningen skall leda till att<br>skillnader i skattesatser främst skall spegla skillnader<br>i effektivitet, val av ambitionsnivå och avgiftspolitik.<br>Enligt regeringens uppfattning är det på sikt önskvärt<br>att skillnaderna i skattesatser minskar. Finansutskot-<br>tet förutsatte i sitt betänkande att kommuner och<br>landsting som gynnas av det nya statsbidrags- och<br>utjämningssystemet överväger en sänkning av sina<br>skattesatser. För att ge kommuner och landsting<br>möjlighet att anpassa verksamheten till inkomstför-<br>ändringarna tillämpas under de första åtta åren sär-<br>skilda införanderegler. Vid behandlingen av förslaget<br>om ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för<br>kommuner och landsting betonade finansutskottet<br>att systemet med utjämning måste bli föremål för<br>fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete. Mot den-<br>na bakgrund har regeringen tillsatt en parlamentarisk<br>kommitté med uppgift att följa upp och utveckla ut-<br>jämningssystemet (dir. 1995:118). Tyngdpunkten i<br>kommitténs arbete skall ligga på kostnadsutjämning-<br>en. Kommittén bör bedriva sitt arbete så att förslag<br>till förändringar kan läggas fram för riksdagen i så-<br>dan tid att de kan träda i kraft år 2000.</p>
<p>Riksdagen beslutade våren 1995 på regeringens<br>förslag att införa ett tak för de offentliga utgifterna<br>fr.o.m. budgetåret 1997 (prop. 1994/95:150, bet.</p>
<p>1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447). Regeringen<br>återkom till riksdagen våren 1996 i fråga om utgifts-<br>takets konstruktion bl.a. vad gäller hur kommunsek-<br>torn skulle hanteras (prop. 1995/96:150, bet.<br>1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304). I denna proposi-<br>tion angavs att innebörden av den kommunala själv-<br>styrelsen är att statsmakterna inte utövar ett direkt<br>inflytande över kommunsektorns inkomster och ut-<br>gifter. Däremot sker en påverkan via de allmänna<br>ekonomiska förutsättningarna och lagregleringen av<br>den kommunala verksamheten. Riksdagen fastställer<br>också storleken på de statliga bidragen till den kom-<br>munala sektorn och anger också riktlinjerna för det<br>skattefinansierade utrymmet, dvs. hur stora inkoms-<br>ter i form av statsbidrag och skatteinkomster sektorn<br>beräknas förfoga över de nästkommande åren.</p>
<p>Finansutskottet underströk, vid behandlingen av<br>förslagen om höjda statsbidrag för åren 1997 och<br>1998, att statsbidragsutrymmet nu vidgas för att gö-<br>ra det möjligt för kommuner och landsting att upp-<br>rätthålla en verksamhet av rimligt god kvalitet.</p>
<p>Minskning i särskilda fall av det generella stats-<br>bidraget till kommuner och landsting år 1999</p>
<p>Regeringens förslag: De bestämmelser i lag, som<br>innebär att om en kommun eller ett landsting fast-<br>ställer en högre skattesats för år 1997 eller år 1998<br>än den som gällde för år 1996 så minskas det gene-<br>rella statsbidraget med ett belopp som motsvarar<br>hälften av ökningen, skall gälla även för år 1999. De<br>undantag som gäller för vissa kommuner och för s.k.<br>skatteväxlingar skall gälla även år 1999.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Den samhällsekonomiska situationen har ställt stora<br>krav på anpassning av den kommunala ekonomin<br>under 1990-talet. Kommuner och landsting har i de<br>flesta fall mött denna situation med att förändra och<br>effektivisera sin organisation. De enskilda kommu-<br>nernas och landstingens ekonomiska situation varie-<br>rar emellertid kraftigt. Det finns exempel på kom-<br>muner och landsting som har haft svårt att anpassa<br>sin verksamhet till de ekonomiska ramarna och<br>istället valt att underbalansera budgeten. Det är mot<br>denna bakgrund som riksdagen har beslutat att ett<br>lagstadgat balanskrav skall gälla fr.o.m. år 2000. In-<br>förandet av det nya statsbidrags- och utjämningssys-<br>temet innebär såväl inkomstökningar som inkomst-<br>minskningar för enskilda kommuner och landsting i<br>förhållande till tidigare gällande system. För att över-<br>gångsvis dämpa effekterna av minskade bidragsin-<br>komster har införanderegler införts. Minskade bi-<br>dragsinkomster i kombination med ett lagstadgat<br>krav på ekonomisk balans år 2000 riskerar att skapa<br>ökade incitament för vissa kommuner och landsting<br>att höja skatten. Mot denna bakgrund beslutade</p>
<p>199</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>riksdagen att anta regeringens förslag till åtgärder för<br>att motverka skattehöjningar åren 1997 och 1998<br>(prop. 1995/96:212, bet. 1996/97:FiU6, rskr.<br>1996/97:16).</p>
<p>Regeringen har i flera sammanhang uttalat att ut-<br>rymmet för generella skattehöjningar är mycket be-<br>gränsat (se bl.a. prop. 1996/97:150). Finansutskottet<br>har förutsatt att kommuner och landsting som gyn-<br>nas av det nya statsbidrags- och utjämningssystemet<br>borde verka för att skillnaderna i kommunala skatte-<br>satser minskar (bet.l996/97:FiU20). Åtgärder mot<br>kommunala skattehöjningar tillämpades för åren<br>1991-1994. Därefter ökade den genomsnittliga<br>kommunala skattesatsen med 0,45 procentenheter år<br>1995 och 0,16 procentenheter år 1996. Den genom-<br>snittliga skattesatsen år 1998 uppgår till 31,65 pro-<br>cent. Skattehöjningar kan i vissa fall anses vara en<br>nödvändig anpassning. Fortsatta skattehöjningar i<br>den kommunala sektorn bör dock enligt regeringens<br>mening begränsas eftersom det minskar hushållens<br>köpkraft och hämmar den ekonomiska tillväxten.</p>
<p>Den nya budgetprocessen innebär att regeringen i<br>samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>presenterar ett förslag till utgiftstak för tre år framåt.<br>Det offentliga utgiftstaket är en viktig faktor för att<br>åstadkomma stabilitet i de offentliga finanserna.<br>Denna stabilitet har bl.a. skapat förutsättningar för<br>regeringen att kunna föreslå och avisera en nivåhöj-<br>ning av de generella statsbidragen till kommuner och<br>landsting med 20 000 miljoner kronor successivt<br>fram till år 2000. Utifrån de gällande ekonomiska<br>förutsättningarna och balanskravet skulle kommun-<br>sektorn utan det redovisade tillskottet komma att<br>ställas inför ytterligare neddragningar av verksamhe-<br>ten. Grunden för det offentliga utgiftstaket får inte<br>ryckas undan bl.a. genom att kommuner och lands-<br>ting höjer skatten. För att värna kvaliteten och ut-<br>veckla de för den fortsatta välfärden viktiga verk-<br>samheterna skola, vård och omsorg krävs en<br>långsiktig hållbarhet i kommuners och landstings<br>ekonomi. Det statliga bidrags- och utjämningssyste-<br>met har därvid stor betydelse, liksom en god sam-<br>hällsutveckling. Den kommunala utjämningskom-<br>mittén skall lägga fram sitt förslag till förändringar<br>av utjämningssystemet så att de kan träda i kraft år<br>2000.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser regeringen att det nu<br>rådande systemet med en minskning av statsbidraget<br>till kommuner och landsting som höjer sin skattesats<br>bör förlängas med ett år.</p>
<p>Förlängningen innebär att om en kommun eller ett<br>landsting inför år 1999 höjer skatten över den nivå<br>som gällde för år 1996, skall det generella statsbidra-<br>get till kommunen respektive landstinget för samma<br>år minskas med ett belopp som motsvarar hälften av<br>den ökning av de preliminära kommunalskattemedel<br>respektive landstingsskattemedel som följer av skat-<br>tehöjningen. De kommuner (Danderyd, Lidingö och<br>Täby) för vilka införandereglerna ställer krav på en</p>
<p>snabbare anpassning, bör liksom tidigare vara un-<br>dantagna från minskningen av statsbidraget även<br>under år 1999. Dessa kommuner har för närvarande<br>de lägsta skattesatserna och kan därför ha särskilda<br>behov av att anpassa sina skattesatser. Om dessa<br>kommuner höjer sina skatter över den nivå som gäll-<br>de för år 1996 inför år 1999 kommer alltså ingen<br>reducering av det generella statsbidraget till respekti-<br>ve kommun att göras.</p>
<p>Det undantag från statsbidragsminskningen som<br>gäller då en ändring av skattesatsen görs till följd av<br>att uppgifter fördelats om mellan kommuner och<br>landsting föreslås gälla även för år 1999. Om en om-<br>fördelning sker får den som tar över uppgifter höja<br>sin skattesats i samma mån som den som blir avlas-<br>tad uppgifter sänker sin skattesats, utan att det gene-<br>rella statsbidraget minskas. Minskningen av statsbi-<br>draget enligt ovan skall göras i samband med att<br>skattemyndigheten fastställer statsbidragets storlek.<br>Förslaget omfattar inte församlingar och kyrkliga<br>samfälligheter.</p>
<p>Regeringen är medveten om att det kan finnas<br>kommuner och landsting som befinner sig i en excep-<br>tionellt svår ekonomisk situation beroende på en re-<br>lativt låg skattesats. Om så skulle vara fallet får i sista<br>hand frågan hanteras i särskild ordning genom att<br>regeringen senast i samband med budgetpropositio-<br>nen för 1999 föreslår riksdagen en lagändring som<br>ger utrymme för skattehöjning utan att statsbidraget<br>minskas.</p>
<p>Syftet med regeringens förslag är att motverka<br>kommunala skattehöjningar. Förslaget är dock enligt<br>regeringens mening inte lika ingripande som ett lag-<br>reglerat kommunalt skattestopp som gällt för vissa<br>år.</p>
<p>Kommuner och landsting är med det system som<br>gäller för närvarande och som föreslås förlängas med<br>ett år, inte förhindrade att höja skatten. För att kun-<br>na behålla den stabilitet som uppnåtts i statsfinan-<br>serna samt i avvaktan på översynen av utjämnings-<br>systemet och att balanskravet införs år 2000 anser<br>regeringen att kommunala skattehöjningar bör mot-<br>verkas. De av regeringen föreslagna och aviserade<br>tillskotten är bl. a. avsedda att underlätta för kom-<br>muner och landsting så att skattehöjningar kan und-<br>vikas. Om en kommun eller ett landsting ändå höjer<br>skatten bör det enligt regeringens mening leda till<br>mindre statsbidrag än för övriga kommuner och<br>landsting. Staten föreskriver villkor för att statsbidrag<br>skall utgå. Regeringens förslag syftar till att det före-<br>slagna tillskottet till kommuner och landsting skall få<br>avsedd effekt, dvs. utöver att öka kvaliteten i skolan,<br>vården och omsorgen även motverka skattehöjningar<br>i kommuner och landsting. Mot bakgrund av ovan-<br>stående är den förlängning med ett år av lagen om<br>minskning i särskilda fall av det generella statsbidra-<br>get till kommuner och landsting som regeringen nu<br>föreslår enligt regeringens mening förenlig med rege-</p>
<p>200</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>ringsformens bestämmelser om den kommunala be-<br>skattningsrätten.</p>
<h5>7.6.3 Uppräkningsfaktorer</h5>
<p>Regeringens förslag: De uppräkningsfaktorer som<br>fastställs senast i september månad och som ligger till<br>grund för beräkningen av preliminära kommunal-<br>och landstingsskattemedel får under år då riksdags-<br>val hålls i september månad ändras. Denna ändring<br>skall ske senast en vecka efter att regeringen avläm-<br>nat budgetpropositionen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>Staten svarar för uppbörd, taxering och indrivning av<br>kommunalskatterna. Under beskattningsåret erhåller<br>kommunerna och landstingen endast preliminära<br>skatteinkomster från staten. Beräkningen av dessa<br>preliminära skatteinkomster bygger på en prognos<br>avseende de beskattningsbara inkomsterna under<br>detta år. Till grund för prognosen ligger det senaste<br>fastställda taxeringsutfallet. Detta utfall räknas upp<br>till beskattningsårets nivå genom att multipliceras<br>med två uppräkningsfaktorer. Dessa uttrycker den<br>prognostiserade utvecklingen av skatteunderlaget för<br>hela landet under året före respektive det år de pre-<br>liminära kommunalskatteinkomsterna utbetalas. Ef-<br>tersom de preliminära skatteinkomsterna beräknas<br>utifrån en prognos sker en slutavräkning mellan sta-<br>ten och kommunerna respektive landstingen i januari<br>andra året efter beskattningsåret.</p>
<p>Det är regeringen, eller den myndighet regeringen<br>bestämmer, som skall fastställa de två uppräknings-<br>faktorerna. Tidigare fastställdes uppräkningsfakto-<br>rerna i december månad. En preliminär beräkning av<br>uppräkningsfaktorerna gjordes emellertid redan i au-<br>gusti månad. Från och med 1997 års preliminära<br>kommunalskatteinkomster ändrades systemet såtill-<br>vida att uppräkningsfaktorerna skall fastställas senast<br>i september månad varje år (prop. 1995/96:150, bet.<br>1995/96:FiU10, rskr. 1995/96:304).</p>
<p>Att uppräkningsfaktorerna fastställs i september<br>månad är en avvägning mellan kommunernas och<br>landstingens behov av att så tidigt som möjligt få<br>stabila planeringsförutsättningar och behovet av att<br>fastställandet skall bygga på tillräckligt bra underlag,<br>bl.a. genom att de förslag som läggs i budgetproposi-<br>tionen och som påverkar det kommunala skatteun-<br>derlaget kan beaktas.</p>
<p>Regeringen skall senast den 20 september avlämna<br>budgetpropositionen. Under år då riksdagsval hålls i<br>september månad kan emellertid, under vissa förut-<br>sättningar, budgetpropositionen avlämnas inom 10</p>
<p>dagar efter att en ny regering tillträtt, dock senast<br>den 15 november.</p>
<p>Under år då riksdagsval hålls i september månad<br>bör det enligt regeringens mening finnas en möjlighet<br>att ändra de i september månad fastställda uppräk-<br>ningsfaktorerna. I annat fall skulle det kunna innebä-<br>ra att förslag som läggs i budgetpropositionen och<br>som har effekt på det kommunala skatteunderlaget<br>inte påverkar kommunernas och landstingens preli-<br>minära skatteinkomster. I stället skulle sådana för-<br>slag få effekt på skatteinkomsterna först två år efter<br>beskattningsåret då slutavräkning görs med kommu-<br>ner och landsting. Därmed skulle det finnas risk för<br>att slutavräkningen beloppsmässigt ökar dessa år.</p>
<p>Genom att ge regeringen möjlighet att ändra upp-<br>räkningsfaktorerna förbättras regeringens och riks-<br>dagens förutsättningar att bedöma kommunsektorns<br>skattefinansierade utrymme. Förbättringen möjlig-<br>görs genom att det för det aktuella året kan göras en<br>avvägning mellan effekterna av skatteunderlagspå-<br>verkande förslag och nivån på statsbidragen till<br>kommunsektorn. Förslaget föranleder ändring av 4 §<br>andra stycket lagen (1965:269) med särskilda be-<br>stämmelser om kommuns och annan menighets ut-<br>debitering av skatt, m.m. I beredningen av denna frå-<br>ga har samråd skett med Svenska Kommunförbundet<br>och Landstingsförbundet.</p>
<h5>7.6.4 Bildande av bolag för övertagande av<br>kommunala bostadsföretag m.m.</h5>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>dels skjuta till erforderligt kapital, dels uppdra åt<br>Riksgäldskontoret att lämna lån och utfärda garanti-<br>er till det bolag som enligt förslag i den bostadspoli-<br>tiska propositionen skall kunna bildas för att äga och<br>förvalta bostadsföretag och fastigheter som övertas<br>från kommuner. Kapitaltillskott skall täckas genom<br>det under utgiftsområde 25 uppförda anslaget A2<br>Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Skälen till regeringens förslag:</p>
<p>I den bostadspolitiska propositionen föreslås att re-<br>geringen ges möjlighet att bilda ett bolag med uppgift<br>att äga och förvalta bostadsföretag och fastigheter<br>som övertas från kommuner, i avvaktan på att en<br>mer permanent lösning kan åstadkommas. Detta fö-<br>reslås kunna ske i samband med statliga stödinsatser<br>till kommuner med övermäktiga åtaganden för bo-<br>endet. Bolaget bör kunna vara ett nytt eller befintligt<br>bolag som ägs direkt av regeringen eller som ingår i<br>en befintlig statlig koncernstruktur (t.ex. Venantius<br>AB). Bolaget kan knytas till Venantius eller i någon</p>
<p>201</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>annan form tillgodogöra sig den upparbetade kom-<br>petens och erfarenhet i finansiella frågor och frågor<br>om bostadsfastigheter som finns i Venantius AB.<br>Bolaget måste kunna tillförsäkras erforderlig finansi-<br>ering. Regeringen bedömer att det kan vara lämpligt<br>att låta bolaget ta upp lån i Riksgäldskontoret. Vida-<br>re måste regeringen kunna tillskjuta kapital till bola-<br>get i erforderlig omfattning. Kapitaltillskottet föreslås<br>belasta det under utgiftsområde 25 uppförda ansla-<br>get A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting.</p>
<p>gare beslutade regleringar ger olika effekt under de<br>första åren.</p>
<p>TABELL 7.6 SAMMANSTÄLLNING AV<br>EKONOMISKA REGLERINGAR MELLAN STATEN<br>OCH DE KYRKLIGA KOMMUNERNA ÅR 1999</p>
<p>MILJONER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Beslutade regleringar år 1998</p></td><td>
<p>137</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infasning av tidigare beslutade regleringar</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändrad beskattning av bilförmån</p></td><td>
<p>■38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>149</p></td></tr>
</table>
<h5>7.6.5 Ekonomiska regleringar mellan staten<br>och de kyrkliga kommunerna år 1999</h5>
<p>Regeringens förslag: De kyrkliga kommunernas<br>skattemedelsfordran vid ingången av år 1999 skall<br>minskas med 1,4 procent med avseende på statliga<br>regeländringar som påverkat kyrkokommunernas<br>ekonomi, främst skatteunderlaget. Därutöver skall<br>skattemedelsfordran minskas med 4 procent som er-<br>sättning till staten för administration av församlings-<br>skatten.</p>
<p>De tidigare beslutade regleringarna och de nu före-<br>slagna förändringarna av dessa regleringar uppgår till<br>149 miljoner kronor, vilket beräknas motsvara en<br>reducering av de kyrkliga kommunernas skatteme-<br>delsfordran med 1,4 procent vid ingången av år<br>1999. Till detta kommer den föreslagna skatteadmi-<br>nistrationsersättningen om 4 procent, dvs. en total<br>reducering av skattemedelsfordran med 5,4 procent.<br>Förslaget föranleder ett förslag till lag med särskilda<br>bestämmelser om utbetalning av skattemedel år<br>1999.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag:</p>
<p>I 1994 års ekonomisk-politiska proposition (prop.<br>1994/95:25, bet. 1994/95FiUl, rskr. 1994/95:145<br>och 146) uttalade regeringen att även de kyrkliga<br>kommunerna bör bidra till saneringen av statens fi-<br>nanser. Mot denna bakgrund beslutade riksdagen att<br>de kyrkliga kommunerna fr.o.m. år 1995 skulle er-<br>sätta staten för administrationen av församlingsskat-<br>ten. Ersättningen har fr.o.m. år 1996 årligen fast-<br>ställts till 4 procent av de kyrkliga kommunernas<br>skattemedelsfordran. Även för år 1999 bör ersätt-<br>ningen uppgå till 4 procent.</p>
<p>För de kyrkliga kommunerna får de ändringar<br>som exempelvis år 1996 påverkade det kommunala<br>skatteunderlaget ingen effekt förrän år 1998, men för<br>detta år och även för år 1999 får ändringarna dubbel<br>effekt eftersom både förskott och slutavräkning på-<br>verkas.</p>
<p>Kommuner och landsting kompenseras fr.o.m. år<br>1997 för den ändrade beskattningen av bilförmån<br>genom en höjning av det generella statsbidraget. Det-<br>ta påverkar emellertid inte de kyrkliga kommunernas<br>skatteinkomster förrän år 1999. Regeringen anser att<br>även de kyrkliga kommunerna bör kompenseras för<br>den ändrade beskattningen av bilförmån.</p>
<p>Utöver detta föreslås inte några ytterligare regle-<br>ringar jämfört med föregående år. Skillnaden gente-<br>mot 1998 års reglering beror, förutom vad avser<br>ändrad beskattning av bilförmån, endast på att tidi-<br></p>
<p>202</p>
<p>Revision och kontroll av<br>EU-medel</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h3>8 Revision och kontroll av EU-medel</h3>
<h4>8.1 Europeiska revisionsrättens<br>rapporter för verksamhetsåret<br>1996</h4>
<h5>8.1.1 Bakgrund</h5>
<p>Regeringen aviserade i prop. 1994/95:40 att riksda-<br>gen kommer att informeras om hur regeringen agerar<br>med anledning av den Europeiska revisionsrättens<br>årsrapporter. En redovisning avseende verksamhets-<br>året 1995 gjordes i förra årets ekonomiska vårpropo-<br>sition (1996/97:150).</p>
<p>Revisionsrätten svarar för den externa revisionen<br>inom EU och avger i november varje år en årsrapport<br>i vilken rätten redovisar sina iakttagelser från sin<br>granskning av hur EU-budgeten genomförts. Från<br>och med rapporten avseende 1996 ingår den s.k. re-<br>visionsförklaringen som en andra volym av rappor-<br>ten. I revisionsförklaringen lämnas ett utlåtande över<br>om redovisningen varit rättvisande och om de un-<br>derliggande transaktionerna varit lagliga och korrek-<br>ta. Vidare kan rätten närhelst den så önskar avge s.k.<br>särskilda rapporter.</p>
<p>Årsrapporten innehåller iakttagelser rörande fi-<br>nansiell förvaltning inom de olika sektorer som fi-<br>nansierar eller finansieras av EU-budgeten. De pre-<br>senterade iakttagelserna är inte heltäckande för hela<br>budgeten utan avser resultaten av olika granskningar<br>som genomförts inom respektive sektor. Gransk-<br>ningen utförs såväl hos kommissionen/berörd EU-<br>institution, som på plats i medlemsstaterna och hos<br>bidragsmottagare. Revisionsrättens årsrapport och<br>särskilda rapporter är de viktigaste underlagen för<br>rådets rekommendation till parlamentet om beviljan-<br>de av ansvarsfrihet för kommissionen.</p>
<p>I artikel 206 i Romfördraget anges bl.a. att rådet<br>och Europaparlamentet, vid sidan av kommissionens<br>upprättade räkenskaper, skall granska Revisionsrät-<br>tens årliga rapport, revisionsförklaringen och rele-<br>vanta särskilda rapporter. Parlamentet skall på re-<br>kommendation av rådet besluta om ansvarsfrihet för<br>kommissionen beträffande budgetens genomförande.</p>
<p>Sakberedningen av årsrapporten, revisionsförkla-<br>ringen m.fl. rapporter avseende beviljande av an-<br>svarsfrihet sker i rådets budgetkommitté och beslutas<br>slutligen av Ekonomi- och finansministerrådet<br>(Ekofin-rådet). För år 1996 behandlades rekommen-<br>dationen till parlamentet i Ekofin-rådet den 9 mars<br>1998. Parlamentet har ej följt rådets rekommenda-<br>tion avseende beviljande av ansvarsfrihet för genom-<br>förande av budgeten för år 1996. Parlamentet har<br>dock inte avslagit ansvarsfrihet. Istället har man be-<br>slutat att skjuta upp ställningstagande till ansvarsfri-<br>het i avvaktan på att kommissionen vidtar vissa åt-<br>gärder som parlamentet begärt.</p>
<p>Regeringen redovisar i föreliggande proposition,<br>dels vissa förändringar som Amsterdamfördraget in-<br>nebär för Revisionsrätten, dels innehållet i rapporte-<br>ringen, dels hur regeringen från svensk sida agerat<br>vid behandlingen av rättens rapport och bedömning-<br>en av iakttagelserna som avser Sverige.</p>
<h5>8.1.2 Amsterdamfördraget</h5>
<p>Inom ramen för regeringskonferensen som avslutades<br>i Amsterdam gjordes vissa tillägg och ändringar i de<br>delar av EU-fördraget som rör Revisionsrätten. De<br>viktigaste förändringarna var att Revisionsrätten gavs<br>fördragsfäst rätt att föra talan inför EU-domstolen<br>för att tillvarata sina intressen. Vidare fastlades i för-<br>draget att Revisionsrätten inom ramen för sin<br>granskning skall rapportera alla fall av oegentlighe-<br>ter. Vad gäller Revisionsrättens tillgång till informa-<br>tion som innehas av Europeiska investeringsbanken i<br>dess förvaltning av gemenskapsmedel skall denna<br>regleras i en överenskommelse mellan rätten, banken<br>och kommissionen. Ett tillägg gjordes innebärande<br>att rådet och Europaparlamentet inom ramen för be-<br>viljandet av ansvarsfrihet för kommissionen skall<br>granska även revisionsförklaringen och att denna<br>skall publiceras i Europeiska gemenskapernas offici-<br>ella tidning.</p>
<p>205</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<h5>8.1.3 Utgångspunkter för Sveriges<br>agerande</h5>
<p>Ett effektivt och korrekt användande av gemen-<br>skapsmedlen är en prioriterad fråga för Sverige i EU-<br>arbetet. Regeringen lägger därför stort vikt vid Revi-<br>sionsrättens iakttagelser liksom hur kommissionen<br>tar till sig dessa. Revisionsrättens årsrapport är vä-<br>sentlig för att bedöma hur EU:s budget använts och<br>hur gemenskapspolitiken genomförts.</p>
<p>Det finns en mängd skäl till att stödja strävandena<br>inom EU för ökad effektivitet, säker medelshante-<br>ring, stärkt kontroll och revision. Förutom att det för<br>Sverige som stor nettobidragsgivare är angeläget att<br>verka för en så ändamålsenlig och kostnadseffektiv<br>användning av gemenskapens medel som möjligt, är<br>det av avgörande betydelse för den gemensamma po-<br>litiken att medlen går till avsedda ändamål och inte<br>slösas bort på grund av dålig administration och<br>kontroll. Även legitimiteten för EU:s verksamhet kan<br>skadas om brister uppdagas och ej åtgärdas.</p>
<h5>8.1.4 Iakttagelser i rapporterna för 1996<br>och svenskt agerande i rådet</h5>
<p>Revisionsrätten har även för detta år konstaterat ett<br>stort antal exempel på otillfredsställande räken-<br>skapsmässig och finansiell förvaltning, men även för-<br>bättringar i förhållande till föregående år redovisas.</p>
<p>I årsrapporten (som publicerats i Europeiska ge-<br>menskapernas officiella tidning 97/C 348/01) konsta-<br>teras i huvudsak samma typ av brister som noterades<br>i föregående års rapport. De allvarligaste bristerna<br>konstateras på strukturfondsområdet. På jordbruks-<br>området redovisas förbättringar vad gäller kontroll<br>och finansiell styrning, men samtidigt noterar rätten<br>att stödnivåerna lett till onödiga utgifter och över-<br>kompensation.</p>
<p>På nästan samtliga områden finns iakttagelser om<br>brister i förvaltning och kontroll som tyder på att ut-<br>vecklingen av lämpliga redovisnings- och kontrollsys-<br>tem släpar efter. Rätten konstaterar att kommissio-<br>nen har svårigheter att inom bidragssystemen<br>kontrollera unionens finanser avseende laglighet,<br>korrekthet och sund ekonomisk förvaltning. Proble-<br>men är särskilt påtagliga när det gäller strukturfon-<br>derna, men även när det gäller den gemensamma<br>jordbrukspolitiken.</p>
<p>På jordbruksområdet konstateras att en avsevärd<br>överkompensation förekommer, framförallt inom<br>spannmåls- och nötköttstödet. Överkompensationen<br>utgör inget formellt fel, men kan inte anses som ett<br>sunt utnyttjande av allmänna medel. De allvarligaste<br>bristerna finns på strukturfondsområdet. Bland an-<br>nat uppmärksammas den bristfälliga definitionen av<br>programmens mål och innehåll samt bristen på in-<br>formation om hur åtgärderna fortskrider. På bi-</p>
<p>ståndsområdet uppmärksammar rätten kommissio-<br>nens oförmåga att genomföra kontrakt i samband<br>med antagna program där åtaganden gjorts i budge-<br>ten. Som en följd av kommissionens strävan att göra<br>åtaganden för hela årsbudgeten i kombination med<br>ett stort programutbud och låg absorptionskapacitet<br>hos mottagarna har förskottsinbetalningar ackumu-<br>lerats på mottagande nationella förvaltningars kon-<br>ton. När det gäller inre åtgärder konstateras fram-<br>förallt brister i små- och medelstora företags<br>deltagande i program för forskning och teknisk ut-<br>veckling. Felaktiga utgiftsredovisningar orsakas av<br>komplexa regler och svagheter i företagens redovis-<br>ningssystem. Kommissionen uppmanas här att för-<br>enkla och förbättra sina regler. Vad gäller den admi-<br>nistrativa budgeten konstateras framförallt allvarliga<br>brister i systemet för ersättning och traktamenten till<br>ledamöter och suppleanter vid Ekonomiska och soci-<br>ala kommittén.</p>
<p>I revisionsförklaringen avstår Revisionsrätten, på<br>grund av omfattningen av de problem som uppda-<br>gats vid granskningen av underliggande transaktioner<br>i betalningarna, att avge en övergripande positiv för-<br>klaring vad gäller lagligheten och korrektheten i des-<br>sa transaktioner för 1996. Rätten har funnit att<br>5,4% av utbetalningarna varit behäftade med vä-<br>sentliga felaktigheterna (dvs sådana som har mätbar<br>effekt på beloppen för de underliggande transaktio-<br>nerna), och att man ej kunnat bedöma 4,3% av be-<br>talningarna överhuvudtaget.</p>
<p>Rätten noterar dock att en rad förbättringar skett<br>framförallt inom jordbruksområdet. Kommissionen<br>har också infört bestämmelser på strukturfondsom-<br>rådet som väntas leda till förbättringar.</p>
<p>Utöver årsrapporten och revisionsförklaringen be-<br>aktas vid ansvarsfrihetsprövningen avseende 1996<br>åtta särskilda rapporter som rätten avgivit samt rap-<br>porterna avseende den ekonomiska förvaltningen<br>under budgetåret 1996 vid Europeiska fonden för<br>förbättring av levnads- och arbetsvillkor<br>(Dublinfonden) och vid Europeiskt centrum för ut-<br>veckling av yrkesutbildning.</p>
<p>Kommissionen har i sitt svar på iakttagelserna re-<br>agerat positivt på många av rättens påpekanden. Den<br>medger ofta behovet av att vidta åtgärder och anger i<br>vissa fall exakta avsikter vad gäller åtgärder. Kom-<br>missionen strävar också efter att lösa många av de<br>problem och svagheter som rätten anför genom att<br>fullfölja SEM 2000-initiativet, Sound and Efficient<br>Management, kommissionens program för att för-<br>bättra den finansiella kontrollen och styrningen av<br>gemenskapsmedel.</p>
<p>Ekonomi- och finansministerrådet beslutade att<br>rekommendera Europaparlamentet att bevilja kom-<br>missionen ansvarsfrihet, men tillfogade i vanlig ord-<br>ning en lång rad kommentarer om vilka åtgärder<br>som måste vidtas inom varje sektor.</p>
<p>Sverige anser att de iakttagelser rätten gjort är vik-<br>tiga och att det är mycket viktigt att de åtgärdas. I</p>
<p>206</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>arbetet med att ta fram en rekommendation till par-<br>lamentet har Sverige strävat efter att rådet drar ope-<br>rativa slutsatser som ställer krav på berörda parter<br>att vidta åtgärder.</p>
<p>Även om Revisionsrätten visat på allvarliga brister<br>inom många områden är de enligt vår uppfattning<br>inte av en sådan art att kommissionen inte borde be-<br>viljas ansvarsfrihet. Kommissionen visar en konstruk-<br>tiv attityd i hanteringen av de brister som konstate-<br>rats. Den rekommendation rådet avgivit till<br>parlamentet avspeglar väl de svenska ståndpunkterna<br>i frågan.</p>
<h5>8.1.5 Bedömning av iakttagelser rörande<br>Sverige i årsrapporten</h5>
<p>Årsrapporten för 1996 avser Sveriges andra med-<br>lemsår i den europeiska unionen och Sverige om-<br>nämns precis som förra året relativt sparsamt i rap-<br>porten. I tre konkreta fall omnämns Sverige explicit.<br>En not om hur Sverige bedömer kritiken och vilka<br>åtgärder som vidtagits har sänts till kommissionen.<br>Detta görs av samtliga medlemsländer i syfte att<br>kommissionen skall kunna göra en samlad redogö-<br>relse över vilka åtgärder som vidtas till följd av rät-<br>tens iakttagelser. En kortfattad redogörelse för de<br>iakttagelser som rör Sverige och den not Sverige<br>överlämnat till kommissionen följer.</p>
<p>Revisionsrätten konstaterar fördröjningar i ge-<br>nomförandet av mål 6 i Sverige. Man noterar att en-<br>dast en förskottsbetalning gjorts och att inga medel<br>därefter rekvirerats per den 31 december 1996. Vida-<br>re konstaterar man att de faktiska utgifterna var<br>mycket låga i förhållande till berättigade utgifter.</p>
<p>Det bör understrykas att Revisionsrättens iaktta-<br>gelser inte innehåller några uppgifter om felaktighe-<br>ter. Vad rätten konstaterar är bland annat att ingen<br>ansökan om betalning, utöver det första förskottet,<br>från regionala fonden hade inkommit per den 31 de-<br>cember 1996 och att den första utbetalningen till en<br>slutlig stödmottagare ägde rum först i juli 1996. Där-<br>efter har såväl andra förskottet för år 1995 som förs-<br>ta och andra förskottet för år 1996 rekvirerats. Det<br>sammanlagda beloppet som rekvirerats från regio-<br>nala fonden för mål 6 uppgår för närvarande till<br>35 827 miljoner ecu. För mål 6 hade per oktober<br>1997 beslut fattats om 48 procent av den totala ra-<br>men för 1995-1999 och i december samma år hade<br>19 procent av medelsramen betalats ut. Dessa siffror<br>visar att Revisionsrättens iakttagelser hade sin grund<br>i att programmen startade sent och allmänt sett be-<br>hövde en igångkörningsperiod för att kunna fungera<br>enligt planerna.</p>
<p>Den andra iakttagelsen som görs beträffande Sve-<br>rige är att personal inom den offentliga sektorn<br>(sjukhus) erhållit utbildning inom ramen för mål 4,<br>vilket normalt inte är stödberättigande kostnader.</p>
<p>Kommissionen uppmanas i detta sammanhang av<br>rätten att klarlägga om sådana utgifter berättigar till<br>stöd.</p>
<p>Det skall först klargöras att rätten inte riktar nå-<br>gon kritik mot Sverige, som av kommissionen med-<br>givits ett undantag för den offentliga sektorn (vård<br>och omsorg). I Sveriges samlade programplanerings-<br>dokument för mål 4 fastställs att 15% av medlen kan<br>avsättas till utbildning av arbetstagare i små och<br>medelstora företag inom den allmänna hälso- och<br>sjukvården på regional och lokal nivå. Regeringen<br>poängterade i förhandlingarna med kommissionen<br>om mål 4 just jämställdhetsaspekten och det faktum<br>att den offentliga vården är konkurrensutsatt. Även<br>det faktum att offentliganställda i Sverige kan sägas<br>upp betonades.</p>
<p>I revisionsförklaringen gör rätten den tredje iakt-<br>tagelsen avseende Sverige. Man konstaterar att den<br>felaktiga behandlingen vad gäller under- och över-<br>skott vid lagring av socker lett till att ett tillräckligt<br>underlag om användningen av gemenskapsmedel ej<br>kunnat tillhandahållas.</p>
<p>Systemet för lagerersättning för socker innebär att<br>företaget får ersättning varje månad för de kvantite-<br>ter av socker som lagras i lagerlokaler och silor. En-<br>ligt förordning (EEG) nr 1998/78 artikel 16 skall dif-<br>ferenser som uppstått föranleda en justering av<br>ersättningsbeloppet. Ungefär vart tredje år töms och<br>rengörs silorna och då upptäcks eventuella differen-<br>ser mellan redovisad och faktisk kvantitet. Dessa dif-<br>ferenser har justerats i företagets lagersaldon per den<br>30 september varje år, men inte redovisats av företa-<br>get till Jordbruksverket (den betalningsansvariga<br>myndigheten) varför inga åtgärder vidtagits från ver-<br>kets sida.</p>
<p>Numera ingår i berörda myndigheters rutiner att<br>bevaka att information erhålls från företaget om<br>eventuella differenser. Beträffande kontroll har en<br>riskindelning upprättats för samtliga lagerplatser.<br>Varje lagerplats kontrolleras två gånger om året och<br>varje lagertransaktion för samtliga lagerplatser kon-<br>trolleras.</p>
<h4>8.2 Kompletterande regler till EG:s<br>förordningar om strukturstöd</h4>
<h5>8.2.1 Ärendet och dess beredning</h5>
<p>Genomförandet i Sverige av EG:s regional- och<br>strukturpolitik förutsätter att EG:s förordningar om<br>stöd från strukturfonderna till viss del kompletteras<br>med nationell lagstiftning avseende framförallt tillsyn<br>och kontroll. Såvitt avser strukturrstöden inom den<br>gemensamma jordbrukspolitiken finns sådana be-<br>stämmelser i lagen (1994:1708) om EG:s förordning</p>
<p>207</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>om miljö- och strukturstöd. Motsvarande bestäm-<br>melser saknas beträffande övrigt strukturstöd.</p>
<p>Inom Regeringskansliet har en arbetsgrupp sam-<br>mansatt av företrädare för Justitiedepartementet, Fi-<br>nansdepartementet, Jordbruksdepartementet, Ar-<br>betsmarknadsdepartementet och Närings- och<br>handelsdepartementet utarbetat en promemoria med<br>förslag till hur EG:s förordningar om strukturstöd<br>kan kompletteras med nationella regler om bl.a. till-<br>syn och kontroll. Remissyttranden över promemori-<br>an har inhämtats skriftligen och vid ett möte den 19<br>februari 1998. En förteckning över remissinstanserna<br>finns i bilaga 1. Remissyttrandena och protokoll från<br>remissmötet finns tillgängliga i Jordbruksdeparte-<br>mentet (dnr Jo98/378).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 12 mars 1998 att inhämta<br>Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i<br>bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3. Rege-<br>ringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.<br>Dessutom har en redaktionell ändring gjorts i 3§, i<br>det remitterade lagförslaget.</p>
<p>1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning<br>(EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter<br>och effektivitet samt om samordningen av deras<br>verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska in-<br>vesteringsbanken och andra befintliga finansierings-<br>organs verksamheter.</p>
<h5>8.2.2 Inledning</h5>
<p>EU har som ett mål att främja ekonomiska och soci-<br>ala framsteg. Ett medel för att uppnå detta mål är att<br>stärka den ekonomiska och sociala sammanhållning-<br>en genom att minska skillnaderna mellan de olika<br>regionernas utvecklingsnivåer. EG:s regional- och<br>strukturpolitik är det viktigaste instrumentet inom<br>gemenskapen för att minska obalanserna och skill-<br>naderna i ekonomisk utveckling mellan regionerna.<br>Regional- och strukturpolitiken består av åtgärder<br>knutna till sex olika mål samt av gemenskapsinitiativ<br>och pilotprojekt.</p>
<p>De stöd och andra åtgärder som ingår i EG:s regi-<br>onal- och strukturpolitik bekostas delvis med natio-<br>nella medel och delvis med medel från EG:s struktur-<br>fonder.</p>
<h5>8.2.3 EG:s förordningar om strukturfonder</h5>
<p>EG:s strukturpolitik regleras främst av rådets förord-<br>ning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 om<br>strukturfondernas uppgifter och effektivitet samt om<br>samordningen av deras verksamheter dels inbördes,<br>dels med Europeiska investeringsbanken och andra<br>befintliga finansieringsorgans verksamheter. Denna<br>förordning kompletteras av ett antal förordningar<br>som huvudsakligen innehåller tillämpningsföreskrif-<br>ter. Av dessa förordningar är den viktigaste rådets<br>förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december</p>
<h5>8.2.4 EG:s regler om kontroll och tillsyn</h5>
<p>För att skydda EG:s finansiella intressen har rådet<br>antagit bl.a. förordning (EG, EURATOM) nr<br>2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Eu-<br>ropeiska gemenskapernas finansiella intressen och<br>förordning (EURATOM, EG) nr 2185/96 av den 11<br>november 1996 om de kontroller och inspektioner<br>på platsen som kommissionen utför för att skydda<br>Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot<br>bedrägerier och andra oegentligheter. Båda dessa<br>förordningar är tillämpliga på medel från EG:s struk-<br>turfonder.</p>
<p>Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller till-<br>syn och kontroll av medel från EG:s strukturfonder<br>följer bl.a. av artikel 23 i förordning (EEG) nr<br>4253/88. Enligt den bestämmelsen skall medlemssta-<br>terna kontrollera att de verksamheter som finansieras<br>av gemenskapen genomförs korrekt, förhindra över-<br>trädelser och vidta sanktioner mot sådana samt åter-<br>kräva medel vid överträdelser eller försummelser.</p>
<p>I förordning (EG, EURATOM) nr 2988/95 fast-<br>slås att bestämmelser om kontroller, administrativa<br>åtgärder och sanktioner skall införas av medlemssta-<br>terna i den mån det är nödvändigt för att säkerställa<br>en riktig tillämpning av gemenskapsrätten. Enligt<br>förordningen åligger det medlemsstaterna att i enlig-<br>het med nationella bestämmelser vidta nödvändiga<br>åtgärder för att säkerställa att sådana transaktioner<br>som berör gemenskapernas finansiella intressen följer<br>reglerna och att de verkligen äger rum.</p>
<p>Kontrollåtgärderna skall vara anpassade till varje<br>sektors särdrag och vara proportionella i förhållande<br>till de eftersträvade målen.</p>
<p>I förordning (EURATOM, EG) nr 2185/96 fast-<br>ställs de ytterligare bestämmelser som är tillämpliga<br>på administrativa kontroller och inspektioner på<br>platsen som utförs av kommissionen för att skydda<br>gemenskapernas finansiella intressen mot oegentlig-<br>heter. Med oegentligheter avses varje överträdelse av<br>en bestämmelse i gemenskapsrätten som är följden av<br>en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk<br>aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till<br>en negativ effekt för gemenskapernas allmänna bud-<br>get eller budgetar som de förvaltar. Den negativa ef-<br>fekten kan vara antingen en otillbörlig utgift eller ett<br>bortfall av inkomster.</p>
<p>Kontroller och inspektioner på platsen får enligt<br>förordning (EURATOM, EG) nr 2185/96 utföras av<br>kommissionen hos de ekonomiska aktörer som har</p>
<p>208</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>begått oegentligheten. De kan också riktas mot per-<br>soner som har deltagit i genomförandet av oegentlig-<br>heten och mot dem som är skyldiga att stå till svars<br>för oegentligheten eller förhindra att den begås. För<br>att underlätta för kommissionen att utföra dessa<br>kontroller och inspektioner på platsen skall de eko-<br>nomiska aktörerna lämna tillträde till lokaler, mark-<br>områden, transportmedel och andra platser som an-<br>vänds yrkesmässigt. Vidare kan kommissionen, i den<br>mån det är strikt nödvändigt för att fastställa att en<br>oegentlighet har förekommit, utföra kontroller och<br>inspektioner på plats hos andra berörda ekonomiska<br>aktörer för att få tillgång till uppgifter av betydelse<br>vad beträffar de omständigheter som är föremål för<br>kontroll.</p>
<p>Kommissionens kontrollanter är skyldiga att följa<br>de förfaranderegler som finns i den berörda med-<br>lemsstatens lagstiftning, om inte annat följer av till-<br>lämplig gemenskapsrätt. De får använda samma<br>hjälpmedel vid kontrollen som de nationella admi-<br>nistrativa kontrollanterna och får bl.a. ta kopior av<br>handlingar av betydelse. Om de ekonomiska aktö-<br>rerna motsätter sig kontroll eller inspektion på plat-<br>sen, skall den berörda medlemsstaten, med tillämp-<br>ning av nationella bestämmelser, lämna kommis-<br>sionens kontrollanter det biträde de behöver så att<br>deras kontroller och inspektioner på platsen kan full-<br>göras.</p>
<p>1 § rättegångsbalken även hos annan än den som<br>skäligen kan misstänkas för brottet.</p>
<p>Enligt lagen får tillsynsmyndigheten meddela de<br>förelägganden som behövs för att tillämpliga regler<br>skall efterlevas och ta del av de handlingar och upp-<br>lysningar som behövs för tillsynen. Polisen skall på<br>begäran lämna den hjälp som behövs för tillsynen.<br>Rätten till tillträde och rätten att ta del av handlingar<br>och upplysningar gäller även för EG:s institutioner<br>och av institutionerna utsända inspektörer. Lagen<br>innehåller även bestämmelser om rätt att ta ut avgift<br>för tillsynen samt om ränta. Beslut enligt lagen får<br>överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Vilka myndigheter som är tillsynsmyndigheter be-<br>slutas av regeringen. Inom jordbrukssektorn har så-<br>väl Statens jordbruksverk som länsstyrelserna utpe-<br>kats som ansvariga för tillsynen.</p>
<h5>8.2.6 Lagstiftningsfrågor</h5>
<p>Regeringens förslag: För att EG:s regional- och<br>strukturpolitik skall kunna verkställas fullt ut skall<br>lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö-<br>och strukturstöd utvidgas till att omfatta även de<br>strukturstöd som inte innefattas i den gemensamma<br>jordbrukspolitiken.</p>
<h5>8.2.5 Svenska lagregler om kontroll och<br>tillsyn</h5>
<p>För de strukturstöd som ingår i den gemensamma<br>jordbrukspolitiken finns i lagen (1994:1708) om<br>EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd<br>kompletterande nationella bestämmelser om bl.a.<br>tillsyn och kontroll. Av lagens tredje paragraf fram-<br>går vilka befogenheter nationella tillsynsmyndigheter<br>har vid kontroll och tillsyn.</p>
<p>Tillsynsmyndigheterna har rätt att få tillträde till<br>områden, anläggningar, byggnader, lokaler och and-<br>ra utrymmen som används i samband med hantering<br>av jordbruksprodukter. Lagen förutsätter inte att det<br>finns någon misstanke om oegentligheter för att kon-<br>troll skall kunna få ske. Att tillsynsmyndighetens<br>möjlighet till tillträde är hänförlig till utrymmen som<br>används i samband med hantering av jordbrukspro-<br>dukter innebär att kontrollen även till viss del kan<br>ske hos annan än den som mottagit stöd. Som exem-<br>pel kan nämnas att stickprovskontroller kan ske på<br>slakterier.</p>
<p>Lagen ger inte någon möjlighet till tillträde för till-<br>synsmyndigheten i andra utrymmen, till exempel för<br>att eftersöka handlingar hos en revisor. Vid miss-<br>tanke om allvarlig brottslighet finns vissa starkt be-<br>gränsade möjligheter till husrannsakan enligt 28 kap.</p>
<p>Promemorians förslag: Förslaget överensstämmer i<br>huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som ytt-<br>rat sig tillstyrker eller har inte någon erinran mot för-<br>slaget. Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i<br>Stockholms län och Statens jordbruksverk har läm-<br>nat synpunkter på utformningen av författningstex-<br>ten.</p>
<p>Jordbruksverket har vidare anfört att lagen bör<br>omfatta även nationella jordbruksstöd inom stödom-<br>rådena 1-3. Jordbruksverket har också påpekat att<br>regler om återbetalningsskyldighet bör införas i la-<br>gen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: EG:s förordningar<br>om strukturstöd är till alla delar bindande och direkt<br>tillämpliga i alla medlemsstater. Av detta följer att<br>förordningarna gäller som svensk rätt. För att vissa<br>av förordningarna skall kunna tillämpas förutsätts<br>dock kompletterande nationella regler. De komplet-<br>terande reglerna är i huvudsak av två olika slag.</p>
<p>En kategori av utfyllande regler är bestämmelser<br>om på vilket sätt Sverige skall utnyttja de möjligheter<br>att lämna stöd som ryms inom EG:s strukturpolitik<br>och om verkställighet av stödgivningen. För att detta<br>behov skall kunna tillgodoses behövs inte något<br>lagstöd eftersom det är fråga om för den enskilde<br>gynnande föreskrifter. I viss utsträckning behövs<br>emellertid kompletterande regler av annat slag, fram-</p>
<p>209</p>
<p>PROP. 1997/98:150</p>
<p>för allt avseende tillsyn och kontroll. Dessa regler är<br>av den karaktären att de måste meddelas i form av<br>lagbestämmelser.</p>
<p>För de strukturstöd som ingår i den gemensamma<br>jordbrukspolitiken finns i lagen (1994:1708) om<br>EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd<br>kompletterande nationella bestämmelser om bl.a.<br>tillsyn och kontroll samt om ränta. Lagen omfattar<br>enligt sin nuvarande lydelse bl.a. EG:s förordningar<br>om stöd till landsbygdsutveckling, s.k. mål 5b-stöd.<br>Lagens bestämmelser är, med undantag för vad som<br>där sägs om möjlighet för regeringen att föreskriva<br>om avgifter, av betydelse också för de strukturstöd<br>som inte är en del av genomförandet av den gemen-<br>samma jordbrukspolitiken. Samma reglering av till-<br>syn och kontroll bör gälla för allt strukturstöd. Rege-<br>ringen föreslår därför att lagen ändras till att omfatta<br>även strukturstöd utanför ramen för den gemen-<br>samma jordbrukspolitiken.</p>
<p>Genom den föreslagna utvidgningen ges till-<br>synsmyndigheterna de befogenheter som är nödvän-<br>diga för att tillsyn och kontroll skall kunna utövas<br>gentemot mottagare av alla former av strukturstöd.<br>Motsvarande rätt till tillträde och att ta del av hand-<br>lingar ges också till EG:s institutioner och av institu-<br>tionerna utsända inspektörer.</p>
<p>Tillsynsmyndigheternas möjligheter att besluta om<br>återbetalning av stöd är en fråga som regeringen av-<br>ser att reglera i förordning.</p>
<p>Regeringen avser att i ett senare sammanhang se<br>över frågan om möjligheter för tillsynsmyndigheterna<br>att i samband med kontroll få tillträde till även andra<br>lokaler än dem som omfattas av lagens bemyndigan-<br>de. Även frågan om kontroll av nationella stöd ford-<br>rar ytterligare överväganden.</p>
<h4>Bilaga 1</h4>
<p>Förteckning över remissinstanserna</p>
<p>Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts<br>av Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stock-<br>holm, Rikspolisstyrelsen, Statskontoret, Riksrevi-<br>sionsverket, Statens jordbruksverk, Arbetsmarknads-<br>styrelsen, NUTEK, Länsstyrelsen i Blekinge län,<br>Länsstyrelsen Värmland och Beslutsgruppen Mål 5b<br>Gävle/Dala.</p>
<p>Svenska EU-programkontoret, Länsstyrelsen i Väs-<br>terbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län,<br>Beslutsgruppen Mål 2 Bergslagen, Beslutsgruppen<br>Mål 2 Fyrstad, Beslutsgruppen Mål 5b Sydöstra Sve-<br>rige, Beslutsgruppen Mål 6 Norrbotten och Besluts-<br>gruppen Mål 6 Jämtland har inga synpunkter eller<br>avstår från att avge yttrande.</p>
<h5>8.2.7 Ikraftträdande m.m.</h5>
<p>Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1998. Den<br>befogenhet tillsynsmyndigheterna ges enligt lagen att<br>utföra kontroller m.m. kommer att omfatta även<br>stödprojekt som har påbörjats eller helt genomförts<br>före ikraftträdandet. Några övergångsbestämmelser<br>behövs därför inte.</p>
<p>I anledning av de föreslagna lagändringarna ökas<br>antalet situationer när polisen har skyldighet att på<br>begäran lämna hjälp vid tillsyn. Hittills har polisens<br>hjälp behövts tas i anspråk bara vid något enstaka<br>tillfälle. De ytterligare insatser som kan komma i frå-<br>ga torde totalt sett komma att bli av liten omfattning<br>och bedöms kunna ske inom befintliga resursramar.</p>
<h4>Bilaga 2</h4>
<h5>Lagrådets yttrande</h5>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-25</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justiti-<br>erådet Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin<br>Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 12 mars 1998<br>(Jordbruksdepartementet) har regeringen beslutat<br>inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om<br>ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar<br>om miljö- och strukturstöd.</p>
<p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hov-<br>rättsassessorn Mats Wiberg.</p>
<p>Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrå-<br>det:</p>
<p>Lagen om EG:s förordningar om miljö- och struktur-<br>stöd, som hittills har sikte enbart på jordbrukspoliti-<br>ken, föreslås utvidgad till att avse stöd från alla EG:s<br>strukturfonder i syfte att möjliggöra tillsyn och kon-<br>troll av stöden.</p>
<p>Såvitt framgått vid föredragningen är de områden<br>som regleras i nuvarande andra stycket 4-6 sådana av<br>gemenskapen prioriterade mål för strukturfonderna<br>som återfinns i EG:s förordningar. De skulle därmed<br>i fortsättningen ingå i den vidare definition som före-<br>slås intagen i punkt 4 och kan därför upphävas.</p>
<p>Lagrådet ifrågasätter emellertid om inte den före-<br>slagna punkten 4, som har ett mera övergripande syf-<br>te än de föregående punkterna, borde placeras som<br>punkt 1 för att därigenom rangordna digniteten<br>mellan bestämmelserna.</p>
<p>210</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Inledning...................................................................................7</p>
<p>1.1 Tillväxtutsikter för den svenska ekonomin..............7</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden...........................9</p>
<p>2 Internationell utveckling..........................................................14</p>
<p>2.1 Asienkrisen och dess inverkan på prognosen..........14</p>
<p>2.2 Utsikterna för den globala ekonomin.....................15</p>
<p>2.2.1 Utvecklingen i Förenta staterna..............................15</p>
<p>2.2.2 Utvecklingen i Japan och vissa asiatiska</p>
<p>tillväxtekonomier...................................................16</p>
<p>2.2.3 Utvecklingen i EU..................................................16</p>
<p>2.2.4 Utvecklingen i Norden och Östersjöområdet.........18</p>
<p>3 Kapitalmarknaderna...............................................................20</p>
<p>3.1 Utvecklingen i omvärlden......................................20</p>
<p>3.2 Utvecklingen i Sverige............................................21</p>
<p>4 Utrikeshandeln........................................................................24</p>
<p>4.1 Varuhandeln..........................................................24</p>
<p>4.2 Bytesbalansen........................................................26</p>
<p>5 Näringslivets produktion.........................................................27</p>
<p>5.1 Industrin................................................................27</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamhet..............................................29</p>
<p>6 Arbetsmarknad.......................................................................30</p>
<p>7 Löner......................................................................................35</p>
<p>8 Inflation..................................................................................38</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och privat konsumtion...........................41</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster............................................41</p>
<p>9.2 Privat konsumtion.................................................42</p>
<p>10 Investeringar...........................................................................44</p>
<p>10.1 Näringslivets investeringar.....................................44</p>
<p>10.2 Bostäder.................................................................45</p>
<p>10.3 Lagerinvesteringar.................................................46</p>
<p>11 Den offentliga sektorn.............................................................47</p>
<p>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn....................47</p>
<p>11.2 Den statliga sektorn...............................................49</p>
<p>11.3 Allmänna pensionsfonden......................................50</p>
<p>11.4 Den kommunala sektorn........................................51</p>
<p>Appendix Känslighetsanalys av de offentliga finanserna........53</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Innehållsförteckning<br>Tabeller</p>
<p>1.1 Prognosförutsättningar.............................................9</p>
<p>1.2 Nyckeltal..................................................................9</p>
<p>1.3 Försörjningsbalans.................................................11</p>
<p>1.4 Finansiellt sparande................................................11</p>
<p>1.5 De offentliga finanserna.........................................12</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt per region..........................................14</p>
<p>2.2 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet.........................18</p>
<p>3.1 Betalningsbalansen.................................................22</p>
<p>3.2 Ränte och valutaantaganden..................................23</p>
<p>4.1 Svensk export till olika regioner 1997....................24</p>
<p>4.2 Export och import av varor....................................25</p>
<p>4.3 Bytesbalansen.........................................................26</p>
<p>5.1 Näringslivets produktion........................................27</p>
<p>5.2 Nyckeltal för industrin...........................................28</p>
<p>5.3 Byggnadsverksamhet..............................................29</p>
<p>6.1 Arbetsmarknad.......................................................30</p>
<p>6.2 Sysselsättning i olika branscher..............................31</p>
<p>6.3 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska</p>
<p>åtgärder..................................................................32</p>
<p>7.1 Timlöner................................................................35</p>
<p>7.2 Arbetskraftskostnad per anställd i näringslivet</p>
<p>enligt OECD..........................................................36</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling.......................................38</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion</p>
<p>och sparande..........................................................41</p>
<p>10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren......................44</p>
<p>10.2 Övriga näringslivets investeringar...........................45</p>
<p>11.1 Justering av den offentliga sektorns finansiella</p>
<p>sparande till ENS-definition...................................47</p>
<p>11.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande...........48</p>
<p>11.3 Statens finansiella sparande, lånebehov</p>
<p>och statsskuld.........................................................50</p>
<p>11.4 Kommunsektorns finanser......................................51</p>
<p>11.5 Delsektorernas konsumtion och</p>
<p>transfereringsutgifter..............................................52</p>
<p>Al 1.1 Förändring av BNP-gap och finansiellt sparande....53</p>
<p>Al 1.2 Beräknad förändring av finansiellt sparande i</p>
<p>förhållande till förändring i BNP............................53</p>
<p>Al 1.3 Konjunktura vmattning...........................................54</p>
<p>A11.4 Sämre lönebildning.................................................55</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Diagram 1.1 BNP-utveckling........................................................7</p>
<p>I. 2 Bidrag till BNP-tillväxt..........................................11</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt i Förenta staterna, Japan och EU.......14</p>
<p>2.2 Valuta- och aktiekursutveckling i Asien.................15</p>
<p>2.3 Konsumentprisutveckling.......................................16</p>
<p>2.4 Underskott i de offentliga finanserna.....................17</p>
<p>2.5 Företagens och hushållens förtroende i EU............17</p>
<p>2.6 Real BNP-tillväxt i Östersjöområdet......................19</p>
<p>3.1 1 O-årsräntor i USA och Tyskland...........................20</p>
<p>3.2 Europeiska korträntor (3 mån)..............................21</p>
<p>3.3 Kronindex..............................................................21</p>
<p>3.4 Ränteutvecklingen i Sverige...................................22</p>
<p>4.1 Export-, världsmarknads- och</p>
<p>marknadsandelstillväxt för bearbetade varor.........25</p>
<p>5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet</p>
<p>i Sverige relativt 14 OECD-länder..........................28</p>
<p>5.2 Industrins bruttoöverskottsandel...........................28</p>
<p>6.1 Antal nyanmälda lediga platser och</p>
<p>antal sysselsatta.....................................................31</p>
<p>6.2 Sysselsatta och arbetskraftsutbud...........................33</p>
<p>6.3 Öppet arbetslösa och personer i konjunktur-<br>beroende arbetsmarknadspolitiska åtgärder...........33</p>
<p>6.4 Befolkningen i arbetsför ålder uppdelad</p>
<p>på grupper.............................................................33</p>
<p>7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet.............36</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling enligt KPI......................39</p>
<p>9.1 Privat konsumtion och disponibel inkomst</p>
<p>per invånare...........................................................42</p>
<p>9.2 Hushållens netto- och förmögenhetssparkvot........43</p>
<p>10.1 Investeringar som andel av BNP............................44</p>
<p>10.2 Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter.... 46</p>
<p>II. 1 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........47</p>
<p>11.2 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter......49</p>
<p>11.3 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld</p>
<p>och nettoskuld.......................................................49</p>
<p>11.4 Kommunsektorns bruttoproduktion</p>
<p>och konsumtion.....................................................52</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h3>Svensk ekonomi</h3>
<h5>Förord</h5>
<p>I denna bilaga till 1998 års ekonomiska vårproposi-<br>tion görs en bedömning av den internationella och<br>den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2001.</p>
<p>Bedömningen av den internationella utvecklingen<br>grundar sig till stora delar på prognoser gjorda av<br>Finansdepartementets internationella avdelning. Be-<br>skrivningen av den svenska ekonomin baseras främst<br>på underlag från Statistiska centralbyrån och den<br>prognos som Konjunkturinstitutet publicerade den<br>25 mars 1998. Ansvaret för bedömningarna åvilar<br>dock helt Finansdepartementets ekonomiska avdel-<br>ning.</p>
<p>Beräkningar för åren 1999 till 2001 har gjorts<br>med stöd av Konjunkturinstitutets modeller KOS-<br>MOS och FIMO och är betingade av att ett antal<br>förutsättningar är uppfyllda.</p>
<p>lingen blir i enlighet med den som anges av arbets-<br>marknadens parter bedöms den svenska ekonomin<br>ändå utvecklas så pass starkt att tillväxten 1998 och<br>1999 blir ca 3 % per år. Tillväxtens sammansättning<br>förändras jämfört med de senaste två åren. Den in-<br>hemska efterfrågan kommer att ge stora bidrag till<br>tillväxten. Nettoexporten, som under recessions- och<br>budgetkonsolideringsåren har varit tillväxtmotor i<br>den svenska ekonomin, kommer under tidsperioden<br>fram till 2001 att stå för en avsevärt mindre andel av<br>tillväxten. Den samlade efterfrågan riktas därför i<br>högre grad än tidigare mot arbetsintensiv verksam-<br>het, vilket i sin tur bidrar till en bättre sysselsättnings-<br>utveckling.</p>
<p>DIAGRAM 1.1</p>
<p>BNP-utveckling</p>
<p>Procent</p>
<p>BNP årlig förändring</p>
<p>BNP säsongrensat förlopp</p>
<p>Index</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-16.png" style="width:370pt;height:159pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-17.png" style="width:4pt;height:136pt;"/>
<p>beräknat i budgetpropositionen för 1998, vilket till<br>viss del kan förklaras av att den offentliga konsum-<br>tionen föll kraftigare än förväntat. Aktivitetsnivån i<br>ekonomin ökade gradvis under loppet av 1997 och<br>var i slutet av året mycket hög (se diagram 1.1). Un-<br>der 1998 förväntas, bl.a. till följd av att Asienkrisen<br>leder till en svagare exporttillväxt, en viss avmattning<br>av tillväxten. Under förutsättning att löneutveckling-</p>
<p>Den internationella konjunkturen fortsätter att ut-<br>vecklas väl, även om Asienkrisen väntas dämpa till-<br>växten något i år. De första tecknen på en annal-<br>kande kris i delar av Asien visade sig förra sommaren<br>och beaktades i viss mån redan i budgetpropositio-<br>nen för 1998. Sedan dess har emellertid krisen för-<br>djupats. Vad som idag framstår som den tydligaste<br>effekten av Asienkrisen är att det globala inflations-</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>trycket har minskat. Därmed är det naturligt att<br>penningpolitiken i Förenta staterna och i Europa blir<br>något lättare än vad som annars skulle ha varit fallet.<br>I de asiatiska länderna som direkt drabbats av den<br>finansiella turbulensen, bl.a. Sydkorea, Indonesien<br>och Thailand, väntas BNP stagnera eller falla. Kon-<br>junkturutvecklingen i Förenta staterna är fortsatt<br>stark även om tillväxten under de kommande åren<br>inte blir lika hög som under 1997. Tillväxtutsiktema<br>i Europa är överlag ljusa, bl.a. som en följd av den<br>höga dollarkursen och en förhållandevis lätt pen-<br>ningpolitik samtidigt som effekten av Asienkrisen på<br>tillväxten bedöms bli relativt liten. Även de nordiska<br>ekonomierna, som är viktiga exportmarknader för<br>Sverige, växer mycket snabbt.</p>
<p>Den kapitalflykt som skett från de drabbade asia-<br>tiska länderna till ”säkra” marknader i Europa och<br>Förenta staterna har tillsammans med förväntningar<br>om lägre framtida inflation resulterat i mycket låga<br>räntenivåer i OECD-området. Ett uttryck för detta är<br>att den tyska 10-årsräntan, liksom den svenska, för<br>närvarande ligger på lägre nivåer än vad som har re-<br>gistrerats under de senaste 35 åren. Kronan för-<br>svagades under hösten, men har under den senaste<br>tiden stärkts.</p>
<p>Under 1997 ökade exporten av varor och tjänster<br>med hela 12,8 % , vilket vid en historisk jämförelse<br>är en mycket hög ökningstakt. I år väntas exporttill-<br>växten, bl.a. till följd av Asienkrisen, mattas av be-<br>tydligt och under loppet av året förutses endast en<br>blygsam uppgång. Tudelningen av den svenska eko-<br>nomin i en mycket expansiv exportsektor och en<br>dämpad hemmasektor avtog förra året och den ut-<br>vecklingen fortsätter framöver. Den privata konsum-<br>tionen stimuleras av att hushållen kan förvänta sig en<br>god utveckling av de disponibla inkomsterna efter tre<br>år av fallande reala inkomster samtidigt som räntor-<br>na är låga och tillgångspriserna, och därmed hus-<br>hållens förmögenheter, är förhållandevis höga. Det<br>låga ränteläget och den goda konjunkturutvecklingen<br>bidrar till ett gynnsamt investeringsklimat och inves-<br>teringarna väntas stiga relativt kraftigt framöver.</p>
<p>Arbetsmarknadsläget förbättrades under andra<br>halvåret 1997. Under denna period föll den öppna<br>arbetslösheten mycket kraftigt och i slutet av året var<br>nivån drygt 1,5 procentenhet lägre än ett år tidigare.<br>Den snabba nedgången beror på en ökad privat sys-<br>selsättning, högt deltagande i kunskapslyftet och att<br>tillfällig avgångsersättning till personer mellan 60-64<br>år reducerade arbetsutbudet. Den senaste tiden har<br>inkommande statistik visat att sysselsättningen ökar<br>och det finns flera indikatorer som tyder på att sys-<br>selsättningen kommer att fortsätta öka framöver.<br>Den nedgång som väntas i arbetslösheten under<br>kommande år bedöms i högre grad genereras av<br>ökad sysselsättning än vad som var fallet under<br>1997. Det resurstillskott till kommunerna som före-<br>slås i denna proposition tillsammans med den tidi-<br>gare beslutade höjningen av statsbidragen förbättrar</p>
<p>sysselsättningsläget i kommunerna. Därmed kan<br>1997 års negativa utveckling i kommunerna brytas<br>och vändas till en sysselsättningsuppgång.</p>
<p>I slutet av år 2000 beräknas den öppna arbetslös-<br>heten uppgå till 4 %. För att detta skall vara möjligt<br>måste tillväxten fram till dess vara hög. På några om-<br>råden är dock osäkerheten särskilt stor:</p>
<p>Det första området är storleken på kommande års<br>löneökningar. De avtal som hittills har träffats har<br>resulterat i avtalsmässiga löneökningar, som ligger på<br>en lägre nivå än vad många bedömare tidigare för-<br>väntat sig. Föreliggande prognos baseras på förut-<br>sättningen att löneglidningen, inom de områden där<br>avtal har tecknats, blir så stor som parterna själva<br>har angivit. På de områden där avtal ännu inte är<br>klara, antas de totala löneökningarna (dvs. inklusive<br>löneglidning) bli lika stora som på de områden där<br>avtal tecknats inklusive den av parterna angivna lö-<br>neglidningen. Under dessa omständigheter begränsas<br>de genomsnittliga löneökningarna till ca 3 % per år.<br>Detta skapar förutsättningar för en expansiv pen-<br>ningpolitik och en stark sysselsättningstillväxt.</p>
<p>Det andra området med stor osäkerhet är utveck-<br>lingen av den internationella konjunkturen och effek-<br>ten på världsekonomin av Asienkrisen. Prognosen<br>vilar på bedömningen att de reala återverkningarna<br>av Asienkrisen i Europa och Förenta staterna blir re-<br>lativt begränsade vad avser den ekonomiska utveck-<br>lingen 1999 och framåt samt att den japanska eko-<br>nomin gradvis återhämtar sig. I de drabbade asiatis-<br>ka länderna antas de försvagade valutorna leda till en<br>kraftig exportuppgång så att länderna kan vända den<br>negativa tillväxttrenden redan nästa år. Utgångs-<br>punkten för prognosen är således att Asienkrisen in-<br>nebär en lägre produktionsnivå i världen i slutet av<br>1998, men att tillväxtförloppet därefter i huvudsak<br>är opåverkat av Asienkrisen.</p>
<p>Den snabbt fallande arbetslösheten under 1997<br>har överraskat många konjunktur bedömare och be-<br>dömningarna av vad som är den mest sannolika ut-<br>vecklingen under kommande år måste göras i ljuset<br>av 1997 års utveckling. Föreliggande prognos bygger<br>på antagandet att utbildningssatsningen även fram-<br>över riktas till personer som annars skulle vara öppet<br>arbetslösa. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är i vilken<br>utsträckning de grupper som idag står utanför ar-<br>betskraften träder in när sysselsättningsläget, och<br>därmed sannolikheten att få jobb, förbättras. Blir in-<br>trädet i arbetskraften högre än beräknat i prognosen<br>blir det svårare att uppnå arbetslöshetsmålet.</p>
<p>De offentliga finanserna visar överskott varje år<br>under prognosperioden efter beaktande av de förslag<br>som lämnas i denna proposition. Därmed minskar<br>den offentliga sektorns skuldsättning. Den offentliga<br>sektorns bruttoskuld som andel av BNP, definierad<br>enligt de s.k. Maastrichtkriterierna, sjunker från</p>
<p>76,9 % 1997 till 62,9 % år 2001.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h5>1.2 Utvecklingen inom olika områden</h5>
<p>Den mest turbulenta fasen av Asienkrisen förefaller<br>vara över även om situationen i vissa länder, exem-<br>pelvis Indonesien, fortfarande kan förvärras. För in-<br>nevarande år antas tillväxten falla i Asien som helhet<br>och bli mycket svag i de hårdast drabbade asiatiska<br>länderna, dvs. Thailand, Sydkorea, Filippinerna, In-<br>donesien och Malaysia. Den lägre tillväxten och de<br>förändrade konkurrensförhållanden, som följer av de<br>kraftiga deprecieringama av de drabbade ländernas<br>valutor, försämrar tillväxtförutsättningarna för öv-<br>riga världen. En viktig konsekvens av de försvagade<br>asiatiska valutorna är att inflationstrycket i resten av<br>världen lättar. Därmed kan de negativa tillväxtim-<br>pulserna motverkas av en mindre stram penningpoli-<br>tik.</p>
<p>väntas i Förenta staterna är tillräcklig för att för-<br>hindra överhettning på den amerikanska arbets-<br>marknaden. Den amerikanska styrräntan antas ligga<br>oförändrad under prognosperioden.</p>
<p>Tillväxten i den japanska ekonomin blev avsevärt<br>lägre 1997 än vad som förutsågs i budgetpropositio-<br>nen och för 1998 har tillväxten nedreviderats kraf-<br>tigt. De japanska svårigheterna beror inte endast på<br>spridningseffekter från de länder som direkt har<br>drabbats av Asienkrisen utan också på problemen i<br>den finansiella sektorn. De åtgärder som vidtagits för<br>att omstrukturera den finansiella sektorn, till-<br>sammans med att effekterna av Asienkrisen bedöms<br>klinga av, förutses leda till en tydlig återhämtning<br>från och med 1999. Risken för en sämre utveckling<br>är dock påtaglig.</p>
<p>TABELL 1.2 NYCKELTAL</p>
<p>TABELL 1.1 PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELL</p>
<p>FÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-tillväxt,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD (16|</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumentpris-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ökning, OECD (16)</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön, kostnad</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollarkurs (SEK)<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>1</sup></p></td><td>
<p>116,0</p></td><td>
<p>120,5</p></td><td>
<p>120,2</p></td><td>
<p>119,5</p></td><td>
<p>118,5</p></td><td>
<p>118,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p>
<p>Tysk långränta</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk långränta<sup>2</sup></p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk kortränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
</table>
<p>' Årsgenomsnitt.</p>
<p>10-års statsobligation, årsgenomsnitt.</p>
<p>6-månaders statsskuldväxel, årsgenomsnitt.</p>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Att Asienkrisens negativa tillväxteffekter mildras av<br>en lättare penningpolitik är mest tydligt i Förenta sta-<br>terna. Den amerikanska ekonomin har haft ihållande<br>högkonjunktur sedan 1992. Arbetslösheten har se-<br>dan dess fallit från knappt 8 % av arbetskraften till</p>
<p>4,6 % i februari i år. Samtidigt har det tillkommit ca<br>15 miljoner nya arbetstillfällen. För helåret 1997<br>ökade BNP med hela 3,7 %. Den risk för stigande<br>inflation, som många såg för ett år sedan, har emel-<br>lertid inte realiserats. Detta kan bero på att hårdare<br>internationell konkurrens, ny teknologi och högre<br>produktivitet har resulterat i att den amerikanska<br>ekonomins inflationsbenägenhet har minskat. Det är<br>dock osannolikt att tillväxten och arbetslösheten kan<br>fortsätta att utvecklas på samma sätt som under<br>1997 utan att priser och löner accelererar. Asienkri-<br>sens tillväxtdämpande effekter tillsammans med<br>dollarns appreciering mot såväl övriga OECD-<br>länders valutor som mot valutorna i de drabbade asi-<br>atiska länderna förutses leda till en viss nedväxling av<br>den amerikanska ekonomins tillväxttakt. Den kri-<br>tiska frågan är om den dämpning av tillväxten som</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec. - dec.</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec. - dec.</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivå)</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhets-<br>arbetskostnad'</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>■4.9</p></td><td>
<p>■2.2</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>3</sup></p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-</p>
<p>3</p>
<p>politiska åtgärder</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>168</p></td><td>
<p>188</p></td><td>
<p>201</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>5</sup></p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p><sup>1</sup> Årlig procentuell förändring.</p>
<p>Antal personer. Årlig procentuell förändring.</p>
<p>Andel av arbetskraften.</p>
<p>Miljarder kronor.</p>
<p><sup>5</sup> Procent av BNP.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Inom EU-området är Storbritannien det land som<br>ligger längst framme i konjunkturcykeln och tillväx-<br>ten förväntas därför mattas av från 3,3 % år 1997<br>till drygt 2 % 1998 och 1999. Irland, Spanien, Ned-<br>erländerna och Belgien är för närvarande inne i en<br>stark tillväxtfas. I Tyskland hölls tillväxten uppe un-<br>der 1997 av en stark nettoexport, medan hemma-<br>marknaden var svag. I såväl Frankrike som Italien<br>stärktes den inhemska efterfrågan föregående år. Den<br>generella bilden är att EU-området som helhet är i<br>början av en konjunkturuppgång som förväntas<br>sträcka sig över 1999. De expansiva effekterna av en<br>lätt penningpolitik och försvagade valutor, med<br>Storbritannien som ett viktigt undantag, har ännu<br>inte fått fullt genomslag på den samlade efterfrågan.<br>Den mycket strama finanspolitik, som bedrivits inom<br>EU-området, väntas bli mindre restriktiv, vilket bör<br>understödja en uppgång i den privata konsumtionen.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Därtill torde den allmänna räntenedgången sti-<br>mulera investeringarna. I Danmark, Norge och Fin-<br>land är aktivitetsnivån för närvarande mycket hög. I<br>Danmark och Norge finns också risk för överhett-<br>ning.</p>
<p>I prognosen har antagits att ett stort antal länder<br>kommer att deltaga i den monetära unionen redan<br>från starten 1999. Penningpolitiken i deltagar-<br>länderna kommer att anpassas så att övergången till<br>den monetära unionen blir smidig. För Tysklands del<br>har förutsatts att styrräntan höjs ca 0,5 procentenhe-<br>ter under 1998, samtidigt som Spanien och Italien<br>sänker sina styrräntor. Även långa räntor förutsätts<br>stiga något. Från och med nästa år övergår rätten att<br>fatta penningpolitiska beslut från de nationella cent-<br>ralbankerna till den gemensamma centralbanken<br>(ECB). Penningpolitiken liksom långränte-<br>utvecklingen kommer i framtiden att avspegla kon-<br>junkturläget och inflationsutvecklingen i hela EMU-<br>området. Mot bakgrund av de allmänt ljusa kon-<br>junkturutsikterna förutsätts att såväl de korta som de<br>långa räntorna stiger med ca en halv procentenhet<br>under 1999.</p>
<p>Sammantaget bedöms den internationella kon-<br>junkturutvecklingen leda till en tydlig avmattning i<br>världsmarknadstillväxten för svenska exportvaror<br>innevarande år. Den viktigaste anledningen är Asien-<br>krisens negativa effekter på det globala efterfråge-<br>läget. Under 1999 och 2000 ökar världsmarknads-<br>tillväxten i takt med att konjunkturläget i Europa<br>förstärks och de asiatiska ekonomierna återhämtar<br>sig.</p>
<p>De långa svenska räntorna antas påverkas av den<br>allmänna ränteuppgång, som förväntas i EU-områ-<br>det. Den mycket goda utvecklingen av den svenska<br>ekonomin, som tecknas i prognosen, med låg in-<br>flation, måttliga löneökningar och starka offentliga<br>finanser föranleder emellertid en successiv nedjuste-<br>ring av långräntemarginalen mot tyska obligationer. 1<br>slutet av 1999 antas skillnaden i ränta mellan en 10-<br>årig svensk statsobligationer och en motsvarande<br>tysk uppgå till 0,2 procentenheter. Mot denna<br>bakgrund antas också Riksbankens viktigaste<br>styrränta - den sk reporäntan - vara oförändrad<br>fram t.o.m. 2001. Kronan antas apprecieras något så<br>att TCW-index når värdet 118 i slutet av år 2000,<br>varefter kronans värde antas vara konstant enligt<br>detta index. Osäkerheten i denna bedömning är dock<br>mycket stor.</p>
<p>En post som är svår att prognostisera är utveck-<br>lingen av lönerna. Givet de utgångspunkter som an-<br>gavs ovan beräknas lönerna stiga med ca 3 % per år<br>under hela kalkylperioden. Den kanske mest kritiska<br>punkten i löneprognosen är storleken på löneglid-<br>ningen. Nya avtalskonstruktioner med större ut-<br>rymme för lokal lönefördelning, låg inflation och lå-<br>ga inflationsförväntningar, tillsammans med en väx-<br>ande insikt hos arbetsmarknadens parter om att höga<br>löneökningar slår tillbaka på sysselsättningen, är fak-</p>
<p>torer som bör verka för att löneglidningen blir mind-<br>re i framtiden.</p>
<p>Den genomsnittliga inflationen låg strax under<br>1% både 1996 och 1997. Tillfälliga faktorer, som<br>apprecieringen av den svenska kronan under 1996<br>och räntenedgången under båda åren, höll temporärt<br>tillbaka inflationen mätt med konsumentprisindex<br>(KPI). Under loppet av förra året steg inflationen och<br>inflationstakten var 1,9 % i december. I budgetpro-<br>positionen gjordes bedömningen att konsument-<br>prisindex skulle stiga med ca 1,5 % under loppet av<br>1998. Under inledningen av 1998 föll emellertid in-<br>flationen. De viktigaste orsakerna bakom nedgången<br>är främst att Asienkrisen och fallande oljepriser har<br>dämpat importprisutvecklingen samt att hyrorna,<br>som väger tungt i KPI, ökade i mycket begränsad<br>omfattning vid den senaste hyresregleringen. I ljuset<br>av den prisstatistik som inkommit hittills i år, den<br>hårda internationella prispressen, och mot bakgrund<br>av de låga löneökningar som förutsätts i prognosen<br>och sänkt tobaksskatt beräknas konsumentprisindex<br>öka med drygt 0,5 % under loppet av innevarande år<br>och med 1,5 % under loppet av nästa år. År 2000<br>och 2001 antas att inflationen sammanfaller med<br>Riksbankens mål, dvs. 2 %.</p>
<p>År 1997 var ett mycket bra exportår. Den svenska<br>exporten av varor och tjänster ökade med hela</p>
<p>12,8 % enligt nationalräkenskaperna. Den goda in-<br>ternationella utvecklingen och stora exportfram-<br>gångar inom vissa branscher är viktiga förklaringar<br>till exportutfallet. Exempelvis bidrog teleproduktin-<br>dustrin, som står för 12 % av varuexporten, med<br>drygt en tredjedel av den totala volymökningen un-<br>der året. I år väntas exportutvecklingen bli svagare<br>än under föregående år och tillväxttakten beräknas<br>sjunka till 6,3 %. Bakom denna nedgång i</p>
<p>årsgenomsnittet för exporten ligger en mycket kraftig<br>avmattning under loppet av året. Avmattningen<br>beror på att världsmarknadstillväxten går ner till<br>historiskt sett normala nivåer, bl.a. på grund av<br>Asienkrisen. Från och med nästa år förutsätts att<br>dessa negativa effekter har avklingat och att<br>exporttillväxten återigen kan öka, därtill understödd<br>av en god internationell tillväxt och ett gynnsamt<br>kostnads- och vinstläge i den svenska exportindust-<br>rin.</p>
<p>Importen steg med 11,7 % förra året, vilket var en<br>mycket kraftig uppgång i förhållande till 1996 då<br>importen ökade med 3,7 %. Den höga importtill-<br>växten 1997 förklaras dels av att exporten växte<br>snabbt och att efterfrågan i övrigt riktades mot pro-<br>dukter med högt importinnehåll, exempelvis maski-<br>ninvesteringar och varaktiga konsumtionsvaror. Va-<br>ruimporten dämpas i år, främst på grund av att ex-<br>porttillväxten avtar betydlig. Även tjänsteimporten<br>utvecklas troligen något svagare i år jämfört med fö-<br>regående år.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>TABELL 1.3 FÖRSÖRJNINGSBALANS</p>
<p>MILJARDER</p>
<p>KRONOR ___________________________________________________ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>923</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>449</p></td><td>
<p>■0.9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>134</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>■5,0</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommun</p></td><td>
<p>315</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>238</p></td><td>
<p>12.4</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-4.8</p></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl. bostäder</p></td><td>
<p>. 184</p></td><td>
<p>27,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>2.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>-23,5</p></td><td>
<p>13.1</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>-5.7</p></td><td>
<p>-8,0</p></td><td>
<p>■9.4</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>761</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>6.7</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>639</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>11.7</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1739</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Under de senaste fem åren har nettoexporten varit<br>tillväxtmotorn i den svenska ekonomin. Från och<br>med i år väntas en tydlig växling där tillväxtbidraget<br>från nettoexporten sjunker och inhemsk efterfrågan,<br>ledd av en stark investeringstillväxt och växande pri-<br>vat konsumtion, tar vid som de viktigaste till-<br>växtskapande BNP-komponenterna (se diagam 1.2).</p>
<p>skuld med ca 300 miljarder kronor. I den offentliga<br>sektorn och hushållssektorn ökar de finansiella över-<br>skotten under prognosperioden. Även företagen bi-<br>drar med ett positivt finansiellt sparande (se tabell<br>1.4)</p>
<p>TABELL 1.4 FINANSIELLT SPARANDE</p>
<p>PROCENT AV BNP</p>
<p>DIAGRAM 1.2</p>
<p>Bidrag till BNP-tillväxt</p>
<p>Procentenheter</p>
<p>■ Nettoexport</p>
<p>& Inhemsk efterfrågan</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-18.png" style="width:174pt;height:128pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>1996 1997 1398 1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>17.3</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,9</p></td><td>
<p>18,9</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>20,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt sparande</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>14.5</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>16,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta investeringar</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor'</p></td><td>
<p>-2.1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll'</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p>
<p>tt:--:—-—:---:———</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
</table>
<p>Efter beräkningsteknisk överföring till hushåll av överskott utöver de mål-<br>satta åren 2000 och 2001.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Exporten och importen växer i stort sett samma takt<br>mellan 1998 och 2001. Eftersom exporten 1997 lig-<br>ger på en nivå som är ca 140 miljarder kronor högre<br>än importnivån, växer skillnaden mellan exporten<br>och importen över tiden, dvs handelsbalansöver-<br>skottet blir allt större och väntas uppgå till ca<br>200 miljarder kronor år 2001. Till följd av detta<br>ökar även överskotten i bytesbalansen från 2,7 %,<br>som andel av BNP 1997, till 4,0 % år 2001. Under<br>4-årsperioden 1998 till 2001 bidrar överskotten i by-<br>tesbalansen till en amortering av Sveriges udands-</p>
<p>Trots sjunkande disponibelinkomster ökade den pri-<br>vata konsumtionen med 2 % år 1997. Den mycket<br>svaga tillväxten av disponibelinkomsterna, som följt i<br>spåren av budgetkonsolideringen, vänds under de<br>kommande åren och möjliggör såväl en ökning av<br>den privata konsumtionen med mellan 2 och 2,5 %<br>per år som en stigande sparkvot. Den konsum-<br>tionstillväxt som väntas under femårsperioden är<br>nästan i paritet med den uppgång som ägde rum i<br>samband med kreditmarknadsavregleringen under<br>1980-talet. Skillnaderna är emellertid slående. Under<br>1980-talet var konsumtionsuppgången i stor ut-<br>sträckning lånefinansierad. Den ökning av den pri-<br>vata konsumtionen som ligger i prognosen kan ske<br>utan att sparkvoten faller. Trots låga nominella löne-<br>ökningar är det möjligt med en god utveckling av de</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>reala disponibelinkomsterna. Förklaringen ligger i att<br>den stigande sysselsättningen ökar hushållens in-<br>komster och att reallönerna stiger som en följd av<br>den låga inflationen.</p>
<p>År 1997 föll bruttoinvesteringarna med 4,8 %.<br>Nedgången var dels en reaktion på konjunkturav-<br>mattningen under 1996, dels hänförlig till att statliga<br>infrastrukturprojekt försenats. Den ekonomiska ut-<br>veckling, som förutses i prognosen, med låga räntor,<br>hög tillväxt, god lönsamhet och god konkurrenskraft<br>i näringslivet tillsammans med de bedömningar som<br>görs i olika enkäter talar för en stark in-<br>vesteringstillväxt under de kommande åren. Ett osä-<br>kerhetsmoment utgör dock Asienkrisens effekter på<br>industriinvesteringarna. Det finns därför en risk att<br>industrin inväntar ytterligare information och senare-<br>lägger sina investeringsplaner. Efter flera år av fal-<br>lande bostadsinvesteringar väntas dessa öka under<br>kommande år. Nivån i utgångsläget är dock mycket<br>låg och trots en hög procentuell tillväxttakt är det<br>först år 2001 som investeringsvolymerna motsvarar<br>en nivå som bedöms vara en långsiktig jämviktsnivå.<br>Betydande statliga program för ekologiskt hållbara<br>investeringar och för energiomställning bidrar också<br>till den stigande investeringsaktiviteten.</p>
<p>Den statliga konsumtionen i fasta priser minskade<br>förra året med 5 %. Därmed har konsumtionsnivån<br>gått ned tre år i rad med sammanlagt ca 7,5 %. Mot<br>denna bakgrund väntas en återhämtning ske under<br>prognosperioden. Konsumtionen antas därför stiga<br>med 2,5 % i år och med ca 0,5 % nästa år. Under<br>åren 2000 och 2001 har en ökning på 0,5 % respek-<br>tive 0,5 % lagts in i kalkylerna.</p>
<p>Den kommunala konsumtionen minskade enligt<br>det preliminära utfallet för 1997 med 0,7 %. Mot<br>bakgrund av tidigare beslutade och aviserade till-<br>skott, samt de nya tillskott som föreslås i denna pro-<br>position, bedöms den kommunala konsumtionen<br>åter öka under de närmaste åren. Den kommunala<br>konsumtionen påverkas även av huvudmannskaps-<br>förändringar och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.<br>Den kommunala konsumtionen beräknas öka med i<br>genomsnitt ca 0,9 % per år under åren 1998 till<br>2001.</p>
<p>Under loppet av 1997 ljusnade läget på arbets-<br>marknaden. Den öppna arbetslösheten föll kraftigt<br>och sysselsättningen vände svagt uppåt. Givet de för-<br>utsättningar som denna prognos bygger på - låga lö-<br>neökningar, god internationell tillväxt och att ut-<br>bildningssatsningen ger avsedd effekt - kan den öpp-<br>na arbetslösheten minska till 4 % i slutet av år 2000.</p>
<p>Sysselsättningstrenden pekar nu uppåt. Antalet<br>nyanmälda lediga platser, AMS enkätundersökningar<br>och den starka tillväxten under andra halvåret 1997<br>är alla viktiga indikatorer på att sysselsättningen<br>kommer att öka. Den senaste arbetskraftsundersök-<br>ningen (AKU) från SCB visar att en uppgång redan<br>har inletts; sysselsättningen under den senaste 3-<br>månadersperioden (december, januari och februari)</p>
<p>februari) ligger över motsvarande period ett år tidi-<br>gare. Det förhållande att tillväxten framöver i högre<br>grad drivs av inhemsk efterfrågan gör att efterfrågan<br>i större utsträckning än tidigare riktas mot arbets-<br>intensiva verksamheter. Den förändrade samman-<br>sättningen innebär också att det är rimligt att anta att<br>produktivitetstillväxten blir lägre än tidigare. En vik-<br>tig bidragande orsak till en bättre sysselsättningsut-<br>veckling är att ett antal år av fallande offentliga kon-<br>sumtion bryts och vänds till en uppgång. Tillväxten<br>under de senaste åren drevs av en stark nettoexport,<br>vilket inte resulterade i så många nya arbetstillfällen<br>utan i stället i hög produktivitetstillväxt. Det bör<br>dock understrykas att om den sysselsättningstillväxt<br>som ligger i prognosen skall bli verklighet, så får inte<br>de totala löneökningarna bli högre än de 3 % per år<br>som förutsätts i denna prognos.</p>
