<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284372</hangar_id>
 <dok_id>GL03148</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>148</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:148</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>148</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-04-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:40</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03148/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03148</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03148</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:148&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet, m.m.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03148/prop_199798__148-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås regler om gruppregistrering i mervärdes-&lt;br&gt;skattesystemet särskilt utformade för den finansiella sektorn och för&lt;br&gt;företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till gruppregistrering baseras på en särskild EG-regel genom&lt;br&gt;vilken medlemsländerna kan tillåta företag som tillhör samma intresse-&lt;br&gt;grupp att i mervärdesskattehänseende behandlas som en enda närings-&lt;br&gt;idkare som bedriver en enda verksamhet. Omsättningar mellan företagen&lt;br&gt;i gruppen kan därmed göras utan mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i propositionen föreslagna möjligheten till gruppregistrering för&lt;br&gt;företag i en finansiell gruppering motiveras av att de företag inom&lt;br&gt;gruppen som bedriver skattefri finansiell verksamhet härigenom kan&lt;br&gt;undgå en inte avdragsgill ingående skatt vid förvärv från övriga företag i&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för att införa regler om gruppregistrering för företag i kom-&lt;br&gt;missionärsförhållande är önskemålet om att återinföra den tidigare möj-&lt;br&gt;ligheten för ett kommittentföretag att bli skattskyldigt till mervärdesskatt&lt;br&gt;för kommissionärsföretagets omsättning. Härigenom kan mervärdes-&lt;br&gt;skatten samordnas med inkomstskatten, vilken enligt särskilda regler i&lt;br&gt;inkomstskattelagstiftningen skall redovisas hos kommittentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu aktuella sammanhanget har det visat sig lämpligt att också&lt;br&gt;införa en särskild EG-regel om skattefrihet i vissa fall när tjänster&lt;br&gt;tillhandahålls inom en sammanslutning av fysiska och juridiska personer&lt;br&gt;med verksamhet som i övrigt inte medför skattskyldighet. Sådana&lt;br&gt;tillhandahållanden får undantas om de inte framkallar konkurrens-&lt;br&gt;snedvridning, om tjänsterna är direkt nödvändiga för verksamheten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 148&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättningen exakt svarar mot förvärvarens andel av de gemensamma Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;kostnaderna för att framställa tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås regler som gör det möjligt för ett sågverk att sälja&lt;br&gt;trävaror mervärdesskattefritt till en grossist i de fall trävarorna levereras&lt;br&gt;för vidare transport till ett annat EU-land eller till ett land utanför EU.&lt;br&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. I ett beslut om&lt;br&gt;gruppregistrering får dock inte förordnas att en mervärdesskattegrupp&lt;br&gt;skall anses bildad före den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)...........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gruppregistrering av finansiella foretag.........................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesbeskattningen av företagsgrupper enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande ordning............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gruppregistrering inom ramen för EG:s regelsystem.......26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om den finansiella sektorn...................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens förslag..........................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den lagtekniska utformningen..........................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattskyldigheten vid gruppregistrering.........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Territoriell begränsning..................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gruppregistrering av företagsgrupper&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av Finansinspektionens tillsyn.........35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gruppregistrering av företagsgrupper&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av slussningsregeln..........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uttagsbeskattning...........................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdragsrätten..................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jämkning av avdragen ingående skatt............43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gruppregistrering av en företagsgrupp...........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskatteregistrering av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattegrupp.....................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning och deklaration..........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattekonto.....................................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fakturering......................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bokföring........................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Intern avräkning..............................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Underlag för skattekontroll.............................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Solidariskt betalningsansvar...........................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företrädaransvar.............................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gruppregistrering av kommissionärsföretag...................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionärskonstruktionen och inkomstbeskattningen56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionärskonstruktionen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesbeskattningen....................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det tidigare rättsläget......................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsrättens dom och dess effekter.........59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens förslag..........................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphävande av bindande förklaringar............................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag enligt artikel 13.A.l.f i sjätte direktivet för vissa interna Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänster.............................................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäljning av trävaror för vidare transport till utlandet.................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Statsfinansiella effekter...................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343).........................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna..................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.............................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 6 april 1998.......................................................................................99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad..........................................................................................100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 8 §, 9 c kap. 9 §, 12 kap. 2 § och 20 kap. 1 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 23 a § och 11&lt;br&gt;kap. 1 a §, samt närmast före 3 kap. 23 a § en ny rubrik av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel 6 a av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttag av tjänst förstås vidare att en fastighetsägare utför sådana&lt;br&gt;tjänster som anges i andra stycket på en egen fastighet som utgör tillgång&lt;br&gt;i en yrkesmässig verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt&lt;br&gt;till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under&lt;br&gt;beskattningsåret överstiger 150 000 kronor, inräknat skatter och avgifter&lt;br&gt;som grundas på lönekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller utförande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-&lt;br&gt;håll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighets-&lt;br&gt;skötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet ägs av en&lt;br&gt;näringsidkare som ingår i en så-&lt;br&gt;dan mervärdesskattegrupp som&lt;br&gt;avses i 6 a kap. 1 § skall gruppen&lt;br&gt;anses som fastighetsägare vid&lt;br&gt;tillämpning av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för vissa interna&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas om-&lt;br&gt;sättning av tjänster som tillhanda-&lt;br&gt;hålls inom fristående grupper av&lt;br&gt;fysiska eller juridiska personer,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— verksamheten i övrigt inte&lt;br&gt;medför skattskyldighet hos&lt;br&gt;gruppen eller hos de fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— tjänsterna är direkt nödvän-&lt;br&gt;diga för utövandet av verksam-&lt;br&gt;heten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ersättningen för tjänsterna&lt;br&gt;exakt motsvarar den fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personens andel av de&lt;br&gt;gemensamma kostnaderna för&lt;br&gt;tjänsternas tillhandahållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget avser endast sådana&lt;br&gt;tjänster som normalt inte till-&lt;br&gt;handahålls av någon annan&lt;br&gt;utanför gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a kap. Mervärdesskattegrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämm-&lt;br&gt;elserna i denna lag får två eller&lt;br&gt;flera näringsidkare, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, anses som en enda&lt;br&gt;näringsidkare (mervärdesskatte-&lt;br&gt;grupp) och den verksamhet som&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen bedriver&lt;br&gt;anses som en enda verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida mervärdesskatte-&lt;br&gt;gruppens verksamhet skall anses&lt;br&gt;medföra skattskyldighet följer av&lt;br&gt;de allmänna bestämmelserna i&lt;br&gt;1 kap. 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en mervärdesskattegrupp får&lt;br&gt;endast ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. näringsidkare som står under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens tillsyn och Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;som bedriver verksamhet som inte&lt;br&gt;medför skattskyldighet därför att&lt;br&gt;omsättningen av tjänster är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt med&lt;br&gt;stöd av 3 kap. 9 eller 10 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;näringsidkare med huvud-&lt;br&gt;saklig inriktning att tillhandahålla&lt;br&gt;näringsidkare som avses i punkt 1&lt;br&gt;varor eller tjänster, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;näringsidkare som är&lt;br&gt;kommissionärsföretag och kom-&lt;br&gt;mittentföretag i ett sådant kom-&lt;br&gt;missionärsförhållande som avses i&lt;br&gt;2 § 2 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en mervärdesskattegrupp får&lt;br&gt;endast ingå en näringsidkares&lt;br&gt;fasta driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 får inte ingå&lt;br&gt;i fler än en mervärdesskattegrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mervärdesskattegrupp får&lt;br&gt;endast avse näringsidkare som är&lt;br&gt;nära förbundna med varandra i&lt;br&gt;finansiellt, ekonomiskt och orga-&lt;br&gt;nisatoriskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mervärdesskattegrupp anses&lt;br&gt;bildad den dag skattemyndigheten&lt;br&gt;beslutar att näringsidkarna skall&lt;br&gt;registreras som en sådan grupp&lt;br&gt;(gruppregistrering), eller den se-&lt;br&gt;nare dag som skattemyndigheten&lt;br&gt;därvid bestämmer. Av beslutet&lt;br&gt;skall framgå vem skatte-&lt;br&gt;myndigheten utsett som huvudman&lt;br&gt;för gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grupphuvudman skall utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i de fall som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 den näringsidkare i&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen som de&lt;br&gt;övriga näringsidkarna i gruppen&lt;br&gt;föreslår, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl som talar mot detta,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i de fall som avses i 2 § Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;första stycket 3 en näringsidkare&lt;br&gt;som är kommittentföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten beslutar&lt;br&gt;om detta får nya näringsidkare&lt;br&gt;inträda i gruppen, näringsidkare&lt;br&gt;utträda ur gruppen eller grupp-&lt;br&gt;huvudmannen bytas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistreringen består till&lt;br&gt;dess att skattemyndigheten har&lt;br&gt;beslutat att den skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring i regist-&lt;br&gt;reringen enligt första stycket eller&lt;br&gt;om avregistrering enligt andra&lt;br&gt;stycket gäller från och med dagen&lt;br&gt;för beslutet eller den senare dag&lt;br&gt;som skattemyndigheten bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall besluta&lt;br&gt;om gruppregistrering enligt 4 §,&lt;br&gt;eller om ändring eller avregist-&lt;br&gt;rering enligt 5 §, om berörda&lt;br&gt;näringsidkare ansöker om detta&lt;br&gt;och det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;som talar mot ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna för grupp-&lt;br&gt;registrering har upphört eller om&lt;br&gt;det annars finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;skattemyndigheten på eget initiativ&lt;br&gt;besluta om avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 c kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket 1 och 4 samt i 3 § avses varor som hänförs till&lt;br&gt;följande nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och&lt;br&gt;statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan,&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tenn (KN-nr 8001),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. koppar (KN-nr 7402, 7403, 7405 eller 7408),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. zink (KN-nr 7901),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. nickel (KN-nr 7502),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aluminium (KN-nr 7601),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 256, 7.9.1987, s. 1 (Celex 387R0256).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bly (KN-nr 7801),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. indium (KN-nr ex 8112 91 eller ex 8112 99),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. spannmål (KN-nr 1001 till 1005, 1006: endast obehandlat ris, eller&lt;br&gt;1007 till 1008),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. oljeväxter och oljehaltiga frukter (KN-nr 1201 till 1207), kokosnöt,&lt;br&gt;brasiliansk nöt och cashewnöt (KN-nr 0801), andra nötter (KN-nr 0802)&lt;br&gt;eller oliver (KN-nr 0711 20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spannmål och utsäde, inklusive sojabönor (KN-nr 1201 till 1207),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. kaffe, inte rostat (KN-nr 0901 11 00 eller 0901 12 00),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. te (KN-nr 0902),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. kakaobönor, hela eller sönderslagna, råa eller rostade (KN-nr&lt;br&gt;1801),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. råsocker (KN-nr 1701 11 eller 1701 12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. gummi, i ursprungliga former eller som plattor, ark eller remsor&lt;br&gt;(KN-nr 4001 eller 4002),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. ull (KN-nr 5101),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. kemikalier i bulk (kapitel 28 och 29),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;mineraloljor, inklusive propån och butan; också inklusive&lt;br&gt;råpetroleumoljor (KN-nr 2709, 2710, 2711 12 eller 2711 13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. silver (KN-nr 7106),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. platina; palladium, rhodium (KN-nr 7110 11 00, 7110 21 00 eller&lt;br&gt;7110 31 00),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. potatis (KN-nr 0701), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. vegetabiliska oljor och fetter&lt;br&gt;och deras fraktioner, oavsett om de&lt;br&gt;är raffinerade eller inte, dock inte&lt;br&gt;kemiskt modifierade (KN-nr 1507&lt;br&gt;till 1515).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. potatis (KN-nr 0701),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. vegetabiliska oljor och fetter&lt;br&gt;och deras fraktioner, oavsett om de&lt;br&gt;är raffinerade eller inte, dock inte&lt;br&gt;kemiskt modifierade (KN-nr 1507&lt;br&gt;till 1515), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. virke (KN-nr 4407 10 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4409 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av detta kapitel&lt;br&gt;skall, i fråga om en sådan&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp som avses i&lt;br&gt;6 a kap. 1 §, med skattskyldig&lt;br&gt;förstås näringsidkare i gruppen&lt;br&gt;som omsätter varor eller tjänster&lt;br&gt;utanför gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om&lt;br&gt;den skattskyldiges registrerings-&lt;br&gt;nummer till mervärdesskatt avser&lt;br&gt;vid omsättningar enligt första&lt;br&gt;stycket det registreringsnummer&lt;br&gt;till mervärdesskatt som tilldelats&lt;br&gt;en sådan grupphuvudman som&lt;br&gt;avses i 6 a kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län prövar frågor om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 3 kap. 26 b §, om godkännande av upplagshavare och&lt;br&gt;av skatteupplag enligt 9 c kap. 7 § eller om återkallelse av sådant&lt;br&gt;godkännande enligt 9 c kap. 8 § andra stycket, om återbetalning enligt 10&lt;br&gt;kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 7&lt;br&gt;§. I fråga om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ tillämpas 1 § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beslutande&lt;br&gt;myndighet i 2 kap. 1-3 och 5 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;är tillämpliga i de fall den&lt;br&gt;skattskyldige skall redovisa mer-&lt;br&gt;värdesskatt i en självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om gruppregistrering&lt;br&gt;enligt 6 a kap. 4 § eller om&lt;br&gt;ändring eller avregistrering enligt&lt;br&gt;6 a kap. 5 § prövas av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län som, i&lt;br&gt;fråga om grupphuvudmannen, är&lt;br&gt;beslutande myndighet enligt 2 kap.&lt;br&gt;1-3 eller 5 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beslutande&lt;br&gt;myndighet i 2 kap. 1-3 och 5 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen är till-&lt;br&gt;lämpliga även i de fall den&lt;br&gt;skattskyldige skall redovisa mer-&lt;br&gt;värdesskatt i en självdeklara-tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut enligt denna lag, med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande enligt andra stycket,&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län har fattat om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap.&lt;br&gt;26 b §, om godkännande enligt 9 c&lt;br&gt;kap. 7 § eller om återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;br&gt;8 § andra stycket, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i&lt;br&gt;Dalarnas län. Beslut om avräkning&lt;br&gt;får överklagas särskilt på den&lt;br&gt;grunden att avräkningsbeslutet i&lt;br&gt;sig är felaktigt men i övrigt endast&lt;br&gt;i samband med överklagande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller bestämmelserna i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län har fattat om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap.&lt;br&gt;26 b §, om godkännande enligt 9 c&lt;br&gt;kap. 7 § eller om återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;br&gt;8 § andra stycket, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i&lt;br&gt;Dalarnas län. Beslut som en&lt;br&gt;skattemyndighet fattat om grupp-&lt;br&gt;registrering enligt 6 a kap. 4 §&lt;br&gt;eller om ändring eller avregist-&lt;br&gt;rering enligt 6 a kap. 5 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om betalningsskyldighet.&lt;br&gt;Ett överklagande enligt detta&lt;br&gt;stycke skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag klaganden&lt;br&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 c kap. 7 §&lt;br&gt;eller 8 § andra stycket får även&lt;br&gt;överklagas av Riksskatteverket.