<p>TABELL 1.5 DE OFFENTLIGA FINANSERNA</p>
<p>PROCENT AV BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>62,8</p></td><td>
<p>62,5</p></td><td>
<p>60,8</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>59,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>61,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>57,7</p></td><td>
<p>56,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>före överföring</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>3.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>■0.8</p></td><td>
<p>-1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>efter överföring</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p>
<p>efter överföring</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>71,0</p></td><td>
<p>66,8</p></td><td>
<p>62,9</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>De offentliga finanserna fortsatte att stärkas under<br>1997. Den offentliga sektorns finansiella sparande<br>visade ett underskott på 1,1 % av BNP enligt natio-<br>nalräkenskapernas redovisning. Mätt enligt de redo-<br>visningsprinciper som tillämpas inom EU uppgick<br>underskottet till 0,8 %. Så sent som 1994 motsvara-<br>de underskottet 10,3 %. I år väntas ett överskott i<br>det finansiella sparandet på 1,6 %. Därav beror<br>0,8 procentenheter på att en överföring av AP-<br>fondens fastigheter till bolagsform tillgodoräknas det<br>finansiella sparandet i nationalräkenskaperna. För<br>1999 beräknas överskottet till 0,8 %, vilket är sam-<br>ma nivå som 1998 när effekten av bolagiseringen av<br>AP-fondens fastigheter exkluderas.</p>
<p>Riksdagen har i enlighet med förslag från rege-<br>ringen lagt fast att det offentliga finansiella sparandet<br>skall uppgå till 2 % av BNP i genomsnitt över kon-<br>junkturcykeln. Anpassningen ska ske successivt via<br>ett överskott på 1,5 % år 2000 och 2,0 % år 2001.<br>Dessa mål beräknas att överträffas med 16,5 miljar-<br>der år 2000 och med 32 miljarder kronor år 2001.<br>Överskotten utöver de budgetpolitiska målen har be-<br>räkningstekniskt tillförts hushållssektorn vid beräk-<br>ningen av hushållens konsumtion och sparande. I ta-</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>bell 1.5 redovisas den offentliga sektorns finansiella<br>sparande såväl före som efter den beräkningstekniska<br>överföringen till hushållssektorn.</p>
<p>De växande finansiella överskotten medför att den<br>offentliga sektorns skulder kan amorteras under pro-<br>gnosperioden. Statsskulden beräknas, vid de målsatta<br>överskotten år 2000 och 2001, minska med ca 63<br>miljarder kronor från 1997 till 2001 och den konso-<br>liderade bruttoskulden går ned från 76,9 % av BNP<br>1997 till 62,9 % år 2001.</p>
<p>I ett appendix till kapitel 11 presenteras två be-<br>räkningar av de offentliga finansernas känslighet för<br>tillväxt vid givna skatte- och utgiftsregler. I den första<br>känslighetsanalysen förutsätts en internationell kon-<br>junkturavmattning med allmänt ökad osäkerhet leda<br>till en lägre svensk tillväxt än i grundkalkylen. I detta<br>fall försämras det finansiella sparandet med 57 % av<br>BNP-skillnaden år 2001. I den andra känslighets-<br>analysen fungerar lönebildningen sämre än i grund-<br>kalkylen, vilket bl.a. ger upphov till en penning-<br>politisk åtstramning. De offentliga finanserna för-<br>sämras då med 45 % av BNP-skillnaden år 2001. Att<br>effekten blir så pass begränsad beror bl.a. på att höga<br>löneökningar håller uppe de viktigaste skattebaserna,<br>löneinkomster och konsumtion, på kort och medel-<br>lång sikt.</p>
<p>I förhållande till tidigare erfarenheter liksom i för-<br>hållande till OECD:s och EU:s beräkningar visar des-<br>sa känslighetsanalyser en något mindre effekt av läg-<br>re tillväxt på de offentliga finanserna. En förklaring<br>är att känslighetsanalyserna avser fallet med givna<br>skatte- och utgiftsregler. En annan förklaring är att<br>känslighetsanalyserna beaktar balanskravet i den<br>kommunala sektorn. Detta får till följd att effekten<br>på kommunernas finansiella sparande begränsas. En<br>tredje förklaring är att inflationstakten förutses förbli<br>låg, vilket exkluderar fluktuationer i de offentliga fi-<br>nanserna som beror på varierande inflation.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>2 Internationell utveckling</h4>
<p>Trots turbulensen på de asiatiska finansmarknaderna<br>växte världsekonomin i sin helhet starkt under 1997.<br>Den ekonomiska tillväxten i EU stärktes samtidigt<br>som högkonjunkturen i Nordamerika bestod. Åter-<br>hämtningen i den japanska ekonomin uteblev emel-<br>lertid och den inhemska efterfrågan stagnerade.</p>
<p>Effekterna av utvecklingen i Asien utgör ett stort<br>osäkerhetsmoment i prognosen. Asienkrisens eko-<br>nomiska återverkningar på världsekonomin förutses i<br>huvudsak begränsas till innevarande år och drabba<br>länderna i den asiatiska regionen hårdast. Den glo-<br>bala tillväxttakten förutses sjunka med en procent-<br>enhet jämfört med föregående år till drygt 3 % i år,<br>medan den väntas falla med 14 procentenhet till ca 2<br>14 % i OECD-området.<sup>1</sup> Konjunkturutvecklingen i<br>Förenta staterna och EU förutses inte brytas. Inom<br>OECD drabbas främst Japan och Sydkorea. Nästa år<br>förutses den globala BNP-tillväxten återigen stiga. På<br>medellång sikt bedöms de makroekonomiska förut-<br>sättningarna med förhållandevis låga räntor samt låg<br>och stabil inflation fortsätta att bidra till en väl fun-<br>gerande världsekonomi. Osäkerheten i de medelfris-<br>tiga kalkylerna är emellertid betydande.</p>
<p>DIAGRAM 2.1 B1997</p>
<p>BNP-tillväxt i Förenta staterna. Japan och EU <sup>81998</sup></p>
<p>Procent <sup>1999</sup></p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-19.png" style="width:173pt;height:114pt;"/>
<p>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>TABELL 2.1 BNP-TILLVÄXT PER REGION</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRIING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världen</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S.k.transitionsekonomier</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ryssland</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U-länder</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Afrika</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Asien</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dynamiska asiatiska<sup>1</sup>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ekonomier</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellan och Sydamerika</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
</table>
<p>' Till de dynamiska asiatiska ekonomierna räknas Hongkong, Singapore,<br>Taiwan, Malaysia, Thailand och Filippinerna.</p>
<p>Källor: OECD, IMF och Finansdepartementet.</p>
<p>Oro i den finansiella sektorn och ett lågt förtroende<br>för den ekonomiska politiken bidrar till fortsatt stag-<br>nation i den japanska ekonomin 1998. Därefter vän-<br>tas en gradvis återhämtning. BNP-tillväxten förutses<br>sjunka i Asien som helhet och bli negativ i vissa av de<br>drabbade länderna. Utsikterna för Öst- och Central-<br>europa fortsätter att förbättras, men osäkerheten har<br>ökat till följd av Asienkrisen. Ryssland har särskilt<br>påverkats av oro på de finansiella marknaderna.<br>Turbulensen i Asien har också fått effekter på Latin-<br>amerika - särskilt Brasiliens ekonomiska läge har<br>försämrats och den ekonomiska politiken har stra-<br>mats åt.</p>
<p>Som en följd av den gynnsamma utvecklingen i<br>omvärlden steg världsmarknadstillväxten för svensk<br>export till 9,3 % 1997. Under 1998 förutses den avta<br>till drygt 6 %. I takt med att Asienkrisens effekter<br>ebbar ut antas den stiga till 7-8 % 1999-2000 och<br>därefter avta något.</p>
<p>Den amerikanska ekonomin väntas växa något lång-<br>sammare de kommande åren, men den ekonomiska<br>utvecklingen väntas ändå bli god. Konjunkturen i EU<br>som helhet förväntas fortsätta att stärkas till följd av<br>bl.a. en mindre stram finanspolitik, god produktivi-<br>tetstillväxt samt gynnsamma monetära förhållanden,<br>dvs. den sammantagna effekten på den samlade efter-<br>frågan av ränte- och växelkursutvecklingen.</p>
<p><sup>1</sup> Med OECDområdet avses här 16 länder: Förenta staterna, Japan, Tyskland,<br>Frankrike, Italien, Storbritannien, Kanada, Belgien, Danmark, Finland, Nederlän-<br>derna, Norge, Spanien, Schweiz, Sverige och Österrike.</p>
<h5>2.1 Asienkrisen och dess inverkan på<br>prognosen</h5>
<p>Asienkrisens fortsatta förlopp utgör det största osä-<br>kerhetsmomentet i den internationella prognosen. I<br>första hand förutses Japan och övriga asiatiska län-<br>der med betydande finansiella och kommersiella<br>kopplingar till de krisdrabbade länderna att påver-<br>kas. Återverkningarna i vissa andra tillväxtekonomi-<br>er samt i u-länderna väntas också bli påtagliga.<br>Effekterna på OECD-området utanför Asien bedöms<br>dock bli måttliga. I prognosen antas att Asienkrisen<br>endast ger upphov till relativt snabbt övergående<br>effekter på den globala tillväxten och världshandeln<br>och att en uppgång i världskonjunkturen sker 1999-<br>2000.</p>
<p>De hårdast drabbade asiatiska ekonomierna, dvs.<br>Thailand, Filippinerna, Malaysia, Indonesien och<br>Sydkorea står för ca 5 % av global BNP och knappt</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>7 % av världshandeln. En kraftigt dämpad inhemsk<br>efterfrågan i den asiatiska regionen, deprecieringen<br>av ländernas valutor samt åtföljande lägre världs-<br>marknadspriser väntas ge handelsrelaterade effekter<br>på resten av världen. Samtidigt som de asiatiska län-<br>dernas importtillväxt sjunker kraftigt väntas en för-<br>bättrad konkurrenskraft leda till att exporten från<br>området gradvis ökar. Förenta staterna och EU, med<br>en stark respektive ökande inhemsk efterfrågan, vän-<br>tas absorbera en stor andel av den väntade förbätt-<br>ringen av bytesbalansen i den asiatiska regionen.</p>
<p>DIAGRAM 2.2</p>
<p>Valuta- och aktiekursutveckling i Asien</p>
<p>Procentuell förändring, juli 1997-februari 1998</p>
<p>■ Valuta</p>
<p>» Aktie</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-20.png" style="width:175pt;height:128pt;"/>
<p>Not: Växelkursutveckling mot USD.<br>Källor: Ecowin och Finansdepartementet.</p>
<p>ter på de finansiella marknaderna i Europa och<br>Nordamerika. Europeiska och amerikanska bankers<br>utlåning till regionen bedöms inte utgöra en system-<br>risk för den finansiella sektorn i dessa länder och ut-<br>gör därmed heller inte en risk för den reala ekono-<br>min. Däremot är krisen i den japanska finansiella<br>sektorn ett osäkerhetsmoment, inte minst som en<br>försämring av den finansiella situationen och den re-<br>ala ekonomin i Japan skulle kunna ge återverkningar<br>på de asiatiska ländernas förutsättningar att lösa kri-<br>sen. Den kinesiska ekonomins utveckling samt eko-<br>nomiska politik kan även påverka krisens fortsatta<br>förlopp.</p>
<p>Vissa tillväxtekonomier i f.d. Sovjetunionen, Öst-<br>och Centraleuropa samt Latinamerika har påverkats<br>negativt av minskad tillgång till utländskt kapital,<br>högre räntepremier och finansiell turbulens. Till följd<br>av detta har länderna behövt föra en åtstramande<br>ekonomisk politik. Ännu har effekterna på dessa<br>länder varit måttliga, men en försämring av situa-<br>tionen i Asien skulle kunna ge effekter på den reala<br>ekonomin och i förlängningen även på OECD-om-<br>rådet.</p>
<p>Även om den mest akuta fasen av Asienkrisen ser<br>ut att vara över finns fortfarande en risk för att situa-<br>tionen kan förvärras i vissa länder, t.ex. i Indonesien.<br>Vidare kan de reala effekterna i de drabbade länder-<br>na, inte minst de sociala konsekvenserna, bli omfat-<br>tande.</p>
<p>Utvecklingen i Asien har samtidigt medfört en<br>dämpning av pris- och ränteutvecklingen som delvis<br>kompenserar de negativa effekterna av krisen genom<br>att den inhemska efterfrågan stimuleras och i för-<br>längningen även sysselsättningen. Även om inflatio-<br>nen minskat bedöms det inte föreligga någon risk för<br>deflation då tillväxten i världsekonomin är fortsatt<br>god och centralbankerna förväntas ta hänsyn till de<br>nedjusterade inflationsförväntningarna i utform-<br>ningen av penningpolitiken.</p>
<p>Krisens effekter på företagens och hushållens för-<br>troende för ekonomin är särskilt svåra att förutsäga<br>och utgör en betydande risk i prognosen. Asienkrisen<br>skulle kunna leda till att företagen skrinlägger inves-<br>teringsplaner på grund av den ökade osäkerheten.<br>EU och Nordamerika kan även komma att påverkas<br>negativt av minskade direktinvesteringar från den<br>asiatiska regionen.</p>
<p>Att en stor del av kapitalet vänt tillbaka till<br>”säkra” marknader har inte enbart givit upphov till<br>lägre marknadsräntor, utan torde även ha bidragit till<br>de kraftigt stigande börskurserna i främst Förenta<br>staterna och EU. Den starka utvecklingen på aktie-<br>börserna utgör ett orosmoment, men det behövs en<br>relativt kraftig nedgång för att få mer påtagliga effek-<br>ter på den reala ekonomin. Såvida inte den finansiella<br>krisen förvärras i Asien förutses inga negativa effek-</p>
<h5>2.2 Utsikterna för den globala ekonomin</h5>
<p>2.2.1 Utvecklingen i Förenta staterna</p>
<p>Förenta staterna har haft en exceptionellt god eko-<br>nomisk utveckling de senaste sex åren. Under 1997<br>steg BNP-tillväxten till 3,7 %, samtidigt som infla-<br>tionen föll till 2,3 % och arbetslösheten sjönk till</p>
<p>4,9 %.</p>
<p>Delvis till följd av den goda ekonomiska tillväxten<br>skapades balans i de offentliga finanserna under<br>1997, vilket var tidigare än väntat. Finanspolitiken<br>har stramats åt sedan 1992 i det att det strukturella<br>underskottet, dvs där man bortser från den förbätt-<br>ring som är ett resultat av konjunkturutvecklingen,<br>har minskat. Under innevarande år förutser OECD<br>att finanspolitiken fortsätter att vara restriktiv,<br>medan den förutses bli expansiv 1999.</p>
<p>De långa räntorna föll med ca 0,7 procentenheter<br>under 1997 och de korta räntorna var i princip oför-<br>ändrade. Penningpolitiken i Förenta staterna ser ut<br>att vara väl avvägd med hänsyn till den rådande osä-<br>kerheten i konjunkturen. Å ena sidan fortsatte den<br>inhemska efterfrågan att växa starkt, samtidigt som<br>börsen ökade kraftigt efter fallet i oktober och löne-<br>ökningstakten steg markant mot slutet av 1997. Å<br>andra sidan har dollarförstärkningen bidragit till</p>
<p>8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>stramare monetära förhållanden, Asienkrisen har<br>haft en dämpande effekt på inflation och ränteläge<br>samtidigt som en avmattning av BNP-tillväxten för-<br>utses i år. Styrräntan antas ligga kvar på den nuva-<br>rande nivån på 5,5 % under 1998 och 1999.</p>
<p>Den inhemska efterfrågan förutses fortsätta att<br>växa starkt under 1998. Ökningen av de reala dispo-<br>nibla inkomsterna, det höga konsumentförtroendet<br>samt börsens exceptionellt kraftiga uppgång borgar<br>för en fortsatt god utveckling av den privata konsum-<br>tionen. Nedgången i de långa räntorna sedan hösten<br>väntas bidra till ett högt bostadsbyggande samt en<br>fortsatt stark investeringsutveckling, men en viss av-<br>mattning från tidigare höga nivåer förutses till följd<br>av bl.a. minskande vinstmarginaler. Lageruppbygg-<br>naden väntas avta under 1998 och ge ett negativt<br>bidrag till BNP-tillväxten. Förutom dollarns app-<br>reciering väntas utvecklingen i Asien medföra att net-<br>toexporten ger ett allt större negativt bidrag till BNP-<br>tillväxten. Sammantaget väntas BNP-tillväxten avta<br>till 2,7% 1998 och 2,2% 1999. Inflationsut-<br>vecklingen och läget på arbetsmarknaden väntas för-<br>bli gynnsamt. Eftersom det råder fullt kapacitets-<br>utnyttjande i den amerikanska ekonomin förutses på<br>medellång sikt, dvs år 2000-2001, en tillväxttakt<br>kring den potentiella, dvs ca 2 14- 2 Vi % per år.</p>
<p>DIAGRAM 2 3 ----USA</p>
<p>Konsumentprisutveckling</p>
<p>Procentuell förändring,</p>
<p>12 månadersförändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-21.png" style="width:174pt;height:125pt;"/>
<p>2.2.2 Utvecklingen i Japan och vissa<br>asiatiska tillväxtekonomier</p>
<p>Japan befinner sig i en långvarig ekonomisk kris som<br>i stor utsträckning hänger samman med allvarliga<br>strukturproblem i den finansiella sektorn. Under<br>1997 förvärrades den finansiella krisen och en kon-<br>sumtionsskattehöjning i april bidrog till att den in-<br>hemska efterfrågan minskade. Oro för ökad arbets-<br>löshet och krisen i det finansiella systemet bidrog till<br>att undergräva hushållens och företagens förtroende<br>för ekonomin. Effekterna av Asienkrisen började</p>
<p>också märkas i exportstatistiken under slutet av året.<br>Ett fortsatt lågt förtroende för ekonomin väntas bi-<br>dra till att den privata konsumtionen endast ökar<br>marginellt under 1998, samtidigt som investeringar-<br>na bedöms sjunka något ytterligare. Räntorna förut-<br>ses förbli låga och styrräntan antas vara oförändrad<br>under 1998-1999. Finanspolitiken väntas bli fortsatt<br>åtstramande, om än i något mindre omfattning. Till<br>följd av Japans stora exponering gentemot de<br>krisdrabbade länderna i Asien samt minskande<br>stimulanseffekter av yenens tidigare depreciering för-<br>utses att bidraget från nettoexporten minskar relativt<br>kraftigt under innevarande år. Sammantaget bedöms<br>tillväxten i det närmaste stagnera 1998. Åtgärder för<br>att omstrukturera den finansiella sektorn bedöms<br>gradvis medföra ett ökat förtroende och en åter-<br>hämtning av den japanska ekonomin under 1999.<br>Även den allmänna uppgången i den asiatiska regio-<br>nen väntas bidra till ett förbättrat konjunkturläge i<br>Japan. BNP-tillväxten förutses till 1,7 % 1999. Med<br>hänsyn till betydande ledig kapacitet förutses BNP-<br>tillväxten överstiga den potentiella och ligga kring 2<br>Vi % år 2000-2001.</p>
<p>Valutaförsvagning, problem i den finansiella sek-<br>torn samt kreditåtstramning väntas leda till en kraftig<br>recession i Sydkorea, Thailand, Indonesien, Malaysia<br>och Filippinerna, under 1998. Den ekonomiska akti-<br>viteten i övriga asiatiska ekonomier förutses också<br>dämpas i ljuset av starka finansiella och kommersi-<br>ella kopplingar till de ovan nämnda länderna samt<br>det lägre förtroendet bland investerare i regionen. I<br>de Dynamiska Asiatiska Ekonomierna (DAE) samt<br>Indonesien förutses BNP-tillväxten sjunka från<br>knappt 5 % 1997 till i det närmaste stagnation 1998.<br>Tillväxten i Kina väntas mattas något från knappt<br>9 % 1997 till 6 % % 1998. Stärkt konkurrenskraft i<br>exportsektorn i flertalet asiatiska länder väntas dock<br>gradvis bidra till en återhämtning i regionen under<br>1999. BNP-tillväxten på medellång sikt väntas bli<br>god.</p>
<p>2.2.3 Utvecklingen i EU</p>
<p>Under prognosperioden sker övergången till den<br>ekonomiska och monetära unionen, EMU. EU-<br>kommissionen har rekommenderat att 11 länder<br>skall delta i EMU och i prognosen har antagits att så<br>kommer att bli fallet. Under de senaste åren har<br>skillnaderna i inflationstakt och räntor mellan EU-<br>länderna minskat betydligt och de offentliga finan-<br>serna har förbättrats avsevärt. Mot bakgrund av bl.a.<br>denna utveckling bedöms förutsättningarna vara go-<br>da för en smidig övergång till EMU. Förbättrade of-<br>fentliga finanser och låg inflation i hela EU skapar<br>goda förutsättningar för den ekonomiska tillväxten i<br>EU framöver.</p>
<p>Konjunkturen i EU fortsatte att stärkas under<br>1997 och BNP-tillväxten steg till 2,6 % från 1,7 %</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1997/98:1 50 BILAGA 1</p>
<p>året innan. Den inhemska efterfrågan i EU som hel-<br>het blev dock svagare än väntat. Fortsatt hög arbets-<br>löshet och en stram finanspolitik bedöms ha inverkat<br>dämpande på den privata konsumtionen. Investe-<br>ringstakten var låg i framför allt Tyskland, Frankrike<br>och Italien. Den inhemska efterfrågan var dock fort-<br>satt stark i bl.a. Storbritannien, Spanien, Finland och<br>Nederländerna. Exportutvecklingen var stark i EU<br>som helhet bl.a. till följd av EU-valutomas försvag-<br>ning mot dollarn samt den starka världs-<br>marknadstillväxten, huvudsakligen i OECD-om-<br>rådet, och gav ett betydande bidrag till BNP-till-<br>växten.</p>
<p>Förutsättningarna för en fortsatt konjunkturupp-<br>gång i EU är goda. För det första förutses finans-<br>politiken bli mindre stram under 1998 och 1999<br>jämfört med 1996-97. Det faktiska underskottet i de<br>offentliga finanserna i EU som helhet uppgick till</p>
<p>2,4 % 1997, vilket är en nedgång med 2,7 procent-<br>enheter sedan 1995. Det strukturella underskottet<br>har minskat med ca 214 procentenheter under sam-<br>ma tid.</p>
<p>området att utformas av den europeiska centralban-<br>ken, ECB. I takt med att den inhemska efterfrågan<br>och BNP-tillväxten stärks under de närmaste åren<br>väntas styrräntan stiga till 4 14 % 1999. De tioåriga<br>obligationsräntorna väntas också gradvis öka något,<br>till 5,3 % 1998 och 5,6 % 1999.</p>
<p>DIAGRAM 2.5</p>
<p>Företagens och hushållens förtroende i EU</p>
<p>Nettobalans</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-22.png" style="width:168pt;height:122pt;"/>
<p>DIAGRAM 2.4 ■ <sup>1</sup>993 ® 199<sup>4</sup></p>
<p>Underskott i de offentliga finanserna <sub>1997</sub></p>
<p>Procent av BNP</p>
<p>EU Tyskland Frankrike Italien Sverige</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-23.png" style="width:175pt;height:102pt;"/>
<p>Källa: OECD, Nationell statistik och Finansdepartementet.</p>
<p>För det andra väntas gynnsamma monetära förhål-<br>landen stimulera ekonomin i likhet med det senaste<br>året. Sedan årsskiftet 1996/97 har EU:s nominella<br>effektiva växelkurs visavi utomstående industriländer<br>deprecierat med ca 9 %, de långa räntorna har fallit<br>med knappt 1 Vi procentenheter och de korta rän-<br>torna har fallit något. Samtidigt har inflationen fort-<br>satt att ligga på en förhållandevis låg nivå kring 2 %.<br>I bl.a. Tyskland och Frankrike har en förhållandevis<br>svag konjunkturutveckling, Asienkrisens inverkan på<br>den globala prisutvecklingen, inklusive oljeprisfallet<br>sedan hösten 1997, lett till mycket låga inflations-<br>siffror de senaste månaderna. Under andra halvåret<br>1998 väntas räntekonvergensen i de blivande EU-<br>länderna fortsätta. Bundesbank förutses höja styrrän-<br>tan något medan den förväntas kunna sänkas i de<br>länder som idag har förhållandevis höga räntor. Från<br>1 januari 1999 kommer penningpolitiken i EMU-</p>
<p>Att förtroendeindikatorerna har fortsatt att peka<br>uppåt stärker ytterligare bilden av en uppåtgående<br>konjunktur i EU. Kapacitetsutnyttjandet är högt i<br>industrin och vinstmarginalerna bedöms stiga till<br>följd av hög produktivitetstillväxt samt låga ökningar<br>av arbetskraftskostnaderna. Investeringstakten på-<br>verkas även positivt av de gynnsamma monetära för-<br>hållandena samt det förhållandevis höga förtroendet<br>bland företagen. Den privata konsumtionen bedöms<br>stärkas mot bakgrund av något lägre arbetslöshet,<br>högre disponibelinkomster samt en mindre stram fi-<br>nanspolitik. Konsumenternas förtroende har ökat<br>stadigt under 1997 och inledningen av 1998.</p>
<p>Nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten förutses<br>minska under 1998 i takt med att exporttillväxten<br>avtar och importtillväxten tilltar. Avmattningen på<br>exportmarknaderna i Förenta staterna och Asien för-<br>väntas endast delvis kompenseras av en ökad handel<br>inom EU. Världsmarknadstillväxten för EU förutses<br>sjunka från ca 9% % 1997 till 7-7<sup>1</sup>// % 1998-99.<br>Sammantaget bedöms BNP-tillväxten öka till 2,7 %<br>1998 och 2,9% 1999.</p>
<p>Inflationen bedöms sjunka till under 2 % 1998.<br>Samtidigt som uppgången i konjunkturen och den<br>tidigare valutaförsvagningen mot dollarn kan pressa<br>upp priserna har Asienkrisen en dämpande inverkan<br>på prisutvecklingen. Arbetslösheten i EU som helhet<br>väntas endast minska marginellt till 11 %, trots upp-<br>gången i konjunkturen.</p>
<p>Den goda konjunkturutvecklingen i EU förutses<br>fortsätta under år 2000. Betydande ledig produk-<br>tionskapacitet möjliggör att BNP-tillväxten överstiger<br>den potentiella tillväxten och ligger kvar på 2,9 %.<br>Exportutvecklingen väntas bli fortsatt god mot bak-<br>grund av stark tillväxt i OECD-området samt en</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>återhämtning i den asiatiska regionen. Fortsatt låg<br>inflation, förhållandevis låga räntor samt måttliga<br>löneökningar och goda vinstmarginaler väntas bidra<br>till en stark investeringsutveckling. En gynnsam sys-<br>selsättningsutveckling förutses medföra en uppgång<br>av den privata konsumtionen. Mot slutet av progno-<br>sperioden förutses BNP-tillväxten mattas till 216 %.</p>
<p>Utvecklingen i större enskilda EU-länder</p>
<p>Den inhemska efterfrågan utvecklades svagare än<br>väntat i Tyskland under 1997. Privat konsumtion<br>och investeringar ökade endast marginellt och BNP-<br>tillväxten drevs framförallt av exporten. Samtidigt<br>ökade arbetslösheten under 1997 med drygt 1 pro-<br>centenhet i förhållande till 1996 och uppgick till ca</p>
<p>11,4 %. Finanspolitiken har varit åtstramande, me-<br>dan de monetära förhållandena har varit fortsatt ex-<br>pansiva. Under 1998 väntas den inhemska efterfrå-<br>gan gradvis stärkas mot bakgrund av fortsatt låga<br>räntor, en mindre restriktiv finanspolitik samt stärkta<br>förtroendeindikatorer. Samtidigt bedöms bidraget<br>från nettoexporten avta bl.a. till följd av utvecklingen<br>i Asien. BNP-tillväxten bedöms stiga till 2,5 % 1998<br>och 2,8 % 1999.</p>
<p>Efter att ha utvecklats svagt under 1996 och bör-<br>jan av 1997 stärktes den inhemska efterfrågan i<br>Frankrike under det andra halvåret av 1997, både<br>med avseende på privat konsumtion och privata in-<br>vesteringar. Denna utveckling underbyggdes av en<br>försiktig återhämtning på arbetsmarknaden, låg in-<br>flation samt fortsatt låga räntor. Trots Asienkrisen<br>fortsatte exporten att utvecklas gynnsamt, om än i<br>något långsammare takt än under det första halvåret.<br>Förtroendet för ekonomin, både bland hushåll och<br>företag, stärktes under hösten och den inhemska ef-<br>terfrågan väntas fortsätta sin uppåtgående trend un-<br>der 1998. Nettoexportens bidrag till tillväxten be-<br>döms däremot minska relativt kraftigt under året.<br>Sammantaget är dock utsikterna för den franska<br>ekonomin under 1998 goda och BNP-tillväxten vän-<br>tas öka från 2,4% 1997 till 2,8% 1998 och 2,9 %<br>1999.</p>
<p>Den inhemska efterfrågan stärktes i Italien under<br>det första halvåret 1997 och bidrog till en återhämt-<br>ning av konjunkturen. Regeringens stimulans-<br>åtgärder för bilförsäljningen inverkade positivt på<br>den privata konsumtionen. En kraftig budget-<br>konsolidering, lägre inflationstakt samt förvänt-<br>ningar om deltagande i EMU har bidragit till ett läg-<br>re ränteläge. Mot bakgrund av en fortsatt god efter-<br>frågan från omvärlden och mindre strama penning-<br>och finanspolitiska förhållanden väntas kon-<br>junkturen fortsätta att gradvis stärkas under de<br>kommande två-tre åren. Det negativa bidraget från<br>nettoexporten förutses minska samtidigt som investe-<br>ringarna växer allt snabbare. BNP-tillväxten bedöms<br>stiga från 1,5 % 1997 till 2,2 % i år och 2,8 % nästa<br>år.</p>
<p>TABELL 2.2 BNP-TILLVÄXT, KPI OCH<br>ARBETSLÖSHET</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELL</p>
<p>FÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
</table>
<p>Konsumentpriser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet i % av</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetskraften</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>6.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>11.3</p></td><td>
<p>11.0</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>10,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsmarknadstillväxt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>för svensk export</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6.5</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>I Storbritannien bidrog en stark utveckling av privat<br>konsumtion och export till en hög tillväxttakt under</p>
<p>1997. Den privata efterfrågan stimulerades av sjun-<br>kande arbetslöshet och stigande realinkomster. I slu-<br>tet av året dämpades dock exporten av den kraftiga<br>appreciering av pundet som ägt rum sedan somma-<br>ren 1996. Under året stramades finans- och penning-<br>politiken åt. Under 1998 förväntas en betydande<br>nedgång i exportens tillväxttakt till följd av den star-<br>ka valutan och av den ekonomiska krisen i Asien.<br>Den inhemska efterfrågan förutses dämpas något<br>bl.a. till följd av den strama ekonomiska politiken.<br>BNP-tillväxten bedöms sjunka från 3,3 % 1997 till<br>2,1 % 1998, för att sedan stiga till 2,3 % 1999.</p>
<p>2.2.4 Utvecklingen i Norden och Östersjö-<br>området</p>
<p>Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i Norden<br>förväntas fortsätta under prognosperioden. Den in-<br>hemska efterfrågan förutses växa starkt och stimu-</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>leras av bl.a. gynnsam sysselsättningsutveckling och<br>stigande reallöner.</p>
<p>I Danmark bidrog en stark inhemsk efterfrågan<br>till den positiva ekonomiska utvecklingen 1997. Den<br>privata konsumtionen stimulerades av en ökad sys-<br>selsättning och stigande reallöner. Under 1998 för-<br>väntas en långsammare ökningstakt i privat konsum-<br>tion bl.a. till följd av en stram finanspolitik. In-<br>vesteringstillväxten bedöms avta samtidigt som bi-<br>draget från nettoexporten förväntas öka till följd av<br>en ökad efterfrågan i Europa. BNP-tillväxten bedöms<br>avta från 3,4 % 1997 till 3,0 % i år och 2,8 % nästa<br>år.</p>
<p>I Finland bidrog såväl en stark inhemsk efter-<br>frågan som en synnerligen god exportutveckling till<br>en mycket hög ekonomisk tillväxt på 5,9 % 1997.<br>Den privata konsumtionen stimulerades av en god<br>sysselsättningsutveckling och låga räntor samtidigt<br>som exporten gynnades av en stigande efterfrågan på<br>trä- och massaprodukter i Europa. I år förväntas en<br>minskad arbetslöshet och låga räntor bidra till en<br>fortsatt stark inhemsk efterfrågan, medan effekterna<br>av den ekonomiska krisen i Asien och kapacitets-<br>problem inom pappersindustrin bedöms verka däm-<br>pande på exportutvecklingen. BNP-tillväxten förvän-<br>tas sjunka till 3,9 % 1998 och till 3,5 % 1999.</p>
<p>Den snabba ekonomiska utvecklingen i Norge<br>fortsatte under 1997 med stöd av en stark inhemsk<br>efterfrågan. Den privata konsumtionen stimulerades<br>av en god sysselsättningstillväxt och ökade reallöner.<br>Investeringarna växte särskilt snabbt inom olje-<br>verksamheten. Den privata konsumtionen bedöms<br>utvecklas väl även 1998 till följd av en fortsatt gynn-<br>sam utveckling på arbetsmarknaden samt betydande<br>reallöneökningar. Det finns en uppenbar risk för att<br>det allt stramare läget på arbetsmarknaden ger upp-<br>hov till ett ökat inflationstryck 1998. Investeringstill-<br>växten förväntas sjunka, medan exporttillväxten<br>ökar. BNP-tillväxten bedöms öka från 3,5 % 1997<br>till 4,4 % 1998 och därefter falla tillbaka till 3,5 %<br>1999.</p>
<p>BNP-tillväxten i Baltikum steg avsevärt under<br>1997 och uppgick till 9 % i Estland och ca 6 % i<br>Lettland och Litauen. En väl avvägd penning- och<br>finanspolitik bidrog till att inflationen fortsatte att<br>falla. Trots en stark exportutveckling ökade dock<br>bytesbalansunderskotten till ca 8-10 % av BNP. Asi-<br>enkrisen fick vissa återverkningar på de finansiella<br>marknaderna i de baltiska länderna, även om börs-<br>nedgången i första hand orsakades av inhemska fak-<br>torer.</p>
<p>För första gången sedan början av övergången till<br>marknadsekonomi blev BNP-tillväxten positiv i<br>Ryssland. Inflationen halverades till drygt 10 % och<br>bytesbalansen förbättrades. Svårigheter i genom-<br>förandet av budget- och skattepolitiken bidrog till<br>försämrade offentliga finanser. I samband med det<br>sjunkande förtroendet för tillväxtekonomierna i Asi-<br>en uppstod oro på de finansiella marknaderna i slutet</p>
<p>av 1997 och början av 1998. Mot bakgrund av bl.a.<br>stigande reala disponibelinkomster samt en mindre<br>nedgång i arbetslösheten väntas den inhemska efter-<br>frågan öka gradvis och BNP-tillväxten bedöms stiga<br>till 1-2 % 1998 och till ca 3 % 1999, men osäkerhe-<br>ten i dessa bedömningar är betydande.</p>
<p>För det fjärde året i rad utvecklades ekonomin i<br>Polen starkt och BNP-tillväxten blev ca 7 %. En av-<br>mattning av den inhemska efterfrågetillväxten förut-<br>ses under de närmaste åren samtidigt som netto-<br>exportens negativa bidrag till BNP bedöms avta.<br>Sammantaget förutses BNP-tillväxten sjunka till ca 5<br>Vi % 1998.</p>
<p>Sammantaget har BNP-tillväxten i Östersjö-<br>området som helhet, dvs i Tyskland, Ryssland, Polen,<br>Baltikum, Danmark, Finland och Sverige, stigit sedan</p>
<p>1996. En ytterligare förstärkning av den ekonomiska<br>aktiviteten i regionen förutses på kort och medellång<br>sikt.</p>
<p>DIAGRAM 2.6</p>
<p>Real BNP-tillväxt i Östersjöområdet</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-24.png" style="width:172pt;height:115pt;"/>
<p>Källor: OECD, IMF och Finansdepartementet.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>3 Kapitalmarknaderna</h4>
<p>Fortsatt låg inflation och fallande inflationsförvänt-<br>ningar har lett till lägre svenska obligationsräntor<br>under hösten och vintern. Även långräntemarginalen<br>mot utlandet har krympt ytterligare det senaste halv-<br>året. Riksbanken har reviderat ned sin inflations-<br>prognos för 1998 och 1999, och därför avstått från<br>ytterligare reporäntehöjningar sedan höjningen i de-<br>cember. Krisen i Asien har lett till lägre inflationsför-<br>väntningar, samtidigt som placerare föredragit dol-<br>larplaceringar, vilket bidragit till en appreciering av<br>den amerikanska valutan. På flertalet av börserna i<br>Europa samt i Förenta staterna har kurserna fortsatt<br>uppåt efter den tillfälliga nedgången i oktober. Osä-<br>kerheten om omfattningen av Asienkrisen, och vilken<br>effekt den kan tänkas få för aktiemarknaden är<br>emellertid påtaglig. Inom EU har förberedelserna<br>inför valutaunionen fått allt större betydelse för rän-<br>te- och växelkursutvecklingen. Såväl korta som långa<br>marknadsräntor har konvergerat ytterligare mellan<br>länderna.</p>
<p>tel. Den japanska 10-åriga obligationsräntan har ef-<br>ter en mindre nedgång under förra våren legat stabilt<br>kring 2 % under hösten och vintern. Tokyo-börsen<br>har under första kvartalet i år stigit med 8 %. Den<br>japanska penningpolitiken har varit fortsatt expansiv<br>med ett diskonto på 0,5 %, och någon åtstramning<br>förväntas inte under 1998-1999.</p>
<p>Även i Tyskland har obligationsräntorna fortsatt<br>nedåt under hösten och vintern, och i februari i år<br>föll den 10-åriga räntan under 5 %, vilket är re-<br>kordlågt i ett historiskt perspektiv. En svagare kon-<br>junkturuppgång än väntat samt låga inflations-<br>förväntningar, som gått ned ytterligare till följd av<br>krisen i Asien, kan ses som några orsaker till utveck-<br>lingen. Sedan oktober förra året, då Asienkrisen fick<br>fullt genomslag på de internationella finansiella<br>marknaderna, har D-marken försvagats gentemot<br>dollarn. En viss stabilisering av D-markens kurs gen-<br>temot dollarn har dock skett under februari och<br>mars.</p>
<h5>3.1 Utvecklingen i omvärlden</h5>
<p>Trots en förhållandevis stark tillväxt i den ameri-<br>kanska ekonomin har obligationsräntorna fortsatt<br>att falla under hösten och i början av innevarande år.<br>1 januari föll den amerikanska 10-årsräntan till<br>5,5 %. Trots tillväxten finns det ännu inte något<br>synligt inflationstryck i ekonomin, och krisen i Asien<br>har bidragit till att dra ned inflationsförväntningarna<br>ytterligare. Som beskrivits i kapitel 2 ser penning-<br>politiken i USA ut att vara väl avvägd. Även om infla-<br>tionen i Förenta staterna stiger under 1998 förväntas<br>uppgången bli måttlig, vilket i sin tur talar för att en<br>eventuell långränteuppgång också blir måttlig. Dol-<br>laruppgången, som förmodligen varit en bidragande<br>orsak till att inflationen inte tagit fart, har bromsats<br>under inledningen av 1998. Det som bidragit till<br>dollarns underliggande styrka - de konjunkturella<br>skillnaderna mellan Förenta staterna och Europa -<br>förväntas minska framöver, vilket kan leda till en<br>något svagare dollar. Även om den positiva<br>räntemarginalen mellan Förenta staterna och Europa<br>- idag knappt 2 procentenheter mellan amerikanska<br>och tyska korträntor och knappt 1 procentenhet<br>mellan amerikanska och tyska långräntor - minskar<br>det kommande året förväntas amerikanska räntor<br>fortfarande vara något högre än europeiska, vilket<br>talar för att en eventuell dollardeprecieringen inte blir<br>dramatisk.</p>
<p>Utvecklingen på New York-börsen har varit fort-<br>satt stark, och under årets första kvartal steg kurser-<br>na med i genomsnitt 10 %.</p>
<p>I Japan bedöms tillväxten falla ytterligare i år till<br>följd av de problem som beskrevs i föregående kapi-</p>
<p>DIAGRAM 3.1</p>
<p>10-årsräntor i USA och Tyskland</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-25.png" style="width:174pt;height:124pt;"/>
<p>En annan viktig faktor som styrt marknadsutveck-<br>lingen i Europa, främst inom EU, är förberedelserna<br>inför den monetära unionen. Framförallt har de lett<br>till en fortsatt utjämning av räntenivåerna bland de<br>länder som förväntas delta i EMU från starten 1999.<br>Räntemarginalen mellan italienska 10-årsräntan,<br>som är den högsta bland de länder som väntas delta i<br>valutaunionen från och med januari 1999, och mot-<br>svarande ränta i Tyskland har gått ned från 1 pro-<br>centenhet i september till 0,3 procentenheter i mars.<br>Även de korta räntorna har konvergerat. De fram-<br>tida EMU-länder vars styrräntor ligger på en högre<br>nivå, främst Spanien och Italien, har sänkt sina styr-<br>räntor under hösten och vintern. En tysk styrränte-<br>höjning i oktober i fjol, som följdes av höjningar i<br>övriga kärnländer inom EU, har också bidragit till<br>korträntekonvergensen. Skillnaden mellan spanska<br>och italienska styrräntor å ena sidan och tyska å den<br>andra har på ett år gått ned från över 3 procenten-<br>heter till 1,2 procentenheter vad gäller Spanien mot</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Tyskland och 2,2 procentenheter vad gäller Italien<br>mot Tyskland.</p>
<p>Bland ERM-valutorna har fluktuationerna mins-<br>kat, och samtliga valutor ligger numera nära sina re-<br>spektive centralkurser inom växelkursmekanismen. I<br>mars revalverades det irländska puntet inom ERM<br>då centralkursen gentemot D-marken skrevs upp<br>med 3 %. Då puntet tidigare avvikit påtagligt från<br>centralkursen var åtgärden inte helt oväntad. Samti-<br>digt kopplades Greklands valuta till ERM.</p>
<p>DIAGRAM 3.2</p>
<p>Europeiska korträntor (3 mån)</p>
<p>Procent</p>
<p>12</p>
<p>10</p>
<p>8</p>
<p>6</p>
<p>4</p>
<p>2</p>
<p>Tyskland<br>■Frankrike<br>Spanien<br>Italien</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-26.png" style="width:161pt;height:85pt;"/>
<p>0 I—</p>
<p>1995</p>
<p>Källa: Ecowin.</p>
<p>Utvecklingen på ränte- och valutamarknaderna inom<br>EU tyder på en förväntan om att EMU blir verklighet<br>1999, och att 11 av EU:s 15 medlemsländer kommer<br>att ingå i unionen från start. Räntekonvergensen<br>mellan de länder som väntas delta i valutaunionen<br>torde fortsätta ytterligare under det dryga halvår som<br>återstår tills införandet av euron. På de finansiella<br>marknaderna återspeglas förväntningar om att<br>korträntekonvergensen främst kommer att ske via<br>räntesänkningar i högränteländerna. De korta euro-<br>peiska terminsräntorna indikerar förväntningar om<br>att korträntorna inom det framtida EMU kommer<br>att konvergera kring en nivå på 4 %.</p>
<p>har varit rådande även denna gång, och i januari i år<br>föll den 10-åriga räntemarginalen gentemot Tyskland<br>för första gången sedan 10-årsräntan började mark-<br>nadsnoteras i Sverige under 0,5 procentenheter.<br>Nedgången har fortsatt de senaste månaderna, och i<br>början av april låg räntemarginalen under 0,4 pro-<br>centenheter.</p>
<p>Utländska placerare har varit mycket aktiva på<br>den svenska obligationsmarknaden. Under förra året<br>nådde det utländska ägandet av svenska kronobliga-<br>tioner höga nivåer, och utländska köp är en tänkbar<br>förklaring till de lägre svenska obligationsräntorna<br>och den lägre räntemarginalen gentemot utlandet.<br>Andelen utländskt ägande på den svenska obliga-<br>tionsmarknaden låg vid utgången av förra året på<br>cirka 25 % av den utestående svenska statsobliga-<br>tionsstocken, vilket är nära tidigare toppnivåer. En<br>hög andel utländska placerare har tidigare tenderat<br>att göra ränteutvecklingen mer volatil. Det senaste<br>årets minskade andel lånefinansierade utländska in-<br>nehav av svenska obligationer tyder emellertid på att<br>de utländska köpen av svenska obligationer numera<br>är mer långsiktiga och av mindre spekulativ karaktär<br>än tidigare. Detta kan komma att betyda att det tidi-<br>gare sambandet mellan det utländska ägandet och<br>volatiliteten i räntorna inte längre är lika starkt.</p>
<p>I likhet med flertalet övriga europeiska valutor har<br>kronan försvagats mot dollarn under hösten. Kronan<br>har emellertid också försvagats gentemot D-marken,<br>och därmed också mot TCW-index. Värt att notera<br>är emellertid att kronförsvagningen är betydligt blyg-<br>sammare om även de asiatiska valutorna beaktas.<br>Kronkursen låg i mars på ungefär samma nivå som<br>för ett halvår sedan, mätt mot ett bredare index in-<br>klusive de asiatiska valutorna. Detta är relevant ur<br>inflations- och konkurrenssynpunkt.</p>
<h5>3.2 Utvecklingen i Sverige</h5>
<p>Utvecklingen på den svenska marknaden har till viss<br>del följt den internationella. De långa marknads-<br>räntorna har fortsatt ned under hösten och vintern<br>till nya bottennivåer. Den 10-åriga obligationsräntan<br>nådde i mars en nivå på ca 5,3 %. Lägre inflations-<br>förväntningar, bland annat till följd av låga utfall i<br>den faktiska inflationen och Asienkrisens förväntade<br>prisdämpande effekter, förefaller ha varit en viktig<br>faktor bakom räntenedgången den senaste tiden.<br>Trenden med fallande svensk räntemarginal gente-<br>mot Tyskland när de internationella räntorna faller</p>
<p>DIAGRAM 3.3</p>
<p>Kronindex</p>
<p>Index</p>
<p>-----Kronan mot TCW-index +</p>
<p>Asienvalutor (sammanvägt)<br>Kronan mot TCW-index</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-27.png" style="width:166pt;height:103pt;"/>
<p>Aug Sept Okt Nov Dec Jan</p>
<p>Feb Mars</p>
<p>1998</p>
<p>Fotnot: De Asienvalutor som inkulderats i det utökade index (TCW +<br>Asienvalutor) är valutorna i följande länder: Filippinerna, Hongkong,<br>Indien, Indonesien, Kina, Malaysia, Singapore, Sydkorea, Taiwan,<br>Thailand. Valutorna har endast handelsvägts, det vill säga inte<br>konkurrensvägts som TCW-valutorna. Vikten för dessa valutor i det<br>utökade index är 9 procent.</p>
<p>Källor: Ecowin och Finansdepartementet.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Kronans försvagning i början av 1998 sammanföll i<br>tiden med spekulationer om att kronan kan komma<br>att marginaliseras som valuta när EMU bildas samt<br>farhågor om att kapitalutflöden till följd av svenska<br>köp av utländska värdepapper kommer att fortsätta.<br>Under februari och mars bröts emellertid kronför-<br>svagningen, och istället har det skett en trendmässig<br>förstärkning mot i första hand D-marken. Deprecie-<br>ringen gentemot dollarn har också avstannat.</p>
<p>TABELL 3.1 BETALNINGSBALANSEN</p>
<p>FLÖDEN, MILJARDER KBONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>39,3</p></td><td>
<p>43,7</p></td><td>
<p>48,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfereringar</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell balans</p></td><td>
<p>-20,7</p></td><td>
<p>-24,1</p></td><td>
<p>-36,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta investeringar</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>-14,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>I utlandet</p></td><td>
<p>-80,0</p></td><td>
<p>-31,3</p></td><td>
<p>-85,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>I Sverige</p></td><td>
<p>103,1</p></td><td>
<p>34,0</p></td><td>
<p>70,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portföljinvesteringar exkl.</p>
<p>finansiella derivat</p></td><td>
<p>-16,6</p></td><td>
<p>-83,2</p></td><td>
<p>-131,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgångar</p></td><td>
<p>■75,3</p></td><td>
<p>-88,3</p></td><td>
<p>-112,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>-64,7</p></td><td>
<p>-50,4</p></td><td>
<p>-84,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebärande</p></td><td>
<p>■10,6</p></td><td>
<p>-37,9</p></td><td>
<p>-27,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulder</p></td><td>
<p>58,7</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>-19,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>27,2</p></td><td>
<p>-12,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebärande</p></td><td>
<p>44,4</p></td><td>
<p>-22,2</p></td><td>
<p>-6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiella derivat</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>11,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt kapital</p></td><td>
<p>-31,1</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>48,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutareservens</p>
<p>transaktionsförändringar</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>41,9</p></td><td>
<p>50,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Restpost</p></td><td>
<p>-14,9</p></td><td>
<p>-14,7</p></td><td>
<p>-11,7</p></td></tr>
</table>
<p>1997, vilket också är ett kapitalutflöde. Den finan-<br>siella balansen är svårtolkad och det går i allmänhet<br>inte att dra slutsatsen att stora valutaflöden kopplade<br>till värdepappershandeln kan förklara kronans ut-<br>veckling. Under de senaste åren har dock svenska<br>köp av utländska tillgångar varit påtagliga. Detta kan<br>ses både som ett resultat av att institutionella place-<br>rare valt att diversifiera sina tillgångsportföljer och<br>ett ökat privat fondsparande. De utländska köpen av<br>svenska aktier var betydande under 1995 och 1996,<br>men innehaven minskade 1997.</p>
<p>De lägre inflationsförväntningarna i Sverige har<br>också bidragit till minskade förväntningar om fram-<br>tida korträntehöjningar. När Riksbanken i december<br>höjde reporäntan med 0,25 procentenheter till<br>4,35 % fanns det förväntningar på marknaden om<br>att höjningen skulle följas av fler redan under våren</p>
<p>1998. Därefter har emellertid Asienkrisen och efter-<br>följande nedrevideringar av både tillväxt- och infla-<br>tionsprognoser för 1998 lett till att även kortränte-<br>prognoserna justerats ned. I december indikerade de<br>implicita terminsräntorna förväntningar om en<br>svensk reporänta kring 5,50 % vid nästa årsskifte. I<br>mars låg motsvarande förväntningar på cirka<br>4,70 %. I sin senaste inflationsrapport från mars re-<br>viderade även Riksbanken ned sina prognoser över<br>tillväxten och inflationen för de två kommande åren,<br>och Riksbankens slutsats var att det för närvarande<br>inte finns någon anledning att ändra reporäntan.<br>Samtidigt poängterade Riksbanken att den förvän-<br>tade konjunkturuppgången talar för ”en viss försiktig<br>skärpning av penningpolitiken under det kommande<br>året”.</p>
<p>De lägre räntorna och dollaruppgången är främsta<br>orsakerna till att Stockholmsbörsen, i likhet med fler-<br>talet övriga europeiska börser, gått fortsatt starkt.<br>Under 1997 steg börsen med 25 %, och under första<br>kvartalet i år var uppgången 20 %. Bästa branscher<br>har varit bank och finans - till följd av räntened-<br>gången - samt kemi och läkemedel.</p>
<p>Anm.: Tecknen visar vilka kapitalflöden som inhemska respektive utländska<br>köp givit upphov till. Ett minustecken vad gäller inhemska aktörers age-<br>rande (tillgångar) betyder således ett utflöde till följd av köp av utländska<br>värdepapper, medan ett minustecken vad gäller utländska aktörers age-<br>rande (skulder) betyder ett utflöde till följd av försäljningar av svenska vär-<br>depapper. Det omvända förhållandet gäller vid positiva siffror, det vill säga<br>svenska försäljningar respektive utländska köp.</p>
<p>Källa: Riksbanken.</p>
<p>Tabell 3.1 visar betalningsbalansen med en finförde-<br>lad redovisning av den finansiella balansen. Per defi-<br>nition summerar betalningsbalansen till noll. Detta<br>innebär det att bytesbalansöverskottet motsvaras av<br>kapitalutflöden i form av kapitaltransfereringar och<br>den finansiella balansen samt restposten. I tabellen<br>utgörs posten tillgångar (under portföljinvesteringar)<br>av svenska tillgångar i utlandet, som t.ex. utländska<br>aktier. För 1997 ökade de svenska finansiella till-<br>gångarna i utlandet med 112,2 miljarder kronor, vil-<br>ket i tabellen redovisas som ett kapitalutflöde. Hu-<br>vuddelen av detta bestod av köp av utländska aktier.<br>Posten skulder i tabellen är t.ex. utländska innehav<br>av svenska aktier då detta är en svensk skuld till ut-<br>landet. Det utländska innehavet av svenska värde-<br>papper minskade med 19,2 miljarder kronor under</p>
<p>DIAGRAM 3.4 --------Reporäntan</p>
<p>Ränteutvecklingen ^^^^^^“““Statsskuldväxlar, 6 mån</p>
<p>i Sverige ---------Statsobligationer, 10-år</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-28.png" style="width:167pt;height:121pt;"/>
<p>Källa: Ecowin.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Under hela förra året noterades en ökning av kre-<br>ditinstitutens utlåning till svensk allmänhet, det vill<br>säga företag och hushåll. I början av 1997 var det<br>främst bostadskrediter till hushållen som ökade, men<br>under andra halvåret skedde en markant ökning av<br>hushållens konsumtionskrediter. Under hela 1997<br>ökade dessa krediter med 8 %, räknat på årsbasis.<br>Motsvarande ökning av kreditinstitutens totala utlå-<br>ning till allmänheten uppgick till 3 %. Lägre utlå-<br>ningsräntor, hushållens mer positiva förväntningar<br>om den egna ekonomin samt ett uppdämt konsum-<br>tionsbehov är några faktorer som ligger bakom den<br>ökade utlåningen. Denna sammanfaller också väl<br>med förra årets uppgång i den privata konsumtionen.</p>
<p>Ökningstakten i penningmängdstillväxten steg på<br>nytt i början av innevarande år. Allmänhetens inne-<br>hav av sedlar och mynt, MO, ökade i februari med</p>
<p>4,3 %, räknat på årsbasis. MO bedöms vara en god<br>indikator för den framtida konsumtionen, och till-<br>sammans med utlåningen indikerar penningmängds-<br>tillväxten en fortsatt god konsumtionsutveckling un-<br>der 1998.</p>
<p>Antaganden om ränte- och valutakursutvecklingen<br>Antagandena om utvecklingen på de finansiella<br>marknaderna görs i ljuset av den internationella ut-<br>vecklingen som presenterades i det föregående ka-<br>pitlet samt den bild av den svenska ekonomiska ut-<br>vecklingen som tecknas i kommande kapitel.</p>
<p>I Tyskland är obligationsräntorna idag låga och<br>tillväxten väntas stiga något de närmaste åren till<br>följd av ökande inhemsk efterfrågan. En fortsatt låg<br>inflation vänts dock innebära en måttlig uppgång i de<br>korta marknadsräntorna de närmaste åren. Det<br>gradvis förbättrade konjunkturläget i Tyskland och<br>flertalet övriga europeiska länder förutses leda till en<br>uppgång i de långa marknadsräntorna.</p>
<p>Även i Sverige väntas inflationen förbli låg de<br>kommande åren. Detta bygger till stor del på anta-<br>gandet att de genomsnittliga löneökningarna begrän-<br>sas till 3 procent per år. Den offentliga sektorns fi-<br>nansiella sparande fortsätter att förbättras och de<br>budgetpolitiska målen uppfylls.</p>
<p>Det låga inflationstrycket och en inflation som<br>understiger inflationsmålet på 2 % under de när-<br>maste åren innebär att Riksbankens reporänta inte<br>antas behöva ändras från den nuvarande nivån på<br>4,35 %. Mot bakgrund av den europeiska obliga-<br>tionsränteuppgången väntas de svenska obligations-<br>räntorna stiga. Uppgången förutses dock bli måttlig<br>och 10-årsräntan förväntas understiga 6 procent un-<br>der hela prognosperioden. Den mindre obligations-<br>ränteuppgången i Sverige jämfört med Tyskland och<br>den därmed sjunkande obligationsräntemarginalen är<br>ett uttryck för att förtroendet för den svenska eko-<br>nomin antas stärkas ytterligare de kommande åren.</p>
<p>Den stabila ekonomiska utvecklingen i Sverige, in-<br>te minst vad gäller löner och priser, tillsammans med<br>en stark bytesbalans antas bidra till en viss för-</p>
<p>stärkning av kronans kurs, mätt med TCW-index. I<br>slutet av år 2000 antas TCW-index vara 118. Osä-<br>kerheten i denna bedömning är dock mycket stor.</p>
<p>TABELL 3.2 RÄNTE- OCH VALUTAANTAGANDEN</p>
<p>SLUTNOTERINGAR FÖR RESPEKTIVE ÅR.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta</p></td><td>
<p>4,10</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4.35</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4,35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 6 månader</p></td><td>
<p>3.76</p></td><td>
<p>4,69</p></td><td>
<p>4,60</p></td><td>
<p>4,60</p></td><td>
<p>4,60</p></td><td>
<p>4,60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 5 år</p></td><td>
<p>5.50</p></td><td>
<p>5,61</p></td><td>
<p>5,30</p></td><td>
<p>5,40</p></td><td>
<p>5,40</p></td><td>
<p>5,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 10 år</p></td><td>
<p>6,75</p></td><td>
<p>5,95</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,80</p></td><td>
<p>5,80</p></td><td>
<p>5,80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens Sverige</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Tyskland 10 år</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK/DEM</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>4,41</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>4,30</p></td><td>
<p>4,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK/USD</p></td><td>
<p>6.90</p></td><td>
<p>7,90</p></td><td>
<p>7,75</p></td><td>
<p>7,50</p></td><td>
<p>7,50</p></td><td>
<p>7,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index</p></td><td>
<p>117,6</p></td><td>
<p>121</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>119</p></td><td>
<p>118</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Ecowin och Finansdepartementet.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>4 Utrikeshandeln</h4>
<p>Efterfrågan från omvärlden på svenska produkter var<br>mycket god under 1997. Speciellt ökade exporten av<br>läkemedel och elektrovaror mycket kraftigt. Även<br>importen steg kraftigt, vilket delvis är ett resultat av<br>exportökningen. Till följd av den s.k. Asienkrisen an-<br>tas exportmarknadstillväxten inte öka lika mycket<br>under 1998 som under 1997, vilket leder till en lägre<br>exportökning i år. År 1999 och 2000 antas effekter-<br>na av Asienkrisen endast i ringa omfattning påverka<br>världsmarknadstillväxten och exporten utvecklas<br>således i en snabbare takt. Okad global pris-<br>konkurrens antas ha en återhållande effekt på såväl<br>export- som importprisema under prognosperioden.<br>Svenska exportföretag förväntas ej heller vinna<br>marknadsandelar under de kommande åren, bl.a.<br>som en följd av kronans förväntade appreciering.<br>Nettoexportens bidrag till tillväxten i BNP blir lägre<br>under 1998 än vad som varit fallet de senaste åren,<br>men kommer i takt med en förbättrad om-<br>världstillväxt att stiga som högst till 0,9 procentenhe-<br>ter år 2000.</p>
<p>Gruppen av s.k. krisländer (Filippinerna, Indonesien,<br>Malaysia, Sydkorea och Thailand) har varit en av de<br>snabbast växande marknaderna för svensk export<br>under senare år men står enbart för 3 % av den to-<br>tala exporten.</p>
<p>TABELL 4.1 SVENSK EXPORT TILL OLIKA</p>
<p>REGIONER 1997</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>LÖPANDE PRISER</p></td><td>
<p>ANDEL(%)</p></td><td>
<p>PROCENTUELL ÖKNING<br>MELLAN 1996 OCH 1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Europa</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav EU-länder</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Afrika</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Amerika</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Asien (exklusive</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>mellanöstern)</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån, utrikeshandelsstatistiken</p>
<h5>4.1 Varuhandeln</h5>
<p>År 1997 utvecklades den svenska exporten mycket<br>väl. Enligt nationalräkenskaperna ökade varuexpor-<br>ten med 12,5 % jämfört med föregående år. Försälj-<br>ningen av traditionella svenska produkter som verk-<br>stadsvaror och skogsvaror ökade relativt kraftigt,<br>men även försäljningen av kemivaror - speciellt lä-<br>kemedel - utvecklades starkt under året. Av verk-<br>stadsvarorna ökade försäljningen av elektrovaror och<br>datorer med över 20% mätt i löpande priser. Enbart<br>teleproduktindustrin bidrog med drygt en tredjedel<br>av den totala volymökningen i varuexporten under<br>året. Den största delen av denna ökning kan härledas<br>till ett enda företag (Ericsson).</p>
<p>Världsmarknadstillväxten utvecklades bättre än<br>förväntat under 1997. Sammantaget steg marknads-<br>tillväxten för svensk export med drygt 9 % förra<br>året. Av Sveriges totala export 1997 gick 72 % till<br>Europa som är den överlägset viktigaste export-<br>marknaden. Exporten till EU-länderna ökade med<br>8 % jämfört med 1996 medan exporten till övriga<br>Europa ökade med 19 % i löpande priser. Den kraf-<br>tigaste exportökningen noterades till icke EU-länder i<br>Sveriges närområde såsom till Baltikum, Polen och<br>Ryssland. Dock mottar dessa länder än så länge en-<br>dast 4 % av den totala svenska exporten. Exporten<br>till Asien (exklusive Mellanöstern) ökade med 9 %<br>under 1997. Länderna i Asien har gradvis ökat i be-<br>tydelse för svensk export de senaste 15 åren. Med<br>tanke på den ekonomiska kris som har drabbat någ-<br>ra av länderna i området är fortsatta exportökningar<br>till dessa länder ej sannolika de närmaste åren.</p>
<p>Exportutvecklingen de kommande åren är huvud-<br>sakligen beroende av den internationella tillväxten. I<br>detta sammanhang har effekterna av Asienkrisen en<br>viktig betydelse (se även kapitel 2). För den svenska<br>exportindustrins vidkommande har Asienkrisen såväl<br>direkta som indirekta effekter på exporttillväxten.<br>Till de direkta effekterna kan räknas det exportbort-<br>fall som följer av minskad efterfrågan av importvaror<br>i krisländerna. Till skillnad från de direkta effekterna<br>påverkar de indirekta effekterna handelsflöden och<br>prisbildning i ett senare skede. En negativ indirekt<br>effekt är den hårdnande konkurrens från inhemska<br>producenter som svenska exportörer utsätts för till<br>följd av de kraftiga devalveringarna av krisländernas<br>valutor. Således möter svensk exportindustri i<br>krisländema en situation med fallande efterfrågan<br>kombinerat med ett försämrat konkurrensläge, vilket<br>kommer att reducera exporten till dessa ekonomier.<br>Vidare ger de kraftiga växelkursförändringarna<br>krisländerna en stor kostnadsfördel som skapar möj-<br>ligheter att erövra marknadsandelar ifrån konkur-<br>renter. För svenskt vidkommande kan branscher som<br>skog, stål och elektroniska maskiner bli mer konkur-<br>rensutsatta de närmsta åren. Företagen i krisländerna<br>är dock i liten utsträckning konkurrenter till svenska<br>exportföretag. Slutligen kan nämnas - och som tidi-<br>gare beskrivits i kapitel 2 - att Asienkrisen kommer<br>att medföra en något svagare global tillväxt som i sin<br>tur bidrar till sämre förutsättningar för svensk export<br>på samtliga marknader.</p>
<p>Trots Asienkrisen ser utvecklingen av exporten i<br>ett 2-3 års perspektiv fortsatt ljus ut även om tillväx-<br>ten dämpas jämfört med 1997 års exceptionellt höga<br>tillväxt. Varuexporten beräknas öka med 6,5 %<br>1998, vilket är en halvering av tillväxttakten jämfört<br>med 1997. Den främsta orsaken till den lägre till-<br>växttakten är försvagningen av den internationella<br>marknadstillväxten från ca 10 % 1997 till drygt 6 %</p>
<p>1998. Det är inom OECD-området som export-</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>marknadstillväxten förväntas utvecklas bäst under<br>1998 medan tillväxten i övriga världen blir betydligt<br>svagare. En återhämtning av exportmarknadstillväx-<br>ten förväntas under 1999 och 2000, vilket får till ef-<br>fekt att svensk varuexport ökar snabbare under dessa<br>år. För 2001 antas exporten växa långsammare som<br>en följd av den globala konjunkturavmattningen.</p>
<p>DIAGRAM 4.1</p>
<p>Export-, världsmarknads-<br>och marknadsandelstillväxt<br>för bearbetade varor</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<p>■ Exporttillväxt</p>
<p>8 Marknadstillväxt</p>
<p>Marknadsandelstillväxt</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-29.png" style="width:170pt;height:113pt;"/>
<p>Källor: OECD och Finansdepartementet.</p>
<p>Den hårdnande internationella priskonkurrensen till-<br>sammans med en förväntad appreciering av den<br>svenska kronan medför sannolikt inte något större<br>utrymme för svenska företag att höja sina priser.<br>Följaktligen har endast marginella ökningar av ex-<br>portpriserna antagits i prognosen. Trots relativt god<br>produktivitetsutveckling och historiskt sett låga<br>kostnadsökningar förväntas exportindustrin inte öka<br>sina marknadsandelar nämnvärt under de närmaste<br>åren. Exportindustrins goda lönsamhet, å andra si-<br>dan, skapar gynnsamma förutsättningar för att bibe-<br>hålla redan vunna marknadsandelar.</p>
<p>Som tidigare nämnts har teleproduktindustrins<br>export vuxit mycket kraftigt de senaste två åren. Om<br>denna positiva utveckling fortsätter eller överträffas<br>är det möjligt att Sveriges export blir starkare än vad<br>som antas i nuvarande prognos. Å andra sidan kan<br>det inte uteslutas att Asienkrisens negativa effekter<br>kan bli mer långvariga vilket i sin tur skulle hämma<br>den svenska exportutvecklingen.</p>
<p>Varuimporten ökade med 10,3 % i volym 1997.<br>Importtillväxten var betydligt starkare än under före-<br>gående år, då uppgången stannade vid drygt 2 %.<br>Den höga importtillväxten år 1997 kan till viss del<br>ses som ett återställande av en tillfälligt låg import-<br>kvot år 1996, men kan också förklaras av att efter-<br>frågan på varor med ett stort importinnehåll ökade<br>kraftigt under 1997. Behovet av insatsvaror steg tack<br>vare den starka industriproduktionen. Efterfrågan på<br>varaktiga konsumtionsvaror tilltog i styrka efter år<br>med en svag utveckling. Maskininvesteringar bidrog<br>också till den starka importen. Verkstadsvarorna,<br>som står för drygt hälften av importvärdet, ökade i<br>volym med 14 %. Importen av vägfordon och fram-<br>för allt bilar ökade starkt, men även importen av<br>elektroprodukter steg kraftigt.</p>
<p>Deprecieringen av kronan under 1997 medförde<br>att importprisema steg något under senare delen av<br>året. Den internationella prisutvecklingen var dock<br>återhållsam under 1997. Framförallt har detta tagit<br>sig uttryck i fallande råvarupriser. Främst märkbart<br>är fallet i råoljepriset. Importpriserna för bearbetade<br>varor var oförändrade för helåret 1997, medan det<br>totala importpriset ökade svagt. Asienkrisen väntas<br>ha en dämpande effekt på de internationella priserna<br>under prognosåren. Dessutom antas kronan stärkas,<br>vilket ytterligare dämpar ökningen av importpriser-<br>na.</p>
<p>TABELL 4.2 EXPORT OCH IMPORT AV VAROR</p>
<p>ANDEL AV TOTAL PROCENTUELL VOLYMUTVECKLING PROCENTUELL PRISUTVECKLING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>85,9</p></td><td>
<p>11.3</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Fartyg</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>80,0</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Petroleumprodukter</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga råvaror</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>9.4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa varuexport</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>80,5</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Fartyg</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-26,9</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>-16,3</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Råolja</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-15,0</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Petroleumprodukter</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-8,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga råvaror</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td></td><td></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa varuimport</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Export och import är i tabellen redovisade enligt utrikeshandelsstatistiken. Enligt nationalräkenskaperna ökade exporten med 12,5 % 1997.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Den importvägda efterfrågan beräknas utvecklas nå-<br>got svagare under de kommande åren än under före-<br>gående år. Exporten ger fortfarande det största bi-<br>draget till ökningen, trots att exportutvecklingen an-<br>tas mattas av i år. Men även efterfrågan på kon-<br>sumtionsvaror och maskininvesteringar väntas leda<br>till stigande importvolymer i framtiden. Importen av<br>bearbetade varor antas öka med ca 8 % både inne-<br>varande och nästkommande år. Ar 2000 antas BNP-<br>tillväxten, bl.a. till följd av den starka internationella<br>tillväxten, tillta. Efterfrågan beräknas dock ha en<br>sammansättning med lägre importinnehåll än tidi-<br>gare år, vilket dämpar importtillväxten något. Till-<br>växten i den totala varuimporten antas i huvudsak<br>följa utvecklingen för bearbetade varor, men är dock<br>något svagare.</p>
<p>Nettoexportens bidrag till BNP-tillväxten förvän-<br>tas bli 0,4 procentenheter i år, vilket är en betydande<br>minskning jämfört med de senaste åren. Som en följd<br>av en stark internationell tillväxt beräknas netto-<br>bidraget därefter öka för att år 2000 uppgå till 0,9<br>procentenheter. År 2001 antas ett bidrag på 0,4 pro-<br>centenheter till BNP-tillväxten.</p>
<p>rar denna diversifiering att försämra kapitalav-<br>kastningsnettot på kort sikt. På längre sikt bör dock<br>skillnaden i avkastning jämna ut sig, vilket skulle<br>komma att förbättra nettoavkastningen på kapital<br>och även bytesbalansen.</p>
<p>Det finansiella sparandet i Sverige är högt vilket<br>avspeglas av det stora överskottet i bytesbalansen.<br>Bytesbalansöverskotten som andel av BNP väntas<br>ligga på en hög nivå även under tiden kring millenni-<br>umskiftet. En starkt bidragande faktor till det höga<br>sparandet är regeringens mål för de offentliga finan-<br>serna med innebörden att den offentliga sektorn skall<br>uppvisa ett finansiellt överskott över konjunkturcy-<br>keln. Trots det stora bytesbalansöverskottet ökade<br>Sveriges utlandsskuld år 1997 och uppgick till ca 45<br>% av BNP. Kronans depreciering och den relativt<br>svaga kursutvecklingen av svenskars innehav av ut-<br>ländska aktier var de främsta orsakerna till försäm-<br>ringen. På längre sikt torde bytesbalansöverskotten<br>leda till att utlandsskulden minskar som andel av<br>BNP. Faktorer som talar för denna utveckling är bl.a.<br>en förväntad appreciering av kronan, ökad amorte-<br>ring av den statliga utlandsskulden och en utjämning<br>i värdeförändringar på kapital gentemot utlandet.</p>
<h5>4.2 Bytesbalansen</h5>
<p>I början av 1990-talet hade Sverige betydande under-<br>skott i bytesbalansen som efter deprecieringen 1992<br>snabbt vändes till överskott. Mycket stora överskott i<br>handelsbalansen under de senaste åren har bidragit<br>till bytesbalansöverskotten. Tjänstebalansen har å<br>andra sidan utvecklats allt sämre och förväntas göra<br>det även i fortsättningen. Det är framför allt resevalu-<br>tanettot som ger ett kraftigt negativt bidrag till tjäns-<br>tenettot. Trots en generellt sett svagare kronkurs un-<br>der 1997 i förhållande till 1996 har utlandsresandet<br>fortsatt att öka kraftigt. I takt med att hushållens in-<br>komstställning antas stärkas kommer resevalutanet-<br>tot sannolikt ytterligare att försämras framöver. Yt-<br>terligare en faktor som belastar resevalutaimporten<br>är den kraftiga ökningen av direktimporterade bilar<br>som skett under de senaste åren.</p>
<p>Avkastningen på kapital förväntas förbättras nå-<br>got de närmaste två åren. En orsak är att stora bytes-<br>balansöverskott i kombination med en appreciering<br>av kronkursen stärker Sveriges finansiella nettoställ-<br>ning mot utlandet och bidrar till en minskning av<br>underskottet i räntenettot. Dessa faktorer motverkar<br>effekterna av en förväntad måttlig höjning av den<br>internationella räntenivån under prognosperioden. I<br>dagsläget är det utländska ägandet av svenska aktier<br>större än det svenska ägandet av utländska aktier.<br>Det har i prognosen antagits att en ökad internatio-<br>nell diversifiering av svenskars aktieägande leder till<br>ett ökat innehav av utländska aktier. Om direktav-<br>kastningen på utländska placeringar är lägre än av-<br>kastningen på alternativa placeringar i Sverige tende-</p>
<p>TABELL 4.3 BYTESBALANSEN</p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999 2000 2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>635.1</p></td><td>
<p>680,9</p></td><td>
<p>731,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>496,6</p></td><td>
<p>525,5</p></td><td>
<p>563,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>138,5</p></td><td>
<p>155,4</p></td><td>
<p>168,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transporter</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resevaluta</p></td><td>
<p>-24,2</p></td><td>
<p>■26,3</p></td><td>
<p>-28,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga tjänster</p></td><td>
<p>■0,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstebalans</p></td><td>
<p>-19,9</p></td><td>
<p>-23,3</p></td><td>
<p>-26,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löner</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastning på kapital</p></td><td>
<p>-47,0</p></td><td>
<p>-45,5</p></td><td>
<p>-43,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>räntor</p></td><td>
<p>-63,5</p></td><td>
<p>-64,7</p></td><td>
<p>-61,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>direktinvesteringar</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>23,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>aktieutdelningar</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>-5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande transfereringar</p></td><td>
<p>-23,5</p></td><td>
<p>-21,0</p></td><td>
<p>-22,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalansen</p></td><td>
<p>46,7</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>74,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfereringar</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>som andel av BNP</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,7 4,0 4,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Bytesbalansen är enligt Riksbankens definition. År 1997 bygger pé<br>en prognos.</p>
<p>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>5 Näringslivets produktion</h4>
<p>Konjunkturen stärktes i stora delar av näringslivet i<br>fjol. År 1997 ökade produktionen i näringslivet med<br>hela 3 % vilket var betydligt mer än den totala pro-<br>duktionstillväxten i ekonomin. Uppgången inom in-<br>dustrin spred sig till allt fler delar av näringslivet sam-<br>tidigt som tudelningen mellan en expanderande ex-<br>portsektor och en dämpad hemmamarknadsektor<br>avtog något. Byggproduktionen var dock fortsatt<br>mycket svag.</p>
<p>TABELL 5.1 NÄRINGSLIVETS PRODUKTION</p>
<p>PROCENTUELL</p>
<p>VOLYMFÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk, fiske och<br>skogsbruk</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>2.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El, gas, värme och<br>vattenverk</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivets tjänster</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa näringsliv</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Under prognosperioden 1998 till 1999 förväntas<br>konjunkturläget inom näringslivet förbättras ytter-<br>ligare. Sammantaget beräknas produktionen stiga<br>med knappt 4 % per år. Den goda internationella<br>konjunkturen medför en fortsatt stark exportefter-<br>frågan även om en viss avmattning, bl. a till följd av<br>Asienkrisen, väntas i år. Bidraget till produktionstill-<br>växten blir därmed betydligt lägre än förra året. Dri-<br>vande för produktionsutvecklingen de närmaste två<br>åren förväntas istället bli en kraftig uppgång i den<br>inhemska efterfrågan när investeringskonjunkturen<br>bedöms vända uppåt samtidigt som den privata kon-<br>sumtionsökningen blir fortsatt stark. En allt större<br>del av den förutsedda produktionstillväxten kommer<br>i de konsumtionsorienterade delarna av tjänste-<br>sektorn och i de delar som är beroende av investe-<br>ringsutvecklingen. En god produktionsutveckling<br>förutses därför i sektorer som handel, hotell och re-<br>staurang, samt företagstjänster. Ett kraftigt ökat bo-<br>stadsbyggande de närmaste åren från mycket låga<br>utgångsnivåer är den främsta anledningen till att en<br>stark återhämtning förutses inom byggnadsindustrin.<br>Den totala byggproduktionen bedöms öka med ca<br>5 % i år och med 6 % nästa år.</p>
<h5>5.1 Industrin</h5>
<p>Industrikonjunkturen var stark under större delen av<br>förra året med en mycket kraftig produktionsupp-<br>gång under andra halvåret. För helåret 1997 steg in-</p>
<p>dustriproduktionen med 5,4 %. Utvecklingen var<br>gynnsam i flertalet delsektorer men på samma sätt<br>som under 1996 noterades betydande produktions-<br>ökningar inom elektro- och teleproduktindustrin. Av<br>nationalräkenskaperna framgår att enbart den sek-<br>torn stod för närmare hälften av den totala produk-<br>tionstillväxten inom industrin.</p>
<p>Mot slutet av förra året och under årets inledning<br>har industrikonjunkturen visat tecken på avmattning.<br>Trots det beräknas ändå industriproduktionen mätt<br>som årsgenomsnitt öka med ungefär lika mycket som<br>förra året. Det sammanhänger med att produk-<br>tionsvolymen under fjärde kvartalet i fjol nådde en så<br>hög nivå att också en begränsad tillväxt under loppet<br>av innevarande år ger en hög ökning av årsgenom-<br>snittet. Enligt Konjunkturinstitutets barometer från<br>februari märks en dämpning av orderläget inom den<br>cykliska basindustrin samt inom den tidigare mycket<br>expansiva teleproduktindustrin. Teleproduktindust-<br>rin med en stark exponering i Asien har sannolikt<br>redan märkt av effekterna av Asienkrisen. Mark-<br>nadstillväxten för svenska exportvaror förutses bli<br>lägre i år och nästa år jämfört med 1997, vilket inne-<br>bär att produktionen av exportvaror ökar långsam-<br>mare än tidigare. Industrikonjunkturen förutses ändå<br>åter stärkas något från och med andra kvartalet till<br>följd av en ökande efterfrågetillväxt på hemmamark-<br>naden men till viss del också på grund av en stigande<br>efterfrågan på investeringsvaror i Europa. Detta gyn-<br>nar svensk industri som i hög grad är specialiserad på<br>produktion av investeringsvaror. Den starka inhems-<br>ka investerings- och konsumtionstillväxten förutses<br>innebära att produktionen inom hemmamarknads-<br>industrin stiger snabbare än under de senaste åren.<br>Sammantaget beräknas industriproduktionen stiga<br>med 5,5 % i år och med ca 5 % år 1999. Under lop-<br>pet av året beräknas dock industriproduktionen öka<br>betydligt mer nästa år.</p>
<p>Industrins kapacitetsutnyttjande steg något under<br>loppet av förra året och uppgick till 88,0 % under<br>fjärde kvartalet. Detta var 2,0 procentenheter lägre<br>än vid förra konjunkturtoppen år 1994. Kapital-<br>stocken beräknas växa med ungefär 8 % mellan slu-<br>tet av 1997 och slutet av 1999 samtidigt som in-<br>dustriproduktionen förutses öka med ca 7 % under<br>motsvarande tidsperiod. Således förutses utnyttjan-<br>degraden sjunka något fram till slutet av nästa år och<br>därmed torde risken för kapacitetsbrister vara ringa.<br>I kombination med förväntade låga löneökningar in-<br>nebär det ett mycket lågt inflationstryck för stora<br>delar av industrin. Ett osäkerhetsmoment kvarstår<br>dock för huruvida industrin kan få tag på kvalifice-<br>rad arbetskraft. Trots den måttliga sysselsättnings-<br>ökning som hittills noterats verkar bristen på kvalifi-<br>cerad arbetskraft vara oroande hög vilket på sikt kan<br>driva upp löneglidningen. Detta skulle i sin tur höja<br>kostnaderna och därmed dämpa produktionen.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>TABELL 5.2 NYCKELTAL FÖR INDUSTRIN</p>
<p>PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p>
<p>1996 1997 1998 1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnad per timme</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetsarbetskostnad, (ULC)</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 OECD-länders ULC</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 OECD-länders ULC, SEK</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ ULC, SEK</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstmarginal, förändring</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoöverskottsandel<sup>1</sup></p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>38,2</p></td></tr>
</table>
<p>Bruttoöverskottsandel avser bruttovinstens andelen av förädlingsvärdet<br>till faktorpris.</p>
<p>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 5.1</p>
<p>Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige<br>relativt 14 OECD-länder</p>
<p>Index 1980=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-30.png" style="width:173pt;height:113pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>De internationella arbetskraftskostnaderna per pro-<br>ducerad enhet har ökat mycket långsamt under de<br>senaste åren. Löneökningarna i vår omvärld har<br>gradvis anpassat sig till en låginflationsmiljö samti-<br>digt som produktivitetsutvecklingen varit fördelaktig.<br>Även i Sverige har arbetskostnaden per producerad<br>enhet ökat förhållandevis långsamt sedan 1992, bl.a.<br>som en följd av hög produktivitetsutveckling, och<br>därmed har det gynnsamma konkurrensläge som<br>uppstod i samband med deprecieringen hösten 1992<br>i stort kunnat bibehållas. Sett över hela perioden<br>1992 till 1997 har dock de svenska arbets-<br>kostnaderna per producerad enhet, till följd av höga<br>löneökningar, ökat snabbare än i omvärlden.</p>
<p>De jämförelsevis höga löneökningarna i Sverige<br>har inneburit ett högt omvandlingstryck som sanno-<br>likt har hållit tillbaka sysselsättningen. Under perio-<br>den fram till 1999 förutsätts dock löneökningarna bli<br>ungefär lika stora som i omvärlden. Dessutom be-<br>räknas produktiviteten utvecklas mer fördelaktigt i<br>Sverige än i omvärlden. Därigenom minskar indust-<br>rins relativa enhetsarbetskostnad något jämfört med<br>de viktigaste konkurrentländerna, trots en förväntad<br>appreciering av kronan, över perioden 1997 till</p>
<p>1999. En sådan fördelaktig utveckling av konkur-<br>rensläget förutsätter dock att löneökningstakten kan<br>begränsas till 3 % per år. Den högre produktivitets-<br>ökningen i svensk industri kan förklaras av att en<br>stor del av expansionen även fortsättningsvis sker i<br>den högproduktiva delen av industrin. Produktivi-<br>tetsökningarna väntas dock avta successivt i förhål-<br>lande till den mycket snabba utvecklingen under pe-<br>rioden 1992-1997.</p>
<p>Industrins lönsamhet blev i stort sett oförändrad<br>förra året. Med tanke på kronförsvagningen var in-<br>dustrins prisbeteende återhållsamt, vilket tyder på att<br>företagen har utnyttjat den svagare kronan till att<br>öka marknadsandelarna. Prisökningarna för impor-<br>terade insatsvaror liksom löneökningarna höjde<br>kostnadsnivån i industrin men detta motverkades av<br>en snabb produktivitetsutveckling.</p>
<p>Priserna har höjts i mycket liten omfattning i början<br>av 1998. Mot bakgrund av att tillverkningsföretagen<br>normalt höjer priserna i stor omfattning i början på<br>året indikerar detta ett fortsatt lågt inflationstryck.<br>De internationella priserna förutses utvecklas mycket<br>svagt i år trots en relativt god konjunkturutveckling.<br>Resursutnyttjandet är fortfarande lågt på de flesta<br>håll och Asienkrisen bidrar till att dämpa priserna.<br>Låga importpriser, begränsade löneökningar och en<br>fördelaktig produktivitetsutveckling väntas leda till<br>att de rörliga kostnaderna per producerad enhet i<br>stort blir oförändrade i år jämfört med förra året.<br>Prisprognosen för 1998 förutsätter att exportföre-<br>tagen höjer sina priser i utländsk valuta i takt med<br>konkurrenterna. Därigenom stiger vinstmarginalerna<br>något i exportindustrin. En växande inhemsk efter-<br>frågan beräknas innebära att de mer pressade hem-<br>mamarknadsföretagen förbättrar sin vinstsituation<br>något. För industrin som helhet beräknas därmed<br>produktpriserna sammanvägt stiga med 1,5 % i år,<br>vilket innebär att lönsamheten, mätt som driftsöver-<br>skottet brutto som andel av förädlingsvärdet, ökar<br>till höga 37,8 %.</p>
<p>DIAGRAM 5.2</p>
<p>Industrins bruttoöverskottsandel</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-31.png" style="width:174pt;height:121pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Nästa år beräknas produktpriserna öka med knappt<br>1 % och de rörliga kostnaderna per producerad en-<br>het med 0,8 %. Lönsamheten för industrin som hel-<br>het beräknas således i stort bli oförändrad. Den star-<br>kare internationella konjunkturen väntas leda till en<br>något högre internationell prisökningstakt men tack<br>vare fortsatt låga löneökningar blir prisökningarna i<br>ett historiskt perspektiv mycket låga. I den cykliska<br>basindustrin förutses vinstmarginalerna åter öka till<br>följd av att de internationellt bestämda priserna vän-<br>der upp, medan lönsamheten i övriga exportindustrin<br>minskar något till följd av den starkare kronan.</p>
<h5>5.2 Byggnadsverksamhet</h5>
<p>Byggkonjunkturen försvagades ytterligare förra året<br>efter en viss uppgång under 1996. Svängningarna i<br>byggandet kan till stor del hänföras till bostads-<br>investeringarna. De fördelaktiga investeringsbidragen<br>till ny- och ombyggnad gav upphov till en tidigare-<br>läggning av bostadsproduktion från 1997 till 1996.<br>Därtill torde osäkerheten om innehållet i den bo-<br>stadspolitiska propositionen ha lett till att en del<br>byggprojekt sköts framåt i tiden från år 1997.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>TABELL 5.3 BYGGNADSVERKSAMHET</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>MILJARDER</p>
<p>KRONOR</p>
<p>1997</p></td><td colspan="4">
<p>ÄRLIG PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsinvesteringar</p></td><td>
<p>101,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-13,2</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>10,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>-7,8</p></td><td>
<p>-16,2</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>23,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reparationer och<br>underhåll</p></td><td>
<p>85,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>186,9</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-6,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>beräknas leda till en gradvis högre efterfrågan på nya<br>bostäder. Vakansgraden är mycket låg i expansiva<br>områden och bostadspriserna har stigit rejält så att<br>marknadspriserna redan idag överstiger nyproduk-<br>tionskostnaden i dessa områden. Nyproduktionen<br>förutses gradvis stiga till mellan 25 000 -30 000 bo-<br>städer år 2001 och därmed närma sig en långsiktig<br>jämviktsnivå. Den bostadspolitiska propositionen<br>som presenterades i mars innehåller bl.a. ett investe-<br>ringsbidrag för ekologisk hållbarhet. Detta bedöms<br>ha en viss uppdragande effekt på omfattningen av<br>varje projekt. Genom propositionen har osäkerheten<br>om de framtida reglerna minskat, vilket också främ-<br>jar bostadsbyggandet.</p>
<p>De senaste årens låga investeringskvoter inom nä-<br>ringslivet kan förklaras av behovet av att reducera<br>lokalbeståndet till långsiktigt hållbara nivåer. Höga<br>realräntor och strukturella förändringar har innebu-<br>rit höga vakansgrader för kommersiella lokaler. De<br>senaste åren har dock andelen lediga lokaler i expan-<br>siva områden minskat kraftigt. Den positiva syssel-<br>sättningsutvecklingen samt den relativt kraftiga kon-<br>sumtionsökningen som förutses beräknas medföra<br>växande bygginvesteringar inom näringslivet från<br>och med andra halvåret 1998. Infrastrukturinveste-<br>ringama ökar i och med att beslut tagits om byggna-<br>tion av storstadslederna. Programmet ”ett hållbart<br>Sverige” kan också i viss omfattning bidra till den<br>större byggvolymen. Regeringen har avsatt sam-<br>manlagt 7,4 miljarder kronor för perioden 1998 till<br>2001 till ett program för ekologisk hållbarhet. Ener-<br>giinvesteringarna ökar också kraftigt de närmaste<br>åren. Det finns avsatt 1,5 miljarder kronor per år till<br>ett omställningsprogram för energisektorn. Byggre-<br>parationerna beräknas stiga något ytterligare fram till<br>1999 till följd av skattereduktionen för reparation<br>och ombyggnad förlängts och utökats.</p>
<p>Produktionen inom byggnadssektorn föll med ca<br>30 % mellan 1990 och 1997. Den kraftiga minsk-<br>ningen av byggnadsindustrin är delvis av bestående<br>natur men branschen kan under de närmaste åren<br>förväntas växa i takt med eller högre än den totala<br>tillväxten i ekonomin. Inflationsförväntningarna lig-<br>ger i närheten av 2 %-målet och realräntorna är åter<br>på 1980-talsnivåer, vilket bör gynna byggmarknaden<br>de närmaste åren. Byggandet beräknas sammantaget<br>öka med 5 % i år och med 6 % år 1999.</p>
<p>Drivkrafter för produktionsutvecklingen är fram-<br>för allt bostadsbyggandet och i viss mån byggandet<br>av kommersiella lokaler som vänder upp från låga<br>nivåer. Nyproduktionen på bostadsmarknaden har<br>under en längre tid varit mycket blygsam i förhållan-<br>de till det långsiktiga behovet. Låga räntor, stigande<br>disponibelinkomster och en varaktig syssel-<br>sättningsökning från och med andra halvåret 1997</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>6 Arbetsmarknad</h4>
<p>Arbetsmarknadsläget förbättrades markant under<br>loppet av 1997. Den öppna arbetslösheten sjönk med<br>drygt 1,5 procentenhet. Nedgången i arbetslösheten<br>berodde på ökad sysselsättning i privat sektor, utökat<br>antal utbildningsplatser och införandet av den tillfäl-<br>liga avgångsersättningen till personer mellan 60 och<br>64 år. Trots en viss sysselsättningsuppgång mot slutet<br>av 1997 minskade den totala sysselsättningen mätt<br>som årsgenomsnitt. Den största nedgången skedde<br>inom offentliga myndigheter. De närmaste åren för-<br>utses en god konjunkturutveckling såväl internatio-<br>nellt som i Sverige, vilket leder till en snabb syssel-<br>sättningsuppgång. Arbetskraftsutbudet hålls samti-<br>digt tillbaka av att antalet utbildningsplatser ökar<br>ytterligare, vilket får till följd att den öppna arbets-<br>lösheten faller till 4,0 % vid slutet av år 2000. Förut-<br>sättningarna för beräkningarna är att lönebildningen<br>fungerar väl och att utbildningssatsningen även<br>framöver riktas till personer som annars skulle vara<br>öppet arbetslösa.</p>
<p>TABELL 6.1 ARBETSMARKNAD</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELL</p>
<p>FÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, producentpris</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Åtgärder<sup>2</sup></p></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
</table>
<p>I procent av arbetskraften.</p>
<p>Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder i<br>procent av arbetskraften.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepar-<br>tementet.</p>
<p>Produktivitet</p>
<p>Produktiviteten ökade mycket snabbt från 1990 till<br>1995 samtidigt som sysselsättningen föll med ca<br>470 000 personer. Den snabba produktivitetstill-<br>växten beror sannolikt på en mängd samverkande<br>faktorer, som t.ex. ökad internationalisering och<br>därmed ökad konkurrens, snabba framsteg inom<br>bl.a. informationsteknologin och avregleringen inom<br>vissa näringar. En annan delförklaring kan vara att<br>det mycket svaga konjunkturläget i början av 1990-<br>talet skapade ett rationaliseringstryck, som innebar<br>att främst personer med relativt hög kompetens lyck-<br>ades erhålla och bibehålla arbeten. Företag med rela-<br>tivt låg produktivitetspotential klarade inte heller av<br>konkurrensen och slogs ut från marknaden. De för-<br>hållandevis höga löneökningarna de senaste åren har<br>också bidragit till ett ökat rationaliseringstryck. Den</p>
<p>snabba produktivitetstillväxten hade en dämpande<br>effekt på sysselsättningen i början av 1990-talet men<br>har ökat förutsättningen för en god tillväxt i ekono-<br>min framöver genom att det finns fler lediga resurser<br>att ta i anspråk.</p>
<p>Under slutet av 1995 och inledningen av 1996 av-<br>tog produktivitetsuppgången. Orsaken till detta var<br>en tillfällig avmattning i ekonomin, vilket ledde till en<br>viss överkapacitet på både maskiner och personal.<br>Under andra halvåret 1997 ökade produktionen<br>snabbare igen utan att det ledde till en motsvarande<br>ökad sysselsättning. Därmed klarade företagen av<br>produktionsökningen med befintlig kapacitet samt<br>genom ytterligare rationaliseringar. Produktionsupp-<br>gången och den snabba produktivitetstillväxten un-<br>der hösten kan dock vara en indikation på att efter-<br>frågan på arbetskraft kommer att öka framöver, ef-<br>tersom en produktionsuppgång vanligtvis inleds med<br>en produktivitetsökning för att så småningom resul-<br>tera i ökad sysselsättning. Drivkraften i produk-<br>tionsuppgången antas också växla från export till in-<br>hemsk efterfrågan. Det innebär troligen att produk-<br>tionsuppgången blir mer sysselsättningsintensiv, vil-<br>ket bidrar till en lägre produktivitetsökning. Produk-<br>tiviteten antas därför inte fortsätta stiga i samma<br>snabba takt framöver, utan produktionsuppgången<br>leder i större utsträckning till ökad sysselsättning.</p>
<p>Medelarbetstid</p>
<p>En annan förklaring till den svaga sysselsättningsut-<br>vecklingen i början av 90-talet var att medelarbets-<br>tiden steg snabbt. Även en högre medelarbetstid ökar<br>förutsättningarna för god tillväxt i och med att det<br>finns fler lediga resurser att ta i anspråk. Den främsta<br>orsaken till att medelarbetstiden ökade var att sjuk-<br>frånvaron halverades. Sjukfrånvaron ligger nu på en<br>låg nivå, historiskt sett, och nedgången har stannat<br>av. Framöver antas sjukfrånvaron vara relativt oför-<br>ändrad. Den s.k. vanligen arbetade tiden per syssel-<br>satt minskade i början av 1990-talet men har ökat<br>igen under de senaste åren<sup>2</sup>. Den främsta orsaken är<br>att andelen sysselsatta som arbetar mer än 35 timmar<br>i veckan minskade i början av 1990-talet, varefter<br>den har stigit så att nivån år 1997 låg på ungefär<br>samma nivå som år 1990. Därmed finns det anled-<br>ning att tro att utrymmet för att på detta sätt öka ar-<br>betstiden ytterligare är begränsat. En annan faktor<br>som talar för att det är svårt att klara av ökad pro-<br>duktion med ökad genomsnittlig arbetstid är att an-<br>talet övertidstimmar har ökat något det senaste året.<br>Från de flesta fackförbund krävs det arbetstids-<br>förkortningar och i flera av de avtal som tecknats<br>under 1998 har arbetstagarna fått till stånd en ar-<br>betstidsförkortning. Sammantaget förutses medelar-<br>betstiden vara oförändrad i år, för att åren därefter</p>
<p><sup>2</sup> I SCB:s arbetskraftsundetsökning (AKU) definieras den vanligen arbetade tiden<br>som det antal timmar man normalt arbetar per vecka.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>minska något i samband med att arbetstidsförkort-<br>ningarna träder i kraft.</p>
<p>Sysselsättning</p>
<p>Till följd av låg tillväxt, snabb produktivitetstillväxt<br>och stigande medelarbetstid föll antalet sysselsatta<br>med ca 530 000 personer mellan 1990 och 1994,<br>varav drygt 400 000 var i den privata sektorn och<br>drygt 100 000 i den offentliga sektorn. Under åren<br>1994 och 1995 steg sysselsättningen för att falla på<br>nytt 1996 i samband med konjunkturavmattningen.<br>Förra året ökade sysselsättningen svagt mot slutet av<br>året, men minskade med 1,2 %, mätt som årsgenom-<br>snitt.</p>
<p>Under de närmaste åren beräknas sysselsättningen<br>stiga. Det finns flera tecken som tyder på att efterfrå-<br>gan på arbetskraft kommer att öka framöver. För-<br>utom stark konjunktur, snabb produktivitetstillväxt<br>under andra halvåret 1997 och förväntan om lägre<br>medelarbetstid, har antalet nyanmälda lediga platser<br>stigit under 1997 och inledningen av 1998. Histo-<br>riskt sett har detta varit en bra indikator på syssel-<br>sättningsutvecklingen vilket framgår av diagram 6.1.<br>Sysselsättningsutvecklingen har följt utvecklingen av<br>antalet lediga platser, med viss eftersläpning. Plat-<br>serna har ökat i de flesta branscher med undantag av<br>jord- och skogsbruk samt byggnadsindustrin. En stor<br>del av ökningen stod den offentliga sektorn för. Mot<br>bakgrund av detta beräknas sysselsättningen stiga<br>med ca 40 000 personer i år och 60 000 personer<br>nästa år, mätt som årsgenomsnitt.</p>
<p>Dessa kommer till största delen att vara sysselsatta<br>inom kommunerna.</p>
<p>Sysselsättningen i näringslivet föll under 1996 och<br>inledningen av 1997 inom samtliga branscher utom<br>tjänstesektorn. Inom industrin fortsatte sysselsätt-<br>ningen att minska något under 1997 trots en snabb<br>produktionsökning. Mot bakgrund av att produk-<br>tionen antas fortsätta stiga inom industrin bedöms<br>efterfrågan på arbetskraft öka framöver. Antalet sys-<br>selsatta inom industrin väntas därmed stiga med ca<br>6 000 personer i år och 12 000 nästa år, mätt som<br>årsgenomsnitt. Aktiviteten inom byggnadssektorn<br>var mycket svag under 1997 och bostadsbyggandet<br>ligger för närvarande på en mycket låg nivå. I år be-<br>räknas dock bostadsinvesteringarna ta fart, vilket an-<br>tas leda till en sysselsättningsuppgång på i genomsnitt<br>4 000 personer. År 1999 fortsätter bostadsbyggandet<br>att öka och sysselsättningen stiger med ytterligare<br>10 000 personer. Efterfrågan på privata tjänster an-<br>tas tillta i samband med att privat konsumtion stiger<br>och investeringskonjunkturen tar fart. Sysselsätt-<br>ningen inom branschen beräknas därmed fortsätta<br>öka i ungefär samma takt som förra året i år och lite<br>snabbare nästa år. Sammantaget ökar antalet syssel-<br>satta inom näringslivet med knappt 90 000 mellan<br>1997 och 1999.</p>
<p>DIAGRAM 6.1</p>
<p>Antal nyanmälda lediga<br>platser och antal<br>sysselsatta</p>
<p>Ärlig procentuell förändring</p>
<p>Lediga platser</p>
<p>------Sysselsatta (höger<br>skala)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-32.png" style="width:166pt;height:102pt;"/>
<p>Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Statistiska centralbyrån.</p>
<p>TABELL 6.2 SYSSELSÄTTNING I OLIKA<br>BRANSCHER</p>
<p>TUSENTAL PERSONER</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat sektor</p></td><td>
<p>2695</p></td><td>
<p>2726</p></td><td>
<p>2783</p></td><td>
<p>2848</p></td><td>
<p>2880</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>109</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>104</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>806</p></td><td>
<p>818</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsverksamhet</p></td><td>
<p>218</p></td><td>
<p>222</p></td><td>
<p>232</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>1569</p></td><td>
<p>1592</p></td><td>
<p>1629</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga myndigheter</p></td><td>
<p>1223</p></td><td>
<p>1232</p></td><td>
<p>1236</p></td><td>
<p>1246</p></td><td>
<p>1260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>189</p></td><td>
<p>188</p></td><td>
<p>187</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>1034</p></td><td>
<p>1044</p></td><td>
<p>1049</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3922</p></td><td>
<p>3961</p></td><td>
<p>4020</p></td><td>
<p>4098</p></td><td>
<p>4144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft, totalt</p></td><td>
<p>4264</p></td><td>
<p>4247</p></td><td>
<p>4263</p></td><td>
<p>4287</p></td><td>
<p>4315</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.</p>
<p>Sysselsättningen inom offentliga myndigheter föll<br>kraftigt under 1996 och inledningen av 1997 men<br>mot slutet av året bromsades nedgången upp. Den<br>största nedgången skedde inom kommunala myn-<br>digheter. Under 1998 och 1999 väntas sysselsätt-<br>ningen öka inom primärkommuner och landsting,<br>dels till följd av höjda statsbidrag, dels till följd av att<br>antalet s.k. offentligt tillfälligt anställda antas öka.</p>
<p>För åren 2000 och 2001 beräknas BNP stiga med ca<br>3 % per år. Förutsättningarna för att dessa tillväxttal<br>skall kunna uppnås är att den internationella kon-<br>junkturen blir fortsatt stark samt att arbets-<br>marknaden och särskilt lönebildningen fungerar väl.<br>Av avgörande betydelse är att de lediga resurser som<br>finns tillgängliga på arbetsmarknaden kan tillsättas<br>utan att det uppstår inflationsdrivande löneökningar.<br>Mot bakgrund av den goda tillväxten i ekonomin<br>bedöms sysselsättningen kunna öka med i genom-<br>snitt ca 1,5 % per år under denna perioden. Tillväx-<br>ten drivs framför allt av bruttoinvesteringar och pri-<br>vat konsumtion. Liksom för åren 1998-1999 sker</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>därför den största sysselsättningsuppgången inom<br>privat sektor, främst inom tjänstesektorn. Även inom<br>offentliga myndigheter ökar dock sysselsättningen<br>något, främst till följd av höjningen av statsbidragen<br>till kommunerna.</p>
<p>Även om det finns goda förutsättningar för en hög<br>tillväxt och snabb sysselsättningsökning, i form av<br>bl.a. hög produktivitetsnivå och ett stort överskott på<br>arbetskraft, så finns det risk för en betydligt sämre<br>utveckling de närmaste åren än vad som antas i be-<br>räkningarna. Bland annat råder osäkerhet om löne-<br>ökningarna kan begränsas till 3,0 %. En annan fak-<br>tor som kan hämma tillväxten och sysselsättnings-<br>uppgången är om det uppstår brist på vissa typer av<br>arbetskraft. I Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) rap-<br>port ”Var finns jobben 1998” påpekas att bristerna<br>ökar för vissa yrkesgrupper. Även Konjunkturinstitu-<br>tets barometer för såväl industrin som för tjänstesek-<br>torn indikerar att det är brist på framför allt tekniska<br>tjänstemän och branschspecifik kompetens inom vis-<br>sa sektorer. Antalet nyanmälda lediga platser tende-<br>rar dessutom att bli kvarstående i större utsträckning<br>än tidigare, vilket kan betyda att arbetsgivarna har<br>svårt att hitta tillräckligt kompetent arbetskraft att<br>anställa. Utvecklas bristen på arbetskraft till ett reellt<br>problem ökar risken för högre löneglidning och säm-<br>re sysselsättningsutveckling än vad som förutsätts i<br>prognosen.</p>
<p>Åtgärder inom arbetsmarknads- och<br>utbildningspolitiken</p>
<p>De två senaste åren har det tillkommit flera nya åt-<br>gärder inom arbetsmarknadspolitiken. Bland annat<br>har det införts tillfällig avgångsersättning, resursar-<br>bete, generationsväxling och ökat kommunalt ansvar<br>för att aktivera ungdomar. Tillfällig avgångsersätt-<br>ning innebär att arbetslösa mellan 60 och 64 år ges<br>möjlighet att erhålla a-kassa utan att stå till arbets-<br>marknadens förfogande. Enligt AMS fick ca 18 500<br>personer denna typ av ersättning förra året. Under<br>1998 kommer inga fler tillfälliga avgångsersättningar<br>att beviljas. Resursarbete innebär att arbetsgivare in-<br>om offentlig sektor ges möjlighet att ta emot en lång-<br>tidsarbetslös som, med ersättning motsvarande a-<br>kassa, utför kvalitetshöjande arbete under en be-<br>gränsad tidsperiod. Generationsväxlingen innebär att<br>anställda som fyllt 63 år erbjuds möjligheten att<br>lämna arbetsmarknaden före ordinarie pensions-<br>ålder, om deras arbetsgivare lämnar sitt godkän-<br>nande. Villkoret är att de vakanser som uppstår hu-<br>vudsakligen tillsätts med långtidsarbetslösa som fyllt<br>20 men inte 35 år. Än så länge har denna åtgärd inte<br>fått något större genomslag. Direktiven för antalet<br>konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der läggs om för 1998 och 1999. Volymkravet sänks<br>med 10 000, jämfört med vad som föreslogs i bud-<br>getpropositionen. Anledningen till detta är att kvali-<br>teten på åtgärderna skall kunna förbättras, dvs. an-<br>talet platser inom arbetsmarknadsutbildningen, som</p>
<p>är betydligt kostsammare än övriga åtgärder, skall<br>kunna bibehållas. Det totala antalet personer i åtgär-<br>der minskar därmed från 185 000 år 1997 till<br>179 000 år 1998, mätt som årsgenomsnitt. Förutom<br>åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken har antalet<br>utbildningsplatser inom både vuxenutbildningen och<br>högskolan utökats. De flesta av de ovanstående åt-<br>gärderna reducerar arbetskraftsutbudet under pro-<br>gnosperioden.</p>
<p>TABELL 6.3 KONJUNKTURBEROENDE<br>ARBETSMARKNADSPOLITISKA ÅTGÄRDER</p>
<p>TUSENTAL PERSONER</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1 arbetskraften</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beredskapsarbete</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekryteringsstöd</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsvikariat</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Starta-eget-bidrag</p>
<p>Offentligt tillfälligt</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>anställda</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ej i arbetskraften</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>152</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsutbildning</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivsutveckling</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunavtal</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Datortek</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplatsintroduktion</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>196</p></td><td>
<p>185 179 169 167 150</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Anm.: För åren 1998-2001 ingår även kommunalt ansvar för ungdomar<br>under 25 år i begreppet konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åt-<br>gärder. År 1998 och 1999 tillkommer dessutom resursarbete och den s.k.<br>IT-satsningen. Rekryteringsstöd, utbildningsvikariat och beredskapsarbete<br>slås ihop till individuellt anställningsstöd.</p>
<p>Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.</p></td></tr>
</table>
<p>Arbetskraften</p>
<p>Antalet personer i arbetskraften har minskat kraftigt<br>sedan 1990 i samband med försämringen av arbets-<br>marknadsläget och expansionen av antalet konjunk-<br>turberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder som<br>inte ingår i arbetskraften. Arbetskraftstalet dvs. ar-<br>betskraften i procent av den arbetsföra befolkningen<br>mellan 16 och 64 år, föll från 84,0 % år 1990 till</p>
<p>77,8 % år 1996. Sysselsättningsgraden, dvs. antalet<br>sysselsatta i procent av den arbetsföra befolkningen<br>föll under samma period från 82,3 % till 71,5 %.<br>Såväl arbetskraftstalet som sysselsättningsgraden lig-<br>ger dock fortfarande på en högre nivå än i de flesta<br>OECD-ländema.</p>
<p>Under loppet av 1997 skedde en markant minsk-<br>ning av arbetskraften. Antalet personer i arbetskraf-<br>ten föll med ca 60 000 personer samtidigt som syssel-<br>sättningen ökade svagt. Minskningen av utbudet<br>hänger samman med utökningen av antalet utbild-<br>ningsplatser och införandet av den tillfälliga av-<br>gångsersättningen. Utbildningssatsningarna fick stor<br>effekt på utbudet. Enligt SCB:s arbetskraftsunder-</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>sökning (AKU) verkar de flesta platserna ha tillsatts<br>av personer som tidigare var öppet arbetslösa. Enligt<br>historiska mönster söker sig också latent arbetssö-<br>kande personer, dvs. personer utanför arbetskraften<br>som kan och vill arbeta men som inte aktivt söker<br>arbete, till arbetsmarknaden när arbetsmarknadsläget<br>förbättras. Detta verkar ha skett i förhållandevis liten<br>utsträckning under hösten. Förändringar i<br>arbetskraftsutbudet till följd av ändrat<br>arbetsmarknadsläge sker dock troligtvis med viss ef-<br>tersläpning, vilket bidrar till att arbetskraftsdel-<br>tagandet kan väntas öka under 1998.</p>
<p>Under innevarande år antas den väntade syssel-<br>sättningsökningen leda till att fler personer träder in i<br>arbetskraften. Antalet utbildningsplatser ökar visser-<br>ligen ytterligare, vilket minskar utbudet. Däremot<br>kommer det inte att beviljas några fler tillfälliga av-<br>gångsersättningar som reducerar utbudet. De tillfälli-<br>ga avgångsersättningarna som kom till stånd under<br>1997 kommer istället att ha motsatt effekt under de<br>kommande fem åren eftersom antalet som kommer<br>att pensioneras vid 65 års ålder blir färre, dvs.<br>utträdet från arbetskraften på grund av pensionering<br>blir lägre än det annars skulle ha blivit. En omfördel-<br>ning av de konjunkturberoende arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna, från åtgärder som klassas som<br>utbildning, och per definition inte räknas in i arbets-<br>kraften, till åtgärder som klassas som sysselsättning,<br>bidrar också till att öka arbetskraftsutbudet i år.<br>Sammantaget stiger arbetskraftsutbudet med ca<br>30 000 personer under loppet av 1998. Mätt som<br>årsgenomsnitt minskar det dock med ca 20 000 per-<br>soner. Från 1998 till 2001 ökar antalet utbildnings-<br>platser ytterligare vilket håller tillbaka utbudet som<br>stiger med knappt 70 000 personer samtidigt som<br>den arbetsföra befolkningen ökar med knappt<br>50 000 personer.</p>
<p>från 1,7 % år 1990 till 8,1 % år 1996. Samtidigt<br>ökade antalet konjunkturberoende åtgärder med</p>
<p>3,3 procentenheter till 4,5 %. Enligt det interna-<br>tionellt standardiserade mått som används av bl.a.<br>OECD, ökade den öppna arbetslösheten under<br>samma period med 8,2 procentenheter till 10,0 % år<br>1996. Den största skillnaden mellan de olika defini-<br>tionerna är att heltidsstuderande som söker arbete<br>inte räknas som öppet arbetslösa i Sverige, vilket de<br>gör enligt det internationella måttet. En stor del av de<br>heltidsstuderande arbetssökande består av personer i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Trots den snabba<br>ökningen av arbetslösheten under 90-talet låg ar-<br>betslösheten år 1996 fortfarande ca 1 procentenhet<br>lägre än genomsnittet i EU, mätt med det internatio-<br>nella måttet. Jämfört med genomsnittet i OECD låg<br>nivån däremot ca 2,5 procentenheter högre.</p>
<p>DIAGRAM 6.3</p>
<p>Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-33.png" style="width:171pt;height:106pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadsstyrelsen och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 6.2</p>
<p>Sysselsatta och arbetskraftsutbud</p>
<p>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-34.png" style="width:173pt;height:123pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 6.4</p>
<p>Befolkningen i arbetsför ålder uppdelad på grupper</p>
<p>Procent av befolkningen</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-35.png" style="width:172pt;height:122pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och<br>Finansdepartementet.</p>
<p>Öppen arbetslöshet</p>
<p>Till följd av den svaga sysselsättningsutvecklingen i<br>början av 90-talet ökade den öppna arbetslösheten</p>
<p>Under loppet av 1997 föll den öppna arbetslösheten<br>med ca 1,5 procentenheter. Under de närmaste åren<br>antas den snabba sysselsättningsuppgången, i kom-<br>bination med en svag utveckling av arbetskrafts-</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>utbudet, leda till att den öppna arbetslösheten faller<br>till 4,0 % mot slutet av år 2000. De konjunkturbero-<br>ende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna omfattar<br>då 3,5 % av arbetskraften. En förutsättning för att<br>nå ner till 4,0 % i öppen arbetslöshet är, förutom en<br>väl fungerande lönebildning och en god internationell<br>konjunkturutveckling, att utbildningssatsningen även<br>framöver riktas till personer som annars skulle vara<br>öppet arbetslösa. Visar det sig svårt att få till stånd<br>alla utbildningsplatser, till följd av t.ex. lärarbrist,<br>finns det risk för att den öppna arbetslösheten<br>överstiger 4,0 % vid slutet av år 2000.<br>Förutsättningen för att antalet platser skall fyllas har<br>dock ökat i och med att rätten att få utbildnings-<br>bidrag för vuxenstudier har förlängts till 2 år för de<br>som påbörjade utbildningen hösten 1997.</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>7 Löner</h4>
<p>Den genomsnittliga timlönen steg med 4,4 % år<br>1997, enligt preliminär statistik från Statistiska cent-<br>ralbyrån samt Kommun- och Landstingsförbundet.<br>Löneökningarna kommer dock att justeras upp nå-<br>got när alla retroaktiva löneutbetalningar så små-<br>ningom registrerats i statistiken, varför den slutliga<br>lönekostnadsökningen beräknas uppgå till 4,5 %. De<br>tre senaste åren har lönerna därmed ökat med i ge-<br>nomsnitt 4,6 % per år. Det är anmärkningsvärt<br>mycket mot bakgrund av det svaga arbetsmark-<br>nadsläget och löneutvecklingen i övriga EU-länder,<br>där arbetskraftskostnaden i näringslivet i genomsnitt<br>ökade med ca 3,5 % per år. Sedan förra avtalsrörel-<br>sen, i början av 1995, har det dock skett en del för-<br>ändringar kring förhandlingsordningen som talar för<br>lägre löneökningar framöver. Det finns också flera<br>andra faktorer som bidrar till en nedväxling av den<br>svenska löneökningstakten, som t.ex. markant lägre<br>inflationsförväntningar. Föreliggande prognos förut-<br>sätter att löneutvecklingen blir i enlighet med den<br>som anges av arbetsmarknadens parter. De avtal som<br>har slutits hittills i år beräknas enligt parterna ge årli-<br>ga löneökningar på i genomsnitt ca 3 % inklusive en<br>löneglidning, som av parterna bedöms bli betydligt<br>lägre än tidigare. Löneökningarna inom de områden<br>där det inte finns nya avtal, antas överensstämma<br>med de löneökningarna som parterna beräknar att<br>avtalen inklusive löneglidning skall ge i de branscher<br>där avtal redan slutits.</p>
<p>TABELL 7.1 TIMLÖNER</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELL</p>
<p>FÖRÄNDRING</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>7.3</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4,5 3,1 3,0 3,0 3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Kommunförbundet, Landstingsförbundet,<br>Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<p>Hittills i år (8 april) har det slutits nya avtal för ca<br>25 % av arbetsmarknaden. De flesta avtalen är tre-<br>åriga med rätt att sägas upp efter två år. I många av<br>avtalen fördelas en större del av löneökningarna på<br>lokal nivå än tidigare, vilket talar för att löneglid-<br>ningen framöver kan bli lägre än tidigare. Flera av de<br>avtal som slutits hittills i år innefattar även en för-<br>kortning av arbetstiden. Inom pappers- och massa-<br>samt verkstadsindustrin har parterna explicit inklu-<br>derat en bedömning av löneglidningen i beräkningen<br>av den totala lönekostnaden framöver. De bedömer<br>att löneglidningen under de närmaste åren skall<br>kunna begränsas till mellan 0 och 0,8 %. Det är en<br>historiskt sett mycket låg löneglidning. Industri-<br>sektorn har de fem senaste åren haft en genomsnittlig<br>löneglidning på ca 2 % per år. En faktor som kan<br>bidra till en lägre löneglidning är den starka prispress<br>som för närvarande tycks finnas såväl inom landet<br>som internationellt. Inom pappers- och massa-<br>industrin har också arbetsgivarnas möjlighet att på-<br>verka fördelningen av löneökningarna ökat genom<br>att den s.k. stupstock, som innebär att den lokala<br>potten fördelas ut som en generell höjning vid oenig-<br>het mellan parterna, tagits bort i och med 1997 års<br>avtal. Denna förändring kan enligt arbetsgivarnas<br>bedömning resultera i en lägre löneglidning. Inom<br>flera andra sektorer inom industrin finns dock lik-<br>nande stupstockar kvar.</p>
<p>Det finns flera faktorer som talar för en entydig<br>nedväxling av löneökningstakten i den svenska eko-<br>nomin. Bland annat har det skett en del förändringar<br>kring förhandlingsordningen inom vissa organisa-<br>tioner sedan förra avtalsrörelsen. I samband med<br>vårpropositionen 1996 fick arbetsmarknadens parter<br>i uppdrag av regeringen att redovisa sin syn på den<br>framtida lönebildningen och formulera nödvändiga<br>förändringar av förhandlings- och lönebildningssys-<br>temet för att säkerställa en bättre fungerande löne-<br>bildning. Bakgrunden var bl.a. de förhållandevis hö-<br>ga avtal som 1995 års avtalsrörelse resulterade i. Av<br>de svar som inkom till regeringen under våren 1997<br>framkom bland annat att det finns en bred samsyn<br>bland arbetsmarknadens parter vad gäller lönebild-<br>ningens betydelse för bekämpningen av ar-<br>betslösheten. De konkreta förslag till åtgärder för att<br>förbättra lönebildningen, som de olika organisa-<br>tionerna på arbetsmarknaden presenterade, skilde sig<br>dock åt i betydande grad. De flesta organisationer<br>var dock eniga om att vissa förändringar kunde be-<br>höva göras vad gäller förlikningsmannainstitutionens<br>verksamhet. Inom industrin undertecknades dess-<br>utom ett partsövergripande avtal som bland annat<br>innehöll en ny förhandlingsordning. Den nya för-<br>handlingsordningen, som legat till grund för årets av-<br>talsrörelse inom industrin, innehåller en detaljerad<br>tidsplan för förhandlingarna och utökade befogen-<br>heter för de s.k. opartiska ordförandena, som enligt<br>avtalet skall biträda parterna i förhandlingarna. Par-<br>terna har även kommit överens om att alla anspråk</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>på retroaktiv utbetalning av lön går förlorad om en<br>facklig organisation utlöser en varslad stridsåtgärd.<br>Ett liknande avtal om en ny förhandlingsordning har<br>senare tecknats för tjänstemän inom handels- och<br>tjänstesektorn. I detta avtal är dock medlarnas befo-<br>genheter ej lika långtgående som inom industrin.</p>
<p>En annan förändring jämfört med förra avtals-<br>rörelsen är att såväl arbetsgivarna som arbetstagarna<br>i år tycks ha lagt större vikt vid koordineringen av<br>avtalsrörelsen. Arbetsgivarna på den privata sidan<br>har verkat för att den konkurrensutsatta industrin<br>skall vara löneledande och att avtal inom denna sek-<br>tor skall slutas innan andra avtal sluts. På arbets-<br>tagarsidan har alla LO-förbunden enats kring ett<br>samordnat lönekrav som totalt värderas till 3,7 %,<br>inklusive löneglidning. De samordnade lönekraven<br>innebär i praktiken en satsning på de lågavlönade<br>eftersom alla löntagare garanteras en löneökning på<br>minst 300 kronor.</p>
<p>En tredje faktor, som talar för lägre nominella lö-<br>neökningar, är att förtroendet för penningpolitiken<br>har ökat, vilket bland annat framgår av att inflations-<br>förväntningarna överensstämmer med inflationsmå-<br>let. Sedan början av 1995, då förra avtalsrörelsen<br>inleddes, har inflationsförväntningarna fallit med<br>1,5 procentenheter. Med den bedömning av in-<br>flationen som görs i prognosen kommer reallönerna<br>att stiga med mellan 1 och 2 % vid en nominell löne-<br>ökning på 3 %. Reallönerna stiger därmed snabbare<br>än genomsnittet under de senaste två decennierna, då<br>de nominella löneökningarna var betydligt högre.<br>Andra faktorer som talar för mer återhållsamma lö-<br>neökningar är att vinstmarginalerna i näringslivet är<br>lägre än i början av 1995 och att sysselsättnings-<br>utvecklingen har varit svag de senaste åren.</p>
<p>mellan löneökningarna inom olika branscher och<br>sektorer varit stor även om förutsättningarna, i form<br>av vinstläge och sysselsättningsutveckling, har varie-<br>rat. Lyckas något förbund förhandla fram löneök-<br>ningar som är högre än vad övriga förbund erhåller<br>finns det risk för att löneglidningen så småningom<br>drivs upp inom andra branscher, som kompensation<br>för lägre löneökningar. Det finns också viss risk för<br>att det uppstår brist på arbetskraft inom vissa bran-<br>scher framöver, vilket kan öka lönetrycket. En annan<br>faktor som kan bidra till höga löneanspråk är att<br>hushållens köpkraft minskat under 1996 och 1997,<br>trots höga reallöneökningar. Å andra sidan beräknas<br>hushållens reala disponibla inkomster kunna stiga<br>avsevärt under de närmaste åren, även vid en nomi-<br>nell löneökningstakt runt 3 %.</p>
<p>TABELL 7.2 ARBETSKRAFTSKOSTNAD PER<br>ANSTÄLLD I NÄRINGSLIVET ENLIGT OECD<sup>3</sup>.</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELL</p>
<p>FÖRÄNDRING</p>
<p>DIAGRAM 7.1</p>
<p>Timlöneutveckling i ekonomin som helhet</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-36.png" style="width:173pt;height:120pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån. Kommunförbundet, Landstingsförbundet,<br>Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Österrike</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grekland</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>5.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nederländerna</p></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>3.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portugal</p></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Spanien</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige'</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3.1</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>' OECD:s prognos. Se fotnot 4.</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: OECD.</p>
<p>Eftersom penningpolitiken anpassas för att uppnå<br>inflationsmålet är det svårt att övervältra ökade löne-<br>kostnader på konsumenterna. I stället leder högre<br>löneökningar till högre räntor och därmed lägre ef-<br>terfrågan och lägre sysselsättning. Den internationella<br>priskonkurrensen bidrar också till att det är svårare<br>att höja priserna. Höga löneökningar skapar därmed<br>i första hand press på företagen att öka rationalise-</p>
<p>Även om det finns flera faktorer som talar för låga<br>löneökningar under de närmaste åren finns det fort-<br>farande risk för att löneökningarna kommer att<br>överstiga 3 % per år. Historiskt sett har följsamheten</p>
<p><sup>3</sup> Vid OECD:s beräkning av arbetskraftskostnaden ingår sociala avgifter, som tex.<br>sjukförsäkring, medan andra arbetsgivaravgifter som är rena löneskatter, exempelvis<br>den allmänna löneavgiften, inte ingår. I Sverige skedde en växling mellan sociala<br>avgifter och löneskatter 1997 som höll tillbaka arbetskraftskostnaden med 1,1 pro-<br>centenheter enligt OECD:s beräkning, trots att växlingen inte påverkar de samman-<br>lagda arbetsgivaravgifterna. Eftersom arbetskraftskostnaden mäts per anställd och<br>inte per timme påverkas utvecklingen också av om medelarbetstiden förändras.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>tionaliseringsprocessen, vilket dämpar sysselsätt-<br>ningsutvecklingen. Om inte företagen klarar av att<br>öka produktiviteten i samma takt som reallönerna<br>sjunker företagens vinstmarginaler. Även detta leder<br>till att tillväxten i ekonomin hämmas, vilket dämpar<br>sysselsättningsutvecklingen. Ur ett sysselsättnings-<br>och arbetslöshetsperspektiv är det därför viktigt att<br>de totala löneökningarna, inklusive löneglidningen,<br>kan begränsas till en nivå i linje med de bedömningar<br>som gjorts av arbetsmarknadens parter.</p>
<p>Det är också viktigt att löneökningarna i Sverige<br>inte är högre än i de viktigaste konkurrentländerna.<br>Om inte högre löneökningar kompenseras av en<br>motsvarande högre produktivitetstillväxt eller sjun-<br>kande växelkurs, så försämras konkurrenskraften för<br>svensk exportindustri. Högre kostnadsökningar kan<br>leda till höjda exportpriser och därmed minskad ef-<br>terfrågan på svenska varor, vilket hämmar tillväxten<br>i ekonomin. Åren 1995-1997 steg de svenska arbets-<br>kraftskostnaderna i näringslivet med ca 1 procenten-<br>het mer per år än genomsnittet i övriga EU-länder.<br>Företagen har hittills kunnat hålla tillbaka priserna<br>genom att sänka vinstmarginalerna och rationalisera<br>verksamheten, men det är inte en långsiktigt hållbar<br>utveckling. De löneökningar som antas i prognosen<br>ligger i linje med utvecklingen i övriga EU-länder.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>8 Inflation</h4>
<p>Inflationstrycket i svensk ekonomi har fallit påtagligt<br>de senaste åren. Såväl 1996 som 1997 var inflationen<br>enligt konsumentprisindex (KPI) under 1 % mätt<br>som årsgenomsnitt. Prisökningarna var fortsatt låga<br>inledningsvis i år. I februari uppgick inflationen, mätt<br>som förändringen av KPI över 12-månader, till</p>
<p>1,2 %. Givet måttliga löneökningar finns det goda<br>förutsättningar för hög tillväxt i kombination med<br>fortsatt låga prisökningar under de närmaste åren.</p>
<p>Den låga inflationstakten mätt med KPI de senaste<br>åren är delvis resultatet av lägre räntor. Från i mitten<br>av 1994 fram till mars i år har de 5-åriga bolåne-<br>räntorna halverats, vilket har medfört väsentligt lägre<br>räntekostnader för egnahemsägare. I februari i år bi-<br>drog denna kostnadsminskning till att sänka inflatio-<br>nen med motsvarande 0,7 procentenheter. Medel-<br>räntan på hushållens bostadslån är fortfarande för-<br>hållandevis hög och de lån som successivt förfaller<br>läggs vanligen om till en lägre ränta än tidigare.<br>Därmed förväntas fallande räntekostnader för egna-<br>hemsägare hålla ned inflationstakten även fortsätt-<br>ningsvis under 1998. I prognosen har antagits en<br>svag ränteuppgång under 1999 som innebär att<br>kostnaderna för egnahemsägare kommer att stiga<br>något under nästa år. Omslaget i räntekostnader bi-<br>drar till att inflationen enligt KPI kommer att vara<br>högre 1999 än 1998.</p>
<p>De lägre räntorna förefaller även ha påverkat hy-<br>resavtalen i år. Hyrorna för hyreslägenheter, tillsam-<br>mans med månadsavgifter för bostadsrätter, utgör<br>drygt 14 % av KPI och är därmed av stor betydelse<br>för den uppmätta inflationen.<sup>4</sup> Vid årsskiftet höjdes<br>hyrorna med endast 0,5 % och eftersom flertalet av<br>avtalen i allmänhet sluts under inledningen av året<br>indikerar detta att hyreshöjningar blir ca 1 % under<br>loppet av 1998, vilket historiskt sett är mycket lågt.<br>De senaste åren har hyrorna höjts med 3- 4 % per år.<br>Förutom lägre räntor torde dessutom stödet till de<br>s.k. krisårgångarna för flerfamiljshus samt det<br>utökade och något förlängda ROT-avdraget bidra till<br>att hyreshöjningarna blir lägre än vad som varit fallet<br>de senaste åren. Mycket tyder således på att hyres-<br>kostnaderna, som tidigare har höjt KPI i betydande<br>omfattning, kommer att öka måttligt såväl 1998 som<br>1999.</p>
<p>En stor del av svenska hushålls konsumtion utgörs<br>direkt eller indirekt av importerade varor. Därige-<br>nom är förändringen av växelkursen och den in-<br>ternationella prisutvecklingen av stor betydelse för de<br>svenska konsumentpriserna. Under loppet av förra<br>året och inledningsvis i år har importpriserna i pro-<br>ducentledet ökat måttligt. De låga importpriserna<br>förklaras bl.a. av den kraftiga nedgången i olje-<br>priserna och av en allmänt låg internationell inflation</p>
<p><sup>4</sup> Månadsavgifter för bostadsrätter skrivs i KPI fram med utvecklingen av hyror för<br>hyreslägenheter.</p>
<p>orsakad av låga löneökningar och en fördelaktig pro-<br>duktivitetstillväxt i OECD-länderna. Därtill har den<br>finansiella oron i Asien bidragit till lägre priser. Ge-<br>nom vissa fördröjningseffekter kan man dessutom<br>anta att effekterna av Asienkrisen ännu inte till fullo<br>har slagit igenom på den internationella prisnivån.<br>När kronan antas appreciera något beräknas im-<br>portprisema ge ett mycket blygsamt bidrag till infla-<br>tionen såväl i år som nästa år.</p>
<p>TABELL 8.1 KONSUMENTPRISUTVECKLING</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELLL</p>
<p>FÖRÄNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec. - dec.</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basbelopp (tusental)</p></td><td>
<p>36,3</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>37,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec. - dec.</p></td><td>
<p>■0.9</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IPI, privat konsumtion</p></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP<sup>1</sup>, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP<sup>1</sup>, dec. - dec.</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, OECD<sup>2</sup>,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Harmoniserat index för konsumentpriser inom EU.</p>
<p><sup>2</sup> Med OECD avses 16 länder, se kapitel 2.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Inflationsförväntningar hos hushåll och företag på-<br>verkar prisutvecklingen i betydande grad bl.a. genom<br>lönebildningen. Låga inflationsförväntningar kan<br>också främja en prismedvetenhet som gör det svårt<br>för företagen att övervältra kostnadsökningar på ef-<br>terföljande led. Av Statistiska centralbyråns under-<br>sökning beträffande hushållens inköpsplaner framgår<br>att hushållens inflationsförväntningar har legat på<br>och under Riksbankens inflationsmål på 2 % under<br>en längre tid. Även i näringslivet är inflationsför-<br>väntningarna måttliga. I Konjunkturinstitutets baro-<br>metrar samt Prosperas och Aragons inflationsenkäter<br>till varu- och penningmarknaden noterades en viss<br>uppgång under 1997. I de senaste undersökningarna<br>har emellertid inflationsförväntningarna sjunkit, tro-<br>ligen som ett resultat av den överraskande låga infla-<br>tionen inledningsvis i år. Förväntningarna ligger för<br>närvarande väl inom Riksbankens toleransintervall<br>för inflationen.</p>
<p>Även långräntenedgången kan tolkas som att in-<br>flationsförväntningarna har fallit. Om marknadsak-<br>törerna utgår från att det framtida inflationstrycket<br>är avgörande för Riksbankens penningpolitik kan<br>inflationsförväntningarna utläsas via de korta imp-<br>licita terminsräntorna eftersom dessa indikerar på<br>vilken nivå marknadsaktörerna tror att Riksbankens<br>korta styrränta kommer att ligga på vid en given tid-<br>punkt i framtiden. Terminsräntorna har successivt<br>fallit under vintern, vilket kan tolkas som att infla-<br>tionsförväntningarna har gått ned. Sammantaget</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>speglar nedgången i inflationsförväntningarna hos<br>hushåll och näringsliv bl.a. att Riksbankens pris-<br>stabilitetsmål har vunnit i förtroende, vilket innebär<br>att inflationsbenägenheten har minskat i den svenska<br>ekonomin. Detta talar för låga prisökningar även<br>framdeles.</p>
<p>På längre sikt är utvecklingen av produktiviteten<br>och lönerna avgörande för hur mycket syssel-<br>sättningen kan öka vid bibehållen prisstabilitet. Förra<br>året steg lönerna i näringslivet med ca 4,5 %. Tack<br>vare lägre inflationsförväntningar och en ökad am-<br>bition från arbetsmarknadens parter att hålla ned lö-<br>neökningarna finns det förutsättningar för lägre lö-<br>neökningar under de närmaste åren. Om så inte blir<br>fallet är risken överhängande att inflationen stiger<br>snabbare och, via en stramare penningpolitik, syssel-<br>sättningen ökar mindre än vad som antas i denna<br>prognos. Under de senaste åren har produktiviteten<br>utvecklats mycket gynnsamt. Till exempel steg pro-<br>duktiviteten i industrin med ca 5 % per år under<br>åren 1995 - 1997, vilket är ytterligare en viktig för-<br>klaring till det låga inflationstrycket. Mycket talar för<br>en fortsatt god produktivitetstillväxt även framöver,<br>och i år och nästa år förutses produktiviteten i nä-<br>ringslivet öka med drygt 2 % per år i genomsnitt.<br>Givet att löneökningarna stannar vid 3 % per år<br>kommer effektiviseringen av produktionen i närings-<br>livet att absorbera större delen av denna kostnadsök-<br>ning.</p>
<p>Den höga produktivitetstillväxten är bl.a. ett re-<br>sultat av de omfattande investeringar som har ge-<br>nomförts inom industrin de senaste åren. Förra året<br>minskade visserligen industrins investeringar något<br>men efter den kraftiga kapacitetsutbyggnaden 1995<br>och 1996 ligger investeringarna ändå på en hög nivå.<br>Under de närmaste åren väntas kapitalstocken växa<br>med ca 4-5 % per år, vilket tillsammans med den<br>förväntade produktivitetstillväxten, torde bidra till<br>att kostnadsdrivande kapacitetsproblem i industrin<br>kan undvikas trots en fortsatt god industri-<br>konjunktur. Redan i dag uppger dock företag i vissa<br>branscher att det råder brist på kvalificerad arbets-<br>kraft. Med en fortsatt produktionsuppgång finns det<br>en risk att detta problem förvärras framöver, vilket<br>kan leda till en ökad löneglidning och ett tilltagande<br>pristryck.</p>
<p>Utöver ovan beskrivna inflationspåverkande fak-<br>torer finns det ytterligare omständigheter som för-<br>klarar varför inflationen i svensk ekonomi har fallit<br>de senaste åren. Den tilltagande internationalise-<br>ringen har sannolikt medfört en skärpt konkurrens<br>och därigenom ett ökat rationaliseringstryck inom<br>industri och handel. Under 1990-talet har dessutom<br>ett flertal marknader avreglerats, t.ex. el, post, tele,<br>flyg, taxi och tåg. Avregleringarna torde ha inneburit<br>en förändrad konkurrenssituation, vilket har ökat<br>trycket på företagen att minska sina kostnader. En<br>viktig orsak till den markanta nedgången i prisök-<br>ningstakten är också att hushållens efterfrågan har</p>
<p>varit mycket låg under större delen av 1990-talet.<br>Den svaga inhemska efterfrågan, och en ökad pris-<br>medvetenhet hos konsumenterna, har satt press på<br>producenter och handeln att dämpa prisutvecklingen.<br>Under de senaste åren har hushållens efterfrågan till-<br>tagit något och det är troligt att uppgången stärks<br>framöver bl.a. som en följd av en ökad sysselsättning.<br>Expansionen av den privata konsumtionen, och i öv-<br>rigt låga kostnadsökningar, kan skapa ett visst ut-<br>rymme för producenter och handeln att höja priserna<br>något de närmaste åren.</p>
<p>Av KPI-ökningen under loppet av 1997 på 1,9 %<br>förklaras ca 1 procentenhet av förändringar av in-<br>direkta skatter och subventioner. I år beräknas skat-<br>te- och subventionsförändringar i stället sänka KPI<br>med ca 0,3 procentenheter, vilket är en viktig förkla-<br>ring till att priserna kommer att öka mindre under<br>loppet av innevarande år än under 1997. I januari i<br>år höjdes alkoholskatten, vilket tillsammans med<br>ändrade elskatter höjde KPI något. Däremot förvän-<br>tas det höjda taket för ROT-avdraget i mars i år, lik-<br>som justeringen av tobaksskatten i augusti i år, med-<br>föra att KPI sänks. Effekten på KPI av skatte-<br>sänkningen på tobak är beräknad utifrån ett anta-<br>gande om oförändrade handelsmarginaler. Nästa år<br>beräknas avskaffandet av ROT-avdraget samt in-<br>förandet av avfallsskatten höja KPI. Dessa kostnads-<br>ökningar motverkas till viss del av stödet till de s.k.<br>krisårgångarna för flerfamiljshus och av sänkt fastig-<br>hetsskatt pä vattenkraftverk. Totalt väntas föränd-<br>ringar av indirekta skatter och subventioner höja KPI<br>med ca 0,3 procentenheter under loppet av 1999.</p>
<p>DIAGRAM 8.1</p>
<p>Konsumentprisutveckling enligt KPI</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-37.png" style="width:161pt;height:107pt;"/>
<p>Anm.: De streckade linjerna i diagrammet anger Riksbankens<br>toleransintervall för KPI.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Sammantaget finns det - givet löneökningar på 3 %<br>per år i genomsnitt - förutsättningar för att infla-<br>tionstrycket kommer att vara fortsatt lågt de när-<br>maste åren även vid en förhållandevis hög tillväxt.<br>De måttliga löneökningarna kommer till stor del att<br>kompenseras av en förväntad produktivitetstillväxt<br>samtidigt som Asienkrisen pressar de internationella<br>priserna med låga importprisökningar som följd.</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>Räntekostnaderna för egnahemsägare faller även i år<br>samtidigt som skatteförändringar bidrar till att sänka<br>KPI. När sedan effekterna av skatteförändringarna<br>som genomfördes under andra halvåret 1997 inte<br>längre inräknas i 12-månaderstalet sjunker inflatio-<br>nen för att mot slutet av 1998 uppgå till drygt 0,5 %.<br>Nästa år beräknas priserna öka något snabbare bl.a.<br>på grund av att räntekostnaderna för egnahem inte<br>längre faller och på grund av vissa skatte- och sub-<br>ventionsförändringar. Inflationen beräknas därmed<br>ligga på ca 1,5 % under andra halvåret 1999.</p>
<p>Det harmoniserade indexet för konsumentpriser<br>(HIKP), som används för prisjämförelser inom EU,<br>har under större delen av 1997 ökat snabbare än<br>KPI. Det förklaras av att de fallande räntekost-<br>naderna för egnahem inte ingår i HIKP. Allt eftersom<br>kostnadsminskningen för egnahemsägare avtar under<br>nästa år minskar skillnaden mellan de båda måtten. I<br>december 1999 beräknas 12-månaderstalet enligt<br>HIKP, liksom KPI, uppgå till 1,5 %.</p>
<p>Utgångspunkten för år 2000 och 2001 är att<br>Riksbanken klarar sitt inflationsmål på 2 %. Löner-<br>na väntas öka måttligt även dessa år medan pro-<br>duktivitetstillväxten mattas något. Lönsamheten i<br>näringslivet antas vara god under perioden, vilket är<br>en viktig förutsättning för ökad tillväxt och sysselsätt-<br>ning.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>9 Hushållens ekonomi och privat<br>konsumtion</h4>
<p>För de kommande åren väntas relativt starka ök-<br>ningar av hushållens reala inkomster och konsum-<br>tion. Sparkvoten vänder upp efter nedgången under<br>de senaste åren.</p>
<h5>9.1 Hushållens inkomster</h5>
<p>Hushållens realinkomster har utvecklats svagt under<br>de senaste åren. Efter de kraftiga ökningar som re-<br>gistrerades i början av 1990-talet, huvudsakligen till<br>följd av att 1990/91 års skattereform var underfinan-<br>sierad, har hushållssektoms samlade inkomster fallit<br>tillbaka. Inkomstutvecklingen under de senaste åren<br>har emellertid varit splittrad. De reala lönein-<br>komsterna före skatt har utvecklats positivt, medan<br>skattehöjningar och sänkta ersättningsnivåer i trans-<br>fereringssystemen dragit ned hushållens inkomster.</p>
<p>Förra året sjönk de realt disponibla inkomsterna<br>med 1,7 %. I budgetpropositionen för 1998 beräk-<br>nades oförändrade realinkomster. Den oväntade<br>minskningen skedde trots att den reala lönesumman<br>utvecklades något bättre än väntat. Företagarin-<br>komsterna sjönk emellertid med 1 % i reala termer<br>och nettot av räntor och utdelningar gav ett negativt<br>bidrag till inkomstutvecklingen. Skattehöjningar och<br>besparingar i vissa bidragssystem reducerade hus-<br>hållens inkomster ytterligare.</p>
<p>För 1998 beräknas hushållens reala disponibla in-<br>komster öka med 2,5 %. Bakom denna relativt kraf-</p>
<p>tiga uppgång ligger en fortsatt ökning av reallönerna<br>före skatt tillsammans med stigande sysselsättning.</p>
<p>Transfereringarna från offentlig sektor ger också<br>ett positivt bidrag till inkomstutvecklingen i år, trots<br>att arbetslösheten sjunker. Pensionerna ökar igen,<br>trots att prisuppräkningen av basbeloppet är reduce-<br>rat till 80 %. Bostadstillägget till pensionärerna har<br>höjts med motsvarande 300 miljoner kronor. Ersätt-<br>ningsnivåerna i sjuk- och föräldraförsäkringen höjdes<br>vid årsskiftet från 75 till 80 %. Därtill ökar utbetal-<br>ningarna från sjukförsäkringen till följd av att ar-<br>betsgivarperioden återställts till 14 dagar från 1 april<br>1998 efter att ha varit 28 dagar under 1997. Detta<br>påverkar dock inte hushållens inkomster eftersom<br>sjuklönen reduceras i motsvarande grad. Ersättnings-<br>nivån i arbetslöshetsförsäkringen höjdes till 80 %<br>redan den 1 oktober 1997, vilket får en positiv in-<br>verkan på inkomstutvecklingen även för innevarande<br>år. Övriga transfereringar ökar realt med 9,5 %. I<br>den kraftiga ökningen ligger att antalet personer som<br>uppbär olika former av studiestöd stiger kraftigt i år.<br>Därtill kommer att barnbidragen och flerbarns-<br>tilläggen höjdes vid årsskiftet med sammanlagt</p>
<p>2,9 miljarder kronor.</p>
<p>Direkta skatter och avgifter stiger bl.a. genom att<br>den allmänna egenavgiften till pensionssystemet har<br>höjts med 1 procentenhet. Vidare finansieras den<br>höjda ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen<br>delvis genom ökade egenavgifter. Skatten för småfö-<br>retagare har sänkts genom att en ökad andel av vins-<br>ten beskattas som inkomst av kapital.</p>
<p>TABELL 9.1 HUSHÅLLENS DISPONIBLA INKOMSTER, KONSUMTION OCH SPARANDE</p>
<p>MILJARDER</p>
<p>KRONOR,</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>LÖPANDE PRISER</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1996</p></td><td rowspan="2">
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td colspan="3">
<p>PROCENTUELl UTVECKLING, 1991 ÅRS PRISER</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma, inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>756,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td>
<p>387,9</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>216,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>34,3</p></td><td>
<p>-15,3</p></td><td>
<p>-6,9</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsbidrag m.m.</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-8,8</p></td><td>
<p>-11,8</p></td><td>
<p>-16,7</p></td><td>
<p>-10,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>82,2</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-13,5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto<sup>1</sup></p></td><td>
<p>204,9</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter</p></td><td>
<p>405,7</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst efter överföring</p></td><td>
<p>930,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>922,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparande, nivå i % av disponibel inkomst</p>
<p>Nettosparande</p></td><td></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
</table>
<p>Bidrag till realinkomstutvecklingen, procentenheter.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>De förtida fyllnadsinbetalningarna av skatt i februari<br>i år var nästan lika stora som förra året. Det tyder på<br>att hushållen realiserade kursvinster på aktier under<br>1997 i nästan samma omfattning som 1996, då vär-<br>destegringar på allemansfonder togs fram till be-<br>skattning i ovanligt stor utsträckning inför skatte-<br>höjningen 1997. Värdeförändringar, realiserade eller<br>orealiserade, på aktier och fastigheter påverkar inte<br>hushållens disponibla inkomster, som de definieras i<br>nationalräkenskaperna. Eftersom realisationsvinster<br>utlöser en skattebetalning blir effekten att de reduce-<br>rar den uppmätta disponibla inkomsten.</p>
<p>För 1999 förutses en fortsatt positiv utveckling av<br>sysselsättningen och reallönerna. Pensionärerna får<br>också en real inkomstökning. Den fulla prisupp-<br>räkningen av basbeloppet återställs och därutöver<br>höjs pensionerna med 1 %, som ett första steg i att<br>återställa den reducering av pensionerna som skedde<br>i samband med valutakrisen 1992. Besparingar för-<br>utses inom sjuk- och föräldraförsäkringen samt inom<br>underhållsbidragen, delvis för att finansiera tidigare<br>budgetöverskridanden.</p>
<p>Den statliga inkomstskatten förändras nästa år<br>genom att den tillfälliga s.k. värnskatten upphör och<br>föreslås ersättas med ett skatteuttag på 25 % för in-<br>komster över 32 400 kronor per månad. Netto inne-<br>bär förändringarna, jämfört med 1998 års regler, en<br>skattesänkning på ca 2,8 miljarder kronor. Samman-<br>taget beräknas realinkomsterna öka med 2,9 % nästa<br>år.</p>
<p>För åren 2000 och 2001 beräknas den goda till-<br>växten leda till en fortsatt gynnsam sysselsättnings-<br>ökning, medan reallöneökningarna dämpas när in-<br>flationen stiger något. Effekten på disponibel in-<br>komst av den ökade sysselsättningen dämpas av att<br>den totala arbetslösheten sjunker parallellt. När löne-<br>inkomsterna stiger så minskar inkomsterna från ar-<br>betslöshetsbidragen.</p>
<p>Pensionerna ökar relativt starkt efter sekelskiftet.<br>Genom ännu en extra uppräkning av pensionerna<br>med 1 % beräknas åter pensionerna på det fulla bas-<br>beloppet från år 2000.</p>
<p>I kalkylerna har överskott i den offentliga sektorns<br>finansiella sparande utöver de budgetpolitiska målen<br>överförts till hushållen år 2000 och 2001. Däri-<br>genom förstärks hushållens disponibla inkomster<br>med ca 16,5 miljarder kronor år 2000 och drygt<br>32 miljarder kronor år 2001. Det motsvarar 1,6 %<br>år 2000 och ytterligare 1,4 % år 2001 av disponibel<br>inkomst. Inklusive dessa överföringar beräknas re-<br>alinkomstema öka med 3,7 % år 2000 och med</p>
<p>3,1 % år 2001.</p>
<h5>9.2 Privat konsumtion</h5>
<p>Under 1997 förstärktes den uppgång i hushållens<br>konsumtion som inleddes i mitten av 1990-talet.<br>Mätt som årsgenomsnitt steg hushållens konsumtion<br>mellan 1996 och 1997 med 2,0 %. Det var framför-<br>allt sällanköpsvaruhandeln som stod för uppgången.<br>Hushållens efterfrågan beräknas öka ytterligare de<br>kommande åren, främst som en följd av en successiv<br>förbättring av situationen på arbetsmarknaden. En<br>ökad sysselsättning och stigande inkomster väntas<br>bidra till positiva framtidsförväntningar. Den privata<br>konsumtionen har hittills under 1998 varit förhål-<br>landevis stark, och mycket talar för en god kon-<br>sumtionstillväxt framöver.</p>
<p>De senaste årens tillväxt i den totala privata kon-<br>sumtionen har kompenserat för den kraftiga ned-<br>gången som skedde under inledningen av 1990-talet.<br>Hushållens totala konsumtion passerade under det<br>första halvåret 1997 de höga nivåerna från perioden<br>1989-1991. Om hänsyn tas till befolkningstillväxten<br>framgår det emellertid att den totala privata konsum-<br>tionen per invånare 1997 ligger på ungefär samma<br>nivå som den gjorde 1987 (se diagram 9.1). Den<br>mycket svaga utvecklingen av konsumtionen hittills<br>under 1990-talet talar bl.a. för att det bör finnas ett<br>betydande uppdämt behov hos hushållen att ersätta<br>förslitna kapitalvaror. I synnerhet gäller detta den<br>svenska bilparken, som under flera års tid har varit<br>en av de äldsta i Västeuropa.</p>
<p>DIAGRAM 9.1</p>
<p>Privat konsumtion och disponibel<br>inkomst per invånare</p>
<p>Tusentals kronor, 1991-års priser</p>
<p>Privat<br>konsumtion<br>------Disponibel<br>inkomst</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-38.png" style="width:169pt;height:109pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Uppgången av konsumtionen under 1996 och 1997<br>har varit stark i jämförelse med den svaga utveck-<br>lingen av de disponibla inkomsterna. Nettosparkvo-<br>ten, dvs. sparandet som andel av disponi-<br>belinkomsten, föll från 6,3 % 1995 till 0,8 % 1997<br>(se diagram 9.2). Det låga sparandet 1997 begränsar<br>i viss utsträckning det finansiella utrymmet för en<br>framtida expansion av den privata konsumtionen.<br>Ett alternativt mått på hushållens sparande är emel-<br>lertid den s.k. förmögenhetssparkvoten, definierad</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>som förändringen i hushållens totala förmögenhet<br>relativt den disponibla inkomsten (se diagram 9.2).<br>Förmögenhetssparkvoten omfattar värdet på hus-<br>hållens aktieinnehav, bostadsrätter och övriga fi-<br>nansiella tillgångar, och har till skillnad från netto-<br>sparkvoten stigit kraftigt de senaste åren. Detta mått<br>på hushållens sparande sjönk dramatiskt i början av<br>1990-talet, främst på grund av raset i fastighets-<br>priserna. Hushållen kompenserade nedgången genom<br>att spara en allt större andel av sin inkomst, dvs. net-<br>tosparkvoten steg kraftigt. Genom ett positivt finan-<br>siellt sparande, och med stigande aktie- och huspri-<br>ser, har förmögenhetssparkvoten åter ökat och låg<br>1997 på en hög nivå. Behovet av att spara av sin dis-<br>ponibelinkomst har därmed minskat, vilket delvis<br>kan förklara de senaste årens kraftiga nedgång i net-<br>tosparkvoten.</p>
<p>En stor del av uppgången i hushållens konsumtion<br>1997 bestod dessutom av kapitalvaror, t.ex. bilar och<br>vitvaror. Dessa varor kan i viss utsträckning betrak-<br>tas som en form av sparande. Även i detta perspektiv<br>har sparandet utvecklats något starkare de senaste<br>åren än vad nettosparkvoten indikerar. Hushållens<br>starka förmögenhetsställningen tyder på att behovet<br>av att spara är betydligt lägre än tidigare under 1990-<br>talet.</p>
<p>DIAGRAM 9.2 Netiosparkvot</p>
<p>Hushållens netto- och</p>
<p>...... , ------Förmögenhetssparkvot<br>formogenhetssparkvot</p>
<p>Sparande i relation till disponibel</p>
<p>inkomst i procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-39.png" style="width:169pt;height:112pt;"/>
<p>Anm.: Förmögenhetssparkvoten visas med 2 års glidande medelvärde.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>ling minskar behövs ett mindre sparande, vilket re-<br>sulterar i en ökad konsumtion.</p>
<p>Hushållens framtidsförväntningar, som de mäts av<br>Statistiska centralbyrån i Hushållens inköpsplaner,<br>bekräftar bilden att hushållen under de senaste två<br>åren har blivit alltmer optimistiska. Tilltron till den<br>egna ekonomiska situationen har förstärkts, och en<br>allt större andel hushåll förväntar sig en sjunkande<br>arbetslöshet. Även förtroendet för Sveriges ekonomi<br>har ökat, vilket sannolikt beror på den allt starkare<br>konjunkturen och en snabb förbättring av de offent-<br>liga finanserna. Det förbättrade stämningsläget hos<br>hushållen är troligen en bidragande orsak till den<br>ökade konsumtionen de senaste åren. Hushållens<br>framtidsförväntningar är även i början av 1998 his-<br>toriskt sett mycket positiva.</p>
<p>Konsumtionen har i början av året varit förhål-<br>landevis stark. Detaljhandelns totala omsättningen<br>ökade i januari med drygt 5 % i förhållande till mot-<br>svarande månad 1997, och bilförsäljningen ökade<br>med drygt 20 % samma period. Dessutom bör de<br>låga räntorna och det låga bostadsbyggandet inne-<br>bära att priserna på fastigheter fortsätter att stiga,<br>vilket stärker hushållens totala förmögenhet. Flertalet<br>indikatorer talar således för en ökad konsum-<br>tionstillväxt framöver. Hushållens förväntningar är<br>förhållandevis positiva, disponibelinkomsten beräk-<br>nas öka, och situationen på arbetsmarknaden förvän-<br>tas förbättras. Hushållens starka förmögenhetsställ-<br>ning talar också för en hög konsumtionsnivå.<br>Sammantaget bedöms den totala privata konsumtio-<br>nen stiga med 2,3 % 1998, och med 2,5 % 1999. I<br>synnerhet är det försäljningen av kapitalvaror som<br>förväntas driva konsumtionsutvecklingen.</p>
<p>År 2000 och 2001 väntas konsumtionstillväxten<br>avta något trots att disponibelinkomsten utvecklas<br>gynnsamt. Därmed stiger nettosparkvoten till en<br>långsiktigt mer normal nivå. Den privata konsum-<br>tionen beräknas stiga med 2,2 % år 2000 och med<br>2,0 % år 2001. Avmattningen i konsumtionsutveck-<br>lingen är huvudsakligen ett resultat av att hushållen<br>under perioden 1998-1999 kraftigt förväntas upp-<br>gradera sin kapitalstock.</p>
<p>Den kraftiga nedgången i nettosparkvoten samman-<br>faller med hushållens alltmer positiva framtidsför-<br>väntningar. Dessa förväntningar påverkas t.ex. av det<br>förbättrade arbetsmarknadsläget, de låga räntorna<br>och den gynnsamma konjunkturutvecklingen. Hus-<br>hållens förväntningar är av stor betydelse för den<br>privata konsumtionen. Hushåll som förväntar sig en<br>framtida inkomsttillväxt ökar sannolikt sina nuva-<br>rande konsumtionsutgifter. Orsaken är att hushållen<br>strävar efter att utjämna sin konsumtion över livs-<br>cykeln. Dessutom erbjuder sparandet en försäkring<br>mot oförutsedda framtida inkomstbortfall. Om t.ex.<br>osäkerheten beträffande hushållens inkomstutveck-<br></p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>10 Investeringar</h4>
<p>Investeringskonjunkturen tar fart de närmaste åren<br>efter ett oväntat fall förra året. Sammantaget beräk-<br>nas de totala bruttoinvesteringarna stiga med över<br>7 % både 1998 och 1999.</p>
<p>Nedgången i bruttoinvesteringarna förra året kan<br>hänföras till fördröjningar i vissa statliga infrastruk-<br>turprojekt samt till avmattningen i industrin under<br>1996, som med en viss eftersläpning dämpade inves-<br>teringarna. Den starka produktionsökningen i nä-<br>ringslivet förra året samt en förväntad fortsatt god<br>efterfrågetillväxt väntas medföra en stigande investe-<br>ringsaktivitet inom hela näringslivet såväl i år som<br>under 1999. Låg räntenivå, en positiv sysselsättnings-<br>och disponibelinkomstutveckling beräknas också in-<br>nebära en gradvis återhämtning av bostadsinveste-<br>ringarna. Betydande statliga program för ekologisk<br>hållbarhet och för energiomställning stimulerar den<br>totala investeringsaktiviteten. De offentliga myndig-<br>heternas investeringar förutses också öka till följd av<br>byggnationen av storstadsledema.</p>
<p>TABELL 10.1 BRUTTOINVESTERINGAR EFTER<br>NÄRINGSGREN</p>
<p>MILJARDER</p>
<p>KRONOR ÅRLIG PROCENTUELL VOLYMFÖRÄNDRING</p>
<p>viktsnivåer då räntorna är låga, hushållens realin-<br>komster ökar och sysselsättningen ökar kraftigt.<br>Trots den procentuellt kraftiga uppgången i bo-<br>stadsinvesteringama kommer nivån på bostadsbyg-<br>gandet fortfarande att vara relativt låg jämfört med<br>1980-talet.</p>
<h5>10.1 Näringslivets investeringar</h5>
<p>Näringslivets investeringar föll mycket kraftigt under<br>lågkonjunkturen i början av 1990-talet men har del-<br>vis återhämtat sig de senaste åren. Uppgången har<br>dock hittills varit koncentrerad till de exportbero-<br>ende näringarna. Under prognosperioden väntas det<br>höga resursutnyttjandet i såväl exportsektorn som i<br>hemmamarknadssektorerna ställa krav på en bred<br>utbyggnad av produktionskapaciteten inom hela nä-<br>ringslivet. Fördelaktiga förutsättningar i form av låga<br>löneökningar, låga räntor och en stigande lönsamhet<br>beräknas medföra en kraftigt stigande investeringsak-<br>tivitet inom hela näringslivet fram till år 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>183,6</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>64,1</p></td><td>
<p>•6,9</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>4.5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>näringsliv</p></td><td>
<p>119,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>23.8</p></td><td>
<p>-25,7</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nybyggnad</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>-19,2</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>31,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombyggnad</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>-32,0</p></td><td>
<p>9.8</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>myndigheter</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>-9,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>237,9</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Maskiner</p></td><td>
<p>136,2</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>6.9</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnader</p></td><td>
<p>101,7</p></td><td>
<p>-13,2</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>DIAGRAM 10.1</p>
<p>Investeringar som andel av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-40.png" style="width:172pt;height:125pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>I ett medelfristigt perspektiv fram till år 2001 förut-<br>ses de gynnsamma förutsättningarna innebära att in-<br>vesteringarna som andel av BNP fortsätter att öka<br>och därmed närma sig de nivåer som rådde på 1970-<br>och 80-talen. Den låga räntan och de relativt höga<br>vinstnivåerna, som är ett resultat bl.a. av en väl fun-<br>gerande lönebildning, utgör goda förutsättningar för<br>att investeringarna skall utvecklas gynnsamt även<br>åren runt millenniumskiftet. Tillgången på arbets-<br>kraft och den goda makroekonomiska miljön med<br>sunda statsfinanser och prisstabilitet befrämjar lång-<br>siktiga investeringar. Den relativt höga investerings-<br>aktiviteten är i sin tur en förutsättning för att kost-<br>nadsdrivande flaskhalsar ska kunna undvikas. Bo-<br>stadsbyggandet väntas närma sig långsiktiga jäm-</p>
<p>Även om industrins investeringar föll tillbaka något<br>förra året låg volymerna ändå kvar på en historiskt<br>hög nivå och därmed byggdes kapaciteten ut ytter-<br>ligare. Trots en markant ökning av industripro-<br>duktionen förblev kapacitetsutnyttjandet relativt lågt.<br>Den låga utnyttjandegraden berodde främst på den<br>fortsatta kapacitetsutbyggnaden men också till viss<br>del på den gynnsamma produktivitetsutvecklingen.<br>Mot slutet av förra året steg dock kapacitetsutnytt-<br>jandet till 88,0 % och närmade sig därmed en nivå<br>där flaskhalsar kan börja göra sig gällande. Mot<br>bakgrund av den förväntade produktionsökningen<br>fram till 1999 bör det finnas ett fortsatt stort behov<br>av kapacitetsutbyggnad under de närmaste åren.<br>Lönsamheten steg något förra året och tack vare en<br>återhållsam löneutveckling och en snabb produk-<br>tivitetsökning förutses vinstläget, trots en stark inter-</p>
<p>44</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>nationell prispress, förbättras ytterligare. Mot bak-<br>grund av de låga räntorna stiger därför den relativa<br>avkastningen på investeringar inom industrin under<br>prognosperioden. Enligt Statistiska centralbyråns in-<br>vesteringsenkät från februari planerar industrin för<br>betydande volymökningar under innevarande år.<br>Med anledning av den osäkerhet som uppstått i och<br>med utvecklingen i Asien är det dock sannolikt att en<br>del av de planerade investeringarna förskjuts framåt i<br>tiden. Sammantaget beräknas ändå industrins inves-<br>teringar öka med ca 6 % innevarande år, vilket imp-<br>licerar en ökning av kapitalstocken med 4 %. Vo-<br>lymökningarna förutses bli mycket kraftiga i<br>motorfordonsindustrin och i teleproduktsektorn. För<br>1999 bedöms det fortsatt goda konjunkturläget och<br>en viss ytterligare vinstökning leda till att investering-<br>arna ökar i takt med resursutnyttjandet. När byggin-<br>vesteringarna och den privata konsumtionen nästa år<br>tar över som drivkrafter väntas expansionen i större<br>utsträckning ske i hemmamarknadsindustrin.</p>
<p>I och med att konjunkturläget inom övrigt nä-<br>ringsliv förbättrades förra året vände också inves-<br>teringarna åter uppåt efter att ha stagnerat under<br>lågkonjunkturen 1996. Investeringsutvecklingen blev<br>dock sämre än förväntat, vilket främst beror på för-<br>seningar av flera stora infrastrukturprojekt inom<br>Banverkets regi, men också på att utbyggnadstakten i<br>den tidigare så expansiva telekommunikationssek-<br>torn oväntat avtog.</p>
<p>TABELL 10.2 ÖVRIGA NÄRINGSLIVETS<br>INVESTERINGAR</p>
<p>MILJARDER</p>
<p>KRONOR</p>
<p>1937 1996</p>
<p>ÅRLIG PROCENTUELL</p>
<p>VOLYMFÖRÄNDRING</p>
<p>1997 1998 1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Jordbruk och skogsbruk</p></td><td>
<p>8.9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi och vattenverk</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>14,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>7.0</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel</p></td><td>
<p>17.2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell verksamhet</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-15,1</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagstjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållsverksamhet</p></td><td>
<p>11.2</p></td><td>
<p>-3.1</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>7.7</p></td><td>
<p>15.2</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig tjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>39.2</p></td><td>
<p>-1.6</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>1.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav samfärdsel</p></td><td>
<p>24,4</p></td><td>
<p>11.6</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>119,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>investeringsplaner också mycket expansiva för 1998.<br>För fastighetssektorn finns inga investeringsenkäter.<br>Andra indikatorer pekar dock på en relativt kraftig<br>expansion de närmaste åren. Nyproduktionen har<br>sedan lågkonjunkturen i början på 1990-talet varit<br>mycket låg till följd av svag lönsamhet och höga va-<br>kanser. Utvecklingen de senaste åren med sjunkande<br>vakanstal och ett kraftigt räntefall har dock inneburit<br>en betydande lönsamhetsförbättring inom fastighets-<br>sektorn. Priserna på kommersiella lokaler har ökat<br>med sammantaget 18 % de senaste 2 åren. En bety-<br>dande produktion av kommersiella lokaler kan där-<br>för förväntas komma igång mot slutet av 1998.</p>
<p>Strukturella förändringar bidrar också till den för-<br>väntade investeringsexpansionen inom övrigt nä-<br>ringsliv. Inom den finansiella sektorn medför sam-<br>manslagningen av banker samt förberedelser inför<br>millienniumskiftet ett ökat behov av nyinvesteringar<br>de närmaste åren. Avregleringen inom energisektorn<br>innebär en hårdnande konkurrens, vilket ökar kra-<br>ven på rationaliseringar. Dessutom bidrar det stat-<br>liga energiomställningsprogrammet till den starka<br>expansionen inom energisektorn. För de närmaste tre<br>åren finns årligen avsatt 1,5 miljarder kronor. Den<br>förväntade expansionen inom dessa båda sektorer<br>styrks också av företagens egna planer enligt SCB:s<br>investeringsenkät.</p>
<p>Vidare väntas statliga infrastrukturprojekt såsom<br>byggandet av Oresundsbron med tillfartsleder leda<br>till en kraftig uppgång i investeringsnivån inom sam-<br>färdsel under innevarande år. Den kraftiga uppgång-<br>en beror också till viss del på förseningar i projekt<br>som skulle påbörjats föregående år. Enligt nu förelig-<br>gande planer planar volymerna i de stora in-<br>frastrukturprojekten ut 1999.</p>
<p>För såväl 1998 som för 1999 förutses en markant<br>ökning av investeringsaktiviteten inom ett brett om-<br>råde. Under de närmaste åren väntas den relativt<br>kraftiga konsumtions- och sysselsättningsökningen<br>innebära att resursutnyttjandet stiger inom varuhan-<br>del och fastighetsförvaltning, vilket kan förväntas<br>leda till en betydande investeringsökning efter en<br>lång period av stagnation. Enligt Statistiska central-<br>byråns investeringsenkät från februari är handelns</p>
<h5>10.2 Bostäder</h5>
<p>Antalet påbörjade bostäder sjönk till rekordlåga<br>11 000 förra året. Det låga bostadsbyggandet kan<br>förklaras av att de temporära investeringsbidragen<br>föll bort under sommaren 1997 samtidigt som hus-<br>hållens ekonomi var fortsatt ansträngd med fallande<br>disponibelinkomster och en svag sysselsättnings-<br>utveckling. Mot slutet av förra året började det dock<br>byggas fler bostäder samtidigt som ett anta! viktiga<br>indikatorer för bostadsbyggandet talar för en fortsatt<br>uppgång. Exempelvis ökade antalet ansökningar om<br>statligt stöd till nyproduktion successivt under 1997<br>och orderstocken till småhusfabrikanterna steg kraf-<br>tigt mot slutet av året.</p>
<p>Bostadsbyggandet har under åren 1993 till 1997<br>legat på en historiskt sett mycket låg nivå. Den suc-<br>cessiva minskningen av bostadssubventionerna och<br>den höga realräntan har inneburit en gradvis an-<br>passning av bostadsstocken mot en ny långsiktig<br>jämviktsnivå. Anpassningsprocessen pågår under</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>mycket lång tid med ett lågt bostadsbyggande som<br>följd. Effekterna av subventionsminskningarna be-<br>döms dock avta de närmaste åren samtidigt som de<br>ekonomiska förutsättningarna för en ökad efter-<br>frågan förbättras. Därigenom bör en gradvis ökning<br>av bostadsproduktionen komma till stånd. Bostads-<br>marknaden kännetecknas idag av en ökad differen-<br>tiering mellan olika lokala och regionala bostads-<br>marknader. Vakansgraden för allmännyttan uppgick<br>i september förra året till 5 % för landet som helhet.</p>
<p>1 expanderande storstadsområden låg den dock om-<br>kring 2 %. En ökad efterfrågan på bostäder märks<br>först på prisutvecklingen. Det senaste året har pri-<br>serna på småhus ökat med 7 % i riket som helhet<br>samtidigt som produktionskostnaderna i stort legat<br>stilla. I storstadsområdena steg priserna under sam-<br>ma tidsperiod med 10 % eller mer. Detta har inne-<br>burit att det på alltfler platser blivit lönsamt att byg-<br>ga nytt. I områden med svag tillväxt och sviktande<br>befolkningsunderlag ligger dock priserna kvar på en<br>så låg nivå att bostadsbyggande under överskådlig tid<br>inte kommer att bli lönsam. Däremot är förutsätt-<br>ningarna för en uppgång i bostadsproduktionen in-<br>om expansiva områden de närmaste åren mycket<br>gynnsamma. Räntorna förväntas förbli låga, hushål-<br>lens inkomstutveckling blir god efter tre år med stag-<br>nerande disponibelinkomster och arbets-<br>marknadsutvecklingen är positiv. Den bostads-<br>politiska propositionen presenterades i mars och in-<br>nehåller bl.a. investeringsbidrag för ekologisk håll-<br>barhet. Genom propositionen har osäkerheten om de<br>framtida reglerna minskat, vilket också främjar bo-<br>stadsbyggandet. Långa projekteringstider och inled-<br>ningsvis höga vakanser innebär dock att uppgången i<br>nyproduktionen blir relativt blygsam under inneva-<br>rande år. Sammantaget beräknas antalet påbörjade<br>lägenheter uppgå till 13 000 i år och till 18 000 år<br>1999. Den finns dock en viss risk för att styrkan i<br>uppgången kan underskattas. Det långsiktiga beho-<br>vet av nya bostäder uppgår enligt Boverket till ca<br>30 000- 35 000 per år.</p>
<p>Antalet påbörjade ombyggnader blev också myck-<br>et lågt under 1997 främst till följd av att det förmån-<br>liga extra statliga stödet till ombyggnation upphörde<br>1996. Dessutom har den låga lönsamheten i bran-<br>schen samt hushållens svaga inkomstutveckling san-<br>nolikt lett till att en del nödvändiga ombyggnationer<br>skjutits på framtiden. De låga räntorna och hushål-<br>lens förbättrade ekonomiska situation talar dock för<br>att ombyggandet stiger framöver när bo-<br>stadsföretagens finansiella ställning gradvis stärks.<br>För åren 1998 till 2000 finns dessutom statliga medel<br>tillgängliga inom ramen för investeringsprogrammet<br>för ekologisk hållbarhet, vilket bidrar till att stimu-<br>lera ombyggnadsverksamheten. Medlen uppgår till<br>800 miljoner år 1998, 1 800 miljoner kr år 1999 och</p>
<p>2 800 miljoner kr år 2000.</p>
<p>DIAGRAM 10.2</p>
<p>Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter</p>
<p>Tusental</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-41.png" style="width:174pt;height:118pt;"/>
<p>Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser 1 mars respektive år. Antalet<br>påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och småhus.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<h5>10.3 Lagerinvesteringar</h5>
<p>Enligt nationalräkenskaperna uppgick lagerinveste-<br>ringarnas tillväxtbidrag till motsvarande 0,7 % av<br>BNP år 1997. Utvecklingen av lagerinvesteringarna<br>de senaste åren är svårtolkad på grund av att primär-<br>statistiken och utfallet enligt nationalräkenskaperna<br>till stora delar ger olika resultat.</p>
<p>Inom industrin påbörjades en lagerreducering un-<br>der andra halvåret 1996 vilken fortsatte första halv-<br>året förra året. Lagerkvoten, dvs. lagerstocken i för-<br>hållande till produktionsvolymen, föll därmed kraf-<br>tigt. Under andra halvåret steg industriproduktionen<br>snabbt och en begränsad lageruppbyggnad inleddes.<br>Enligt konjunkturbarometern är industriföretagen i<br>början på 1998 nöjda med storleken på lagren. Den<br>förväntade produktionsökningen under loppet av<br>1998 och 1999 bör dock innebära något större la-<br>gervolymer framför allt i form av insatsvaror. Detta<br>leder till att industrins genomsnittliga lagerhållning<br>ökar något såväl innevarande år som nästa år. I för-<br>hållande till produktionen förväntas dock lagren<br>fortsätta att minska.</p>
<p>Produktionsuppgången inom parti- och detalj-<br>handeln under 1997 ledde till en ökning av han-<br>delslagren. Till följd av en fortsatt goda efterfrågeut-<br>vecklingen förutses lagren öka även i år och nästa år<br>men i betydligt mindre omfattning än tidigare. Struk-<br>turförändringar inom framför allt partihandeln antas<br>innebära att lagren i förhållande till produktionen<br>kan fortsätta att minska. Sammantaget beräknas la-<br>gercykeln ge ett mycket svagt bidrag till BNP-till-<br>växten de närmaste två åren.</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h4>11 Den offentliga sektorn</h4>
<p>De offentliga finanserna stärktes ytterligare 1997.<br>Därmed har det finansiella sparandeunderskottet,<br>mätt som andel av BNP reducerats från 12,3 % 1993<br>till 1,1 % 1997. I år beräknas ett överskott uppstå,<br>som växer successivt under prognosperioden.</p>
<p>DIAGRAM 11.1</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-42.png" style="width:170pt;height:121pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartemenet.</p>
<h5>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn</h5>
<p>Utvecklingen 1997 - 1998</p>
<p>År 1997 uppgick underskottet i den offentliga sek-<br>torns finansiella sparande till ca 19 miljarder kr eller</p>
<p>1.1 % av BNP, enligt nationalräkenskapernas preli-<br>minära redovisning. Det var ca 14 miljarder kronor,<br>motsvarande 0,8 % av BNP bättre än vad som be-<br>räknades i budgetpropositionen för 1998. Skillnaden<br>förklaras i huvudsak av att de statliga utgifterna blev<br>lägre än beräknat bl.a. till följd av lägre ränteutgifter<br>och lägre arbetslöshet. Dessa faktorer bidrar till en<br>förbättring jämfört med budgetpropositionen även<br>för år 1998. Därtill kommer att skatteinbetalning-<br>arna från både hushåll och företag var oväntat stora i<br>februari i år. Det beror sannolikt på att hushållens<br>realisationvinster och företagens vinster för 1997,<br>som leder till skattebetalningar i år, var underskatta-<br>de i budgetpropositionen. Å andra sidan beräknas<br>det i år ske en viss återhämtning av den offentliga<br>konsumtionen och vissa transfereringar efter den<br>oväntat låga nivån 1997. Sammantaget beräknas nu<br>den offentliga sektorns finansiella sparande 1998 till<br>ca 29 miljarder kronor eller 1,6 % av BNP, vilket är<br>en förbättring på ca 19 miljarder kronor jämfört med<br>vad som beräknades i budgetpropositionen.</p>
<p>Finansiellt sparande enligt ENS-definition</p>
<p>De svenska nationalräkenskaperna skiljer sig delvis<br>från bokföringsreglerna i det europeiska national-<br>räkenskapssystemet (ENS). ENS tillämpas inom EU<br>vid bedömningen av de offentliga finanserna i sam-<br>band med förfarandet vid alltför stora underskott,<br>s.k. Excessive Deficit Procedure.</p>
<p>För närvarande redovisas ränteutgifterna på<br>statsskulden utgiftsmässigt i de svenska national-<br>räkenskaperna. Där inräknas emellertid inte kurs-<br>vinster/förluster i samband med förtida inlösen av<br>obligationer och inte heller realiserade valutakursför-<br>ändringar. Enligt nyligen antagna rekommendationer<br>avseende redovisningen enligt ENS ska kursvins-<br>ter/förluster i samband med inlösen av obligationer<br>redovisas som ränta. Dessutom ska de kursvins-<br>ter/förluster, som uppstår vid emissioner av s.k.<br>benchmarklån periodiseras. Räntan på<br>statsskuldsväxlar ska redovisas vid förfall och inte<br>som i dag vid emission. Dessa redovisningsprinciper<br>avseende räntor leder till betydande justeringar jäm-<br>fört med nuvarande svenska nationalräkenskaper.</p>
<p>Enligt ENS ska vidare skatter och subventioner på<br>varor och tjänster samt på produktionsfaktorer bok-<br>föras när skatten är upplupen och inte vid betalning,<br>som i de svenska nationalräkenskaperna.</p>
<p>Enligt Statistiska centralbyrån innebär en tillämp-<br>ning av ENS-reglerna att det finansiella underskottet<br>1997 uppgick till 0,8 % av BNP. Med motsvarande<br>justeringar beräknas ett finansiellt överskott 1998 på<br>0,8 % av BNP.</p>
<p>TABELL 11.1 JUSTERING AV DEN OFFENTLIGA<br>SEKTORNS FINANSIELLA SPARANDE TILL<br>ENS-DEFINITION</p>
<p>MILJARDER KRONOR. LÖPANDE PRISER</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande enligt NR</p></td><td>
<p>-35,0</p></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>29,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala justeringar</p></td><td>
<p>-24,2</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>-14,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Begreppsjusteringar</p></td><td>
<p>-20,6</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>-14,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Momsjustering</p></td><td>
<p>-12,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedelssubventioner</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>-3.9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-14,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsjusteringar</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Köp och försäljning av</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>fastigheter</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande enl. ENS</p></td><td>
<p>-59,1</p></td><td>
<p>-14,2</p></td><td>
<p>14,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>9 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>TABELL 11.2 DEN OFFENTLIGA SEKTORNS FINANSIELLA SPARANDE</p>
<p>MILJARDER KRONOR. LÖPANDE PRISER</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1076,0</p></td><td>
<p>1092,6</p></td><td>
<p>1139,8</p></td><td>
<p>1158,0</p></td><td>
<p>1202,2</p></td><td>
<p>1248,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>63,7</p></td><td>
<p>62,8</p></td><td>
<p>62,5</p></td><td>
<p>60,8</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>59,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>912,8</p></td><td>
<p>941,7</p></td><td>
<p>981,9</p></td><td>
<p>1006,1</p></td><td>
<p>1049,1</p></td><td>
<p>1094,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>54,1</p></td><td>
<p>54,2</p></td><td>
<p>53,9</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52,4</p></td><td>
<p>52,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>92.9</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>86,2</p></td><td>
<p>79,3</p></td><td>
<p>79,6</p></td><td>
<p>78,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>70,3</p></td><td>
<p>66,4</p></td><td>
<p>71,7</p></td><td>
<p>72,6</p></td><td>
<p>73,5</p></td><td>
<p>75,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1111,0</p></td><td>
<p>1111,9</p></td><td>
<p>1111,0</p></td><td>
<p>1142,0</p></td><td>
<p>1155,7</p></td><td>
<p>1174,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>65,8</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>61,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>57,7</p></td><td>
<p>56,;</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushåll</p></td><td>
<p>386,7</p></td><td>
<p>387,9</p></td><td>
<p>398,8</p></td><td>
<p>398,9</p></td><td>
<p>402,8</p></td><td>
<p>409,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>126,1</p></td><td>
<p>118,4</p></td><td>
<p>114,6</p></td><td>
<p>115,2</p></td><td>
<p>116,1</p></td><td>
<p>114,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>121,0</p></td><td>
<p>113,9</p></td><td>
<p>104,9</p></td><td>
<p>102,4</p></td><td>
<p>92,8</p></td><td>
<p>88,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>443,1</p></td><td>
<p>449,3</p></td><td>
<p>467,6</p></td><td>
<p>482,9</p></td><td>
<p>499,2</p></td><td>
<p>517,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>34,1</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>42,6</p></td><td>
<p>44,9</p></td><td>
<p>45,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande före överföring</p></td><td>
<p>-35,0</p></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>74,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-16,5</p></td><td>
<p>-32,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>-34,9</p></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>41,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>-54,7</p></td><td>
<p>-22,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>44,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärt finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-6,8</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>39,1</p></td><td>
<p>43,2</p></td><td>
<p>51,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell ställning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>343</p></td><td>
<p>377</p></td><td>
<p>364</p></td><td>
<p>344</p></td><td>
<p>316</p></td><td>
<p>274</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>20,3</p></td><td>
<p>21,7</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1303</p></td><td>
<p>1337</p></td><td>
<p>1353</p></td><td>
<p>1351</p></td><td>
<p>1337</p></td><td>
<p>1317</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>71,0</p></td><td>
<p>66,8</p></td><td>
<p>62,9</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Utvecklingen av de offentliga finanserna till 2001<br>För 1998 beräknas den offentliga sektorns finansiella<br>sparande uppgå till 1,6 % av BNP, efter beaktande<br>av de förslag som lämnas i den ekonomiska vårpro-<br>positionen. Därav beror 0,8 procentenheter på att<br>AP-fondens innehav av svenska fastigheter överförs<br>till bolagsform. Överföringen tillgodoräknas det fi-<br>nansiella sparandet eftersom aktier men inte fastighe-<br>ter är en finansiell tillgång. Exklusive effekten av bo-<br>lagiseringen av AP-fondens fastigheter uppgår över-<br>skottet således till 0,8 % av BNP. Utdelningarna från<br>det statliga bolaget Securum 1997 och 1998 inräknas<br>inte i finansiellt sparande.</p>
<p>För 1999 beräknas ett överskott på 0,8 % av<br>BNP. Det är samma nivå som 1998 exklusive effek-<br>ten av bolagiseringen av AP-fondens fastigheter.</p>
<p>Skatterna som andel av BNP (skattekvoten) steg<br>kraftigt 1996 till ca 54 % , delvis till följd av till-<br>fälliga inkomster genom uppbördsförändringen av<br>mervärdeskatten. Tillkommande skattehöjningar och</p>
<p>stora inbetalningar av skatt på reavinster m.m. med-<br>för att skattekvoten ligger kvar på i stort sett 1996<br>års nivå både 1997 och 1998. Nästa år väntas skatte-<br>kvoten gå ned till ca 53 %. Det förklaras delvis av de<br>föreslagna skatteförändringarna i den ekonomiska<br>vårpropositionen. Därtill väntas inkomsterna från<br>reavinster avta.</p>
<p>Förbättringen av de offentliga finanserna mellan<br>1996 och 1997 berodde helt på att utgifterna som<br>andel av BNP gick ned med ca 2 procentenheter. Ut-<br>giftskvoten beräknas fortsätta att sjunka under 1998<br>och 1999. Av den totala nedgången av utgiftskvoten<br>mellan 1997 och 1999 på ca 4 procentenheter svarar<br>minskade ränteutgifter för drygt 1 procentenhet.</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>DIAGRAM 11.2</p>
<p>Den offentliga sektorns<br>inkomster och utgifter</p>
<p>Procent av BNP</p>
<p>Inkomster</p>
<p>'Utgifter</p>
<p>Skatter och avgifter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-43.png" style="width:162pt;height:73pt;"/>
<p>4—I---1—I—I---1---1---1---1---1---1—-I---1-</p>
<p>2001 går skulden ned till ca 63 % av BNP i slutet av<br>år 2001.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld, dvs.<br>skulder minus samtliga finansiella tillgångar är vä-<br>sentligt lägre än den konsoliderade bruttoskulden.<br>Detta beror huvudsakligen på att AP-fonden har be-<br>tydande finansiella tillgångar vid sidan av statsobliga-<br>tioner. Nettoskulden börjar sjunka i nominella tal<br>redan i år och 2001 beräknas skulden vara nere på ca<br>13 % av BNP.</p>
<p>75</p>
<p>70</p>
<p>65</p>
<p>60</p>
<p>55</p>
<p>50</p>
<p>45</p>
<p>40</p>
<p>80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Riksdagen har lagt fast mål för de offentliga finan-<br>serna med innebörden att den offentliga sektorn i<br>genomsnitt över konjunkturcykeln skall uppvisa ett<br>finansiellt överskott motsvarande 2 % av BNP från<br>och med år 2001. Anpassningen ska ske successivt<br>via ett överskott på 1,5 % av BNP år 2000. De fi-<br>nansiella kalkylerna visar att vid den antagna tillväx-<br>ten och med hittills fattade beslut och föreslagna åt-<br>gärder kommer dessa mål att överträffas med 16,5<br>miljarder år 2000 och med drygt 32 miljarder kronor<br>år 2001. Denna utveckling kommer till stånd genom<br>att utgifterna som andel av BNP sjunker från 60 %<br>1999 till ca 56 % år 2001. Skattekvoten går samti-<br>digt ned till ca 52,5 %.</p>
<p>Liksom i budgetpropositionen baseras kalkylerna<br>på ett beräkningstekniskt antagande om att de över-<br>skjutande överskotten tillförs hushållssektorn så att<br>budgetmålen uppnås exakt. Därigenom uppnås en<br>mer sannolik fördelning av det finansiella sparandet,<br>vilket har betydelse för bl.a. prognosen för den pri-<br>vata konsumtionen.</p>