&lt;br&gt;Om en enskild part överklagar ett&lt;br&gt;sådant beslut förs det allmännas&lt;br&gt;talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas hos allmän för- Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;valtningsdomstol. Beslut om&lt;br&gt;avräkning far överklagas särskilt&lt;br&gt;på den grunden att avräk-&lt;br&gt;ningsbeslutet i sig är felaktigt men&lt;br&gt;i övrigt endast i samband med&lt;br&gt;överklagande av beslut om&lt;br&gt;betalningsskyldighet. Ett över-&lt;br&gt;klagande enligt detta stycke skall&lt;br&gt;ha kommit in inom två månader&lt;br&gt;från den dag klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 c kap. 7 §&lt;br&gt;eller 8 § andra stycket eller 6 a&lt;br&gt;kap. 4 eller 5 § får även över-&lt;br&gt;klagas av Riksskatteverket. Om en&lt;br&gt;enskild part överklagar ett sådant&lt;br&gt;beslut förs det allmännas talan av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. I ett beslut om&lt;br&gt;gruppregistrering får dock inte förordnas att en mervärdesskattegrupp&lt;br&gt;skall anses bildad före den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser gäller i&lt;br&gt;fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 och 6 §§, 3 kap. 1 och 5 §§, 10 kap. 9, 17 och 31 §§&lt;br&gt;samt 18 kap. 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 12 kap. 8 b §, 18&lt;br&gt;kap. 7 a § och 23 kap. 3 a och 3 b §§, samt närmast före 12 kap. 8 b §&lt;br&gt;och 23 kap. 3 a § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgift och av giftsskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning&lt;br&gt;för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig&lt;br&gt;att göra sådant avdrag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att&lt;br&gt;betala skattetillägg, avgift eller ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig&lt;br&gt;för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt&lt;br&gt;denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund&lt;br&gt;av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattskyldig likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de&lt;br&gt;skatter som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt&lt;br&gt;10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som skattemyndigheten&lt;br&gt;enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall&lt;br&gt;svara för redovisning och betal-&lt;br&gt;ning av skatt som hänför sig till&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs genom&lt;br&gt;enkelt bolag eller partrederi, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. delägare i handelsbolag som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 20 § lagen om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag har&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet för&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som skattemyndigheten&lt;br&gt;enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall&lt;br&gt;svara för redovisning och betal-&lt;br&gt;ning av skatt som hänför sig till&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs genom&lt;br&gt;enkelt bolag eller partrederi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är grupphuvudman&lt;br&gt;enligt 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. delägare i handelsbolag som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 20 § lagen om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:1032.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålagts betalningsskyldighet för Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete,&lt;br&gt;arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete,&lt;br&gt;beskattningsår: beskattningsår enligt kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) eller, i fråga om skatt som inte avses i någon av&lt;br&gt;de nämnda lagarna, kalenderåret för vilket skatten skall betalas,&lt;br&gt;grupphuvudman: den&lt;br&gt;som enligt 6 a kap. 4 § mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) utsetts som&lt;br&gt;huvudman för en mervärdesskatte-&lt;br&gt;grupp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkt i verksam-&lt;br&gt;heten, om den är skattepliktig här i landet, enligt bestämmelserna i 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen eller 2 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för&lt;br&gt;någon delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mer-&lt;br&gt;värdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall registrera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt 5 kap. eller&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är skattskyldig enligt&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;br&gt;med undantag av den som är&lt;br&gt;skattskyldig endast på grund av&lt;br&gt;förvärv av sådana varor som anges&lt;br&gt;i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt 5 kap. eller&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är skattskyldig enligt&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;br&gt;med undantag av en sådan&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp som avses i&lt;br&gt;6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;och av den som är skattskyldig&lt;br&gt;endast på grund av förvärv av&lt;br&gt;sådana varor som anges i 2 a kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 1 och 2 nämnda&lt;br&gt;lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är grupphuvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person skall för visst år vara registrerad hos den&lt;br&gt;skattemyndighet som enligt 2 kap. 1 § första-tredje styckena är behörig&lt;br&gt;att fatta beslut som rör den personen. En juridisk person skall för visst år&lt;br&gt;vara registrerad hos den skattemyndighet som den 1 november året före&lt;br&gt;enligt 2 kap. 2 § första-tredje styckena var behörig att fatta beslut som&lt;br&gt;rör den personen. Om inte någon skattemyndighet var behörig att fatta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut som rör den juridiska personen vid nämnda tidpunkt, skall Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;registreringen ske hos den skattemyndighet som därefter först fick sådan&lt;br&gt;behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § får beslutas att&lt;br&gt;registreringen skall ske hos den skattemyndighet som tar över&lt;br&gt;behörigheten att fatta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall upprätta ett skattekonto för varje person som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skattskyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;att en person skall ha fler än ett&lt;br&gt;skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten far besluta&lt;br&gt;att en person skall ha fler än ett&lt;br&gt;skattekonto. För en grupphuvud-&lt;br&gt;man skall det upprättas ett särskilt&lt;br&gt;skattekonto för registrering av&lt;br&gt;mervärdesskattegruppens mervär-&lt;br&gt;desskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skattekontot skall skattemyndigheten registrera skatt som skall&lt;br&gt;betalas in eller betalas tillbaka enligt ett beskattningsbeslut, avdragen A-&lt;br&gt;skatt, gjorda inbetalningar och utbetalningar samt belopp som har läm-&lt;br&gt;nats för indrivning. Belopp som skall betalas in registreras på förfallo-&lt;br&gt;dagen. Belopp som skall tillgodoräknas registreras så snart underlag&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedeklaration skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara&lt;br&gt;skyldig att göra det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag skall göras&lt;br&gt;från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag som är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt mervärdesskattelagen, om&lt;br&gt;inte annat följer av 30-32 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som omfattas av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt mervärdesskattelagen med&lt;br&gt;undantag av en sådan mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp som avses i 6 a kap.&lt;br&gt;1 § nämnda lag, allt om inte annat&lt;br&gt;följer av 31 eller 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som är grupphuvudman,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den som omfattas av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nödvändiga identifikationsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas, Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande uppgifter om skatteavdrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att&lt;br&gt;göra skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sammanlagt avdraget belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande uppgifter om arbetsgivaravgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den sammanlagda ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sammanlagt avdrag enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) periodens sammanlagda avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. följande uppgifter om mervärdesskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ingående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras&lt;br&gt;mellan EG-länder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av&lt;br&gt;skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedeklaration som skall&lt;br&gt;lämnas av en grupphuvudman&lt;br&gt;skall innehålla de uppgifter som&lt;br&gt;avses i första stycket 1, 2, 5 och 6&lt;br&gt;samt omfatta hela gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration skall ta upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver en verk-&lt;br&gt;samhet där beskattningsunderlagen&lt;br&gt;exklusive gemenskapsintema&lt;br&gt;förvärv och import för&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas sam-&lt;br&gt;manlagt uppgå till högst en miljon&lt;br&gt;kronor och som är skyldig att&lt;br&gt;lämna självdeklaration enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter och som inte&lt;br&gt;är handelsbolag, skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatten i självdeklara-&lt;br&gt;tionen, om skattemyndigheten inte&lt;br&gt;beslutat annat enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver en&lt;br&gt;verksamhet där beskattnings-&lt;br&gt;underlagen exklusive gemen-&lt;br&gt;skapsintema förvärv och import&lt;br&gt;för beskattningsåret beräknas&lt;br&gt;sammanlagt uppgå till högst en&lt;br&gt;miljon kronor och som är skyldig&lt;br&gt;att lämna självdeklaration enligt&lt;br&gt;lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;och som inte är handelsbolag eller&lt;br&gt;grupphuvudman, skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatten i självdeklara-&lt;br&gt;tionen, om skattemyndigheten inte&lt;br&gt;beslutat annat enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324). Redovisningen skall innehålla samma uppgifter&lt;br&gt;som gäller för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för näringsidkare i en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grupphuvudmannen har&lt;br&gt;underlåtit att göra en föreskriven&lt;br&gt;betalning av mervärdesskatten, är&lt;br&gt;varje annan näringsidkare som&lt;br&gt;ingår i gruppen tillsammans med&lt;br&gt;grupphuvudmannen skyldig att&lt;br&gt;betala skatten jämte ränta till den&lt;br&gt;del skatten hänför sig till&lt;br&gt;verksamhet som gruppen bedrivit&lt;br&gt;under den tid näringsidkaren varit&lt;br&gt;medlem i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar den årliga avstämningen&lt;br&gt;av skattekontot enligt 11 kap. 14 §&lt;br&gt;att det belopp som den skatt-&lt;br&gt;skyldige har betalat in eller&lt;br&gt;tillgodoräknats är större än den&lt;br&gt;skatt som skall betalas, skall det&lt;br&gt;överskjutande beloppet betalas till-&lt;br&gt;baka till den skattskyldige, om inte&lt;br&gt;annat följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar den årliga avstämningen&lt;br&gt;av skattekontot enligt 11 kap. 14 §&lt;br&gt;att det belopp som den skatt-&lt;br&gt;skyldige har betalat in eller till-&lt;br&gt;godoräknats är större än den skatt&lt;br&gt;som skall betalas, skall det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet betalas tillbaka&lt;br&gt;till den skattskyldige, om inte&lt;br&gt;annat följer av 7 eller 7 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar en annan avstämning än den årliga att det finns ett överskjutande&lt;br&gt;belopp till den skattskyldiges fordel, skall beloppet betalas tillbaka, om&lt;br&gt;den skattskyldige begär det. Även om den skattskyldige inte har begärt&lt;br&gt;det, skall återbetalning ske, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det överskjutande beloppet grundas på ett beslut om överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det överskjutande beloppet grundas på ett omprövningsbeslut eller&lt;br&gt;ett beslut av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om Första stycket gäller inte, om&lt;br&gt;något annat följer av 7 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;något annat följer av 7 eller 7 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återbetalning av ett belopp&lt;br&gt;som utgör överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt hos en grupp-&lt;br&gt;huvudman skall inte göras till den&lt;br&gt;del beloppet kan täcka underskott&lt;br&gt;på ett annat skattekonto hos&lt;br&gt;grupphuvudmannen eller på en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan gruppmedlems skattekonto. Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underskotten inte kan täckas&lt;br&gt;helt skall de täckas i den ordning&lt;br&gt;som grupphuvudmannen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman för en mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupphuvudmannen skall svara&lt;br&gt;för redovisningen och betalningen&lt;br&gt;av mervärdesskatt som hänför sig&lt;br&gt;till den verksamhet som mervär-&lt;br&gt;desskattegruppen bedriver och i&lt;br&gt;övrigt företräda mervärdesskatte-&lt;br&gt;gruppen i frågor som rör sådan&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för kontroll av skatte-&lt;br&gt;redovisningen skall finnas till-&lt;br&gt;gängligt hos grupphuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förhållande som legat till&lt;br&gt;grund för gruppregistrering enligt&lt;br&gt;6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) har ändrats, skall&lt;br&gt;grupphuvudmannen underrätta&lt;br&gt;skattemyndigheten om ändringen.&lt;br&gt;Om inte något hindrar det skall&lt;br&gt;underrättelsen lämnas inom två&lt;br&gt;veckor från det att ändringen&lt;br&gt;inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grupphuvudmannen inte&lt;br&gt;lämnar underrättelse enligt första&lt;br&gt;stycket, får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga honom att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;dåvarande Riksskattenämndens bindande förklaring av den 30 oktober&lt;br&gt;1968 angående kommissionärsbolag, RN Serie II 1969:1.9, och&lt;br&gt;Riksskattenämndens bindande förklaring av den 18 mars 1969 angående&lt;br&gt;karburatorsprit, RN Serie II 1969:4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:148&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1980:343)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skaderegistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i famansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handels-&lt;br&gt;bolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa&lt;br&gt;företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14&lt;br&gt;kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får&lt;br&gt;anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om&lt;br&gt;beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag for skatt med anledning&lt;br&gt;av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om&lt;br&gt;återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet,&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen,&lt;br&gt;lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och&lt;br&gt;återbetalning av sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen for ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs for&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-A och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1997/98:134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en&lt;br&gt;person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller&lt;br&gt;företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering,&lt;br&gt;ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels-&lt;br&gt;försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande&lt;br&gt;samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,&lt;br&gt;taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och&lt;br&gt;tidpunkt för fanget för fastighet som ägs eller innehas av personen,&lt;br&gt;andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs&lt;br&gt;för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan&lt;br&gt;beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och&lt;br&gt;belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för&lt;br&gt;levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen (1995:1623) om skattereduktion för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena&lt;br&gt;lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt&lt;br&gt;uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande&lt;br&gt;av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för&lt;br&gt;fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om&lt;br&gt;beslut om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av&lt;br&gt;bosättningsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2&lt;br&gt;kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncernbalans-&lt;br&gt;omslutning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 &amp;nbsp;§ nämnda lag skall reducera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som&lt;br&gt;avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets&lt;br&gt;organisationsnummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och&lt;br&gt;föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för&lt;br&gt;utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt&lt;br&gt;vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de&lt;br&gt;tidsperioder som uppgifterna avser samt uppgifter från tullmyndigheter&lt;br&gt;som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra stycket&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader&lt;br&gt;för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller person-&lt;br&gt;nummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och&lt;br&gt;datum för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och&lt;br&gt;datum för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter&lt;br&gt;från intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Uppgift om att en&lt;br&gt;näringsidkare ingår i en sådan&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp som avses i&lt;br&gt;6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen år 1991 breddades basen for mer-&lt;br&gt;värdesbeskattningen. Företag inom de skattefria områdena fick till följd&lt;br&gt;av basbreddningen vidkännas ökade mervärdesskattekostnader i form av&lt;br&gt;icke avdragsgill ingående skatt. Företrädare för den finansiella sektorn&lt;br&gt;hävdade att deras interna organisation kommit att få en avgörande&lt;br&gt;betydelse för storleken av dessa kostnader. Vad som avsågs var att&lt;br&gt;mervärdesskattekostnaden blev lägre i de fall den egna personalen i ett&lt;br&gt;foretag med verksamhet som inte medför skattskyldighet utför i princip&lt;br&gt;skattepliktiga prestationer för eget behov jämfört med när motsvarande&lt;br&gt;tjänster köps från ett närstående företag. Frågan om gruppregistrering&lt;br&gt;inom den finansiella sektorn har därför varit föremål för riksdags-&lt;br&gt;motioner alltsedan början av 1990-talet. Genom gruppregistrering uppnås&lt;br&gt;att företag som ingår i en intressegemenskap kan behandlas som en enhet&lt;br&gt;i mervärdesskatterättsligt hänseende och därmed undgå beskattning för&lt;br&gt;omsättningar inom företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet tog första gången upp frågan om den koncernintema&lt;br&gt;beskattningen i bet. 1990/9l:SkU 18 s. 18 f. och hänvisade därvid till&lt;br&gt;möjligheten till gruppregistrering inom ramen för EG:s regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnade utskottsbetänkandet i juni 1991 till den utred-&lt;br&gt;ning som företog en teknisk översyn av den tidigare mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen. I betänkandet SOU 1992:6 Ny mervärdesskattelag analyse-&lt;br&gt;rade utredningen alternativa metoder för att minska beskattningen vid&lt;br&gt;omsättningar inom en koncern och redovisade olika problemlösningar.&lt;br&gt;Utredningen konstaterade dock att eventuella ändringar skulle förutsätta&lt;br&gt;omfattande materiella ingrepp i beskattningsordningen och bedömde att&lt;br&gt;frågan innefattade överväganden som låg utanför ramen för dess&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 februari 1992 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att&lt;br&gt;föreslå ändringar av sådana mervärdesskatteregler som kunde ge upphov&lt;br&gt;till snedvridningar i konkurrenshänseende. En analys skulle göras mot&lt;br&gt;bakgrund av den då nyligen genomförda basbreddningen för mervärdes-&lt;br&gt;skatten. 1 delbetänkandet SOU 1992:121 Vissa mervärdeskattefrågor&lt;br&gt;lämnade utredningen i november 1992 ett förslag till regler om&lt;br&gt;gruppregistrering för företag inom den finansiella sektorn. Förslaget&lt;br&gt;ledde emellertid inte till lagstiftning eftersom det vid den aktuella&lt;br&gt;tidpunkten inte ansågs finnas något finansiellt utrymme för att genomföra&lt;br&gt;det. Regeringen hänvisade i prop. 1993/94:225 s. 13 till beräkningar som&lt;br&gt;redovisats av Sveriges Försäkringsförbund och Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;enligt vilka de statsfinansiella kostnaderna för gruppregistrering av&lt;br&gt;företag inom den finansiella sektorn kunde beräknas uppgå till ca 100&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1994 tog regeringen ånyo upp frågan om gruppregistrering. Det&lt;br&gt;gjordes i samband med förslaget om ändrad beskattningsordning för&lt;br&gt;mervärdesskatten med anledning av ett svenskt EU-medlemskap (prop.