<p>Det finansiella sparandet visar den förändring av<br>den finansiella förmögenheten som sker genom<br>transaktioner. Värdeförändringar påverkar således<br>inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller för-<br>säljningar av aktier och andra finansiella tillgångar,<br>då de inte förändrar den finansiella förmögenhets-<br>ställningen. Den offentliga skuldsättningen påverkas<br>däremot av anskaffning och försäljningar av finan-<br>siella tillgångar, omdisponeringar på balansräkningen<br>samt värdeförändringar på skulden i utländsk valuta.<br>Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld,<br>definierad enligt de s k Maastrichtkriterierna, mot-<br>svarade drygt 79 % av BNP vid utgången av 1994.<br>Skuldkvoten har sedan reducerats och uppgick till</p>
<p>76,9 % vid utgången av 1997 och beräknas gå ned<br>till 74,3 % vid slutet av 1998. Genom de finansiella<br>överskotten och fortsatta försäljningar av statens ak-<br>tieinnehav sjunker skulden nominellt från och med<br>1999. Givet de målsatta överskotten år 2000 och</p>
<p>DIAGRAM 11.3</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och<br>nettoskuld</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-44.png" style="width:170pt;height:110pt;"/>
<p>Not. Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:s<br>konvergenskriterier (Maastricht).</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<h5>11.2 Den statliga sektorn</h5>
<p>Den statliga sektorn omfattar, förutom den del av<br>statens verksamhet som ingår i statsbudgeten, även<br>fonder m.m. utanför budgeten. Statliga affärsverk<br>och bolag ingår däremot inte.</p>
<p>Av de statliga utgifterna är det endast konsumtio-<br>nen och investeringarna som utgör real resursför-<br>brukning och ingår i BNP. Den statliga konsumtio-<br>nen svarar för ca 1/5 av statens utgifter och ca 7,5 %<br>av BNP. Den statliga konsumtionen varierar relativt<br>kraftigt mellan åren och har visat sig vara svår att<br>förutsäga. Genom systemet med anslagssparande kan<br>statliga myndigheter delvis förskjuta förbrukningen<br>av de budgeterade medlen i tiden. Dessutom är na-<br>tionalräkenskapernas preliminära utfall osäkra och<br>genomgår ofta stora revideringar.</p>
<p>Den statliga konsumtionen i fasta priser har mins-<br>kat kontinuerligt sedan 1995 och förra året sjönk<br>konsumtionen med hela 5 % enligt preliminära na-<br>tionalräkenskaper. Mot denna bakgrund väntas en<br>återhämtning ske under prognosperioden så att kon-<br>sumtionen stiger med 2,5 % i år och därefter med<br>0,5 % per år.</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>TABELL 11.3 STATENS FINANSIELLA SPARANDE, LÅNEBEHOV OCH STATSSKULD</p>
<p>MILJARDER KRONOR, LÖPANDE PRISER</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till lånebehov</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt underskott</p></td><td>
<p>54,7</p></td><td>
<p>22,9</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-8,7</p></td><td>
<p>-28,6</p></td><td>
<p>-44,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utlåning m.m.</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>13.5</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>13,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Amorteringar, försäljning av aktier m.m.</p></td><td>
<p>-61,4</p></td><td>
<p>-42,5</p></td><td>
<p>-31,0</p></td><td>
<p>-20,4</p></td><td>
<p>-16,4</p></td><td>
<p>-4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och periodisering av skatter</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-23,9</p></td><td>
<p>-30,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Värdeförändring på statsskulden</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-4,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsförändring</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>20.9</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>-10,5</p></td><td>
<p>-22,0</p></td><td>
<p>-31,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1411,2</p></td><td>
<p>1432,1</p></td><td>
<p>1432,5</p></td><td>
<p>1422,0</p></td><td>
<p>1400,1</p></td><td>
<p>1369,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>82,4</p></td><td>
<p>78.6</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>69,9</p></td><td>
<p>65,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Sambandet mellan statens finansiella sparande, låne-<br>behov och statsskuld framgår av tabell 11.3. Finan-<br>siellt sparande visar transaktionsförändringen av den<br>finansiella förmögenheten, dvs. tillgångar minus<br>skulder, medan lånebehovet avspeglar enbart föränd-<br>ringen av skulden. Därutöver finns vissa bokförings-<br>mässiga skillnader beträffande räntor samt en del<br>olikheter i periodiseringar av inkomster och utgifter.<br>Posten ”övrigt” i tabellen fångar för utfallsåren 1996<br>och 1997 upp bl.a. skilda periodiseringar i Riksgäld-<br>kontorets redovisning av lånebehovet och Statistiska<br>centralbyråns redovisning av finansiellt sparande.<br>Denna skillnad har historiskt visat olika tecken och<br>är svår att prognostisera. Den sätts schablonmässigt<br>till noll för prognosåren.</p>
<p>Under 1996 och 1997 reducerades lånebehovet i<br>stor utsträckning av genom försäljningar av aktier<br>och andra finansiella transaktioner. Dessa transak-<br>tioner påverkade dock inte det finansiella sparande. I<br>år blir försäljningar av finansiella tillgångar av mind-<br>re omfattning än tidigare samtidigt som de kassamäs-<br>siga ränteutgifterna är betydligt högre än de som re-<br>dovisas i nationalräkenskaperna. Detta medför<br>sammantaget att skillnaden mellan sparandet och<br>lånebehovet blir liten. Statens finansiella sparandet<br>beräknas till 2,3 miljarder kronor och amorteringen<br>av statsskulden till 1,1 miljarder kronor. Försälj-<br>ningar av aktier bidrar till amorteringar även 1999<br>och 2000.</p>
<p>Statsskuldens utveckling bestäms, förutom av lå-<br>nebehovet, även av att skulden i utländsk valuta på-<br>verkas av valutakursförändringar. Kronans försvag-<br>ning under 1997 ökade statsskulden med ca 15 mil-<br>jarder kronor. Den förutsatta valutakursutvecklingen<br>under prognosperioden har en marginell effekt på<br>skulden. Statsskulden har, som andel av BNP, sjunkit<br>från toppen 1994-1995. Från och med nästa år<br>minskar statsskulden även i nominella tal.</p>
<h5>11.3 Allmänna pensionsfonden</h5>
<p>AP-fondens sparande har minskat kontinuerligt se-<br>dan 1990 och uppgick till ca 11 miljarder kronor<br>1997, se tabell 11.2.</p>
<p>För 1998 redovisas en ökning av det finansiella<br>sparandet till följd av en bolagisering av AP-fondens<br>svenska fastighetsbestånd. Transaktionen innebär att<br>fastigheter ersätts med aktier i balansräkningen. Då<br>aktier, men inte fastigheter, utgör en finansiell till-<br>gång enligt nationalräkenskaperna så leder transak-<br>tionen till ett högre uppmätt finansiellt sparande,<br>trots att den totala förmögenheten inte ändras. Ex-<br>klusive effekten av bolagiseringen av fastigheter be-<br>räknas det finansiella sparandet till 8,3 miljarder<br>kronor.</p>
<p>År 1999 sjunker sparandet till ca 3 miljarder kro-<br>nor och blir sedan negativt från och med 2000. Det<br>innebär att AP-fondens tillgångar börjar minska.</p>
<p>Med anledning av ålderspensionsreformen avsätts<br>sedan 1995 11% av inkomsterna från ATP-avgiften,<br>ca 10 miljarder kr per år, till ett räntebärande konto<br>hos Riksgäldskontoret. Dessa medel är avsedda att<br>motsvara den pensionsrätt som tjänas in i premiere-<br>servsystemet. Avsättningen inräknas i statens finan-<br>siella sparande och reducerar statens lånebehov, me-<br>dan AP-fondens sparande reduceras med motsvaran-<br>de belopp.</p>
<p>Regeringen lägger samtidigt med vårpropositionen<br>fram förslag till reformerat ålderspensionssystem.<br>Genomförandet av dessa förslag, vars effekter inte<br>beaktas i de redovisade beräkningarna, kommer att<br>kraftigt förändra det offentliga sparandets fördelning<br>mellan staten och det allmänna pensionssystemet.<br>Även statsskulden och den offentliga sektorns kon-<br>soliderade bruttoskuld påverkas.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h5>11.4 Den kommunala sektorn</h5>
<p>Kommunsektorn omfattar kommuner (primär-<br>kommuner), landsting samt kyrkokommuner och<br>kommunalförbund. Kommunala affärsverk och<br>kommunalt ägda företag räknas inte till kommun-<br>sektorn.</p>
<p>Sedan budgetpropositionen för 1998 presentera-<br>des har utfallet för 1996 reviderats. Kommunsek-<br>torns resultat blev bättre än väntat vilket bland annat<br>förklaras med uppskjutna investeringar och tillfälliga<br>inkomster från försäljning av fastigheter.</p>
<p>Enligt det preliminära utfallet från nationalräken-<br>skaperna motsvarade kommunsektorns utgifter</p>
<p>24,1 procent av BNP år 1997. Därav utgjorde kon-<br>sumtionen 18,1 procentenheter. Kommunsektorns<br>inkomster i form av skatter och statsbidrag motsva-<br>rade 20,3 procent av BNP.</p>
<p>I enlighet med riksdagens beslut har de allmänna<br>statsbidragen till kommunerna och landstingen höjts<br>med 4 miljarder kronor per år under 1997 och 1998.<br>Därutöver har lika stora förstärkningar för åren<br>1999 och 2000 föreslagits. Från och med 1998 före-<br>slås en ytterligare nivåhöjning om 4 miljarder kronor.<br>Statsbidragsnivån påverkas även av ekonomiska reg-<br>leringar mellan staten och kommunsektorn. Nivå-<br>höjningen från och med 1998 förklaras av att betal-<br>ningsansvaret för läkemedelssubventionerna förts<br>över från staten till landstingen. Från och med 1998<br>tar landstingen och kommunerna dessutom över an-<br>svaret för inkontinensartiklar. Med början 1997 till-<br>kommer även särskilda satsningar på offentligt till-</p>
<p>fälligt anställda (OTA) och resursarbetare, för vilka<br>särskilda statsbidrag utgår.</p>
<p>Det preliminära utfallet för 1997 visar att både<br>den kommunala konsumtionen och sysselsättningen<br>blev högre än vad som förutsågs i budgetpropositio-<br>nen för 1998. Det finansiella sparandet blev däremot<br>sämre än prognostiserat. Skillnaden motsvarar i hu-<br>vudsak de fastighetsköp för miljardbelopp en enskild<br>kommun gjorde under 1997.</p>
<p>Både kommuner och landsting är enligt lag bund-<br>na att uppnå balanskravet från och med år 2000.<br>Balanskravet innebär att budgeten måste upprättas<br>så att de årliga intäkterna överstiger kostnaderna.<br>Kostnaderna ska inkludera pensionsskulds-<br>förändringen. Om investeringsutgifterna är större än<br>avskrivningarna kan ett negativt finansiellt sparande<br>förenas med att balanskravet uppnås. Detta är möj-<br>ligt i kommunerna men inte i landstingen. I beräk-<br>ningarna av kommunsektorns utveckling förutsätts<br>att balanskravet uppnås. I kalkylerna har vidare den<br>genomsnittliga kommunala skattesatsen antagits vara<br>oförändrad på 1998 års nivå för hela beräkningspe-<br>rioden.</p>
<p>Hösten 1996 utlovade regeringen att kommuner<br>och landsting skulle erhålla kompensation om de<br>tvingades att betala tillbaka en del av det förskott<br>som erhållits i samband med slutavräkningen för</p>
<p>1997. Denna kompensation har i beräkningarna<br>hanterats som en tillfällig bidragshöjning på 2,6 mil-<br>jarder kronor under 1999.</p>
<p>TABELL 11.4 KOMMUNSEKTORNS FINANSER<sup>1</sup></p>
<p>MILJARDER KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>406,5</p></td><td>
<p>411,3</p></td><td>
<p>441,0</p></td><td>
<p>458,3</p></td><td>
<p>475,6</p></td><td>
<p>493,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>293,9</p></td><td>
<p>294,4</p></td><td>
<p>300,5</p></td><td>
<p>306,2</p></td><td>
<p>321,1</p></td><td>
<p>336,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p>
<p>Statsbidrag</p></td><td>
<p>55,2</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>82,1</p></td><td>
<p>92,4</p></td><td>
<p>93,4</p></td><td>
<p>93,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>57,4</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>58,3</p></td><td>
<p>59,6</p></td><td>
<p>61,1</p></td><td>
<p>62,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>404,0</p></td><td>
<p>418,5</p></td><td>
<p>437,6</p></td><td>
<p>454,1</p></td><td>
<p>470,8</p></td><td>
<p>487,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>77,8</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>90,7</p></td><td>
<p>95,1</p></td><td>
<p>97,4</p></td><td>
<p>99,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>306,6</p></td><td>
<p>315,1</p></td><td>
<p>326,8</p></td><td>
<p>337,7</p></td><td>
<p>349,8</p></td><td>
<p>363,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p>
<p>volymförändring %</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p>
<p>underliggande %</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>20,1</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>23,7</p></td><td>
<p>24,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inkomster och utgifter redovisas exklusive statligt utjämningsbidrag och statlig utjämningsavgift. Utjämningsbidraget för 1998 är fastställt till 21 miljarder<br>kronor.</p>
<p><sup>2</sup> Redovisas från och med 1996 netto efter avdrag för kommunernas och landstingens tillskott till det kommunala momsåterbetalningssystemet.</p>
<p><sup>3</sup> Årlig procentuell förändring i fasta priser.</p>
<p><sup>4</sup> Årlig procentuell volymförändring rensad för åtgärderna OTA, resursarbetare samt det förändrade kostnadsansvaret mellan staten och kommunsektorn för<br>inkontinensartiklar.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>DIAGRAM 11.4</p>
<p>Kommunsektorns - - - Bruttoproduktion</p>
<p>bruttoproduktion och<br>konsumtion Konsumtion</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-45.png" style="width:167pt;height:130pt;"/>
<p>Källor: Finansdepartementet och Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Utrymmet för konsumtionsökning medger en ök-<br>ning av antalet sysselsatta i kommunsektorn med i<br>genomsnitt cirka 9000 personer per år från och med</p>
<p>1998.</p>
<p>Kommunsektorns utgifter beräknas år 2001 mot-<br>svara 23,3 procent av BNP. Konsumtionen förväntas<br>utgöra 17,4 procentenheter därav. Verksamheten<br>mätt som andel av BNP fortsätter således att minska<br>under prognosperioden.</p>
<p>TABELL 11.5 DELSEKTORERNAS KONSUMTION<br>OCH TRANSFERERINGSUTGIFTER</p>
<p>VOLYMFÖRÄNDRING %</p>
<p>Det finansiella sparandet i kommunsektorn förväntas<br>under 1998 bli bättre än vad som prognostiserades i<br>budgetpropositionen för 1998, bland annat på grund<br>av återhållsamma investeringar. Nivån på det finan-<br>siella sparandet år 2000 beräknas motsvara ett posi-<br>tivt resultat för sektorn som helhet, vilket innebär att<br>balanskravet uppnås.</p>
<p>Från och med 1998 beräknas det finnas utrymme<br>för både en successiv förbättring av det finansiella<br>sparandet och en konsumtionsökning med cirka 0,9<br>procent per år. Det är främst i kommunerna detta<br>utrymme för konsumtionsökning finns.</p>
<p>Kommunsektorns konsumtion är ett mått på dess<br>skattefinansierade verksamhet. Om försäljningsin-<br>komster och avgifter läggs till konsumtionen erhålls<br>bruttoproduktionen, som motsvarar kommunsek-<br>torns totala produktion och resursåtgång.</p>
<p>Både den kommunala konsumtionen och bruttopro-<br>duktionen ökade i fasta priser fram till början av nit-<br>tiotalet. Skillnaden mellan bruttoproduktionen och<br>konsumtionen har tilltagit efter 1990. Detta beror på<br>att kommunsektorn ökat sin försäljning och avgifts-<br>finansierade verksamhet.</p>
<p>Kommunsektorns konsumtion påverkas av åtgär-<br>derna resursarbetare och OTA samt den förändrade<br>fördelningen mellan staten och kommunsektorn av<br>ansvaret för inkontinensartiklar. Även utbildnings-<br>satsningarna inom den kommunala vuxenutbild-<br>ningen höjer nivån på konsumtionen.</p>
<p>Resursarbetama och OTA förväntas få störst ef-<br>fekt under 1998 då kommunsektorns konsumtion<br>påverkas med cirka 0,8 procent och sysselsättningen<br>med cirka 1,0 procent. Det förändrade ansvaret för<br>inkontinensartiklar medför från och med 1998 en<br>nivåhöjning av kommunsektorns konsumtion, något<br>som påverkar konsumtionsvolymen i förhållande till<br>1997 med cirka 0,4 procent.</p>
<p>1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Konsumtion</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsting</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>2</p>
<p>Transfereringar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>16.3</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsting</p></td><td>
<p>-15,2</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga</p>
<p>—r-—:—:----------</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
</table>
<p>Kyrkokommuner och kommunalförbund.</p>
<p>Exklusive ränteutgifter, deflaterat med konsumentprisindex.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<h3>Känslighetsanalys av de offentliga finanserna</h3>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande har upp-<br>visat stora svängningar de senaste två decennierna.<br>Som framgår av tabell Al 1.1 har dessa svängningar<br>samvarierat med konjunkturutvecklingen. På 1970-<br>talet fanns däremot inte något sådant samband.</p>
<p>TABELL All.1 FÖRÄNDRING AV BNP-GAP OCH</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>FINANSIELLT SPARANDE</p></td><td rowspan="2">
<p>FÖRÄNDRING AV<br>FINANSIELLT</p>
<p>SPARANDE</p></td><td rowspan="2">
<p>FÖRÄNDRING AV<br>FINANSIELLT<br>SPARANDE I<br>FÖRHÅLLANDE<br>TILL BNP-GAP</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV</p>
<p>BNP-GAP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1971-75</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>■0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1975-78</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1978-79</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1979-83</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983-89</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989-93</p></td><td>
<p>-10,8</p></td><td>
<p>-17,7</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993-98</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Förändring av BNP-gap antas här vara skillnaden mellan förändring i<br>faktisk BNP och 2 % årlig tillväxt.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Sverige har jämfört med andra länder en stor offent-<br>lig sektor, med förhållandevis höga inkomstberoende<br>skatter och hög ersättningsgrad i de offentliga in-<br>komstbortfallsförsäkringarna. Detta innebär ofrån-<br>komligen att såväl offentliga inkomster som offent-<br>liga utgifter varierar med BNP-utvecklingen. En hög<br>grad av samvariation mellan konjunkturläge och of-<br>fentligt sparande kan emellertid även vara resultatet<br>av en aktiv kontracyklisk finanspolitik, dvs. att disk-<br>retionära åtgärder vidtas som försvagar de offentliga<br>finanserna i lågkonjunktur och förstärker dem i hög-<br>konjunktur. Exempelvis beror försämringen av de<br>offentliga finanserna fram till 1993 delvis på bank-<br>stödet. Den förbättring som ägt rum efter 1993 beror<br>huvudsakligen på konsolidieringsprogrammet.</p>
<p>Beräkningar som gjorts av OECD och EU-kom-<br>missionen, som redovisas i tabell Al 1.2, tyder på att<br></p>
<p>Sverige har de mest konjunkturkänsliga offentliga<br>finanserna bland EU-länderna.</p>
<p>TABELL A11.2 BERÄKNAD FÖRÄNDRING AV<br>FINANSIELLT SPARANDE I FÖRHÅLLANDE TILL<br>FÖRÄNDRING AV BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>EU</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Österrike</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nederländerna</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Spanien</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: OECD Economic Outlook No 62.</p>
<p>I syfte att belysa hur de offentliga finanserna utveck-<br>las vid lägre tillväxt redovisas nedan två känslighet-<br>sanalyser avseende den ekonomiska utvecklingen<br>fram till och med år 2001. Som utgångspunkt har<br>den kalkyl som presenteras i föreliggande proposition<br>använts. Samtliga jämförelser som görs är mot denna<br>kalkyl. Vilken grundkalkyl som används ska emeller-<br>tid ha mindre betydelse för resultatet.</p>
<p>I båda känslighetsanalyserna antas skatte- och ut-<br>giftsreglerna vara desamma som i grundkalkylen.<br>Den statliga konsumtionen, de offentliga investering-<br>arna liksom de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna<br>är också desamma. Beräkningarna gäller således ef-<br>fekten av lägre tillväxt på de offentliga finanserna<br>utan beaktande av eventuella diskretionära regeländ-<br>ringar som motverkar den lägre tillväxten. För<br>kommunerna förutsätts att balanskravet ska vara<br>uppfyllt från och med år 2000. Då många kommu-</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>ner ligger nära eller under balanskravet innebär detta<br>att den kommunala konsumtionen anpassas med<br>hänsyn taget till skatteinkomsterna. Penningpolitiken<br>styrs av inflationsmålet, vilket innebär att styrräntan<br>blir annorlunda än i grundkalkylen.</p>
<p>Konjunkturavmattning</p>
<p>1 den första känslighetsanalysen antas den svenska<br>tillväxten bli 1 procentenhet lägre 1999 och</p>
<p>2 procentenheter lägre år 2000 till följd av en inter-<br>nationell konjunkturavmattning med allmänt ökad<br>osäkerhet. Detta slår direkt mot den svenska expor-<br>ten samtidigt som den större osäkerheten försvagar<br>den inhemska efterfrågan jämfört med grundkalky-<br>len. Det är investeringarna som, med en viss efter-<br>släpning, reagerar kraftigast på konjunkturavmatt-<br>ningen. Den ökade osäkerheten, den lägre aktivitets-<br>nivån och det sämre arbetsmarknadsläget gör att den<br>privata konsumtionen försvagas. För att kommuner-<br>na skall uppfylla balanskravet år 2000 antas den<br>kommunala konsumtionen anpassas till de lägre<br>skatteinkomsterna. Effekterna av den internationella<br>konjunkturavmattningen kompenseras delvis av en<br>mer expansiv penningpolitik i Sverige och i omvärl-<br>den, men de långa räntorna hålls uppe av den större<br>osäkerheten. Förändringen i BNP får inte fullt ge-<br>nomslag på sysselsättningen. Detta beror på att både<br>produktiviteten och medelarbetstiden antas bli något<br>lägre vid den sämre konjunkturutvecklingen. Den<br>lägre sysselsättningen leder även till att arbets-<br>kraftsutbudet blir lägre. Är 2001 blir den öppna ar-<br>betslösheten 1,6 procentenheter högre än i grundkal-<br>kylen.</p>
<p>TABELL A11.3 KONJUNKTURAVMATTNING</p>
<p>NIVÅSKILLNAD JÄMFÖRT MED GRUNDKALKYLEN</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>PROCENT</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal konsumtion</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning, personer</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlöneökning</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>Inflation (KPI)</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kort ränta <sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lång ränta</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga inkomster, procent av BNP</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga utgifter, procent av BNP</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offenligt finansiellt sparande,<br>procent av BNP</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
</table>
<p>Procentenheter.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>Den svagare tillväxten och det sämre arbetsmark-<br>nadsläget leder till att den offentliga sektorns finan-<br>siella sparande, i procent av BNP, blir 1,7 procenten-<br>heter lägre år 2001. Detta motsvarar drygt hälften<br>(57 %) av skillnaden i BNP-nivå. De viktigaste skat-<br>tebaserna, dvs. lönesumma och privat konsumtion,<br>utvecklas svagare. Effekterna på skatteinkomsterna<br>dämpas emellertid av att varken lönesumman eller<br>den privata konsumtionen minskar i samma ut-<br>sträckning som BNP. Den lägre inhemska efterfrågan<br>och exporten ger även lägre vinster för företagen, vil-<br>ket medför lägre företagsskatter. Den högre arbets-<br>lösheten och lägre sysselsättningen leder till högre<br>utgifter för arbetsmarknadsstöd och andra transfere-<br>ringar till hushållen, t. ex. i form av socialbidrag och<br>bostadsbidrag. Ett lägre offentligt finansiellt sparande<br>leder till en större statsskuld och därmed högre rän-<br>teutgifter. Effekterna på utgiftssidan dämpas av att<br>den kommunala konsumtionen blir lägre än i grund-<br>kalkylen. Denna effekt bidrar också till att de offent-<br>liga finanserna är något mindre konjunkturkänsliga<br>enligt denna känslighetsanalys än enligt OECD:s och<br>EU:s beräkningar.</p>
<p>Sämre lönebildning</p>
<p>I den andra känslighetsanalysen är utgångspunkten<br>att den svenska lönebildningen fungerar sämre än<br>vad som antas i grundkalkylen. De nominella löne-<br>ökningarna antas bli 1 procentenhet högre varje år<br>under perioden 1998 t.o.m. 2000. Riksbanken förut-<br>sätts höja styrräntan med sammanlagt<br>1 procentenhet under 1998 och 1999. Den stramare<br>penningpolitiken antas dämpa löneökningstakten<br>först år 2001. De högre löne- och räntekostnaderna<br>innebär att både svenska exportföretag och företag<br>som möter importkonkurrens förlorar marknadsan-<br>delar. Den högre räntan och den lägre aktivitetsnivån<br>leder även till lägre investeringar än i grundkalkylen.<br>Hushållens disponibla inkomster stiger när lönerna<br>blir högre, vilket leder till en kortsiktig och begrän-<br>sad uppgång i den privata konsumtionen jämfört<br>med grundkalkylen. På sikt blir hushållen mer<br>försiktiga, därmed blir den privata konsumtionen år<br>2001 lägre.</p>
<p>BNP-tillväxten blir år 1998 marginellt svagare.<br>Skillnaden tilltar med tiden och år 2001 är BNP-ni-<br>vån 1,8 % lägre än i grundkalkylen. Det högre kost-<br>nadsläget pressar fram rationaliseringar. Detta med-<br>för att produktiviteten blir något högre och att sys-<br>selsättningen blir väsentligt lägre, vilket medför att<br>den öppna arbetslösheten blir 1,5 procentenheter<br>högre år 2001 än i grundkalkylen. Lägre tillväxt har<br>således ett förhållandevis stort genomslag på syssel-<br>sättning och arbetslöshet när den orsakas av en säm-<br>re fungerande lönebildning.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande, i<br>procent av BNP, blir 0,8 procentenheter lägre år<br>2001, vilket motsvarar knappt hälften (45 %) av<br>skillnaden i BNP-nivå. Högre arbetslöshet och lägre</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 1</p>
<p>sysselsättning leder till högre kostnader för arbets-<br>marknadsstöd och övriga hushållstransfereringar.<br>Därtill kommer högre ränteutgifter både till följd av<br>den större skulden och den högre räntan. Kommu-<br>nerna anpassar konsumtionen till de lägre skattein-<br>komsterna och de högre timlönerna så att balanskra-<br>vet uppfylls. Effekterna på inkomstsidan blir förhål-<br>landevis små, särskilt inledningsvis eftersom de vikti-<br>gare skattebaserna lönesumman och privat kon-<br>sumtion blir större på kort sikt än i grundkalkylen.<br>Sammantaget bli effekterna av lägre tillväxt på de<br>offentliga finanserna mindre, när den lägre tillväxten<br>beror på en sämre fungerande lönebildning, än när<br>den beror på en internationell konjunkturavmatt-<br>ning.</p>
<p>dana fluktuationer var betydelsefulla såväl under<br>uppgångsfasen fram till 1989, som under nedgångs-<br>fasen fram till 1993.</p>
<p>Analyserna tyder således på att de offentliga finan-<br>serna förändras med runt hälften av en BNP-ändring<br>vid givna skatte- och utgiftsregler, i en miljö med<br>balanserade kommunala finanser och prisstabilitet.<br>Kalkyler av detta slag är dock förhållandevis osäkra<br>och är känsliga bl.a. för hur BNP:s sammansättning<br>ändras. Därtill förstärks svängningarna i de offentliga<br>finanserna i den mån det bedrivs diskretionär kon-<br>tracyklisk finanspolitik.</p>
<p>TABELL A11.4 SÄMRE LÖNEBILDNING<br>NIVÅSKILLNAD JÄMFÖRT MED GRUNDKALKYLEN.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>PROCENT</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>■0,3</p></td><td>
<p>•0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal konsumtion</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Sysselsättning, personer</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbeslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlöneökning</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inflation (KPI)</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>.. .. 1</p>
<p>Kort ranta</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lång ränta <sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="5"></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga inkomster, procent av BNP</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga utgifter, procent av BNP</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offenligt finansiellt sparande,<br>procent av BNP</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Procentenheter.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Jämfört med tidigare erfarenheter samt OECD:s och<br>EU:s beräkningar visar dessa känslighetsanalyser en<br>något mindre effekt av lägre tillväxt på de offentliga<br>finanserna. En avgörande skillnad är därvid att dessa<br>känslighetsanalyser förutsätter givna skatte- och ut-<br>giftsregler, medan resultaten i tabell Al 1.1 och tabell<br>Al 1.2 även inkluderar effekter av regeländringar. En<br>annan skillnad är att dessa känslighetsanalyser beak-<br>tar balanskravet på den kommunala sektorn, som<br>innebär att de kommunala utgifterna anpassas till de<br>kommunala inkomsterna. Denna faktor kan dock bli<br>svagare framöver om kommunerna har så stora över-<br>skott att konjunktursvängningarna kan tillåtas slå<br>igenom på resultatet i stället för på den kommunala<br>konsumtionen. En tredje skillnad är att inflationen<br>förutsätts förbli låg, vilket begränsar inflationsbe-<br>tingade fluktuationer i de offentliga finanserna. Så-</p>
<p>55</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Avstämning<br>av det svenska<br>konvergensprogrammet</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>BILAGA 2</p>
<h3>Avstämning av det svenska konvergensprogrammet</h3>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Sammanfattning........................................................................5</p>
<p>2 Det svenska konvergensprogrammet.........................................6</p>
<p>2.1 Bakgrund.........................................................................6</p>
<p>2.2 Konvergensprogrammets mål och inriktning av den</p>
<p>ekonomiska politiken......................................................6</p>
<p>3 Den ekonomiska utvecklingen 1994-1998.................................8</p>
<p>3.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen..........................8</p>
<p>3.2 De offentliga finanserna................................................11</p>
<p>4 Den svenska ekonomin till och med år 2001...........................14</p>
<p>4.1 Utgångsläget 1998.........................................................14</p>
<p>4.2 Den ekonomiska politiken.............................................14</p>
<p>4.3 Utsikterna för den svenska ekonomin t.o.m. år 2001... 15</p>
<p>4.4 Känslighetsanalys av de offentliga finanserna................17</p>
<p>Underbilaga: Miljöhänsyn i den ekonomiska politiken..................20</p>
<p>Tabeller</p>
<p>3.1 Försörjningsbalans....................................................................8</p>
<p>3.2 Hushållens inkomster m.m........................................................9</p>
<p>3.3 Vissa nyckeltal.........................................................................10</p>
<p>3.4 Förändring i offentliga finanser 1994-1998.............................12</p>
<p>3.5 Offentliga finanser..................................................................12</p>
<p>3.6 Förändring i offentligt sparande..............................................13</p>
<p>4.1 Prognos för svensk ekonomi....................................................16</p>
<p>4.2 Prognos för vissa nyckeltal......................................................16</p>
<p>4.3 Prognos för offentliga finanser................................................17</p>
<p>4.4 Känslighetsanalys I: Konjunkturavmattning............................18</p>
<p>4.5 Känslighetsanalys II: Lönebildning..........................................18</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Diagram</p>
<p>3.1 Sysselsättningsförändring i offentlig och privat sektor.............10</p>
<p>3.2 KPI-utvecklingen i Sverige och EU...........................................10</p>
<p>3.3 Räntedifferens mot Tyskland, 5-årig statsobligation................10</p>
<p>3.4 ECU-index...............................................................................11</p>
<p>4.1 Öppen arbetslöshet..................................................................14</p>
<p>U.l Utsläpp av några viktiga ämnen 1970-1995.............................22</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<h4>1 Sammanfattning</h4>
<p>I denna bilaga till 1998 års ekonomiska vårpropo-<br>sition lämnas den sjätte och sista avstämningen av<br>det konvergensprogram som regeringen lade fram<br>i juni 1995.</p>
<p>Avstämningen visar att den ekonomiska tillväxten<br>sedan 1994 i stort sett legat på den nivå som förut-<br>sågs i programmet, ca 2,5 procent per år. Nettoex-<br>portens bidrag till tillväxten har varit större och den<br>inhemska efterfrågan i gengäld svagare än beräknat.<br>Priser och räntor har utvecklats betydligt mer gynn-<br>samt. Det senaste året har inflationstakten legat runt<br>1 procent och räntenivån är fem procentenheter lägre<br>än vid den tidpunkt konvergensprogrammet presen-<br>terades.</p>
<p>Sysselsättningen utvecklades svagt under 1996 och</p>
<p>1997. Arbetslösheten ligger därför över den nivå som<br>förväntades i programmet. Under det senaste året har<br>dock sysselsättningen vuxit och arbetslösheten sjun-<br>ker nu påtagligt och beräknas vid slutet av 1998<br>uppgå till 6,5 procent av arbetskraften, vilket är en<br>nedgång från ca 8 procent i juni 1995.</p>
<p>Konvergensprogrammets långtgående mål för sa-<br>nering av de offentliga finanserna har uppnåtts. År<br>1997 uppgick underskottet i de offentliga finanserna<br>till 0,8 procent av BNP (mätt enligt de regler som<br>tillämpas i EU) och i år beräknas den offentliga sek-<br>torn uppvisa ett visst finansiellt överskott. Den of-<br>fentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld faller<br>som andel av BNP för fjärde året i rad.</p>
<p>Kalkylen för de kommande åren visar en fortsatt<br>förstärkning av de offentliga finanserna och att de<br>mål om överskott motsvarande 2 procent av BNP<br>sett över en konjunkturcykel som regeringen satt upp<br>kommer att uppnås med viss marginal.</p>
<p>Kalkylen bygger på en tillväxt inom OECD-<br>området på ca 2,5 procent per år och att den svenska<br>löneökningstakten begränsas till 3 procent per år.<br>Med dessa förutsättningar kan BNP växa med nära 3<br>procent per år fram till och med år 2001. I växande<br>utsträckning drivs tillväxten av en stigande inhemsk<br>efterfrågan, bl.a. till följd av växande disponibla in-<br>komster för hushållen.</p>
<p>Den ekonomiska politiken är inriktad på att<br>bringa ned arbetslösheten till 4 procent år 2000. Ett<br>centralt inslag i denna strävan är en utbyggnad av<br>antalet utbildningsplatser, i syfte att höja kompetens<br>och anpassningsförmåga på arbetsmarknaden.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<h4>2 Det svenska konvergens-</h4>
<h4>programmet</h4>
<h5>2.1 Bakgrund</h5>
<p>I denna bilaga till 1998 års ekonomiska vårproposi-<br>tion redovisas den sjätte och sista avstämningen av<br>det konvergensprogram som den svenska regeringen<br>presenterade i juni 1995. Programmet hade sin bak-<br>grund dels i de svåra balansproblem som präglade<br>den svenska ekonomin vid denna tidpunkt, dels i den<br>process för att upprätta en ekonomisk-monetär uni-<br>on och en gemensam valuta som pågår inom EU se-<br>dan flera år.</p>
<p>Enligt EG-fördraget åvilade det EU:s medlemslän-<br>der att vid behov under den första etappen av EMU<br>anta s.k. konvergensprogram. Dessa skulle ligga till<br>grund för en bedömning av de framsteg som gjorts i<br>fråga om konvergens i den ekonomiska utvecklingen,<br>särskilt vad avser prisstabilitet och sunda offentliga<br>finanser, som är nödvändig för att en gemensam va-<br>luta skall kunna etableras. Under andra etappen av<br>EMU, som avser perioden 1994-1998, är konver-<br>gensprogram ett politiskt åtagande.</p>
<p>Som nybliven FU-medlem presenterade Sverige sitt<br>första konvergensprogram i juni 1995. Programmet<br>lades fram av regeringen. En bred majoritet av riks-<br>dagen ställde sig bakom dess innehåll. I konver-<br>gensprogrammet anges att regeringen varje halvår<br>skall göra en avstämning av programmet. Sådana av-<br>stämningar har tidigare redovisats vid följande till-<br>fällen:</p>
<p>- I november 1995 i anslutning till regeringens<br>proposition En politik för arbete, trygghet och<br>utveckling (prop. 1995/96:25, bilaga 2).</p>
<p>- I april 1996 i anslutning till den ekonomiska vår-<br>propositionen (prop. 1995/96:150, bilaga 2).</p>
<p>- I september 1996 i anslutning till budgetproposi-<br>tionen (prop. 1996/97:1, bilaga 3).</p>
<p>- 1 april 1997 i anslutning till den ekonomiska vår-<br>propositionen (prop. 1996/97:150, bilaga 2).<br>samt</p>
<p>- I september 1997 i anslutning till budgetproposi-<br>tionen (prop. 1997/98:1, bilaga 3).</p>
<p>I konvergensprogrammet angavs att regering och<br>riksdag senare kommer att ta ställning till ett svenskt<br>deltagande i EMU:s tredje etapp och att detta ställ-<br>ningstagande skall göras i ljuset av den fortsatta ut-<br>vecklingen och i enlighet med fördraget. Samtidigt<br>uttrycktes att de konvergenskriterier som definieras i<br>EG-fördraget är uttryck för en sund ekonomisk poli-<br>tik och därför bör ligga till grund för den ekonomis-<br>ka politiken oavsett ställningstagande till ett svenskt<br>deltagande i valutaunionen.</p>
<p>Riksdagen antog i december 1997, i enlighet med<br>regeringens proposition Sverige och den ekonomiska</p>
<p>och monetära unionen (prop. 1997/98:25), att Sveri-<br>ge inte bör införa euron då den tredje etappen av<br>EMU inleds. I och med detta beslut har det stått klart<br>att Sverige inte kommer att delta i valutaunionen<br>från starten.</p>
<p>Den del av den s.k. stabilitets- och tillväxtpakten<br>som gäller övervakning väntas träda i kraft den 1 juli</p>
<p>1998. Enligt rådets förordning (EG) 1466/97 om för-<br>stärkning av övervakningen av de offentliga finan-<br>serna samt övervakningen och samordningen av den<br>ekonomiska politiken skall de länder som inte inför<br>den gemensamma valutan presentera konvergens-<br>program. De länder som ingår i valutaunionen skall<br>presentera stabilitetsprogram. De nya stabilitets- och<br>konvergensprogram som skall läggas fram enligt pak-<br>ten kommer till viss del att följa andra regler än de<br>som gällt för konvergensprogram under andra etap-<br>pen av EMU. Centralt är här kravet att ange medel-<br>fristiga mål som innebär att de offentliga finanserna<br>skall vara nära balans eller visa överskott. För de nya<br>programmen kommer att gälla ett mer utvecklat<br>övervakningsförfarande på EU-nivå vad avser må-<br>luppfyllelse och efterlevnad av programmen. Rege-<br>ringen avser att senare presentera ett konvergenspro-<br>gram i enlighet med de nya reglerna.</p>
<h5>2.2 Konvergensprogrammets mål och<br>inriktning av den ekonomiska<br>politiken</h5>
<p>I konvergensprogrammet anges att de allmänna må-<br>len för den ekonomiska politiken är en god tillväxt,<br>full sysselsättning och stabila priser. För att uppnå<br>dessa mål måste de offentliga finanserna bringas un-<br>der kontroll. Vidare skall tillväxten ske i former som<br>inte medför en ökad förslitning av natur och miljö<br>eller ökar miljöskulden.</p>
<p>Konvergenskriterierna omfattar krav på att infla-<br>tionstakt och räntor inte får avvika alltför mycket<br>från de länder som har den lägsta inflationen. Dessa<br>krav stämmer väl överens med det mål för inflatio-<br>nen som Riksbanken ställt upp - att prisökningstak-<br>ten skall uppgå till två procent per år med ett tole-<br>ransintervall på en procentenhet åt vardera hållet.<br>För att stärka förtroendet för en politik inriktad på<br>stabila priser aviserades i konvergensprogrammet en<br>ökad självständighet för Riksbanken. Vidare ställs<br>krav på en stabil växelkurs. I konvergensprogrammet<br>anges som ett mål att stärka kronan i förhållande till<br>den kurs som rådde i juni 1995.</p>
<p>De offentliga finanserna får inte, annat än under<br>särskilda omständigheter, uppvisa underskott som är<br>större än 3 procent av BNP. Den offentliga brutto-<br>skulden får inte överstiga 60 procent av BNP, eller<br>om den gör det, krävs att den minskar i tillfredsstäl-<br>lande takt. Vid den tidpunkt konvergensprogrammet<br>lades fram kännetecknades de offentliga finanserna</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>av en fundamental obalans, med ett underskott på<br>mer än 10 procent av BNP. Finanspolitiken inrikta-<br>des i första hand på att sanera de offentliga finanser-<br>na. Tre preciserade mål sattes upp för budgetpoliti-<br>ken:</p>
<p>- Statsskulden skall stabiliseras, mätt som andel av<br>BNP, senast under år 1996.</p>
<p>- Underskottet i de offentliga finanserna skall un-<br>der år 1997 inte överstiga 3 procent av BNP, dvs.<br>Sverige skall klara referensvärdet för underskot-<br>tet.</p>
<p>- År 1998 skall de offentliga finanserna uppvisa<br>balans, dvs. inkomsterna skall motsvara utgifter-<br>na.</p>
<p>Enligt konvergensprogrammet skall budgetpolitiken<br>även vara inriktad på att begränsa omfattningen på<br>de offentliga utgifterna, bl.a. i syfte att minska de of-<br>fentliga finansernas sårbarhet för konjunktursväng-<br>ningar.</p>
<p>I anslutning till konvergensprogrammet aviserades<br>ett omfattande konsolideringsprogram för de offent-<br>liga finanserna. Programmet innefattade preciserade<br>åtgärder som beräknades ge en varaktig förstärkning<br>av de offentliga finanserna fram till och med år 1998<br>med 118 miljarder kronor, motsvarande 7,5 procent<br>av BNP. År 1996 utökades konsolideringsprogram-<br>met med ytterligare åtgärder så att detta sammanta-<br>get omfattar 126 miljarder kronor eller motsvarande<br>8 procent av BNP. Detta belopp avsåg de direkta ef-<br>fekterna av inkomstförstärkningar och utgiftsminsk-<br>ningar, beräknade netto med hänsyn till bl.a. att<br>minskade transfereringar leder till lägre skattein-<br>komster. Däremot inkluderas inte indirekta effekter<br>av t.ex. lägre ränta. Riksdagen fattade 1995 ett prin-<br>cipbeslut om programmet i sin helhet och områden<br>för besparingar fastställdes. Det klargjordes därvid<br>att i den mån enskilda förslag inte genomfördes eller<br>gav mindre effekt än beräknat skulle dessa ersättas<br>med andra åtgärder så att den åsyftade besparingen<br>uppnåddes.</p>
<p>Konsolideringsprogrammet omfattade en lång rad<br>åtgärder, som fördelade sig så att ungefär hälften av-<br>såg ökade inkomster och hälften reducerade utgifter.<br>Den förstärkning av de offentliga finanserna som<br>följde av konsolideringsprogrammets åtgärder kon-<br>centrerades till de första åren, så att två tredjedelar av<br>programmets åtgärder fick effekt åren 1995 och<br>1996.</p>
<p>I konvergensprogrammet aviserades även att det<br>skulle ske försäljningar av statliga tillgångar, bl.a. de<br>tillgångar staten övertagit i samband med bankkrisen<br>samt statens aktieinnehav i Nordbanken, i syfte att<br>minska den offentliga bruttoskulden. Försäljningarna<br>beräknades ge inkomster på ca 50 miljarder kronor.</p>
<p>I konvergensprogrammet redovisades en bedöm-<br>ning av den ekonomiska utvecklingen i perspektivet</p>
<p>fram till och med år 2000. Enligt denna skulle den<br>återhämtning som inleddes år 1994 fortsätta och de<br>påtagliga balansproblemen i den svenska ekonomin -<br>underskott i offentlig sektor, hög arbetslöshet, höga<br>inflationsförväntningar och hög ränta - gradvis över-<br>vinnas. Målen om underskott under 3 procent av<br>BNP år 1997 och balans i de offentliga finanserna år<br>1998 skulle dock enligt denna prognos inte uppnås<br>utan att ytterligare besparingsåtgärder vidtogs.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<h4>3 Den ekonomiska utvecklingen</h4>
<h4>1994-1998</h4>
<h5>3.1 Den allmänna ekonomiska</h5>
<h5>utvecklingen</h5>
<p>Den ekonomiska utvecklingen sedan 1994 har i stora<br>drag följt den bana som antogs i konvergenspro-<br>grammet. Den finansiella utvecklingen - inflation,<br>ränta och växelkurs - har varit mer gynnsam, medan<br>den förväntade förbättringen av läget på arbets-<br>marknaden har dröjt.</p>
<p>Med den bedömning som nu kan göras av år<br>1998 har BNP vuxit med 2 % procent per år under<br>fyraårsperioden från 1994 till och med 1998, vilket<br>är i nivå med prognosen i juni 1995 (se tabell 3.1).<br>Förloppet har dock varit något annorlunda, främst<br>därför att den konjunkturavmattning som under<br>1996 ägde rum i de europeiska länderna inte var för-<br>utsedd.</p>
<p>Tillväxten har främst, vilket är i linje med konver-<br>gensprogrammet, drivits på av utrikeshandeln och<br>näringslivets investeringar. Industrins relativa kost-<br>nadsläge stärktes med ca 20 procent efter kronans<br>depreciering 1992, vilket har möjliggjort såväl sänkta<br>relativpriser som förbättrad lönsamhet. Exporttill-<br>växten har dock under de senaste fyra åren varit på-<br>tagligt starkare än beräknat. Svensk exportindustri<br>har vunnit marknadsandelar i större omfattning än<br>vad som erfarenhetsmässigt kunde förväntas med<br>hänsyn till relativprisutvecklingen. En förklaring till<br>detta är att den svenska exportens branschsamman-<br>sättning varit gynnsam i förhållande till världsmark-</p>
<p>nadstillväxten. Även importen har vuxit snabbt, men<br>här har utvecklingen varit i linje med den importväg-<br>da efterfrågan och en trendmässigt stigande impor-<br>tandel. Sammantaget har utrikeshandeln gett ett be-<br>tydligt större bidrag till den ekonomiska tillväxten än<br>vad som förutsågs i konvergensprogrammet. Av den<br>samlade BNP-tillväxten mellan 1994 och 1998 på<br>drygt 10 procent svarar en stärkt nettoexport för<br>nästan hälften.</p>
<p>Investeringsverksamheten har i gengäld varit sva-<br>gare än beräknat. Till stor del kan detta förklaras av<br>att offentliga myndigheternas investeringar och bo-<br>stadsbyggandet, bl.a. till följd av saneringen av de<br>offentliga finanserna, utvecklats mycket svagt. Bo-<br>stadsinvesteringarna beräknas i år, trots en viss upp-<br>gång jämfört med 1997 vara 30 procent lägre än un-<br>der 1994, medan myndigheternas investeringar under<br>samma period reducerats med nära 20 procent.</p>
<p>Förbättrad lönsamhet, lägre räntor och ett succes-<br>sivt stigande kapacitetsutnyttjande har dock dragit<br>upp näringslivets investeringar. Dessa har sedan<br>1994 vuxit med 44 procent, vilket dock inte är lika<br>kraftigt som väntades i konvergensprogrammet. Nä-<br>ringslivets investeringar, mätt som andel av BNP, be-<br>räknas i år vara tillbaka på samma nivå som i slutet<br>av 1980-talet, före det kraftiga fallet i samband med<br>recessionen 1991-93. Det är i första hand maskin-<br>investeringarna som ökat, medan byggnadsinveste-<br>ringarna visat en betydligt mr blygsam uppgång.<br>Detta kan tolkas som ett uttryck för att kapitalut-<br>byggnaden till stor del har en inriktning mot mer ar-<br>betsbesparande produktion.</p>
<p>TABELL 3.1 FÖRSÖRJNINGSBALANS</p>
<p>MILJARDER PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p>
<p>KRONOR ______________________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1994-1998<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1</p>
<p>1994-1998</p>
<p>ENL. KONVER-</p>
<p>GENSPROG.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>922,9</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>449.3</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>134.2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>■5.0</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommun</p></td><td>
<p>315,1</p></td><td>
<p>-0.4</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0.7</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>237,9</p></td><td>
<p>12,4</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>8,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>183,6</p></td><td>
<p>27,7</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>11.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>-23,5</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>-25.7</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>-8,6</p></td><td>
<p>2.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-8.0</p></td><td>
<p>-9,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>761,4</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>639.5</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1738,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>1. Genomsnitt under fyraårsperioden 1994-1998</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>TABELL 3.2 HUSHÅLLENS INKOMSTER M.M.</p>
<p>MILJARDER PROCENTUELL FÖRÄNDRING</p>
<p>KRONOR FASTA PRISER___________</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1994-1998</p></td><td>
<p>1994-1998<br>ENL. KONVER-<br>GENSPROG.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma</p></td><td>
<p>756,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p></td><td></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning timmar</p></td><td></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- antal personer</p></td><td></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>■1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>387,9</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-2.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>191,4</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>6.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>405,7</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>930,2</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot, procent</p></td><td></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
</table>
<p>1. Genomsnitt under fyraårsperioden 1994-1998</p>
<p>Den privata konsumtionen har, sett i ett längre per-<br>spektiv, utvecklats svagt, även om den gradvis har<br>gett ett ökat bidrag till tillväxten. Det var först under<br>år 1997 som konsumtionsvolymen nådde över nivån<br>vid 1990-talets inledning. Konsumtionsutvecklingen<br>har trots detta varit något starkare än vad som be-<br>räknades i konvergensprogrammet. Det är främst ett<br>uppdämt behov av kapitalvaror hos hushållen som<br>nu tillgodoses.</p>
<p>Den växande konsumtionsefterfrågan har i betyd-<br>ligt högre grad än väntat finansierats med ett minskat<br>sparande. Hushållens reala disponibla inkomster be-<br>räknas i år vara 1 procent lägre än under år 1994.<br>Prognosen i konvergensprogrammet förutsatte en<br>ökning under samma period med mer än 5 procent.<br>Sparkvoten har fallit från 8 procent år 1994 och be-<br>räknas i år uppgå till knappt 1 procent av de dispo-<br>nibla inkomsterna. Även i konvergensprogrammet<br>förutsattes att hushållens sparande skulle minska,<br>men plana ut på en långsiktig nivå runt 4 procent av<br>de disponibla inkomsterna.</p>
<p>Som framgår av tabell 3.2 har konsolideringspro-<br>grammet, i form av neddragna transfereringar och<br>höjda skatter, bidragit negativt till hushållens inkom-<br>stutveckling i ungefär den omfattning som förut-<br>skickades i konvergensprogrammet. En svagare sys-<br>selsättningsutveckling har uppvägts av att den reala<br>timlönen stigit med nära 12 procent mellan åren<br>1994 och 1998, mot beräknade 5 procent. Lönein-<br>komsterna har därför ökat nästan i den takt som an-<br>togs 1995. Det är istället den negativa utvecklingen<br>av hushållens övriga inkomster, bl.a. företagarin-<br>komster och kapitalinkomster, som förklarar varför<br>de disponibla inkomsterna utvecklats så svagt.</p>
<p>Läget på arbetsmarknaden har utvecklats betyd-<br>ligt svagare än väntat. Den återhämtning av syssel-<br>sättningen som ägde rum åren 1994 och 1995 bröts<br>under 1996 och först under andra halvåret 1997<br>började sysselsättningen växa igen. Antalet sysselsat-</p>
<p>ta beräknas i år vara 36 000 eller 0,9 procent fler än<br>år 1994, medan det i konvergensprogrammet antogs<br>att sysselsättningen under denna period skulle öka<br>med 7 procent eller 290 000 personer. Till viss del<br>har arbetskraftsbehovet tillgodosetts genom stigande<br>medelarbetstid. Under de senaste fyra åren har me-<br>delarbetstiden per sysselsatt ökat med drygt 1 % pro-<br>cent. Mätt i arbetade timmar har sålunda sysselsätt-<br>ningen varit något mer expansiv. Ytterligare en<br>förklaring till en svag sysselsättningsutveckling är att<br>produktiviteten - produktion per arbetad timme -<br>stigit snabbare än väntat. Under 1980-talet steg<br>BNP-produktiviteten med ca 1 procent per år. Under<br>1990-talet har den årliga produktivitetstillväxten,<br>såväl under recessionen som under de senaste fyra<br>årens återhämtning legat över 2 procent. Bidragande<br>orsaker till denna utveckling torde vara den förhål-<br>landevis snabba ökningen av den reala timlönen och<br>att produktionstillväxten i hög grad skett inom<br>mindre arbetsintensiva delar av näringslivet.</p>
<p>Konsolideringen av de offentliga finanserna har<br>medfört att den offentliga sysselsättningen har mins-<br>kat sedan 1994 med 65 000 personer. Den privata<br>sysselsättningen har varit mer expansiv och ökat med<br>nära 100 000 personer.</p>
<p>Den beskrivna sysselsättningsutvecklingen med-<br>förde att arbetslösheten inte sjönk som beräknat utan<br>låg kvar på en nivå runt 8 procent fram till mitten av<br>år 1997. Det senaste året har dock den öppna ar-<br>betslösheten minskat kraftigt. År 1998 beräknas den<br>öppna arbetslösheten uppgå till 6,7 procent. Detta är<br>en procentenhet högre än vad som antogs i konver-<br>gensprogrammet.</p>
<p>När konvergensprogrammet presenterades i juni<br>1995 rådde en betydande tveksamhet om den fram-<br>tida inflationstakten i Sverige. Den höga räntan av-<br>speglade fortsatt höga inflationsförväntningar och ett<br>bristande förtroende för den svenska ekonomin. Som<br>framgår av diagram 3.2 har emellertid den svenska</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>TABELL 3.3 VISSA NYCKELTAL</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1994-1998 1994-1998</p>
<p>ENL. KONVER-<br>GENSPROG.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.4 2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p>
<p>HIKP , årsgenomsnitt</p></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>NIVÅ 1998 ENL.<br>KONVERGENSPROG.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nivå i procent</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Femårig obligationsränta</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk femårig ränta</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>7.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ECU-index</p></td><td>
<p>126,1</p></td><td>
<p>115,1</p></td><td>
<p>117,2</p></td><td>
<p>117,4</p></td><td>
<p>118,0</p></td></tr>
</table>
<p>1. Genomsnitt under fyraårsperioden 1994-1998</p>
<p>2. Harmoniserad inkomstprisindex enligt EU-normen</p>
<p>inflationstakten nu etablerats på en låg nivå. Under<br>1996 och 1997 steg konsumentpriserna med endast<br>1 procent i årstakt och i år beräknas priserna stiga<br>med 0,6 procent under loppet av året. Saneringen av<br>de offentliga finanserna har bidragit till att höja pris-<br>nivån, bl.a. genom minskade subventioner av bostä-<br>der och höjda energiskatter. Rensat för dessa effekter<br>blir bilden av låg inflation än mer tydlig.</p>
<p>Ett stärkt förtroende för att penningpolitiken skall<br>kunna klara prisstabilitetsmålet i kombination med<br>en framgångsrik sanering av de offentliga finanserna<br>har medfört att räntenivån kunnat sjunka markant.<br>Den femåriga obligationsräntan uppgick i början av<br>april till 4,9 procent, vilket är mer än fem procenten-<br>heter lägre än då konvergensprogrammet presentera-<br>des och 3,5 procentenheter under den nivå som pro-<br>gnostiserades för 1998. Nedgången beror till viss del<br>på fallande internationella räntor, men även räntedif-<br>ferensen mot utlandet har minskat påtagligt. Rän-<br>tedifferensen mot Tyskland för femåriga obligationer<br>uppgick i juni 1995 till 4 procentenheter och har</p>
<p>därefter successivt minskat för att för närvarande<br>uppgå till ca 0,4 procentenheter. Detta är betydligt<br>mindre än vad som förväntades när konvergenspro-<br>grammet lades fram.</p>
<p>DIAGRAM 3.2 -----Sverige</p>
<p>KPI-utvecklingen i Sverige och EU</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-46.png" style="width:167pt;height:114pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>DIAGRAM 3.1</p>
<p>Sysselsättningsförändring i offentlig och privat sektor<br>3-månaders glidande medelvärde</p>
<p>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-47.png" style="width:170pt;height:108pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>DIAGRAM 3.3</p>
<p>Räntedifferens mot Tyskland, 5-årig statsobligation</p>
<p>Index 1991 = 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-48.png" style="width:164pt;height:104pt;"/>
<p>94 95 96 97</p>
<p>Källa: Hanson & Partners</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>DIAGRAM 3.4</p>
<p>ECU-index</p>
<p>' Utfall</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-49.png" style="width:165pt;height:78pt;"/>
<p>105 ■</p>
<p>Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec<br>94 95 96 97</p>
<p>Källor: Riksbanken och Finansdepartementet</p>
<p>I konvergensprogrammet gjordes bedömningen att<br>den svenska kronan var undervärderad och därför<br>borde komma att stärkas under de kommande åren.<br>Kronan har också jämfört med juni 1995 apprecie-<br>rats med ca 7 procent.</p>
<h5>3.2 De offentliga finanserna</h5>
<p>De mål som sattes upp i konvergensprogrammet för<br>de offentliga finanserna innebar en mycket långtgå-<br>ende konsolidering. Det kan nu konstateras att de tre<br>preciserade målen har uppnåtts:</p>
<p>- Statsskulden motsvarade vid utgången av år 1996</p>
<p>83,6 procent av BNP, vilket var en nedgång med<br>0,4 procentenheter från årets början. Skuldkvoten<br>har därefter fortsatt att reduceras och beräknas<br>vid utgången av 1998 uppgå till 78,6 procent av<br>BNP.</p>
<p>- Underskottet i den offentliga sektorns finansiella<br>sparande uppgick under 1997 till 0,8 procent av<br>BNP, mätt med de redovisningsprinciper som till-<br>lämpas inom EU (ENS). Sverige uppfyllde där-<br>med med god marginal det referensvärde på 3<br>procent av BNP som gäller för konvergenskriteri-<br>et om offentliga finanser. Mätt med nationella<br>principer för nationalräkenskaper uppgick under-<br>skottet till 1,1 procent av BNP.</p>
<p>- Under 1998 beräknas den offentliga sektorns in-<br>komster överstiga utgifterna. Det redovisade fi-<br>nansiella sparandet beräknas uppgå till 0,8 pro-<br>cent av BNP(ENS).’</p>
<p>I tabell 3.5 redovisas de offentliga finanserna i enlig-<br>het med reglerna i det europeiska nationalräken-<br>skapssystemet (ENS), som tillämpas inom EU bl.a.<br>vid bedömning av medlemsländernas offentliga un-<br>derskott. Redovisningen enligt de svenska national-<br>räkenskaperna avviker på vissa punkter från dessa<br>regler.<sup>2</sup> Avsikten är att de svenska nationalräkenska-<br>perna under 1999 skall övergå till att tillämpa ENS.</p>
<p>Från och med år 1997 tillämpas en ny budgetpro-<br>cess, som bl.a. innebär att riksdagen beslutar om<br>nominellt fastställda tak för de statliga utgifterna för<br>kommande treårsperiod. Våren 1996 fattade sålunda<br>riksdagen beslut om utgiftstak för åren 1997, 1998<br>och 1999, som bl.a. innebar att taket för de statliga<br>utgifterna i nominella temer skulle öka med mindre<br>än 1 % per år.</p>
<p>Under de senaste åren har finanspolitiken konsek-<br>vent avvägts för att uppnå de budgetpolitiska målen.<br>I 1996 års ekonomiska vårproposition gjordes be-<br>dömningen att det inte skulle vara möjligt att uppnå<br>balans i de offentliga finanserna år 1998. Konsolide-<br>ringsprogrammet utökades därför med ytterligare<br>besparingar som beräknades varaktigt förstärka de<br>offentliga finanserna år 1998 med 8 miljarder kro-<br>nor. Det totala konsolideringsprogrammet motsva-<br>rade därmed 8 procent av BNP.</p>
<p>Mellan 1995 och 1996 stärktes de offentliga fi-<br>nanserna mer än beräknat. I 1997 års ekonomiska-<br>vårproposition, liksom i budgetpropositionen för<br>1998, gjordes därför bedömningen att det inom ra-<br>men för de budgetpolitiska målen och de fastlagda<br>utgiftstaken fanns utrymme för ökade insatser för att<br>minska arbetslösheten, bl.a. genom en ytterligare ut-<br>byggnad av antalet utbildningsplatser. Därtill höjdes<br>ersättningen inom vissa inkomstförsäkringar.</p>
<p>Den totala förbättringen av offentliga sektorns fi-<br>nansiella sparande mellan 1994 och 1998 beräknas<br>uppgå till 11 procent av BNP, se tabell 3.4. Därav<br>faller huvuddelen på en sjunkande utgiftsandel. De<br>offentliga utgifterna beräknas i år vara ungefär lika<br>stora i nominella tal som under 1995. I reala termer<br>har utgifterna minskat med sammanlagt 3 procent<br>under fyraårsperioden sedan 1994. Uttryckt som an-<br>del av BNP har utgifterna minskat med 8 procenten-<br>heter, från 70 procent till 61 procent.</p>
<p>* Denna siffra inkluderar effekten av att Allmänna pensionsfondens innehav av<br>fastigheter under året övergår i bolagsform, vilket bokförs som ett finansiellt spa-<br>rande. Frånräknat denna effekt och med tillägg för utdelningar från det statliga<br>fastighetsbolaget Securum, som inte räknas in i finansiellt sparande men likväl utgör<br>en reell inkomst för staten, blir sparandeöverskottet 0,2 procent av BNP. Mätt i<br>svenska nationalräkenskaper är motsvarande siffra 1,0 procent av BNP.</p>
<p>Skillnaderna vad avser offentliga sektorns finansiella sparande gäller främst redo-<br>visningen av statens ränteutgifter, där enligt ENS-reglema de vinster eller förluster<br>som uppkommer vid förtida inlösen av lån skall redovisas som ränta och motsva-<br>rande skall gälla vid emission till annan ränta än marknadsränta, där det dessutom<br>skall ske en periodisering. Som framgår av tabellen skiljer sig även beräkningen av<br>BNP, vilket påverkar underskotts- och skuldkvoterna.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>TABELL 3.4 FÖRÄNDRING I OFFENTLIGA FINAN-</p>
<p>SER 1994-1998</p>
<p>PROCENT AV BNP<br>ENLIGT SVENSK DEFINITION</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING</p>
<p>ÅREN</p>
<p>1994-1998</p></td><td>
<p>KONVER-</p>
<p>GENSPRO-</p>
<p>2</p>
<p>GRAMMET</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>62,5</p></td><td>
<p>+2,8</p></td><td>
<p>+ 1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>53,9</p></td><td>
<p>+4,1</p></td><td>
<p>+ 1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>+0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>61,8</p></td><td>
<p>•8.2</p></td><td>
<p>-7,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till</p></td><td>
<p>25.6</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>hushållen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Subventioner m.m.</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>■0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och in-</p></td><td>
<p>30,2</p></td><td>
<p>27,9</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>vesteringar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>+1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärt sparande</p></td><td>
<p>-9,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>+12,1</p></td><td>
<p>+ 10,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-10,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>+11,0</p></td><td>
<p>+9,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>-11,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>+11,8</p></td><td>
<p>+9,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>■0.2</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>+0,4</p></td><td>
<p>+0.3</p></td></tr>
</table>
<p>1. Justerat för bolagisering av AP-fondens fastigheter.</p>
<p>2. Förändring enligt konvergensprogrammet 1994-1998.</p>
<p>Skattekvoten, skatter och avgifter som andel av BNP,<br>uppgår i år till 53,5 procent, en ökning med 3,7 pro-</p>
<p>centenheter sedan år 1994. Till en del kan dock skat-<br>teinkomsterna 1998 betraktas som tillfälligt höga,<br>bl.a. till följd av stora realisationsvinster under före-<br>gående år. Justerat för tillfälliga effekter kan skatte-<br>kvoten beräknas ha ökat med 3 procentenheter.</p>
<p>Förstärkningen av de offentliga finanserna är i hu-<br>vudsak strukturellt betingad, dvs. det är en varaktig<br>ökning av det offentliga sparandet. I tabell 3.6 redo-<br>visas en dekomponering av förändringen i offentligt<br>finansiellt sparande mellan 1994 och 1998. Den<br>komponent som hänförs till tillväxten har här, base-<br>rat på historiska erfarenheter, definierats som 75<br>procent av avvikelsen i BNP-tillväxt från en trend-<br>mässig nivå på 2,0 procent. Som framgår av tabellen<br>kan tillväxten förklara endast en mindre del av för-<br>bättringen av det finansiella sparandet mellan 1994<br>och 1998. Därtill har skattebaserna utvecklats svaga-<br>re än BNP, vilket avspeglar att tillväxten burits upp<br>av utrikeshandel och investeringar. Vidare påverkas<br>det finansiella sparandet av vissa tillfälliga faktorer.<br>Rensat för dessa uppgår den underliggande förstärk-<br>ningen av offentligt sparande till 10 procentenheter.<br>Till den underliggande förstärkning hör konsolide-<br>ringsringsprogrammets besparingar på 8 procent av<br>BNP. Därtill har den kommunala konsumtionen<br>minskat som andel av BNP med 2 procentenheter<br>mätt i fasta priser, vilket inte räknats in i konsolide-<br>ringsprogrammet.</p>
<p>TABELL 3.5 OFFENTLIGA FINANSER</p>
<p>ENLIGT ENS-REGLER</p>
<p>MILJARDER PROCENT AV BNP</p>
<p>KRONOR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1091,9</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>59,6</p></td><td>
<p>62,3</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>62,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>941,6</p></td><td>
<p>49,8</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>52,8</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>53,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>150,2</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>9.4</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1106,2</p></td><td>
<p>69,7</p></td><td>
<p>66,5</p></td><td>
<p>65,8</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>61,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushållen</p></td><td>
<p>387.9</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>21.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Subventioner m.m.</p></td><td>
<p>116,6</p></td><td>
<p>7.4</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6.7</p></td><td>
<p>6.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>449,3</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>25.7</p></td><td>
<p>26,1</p></td><td>
<p>25,8</p></td><td>
<p>25,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>43,4</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor</p></td><td>
<p>109,0</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>6.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-14,2</p></td><td>
<p>-10,3</p></td><td>
<p>■6.9</p></td><td>
<p>-3.5</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1337,0</p></td><td>
<p>79,0</p></td><td>
<p>77,6</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>76,6</p></td><td>
<p>74,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP. nivå</p></td><td>
<p>1 744,7</p></td><td>
<p>1 537.6</p></td><td>
<p>1657,4</p></td><td>
<p>1698,4</p></td><td>
<p>1744,7</p></td><td>
<p>1828,8</p></td></tr>
</table>
<p>Enligt svensk definition</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>•19.1</p></td><td>
<p>-10,3</p></td><td>
<p>-7,8</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1 337,0</p></td><td>
<p>79,3</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>76,9</p></td><td>
<p>74,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, nivå</p></td><td>
<p>1738,9</p></td><td>
<p>1531,1</p></td><td>
<p>1649,9</p></td><td>
<p>1688,2</p></td><td>
<p>1738,9</p></td><td>
<p>1822,7</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>Den offentliga sektoms konsoliderade bruttoskuld<br>har reducerats från 78,8 procent av BNP vid utgång-<br>en av år 1994 till beräknade 74,2 procent av BNP<br>vid 1998 års utgång. Skuldutvecklingen har varit be-<br>tydligt mer gynnsam än väntat. I konvergenspro-<br>grammet beräknades bruttoskulden komma att växa<br>snabbare än BNP och skuldkvoten följaktligen stiga.<br>Vid utgången av 1998 kommer bruttoskulden att va-<br>ra 190 miljarder mindre än vad som antogs 1995.<br>Större delen av denna skillnad förklaras av det finan-<br>siella sparandet utvecklats bättre.</p>
<p>Den offentliga sektorns nettoskuld har till följd av<br>värdeförändringar på tillgångar vuxit med endast 35<br>miljarder kronor under dessa år.</p>
<p>TABELL 3.6 FÖRÄNDRING I OFFENTLIGT<br>SPARANDE</p>
<p>PROCENT AV BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>SUMMA</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring finan-</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>siellt sparande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>-0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillväxt</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattebaser/BNP</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodisering av</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångseffekter</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underliggande</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>10,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förändring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<h4>4 Den svenska ekonomin fram till</h4>
<h4>år 2001</h4>
<h5>4.1 Utgångsläget 1998</h5>
<p>Den svenska ekonomin befinner sig för närvarande i<br>en tydlig uppgångsfas. Enligt preliminärt utfall ökade<br>BNP fjärde kvartalet 1997 med 3,3 procent mätt i<br>årstakt. Arbetskraftsundersökningarna visar en fort-<br>satt påtaglig förbättring av läget på arbetsmarkna-<br>den. Antalet arbetslösa var i februari 1998 93 000<br>färre än för ett år sedan och antalet nyanmälda ledi-<br>ga platser ligger på en hög nivå.</p>
<p>Den finansiella krisen i Asien utgör ett orosmo-<br>ment, men beräknas få begränsade effekter för den<br>svenska ekonomin. Orderingången till exportindust-<br>rin har minskat något men ligger på en fortsatt hög<br>nivå. Den svenska industrins konkurrenskraft är fort-<br>satt stark.</p>
<p>I år förskjuts alltmer tillväxtens drivkrafter från<br>utrikeshandeln till den inhemska efterfrågan. Enligt<br>konfidensindikatorerna har hushållen en förhållan-<br>devis optimistisk syn på både sin egen och landets<br>ekonomi. Nedgången i ränteläget och en uppgång av<br>fastighetspriserna har, tillsammans med stigande<br>börskurser förstärkt hushållens förmögenhetsställ-<br>ning. I år beräknas de reala disponibla inkomsterna<br>växa med 2,5 procent efter flera år med negativ ut-<br>veckling. Med en fallande arbetslöshet finns därför<br>goda förutsättningar för en god tillväxt av den priva-<br>ta konsumtionen.</p>
<p>Statistiken över påbörjade lägenheter visar att bo-<br>stadsbyggandet nu är på väg att återhämta sig efter<br>en mycket kraftig minskning år 1997. Efter en stag-<br>nation under år 1997 väntas också näringlivets inves-<br>teringar öka. BNP-tillväxten förväntas i år uppgå till<br>3 procent. Det bör påpekas att denna siffra påverkas<br>av ett s.k. överhäng genom att tillväxten var särskilt<br>stark vid slutet av år 1997.</p>
<p>Flera av de balansproblem som präglade svensk<br>ekonomi när konvergensprogrammet presenterades<br>har övervunnits. De offentliga finanserna är under<br>kontroll och år 1998 beräknas den offentliga sektorn<br>uppvisa ett överskott på 0,8 procent av BNP (ENS-<br>definition) samtidigt som skuldkvoten faller för fjär-<br>de året i rad. Europeiska kommissionen rekommen-<br>derar i sin konvergensrapport i mars 1998 att upp-<br>häva beslutet om att det föreligger ett alltför stort<br>underskott i Sverige och att konvergenskriterierna<br>vad avser de offentliga finanserna därmed kan anses<br>vara uppfyllda.</p>
<p>Inflationen ligger stabilt på en låg nivå. I år beräk-<br>nas konsumentpriserna stiga med strax över <sup>x</sup>/l pro-<br>cent under loppet av året. Mätt med den harmonise-<br>rade konsumentprisindex som tillämpas vid jämför-<br>elser mellan EU-länderna beräknas inflationstakten<br>uppgå till 0,8 procent under loppet av året.</p>
<p>De hittills ingångna löneavtalen tyder på att löne-<br>ökningarna i år kommer att ligga lägre än tidigare år,</p>
<p>trots den ökande efterfrågan på arbetskraft. Progno-<br>sen baseras på att lönerna stiger i den takt arbets-<br>marknadens parter angivit, vilket förutsätter en ge-<br>nomsnittlig löneökningstakt på ca 3 procent per år.</p>
<p>Det kvarstående balansproblemet för den svenska<br>ekonomin är sysselsättningen. Den öppna arbetslös-<br>heten sjunker dock för närvarande relativt snabbt.<br>Antalet sysselsatta var i februari 1998 38 000 fler än<br>ett år tidigare. Denna sysselsättningsökning har ägt<br>rum inom näringslivet. Under loppet av 1998 beräk-<br>nas arbetslösheten minska ytterligare för att vid slutet<br>av året uppgå till 6,5 procent. Omfattningen av de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kvarstår på en<br>ungefär oförändrad nivå på i genomsnitt 180 000<br>personer eller 4,2 procent av arbetskraften.</p>
<p>DIAGRAM 4.1</p>
<p>Öppen arbetslöshet</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-50.png" style="width:168pt;height:101pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<h5>4.2 Den ekonomiska politiken</h5>
<p>Den inriktning av den ekonomiska politiken som la-<br>des fast i konvergensprogrammet fullföljs under de<br>kommande åren. Stabila makroekonomiska förhål-<br>landen, med goda offentliga finanser och stabila pri-<br>ser, utgör förutsättningar för få till stånd en ekono-<br>misk tillväxt som kan bidra till reducerad arbets-<br>löshet.</p>
<p>Regeringen satte våren 1996 upp målet att den<br>öppna arbetslösheten före utgången av år 2000 skall<br>halveras jämfört med nivån år 1996. Det innebär en<br>arbetslöshet på 4,0 procent av arbetskraften. Rege-<br>ringen har även formulerat ett antal riktlinjer för hur<br>arbetslösheten skall kunna minska. Dessa innebär att<br>arbetslösheten skall reduceras genom att fler får ar-<br>bete eller genom utbildning som ger bättre förutsätt-<br>ningar att ta arbete. Vidare skall huvuddelen av sys-<br>selsättningsökningen äga rum i näringslivet. Inom<br>ramen för offentliga finanser i balans ges utrymme<br>för en viss offentlig utgiftsökning. Därvid skall den<br>offentliga verksamheten i form av utbildning, vård<br>och omsorg ges prioritet framför transfereringar.</p>
<p>I enlighet med slutsatserna från EU:s toppmöte<br>om sysselsättningen i Luxemburg november 1997<br>lägger Sverige i samband med den ekonomiska vår-<br>propositionen fram en nationell handlingsplan för ett</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>genomförande av de vid toppmötet antagna syssel-<br>sättningsriktlinjerna.</p>
<p>Den huvudsakliga vägen att varaktigt minska ar-<br>betslösheten är att höja arbetskraftens kompetens<br>och därmed bättre anpassa utbudet av arbetskraft till<br>den efterfrågan som råder vid gällande lönenivå och<br>lönestruktur. Det sker därför för närvarande en be-<br>tydande utbyggnad av antalet studieplatser i utbild-<br>ningsväsendet. Under de kommande åren tillkommer<br>60 000 nya platser inom högskolan och 140 000<br>platser inom vuxenutbildningen. Satsningen på ut-<br>bildning syftar till att öka flexibiliteten på arbets-<br>marknaden, motverka inflationsdrivande bristsitua-<br>tioner och stärka arbetskraftens kompetens. Utbild-<br>ningssatsningen skall bl.a. ses mot bakgrund av att<br>andelen studerande tenderat att minska i Sverige och<br>är lägre än i många andra länder. I samarbete med<br>näringslivet kommer ett nationellt program med in-<br>riktning mot arbetslösa för utbildning i informations-<br>teknologi att påbörjas.</p>
<p>En minskad arbetslöshet med bibehållen låg infla-<br>tion ställer ökade krav på en väl fungerande löne-<br>bildning. Sett i ett längre perspektiv har den svenska<br>lönestegringstakten varit högre än vad som gällt i<br>konkurrentländerna. Under de senaste åren har detta<br>kunnat kompenseras av en mycket kraftig produkti-<br>vitetsökning. I framtiden kan dock knappast löneök-<br>ningstakten överstiga vad som gäller i andra länder.</p>
<p>Lönebildningen är av tradition i första hand en<br>fråga för parterna på arbetsmarknaden. Regeringen<br>har dock uppdragit åt en särskild utredningsman att,<br>i samråd med parternas representanter, pröva om<br>den offentliga regleringen av löneförhandlingarna,<br>bl.a. vad gäller regler för stridsåtgärder, förlikning<br>m.m., kan förändras i en riktning som underlättar<br>löneavtal på en lägre nivå.</p>
<p>Mot bakgrund av den reducerade inflationstakten<br>och inflationsförväntningarna samt parternas ökade<br>insikt om vikten av en icke-inflationsdrivande löne-<br>bildning bedöms det finnas goda möjligheter att lö-<br>neökningstakten i framtiden kan komma ned på en<br>nivå som möjliggör varaktigt lägre arbetslöshet.</p>
<p>Konsolideringen av de offentliga finanserna skall<br>fortsätta. Regeringen satte i 1997 års ekonomiska<br>vårproposition upp preciserade budgetpolitiska mål<br>för perioden efter 1998. Dessa mål innebär att den<br>offentliga sektorn sett över en konjunkturcykel skall<br>uppvisa ett överskott motsvarande 2 procent av<br>BNP. Målet skall uppnås successivt genom ett över-<br>skott på 0,5 procent år 1999 och 1,5 procent år<br>2000. Målen för dessa år gäller vid den tillväxt som<br>kalkylerades i 1997 års ekonomiska vårproposition.<br>Om tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsentligt<br>skulle avvika från denna skall motsvarande avvikelse<br>från de angivna målen tolereras. Om tillväxten av<br>konjunkturmässiga skäl blir väsentligt högre bör det<br>offentliga överskottet således bli större.</p>
<p>Överskottsmålet motiveras bl.a. med de offentliga<br>finansernas konjunkturkänslighet. Med ett offentligt</p>
<p>överskott i genomsnitt över en konjunkturcykel und-<br>viks risken att behöva genomföra besparingar vid<br>konjunkturavmattningar för att förhindra att under-<br>skottet blir alltför stora. Detta är i linje med stabili-<br>tets- och tillväxtpaktens krav på att underskottet i<br>den offentliga finanserna inte får överstiga 3 procent<br>av BNP. Vidare behöver den offentliga sektorns net-<br>toskuld minska inför den belastning som den demo-<br>grafiska utvecklingen kommer att ställa en bit in på<br>nästa sekel.</p>
<p>På motsvarande sätt som gäller för de statliga ut-<br>gifterna utövas en kontroll över utgiftsutvecklingen i<br>den kommunala sektorn. Detta uppnås genom det<br>lagstadgade balanskrav som träder i kraft fr.o.m. år<br>2000. Detta innebär att kommuner och landsting in-<br>te kan planera finansiella underskott. I kombination<br>med vissa restriktioner på kommunala skattehöj-<br>ningar sätter detta ramar för de kommunala utgifter-<br>na. De finanspolitiska målen medger en framtida ök-<br>ning av den kommunala verksamheten. Stats-<br>bidragen till kommuner och landsting höjs därför i<br>flera steg, med sammantaget 20 miljarder kronor år<br>2000. Syftet är att dessa tillskott skall användas till<br>kvalitetsförbättringar inom utbildning, vård och om-<br>sorg, där det under senare år skett betydande resurs-<br>neddragningar, som inte till fullo kunnat mötas med<br>höjd produktivitet.</p>
<p>Det pågår för närvarande en översyn och reforme-<br>ring av socialförsäkringen. Syftet är att renodla de<br>olika försäkringsgrenarna genom att tydliggöra och<br>skärpa rätten till ersättning. Därmed underlättas en<br>utgiftskontroll. Regeringen har nyligen lagt fram<br>principer för en reformering av förtidspensionssyste-<br>met. Dessa syftar bl.a. till att stärka arbetslinjen, dvs.<br>att arbete alltid skall premieras framför passiv ersätt-<br>ning.</p>
<p>I anslutning till den ekonomiska vårpropositionen<br>lägger regeringen fram förslag till en genomgripande<br>reformering av det allmänna ålderspensionssystemet.<br>Reformen syftar bl.a. till att skapa ett stabilare pen-<br>sionssystem där förmånerna anpassas till förändring-<br>ar i de ekonomiska och demografiska förutsättning-<br>arna. Genom att inkomsten under hela yrkeslivet<br>kommer att påverka pensionsnivån stärks arbets-<br>inctamenten även i ålderspensionssystemet.</p>
<h5>4.3 Utsikterna för den svenska ekonomin<br>t.o.m. 2001</h5>
<p>I 1998 års ekonomiska vårproposition redovisar re-<br>geringen sin bedömning av den ekonomiska utveck-<br>lingen i perspektivet fram t.o.m. år 2001. Prognosen<br>baseras på en förhållandevis gynnsam bild av den in-<br>ternationella konjunkturen. Efter en avmattning i år,<br>till följd av krisen i de asiatiska länderna, tar tillväx-<br>ten ny fart år 1999 och 2000, med en tillväxt för<br>OECD-området på ca 2% procent per år. Mot slutet</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>av prognosperioden sker en viss dämpning. Den<br>svenska ekonomin kännetecknas i utgångsläget av att<br>det finns outnyttjade resurser, såväl vad gäller ar-<br>betskraft som produktionskapital, som möjliggör en<br>produktionstillväxt som överstiger den långsiktiga<br>trenden utan att detta ger upphov till inflationsten-<br>denser. Med varaktigt lägre inflationsförväntningar<br>och en lönebildning som fungerar bättre än tidigare<br>kommer löneökningstakten att kunna begränsas till<br>3,0 procent per år. Därmed kan den svenska ex-<br>portindustrin behålla sin konkurrenskraft. Med en<br>fortsatt, om än blygsam, vinst av marknadsandelar<br>finns utrymme för en exporttillväxt på 7 procent per<br>år 1999 och 2000.</p>
<p>TABELL 4.1 PROGNOS FÖR SVENSK EKONOMI</p>
<p>MILJARDER PROCENTUELL FÖRÅNDRING</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>KRONOR</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>922,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>449,3</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.7</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>134,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommun</p></td><td>
<p>315,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0.6</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>237,9</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>761,4</p></td><td>
<p>6.3</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>639.5</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>5.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1738,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>TABELL 4.2 PROGNOS FÖR VISSA NYCKELTAL</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal arbetade timmar</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nivå</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens disponibla<br>inkomst</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3.7</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Femårig obligationsränta</p></td><td>
<p>5,30</p></td><td>
<p>5,35</p></td><td>
<p>5,40</p></td><td>
<p>5,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ECU-index</p></td><td>
<p>117,4</p></td><td>
<p>116,0</p></td><td>
<p>114,5</p></td><td>
<p>114,0</p></td></tr>
</table>
<p>En förstärkning av den inhemska efterfrågan skapar<br>ett behov av kapacitetsutbyggnad inom de delar av<br>näringslivet som vänder sig till hemmamarknaden.<br>Under prognosperioden sker därför en breddning av<br>näringslivets investeringsverksamhet, som hitintills<br>varit koncentrerad till den exportinriktade industrin.<br>Därtill beräknas bostadsbyggandet komma upp på<br>en högre nivå.</p>
<p>Effekterna för de svenska hushållen av konsolide-<br>ringen av de offentliga finanserna klingar ut efter<br>1998. Hushållens disponibla realinkomster beräknas<br>under prognosperioden kunna växa i en förhållande-<br>vis god takt. Pensionerna höjs både 1999 och 2000<br>utöver prisuppräkningen, då den reduktion av bas-<br>beloppet som sedan år 1992 tillämpas vid beräkning-<br>en av pensioner, avskaffas. Hushållens sparande vän-<br>tas öka något i förhållande till den mycket låga nivån<br>1998, vilket bl.a. avspeglar en måttligare tillväxt av<br>förmögenhetsvärden än vad som gällt på senare tid.<br>Detta ger utrymme för en tillväxt i privat konsum-<br>tion på nära 2,5 procent per år.</p>
<p>Beräkningarna visar att det inom ramen för de<br>budgetpolitiska målen även kan ske en viss tillväxt av<br>den offentliga konsumtionen. Den ökade satsningen<br>på vård och omsorg ger en tillväxt av den kommu-<br>nala konsumtionen på 0,8 procent, efter fyra år av<br>nedgång.</p>
<p>Räntorna beräknas under prognosperioden komma<br>att stiga något såväl i Sverige som i omvärlden. Stora<br>överskott i bytesbalansen och fortsatt låga inflations-<br>förväntningar bör ge utrymme för en viss förstärk-<br>ning av den svenska kronan. Av samma skäl väntas<br>räntemarginalen mot utlandet bli ytterligare något<br>reducerad under prognosperioden.</p>
<p>En god tillväxt och måttliga löneökningar ger för-<br>utsättningar för att den sysselsättningstillväxt som nu<br>inletts skall fortsätta och även förstärkas. Regering-<br>ens mål om halverad arbetslöshet beräknas kunna<br>uppnås mot slutet av år 2000.</p>
<p>De offentliga finanserna efter 1998</p>
<p>Som framgår ovan har regeringen formulerat ett mål<br>för de offentliga finanserna med innebörden att den<br>offentliga sektorn skall uppvisa ett finansiellt över-<br>skott på 0,5 procent av BNP år 1999, 1,5 procent av<br>BNP år 2000 och därefter 2 procent av BNP. Med<br>den prognos för den samhällsekonomiska utveck-<br>lingen som redovisas ovan och med hänsyn tagen till<br>de förslag som lämnas i den ekonomiska vårproposi-<br>tionen kommer det offentliga sparandet överstiga<br>dessa mål.</p>
<p>För år 1999 beräknas det offentliga sparandet<br>uppgå till 0,8 procent av BNP mätt enligt svenska<br>nationalräkenskaper. Rensat för effekten av bolagise-<br>ring av AP-fondens fastigheter under 1998 innebär<br>detta en fortsatt förstärkning de offentliga finanser-<br>na. Även för åren 2000 och 2001 överträffas målen<br>för det offentliga sparandet. För dessa år görs det be-<br>räkningstekniska antagandet att de budgetpolitiska<br>målen skall vara styrande och att det utrymme som<br>kalkylerna visar kommer att användas till inkom-<br>stöverföringar till hushållen.</p>
<p>Till följd av de finansiella överskotten kan den<br>konsoliderade bruttoskulden börja minska fr. o.m. år<br>1999. Under prognosperioden från utgången av år<br>1998 till år 2001 beräknas skulden minska med</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>sammantaget drygt 100 miljarder kronor. Mätt som<br>andel av BNP är nedgången än mer påtaglig och vid<br>utgången av år 2001 kommer skuldkvoten att uppgå<br>till ca 63 procent av BNP.</p>
<p>TABELL 4.3 PROGNOS FÖR OFFENTLIGA<br>FINANSER</p>
<p>PROCENT AV BNP</p>
<p>ENLIGT SVENKA NATIONALRÄKENSKAPER</p>
<p>NIVÅ PROCENT AV BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>MDKR</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1092,6</p></td><td>
<p>62,5</p></td><td>
<p>60,8</p></td><td>
<p>60,1</p></td><td>
<p>59,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>941,7</p></td><td>
<p>53,9</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52,4</p></td><td>
<p>52,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>151,0</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1111,9</p></td><td>
<p>61,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>57,7</p></td><td>
<p>56,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till</p></td><td>
<p>387,9</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>20,1</p></td><td>
<p>19,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>hushållen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Subventioner m.m.</p></td><td>
<p>118,4</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>449,3</p></td><td>
<p>25,7</p></td><td>
<p>25.4</p></td><td>
<p>24,9</p></td><td>
<p>24.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor</p></td><td>
<p>113,9</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>4.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärt sparande</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>-22,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>■7,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad brutto-</p></td><td>
<p>1337,0</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>71,0</p></td><td>
<p>66,8</p></td><td>
<p>62,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skuld</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>377</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td></tr>
</table>
<h5>4.4 Känslighetsanalys av de offentliga<br>finanserna</h5>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande har de<br>senaste två decennierna uppvisat stora svängningar.<br>Dessa svängningar har i stort sett samvarierat med<br>konj unkturutvecklingen.</p>
<p>Sverige har jämfört med andra länder en stor of-<br>fentlig sektor, med förhållandevis höga inkomstbero-<br>ende skatter och hög ersättningsgrad i de offentliga<br>inkomstbortfallsförsäkringarna. Detta innebär att<br>såväl offentliga inkomster som utgifter varierar med<br>svängningar i den allmänna inkomstutvecklingen. En<br>hög grad av samvariation mellan offentligt sparande<br>och konjunkturläge kan emellertid även vara resulta-<br>tet av en aktiv kontracyklisk finanspolitik, dvs. att<br>diskretionära åtgärder vidtas som försvagar de of-<br>fentliga finanserna i lågkonjunktur och förstärker<br>dem i högkonjunktur.</p>
<p>I syfte att belysa konjunkturkänsligheten i de of-<br>fentliga inkomsterna och utgifterna redovisas nedan<br>två känslighetsanalyser. Utgångspunkten för dessa är<br>två alternativa utvecklingsbanor för samhällsekono-</p>
<p>min under åren 1999-2001. Dessa skiljer sig från den<br>ovan redovisade grundkalkylen på följande sätt:</p>
<p>- I alternativ 1 antas den internationella utveck-<br>lingen fr.o.m. år 1999 bli sämre än vad som för-<br>utsatts i grundkalkylen. Detta medför initialt en<br>sämre exportutveckling, men konjunkturavmatt-<br>ningen sprider sig även till den inhemska ekono-<br>min via lägre investeringar och högre sparkvot<br>hos hushållen. Löne- och prisutvecklingen antas<br>inte avvika från grundkalkylen. En till följd av<br>konjunkturavmattningen lägre medelarbetstid<br>och produktivitet innebär att sysselsättningen inte<br>avviker lika mycket från grundkalkylen som<br>BNP-nivån.</p>
<p>- I alternativ 2 antas den inhemska lönebildningen<br>fungera sämre och leda till en högre löneöknings-<br>takt. Den högre löneökningtakten pressar upp<br>räntorna och försämrar den konkurrensutsatta<br>sektorns kostnadsläge. Hushållens inkomster på-<br>verkas först i positiv riktning jämfört med grund-<br>kalkylen, men en svagare sysselsättning och högre<br>räntor dämpar så småningom den inhemska ef-<br>terfrågan. De högre arbetskraftskostnaderna an-<br>tas även innebära en snabbare rationalisering.</p>
<p>I båda de alternativa utvecklingsbanorna antas fi-<br>nanspolitiken ha samma inriktning som i grundkal-<br>kylen. Det förutsätts att det inte vidtas några diskre-<br>tionära åtgärder för att motverka den sämre<br>tillväxten. Omfattningen på de arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärderna är densamma. För kommunerna<br>förutsätts att balanskravet skall vara uppfyllt år<br>2000, vilket innebär att den kommunala konsumtio-<br>nen avpassas med hänsyn till att skatteinkomsterna<br>påverkas. Penningpolitiken styrs av inflationsmålet. I<br>alternativ 2 tvingar detta fram en höjning av styrrän-<br>torna i förhållande till grundprognosen.</p>
<p>Resultaten av känslighetsanalyserna sammanfattas<br>i tabell 4.4 och 4.5.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>TABELL 4.4 KÄNSLIGHETSANALYS I:<br>KONJUNTURAVMATTNING</p>
<p>AVVIKELSE FRÅN GRUNOKALKYL. NIVÅ</p>
<p>PROCENT</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-3.0</p></td><td>
<p>-3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-2.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning, timmar</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>■2,7</p></td><td>
<p>-2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlöner</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kort ränta</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>■1,0</p></td><td>
<p>■1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lång ränta</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i<br>offentlig sektor, procent<br>av BNP</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>■0,5</p></td><td>
<p>■1.5</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav primärt sparande,<br>procent av BNP</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>■1,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
</table>
<p>re arbetslöshetsersättningar och högre ränteutgifter.<br>Skattebaserna hålls initialt uppe av de högre löneök-<br>ningarna, varför effekten på de offentliga finanserna<br>under den aktuella tidsperioden blir förhållandevis<br>liten eller ca 40 procent av skillnaden i BNP- nivå år<br>2001.</p>
<p>Jämfört med tidigare erfarenhet visar dessa käns-<br>lighetsanalyser en förhållandevis liten effekt på de<br>offentliga finanserna av den samhällsekonomiska ut-<br>vecklingen. En bidragande orsak är balanskravet på<br>den kommunala sektorn. Eftersom många kommu-<br>ner under de närmaste åren kommer att ligga nära<br>balanskravet, måste den kommunala konsumtionen<br>och investeringarna anpassas till svängningar i skat-<br>teinkomster och kostnadsnivå. I båda alternativen<br>blir därför en offentliga konsumtionen lägre och bi-<br>drar således till den lägre tillväxten. En annan bidra-<br>gande orsak är att inflationstakten är lägre och mer<br>stabil än tidigare.</p>
<p>TABELL 4.5 KÄNSLIGHETSANALYS II:</p>
<p>LÖNEBILDNING</p>
<p>AVVIKELSE FRÅN GRUNDKALKYL. NIVÅ</p>
<p>PROCENT</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>■0,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0.1</p></td><td>
<p>-0.2</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning, timmar</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0.8</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlöner</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kort ränta</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lång ränta</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i<br>offentlig sektor, procent<br>av BNP</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>-0.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav primärt sparande,<br>procent av BNP</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>•0.4</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
</table>
<p>I alternativ 1 medför den långsammare tillväxten av<br>skattebaserna att den offentliga sektorns inkomster<br>utvecklas svagare än i grundkalkylen. Såväl löne-<br>summa som privat konsumtion stiger dock något<br>som andel av BNP. På utgiftssidan blir de arbetslös-<br>hetsrelaterade utgifterna högre, liksom vissa transfe-<br>reringar till hushållen. Sammantaget blir år 2001 den<br>offentliga sektorns finansiella sparande som andel av<br>BNP 1,7 procent lägre än i grundprognosen. Skillna-<br>den i BNP-nivå uppgår till 3 procent. Effekten på of-<br>fentliga finanserna motsvarar således drygt hälften av<br>BNP-skillnaden.</p>
<p>I alternativ 2 uppkommer effekterna för den of-<br>fentliga sektorn främst på utgiftssidan i form av hög-<br></p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>UNDERBILAGA</p>
<h3>Miljöhänsyn i den ekonomiska politiken</h3>
<h5>Inledning</h5>
<p>Den ekonomiska politiken syftar till tillväxt, syssel-<br>sättning och rättvisa. Ett centralt mål för tillväxtpoli-<br>tiken är också en ekologiskt långsiktigt hållbar ut-<br>veckling. Konvergensprogrammet från 1995 inne-<br>håller en redovisning av de krav som ställs på en<br>långsiktigt hållbar utveckling från miljösynpunkt. I<br>programmet anges att ekonomiska styrmedel bör an-<br>vändas för att öka förutsättningarna för att värna om<br>miljön och bidra till en hållbar utveckling. I pro-<br>grammet betonas också ett ökat ansvarstagande av<br>producenterna för att begränsa varors och tjänsters<br>miljöeffekter.</p>
<p>Vidare framhålls att miljöproblemen i hög grad är<br>internationella. Den svenska uppfattningen är att<br>ambitionsnivån inom det miljöpolitiska området bör<br>höjas inom det europeiska samarbetet. Genom det<br>nya Amsterdamfördraget kommer hållbar utveckling<br>in som ett centralt mål för den Europeiska Unionen.</p>
<p>I enlighet med programmet görs varje halvår en<br>avstämning vad avser den svenska ekonomins ut-<br>veckling i förhållande till konvergenskriterierna. Ut-<br>vecklingen på miljöområdet och miljöpolitikens in-<br>riktning redovisar regeringen löpande i samband med<br>propositioner och i skrivelser till riksdagen. I rege-<br>ringens senaste miljöskrivelse till riksdagen (skr.<br>1996/97:50) gavs en redogörelse av det aktuella mil-<br>jöarbetet inom olika samhällssektorer för att främja<br>en hållbar utveckling.</p>
<p>Miljöpolitiken och den ekonomiska politiken ver-<br>kar långsiktigt varför det kan vara svårt att avläsa<br>miljökonsekvenserna av den förda politiken löpande.<br>I vissa fall, t.ex. vad gäller lagstiftning, får politiken<br>en omedelbar effekt, medan i andra fall, t.ex. vad<br>gäller vissa skatteförändringar, krävs en långsiktig<br>anpassning i samhället för att åtgärderna ska få ef-<br>fekt. Konvergensprogrammet har emellertid sedan<br>1995 angivit inriktningen på den ekonomiska politi-</p>
<p>ken och det finns därför skäl att göra en allmän be-<br>dömning av hur miljöambitionerna i konvergenspro-<br>grammet har fullföljts.</p>
<h5>Ekonomisk politik och miljöpolitik</h5>
<p>Under en lång period dominerad av industrialisering-<br>en, medförde tillväxten i produktionen ofta ökade<br>utsläpp av miljöfarliga ämnen och ökad användning<br>av energi och andra resurser. Under de senaste de-<br>cennierna har förändringar i tillväxtmönstret, orsa-<br>kade av bl.a. miljöpolitik och ökat miljömedvetande,<br>medverkat till att sambandet mellan produktionstill-<br>växt och negativa miljöeffekter till stor del luckrats<br>upp. Det finns emellertid ett fortsatt behov av för-<br>bättringar och ökad resurseffektivitet.</p>
<p>Den ekonomiska politiken fastställer hushållens<br>och företagens handlingsutrymme och påverkar de-<br>ras beteende genom förändrade priser och incita-<br>ment. Även om det inte är avsikten kan enskilda de-<br>lar av den ekonomiska politiken som en bieffekt<br>medföra ett överutnyttjande av miljön och naturre-<br>surserna. Utformningen av den ekonomiska politiken<br>har på så sätt stor betydelse för förutsättningarna för<br>hållbar utveckling. Det är därför viktigt att på ett ti-<br>digt stadium analysera och i beslutsfattandet beakta<br>miljökonsekvenser av de åtgärder som har tydlig an-<br>knytning till miljön.</p>
<p>En viktig del i den ekonomiska politiken är att via<br>skattepolitiken bidra till att hushåll och företag tar<br>hänsyn till miljön i sitt agerande. I många fall är skat-<br>ter och avgifter det mest kostnadseffektiva sättet att<br>påverka mängden utsläpp. Sverige är sedan länge ett<br>föregångsland när det gäller att använda miljöskatter<br>och -avgifter.</p>
<p>Miljöpolitiken bör vara effektiv och ta hänsyn till<br>samhällsekonomiska intäkter och kostnader. Miljö-</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>politiken bör därför utformas kostnadseffektivt, dvs.<br>att given miljöeffekt uppnås till så låg kostnad som<br>möjligt. Samhället får därigenom mer resurser över,<br>vilka bl.a. kan användas för ytterligare miljöinsatser.<br>Viktiga styrmedel för miljöpolitiken, förutom skatter,<br>är bl.a. lagstiftning och informationsrelaterade styr-<br>medel, t.ex. miljömärkning och miljöredovisning.</p>
<h5>Viktigare miljöåtgärder sedan 1995</h5>
<p>Regeringen har sedan konvergensprogrammet pre-<br>senterades 1995 vidtagit ett antal miljöåtgärder som<br>bidrar till att den ekonomiska utvecklingen kan ske i<br>miljömässigt acceptabla former. Här redovisas några<br>av de viktigaste åtgärderna.</p>
<p>Både energi- och koldioxidskatterna har höjts<br>kontinuerligt både före och efter 1995. Den senaste<br>höjningen av koldioxidskatten innebär en viss gene-<br>rell ökning av skattesatsen och en fördubbling av in-<br>dustrins koldioxidskatt samtidigt som nedsättnings-<br>reglerna för energiintensiv industri förändrades.<br>Denna förändring förväntas leda till att efterfrågan<br>på biobränslen ökar som följd av att efterfrågan på<br>olja minskar. Koldioxidutsläppen förväntas därmed<br>minska. Förändringarna i beskattning av förmånsbi-<br>lar (se prop. 1996/97:19, bet. 1996/97:FiUl, skr.<br>1996/97:53) innebär att skatten har en starkare mil-<br>jöprofil genom att bensin för privat användning skall<br>betalas av bilinnehavaren. En skatt på naturgrus in-<br>fördes 1996. Detta förväntas minska andelen natur-<br>grus som används i ballastproduktion från 53 pro-<br>cent till 30 procent. Istället sker en övergång till att<br>använda krossat berg. Detta medför en marginell<br>fördyring av byggkostnaderna samt en ökad energi-<br>användning i industrin.</p>
<p>För att främja återvinning och återanvändning har<br>producentansvar införts för en rad material. År 1994<br>infördes producentansvar för förpackningar, retur-<br>papper och däck. Under 1997 överlämnade regering-<br>en en proposition om hantering av uttjänta varor<br>(prop. 1996/97:172) till riksdagen. Den innebär att<br>bl.a. deponering av organiskt avfall i framtiden inte<br>blir tillåtet. I propositionen finns också regeringens<br>riktlinjer för hur ett producentansvar för elektriska<br>och elektroniska produkter bör fungera. En förord-<br>ning om producentansvar för bilar trädde i kraft den<br>1 januari 1998.</p>
<p>Under 1997 lade regeringen fram en energipolitisk<br>proposition (1996/97:84). Propositionen innehåller<br>ett program för ett ekologiskt uthålligt energisystem.<br>Programmet innefattar bl.a. stöd till vindkraft, små-<br>skalig vattenkraft, kraftvärmeproduktion med bio-<br>bränsle, upphandling av ny elproduktionsteknik samt<br>ökade forskningsresurser. Programmet innefattar<br>också informations-, utbildnings- och teknikupp-<br>handlingsåtgärder för att åstadkomma bättre hus-<br>hållning med energin. I propositionen ges även ut-</p>
<p>rymme för stöd till energieffektivisering samt<br>miljöförbättrande åtgärder i el- och värmeproduk-<br>tionsanläggningar runt Östersjön. Åtgärderna är en<br>viktig del av den svenska klimatpolitiken.</p>
<p>Regeringen lade under 1997 fram ett förslag till<br>miljöbalk. Miljöbalkens syfte är att bidra till en håll-<br>bar utveckling så att nu levande och kommande ge-<br>nerationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.<br>Ett nytt instrument i form av miljökvalitetsnormer<br>föreslås, starkare krav ställs på miljökonsekvensbe-<br>skrivningar och förutsättningarna för att kunna beiv-<br>ra miljöbrott stärks. Samma krav på miljöhänsyn<br>kommer att gälla för all typ verksamhet.</p>
<p>På det internationella planet prioriterar Sverige<br>följande områden i miljöarbetet inom EU: försurning<br>och klimatpåverkan, kemikalier och bekämpnings-<br>medel, kretsloppsanpassning samt biologisk mång-<br>fald och naturvård. Vad gäller t.ex. försurning har på<br>svenskt initiativ EU-kommissionen utarbetat ett för-<br>slag till EU-strategi för att bekämpa försurningen.<br>Beträffande klimatpåverkan är Sverige drivande i det<br>internationella klimatarbetet. I december 1997 hölls<br>det tredje partsmötet med klimatkonventionen i Kyo-<br>to. Resultatet av mötet blev att EU ska minska ut-<br>släppen av sex växthusgaser, bl.a. koldioxid, med 8<br>procent, USA ska minska med 7 procent och Japan<br>med 5 procent mellan 1990 och perioden 2008-<br>2012. Under våren 1998 förväntas en diskussion om<br>bördefördelning inom EU påbörjas. Sverige är också<br>pådrivande i EU med arbetet att ta fram en strategi<br>för att integrera miljöhänsyn i alla samhällssektorer.</p>
<p>Under våren väntas regeringen lägga fram en mil-<br>jöpolitisk proposition. Denna väntas innehålla natio-<br>nella miljökvalitetsmål rörande bl.a. frisk luft, vat-<br>tenkvalitet, våtmarker, övergödning, försurning,<br>ozonskikt och klimatpåverkan samt skyddsvärda<br>områden inom skogs- och odlingslanskapet och fjäl-<br>lområden, kemikalier, den bebyggda miljön och<br>strålskydd.</p>
<h5>Miljösituationen i Sverige</h5>
<p>Som nämndes inledningsvis verkar miljöpolitiken<br>långsiktigt och miljökonsekvenserna av den förda<br>ekonomiska politiken är svåra att avläsa löpande.<br>Det är därför intressant att se på utvecklingen över<br>en längre period. Miljöeffekter och miljötillståndet i<br>stort är komplexa variabler som ofta är svåra att mä-<br>ta och värdera.</p>
<p>I konvergensprogrammet framhålls att miljöskul-<br>den inte får öka. Hittills har miljöskulden definierats<br>som återställandekostnaden av miljöskador till någon<br>lämplig nivå. Sedan 1995 har regeringen höjt sina<br>ambitioner vad gäller en hållbar utveckling. I 1997<br>års ekonomiska vårproposition preciserade regering-<br>en sin syn på vad som krävs för en ekologiskt hållbar<br>utveckling. Tre övergripande mål formuleras; skydd</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>av miljön, en effektiv användning av energi och na-<br>turresurser samt en hållbar försörjning, dvs. att eko-<br>systemens långsiktiga produktionsförmåga säkras.<br>Med den breda ansats som regeringen har vad gäller<br>en hållbar utveckling, är inte miljöskulden ett till-<br>räckligt mått. Flera delar av vad regeringen avser<br>med en hållbar utveckling inkluderas nämligen inte i<br>begreppet.</p>
<p>Det är angeläget att kunna följa och värdera om<br>samhällsutvecklingen i stort är hållbar och vilka<br>framsteg som gjorts. Miljövårdsberedningen har<br>uppdragits att i nära samarbete med Naturvårdsver-<br>ket ta fram förslag till indikatorer för en ekologiskt<br>hållbar utveckling. Även Konjunkturinstitutets (Kl)<br>och Statistiska centralbyråns (SCB) arbete med ut-<br>veckling av monetära respektive fysiska miljöräken-<br>skaper ska beaktas.</p>
<p>Eftersom indikatorer på en ekologiskt hållbar ut-<br>veckling i Sverige ännu inte är färdigställda är det<br>svårt att i dag göra en heltäckande uppföljning av<br>samhällsutvecklingen. Så snart indikatorer finns<br>framtagna kommer dock en uppföljning att göras.</p>
<p>Vad kan då sägas om miljökonsekvenserna av den<br>ekonomiska politiken sedan 1995 och effekterna av<br>den förda politiken? Den statistik som i dag produce-<br>ras av bl.a. SCB ger en översiktlig bild främst vad av-<br>ser skyddet av miljön. För att ändå få en viss grund<br>för en bedömning av hur miljöambitionerna i kon-<br>vergensprogrammet har fullföljts beskrivs nedan ut-<br>vecklingen av några miljöindikatorer relaterade till de<br>tre delmålen för ekologisk hållbarhet.</p>
<p>Skydd av miljön</p>
<p>Försurningen av mark och vatten orsakas till stor del<br>av, förutom naturliga processer, nedfall av försuran-<br>de svavel- och kväveföreningar. Mellan 1980 och<br>1995 minskade svavelutsläppen i Sverige med ca 80<br>procent. Det är främst en följd av en övergång till<br>olja med lägre svavelhalter. Sedan början av 1990-<br>talet har de svenska utsläppen legat på en relativt<br>konstant låg nivå. Svavelproblemet är trots detta<br>långt ifrån löst då mer än 80 procent av svavelned-<br>fallet kommer från utländska källor. Vägtrafik och<br>annan samfärdsel svarar för mer än 80 procent av<br>utsläppen av kväveoxider. Mellan 1980 och 1995<br>minskade utsläppen med 20-30 procent. Målet var<br>en minskning med 30 procent.</p>
<p>Koldioxid är en växthusgas som liksom metan,<br>kväveoxid, ozon m.fl. antas förstärka växthuseffek-<br>ten och därigenom påverka det globala klimatet. Sve-<br>riges utsläpp av koldioxid har minskat med ca 30<br>procent under 1980-talet. Under 1990-talet har dock<br>utsläppen följt en svagt ökande trend. På grundval av<br>normalårskorrigerade värden bedöms utsläppen av<br>koldioxid öka med 4 procent till år 2000. Per capita<br>räknat har Sverige mycket låga utsläpp av koldioxid<br>jämfört med de flesta andra industriländer. Mer än<br>en tredjedel av de svenska utsläppen av växthusgaser<br>kommer från vägtrafiken.</p>
<p>Övergödning av sjöar och hav kommer av höga<br>koncentrationer av bl.a. växtnäringsämnena kväve<br>och fosfor. Fram till mitten av 1980-talet ökade<br>övergödningen av Västerhavet och Östersjön. Sedan<br>dess finns en tendens till stabilisering av halterna av<br>kväve och fosfor, eller möjligen en minskning. Vat-<br>tenburna utsläpp av kväve från Sverige till omgivan-<br>de hav har minskat med omkring 20 procent och un-<br>gefär en lika stor minskning har skett för den totala<br>luftburna kvävebelastningen på Östersjön. Tydliga<br>förbättringar har skett i många sjöar även om var<br>sjätte sjö fortfarande beräknas vara alltför näringsrik.</p>
<p>Utsläppen av de flesta metaller har minskat kraf-<br>tigt under de senaste 20-25 åren, till ca 1 ton per år<br>från 20-30 ton per år i början av 1970-talet. Nuva-<br>rande nedfall av metaller kommer till största delen<br>från andra länder.</p>
<p>De areella näringarna, i första hand jord- och<br>skogsbruk, är den verksamhet som haft den största<br>negativa påverkan på biologisk mångfald under de<br>senaste decennierna. Problemen handlar främst om<br>förstörelse och försämring av biotoper (livsmiljöer)<br>för växter och djur genom bl.a. avverkning, dikning,<br>igenplantering och gödsling av naturliga fodermar-<br>ker. Det sker dock stora ansträngningar inom dessa<br>sektorer för att vända och anpassa utvecklingen för<br>att i stället bidra till att bevara biologisk mångfald.</p>
<p>Effektiv användning</p>
<p>Många miljöproblem globalt sett är kopplade till<br>energiproduktion och -användning främst genom ut-<br>nyttjandet av fossila bränslen. Den totala energitill-<br>förseln i Sverige år 1995 är ungefär 32 procent högre<br>än 1970 (om kärnkraftens omvandlingsförluster in-<br>kluderas) samtidigt som bruttonationalprodukten<br>ökat med ca 48 procent i fasta priser under perioden.<br>Detta innebär att den svenska ekonomin blivit mind-<br>re energiintensiv under perioden 1970-1995. Samti-<br>digt är svensk energiförbrukning relativt hög jämfört<br>med många andra industriländer, vilket kan förklaras<br>av bl.a. det kalla klimatet, den energiintensiva indust-<br>rin och de långa transportsträckorna.</p>
<p>Hållbar försörjning</p>
<p>Hållbar försörjning har bl.a. att göra med att an-<br>vändningen av resurser inte långsiktigt kan överskri-<br>da den takt med vilken naturen skapar nya.</p>
<p>Virkesförrådet i Sverige har ökat med 65 procent<br>sedan 1920-talet. Även tillväxten av virke har ökat.<br>Avverkningen är och har under lång tid varit lägre än<br>tillväxten och prognostiseras att så förbli under åt-<br>minstone ytterligare några decennier.</p>
<p>Uppskattningar av de naturliga fiskebestånden i<br>våra omgivande vatten har gjorts sedan 1974. Både<br>runt öst- och västkusten minskade fiskbestånden och<br>fångsterna generellt under 1970- och delar av 1980-<br>talen på grund av bl.a. ett alltför intensivt fiske. I Ös-<br>tersjön har även minskad salthalt och syrebrist till<br>följd av övergödning och dåligt vattenutbyte med</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 2</p>
<p>Nordsjön minskat beståndet av framför allt torsk.<br>Under 1990-talet har dock fiskebeståndet och fångs-<br>terna ökat igen. De relativt stora inflödena av syre-<br>rikt vatten som ägde rum under 1993/94 till Öster-<br>sjön, i kombination med fiskerestriktioner har<br>medfört en ökning av torskbeståndet fr.o.m. 1995.</p>
<p>Att återvinna material i ett kretslopp är en del i att<br>uppnå en hållbar försörjning. Sedan 1994 har mate-<br>rialåtervinningen ökat med t.ex. 130 000 ton för-<br>packningar, 10 000 ton returpapper och 10 000 ton<br>däck. Enligt en rapport från Naturvårdsverket klara-<br>de producenterna redan 1996 i stort sett uppsatta<br>återvinningsmål för 1997. Nya och i många fall hög-<br>re återvinningsmål har nu satts upp som skall vara<br>uppfyllda år 2001.</p>
<h5>Den ekonomiska politikens miljöpåverkan</h5>
<p>De gångna 25 årens miljöarbete har inneburit att den<br>tidigare accelererande miljöförstöringen i vårt land<br>bromsats upp och i viktiga avseenden vänts.</p>
<p>Den moderna miljöpolitiken påbörjades för drygt<br>25 år sedan med krav på ekologisk grundsyn i den<br>fysiska riksplaneringen och med att naturvårdslagen<br>och miljöskyddslagen stiftades. Energiskatter har<br>funnits sedan 1950-talet, men hade då enbart ett<br>statsfinansiellt syfte. På 1980-talet började en mer<br>målmedveten aktivitet på miljöområdet. Energiskat-<br>terna höjdes med hänsyn till miljöskadligheten. 1984<br>infördes avgifter på gödselmedel och bekämpnings-<br>medel. 1986 differentierades bensinskatten och 1989<br>infördes en miljöskatt på inrikes flygtrafik. I början<br>av 1990-talet förstärktes miljöprofilen hos energis-<br>katterna ytterligare. Mervärdesskatt på energi inför-<br>des och en del av energiskatten omvandlades till kol-<br>dioxidskatt. Vidare infördes en svavelskatt på<br>bränslen och en utsläppsavgift på kväveoxider från<br>förbränningsanläggningar.</p>
<p>Det har visat sig att de införda miljö- och energis-<br>katterna i de flesta fall haft avsedd effekt. De svens-<br>ka utsläppen av många miljöskadliga ämnen har<br>minskat kraftigt. 1 diagram U.l nedan återges ut-<br>vecklingen för några viktiga ämnen sedan 1970. En-<br>ligt en rapport från Naturvårdsverket svarar svavel-<br>skatten för närmare 30 procent av den totala<br>minskningen av svaveldioxidutsläppen under 1990-<br>talet, kväveoxidutsläppen skulle ha varit 3 procent<br>högre om inte kväveoxidavgiften hade införts och<br>den differentierade drivmedelsbeskattningen har lett<br>till att miljöklass 1 av diesel motsvarar drygt 80 pro-<br>cent av den totala dieselförsälj ningen och att en full-<br>ständig övergång till miljöklass 2 av bensin har skett.<br>Enligt Sveriges andra nationalrapport om klimatför-<br>ändringar bedöms miljö- och energiskatter inklusive<br>moms införda mellan 1990 och 1996 resultera i att<br>utsläppen blir 16,8 miljoner ton (ca 23 procent) lägre<br>år 2000 än vad som skulle vara fallet utan införda</p>
<p>åtgärder. Investeringsstöden till biobränslebaserad<br>kraftvärme, vindkraft, fjärrvärmeutbyggnad samt<br>solvärmeanläggningar 1991-1997 beräknas år 2000<br>ha lett till minskade koldioxidutlsäpp motsvarande<br>0,7 miljoner ton (ca 1 procent av totala utsläppen).<br>Programmet för effektivare energianvändning beräk-<br>nas år 2000 ha lett till minskade koldioxidutsläpp<br>motsvarande 0,2 miljoner ton (ca 0,3 procent av de<br>totala utsläppen). Sammantaget visar tillgängliga<br>uppgifter att belastning från s.k. yttre miljöpåverkan<br>på människors hälsa har minskat kraftigt de senaste<br>25 åren. Samtidigt finns problem kvar med t.ex. för-<br>surning, övergödning, biologisk mångfald, giftiga<br>kemikalier och globala frågor som koncentrationen<br>av växthusgaser i atmosfären. Miljökvaliteten har i<br>många fali inte förbättrats i samma takt som utsläp-<br>pen minskar. Anledningen kan dels vara fortsatta<br>nedfall från långväga utsläppskällor men också att<br>det ofta tar tid innan minskade utsläpp leder till<br>minskad koncentration av skadliga ämnen i mark<br>och vatten.</p>
<p>DIAGRAM U.l</p>
<p>Utsläpp av några viktiga ämnen 1970-1995</p>
<p>Index 100=Utsläpp 1970</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-51.png" style="width:172pt;height:113pt;"/>
<p>Not. Uppgifterna före 1980 är ej helt jämförbara med data för efterföljande år på<br>grund av ändrade beräkningsmetoder.</p>
<p>Källa: SOU 1997:11, Na 18 SM 9701</p>
<p>22</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Avstämning av målet<br>om en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</p>
<p>10 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>PROP. 1 997/98:150 BILAGA 3</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Inledning...................................................................................4</p>
<p>2 Sysselsättningspolitiken och utvecklingen på</p>
<p>arbetsmarknaden.......................................................................4</p>
<p>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila priser..............5</p>
<p>2.2 Lönebildningen........................................................5</p>
<p>2.3 Privat sysselsättning och företagande.......................5</p>
<p>2.4 Skola, vård och omsorg...........................................6</p>
<p>2.5 Arbets- och kompetenslinjen....................................6</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling.......................6</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik............................................7</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom EU...........................................9</p>
<p>3.1 Bakgrund.................................................................9</p>
<p>3.2 Riktlinjerna för sysselsättning..................................9</p>
<p>4 Regeringens förslag i 1998 års ekonomiska vårproposition.......9</p>
<p>4.1 Kunskap och kompetens........................................10</p>
<p>4.2 Delaktighet i informationssamhället......................10</p>
<p>4.3 Hållbara Sverige....................................................10</p>
<p>4.4 Företagande...........................................................10</p>
<p>4.5 Europeiskt samarbete.............................................11</p>
<p>4.6 Ett Sverige för alla.................................................11</p>
<p>4.7 Skola, vård och omsorg.........................................11</p>
<p>4.8 Arbetsmarknadspolitik..........................................11</p>
<p>5 Tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet fram till år 2001........12</p>
<p>5.1 Den ekonomiska utvecklingen...............................12</p>
<p>5.2 Arbetsmarknaden..................................................12</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<h3>Avstämning av målet om en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</h3>
<h4>1 Inledning</h4>
<p>Sedan sommaren 1997 har arbetslösheten minskat<br>kraftigt bland både män och kvinnor (se diagram<br>1.1). I februari i år uppgick den öppna arbetslösheten<br>till 6,7 procent, vilket är en minskning med drygt 2<br>procentenheter sedan februari förra året. Arbetslös-<br>heten bland kvinnor, som allt sedan krisen i början<br>av 1990-talet varit betydligt lägre än männens, upp-<br>gick i februari 1998 till 6,1 procent. Detta kan jäm-<br>föras med en arbetslöshet på 7,3 procent bland män-<br>nen.</p>
<p>Trots den positiva utvecklingen på arbetsmarkna-<br>den sedan förra sommaren, är arbetslösheten fortfa-<br>rande oacceptabelt hög. Att öka sysselsättningen och<br>minska arbetslösheten utgör därför regeringens<br>främsta uppgift. I regeringsförklaringen 1996 dekla-<br>rerade regeringen att den satt som mål att Sverige år<br>2000 skall ha halverat den öppna arbetslösheten till<br>4 procent. Riksdagen ställde sig i juli 1996 bakom<br>detta mål.</p>
<p>I 1996 års reviderade finansplan utfäste sig rege-<br>ringen att inför riksdagen varje halvår redovisa en<br>avstämning i förhållande till målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet. I samband med 1997 års eko-<br>nomiska vårproposition presenterades den första av</p>
<p>dessa halvårsvisa avstämningar. I det följande redovi-<br>sas den tredje avstämningen, vilken innehåller en re-<br>dogörelse för regeringens politik och för utvecklingen<br>på arbetsmarknaden. Vidare redovisas de åtgärder<br>för ökad sysselsättning som regeringen föreslår i den<br>ekonomiska vårpropositionen liksom regeringens<br>prognos för tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet<br>fram till år 2001.</p>
<p>DIAGRAM 1.1</p>
<p>Öppen arbetslöshet, säsongsrensade manadsdata</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-52.png" style="width:172pt;height:119pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<h4>2 Sysselsättningspolitiken och<br>utvecklingen på arbets-<br>marknaden</h4>
<p>I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25) hösten<br>1995 lade regeringen fram en dagordning för sitt<br>arbete att stärka tillväxten och sysselsättningen.<br>Dagordningen har därefter fått sin konkreta utform-<br>ning i ett flertal propositioner. Regeringens politik<br>för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet<br>bygger på fem grundstenar:</p>
<p>1. De offentliga finanserna skall vara sunda och pri-<br>serna stabila.</p>
<p>2. Det krävs en bättre fungerande lönebildning för<br>att arbetslösheten skall kunna halveras.</p>
<p>3. Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kom-<br>mande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>4. I den offentliga sektorn skall verksamheter priori-<br>teras framför transfereringar. Skolan, vården och<br>omsorgen utgör kärnan i välfärden.</p>
<p>5. Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen ge-<br>nom att fler människor får arbete eller utbildning<br>som ger ökade möjligheter till arbete.</p>
<p>Dessa grundstenar utgör i de följande avsnitten<br>utgångspunkt för redogörelsen av de konkreta åtgär-<br>der som vidtagits inom ramen för sysselsättningspoli-</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<p>tiken.<sup>1</sup> I avsnitten ges även en bakgrund till de åtgär-<br>der som vidtagits samt en beskrivning av<br>utvecklingen på några centrala områden.</p>
<h5>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila<br>priser</h5>
<p>Regeringens ekonomiska politik har under mandat-<br>perioden varit inriktad på att åstadkomma sunda of-<br>fentliga finanser och stabila priser, för att därmed<br>lägga en fast grund för ökad sysselsättning och högre<br>tillväxt. Arbetet med att sanera de offentliga finan-<br>serna har resulterat i en omfattande och snabb bud-<br>getkonsolidering. Ett underskott på drygt 10 procent<br>av BNP 1994 har bytts till ett överskott i år.</p>
<p>En trovärdig budgetkonsolidering minskar osä-<br>kerheten om framtiden och har därmed en positiv<br>inverkan på såväl företagens vilja att investera och<br>anställa som på hushållens beslut om konsumtion,<br>arbete och utbildning.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har medfört<br>ett minskat lånebehov och en stabilisering av<br>statsskulden. Därtill har inflationsförväntningarna<br>minskat och tilltron till inflationsmålet på 2 procent<br>stärkts. Dessa faktorer har tillsammans skapat ut-<br>rymme för väsentligt lägre räntor. Även ränte-<br>differensen mot utlandet har minskat kraftigt. Den<br>låga räntenivån har i sin tur bidragit till att industri-<br>investeringarna tagit ordentlig fart och att den<br>privata konsumtionen börjat öka. De allmänna för-<br>utsättningarna för en snabb ökning av efterfrågan på<br>arbetskraft har därmed påtagligt förbättrats.</p>
<p>Det är också viktigt att de svenska löneökningarna<br>inte blir högre än i våra viktigaste konkurrentländer.<br>Om industrins kostnadsläge försämras tenderar kro-<br>nans värde att minska vilket kan leda till höjda<br>importpriser och ge upphov till inflationstendenser.<br>Under senare år har löneökningarna i industrin legat<br>betydligt över löneökningarna i Sveriges fjorton<br>viktigaste konkurrentländer (OECD-14). Åren 1995<br>till 1997 var de svenska löneökningarna i genomsnitt<br>cirka 5,5 procent vilket var drygt 2,5 procentenheter<br>högre än i OECD-14.</p>
<p>DIAGRAM 2.1</p>
<p>Timlöneutveckling i Sverige och OECD, 1990-1998</p>
<p>Årliq procentuell förändrinq</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-53.png" style="width:166pt;height:94pt;"/>
<p>1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Kommunförbundet, Landstings-<br>förbundet, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<h5>2.2 Lönebildning</h5>
<p>Regeringen har vid flera tillfällen - senast i 1998 års<br>budgetproposition - framhållit att en halvering av<br>arbetslösheten till år 2000 förutsätter en väl funge-<br>rande lönebildning. I april 1997 tillkallade regeringen<br>en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag<br>om bland annat ett förstärkt förliknings-<br>mannainstitut. Utredaren skall lämna sitt slutbetän-<br>kande senast den 30 november 1998.</p>
<p>Löneökningar som inte motsvaras av högre pro-<br>duktivitet eller lönsamhet riskerar att ge upphov till<br>höjda priser och därmed till en högre inflation. En<br>bibehållen prisstabilitet framtvingar en stramare<br>penningpolitik, vilket i sin tur verkar hämmande på<br>tillväxt och sysselsättning. På motsvarande sätt möj-<br>liggör en väl fungerande lönebildning en högre till-<br>växt med bibehållen prisstabilitet.</p>
<p>Efter de mycket höga löneökningarna under 1996,<br>ökade lönerna med cirka 4,5 procent 1997. I årets<br>avtalsrörelse träffades överenskommelser först inom<br>industrin. Förhandlingarna inom industrin bedrevs<br>utifrån den nya förhandlingsordning som parterna<br>enats om efter det att regeringen 1996 inbjöd parter-<br>na att gemensamt ge sin syn på hur lönebildningen<br>kan reformeras. De avtal som slutits hittills i år pekar<br>på en årlig genomsnittlig löneökningstakt på cirka 3<br>procent de närmaste åren (inklusive den av arbets-<br>marknadens parter beräknade löneglidningen).</p>
<p><sup>1</sup> För en mer detaljerad genomgång av de åtgärder som vidtagits hänvisas till upp-<br>följningen av arbetslöshetsmålet i budgetpropositionen för 1998.</p>
<h5>2.3 Privat sysselsättning och företagande</h5>
<p>Huvuddelen av sysselsättningsökningen de komman-<br>de åren bör ske i den privata sektorn. En hög syssel-<br>sättning i privat sektor bidrar till att stärka de offent-<br>liga finanserna och är därför en grundförutsättning<br>för bibehållandet av ett väl utbyggt välfärdssystem.</p>
<p>Den privata sysselsättningen minskade kraftigt i<br>början av 1990-talet, framför allt inom tillverk-<br>ningsindustrin och byggsektorn. Sedan 1994 har den<br>privata sysselsättningen ökat, vilket framgår av dia-<br>gram 2.2.</p>
<p>Sysselsättningen inom industrin har ökat mest<br>inom läkemedels- och telekommunikationsindustrin.<br>Den största ökningen av den privata sysselsättningen<br>har dock skett inom tjänstesektorn. Det är framför</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<p>allt inom bank- och försäkringstjänster, uppdrags-<br>tjänster samt personliga tjänster som sysselsättningen<br>har ökat.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har medfört<br>en kraftig räntenedgång och minskad osäkerhet om<br>den ekonomiska politiken. Detta har i sin tur bidragit<br>till att skapa ett gynnsamt investeringsklimat och<br>därmed möjliggjort ökad sysselsättning i den privata<br>sektorn.</p>
<p>För att främja sysselsättningen inom den privata<br>sektorn har vidare ett flertal åtgärder genomförts för<br>att förbättra villkoren för företagande. Många av åt-<br>gärderna har varit särskilt riktade mot små och me-<br>delstora företag. Bland åtgärderna kan nämnas ned-<br>sättning av arbetsgivaravgiften, lättnader i<br>ägarbeskattningen, möjligheter att kvitta underskott i<br>nystartad näringsverksamhet mot inkomst av tjänst,<br>rätt till tjänstledighet för att starta eget företag och<br>ett treårigt program för småföretagsutveckling, för-<br>nyelse och tillväxt. En ny anställningsform - över-<br>enskommen visstidsanställning - har också införts i<br>syfte att stimulera till nyanställningar. Reglerna är<br>särskilt fördelaktiga för nya och mindre företag.<br>Slutligen har Småföretagsdelegationen och Förenk-<br>lingsutredningen fått i uppdrag att ta fram förslag på<br>regelförenklingar.</p>
<p>Under 1990-talet har antalet egenföretagare,<br>exklusive jord- och skogsbruk, ökat med drygt<br>10 procent, trots en viss nedgång under 1996 och<br>1997. De senaste åren har drygt 27 000 nya företag<br>per år startats. Under 1996 sysselsatte de nystartade<br>företagen sammanlagt cirka 50 000 personer, varav<br>60 procent på heltid. Antalet konkurser har halverats<br>sedan 1992 och uppgick 1997 till drygt 10 000 före-<br>tag med sammantaget cirka 20 000 anställda.</p>
<p>Kvinnor är underrepresenterade bland egenföreta-<br>garna och svarar för cirka en fjärdedel av antalet<br>egenföretagare. Kvinnor startade knappt en fjärdedel<br>av de nya företagen 1995. Antalet kvinnliga egenfö-<br>retagare, exklusive jord- och skogsbruk, har ökat<br>med drygt nio procent under 1990-talet.</p>
<p>För att främja kvinnligt företagande har särskilda</p>
<p>åtgärder införts. Till dessa hör möjlighet till förlängt<br>starta eget-bidrag, särskilda lånemöjligheter och<br>affärsrådgivning.</p>
<h5>2.4 Skola, vård och omsorg</h5>
<p>Kommunerna och landstingen har till följd av den<br>ekonomiska utvecklingen under 1990-talet ställts<br>inför stora krav på anpassning av verksamheten. De<br>ökade kostnaderna för arbetslösheten, i kombination<br>med lägre skatteinkomster till följd av minskad<br>sysselsättning, har gjort effektiviseringar och omprio-<br>riteringar i verksamheten nödvändiga. Neddrag-<br>ningarna har medfört betydande sysselsättnings-<br>minskningar och antalet anställda i den offentliga<br>sektorn har minskat med 180 000 personer sedan<br>1990. Nedskärningarna har främst drabbat kvinnor,<br>eftersom de utgör en majoritet av de anställda inom<br>den offentliga sektorn. Neddragningarna har riskerat<br>att leda till kvalitetsförsämringar inom skola, vård<br>och omsorg.</p>
<p>Genom sitt val att prioritera verksamheter före<br>transfereringar har regeringen undantagit de gene-<br>rella bidragen till kommunerna från budget-<br>saneringen. I och med saneringen av de offentliga fi-<br>nanserna har utrymme skapats för att tillföra mer<br>pengar till kommunerna. Riksdagen har därför beslu-<br>tat om en nivåhöjning av resurserna till kommunerna<br>på 16 miljarder kronor till år 2000, varav 8 miljarder<br>kronor redan i år. Tillskottet bör ge kommuner och<br>landsting goda förutsättningar att förstärka kvalite-<br>ten i skola, vård och omsorg. Vidare bör tillskottet ge<br>möjligheter för kommuner och landsting att behålla<br>och i många fall öka antalet sysselsatta. Som framgår<br>av diagram 2.2 har antalet sysselsatta i den offentliga<br>sektorn upphört att minska. En uppgång i antalet<br>nyanmälda lediga platser inom vård och omsorg ty-<br>der också på en ökad efterfrågan på arbetskraft i of-<br>fentlig sektor. Genom den höga andelen kvinnor i<br>offentlig sektor, kommer tillskotten av ytterligare re-<br>surser till kommunerna främst att påverka sysselsätt-<br>ningen för kvinnor.</p>
<p>DIAGRAM 2.2</p>
<p>Sysselsättningsförändring i offentlig och privat sektor,<br>säsongsrensade 3-månaders glidande medelvärde<br>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-54.png" style="width:171pt;height:107pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<h5>2.5 Arbets- och kompetenslinjen</h5>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling</p>
<p>En av grundstenarna i regeringens sysselsättningsstra-<br>tegi är en flerårig satsning på utbildning och kompe-<br>tensutveckling på alla nivåer i samhället.<br>Utbildning är ett viktigt medel för att varaktigt höja<br>sysselsättningen och förbättra möjligheterna till<br>arbete för de arbetslösa. Detta gäller i än högre grad<br>om utbildningsinsatserna riktas till lågutbildade.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<p>Arbetslösheten ökade kraftigt för samtliga utbild-<br>ningsgrupper i samband med den ekonomiska krisen<br>i början av 1990-talet. Mest steg arbetslösheten för<br>män och kvinnor med en utbildning på högst gymna-<br>sienivå. Även om de högutbildades arbetslöshet har<br>ökat kraftigt under 1990-talet, har de eftergymnasialt<br>utbildade under hela tiden haft den lägsta arbetslös-<br>heten. Att de högutbildade klarat krisen bättre än<br>lågutbildade hänger samman med att det framför allt<br>är arbeten som bara kräver grundläggande färdighe-<br>ter som har fallit bort.</p>
<p>'Vuxenutbildning</p>
<p>Hösten 1997 startade ett femårigt nationellt kun-<br>skapslyft med inriktning främst mot arbetslösa som<br>helt eller delvis saknar treårig gymnasial utbildning.<br>Genom Kunskapslyftet kommer antalet platser i<br>vuxenutbildningen uppgå till 140 000 år 2000<br>(inklusive platserna inom folkbildningen).</p>
<p>Enligt Skolverkets uppföljning i december 1997<br>var 106 600 av totalt 185 000 vuxenstuderande an-<br>tagna inom Kunskapslyftet höstterminen 1997. Det<br>motsvarar 94 000 heltidsstudieplatser på gymnasie-<br>nivå. Två tredjedelar de studerande utgjordes av<br>kvinnor. Knappt hälften av kvinnorna och drygt<br>hälften av männen är under 30 år.</p>
<p>TABELL 2.1 REGERINGENS UTBILDNINGS-<br>SATSNINGAR, ANTAL PLATSER 1997 - 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ACKUMULERAT ANTAL</p></td><td>
<p>HT 1997</p></td><td>
<p>HT1998</p></td><td>
<p>HT 1999</p></td><td>
<p>HT 2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vuxenutbildning inkl,<br>basår och Kvalificerad<br>yrkesutbildning</p></td><td>
<p>101 500</p></td><td>
<p>114 300</p></td><td>
<p>122 800</p></td><td>
<p>130 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkbildning</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>10 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högskola</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>45 000</p></td><td>
<p>60 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>126 500</p></td><td>
<p>154 300</p></td><td>
<p>177 800</p></td><td>
<p>200 000</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: 1997 års Ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150).</p>
<p>Centrala Studiestödsnämnden (CSN) har under<br>första kvartalet 1998 beviljat drygt 77 000 individer<br>särskilt utbildningsbidrag för studier inom Kun-<br>skapslyftet och inom övrig kommunal vuxenutbild-<br>ning. Av dessa uppskattas cirka 80 procent vara<br>arbetslösa. På basis av CSN:s uppskattning av ande-<br>len arbetslösa som uppbär särskilt utbildningsbidrag<sup>2<br></sup>och Skolverkets uppgifter om antalet registrerade<br>elever vid det gymnasiala Kunskapslyftet, torde an-<br>delen arbetslösa inom det gymnasiala Kunskapslyftet<br>uppskattas till 50 - 60 procent<sup>3</sup>.</p>
<p>Kvalificerad yrkesutbildning</p>
<p>Sedan 1996 pågår en försöksverksamhet med efter-<br>gymnasial kvalificerad yrkesutbildning (KY). Rege-</p>
<p><sup>2</sup> Särskilt utbildningsbidrag ges till arbetslösa mellan 25 och 54 år eller till anställda<br>som under studietiden ersätts av en långtidsarbetslös.</p>
<p>Varken kommunerna eller Centrala Studiestödsnämnden särredovisar elever inom<br>det statliga Kunskapslyftet och elever inom kommunal vuxenutbildning, vilket gör<br>det omöjligt att exakt bestämma andelen arbetslösa inom Kunskapslyftet.</p>
<p>ringen föreslog i 1997 års vårproposition att den<br>kvalificerade yrkesutbildningen skulle tillföras ytter-<br>ligare drygt 4 000 platser under 1997 och 1998.<br>Denna utbyggnad sker mot bakgrund av att intresset<br>från såväl arbetslivet som de sökande har varit<br>mycket stort.</p>
<p>Högskolan</p>
<p>Regeringen föreslog i 1997 års vårproposition en ut-<br>ökning av antalet permanenta högskoleplatser med<br>totalt 60 000 till år 2000. Av dessa har 45 000 plat-<br>ser fördelats. Hälften utgörs av utbildning inom den<br>naturvetenskapliga/tekniska sektorn. Vad gäller de<br>15 000 platser som finns kvar att fördela år 2000<br>förutses drygt hälften tillfalla den naturvetenskapli-<br>ga/tekniska sektorn.</p>
<h5>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik</h5>
<p>Regeringens arbetsmarknadspolitik syftar till att<br>effektivisera matchningen mellan arbetssökande och<br>lediga platser och underlättar därmed en ökning av<br>sysselsättningen när konjunkturen nu tar fart.<br>Arbetslinjen är en viktig komponent i en aktiv<br>arbetsmarknadspolitik. Aktiva åtgärder skall sättas in<br>för att motverka långtidsarbetslöshet och öka de<br>arbetslösas anställbarhet.</p>
<p>Konjunkturberoende åtgärder</p>
<p>I takt med att aktivitetsnivån i ekonomin ökade<br>under 1997 ökade också företagens efterfrågan på<br>arbetskraft. Antalet nyanmälda lediga platser ökade<br>med hela 15 procent mellan 1996 och 1997. Det är<br>särskilt inom verkstadsindustrin, utbildningsväsen-<br>det, hälso- och sjukvården samt inom uppdragsverk-<br>samhet såsom data och IT, som en påtaglig uppgång<br>har skett. Mot bakgrund av det förbättrade arbets-<br>marknadsläget och risken för att det uppstår infla-<br>tionsdrivande flaskhalsar till följd av brist på viss<br>yrkeskompetens, har regeringen vidtagit en rad åt-<br>gärder för att anpassa de arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärderna till den ökade efterfrågan på utbildad<br>arbetskraft.</p>
<p>När det gäller arbetsmarknadsutbildning har rege-<br>ringen beslutat att ge ökade resurser till mer kost-<br>samma åtgärder i form av yrkesinriktad utbildning.<br>Denna satsning innebär att andelen personer i<br>arbetsmarknadsutbildning ökar för åren 1998 och<br>1999. Samtidigt minskar volymen för praktikåtgär-<br>der. För att möta den ökade efterfrågan på yrkes-<br>utbildad personal inom IT-området har ett nationellt<br>program för IT-utbildning införts inom ramen för<br>arbetsmarknadsutbildningen. Programmet, som star-<br>tade i december 1997, skall pågå under 1998 och<br>1999 och väntas omfatta totalt 10 000 personer.<br>Målgruppen är främst arbetslösa, men även anställda<br>som har behov av att förnya eller byta<br>arbetsuppgifter kan komma i fråga.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<p>TABELL 2.2 ANTAL PERSONER I KONJUNKTUR-<br>BEROENDE ARBETSMARKNADSPOLITISKA<br>ÅTGÄRDER MARS 1997 OCH MARS 1998</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>MARS 97</p>
<p>MÄN</p></td><td>
<p>MARS 97<br>KVINNOR</p></td><td>
<p>MARS 98</p>
<p>MÄN</p></td><td>
<p>MARS 98<br>KVINNOR</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>1 arbetskraften</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beredskapsarbete</p></td><td>
<p>4016</p></td><td>
<p>2709</p></td><td>
<p>1420</p></td><td>
<p>1017</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekryteringsstöd</p></td><td>
<p>3137</p></td><td>
<p>1608</p></td><td>
<p>670</p></td><td>
<p>290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsvikariat</p></td><td>
<p>1108</p></td><td>
<p>3826</p></td><td>
<p>157</p></td><td>
<p>455</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Starta eget-bidrag</p></td><td>
<p>6899</p></td><td>
<p>4541</p></td><td>
<p>6634</p></td><td>
<p>6203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga tillfälliga arbe-<br>ten (OTA)</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1895</p></td><td>
<p>3727</p></td><td>
<p>3470</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resursarbete</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>910</p></td><td>
<p>3806</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>5027</p></td><td>
<p>3675</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Ej i arbetskraften</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsutbildning</p></td><td>
<p>21147</p></td><td>
<p>21863</p></td><td>
<p>23609</p></td><td>
<p>21192</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslivsutveckling</p></td><td>
<p>30431</p></td><td>
<p>28098</p></td><td>
<p>24944</p></td><td>
<p>22661</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuners ansvar för<br>ungdomar</p></td><td>
<p>6847</p></td><td>
<p>10641</p></td><td>
<p>5822</p></td><td>
<p>9498</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Datortek</p></td><td>
<p>7200</p></td><td>
<p>9654</p></td><td>
<p>6773</p></td><td>
<p>8261</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsplatsintroduktion</p></td><td>
<p>19830</p></td><td>
<p>18946</p></td><td>
<p>14289</p></td><td>
<p>12854</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Yrkesinriktad rehabilite-<br>ring (Ami)</p></td><td>
<p>3786</p></td><td>
<p>3745</p></td><td>
<p>4587</p></td><td>
<p>4460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvecklingsgaranti för<br>ungdomar</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>741</p></td><td>
<p>548</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IT-utbi Idning</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Projektarbete</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa åtgärder</p></td><td>
<p>106394</p></td><td>
<p>107526</p></td><td>
<p>99448</p></td><td>
<p>98467</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>handikappade uppgår till 22 procent och utomnor-<br>diska medborgare till 16 procent av de långtids<br>inskrivna.</p>
<p>Från januari 1997 till januari 1998 har antalet<br>långtidsinskrivna minskat med 20 000 personer.<br>Minskningen förklaras huvudsakligen av deltagande<br>i Kunskapslyftet och den tillfälliga avgångsersätt-<br>ningen för långtidsarbetslösa över 60 år.</p>
<p>DIAGRAM 2.3</p>
<p>Långtidsinskrivna, januari 1997 respektive januari 1998</p>
<p>Antal personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-55.png" style="width:174pt;height:111pt;"/>
<p>Källa: Arbetsmarknadsdepartementet</p>
<p>Under perioden 1992 till 1997 deltog i genomsnitt<br>190 000 personer per år i konjunkturberoende<br>åtgärder, vilket motsvarar 4,4 procent av arbets-<br>kraften. Inte något år var antalet deltagare lägre än<br>160 000. I takt med att konjunkturen vänder uppåt<br>och fler arbetslösa kvinnor och män väljer att<br>komplettera sin utbildning, minskar behovet av de<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Antalet perso-<br>ner i de konjunkturberoende arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna har minskat från 214 000<br>personer i mars 1997 till 198 000 personer i mars<br>1998.</p>
<p>Långtidsinskrivna</p>
<p>Antalet långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingarna,<br>d.v.s. personer som varit kontinuerligt inskrivna i<br>minst två år som arbetslösa eller i arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder, uppgick i januari 1998 till<br>105 000 personer, eller 21 procent av alla inskrivna<br>(se diagram 2.3). Männen utgör 60 procent av de<br>långtidsinskrivna. Under fjärde kvartalet 1997 var<br>drygt hälften av de långtidsinskrivna öppet arbets-<br>lösa. En förhållandevis stor del av de långtidsinskriv-<br>na utgörs av utsatta grupper som arbetshandikappa-<br>de och utomnordiska medborgare. Andelen arbets-</p>
<p>Ungdomsarbetslöshet</p>
<p>Arbetslösheten för ungdomar i åldrarna 20-24 år<br>nådde sin högsta nivå med 21 procent i september<br>1993. Den har därefter minskat och uppgick i janua-<br>ri 1997 till 17 procent och i januari 1998 till 13 pro-<br>cent, 11 procent för kvinnor och 14 procent för män<br>(se diagram 2.4).</p>
<p>Medan den sjunkande arbetslösheten för personer<br>över 25 år till stor del kan tillskrivas satsningen på<br>vuxenutbildning (Kunskapslyftet), har nedgången i<br>arbetslöshet hos de unga sin viktigaste förklaring i<br>den förstärkta satsningen på högskoleutbildning.<br>Dessutom gynnas ungdomarna påtagligt av den för-<br>bättrade konjunkturen.</p>
<p>Ungdomsarbetslösheten angrips genom olika åt-<br>gärder på lokal nivå. Sedan 1995 har kommunerna<br>en möjlighet att ta ett samlat ansvar för arbetslösa<br>ungdomar upp t.o.m. 20 år. Kommunerna anordnar<br>individanpassad praktik eller annan verksamhet i syf-<br>te att underlätta inträdet på arbetsmarknaden<br>eller i reguljär utbildning. Ungdomsstyrelsens utvär-<br>dering från 1997 visade att merparten av ungdomar-<br>na kunnat gå vidare till arbete eller till studier.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<p>DIAGRAM 2.4</p>
<p>Öppen arbetslöshet, ungdomar 20 - 24 år</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-56.png" style="width:173pt;height:119pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>tionella handlingsplaner för sysselsättningen som<br>utarbetas av medlemsstaterna i ett flerårigt perspek-<br>tiv. Varje medlemsstat skall ta hänsyn till samtliga<br>riktlinjer. Det betonas i slutsatserna från toppmötet<br>att ländernas olika förutsättningar när det gäller de<br>problem som tas upp i riktlinjerna kommer att ta sig<br>uttryck i olika lösningar och prioriteringar anpassade<br>till förhållandena i varje land.</p>
<p>Sedan den 1 januari i år har kommunerna en skyl-<br>dighet att garantera en aktiverande åtgärd på heltid<br>för arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-24 år, den s.k.<br>utvecklingsgarantin. Senast inom 100 dagar skall den<br>unge ha getts en utvecklande aktivitet. Arbetsför-<br>medlingen skall tillsammans med den unge utarbeta<br>en individuell handlingsplan som skall bedöma den<br>unges möjligheter att få ett arbete på den reguljära<br>arbetsmarknaden, genomgå en reguljär utbildning<br>eller delta i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.</p>
<h4>3 Sysselsättningssamarbetet</h4>
<h4>inom EU</h4>
<h5>3.1 Bakgrund</h5>
<p>Under 1997 kunde medlemsstaterna enas om det s.k.<br>Amsterdamfördraget som innehåller ett antal föränd-<br>ringar av de fördrag som styr samarbetet inom EU. I<br>Amsterdamfördraget finns en ny avdelning om sys-<br>selsättning som har stora likheter med det förslag<br>som Sverige presenterade i arbetet som föregick<br>antagandet av Amsterdamfördraget. Liksom tidigare<br>ligger huvudansvaret för sysselsättnings- och arbets-<br>marknadspolitiken på de enskilda medlemsstaterna.<br>Fördragsförändringarna innebär ett ökat erfaren-<br>hetsutbyte mellan länderna liksom jämförelser av ut-<br>vecklingen på arbetsmarknaden. Samordnings- och<br>övervakningsförfarandet har stärkts och rådet kan<br>lämna rekommendationer till enskilda medlemssta-<br>ter. Vid toppmötet om sysselsättning i Luxemburg i<br>november 1997 antogs slutsatser om riktlinjer för<br>sysselsättningen och i december 1997 antogs syssel-<br>sätmingsriktlinjerna av rådet.</p>
<p>1 slutsatserna från toppmötet utvecklas också<br>synen på den procedur för samordning och övervak-<br>ning som Amsterdamfördraget och sysselsättnings-<br>riktlinjerna innebär. Riktlinjerna skall infogas i na-</p>
<h5>3.2 Riktlinjerna för sysselsättning</h5>
<p>EU:s sysselsättningsriktlinjer är indelade i fyra<br>huvudområden; att förbättra anställbarheten, att<br>utveckla företagarandan, att uppmuntra företagens<br>och de anställdas anpassningsförmåga och att stärka<br>jämställdhetspolitiken. Inom varje huvudområde<br>finns ett antal riktlinjer som anger vad länderna bör<br>göra och i vissa fall finns konkreta mål som länderna<br>skall sträva efter att uppnå.</p>
<p>Regeringen konstaterar i den svenska handlings-<br>planen att regeringens sysselsättningspolitik ligger väl<br>i linje med riktlinjernas rekommendationer. Rege-<br>ringen välkomnar särskilt att jämställdhetspolitiken<br>är ett eget huvudområde. Vidare delar regeringen till<br>fullo riktlinjernas inriktning på att arbetskraftens<br>anställbarhet måste främjas genom att aktiva åtgär-<br>der, med betoning på utbildning och kompetensut-<br>veckling, prioriteras framför passivt kontantstöd.</p>
<p>Sverige uppfyller i de flesta fall de mål och inten-<br>tioner som riktlinjerna ger uttryck för. I flera fall är<br>regeringens ambition mer långtgående än vad rikt-<br>linjerna anger.</p>
<p>Sveriges handlingsplan för sysselsättning ingår<br>som bilaga 4 i den ekonomiska vårpropositionen.</p>
<h4>4 Regeringens förslag i 1998 års<br>ekonomiska vårproposition</h4>
<p>Sverige befinner sig nu i en period av god ekonomisk<br>tillväxt. Sedan sommaren 1997 har den öppna<br>arbetslösheten sjunkit kraftigt och uppgick i februari<br>i år till 6,7 procent.</p>
<p>Den goda tillväxten väntas bestå de närmaste<br>åren, vilket kommer att bidra till en ökad sysselsätt-<br>ning i den privata sektorn. De redan beslutade till-<br>skotten till kommunerna har bidragit till att stabili<br>sera sysselsättningen inom kommuner och landsting.</p>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen presenterar<br>regeringen hur dess sysselsättnings- och tillväxt-<br>strategi vidareutvecklas inom sex områden av central<br>betydelse för Sveriges framtid och välfärd. Det<br>handlar om ytterligare satsningar på utbildning, om<br>att främja informationsteknologi, att främja ekolo-<br>gisk hållbarhet, att främja företagande, att stärka Eu-</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<p>ropasamarbetet samt att arbeta för ett Sverige för al-<br>la.</p>
<p>Dessutom föreslår regeringen att kommunerna<br>tillförs ytterligare resurser samt att vissa förändringar<br>görs inom arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>De åtgärder som regeringen föreslår kommer att<br>ytterligare förstärka den positiva utveckling på ar-<br>betsmarknaden som förutspås för de kommande<br>åren.</p>
<p>infrastruktur och lokala investeringsprojekt i landets<br>kommuner. En miljard kronor har avsatts till ett<br>femårigt program för ekologiskt hållbar samhälls-<br>utveckling. Programmet avser i första hand krets-<br>loppsanpassning av befintlig bebyggelse och infra-<br>struktur.</p>
<p>Hittills har regeringen avsatt 5,4 miljarder för de<br>lokala investeringsprogrammen för att främja ekolo-<br>giskt hållbar utveckling. Gensvaret från landets<br>kommuner har varit stort. Regeringen föreslår därför<br>att stödet förlängs med ett år. Därmed utökas stödet<br>med 2 miljarder kronor för år 2001.</p>
<h5>4.1 Kunskap och kompetens</h5>
<p>Inom vuxenutbildningen tillkommer enligt tidigare<br>beslut 140 000 platser under perioden 1997 - 2000.<br>Ett särskilt utbildningsbidrag i nivå med arbetslöshet-<br>sersättningen infördes hösten 1997 för det första stu-<br>dieåret. För att möjliggöra ett fortsatt brett deltagan-<br>de ges under läsåret 1998/99 en möjlighet att studera<br>på det särskilda utbildningsbidraget ett andra år.</p>
<p>En försöksverksamhet med kvalificerad yrkesut-<br>bildning inleddes 1996. Försöksverksamheten för-<br>längs nu till och med år 2001 och antalet platser ut-<br>ökas med drygt 30 procent.</p>
<p>Regeringen avser att genomföra ett tio-<br>punktsprogram för kvalitet och likvärdighet i skolan.<br>Bland annat kommer krav på kvalitetsförbättringar<br>att ställas. Vidare görs insatser för att stärka under-<br>visningen i naturvetenskap och teknik. Ett nationellt<br>handlingsprogram för att stimulera IT-användning i<br>skolan skall presenteras.</p>
<h5>4.2 Delaktighet i informationssamhället</h5>
<p>I den nya informationstekniken ligger stora möjlighe-<br>ter till förändring. Här finns både tillväxtpotential<br>för samhället som helhet och utsikter att nå ökad<br>effektivitet, en bekvämare vardag och ett bättre liv.</p>
<p>Regeringen har satsat cirka 1,3 miljarder kronor<br>under perioden 1997 - 1999 på ett nationellt pro-<br>gram för IT-utbildning. Programmet är ett resultat av<br>en överenskommelse mellan regeringen, Industriför-<br>bundet och företrädare för IT-företagen (se avsnitt<br>2.5.2).</p>
<p>Regeringen föreslår att ytterligare 1,8 miljarder<br>kronor avsätts under perioden 1999 - 2001 för<br>särskilda åtgärder varvid tyngdpunkten bör läggas på<br>skolan.</p>
<h5>4.3 Hållbara Sverige</h5>
<p>Under de kommande åren stimuleras teknisk utveck-<br>ling och tillkomsten av nya arbeten genom att 12,5<br>miljarder kronor satsas på energiinvesteringar,</p>
<h5>4.4 Företagande</h5>
<p>Den gynnsamma utvecklingen av de offentliga finan-<br>serna möjliggör nu ytterligare - finansierade - skatte-<br>sänkningar och åtgärder för ökad tillgång på risk-<br>kapital. Sammanlagt föreslår regeringen att cirka 2<br>miljarder kronor per år avsätts för dessa ändamål<br>under perioden 1999 - 2001.</p>
<p>För ägare till onoterade bolag utökas den andel<br>utdelningar och reavinster som undantas från be-<br>skattning. För de som äger aktier i onoterade bolag<br>utvidgas möjligheterna att kvitta reaförluster på des-<br>sa aktier. Kvittning medges även mot reavinster i<br>marknadsnoterade aktier och andelar i värdepap-<br>persfonder.</p>
<p>Skatten på reklamtrycksaker avskaffas, liksom den<br>särskilda fastighetsskatten på vattenkraftverk. Det<br>senare innebär en lättnad främst för den elintensiva<br>industrin.</p>
<p>Många nya teknikbaserade företag och andra<br>småföretag med betydande tillväxtpotential saknar<br>finansiella resurser för att tillvarata sina utvecklings-<br>möjligheter. Staten kompletterar riskkapitalmarkna-<br>den genom att tillhandahålla så kallat såddkapital<br>genom NUTEK. I vårpropositionen föreslås att re-<br>surserna utökas med 50 miljoner kronor per år.</p>
<p>En väl fungerande konkurrens är viktig för svensk<br>ekonomi och svenskt näringsliv. Regeringen avser att<br>återkomma till riksdagen med en redogörelse för<br>konkurrenspolitikens framtida inriktning. I regering-<br>ens arbete ingår bland annat åtgärder för ompröv-<br>ning av regelverk och begränsningar av krångel och<br>byråkrati. Det skall bli lättare att registrera företag.<br>Målet är att endast en blankett och en myndighets-<br>kontakt skall behövas. Myndigheternas handlägg-<br>ningstider skall förkortas med 25 procent i särskilt<br>utvalda ärenden. Uppgiftsbördan för företagen skall<br>minskas. Företagens hantering av tullfrågor skall för-<br>enklas ytterligare. Detta har stor betydelse särskilt för<br>de mindre företagens konkurrensförmåga och vilja<br>till etablering och tillväxt.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<h5>4.5 Europeiskt samarbete</h5>
<p>Sverige har varit medlem i EU i drygt tre år. Under<br>denna tid har EU:s samarbete fördjupats, inte minst<br>genom de gemensamma ansträngningarna för att öka<br>sysselsättningen. En väsentlig del av EU:s arbete är<br>nu inriktat på att inlemma nya medlemmar i<br>gemenskapen.</p>
<p>Regeringen föreslår nu ett nytt treårigt program<br>för utvecklingssamarbete. Programmet skall bidra till<br>ett gott grannskap i Östersjöregionen och ett dyna-<br>miskt och demokratiskt integrerat Europa. Samarbe-<br>tet inriktas på att stödja Estlands, Lettlands, Litauens<br>och Polens medlemskap i EU samt att ytterligare in-<br>tegrera Ryssland och Ukraina i den europeiska sam-<br>arbetsstrukturen.</p>
<p>För att lyfta fram Östersjöregionens betydelse för<br>tillväxt och sysselsättning, inte minst i Sverige, har<br>tidigare sammanlagt en miljard kronor avsatts.<br>Medlen används inom områdena energi, miljö, infra-<br>struktur, kunskapsöverföring och svensk export-<br>industri. Regeringen föreslår nu att verksamheten<br>förlängs genom att medel anslås för de kommande<br>tre åren. Regeringen strävar bland annat efter att<br>uppnå ökat deltagande i Östersjöhandeln av de små<br>och medelstora företagen.</p>
<p>Svenska företag ges stöd till att utnyttja marknads-<br>och handelsmöjligheterna i det nya framväxande Eu-<br>ropa bland annat genom insatser för småföretagen,<br>förstärkt exportfrämjarorganisation i Sverige och åt-<br>gärder för att ta tillvara invandrares speciella land-<br>och språkkunskaper.</p>
<p>nivån höjs ytterligare 4 miljarder kronor 1999 och<br>sedan ytterligare 4 miljarder år 2000, så att det totala<br>resurstillskottet år 2000 uppgår till 16 miljarder kro-<br>nor. Regeringen föreslår nu att utöver dessa medel,<br>ytterligare 4 miljarder per år tillförs kommunerna<br>från och med 1998. De nya resurserna skall använ-<br>das till att stärka kvaliteten i skola, vård och omsorg<br>och får positiva effekter på sysselsättningen inom<br>dessa områden.</p>
<h5>4.6 Ett Sverige för alla</h5>
<p>Invandrare och svenskar med invandrarbakgrund har<br>i dag inte samma möjligheter på arbetsmarknaden<br>som andra. För att vända utvecklingen, minska seg-<br>regationen och att uppnå de integrationspolitiska<br>målen, föreslår regeringen ett resurstillskott för dessa<br>ändamål under de kommande tre åren. Av central<br>betydelse är åtgärder för att förbättra kunskaperna i<br>det svenska språket, skapa lika villkor på arbets-<br>marknaden och att få till stånd en varaktig förbätt-<br>ring av situationen i utsatta bostadsområden där en<br>stor andel av invånarna har invandrarbakgrund.</p>
<p>Regeringen kommer under våren dessutom att<br>lämna förslag till en skärpning av lagen mot etnisk<br>diskriminering.</p>
<h5>4.7 Skola, vård och omsorg</h5>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat om resurstillskott till<br>kommunerna på sammanlagt 8 miljarder kronor i år.<br>Vidare föreslogs i budgetpropositionen för 1998 att</p>
<h5>4.8 Arbetsmarknadspolitik</h5>
<p>Möjligheten till generationsväxling har hittills ut-<br>nyttjats i ringa utsträckning, varför regeringen funnit<br>det nödvändigt att justera villkoren för åtgärden.<br>Även personer som haft kortare anställning eller del-<br>tagit i arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan att deras<br>ställning på arbetsmarknaden stärkts, skall kunna<br>anvisas. För personer som inte fyllt 25 år kan anvis-<br>ning till generationsväxling göras under den enda<br>förutsättningen att individen varit anmäld som<br>arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen<br>under minst 30 dagar. Slutligen skall det i vissa fall<br>vara möjligt för arbetsgivaren att visstidsanställa<br>eller provanställa dessa personer i stället för att tills-<br>vidareanställa dem.</p>
<p>Arbetslösa personer har möjlighet att anvisas<br>resursarbete, vilket innebär att den arbetslöse under<br>90 procent av heltid deltar i kompetenshöj ande arbe-<br>te hos en arbetsgivare och under den återstående<br>arbetstiden deltar i kompetensutveckling och aktivt<br>arbetssökande. I syfte att öka möjligheten att komma<br>in på den reguljära arbetsmarknaden skall personen i<br>resursarbete erbjudas alla lämpliga kortare<br>vikariat som uppstår på arbetsplatsen och vid vikari-<br>atstjänst erhålla avtalsenlig lön. Åtgärden har på<br>grund av risken för undanträngningseffekter hittills<br>förbehållits den offentliga sektorn, men från och med<br>den 1 juli 1998 får verksamheter som kommuner<br>upphandlar på entreprenad samt stiftelser och<br>friskolor anvisa resursarbete. Dessutom kommer<br>resursarbete att beviljas även under år 1999, då åt-<br>gärden anses vara särskilt lämpad för deltidsarbetslö-<br>sa inom vård och omsorg.</p>
<p>Sedan budgetåret 1993/94 pågår en försöksverk-<br>samhet med särskilt introduktions- och uppföljnings-<br>stöd (SIUS) till mycket gravt funktionshindrade indi-<br>vider. Stödet är särskilt riktat till psykiskt och<br>intellektuellt arbetshandikappade och syftar till att<br>den funktionshindrade skall finna och behålla en<br>anställning. Regeringen bedömer att den hittills<br>genomförda försöksverksamheten fungerat väl och<br>att åtgärden därför bör permanentas.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 3</p>
<h4>5 Tillväxt, sysselsättning och</h4>
<h4>arbetslöshet fram till år 2001</h4>
<h5>5.1 Den ekonomiska utvecklingen</h5>
<p>Den svenska ekonomin befinner sig i en stabil upp-<br>gångsfas. Den internationella konjunkturen förstärk-<br>tes redan 1996 genom en begynnande uppgång i EU-<br>länderna parat med en fortsatt tillväxt i USA. I Sveri-<br>ge förstärktes konjunkturen under 1997 med en<br>stark BNP-tillväxt under framför allt det andra halv-<br>året. En ökad inhemsk efterfrågan, men även en fort-<br>satt god exportefterfrågan, bidrar till att BNP-<br>tillväxten kan förväntas uppgå till 3,0 procent i år.<br>Den ekonomiska tillväxten bedöms vara fortsatt god<br>även under 1999 och år 2000, med en tillväxt på 3,1<br>respektive 3,4 procent.</p>
<p>Tillväxten kommer att leda till ytterligare förbätt-<br>ringar av de offentliga finanserna, och för de kom-<br>mande åren beräknas de offentliga finanserna visa<br>överskott varje enskilt år. Prisutvecklingen förväntas<br>vara fortsatt stabil och inflationsmålet kommer att<br>uppfyllas också de kommande åren. Sunda offentliga<br>finanser och stabila priser bidrar till att räntorna blir<br>fortsatt låga de närmaste åren, något som i sin tur<br>främjar investeringar.</p>
<p>TABELL 5.1 NYCKELTAL 1997 -2001</p>
<p>väntas fortsätta öka under 1998 och 1999 i takt med<br>att den privata konsumtionen och industriinveste-<br>ringarna ökar. Även under åren 2000 och 2001 drivs<br>en ökad sysselsättning. Efterfrågan på privata tjänster<br>väntas fortsätta öka under 1998 och 1999 i takt med<br>att den privata konsumtionen och industri-<br>investeringarna ökar. Även under åren 2000 och<br>2001 drivs tillväxten huvudsakligen av privat kon-<br>sumtion och bruttoinvesteringar, varvid en fortsatt<br>ökning av sysselsättningen i privat sektor är att<br>vänta. En viss uppgång i den offentliga sysselsätt-<br>ningen sker också, främst till följd av de höjda stats-<br>bidragen till kommuner och landsting.</p>
<p>De löneavtal som hittills slutits under 1998 inger<br>också förhoppningar om att lönebildningen inte skall<br>utgöra ett hinder för en ökning av sysselsättningen.<br>Lönerna förväntas öka med i genomsnitt 3 procent<br>per år de närmaste åren.</p>
<p>Sammantaget medför en god tillväxt och måttliga<br>löneökningar att sysselsättningen i år beräknas öka<br>med 1 procent och under 1999 och år 2000 med yt-<br>terligare 1,5 respektive 2 procent. Den ökade syssel-<br>sättningen i kombination med en fortsatt satsning på<br>utbildning inom Kunskapslyftet och högskolan gör<br>att den öppna arbetslösheten kommer att sjunka suc-<br>cessivt ner till i genomsnitt 4,4 procent år 2000.<br>Målet om en öppen arbetslöshet på 4 procent beräk-<br>nas uppnås i slutet av år 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arb.pol. åtgärder</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontantlön per timme</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Den öppna arbetslösheten och personer i åtgärder redovisas i pro-<br>cent av arbetskraften. Finansiellt sparande är uttryckt som andel av BNP.<br>Årlig procentuell förändring redovisas för antal sysselsatta, löner, KPI och<br>BNP.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<h5>5.2 Arbetsmarknaden</h5>
<p>Under de närmaste åren väntas en god utveckling på<br>arbetsmarknaden med stigande sysselsättning och<br>minskande arbetslöshet. Antalet nyanmälda lediga<br>platser har historiskt sett varit en bra indikator på en<br>uppgång i sysselsättningen. Under 1997 ökade de<br>nyanmälda lediga platserna. De lediga platserna öka-<br>de i de flesta branscher med undantag för jord- och<br>skogsbruk samt inom byggnadsverksamhet. En stor<br>del av ökningen har kommit i den offentliga sektorn.</p>
<p>För 1998 beräknas emellertid en högre aktivitets-<br>nivå inom byggnadsverksamhet vilket väntas leda till<br>en ökad sysselsättning. Efterfrågan på privata tjänster</p>
<p>12</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Nationell handlingsplan<br>för sysselsättning</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Svensk sysselsättningspolitik: Inriktning och prioriteringar.......4</p>
<p>1.1 Svensk ekonomi och arbetsmarknad........................4</p>
<p>1.2 Amsterdamfördraget stärker sysselsättnings-</p>
<p>samarbetet...............................................................5</p>
<p>1.3 Regeringens politik för ökad sysselsättning..............5</p>
<p>1.3.1 Politikens inriktning.................................................5</p>
<p>1.3.2 Nya initiativ.............................................................7</p>
<p>1.4 1998 års sysselsättningsriktlinjer och Sveriges</p>
<p>prioriteringar...........................................................9</p>
<p>2 Riktlinjer för sysselsättningen för år 1998...............................11</p>
<p>I Att förbättra anställbarbeten.................................11</p>
<p>2.1 Att angripa ungdomsarbetslösheten och förebygga</p>
<p>långtidsarbetslöshet...............................................11</p>
<p>2.2 Från passiva till aktiva åtgärder.............................12</p>
<p>2.3 Att uppmuntra utvecklingen av en metod för</p>
<p>partnerskap............................................................13</p>
<p>2.4 Underlätta övergången från skola till arbete..........14</p>
<p>II Att utveckla företagarandan..................................15</p>
<p>2.5 Att göra det lättare att starta och driva företag......15</p>
<p>2.6 Att utnyttja möjligheterna att skapa nya</p>
<p>arbetstillfällen.......................................................16</p>
<p>2.7 Skatter och sysselsättning.......................................17</p>
<p>III Att uppmuntra företagens och de anställdas</p>
<p>anpassningsförmåga...............................................18</p>
<p>2.8 Att modernisera arbetsorganisationen....................18</p>
<p>2.9 Att stödja företagens anpassningsförmåga.............19</p>
<p>IV Att stärka jämställdhetspolitiken...........................19</p>
<p>2.10 Att angripa diskriminering mellan män och</p>
<p>kvinnor..................................................................19</p>
<p>2.11 Att förena yrkesliv och familjeliv...........................20</p>
<p>2.12 Att underlätta återinträde i yrkeslivet....................21</p>
<p>2.13 Att främja funktionshindrade personers inträde i</p>
<p>yrkeslivet...............................................................21</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<h3>Nationell handlingsplan för sysselsättning</h3>
<h4>1 Svensk sysselsättningspolitik:</h4>
<h4>Inriktning och prioriteringar</h4>
<h5>1.1 Svensk ekonomi och arbetsmarknad</h5>
<p>Svensk ekonomi befinner sig i en stabil uppgångsfas.<br>BNP-tillväxten har under perioden 1994-97 i genom-<br>snitt uppgått till 2,6 procent per år. Tillväxten väntas<br>bli 3,0 procent i år och 3,1 respektive 3,4 procent<br>åren 1999 och 2000. Det finns tydliga tecken på ett<br>förbättrat läge på arbetsmarknaden. Arbetslösheten<br>har sjunkit kontinuerligt sedan sommaren 1997. Den<br>öppna arbetslösheten har på ett år minskat med<br>drygt två procentenheter och uppgick i februari 1998<br>till 6,7 procent. I regeringens prognos förutses att<br>sysselsättningen ökar med 1,0 procent i år och med<br>sammanlagt ytterligare 3,5 procent åren 1999 och<br>2000. Den öppna arbetslösheten beräknas minska till</p>
<p>5,7 procent 1999. Med de åtgärder regeringen före-<br>slår bedöms målet 4 procents öppen arbetslöshet<br>kunna nås mot slutet av år 2000. De löneavtal som<br>hittills slutits under 1998 inger också förhoppningar<br>om att lönebildningen inte skall utgöra ett hinder för<br>en fortsatt ökning av sysselsättningen och en minsk-<br>ning av arbetslösheten.</p>
<p>TABELL 1.1</p>
<p>NYCKELTAL 1997 - 2001</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet</p></td><td>
<p>8.0</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Åtgärder</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontantlön per timme</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>3.0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>2.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande,</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>offentlig sektor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Den öppna arbetslösheten och personer i åtgärder redovisas i pro-<br>cent av arbetskraften. Årlig procentuell förändring redovisas för antal sys-<br>selsatta, löner, KPI och BNP. Finansiellt sparande redovisas som andel av<br>BNP.</p>
<p>Den politik som lades fast 1994 fullföljs. Den eko-<br>nomiska politiken är inriktad på att främja hög till-<br>växt, ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.<br>Grunden är att vidmakthålla makroekonomisk sta-<br>bilitet genom sunda offentliga finanser och stabila<br>priser. Detta är en nödvändig förutsättning för en<br>långsiktigt hållbar tillväxt och därmed en hög syssel-<br>sättning. Den stabilitetsinriktade politiken komplet-<br>teras med strukturella insatser. Dit hör en aktiv ar-<br>betsmarknadspolitik som motverkar passivisering,<br>upprätthåller de arbetslösas anställbarhet och främ-<br>jar en väl fungerande arbetsmarknad. Ett andra vä-<br>sentligt element är förstärkta insatser på alla nivåer i<br>utbildningssystemet för att möta de krav på högre<br>kompetens och kvalificerade yrkeskunskaper som<br>den moderna arbetsmarknaden ställer. Ett tredje in-<br>slag är insatser för att främja företagande, inte minst<br>i små och medelstora företag, och för att skapa ett<br>gott näringslivsklimat.</p>
<p>Den förda politiken har i många avseenden varit<br>framgångsrik. De offentliga finanserna har förbätt-<br>rats markant, från ett underskott motsvarande</p>
<p>10,3 procent av BNP 1994 till ett överskott i år. In-<br>flationsförväntningarna har brutits och inflationen<br>har stabiliserats på en låg nivå i linje med inflations-<br>målet på 2 procent. Räntorna har sjunkit. Bytesba-<br>lansen visar överskott. BNP-tillväxten tar nu fart från<br>en god genomsnittlig nivå de senaste åren. Arbets-<br>marknadsläget förbättras. Men fortfarande återstår<br>stora utmaningar för sysselsättningspolitiken.</p>
<p>Arbetslösheten är fortfarande oacceptabelt hög.<br>Sysselsättningsgraden, som tidigare var en av de hög-<br>sta i världen, har fallit från drygt 80 procent i slutet<br>av 1980-talet till cirka 70 procent idag. Sysselsätt-<br>ningsgraden bland funktionshindrade är betydligt<br>lägre än för befolkningen i övrigt.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>DIAGRAM 1.1</p>
<p>Öppen arbetslöshet, 1990-2001</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-57.png" style="width:172pt;height:113pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Arbetslösheten har slagit hårt mot nytillträdande och<br>yngre arbetskraft. Invandrarnas arbetsmarknadssitu-<br>ation har försämrats dramatiskt under 1990-talet.<br>Flera grupper har betydande problem att få en fast<br>förankring på arbetsmarknaden. De riskerar att stå<br>utanför den reguljära arbetsmarknaden under långa<br>perioder. Bland dessa grupper återfinns många in-<br>vandrare, funktionshindrade, ungdomar och perso-<br>ner med låg utbildning.</p>
<p>Arbetslösheten är markant högre bland personer<br>med låg utbildning än bland högutbildade. Det finns<br>en tydlig tendens till ökade kompetenskrav i efterfrå-<br>gan på arbetskraft.</p>
<p>Ökningen av antalet arbetslösa under 1990-talet<br>har åtföljts av längre arbetslöshetstider. Den aktiva<br>arbetsmarknadspolitiken är en förklaring till att den<br>svenska långtidsarbetslösheten trots allt är låg vid en<br>internationell jämförelse.</p>
<p>1 likhet med den Europeiska unionens övriga<br>medlemsstater står Sverige således inför en betydande<br>utmaning: att öka sysselsättningen och att komma<br>tillrätta med den alltför höga arbetslösheten.</p>
<p>lemsstaterna uppmanades att under 1998 lägga fram<br>en första nationell handlingsplan för sysselsättning.<br>En första avstämning av medlemsstaternas hand-<br>lingsplaner kommer att göras vid Europeiska rådets<br>möte i Cardiff i juni 1998.</p>
<p>Sysselsättningsriktlinjema skall skapa bättre förut-<br>sättningar för ett mer samlat och samordnat ageran-<br>de inom EU för att uppnå målet om en hög syssel-<br>sättningsnivå. Huvudansvaret för genomförandet av<br>sysselsättningspolitiken och dess konkreta utform-<br>ning ligger dock fortfarande på medlemsstaterna.<br>Gemenskapen skall uppmuntra samarbete mellan<br>medlemsstaterna samtidigt som de enskilda med-<br>lemsstaternas befogenheter skall respekteras.</p>
<p>Sysselsättningsriktlinjema skall stämma överens<br>med de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas<br>och gemenskapens ekonomiska politik under artikel</p>
<p>103.2 i EG-fördraget. Sysselsättningsriktlinjema mås-<br>te därför vara förenliga med en fortsatt ansvarsfull<br>finanspolitik och återhållsamhet i de offentliga utgif-<br>terna. För svensk del innebär detta att ökade offent-<br>liga utgifter som kan föranledas av genomförandet av<br>sysselsättningsriktlinjema skall finansieras genom<br>omprioriteringar inom befintliga ramar.</p>
<p>Medlemsstaterna skall i handlingsplaner redovisa<br>hur riktlinjerna omsätts i nationella åtgärder. I hand-<br>lingsplanerna skall medlemsstaterna ta ställning till<br>samtliga riktlinjer. I resolutionen om sysselsättnings-<br>riktlinjerna betonas att medlemsstaternas olika förut-<br>sättningar när det gäller de problem som tas upp i<br>riktlinjerna kommer att ta sig uttryck i olika lösning-<br>ar och prioriteringar anpassade till förhållandena i<br>varje medlemsstat. För Sverige, vars sysselsättnings-<br>politik ligger väl i linje med riktlinjerna, handlar det<br>om att redovisa hur den sysselsättningspolitik som<br>bedrivs omsätter riktlinjerna i nationella åtgärder.<br>Behovet av nya initiativ och åtgärder bör bedömas i<br>ljuset av sysselsättningsriktlinjema, utvecklingen på<br>arbetsmarknaden och målet om en halverad arbets-<br>löshet.</p>
<h5>1.2 Amsterdamfördraget stärker<br>sysselsättningssamarbetet</h5>
<p>Genom Europeiska rådets möte i Amsterdam i juni<br>1997 har kampen mot arbetslösheten mer än någon-<br>sin tidigare förts upp som högsta prioritet i EU-<br>samarbetet. Införandet av en särskild avdelning om<br>sysselsättning i Amsterdamfördraget var ett viktigt<br>svenskt förhandlingsmål i regeringskonferensen.<br>Medlemsstaternas samarbete på sysselsättningsom-<br>rådet ges en fastare grund genom att främjandet av<br>en hög sysselsättningsnivå blir ett uttryckligt mål för<br>EU. Kampen mot arbetslösheten garanteras fortsatt<br>prioritet också i ett långsiktigt perspektiv.</p>
<p>Europeiska rådets möte i Luxemburg i november<br>1997 antog riktlinjer för sysselsättningen för 1998,<br>vilka fastställdes av rådet i december 1997. Med-</p>
<h5>1.3 Regeringens politik för ökad<br>sysselsättning</h5>
<h5>1.3.1 Politikens inriktning</h5>
<p>Det övergripande målet för regeringens sysselsätt-<br>ningspolitik är att minska arbetslösheten genom en<br>varaktigt högre sysselsättning. Den öppna arbetslös-<br>heten skall halveras till 4 procent år 2000. På lång<br>sikt är målet full sysselsättning.</p>
<p>Regeringens sysselsättningspolitik bygger på fem<br>grundstenar:</p>
<p>- Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen ge-<br>nom att fler människor får arbete eller utbildning<br>som ger ökade möjligheter till arbete.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>- Huvuddelen av sysselsättningsökningen de kom-<br>mande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>- I den offentliga sektorn skall verksamheter priori-<br>teras framför transfereringar. Skolan, vården och<br>omsorgen utgör kärnan i välfärden.</p>
<p>- Det krävs en bättre fungerande lönebildning för<br>att arbetslösheten skall kunna halveras.</p>
<p>- De offentliga finanserna skall vara sunda och pri-<br>serna stabila.</p>
<p>Jämställdhet mellan könen är ett av de övergripande<br>målen för regeringens sysselsättningspolitik. Sverige<br>har en jämförelsevis hög sysselsättningsgrad för både<br>kvinnor och män. Det är resultatet av en medveten<br>politik för att främja kvinnors och mäns lika rätt till<br>arbete. Särskilt viktiga faktorer för att uppnå den hö-<br>ga sysselsättningen är de insatser som görs för en<br>lättillgänglig barn- och äldreomsorg, betald föräld-<br>raledighet och ett inkomstskattesystem som har indi-<br>vider som minsta enhet liksom jämnare fördelning av<br>politisk makt mellan kvinnor och män. Insatser görs<br>också för att skapa lika möjligheter på arbetsmark-<br>naden för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.</p>
<p>Den svenska sysselsättningspolitiken är en integre-<br>rad del av den ekonomiska politiken. Politikens in-<br>riktning på makroekonomisk stabilitet - sunda of-<br>fentliga finanser och stabila priser - skapar<br>förutsättningar för en långsiktigt hög tillväxt och en<br>varaktig sysselsättningsökning. Arbetet med att sane-<br>ra de offentliga finanserna har resulterat i en omfat-<br>tande och snabb konsolidering, som skapat utrymme<br>för låga räntor och stärkt förtroendet för den eko-<br>nomiska politiken. Båda dessa faktorer har en stor<br>betydelse för företagens vilja att investera och hus-<br>hållens beslut om konsumtion, arbete och utbildning.<br>Genom saneringen av de offentliga finanserna har<br>utrymme skapats som gjort det möjligt för regeringen<br>att tillföra kommunerna extra resurser för att upp-<br>rätthålla kvaliteten inom skola, vård och omsorg.<br>Därmed kommer också den offentliga sysselsättning-<br>en att stabiliseras under de kommande åren.</p>
<p>Den tekniska utvecklingen och den ökade interna-<br>tionella integrationen ökar efterfrågan på välutbildad<br>arbetskraft samtidigt som sysselsättningsmöjligheter-<br>na för lågutbildad och lågkvalificerad arbetskraft<br>minskar. Nya och kvalificerade arbetsuppgifter som<br>förutsätter högskoleutbildning tillkommer. En av<br>grundstenarna i regeringens sysselsättningspolitik är<br>därför en konsekvent satsning på utbildning och<br>kompetensutveckling på alla nivåer, vilket ger goda<br>förutsättningar för att långsiktigt öka sysselsättning-<br>en. Kontinuerlig kompetensutveckling, både genom<br>det dagliga arbetet och i form av utbildningsinsatser,<br>i kombination med en flexibel arbetsorganisation, är<br>viktiga förutsättningar för framgångsrika företag.<br>Regeringens mycket omfattande satsningar på regul-<br>jär utbildning, arbetsmarknadsutbildning och kom-<br>petensutveckling i arbetslivet har bland annat som</p>
<p>syfte att motverka att den arbetslöses kunskaper och<br>yrkesfärdigheter förloras under tiden i arbetslöshet.<br>Utbyggnaden av högskolan med 60 000 permanenta<br>platser de kommande åren skapar möjlighet för fler,<br>såväl arbetslösa som andra, att skaffa sig en utbild-<br>ning för att möta arbetsmarknadens behov av välut-<br>bildade.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken är en annan viktig kom-<br>ponent i regeringens sysselsättningspolitik. Den byg-<br>ger vidare på en svensk tradition av åtgärder som<br>främjar aktivitet och motverkar passivt bidragsbero-<br>ende. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har en<br>central uppgift när det gäller att förhindra utslagning<br>och verka för goda drivkrafter att söka arbete eller<br>ägna sig åt utbildning. Arbetet med att förbättra ar-<br>betsmarknadens funktionssätt och bibehålla de ar-<br>betslösas anställbarhet skall intensifieras och effekti-<br>viseras. Arbetsmarknadspolitiken bygger på följande<br>principer:</p>