&lt;br&gt;1994/95:57 s. 129). Regeringen fann därvid att statsfinansiella skäl&lt;br&gt;alltjämt lade hinder i vägen för ett genomförande av regler av sådant&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om gruppregistrering inom försäkringsbranschen aktualiserades Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;därefter i februari 1996, denna gång genom uttalanden av Företags-&lt;br&gt;kooperativa utredningen i betänkandet SOU 1996:31 Attityder och lag-&lt;br&gt;stiftning i samverkan (s. 297 f.). Utredningen, som hade till uppdrag att&lt;br&gt;utreda om de kooperativa företagsformerna är missgynnade i jämförelse&lt;br&gt;med andra företagsformer, hade bl.a. uppmärksammat de mervärdes-&lt;br&gt;skattekostnader som uppkommer för länsförsäkringsbolagen vid till-&lt;br&gt;handahållande av intemtjänster. Dessa företagsgrupper, som genom sin&lt;br&gt;särskilda företagsstruktur inte på samma sätt som andra försäkringsbolag&lt;br&gt;ansåg sig kunna undgå mervärdesskattekostnader genom s.k. tillika-&lt;br&gt;anställning skulle kunna komma tillrätta med dessa kostnader om&lt;br&gt;förslaget i SOU 1992:121 om gruppregistrering infördes. Utredningen&lt;br&gt;lämnade inte något förslag till lagändring utan stannade vid att påpeka&lt;br&gt;förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet vidhöll i november 1996 sin tidigare positiva inställ-&lt;br&gt;ning till gruppregistrering inom den finansiella sektorn och underströk&lt;br&gt;behovet av jämförbara konkurrensförutsättningar (bet. 1996/97:SkU6, s.&lt;br&gt;30 f.). På förslag av utskottet gjorde riksdagen ett tillkännagivande härom&lt;br&gt;våren 1997. Utskottet hänvisade vidare till Företagskooperativa utred-&lt;br&gt;ningens betänkande och ansåg att regeringen också borde analysera&lt;br&gt;frågan om gruppregistrering utanför den finansiella sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års ekonomiska vårproposition redogjorde regeringen för ett&lt;br&gt;pågående beredningsarbete avseende gruppregistreringsfrågan. Samtidigt&lt;br&gt;reserverades ett belopp motsvarande högst 100 miljoner kronor för&lt;br&gt;ändamålet (prop. 1996/97:150 s. 196).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av beredningsarbetet redovisades i december 1997 i prome-&lt;br&gt;morian, Ds 1997:80 Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet.&lt;br&gt;Promemorian, som utarbetats inom Finansdepartementet, ligger till grund&lt;br&gt;för de lagstiftningsåtgärder om gruppregistrering som nu är i fråga. Vid&lt;br&gt;beredningen av promemorian har ett omfattande underlag från övriga&lt;br&gt;EU-länder inhämtats för att utröna i vilken utsträckning och på vilket sätt&lt;br&gt;de tillämpar gruppregistreringsregler. Det kan i det sammanhanget&lt;br&gt;noteras att EG-kommissionens tjänstemän nyligen förklarat att man anser&lt;br&gt;att medlemsländerna tillämpar gruppregistreringsreglema inom ramen&lt;br&gt;för EG:s regelsystem på ett alltför olikformigt sätt och att man vill&lt;br&gt;diskutera en kraftig begränsning av tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagstiftningsärendet föreligger skrivelser från Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges Försäkringsförbund av den 27 november 1996&lt;br&gt;(dnr Fi96/4974) resp, den 31 januari 1997 (dnr Fi97/353) och en av dem&lt;br&gt;gemensam skrivelse av den 15 augusti 1994 (dnr F12657/94) i vilka&lt;br&gt;branschen hemställt att företagen inom bank- och försäkringssektorn&lt;br&gt;skall få rätt till gruppregistrering inom ramen för EG:s reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om gruppregistrering för de finansiella företagen tas i&lt;br&gt;promemorian även upp frågan om gruppregistrering av s.k. kommis-&lt;br&gt;sionärsföretag. Frågan har initierats av Dagab AB som i en skrivelse till&lt;br&gt;Finansdepartementet den 10 november 1995 (dnr Fi95/6002) yrkat att det&lt;br&gt;införs bestämmelser som återinför möjligheten för ett kommissionärs-&lt;br&gt;företag (dotterföretag) i ett inkomstskattemässigt kommissionärs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande att redovisa mervärdesskatten hos kommittentföretaget Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;(moderföretaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi97/3515).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om gruppregistrering på nationell nivå förutsätter att EG:s&lt;br&gt;mervärdesskattekommitté konsulteras i enlighet med en särskild&lt;br&gt;bestämmelse i artikel 27 i sjätte direktivet. Härmed avses rådets sjätte&lt;br&gt;direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt&lt;br&gt;system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145,&lt;br&gt;13.6.1977, s. 1). En framställning om en sådan konsultation har lämnats&lt;br&gt;av Finansdepartementet i januari 1998 (dnr EUFi98/233).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp de förslag som lagts fram i promemorian.&lt;br&gt;Regeringen tar i sammanhanget även upp lagstiftning baserad på en&lt;br&gt;särskild regel i sjätte direktivet om undantag för vissa interna&lt;br&gt;tjänsteomsättningar (artikel 13.A. 1 .f). Regeln behandlades i betänkandet&lt;br&gt;SOU 1994:88, Mervärdeskatten och EG. Närmare upplysningar om&lt;br&gt;tillämpningen av regeln i andra EG-länder har därefter inhämtats.&lt;br&gt;Riksskatteverket har vid remissbehandlingen av promemorian tagit upp&lt;br&gt;frågan om ett införande av regeln i ML. Det kan också noteras att&lt;br&gt;Kollektivavtalsstifitelsen Trygghet i Samverkan, i en skrivelse den 20&lt;br&gt;februari 1997 (dnr Fi97/618) begärt att Finansdepartementet skall&lt;br&gt;undersöka om viss omsättning av interna tjänster, som stiftelsen avser att&lt;br&gt;bedriva i samverkan med andra stiftelser, kan undantas från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar vidare upp en framställning från Svenska&lt;br&gt;Trävaruexportföreningen om lagändringar som möjliggör att ett sågverks&lt;br&gt;trävaruförsäljning till grossist skall kunna ske mervärdesskattefritt om&lt;br&gt;varorna är avsedda att transporteras vidare till utlandet (dnr Fi95/18).&lt;br&gt;Riksskatteverket har tillstyrkt en lagändring av det slag som föreslås i&lt;br&gt;propositionen. Företrädare för Riksskatteverket, Generaltullstyrelsen och&lt;br&gt;Trävaruexportföreningen har getts möjlighet att framföra sina synpunkter&lt;br&gt;vid ett sammanträffande på Finansdepartementet. Ingen av dem hade&lt;br&gt;något att erinra mot den lagändring som nu föreslås. Frågan har också&lt;br&gt;varit föremål för uttalanden av skatteutskottet (bet. 1997/98:SkU17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar slutligen upp frågan om ett formellt upphävande av två&lt;br&gt;s.k. bindande förklaringar, varav en har samband med det nu aktuella&lt;br&gt;lagstiftningen angående kommissionärsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande över förslagen&lt;br&gt;finns i bilaga 3. Regeringen har följt Lagrådets förslag till sakliga&lt;br&gt;ändringar. Lagrådet har även föreslagit vissa omdisponeringar av&lt;br&gt;lagtexten till vilka regeringen återkommer i författningskommentaren.&lt;br&gt;Härutöver har gjorts vissa redaktionella jämkningar av lagtexten. Övriga&lt;br&gt;ändringsförslag innefattar hänvisningar eller förtydliganden och är därför&lt;br&gt;av sådan natur att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gruppregistrering av finansiella foretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande diskuteras de nuvarande principerna för beskattning av&lt;br&gt;transaktioner inom företagsgrupper (avsnitt 4.1). Därefter redogörs för&lt;br&gt;möjligheten till gruppregistrering inom ramen för EG:s regelsystem&lt;br&gt;(avsnitt 4.2). Efter en presentation av den finansiella sektom (avsnitt 4.3)&lt;br&gt;följer regeringens överväganden (avsnitt 4.4). Avsnittet avslutas med&lt;br&gt;regeringens förslag till lagteknisk lösning (avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Mervärdesbeskattningen av företagsgrupper enligt&lt;br&gt;nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet till mervärdesskatt föreligger i dag för skattepliktiga&lt;br&gt;omsättningar i yrkesmässig verksamhet oavsett om det finns någon ägar-&lt;br&gt;eller intressegemenskap mellan säljare och köpare. En koncern utgör i sig&lt;br&gt;inte någon juridisk person. Omsättningar som görs mellan enskilda&lt;br&gt;koncernföretag eller mellan företag i någon annan sammanslutning av&lt;br&gt;juridiska personer med intressegemenskap beskattas således på samma&lt;br&gt;sätt som omsättningar som görs mellan fristående företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att beskatta även omsättningar mellan företag i en&lt;br&gt;företagsgrupp är av betydelse när det gäller konkurrensneutraliteten&lt;br&gt;gentemot fristående företag. Detta gör sig särskilt gällande i de fall det&lt;br&gt;förvärvande företaget bedriver skattefri verksamhet som inte medför&lt;br&gt;avdragsrätt för ingående skatt. Den skatt som uppkommer vid skatte-&lt;br&gt;pliktiga intemtransaktioner blir därmed en kostnad för företagsgruppen&lt;br&gt;på samma sätt som om tjänsten förvärvats från ett fristående företag med&lt;br&gt;skattepliktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ordvalet skattepliktig och skattefri verksamhet avses här och i&lt;br&gt;fortsättningen sådan verksamhet som medför resp, inte medför skatt-&lt;br&gt;skyldighet, jfr 1 kap. 7 § andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200,&lt;br&gt;ML). Skattepliktsbegreppet är i mervärdesskattelagen endast hänförligt&lt;br&gt;till de omsättningar som görs i en viss verksamhet. När begreppet här&lt;br&gt;används i samband med verksamheten är det för att inte tynga fram-&lt;br&gt;ställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det förvärvande företaget självt bedriver skattepliktig verk-&lt;br&gt;samhet föreligger avdragsrätt för skatten och den utgör därmed i princip&lt;br&gt;ingen kostnad för företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av att inte beskatta interna förvärv som görs av företag med&lt;br&gt;skattefri verksamhet blir således att helt fristående företag kan komma att&lt;br&gt;få svårare att sälja sin tjänster. De fristående företagen kan hamna i&lt;br&gt;konkurrensunderläge om förvärvaren av tjänsterna har möjlighet att&lt;br&gt;bedriva samma verksamhet inom koncernen utan att belastas av mer-&lt;br&gt;värdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från vissa tjänster inom fastighetsområdet uttagsbeskattas ett&lt;br&gt;företag inte för användningen av egna tjänster, s.k. självtjänster (jfr prop.&lt;br&gt;1993/94:99 s. 143 f. och prop. 1994/95:57 s. 117). Exempel på själv-&lt;br&gt;tjänster är när en bank internt i verksamheten producerar datatjänster för&lt;br&gt;eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att tjänster inom ett företag som regel inte beskattas&lt;br&gt;medan däremot omsättningar mellan företagen i en grupp skall beskattas&lt;br&gt;kan sägas motverka en uppdelning av ett företags verksamhet på flera&lt;br&gt;företag. Detta gör sig särskilt gällande i de fall det förvärvande företaget&lt;br&gt;bedriver skattefri verksamhet och därmed som regel saknar avdragsrätt&lt;br&gt;för den ingående skatt som uppkommer vid de skattepliktiga intern-&lt;br&gt;transaktionerna. Verksamheten i egen regi framstår på grund av mer-&lt;br&gt;värdesskattereglema som billigare än om ett fristående företag i gruppen&lt;br&gt;utfört samma arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncemintema förvärv av tjänster finns en särskild avdragsregel i&lt;br&gt;8 kap. 4 § första stycket 5 ML, den s.k. slussningsregeln. Regeln innebär&lt;br&gt;att ett koncernföretag som för skattepliktig verksamhet förvärvar tjänster&lt;br&gt;från ett annat koncernföretag som bedriver skattefri verksamhet, får&lt;br&gt;avdragsrätt såsom för egen ingående skatt för den skatt som belöper på&lt;br&gt;det andra företagets inköp i den skattefria verksamheten och som det&lt;br&gt;sistnämnda företaget inte kunnat göra avdrag för just därför att dess&lt;br&gt;verksamhet är skattefri. Genom regeln far koncernföretag således&lt;br&gt;avdragsrätt för alla förvärv av tjänster som i sak avser en skattepliktig&lt;br&gt;verksamhet även om tjänsten förvärvats via ett företag i koncernen som&lt;br&gt;bedriver skattefri verksamhet. Avdragsrätten gäller dock endast om det&lt;br&gt;förvärvande företaget skulle ha haft avdragsrätt vid eget förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Gruppregistrering inom ramen för EG:s regelsystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv finns i artikel 4.4 andra stycket&lt;br&gt;en möjlighet för medlemsländerna att behandla flera företag med nära&lt;br&gt;samband med varandra som en enhet i mervärdesskatterättsligt&lt;br&gt;hänseende även om företagen är självständiga personer i civilrättsligt&lt;br&gt;hänseende. Härigenom blir hela företagsgruppen att betrakta som en enda&lt;br&gt;näringsidkare. En förutsättning är att företagen är nära förbundna med&lt;br&gt;varandra finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt. Innebörden av att&lt;br&gt;behandla flera fristående företag som en enhet är att tillhandahållanden&lt;br&gt;av varor och tjänster inom gruppen inte belastas med någon utgående&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medlemsland som avser att införa sådana bestämmelser är skyldigt&lt;br&gt;att samråda med EG:s mervärdesskattekommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om reglerna ger upphov till konkurrenssnedvridningar, kan ett&lt;br&gt;medlemsland uttagsbeskatta företagsgruppen för dess interna&lt;br&gt;transaktioner med stöd av artikel 6 punkt 3 i sjätte direktivet. Även en&lt;br&gt;sådan åtgärd kräver ett samrådsförfarande i mervärdesskattekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4.4 andra stycket har följande lydelse i den engelska versionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Subject to the consultations provided for in Artide 29, each Member&lt;br&gt;State may treat as a single taxable person persons established in the&lt;br&gt;territory in the country who, while legally independent, are closely&lt;br&gt;bound to one another by financial, economic and organizational&lt;br&gt;links.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistrering baserad på dessa regler är den enda EG-konforma Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;metod som finns för att komma till rätta med den&lt;br&gt;mervärdesskattemässiga kostnadsdifferensen mellan egenregiverksamhet&lt;br&gt;och uppdelad verksamhet (se SOU 1994:88 s. 237). Härvid bortses från&lt;br&gt;den särskilda undantagsregeln i artikel 13 A.l.f i sjätte direktivet (se&lt;br&gt;avsnitt 7) och den sällan utnyttjade möjligheten för ett medlemsland att&lt;br&gt;införa regler som tillåter en näringsidkare inom den finansiella sektorn&lt;br&gt;att begära beskattning av undantagen finansiell verksamhet (artikel 13.C i&lt;br&gt;sjätte direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal länder har med stöd av artikel 4.4 i sjätte direktivet infört&lt;br&gt;regler om gruppregistrering för företag med intressegemenskap men&lt;br&gt;tillämpningen är olika i de olika länderna. Regler om gruppregistrering&lt;br&gt;finns i Danmark, England, Finland, Irland, Nederländerna, Tyskland och&lt;br&gt;Österrike. Regler av motsvarande slag finns också i Norge och Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Belgien ges möjlighet till gruppregistrering under vissa formella&lt;br&gt;förutsättningar vilka dock inte utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Italien har regler som syftar till att ett av företagen i gruppen får&lt;br&gt;redovisa skatten å sina egna och de övriga gruppföretagens vägnar utan&lt;br&gt;att skattskyldigheten för den skull övergår till det förstnämnda företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike har med tillämpning av undantagsregeln i artikel 13.A.l.f&lt;br&gt;infört regler som möjliggör att transaktioner inom en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp undgår beskattning. Det kan noteras att övriga EG-länder&lt;br&gt;inte tillämpar artikel 13 A.l.f på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grekland, Luxemburg och Portugal saknar regler om grupp-&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Särskilt om den finansiella sektorn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av bank- och finansieringstjänster, värdepappershandel och&lt;br&gt;omsättning av försäkringstjänster undantas från mervärdesskatt (3 kap. 9&lt;br&gt;och 10 §§ ML). Undantagen medför som regel inte någon rätt till&lt;br&gt;återbetalning av ingående skatt. Återbetalningsrätt föreligger dock vid&lt;br&gt;exportomsättningar (10 kap. 11 § andra stycket ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG har ett antal direktiv utfärdats om finansiella tjänster. De&lt;br&gt;syftar till en enda auktorisation, hemlandstillsyn och ömsesidigt&lt;br&gt;erkännande av nationella regler inom gemenskapen. Dessa direktiv har&lt;br&gt;genomförts i den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna om enda auktorisation innebär att en auktorisation, som ett&lt;br&gt;finansiellt företag fatt i det medlemsland där företaget har sitt&lt;br&gt;huvudkontor, skall gälla i hela EES-området. Syftet är att företaget fritt&lt;br&gt;skall kunna etablera filialer och erbjuda tjänster i andra medlemsländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiven har enligt företrädare för branschen inneburit att&lt;br&gt;svenska banker och försäkringsföretag utsatts för en allt hårdare utländsk&lt;br&gt;konkurrens. I de fall de utländska konkurrenterna inte behöver vidkännas&lt;br&gt;någon merkostnad i hemlandet i form av mervärdesbeskattning för sina&lt;br&gt;gruppintema tjänster kan de erbjuda billigare tjänster på den svenska&lt;br&gt;marknaden än vad de svenska bankerna och försäkringsföretagen kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försäkringssektorn har framhållits att gruppregistrering utnyttjas i Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;de länder där svensk försäkringsverksamhet har sina största konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Utredningen om vissa mervärdeskattefrågor i betänkandet SOU&lt;br&gt;1992:121 förslog en rätt till gruppregistrering för den finansiella sektorn&lt;br&gt;motiverade man sitt förslag främst utifrån den förändrade internationella&lt;br&gt;situation som den finansiella sektorn stod inför. Stor vikt lades vid att&lt;br&gt;konkurrensförutsättningarna i förhållande till europeiska konkurrenter&lt;br&gt;och samarbetspartners inte försämrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagstiftningsärendet har branschorganisationerna även åberopat&lt;br&gt;följande skäl för att få tillgång till ett gruppregistreringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bank- och försäkringsbolag har ofta verksamheten uppdelad på flera&lt;br&gt;juridiska personer. Uppdelningen beror på ekonomiska, strategiska och&lt;br&gt;affärsmässiga faktorer och är ofta en produkt av fusioner och&lt;br&gt;omstruktureringsprocesser. En omfattande strukturomvandling fortgår&lt;br&gt;inom banksektorn av framför allt internationella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella verksamheterna är sällan uppbyggda på organisatoriskt&lt;br&gt;lika sätt. Beskattningen av gruppintema tjänster kan därför medföra&lt;br&gt;skillnader i skattehänseende mellan olika företagsgrupper även på den&lt;br&gt;inhemska marknaden vilket på ett snedvridande sätt påverkar de olika&lt;br&gt;företagens inbördes konkurrensförmåga. Ju större del av en finansiell&lt;br&gt;verksamhet som ligger i ett eller ett fatal bolag eller företag, desto mindre&lt;br&gt;betungande blir mervärdesskatteeffektema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella företagens verksamhet regleras i särskild lagstiftning för&lt;br&gt;banker, värdepappersbolag och försäkringsföretag. Företagen är i princip&lt;br&gt;förhindrade att driva annan verksamhet än finansiell sådan. Dessutom&lt;br&gt;finns legala krav på att olika finansiella verksamheter endast får bedrivas&lt;br&gt;i separata bolag. Sålunda skall enligt försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;livförsäkringsrörelse, skadeförsäkringsrörelse resp, fondförsäkrings-&lt;br&gt;rörelse bedrivas i skilda bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När finansiell verksamhet drivs i flera företag inom en och samma&lt;br&gt;grupp anses det av kostnads- och effektivitetsskäl ofta mest rationellt att&lt;br&gt;samordna vissa för gruppens funktion viktiga interna tjänster i separata&lt;br&gt;bolag. Detta har uppgetts gälla för exempelvis datatjänster, informations-&lt;br&gt;teknik, management, övergripande administration, ekonomistyrning,&lt;br&gt;ekonomi och redovisning, depåtjänster, teletjänster, produktutveckling,&lt;br&gt;juridisk rådgivning, gemensam kunddatabas, kundservice, reklam och&lt;br&gt;marknadsföring, distribution och tryckeri, transport, inköp, personal-&lt;br&gt;administration, utbildning, fastighets-förvaltning, kapitalförvaltning,&lt;br&gt;betalningsservice, intern revision, skadereglering (försäkringssektorn),&lt;br&gt;inkasso (banksektorn) m.m. Ofta är tjänsterna till sin natur sådana som de&lt;br&gt;enskilda företagen i gruppen annars själva skulle fått utföra för att driva&lt;br&gt;sin verksamhet. De gruppintema tjänsterna uppges nästan uteslutande&lt;br&gt;avse stödtjänster som är nödvändiga för de finansiella företagens&lt;br&gt;utåtriktade tjänsteproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbranschen uppger att man tillgripit administrativa&lt;br&gt;förändringar av mervärdesskatteskäl vilka inte ansetts lämpliga från&lt;br&gt;andra utgångspunkter för att minska mervärdesskattekostnadema för&lt;br&gt;gruppintema omsättningar. Detta har skett genom s.k. tillikaanställning.