<p>- Arbetsmarknadspolitikens främsta uppgift är att<br>se till att lediga platser tillsätts snabbt och effek-<br>tivt.</p>
<p>- Aktiva åtgärder prioriteras framför passivt kon-<br>tantstöd.</p>
<p>- De arbetslösa skall stå till arbetsmarknadens för-<br>fogande samt ha de förutsättningar och kunska-<br>per som krävs för att ta de jobb som erbjuds.</p>
<p>- Arbetsmarknadspolitiken skall bidra till yrkes-<br>mässig och geografisk rörlighet. Genom ökade<br>satsningar på utbildning och kompetensutveck-<br>ling skall den arbetslöse ges möjligheter att få<br>jobb i nya sektorer eller i sektorer där efterfrågan<br>på arbetskraft ökar.</p>
<p>- Personer som har särskilt svårt att få arbete och<br>som därmed riskerar att bli långtidsinskrivna<br>skall prioriteras. Bland dessa finns många funk-<br>tionshindrade, invandrare och ungdomar.</p>
<p>- En hög subventionsgrad i de arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärderna kan vara berättigad under förut-<br>sättning att ordinarie arbetstillfällen inte trängs<br>undan.</p>
<p>- Arbetsmarknadspolitiken skall genomsyras av ett<br>jämställdhetsperspektiv. Åtgärderna skall bidra<br>till att könsuppdelningen på arbetsmarknaden<br>bryts.</p>
<p>- Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställ-<br>ningsförsäkring och inte en permanent försörj-<br>ning.</p>
<p>Det är av stor vikt, i den konjunkturuppgång som<br>Sverige för närvarande befinner sig i, att söka mot-<br>verka uppkomsten av inflationsdrivande flaskhalsar.<br>Åtgärderna skall de kommande åren i högre grad in-<br>riktas på områden där bristsituationer kan uppkom-<br>ma. Genom att individuella handlingsplaner upprät-<br>tas för varje enskild arbetslös skall åtgärderna i</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>största möjliga utsträckning anpassas till individens<br>önskemål om framtida arbetsuppgifter och till ar-<br>betsmarknadens efterfrågan på yrkeskunskap.</p>
<p>Merparten av sysselsättningsökningen de kom-<br>mande åren bör ske i den privata sektorn. En expan-<br>sion av det privata näringslivet innebär en förstärk-<br>ning av de offentliga finanserna och bidrar därmed<br>till att stärka hela ekonomin. För att åstadkomma en<br>sysselsättningsökning i den privata sektorn krävs go-<br>da förutsättningar för företag och företagande. Sveri-<br>ge har ett gott företagsklimat. Icke desto mindre är<br>det en angelägen uppgift att identifiera och lösa pro-<br>blem som kan begränsa en ytterligare tillväxt av<br>framför allt mindre företag. Detta arbete kommer att<br>breddas och intensifieras. En viktig komponent i det-<br>ta arbete är att underlätta för företag att ta till sig,<br>använda och utveckla ny teknik. Det är också viktigt<br>att fortsätta främja öppna och fungerande markna-<br>der med ett högt konkurrenstryck. Att förverkliga<br>den inre marknaden är betydelsefullt i detta sam-<br>manhang. Genom att driva på genomförandet av<br>gemenskapslagstiftning och tillämpningen av den-<br>samma skapas förutsättningar för en bättre funge-<br>rande gemensam marknad och ökad sysselsättning i<br>Europa.</p>
<p>En viktig förutsättning för att en ökad aktivitets-<br>nivå i ekonomin skall leda till en ökad sysselsättning<br>och en minskad arbetslöshet är dock att lönebild-<br>ningen fungerar väl. Med löneökningar som är i linje<br>med produktivitetsutvecklingen och inflationsmålet<br>kan arbetslösheten pressas tillbaka. I annat fall riske-<br>rar den höga arbetslösheten att bli permanent.</p>
<p>Regeringens mål om en halverad öppen arbetslös-<br>het år 2000 följs upp två gånger per år. Detta sker<br>för att understryka regeringens bestämda ambition<br>att nå det uppställda målet. I uppföljningen redovisas<br>utvecklingen på arbetsmarknaden för centrala vari-<br>abler såsom sysselsättning, långtidsarbetslöshet, ung-<br>domsarbetslöshet och företagande, liksom de åtgär-<br>der som regeringen vidtagit och tänker vidta för att<br>bekämpa arbetslösheten.</p>
<p>Att återställa en hög sysselsättningsgrad är en cen-<br>tral uppgift för sysselsättningspolitiken. Endast med<br>en hög andel av den arbetsföra befolkningen i regul-<br>jär sysselsättning får välfärdssamhället ett stabilt och<br>uthålligt fundament.</p>
<p>En bärande tanke i arbetet med sysselsättnings-<br>riktlinjerna har varit värdet av att målinrikta politi-<br>ken genom att sätta upp konkreta mål. Medlemssta-<br>terna uppmanas också att sätta nationella mål där de<br>finner det möjligt och lämpligt.</p>
<p>I Sverige har vi goda erfarenheter av att sätta upp<br>konkreta mål för politiken. Utöver målet om en hal-<br>verad öppen arbetslöshet finns mål för inflationen<br>samt budgetpolitiska mål. Dessa mål har starkt bi-<br>dragit till en stabil utveckling för den svenska eko-<br>nomin.</p>
<h5>1.3.2 Nya initiativ</h5>
<p>I den ekonomiska vårpropositionen redovisar rege-<br>ringen hur sysselsättnings- och tillväxtpolitiken vida-<br>reutvecklas genom insatser inom sex områden av<br>central betydelse för framtiden och för den ekono-<br>miska och kulturella välfärden. Det handlar om yt-<br>terligare utbildningsinsatser, om att sprida och öka<br>användandet av informationsteknologi, att främja<br>ekologisk hållbarhet, att främja företagande, att stär-<br>ka Europasamarbetet samt att arbeta för ett Sverige<br>för alla.</p>
<p>Kunskap och kompetens</p>
<p>Nyckeln till en framtid med ökad välfärd ligger i en<br>kvalificerad arbetskraft med god utbildning. Politi-<br>ken går därför ut på att stärka hela utbildningssys-<br>temet, från förskolan till kvalificerad vidareutbild-<br>ning för dem som redan har jobb. Varje ung<br>människa som lämnar grund- och gymnasieskolan<br>utan tillräckliga kunskaper utgör ett misslyckande.<br>En bättre skola kräver resurser och en hög pedago-<br>gisk kompetens för att stärka kvalitetsutvecklingen.</p>
<p>Regeringen avser att genomföra ett tiopunktspro-<br>gram för kvalitet och likvärdighet i skolan. Bland<br>annat skall kvalitetskontrollen skärpas på såväl cen-<br>tral som lokal nivå. En nationell inspektionsnämnd<br>skall inrättas inom Skolverket för att granska skolan.<br>En ny skolledarutbildning skall inrättas för att svara<br>mot dagens krav på pedagogiskt ledarskap. De na-<br>tionella kursproven i gymnasieskolan blir obligato-<br>riska. Skolan bör ytterligare öppnas mot arbetslivet<br>och ett nytt gymnasialt teknikprogram utvecklas.<br>Undervisningen i naturvetenskap, teknik och miljö<br>skall stimuleras. En frivillig gymnasieexamen bör in-<br>föras. Kulturen har en viktig roll i skolan och samar-<br>betet bör stärkas med musik- och kulturskolan. Ett<br>IT-program för skolan skall presenteras.</p>
<p>Inom vuxenutbildningen tillkommer enligt tidiga-<br>re beslut 140 000 platser under perioden 1997 -<br>2000. Ett särskilt utbildningsbidrag i nivå med ar-<br>betslöshetsersättningen infördes hösten 1997 för det<br>första studieåret. För att möjliggöra ett fortsatt brett<br>deltagande ges under läsåret 1998/99 en möjlighet att<br>studera på det särskilda utbildningsbidraget ett andra<br>år. En försöksverksamhet med kvalificerad yrkesut-<br>bildning inleddes 1996. Försöksverksamheten för-<br>längs nu till och med år 2001 och antalet platser ut-<br>ökas med drygt 30 procent. Fördelningen av platser<br>koncentreras till bristyrkesområden.</p>
<p>Utbyggnaden av universitet och högskolor fortsät-<br>ter. Hittills har för perioden 1997-2000 beslutats om<br>60 000 nya permanenta platser med tyngdpunkt på<br>naturvetenskap och teknik.</p>
<p>Dessa nya initiativ bidrar till att förbättra anställ-<br>barheten, bland annat genom att förbättra möjlighe-<br>terna att erbjuda arbetslösa utbildning och genom att<br>underlätta övergången från skola till arbete.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>Delaktighet i informationssamhället</p>
<p>I den nya informationstekniken ligger stora möjlighe-<br>ter till förändring. Här finns både tillväxtpotential för<br>samhället som helhet och utsikter att nå ökad effekti-<br>vitet, en bekvämare vardag och ett bättre liv.</p>
<p>Regeringen har satsat cirka 1,3 miljarder kronor<br>under perioden 1997 - 1999 på ett nationellt pro-<br>gram för IT-utbildning. Programmet är ett resultat av<br>en överenskommelse mellan regeringen, Industriför-<br>bundet och företrädare för IT-företagen.</p>
<p>Regeringen föreslår att ytterligare 1,8 miljarder<br>kronor avsätts under perioden 1999 - 2001 för sär-<br>skilda åtgärder varvid tyngdpunkten läggs på skolan.</p>
<p>IT-anpassningen av myndigheternas informations-<br>system skall fortsätta och påskyndas. En särskild<br>kompetensutveckling inom IT för anställda inom of-<br>fentlig sektor ser regeringen som en viktig uppgift<br>under de kommande åren.</p>
<p>Dessa nya initiativ bidrar till att förbättra anställ-<br>barheten samt till att uppmuntra företagens och de<br>anställdas anpassningsförmåga.</p>
<p>Hållbara Sverige</p>
<p>Sverige skall vara ett föregångsland och en pådrivan-<br>de kraft för en ekologiskt hållbar utveckling. Den<br>globala marknaden för miljöteknik, miljöanpassade<br>och resurssnåla produkter växer. Därför är den eko-<br>logiska omställningen också en del av politiken för<br>att stärka det svenska näringslivet och öka sysselsätt-<br>ningen.</p>
<p>Under de kommande åren stimuleras teknisk ut-<br>veckling och tillkomsten av nya arbeten genom att</p>
<p>12,5 miljarder kronor satsas på energiinvesteringar,<br>infrastruktur och lokala investeringsprojekt i landets<br>kommuner. En miljard kronor har avsatts till ett<br>femårigt program för ekologiskt hållbar samhällsut-<br>veckling. Programmet avser i första hand kretslopp-<br>sanpassning av befintlig bebyggelse och infrastruktur.</p>
<p>Hittills har regeringen avsatt 5,4 miljarder för de<br>lokala investeringsprogrammen för att främja ekolo-<br>giskt hållbar utveckling. Gensvaret från landets<br>kommuner har varit stort. Regeringen föreslår därför<br>att stödet förlängs med ett år. Därmed utökas stödet<br>med 2 miljarder kronor för år 2001.</p>
<p>Dessa initiativ bidrar till att utveckla företagaran-<br>dan och skapar möjligheter för nya arbetstillfällen.</p>
<p>Företagande</p>
<p>Under de senaste åren har ett antal åtgärder av sär-<br>skild betydelse för mindre företag genomförts, bland<br>annat på skatteområdet och vad gäller tillgången på<br>riskkapital.</p>
<p>Störst betydelse för företagandet har dock det fak-<br>tum att de offentliga finanserna nu är i balans. Detta<br>har lett till halverade räntor vilket i sin tur bidragit<br>till att investeringarna har ökat kraftigt. Den gynn-<br>samma utvecklingen av de offentliga finanserna möj-<br>liggör nu ytterligare - finansierade - skattesänkning-<br>ar och åtgärder för ökad tillgång på riskkapital.</p>
<p>Sammanlagt föreslår regeringen att cirka cirka 2<br>miljarder kronor per år avsätts för dessa ändamål<br>under perioden 1999 - 2001. Det handlar företrädes-<br>vis om lättnader och förenklingar inom företagsbe-<br>skattningen.</p>
<p>En väl fungerande konkurrens är viktig för svensk<br>ekonomi och svenskt näringsliv. Regeringen avser att<br>återkomma till riksdagen med en redogörelse för<br>konkurrenspolitikens framtida inriktning. I regering-<br>ens arbete ingår bland annat åtgärder för ompröv-<br>ning av regelverk och begränsningar av krångel och<br>byråkrati. Det skall bli lättare att registrera företag.<br>Målet är att endast en blankett och en myndighets-<br>kontakt skall behövas. Myndigheternas handlägg-<br>ningstider skall förkortas med 25 procent i särskilt<br>utvalda ärenden. Uppgiftsbördan för företagen skall<br>minskas. Företagens hantering av tullfrågor skall för-<br>enklas ytterligare. Detta har stor betydelse särskilt för<br>de mindre företagens konkurrensförmåga och vilja<br>till etablering och tillväxt.</p>
<p>Dessa nya initiativ bidrar till att utveckla företaga-<br>randan, bland annat genom att göra det lättare att<br>starta och driva företag och genom att göra skatte-<br>systemet gynnsammare för sysselsättningen.</p>
<p>Europeiskt samarbete</p>
<p>Sverige har varit medlem i EU i drygt tre år. Under<br>denna tid har EU:s samarbete fördjupats, inte minst<br>genom de gemensamma ansträngningarna för att öka<br>sysselsättningen. En väsentlig del av EU:s arbete är<br>nu inriktat på att inlemma nya medlemmar i gemen-<br>skapen.</p>
<p>Regeringen föreslår nu ett nytt treårigt program<br>för utvecklingssamarbete. Programmet skall bidra till<br>ett gott grannskap i Östersjöregionen och ett dyna-<br>miskt och demokratiskt integrerat Europa. Samarbe-<br>tet inriktas på att stödja Estlands, Lettlands, Litauens<br>och Polens medlemskap i EU samt att ytterligare in-<br>tegrera Ryssland och Ukraina i europeiska samar-<br>betsstrukturer.</p>
<p>För att lyfta fram Östersjöregionens betydelse för<br>tillväxt och sysselsättning, inte minst i Sverige, har<br>tidigare sammanlagt en miljard kronor avsatts.<br>Medlen används inom områdena energi, miljö, in-<br>frastruktur, kunskapsöverföring och svensk export-<br>industri. Regeringen föreslår nu att verksamheten<br>förlängs genom att medel anslås för de kommande<br>tre åren. Regeringen strävar bland annat efter att<br>uppnå ökat deltagande i Östersjöhandeln av de små<br>och medelstora företagen.</p>
<p>Svenska företag ges stöd till att utnyttja marknads-<br>och handelsmöjligheterna i det nya framväxande Eu-<br>ropa bland annat genom insatser för småföretagen,<br>förstärkt exportfrämj arorganisation i Sverige och åt-<br>gärder för att ta tillvara invandrares speciella land-<br>och språkkunskaper.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>Ett Sverige för alla</p>
<p>På några decennier har Sverige genom invandring<br>blivit ett land präglat av kulturell och etnisk mång-<br>fald. I denna mångfald ligger en utvecklingspotential.<br>I en internationaliserad värld har ett land med en<br>mångkulturell befolkning ett försprång. Att ta tillva-<br>ra denna fördel kommer att kräva både förändrade<br>attityder och politiska insatser.</p>
<p>Invandrare och svenskar med invandrarbakgrund<br>har i dag inte samma möjligheter på arbetsmarkna-<br>den som andra har. För att vända utvecklingen,<br>minska segregationen och att uppnå de integrations-<br>politiska målen, föreslår regeringen ett resurstillskott<br>för dessa ändamål under de kommande tre åren. Av<br>central betydelse är åtgärder för att förbättra kun-<br>skaperna i det svenska språket, skapa lika villkor på<br>arbetsmarknaden och att få till stånd en varaktig<br>förbättring av situationen i utsatta bostadsområden<br>där en stor andel av invånarna har invandrarbak-<br>grund.</p>
<p>Regeringen kommer under våren dessutom att<br>lämna förslag till en skärpning av lagen mot etnisk<br>diskriminering.</p>
<p>Dessa initiativ bidrar till att förbättra anställbarhe-<br>ten samt till att stärka jämställdhetspolitiken.</p>
<h5>1.4 1998 års sysselsättningsriktlinjer</h5>
<h5>och Sveriges prioriteringar</h5>
<p>Regeringens sysselsättningspolitik ligger väl i linje<br>med riktlinjernas rekommendationer. Det handlar<br>bland annat om att ta tillvara de betydande resurser<br>som kan mobiliseras i ett samhälle där ingen ställs<br>utanför arbetslivet på grund av kön, etnisk tillhörig-<br>het, ålder, sexuell läggning eller funktionshinder.</p>
<p>Att förbättra anställbarheten</p>
<p>I riktlinjerna lyfts fram att arbetskraftens anställbar-<br>het skall främjas genom att aktiva åtgärder, med be-<br>toning på utbildning och kompetensutveckling, prio-<br>riteras framför passivt kontantstöd. Regeringen delar<br>till fullo detta synsätt. Regeringens politik ligger i det-<br>ta avseende helt i linje med riktlinjernas rekommen-<br>dationer. Regeringen värdesätter också att riktlinjer-<br>na lyfter fram utbildning och kompetensutveckling<br>som ett viktigt medel för att skapa en flexibel euro-<br>peisk arbetsmarknad. Bästa sättet att bekämpa lång-<br>tidsarbetslöshet och ungdomsarbetslöshet är en poli-<br>tik inriktad på att stärka individernas kunskaper och<br>kompetens och därmed öka deras anställbarhet.</p>
<p>Regeringen delar också synen att arbetsmarkna-<br>dens parter har ett betydande ansvar för sysselsätt-<br>ningspolitiken. Det svenska handlingsprogrammet<br>har varit föremål för diskussioner med arbetsmark-<br>nadens parter. Det är viktigt att regeringen och ar-<br>betsmarknadens parter tillsammans kan skapa de<br>förutsättningar som främjar anställbarhet och möj-</p>
<p>ligheter till livslångt lärande. Det är också viktigt att<br>man tillsammans verkar för en modem arbetsorgani-<br>sation med väl utvecklade arbetsformer, där kvinnors<br>och mäns kompetens tas tillvara. Regeringen har<br>med det syftet inlett särskilda överläggningar med<br>parterna för att se hur staten och parterna gemen-<br>samt ska kunna bidra till att främja kompetensut-<br>veckling i arbetslivet.</p>
<p>Att utveckla företagarandan</p>
<p>Regeringen delar uppfattningen att det är viktigt att<br>göra det lättare för människor att starta och att driva<br>företag och därigenom främja en ökad sysselsättning<br>i den privata sektorn. Regeringen har också intensifi-<br>erat arbetet med att undanröja hinder för särskilt de<br>mindre företagens expansion. Det är också nödvän-<br>digt att stärka förutsättningarna för kunskapsutbyte i<br>ekonomin. Det är också viktigt att ta tillvara den<br>outnyttjade tillväxt- och sysselsättningspotential som<br>finns på lokal nivå. En ökad betoning av samver-<br>kanslösningar mellan näringsliv, högskola och andra<br>offentliga aktörer är central i detta avseende.</p>
<p>Regeringen delar uppfattningen att medlemssta-<br>ternas skatte- och bidragssystem bör utformas på ett<br>sätt som är gynnsamt för sysselsättningen. Regering-<br>en finner det emellertid inte meningsfullt att formule-<br>ra kvantitativa mål för utvecklingen av det totala<br>skatteuttaget eller för skattetrycket på arbete. Det<br>totala uttaget av skatt är ingen bra mätare på skat-<br>ternas samhällsekonomiska effekter. Dessa effekter<br>beror på hur skatterna tas ut och för vilka ändamål<br>de används. Strukturen på skatteuttaget bör därför<br>vara den centrala frågan sett ur ett sysselsättning-<br>sperspektiv. Eventuella förändringar i skattesystemet<br>får dock inte äventyra de offentliga finanserna.</p>
<p>Att uppmuntra företagens och de anställdas<br>anpassningsförmåga</p>
<p>Företagens och de anställdas förmåga att anpassa sig<br>till ändrade förhållanden i omvärlden har stor inver-<br>kan på sysselsättning och tillväxt. En politik som<br>främjar anpassningsförmågan hos företag och an-<br>ställda är därför betydelsefull. Arbetsmarknadernas<br>parter har en viktig roll för att underlätta anpass-<br>ningsförmågan. I Sverige finns en tradition av sam-<br>verkan mellan ansvarstagande parter på arbetsmark-<br>naden, som har bidragit starkt till utvecklingen mot<br>mer flexibla och decentraliserade arbetsorganisatio-<br>ner. Möjligheterna att ta tillvara individens kompe-<br>tens hänger nära samman med utformningen av ar-<br>betsorganisationen. För att individens kompetens<br>skall underhållas och utvecklas är det av största vikt<br>att hon får ta eget ansvar i största möjliga utsträck-<br>ning samt har möjlighet att utveckla idéer.</p>
<p>Att stärka jämställdhetspolitiken</p>
<p>Regeringen uppskattar att jämställdhetspolitiken gi-<br>vits ett eget huvudområde. De företeelser som be-<br>handlas i övriga huvudområden, t.ex. långtidsar-</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>betslöshet, ungdomsarbetslöshet och aktiva åtgärder<br>är emellertid också av grundläggande betydelse för<br>kvinnors och mäns lika villkor på arbetsmarknaden.<br>Ett jämställdhetsperspektiv bör därför genomsyra<br>samtliga huvudområden så att riktlinjerna i sin helhet<br>ger uttryck för medlemsstaternas strävan mot jäm-<br>ställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarkna-<br>den. På samma sätt är det viktigt att skapa lika rät-<br>tigheter och möjligheter på arbetsmarknaden för alla<br>oavsett etnisk eller kulturell bakgrund.</p>
<p>Regeringen ser även mycket positivt på att i form<br>av en egen riktlinje lyfta fram funktionshindrades li-<br>ka rätt till arbete och behovet av att särskilt upp-<br>märksamma de svårigheter som funktionshindrade<br>personer kan möta vid inträde i yrkeslivet. Regering-<br>en anser att den övergripande ambitionen bör vara<br>att generellt stärka de funktionshindrades anställbar-<br>het genom att, utöver att främja deras inträde på ar-<br>betsmarknaden, också stödja deras utveckling i ar-<br>betslivet samt förhindra utslagning.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<h4>2 Riktlinjer för syssel-</h4>
<h4>sättningen för år 1998</h4>
<h4>I Att förbättra anställbarheten</h4>
<h5>2.1 Att angripa ungdomsarbetslösheten</h5>
<h5>och förebygga långtidsarbetslöshet</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Medlemsstaterna skall se till att alla ungdomar, in-<br>nan de varit arbetslösa sex månader, erbjuds en ny<br>start i form av utbildning, omskolning, arbetslivserfa-<br>renhet, anställning eller andra åtgärder som främjar<br>deras anställbarhet.</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>Det kraftigt försämrade arbetsmarknadsläget i Sveri-<br>ge under 1990-talet har slagit hårt mot ungdomar.<br>Arbetslösheten har varit särskilt hög bland ungdomar<br>över 20 år, den ålder då de flesta gör sitt inträde på<br>arbetsmarknaden. Merparten av alla ungdomar i åld-<br>rarna 16-19 år befinner sig fortfarande i utbildning.<br>Sedan hösten 1997 har arbetsmarknadsläget i Sverige<br>ljusnat något och arbetslösheten bland ungdomar har<br>fallit. Den öppna arbetslösheten för ungdomar upp-<br>går till strax under 13 procent av arbetskraften och<br>är relativt jämnt fördelad mellan unga män och unga<br>kvinnor. Av de ungdomar under 25 år som i februari<br>i år var registrerade vid någon arbetsförmedling hade<br>cirka 20 procent varit arbetslösa i mer än 100 dagar.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Målet är att ingen under 25 år skall behöva vara öp-<br>pet arbetslös i mer än 100 dagar. För att på ett var-<br>aktigt sätt vända ungdomsarbetslöshetens utveckling,<br>har regeringen utarbetat förebyggande strategier.<br>Dessa är inriktade på att förhindra långa perioder av<br>arbetslöshet och passivitet och förbättrar därigenom<br>ungdomarnas möjligheter till arbete. Detta sker ge-<br>nom att</p>
<p>- Ungdomar under 18 år ges en grundläggande ut-<br>bildning av god kvalitet. Praktiskt taget alla ung-<br>domar (98 procent) går vidare från den 9-åriga<br>grundskolan till den 3-åriga gymnasieskolan.<br>Kommunerna har ansvar för skolan och är skyl-<br>diga att erbjuda alla ungdomar en gymnasieplats<br>fram till och med det år den unge fyller 20 år.</p>
<p>- Arbetslösa ungdomar bistås med arbetsförmed-<br>lingsinsatser. Om detta inte leder till att ungdo-<br>marna finner arbete, skall möjligheterna till arbe-<br>te stärkas genom vägledning, utbildning,<br>yrkespraktik, arbetslivserfarenhet eller andra ak-<br>tiva åtgärder.</p>
<p>- Ungdomar mellan 18 och 20 år ges förbättrade<br>möjligheter på den lokala arbetsmarknaden. Det-</p>
<p>ta görs möjligt genom att kommunerna på frivil-<br>lig basis sluter avtal med länsarbetsnämnderna.<br>Avtalet innebär att kommunerna, mot ersättning<br>från staten, får möjlighet att lokalt utveckla en<br>arbetsmarknadspolitik som väl motsvarar kraven<br>på den lokala arbetsmarknaden. Verksamheten,<br>som bygger på ett samarbete mellan kommuner-<br>na och det lokala näringslivet, syftar till att förbe-<br>reda ungdomarna för inträde på den reguljära ar-<br>betsmarknaden eller för plats i reguljär<br>utbildning. Samtliga kommuner har tecknat så-<br>dana avtal och nått mycket goda resultat.</p>
<p>- Ungdomar mellan 20 och 24 år ges en aktiveran-<br>de och utvecklande insats på heltid. Ungdomarna<br>skall i första hand aktivt söka arbete. Arbetsför-<br>medlingen skall pröva om någon av de arbets-<br>marknadspolitiska åtgärderna kan vara relevanta<br>eller om en reguljär utbildning kan vara ett alter-<br>nativ för den unge. Senast inom 90 dagar skall<br>den unge, tillsammans med arbetsförmedlingen<br>och i samråd med kommunen, ha arbetat fram en<br>individuell handlingsplan. Om den unge inte fun-<br>nit någon meningsfull sysselsättning inom 90 da-<br>gar, så övergår ansvaret till kommunen, som skall<br>erbjuda en lämplig insats. Insatserna skall regel-<br>bundet följas upp och de unga skall med jämna<br>mellanrum delta i jobbsökaraktiviteter som an-<br>ordnas av arbetsförmedlingen. De ungdomar som<br>vägrar att delta i utvecklingsinsats eller som av-<br>bryter en aktivitet förlorar rätten till utveck-<br>lingsersättning eller, i förekommande fall, ersätt-<br>ning från arbetslöshetskassa.</p>
<p>Riktlinje</p>
<p>Medlemsstaterna skall se till att arbetslösa vuxna,<br>innan de varit arbetslösa i tolv månader, också får<br>erbjudande om en ny start genom någon av de ovan<br>nämnda [se ungdomsarbetslöshet] åtgärderna eller,<br>mer allmänt, genom individuell yrkesvägledning.</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>I Sverige definieras en person som långtidsarbetslös<br>efter en period av arbetslöshet på minst sex månader.<br>I de allra flesta fall sätts åtgärder in innan den ar-<br>betslöse varit arbetslös i tolv månader, vanligen sker<br>det inom sex månader. Sverige uppfyller därmed<br>riktlinjens mål.</p>
<p>De senaste årens höga arbetslöshet har resulterat i<br>en ökad långtidsarbetslöshet, både för kvinnor och<br>män, men dess omfattning har kunnat begränsas ge-<br>nom aktiva åtgärder.<sup>1</sup> Obalanserna på arbetsmark-<br>naden har även lett till att antalet långtidsinskrivna -</p>
<p><sup>1</sup> På grund av felaktigheter i Arbetskraftsundersökningamas (AKU) redovisning av<br>långtidsarbetslösa, saknas tillförlitlig statistik för 1997.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>arbetslösa personer som varit inskrivna vid landets<br>arbetsförmedlingar utan arbete i minst två år - ökat.<br>Under 1997 hade i genomsnitt strax under 120 000<br>varit långtidsinskrivna. Av dessa var cirka 70 000<br>män och 50 000 kvinnor. Dessa personer utgjorde<br>23 procent av den totala arbetslösheten. Bland kvin-<br>norna var de långtidsinskrivnas andel 21 procent och<br>bland männen 25 procent.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Ett av de övergripande målen för den svenska ar-<br>betsmarknadspolitiken är att förebygga långa perio-<br>der utan arbete. Detta sker genom att:</p>
<p>- Aktiva förmedlingsinsatser sätts in. Vid behov<br>skall även aktiva åtgärder sättas in i ett tidigt ske-<br>de. Detta gäller främst utbildningsinsatser.</p>
<p>- Individuella handlingsplaner upprättas för dem<br>som riskerar långtidsarbetslöshet. De individuella<br>handlingsplanerna syftar till att effektivisera arbe-<br>tet vid arbetsförmedlingarna samt bryta den kös-<br>uppdelade arbetsmarknaden. För att kunna ge<br>den arbetslöse professionell vägledning har rege-<br>ringen tillfört extra medel till personalförstärk-<br>ningar vid arbetsförmedlingar och arbetsmark-<br>nadsinstitut.</p>
<p>- Nya medel i kampen mot långtidsarbetslöshet<br>sätts in. Till dessa hör offentliga tillfälliga arbeten<br>för äldre arbetslösa (OTA) och resursarbete - två<br>åtgärder som syftar till att ge långtidsarbetslösa<br>sysselsättning och samtidigt åstadkomma kvali-<br>tetshöjande insatser i offentlig verksamhet. Lång-<br>tidsarbetslösa har även getts möjlighet till reguljär<br>anställning under den tid en anställd deltar i stu-<br>dier inom ramen för Kunskapslyftet (se vidare<br>Riktlinje 2.2).</p>
<p>Europeiska socialfondens bidrag till att bekämpa<br>långtidsarbetslöshet</p>
<p>De svenska mål 3-insatserna är inriktade på kompe-<br>tensutveckling, s.k. Datortek samt skapande av sys-<br>selsättning via vägledning/rådgivning och hjälp till<br>egen företagarverksamhet. Avsikten är att erfarenhe-<br>terna av mål 3-projekten skall omsättas i reguljär ar-<br>betsmarknadspolitik. Ett arbete pågår därför för att<br>identifiera och sprida information om framgångsrika<br>och överförbara projekt.</p>
<p>Uppföljning</p>
<p>Resultatet för Arbetsmarknadsverkets (AMV) verk-<br>samhet följs regelbundet upp av regeringen inom ra-<br>men för mål- och resultatstyrning. Detta sker bland<br>annat genom resultatuppföljning, indikatorer, kvar-<br>talsvisa redovisningar från AMV till regeringen samt<br>genom en kontinuerlig dialog mellan Arbetsmark-<br>nadsdepartementet och AMV.</p>
<h5>2.2 Från passiva till aktiva åtgärder</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Varje medlemsstat kommer att anstränga sig för att<br>avsevärt öka antalet personer som är föremål för ak-<br>tiva åtgärder som kan underlätta deras anställbarhet.<br>För att öka andelen arbetslösa som erbjuds utbild-<br>ning eller varje annan jämförbar åtgärd kommer<br>varje medlemsstat att utifrån sina förutsättningar<br>lägga fast en målsättning om att gradvis närma sig<br>genomsnittet för de tre medlemsstater som har nått<br>de bästa resultaten och minst 20 procent.</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>Sverige uppfyller riktlinjens mål avseende andelen<br>arbetslösa i aktiva åtgärder. Under 1997 deltog drygt<br>40 procent av de arbetslösa i en aktiv arbetsmark-<br>nadspolitisk åtgärd eller i Kunskapslyftet. Bland del-<br>tagarna fanns nästan lika många män som kvinnor.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Sverige har en lång tradition av arbete med en aktiv<br>arbetsmarknadspolitik där de arbetslösas aktivitet<br>premieras framför passivitet. Denna strategi kallas i<br>Sverige för ”arbets- och kompetenslinjen” och är ut-<br>gångspunkten i allt arbete med de arbetslösa. Följan-<br>de principer är bärande:</p>
<p>a. 1 första hand skall de arbetslösa erbjudas ett arbe-<br>te. Om inget sådant kan erbjudas skall en utbild-<br>ningsinsats eller en praktikplats sättas in när så<br>befinns lämpligt.</p>
<p>b. Arbetslöshetsförsäkringen skall bidra till trygghet<br>vid omställning från ett arbete till ett annat. En<br>viktig komponent är att den arbetslöse måste<br>uppfylla ett arbetsvillkor för att han eller hon<br>skall erhålla ersättning. Under ersättningsperio-<br>den måste den arbetslöse aktivt söka arbete och<br>får inte tacka nej till erbjudanden om jobb som<br>befinns lämpliga med hänsyn till den arbetslöses<br>arbetsvana och kvalifikationer.</p>
<p>c. Kvinnors och mäns möjligheter att återinträda på<br>den reguljära arbetsmarknaden skall öka genom<br>aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder.</p>
<p>Aktivitet får emellertid inte bli ett självändamål utan<br>de aktiva åtgärderna skall vara en del av en hand-<br>lingsplan och inriktas på att öka de arbetslösas an-<br>ställbarhet och anpassas efter arbetsmarknadens be-<br>hov. Därför</p>
<p>- Ges ökade resurser till mer kostsamma åtgärder i<br>form av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.<br>Denna satsning innebär att andelen arbetslösa i<br>arbetsmarknadsutbildning ökar under 1998 -<br>1999.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>- Har en bred satsning på reguljär vuxenutbildning<br>genom det s.k. Kunskapslyftet inletts. Satsningen<br>kommer att pågå fram till år 2002 och kommer<br>fullt utbyggd att omfatta 140 000 årsstudieplat-<br>ser, vilket motsvarar 3,5 procent av den totala<br>arbetskraften eller en fördubbling av antalet per-<br>soner i vuxenutbildning. Kunskapslyftet erbjuder<br>en möjlighet till kompletterande studier upp till<br>treårig gymnasiekompetens. Målgruppen är i<br>första hand arbetslösa, men omfattar även an-<br>ställda som riskerar arbetslöshet på grund av bris-<br>tande utbildning. Utbildningen sker inom ramen<br>för reguljär vuxenutbildning, men präglas av stor<br>flexibilitet vad gäller uppläggningen av studierna,<br>vilka skräddarsys efter den enskildes färdigheter,<br>kunskaper och behov. Den kan även kombineras<br>med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder,<br>t.ex. praktik på arbetsplatser. Studiernas upp-<br>läggning skall också ta hänsyn till de lokala för-<br>hållandena och arbetsmarknadens behov. Staten<br>bekostar verksamheten, men den genomförs i<br>kommunal regi. För att finansiera sina studier får<br>arbetslösa ett särskilt utbildningsbidrag, motsva-<br>rande arbetslöshetsersättningen, under ett år. De<br>som studerat med särskilt utbildningsbidrag un-<br>der hösten 1997 och våren 1998 ges möjlighet till<br>ytterligare ett års studier med denna finansiering.<br>Även anställda erbjuds studera med det särskilda<br>utbildningsbidraget under förutsättning att ar-<br>betsgivaren förbinder sig att anställa en långtids-<br>arbetslös, som är registrerad vid arbetsförmed-<br>lingen, under den tid studierna varar. En<br>majoritet av deltagarna i Kunskapslyftet är kvin-<br>nor.</p>
<p>- Utökas arbetsmarknadsutbildningen med ett na-<br>tionellt program för utbildning i modern informa-<br>tionsteknologi. Satsningen på utbildning inom IT-<br>området har utarbetats i samarbete med Industri-<br>förbundet och kommer sammantaget att omfatta<br>10 000 personer fram till och med 1999 års ut-<br>gång. Tre fjärdedelar av platserna är avsedda för<br>arbetslösa och en fjärdedel avsätts för anställda<br>med behov av kompetensutveckling. I genomsnitt<br>kommer utbildningen att pågå i 25 veckor och ef-<br>ter avslutad utbildning erhåller deltagaren ett cer-<br>tifikat.</p>
<p>Uppföljning</p>
<p>Se Riktlinje 2.1.</p>
<h5>2.3 Att uppmuntra utvecklingen av en<br>metod för partnerskap</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Följaktligen</p>
<p>- uppmanas arbetsmarknadens parter enträget att på<br>sina olika ansvars- och verksamhetsnivåer, skynd-<br>samt sluta avtal som ökar möjligheterna till utbild-<br>ning, yrkeserfarenhet, praktik eller andra åtgärder<br>som kan underlätta anställbarheten.</p>
<p>- kommer medlemsstaterna och arbetsmarknadens<br>parter att anstränga sig att utveckla möjligheterna till<br>livslångt lärande.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Sverige har en stark tradition av samverkan mellan<br>regering och arbetsmarknadens parter. Parterna har<br>lämnat viktiga bidrag på flera områden, bland annat<br>genom</p>
<p>- Avtal för ökad kompetensutveckling inom flera<br>sektorer. I 1998 års avtalsrörelse är kompetensut-<br>veckling en av de viktigaste frågorna. Flertalet av<br>de centrala avtalen innehåller ställningstaganden<br>beträffande behovet av kontinuerlig kompe-<br>tensutveckling, parternas gemensamma ansvar<br>samt vikten av utvecklingsplaner för företa-<br>get/organisationen och individen. Sådana avtal<br>finns inom såväl privat som offentlig sektor. Sam-<br>råd, förhandlingar och kollektivavtal mellan ar-<br>betsmarknadens parter på lokal nivå formar den<br>praktiska tillämpningen på arbetsplatsen. Ett<br>större antal arbetstagar- och arbetsgivarorganisa-<br>tioner inom industrin har i ett gemensamt avtal<br>lämnat förslag till hur kompetensutveckling på<br>arbetsplatserna kan tillgodoses. Enligt förslaget<br>bör avsättningar kunna ske i form av sänkta ar-<br>betsgivaravgifter eller avdragsgilla avsättningar.</p>
<p>- Skapandet av särskilda samarbetsorgan för trygg-<br>hets- och omställnings frågor. Dessa syftar till att<br>bidra till utbildning och arbetsorganisationspro-<br>jekt för att minska risken för uppsägningar.</p>
<p>- Gemensamma organ för yrkesutbildningsfrågor<br>(Arbetsmarknadens yrkesråd). Branschvis finns<br>också ett flertal samarbetsorgan mellan parterna<br>som följer utvecklingen inom branschen, analyse-<br>rar kompetensbehovet och verkar för utbildning<br>och kompetensutveckling.</p>
<p>- Förlängs och utökas den Kvalificerade yrkesut-<br>bildningen (se vidare Riktlinje 2.4).</p>
<p>- Samarbete kring IT-utbildning (se vidare Riktlinje<br>2.2).</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>Vidare kommer</p>
<p>- Regionala kompetensråd att inrättas som en mö-<br>tesplats mellan parterna på arbetsmarknaden och<br>utbildningsanordnarna i syfte att bättre anpassa<br>arbetsmarknadsutbildningen och den reguljära<br>utbildningen - både på gymnasie- och högskole-<br>nivå - till det lokala och regionala arbetslivets ef-<br>terfrågan.</p>
<p>Europeiska socialfondens bidrag till<br>kompetensutveckling i arbetslivet</p>
<p>I det svenska mål 4-programmet kopplas åtgärder för<br>att stimulera kompetensutveckling ihop med ar-<br>betsorganisatorisk utveckling och företagsutveckling,<br>eftersom dessa faktorer är starkt beroende av var-<br>andra. Det svenska programmet är unikt såtillvida<br>att det även omfattar verksamhet i kommuner och<br>landsting. I varje region finns s.k. partnerskap bestå-<br>ende av arbetsmarknadens parter, näringsliv och<br>myndigheter. Partnerskapen har lagt fast regionala<br>program som beskriver och bedömer varje läns speci-<br>fika struktur och kompetensbehov. Det regionala<br>nätverket kring partnerskapet är mycket värdefullt<br>för mål 4-programmet.</p>
<h5>2.4 Underlätta övergången från skola till<br>arbete</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Därför kommer medlemsstaterna att förbättra skol-<br>systemets kvalitet för att avsevärt minska antalet<br>ungdomar som lämnar skolan i förtid.</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>Antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid är i<br>Sverige mycket lågt. Av alla 16-åringar går 98 pro-<br>cent vidare till gymnasieskolan, varav cirka hälften<br>genomgår en yrkesutbildning. De flesta som påbörjar<br>en treårig gymnasieutbildning fullföljer den. Fyra av<br>fem tjugoåringar har genomfört en fullständig gym-<br>nasieutbildning. Av dessa har cirka 80 procent<br>grundläggande behörighet för högskolestudier.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>I Sverige har det sedan länge lagts stor vikt vid allas<br>rätt till en god grundläggande utbildning. Skolsyste-<br>mets utformning bygger på det faktum att varje ung<br>kvinna och man i dag behöver en gymnasieutbildning<br>som grund för sitt framtida liv och lärande. Rege-<br>ringens politik för att förbättra skolsystemets kvalitet<br>och ge de ungdomar som går igenom gymnasiesko-<br>lan goda möjligheter att skaffa sig ett arbete eller<br>studera vidare är inriktad på att</p>
<p>- Ge alla ungdomar en gymnasieutbildning, som<br>förbereder för samhälls- och yrkesliv och högre<br>studier. Därför har gymnasieskolan utformats<br>som en treårig utbildningsform som omfattar en<br>gemensam kärna av ämnen för alla utbildnings-<br>program, såväl teoretiska som yrkesinriktade.</p>
<p>- Ge arbetslivet en större roll i skolan bland annat<br>genom de regionala kompetensråden som kom-<br>mer att inrättas (se vidare Riktlinje 2.3).</p>
<p>- Förbättra övergångsfrekvensen till gymnasiesko-<br>lan och fullföljandet av ett nationellt program ge-<br>nom att förberedande studier erbjuds på ett s.k.<br>individuellt program.</p>
<p>- Att i tid observera och fånga upp elever vars kun-<br>skapsutveckling är otillfredsställande. De nya<br>mål- och kunskapsrelaterade betygssystemen i<br>grund- och gymnasieskolan tydliggör såväl ele-<br>vens som skolans resultat på ett helt annat sätt än<br>tidigare. Det är ett instrument bland flera för<br>kontroll av utbildningens kvalitet och likvärdig-<br>het.</p>
<p>- Stärka kvaliteten inom skola, vård och omsorg<br>genom att tillföra kommunerna ökade resurser<br>(se vidare Riktlinje 2.11). Därmed skapas förut-<br>sättningar att prioritera en likvärdig skola av hög<br>kvalitet för alla barn och ungdomar. Elever i be-<br>hov av särskilt stöd samt satsningar på kompe-<br>tensutveckling av lärare i miljö, naturvetenskap<br>och teknik prioriteras.</p>
<p>- Utveckla och följa upp verksamheten inom ra-<br>men för ett tiopunktsprogram som regeringen av-<br>ser genomföra. Skolverkets tillsynsfunktion<br>kommer att stärkas och arbetet med att förbättra<br>kvaliteten utvecklas bland annat genom natio-<br>nella prov. En nationell inspektionsnämnd inrät-<br>tas också för att granska skolan direkt på rege-<br>ringens uppdrag. En ny statlig skolledarutbildning<br>inrättas.</p>
<p>Uppföljning</p>
<p>Skolverket har bland annat till uppgift att utveckla,<br>kontrollera och stödja kvalitetssäkringsarbetet i skol-<br>väsendet. Vidare skall Skolverket främja skolutveck-<br>ling genom att utarbeta kommentarmaterial och all-<br>männa råd som stöd till det lokala<br>utvecklingsarbetet. Ett system med statliga utbild-<br>ningsinspektörer för nationella kvalitetsgranskningar<br>av skolan har införts. Varje skola och varje kommun<br>har ålagts att årligen upprätta skriftliga kvalitetsre-<br>dovisningar. Skolverket har utformat nationella prov<br>för att analysera och på ett enhetligt sätt bedöma ele-<br>vers kunskaper i olika ämnen. Berörd skolpersonal<br>skall utarbeta ett åtgärdsprogram i de fall en elev har<br>behov av särskilda stödåtgärder.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>Riktlinje</p>
<p>Därför kommer medlemsstaterna att se till att alla<br>ungdomar får bättre förutsättningar att anpassa sig<br>till de tekniska och ekonomiska förändringarna samt<br>de kvalifikationer som motsvarar arbetsmarknadens<br>behov, då där är lämpligt genom att inrätta eller ut-<br>veckla lärlingssystem.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Den nuvarande gymnasieskolan infördes fr.o.m. läs-<br>året 1992/93 och omfattar 16 nationella program<br>varav 14 innehåller yrkesämnen indelade i en eller<br>flera kurser. Utformningen av program och kurser<br>har skett efter samråd med arbetsmarknadens parter<br>för att ge aktualitet och kvalitet i yrkesutbildningen.<br>Utbildningen skall ge en god grund för livslångt lä-<br>rande och därför ingår bland annat gemensamma<br>kärnämnen i de nationella programmen i gymnasie-<br>skolan. För att förbättra ungdomarnas förutsättning-<br>ar att förbereda sig för de förändrade behoven på ar-<br>betsmarknaden</p>
<p>- Införs ett nytt tekniskt program, och en ny mo-<br>dern lärlingsutbildning. Vidare införs en ny gym-<br>nasieexamen i syfte att ytterligare höja kvaliteten i<br>utbildningen.</p>
<p>- Samarbete kring kvalificerad yrkesutbildning<br>(KY). Utbildningen bygger på genomgången<br>gymnasieutbildning och vänder sig till såväl ar-<br>betslösa som anställda. Grundstenen i KY-<br>verksamheten är att utbildningarna utformas i<br>nära samverkan med arbetslivet och att den inne-<br>fattar en tredjedel arbetsplatsförlagd utbildning i<br>form av lärande i arbetslivet. Arbetslivet ansvarar<br>för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.<br>Genom den direkta kontakten med arbetslivet<br>kan utbildningen anpassas till de kvalifikationer<br>som efterfrågas från arbetslivet. KY-utbildningen<br>bedrivs som en försöksverksamhet. Mot bak-<br>grund av det gensvar utbildningen mött från ar-<br>betslivet, föreslår regeringen att utbildningen<br>byggs ut och att försöksperidoden förlängs till<br>och med år 2001.</p>
<p>För att öka rekryteringen av studerande till högsko-<br>lans tekniska och naturvetenskapliga utbildningar<br>har</p>
<p>- En behörighetsgivande utbildning kallad ”basår”<br>införts. Basåret finns både inom kommunal vux-<br>enutbildning och inom högskolan. Drygt hälften<br>av basårsstudenterna är kvinnor.</p>
<p>Uppföljning</p>
<p>En utvärdering av den kvalificerade yrkesutbildning-<br>en genomförs och kommer att presenteras under<br>1999. Sverige deltar under 1998 i ett OECD-projekt</p>
<p>som skall undersöka övergången från grundläggande<br>utbildning till arbetsliv. Projektresultaten kommer att<br>visa hur olika åtgärder och faktorer påverkar denna<br>process.</p>
<h4>II Att utveckla företagarandan</h4>
<h5>2.5 Att göra det lättare att starta och<br>driva företag</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Medlemsstaterna kommer därför att</p>
<p>- lägga särskild vikt vid att väsentligt minska de all-<br>männa omkostnaderna och den administrativa bör-<br>dan för företagen, särskilt de små och medelstora fö-<br>retagen, bland annat vid anställning av ytterligare<br>arbetskraft.</p>
<p>- uppmuntra initiativ till egenföretagande genom att<br>undersöka - i syfte att minska - de hinder som, inom<br>skattesystemen och de sociala trygghetssystemen, kan<br>försvåra egenföretagande eller att bilda småföretag.</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>Under 1990-talet har antalet egenföretagare, exklusi-<br>ve jord- och skogsbruk, ökat med drygt 10 procent,<br>trots en viss nedgång under 1996 och 1997. Kvinnor<br>är underrepresenterade bland egenföretagarna och<br>svarar för cirka en fjärdedel av antalet egenföretaga-<br>re. De senaste åren har drygt 27 000 nya företag per<br>år startats. Under 1996 sysselsatte de nystartade före-<br>tagen sammanlagt cirka 50 000 personer, varav 60<br>procent på heltid. Antalet konkurser har halverats<br>sedan 1992 och uppgick 1997 till drygt 10 000 före-<br>tag med sammantaget cirka 20 000 anställda.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Regeringen har intensifierat arbetet med att identifie-<br>ra och lösa sådana problem som särskilt de små före-<br>tagen upplever. I detta arbete ingår att motverka<br>kostnader och hinder för etablering och tillväxt som<br>vållar allmänna effektivitetsproblem och konkur-<br>rensnackdelar. Arbetet har utmynnat i ett antal kon-<br>kreta åtgärder för att</p>
<p>- Identifiera problem och föreslå åtgärder som kan<br>undanröja onödiga hinder för etablering och till-<br>växt i små företag. Detta arbete sker i Småföre-<br>tagsdelegationen och Förenklingsutredningen.<br>Småföretagsdelegationens arbete baseras på en<br>bred och åtgärdsinriktad dialog med företrädare<br>för näringslivets organisationer, fackliga organisa-<br>tioner, statliga myndigheter och kommuner. De-<br>legationen följer också Europeiska kommissio-</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>nens projekt med liknande syfte samt övrigt in-<br>ternationellt arbete av denna karaktär. På basis av<br>det samlade underlagsmaterialet kommer delega-<br>tionen att utforma och aktualisera förslag till<br>konkreta åtgärder för att reducera hinder för fö-<br>retagsetableringar och tillväxt. Delegationen skall<br>avge sitt slutbetänkande senast den 1 juli 1998.<br>Förenklingsutredningen har till uppgift att utreda<br>möjligheterna att förenkla befintliga skatteregler.<br>Utredningen har nyligen fått tilläggsdirektiv som<br>innebär att den med förtur skall undersöka förut-<br>sättningarna för att införa ett förenklat deklara-<br>tions- och redovisningsförfarande för mindre<br>tjänsteföretag som bedrivs som enskild närings-<br>verksamhet.</p>
<p>- Ge anställda möjlighet till tjänstledighet för att<br>bedriva näringsverksamhet. Genom denna möj-<br>lighet behöver inte en person som startar ett nytt<br>företag riskera att, utöver de pengar och resurser<br>som satsas, förlora sin anställning för den händel-<br>se företagssatsningen inte slår väl ut. En förut-<br>sättning för tjänstledighet för att bedriva närings-<br>verksamhet är att verksamheten inte konkurrerar<br>med arbetsgivarens verksamhet.</p>
<p>- Öka kvinnornas andel av företagarna. För att<br>minska den kvinnliga underrepresentationen<br>bland egenföretagarna finns åtgärder särskilt rik-<br>tade till kvinnliga företagare. För kvinnor finns<br>möjlighet till en förlängning av det starta eget-<br>bidrag som finns som en särskild arbetsmark-<br>nadspolitisk åtgärd. Vidare finns rådgivning och<br>särskilda lånemöjligheter för kvinnor.</p>
<p>- Främja invandrares företagande. Invandrare med<br>utomnordiskt medborgarskap har givits möjlighet<br>till förlängt starta eget-bidrag. Regeringen har till-<br>satt en särskild utredare för att kartlägga vilka<br>särskilda svårigheter personer med utländsk bak-<br>grund kan ha i samband med att de startar och<br>utvecklar egna företag.</p>
<p>- Främja unga företagare genom fördelaktiga lån.</p>
<p>- Öka tillgången på riskkapital. Inom närings- och<br>regionalpolitiken finns ett flertal former för risk-<br>kapitalförsörjning som alla har syftet att komplet-<br>tera de privata marknaderna för lån, garantier<br>och egenkapitalförsörjning. Genom EU:s struk-<br>turfondspolitik och Europeiska investeringsban-<br>kens särskilda handlingsprogram, har dessa möj-<br>ligheter ytterligare förstärkts. I vårpropositionen<br>föreslås att tillgången på riskkapital till unga tek-<br>nikföretag, s.k. såddkapital, skall förbättras yt-<br>terligare.</p>
<p>- Förbättra de skattemässiga villkoren för små och<br>medelstora företag liksom för ny företagande. Ge-<br>nom generella förändringar har enskilda nä-<br>ringsidkare fått liknande skattevillkor som de<br>som gäller för aktiebolag. Möjligheter att kvitta</p>
<p>förluster i företaget mot inkomst av tjänst har in-<br>förts. Partiella lättnader i beskattningen av in-<br>komster från små och medelstora bolag har inne-<br>burit förbättrade villkor. En sänkning av<br>arbetsgivaravgiftsuttaget av särskild betydelse för<br>mindre företag, gynnar expansion av sysselsätt-<br>ningen i dessa företag. Regeringen föreslår i vår-<br>propositionen ytterligare lättnader i beskattning-<br>en av företag som dels förbättrar möjligheten till<br>expansion med egna vinstmedel, dels underlättar<br>tillförseln av externt riskkapital.</p>
<p>- Göra det lättare att bedriva näringsverksamhet.<br>Det har blivit lättare för den som startar verk-<br>samhet att få en s.k. F-skattsedel. En F-skattsedel<br>skall efter ansökan normalt utfärdas för den som<br>uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva<br>näringsverksamhet.</p>
<p>- Underlätta anställningar i mindre företag. Rege-<br>ringen har infört en ny anställningsform för<br>visstidsanställning, där reglerna är konstruerade<br>så att de har störst betydelse för mindre och ny-<br>startade företag (se även Riktlinje 2.8).</p>
<h5>2.6 Att utnyttja möjligheterna att skapa<br>nya arbetstillfällen</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Därför kommer medlemsstaterna att granska sätten<br>att fullständigt utnyttja de möjligheter som erbjuds<br>genom att sysselsättning skapas på lokal nivå, i den<br>sociala ekonomin och de nya verksamheter som är<br>kopplade till de behov som marknaden ännu inte har<br>tillfredsställt, genom att - i syfte att minska dem -<br>undersöka eventuella hinder för dessa möjligheter.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Det finns en outnyttjad tillväxt- och sysselsättnings-<br>potential i landets alla delar. Regeringen avsätter in-<br>om ett flertal politikområden resurser i syfte att på-<br>verka de regionala utvecklingsförutsättningarna.<br>Dessa resurser skall i ökad utsträckning samordnas.</p>
<p>- Inom ramen för den regionala näringspolitiken<br>avser regeringen att initiera ett program för utar-<br>betande av regionala tillväxtavtal. De regionala<br>tillväxtavtalen syftar till att åstadkomma en bätt-<br>re samverkan och helhetssyn mellan de organ<br>som arbetar med tillväxt- och sysselsättnings-<br>främjande åtgärder på samtliga nivåer. Avtalen<br>skall präglas av företagens efterfrågan och de re-<br>gionala och lokala behoven av tillväxt- och syssel-<br>sättningsfrämjande insatser.</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>- Genom en långtgående organisatorisk decentrali-<br>sering skapas förutsättningar för ökad anpassning<br>av arbetsmarknadspolitiken till lokala och regio-<br>nala förutsättningar. I syfte att ytterligare stärka<br>det lokala inflytandet och effektivisera arbets-<br>marknadspolitiken har en försöksverksamhet be-<br>drivits i 28 kommuner med lokal samverkan<br>mellan kommun och arbetsmarknadsmyndighe-<br>ten. Verksamheten innebär att anslaget för ar-<br>betsmarknadspolitiska medel får användas fritt<br>utan restriktioner från gällande regelverk i ge-<br>mensamma projekt mellan kommunen och ar-<br>betsförmedlingen.</p>
<p>- Regeringen ser positivt på möjligheterna att på<br>den lokala nivån, skapa sysselsättning inom ra-<br>men för kooperativt företagande. En rad initiativ<br>har tagits för att säkerställa att kooperativa före-<br>tag ges samma utvecklingsmöjligheter som andra<br>företagsformer. Regeringen har dessutom tillsatt<br>en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga villko-<br>ren för den sociala ekonomin samt att belysa den<br>sociala ekonomin i samhället.</p>
<p>- Den svenska högskolan har en viktig regionalpoli-<br>tisk funktion. Samverkan med det omgivande<br>samhället är vid sidan av utbildning och forsk-<br>ning högskolans tredje uppgift. Varje lärosäte<br>skall informera den egna regionen om möjlighe-<br>ten att vända sig till högskolan för information av<br>olika slag. De mindre och medelstora företagen<br>skall prioriteras i dessa kontakter.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Underskott i de offentliga finanserna innebär att<br>skattehöjningar skjuts på framtiden. Genom det<br>svenska saneringsprogrammet har de mycket stora<br>budgetunderskotten i början av 1990-talet elimine-<br>rats genom en kombination av utgiftsminskningar<br>och skattehöjningar. Detta har inneburit att den<br>egentliga skattekvoten - summan av den formella<br>skattekvoten och det offentliga budgetsaldot - har<br>sjunkit de senaste åren, vilket också framgår av dia-<br>gram 2.1 nedan.</p>
<p>DIAGRAM 2.1</p>
<p>Formell och egentlig skattekvot samt underskott i de<br>offentliga finanserna, 1990-2001</p>
<p>Andel av BNP, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03150/prop_199798__150-58.png" style="width:156pt;height:94pt;"/>
<p>70</p>
<p>60</p>
<p>50</p>
<p>40</p>
<p>30</p>
<p>20</p>
<p>10</p>
<p>0</p>
<p>-10</p>
<p>1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<h5>2.7 Skatter och sysselsättning</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Varje medlemsstat</p>
<p>- kommer att, i mån av behov och med hänsyn till<br>nuvarande nivå, fastställa ett mål för en gradvis<br>minskning av den totala skattebördan och, där så är<br>lämpligt, ett mål för en gradvis minskning av skatte-<br>trycket på arbete och av lönebikostnaderna - särskilt<br>för okvalificerat och lågavlönat arbete - utan att<br>ifrågasätta saneringen av de offentliga finanserna och<br>den finansiella jämvikten i de sociala trygghetssyste-<br>men. De kommer att, om så är lämpligt, undersöka<br>om det är ändamålsenligt att införa en energiskatt<br>eller en skatt på förorenande utsläpp eller varje an-<br>nan skattemässig åtgärd.</p>
<p>- kommer att utan förpliktelser undersöka lämplig-<br>heten av att minska nivån på momsen på arbetsin-<br>tensiva tjänster som inte är utsatta för gränsöverskri-<br>dande konkurrens.</p>
<p>Det totala skatteuttaget bör av naturliga skäl inte va-<br>ra så högt att det står i vägen för högre tillväxt eller<br>ökad sysselsättning. Men utifrån denna princip går<br>det inte på ett meningsfullt sätt att bestämma ett<br>kvantitativt mål för skattetrycket. Det totala uttaget<br>av skatt är ingen bra mätare på skatternas samhälls-<br>ekonomiska effekter. Dessa effekter beror på hur<br>skatterna tas ut och för vilka ändamål de används. I<br>Sverige består det totala skatteuttaget även av skatter<br>på transfereringar och avgifter till socialförsäkrings-<br>systemet. Därtill är det i Sverige vanligare att vissa<br>samhälleliga mål främjas med bidrag eller subventio-<br>ner, snarare än via skattereduktioner.</p>
<p>Sänkningar av det totala skattetrycket på arbete<br>torde öka sysselsättningen varaktigt endast under<br>förutsättning att de sänkta skatterna minskar arbets-<br>givarnas arbetskraftskostnader. På längre sikt är det<br>dock sannolikt att lägre skatter via lönebildningsef-<br>fekter får en begränsad effekt på arbetskraftskostna-<br>derna. Således är det strukturen på skatterna på arbe-<br>te som bör vara den centrala frågan sett ur ett<br>sysselsättningsperspektiv. När det gäller skatter på<br>arbetsintensiva tjänster konstaterar regeringen att en<br>lättnad i beskattningen kan medföra effektivitets-<br>och specialiseringsvinster. Skattesänkningar som rik-<br>tas mot grupper och sektorer med mindre flexibla<br>löner kan dessutom förväntas påverka sysselsättning-<br>en positivt.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>En sänkning av skatterna för vissa branscher eller<br>för viss typ av arbetskraft är emellertid inte oproble-<br>matisk. För det första är skattesänkningar riktade<br>mot en viss bransch förenade med icke obetydliga<br>avgränsningsproblem. För det andra innebär en<br>sänkning av arbetsskatterna för en viss typ av arbets-<br>kraft att kopplingen mellan inbetalningar och ersätt-<br>ningar från de sociala trygghetssystemen bryts. Mer-<br>parten av arbetsgivaravgifterna utgörs av avgifter till<br>pensionssystemet och sjukförsäkringen. Vidare skall<br>varje skattesänkning finansieras.</p>
<p>I samband med skattereformen 1989/90 sänktes<br>marginalskatterna på arbetsinkomsterna kraftigt.<br>Marginalskattesänkningama finansierades delvis ge-<br>nom ett ökat skatteuttag från energiområdet. I ett<br>europeiskt perspektiv är de svenska energi- och kol-<br>dioxidskattema höga och möjligheterna att på kort<br>sikt utnyttja dessa skattebaser i syfte att minska utta-<br>get av skatter på arbete är begränsat. Regeringen an-<br>ser dessutom att konsekvenserna på tillväxt, regional<br>utveckling och inkomstfördelning måste utredas mer<br>för att de totala effekterna av en skatteväxling skall<br>kunna bedömas.</p>
<h4>Ill Att uppmuntra företagens och<br>de anställdas anpassnings-<br>förmåga</h4>
<h5>2.8 Att modernisera arbetsorganisationen</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>För att främja modernisering av arbetsorganisationen<br>och arbetsformerna</p>
<p>- uppmanas arbetsmarknadens parter, att på lämplig<br>nivå, särskilt på branschnivå och företagsnivå, för-<br>handla fram avtal som syftar till att modernisera ar-<br>betsorganisationen, däribland flexibla arbetsformer,<br>för att göra företagen produktiva och konkurrens-<br>kraftiga och för att uppnå en nödvändig jämvikt<br>mellan flexibilitet och trygghet. Dessa avtal kan till<br>exempel handla om arbetstid på årsbasis, minskning<br>av arbetstiden, minskning av övertiden, utveckling av<br>deltidsarbete, ”livslångt lärande” och avbrott i yr-<br>keslivet.</p>
<p>- kommer varje medlemsstat å sin sida att undersöka<br>lämpligheten i att i sin lagstiftning införa typer av<br>kontrakt som är mer anpassningsbara, för att ta hän-<br>syn till att sysselsättningen antar allt mer skilda for-<br>mer. Personer som har arbetskontrakt av detta slag<br>bör samtidigt komma i åtnjutande av tillräcklig<br>trygghet och bättre anställningsvillkor, som är fören-<br>lig med företagens behov.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Utvecklingen av en modern och flexibel arbetsorga-<br>nisation är av grundläggande betydelse för arbetsli-<br>vets villkor, för den enskildes arbetssituation samt en<br>viktig förutsättning för framgångsrika företag. Att<br>modernisera arbetsorganisationen och införa flexibla<br>arbetsformer främjar därför sysselsättning och till-<br>växt.</p>
<p>Arbetsmarknadens parter har varit starkt pådri-<br>vande i utvecklingen av arbetsorganisation och ar-<br>betsformer. Parternas ambitioner på dessa områden<br>visar sig bland annat i ett</p>
<p>- Samarbetsavtal mellan arbetsmarknadens parter<br>på flera avtalsområden, där det anges att ar-<br>betsorganisation, lönesättning och arbetsvillkor<br>skall utformas till stöd för goda arbetsresultat,<br>utvecklande arbeten och bättre kompetens.</p>
<p>På arbetstidsområdet har arbetsmarknadens parter,<br>inom ramen för den i huvudsak dispositiva lagstift-<br>ningen, ett stort inflytande över regleringen av arbets-<br>tiden. Arbetsmarknadens parter kan genom kollekti-<br>vavtal göra närmare avvägningar när det gäller<br>arbetstidens längd och förläggning, inom ramen för<br>de krav på hälsa och säkerhet som finns. Avgörande<br>för en eventuell arbetstidsförkortning är dels de an-<br>ställdas val mellan kortare arbetstid och reala löne-<br>ökningar, dels kravet på goda förutsättningar för<br>produktionen. Det är emellertid regeringens uppfatt-<br>ning att det under den närmaste tiden kommer att<br>skapas utrymme för arbetstidsförkortning och att<br>kortare arbetstid kan leda till ökad jämställdhet och<br>ökad livskvalitet. En generell arbetstidsförkortning<br>kan dock inte bli en lösning på arbetslöshetsproble-<br>met.</p>
<p>Mot bakgrund av de förändringar som skett på<br>den svenska arbetsmarknaden i riktning mot ökad<br>mångfald vad gäller olika former för att anlita ar-<br>betskraft, t.ex. tidsbegränsade anställningar, inhyr-<br>ning av arbetskraft, konsulttjänster, distansarbete<br>m.m. har</p>
<p>- En ny anställningsform införts. Denna anställ-<br>ningsform, överenskommen visstidsanställning,<br>innebär en möjlighet för arbetsgivare att anställa<br>upp till fem personer på viss tid utan särskild mo-<br>tivering. För att särskilt främja anställningar i små<br>företag, har företag utan anställda rätt att<br>visstidsanställa personal i upp till 18 månader<br>mot normalt 12.</p>
<p>- Huvuddelen av den lagstiftning som reglerar<br>verksamhet som bedrivs av uthyrningsföretagen<br>avskaffats. För att öka tryggheten för de personer<br>som hyrs ut har ett särskilt arbetsmiljöansvar in-<br>förts för den som hyr in arbetskraft. Regeringen<br>överväger för närvarande behovet av ändringar i<br>lagstiftningen.</p>
<p>- En utredning som skall se över regleringen av di-<br>stansarbete tillsatts.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<h5>2.9 Att stödja företagens anpassnings-<br>förmåga</h5>
<p>Riktlinje</p>
<h4>IV Att stärka jämställdhets-<br>politiken</h4>
<h5>2.10 Att angripa diskriminering mellan<br>män och kvinnor</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>För att höja kompetensnivån inom företagen kom-<br>mer medlemsstaterna att åter granska de hinder, sär-<br>skilt skattemässiga, som kan stå i vägen för en inves-<br>tering i mänskliga resurser och de kommer i<br>förekommande fall att planera skattemässiga eller<br>andra incitament för ökad utbildning inom företa-<br>gen. De skall även granska alla nya bestämmelser för<br>att kontrollera att de bidrar till att reducera de hinder<br>som finns för sysselsättningen samt till att öka ar-<br>betsmarknadens förmåga att anpassa sig till struktu-<br>rella förändringar i ekonomin.</p>
<p>Medlemsstaterna kommer att sträva efter att minska<br>skillnaden mellan kvinnors och mäns arbetslöshets-<br>nivåer genom att aktivt stödja en ökning av syssel-<br>sättningen för kvinnor och de kommer att motverka<br>kvinnors underrepresentation i vissa verksamhetssek-<br>torer och i vissa yrken och överrepresentation i and-<br>ra.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att höja<br>de anställdas kompetensnivå och skapa förutsätt-<br>ningar för att såväl företag som anställda skall kunna<br>anpassa sig till strukturella förändringar. En höjd<br>kompetensnivå i företagen stimuleras genom</p>
<p>- Att anställda ges möjlighet att komplettera brister<br>i sin grundutbildning och uppgradera kompeten-<br>sen inom ramen för Kunskapslyftet (se även<br>Riktlinje 2.2)</p>
<p>- Ett särskilt bidrag till utbildning i företag. Utbild-<br>ningen kan till exempel underlätta och möjliggöra<br>en anpassning till förändrade tekniska förhållan-<br>den eller nya flexibla arbetsformer samtidigt som<br>en fortsatt produktion främjas. En arbetsgivare<br>kan även beviljas ett vikariatsstöd för utbildning<br>av arbetstagare under en begränsad tid om ar-<br>betsgivaren anställer en arbetslös person istället.</p>
<p>- Att nya företagare får mentorer och kvalificerad<br>konsulthjälp. ALMI Företagspartner och Företa-<br>garnas Riksorganisation har påbörjat ett särskilt<br>projekt för att utveckla och genomföra kvalifice-<br>rad utbildning samt att stimulera småföretag till<br>att använda mentorer och professionella styrelser.</p>
<p>- Att en särskild arbetsgrupp tillsatts med uppdrag<br>att vidare diskutera hur system för kompetensut-<br>veckling i arbetslivet skall kunna utvecklas, samt i<br>vilken mån sådana system är beroende av statliga<br>insatser. I arbetsgruppen ingår företrädare för<br>både regering och arbetsmarknadens parter.<br>Gruppen skall ha slutfört och avrapporterat sitt<br>arbete i juni 1998 (se även Riktlinje 2.3).</p>
<p>- Att en ny form av anställningskontrakt som skall<br>stimulera till nyanställningar införts (se vidare<br>Riktlinje 2.8).</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>Trots 1990-talets problematiska utveckling på ar-<br>betsmarknaden, har Sverige uppvisat en jämförelsevis<br>hög sysselsättningsnivå för båda könen sedan 1970-<br>talet. År 1997 var sysselsättningsgraden 69 procent<br>för kvinnor och 72 procent för män medan arbets-<br>lösheten var 7,5 procent för kvinnor och 8,5 procent<br>för män. Under lågkonjunkturens inledning drabba-<br>des främst männen av stigande arbetslöshet då syssel-<br>sättningen i industrin minskade kraftigt. Under sena-<br>re delen av 1990-talet har i första hand kvinnor<br>drabbats av arbetslöshet till följd av neddragningar<br>inom offentlig sektor.</p>
<p>Trots en hög sysselsättningsnivå för båda könen är<br>den svenska arbetsmarknaden fortfarande könsupp-<br>delad. Av kvinnorna arbetar omkring 55 procent i<br>offentlig sektor och resten i privat sektor. För män-<br>nen är motsvarande siffror 20 procent i offentlig sek-<br>tor och 80 procent i privat sektor. Även yrken och<br>utbildningsval är könsbundna, men framförallt kvin-<br>nor gör i ökad utsträckning otraditionella val inom<br>den högre utbildningen. I fråga om yrken och utbild-<br>ningar under högskolenivå, är uppdelningen fortfa-<br>rande betydligt mer traditionell.</p>
<p>I en rapport till regeringen konstaterar Riksrevi-<br>sionsverket att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder-<br>na inte nämnvärt bidrar till att bryta könsuppdel-<br>ningen på arbetsmarknaden. Åtgärderna fördelas<br>jämnt mellan kvinnor och män i förhållande till deras<br>andel bland de arbetslösa. Männens åtgärder kostar<br>dock mer än kvinnornas, vilket i sin tur oftast beror<br>på att män och kvinnor anvisas till för sitt kön tradi-<br>tionella utbildnings- och praktikplatser.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>En hörnsten i regeringens politik för en jämnare för-<br>delning av tillväxt och välfärd är kvinnors och mäns<br>lika möjligheter till ekonomiskt oberoende och för-<br>sörjning genom eget arbete. Utvecklingen på arbets-<br>marknaden liksom i ekonomin som helhet har där-<br>vidlag stor betydelse för jämställdheten.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>En hög sysselsättning för både män och kvinnor är<br>en förutsättning för en jämnare fördelning av lönein-<br>komster. En hög sysselsättning även bland kvinnor<br>främjas genom att villkoren för deltagande i arbetsli-<br>vet är gynnsamma. Regeringens politik går därför ut<br>på att främja kvinnors sysselsättning genom fortsatt<br>goda möjligheter att förena yrkesliv och familjeliv (se<br>vidare Riktlinje 2.11 och 2.12).</p>
<p>Regeringen arbetar för att stärka kvinnornas ställ-<br>ning på arbetsmarknaden och i arbetslivet. Av stor<br>vikt i detta sammanhang är att könsuppdelningen av<br>arbetsmarknaden bryts. Inte minst är detta arbete<br>viktigt för att ta tillvara den kunskap och den erfa-<br>renhet som kvinnor och män har. Problemet med<br>den könsuppdelade arbetsmarknaden angrips bland<br>annat genom</p>
<p>- En jämställdhetslag som syftar till att eliminera<br>diskriminering mellan kvinnor och män på ar-<br>betsmarknaden. Lagen kräver att arbetsgivaren<br>vidtar aktiva åtgärder i fråga om bland annat ar-<br>betsförhållanden, lön och rekrytering för att<br>främja jämställdhet på arbetsplatsen. En Jäm-<br>ställdhetsombudsman har till uppgift att överva-<br>ka att lagen följs.</p>
<p>- Att kvinnor och män uppmuntras att söka för sitt<br>kön otraditionella yrkes- och utbildningsval. Ar-<br>betsmarknadsverket (AMV) har som ett av sina<br>verksamhetsmål att jämställdheten på arbets-<br>marknaden skall öka och att könsuppdelningen<br>skall minska. För att uppnå detta skall AMV i<br>första hand använda sig av ordinarie åtgärdsme-<br>del och förmedlingsarbete. Att öka insatserna för<br>deltidsarbetslösa är en viktig uppgift för AMV i<br>ett jämställdhetsperspektiv, då kvinnor är överre-<br>presenterade bland de deltidsarbetslösa.</p>
<p>- Att öka antalet kvinnliga egenföretagare (se vida-<br>re Riktlinje 2.5).</p>
<p>- Att den sneda könsfördelningen för vissa utbild-<br>ningsinriktningar, till exempel inom yrkesutbild-<br>ningen, uppmärksammas inom ramen för gymna-<br>sieskolan. Bland annat introduceras ett nytt<br>teknikprogram där kursinnehållet valts ut med<br>syfte att i större utsträckning attrahera både<br>flickor och pojkar.</p>
<p>- Att högskolan uppmanas att öka ansträngningar-<br>na för att få en jämnare rekrytering av kvinnliga<br>och manliga studenter till högskolans grundut-<br>bildning.</p>
<p>- Att öka andelen kvinnor inom forskningsvärlden<br>och främja jämställdhetsforskning. En rad insat-<br>ser har gjorts för att främja och stödja rekryte-<br>ringen av fler kvinnliga doktorander och profes-<br>sorer. För varje lärosäte har regeringen också satt<br>upp mål för könsfördelningen bland nyrekrytera-<br>de professorer. För övriga lärarkategorier skall lä-<br>rosätena sätta upp mål för könsfördelningen i ny-</p>
<p>rekryteringen. Genusforskningen har tilldelats<br>nya medel. Forskning med inriktning på arbets-<br>marknad och kön bedrivs i stor utsträckning och<br>insatserna intensifieras nu ytterligare.</p>
<p>Uppföljning</p>
<p>Jämställdhetspolitiken följs regelbundet upp av rege-<br>ring och riksdag. Relevanta myndigheter skall redo-<br>visa till regeringen i sina årsredovisningar hur de in-<br>förlivar ett jämställdhetsperspektiv i sina verk-<br>samheter. Regeringen redovisar regelbundet jäm-<br>ställdhetspolitiken för riksdagen. Ett viktigt led i upp-<br>följningen av jämställdhetsarbetet är könsuppdelad<br>statistik.</p>
<h5>2.11 Att förena yrkesliv och familjeliv</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Medlemsstaterna kommer att anstränga sig för att<br>öka tillgången till tjänster för omsorg och vård, där<br>det finns behov som inte är täckta.</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>Viktiga faktorer bakom den höga sysselsättningsgra-<br>den bland kvinnor är en väl utbyggd barnomsorg och<br>äldreomsorg samt ekonomisk trygghet vid föräldra-<br>ledighet. Under 1990-talet har en omfattande ut-<br>byggnad av barnomsorgen skett. Kommunerna är<br>skyldiga att tillhandahålla barnomsorg till alla barn<br>mellan ett och tolv år vars föräldrar förvärvsarbetar<br>eller studerar, eller om barnet har ett eget behov.<br>Äldreomsorgen har i kommunal regi byggts ut kraf-<br>tigt sedan 1970-talet. Mycket få äldre bor numera<br>hos sina barn. Behovstäckningen inom såväl barn-<br>omsorgen som äldreomsorgen är idag så gott som<br>fullständig.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Skola, vård och omsorg utgör kärnan i välfärdspoli-<br>tiken. Regeringen ser också en väl utbyggd barn- och<br>äldreomsorg som en garant för att män och kvinnor<br>skall kunna delta i arbetslivet på lika villkor. Kom-<br>munernas ekonomi har drabbats hårt av den ekono-<br>miska krisen, vilket har resulterat i svårigheter att<br>upprätthålla den höga ambitionsnivån i välfärden.<br>Därför</p>
<p>- Har riksdagen beslutat om extra resurser till<br>kommuner och landsting på totalt 16 miljarder<br>kronor. Det ökade tillskottet bör ge kommuner<br>och landsting goda förutsättningar att förstärka<br>kvaliteten i vård, omsorg och skola. I vårproposi-<br>tionen föreslår regeringen att ytterligare 4 miljar-<br>der kronor tillförs kommunerna.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>- Presenterar regeringen en proposition om äldre-<br>politiken. I propositionen aviserar regeringen<br>bland annat en arbetsgrupp som skall se över<br>möjligheterna att ta tillvara de arbetslösas kom-<br>petens och effektivt utnyttja de arbetsmarknads-<br>politiska åtgärderna i syfte att höja kompetensen<br>hos personalen inom äldrevården.</p>
<p>Uppföljning</p>
<p>Se Riktlinje 2.10.</p>
<h5>2.12 Att underlätta återinträde i yrkeslivet</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Medlemsstaterna kommer särskilt att uppmärksam-<br>ma kvinnor och män som önskar att återgå till yr-<br>keslivet efter ett uppehåll och kommer därför att un-<br>dersöka möjligheterna att gradvis avlägsna hindren<br>för detta återinträde.</p>
<p>arbetsvillkor inbyggt som uppmuntrar kvinnor<br>och män att träda in i yrkeslivet efter ett uppehåll.</p>
<p>- Att försäkringssystemen utformas så att rehabili-<br>tering och aktivitet betonas i syfte att uppnå en<br>snabb återgång till arbetslivet. Rätten till ersätt-<br>ning skall regelbundet prövas mot arbetsmarkna-<br>dens krav som vid arbetslöshetsersättning eller<br>mot individens arbetsförmåga som vid förtids-<br>pension.</p>
<p>Uppföljning</p>
<p>Se Riktlinje 2.10.</p>
<h5>2.13 Att främja funktionshindrade<br>personers inträde i yrkeslivet</h5>
<p>Riktlinje</p>
<p>Medlemsstaterna kommer särskilt att uppmärksam-<br>ma de svårigheter som funktionshindrade personer<br>kan möta vid inträde i arbetslivet.</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>I Sverige har arbetstagarna en lagfäst rättighet att ef-<br>ter viss typ av ledighet återgå till sitt tidigare arbete.<br>Denna rättighet gäller bland annat i samband med<br>föräldraledighet och studier. Rätten till föräldrale-<br>dighet kompletteras av en föräldraförsäkring som är<br>konstruerad med tanke på kvinnors och mäns möj-<br>ligheter att behålla fotfäste på arbetsmarknaden och<br>för att föräldrar inte skall behöva välja mellan för-<br>värvsarbete och barn. Majoriteten av barn i förskole-<br>ålder har två föräldrar som förvärvsarbetar. När det<br>gäller ledighet i samband med studier ges långtgåen-<br>de möjligheter till anpassning genom kollektivavtal.<br>Ledighet i samband med sjukdom är inte någon lag-<br>fäst rättighet men räknas som giltig grund för frånva-<br>ro från arbetet.</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Kvinnors och mäns återinträde i yrkeslivet underlät-<br>tas genom</p>
<p>- Rätten till föräldraledighet under barnets första<br>18 månader, varav 12 månader med en ersättning<br>motsvarande 80 procent av lönen samt rätt till<br>kortare arbetstid för småbarnsföräldrar.</p>
<p>- Rätt till tjänstledighet för studier.</p>
<p>- Att individen, inte familjen, är den minsta enhe-<br>ten i socialförsäkrings- och skattesystemen.</p>
<p>- Att förvärvsarbete kvalificerar för rättigheter i<br>försäkringssystemen. Systemen är i huvudsak re-<br>laterade till inkomstbortfall. I såväl arbetslöshets-<br>försäkringen som föräldraförsäkringen finns ett</p>
<p>Situationen i Sverige</p>
<p>Personer med funktionshinder har generellt sett svårt<br>att konkurrera på den öppna arbetsmarknaden. I<br>takt med det försämrade arbetsmarknadsläget under<br>1990-talet har också situationen för personer med<br>funktionshinder blivit svårare. Skattningar av syssel-<br>sättningsgraden bland funktionshindrade personer<br>visar att många av dem står utanför den reguljära<br>arbetsmarknaden. En betydligt mindre andel har för-<br>värvsarbete (cirka 50 procent) jämfört med andelen<br>av hela befolkningen i yrkesverksam ålder<br>(72 procent).</p>
<p>Sveriges politik</p>
<p>Sverige har ambitionen att, utöver att främja funk-<br>tionshindrades inträde på arbetsmarknaden, också<br>stödja deras utveckling i arbetslivet samt förhindra<br>utslagning. Avsikten är att genom olika åtgärder, inte<br>minst lagstiftningsvägen, medverka till att den som är<br>funktionshindrad skall kunna behålla sin anställning.<br>Det sker exempelvis genom lagstiftningen om an-<br>ställningsskydd och bestämmelser om rehabilitering<br>och arbetsanpassning i arbetsmiljölagen.</p>
<p>Grundläggande i den svenska politiken är att frå-<br>gor som rör människor med funktionshinder inte<br>skall behandlas isolerat, utan inom ramen för de sys-<br>tem som gäller generellt för samhällsmedborgarna.<br>Utöver detta finns specialbestämmelser inom olika<br>sakområden som handlar om stöd och insatser för<br>att kompensera för ett funktionshinder och för att<br>underlätta för dessa personer att leva som andra.<br>Sverige tillämpar således inte kvotering eller andra</p>
<p>11 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 4</p>
<p>tvingande regleringar för att skapa sysselsättning åt<br>personer med funktionshinder. Regeringens strategi<br>är att inom ramen för arbetsmarknadspolitiken un-<br>derlätta funktionshindrades inträde i arbetslivet och<br>strategin bygger på att</p>
<p>- Öka anställbarheten genom yrkesinriktad rehabi-<br>litering och utbildning. Funktionshindrade perso-<br>ner har generellt sett lägre utbildning än befolk-<br>ningen i dess helhet. Många har bristfällig<br>grundutbildning. För att öka möjligheterna till<br>anställning kan dessa personer komplettera sin<br>grundutbildning och även genomgå högskoleut-<br>bildning som arbetsmarknadsutbildning. Genom<br>att erbjuda yrkesinriktad rehabilitering vid ar-<br>betsmarknadsinstitut med särskilda resurser och<br>kunskaper om olika funktionshinder, underlättas<br>och vidgas valet av arbete och utbildning. Särskil-<br>da insatser görs också för att underlätta över-<br>gången från skola till arbetsliv för unga funk-<br>tionshindrade.</p>
<p>- Genom bidrag och stöd kompensera funktions-<br>hindrade i arbetslivet. Vissa åtgärder är speciellt<br>riktade till funktionshindrade för att öka deras<br>möjligheter att få en anställning på den reguljära<br>arbetsmarknaden. Exempel på sådana åtgärder är<br>arbetshjälpmedel, arbetsbiträde och bidrag för<br>anskaffning av arbetsmaskin eller verktyg. Bidrag</p>
<p>kan också lämnas till funktionshindrade som vill<br>starta eget företag. För funktionshindrade finns<br>bidrag till arbetsgivare för nyanställningar, s.k.<br>lönebidrag, och offentligt skyddat arbete. Den<br>statliga koncernen SAMHALL har till uppgift att<br>erbjuda meningsfullt arbete åt personer med ar-<br>betshandikapp.</p>
<p>- Ge mycket gravt funktionshindrade individuellt<br>stöd av en person i att finna och behålla en an-<br>ställning, s.k. Supported employment. I stödper-<br>sonens uppgifter ingår att kartlägga den arbetssö-<br>kandes förutsättningar och önskemål och sedan<br>finna lämpliga förslag på arbetsplatser samt även<br>medverka i introduktion och träning på arbets-<br>platsen. Åtgärden riktas främst till personer med<br>psykiskt och intellektuellt handikapp.</p>
<p>Vidare kommer regeringen att</p>
<p>- Lägga fram ett lagförslag till förbud mot diskri-<br>minering i arbetslivet av personer med funktions-<br>hinder. Avsikten är att diskrimineringsförbudet<br>skall skydda såväl arbetssökande som anställda.<br>Handikappombudsmannen bör utöva tillsyn av<br>den nya lagens efterlevnad. Ombudsmannen bör<br>ges rätt att i Arbetsdomstolen föra talan i mål en-<br>ligt den nya lagen på en arbetstagares eller en ar-<br>betssökandes vägnar.</p>
<p>22</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Fördelningspolitisk<br>redogörelse</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 5</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>Sammanfattning..............................................................................5</p>
<p>1 Inledning...................................................................................5</p>
<p>2 Inkomstfördelningen.................................................................6</p>
<p>2.1 Spridningen i ekonomiska resurser...........................6</p>
<p>2.2 Ekonomiskt svaga....................................................6</p>
<p>3 Barn och äldre..........................................</p>
<p>3.1 Barnens ekonomiska standard</p>
<p>3.2 Ålderspensionärerna................................................8</p>
<p>4 Avslutande kommentar.............................................................9</p>
<p>Underbilagor:</p>
<p>1 Datamaterial och metoder.....................................10</p>
<p>2 Referenser..............................................................11</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 5</p>
<h3>Fördelningspolitisk redogörelse</h3>
<h4>Sveriges inkomstfördelning i<br>internationell belysning</h4>
<p>Denna redogörelse innehåller en översikt av OECD:s<br>nyligen färdigställda undersökning av inkomstfördel-<br>ningen i olika länder. Redogörelsen har utarbetats av<br>fördelningspolitiska enheten vid Finansdepartemen-<br>tets ekonomiska avdelning.</p>
<h5>Sammanfattning</h5>
<p>OECD-studien omfattar 13 länder och baseras på<br>nationella beräkningar för perioden från mitten av<br>1980-talet till mitten av 1990-talet. Huvudresultaten<br>är följande:</p>
<p>- Trenderna-. Det finns inga enhetliga trender i in-<br>komstfördelningen under det senaste decenniet,<br>utvecklingen varierar mellan olika länder.</p>
<p>- Inkomstfördelningen-, Sverige har fram till mitten<br>av 1990-talet lyckats bevara en internationellt sett<br>mycket jämn fördelning av den ekonomiska stan-<br>darden och en låg andel ekonomiskt svaga hus-<br>håll, trots ökad spridning i inkomster av arbete<br>och kapital under senare år.</p>
<p>- Barnen: Även om barnfamiljerna i Sverige drab-<br>bats av krisen och besparingarna har barnen i<br>Sverige fortfarande en god standard i förhållande<br>till genomsnittet för hela befolkningen jämfört<br>med andra länder. Jämförelsevis få barnfamiljer i<br>Sverige har en låg ekonomisk standard.</p>
<p>- De äldre: Den ekonomiska standarden bland ål-<br>derspensionärerna i förhållande till genomsnittet<br>för alla personer är hög i Sverige. Pensionärerna i<br>Frankrike, Japan och USA har dock en högre<br>standard. Det är mycket få ålderspensionärer i<br>Sverige som har en låg standard.</p>
<h5>1 Inledning</h5>
<p>Intresset för inkomstfördelningen i olika länder har<br>ökat betydligt under senare år. Ett flertal undersök-<br>ningar har genomförts som beskriver inkomstsprid-<br>ningen, hur den ändrats och vilka förklaringar det<br>kan finnas till förändringarna (se underbilaga Refe-<br>renser). De omfattar emellertid endast utvecklingen<br>fram till slutet av 1980-talet och i några fall de första<br>åren på 1990-talet. Därmed saknas information om<br>hur Sverige har klarat den ekonomiska krisen och<br>den höga arbetslösheten jämfört med andra länder.</p>
<p>En studie har emellertid nyligen färdigställts av<br>OECD som följer utvecklingen från mitten av 1980-<br>talet fram till mitten av 1990-talet för 13 länder.<sup>1</sup> De<br>länder som ingår är de nordiska länderna, de konti-<br>nentaleuropeiska länderna Belgien, Frankrike, Italien,<br>Nederländerna och Tyskland samt de fyra utomeu-<br>ropeiska länderna Australien, Japan, Kanada och<br>USA. För vissa länder ingår även utvecklingen från<br>mitten av 1970-talet. Analyserna bygger på beräk-<br>ningar som utförts i vardera land enligt standardise-<br>rade metoder. Finansdepartementet har genomfört<br>beräkningarna som avser Sverige med hjälp av SCB:s<br>undersökningar av hushållens inkomster (HINK).<sup>2</sup></p>
<p>I rapporten används olika statistiska metoder för<br>att beskriva inkomstspridningen, andelen ekono-<br>miskt svaga hushåll och skatternas och transferering-<br>arnas omfördelande effekter. Rapporten är mycket<br>innehållsrik. Följande sammanställning innehåller<br>resultaten avseende främst inkomstfördelningen och<br>dess förändring jämfört med andra länder.</p>
<p>Det bör betonas att det är svårt att jämföra in-<br>komstfördelningar rättvist. De stora skillnaderna i<br>befolkningens sammansättning, sysselsättningsstruk-<br>tur, skatter och transfereringar, statistiska definitio-<br>ner och mätmetoder osv. i olika länder begränsar<br>jämförbarheten och kan i enstaka fall ge upphov till</p>
<p>' Bumiaux, J-M. mfl (1998): Income Distribution and Poverty in Selected OECD<br>Countries. Economics Department Working Papers No. 189. Under publ., tillgäng-<br>lig på OECDts hemsida.</p>
<p>Beräkningarna har genomförts av Thomas Pettersson och Ylva Andersson vid<br>Finansdepartementet.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 5</p>
<p>synvillor. Sverige får exempelvis i internationella jäm-<br>förelser ofta en något för hög andel ekonomiskt ut-<br>satta hushåll, för hög spridning och en för låg relativ<br>standard för yngre hushåll. Orsaken är att SCB i sina<br>undersökningar, till skillnad mot andra statistikmyn-<br>digheter, räknar ungdomar över 18 år som bor kvar<br>hos föräldrarna som egna hushåll. Flera länder har<br>genomfört skattereformer som bryter de statistiska<br>serierna över inkomstfördelningen<sup>3</sup>. Resultaten i<br>OECD-studien överensstämmer dock väl med tidiga-<br>re studier varför de kan antas rimligt robusta. Defini-<br>tioner och mätmetoder redovisas i underbilaga 1.</p>
<h5>2 Inkomstfördelningen</h5>
<p>2.1 Spridningen i ekonomiska resurser</p>
<p>Sverige har länge haft en internationellt sett mycket<br>jämn fördelning av de ekonomiska resurserna och få<br>fattiga jämfört med andra länder, vilket en lång rad<br>undersökningar visar. OECD:s nya beräkningar för<br>1995 tyder på att fördelningen i Sverige fortfarande<br>är mycket jämn, dock inte unikt jämn (tabell 2.1).<br>Fördelningen av ekonomiska resurser mäts med<br>spridningen i individernas disponibla årsinkomster<br>justerade för försörjningsbörda (se vidare underbila-<br>ga 1). De generella transfereringarna och skatterna<br>har motverkat en ökad spridning i inkomster från<br>arbete och kapital. Sverige och de övriga nordiska<br>länderna har en låg inkomstspridning enligt den s.k.<br>Gini-koefficienten. Gini-koefficienten är det vanligas-<br>te statistiska måttet där ett högt värde innebär en<br>större spridning. Som nämnts gör skillnader i meto-<br>der nivåjämförelserna ungefärliga.</p>
<p>Inkomstspridningen har ökat i flertalet jämförda<br>länder sedan mitten av 1980-talet och ökningen i<br>Sverige är ganska genomsnittlig, särskilt med hänsyn<br>till den något längre mätperioden för Sverige. Ök-<br>ningen av Gini-koefficienten har varit högre i bl.a.<br>Italien, Norge, Finland och Nederländerna. I några<br>länder har inkomstspridningen minskat, exempelvis i<br>Danmark och Kanada.</p>
<p>TABELL 2.1 INKOMSTSPRIDNINGEN<br>(GINI-KOEFFICIENTER)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>LAND</p></td><td>
<p>NIVÅ 95</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING IPEI</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Danmark</p></td><td>
<p>21,7</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Sverige</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Finland</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Nederländerna</p></td><td>
<p>25,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Norge</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Japan</p></td><td>
<p>26,5</p></td><td>
<p>1.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Belgien</p></td><td>
<p>27,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Tyskland</p></td><td>
<p>28.2</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Kanada</p></td><td>
<p>28,4</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Frankrike</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Australien</p></td><td>
<p>30.6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 USA</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>I3 Italien</p></td><td>
<p>34.5</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
</table>
<p>Not: För Tyskland, Australien och Japan mäts förändringen 1984-1994,<br>Norge och Finland 1986-95, Frankrike 1979-1990, Nederländerna och Ka-<br>nada 1985-1994, Italien 1984-1993, USA 1985-1995 samt Danmark, Belgi-<br>en och Sverige 1983-1995.</p>
<p>(PE) = Procentenhet<br>Källa: Income Distribution and Poverty in Selected OECD Countries.</p>
<p>Gini-koefficienten är inte särskilt känslig för föränd-<br>ringar för de ekonomiska svaga eller välbeställda<br>grupperna. Andra statistiska mått på spridningen vi-<br>sar på en marginell försämring för personer med de<br>lägsta inkomsterna men förbättringar för dem med<br>högst inkomster. De länder som haft en tydligt ökad<br>inkomstspridning har haft en markant förbättring för<br>höginkomstgruppen och en relativ försämring för<br>dem med lägst inkomster.</p>
<p>Resultaten för Sverige bl.a. om förändringen sedan<br>mitten av 1980-talet avviker något från vad som re-<br>dovisats tidigare (bl.a. i prop. 1997/98:1, bilaga 7).<br>Det beror dels på OECD:s metod för att justera för<br>skattereformen, dels på att OECD använder den i<br>internationella sammanhang vanligaste metoden att<br>justera för försörjningsbörda där hushållets inkomst<br>divideras med roten ur antalet hushållsmedlemmar.<br>Det ger större ”stordriftsfördelar” till barnfamiljer än<br>SCB:s justering som baseras på socialbidragsnormer-<br>na.<sup>4</sup></p>
<p>2.2 Ekonomiskt svaga</p>
<p>Ett centralt mål för välfärdspolitiken är att så långt<br>möjligt minska risken att medborgare har så låga in-<br>komster att de kan anses fattiga. Ett vanligt sätt att<br>mäta detta är att räkna andelen individer som har en<br>disponibel inkomst som är lägre än halva medianin-<br>komsten för hela befolkningen. En gynnsam utveck-<br>ling visas av att andelen individer under detta relativa</p>
<p><sup>3</sup> För att justera för skattereformen i Sverige 1990-1991 länkar OECD förändringen<br>t.o.m. 1990 med förändringen fr.o.m. 1991, dvs. förändringen mellan 1990 och<br>1991 ingår inte. Metoden kan innebära att förändringarna underskattas något i<br>Sverige.</p>
<p><sup>4</sup> Resultaten avviker också från SCB:s officiella statistik eftersom individvikter an-<br>vänds, enligt den numera allt vanligare metoden. SCB använder hushållsvikter vilket<br>innebär att man ger större vikt vid vad som händer ensamma personer än vad som<br>händer samboende och barn.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 5</p>
<p>fattigdomsstreck minskar (minustecken) medan ut-<br>vecklingen är ogynnsam om andelen ökar (plus-<br>tecken). I Sverige har andelen inte förändrats nämn-<br>värt sedan mitten av 1980-talet (tabell 2.2). Ungefär<br>hälften av de jämförda länderna har haft en ogynn-<br>sam utveckling och Sveriges utveckling är ganska ge-<br>nomsnittlig. Andelen under fattigdomsstrecket har<br>ökat mest i Tyskland, Nederländerna och Italien.</p>
<p>TABELL 2.3 ANDEL INDIVIDER UNDER<br>FATTIGDOMSSTRECKET</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>LAND</p></td><td>
<p>ANDEL UNDER (%)</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING (PE)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Tyskland</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Sverige</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>+0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Frankrike</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Kanada</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>-3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 USA</p></td><td>
<p>17,7</p></td><td>
<p>+2,4</p></td></tr>
</table>
<p>Not: För Tyskland mäts förändringen 1978-1989, Frankrike 1984-1989,</p>
<p>Kanada 1975-1991, USA 1974-1994 samt Sverige 1975-1992.</p>
<p>Källa: Se tabell 2.1</p>
<p>TABELL 2.2 FÖRÄNDRING I ANDEL UNDER<br>FATTIGDOMSSTRECKET</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>LAND</p></td><td>
<p>RELATIVT</p>
<p>FATTIGDOMSSTRECK (PE)</p></td><td>
<p>ABSOLUT</p>
<p>FATTIGDOMSSTRECK (PE)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Belgien</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Australien</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Danmark</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Frankrike</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 USA</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Kanada</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>■1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Finland</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Sverige</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Japan</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Norge</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Tyskland</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 Nederländerna</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Italien</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Not, källa: Se tabell 2.1</p>
<p>Andelen individer under ett relativt fattigdomsstreck<br>är ett slags fördelningsmått. Det är fullt möjligt att<br>välståndet ökar i samhället samtidigt som den relati-<br>va fattigdomen ökar. För att få en uppfattning om<br>absoluta förändringar i respektive land kan man rela-<br>tera inkomsterna i olika grupper varje år till inkoms-<br>terna under det första undersökningsåret. Detta mått<br>fångar både effekter av den ekonomiska tillväxten<br>och fördelningen av välståndet. Andelen individer<br>under ett absolut fattigdomsstreck har minskat i näs-<br>tan alla undersökta länder sedan mitten av 1980-<br>talet. I Sverige har denna andel inte minskat nämn-<br>värt.</p>
<p>De nationella beräkningarna anses inte tillräckligt<br>harmoniserade för att medge jämförelser av hur stor<br>andel av alla personer som har inkomster under hal-<br>va medianinkomsten. OECD:s beräkningar i databa-<br>sen LIS (Luxembourg Income Study) visar dock att<br>Sverige 1992 fortfarande hade en internationellt sett<br>mycket låg andel med inkomster under halva media-<br>ninkomsten och att andelen har varit oförändrad se-<br>dan 1975 (tabell 2.3). I exempelvis USA är andelen<br>nära tre gånger högre och den har ökat sedan 1974.</p>
<h5>3 Barn och äldre</h5>
<p>En stor del av omfördelningen genom skatte- och bi-<br>dragssystemen syftar till att omfördela över livet och<br>ge en rimlig del av landets välstånd till dem som på<br>grund av ålder inte arbetar. Därför är det viktigt att<br>bedöma hur barn och äldre klarar sig i förhållande<br>till andra grupper.</p>
<p>3.1 Barnens ekonomiska standard</p>
<p>Genom att omfördela inkomster till barnfamiljer och<br>skydda barnen från fattigdom vill man utjämna<br>chanserna i livet och förebygga social utslagning. Alla<br>OECD-länder har system för att gynna barnfamiljer<br>men de skiljer sig betydligt i storlek och utformning.<br>Ett flertal studier har visat att de svenska barnen har<br>en bättre relativ standard än vad som är vanligt i<br>andra länder. Den ekonomiska krisen och besparing-<br>arna i Sverige har dock träffat barnfamiljerna relativt<br>hårt (se prop. 1997/98:1, bilaga 7).</p>
<p>De nya beräkningarna från OECD visar emellertid<br>att bamen i Sverige fortfarande har en god relativ<br>standard (tabell 3.1). Barnen under 18 år har i be-<br>räkningen förenklat antagits få samma del av de dis-<br>ponibla inkomsterna som föräldrarna. Barnens ge-<br>nomsnittsbelopp har sedan beräknats i procent av<br>genomsnittet för hela befolkningen. Barnen i Sverige<br>hamnar på tredje plats efter bamen i Belgien och<br>Finland.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 5</p>
<p>TABELL 3.1 BARNS RELATIVA DISPONIBLA<br>INKOMST</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>LAND</p></td><td>
<p>NIVÅ 95</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING (PEI</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Belgien</p></td><td>
<p>104,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Finland</p></td><td>
<p>100,4</p></td><td>
<p>+2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Sverige</p></td><td>
<p>97,9</p></td><td>
<p>-3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Norge</p></td><td>
<p>97,4</p></td><td>
<p>+0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Danmark</p></td><td>
<p>96,7</p></td><td>
<p>-2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Frankrike</p></td><td>
<p>92,1</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Tyskland</p></td><td>
<p>91,5</p></td><td>
<p>-1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Italien</p></td><td>
<p>89,3</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Nederländerna</p></td><td>
<p>88,9</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Japan</p></td><td>
<p>88,2</p></td><td>
<p>-3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Australien</p></td><td>
<p>84,8</p></td><td>
<p>-4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 USA</p></td><td>
<p>83,7</p></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
</table>
<p>TABELL 3.2 ANDEL AV ENSAMFÖRÄLDRAR MED<br>20 PROCENT LÄGST STANDARD</p>
<p>LAND UTAN ARBETE 1%)MED ARBETE (%)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1 Finland</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>23,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Sverige</p></td><td>
<p>66,5</p></td><td>
<p>30,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Japan</p></td><td>
<p>70,6</p></td><td>
<p>67,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Belgien</p></td><td>
<p>74,4</p></td><td>
<p>29,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Frankrike</p></td><td>
<p>76,4</p></td><td>
<p>36,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Italien</p></td><td>
<p>79,7</p></td><td>
<p>40,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Tyskland</p></td><td>
<p>81,8</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Norge</p></td><td>
<p>83,7</p></td><td>
<p>18,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Australien</p></td><td>
<p>86,8</p></td><td>
<p>25,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Nederländerna</p></td><td>
<p>89,2</p></td><td>
<p>39,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Danmark</p></td><td>
<p>92,7</p></td><td>
<p>56,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 USA</p></td><td>
<p>94,6</p></td><td>
<p>45,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Se tabell 2.1</p>
<p>Not: För Sverige. USA, Nederländerna och Australien mäts förändringen<br>från mitten av 1970-tal till mitten av 1990-tal, för övriga länder börjar mät-<br>ningen i mitten av 1980-talet.</p>
<p>Källa: Se tabell 2.1</p>
<p>Barnen i Sverige har under mätperioden fått en bety-<br>dande standardförsämring men det gäller också i fler-<br>talet andra länder. Det är bara barnen i Finland och<br>Norge som fått det relativt bättre. Det bör noteras att<br>mätperioderna varierar.</p>
<p>Ett annat mått på barnens situation är hur många<br>barn som lever i familjer med låga inkomster. Det<br>kan mätas genom andelen av olika familjetyper som<br>räknas till de 20 procent med lägst ekonomisk stan-<br>dard, exempelvis bland ensamföräldrar utan arbete<br>som är en mycket utsatt grupp i alla länder. Enligt<br>OECDis beräkningar är det i Sverige en jämförelsevis<br>lägre andel ensamföräldrar utan arbete som hör till<br>de 20 procent med lägst ekonomisk standard (tabell<br>3.2). I exempelvis Nederländerna, Danmark och<br>USA har i stort sett alla ensamföräldrar utan arbete<br>en svag relativ ekonomisk standard. Bland ensamför-<br>äldrar med arbete är det i Sverige också en ganska låg<br>andel som hör till dem med lägst ekonomisk stan-<br>dard.</p>
<p>För ensamföräldrar i Sverige har utvecklingen varit<br>svagare än genomsnittet för befolkningen men ut-<br>vecklingen har varit ännu sämre för ensamföräldrar i<br>bl.a. Australien, Finland, Danmark och Italien,<br>främst beroende på arbetslösheten.</p>
<p>Enligt OECDis beräkningar i LIS-databasen ham-<br>nade endast 2,7 procent av barnfamiljerna i Sverige<br>under halva medianinkomsten i början av 1990-talet<br>jämfört med exempelvis 4,0 procent i Tyskland, 7,5<br>procent i Frankrike, 12,7 procent i Kanada och 20,5<br>procent i USA.</p>
<p>Fram till mitten av 1990-talet förefaller det svens-<br>ka välfärdssystemet ha skyddat barnfamiljerna i Sve-<br>rige så att de fortfarande kan anses relativt gynnade<br>jämfört med barnfamiljer i de flesta andra OECD-<br>länder. Kunde man också väga in värdet av offentliga<br>tjänster torde de svenska barnfamiljernas situation<br>framstå som ännu fördelaktigare.</p>
<h5>3.2 Ålderspensionärerna</h5>
<p>Ålderspensionärerna som grupp har klarat den eko-<br>nomiska krisen bättre än flertalet andra grupper (se<br>prop. 1997/98:1, bilaga 7). Ålderspensionärernas<br>ekonomiska standard justerad för försörjningsbörda<br>ligger ungefär på samma nivå som genomsnittsstan-<br>darden för alla individer.</p>
<p>De nya analyserna från OECD visar att ålderspen-<br>sionärerna i Sverige åtnjuter en god ekonomisk stan-<br>dard i förhållande till genomsnittet i befolkningen<br>men inkomsterna är inte unikt höga (tabell 3.3). Pen-<br>sionärerna i Frankrike, Japan och USA har en högre<br>relativ standard och pensionärerna i Tyskland och<br>Nederländerna ligger på ungefär samma nivå.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 5</p>
<p>TABELL 3.3 ÅLDERSPENSIONÄRERS RELATIVA<br>DISPONIBLA INKOMST</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>LAND</p></td><td>
<p>NIVÅ 95</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING (PEI</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Frankrike</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>+0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Japan</p></td><td>
<p>93,1</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 USA</p></td><td>
<p>91,9</p></td><td>
<p>+6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Sverige</p></td><td>
<p>89,3</p></td><td>
<p>+16,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Tyskland</p></td><td>
<p>89,3</p></td><td>
<p>+4.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Nederländerna</p></td><td>
<p>87,5</p></td><td>
<p>■8.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Italien</p></td><td>
<p>84,7</p></td><td>
<p>+2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Finland</p></td><td>
<p>78,1</p></td><td>
<p>+1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Norge</p></td><td>
<p>73.7</p></td><td>
<p>+4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Danmark</p></td><td>
<p>73,4</p></td><td>
<p>+4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Australien</p></td><td>
<p>68,2</p></td><td>
<p>-5.7</p></td></tr>
</table>
<p>Not, källa: Se tabell 3.1</p>
<p>Resultaten skall bedömas med viss försiktighet. De<br>olika ländernas undersökningar av inkomstfördel-<br>ningen är ännu inte harmoniserade varför nivåjämfö-<br>relsema är ungefärliga. För Sveriges del gör skattere-<br>formen förändringsmätningarna osäkra. Beräkningar<br>som bygger på enstaka mätår är känsliga för vilka år<br>man väljer, exempelvis kan länderna befinna sig i<br>olika konjunkturfaser. Jämförelser med andra studier<br>indikerar dock att resultaten är ganska robusta.</p>
<p>Ålderspensionärerna har i de flesta länder fått en<br>höjd relativ standard jämfört med befolkningen. I<br>Sverige har ökningen varit exceptionell. Det är fram-<br>för allt de äldre som tjänat på de ökade transfere-<br>ringarna medan yngre har förlorat på den minskade<br>sysselsättningen.</p>
<p>Det är mycket få svenska ålderspensionärer som<br>har en svag ekonomisk standard, dvs. vars disponibla<br>inkomster ligger under halva medianinkomsten för<br>hela befolkningen. I Sverige är det i början av 1990-<br>talet endast 6,3 procent jämfört med 7,6 procent i<br>Tyskland, 12,4 procent i Frankrike och 20,5 procent<br>i USA. I Kanada var andelen också låg, endast 5,1<br>procent.</p>
<h5>4 Avslutande kommentar</h5>
<p>Det förefaller inte finnas några enhetliga trender i<br>inkomstfördelningen under det senaste decenniet<br>utan utvecklingen varierar mellan olika länder. I<br>somliga länder ökar både inkomstspridningen och<br>andelen ekonomiskt svaga hushåll, i andra länder är<br>tendensen motsatt, i andra åter går utvecklingen av<br>inkomstspridningen respektive andelen svaga hushåll<br>i olika riktning. I Sverige har inkomstspridningen och<br>andelen ekonomiskt svaga hushåll ökat något sedan<br>mitten av 1980-talet men ökningen är ganska ge-<br>nomsnittlig bland de studerade länderna, särskilt om<br>man tar hänsyn till att mätperioden är något längre i<br>Sverige. Trots en djup ekonomisk kris och en hög<br>arbetslöshet har Sverige fram till mitten av 1990-talet<br>lyckats bevara en internationellt sett jämn fördelning<br>av de ekonomiska resurserna och en låg andel eko-<br>nomiskt svaga. Barn och äldre har fortfarande en re-<br>lativt god standard i förhållande till hela befolkning-<br>en i Sverige jämfört med andra länder. Utjämningen<br>genom skatter och transfereringar har till stor del<br>kompenserat en ökad spridning i inkomster av arbete<br>och kapital.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 5</p>
<h5>Underbilaga 1: Datamaterial och metoder</h5>
<p>Datamaterial</p>
<p>Underlagen till OECD-rapporten kommer från olika<br>nationella stickprov som innehåller uppgifter om in-<br>komster, skatter m.m. på individuell nivå. Stick-<br>provsstorlekarna varierar från ca 5 000 individer i<br>Tyskland upp till 75 000 i Nederländerna. Alla da-<br>tamaterial är tvärsnitt, dvs. de ger en ”ögonblicks-<br>bild” av inkomstfördelningen i varje land ett visst år.<br>Den rörlighet över tiden som finns mellan olika in-<br>komstlägen kan därför inte beskrivas. Materialen är<br>hämtade från tre olika tidsperioder: mitten av 1970-<br>talet, av 1980-talet och av 1990-talet. Vissa länder<br>saknar uppgifter från 1970-talet.</p>
<p>Materialen innehåller olika slags osäkerhet. Dels<br>finns fel som beror på att inte hela befolkningen är<br>undersökt, utan bara ett stickprov. Det kan innebära<br>att en förändring som uppmäts mellan två olika pe-<br>rioder, om man har otur, inte beror på verklig för-<br>ändring utan på vilka som råkade komma med i ur-<br>valet. Dessutom finns olika mätfel som att svarande<br>på enkäter, avsiktligt eller oavsiktligt, uppger fel in-<br>komster osv. Ett annat problem som förekommer är<br>att en del uppgifter har mätts på olika sätt under oli-<br>ka tidsperioder. Detta gäller t.ex. Sverige, där skatte-<br>reformen 1990/1991 bl.a. innebar att vad som räk-<br>nas som lön skiljer sig något före respektive efter<br>reformen.</p>
<p>Inkomstbegrepp</p>
<p>I analysen används vanligen hushållets disponibla<br>inkomst justerad för försörjningsbörda som mått på<br>ekonomisk standard. Disponibel inkomst definieras<br>som summan av lön, företagarinkomst, kapitalin-<br>komst och transfereringar minskad med skatter.</p>
<p>För att ta hänsyn till hushållens olika försörj-<br>ningsbörda divideras hushållets disponibla inkomst<br>med kvadratroten ur antalet individer i hushållet. Ett<br>enpersonshushåll får alltså sin disponibla inkomst<br>dividerad med 1, för ett hushåll med tvåpersoner di-<br>videras inkomsten med v2 = 1,41 osv. Det är den<br>vanligaste metoden vid internationella jämförelser för<br>att beakta ”stordriftsfördelar” hos hushållet och att<br>beskriva vilken ekonomisk nivå en individ i hushållet<br>lever på.</p>
<p>Resultaten avser justerad disponibel inkomst per<br>individ. Det är visserligen hushållets inkomst och för-<br>sörjningsbörda som beräknas men sedan använder<br>man antalet individer i hushållet för att beräkna de<br>olika måtten på spridningen etc.</p>
<p>Att mäta inkomstspridning</p>
<p>I OECD-rapporten används olika inkomstsprid-<br>ningsmått. De har alla det gemensamt att lägre vär-<br>den innebär jämnare fördelning. Däremot reagerar<br>de av matematiska skäl olika på förändringar bero-<br>ende på var i inkomstfördelningen förändringen sker.<br>Det vanligaste statistiska måttet på ojämnheten i in-<br>komstfördelningen är den så kallade Gini-koeffi-<br>cienten som antar värdet 0 när inkomsterna är lika<br>för alla och värdet 1 vid maximal ojämnhet, dvs. när<br>en person får alla inkomster (redovisas ofta multipli-<br>cerad med 100). Koefficienten är mest känslig för<br>vad som händer i mitten av fördelningen. Den kan<br>sägas visa hur stor inkomstskillnad det är mellan två<br>slumpmässigt utvalda individer/hushåll i genomsnitt<br>räknat i förhållande till medelinkomsten. Om Gini-<br>koefficienten är 0,250 och medelinkomsten för alla<br>är 90 000 kronor skall man vänta sig att skillnaden<br>är 2’<sup>t</sup>0,250 eller 50 procent av medelinkomsten, dvs.<br>45 000 kronor.</p>
<p>Fattigdomsmått</p>
<p>Hur stor fattigdomen är i en befolkning mäts oftast<br>relativt. Det vanligaste är att man beräknar hur stor<br>andel av befolkningen som har en disponibel inkomst<br>som är lägre än medianindividens halva disponibla<br>inkomst. Medianen är den inkomstnivå där hälften<br>av individerna har en lägre inkomst och den andra<br>hälften en högre.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 5</p>
<h5>Underbilaga 2: Referenser</h5>
<p>Aaberge, R., Björklund, A., Jäntti, M., Pedersen, P.,<br>Smith, N., Wennemo, T. (1997): Unemployment<br>Shocks and Income Distribution: How did the Nor-<br>dic Countries Fare during their Crises. Statistics<br>Norway No. 201.</p>
<p>Atkinson, A.B., Rainwater, L., Smeeding, T. M.<br>(1995): Income Distribution in OECD Countries.<br>Social Policy Studies No. 18. OECD. Paris 1995.</p>
<p>Björklund, A., Fritzell, J. (1992): Inkomstfördelning-<br>ens utveckling. Bilaga 8 till LU92. Stockholm 1992.</p>
<p>Björklund, A., Freeman, R.B. (1997): Generation<br>Equality and Eliminating Poverty, the Swedish way.<br>Ed: the Welfare State in Transition. National Bureau<br>of Economic Research, University of Chicago Press<br>1997.</p>
<p>Burniaux, J-M. mfl (1998): Income Distribution and<br>Poverty in Selected OECD Countries. Economics<br>Department Working Papers No. 189.</p>
<p>Fritzell, J. (1993): Income Inequality Trends in the<br>1980s: A Five-Country Comparison. Acta Sociologi-<br>ca No. 36. 1993.</p>
<p>Gottschalk, P., Smeeding, T. (1997): Cross-National<br>Comparisons of Earnings and Income Inequality.<br>Journal of Economic Literature, June 1997.</p>
<p>Gottschalk, P., Smeeding, T. (1997): Empirical Evi-<br>dence on Income Inequality in Industrialized Co-<br>untries. Working Paper Series No. 154. Luxem-<br>bourgh Income Study.</p>
<p>Jäntti, M. (1996): Inequality in Five Countries in the<br>1980s: The Role of Demographic Shifts, Markets<br>and Government Policies. Åbo Akademi Universitet.</p>
<p>11</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Redovisning av skatte-<br>awikelser</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<p>1 Beskrivning av jämförelsenorm</p>
<p>och redovisningsprinciper..........................................................5</p>
<p>2 Beräkningsresultat.....................................................................6</p>
<p>3 Beskrivning av enskilda skatteavvikelser.................................20</p>
<p>3.1 Inkomst av tjänst...................................................20</p>
<p>3.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag.................21</p>
<p>3.3 Intäkter i näringsverksamhet..................................21</p>
<p>3.4 Kostnader i näringsverksamhet..............................22</p>
<p>3.5 Intäkter och kostnader i kapital samt</p>
<p>skattereduktioner...................................................23</p>
<p>3.6 Intäkter av kapital.................................................23</p>
<p>3.7 Kostnader i kapital................................................24</p>
<p>3.8 Skattereduktion.....................................................24</p>
<p>3.9 Skattskyldighet......................................................24</p>
<p>3.10 Arbetsgivaravgifter................................................25</p>
<p>3.11 Särskild löneskatt...................................................25</p>
<p>3.12 Mervärdesskatten..................................................25</p>
<p>3.13 Skatteförmåner inom punktskatteområdet.............26</p>
<p>3.14 Skattesanktioner....................................................27</p>
<p>3.15 Icke saldopåverkande avvikelser............................28</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<h3>Redovisning av skatteavvikelser</h3>
<h4>1 Beskrivning av jämförelsenorm<br>och redovisningsprinciper</h4>
<p>I denna bilaga redovisar regeringen en sammanställ-<br>ning av skatteavvikelser för inkomståren 1995-1999.</p>
<p>För att identifiera en skatteawikelse måste det ex-<br>isterande skattesystemet sättas i relation till en jämfö-<br>relsenorm. Den jämförelsenorm som har använts vid<br>beräkningen av skatteawikelserna i denna bilaga ba-<br>serar sig i huvudsak på principen om en enhetlig be-<br>skattning av olika ekonomiska aktiviteter, vilket ock-<br>så var en av grundpelarna i 1990 års skattereform.<br>Avvikelser från en enhetlig beskattning kan uppfattas<br>som en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skatt-<br>skyldiga omfattas av en skattelättnad i förhållande<br>till den enhetliga normen eller som en skattesanktion<br>vid ett "överuttag" av skatt. En förmån av samma<br>storlek som den som erhålls genom avvikelsen från<br>en enhetlig beskattning skulle i princip kunna uppnås<br>med hjälp av en offentlig transferering. En norm som<br>baserar sig på principen om enhetlig beskattning un-<br>derlättar därför analysen av skattesystemet utifrån ett<br>budgetperspektiv. Någon fullständig genomgång av<br>skattelagstiftningen har inte gjorts med avseende på<br>skattesanktioner. Enbart enstaka sanktioner finns<br>redovisade. Syftet med redovisningen är primärt att<br>redovisa de skatteförmåner som är direkt jämförba-<br>ra med transfereringar på budgetens utgiftssida.</p>
<p>De skatteförmåner som i redovisningen klassifice-<br>ras som saldopåverkande utgörs av stöd på budge-<br>tens inkomstsida där ett avskaffande av förmånen<br>skulle leda till en budgetförstärkning för offentlig<br>sektor. Icke saldopåverkande skatteavvikelser utgörs<br>huvudsakligen av olika offentliga transfereringar som<br>helt eller delvis är skattebefriade. Om dessa skatteav-<br>vikelser slopades skulle visserligen skatteintäkterna<br>öka men samtidigt skulle de offentliga utgifterna öka<br>vid oförändrade politiska mål.</p>
<p>Skatteawikelserna redovisas dels som nettoberäk-<br>nade skatteawikelser, dels som bruttoberäknade<br>skatteawikelser. Den nettoberäknade skatteawikel-<br>sen visar storleken på den skattefria transferering<br></p>
<p>som fullt ut kompenserar den skattskyldige om skat-<br>teawikelsen tas bort. Den bruttoberäknade skatteav-<br>vikelsen visar storleken på motsvarande skatteplikti-<br>ga transferering. För icke saldopåverkande<br>skatteawikelser beräknas endast en bruttoawikelse<br>som visar hur mycket utgifterna på den ifrågavaran-<br>de transfereringen skulle behöva öka för att lämna<br>hushållens disponibla opåverkade vid en skattebe-<br>läggning av transfereringen. De skatteawikelser som<br>presenteras baserar sig på en periodiserad redovis-<br>ning.</p>
<p>Jämförelsenormen för inkomstbeskattningen in-<br>nebär att den inkomst som skall beskattas skall utgö-<br>ras av summan av konsumtionsutgifterna och netto-<br>förmögenhetens förändring under beskattnings-<br>perioden. Beskattningsperiodens längd skall vara ett<br>kalenderår eller ett räkenskapsår. För inkomstbe-<br>skattningen har bl.a. följande preciseringar gjorts av<br>normen:</p>
<p>- Inget sparande får ske med obeskattade medel</p>
<p>- Värdestegring skall beskattas när den uppkom-<br>mer och inte vid realisationstillfället</p>
<p>- Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte ingå<br>i skattebasen</p>
<p>- Offentliga transfereringar skall utgöra skatteplik-<br>tig inkomst</p>
<p>- Den implicita avkastning i form av boendetjäns-<br>ter som egnahemsägaren eller bostadsrättsinne-<br>havaren erhåller skall utgöra skattepliktig in-<br>komst</p>
<p>- Avskrivningar i näringsverksamhet skall hanteras<br>efter ekonomisk livslängd</p>
<p>Olika grad av progressivitet i skatteskalan är förenlig<br>med jämförelsenormen under förutsättning att indi-<br>vider med lika höga inkomster betalar lika mycket<br>skatt. Sambeskattning och särbeskattning är båda<br>förenliga med normen.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>Enligt normen för socialavgifter och särskild lö-<br>neskatt skall ersättningar för utfört arbete som är<br>förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ingå i<br>underlaget för socialavgifter medan ersättningar för<br>utfört arbete som inte är förmånsgrundande skall in-<br>gå i underlaget för särskild löneskatt.</p>
<p>Normen för mervärdesskatten innebär att all yr-<br>kesmässig omsättning av varor och tjänster skall be-<br>skattas med normalskattesatsen. Destinationsprinci-<br>pen skall tillämpas vid internationella transaktioner.<br>Offentlig myndighetsutövning skall inte vara skatte-<br>pliktig. Varor och tjänster som subventioneras med<br>offentliga medel skall inte heller vara skattepliktiga,<br>under förutsättning att en mervärdesskattebeläggning<br>av den subventionerade varan eller tjänsten leder till<br>en försvagning av de offentliga finanserna.</p>
<p>För punktskatterna anses förekomsten av miljö-<br>styrande skatter och olika skatteuttag beroende på<br>ändamål (t.ex. transport eller uppvärmning) eller ut-<br>släppsgrad vara förenlig med normen. Den lägre kol-<br>dioxidskattesats som tillämpas för vissa delar av nä-<br>ringslivet anses utgöra en del av normen eftersom ett<br>avskaffande av nedsättningen skulle kunna leda till<br>större utsläpp av koldioxid i omvärlden. I den redo-<br>visning av skatteavvikelser som presenterades i 1997<br>års ekonomiska vårproposition betraktades emeller-<br>tid den lägre koldioxidskattesatsen för vissa delar av<br>näringslivet i stället som en skatteförmån. För punkt-<br>skatter på energi som huvudsakligen införts av fis-<br>kala skäl (t.ex. energiskatten) bör skatten vara pro-<br>portionell mot energiinnehållet. Den nedsättning av<br>energiskatten som tillämpas för vissa delar av nä-<br>ringslivet betraktas därför som en skatteförmån.</p>
<p>I utredningen Förmåner och sanktioner (SOU<br>1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition<br>finns en mer uttömmande beskrivning av de jämfö-<br>relsenormer och beräkningsmetoder som tillämpas<br>för skatteawikelserna.</p>
<h4>2 Beräkningsresultat</h4>
<p>I tabell 1 redovisas enskilda skatteawikelser uppde-<br>lade på skatteområden för åren 1995-1999. Dess-<br>utom redovisas de totala skatteawikelserna för olika<br>skatteslag. De icke saldopåverkande skatteawikel-<br>serna är samlade i slutet av tabellen. I anslutning till<br>tabellen ges en kortfattad beskrivning av de enskilda<br>skatteawikelserna. Awikelsens nummer i denna be-<br>skrivning svarar mot numret i den första kolumnen i<br>tabell 1.</p>
<p>De saldopåverkande bruttoberäknade skatteawi-<br>kelserna förväntas uppgå till totalt 150 miljarder<br>kronor inkomståret 1999, vilket är omkring 25 mil-<br>jarder mer än inkomståret 1995. Av det totala be-<br>loppet på 150 miljarder avser 63 miljarder kronor in-<br>komstskatt och fastighetsskatt, 7 miljarder kronor</p>
<p>socialavgifter och särskild löneskatt, 38 miljarder<br>kronor mervärdesskatten och 43 miljarder kronor<br>punktskatter.</p>
<p>Skatteawikelserna i tjänsteinkomstbeskattningen,<br>som totalt uppgår till 11 miljarder kronor brutto år<br>1999, ökar med ett par miljarder kronor under peri-<br>oden 1995-1999. Avdrag för resor till och från arbe-<br>tet utgör den största saldopåverkande skatteawikel-<br>sen i tjänsteinkomstbeskattningen med en brutto-<br>förmån som förväntas uppgå till omkring 7 miljarder<br>kronor år 1999. Skatteawikelsen pensionskostnader<br>för arbetstagare, som beror på att den marginalskatt<br>som tjänstepensioner träffas av vid utbetalningstill-<br>fället i genomsnitt awiker från den marginalskatt<br>som den försäkrades förvärvsinkomster träffas av vid<br>den tidpunkt då arbetsgivarens kostnader för tryg-<br>gandet av pensionen uppkommer, förväntas uppgå<br>till 1,6 miljarder kronor år 1999.1 denna redovisning<br>har den genomsnittliga marginalskatt som tjänste-<br>pensioner beräknas träffas av vid utbetalningstillfället<br>korrigerats i förhållande till den marginalskatt som<br>användes vid beräkningen av skatteawikelsen i 1997<br>års ekonomiska vårproposition. Detta har medfört<br>att den redovisade skatteawikelsen för arbetstagares<br>pensionskostnader nu är betydligt lägre än i 1997 års<br>ekonomiska vårproposition.</p>
<p>I beskattningen av näringsverksamhet orsakas de<br>största skatteförmånerna av överavskrivningar av<br>inventarier och av reglerna om avsättningar till peri-<br>odiseringsfonder. Vid en bruttoberäkning uppgår<br>dessa skatteawikelser till mer än 7 miljarder kronor<br>vardera inkomståret 1999. Totalt förväntas skatte-<br>förmånerna i beskattningen av näringsverksamhet<br>uppgå till 18 miljarder år 1999, vilket är 1 miljard<br>kronor mer än inkomståret 1995.</p>
<p>De bruttoberäknade skatteförmånerna i kapitalin-<br>komstbeskattningen beräknas minska med omkring<br>15 miljarder kronor under perioden 1995-1999. Den<br>främsta orsaken till denna minskning är en skärpt<br>beskattning av fastigheter till följd av höjd fastighets-<br>skatt och en lägre implicit avkastning av egnahem<br>och bostadsrätter. Andra stora skatteförmåner i kapi-<br>talbeskattningen orsakas av att värdeökning på akti-<br>er beskattas vid realisationstillfället och inte när vär-<br>deökningen äger rum och av att avkastningsskatten<br>på pensionsmedel uppgår till 15% av en schablonbe-<br>räknad avkastning i stället för 30% av verklig av-<br>kastning. Totalt förväntas de bruttoberäknade skat-<br>teförmånerna inom kapitalbeskattningen uppgå till<br>46 miljarder kronor år 1999. Skattesanktionerna in-<br>om kapitalbeskattningen förväntas under perioden<br>1995-1999 öka med 4 miljarder kronor, främst till<br>följd av att fastighetsskatt har införts på lokaler och<br>industrienheter under denna period.</p>
<p>De saldopåverkande skatteförmåner som härrör<br>från socialavgifterna har ökat med ett par miljarder<br>kronor under de senaste åren - främst till följd av<br>den nedsättning av socialavgifterna med inriktning</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>mot mindre företag som införts fr.o.m. inkomståret<br>1997.</p>
<p>Av de totala förväntade skatteförmånerna inom<br>mervärdesskatteområdet på 38 miljarder kronor<br>brutto inkomståret 1999 beror 23 miljarder kronor<br>på den reducerade beskattningen av livsmedel. Höj-<br>ningen av de totala skatteförmånerna inom mervär-<br>desskatteområdet på 18 miljarder kronor brutto un-<br>der perioden 1995-1999 förklaras till största delen<br>av den sänkning av livsmedelsmomsen som ägde rum<br>1996.</p>
<p>De största skatteförmånerna inom punktskatte-<br>området avser energiskatten. Befrielsen från att be-<br>tala energiskatt på bränsle och el i industrin och<br>växthusnäringen ger upphov till en förväntad brut-<br>toberäknad skatteförmån på 14 miljarder kronor år<br>1999. Andra stora skatteavvikelser inom punktskat-<br>teområdet är skatten på diesel och skattebefrielsen<br>för biobränslen som ger upphov till bruttoberäknade<br>förmåner på vardera 8 miljarder kronor år 1999 och<br>det differentierade skatteuttaget på fossila bränslen<br>som ger en beräknad skatteförmån på 6 miljarder<br>kronor. Totalt beräknas skatteförmånerna inom<br>punktskatteområdet öka med 16 miljarder kronor<br>under perioden 1995-1999. Denna ökning beror till<br>stor del på att normalskattesatsen för el, som utgör<br>normen för skattesatserna på olika fossila bränslen<br>och för beskattningen av industrins användning av<br>elektrisk kraft, har höjts under perioden.</p>
<p>De icke saldopåverkande avvikelserna beräknas<br>uppgå till 48 miljarder kronor inkomståret 1999<br>(brutto), vilket är omkring 15 miljarder kronor<br>mindre än inkomståret 1995. Sänkningen beror till<br>stor del på att pensionsgrundande transfereringar<br>fullt ut kommer att beläggas med avgifter för ålder-<br>spension fr.o.m. inkomståret 1999.</p>
<p>I tabell 2 redovisas skatteawikelserna fördelade på<br>utgiftsområden. Awikelser som ej kunnat hänföras<br>till något enskilt utgiftsområde redovisas som gene-<br>rella awikelser. I bruttoredovisningen återfinns de<br>största skatteawikelserna inom utgiftsområdena<br>ekonomisk trygghet vid ålderdom, ekonomisk trygg-<br>het för familjer och barn samt näringsliv. Andra stör-<br>re områden är kommunikationer, samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande samt stöd till kultur<br>m.m.. De saldopåverkande bruttoawikelserna är<br>störst inom utgiftsområdena näringsliv (40 miljarder<br>kronor år 1999), ekonomisk trygghet vid ålderdom<br>(19 mdkr), kommunikationer (13 mdkr), samhälls-<br>planering m.m. (8 mdkr) och kultur m.m. (10 mdkr).</p>
<p>Regeringen avser att i budgetpropositionen för<br>1999 redovisa de mest betydande skatteawikelserna<br>inom respektive utgiftsområde. Denna redovisning<br>kommer att ge en bättre bild av det totala stödet till<br>olika samhällssektorer eftersom budgetpropositionen<br>även innehåller information om det stöd som utgår<br>från budgetens utgiftssida.</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>TABELL: 1 SKATTEAVVIKELSER FÖRDELADE PÅ SKATTEOMRÅDEN</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAVVIKELSE BRUTTO S KATTE AVVI KELS E NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Inkomst av tjänst</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>1 Stipendier</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Hittelön</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0.03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Intäkter vid försäljning av vilt växande<br>bär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utlandstillägg</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0.00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning till utländska fors-<br>kare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1.19</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>2,69</p></td><td>
<p>1,59</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>1,47</p></td><td>
<p>0,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ersättning pga politisk förföljelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ersättning till neurosedynskadade</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Arbetsgivares utgifter för personal-<br>sjukvård</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Personalrabatter m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Förmån av fri resa anställningsintervju</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Eu-parlamentarikers rese- och kost-<br>nadsersättning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Förmån av fri utbildning vid persona-<br>lavveckling m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Förmån av lånedator</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0.46</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>2,06</p></td><td>
<p>3,02</p></td><td>
<p>1,92</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,66</p></td><td>
<p>1,09</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Kostnader i tjänst och allmänna avdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td colspan="11">
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>6,00</p></td><td>
<p>6,24</p></td><td>
<p>7,03</p></td><td>
<p>6,66</p></td><td>
<p>3,20</p></td><td>
<p>3,36</p></td><td>
<p>3,44</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>3,76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td>
<p>1,72</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>8.54</p></td><td>
<p>8,99</p></td><td>
<p>10,04</p></td><td>
<p>9,39</p></td><td>
<p>4,34</p></td><td>
<p>4,79</p></td><td>
<p>4,96</p></td><td>
<p>5,49</p></td><td>
<p>5,31</p></td></tr>
</table>
<p>Intäkter av näringsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Näringsbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och<br>liknande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Kostnader i näringsverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p>
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Skogsavdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Avdrag för arbetsresor, näringsidkare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Bidrag till regional utvecklingsfond</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående<br>arbete</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Kärnkraftsanläggning</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Avgifter VPC</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td>
<p>Dubbelbeskattningsavtal, matching<br>credit</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar</p>
<p>m.m.</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Skogs- och upphovsmannakonto</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelse<br>(Pension)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0.52</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Överavskrivningar avseende inventari-<br>er</p></td><td>
<p>7,62</p></td><td>
<p>7,67</p></td><td>
<p>7,87</p></td><td>
<p>7,87</p></td><td>
<p>7,87</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,78</p></td><td>
<p>5,78</p></td><td>
<p>5,78</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,30</p></td><td>
<p>6,39</p></td><td>
<p>6,21</p></td><td>
<p>7,28</p></td><td>
<p>4,19</p></td><td>
<p>3,92</p></td><td>
<p>4,69</p></td><td>
<p>4,56</p></td><td>
<p>5,36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Direktavskrivningar</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>2,95</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>2,21</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Summa</p>
<p>16,87 19,06 17,41 17,08 17,97 12,46 14,07 12,71 12,46 13,14</p>
<p>Intäkter och kostnader i kapital samt skattereduktioner</p>
<p>49 Generationsskifte vid räntefördelning</p>
<p>50 EU-bidrag</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Avkastning småhus</p></td><td>
<p>28,84</p></td><td>
<p>19,98</p></td><td>
<p>12,56</p></td><td>
<p>10,09</p></td><td>
<p>14,06</p></td><td>
<p>20,19</p></td><td>
<p>13,99</p></td><td>
<p>8,79</p></td><td>
<p>7,06</p></td><td>
<p>9,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>9,07</p></td><td>
<p>5,68</p></td><td>
<p>4,33</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>3,83</p></td><td>
<p>6,35</p></td><td>
<p>3,98</p></td><td>
<p>3,03</p></td><td>
<p>2,29</p></td><td>
<p>2,98</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Realisationsvinst, aktier</p></td><td>
<p>5,19</p></td><td>
<p>6,32</p></td><td>
<p>6,42</p></td><td>
<p>6,76</p></td><td>
<p>6,88</p></td><td>
<p>3,80</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>4,73</p></td><td>
<p>4,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,93</p></td><td>
<p>3,33</p></td><td>
<p>3,41</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,05</p></td><td>
<p>2,33</p></td><td>
<p>2,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Uppskov realisationsbeskattning<br>fastigheter</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>56</p></td><td>
<p>Uttag av aktier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Allemansfond</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>14,82</p></td><td>
<p>17,48</p></td><td>
<p>17,19</p></td><td>
<p>16,25</p></td><td>
<p>15,92</p></td><td>
<p>10,37</p></td><td>
<p>12,23</p></td><td>
<p>12,03</p></td><td>
<p>11,37</p></td><td>
<p>11,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>60,44</p></td><td>
<p>52,05</p></td><td>
<p>45,28</p></td><td>
<p>41,52</p></td><td>
<p>45.93</p></td><td>
<p>42,48</p></td><td>
<p>36,59</p></td><td>
<p>31,83</p></td><td>
<p>29,07</p></td><td>
<p>32,46</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="10">
<p>Kostnader i kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Riskkapitalavdrag</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Reaförluster, aktier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0 0,07</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0 0,05</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="3">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td colspan="5">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995 1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Skattereduktion m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>0,00 1.84</p></td><td>
<p>3,27</p></td><td>
<p>2,32</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1.20</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>0,92</p></td></tr>
</table>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>65 Akademier m.m.</p>
<p>66 Företagarförening m.m.</p>
<p>67 Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p>
<p>68 Ideella föreningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0.16</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0.54</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Lag om tillf, avvikelse från lagen om<br>soc.avg.</p></td><td>
<p>2,08</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>73</p></td><td>
<p>Anställningsstöd RAS</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5,51</p></td><td>
<p>6,40</p></td><td>
<p>6,70</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4,05</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,92</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,43</p></td><td>
<p>6,08</p></td><td>
<p>6,96</p></td><td>
<p>7,12</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,57</p></td><td>
<p>4,47</p></td><td>
<p>5,11</p></td><td>
<p>5,23</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Särskild löneskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Bidrag från Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Vinstandelsstiftelser</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggna-<br>der</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0.09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>TV-licenser</p></td><td>
<p>1.80</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>2,02</p></td><td>
<p>2,12</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,49</p></td><td>
<p>1,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1.81</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Periodiskt medl.blad m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Biografer</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Ej subventionerad teater, konserter</p>
<p>m.m.</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,07</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>3,98</p></td><td>
<p>4,08</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,44</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>2,94</p></td><td>
<p>3,01</p></td><td>
<p>3,12</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>3.41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Ej subv utbildning</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>10,05</p></td><td>
<p>7,65</p></td><td>
<p>7,43</p></td><td>
<p>7,81</p></td><td>
<p>8,21</p></td><td>
<p>7,43</p></td><td>
<p>5,65</p></td><td>
<p>5,45</p></td><td>
<p>5,75</p></td><td>
<p>6,02</p></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAWIKELSE BRUTTO SKATTEAWIKELSE NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>5,90</p></td><td>
<p>21,23</p></td><td>
<p>20,78</p></td><td>
<p>21,73</p></td><td>
<p>22,71</p></td><td>
<p>4,42</p></td><td>
<p>15,92</p></td><td>
<p>15,26</p></td><td>
<p>15,96</p></td><td>
<p>16,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0.49</p></td><td>
<p>0.50</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>2.45</p></td><td>
<p>2,51</p></td><td>
<p>2.67</p></td><td>
<p>2,79</p></td><td>
<p>2,92</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,88</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>2,05</p></td><td>
<p>2,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0.09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td></td><td>
<p>1,78</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>1,98</p></td><td>
<p>2,07</p></td><td></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0.20</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>8,92</p></td><td>
<p>26,21</p></td><td>
<p>26,66</p></td><td>
<p>27,90</p></td><td>
<p>29,14</p></td><td>
<p>6,68</p></td><td>
<p>19,64</p></td><td>
<p>19,60</p></td><td>
<p>20,48</p></td><td>
<p>21,40</p></td></tr>
</table>
<p>Mervärdesskatt, undantag från skyldighet</p>
<p>103 Ideella föreningar (exkl. konserter, 0,05 0,06 0,06 0,07 0,07 0,04 0,04 0,05 0,05 0,05</p>
<p>idrott, utbildning)</p>
<p>Mervärdesskatt, redovisningsperiod</p>
<p>104 Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrö- 0,34 0,25 0,14 0,18 0,23 0,25 0,18 0,10 0,13 0,17</p>
<p>relse</p>
<p>Mervärdesskatt, avdrag för ingående skatt</p>
<p>105 Ingående skatt på jordbruksarrende</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>Energiskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td>
<p>7,35</p></td><td>
<p>7,58</p></td><td>
<p>7,76</p></td><td>
<p>7,96</p></td><td>
<p>8,31</p></td><td>
<p>5,43</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,85</p></td><td>
<p>6,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Skattebefrielse bandrift</p></td><td>
<p>1.25</p></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1.43</p></td><td>
<p>1,46</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>1.01</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Elförbrukning i norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0.68</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten och</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
</table>
<p>elförsörjning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td>
<p>2,42</p></td><td>
<p>3,42</p></td><td>
<p>3,87</p></td><td>
<p>5,44</p></td><td>
<p>5,56</p></td><td>
<p>1.79</p></td><td>
<p>2,53</p></td><td>
<p>2,84</p></td><td>
<p>3,99</p></td><td>
<p>4.09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112</p></td><td>
<p>Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>3,81</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>5,83</p></td><td>
<p>7.42</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td>
<p>4.28</p></td><td>
<p>5,45</p></td><td>
<p>5,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Bidrag till värmevärk med 9 öre/kWh</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för allmän energiskatt på<br>bränsle</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0.17</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>1.25</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin,<br>energiskatt</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>2,63</p></td><td>
<p>2,71</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1.79</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>1,99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom växthus-<br>näringen</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>6,30</p></td><td>
<p>7,04</p></td><td>
<p>8,87</p></td><td>
<p>10,94</p></td><td>
<p>11,29</p></td><td>
<p>4,66</p></td><td>
<p>5,21</p></td><td>
<p>6,52</p></td><td>
<p>8,03</p></td><td>
<p>8,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom växthusnäringen</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0.33</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td></tr>
</table>
<p>11</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>NAMN FÅ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="3">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p></td><td colspan="6">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(u = upphört)<br>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Nedsättning av C02-skatt för industrin</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,87</p></td></tr>
</table>
<p>elkraft</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Övrigt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt</p></td><td>
<p>1.79</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>2,15</p></td><td>
<p>1,32</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1,27</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,58</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>28,39</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>35,81</p></td><td>
<p>41,89</p></td><td>
<p>44,49</p></td><td>
<p>21,04</p></td><td>
<p>24,26</p></td><td>
<p>26,31</p></td><td>
<p>30,75</p></td><td>
<p>32,67</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Skattesanktioner</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>■0,17</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,12</p></td><td>
<p>-0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Begränsning kapitalreduktion</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,64</p></td><td>
<p>-0,64</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,45</p></td><td>
<p>-0,45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-7,02</p></td><td>
<p>-5,14</p></td><td>
<p>-3,75</p></td><td>
<p>-3,20</p></td><td>
<p>-3,27</p></td><td>
<p>-4,92</p></td><td>
<p>-3,60</p></td><td>
<p>-2,62</p></td><td>
<p>-2,24</p></td><td>
<p>-2,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på hyreshus, bostads-<br>delen</p></td><td>
<p>-3,02</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-4,15</p></td><td>
<p>-4,75</p></td><td>
<p>-4,99</p></td><td>
<p>-2,23</p></td><td>
<p>-2,58</p></td><td>
<p>-3,05</p></td><td>
<p>-3,49</p></td><td>
<p>-3,66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på lokaler</p></td><td></td><td>
<p>-2,65</p></td><td>
<p>-3,24</p></td><td>
<p>-3,34</p></td><td>
<p>-3,46</p></td><td></td><td>
<p>-1,96</p></td><td>
<p>-2,38</p></td><td>
<p>-2,45</p></td><td>
<p>-2,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på industrienhet (exkl.<br>markvärdet på elproduktionsenheter)</p></td><td></td><td>
<p>-1,80</p></td><td>
<p>-1,44</p></td><td>
<p>-1,45</p></td><td>
<p>-1,45</p></td><td></td><td>
<p>-1,33</p></td><td>
<p>-1,06</p></td><td>
<p>-1,06</p></td><td>
<p>-1,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på markvärdet på el-<br>produktionsenheter</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,43</p></td><td>
<p>-1,57</p></td><td>
<p>-0,36</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,79</p></td><td>
<p>-1,15</p></td><td>
<p>-0,26</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-10,7</p></td><td>
<p>-13,8</p></td><td>
<p>-15,7</p></td><td>
<p>-15,1</p></td><td>
<p>-14,3</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>-10,0</p></td><td>
<p>-11,4</p></td><td>
<p>-11,0</p></td><td>
<p>-10,4</p></td></tr>
</table>
<p>Punktskatter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Skatt på viss elektrisk kraft</p></td><td>
<p>-1,30</p></td><td>
<p>-2,22</p></td><td colspan="3">
<p>u</p></td><td>
<p>-0,96</p></td><td>
<p>-1,64</p></td><td colspan="3">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Särskild skatt för elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-1,48</p></td><td>
<p>-2,06</p></td><td>
<p>-2,10</p></td><td>
<p>-2,04</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-1,09</p></td><td>
<p>-1,51</p></td><td>
<p>-1,54</p></td><td>
<p>-1,50</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>■2,1</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-2.7</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td></tr>
</table>
<p>Ej saldopåverkade avvikelser</p>
<p>Intäkter av tjänst</p>
<p>134 Flyttningsbidrag</p>
<p>135 Värnpliktigas förmåner</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>4,71</p></td><td>
<p>5,07</p></td><td>
<p>5,92</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>5,22</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>12,17</p></td><td>
<p>10,71</p></td><td>
<p>10,76</p></td><td>
<p>12,90</p></td><td>
<p>11,54</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Bidragsförskott</p></td><td>
<p>2,29</p></td><td>
<p>2,30</p></td><td>
<p>2,04</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>139</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>141</p></td><td>
<p>Engångsbidrag vid arbetsplacering av<br>flyktingar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>4,07</p></td><td>
<p>3,90</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>3,96</p></td><td>
<p>3,82</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>2,93</p></td><td>
<p>2,96</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Studiebidrag</p></td><td>
<p>4,14</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>7,03</p></td><td>
<p>6,73</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>146</p></td><td>
<p>Andra transfereringar enl LAF</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>33,33</p></td><td>
<p>33,07</p></td><td>
<p>32,22</p></td><td>
<p>35,31</p></td><td>
<p>32,51</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAWIKELSE BRUTTO SKATTEAWIKELSE NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<p>1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999</p>
<p>_______Kostnader i tjänst, allmänna avdrag___________________________________________</p>
<p>147 Särskilt grundavdrag pensionärer_________16,04 16,45 15,73 15,62 15,28 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00</p>
<p>Tllläggspensionsavgift</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>2,34</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1,92</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>5,23</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>4,92</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>1,95</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>1,12</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>155</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>156</p></td><td>
<p>Dagpenning reputbildning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>157</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>158</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>ll</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>159</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>160</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>161</p></td><td>
<p>Ersättning för närståendevård</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>13,62</p></td><td>
<p>12,33</p></td><td>
<p>12,55</p></td><td>
<p>7,78</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>162 Statens lönesumma</p>
<p>0,29</p>
<p>0,00 u</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Summa saldopåverkande avvikelser</p>
<p>1995-99</p></td><td>
<p>125,2</p></td><td>
<p>136,3</p></td><td>
<p>136,1</p></td><td>
<p>142,2</p></td><td>
<p>150,1</p></td><td>
<p>89,4</p></td><td>
<p>97,5</p></td><td>
<p>96,2</p></td><td>
<p>100,3</p></td><td>
<p>106,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ej saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>63,3</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>60,5</p></td><td>
<p>58,7</p></td><td>
<p>47,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa skatteavvikelser</p></td><td>
<p>188,5</p></td><td>
<p>198,2</p></td><td>
<p>196,6</p></td><td>
<p>200,9</p></td><td>
<p>197,9</p></td><td>
<p>89,4</p></td><td>
<p>97,5</p></td><td>
<p>96,2</p></td><td>
<p>100,3</p></td><td>
<p>106,9</p></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>TABELL: 2 FÖRDELNING PÅ UTGIFTSOMRÅDE</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="3">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p></td><td colspan="3">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998 1999 1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997 1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. Samhällsekonomi och statsförvaltning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>38 Avgifter VPC</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u 0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02 u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>6. Totalförsvaret</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>135 Värnpliktigas förmåner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>156 Dagpenning reputbildning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>8. Invandrare och flyktingar</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>11 Ersättning p.g.a. politisk förföljelse</p></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>141 Engångsbidrag vid arbetsplacering av<br>flyktingar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Arbetsgivares utgifter för personal-<br>sjukvård</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td colspan="3">
<p>11</p></td><td colspan="2">
<p>0,24</p></td><td colspan="4">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,07</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>4,71</p></td><td>
<p>5,07</p></td><td>
<p>5,92</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>5,22</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>161</p></td><td>
<p>Ersättning för närståendevård</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>6,05</p></td><td>
<p>6,00</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>6,31</p></td><td>
<p>6,38</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0.69</p></td><td>
<p>0.72</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,85</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>1.34</p></td><td>
<p>0.93</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>1,07</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0.69</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,85</p></td></tr>
</table>
<p>10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p>
<p>12 Ersättning till neurosedynskadade</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>139</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,23</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>159</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,34</p></td><td>
<p>4,15</p></td><td>
<p>2,80</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,19</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>2,69</p></td><td>
<p>1,59</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>1.47</p></td><td>
<p>0,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td>
<p>1,72</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1.17</p></td><td>
<p>1,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelser<br>(pension)</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>14,82</p></td><td>
<p>17,48</p></td><td>
<p>17,19</p></td><td>
<p>16,25</p></td><td>
<p>15,92</p></td><td>
<p>10,37</p></td><td>
<p>12,23</p></td><td>
<p>12,03</p></td><td>
<p>11,37</p></td><td>
<p>11,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>4,07</p></td><td>
<p>3,90</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>3,96</p></td><td>
<p>3,82</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>16,04</p></td><td>
<p>16,45</p></td><td>
<p>15,73</p></td><td>
<p>15,62</p></td><td>
<p>15,28</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>14</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>NAMN PÄ AVVIKELSEN SKATTEAWIKELSE BRUTTO SKATTEAWIKELSE NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>155 Delpension</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>U</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>U</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>36.55</p></td><td>
<p>40,98</p></td><td>
<p>40,59</p></td><td>
<p>40,7</p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>11,11</p></td><td>
<p>13,86</p></td><td>
<p>14,05</p></td><td>
<p>14,01</p></td><td>
<p>13,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>16,12</p></td><td>
<p>20,39</p></td><td>
<p>20,87</p></td><td>
<p>21,08</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>11,11</p></td><td>
<p>13,86</p></td><td>
<p>14,05</p></td><td>
<p>14,01</p></td><td>
<p>13,11</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>12,17</p></td><td>
<p>10,71</p></td><td>
<p>10,76</p></td><td>
<p>12,90</p></td><td>
<p>11,54</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Bidragsförskott</p></td><td>
<p>2,29</p></td><td>
<p>2,30</p></td><td>
<p>2,04</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Föräldrapenning</p></td><td>
<p>2,34</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td>
<p>1,92</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>16.83</p></td><td>
<p>14,89</p></td><td>
<p>14,59</p></td><td>
<p>16,80</p></td><td>
<p>12,85</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>13. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>67</p></td><td colspan="11">
<p>Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>5,23</p></td><td>
<p>5,24</p></td><td>
<p>4,92</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5,62</p></td><td>
<p>5,55</p></td><td>
<p>5,13</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>14. Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>15 Förmån av fri resa anställningsintervju</p>
<p>17 Förmån av fri utbildning vid persona-<br>lavveckling m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Lag om tillf, avvikelse från lagen om<br>soc.avg.</p></td><td>
<p>2,08</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td colspan="2">
<p>u</p></td><td colspan="2">
<p>1,56</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td colspan="3">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>73</p></td><td>
<p>Anställningsstöd RAS</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>134</p></td><td>
<p>Flyttningsbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>160</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>1,95</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4,26</p></td><td>
<p>4,04</p></td><td>
<p>1,95</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2,16</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>2,88</p></td><td>
<p>2,80</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2,16</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>16. Utbildning och universitetsforskning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning till utländska fors-<br>kare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Ej subventionerad utbildning</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Studiebidrag</p></td><td>
<p>4,14</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>7,03</p></td><td>
<p>6,73</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,60</p></td><td>
<p>1,12</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>157</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>158</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Förmån av lånedator</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4,72</p></td><td>
<p>5,92</p></td><td>
<p>6,11</p></td><td>
<p>8,17</p></td><td>
<p>6,73</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0.08</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAWIKELSE BRUTTO SKATTEAWIKELSE NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<p>1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999</p>
<p>17. Kultur, medier, trossamfund och fritid______________________________________________________________________________________</p>
<p>20 Underskott i litterär m.m. verksamhet</p>
<p>65 Akademier m.m.</p>
<p>68 Ideella föreningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>Bidrag från Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>TV-licenser</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>2,02</p></td><td>
<p>2,12</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,49</p></td><td>
<p>1,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Periodiska medl.blad m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Biografer</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Ej subventionerad teater, konserter</p>
<p>m.m.</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>3,98</p></td><td>
<p>4,08</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,44</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>2,94</p></td><td>
<p>3,01</p></td><td>
<p>3,12</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>3,41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td></td><td>
<p>1,78</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>1,98</p></td><td>
<p>2,07</p></td><td></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103</p></td><td>
<p>Ideella föreningar (exkl. konserter,<br>idrott, utbildning)</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>9,14</p></td><td>
<p>8,61</p></td><td>
<p>9,16</p></td><td>
<p>9,58</p></td><td>
<p>9,99</p></td><td>
<p>6,76</p></td><td>
<p>6,36</p></td><td>
<p>6,75</p></td><td>
<p>7,04</p></td><td>
<p>7,34</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>9,14</p></td><td>
<p>8,61</p></td><td>
<p>9,16</p></td><td>
<p>3.58</p></td><td>
<p>9,99</p></td><td>
<p>6,76</p></td><td>
<p>6.36</p></td><td>
<p>6,75</p></td><td>
<p>7,04</p></td><td>
<p>7,84</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Avkastning småhus</p></td><td>
<p>28,84</p></td><td>
<p>19,98</p></td><td>
<p>12,56</p></td><td>
<p>10,09</p></td><td>
<p>14,06</p></td><td>
<p>20,19</p></td><td>
<p>13,99</p></td><td>
<p>8,79</p></td><td>
<p>7,06</p></td><td>
<p>9,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>9,07</p></td><td>
<p>5,68</p></td><td>
<p>4,33</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>3,83</p></td><td>
<p>6,35</p></td><td>
<p>3,98</p></td><td>
<p>3,03</p></td><td>
<p>2,29</p></td><td>
<p>2,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Uppskov realisationsbeskattning<br>fastigheter</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1.15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1.15</p></td><td>
<p>1,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,84</p></td><td>
<p>3,27</p></td><td>
<p>2,32</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,20</p></td><td>
<p>2,10</p></td><td>
<p>1,50</p></td><td>
<p>0,92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggna-<br>der</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>104</p></td><td>
<p>Tidpunkt för inbetalning i byggnadsrö-<br>relse</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0.17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-7,02</p></td><td>
<p>-5,14</p></td><td>
<p>-3,75</p></td><td>
<p>-3,20</p></td><td>
<p>-3,27</p></td><td>
<p>-4,92</p></td><td>
<p>-3,60</p></td><td>
<p>-2,62</p></td><td>
<p>-2,24</p></td><td>
<p>-2,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på hyreshus, bostads-<br>delen</p></td><td>
<p>■3,02</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-4,15</p></td><td>
<p>-4,75</p></td><td>
<p>-4,99</p></td><td>
<p>-2,23</p></td><td>
<p>-2,58</p></td><td>
<p>-3,05</p></td><td>
<p>-3,49</p></td><td>
<p>-3,66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på lokaler</p></td><td></td><td>
<p>-2,65</p></td><td>
<p>-3,24</p></td><td>
<p>-3,34</p></td><td>
<p>-3,46</p></td><td></td><td>
<p>-1,96</p></td><td>
<p>-2,38</p></td><td>
<p>-2,45</p></td><td>
<p>-2,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på industrienhet (exkl.</p></td><td></td><td>
<p>-1,80</p></td><td>
<p>-1,44</p></td><td>
<p>-1,45</p></td><td>
<p>-1,45</p></td><td></td><td>
<p>-1,33</p></td><td>
<p>-1,06</p></td><td>
<p>-1,06</p></td><td>
<p>-1,07</p></td></tr>
</table>
<p>markvärdet på elproduktionsenheter)</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>NAMN PÄ AVVIKELSEN SKATTEAWIKELSE BRUTTO SKATTEAWIKELSE NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143 Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>2,93</p></td><td>
<p>2,96</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>34.67</p></td><td>
<p>20,77</p></td><td>
<p>12.41</p></td><td>
<p>7,84</p></td><td>
<p>10,80</p></td><td>
<p>20,88</p></td><td>
<p>11,12</p></td><td>
<p>6,15</p></td><td>
<p>2,99</p></td><td>
<p>5,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>29.97</p></td><td>
<p>16,42</p></td><td>
<p>9,48</p></td><td>
<p>4,88</p></td><td>
<p>8,13</p></td><td>
<p>20,88</p></td><td>
<p>11,12</p></td><td>
<p>6,15</p></td><td>
<p>2,99</p></td><td>
<p>5,30</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>19. Regional utjämning och utveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td colspan="11">
<p>Bidrag till regional utvecklingsfond</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Elförbrukning i norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,55</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1.47</p></td><td>
<p>1,31</p></td><td>
<p>1.49</p></td><td>
<p>1,28</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1.09</p></td><td>
<p>0.94</p></td><td>
<p>0.86</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>1,47</p></td><td>
<p>1,31</p></td><td>
<p>1,49</p></td><td>
<p>1.28</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>0.98</p></td><td>
<p>1,09</p></td><td>
<p>0,94</p></td><td>
<p>0,86</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>20. Allmän miljö- och naturvård</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112 Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>3,81</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>5.83</p></td><td>
<p>7,42</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>5,45</p></td><td>
<p>5,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3.81</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>5,83</p></td><td>
<p>7,42</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>5,45</p></td><td>
<p>5,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>3.81</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>5,83</p></td><td>
<p>7,42</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>2,82</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>5,45</p></td><td>
<p>5,64</p></td></tr>
</table>
<p>21. Energi</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Kärnkraftsanläggning</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten och<br>elförsörjning</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td>
<p>2,42</p></td><td>
<p>3,42</p></td><td>
<p>3,87</p></td><td>
<p>5,44</p></td><td>
<p>5,56</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>2,53</p></td><td>
<p>2,84</p></td><td>
<p>3,99</p></td><td>
<p>4,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Bidrag till värmevärk med 9 öre/kWh</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för allmän energiskatt på<br>bränsle</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>1,25</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft, co2</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt</p></td><td>
<p>1.79</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>2,15</p></td><td>
<p>1,32</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>1.27</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Skatt på viss elektrisk kraft</p></td><td>
<p>-1,30</p></td><td>
<p>■2,22</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,96</p></td><td>
<p>-1,64</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Särskild skatt för elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk</p></td><td>
<p>■0,18</p></td><td>
<p>-1,48</p></td><td>
<p>-2,06</p></td><td>
<p>-2,10</p></td><td>
<p>-2,04</p></td><td>
<p>-0,13</p></td><td>
<p>-1,09</p></td><td>
<p>-1,51</p></td><td>
<p>-1,54</p></td><td>
<p>-1,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på markvärdet på el-<br>produktionsenheter</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,43</p></td><td>
<p>-1,57</p></td><td>
<p>-0,36</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1.79</p></td><td>
<p>-1,15</p></td><td>
<p>-0,26</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4,52</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>2,81</p></td><td>
<p>5,51</p></td><td>
<p>8.27</p></td><td>
<p>3,35</p></td><td>
<p>3.26</p></td><td>
<p>2,07</p></td><td>
<p>4,06</p></td><td>
<p>6,10</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>4,52</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>2,81</p></td><td>
<p>5,51</p></td><td>
<p>8,27</p></td><td>
<p>3,35</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>2,07</p></td><td>
<p>4,06</p></td><td>
<p>6,10</p></td></tr>
</table>
<p>22. Kommunikationer</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>2,51</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>2,79</p></td><td>
<p>2,92</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,88</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>2,05</p></td><td>
<p>2,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td>
<p>7,35</p></td><td>
<p>7,58</p></td><td>
<p>7,76</p></td><td>
<p>7,96</p></td><td>
<p>8,31</p></td><td>
<p>5,43</p></td><td>
<p>5,60</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,85</p></td><td>
<p>6,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Skattebefrielse bandrift</p></td><td>
<p>1,25</p></td><td>
<p>1,29</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,46</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>1.01</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td></tr>
</table>
<p>17</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN</p></td><td colspan="3">
<p>SKATTEAWIKELSE BRUTTO<br>mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p></td><td colspan="6">
<p>SKATTEAWIKELSE NETTO<br>mdkr</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122 Skattebefrielse för inrikes sjöfart,</p>
<p>C02-skatt</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0.11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>11,74</p></td><td>
<p>12,06</p></td><td>
<p>12,53</p></td><td>
<p>12.91</p></td><td>
<p>13,43</p></td><td>
<p>8,72</p></td><td>
<p>8,94</p></td><td>
<p>9,19</p></td><td>
<p>9,48</p></td><td>
<p>9,85</p></td></tr>
</table>
<p>11,74 12,06 12,53 12,91 13,43 8,72 8,94 9,19 9,48 9,85</p>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>23. Jord- och skogsbruk, fiske med an-<br>slutande näringar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Skogsavdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Skogs- och upphovsmannakonto</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105</p></td><td>
<p>Ingående skatt på jordbruksarrende</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom växthus-<br>näringen</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom växthusnäringen</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>1,03</p></td><td>
<p>1.20</p></td><td>
<p>1.31</p></td><td>
<p>1,27</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0.77</p></td><td>
<p>0.82</p></td><td>
<p>0,81</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>1,03</p></td><td>
<p>1.20</p></td><td>
<p>1,31</p></td><td>
<p>1,27</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0.66</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0.81</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>24. Näringsliv</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td colspan="11">
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td colspan="3">
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td colspan="3">
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td colspan="2">
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td colspan="2">
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Näringsbidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och lik-<br>nande</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående<br>arbete</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>0,99</p></td><td>
<p>1,02</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,61</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Överavskrivningar avseende inventari-<br>er</p></td><td>
<p>7,62</p></td><td>
<p>7,67</p></td><td>
<p>7,87</p></td><td>
<p>7,87</p></td><td>
<p>7,87</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,78</p></td><td>
<p>5,78</p></td><td>
<p>5,78</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,30</p></td><td>
<p>6,39</p></td><td>
<p>6,21</p></td><td>
<p>7,28</p></td><td>
<p>4,19</p></td><td>
<p>3,92</p></td><td>
<p>4,69</p></td><td>
<p>4,56</p></td><td>
<p>5,36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Direktavskrivningar</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>2,95</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>2,21</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Generationsskifte vid räntefördelning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>EU-bidrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Riskkapitalavdrag</p></td><td></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>66</p></td><td>
<p>Företagarförening m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5,51</p></td><td>
<p>6,40</p></td><td>
<p>6,70</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4,05</p></td><td>
<p>4,70</p></td><td>
<p>4,92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin,<br>energiskatt</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>2,63</p></td><td>
<p>2,71</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,65</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>1,99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>6,30</p></td><td>
<p>7,04</p></td><td>
<p>8,87</p></td><td>
<p>10,94</p></td><td>
<p>11,29</p></td><td>
<p>4,66</p></td><td>
<p>5,21</p></td><td>
<p>6,52</p></td><td>
<p>8,03</p></td><td>
<p>8,29</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>NAMN PÅ AVVIKELSEN SKATTEAWIKELSE BRUTTO SKATTEAWIKELSE NETTO</p>
<p>mdkr mdkr</p>
<p>(u = upphört)</p>
<p>1995 1996 1997 1998 1999 1995 1996 1997 1998 1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Nedsättning av C02-skatt för industrin</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>25,29</p></td><td>
<p>28,66</p></td><td>
<p>34,83</p></td><td>
<p>37,96</p></td><td>
<p>39,62</p></td><td>
<p>18,79</p></td><td>
<p>21,22</p></td><td>
<p>25,56</p></td><td>
<p>27,80</p></td><td>
<p>29,05</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>25,29</p></td><td>
<p>28,66</p></td><td>
<p>34,83</p></td><td>
<p>37,96</p></td><td>
<p>39,62</p></td><td>
<p>18,79</p></td><td>
<p>21,22</p></td><td>
<p>25,56</p></td><td>
<p>27,80</p></td><td>
<p>29,05</p></td></tr>
</table>
<p>30. Generell skatteförmån</p>
<p>8 Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p>
<p>39 Dubbelbeskattningsavtal, matching<br>credit</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar</p>
<p>m.m.</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Realisationsvinst, aktier</p></td><td>
<p>5,19</p></td><td>
<p>6,32</p></td><td>
<p>6,42</p></td><td>
<p>6,76</p></td><td>
<p>6,88</p></td><td>
<p>3,80</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>4,73</p></td><td>
<p>4,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,93</p></td><td>
<p>3,33</p></td><td>
<p>3,41</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2,05</p></td><td>
<p>2,33</p></td><td>
<p>2,40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Reaförluster, aktier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Vinstandelsstiftelser</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>5,90</p></td><td>
<p>21,23</p></td><td>
<p>20,78</p></td><td>
<p>21,73</p></td><td>
<p>22,71</p></td><td>
<p>4,42</p></td><td>
<p>15,92</p></td><td>
<p>15,26</p></td><td>
<p>15,96</p></td><td>
<p>16,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>162</p></td><td>
<p>Statens lönesumma</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>11,72</p></td><td>
<p>27,94</p></td><td>
<p>30,41</p></td><td>
<p>32,08</p></td><td>
<p>33,26</p></td><td>
<p>8,49</p></td><td>
<p>20,80</p></td><td>
<p>22,14</p></td><td>
<p>23,21</p></td><td>
<p>24,08</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>11,43</p></td><td>
<p>27,94</p></td><td>
<p>30,41</p></td><td>
<p>32,08</p></td><td>
<p>33,26</p></td><td>
<p>8,49</p></td><td>
<p>20,80</p></td><td>
<p>22,14</p></td><td>
<p>23,21</p></td><td>
<p>24,08</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>301. Generell skatteförmån till hushåll</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>1 Stipendier</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Hittelön</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Intäkter vid försäljning av vilt växande<br>bär</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utlandstillägg</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Personalrabatter m.m.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Eu-parlamentarikers rese- och kost-<br>nadsersättningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0.71</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,82</p></td><td>
<p>0,79</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>6,00</p></td><td>
<p>6,24</p></td><td>
<p>7,03</p></td><td>
<p>6,66</p></td><td>
<p>3,20</p></td><td>
<p>3,36</p></td><td>
<p>3,44</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>3,76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Avdrag till arbetsresor, näringsidkare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Allemansfond</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,17</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,12</p></td><td>
<p>-0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Begränsning kapitalreduktion</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,44</p></td><td>
<p>-0,64</p></td><td>
<p>-0,64</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,31</p></td><td>
<p>-0,45</p></td><td>
<p>-0,45</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>6,42</p></td><td>
<p>6,81</p></td><td>
<p>6,36</p></td><td>
<p>7,07</p></td><td>
<p>6,67</p></td><td>
<p>3,62</p></td><td>
<p>3,81</p></td><td>
<p>3,40</p></td><td>
<p>3.74</p></td><td>
<p>3,66</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>6,42</p></td><td>
<p>6,81</p></td><td>
<p>6,36</p></td><td>
<p>7,07</p></td><td>
<p>6,67</p></td><td>
<p>3,62</p></td><td>
<p>3,81</p></td><td>
<p>3,40</p></td><td>
<p>3,74</p></td><td>
<p>3,66</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
</table>
<p>12 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 150</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<h4>3 Beskrivning av enskilda</h4>
<h4>skatteavvikelser</h4>
<h5>3.1 Inkomst av tjänst</h5>
<p>1. Stipendier är skattefria enligt kommunalskatte-<br>lagen när de är avsedda för mottagarens utbild-<br>ning m.m. och inte utgör ersättning för arbete.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och sär-<br>skild löneskatt.</p>
<p>2. Hittelön samt ersättning till den som i särskilt<br>fall räddat person eller egendom i fara eller bi-<br>dragit till avslöjande eller gripande av person<br>som begått brott är i princip ersättning för pres-<br>tation. Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>3. Ersättningar för blod. Enligt samma princip<br>som för hittelön är ersättning till den som läm-<br>nat organ, blod eller modersmjölk skattefri.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och sär-<br>skild löneskatt.</p>
<p>4. Intäkter av försäljning av vilt växande bär. För-<br>säljning av vilt växande bär och svamp samt<br>kottar är skattefri upp till en ersättning på<br>5 000 kr. Eftersom inkomsten utgör ersättning<br>för arbete avser skatteawikelsen inkomstskatt<br>och särskild löneskatt.</p>
<p>5. Kostnadsersättning i form av utlandstillägg.<br>Nämnda ersättningar och därmed likställda<br>förmåner såsom fri bostad och bostadskost-<br>nadsersättning är ej skattepliktiga för utanför<br>Sverige stationerad personal vid utrikesförvalt-<br>ningen eller i svensk biståndsverksamhet. Skat-<br>teawikelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt för den del av ersättningen som översti-<br>ger merkostnaden.</p>
<p>6. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI.<br>Ersättningar avseende ökade levnadsomkost-<br>nader och skolavgifter för barn samt fri bostad<br>är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av<br>styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare.<br>Skattefriheten har motiverats med svårigheter<br>att rekrytera forskare. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt och särskild löneskatt för den del<br>av ersättningen som överstiger merkostnaden.</p>
<p>7. Kostnadsersättning till utländska forskare. En-<br>ligt lagen om beskattning av utländska forskare<br>vid tillfälligt arbete i Sverige stadgas skattefrihet<br>för vissa kostnadsersättningar. Särskilt beslut<br>fordras av forskarskattenämnd. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt för den del av ersättningen som översti-<br>ger merkostnaden.</p>
<p>8. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utom-<br>lands. Den s k ettårsregeln medger skattefrihet i<br>Sverige, även om ingen beskattning skett ut-</p>
<p>omlands. Om anställningen varat minst ett år i<br>samma land och i allmänhet avsett anställning<br>hos annan än svenska staten eller svensk kom-<br>mun medges befrielse från skatt även om ingen<br>beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>9. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska<br>fartyg. Skattefrihet föreligger för anställning<br>ombord på utländskt fartyg om anställningen<br>och vistelsen utomlands varat minst sex måna-<br>der och avsett anställning hos arbetsgivare som<br>är svensk juridisk person eller fysisk person bo-<br>satt i Sverige. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt och särskild löneskatt.</p>
<p>10. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pen-<br>sion. Enligt kommunalskattelagen skall arbets-<br>givarens kostnader inte tas upp till beskattning<br>hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryg-<br>gande av pension genom avsättning eller pen-<br>sionsförsäkring inom vissa ramar. Eftersom av-<br>sättningen utgör ersättning för utfört arbete<br>ligger ersättningen till grund för särskild lö-<br>neskatt. Skatteawikelsen vad gäller inkomst-<br>skatten beror på skillnaden i marginalskatter<br>vid avsättning och utbetalning av pensionen.</p>
<p>11. Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. Er-<br>sättningar som kommer från utlandet och som<br>avser ersättning på grund av politisk förföljelse<br>och liknande har undantagits från beskattning.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>12. Ersättning till neurosedynskadade. Ersättningen<br>är ej skattepliktig. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>13. Företagssjukvård. Arbetsgivarens kostnader för<br>personalens sjukvård (i detta sammanhang lika<br>med ersättning för patientavgifter och recept-<br>kostnader) är till vissa delar avdragsgilla. Er-<br>sättningen till den anställde var skattefri t.o.m.<br>1995. Skatteawikelsen avsåg inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>14. Personalrabatter m.m. Personalrabatter beskat-<br>tas inte. Fria resor för anställda inom flyg eller<br>järnväg schablonbeskattas istället för att beskat-<br>tas som andra förmåner. ”Frequent flyer” ra-<br>batter är numera ej undantagna från skatteplikt.</p>
<p>15. Anställningsintervju. Förmån av fri resa till eller<br>från anställningsintervju eller kostnadsersätt-<br>ning för sådan resa är ej skattepliktig.</p>
<p>16. EU-parlamentariker. EU-parlamentarikernas</p>
<p>rese- och kostnadsersättning från EU-parla-<br>mentet är ej skattepliktig.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>17. Utbildning vid personalavveckling. Förmån av<br>fri utbildning vid personalavveckling m.m. är ej<br>skattepliktig.</p>
<p>18. Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktiebo-<br>lag. Genom reglerna i 3 § 12 mom SIL för be-<br>skattning av aktiva delägare i fåmansaktiebolag<br>och närstående till dessa, beskattas avkastning<br>på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkast-<br>ning på arbete är lön, som bör beskattas i in-<br>komstslaget tjänst. Avvikelsen består i skillna-<br>den mellan tjänste- och kapitalinkomstbeskatt-<br>ningen.</p>