&lt;br&gt;Det betyder att personal som utför arbete åt flera av bolagen i en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsgrupp har anställts i samtliga bolag. Varje anställd utför dä Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;endast arbete åt sina egna arbetsgivare. Med en sådan organisation anses&lt;br&gt;ingen ökad mervärdesskattekostnad uppkomma, eftersom egenregiarbete&lt;br&gt;inte medför skattskyldighet. Denna ordning har dock enligt branschen&lt;br&gt;skett på bekostnad av en ökad administration och därmed&lt;br&gt;sammanhängande kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom banksektorn uppges att det ofta inte är praktiskt möjligt att vidta&lt;br&gt;administrativa åtgärder för att undvika mervärdesbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regler som möjliggör gruppregistrering för&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper skall införas i mervärdesskattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget välkomnas av Finansinspektionen,&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation, Sveriges Industriförbund, Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Fondhandlarföreningen,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, Svensk Handel, Kommerskollegium,&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund, Försäkringstjänstemannaförbundet&lt;br&gt;och Tjänstemännens Centralorganisation. Förslaget tillstyrks av&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg och av Riksrevisionsverket (som endast uttalat&lt;br&gt;sig utifrån administrativa och kostnadsmässiga aspekter) samt av&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen (som endast uttalat sig om hur frågan tekniskt skall&lt;br&gt;lösas vid import). Riksskatteverket tillstyrker i sak men vill ha en annan&lt;br&gt;teknisk lösning. Landsorganisationen, Byggentreprenörerna, Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers&lt;br&gt;Förbund och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund tillstyrker&lt;br&gt;förslaget men vill att gruppregistreringsreglema skall ha en generell&lt;br&gt;tillämpning. Enligt Landsorganisationen bör först även andra skattefria&lt;br&gt;sektorer utredas. Kooperationens Pensionsanstalt och Posten AB&lt;br&gt;tillstyrker förslaget men vill att det anpassas till de egna förhållandena.&lt;br&gt;Kooperativa förbundet och Kooperativa institutet tillstyrker att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna om gruppregistrering införs men anser att även annan&lt;br&gt;kooperativ verksamhet än den som faller inom förslaget bör omfattas.&lt;br&gt;Svenska Inkassoföreningen avstyrker förslaget då det inte kan anses&lt;br&gt;konkurrensneutralt men tillstyrker förslaget i princip om risken för&lt;br&gt;konkurrenssnedvridning undanröjs. Konkurrensverket, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation och Svenska Revisorsamfundet avstyrker förslaget.&lt;br&gt;Konkurrensverket anser att nettoeffekten är osäker och menar liksom&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet att EG-kommissionens inställning gör att&lt;br&gt;man bör avvakta med ett införande av gruppregistreringsregler i Sverige.&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation och Svenska Revisorsamfundet påpekar&lt;br&gt;att rätten till gruppregistrering utgör ett avsteg från&lt;br&gt;mervärdesskatterättsliga principer och att konkurrensaspekten för&lt;br&gt;utomstående företag bör beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Frågan om gruppregistrering inom Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;den finansiella sektorn har varit aktuell sedan skattereformen i början på&lt;br&gt;1990-talet. I ett antal motioner till riksdagen har effekterna av nuvarande&lt;br&gt;regler uppmärksammats och de problem som dessa medför påtalats av&lt;br&gt;branschföreträdare. Utredningen om vissa mervärdeskattefrågor föreslog&lt;br&gt;i sitt betänkande SOU 1992:121 att gruppregistrering skulle vara möjlig&lt;br&gt;inom den finansiella sektorn. Riksdagen har vid flera tillfallen förutsatt&lt;br&gt;att regeringen skall återkomma i frågan, nu senast även beträffande den&lt;br&gt;kooperativa sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till gruppregistrering med stöd av sjätte direktivet utgör -&lt;br&gt;såsom också några remissinstanser påpekat - ett avsteg från principen om&lt;br&gt;att alla skattepliktiga omsättningar skall beskattas. Åtgärden är således&lt;br&gt;extraordinär inom mervärdesskattesystemet och kan dessutom om den&lt;br&gt;görs allmänt tillämplig inom skattefria sektorer komma att försämra&lt;br&gt;konkurrensneutraliteten för andra delar av näringslivet. Jämför även de&lt;br&gt;betänkligheter som Lagrådet anfört i sina allmänna synpunkter på&lt;br&gt;förslaget om gruppregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar ändå för att en ordning med gruppregistrering&lt;br&gt;bör införas. Den bör dock inte ges en generell räckvidd utan endast avse&lt;br&gt;områden där behovet kan bedömas vara som störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anförts om mervärdesbeskattningens snedvridande inverkan&lt;br&gt;på bank- och försäkringsbranschens interna verksamhetsformer och&lt;br&gt;därmed på deras inbördes konkurrensförmåga, samt om deras&lt;br&gt;internationella konkurrensutsatthet och det angelägna i att banker och&lt;br&gt;försäkringsföretag tillförsäkras samma verksamhetsbetingelser som&lt;br&gt;motsvarande företag i ett flertal andra EG-länder, kan enligt regeringen&lt;br&gt;anses utgöra sådana starka skäl som talar för ett införande av grupp-&lt;br&gt;registrering inom denna sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att företag som bedriver skattefri finansiell&lt;br&gt;verksamhet skall ha möjlighet att registrera sig i grupp. Reglerna föreslås&lt;br&gt;således bli fakultativa. Någon generell tillämpning av grupp-&lt;br&gt;registreringsreglema, utöver den i propositionen föreslagna, är inte&lt;br&gt;aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till gruppregistrering innebär utan tvekan en fördel för de&lt;br&gt;företag som kommer i åtnjutande av denna möjlighet. Dessa fördelar&lt;br&gt;måste vägas mot de samhällsekonomiska och konkurrensmässiga&lt;br&gt;aspekterna. Bestämmelserna bör således utformats så att den negativa&lt;br&gt;konkurrenssituationen för de fristående företagen så långt möjligt mini-&lt;br&gt;meras. Spärrar mot skatteundandraganden bör också införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Riksskatteverket anser att det finns skäl att särskilt beakta de&lt;br&gt;finansiella företagens mervärdesskattekostnader men föreslår en annan&lt;br&gt;teknisk lösning. Den av Riksskatteverket förordade undantagsregeln i&lt;br&gt;artikel 13.A.l.f i sjätte direktivet anser regeringen emellertid inte vara&lt;br&gt;tillämplig i de fall som nu är i fråga. Regeln avser att undanta från&lt;br&gt;beskattning vissa tjänstetillhandahållanden som görs inom fristående&lt;br&gt;sammanslutningar vilka i övrigt bedriver skattefri verksamhet. Som&lt;br&gt;förutsättning för undantaget gäller bl.a. att ersättningen för tjänsten exakt&lt;br&gt;motsvarar förvärvarens andel av de gemensamma kostnaderna och att&lt;br&gt;tjänsten i fråga inte kan medföra konkurrenssnedvridning. Bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tolkas snävt. En skattefrihet ay detta slag, som således inte är&lt;br&gt;tillämplig för företag i gruppregistreringsfallen, bör ändå föras in i ML&lt;br&gt;(se avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Den lagtekniska utformningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistreringen innebär att ett nytt skattesubjekt tillskapas inom&lt;br&gt;mervärdesbeskattningen. Företeelsen är således helt ny inom mervärdes-&lt;br&gt;skattesystemet och det är utan tvekan förenat med svårigheter att&lt;br&gt;konstruera ett väl fungerande system. Ingrepp av systematisk natur krävs&lt;br&gt;i såväl den materiella lagstiftningen som i förfarandelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning med gruppregistrering kan förutom den konkurrens-&lt;br&gt;snedvridning som tidigare beskrivits också medföra att det öppnas&lt;br&gt;möjligheter till avdrag för ingående skatt på investeringskostnader utan&lt;br&gt;motsvarande skyldighet att betala utgående skatt för omsättningen.&lt;br&gt;Ytterligare en risk är att betalningsansvaret för överskjutande utgående&lt;br&gt;skatt styrs över på ett betalningssvagt företag inom gruppen. Reglerna&lt;br&gt;om gruppregistrering bör därför utformas så att dessa verkningar i&lt;br&gt;möjligaste mån begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas de överväganden som gjorts vid utformningen&lt;br&gt;av de materiella reglerna i ML. Inledningsvis behandlas skattskyldighets-&lt;br&gt;begreppet vid gruppregistrering (avsnitt 4.5.1). Därefter tas den terri-&lt;br&gt;toriella begränsningen upp (avsnitt 4.5.2). Vilka företagsgrupperingar&lt;br&gt;som bör komma i fråga för gruppregistrering diskuteras därefter (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 och 4.5.4). Hur ML:s regler om uttagsbeskattning och avdragsrätt&lt;br&gt;bör tillämpas i det nu aktuella sammanhanget tas därefter upp (avsnitt&lt;br&gt;4.5.5-4.5.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning med gruppregistrering kräver också ett antal bestämmelser&lt;br&gt;av administrativ natur vilka hör hemma i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483, SBL). Frågor som rör bildandet av en mervärdesskattegrupp&lt;br&gt;(gruppregistrering) och innebörden av att gruppens sammansättning&lt;br&gt;förändras behandlas först (avsnitt 4.5.8). Därefter behandlas mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppens registrering till mervärdesskatt (avsnitt 4.5.9),&lt;br&gt;redovisnings- och deklarationsfrågor samt frågor som rör skattekontot&lt;br&gt;(avsnitt 4.5.10 och 4.5.11). Fakturerings- och bokföringsfrågor samt&lt;br&gt;frågor om intern avräkning diskuteras därefter (avsnitt 4.5.12 - 4.5.14).&lt;br&gt;Slutligen tas vissa frågor upp som sammanhänger med skattekontrollen&lt;br&gt;och betalningsansvaret för skatten (avsnitt 4.5.15 - 4.5.17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.1 Skattskyldigheten vid gruppregistrering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla näringsidkare som ingår i en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp skall efter gruppregistrering anses som en enda&lt;br&gt;näringsidkare i mervärdesskattehänseende och all verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av de olika näringsidkarna i gruppen skall anses som en enda&lt;br&gt;verksamhet bedriven av mervärdesskattegruppen. I de fall&lt;br&gt;mervärdesskattegruppens verksamhet medför skattskyldighet skall&lt;br&gt;skattskyldigheten avse mervärdesskattegruppen som mervärdesskatte-&lt;br&gt;rättsligt subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Har inte anfört några erinringar mot förslaget.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om gruppregistre-&lt;br&gt;ring skall utformas med stöd av artikel 4.4 andra stycket i sjätte&lt;br&gt;direktivet. De bör föras in i ett nytt 6 a kap. i ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den nämnda artikeln framgår att personer (&amp;quot;persons&amp;quot;) för vilka&lt;br&gt;vissa sambandskriterier och territoriella villkor är uppfyllda kan bedömas&lt;br&gt;mervärdesskatterättsligt som en enda beskattningsbar person (&amp;quot;a single&lt;br&gt;taxable person&amp;quot;) även om de är juridiskt fristående (”legally&lt;br&gt;independent”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beskattningsbar person avses i princip varje näringsidkare. Något&lt;br&gt;krav att näringsidkaren också skall bedriva skattepliktig verksamhet&lt;br&gt;ligger inte i uttrycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begreppet juridiskt fristående personer anser regeringen&lt;br&gt;att det skall tillämpas så att endast näringsidkare (”taxable persons”)&lt;br&gt;skall omfattas av den föreslagna regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan företagsgrupp som i mervärdesskattehänseende skall&lt;br&gt;behandlas som en enda näringsidkare har i förslaget kallats för en mer-&lt;br&gt;värdesskattegrupp, se föreslagna 6 a kap. 1 § ML. För att en mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp skall anses bildad krävs det ett särskilt beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten om att registrera näringsidkarna som en sådan grupp&lt;br&gt;(gruppregistrering). Samtidigt med gruppregistreringen skall skatte-&lt;br&gt;myndigheten utse en företrädare för gruppen (grupphuvudmannen).&lt;br&gt;Regler om detta föreslås i 6 a kap. 4 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistreringen får till effekt att all verksamhet som bedrivs av de&lt;br&gt;olika medlemmarna i gruppen skall anses som en enda verksamhet&lt;br&gt;bedriven av mervärdesskattegruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistreringen innebär inte i sig att den verksamhet som mer-&lt;br&gt;värdesskattegruppen bedriver också medför skattskyldighet. Verksamhet&lt;br&gt;som en mervärdesskattegrupp inom den finansiella sektorn bedriver kan&lt;br&gt;således komma att betraktas som skattefri om gruppen utåt enbart&lt;br&gt;tillhandahåller sådana finansiella tjänster som faller under undantaget&lt;br&gt;från skatteplikt. Det gäller även om det inom gruppen görs&lt;br&gt;tjänsteomsättningar som i sig är skattepliktiga. Dessa interna omsätt-&lt;br&gt;ningar skall nämligen inte beaktas (se nedan). Om mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppens externa verksamhet avser såväl undantagna som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktiga tillhandahållanden skall gruppen behandlas på samma sätt Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;som ett foretag som bedriver s.k. blandad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de allmänna bestämmelserna i 1 kap. 2 § ML framgår i vilka fall&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen skall anses skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall mervärdesskattegruppens verksamhet medför skattskyldighet&lt;br&gt;skall skattskyldigheten avse mervärdesskattegruppen som mervärdes-&lt;br&gt;skatterättsligt subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All omsättning av eller till någon av gruppens medlemmar skall mer-&lt;br&gt;värdesskatterättsligt anses ha gjorts av eller till mervärdesskattegruppen&lt;br&gt;genom grupphuvudmannen. Det betyder att en gruppmedlems köp av&lt;br&gt;varor eller tjänster inom landet eller gemenskapsintema förvärv från&lt;br&gt;annat EG-land skall behandlas som om transaktionen utförts av&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen genom grupphuvudmannen. På samma sätt skall&lt;br&gt;en gruppmedlems försäljning av varor eller tjänster inom landet eller till&lt;br&gt;annat EG-land liksom hans exportförsäljningar behandlas som om&lt;br&gt;transaktionen utförts av mervärdesskattegruppen genom grupphuvud-&lt;br&gt;mannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller import följer skattskyldigheten av tullskyldigheten (jfr 1&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket 6 ML). Av 9 och 10 §§ tullagen (1994:1550) följer&lt;br&gt;att den som är tullskyldig för import av en vara till landet också är&lt;br&gt;skattskyldig för den mervärdesskatt som hänför sig till importen. Om en&lt;br&gt;näringsidkare i en mervärdesskattegrupp importerar en vara borde dock&lt;br&gt;av principiella skäl skattskyldigheten för importen inte gälla närings-&lt;br&gt;idkaren utan i stället mervärdesskattegruppen som sådan. En sådan&lt;br&gt;ordning skulle emellertid innebära att den tullskyldige och den mer-&lt;br&gt;värdesskattskyldige blir olika subjekt. Detta är något som ansetts vara&lt;br&gt;oförenligt med nuvarande maskinella system för uppbörd vid import.&lt;br&gt;Enligt Generaltullstyrelsen bör skattskyldigheten för mervärdesskatt vid&lt;br&gt;import vara knuten till tullskyldigheten även i de fall varan importeras av&lt;br&gt;en näringsidkare i en mervärdesskattegrupp. Av tekniska och&lt;br&gt;hanteringsmässiga skäl godtar regeringen därför att den näringsidkare&lt;br&gt;som importerar varan också skall vara den som är skattskyldig till&lt;br&gt;mervärdesskatt för importen. Däremot skall det vara mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen och inte den importerande näringsidkaren som skall anses&lt;br&gt;ha avdragsrätt för importskatten. Detta följer av den grundläggande&lt;br&gt;paragrafen om avdragsrätt i 8 kap. 3 § ML enligt vilken den som bedriver&lt;br&gt;en verksamhet som medför skattskyldighet får göra avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till förvärv eller import i verksamheten. Genom den&lt;br&gt;nu föreslagna ordningen uppkommer således olika skattesubjekt i fråga&lt;br&gt;om ingående och utgående mervärdesskatt något som i sig far anses&lt;br&gt;strida mot principerna för importbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistreringen får vidare till följd att omsättning av varor och&lt;br&gt;tjänster mellan företagen i gruppen skall behandlas som sådana interna&lt;br&gt;transaktioner som görs inom ett enda företag. Det betyder att utgående&lt;br&gt;skatt inte längre skall tas ut vid skattepliktiga omsättningar till skattefria&lt;br&gt;verksamheter inom gruppen. Skatt skall heller inte tas ut för i och för sig&lt;br&gt;skattepliktiga omsättningar till annat företag inom gruppen som bedriver&lt;br&gt;skattepliktig verksamhet. För dessa tillhandahållanden medför dock&lt;br&gt;gruppregistreringen i princip inte någon ändrad skattebelastning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 148&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom det förvärvande företaget hade haft avdragsrätt för ingående Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;skatt för det fall gruppregistrering inte förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningarna mellan medlemmarna i gruppen bör på samma sätt&lt;br&gt;som gäller för ett enskilt företag kunna göras föremål för uttags-&lt;br&gt;beskattning i vissa fall, se avsnitt 4.5.5. När det gäller mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppens avdragsrätt för ingående skatt, se avsnitt 4.5.6.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.2 Territoriell begränsning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I en mervärdesskattegrupp får endast ingå en&lt;br&gt;näringsidkares fasta driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att det klart bör framgå att&lt;br&gt;det endast är näringsidkarens fasta driftställe i Sverige som får ingå i en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En förutsättning som uppställs i sjätte&lt;br&gt;direktivet är att de företag som kan komma i fråga för regler motsvarande&lt;br&gt;gruppregistrering skall ha en viss anknytning till medlemslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 4.4 andra stycket i sjätte direktivet får endast den avses&lt;br&gt;som är &amp;quot;established in the territory of the country&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet SOU 1992:121 ställdes som krav att företagen skulle&lt;br&gt;vara hemmahörande i Sverige för att få ingå i en mervärdesskattegrupp.&lt;br&gt;Detta ansågs i sin tur innebära att företaget var skattskyldigt till inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag och ekonomiska föreningar anses som hemmahörande i&lt;br&gt;Sverige om de bildats och registrerats enligt svensk lag. De är vad som i&lt;br&gt;förslaget till ny inkomstskattelag (6 kap. 3 §) betecknas &amp;quot;svenska&lt;br&gt;juridiska personer&amp;quot; (se SOU 1997:2 s. 32, jfr även 1 kap. 15 § ML&lt;br&gt;angående definitionen av utländska företagare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriteriet &amp;quot;established in the territory of the country&amp;quot; måste emellertid&lt;br&gt;anses förhindra gruppregistrering av svenska juridiska personers fasta&lt;br&gt;driftställen i utlandet. Kriteriet måste å andra sidan anses omfatta ut-&lt;br&gt;ländska företagares fasta driftställen i Sverige. I promemorian uttrycktes&lt;br&gt;detta så att gruppregistrering skulle vara möjlig för ”näringsidkare med&lt;br&gt;fast driftställe i Sverige”. Såsom Riksskatteverket påpekat skulle med&lt;br&gt;denna lydelse även en näringsidkares utländska filialer kunna anses ingå i&lt;br&gt;en mervärdesskattegrupp i det fall det finns ett fast driftställe i Sverige.&lt;br&gt;Förslaget har därför förtydligats så att det klart framgår att så inte avses&lt;br&gt;vara fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.3 Gruppregistrering av företagsgrupper som omfattas av&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I en mervärdesskattegrupp far ingå&lt;br&gt;näringsidkare som står under Finansinspektionens tillsyn och som&lt;br&gt;omfattas av undantaget för banktjänster, finansieringstjänster och&lt;br&gt;värdepappershandel i 3 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;eller av undantaget för försäkringstjänster i 3 kap. 10 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen. Dessutom far där ingå näringsidkare med&lt;br&gt;huvudsaklig inriktning att tillhandahålla förstnämnda näringsidkare&lt;br&gt;varor eller tjänster. Näringsidkarna skall vara nära förbundna med&lt;br&gt;varandra i finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt hänseende. En&lt;br&gt;näringsidkare får ingå i endast en mervärdesskattegrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Posten AB, Asea Brown Boveri AB och Svenska&lt;br&gt;Revisorssamfundet motsätter sig kravet på Finansinspektionens tillsyn.&lt;br&gt;Revisorssamfundet pekar på den snedvridning av konkurrensen som kan&lt;br&gt;bli följden av att företag som tillhandahåller likartade tjänster kan komma&lt;br&gt;att behandlas olika beroende på om de står under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn eller inte. Revisorssamfundet anser vidare att möjligheten till&lt;br&gt;gruppregistrering bör inskränkas till att endast omfatta varor och tjänster&lt;br&gt;som normalt inte är konkurrensutsatta. Gruppregistrering bör således&lt;br&gt;endast vara tillåten för tjänster som typiskt sett tillhandahålls internt och&lt;br&gt;inte köps från fristående företag. Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;och Posten AB anser att huvudsaklighetskravet i fråga om de företag som&lt;br&gt;tillhandahåller de finansiella företagen tjänster och varor är för högt&lt;br&gt;ställt. Samtliga koncernbolag bör enligt Posten kunna ingå i en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp. Även Asea Brown Boveri AB anser att detta krav&lt;br&gt;bör lindras eftersom huvudsaklighetskravet inte alltid kan upprätthållas i&lt;br&gt;finanskoncemer som också omfattar finansbolag. Kooperationens&lt;br&gt;pensionsanstalt har hemställt att legala förutsättningar tillskapas för att&lt;br&gt;även den av anstalten administrerade pensionsstiftelsen skall omfattas av&lt;br&gt;rätten till gruppregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller frågan om hur&lt;br&gt;tillämpningsområdet för gruppregistreringsreglema skall avgränsas skall&lt;br&gt;först och främst endast de företag omfattas som verkar inom den&lt;br&gt;finansiella sektorn. Skälen för detta har tidigare redovisats (se avsnitt&lt;br&gt;4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den närmare utformningen av reglerna bör beaktas att såväl&lt;br&gt;nationella som internationella snedvridningseffekter så långt möjligt låter&lt;br&gt;sig elimineras. Reglerna bör dessutom utformas så att en tillämpning av&lt;br&gt;dem inte onödigtvis försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt gäller att de finansiella företagen står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. Detta bör också vara förutsättningen för att&lt;br&gt;ett finansiellt företag skall få rätt till gruppregistrering. Motsvarande av-&lt;br&gt;gränsning gjordes också i promemorian och i betänkandet SOU&lt;br&gt;1992:121.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift&lt;br&gt;att utöva tillsyn över finansiella marknader, kreditinstitut och det en-&lt;br&gt;skilda försäkringsväsendet i enlighet med vad som anges i lag eller annan&lt;br&gt;forfattning, se 1 och 2 §§ förordningen (1996: 596) med instruktion för&lt;br&gt;Finansinspektionen. Finansinspektionen har både möjlighet och&lt;br&gt;skyldighet att kontrollera att de foretag som ingår i en bankkoncem iakt-&lt;br&gt;tar god banksed och driver en verksamhet som är väl förenlig med&lt;br&gt;bankens huvudsakliga verksamhet. Liknande sundhetsprinciper gäller&lt;br&gt;även för övriga finansiella koncerner som står under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att de finansiella företagen skall fa omfattas av&lt;br&gt;regler om gruppregistrering bör vidare vara att företaget bedriver&lt;br&gt;mervärdesskattefri finansiell verksamhet. Undantagen avseende&lt;br&gt;omsättning av bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel&lt;br&gt;framgår av 3 kap. 9 § ML. Regler om undantag for forsäkringstjänster&lt;br&gt;finns i 3 kap. 10 § ML. Det kan konstateras att undantagsreglerna har gett&lt;br&gt;upphov till åtskilliga tvister när det gäller gränsdragningen mellan det&lt;br&gt;skattefria och det skattepliktiga området. Dessa gränsdragningsproblem&lt;br&gt;bör kunna minska genom den här föreslagna regleringen om grupp-&lt;br&gt;registrering för den finansiella sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med gruppregistreringsreglerna är att stödtjänster inom en&lt;br&gt;finansiell gruppering inte skall behandlas mervärdesskattemässigt annor-&lt;br&gt;lunda än de stödtjänster som produceras inom ett finansiellt företag.&lt;br&gt;Reglerna om gruppregistrering bör därför vara tillämpliga också på de&lt;br&gt;företag inom gruppen som har som huvudsaklig inriktning att tillhanda-&lt;br&gt;hålla de finansiella företagen sådana tjänster som de behöver for egen del&lt;br&gt;som ett led i att producera de utåtriktade finansiella tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från branschen upplysts att det också förekommer viss intern&lt;br&gt;omsättning av varor till de finansiella företagen i gruppen. Även sådana&lt;br&gt;interna varuomsättningar bör kunna accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ metod for att avgränsa stödtjänsterna kunde ha varit att&lt;br&gt;såsom utredningen i SOU 1992:121 föreslagit räkna upp de kategorier av&lt;br&gt;stödtjänster som avses, nämligen ekonomiska, juridiska eller administra-&lt;br&gt;tiva. Utredningen avsåg med denna avgränsning tjänster som ekonomi-&lt;br&gt;styrning, intern revision, gemensam kunddatabas, betalningsservice, juri-&lt;br&gt;disk rådgivning inom gruppen, ledningsfunktioner, övergripande admini-&lt;br&gt;stration, personaladministration och liknande. ADB-tjänster borde enligt&lt;br&gt;utredningen kunna hänföras till de administrativa tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Riksskatteverket påpekat i sitt remissyttrande över utredningens&lt;br&gt;förslag medför en sådan reglering gränsdragningssvårigheter och därmed&lt;br&gt;tillämpningsproblem. Den metod som här valts är därför att föredra, trots&lt;br&gt;att även tjänster som inte kan karaktäriserats på det sätt som utredningen&lt;br&gt;föreslagit därigenom kan komma att omfattas av reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från remisshåll gjorts gällande att kravet på Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn gör att inte alla företag som tillhandahåller undan-&lt;br&gt;tagna finansiella tjänster kommer att kunna omfattas av grupp-&lt;br&gt;registreringssystemet. Industrikoncerner som har sin finansierings-&lt;br&gt;verksamhet bolagiserad kommer således att falla utanför om verksam-&lt;br&gt;heten endast avser finansiering i samband med produktionsbolagets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsättning av varor eller tjänster och därför är undantagen från tillstånds- Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;plikt enligt 1 kap. 3 § lagen (1992:1610) om finansieringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som önskat att kravet på Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;slopas har också velat ha en lindring av huvudsaklighetskravet för att&lt;br&gt;kunna passa in i systemet. Regeringen är emellertid inte beredd att ändra&lt;br&gt;på något av dessa grundläggande villkor för gruppregistrering. Genom&lt;br&gt;den valda avgränsningen kommer i huvudsak endast sådana företags-&lt;br&gt;grupper att omfattas vilka bedriver utåtriktad finansiell verksamhet. Det&lt;br&gt;är inom den sektorn som regeringen bedömt att mervärdesbeskattningens&lt;br&gt;snedvridande inverkan är som störst. När det gäller en näringsidkare som&lt;br&gt;tillhandahåller finansiella företag stödtjänster krävs att han skall ha som&lt;br&gt;huvudsaklig inriktning att göra detta. Detta krav har tillkommit för att&lt;br&gt;minska de negativa konkurrenseffektema gentemot fristående företag.&lt;br&gt;Samtidigt ger det uttryck för synsättet att endast sådana stödtjänster avses&lt;br&gt;där alternativet för det finansiella företaget hade varit att i stället utföra&lt;br&gt;tjänsterna i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperationens Pensionsanstalt har framfört önskemål om att även&lt;br&gt;Konsumentkooperationens pensionsstiftelse, vars försäkringstekniska&lt;br&gt;grunder fastställs av Finansinspektionen men där tillsynen utövas av&lt;br&gt;länsstyrelsen, skall omfattas av rätten till gruppregistrering. Pensions-&lt;br&gt;anstalten har anfört följande. Inom kooperationen administreras de av&lt;br&gt;arbetsgivarna genom kollektivavtal utfasta tjänstepensionerna och mer-&lt;br&gt;parten av övriga avtalsförsäkringar av pensionsanstalten. De utfasta&lt;br&gt;pensionerna är tryggade genom avsättningar till Konsument-&lt;br&gt;kooperationens pensionsstiftelse eller genom försäkringar tecknade i&lt;br&gt;Konsumentkooperationens pensionskassa. Pensionskassan och pensions-&lt;br&gt;stiftelsen administreras av pensionsanstalten genom ett gemensamt&lt;br&gt;administrativt system. Denna administrativa gruppering har tillkommit&lt;br&gt;som ett resultat av att lagstiftningen inte tillåter att de ifrågavarande&lt;br&gt;verksamhetsgrenarna bedrivs i en och samma juridiska person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ifrågavarande pensionsstiftelser, vilkas försäk-&lt;br&gt;ringstekniska grunder fastställs av Finansinspektionen med stöd av 3 §&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. men där&lt;br&gt;tillsynen utövas av annan, inte kan anses utgöra sådana konkurrensutsatta&lt;br&gt;finansiella företag för vilka gruppregistreringsreglerna ansetts motive-&lt;br&gt;rade. Ett förslag om en särordning av begärt slag lämnas därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler möjliggör gruppregistrering av företag oavsett om gruppen&lt;br&gt;utgör en koncern i civilrättslig mening eller någon annan form av gruppe-&lt;br&gt;ring och oavsett företagens associationsform. En förutsättning för att ett&lt;br&gt;medlemsland skall få behandla flera företag som en enhet i mervärdes-&lt;br&gt;skatterättsligt avseende är dock att företagen är nära förbundna med&lt;br&gt;varandra finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av sambands- och anknytningskraven över-&lt;br&gt;låts åt respektive medlemslands nationella lagstiftning. När det gäller&lt;br&gt;sambandskriterierna kan sägas att medlemsländerna generellt tillämpar&lt;br&gt;dem så att samtliga tre samband måste föreligga men att det är den&lt;br&gt;samlade bedömningen som avgör om företagen kan godkännas som en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad utredningen i SOU 1992:121 föreslagit bör ett företag&lt;br&gt;inte fa tillhöra fler än en mervärdesskattegrupp. I annat fall skulle före-&lt;br&gt;tagets transaktioner behöva fördelas mellan olika mervärdesskattegrupper&lt;br&gt;vilket påtagligt skulle komplicera såväl kontrollarbetet som företagets&lt;br&gt;egen redovisning (jfr dock författningskommentaren till 6 a kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket angående kommissionärsföretagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående den närmare innebörden av regeringens förslag, se författ-&lt;br&gt;ningskommentaren till föreslagna 6 a kap. 2 § första stycket 1 och 2 och&lt;br&gt;tredje stycket samt 3 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.4 Gruppregistrering av företagsgrupper som omfattas av&lt;br&gt;slussningsregeln&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I tillämpningsområdet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppregistreringsreglerna bör för närvarande inte ingå sådana&lt;br&gt;näringsidkare som i dag kan tillämpa slussningsregeln för att få&lt;br&gt;avdragsrätt för ingående skatt som hänför sig till omsättning av egna&lt;br&gt;interna finansiella tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I tillämpningsområdet för grupp-&lt;br&gt;registreringsreglema skall också ingå sådana näringsidkare som förvärvar&lt;br&gt;tjänster från andra näringsidkare i gruppen vilka står under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn, om omsättningen omfattas av undantaget för&lt;br&gt;finansiella tjänster. Näringsidkarna skall anses nära förbundna i finan-&lt;br&gt;siellt hänseende endast om sådana ägarförhållanden som gäller för&lt;br&gt;slussningsregeln enligt 8 kap. 4 § andra stycket mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksskatteverket ansåg att förslaget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian borde begränsas till att endast avse näringsidkare som gör&lt;br&gt;finansiella förvärv i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som redogjorts för i avsnitt 4.1&lt;br&gt;finns i 8 kap. 4 § första stycket 5 och andra stycket ML en särskild&lt;br&gt;avdragsregel enligt vilken ingående skatt hänförlig till konceminterna&lt;br&gt;tillhandahållanden av tjänster är avdragsgill även om det företag som&lt;br&gt;tillhandahåller tjänsten självt inte haft rätt till avdrag för den ingående&lt;br&gt;skatten. Regeln infördes vid en tidpunkt då det skattepliktiga området för&lt;br&gt;tjänster var förhållandevis snävt. Skattefrihet förelåg således för bl.a.&lt;br&gt;administrativa tjänster, forsknings- och utvecklingsuppdrag och vissa&lt;br&gt;andra sådana tjänster som inte sällan tillhandahölls koncernföretag av&lt;br&gt;andra företag i samma koncern. Regeln avsåg att undanröja de&lt;br&gt;kumulativa effekter som blev följden av att det företag som tillhandahöll&lt;br&gt;den skattefria tjänsten inte kunde göra avdrag för ingående skatt som var&lt;br&gt;hänförlig till tillhandahållandet. Bestämmelsen infördes i 17 § lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt och överfördes till ML utan några sakliga&lt;br&gt;ändringar (prop. 1978/79:141 s. 77 f., Ds B 1977:6 s. 117 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid det lagstiftningsarbete som låg till grund för EG-harmoniseringen&lt;br&gt;av mervärdesskattesystemet diskuterades möjligheten att upphäva sluss-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsregeln. Det konstaterades att den tekniskt avviker från den lösning Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;som EG-reglema anvisar för de problem som följer av att företag med&lt;br&gt;intressegemenskap behandlas oberoende av varandra i mervärdes-&lt;br&gt;skattehänseende. Vad man här avsåg var bestämmelsen i sjätte mer-&lt;br&gt;värdesskattedirektivet som möjliggör gruppregistrering. Av stats-&lt;br&gt;finansiella skäl var regeringen emellertid inte beredd att vid det tillfället&lt;br&gt;införa regler om gruppregistrering (se avsnitt 3). Eftersom avdragsrätten&lt;br&gt;vid de interna koncemförvärven fortfarande ansågs ha betydelse, framför&lt;br&gt;allt för finansiella koncerner, var man heller inte beredd att upphäva&lt;br&gt;slussningsregeln utan att andra regler för att lösa de kumulativa&lt;br&gt;effekterna sattes i dess ställe (prop. 1994/95:57 s. 129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu regeringen föreslår att gruppregistreringsregler införs för den&lt;br&gt;finansiella sektorn uppkommer åter frågan om slopande av sluss-&lt;br&gt;ningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en gruppregistrerad verksamhet kommer de interna omsättningarna&lt;br&gt;inte att beaktas mervärdesskattemässigt. Avdragsrätten för ingående skatt&lt;br&gt;skall bedömas efter samma principer som gäller vid förvärv som görs av&lt;br&gt;ett enda företag med blandad verksamhet (se avsnitt 4.5.6). För de före-&lt;br&gt;tagsgrupper inom den finansiella sektorn som väljer att låta grupp-&lt;br&gt;registrera sig kommer slussningsregeln således att sakna betydelse för de&lt;br&gt;företag som ingår i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förfrågningar hos bl.a. Skattemyndigheten i Stockholms län har&lt;br&gt;framkommit att slussningsregeln fortfarande har betydelse för de kon-&lt;br&gt;cerner som inte tillhör bank- eller försäkringssektorn men som regel-&lt;br&gt;bundet tillämpar denna med avseende på företrädesvis interna bank-,&lt;br&gt;försäkrings- och/eller fastighetstjänster. Vid uthyrning av fastighet eller&lt;br&gt;lokal tjänar slussningsregeln ofta som ett alternativ till frivillig&lt;br&gt;skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistrering leder till samma beskattningsresultat som en&lt;br&gt;tillämpning av slussningsregeln när det gäller den ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till skattefria interna tillhandahållanden av tjänster som skall&lt;br&gt;användas i skattepliktig verksamhet. I bägge fallen blir den ingående&lt;br&gt;skatten avdragsgill, antingen genom den särskilda avdragsbestämmelsen&lt;br&gt;(slussningsregeln) eller genom de allmänna regler om avdragsrätt som&lt;br&gt;gäller för en gruppregistrerad företagsgrupp med utåtriktad skattepliktig&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian och i det till Lagrådet remitterade lagförslaget fanns ett&lt;br&gt;förslag som innebar en rätt till gruppregistrering för företag som i dag&lt;br&gt;tillämpar slussningsregeln vid förvärv av finansiella tjänster från ett&lt;br&gt;annat företag i gruppen under Finansinspektionens tillsyn. Riksskatte-&lt;br&gt;verket hade i sitt remissyttrande över förslaget anfört att kretsen&lt;br&gt;tjänsteförvärvande företag enligt denna bestämmelse borde begränsas till&lt;br&gt;att endast avse företag som förvärvar tjänster i ”betydande omfattning”.&lt;br&gt;Även Lagrådet har ifrågasatt om inte regeln medger alltför stora&lt;br&gt;möjligheter för en näringsidkare att ingå i en mervärdesskattegrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör följande bedömning. Den av Riksskatteverket&lt;br&gt;förordade regleringen begränsar visserligen tillämpningsområdet för&lt;br&gt;bestämmelsen i fråga men måste samtidigt anses medföra gränsdrag-&lt;br&gt;ningssvårigheter. Det kan heller inte uteslutas att regeln även med en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan begränsning skulle kunna inbjuda till manipulation av det före-&lt;br&gt;slagna gruppregistreringssystemet. En utvidgning av grupp-&lt;br&gt;registreringssystemet till att även omfatta tillämpningsområdet för&lt;br&gt;slussningsregeln bör därför övervägas först när slussningsregeln mer&lt;br&gt;generellt måste omprövas i samband med den översyn av&lt;br&gt;mervärdesskattereglema vid uthyrning av verksamhetslokaler (dir.&lt;br&gt;1997:127) som regeringen nyligen beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.5 Uttagsbeskattning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För mervärdesskattegrupper bör tills vidare&lt;br&gt;inte gälla någon annan uttagsbeskattning än den som följer av de&lt;br&gt;allmänna bestämmelserna i 2 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;br&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen om uttagsbeskattning av&lt;br&gt;fastighetstjänster i 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen skall anpassas så&lt;br&gt;att den blir tillämplig även på mervärdesskattegrupper om uttaget&lt;br&gt;avser en fastighet som ägs av någon av de näringsidkare som ingår i&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska Inkassoföreningen anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttagsbeskattning bör införas i de fall inkassotjänster används internt.&lt;br&gt;Även Företagarnas Riksorganisation och Posten AB anser att&lt;br&gt;uttagsbeskattning bör införas för att minimera befarade konkurrens-&lt;br&gt;snedvridningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Det förhållandet att&lt;br&gt;en mervärdesskattegrupp med skattepliktig verksamhet skall bedömas&lt;br&gt;som en enda skattskyldig med en enda verksamhet medför att de&lt;br&gt;allmänna uttagsbestämmelsema i 2 kap. ML kommer att bli tillämpliga&lt;br&gt;på mervärdesskattegruppens verksamhet på samma sätt som om denna&lt;br&gt;bedrivits av ett enda företag. Exempelvis kommer en mer-&lt;br&gt;värdesskattegrupp att uttagsbeskattas med stöd av 2 kap. 2 § 3 ML om&lt;br&gt;något företag i gruppen med utåtriktad verksamhet för över en vara som&lt;br&gt;anskaffats för dess verksamhet till en skattefri finansieringsverksamhet&lt;br&gt;eller till en annan verksamhet inom gruppen som är helt eller delvis&lt;br&gt;skattefri. Detta är möjligt eftersom vad som föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;verksamhet enligt 1 kap. 7 § ML avser såväl hela verksamheten som en&lt;br&gt;del av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattegruppen bör också uttagsbeskattas enligt 2 kap. 8 §&lt;br&gt;ML för fastighetstjänster på egna fastigheter. Bestämmelsen bör anpassas&lt;br&gt;så att den blir tillämplig även på mervärdesskattegrupper om uttaget&lt;br&gt;avser en fastighet som ägs av någon av de näringsidkare sin ingår i&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från egna fastighetstjänster uttagsbeskattas i dag inte s.k.