<p>19. Förmån av dator. Den privata förmån som en<br>arbetstagare har av att ha tillgång till en dator i<br>det egna hemmet som arbetsgivaren bekostar<br>tas inte upp till förmånsbeskattning i det fall da-<br>torn i huvudsak används för utförande av ar-<br>betsuppgifter. I de fall arbetstagaren hyr datorn<br>av arbetsgivaren enbart för privat bruk och hy-<br>ran betalas i form av ett bruttolöneavdrag, ut-<br>går varken inkomstskatt eller särskild löneskatt.<br>Eftersom dessa förmåner kan betraktas som er-<br>sättning för utfört arbete avser skatteawikelsen<br>både inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>23. Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete på<br>annan ort än sin hemort äger i vissa fall rätt till<br>avdrag för hemresor. Även detta avdrag moti-<br>veras med ökad rörlighet på arbetsmarknaden.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>24. Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får<br>görs för erlagda pensionspremier. Avdragen är<br>begränsade beloppsmässigt och får i normalfal-<br>let ej överstiga ett halvt basbelopp eller 10 pro-<br>cent av inkomsten. Om marginalskatten vid ut-<br>betalningen av pensionen är lägre än vid in-<br>betalningen av premien uppstår en awikelse.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>25. Underskott av aktiv wäriwgsverksamhet. Under-<br>skott av aktiv näringsverksamhet får kvittas<br>mot tjänsteinkomster under de fem första verk-<br>samhetsåren. Avdragsrätten är belagd med oli-<br>ka restriktioner för att förhindra handel med<br>avdragsrätt och att avdragsrätt för samma för-<br>värvskälla kan uppkomma för flera femårspe-<br>rioder. Kvittning medgavs inte för inkomståret<br>1995.</p>
<h5>3.2 Kostnader i tjänst och allmänna<br>avdrag</h5>
<p>20. Underskott i litterär verksamhet. Underskott i<br>en förvärvskälla får normalt inte kvittas mot<br>överskott i en annan. Underskott i förvärvskälla<br>som avser aktiv näringsverksamhet avseende lit-<br>terär, konstnärlig eller liknande verksamhet får<br>kvittas mot inkomst av tjänst till den del un-<br>derskottet avser samma år. Detta är en awikel-<br>se i inkomstskatten. Eftersom underskottet i<br>annat fall kan sparas för att kvittas mot framti-<br>da intäkter av litterär verksamhet är skatteawi-<br>kelsen även en skattekredit inom näringsverk-<br>samhet.</p>
<p>21. Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bosätt-<br>ning medges i vissa fall skattskyldig om dubbel<br>bosättning är skälig p g a makes eller sambos<br>förvärvsverksamhet, svårighet att anskaffa fast<br>bostad på verksamhetsorten eller annan särskild<br>omständighet. Avdraget motiveras med att det<br>främjar rörligheten på arbetsmarknaden. Skat-<br>teawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>22. Avdrag för resor till och från arbetet. Kost-<br>nader som överstiger 7000 kronor (6000<br>kronor inkomståren 1995-1997) är avdrags-<br>gilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är<br>egentligen privat levnadskostnad, varför av-<br>draget utgör en skatteavvikelse avseende in-<br>komstskatt.</p>
<h5>3.3 Intäkter i näringsverksamhet</h5>
<p>26. Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22 §</p>
<p>4 st 1 p) är uttag ur näringsverksamhet skatte-<br>pliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är<br>dock undantaget från skatteplikt om fastighe-<br>ten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteawi-<br>kelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>27. Avverkningsrätt till skog mot betalning som<br>skall erläggas under flera år. Enligt god redovis-<br>ningssed uppkommer intäkten när bindande av-<br>tal träffats. Enligt gällande lagstiftning (KL 24 §</p>
<p>5 st pl anv) tilllämpas dock i detta fall kontant-<br>principen, vilket innebär att beskattningen upp-<br>skjuts, varför en räntefri kredit uppstår i nä-<br>ringsverksamhet. Räntan på krediten bör utgö-<br>ra underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>28. Näringsbidrag. Med näringsstöd avses stöd som<br>lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur<br>stödet hanteras i näringsverksamheten blir ef-<br>fekten olika. Om bidraget används för finansie-<br>ring av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin<br>helhet att betrakta som en awikelse. Om bidra-<br>get däremot används för finansiering av en till-<br>gång som enligt allmänna regler får skrivas av<br>med årliga värdeminskningsavdrag är awikel-<br>sen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i<br>dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatte-<br>awikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>29. Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall är<br>avgångsvederlag till jordbrukare inte skatteplik-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>tigt. Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>30. Näringsfastighet och bostadsrätter i närings-<br>verksamhet. Vinster vid avyttring av näringsfas-<br>tigheter skall beskattas i kapital enligt reavin-<br>streglerna, såvida fastigheterna inte är att anse<br>som omsättningstillgångar. Under innehavsti-<br>den har kostnaderna varit avdragsgilla i in-<br>komstslaget näringsverksamhet, vilket reducerat<br>underlaget för inkomstskatt och socialavgifter.<br>Vid beräkning av reavinst återförs värdeminsk-<br>ningsavdrag och avdrag för värdehöj ande repa-<br>rationer i den mån de gjorts efter 1 januari<br>1991. Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>socialavgifter på de avdrag för värdehöjande<br>reparationer som gjorts före denna tidpunkt.</p>
<h5>3.4 Kostnader i näringsverksamhet</h5>
<p>31. Anläggning av ny skog. Utgifter för anläggning<br>av ny skog och dikning som främjar skogsbruk<br>får omedelbart kostnadsföras. Samma av-<br>dragsmöjligheter gäller även för bär- och frukt-<br>odlingar för inköp och plantering av träd och<br>buskar. Skatteawikelsen utgörs av ränteeffekten<br>på den omedelbara avskrivningen. Räntan på<br>krediten bör beräknas utgöra underlag för sär-<br>skild löneskatt.</p>
<p>32. Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk<br>person under innehavstiden avdrag med högst<br>50 procent av anskaffningsvärdet, medan av-<br>draget för juridiska personer är begränsat till 25<br>procent. Vid taxeringen för ett visst beskat-<br>tningsår medges avdrag med högst halva den<br>avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med<br>avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag<br>från beskattning. Å andra sidan saknas anled-<br>ning att medge avdrag när värdeökningen på<br>skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatte-<br>awikelsen uppkommer genom den schablon<br>som är vald för beräkning av avdragets storlek<br>och avser inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>33. Substansminskning. Huvudregeln vad gäller av-<br>drag för substansminskningar är ingen skatte-<br>awikelse. Enligt en alternativregel kan dock av-<br>draget uppgå till 75 procent av täktmarkens<br>allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades.<br>Skatteawikelsen utgörs av ränteeffekten på den<br>snabbare avskrivningen.</p>
<p>34. Avdrag för kostnader för resor till och från ar-<br>betet. Se under kostnader i tjänst.</p>
<p>35. Bidrag till regional utvecklingsfond. Avdrag får<br>göras för bidrag som lämnas till regional ut-<br>vecklingsfond. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>36. Lagernedskrivning och pågående arbeten. En-<br>ligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas-<br>tigheter) tas upp till 97 procent av det samlade<br>anskaffningsvärdet. Olika bestämmelser finns<br>för pågående arbeten som utförs på löpande<br>räkning och arbeten som utförs till fast pris. För<br>arbeten på löpande räkning kan samma alterna-<br>tivregel som ovan användas. Skatteawikelsen<br>utgörs av ränteeffekten på den skattelättnad<br>som lagernedskrivningen medför. Eftersom rän-<br>tan på krediten inte är förmånsgrundande skall<br>den utgöra underlag för särskild löneskatt.</p>
<p>37. Kämkraftsanläggning. Företag som driver<br>kämkraftsanläggning får avdrag för belopp som<br>i räkenskaperna sätts av för framtida hantering<br>av utbränt kärnbränsle. Detta förfarande gäller<br>även företag som mot förskottsbetalning åtagit<br>sig att svara för hantering av nämnda slag. Skat-<br>teeffekten utgörs av ränteeffekten på den skatte-<br>lättnad som det omedelbara avdraget medför.</p>
<p>38. Avgifter till VPC. Enligt lag är avgifter som ak-<br>tiebolag erlägger till VPC att betrakta som av-<br>dragsgill kostnad. Avgiften är i skattehänse-<br>ende, trots att registerföring vid VPC inte är fri-<br>villig för aktiebolagen, att betrakta som med-<br>lemsavgift. Medlemsavgifter är enligt KL inte<br>avdragsgilla. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt. Skatteawikelsen upphör fr.o.m. år 1998.</p>
<p>39. Matching credit klausuler i olika dubbelbe-<br>skattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyldig<br>få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i<br>det andra avtalslandet även om sådan skatt inte<br>har erlagts. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>40. Koncernbidragsdispens. Regeringen kan i vissa<br>fall medge avdrag för lämnade bidrag trots att<br>reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Det-<br>ta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet,<br>dels att den verksamhet som bedrivs av berörda<br>företag skall vara av samhällsekonomiskt in-<br>tresse. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>41. Skadeförsäkrings/öretag. I vissa fall har skade-<br>försäkringsföretag möjlighet att göra extra av-<br>sättningar till säkerhetsreserven. Skatteav-<br>vikelsen utgörs av ränteeffekten på skillnaden i<br>skatt som det extra avdraget medför.</p>
<p>42. Rabatter och liknande från ekonomiska före-<br>ningar. Ekonomiska föreningar får göra avdrag<br>för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa in-<br>te är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteawi-<br>kelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>43. Skogs- och upphovsmannakonto. Skogskonto-<br>lagen ger möjlighet till uppskov av beskattning<br>av de intäkter som är hänförliga till skogsbruk.<br>De medel som sätts in på skogskonto utgör un-<br>derlag för avdrag vid taxeringen. Avsättningen<br>begränsas i tid till 10 år på skogskonto och 20</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>år på skogsskadekonto. Avkastningen på<br>skogskonto beskattas med 15 procent. Skatte-<br>awikelsen avser räntan på skattekrediten. Rän-<br>tan på krediten bör utgöra underlag för särskild<br>löneskatt.</p>
<p>44. Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare får<br>rätt att göra avdrag för medel som avsatts till<br>personalstiftelse för tryggande av pensionsut-<br>fästelse. Visst undantag finns för fåmansföretag<br>med mindre än 30 årsarbetskrafter. Stiftelsen är<br>mer förmånligt beskattad än näringsidkaren.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>45. Återföring av skatteutjämningsreserv. Avsätt-<br>ning till skatteutjämningsreserv upphörde 1993<br>(1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall åter-<br>föras till beskattning i princip i lika delar under<br>en period om sju år, varför skatteawikelsen<br>kvarstår. En definitiv skattelättnad avseende<br>skatten på 10 procent av den totala avsättning-<br>en uppkommer därvid. I redovisningen har an-<br>tagits att denna lättnad uppkommer år 1994.</p>
<p>46. Överavskrivningar. Den bokföringsmässiga av-<br>skrivningstiden bestäms av tillgångens livstid i<br>bolaget, medan den skattemässiga avskrivnings-<br>tiden bestäms enligt lag. Detta innebär att bok-<br>föringsmässiga och skattemässiga avskrivningar<br>endast undantagsvis överensstämmer. Skattere-<br>geln medger att en tillgång skrivs av snabbare<br>än vad som är ekonomiskt motiverat. Skatteav-<br>vikelsen avser ränteeffekten på skattekrediten.<br>Eftersom denna inte är förmånsgrundande skall<br>den ligga till grund för beräkning av särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>47. Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är en<br>vinstanknuten reserveringsmöjlighet där nä-<br>ringsidkaren/bolaget kan reservera medel under<br>högst fem år. Inkomståren 1994—1996 medgavs<br>avsättning med högst 25%. Detta tak sänktes<br>fr.o.m. år 1997. I prop. 1997/98:150 föreslås<br>att enskilda näringsidkare får göra avsättning<br>med högst 25% av inkomsten. Reserverings-<br>möjligheten innebär en skattekredit på det re-<br>serverade beloppet.</p>
<p>48. Direktavskrivningar. För kostnader som är<br>nedlagda i näringsfastigheter mellan 1 novem-<br>ber 1994 och 31 maj 1996 erhålls ett direktav-<br>drag med 50 procent. Avdrag skall i första hand<br>ske mot återföring av periodiseringsfond och<br>survavsättning.</p>
<h5>3.5 Intäkter och kostnader i kapital samt<br>skattereduktioner</h5>
<p>49. Generationsskifte vid räntefördelning. Förvär-<br>vas en näringsfastighet genom arv, testamente,<br>bodelning med anledning av makes död eller<br>äktenskapsskillnad eller genom gåva kan för-<br>värvaren undvika negativ räntefördelning till<br>den del det negativa fördelningsunderlaget är<br>hänförligt till förvävet.</p>
<p>50. EU-bidrag. Se näringsbidrag.</p>
<h5>3.6 Intäkter av kapital</h5>
<p>51. Avkastning småhus. Avkastning från eget hem<br>behöver ej tas upp till beskattning. Däremot ut-<br>går fastighetsskatt med 1,7 procent av taxe-<br>ringsvärdet. Skatteawikelsen utgörs av skillna-<br>den mellan skatten (30 procent) på räntan på<br>fastighetens marknadsvärde och fastighetsskat-<br>ten.</p>
<p>52. Avkastning bostadsrätt. Enligt gällande regler</p>
<p>skall bostadsrättsföreningen årligen ta upp en<br>intäkt om 3 procent av fastighetens taxe-<br>ringsvärde. Därutöver utgår fastighetsskatt<br>på 1,7 procent av taxeringsvärdet. Skatteav-<br>vikelsen utgörs av skillnaden mellan skatten<br>(30 procent) på räntan på det sammanlagda<br>marknadsvärdet av bostadsrätterna och den<br>skatt som betalas enligt gällande regler.</p>
<p>53. Reavinst. Beskattning av värdeökning på aktier<br>sker först vid realisationstillfället. Räntan på<br>denna skattekredit är en skatteawikelse</p>
<p>54. Utdelning på aktier. Från och med inkomståret<br>1997 uppkommer en awikelse genom lättnads-<br>reglerna för delägare i onoterade bolag. En av-<br>kastning om 65 procent (70% fr.o.m. 1998 en-<br>ligt förslag i prop. 1997/98:150) av statslåne-<br>räntan på ett speciellt definierat underlag un-<br>dantas från beskattning i inkomstslaget kapital.<br>Skatteawikelsen avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>55. Reavinst på eget hem och bostadsrätt. Endast</p>
<p>halva reavinsten som eventuellt uppstår vid<br>försäljning av eget hem eller bostadsrätt tas<br>upp till beskattning i inkomstslaget kapital.<br>Från och med den 8 september 1993 kan<br>också reavinsten under vissa omständigheter<br>skjutas upp. Vid sidan av att bara halva rea-<br>vinsten tas upp, motsvarar skatteawikelsen,<br>vad avser möjligheten till uppskov, en ränte-<br>fri kredit.</p>
<p>56. Utdelning av aktier. Utdelning av aktier i ett<br>annat aktiebolag kan under vissa omstän-<br>digheter vara skattefri, trots att en utdelning av</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>detta slag enligt huvudregeln således är att anse<br>som skattepliktig.</p>
<p>57. Allemansfond. Reavinster på allemansfonder<br>beskattades tidigare till 20 procent medan rea-<br>vinster på andra fondandelar beskattas till 30<br>procent. Skatteawikelsen upphörde från och<br>med beskattningsåret 1997. Skatteawikelsen<br>avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>58. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkast-<br>ningen på medel reserverade för pensionsända-<br>mål beskattas lägre än annan avkastning på ka-<br>pital. Awikelsen uppkommer dels i närings-<br>verksamhet, genom bolagens egna reserveringar<br>och fonderingar i försäkringsbolag, dels i kapi-<br>tal genom det individuella pensionssparandet.<br>Skattesatsen är satt till 15 procent på en scha-<br>blonberäknad avkastning.</p>
<p>59. Avkastningsskatt K-försäkringar. Avkastnings-<br>skatten på K-försäkringskapitalet är justerat för<br>den fördröjning i avskattning av kvarhållen<br>vinst som uppkommer vid direktägande. En<br>räntefri skattekredit uppkommer genom detta.</p>
<p>100 procent. Dessa regler tillämpas inte på ej<br>marknadsnoterade fordringar. Skatteawikelsen<br>avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<h5>3.8 Skattereduktion</h5>
<p>64. ROT-reduktioner. Den 15 april 1996 återin-<br>fördes möjligheten att få skattereduktion på<br>löneandelen av reparations- och förbätt-<br>ringskostnader på hyreshus och egna hem.<br>Till skillnad från 1993 och 1994 gäller re-<br>duktionen även för bostadsrättsinnehavare.<br>Möjligheten till ROT-reduktion skulle ha<br>upphört den 31 december 1998 men i propo-<br>sitionen 1997/1998:119 föreslås att perioden<br>förlängs till och med den 31 mars 1999 samt<br>att storleken på den maximala skattereduk-<br>tion som kan erhållas höjs.</p>
<h5>3.7 Kostnader i kapital</h5>
<p>60. Riskkapitalavdrag. Fysiska personer som inves-<br>terar i onoterat bolag får i inkomst av kapital<br>dra av 10000-100000 kronor vid köp av nye-<br>mitterade aktier (upphörde 1996).</p>
<p>61. Konsumtionskrediter. Enligt gällande regelsys-<br>tem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. Enligt<br>normen är endast ränteutgifter för lån till inve-<br>steringar och boende avdragsgilla, vilket inne-<br>bär att ränteutgifter för lån till konsumtion är<br>en skatteawikelse. Skatteawikelsen avser skatt<br>på kapitalinkomst.</p>
<p>62. Reaförluster vid avyttring av aktier och andra<br>finansiella instrument. Förluster vid avyttring av<br>marknadsnoterade aktier m.m. får dras av från<br>reavinst på marknadsnoterad sådan tillgång<br>utan den begränsning som i andra fall gäller av-<br>drag för reaförluster. En motsvarande kvitt-<br>ningsrätt gäller för vinster och förluster på ej<br>marknadsnoterade aktier o.d. I prop.<br>1997/98:150 föreslås att reaförlusten på onote-<br>rade aktier får kvittas mot vinster på mark-<br>nadsnoterade aktier fr.o.m. inkomståret 1998.<br>Avdragsbegränsningen för fysiska personer är i<br>övrigt 70 procent av den faktiska reaförlusten.<br>Skatteawikelsen avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>63. Marknadsnoterade fordringar. Reavinst och re-<br>aförlust behandlas i skattehänseende som rän-<br>teintäkt respektive ränteutgift. Detta innebär att<br>de är kvittningsbara mot varandra till</p>
<h5>3.9 Skattskyldighet</h5>
<p>65. Akademier. Akademier, allmänna under-<br>visningsverk, studentnationer och sam-<br>arbetsorgan för studentnationer är befriade från<br>skatteplikt för all inkomst utom inkomst av fas-<br>tighet.</p>
<p>66. Företagareföreningar. All inkomst utom in-<br>komst av fastighet är skattefri för företagare-<br>förening som erhåller statsbidrag, regional ut-<br>vecklingsfond och regleringsförening på jord-<br>brukets och fiskets områden.</p>
<p>67. Erkända arbetslöshetskassor m.m. All inkomst<br>utom inkomst av fastighet är skattefri för er-<br>kända arbetslöshetskassor, personalstiftelser<br>med verksamhet att lämna understöd vid ar-<br>betslöshet, allmänna försäkringskassor m fl.</p>
<p>68. Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för in-<br>komst av fastighet och vissa rörelseinkomster<br>för allmännyttiga ideella föreningar.</p>
<p>69. Kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. Enbart<br>skatteplikt för inkomst av fastighet eller rörelse.</p>
<p>70. Ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4 55 fas-<br>tighetstaxeringslagen. Ägare av sådan fastighet<br>är frikallade från skattskyldighet för vissa typer<br>av inkomster från sådan fastighet. Undantaget<br>gäller bl.a. nationalparker, utbildnings- och<br>vårdanstalter.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<h5>3.10 Arbetsgivaravgifter</h5>
<p>71. Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa ar-<br>betsgivare med fast driftställe i stödområde 1<br>och i den norra delen av stödområde 2 erhåller<br>under ett antal år en nedsättning av arbets-<br>givaravgifterna. Nedsättningen gäller inte stat<br>och kommun. Nedsättningen är 8 procentenhe-<br>ter fr.o.m. 1/1 1997 och omfattar både arbets-<br>givare och egenföretagare. Fr.o.m. 1 januari<br>1999 skall vissa branscher upphöra att vara<br>nedsättningsberättigade enligt förslag i prop.<br>1997/98:62. Denna skatteawikelse budgeteras<br>på budgetens utgiftssida genom ett anslag under<br>utgiftsområde 19 som täcker bortfallet av av-<br>giftsinkomster till följd av tillämpningen av<br>denna nedsättning.</p>
<p>72. Lag om tillfällig awikelse från lagen om soci-<br>alavgifter. För att främja utbildning fick ar-<br>betsgivare som lät anställd deltaga i utbildning<br>på arbetstid göra avdrag med 500 kr per ar-<br>betsdag (400 kr fr.o.m. 1/7 1996) från det be-<br>lopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter. Av-<br>drag fick även göras med 75 kr/tim (35 kr efter<br>1/7 1996) för anställda som deltar i fortbild-<br>ning. Totalkostnaden per person är begränsad<br>till 40 000 (20000) kronor. Stödet är även för-<br>knippat med diverse villkor. Skatteawikelsen<br>har upphört fr.o.m. 1997.</p>
<p>73. Riktat anställningsstöd (RAS). Under 1995<br>medgavs ett riktat anställningsstöd (RAS) för<br>nyanställningar som gjordes mellan mars och<br>juni 1995. För dessa nyanställningar erhålls hela<br>arbetsgivaravgiften, dock max 6 000 kr per<br>månad, i reduktion under högst tolv månader.<br>Stödet gällde enbart arbetsgivare med färre än<br>500 anställda.</p>
<p>74. Nedsättning med viss inriktning på mindre före-<br>tag. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en<br>arbetsgivare göra ett avdrag på 5 procent av lö-<br>nesumman. Den maximala lönesumma som<br>medgav nedsättning uppgick år 1997 till<br>600 000 kronor per år. Fr.o.m. år 1998 har den<br>maximala lönesumma som medger nedsättning<br>höjts till 852 000 kronor.</p>
<p>76. Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen<br>ingår inte i underlaget för socialavgifter om par-<br>terna är av utländsk nationalitet. Skatteawi-<br>kelsen avser särskild löneskatt.</p>
<p>77. Ersättning till idrottsutövare. Ersättningar som<br>inte överstiger ett halvt basbelopp är undanta-<br>get från socialavgifter. Eftersom ersättningen in-<br>te är förmånsgrundande utgörs awikelsen av<br>särskild löneskatt.</p>
<p>78. Bidrag från Sveriges författarfond och konst-<br>närsnämnden. Ersättningen finansieras med<br>statliga medel och är pensionsgrundande. Efter-<br>som ersättningen är pensionsgrundande bör den<br>betraktas som ersättning för utfört arbete. Er-<br>sättningarna är belagda med tilläggspen-<br>sionsavgift (fr.o.m. år 1999 föreslås att ersätt-<br>ningarna i stället beläggs med statlig ålders-<br>pensionsavgift). Awikelsen utgörs av särskild<br>löneskatt med avdrag för den delen av ATP-<br>avgiften som ej grundar förmån.</p>
<p>79. Bidrag till vinstandelsstiftelser. Vinstandels-<br>stiftelser belastas tidigare inte med arbetsgivar-<br>avgifter vid avsättningen till stiftelsen eller vid<br>uttaget. Eftersom ersättningen inte är förmåns-<br>grundande bör särskild löneskatt utgå. Skatte-<br>awikelsen upphör fr.o.m. 1997.</p>
<h5>3.11 Särskild löneskatt</h5>
<p>75. Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige beta-<br>lar utländska artister en speciell artistskatt.<br>Däremot behöver ej sociala avgifter eller sär-<br>skild löneskatt erläggas. Eftersom inkomsten in-<br>te är förmånsgrundande avser skatteawikelsen<br>särskild löneskatt.</p>
<h5>3.12 Mervärdesskatten</h5>
<p>Undantag från skatteplikt</p>
<p>80. Omsättning av nybyggda fastigheter. Skatteav-<br>vikelsen gäller försäljning av tomtmark till<br>icke-skattskyldiga och den obeskattade<br>vinstmarginalen på byggnader som byggts i<br>egen regi med uttagsbeskattning och som sålts<br>vidare till en icke skattskyldig person.</p>
<p>81. TV-licenser. Viss verksamhet för produktion<br>och utsändning av radio- och televisionspro-<br>gram. Innebär bl.a. att TV-avgiften inte belastas<br>med mervärdesskatt.</p>
<p>82. Allmänna nyhetstidningar. Allmänna nyhetstid-<br>ningar var kvalificerat undantagna från mer-<br>värdesskatt t.o.m. 1995.</p>
<p>83. Periodiska medlemsblad och periodiska perso-<br>naltidningar. Undantaget gäller även införande<br>av annonser, tryckning m.m.</p>
<p>84. Annan periodisk publikation. Avser publikatio-<br>ner av organisationer med huvudsakligt syfte att<br>verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, poli-<br>tiskt, miljövårdande m.fl. ändamål.</p>
<p>85. Internationell personbefordran. Som export<br>räknas transport till eller från utlandet. Detta<br>innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt.<br>Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och<br>landtransporter. Beloppen i tabellen avser inri-<br>kes del av utrikes buss- och tågtransporter.</p>
<p>86. Immateriella rättigheter. Undantaget gäller<br>upplåtelse och överlåtelse av vissa rättigheter<br>enligt upphovsrättslagen. Skatteawikelsen<br>upphörde fr.o.m. 1997.</p>
<p>87. Försäljning av alster av bildkonst som ägs av<br>upphovsmannen eller dennes dödsbo. Undanta-<br>get gäller om försäljningssumman understiger<br>300 000 kronor per år. Fr.o.m den 1 november<br>år 1995 är skattesatsen 12 procent om försälj-<br>ningssumman överstiger 300 000 kronor per år.<br>Tidigare var även denna försäljning undanta-<br>gen. Vid omsättning av annan utgår full be-<br>skattning.</p>
<p>88. Biografföreställningar. Biografföreställningen<br>var tidigare befriad från mervärdesskatt. Fr.o.m.<br>1 juli 1996 beskattas bio med en skattesats om<br>6 procent.</p>
<p>89. Konserter och cirkusföreställningar m.m. Tea-<br>ter-, opera- och balettföreställningar och andra<br>entréavgiftsbelagda evenemang var undantagna<br>från skatteplikt t.o.m. 1996.</p>
<p>90. Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt re-<br>cept eller säljs till sjukhus är kvalificerat undan-<br>taget från mervärdesskatt. Däremot utgår mer-<br>värdesskatt vid försäljning av icke receptbelagda<br>läkemedel.</p>
<p>91. Lotterier. All beskattning sker i form av punkt-<br>skatt.</p>
<p>92. Idrottsevenemang. Idrottsevenemang som an-<br>ordnas av en allmännyttig ideell förening, stat<br>eller kommun är undantaget från skatteplikt.</p>
<p>93. Kommersiell utbildning. Utbildning var undan-<br>tagen från mervärdesskatt t.o.m. 1996.</p>
<p>Skattesats</p>
<p>94. Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen nume-<br>ra nedsatt till 12 procent. Före 1/1 1996 upp-<br>gick skattesatsen till 21 procent. Som livsmedel<br>räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker,<br>vin och starköl samt tobaksvaror.</p>
<p>95-97. Rumsuthyrning, personbefordran samt trans-<br>port i skidliftar. Skattesatsen är 12 procent.</p>
<p>98. Allmän nyhetstidning. Från den 1 januari 1996<br>utgår mervärdesskatt med en skattesats om 6<br>procent. Tidigare var nyhetstidningar kvalifice-<br>rat undantagna från skatteplikt.</p>
<p>99. Biografföreställningar. Fr.o.m. 1 juli 1996 be-<br>skattas bio med en skattesats om 6 procent.</p>
<p>100. Entréavgiftsbelagda kulturevenemang. Dessa<br>beskattas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m.<br>1/1 1997.</p>
<p>101. Avgifter för idrottsutövning eller till idrottseve-<br>nemang som tillhandahålls kommersiellt. Be-<br>skattas med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m.<br>1/1 1997.</p>
<p>102. Upphovsrätter. Upphovsrätter beskattas med 6<br>procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1 1997.</p>
<p>Undantag från skattskyldighet</p>
<p>103. Allmännyttiga ideella föreningar. Omsättning<br>av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas<br>inte som yrkesmässig verksamhet om före-<br>ningen är befriad från inkomstskatt enligt lagen<br>om statlig inkomstskatt för omsättningen ifrå-<br>ga-</p>
<p>Redovisningsperiod</p>
<p>104. Tidpunkten för redovisningsskyldighetens in-<br>träde i byggnads- och annan entreprenadverk-<br>samhet. Redovisningsskyldigheten inträder två<br>månader efter det att fastigheten tagits i bruk.<br>Skatteawikelsen avser räntan på skattekrediten.</p>
<p>Avdrag för ingående skatt</p>
<p>105. Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdrags-<br>rätten omfattar hela den ingående skatten på<br>jordbruksarrende, även om i arrendet ingår<br>värdet av bostad.</p>
<h5>3.13 Skatteförmåner inom punktskatte-<br>området</h5>
<p>Energiskatt</p>
<p>106. Skatt på dieselbränsle i motorfordon. Skattesat-<br>sen för diesel i olika miljöklasser jämförs med<br>skattesatsen för bensin i miljöklass 2, vilken ut-<br>gör normen på hela transportområdet. Under<br>1998 är den genomsnittliga skattesatsen för<br>bensin i den främsta miljöklassen 41 öre/kWh<br>medan diesel beskattas med 16 öre/kWh i mil-<br>jöklass 1, 19 öre/kWh i miljöklass 2 och 22<br>öre/kWh i miljöklass 3.</p>
<p>107. Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift.<br>Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och<br>tunnelbana. Skatteawikelsen uppgår till 41<br>Öre/kWh.</p>
<p>108. Skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart.<br>Awikelsen uppgår till 41 öre/kWh.</p>
<p>109. Elförbrukning i vissa kommuner. Normen för<br>skatt på elektrisk kraft utgörs av den skattesats<br>som merparten av de svenska hushållen betalar.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>Den uppgår till 15,2 öre/kWh under 1998. I<br>Norrbottens, Västebottens och Jämtlands län<br>samt Sollefteå, Ange, Örnsköldsviks, Amlung,<br>Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdals och Torsby<br>kommuner är dock skattesatsen nedsatt till 9,6<br>öre/kWh. Avvikelsen i skattesatser utgörs av<br>skillnaden mellan 15,2 öre och 9,6 Öre/kWh.</p>
<p>110. El för gas- värme-, vatten och elförsörjning.<br>Skattesatsen för dessa förbrukare uppgår till<br>12,9 öre/kWh i de kommuner som inte har<br>ovannämnda nedsättning till 9,6 öre/kWh.<br>Skatteawikelsen uppgår till 3,3 öre/kWh och<br>har störst betydelse för produktion av fjärrvär-<br>me.</p>
<p>111. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen.<br>Skatteawikelserna beräknas som skillnaden<br>mellan skattesatserna på de olika energislagen<br>och normalskattesatsen på elektrisk kraft. Un-<br>der 1998 uppgår skatteawikelserna för gasol till</p>
<p>14,1 öre/kWh, för naturgas 13,0 öre/kWh, för<br>kol 11,0 öre/kWh, för tung eldningsolja 8,3<br>öre/kWh samt för villaolja 7,7 öre/kWh.</p>
<p>112. Skattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt ut-<br>går på biobränslen, vilket innebär en awikelse<br>på 15,2 öre/kWh 1997.</p>
<p>113. Bidrag till värmeverk. För värme som levereras<br>till industrin erhåller producenten ett bidrag om<br>9 öre/kWh. Skatteawikelsen upphörde år 1997.</p>
<p>114. Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som för-<br>brukas vid samtidig produktion av värme och<br>skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmean-<br>läggning medges avdrag med halva energi-<br>skatten.</p>
<p>115. Produktion av elkraft. De fossila bränslen som<br>används som insatsvaror vid produktion av el-<br>kraft är skattebefriade. Man undviker därmed<br>en dubbelbeskattning eftersom elkraften beskat-<br>tas i konsumtionsledet.</p>
<p>116. Bränsleförbrukning inom industrin. Industrisek-<br>torn är skattebefriade för all användning av fos-<br>sila bränslen. Normen utgörs av full skattesats<br>på dessa bränslen.</p>
<p>117. Bränsleförbrukning inom växtbusnäringen.<br>Från och med 1996 är växthusnäringen skatte-<br>befriade för all användning av fossila bränslen.<br>Före 1996 debiterades 15 procent av energi-<br>skattesatserna. Normen utgörs av full skattesats<br>på dessa bränslen.</p>
<p>118. Elförbrukning inom industrin. Industrisektorn<br>är skattebefriad för all användning av elektrisk<br>kraft. Normen utgörs av normalskattesatsen på<br>el.</p>
<p>119. Elförbrukning inom växthusnäringen. Växt-<br>husnäringen är skattebefriad för all användning</p>
<p>av elektrisk kraft. Normen utgörs av normal-<br>skattesatsen på el.</p>
<p>Koldioxidskatt</p>
<p>120. Metallurgiska processer. Avdrag medges för<br>koldioxidskatt för bränslen som används för<br>metallurgiska processer.</p>
<p>121. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på<br>bränslen inom energiintensiv industri. Från och<br>med 1 juli 1997 får den energiintensiva sektorn<br>en nedsättning så att skattebelastningen begrän-<br>sas till 24 procent av den koldioxidskatt som<br>överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets<br>omsättning. Företag inom cement-, kalk-, glas-<br>stenindustri är dock skattebefriade för koldi-<br>oxidskatten över 1,2 procent av omsättningen.<br>Denna regel avser dock endast förbrukning av<br>naturgas och kol.</p>
<p>122. Skattebefrielse för inrikes sjöfart. Skattebefrielse<br>föreligger för såväl energi- som koldioxidskatt.</p>
<p>123. Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår<br>vid produktion av elkraft utgår ingen koldiox-<br>idskatt. Enligt normen bör skatteuttaget utgöra<br>50 procent av de gällande skattesatserna, dvs<br>den skattesats som gäller för de konkurrensut-<br>satta sektorerna.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>124. Undantag från svavelskatt. Bränslen som an-<br>vänds för att producera cement, kalk och sten<br>är befriade från svavelskatt liksom bränslen i<br>sodapannor inom skogsindustrin. Svavelskatten<br>utgår med 30 kr per kg svavelinnehåll i andra<br>bränslen än ovanstående.</p>
<h5>3.14 Skattesanktioner</h5>
<p>Kostnader i kapital</p>
<p>125. Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga<br>ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser<br>investeringar. Dock finns en begränsning i lag-<br>stiftningen vilket innebär att avdragseffekten är<br>21 procent i de fall nettoränteutgiften (kapital-<br>inkomster fråndragna) överstiger 100 000 kr.</p>
<p>126. Begränsning av skattereduktion. I reglerna om<br>skattereduktion för underskott av kapital finns<br>en regel som begränsar reduktionen till summa<br>andra skatter. Skatterestitution medges inte.<br>Awikelsen avser skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>127. Räntekostnader för bostadsrättsföreningar. Av-<br>dragsrätten för räntor är begränsad och får ej<br>överstiga den intäkt på 3 procent av taxerings-</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>värdet som föreningen skall ta upp till beskatt-<br>ning.</p>
<p>128. Fastighetsskatt på hyresfastigheter (bostads-<br>delen). Fastighetsskatten på hyreshusfastigheter<br>(bostadsdelen) är en objektskatt som enbart<br>träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna<br>beskattas som inkomst av näringsverksamhet<br>utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot<br>intäkterna), till den del den inte reducerar skat-<br>ten, en skatteawikelse.</p>
<p>129. Fastighetsskatt på lokaler. Fastighetsskatten<br>på lokaler är en objektskatt som enbart träf-<br>far fastighetskapital. Eftersom intäkterna be-<br>skattas som inkomst av näringsverksamhet,<br>utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill<br>mot intäkterna), till den del den inte reduce-<br>rar skatten, en skatteawikelse. Fastighets-<br>skatten på lokaler infördes 1996 som en del-<br>finansiering av EU-avgiften.</p>
<p>130. Fastighetsskatt på industrienheter. Fastig-<br>hetsskatten på industrienheter är en objekt-<br>skatt som enbart träffar fastighetskapital. Ef-<br>tersom intäkterna beskattas som inkomst av<br>näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten<br>(som är avdragsgill mot intäkterna), till den<br>del den inte reducerar skatten, en skatteavvi-<br>kelse. Fastighetsskatten på industrienheter in-<br>fördes 1996 som en delfinansiering av EU-<br>avgiften.</p>
<p>131. Fastighetsskatt på elproduktionsenhets mark-<br>värde. Fastighetsskatten på elproduktionsen-<br>hets markvärde är en objektskatt som enbart<br>träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna<br>beskattas som inkomst av näringsverksam-<br>het, utgör fastighetsskatten (som är avdrags-<br>gill mot intäkterna), till den del den inte re-<br>ducerar skatten, en skatteawikelse. Fastig-<br>hetsskatten på elproduktionsenhets markvär-<br>de infördes 1997 i samband med att skatt på<br>viss elektrisk kraft avskaffades. I prop.<br>1997/98:150 föreslås att skattesatsen sänks<br>fr.o.m. inkomståret 1999.</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>132. Skatt på viss elektrisk kraft. Före 1 januari 1997<br>utgick en produktionsskatt på elkraft som pro-<br>duceras i vattenkraftverk. Den var differentie-<br>rad beroende på vattenkraftverkets ålder. Skat-<br>ten kan likställas med en extra inkomstskatt<br>som lagts på vissa företag och är därför att be-<br>trakta som en skattesanktion. Eftersom elkraf-<br>ten även beskattas i konsumtionsledet utgör<br>denna skattesanktion en slags dubbelbeskatt-<br>ning. Produktionsskatten på el som produceras<br>i vattenkraftverk har fr.o.m. den 1 januari 1997<br>ersatts av en fastighetsskatt av samma storlek.</p>
<p>133. Särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft-<br>verk. För elkraft som produceras i kärnkraft-<br>verk utgår en särskild skatt om 2,2 öre/kWh<br>under 1998. Skatten kan likställas med en extra<br>inkomstskatt som lagts på vissa företag och är<br>därför att betrakta som en skattesanktion.<br>Dessutom utgör skatten en dubbelbeskattning<br>av el som har producerats vid kärnkraftsverk.</p>
<h5>3.15 Icke saldopåverkande avvikelser</h5>
<p>134. Flyttningsbidrag som utgår p.g.a att den an-<br>ställde flyttar till ny bostadsort och fått särskild<br>ersättning av arbetsgivaren eller det allmänna är<br>i allmänhet skattefri. Om ersättningen väsent-<br>ligt överstiger belopp som gäller för be-<br>fattningshavare i offentlig tjänst är det överskju-<br>tande beloppet skattepliktigt. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>135. Värnpliktigas förmåner i form av naturaförmå-<br>ner, dagersättning, befattningspremie, avgångs-<br>vederlag, utbildningspremie, familjebidrag m.m.<br>är skattefri inkomst. Näringsbidrag utgör dock<br>skattepliktig inkomst. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>136. Socialbidrag och annan hjälp enligt social-<br>tjänstlagen. Socialbidrag, begravningshjälp samt<br>underhåll som lämnats till intagen i kriminal-<br>vårdsanstalt eller patient på sjukhus är ej skat-<br>tepliktiga, varför inkomstskatt ej utgår.</p>
<p>137. Allmänt barnbidrag. Barnbidrag och förlängt<br>barnbidrag samt barnpension enligt lagen om<br>allmän försäkring till den del pensionen efter<br>avliden förälder ej överstiger 0,4 basbelopp är ej<br>skattepliktiga. Skattefriheten för barnpension är<br>begränsad till den garantinivå som gäller för bi-<br>dragsförskott. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>138. Bidragsförskott är inte skattepliktigt.</p>
<p>139. Handikappersättning. Handikappersättning,<br>sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning<br>för merkostnader, merutgifter för resor, särskilt<br>pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn<br>samt hemsjukvårdsbidrag och hem vårdsbidrag<br>som utgår av kommunala eller landstings-<br>kommunala medel är skattefria. Skatteawi-<br>kelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>140. Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av ut-<br>ländska barn är skattefritt. Skatteawikelsen av-<br>ser inkomstskatt</p>
<p>141. Engångsbidrag i samband med arbetsplacering<br>av flyktingar. Ersättningen betalas ut vid den<br>första arbetsplaceringen och bidraget är anpas-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1997/98:150 BILAGA 6</p>
<p>sat till de normer som gäller inom socialtjäns-<br>ten. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>142. Bostadstillägg till pensionärer. Ersättningen är<br>skattefri. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>143. Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri. Skat-<br>teawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>144. Studiebidrag. Studiestöd enligt studiestödslagen.</p>
<p>146. Ersättning som tillfaller försäkrad enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring. Skattefri-<br>heten gäller enbart ersättningar som inte grun-<br>dar sig på förvärvsinkomster. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>147. Grundavdrag för pensionärer. Grundavdraget<br>för skattskyldiga med folkpension (förtids-<br>pension, änkepension mm) awiker från det<br>grundavdrag som aktiva skattskyldiga är berät-<br>tigade till. Det särskilda grundavdraget är lika<br>med folkpension plus pensionstillskott och re-<br>duceras med ökad pensionsinkomst. Avdraget<br>kan dock aldrig vara lägre än det avdrag som<br>aktiva skattskyldiga erhåller. Syftet med avdra-<br>get är att garantera pensionären ett visst belopp<br>efter skatt. Awikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>148-161. Sjukpenning, föräldrapenning, tillfällig för-<br>äldrapenning, vårdbidrag, dagpenning, kontant<br>arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag, genera-<br>tionsväxling, kommunansvar för ungdomar<br>mellan 20-24 år, vuxenstudiebidrag, delpen-<br>sion, dagpenning vid repetitionsövning, ut-<br>bildningsbidrag för doktorander, timersättning<br>vid kommunal vuxenutbildning, livränta vid<br>arbetsskada, startbidrag för egen rörelse, ersätt-<br>ning vid närståendevård. Samtliga dessa ersätt-<br>ningar är skattepliktiga och pensionsgrundande.<br>Skatteawikelsen avser den del av arbetsgivarav-<br>gifterna som avser allmän tilläggspension. I<br>prop. 1997/98:151 föreslås att statlig ålders-<br>pensionsavgift införs på dessa förmåner fr.o.m.<br>1 januari 1999 varför skatteawikelsen upphör<br>fr.o.m. detta datum.</p>
<p>162. Statliga löneutbetalningar. På löner och andra<br>förmåner utgår normalt fulla arbetsgivaravgif-<br>ter. Vad gäller utbetalningar från staten betala-<br>des före 1 juli 1995 ej avgift till arbets-<br>skadeförsäkringen.</p>
<p>29</p>
<p>Utdrag ur protokoll</p>
<p>vid regeringssammanträde den 6 april 1998</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden<br>Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson,<br>Winberg, Ulvskog, Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,<br>Pagrotsky, Östros, Engqvist</p>
<p>Föredragande: statsråden Åsbrink, Freivalds, Pagrotsky, von<br>Sydow, Wallström, Klingvall, Åhnberg, Östros, Tham, Winberg,<br>Ulvskog, Sundström, Andersson, Engqvist</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1997/98:150<br>1998 års ekonomiska vårproposition</p>
11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1)bifall=utskottet1997/98:FiU20?11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (avsnitt 1)?22att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utfifterna för åren 1999-2001 (avsnitt 4.4.1)?22att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utfifterna för åren 1999-2001 (avsnitt 4.4.1)delvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?33att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 2001 till 770 miljarder kronor (avsnitt 4.4.2)delvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?33att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive socialförsäkringssektorn vid sidan av statsbudgeten för år 2001 till 770 miljarder kronor (avsnitt 4.4.2)?44att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1999-2001 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 4.5)?44att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1999-2001 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 4.5)delvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?55att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?55att riksdagen antar regeringens förslag till?66att riksdagen antar regeringens förslag till?66att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?77att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?77att riksdagen antar regeringens förslag till?88att riksdagen antar regeringens förslag till?88att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?99att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?99att riksdagen antar regeringens förslag till?1010att riksdagen antar regeringens förslag till?1010att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1997/98:FiU27?1111att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1997/98:FiU27?1111att riksdagen antar regeringens förslag till?1212att riksdagen antar regeringens förslag till?1212att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1997/98:FiU27?1313att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1997/98:FiU27?1313att riksdagen antar regeringens förslag till?1414att riksdagen antar regeringens förslag till?1414att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1997/98:FiU27?1515att riksdagen godkänner att arbetslösa som anvisas resursarbete får ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön (avsnitt 5.4.8)delvis bifall=utskottet1997/98:FiU27?1515att riksdagen godkänner att arbetslösa som anvisas resursarbete får ersättas med högst 90 % av avtalsenlig lön (avsnitt 5.4.8)?1616att riksdagen godkänner att arbetsgivare som anordnar resursarbete ersätts med en schablonmässigt beräknad månadsersättning som regleras vid anvisningstidens slut (avsnitt 5.4.8)?1616att riksdagen godkänner att arbetsgivare som anordnar resursarbete ersätts med en schablonmässigt beräknad månadsersättning som regleras vid anvisningstidens slut (avsnitt 5.4.8)bifall=utskottet1997/98:FiU27?1717att riksdagen godkänner att privata vårdhem och andra som upphandlats på entreprenad för en längre period av en kommun liksom stiftelser och friskolor fr.o.m. den 1 juli 1998 får anordna resursarbeten (avsnitt 5.4.8)bifall=utskottet1997/98:FiU27?1717att riksdagen godkänner att privata vårdhem och andra som upphandlats på entreprenad för en längre period av en kommun liksom stiftelser och friskolor fr.o.m. den 1 juli 1998 får anordna resursarbeten (avsnitt 5.4.8)?1818att riksdagen godkänner att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs till och med den 31 december 1998 för personer som fyller 63 år senast den 31 augusti 1998 (avsnitt 5.4.8)?1818att riksdagen godkänner att möjligheten att ansöka om generationsväxling förlängs till och med den 31 december 1998 för personer som fyller 63 år senast den 31 augusti 1998 (avsnitt 5.4.8)bifall=utskottet1997/98:FiU27?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om en högsta ram för åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 1999-2003 som uppgår till högst 420 000 000 kr (avsnitt 5.4.9)bifall=utskottet1997/98:FiU27?1919att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B 5 Forskning och utveckling inom arbetslivsområdet besluta om en högsta ram för åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter under perioden 1999-2003 som uppgår till högst 420 000 000 kr (avsnitt 5.4.9)?2020att riksdagen godkänner en ändrad åldersgräns i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder (avsnitt 5.4.9)?2020att riksdagen godkänner en ändrad åldersgräns i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder (avsnitt 5.4.9)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2121att riksdagen godkänner att försöksverksamhet med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för svårt funktionshindrade personer, SIUS, blir permanent från och med den 1 juli 1998 (avsnitt 5.4.9)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2121att riksdagen godkänner att försöksverksamhet med särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för svårt funktionshindrade personer, SIUS, blir permanent från och med den 1 juli 1998 (avsnitt 5.4.9)?2222att riksdagen godkänner att särskilt utbildningsbidrag till arbetslösa under perioden 1 juli 1998 till 30 juni 1999 får lämnas för ett andra utbildningsår samt att särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får lämnas för två års studier på gymnasial nivå (avsnitt 5.4.10)?2222att riksdagen godkänner att särskilt utbildningsbidrag till arbetslösa under perioden 1 juli 1998 till 30 juni 1999 får lämnas för ett andra utbildningsår samt att särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får lämnas för två års studier på gymnasial nivå (avsnitt 5.4.10)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2323att riksdagen bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen beslutar, att under budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsförskning uppförda ramanslaget D 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning fatta beslut om anskaffningar som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på 47 000 000 kr för 1999, 26 000 000 kr för 2000, 24 000 000 kr för 2001, 18 000 000 för kr 2002 och 18 000 000 kr för 2003 (avsnitt 5.4.11)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2323att riksdagen bemyndigar regeringen, eller den myndighet som regeringen beslutar, att under budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsförskning uppförda ramanslaget D 18 Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning fatta beslut om anskaffningar som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på 47 000 000 kr för 1999, 26 000 000 kr för 2000, 24 000 000 kr för 2001, 18 000 000 för kr 2002 och 18 000 000 kr för 2003 (avsnitt 5.4.11)?2424att riksdagen bemyndigar regeringen att efterge statens fordringar på stiftelsen Sätra Brunn om 12 513 000 kr med högst detta belopp (avsnitt 5.4.11)?2424att riksdagen bemyndigar regeringen att efterge statens fordringar på stiftelsen Sätra Brunn om 12 513 000 kr med högst detta belopp (avsnitt 5.4.11)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2525att riksdagen godkänner regeringens förslag om en satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de riktlinjer som redovisas samt att Sveriges Television AB för budgetåret 1998 tilldelas 37 500 000 kr ur rundradiokontot för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 5.4.12)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2525att riksdagen godkänner regeringens förslag om en satsning på radio och TV i allmänhetens tjänst i enlighet med de riktlinjer som redovisas samt att Sveriges Television AB för budgetåret 1998 tilldelas 37 500 000 kr ur rundradiokontot för särskilt kvalificerad programproduktion (avsnitt 5.4.12)?2626att riksdagen godkänner att Statens geotekniska institut (SGI) blir medlem i en ekonomisk förening för utveckling av programsystemet AutoGRAF (avsnitt 5.4.13)?2626att riksdagen godkänner att Statens geotekniska institut (SGI) blir medlem i en ekonomisk förening för utveckling av programsystemet AutoGRAF (avsnitt 5.4.13)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2727att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter inklusive tidigare åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under åren 1999, 2000 och 2001 (avsnitt 5.4.15)delvis bifall=utskottet1997/98:FiU27?2727att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A 1 Regionalpolitiska åtgärder fatta beslut om åtaganden som innebär sammanlagda utgifter inklusive tidigare åtaganden om högst 1 000 000 000 kr under åren 1999, 2000 och 2001 (avsnitt 5.4.15)?2828att riksdagen bemyndigar rregeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på sammanlagt högst 120 000 000 kr (avsnitt 5.4.15)?2828att riksdagen bemyndigar rregeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fatta beslut om förvärv av eller intrångsersättningar i värdefulla naturområden som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på sammanlagt högst 120 000 000 kr (avsnitt 5.4.15)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2929att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B 4 Energiforskning fatta beslut om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 240 000 000 kr för 1999, 190 000 000 kr för 2000, 160 000 000 kr för 2001, 130 000 000 kr för 2002, 90 000 000 kr för 2003 och 60 000 000 kr för 2004 (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1997/98:FiU27?2929att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B 4 Energiforskning fatta beslut om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 240 000 000 kr för 1999, 190 000 000 kr för 2000, 160 000 000 kr för 2001, 130 000 000 kr för 2002, 90 000 000 kr för 2003 och 60 000 000 kr för 2004 (avsnitt 5.4.16)?3030att riksdagen godkänner att Energiteknikfonden avvecklas, fondens behållning tillförs statsbudgeten och dess utestående åtaganden förs över till Statens energimyndighet (avsnitt 5.4.16)?3030att riksdagen godkänner att Energiteknikfonden avvecklas, fondens behållning tillförs statsbudgeten och dess utestående åtaganden förs över till Statens energimyndighet (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3131att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 10 Energiteknikstöd fatta beslut om stöd till ny energiteknik som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 100 000 000 kr för 1999, 80 000 000 kr för 2000, 65 000 000 kr för 2001, 50 000 000 kr för 2002, 40 000 000 kr för 2003, och 25 000 000 kr för 2004, (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3131att riksdagen bemyndigar regeringen att budgetåret 1998 under det på utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 10 Energiteknikstöd fatta beslut om stöd till ny energiteknik som innebär utgifter inklusive tidigare åtaganden på högst 100 000 000 kr för 1999, 80 000 000 kr för 2000, 65 000 000 kr för 2001, 50 000 000 kr för 2002, 40 000 000 kr för 2003, och 25 000 000 kr för 2004, (avsnitt 5.4.16)?3232att riksdagen bemyndigar regeringen med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över (avsnitt 5.4.16)?3232att riksdagen bemyndigar regeringen med anledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att, som underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa och genomföra för staten bindande avtal med Sydkraft AB och med eventuella andra parter som kan erfordras i samband med en överenskommelse om ersättning i form av pengar eller egendom som staten direkt eller indirekt förfogar över (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3333att riksdagen bemyndigar regeringen att under budegetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3333att riksdagen bemyndigar regeringen att under budegetåret 1998 enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta att det under utgiftsområde 21 Energi föreslagna ramanslaget B 11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet inte hinner inväntas (avsnitt 5.4.16)?3434att riksdagen godkänner att Clearingfonden och Energiforskningsfonden avvecklas och att behållningen tillförs satsbudgeten (avsnitt 5.4.16)?3434att riksdagen godkänner att Clearingfonden och Energiforskningsfonden avvecklas och att behållningen tillförs satsbudgeten (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3535att riksdagen godkänner regeringens förslag att aktierna i SweRoad AB skall ägas av staten och förvaltas av Vägverket samt att Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag samt att Väginvests verksamhet skall bedrivas inom vägsektorm och banhållningsområdet (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3535att riksdagen godkänner regeringens förslag att aktierna i SweRoad AB skall ägas av staten och förvaltas av Vägverket samt att Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanläggningar, ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättigheter i bolag samt att Väginvests verksamhet skall bedrivas inom vägsektorm och banhållningsområdet (avsnitt 5.4.17)?3636att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret utställa kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital samt att garantera Botniabanan AB:s förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 000 000 kr, varav 195 000 000 kr avser finansiella kostnader (avsnitt 5.4.17)?3636att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Riksgäldskontoret utställa kapitaltäckningsgarantier till skydd för Botniabanan AB:s egna kapital samt att garantera Botniabanan AB:s förpliktelser gentemot långivare, rättighetsinnehavare och fordringsägare, inom en ram som exklusive mervärdesskatt uppgår till 1 495 000 000 kr, varav 195 000 000 kr avser finansiella kostnader (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3737att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram om 50 000 000 kr (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3737att riksdagen godkänner att det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar får användas för lån till Botniabanan AB:s verksamhet inom en ram om 50 000 000 kr (avsnitt 5.4.17)?3838att riksdagen bemyndigar regeringen att använda det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för att ersätta Mälarbanans Intressenter AB (MIAB) med 34 500 000 kr för vissa kostnader som MIAB haft för garantiåtaganden gentemot staten (avsnitt 5.4.17)?3838att riksdagen bemyndigar regeringen att använda det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A 4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar för att ersätta Mälarbanans Intressenter AB (MIAB) med 34 500 000 kr för vissa kostnader som MIAB haft för garantiåtaganden gentemot staten (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3939att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?3939att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om statens ekonomiska förpliktelser enligt den nya Göteborgsöverenskommelsen och om finansiering av dessa (avsnitt 5.4.17)?4040att riksdagen bemyndigar regeringen att dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen begränsa tidigare givna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statliga andelen (avsnitt 5.4.17)?4040att riksdagen bemyndigar regeringen att dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen begränsa tidigare givna garantibemyndiganden till 2 200 000 000 kr beräknat i 1998 års prisnivå, dels låta Riksgäldskontoret inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen teckna statlig borgen för ytterligare 1 500 000 000 kr för lånefinansiering av den statliga andelen (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4141att riksdagen godkänner det som regeringen förordar avseende Statens Haverikommissions förvaltningskostnader (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4141att riksdagen godkänner det som regeringen förordar avseende Statens Haverikommissions förvaltningskostnader (avsnitt 5.4.17)?4242att riksdagen godkänner att Sjöfartsverket får täcka de kostnader som uppkommit med anledning av grundstötningen av den f.d. trålare hösten 1994 (avsnitt 5.4.17)?4242att riksdagen godkänner att Sjöfartsverket får täcka de kostnader som uppkommit med anledning av grundstötningen av den f.d. trålare hösten 1994 (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4343att riksdagen bemyndigar regeringen att utöka Luftfartsverkets totala låneram för budgetåret 1998 till 5 500 000 000 kr samt godkänner vad regeringen i övrigt förordar rörade Luftfartsverkets finansiella befogenheter (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4343att riksdagen bemyndigar regeringen att utöka Luftfartsverkets totala låneram för budgetåret 1998 till 5 500 000 000 kr samt godkänner vad regeringen i övrigt förordar rörade Luftfartsverkets finansiella befogenheter (avsnitt 5.4.17)?4444att riksdagen bemyndigar regeringen att under 1998 låta SJ få rätt att teckna borgensförbindelser till förmån för bolag inom SJ-koncernen inom en total ram på 1 900 000 000 kr (avsnitt 5.4.17)?4444att riksdagen bemyndigar regeringen att under 1998 låta SJ få rätt att teckna borgensförbindelser till förmån för bolag inom SJ-koncernen inom en total ram på 1 900 000 000 kr (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4545att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Statens jordbruksverks behov av rörelsekapital för EU-verksamhet intill ett sammanlagt belpp om 5 500 000 000 kr på myndighetens särskilda räntekonto för i Riksgäldskontoret (avsnitt 5.4.18)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4545att riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Statens jordbruksverks behov av rörelsekapital för EU-verksamhet intill ett sammanlagt belpp om 5 500 000 000 kr på myndighetens särskilda räntekonto för i Riksgäldskontoret (avsnitt 5.4.18)?4646att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut om utestående ekonomiska förpliktelser under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar vid utgången av 1998 enligt följande: B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn 55 000 000 kr, B 9 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd 89 000 000 kr, B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 200 000 000 kr, B 13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 100 000 000 kr (avsnitt 5.4.18)?4646att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta beslut om utestående ekonomiska förpliktelser under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar vid utgången av 1998 enligt följande: B 8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn 55 000 000 kr, B 9 Från EG-budgeten finansierat strukturstöd 89 000 000 kr, B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 200 000 000 kr, B 13 Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket 3 100 000 000 kr (avsnitt 5.4.18)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4747att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Exportkreditnämnden få erbjuda upp till 100 % täckning i exportkreditgarantier samt att låta Exportkreditnämnden få lämna rembursgarantier med mer än 12 månaders kredittid och 18 månaders risktid samt få försäkra remburser med s.k. ensidig bekräftelse (avsnitt 5.4.19)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4747att riksdagen bemyndigar regeringen att låta Exportkreditnämnden få erbjuda upp till 100 % täckning i exportkreditgarantier samt att låta Exportkreditnämnden få lämna rembursgarantier med mer än 12 månaders kredittid och 18 månaders risktid samt få försäkra remburser med s.k. ensidig bekräftelse (avsnitt 5.4.19)?4848att riksdagen godkänner att det under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning får användas för att bekosta Miljöteknikdelegationen med ett belopp uppgående till 20 000 000 kr (avsnitt 5.4.19)?4848att riksdagen godkänner att det under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 uppförda reservationsanslaget A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning får användas för att bekosta Miljöteknikdelegationen med ett belopp uppgående till 20 000 000 kr (avsnitt 5.4.19)bifall=utskottet1997/98:FiU27?4949att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell, Specifikation av reviderade ramar för utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för budgetåret 1998; tusental kronor; UO 1, Rikets styrelse, förändr. 0; C3 Allmänna val, ramanslag, förändr. + 12 400; C4 Stöd till politiska partier, ramanslag, förändr. - 12 400; E2 Presstöd, ramanslag, förändr. + 12 000; E3 Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag, förändr. -12 000; UO 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning, förändr. -21 400; A2 Riksrevisionsverket, ramanslag, förändr. -27 400; A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag, förändr. +1 125; A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag, förändr. -1 400; A16 Bokföringsnämnden, ramanslag, förändr. +800; A17 Bidrag till stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed, obetecknat anslag, förändr. -800; A21 Ekonomistyrningsverket, ramanslag, nytt +26 275; B1 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet, ramanslag, förändr. -15 871; B2 Avgift för stadshypotekskassans grundfond, ramanslag, förändr. -20 000; B3 Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken, ramanslag, nytt +15 871; UO 3, Skatteförvaltning och uppbörd, förändr. +10 000, A1 Riksskatteverket, ramanslag, förändr.-4 000; A3 Tullverket, ramanslag, förändr. +14 000; UO 4, Rättsväsendet, förändr. -4 300; D1 Kriminalvården, ramanslag, förändr. -4 300; UO 5, Utrikesförvaltning och internationell samverkan, förändr. 0; A1 Utrikesförvaltningen, ramanslag, förändr. -100; A2 Nordiskt samarbete, ramanslag, förändr. +100; D1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, ramanslag, förändr. -500; D4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, ramanslag, förändr. +500; UO 6, Totalförsvar, förändr.+100 000; A2 Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag, förändr. +150 000; B2 Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag, förändr. -25 000; B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag, förändr. -28 700; B9 Funktionen Transporter, ramanslag, förändr. +3 700; UO 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, förändr.+254 300; B10 Bidrag till äldrebostäder m.m., reservationsanslag, nytt +250 000; C5 Statens institutionsstyrelse, ramanslag, förändr. +4 300; UO 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, förändr. -4 238 334; A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning,ramanslag, förändr. -4 238 334; UO 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, förändr. +706 000; A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag, förändr. +606 000; B1 Arbetarskyddsverket, ramanslag, förändr. +147; B6 Bidrag till Samhall AB, ramanslag, förändr. +100 000; B11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, obetecknat anslag, förändr. -147; UO 15, Studiestöd, förändr. -60 000; A3 Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag, förändr. -27 500; A7 Särskilt vuxenstudiestöd til studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, ramanslag, förändr. -32 500; UO 16, Utbildning och universitetsforskning, förändr. +60 000; C3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag, förändr. +60 000; UO 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid, förändr. 0; A1 Statens kulturråd, ramanslag, förändr. +500; A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag, förändr. +500; D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, ramanslag, förändr. -1 000; UO 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, förändr. +76 850; A11 Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag, förändr. +1 400; A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., ramanslag, nytt +75 000; C1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag, förändr. +450; UO 20, Allmän miljö- och naturvård, förändr. +36 750, A1 Statens naturvårdsverk, ramanslag, förändr. +1 750; A2 Miljöövervakning m.m., ramanslag, förändr. +15 000; A4 Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag, förändr. +20 000; UO 21, Energi, förändr. +428 150; A1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag, förändr. +7 150; B5 Bidrag till Energiteknikfonden, obetecknat anslag, förändr. -90 000; B10 Energiteknikstöd, ramanslag, nytt +510 000; B11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag, nytt +1 000; UO 22, Kommunikationer, förändr. -2 200; A1 Vägverket: Administration, ramanslag, förändr. -63 000; A2 Väghållning och statsbidrag, ramanslag, förändr. +21 300; A4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar, ramanslag, förändr. -72 200; B4 Bidrag till sjöfarten, ramanslag, förändr. +110 000; B6 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning, obetecknat anslag, nytt +1 700; UO 23, Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, förändr. 0; D1 Främjande av rennäringen m.m., ramanslag, förändr. -5 700; E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ramanslag, förändr. +3 700; E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förändr.+2 000; UO 24, Näringsliv, förändr. +19 850; A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag, förändr. -7 150; E3 Exportkreditnämnden, ramanslag, förändr. -2 600; E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag, förändr. +2 600; E6 Världsutställningen i Hannover år 2000, reservationsanslag, nytt +27 000; F1 Marknadsdomstolen, ramanslag, förändr.-1 000; F2 Konsumentverket, ramanslag, förändr. +1 000; UO 25, Allmänna bidrag till kommuner, förändr. +4 270 000; A1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag, förändr. +3 585 000; A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag, förändr. +400 000; A3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag, förändr. +285 000; Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget, +1 635 666bifall=utskottet1997/98:FiU27?4949att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1998 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i bifogade tabell, Specifikation av reviderade ramar för utgiftsområden samt reviderade och nya anslag för budgetåret 1998; tusental kronor; UO 1, Rikets styrelse, förändr. 0; C3 Allmänna val, ramanslag, förändr. + 12 400; C4 Stöd till politiska partier, ramanslag, förändr. - 12 400; E2 Presstöd, ramanslag, förändr. + 12 000; E3 Stöd till radio- och kassettidningar, ramanslag, förändr. -12 000; UO 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning, förändr. -21 400; A2 Riksrevisionsverket, ramanslag, förändr. -27 400; A8 Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, ramanslag, förändr. +1 125; A9 Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning, ramanslag, förändr. -1 400; A16 Bokföringsnämnden, ramanslag, förändr. +800; A17 Bidrag till stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed, obetecknat anslag, förändr. -800; A21 Ekonomistyrningsverket, ramanslag, nytt +26 275; B1 Åtgärder för att stärka det finansiella systemet, ramanslag, förändr. -15 871; B2 Avgift för stadshypotekskassans grundfond, ramanslag, förändr. -20 000; B3 Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken, ramanslag, nytt +15 871; UO 3, Skatteförvaltning och uppbörd, förändr. +10 000, A1 Riksskatteverket, ramanslag, förändr.-4 000; A3 Tullverket, ramanslag, förändr. +14 000; UO 4, Rättsväsendet, förändr. -4 300; D1 Kriminalvården, ramanslag, förändr. -4 300; UO 5, Utrikesförvaltning och internationell samverkan, förändr. 0; A1 Utrikesförvaltningen, ramanslag, förändr. -100; A2 Nordiskt samarbete, ramanslag, förändr. +100; D1 Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området, ramanslag, förändr. -500; D4 Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet, ramanslag, förändr. +500; UO 6, Totalförsvar, förändr.+100 000; A2 Fredsfrämjande truppinsatser, ramanslag, förändr. +150 000; B2 Funktionen Försörjning med industrivaror, ramanslag, förändr. -25 000; B3 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag, förändr. -28 700; B9 Funktionen Transporter, ramanslag, förändr. +3 700; UO 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, förändr.+254 300; B10 Bidrag till äldrebostäder m.m., reservationsanslag, nytt +250 000; C5 Statens institutionsstyrelse, ramanslag, förändr. +4 300; UO 13, Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, förändr. -4 238 334; A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning,ramanslag, förändr. -4 238 334; UO 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, förändr. +706 000; A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag, förändr. +606 000; B1 Arbetarskyddsverket, ramanslag, förändr. +147; B6 Bidrag till Samhall AB, ramanslag, förändr. +100 000; B11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, obetecknat anslag, förändr. -147; UO 15, Studiestöd, förändr. -60 000; A3 Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag, förändr. -27 500; A7 Särskilt vuxenstudiestöd til studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, ramanslag, förändr. -32 500; UO 16, Utbildning och universitetsforskning, förändr. +60 000; C3 Centrala studiestödsnämnden, ramanslag, förändr. +60 000; UO 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid, förändr. 0; A1 Statens kulturråd, ramanslag, förändr. +500; A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag, förändr. +500; D2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, ramanslag, förändr. -1 000; UO 18, Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, förändr. +76 850; A11 Bonusränta för ungdomsbosparande, ramanslag, förändr. +1 400; A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter m.fl., ramanslag, nytt +75 000; C1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag, förändr. +450; UO 20, Allmän miljö- och naturvård, förändr. +36 750, A1 Statens naturvårdsverk, ramanslag, förändr. +1 750; A2 Miljöövervakning m.m., ramanslag, förändr. +15 000; A4 Investeringar och skötsel för naturvård, ramanslag, förändr. +20 000; UO 21, Energi, förändr. +428 150; A1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag, förändr. +7 150; B5 Bidrag till Energiteknikfonden, obetecknat anslag, förändr. -90 000; B10 Energiteknikstöd, ramanslag, nytt +510 000; B11 Ersättning för avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag, nytt +1 000; UO 22, Kommunikationer, förändr. -2 200; A1 Vägverket: Administration, ramanslag, förändr. -63 000; A2 Väghållning och statsbidrag, ramanslag, förändr. +21 300; A4 Investeringar samt drift och underhåll av statliga järnvägar, ramanslag, förändr. -72 200; B4 Bidrag till sjöfarten, ramanslag, förändr. +110 000; B6 Utredningsarbete med anledning av M/S Estonias förlisning, obetecknat anslag, nytt +1 700; UO 23, Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, förändr. 0; D1 Främjande av rennäringen m.m., ramanslag, förändr. -5 700; E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, ramanslag, förändr. +3 700; E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förändr.+2 000; UO 24, Näringsliv, förändr. +19 850; A1 Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag, förändr. -7 150; E3 Exportkreditnämnden, ramanslag, förändr. -2 600; E4 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning, ramanslag, förändr. +2 600; E6 Världsutställningen i Hannover år 2000, reservationsanslag, nytt +27 000; F1 Marknadsdomstolen, ramanslag, förändr.-1 000; F2 Konsumentverket, ramanslag, förändr. +1 000; UO 25, Allmänna bidrag till kommuner, förändr. +4 270 000; A1 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting, ramanslag, förändr. +3 585 000; A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting, reservationsanslag, förändr. +400 000; A3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting, obetecknat anslag, förändr. +285 000; Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget, +1 635 666?5050att riksdagen antar regeringens förslag till?5050att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5151att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring idelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5151att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i?5252att riksdagen antar regeringens förslag till lag om omräkningstal för 1999 års taxeringsvärden?5252att riksdagen antar regeringens förslag till lag om omräkningstal för 1999 års taxeringsvärdendelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5353att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring idelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5353att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i?5454att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i?5454att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring idelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5555att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring idelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5555att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i?5656att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i?5656att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring idelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5757att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring idelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5757att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i?5858att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i?5858att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring idelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5959att riksdagen antar regeringens förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1999delvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?5959att riksdagen antar regeringens förslag till lag med särskilda bestämmelser om utbetalning av skattemedel år 1999?6060att riksdagen godkänner regeringens förslag om finansiering m.m. av det statliga bolag som enligt förslag i proposition 1997/98:119 skall kunna bildas för att äga och förvalta bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner (avsnitt 7.6.4)?6060att riksdagen godkänner regeringens förslag om finansiering m.m. av det statliga bolag som enligt förslag i proposition 1997/98:119 skall kunna bildas för att äga och förvalta bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner (avsnitt 7.6.4)bifall=utskottet1997/98:FiU27?6161att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring idelvis bifall=utskottet1997/98:FiU20?6161att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i?BBordläggning1998-04-14 00:00:00inträffat2INLInlämning1998-04-14 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1998-04-15 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1998-04-29 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 11:27:28statustextstatustextÄrendet är avslutatGL031502019-05-22 17:21:10tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-23 11:27:28behandlas_i1997/98:FiU20GL01FiU20bet1997/98FiU20Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, skattefrågor, m.m.Betänkandebehandlas_i1997/98:FiU27GL01FiU27bet1997/98FiU27Tilläggsbudget 1 för budgetåret 1998Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi27mot1997/98Fi27med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi28mot1997/98Fi28med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi29mot1997/98Fi29med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi30mot1997/98Fi30med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi31mot1997/98Fi31med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi32mot1997/98Fi32med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi33mot1997/98Fi33med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi34mot1997/98Fi34med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi35mot1997/98Fi35med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi36mot1997/98Fi36med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi37mot1997/98Fi37med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi38mot1997/98Fi38med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi39mot1997/98Fi39med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi40mot1997/98Fi40med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi41mot1997/98Fi41med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi42mot1997/98Fi42med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi43mot1997/98Fi43med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi44mot1997/98Fi44med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi45mot1997/98Fi45med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi46mot1997/98Fi46med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi47mot1997/98Fi47med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi48mot1997/98Fi48med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi49mot1997/98Fi49med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi50mot1997/98Fi50med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi51mot1997/98Fi51med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi52mot1997/98Fi52med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi53mot1997/98Fi53med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi54mot1997/98Fi54med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi55mot1997/98Fi55med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi56mot1997/98Fi56med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi57mot1997/98Fi57med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi58mot1997/98Fi58med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi59mot1997/98Fi59med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi60mot1997/98Fi60med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi61mot1997/98Fi61med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi17mot1997/98Fi17med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi18mot1997/98Fi18med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi19mot1997/98Fi19med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi20mot1997/98Fi20med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi21mot1997/98Fi21med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi22mot1997/98Fi22med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi23mot1997/98Fi23med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi24mot1997/98Fi24med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi25mot1997/98Fi25med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi26mot1997/98Fi26med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotionav Alf Svensson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi22mot1997/98Fi22med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Alf Svensson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Ann-Kristine Johansson och Marianne Carlström (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi41mot1997/98Fi41med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Ann-Kristine Johansson och Marianne Carlström (S)Motionföljdmotionav Barbro Westerholm m.fl. (FP, KD, MP, C)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi53mot1997/98Fi53med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Barbro Westerholm m.fl. (FP, KD, MP, C)Motionföljdmotionav Beatrice Ask m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi26mot1997/98Fi26med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Beatrice Ask m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bengt Kronblad (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi44mot1997/98Fi44med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Bengt Kronblad (S)Motionföljdmotionav Bengt Kronblad m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi43mot1997/98Fi43med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Bengt Kronblad m.fl. (S)Motionföljdmotionav Birgitta Carlsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi60mot1997/98Fi60med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Birgitta Carlsson (C)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi50mot1997/98Fi50med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carina Moberg och Tone Tingsgård (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi61mot1997/98Fi61med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Carina Moberg och Tone Tingsgård (S)Motionföljdmotionav Carl Bildt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi17mot1997/98Fi17med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Carl Bildt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl-Johan Wilson m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi29mot1997/98Fi29med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Carl-Johan Wilson m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi31mot1997/98Fi31med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)Motionföljdmotionav Förste vice talman Anders Björck m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi40mot1997/98Fi40med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Förste vice talman Anders Björck m.fl. (M)Motionföljdmotionav Gudrun Schyman m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi20mot1997/98Fi20med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Gudrun Schyman m.fl. (V)Motionföljdmotionav Gun Hellsvik m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi49mot1997/98Fi49med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Gun Hellsvik m.fl. (M)Motionföljdmotionav Göte Jonsson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi48mot1997/98Fi48med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Göte Jonsson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Hans Karlsson (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi23mot1997/98Fi23med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Hans Karlsson (S)Motionföljdmotionav Inger Segelström m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi38mot1997/98Fi38med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Inger Segelström m.fl. (S)Motionföljdmotionav Inger Segelström m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi39mot1997/98Fi39med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Inger Segelström m.fl. (S)Motionföljdmotionav Karin Falkmer m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi46mot1997/98Fi46med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Karin Falkmer m.fl. (M)Motionföljdmotionav Karin Falkmer m.fl. (M, KD, FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi25mot1997/98Fi25med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Karin Falkmer m.fl. (M, KD, FP)Motionföljdmotionav Karin Israelsson (C) och Elver Jonsson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi35mot1997/98Fi35med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Karin Israelsson (C) och Elver Jonsson (FP)Motionföljdmotionav Karin Israelsson (C) och Elver Jonsson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi36mot1997/98Fi36med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Karin Israelsson (C) och Elver Jonsson (FP)Motionföljdmotionav Karin Israelsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi59mot1997/98Fi59med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Karin Israelsson (C)Motionföljdmotionav Kenth Skårvik (FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi28mot1997/98Fi28med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Kenth Skårvik (FP)Motionföljdmotionav Kjell Ericsson (C) och Rolf Dahlberg (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi58mot1997/98Fi58med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Kjell Ericsson (C) och Rolf Dahlberg (M)Motionföljdmotionav Knut Billing m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi37mot1997/98Fi37med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Knut Billing m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi19mot1997/98Fi19med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Lars Tobisson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi30mot1997/98Fi30med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Lars Tobisson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Tobisson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi51mot1997/98Fi51med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Lars Tobisson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Tobisson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi52mot1997/98Fi52med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Lars Tobisson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Tobisson och Per Unckel (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi24mot1997/98Fi24med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Lars Tobisson och Per Unckel (M)Motionföljdmotionav Magnus Johansson (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi42mot1997/98Fi42med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Magnus Johansson (S)Motionföljdmotionav Margareta Andersson (C)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi47mot1997/98Fi47med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Margareta Andersson (C)Motionföljdmotionav Marianne Carlström och Ann-Kristine Johansson (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi34mot1997/98Fi34med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Marianne Carlström och Ann-Kristine Johansson (S)Motionföljdmotionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi55mot1997/98Fi55med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi56mot1997/98Fi56med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi21mot1997/98Fi21med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Marianne Samuelsson m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Mikael Odenberg m.fl. (M, KD, FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi27mot1997/98Fi27med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Mikael Odenberg m.fl. (M, KD, FP)Motionföljdmotionav Olof Johansson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi18mot1997/98Fi18med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Olof Johansson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Per Unckel m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi54mot1997/98Fi54med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Per Unckel m.fl. (M)Motionföljdmotionav Per Westerberg m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi45mot1997/98Fi45med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Per Westerberg m.fl. (M)Motionföljdmotionav Rune Evensson och Bengt-Ola Ryttar (S)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi32mot1997/98Fi32med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Rune Evensson och Bengt-Ola Ryttar (S)Motionföljdmotionav Sigge Godin (FP)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi33mot1997/98Fi33med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Sigge Godin (FP)Motionföljdmotionav Sivert Carlsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1997/98:150<br/>
1998 års ekonomiska vårpropositionGL02Fi57mot1997/98Fi57med anledning av prop. 1997/98:150 1998 års ekonomiska vårpropositionav Sivert Carlsson (C)Motion