&lt;br&gt;självtjänster (prop. 1993/94:99 s. 143 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra konkurrenssnedvridningar och efter samråds-&lt;br&gt;förfarande med mervärdesskattekommittén får ett medlemsland enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;artikel 6.3 i sjätte direktivet uttagsbeskatta en näringsidkare för tjänster&lt;br&gt;som tillhandahålls internt om den ingående skatten på en sådan tjänst inte&lt;br&gt;hade varit fullt avdragsgill om den i stället tillhandahållits av någon&lt;br&gt;annan näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses är uttagsbeskattning av tjänster som utförs av partiellt&lt;br&gt;skattskyldiga i egen regi för verksamhetsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning av tjänster som tillhandahålls inom en mer-&lt;br&gt;värdesskattegrupp med blandad verksamhet skulle således kunna komma&lt;br&gt;i fråga i den mån denna konstruktion skulle ge upphov till konkurrens-&lt;br&gt;snedvridningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Inkassoföreningen har i sitt remissyttrande över förslaget i&lt;br&gt;promemorian pekat på den konkurrenssnedvridning som kan uppstå i&lt;br&gt;förhållande till helt fristående företag som har samma tjänsteutbud som&lt;br&gt;de företag som omfattas av gruppregistrering. För inkassoföretagens del&lt;br&gt;innebär det att inkassotjänster skulle komma att definieras som sådana&lt;br&gt;stödtjänster som kan tillhandahållas skattefritt inom en finansiell&lt;br&gt;koncern. Konkurrensen inom inkassoområdet skulle enligt föreningen&lt;br&gt;därmed komma att snedvridas. Föreningen anser att uttagsbeskattning&lt;br&gt;bör införas i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är emellertid inte nu beredd att införa en uttagsbeskattning&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.3. Först sedan grupp-&lt;br&gt;registreringssystemet varit i kraft en tid. Föreligger förutsättningar för att&lt;br&gt;bedöma behovet av en utökad uttagsbeskattning. För det fall det skulle&lt;br&gt;visa sig att reglerna skulle medföra stora konkurrenssnedvridningar för&lt;br&gt;fristående företag anser regeringen dock att en sådan möjlighet bör&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.6 Avdragsrätten&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en mervärdesskattegrupp skall behandlas som en&lt;br&gt;enda skattskyldig i mervärdesskattehänseende får till följd inte bara att&lt;br&gt;uttagsbeskattningen utan också rätten till avdrag för ingående skatt skall&lt;br&gt;bedömas efter de allmänna reglerna. Ingående skatt hänförlig till externa&lt;br&gt;varu- eller tjänsteinköp som gjorts av ett bolag i en finansiell&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp med skattepliktig verksamhet far således dras av i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 13-14 §§ ML som reglerar&lt;br&gt;avdragsrätten vid s.k. blandad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således gäller full avdragsrätt om anskaffningarna endast avser&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet. Med verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet jämställs verksamhet som medför rätt till återbetalning av&lt;br&gt;ingående skatt i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 9-12 §§ ML.&lt;br&gt;Med verksamhet avses enligt 1 kap. 7 § ML såväl hela verksamheten&lt;br&gt;som en del av verksamheten. Det betyder för de finansiella företagen i&lt;br&gt;gruppen att den ingående skatten måste vara helt hänförlig till&lt;br&gt;skattepliktiga omsättningar (exempelvis avse inköp av material för bruk&lt;br&gt;enbart i en banks notariatverksamhet). För något av de företag som vid&lt;br&gt;sidan av de interna tillhandahållandena även utför extern&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningsverksamhet måste skatten helt kunna hänföras till inköp som Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;avser den externa verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anskaffningarna endast avser den del av mervärdesskattegruppens&lt;br&gt;verksamhet som inte medför skattskyldighet, såsom inköp av varor eller&lt;br&gt;tjänster för bruk i den skattefria finansiella verksamhetsdelen, föreligger&lt;br&gt;inte någon avdragsrätt för den ingående skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transaktioner inom en mervärdesskattegrupp skall inte beaktas.&lt;br&gt;Avdragsrätten för ingående skatt hänförlig till dessa transaktioner skall&lt;br&gt;bedömas på samma sätt som om förvärvet gjort av enda näringsidkare&lt;br&gt;med en enda verksamhet. Det avgörande blir därvid hur stor del av den&lt;br&gt;ingående skatten som kan hänföras till skattepliktig verksamhet. Märk&lt;br&gt;dock möjligheten till uttagsbeskattning i vissa fall (se föregående&lt;br&gt;avsnitt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anskaffningarna görs gemensamt för de delar av mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppens verksamhet som medför skattskyldighet och som inte&lt;br&gt;medför skattskyldighet (dvs. inköpen avser såväl skattepliktig&lt;br&gt;verksamhet hos ett av företagen som skattefri verksamhet hos ett annat&lt;br&gt;av företagen och/eller inköpen avser såväl skattepliktig som skattefri&lt;br&gt;verksamhet hos ett av företagen) skall en fördelning av den ingående&lt;br&gt;skatten göras efter skälig grund. För fördelning efter skälig grund brukar&lt;br&gt;skattemyndigheterna använda olika typer av fördelningsnycklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattegruppens omsättningar skall redovisas av grupp-&lt;br&gt;huvudmannen för gruppens räkning (se avsnitt 4.5.10). Följaktligen är&lt;br&gt;det grupphuvudmannen som kan göra gällande avdragsrätten också&lt;br&gt;beträffande inköp som fakturerats ett annat företag i gruppen.&lt;br&gt;Avdragsrätten för ingående skatt hänförlig till en leverantörsfaktura&lt;br&gt;utställd på en gruppmedlem bör anses inträda den redovisningsperiod&lt;br&gt;under vilken gruppmedlemmen skall bokföra eller borde ha bokfört det&lt;br&gt;förvärv eller den import till vilken avdragsrätten hänför sig. Det står i&lt;br&gt;överensstämmelse med de allmänna reglerna i 13 kap. 16 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina remissyttranden över promemorian har Skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms och Skåne län framhållit att frågor som rör avdragsrättens&lt;br&gt;omfattning kan förväntas att bli svåra i gruppregistreringsfallen. De&lt;br&gt;fördelningsnycklar som skall gälla när avdragsrätten fastställs efter skälig&lt;br&gt;grund uppges i normalfallet vara baserade på förhållandet mellan&lt;br&gt;skattepliktig och skattefri omsättning. Inom den finansiella sektorn har&lt;br&gt;dock en fördelning ofta skett med beaktande av andra grunder än&lt;br&gt;omsättningen. Bl.a. har personalens tidsmässiga arbetsinsats inom&lt;br&gt;skattepliktig resp, skattefri verksamhet använts som fördelningsgrund. I&lt;br&gt;vissa fall har olika fördelningsnycklar använts för den skattskyldiges&lt;br&gt;olika verksamheter. Myndigheterna har anfört att bedömningen av&lt;br&gt;fördelningsgrundemas skälighet kräver stora utredningsresurser och att&lt;br&gt;den stora spännvidden av fördelningsgrunder också innebär&lt;br&gt;kontrollsvårigheter. Med hänsyn till de särskilda svårigheter som måste&lt;br&gt;uppkomma när skäligt avdrag skall bestämmas för gruppen som helhet&lt;br&gt;bör enligt myndigheterna möjligheten att fritt välja fördelningsgrund&lt;br&gt;begränsas till att endast avse ett fåtal av lagstiftaren angivna&lt;br&gt;fördelningsgrunder. Man anser vidare att det är viktigt att fastslå att&lt;br&gt;endast en fördelningsgrund kan användas inom en mervärdesskattegrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen bör också redan i ansökan om registrering ange vilken Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;fördelningsnyckel som skall tillämpas och beslutet om registrering&lt;br&gt;sålunda även innehålla beslut om godkännande av den söka&lt;br&gt;fördelningsgrunden. Vid förändringar inom gruppen bör det vara möjligt&lt;br&gt;att ansöka om ändring av fördelningsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om vilka fördelningsgrunder som skall anses skäliga för&lt;br&gt;mervärdesskattegrupper inom den finansiella sektorn kan enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning endast lösas på verkställighetsnivå. Framtagande&lt;br&gt;av godkända fördelningsgrunder bör lämpligen kunna göras av&lt;br&gt;skattemyndigheterna i samråd med berörda företag. Om det bedöms&lt;br&gt;lämpligt kommer det också att vara möjligt för Riksskatteverket att i&lt;br&gt;föreskrifter ange vilken eller vilka fördelningsgrunder som bör användas.&lt;br&gt;Av avsnitt 4.5.8 framgår att regeringen avser att i&lt;br&gt;mervärdesskatteförordningen (1994:223) införa ett särskilt&lt;br&gt;bemyndigande för Riksskatteverket att meddela de föreskrifter som kan&lt;br&gt;behövas för tillämpningen av gruppregistreringsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.7 Jämkning av avdragen ingående skatt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att vid ny, ändrad eller upplöst gruppregistrering (se&lt;br&gt;avsnitt 4.5.8) kommer reglerna i 8 kap. ML om jämkning av tidigare&lt;br&gt;gjorda avdrag för ingående skatt att bli tillämpliga. Gruppregistrering&lt;br&gt;måste anses utgöra en sådan &amp;quot;ändrad användning&amp;quot; av en investeringsvara&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 16 a § ML. Reglerna förhindrar därmed att ett&lt;br&gt;skattskyldigt företag i en företagsgrupp före en gruppregistrering får&lt;br&gt;avdragsrätt för ingående skatt på förvärv av anläggningstillgångar som&lt;br&gt;efter gruppregistreringen helt eller delvis skall användas i den skattefria&lt;br&gt;interna verksamheten Äterföring skall göras av tidigare avdragen&lt;br&gt;ingående skatt på fastigheter och övriga investeringsvaror som förvärvats&lt;br&gt;sex år resp, fem år före gruppregistreringen till den del tillgången skall&lt;br&gt;användas i en skattefri verksamhet. Möjligheten till avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt på investeringskostnader utan motsvarande skattskyldighet för&lt;br&gt;omsättning begränsas därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avdragsrätt jämställs rätt till återbetalning enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9-12 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelserna till jämkningsreglema följer att det&lt;br&gt;endast är ingående skatt hänförlig till förvärv gjorda fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1995 som kan bli föremål för jämkning. I den s.k. korrigeringstiden&lt;br&gt;inräknas det räkenskapsår under vilket varan förvärvats. Jämkningen står&lt;br&gt;i proportion till innehavstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 13 kap. 28 a § ML följer att jämkningen skall ske i deklarationen&lt;br&gt;för mervärdesskattegruppens första redovisningsperiod under året efter&lt;br&gt;det räkenskapsår under vilket gruppregistreringen ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.8&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Gruppregistrering av en företagsgrupp&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En mervärdesskattegrupp skall anses bildad&lt;br&gt;den dag som skattemyndigheten beslutar att näringsidkarna skall&lt;br&gt;gruppregistreras eller den senare dag som skattemyndigheten&lt;br&gt;bestämmer i detta beslut. Samtidigt skall skattemyndigheten utse en&lt;br&gt;grupphuvudman. Ändringar i gruppens sammansättning och byte av&lt;br&gt;grupphuvudman skall beslutas av skattemyndigheten efter ansökan.&lt;br&gt;Om något förhållande som legat till grund för gruppregistreringen har&lt;br&gt;ändrats skall grupphuvudmannen underrätta skattemyndigheten om&lt;br&gt;ändringen. En mervärdesskattegrupp skall kunna upplösas efter det att&lt;br&gt;samtliga de företag som hör till gruppen framställt yrkande om detta.&lt;br&gt;Om förutsättningarna för gruppregistrering upphört, skall också&lt;br&gt;skattemyndigheten kunna ta initiativ till att upplösa&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen. Det skall vara möjligt att överklaga&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut om gruppregistrering eller att mot&lt;br&gt;gruppens vilja upphäva en gruppregistrering eller inte göra yrkade&lt;br&gt;ändringar i gruppregistreringen. Uppgifter om vilka näringsidkare&lt;br&gt;som ingår i en mervärdesskattegrupp skall tas in i det centrala&lt;br&gt;skatteregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I regeringens förslag ges dock skattemyndigheten möjlighet att&lt;br&gt;bestämma tidpunkten för när näringsidkarna får börja tillämpa reglerna&lt;br&gt;om gruppregistrering. Regeln har tillkommit på begäran av&lt;br&gt;Riksskatteverket. Även den föreslagna ändringen i skatteregisterlagen har&lt;br&gt;tillkommit på begäran av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att det&lt;br&gt;klart bör framgå att skattemyndigheten inte har något val att vägra&lt;br&gt;registrering. Även Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund&lt;br&gt;anser att det inte bör finnas något utrymme för skattemyndighetens&lt;br&gt;subjektiva bedömningar. Kammarrätten i Göteborg anser att&lt;br&gt;förutsättningarna för skattemyndigheten att vägra registrering eller&lt;br&gt;besluta om avregistrering bör lagregleras. Posten AB anser att&lt;br&gt;uttagsbeskattning bör införas i stället för att skattemyndigheten skall ha&lt;br&gt;rätt att vägra gruppregistrering vid fall av konkurrensstömingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av lagen måste framgå vid vilken&lt;br&gt;tidpunkt en mervärdesskattegrupp skall anses bildad resp, upplöst.&lt;br&gt;Vidare måste effekten av förändringar i gruppens sammansättning&lt;br&gt;regleras. Regler om detta föreslås införda i nya 6 a kap. ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mervärdesskattegrupp skall anses bildad antingen samma dag som&lt;br&gt;skattemyndigheten fattar ett beslut om att näringsidkarna skall&lt;br&gt;gruppregistreras eller den senare dag som skattemyndigheten bestämmer&lt;br&gt;att reglerna om gruppregistrering skall börja tillämpas ( se föreslagna 6 a&lt;br&gt;kap. 4 § första stycket ML). Beslutet bör således inte få retroaktiv&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall besluta om gruppregistrering efter ansökan av&lt;br&gt;berörda näringsidkare, om det inte finns särskilda skäl som talar mot ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant beslut (se föreslagna 6 a kap. 6 § ML och författningskommenta- Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;ren till den paragrafen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förutsättas att gruppregistreringen normalt skall börja gälla&lt;br&gt;från och med den tidpunkt som anges i ansökan. Detta kräver emellertid&lt;br&gt;att en ansökan om gruppregistrering kommer in inom rimlig tid före den&lt;br&gt;tidpunkt som näringsidkarna begär att reglerna skall tillämpas. Från&lt;br&gt;skatteförvaltningen har som riktlinje angetts den frist om 90 dagar som&lt;br&gt;tillämpas i England. Föreskrifter av detta slag bör kunna beslutas om på&lt;br&gt;verkställighetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med gruppregistreringen skall skattemyndigheten utse en&lt;br&gt;grupphuvudman som skall svara för redovisning och deklaration av&lt;br&gt;gruppens utgående och ingående skatt och dessutom vara&lt;br&gt;betalningsskyldig för skatten (se föreslagna 6 a kap. 4 § ML). Jfr även 23&lt;br&gt;kap. 3 a § skattebetalningslagen (1997:483, SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om gruppregistrering innebär inte i sig att mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen samtidigt blir registrerad som skattskyldig till&lt;br&gt;mervärdesskatt. Gruppregistreringen kan i själva verket få till följd att&lt;br&gt;mervärdesskattskyldigheten helt upphör för de företag som ingår i&lt;br&gt;gruppen. I de fall en mervärdesskattegrupp består av företag som enbart&lt;br&gt;tillhandahåller skattefria finansiella tjänster och av företag som enbart&lt;br&gt;bedriver gruppintem verksamhet blir mervärdesskattegruppens egen&lt;br&gt;verksamhet skattefri. Normalt sett torde dock de tjänster som de&lt;br&gt;finansiella företagen tillhandahåller inte alla kunna hänföras till&lt;br&gt;undantagsreglerna i 3 kap. 9 eller 10 § ML. Mervärdesskattegruppens&lt;br&gt;verksamhet kommer således oftast att medföra skattskyldighet om än i&lt;br&gt;mindre omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskattegruppens verksamhet redan vid tillfallet för&lt;br&gt;gruppregistreringen medför skattskyldighet eller sådan skattskyldighet&lt;br&gt;senare kommer att uppstå åligger det grupphuvudmannen att ansöka om&lt;br&gt;registrering till mervärdesskatt enligt de föreslagna reglerna i SBL. Den&lt;br&gt;mervärdesskattemässiga registreringen och avregistreringen av en mer-&lt;br&gt;värdesskattegrupp bör så långt möjligt följa de regler som normalt gäller&lt;br&gt;för registrering (se avsnitt 4.5.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägande- eller kontrollförhållandena eller något annat förhållande&lt;br&gt;som legat till grund för gruppregistreringen ändras för någon av&lt;br&gt;medlemmarna i mervärdesskattegruppen bör det krävas att grupp-&lt;br&gt;huvudmannen skriftligen underrättar skattemyndigheten om detta för att&lt;br&gt;myndigheten skall kunna göra en bedömning av om företagsgruppen&lt;br&gt;fortfarande har rätt att utnyttja gruppregistreringsreglerna. Om det&lt;br&gt;kommer till skattemyndighetens kännedom att förutsättningarna för&lt;br&gt;gruppregistrering ändrats skall skattemyndigheten kunna förelägga&lt;br&gt;grupphuvudmannen att fullgöra sin underrättelseskyldighet Under-&lt;br&gt;rättelseskyldigheten för grupphuvud-mannen regleras i en ny 3 b § i 23&lt;br&gt;kap. SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ändringar i gruppens sammansättning bör en under-&lt;br&gt;rättelseskyldighet av nämnda slag inte anses tillfyllest. Sådana ändringar&lt;br&gt;bör kunna ske först sedan skattemyndigheten efter ansökan från grupp-&lt;br&gt;medlemmarna har beslutat om detta. En mervärdesskattegrupp skall&lt;br&gt;också kunna upplösas efter det att samtliga de företag som hör till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppen framställt yrkande om detta. Vad nu sagts framgår av föreslagna&lt;br&gt;6 a kap. 5 och 6 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten finner att förutsättningarna för grupp-&lt;br&gt;registrering inte längre är för handen eller om det finns särskilda skäl kan&lt;br&gt;även myndigheten ta initiativ till att upplösa mervärdesskattegruppen.&lt;br&gt;Detta skall ske genom ett formellt beslut om avregistrering (se 6 a kap. 6&lt;br&gt;§ ML). En rätt för skattemyndigheten att ta eget initiativ till att utesluta&lt;br&gt;någon från gruppen bör inte föras in. Omständigheterna torde då vara&lt;br&gt;sådana att det i stället finns förutsättningar för myndigheten att ta initiativ&lt;br&gt;till att upplösa gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall besluta om gruppregistrering, om av-&lt;br&gt;registrering eller om ändring i gruppregistreringen i enlighet med&lt;br&gt;ansökan om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta. Angående&lt;br&gt;förhållanden som kan utgöra särskilda skäl, se författningskommentaren&lt;br&gt;till 6 a kap. 6 § ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i gruppregistreringsärenden bör fattas av skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län som är beslutande myndighet enligt 2 kap. 1-3 eller 5 § SBL för&lt;br&gt;den näringsidkare som anmälts eller utsetts som grupphuvudman (se&lt;br&gt;föreslagna andra stycket i 12 kap. 2 § ML). Den prövning som måste&lt;br&gt;göras vid en gruppregistrering kommer därmed att kunna hanteras av&lt;br&gt;samma skattemyndighet som enligt 3 kap. 1 § SBL skall handlägga mer-&lt;br&gt;värdesskattegruppens registrering till skattskyldighet. Detta utesluter inte&lt;br&gt;att andra i gruppen ingående företag inkomstskattemässigt kan höra till&lt;br&gt;en skattemyndighet i ett annat län. Denna olägenhet får anses vara en&lt;br&gt;nödvändig följd av gruppregistreringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut att vägra gruppregistrering exempelvis&lt;br&gt;genom att motsätta sig den föreslagna grupphuvudmannen eller av någon&lt;br&gt;annan anledning eller att mot gruppens vilja upphäva en grupp-&lt;br&gt;registrering eller inte göra yrkade ändringar i gruppregistreringen skall&lt;br&gt;kunna överklagas hos länsrätten. Med hänsyn till att beslut om&lt;br&gt;gruppregistrering eller ändring i en gruppregistrering kan komma att&lt;br&gt;beröra flera olika skattemyndigheter bör även Riksskatteverket ges en&lt;br&gt;rätt att överklaga ett sådant beslut. Bestämmelserna i 20 kap. 1 § ML bör&lt;br&gt;kompletteras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupphuvudmannen och gruppmedlemmarna kan tillhöra olika skatte-&lt;br&gt;myndigheter. Ett stort antal näringsidkare kan vara berörda. För att det&lt;br&gt;skall vara möjligt för myndigheterna att veta vilka näringsidkare som&lt;br&gt;ingår i en mervärdesskattegrupp bör detta förhållande framgå av skatte-&lt;br&gt;registret. En ny punkt 30 med denna innebörd föreslås i 7 §&lt;br&gt;skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.9&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Mervärdesskatteregistrering av en mervärdesskattegrupp Prop. 1997/98:148&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Grupphuvudmannen likställs med en skatts-&lt;br&gt;kyldig i skattebetalningslagens mening och skall företräda gruppen i&lt;br&gt;frågor som rör mervärdesskatt. Grupphuvudmannen skall tilldelas&lt;br&gt;mervärdesskattegruppens registreringsnummer till mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Av gruppregistreringen följer att&lt;br&gt;skattskyldigheten hos de enskilda företagen i gruppen övergår till mer-&lt;br&gt;värdesskattegruppen såsom mervärdesskatterättsligt subjekt i de fall den&lt;br&gt;av gruppen bedrivna verksamheten medför skattskyldighet. Frågan om&lt;br&gt;mervärdesskattegruppens skattskyldighet till mervärdesskatt skall be-&lt;br&gt;dömas enligt de allmänna regler i ML som gäller för varje näringsidkare.&lt;br&gt;Mervärdesskattegruppens verksamhet skall således medföra skatt-&lt;br&gt;skyldighet om förutsättningarna i 1 kap. 2 § första stycket 1 ML är för&lt;br&gt;handen (jfr 1 kap. 7 § andra stycket ML angående vad som avses med&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet). Med skattskyldig likställs den&lt;br&gt;som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-12 §§ ML (se 19 kap. 12 § ML och 1 kap. 4 § tredje stycket 2 SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig enligt ML är skyldig att anmäla sig för&lt;br&gt;registrering hos skattemyndigheten. Detta framgår av 3 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;SBL. I fråga om mervärdesskattegrupper är det grupphuvudmannen som&lt;br&gt;likställs med skattskyldig och som skall företräda gruppen i frågor som&lt;br&gt;rör mervärdesskatt. Detta framgår av de föreslagna bestämmelserna i 1&lt;br&gt;kap. 4 § tredje stycket 5 resp. 23 kap. 3 a § SBL. Således skall det vara&lt;br&gt;grupphuvudmannen som har skyldighet att anmäla mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen för registrering. Skattemyndigheten skall registrera&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen i grupphuvudmannens namn. Ett förtydligande&lt;br&gt;om detta föreslås i 3 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gruppregistrerade verksamheten skall således endast tilldelas ett&lt;br&gt;registreringsnummer utfärdat på grupphuvudmannen. Detta bör framgå&lt;br&gt;av 5 § skattebetalningsförordningen (1997:750, SBF) genom en&lt;br&gt;hänvisning till den förslagna bestämmelsen i 3 kap. 1 § första stycket 3&lt;br&gt;SBL. De registreringsnummer till mervärdesskatt som de individuella&lt;br&gt;gruppmedlemmarna har vid tidpunkten för mervärdesskatteregistreringen&lt;br&gt;av gruppen bör slopas. Detta följer av att företagen i gruppen inte kan&lt;br&gt;företa några mervärdesskatterättsliga transaktioner inom gruppen och att&lt;br&gt;det är grupphuvudmannen som skall redovisa och deklarera mervärdes-&lt;br&gt;skatten för de externa omsättningarna. Det nya registreringsnumret som&lt;br&gt;identifierar hela gruppen skall således anges på alla skattebärande&lt;br&gt;fakturor som gruppens medlemmar utfärdar. Numret bör kvarstå&lt;br&gt;oförändrat även om grupphuvudmannen byts ut eller någon annan&lt;br&gt;medlem i gruppen utträder eller tillkommer. Om mervärdesskattegruppen&lt;br&gt;upphävs skall även gruppens registreringsnummer till mervärdesskatt&lt;br&gt;upphävas. Alla medlemmar som fortfarande är registreringsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste då ansöka om ny registrering och tilldelas nytt registrerings- Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en gruppregistrerad verksamhet skall tilldelas ett eget regist-&lt;br&gt;reringsnummer är i enlighet med tillämpningen i flertalet av de EG-&lt;br&gt;länder som har regler om gruppregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid visat sig att gruppregistrering under gemensamt&lt;br&gt;registreringsnummer till mervärdesskatt kan leda till problem vid EG-&lt;br&gt;handeln för såväl skattemyndigheterna som köpare och säljare. När ett&lt;br&gt;företag i gruppen använder grupphuvudmannens registreringsnummer&lt;br&gt;kommer det inte att föreligga överensstämmelse mellan registrerings-&lt;br&gt;numret och företagets namn vid en s.k. VAT-nummerförfrågan. Vissa&lt;br&gt;länder, däribland Finland, kräver att företagen i gruppen skall använda&lt;br&gt;sitt eget individuella registreringsnummer vid gemenskapsintem handel.&lt;br&gt;I Tyskland har företagen i gruppen i stället rätt att på begäran erhålla ett&lt;br&gt;eget registreringsnummer till mervärdesskatt. I engelska mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupper förekommer bara ett registreringsnummer vilket utfärdas&lt;br&gt;till den företrädande medlemmen. Emellertid har varje gruppmedlem&lt;br&gt;också ett tresiffrigt underordnat referensnummer. Vid gemenskapsintem&lt;br&gt;handel använder medlemmarna i mervärdesskattegruppen gruppens&lt;br&gt;niosiffriga registreringsnummer till mervärdesskatt med det tresiffriga&lt;br&gt;underordnade referensnumret bifogat till det huvudsakliga registrerings-&lt;br&gt;numret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att avstämningsproblem förhindras också för svensk&lt;br&gt;del. Det bör av gruppregistreringsnumret eller på annat sätt framgå att&lt;br&gt;företaget ingår i en mervärdesskattegrupp. I propositionen lämnas inte&lt;br&gt;något förslag om vilka ytterligare regler som kan behövas för att inom&lt;br&gt;ramen för mervärdesskattegruppens registreringsnummer till mervärdes-&lt;br&gt;skatt skilja ut de individuella gruppmedlemmarna vid gemenskapsintem&lt;br&gt;handel. Dessa och övriga frågor som rör registreringen är sådana som&lt;br&gt;typiskt sett bör överlåtas till Riksskatteverket att ta ställning till (jfr 5 §&lt;br&gt;SBF och prop. 1996/97:100, Del 1, s. 529).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.10 Redovisning och deklaration&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Grupphuvudmannen skall redovisa och&lt;br&gt;deklarera mervärdesskatten för den verksamhet som&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen bedriver. Redovisningen skall göras i en&lt;br&gt;skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;utom i fråga om möjligheten för en grupphuvudman att redovisa&lt;br&gt;mervärdesskattegruppens verksamhet i en självdeklaration. Ändringen&lt;br&gt;har tillkommit på initiativ av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det förhållandet att verksamheter&lt;br&gt;som de olika företagen i en mervärdesskattegrupp bedriver skall ses som&lt;br&gt;en enda verksamhet i mervärdesskattehänseende innebär att endast en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatteredovisning skall lämnas för samtliga de skattepliktiga Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;omsättningar som företagen i gruppen gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattegruppen är skattskyldighetssubj ektet vid tillämpningen&lt;br&gt;av ML:s bestämmelser. Vid tillämpningen av SBL:s bestämmelser&lt;br&gt;likställs emellertid grupphuvudmannen med den skattskyldige (se&lt;br&gt;föreslagna 1 kap. 4 § tredje stycket 5 SBL). Grupphuvudmannen skall&lt;br&gt;därför redovisa och deklarera mervärdesskatten för den verksamhet som&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen bedriver. Vid sidan om gruppens mervärdesskatt&lt;br&gt;skall grupphuvudmannen också deklarera sina egna källskatter och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter i enlighet med vad som föreskrivs i SBL och i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Grupphuvud-&lt;br&gt;mannen måste således lämna två skattedeklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. 9 § SBL finns den grundläggande bestämmelsen om&lt;br&gt;skyldighet att lämna skattedeklaration. Bestämmelsen måste förtydligas&lt;br&gt;så att det klart framgår att det är grupphuvudmannen som omfattas av&lt;br&gt;deklarationsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. 31 § SBL kan den som har en skattepliktig omsättning&lt;br&gt;för beskattningsåret som inte överstiger en miljon kronor redovisa&lt;br&gt;utgående och ingående skatt i en självdeklaration. I promemorian ansågs&lt;br&gt;denna regel kunna gälla även för mervärdesskattegruppers verksamhet&lt;br&gt;eftersom det ansågs angeläget att gruppregistreringsreglerna medför så fa&lt;br&gt;ingrepp som möjligt i ordningen för redovisning och deklaration.&lt;br&gt;Riksskatteverket har emellertid avstyrkt en sådan ordning. Man har ansett&lt;br&gt;att det inte är motiverat att tvingas göra anpassningar i ADB-systemen&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen och i deklarationsblanketterna för det fatal fall&lt;br&gt;som kan komma att bli aktuella. Med hänsyn till vad Riksskatteverket&lt;br&gt;anfört föreslår regeringen en ändring av bestämmelsen i 10 kap. 31 §&lt;br&gt;SBL så att den inte blir tillämplig på gruppregistreringsfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid deklarationstidpunkten skall utgående och ingående skatt för&lt;br&gt;mervärdesskattegruppens hela verksamhet sammanställas i grupphuvud-&lt;br&gt;mannens skattedeklaration. Grupphuvudmannen bör i skattedeklara-&lt;br&gt;tionen, utöver identifikationsuppgifter och uppgifter om redovis-&lt;br&gt;ningsperioden, även lämna uppgifter om det samlade värdet av&lt;br&gt;varuleveranser och varuförvärv vid handel med andra EG-länder.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 10 kap. 17 § SBL som anger vad en skattedeklaration&lt;br&gt;skall innehålla bör förtydligas i dessa avseenden. Det betyder att övriga&lt;br&gt;företag i gruppen inte skall lämna några mervärdesskatteuppgifter i sina&lt;br&gt;skattedeklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupphuvudmannen skall för mervärdesskattegruppens räkning även&lt;br&gt;lämna uppgifter om varuhandeln med andra EG-länder i periodiska&lt;br&gt;sammanställningar (s.k. kvartalsredovisningar) enligt 10 kap. 33 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kontrolltekniska skäl bör övervägas om det skall krävas att&lt;br&gt;grupphuvudmannen i skattedeklarationen och i de periodiska samman-&lt;br&gt;ställningarna lämnar en individuell redovisning för varje företag i&lt;br&gt;gruppen som bedriver handel med andra EG-länder. De närmare före-&lt;br&gt;skrifterna om detta bör kunna lämnas av Riksskatteverket med stöd av 10&lt;br&gt;kap. 17 § andra stycket resp. 10 kap. 33 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.11&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skattekonto&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För en grupphuvudman skall det upprättas ett&lt;br&gt;särskilt skattekonto avseende mervärdesskattegruppens mervärdes-&lt;br&gt;skatt. Ett belopp som har sin grund i överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;värdesskatt hos en grupphuvudman får återbetalas endast till den del&lt;br&gt;beloppet inte behövs for att täcka underskott på ett annat skattekonto&lt;br&gt;hos grupphuvudmannen eller på en annan gruppmedlems skattekonto.&lt;br&gt;Om underskotten inte kan täckas helt skall de täckas i den ordning&lt;br&gt;som grupphuvudmannen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I promemorian togs dock inte ställning till om skatte-&lt;br&gt;myndigheten skulle upprätta ett eller två skattekonton för&lt;br&gt;grupphuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att bestämmelserna skall&lt;br&gt;utformas så att redovisningen av mervärdesskatt för en grupp alltid skall&lt;br&gt;ske på särskilt skattekonto. Riksskatteverket avvisar det föreslagna&lt;br&gt;avräkningsförfarandet eftersom ett sådant förfarande inte är förenligt&lt;br&gt;med det återbetalningsförfarande som gäller för skattekonton och skulle&lt;br&gt;innebära manuella rutiner. Även Skattemyndigheten i Västra Götalands&lt;br&gt;län, Skattemyndigheten i Stockholms län och Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;anser att grupphuvudmannen bör tilldelas två skattekonton, det ena för&lt;br&gt;gruppens redovisning och det andra för huvudmannens individuella&lt;br&gt;skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Genom SBL har ett nytt system för&lt;br&gt;redovisning och betalning av skatter och avgifter införts. Enligt detta&lt;br&gt;skall alla skatter och avgifter samordnas i ett system med skattekonton.&lt;br&gt;Hos skattemyndigheten skall finnas ett skattekonto för varje skatt- och&lt;br&gt;avgiftsskyldig. På skattekontot skall skattemyndigheten registrera skatt&lt;br&gt;som skall betalas in eller betalas tillbaka, gjorda inbetalningar och&lt;br&gt;utbetalningar samt belopp som lämnats för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 5 § första stycket SBL framgår att skattemyndigheten skall&lt;br&gt;upprätta ett skattekonto för varje person som är skattskyldig enligt SBL.&lt;br&gt;Genom 3 kap. 5 § andra stycket SBL finns emellertid en möjlighet för&lt;br&gt;skattemyndigheten att besluta att en person skall ha fler än ett&lt;br&gt;skattekonto. Av förarbetena (prop. 1996/97:100, Del 1 s. 531) framgår att&lt;br&gt;behov av detta kan uppstå då skattemyndigheten beslutat om en sådan&lt;br&gt;representant för ett enkelt bolag eller partrederi som avses i 23 kap. 3 §&lt;br&gt;SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller en mervärdesskattegrupp är det gruppen som är&lt;br&gt;skattesubjekt i ML:s mening men det är grupphuvudmannen som skall&lt;br&gt;svara för redovisning och betalning av mervärdesskatten. Han likställs&lt;br&gt;därför med en skattskyldig i SBL:s mening (se föreslagna 1 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket 5 SBL). Det är också grupphuvudmannen och inte&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen som skall registreras till mervärdesskatt (se&lt;br&gt;föreslagna 3 kap. 1 § SBL). Grupphuvudmannen skall dessutom&lt;br&gt;deklarera sin egen inkomstskatt och sina egna arbetsgivaravgifter i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan skattedeklaration än den som skall lämnas för mervärdesskatte- Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuterades dels alternativet att endast ett skattekonto&lt;br&gt;upprättas för grupphuvudmannen, dels alternativet att skattemyndigheten&lt;br&gt;tilldelar grupphuvudmannen två skattekonton på motsvarande sätt som&lt;br&gt;för representanter för enkla bolag. I det förstnämnda fallet skulle skatte-&lt;br&gt;kontot således avse både mervärdesskattegruppens mervärdesskatt och&lt;br&gt;huvudmannens individuella skatter och avgifter. Enligt det andra alterna-&lt;br&gt;tivet skulle det ena kontot endast avse grupphuvudmannens individuella&lt;br&gt;skatter och avgifter. På det andra kontot skulle enbart mervärdesskatten&lt;br&gt;redovisas. Ett sådant mervärdesskattekonto skulle dock skilja sig från det&lt;br&gt;som kan tilldelas en representant för enkla bolag eftersom denne även&lt;br&gt;svarar för delägarnas källskatter och arbetsgivaravgifter och inte enbart&lt;br&gt;för mervärdesskatten. Alternativet med två skattekonton är dock det&lt;br&gt;alternativ som de remissinstanser som uttalat sig i frågan har förordat.&lt;br&gt;Härigenom undviks en sammanblandning av medel som härrör från&lt;br&gt;gruppens mervärdesskatt och sådana som avser huvudmannens&lt;br&gt;individuella skatter. Enligt 3 kap. 5 § SBL ges skattemyndigheterna&lt;br&gt;möjligheten att välja det alternativ som framstår som lämpligast. Riks-&lt;br&gt;skatteverket har i sitt remissyttrande avvisat en sådan valfrihet för&lt;br&gt;skattemyndigheterna. Regeringen föreslår därför en ändring i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;SBL av vilken framgår att det för en grupphuvudman måste upprättas ett&lt;br&gt;särskilt skattekonto för registrering av mervärdesskattegruppens mer-&lt;br&gt;värdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har föreslagits att en återbetalning av överskjutande in-&lt;br&gt;gående mervärdesskatt skall föregås av en avräkning mot eventuella&lt;br&gt;underskott på grupphuvudmannens eller någon annan gruppmedlems&lt;br&gt;skattekonto. En sådan avräkning överensstämmer med principerna för&lt;br&gt;skattekontosystemet (jfr 16 kap. 9 § SBL) och med principen om att&lt;br&gt;gruppregistrerade företag skall anses som en enda näringsidkare i mer-&lt;br&gt;värdesskattehänseende. Om mervärdesskatten skulle återbetalas utan&lt;br&gt;föregående avräkning skulle en fördel för gruppregistrerade företag jäm-&lt;br&gt;fört med övriga företag uppstå. För att det inte skall vara möjligt att&lt;br&gt;missbruka systemet genom att styra anskaffningarna av investeringsvaror&lt;br&gt;endast till bolag med låga underskott på sina skattekonton ansågs att en&lt;br&gt;avräkning skulle göras på samtliga gruppmedlemmarnas skattekonton.&lt;br&gt;Först därefter skulle beloppet kunna återbetalas till grupphuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Stockholms län har i sina&lt;br&gt;remissyttranden avvisat all manuell hantering såsom oförenlig med&lt;br&gt;skattekontosystemet. Av de skäl som redogjorts för i promemorian anser&lt;br&gt;regeringen emellertid att ett avräkningsförfarande måste föregå varje&lt;br&gt;återbetalning av ingående skatt även om det torde förutsätta utbetal-&lt;br&gt;ningsspärrar i det maskinella systemet för återbetalning och en viss&lt;br&gt;efterföljande manuell hantering. De administrativa kostnaderna för detta&lt;br&gt;torde emellertid inte uppgå till några högre belopp. Antalet mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupper med överskjutande ingående skatt kommer sannolikt att&lt;br&gt;vara begränsat. Vidare bör det maskinella systemet redan nu vara&lt;br&gt;anpassat för vissa typer av utbetalningsspärrar som en följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och avgifter. Regeringen föreslår därför en bestämmelse om avräknings-&lt;br&gt;förfarande i samband med återbetalning av överskjutande ingående skatt.&lt;br&gt;Bestämmelsen framgår av en ny 7 a § i 18 kap. SBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan vilka skattekonton som skall tas i anspråk för av-&lt;br&gt;räkning ligger det nära till hands att i första hand välja skattekontona&lt;br&gt;avseende de företag hos vilka den överskjutande ingående skatten upp-&lt;br&gt;kommit och att avräkningen därvid skall göras i förhållande till respek-&lt;br&gt;tive näringsidkares andel av det återbetalningsbara beloppet. En sådan&lt;br&gt;ordning torde dock förutsätta att skattemyndigheten först måste skaffa sig&lt;br&gt;kunskap om varifrån den överskjutande ingående skatten härrör. Detta&lt;br&gt;utgör en administrativ olägenhet vid hanteringen av skattekontosystemet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att i de fall underskotten inte helt kan täckas&lt;br&gt;på ett annat skattekonto hos grupphuvudmannen eller på annan&lt;br&gt;gruppmedlems skattekonto så skall underskotten täckas i den ordning&lt;br&gt;som grupphuvudmannen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.12 Fakturering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Faktureringsskyldigheten i 11 kap. mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) skall gälla för såväl grupphuvudmannen som&lt;br&gt;för övriga företag i mervärdesskattegruppen i fråga om de externa&lt;br&gt;omsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När ett företag som hör till en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp gör skattepliktiga omsättningar till utomstående, är&lt;br&gt;det nödvändigt att faktureringen sker i det företagets namn och inte i den&lt;br&gt;deklarationsskyldige grupphuvudmannens namn. Däremot skall företaget&lt;br&gt;använda grupphuvudmannens registreringsnummer till mervärdesskatt&lt;br&gt;(eventuellt med ett individuellt tillägg) på fakturor och andra dokument.&lt;br&gt;Faktureringsskyldigheten i 11 kap. ML gäller således inte endast för de&lt;br&gt;externa omsättningar som grupphuvudmannen gör utan för alla de&lt;br&gt;omsättningar som företag inom gruppen gör externt. Bestämmelserna i&lt;br&gt;11 kap. ML måste anpassas till dessa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållanden av varor och tjänster mellan medlemmarna i&lt;br&gt;samma grupp skall inte beaktas. Av detta följer att intemfaktureringen&lt;br&gt;inom mervärdesskattegruppen skall ske utan mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.13 Bokföring&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I mervärdesskatterättsligt hänseende behandlas mervärdesskattegruppen&lt;br&gt;som en person i fråga om redovisning och deklaration av skatten. I övrigt&lt;br&gt;skall dock företagen i gruppen behandlas som juridiskt självständiga&lt;br&gt;subjekt med bl.a. egen inkomstskatteredovisning, egna affarsräkenskaper&lt;br&gt;och egen bokföring. Varje företag skall således bokföra sina egna&lt;br&gt;mervärdesskattepliktiga transaktioner och sin egen mervärdesskatt dock&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med beaktande av att tillhandahållanden inom gruppen skall bortses Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bokföringen måste således hänsyn tas till att avdragsrätten för&lt;br&gt;ingående skatt i vissa fall kan vara beskuren eller inte föreligga alls.&lt;br&gt;Såsom tidigare beskrivits (se avsnitt 4.5.6) är avdragsrättens omfattning&lt;br&gt;beroende av hur det förvärv den ingående skatten hänför sig till skall&lt;br&gt;utnyttjas inom mervärdesskattegruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket bör kunna meddela närmare anvisningar om vilka&lt;br&gt;anteckningar som skall göras i räkenskaperna till följd av gruppregistre-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.14 Intern avräkning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Av föregående avsnitt framgår att övriga företag i gruppen kan komma&lt;br&gt;att få en fordran på grupphuvudmannen avseende den överskjutande&lt;br&gt;ingående skatt som faktiskt återbetalats till grupphuvudmannen sedan en&lt;br&gt;avräkning gjorts enligt föreslagna 18 kap. 7 a § SBL. Om de övriga&lt;br&gt;företagen inte far en sådan fordran, kommer deras verksamhet att&lt;br&gt;belastas på samma sätt som om den ingående skatten inte varit&lt;br&gt;avdragsgill i denna del. Detta kan exempelvis i ett investeringsskede vara&lt;br&gt;av stor betydelse inte bara för det investerande företaget utan också för&lt;br&gt;dess borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När grupphuvudmannen har betalat överskjutande utgående skatt&lt;br&gt;innebär det å andra sidan att grupphuvudmannen kan ha en fordran på de&lt;br&gt;övriga företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan mervärdesskatten i vissa fall vara avdragsgill vid&lt;br&gt;inkomstredovisningen. I 19 § andra stycket kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370, KL) finns bestämmelser om avdrag för det fall att den&lt;br&gt;utgående skatten räknats med vid inkomstredovisningen. Avdrag får&lt;br&gt;också göras för mervärdesskatt som återförts enligt 9 kap. 5 eller 6 § ML&lt;br&gt;och som inbetalats till staten på sätt som anges i 9 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;2 ML (se punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL). Av 2 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt följer att dessa&lt;br&gt;bestämmelser blir tillämpliga även vid taxeringen till statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. Den nu nämnda avdragsrätten för mervärdesskatt bör&lt;br&gt;internt tillgodoföras rätt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett av företagen brister i betalningen gentemot ett annat företag i&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen, får det anses följa av allmänna bestämmelser att&lt;br&gt;krav som har sin grund i mervärdesbeskattningen skall kunna riktas mot&lt;br&gt;företaget på samma sätt som för företagens andra ekonomiska&lt;br&gt;mellanhavanden.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.15 Underlag for skattekontroll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underlag för kontroll av mervärdesskatte-&lt;br&gt;redovisningen skall finnas tillgängligt hos grupphuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket och Skattemyndigheten i Stock-&lt;br&gt;holms län anser att det tydligt bör regleras vilket material som skall&lt;br&gt;finnas tillgängligt hos huvudmannen för kontroll av redovisningen.&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen åberopar vad som anförts om skattskyldigheten för&lt;br&gt;import och anser att förslaget kan innebära praktiska olägenheter genom&lt;br&gt;att underlaget för tull resp, mervärdesskatt kan komma att förvara hos&lt;br&gt;olika juridiska personer men anser samtidigt att detta inte behöver&lt;br&gt;innebära problem för tullens del. Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;anser att det bör räcka med att bokföringsunderlaget kan återfinnas hos&lt;br&gt;företagen i mervärdesskattegruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av föregående avsnitt framgår att&lt;br&gt;varje företag måste ta ställning till om skatt skall påföras och om&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger. Det kan förutses att det ibland kan bli svårt för&lt;br&gt;såväl skattemyndigheter som berörda företag att fa en klar bild över&lt;br&gt;skattskyldighetens omfattning. I 14 kap. 2 § SBL finns det allmänna&lt;br&gt;bestämmelser om skyldigheten att ha underlag för kontroll av beskatt-&lt;br&gt;ningen. Det är naturligt att det ställs krav på att underlaget för kontroll av&lt;br&gt;mervärdesskatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos grupphuvud-&lt;br&gt;mannen eftersom det är denne som har att svara för skattens redovisning&lt;br&gt;och betalning. En bestämmelse av detta slag har föreslagits i den nya 3 a&lt;br&gt;§ andra stycket i 23 kap. SBL. Riksskatteverket bör dock fa rätt att&lt;br&gt;föreskriva vilket underlag som skall finnas hos grupphuvudmannen. Av&lt;br&gt;avsnitt 4.5.8 framgår att regeringen avser att i mervärdesskatte-&lt;br&gt;förordningen (1994:223) införa ett särskilt bemyndigande för Riksskatte-&lt;br&gt;verket att meddela de verkställighetsföreskrifter som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.16 Solidariskt betalningsansvar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje näringsidkare som ingår i mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen skall vara solidariskt betalningsansvarig gentemot&lt;br&gt;staten för den överskjutande utgående mervärdesskatt som uppkommit&lt;br&gt;för gruppen under den tid som näringsidkaren varit medlem i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer utom i det avseendet att det&lt;br&gt;i promemorian även föreslagits en regressrätt för det företag som betalat&lt;br&gt;en mervärdesskatteskuld för vilken han ålagts en solidarisk&lt;br&gt;betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att&lt;br&gt;regressrätten bör kunna göras gällande inte bara gentemot grupphuvud-&lt;br&gt;mannen utan också gentemot övriga gruppmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;i 23 kap. 3 a § SBL skall grupphuvudmannen inte bara svara för&lt;br&gt;deklarationen av mervärdesskatten utan också för att skatten betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistreringen innebär att skattskyldigheten avser mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen som mervärdesskatterättsligt subjekt. Det är därmed natur-&lt;br&gt;ligt att varje företag som ingår i mervärdesskattegruppen skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;solidariskt betalningsansvarigt gentemot staten för gruppens överskjutan-&lt;br&gt;de utgående mervärdesskatt. Det betyder att om grupphuvudmannen inte&lt;br&gt;betalar skatten så kan betalning utkrävas hos var och en i mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen även om skulden inte härrör från just den grupp-&lt;br&gt;medlemmen. Det solidariska betalningsansvaret kan även avse de företag&lt;br&gt;i gruppen som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet. En&lt;br&gt;ordning med solidariskt betalningsskyldighet förhindrar att systemet&lt;br&gt;missbrukas genom att betalningsansvaret förs över till något betalnings-&lt;br&gt;svagt företag i gruppen. Motsvarande bestämmelser finns också hos de&lt;br&gt;länder som i dag tillämpar regler om gruppregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den solidariska betalningsskyldigheten för en omsättning uppkommer&lt;br&gt;vid samma tidpunkt för samtliga företag i gruppen. Tidpunkten är den då&lt;br&gt;skattskyldigheten för mervärdesskattegruppen för en viss omsättning&lt;br&gt;uppstår enligt de allmänna bestämmelserna i 1 kap. 5 § ML om skatt-&lt;br&gt;skyldighetens inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldigheten avser skatteskulder som uppkommit fram till&lt;br&gt;dess att mervärdesskattegruppen upplösts. Betalningsansvar föreligger&lt;br&gt;således inte för en mervärdesskatteskuld som uppkommit efter det att&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen avregistrerats enligt beslut som avses i före-&lt;br&gt;slagna 6 a kap. 5 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur gruppen skall inte befria från ansvar som uppkommit&lt;br&gt;tidigare. Betalningsskyldigheten skall således föreligga för skatteskulder&lt;br&gt;som uppkommit under den tid ett företag har varit medlem i mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det solidariska betalningsansvaret för näringsidkarna i en mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp bör framgå av en ny bestämmelse, 8 b §, i 12 kap. SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom varje företag i gruppen är solidariskt betalningsansvarigt för&lt;br&gt;skatten, är varje företag i gruppen också solidariskt ansvarigt för&lt;br&gt;kostnadsränta enligt 19 kap. 8 § SBL jämförd med 1 kap. 1 § 7 SBL. Av&lt;br&gt;det solidariska betalningsansvaret följer vidare att kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten kan driva in skattebeloppet från vilket som helst av före-&lt;br&gt;tagen om skatten inte betalas i rätt tid (jfr 20 kap. 1 § SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till Lagrådet remitterade förslaget fanns också ett förslag om&lt;br&gt;regressrätt i SBL för det företag som betalat en mervärdesskatteskuld för&lt;br&gt;vilken han ålagts solidarisk betalningsskyldighet. Lagrådet har, bortsett&lt;br&gt;från vissa synpunkter på utformningen av bestämmelsen, ifrågasatt om&lt;br&gt;en sådan reglering är erforderlig. Regeringen gör följande bedömning.&lt;br&gt;Såsom tidigare redovisats (se avsnitt 4.5.14) så skall för den interna&lt;br&gt;avräkningen mellan näringsidkarna i gruppen gälla allmänna civilrätts-&lt;br&gt;liga bestämmelser. En regressfordran enligt SBL får emellertid drivas in&lt;br&gt;på det sätt som gäller för indrivning av skattefordringar (se 12 kap. 13 §&lt;br&gt;SBL) och målet handläggas hos kronofogdemyndigheten som allmänt&lt;br&gt;mål. Detta kan inte anses förenligt med de principer som i övrigt råder&lt;br&gt;för den interna avräkningen mellan företagen.. Regeringen lämnar därför&lt;br&gt;inte något förslag om regressrätt i enlighet med skattebetalningslagens&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.5.17 Företrädaransvar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112 kap. 6 § SBL finns bestämmelser om det ansvar en företrädare för en&lt;br&gt;juridisk person har för att ett belopp motsvarande det underskott som&lt;br&gt;uppkommit på den juridiska personens skattekonto betalas i föreskriven&lt;br&gt;tid till skattemyndigheten, det s.k. företrädaransvaret. Företrädaren är&lt;br&gt;under vissa förutsättningar solidariskt ansvarig med den juridiska&lt;br&gt;personen för skattebeloppet och ränta. Bestämmelsen kommer också att&lt;br&gt;omfatta en företrädare för en grupphuvudman i fråga om&lt;br&gt;mervärdesskatteskuld som uppkommit på grupphuvudmannens&lt;br&gt;skattekonto. Bestämmelsen får även anses omfatta företrädare för övriga&lt;br&gt;företag i en mervärdesskattegrupp i de fall företaget utkrävs en solidarisk&lt;br&gt;betalningsskyldighet med stöd av föreslagna 12 kap. 8 b § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 kap. 12 § SBL framgår att företrädaren har en regressrätt&lt;br&gt;gentemot den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Gruppregistrering av kommissionärsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om gruppregistrering för finansiella företag behandlades i&lt;br&gt;promemorian Ds 1997:80 också frågan om gruppregistrering för företag i&lt;br&gt;inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden. Tidigare fanns en&lt;br&gt;möjlighet för ett kommittentföretag att med stöd av en s.k. bindande&lt;br&gt;förklaring fa anses skattskyldigt till mervärdesskatt för ett kom-&lt;br&gt;missionärsföretags omsättning. Den bindande förklaringen har av&lt;br&gt;formella skäl inte ansetts kunna tillämpas efter den 30 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Kommissionärskonstruktionen och&lt;br&gt;inkomstbeskattningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom näringslivet förekommer att verksamhet av inkomstskatterättsliga&lt;br&gt;skäl bedrivs genom s.k. kommissionärsföretag. Bestämmelser om sådana&lt;br&gt;s.k. oäkta kommissionärsförhållanden finns i 2 § 2 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Bestämmelserna är avsedda att&lt;br&gt;uttömmande reglera de fall när verksamhet i ett företag får beskattas hos&lt;br&gt;det företag för vars räkning verksamheten bedrivits. Bestämmelsen har&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Inkomst av verksamhet som kommissionärsföretag har drivit för ett&lt;br&gt;kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget&lt;br&gt;under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att kommissionärsförhållandet är grundat på skriftligt avtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit&lt;br&gt;verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av den verksamhet som&lt;br&gt;drivits för kommittentföretagets räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att verksamheten drivits på det angivna sättet under hela Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;beskattningsåret för båda företagen eller sedan&lt;br&gt;kommissionärsföretaget började driva verksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma tidpunkt&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att båda företagen skulle ha rätt till avdrag enligt 3 mom. för&lt;br&gt;koncernbidrag som under beskattningsåret hade lämnats till det andra&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening, som driver verksamhet i eget namn uteslutande&lt;br&gt;för ett eller flera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och&lt;br&gt;med kommittentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning&lt;br&gt;verksamheten drivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit verk-&lt;br&gt;samhet för två eller flera kommittentföretags räkning, får inkomsten&lt;br&gt;redovisas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första&lt;br&gt;stycket a och c-e är uppfyllda i förhållande till varje kommittent-&lt;br&gt;företag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har&lt;br&gt;drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av verksamhet som&lt;br&gt;har drivits för kommittentföretagens räkning. Har kommissio-&lt;br&gt;närsförhållandet tillkommit av organisatoriska eller marknadsteknisk&lt;br&gt;skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan skattemyndigheten&lt;br&gt;dock på ansökan av kommittentföretagen medge att inkomsten får&lt;br&gt;redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag som&lt;br&gt;avses i första stycket e inte föreligger. Skattemyndighetens beslut i&lt;br&gt;fråga som här avses får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatte-&lt;br&gt;verkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av villkoret i första stycket e skall den verksamhet&lt;br&gt;som kommissionärsföretaget enligt avtalet skall bedriva för&lt;br&gt;kommittentföretagets räkning anses ingå i båda företagens verksamhet.&lt;br&gt;Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos&lt;br&gt;kommittentföretag skall hos detta företag behandlas som om företaget&lt;br&gt;självt hade drivit verksamheten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för ett kommissionärsförhållande i civilrättslig mening är&lt;br&gt;att kommissionären i eget namn bedriver verksamhet för kommittentens&lt;br&gt;räkning. De skatterättsliga kommissionärsförhållandena skiljer sig dock&lt;br&gt;på flera sätt från de civilrättsliga. Av förarbetena till 2 § 2 mom SIL&lt;br&gt;framgår bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inkomstskatterättsligt kommissionärsföretag bedriver visserligen&lt;br&gt;verksamhet i eget namn för kommittentföretagets räkning men kommis-&lt;br&gt;sionärsföretaget är regelmässigt ett osjälvständigt dotterföretag till&lt;br&gt;kommittentföretaget eller behärskas på annat sätt helt av detta (prop.&lt;br&gt;1978/79:210 s. 171). I realiteten är kommissionärsföretaget en del av&lt;br&gt;kommittentföretagets egen rörelse (prop. 1965:126 s. 37). Begreppet&lt;br&gt;kommissionärsföretag omfattar emellertid bara sådana företag som kan&lt;br&gt;anses själva bedriva rörelsen i fråga. Rena s.k. namnbolag omfattas inte,&lt;br&gt;dvs. bolag vars firma utnyttjas för en verksamhet som bedrivs av annat&lt;br&gt;företag (prop. 1965:126 s. 65 och prop. 1978/79:210 s. 175). Kommis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionärsföretaget får inte bedriva nämnvärd verksamhet vid sidan av den&lt;br&gt;för kommittentföretagets räkning bedrivna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten av den verksamhet som bedrivs av kommissionärsföretaget&lt;br&gt;får under vissa förutsättningar tas upp hos kommittentföretaget. Bero-&lt;br&gt;ende på om verksamheten ger överskott eller underskott godtas en&lt;br&gt;vinstöverföring till eller från kommittentföretaget. Det bör noteras att&lt;br&gt;kommissionärsföretaget trots inkomstöverflyttningen skall betraktas som&lt;br&gt;ett rörelsedrivande företag (prop. 1978/79:210 s. 175).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från fordran gentemot huvudföretaget uppges kommissionärs-&lt;br&gt;företaget ofta sakna såväl egna tillgångar som personal (prop. 1986/87:42&lt;br&gt;s. 77). I vissa fall äger kommissionärsföretaget den fastighet i vilken&lt;br&gt;huvudföretagets näringsverksamhet bedrivs. Enligt uppgift från Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholm har kommissionärsföretagen dock numera i&lt;br&gt;allmänhet personal och är avgiftsskyldiga enligt lagen om socialavgifter,&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldiga och skattskyldiga för särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma i åtnjutande av de inkomstskattemässiga fördelarna&lt;br&gt;måste båda företagen ha rätt till avdrag för koncernbidrag som lämnats&lt;br&gt;till det andra företaget. Detta innebär att en resultatöverföring endast&lt;br&gt;godtas i de fall där de båda företagen har ett så kvalificerat ägarsamband&lt;br&gt;som fordras enligt koncembidragsreglema, dvs. mer än 90-procentigt&lt;br&gt;ägande. Detta villkor hindrar normalt att flera företag bedriver verksam-&lt;br&gt;het genom ett gemensamt ägt kommissionärsföretag. Genom en särskild&lt;br&gt;dispensregel kan dock av organisatoriska, marknadstekniska eller andra&lt;br&gt;synnerliga skäl två eller flera kommittentföretag ges möjlighet att&lt;br&gt;använda ett gemensamt ägt kommissionärsföretag som en form för&lt;br&gt;samverkan, t.ex. för gemensam försäljning av vissa produkter (prop.&lt;br&gt;1978/79:210 s. 175 och prop. 1986/87:42 s. 77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittentföretaget måste liksom kommissionärsföretaget vara ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. I den kooperativa&lt;br&gt;föreningsrörelsen förekommer t.ex. att huvudföretaget, Kooperativa för-&lt;br&gt;bundet, direkt eller indirekt äger företag, som i aktiebolagets form driver&lt;br&gt;verksamhet för huvudföretagets räkning (prop. 1965:126 s. 61).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionärskonstruktionen anses vara en praktisk form att organi-&lt;br&gt;sera verksamheten på inom en företagsgrupp. Möjligheten att ta upp&lt;br&gt;resultatet av kommissionärsföretagets verksamhet direkt hos kommitten-&lt;br&gt;ten ökar möjligheterna till en rationell redovisning och underlättar över-&lt;br&gt;blicken över det samlade resultatet. Detta är en fördel både för företagen&lt;br&gt;och skattemyndigheterna. Vid sidan om den rationalisering av koncerner-&lt;br&gt;nas redovisningsrutiner som kommissionärsformen möjliggör torde dock&lt;br&gt;ett minst lika viktigt skäl av företagens val av denna organisationsform&lt;br&gt;vara att den ger stora möjligheter till skattemässig resultatutjämning&lt;br&gt;(prop. 1978/79:210 s. 172).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oäkta kommissionärsförhållanden förekommer inom branscher som&lt;br&gt;exempelvis gas, stål, verkstadsteknik, transport, livsmedel, tele-&lt;br&gt;kommunikation, läkemedel, vitvaror, bygg, kontorsvaror, luftfart, tobak,&lt;br&gt;olja och tillverkningsindustri. Det är koncernens storlek snarare än&lt;br&gt;branschens art som är avgörande för förekomsten av oäkta&lt;br&gt;kommissionärsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet kommissionärsföretag kan uppskattas till 500-1000&lt;br&gt;st.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispenser avseende koncembidragsvillkoret har meddelats i mycket&lt;br&gt;ringa omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionärskonstruktionen och&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;mervärdesbeskattningen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det tidigare rättsläget&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande Riksskattenämnden fastställde i en s.k. bindande förklaring&lt;br&gt;från den 30 oktober 1968 att ett kommissionärsföretag inte var&lt;br&gt;skattskyldigt enligt den då gällande förordningen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt. Som skattskyldig skulle i stället anses det företag i vars&lt;br&gt;räkenskaper kommissionärsföretagets rörelse redovisas. I enlighet här-&lt;br&gt;med hade det skattskyldiga företaget även rätt till avdrag för ingående&lt;br&gt;skatt som debiterats kommissionärsföretaget (se Riksskattenämndens&lt;br&gt;meddelanden Mervärdeskatt 1969:30.9).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsrättens dom och dess effekter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I en dom från den 20 januari 1995 fastslog Regeringsrätten att den&lt;br&gt;bindande förklaringen hade upphört att gälla i och med ikraftträdande av&lt;br&gt;den nuvarande mervärdesskattelagen den 1 juli 1994 (RÅ 1995 not. 16).&lt;br&gt;Enligt Regeringsrätten skulle skattskyldigheten i oäkta kommissionärs-&lt;br&gt;förhållanden fr.o.m. den tidpunkten bedömas i enlighet med de allmänna&lt;br&gt;reglerna i ML, dvs. kommissionärsföretaget skulle bli skattskyldigt om&lt;br&gt;förutsättningarna i 1 kap. 1 § och 4 kap. 1 § ML var för handen. Den&lt;br&gt;omständigheten att inkomsten av verksamheten hos kommissionärs-&lt;br&gt;företaget vid inkomstbeskattningen redovisas hos kommittentföretaget&lt;br&gt;ansågs inte medföra någon annan bedömning. Regeringsrätten uttalade&lt;br&gt;vidare att de särskilda reglerna i 6 kap. 7 § ML om ett ombuds&lt;br&gt;förmedling i eget namn av varor eller tjänster för annans räkning inte är&lt;br&gt;tillämpliga på s.k. oäkta kommissionärsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens avgörande innebär således att mervärdesskatten skall&lt;br&gt;redovisas hos kommissionärsföretaget i stället för att som tidigare&lt;br&gt;samordnas med den inkomskattemässiga redovisningen hos kommittent-&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande har föranlett Dagab AB att begära lagändring (se&lt;br&gt;avsnitt 3) varvid bl.a. följande anförts. Regeringsrättens avgörande har&lt;br&gt;uppfattats som en genomgripande och negativ förändring av redovis-&lt;br&gt;ningsprinciperna för de oäkta kommissionärsförhållandena. De nya&lt;br&gt;rutinerna för hanteringen av mervärdesskatten anges medföra organisa-&lt;br&gt;toriska problem och administrativt merarbete och därmed ökade&lt;br&gt;kostnader i de ofta stora koncerner där man byggt upp sin organisation&lt;br&gt;och administration i enlighet med de inkomstskatterättsliga kom-&lt;br&gt;missionsbestämmelsema. Dessutom innebär de nya principerna att den&lt;br&gt;löpande redovisningen av mervärdesskatten avsevärt försvåras. Möj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligheten till redovisning av mervärdesskatten hos kommittentföretaget Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;bör därför återinföras. Dock bör regleringen till skillnad från tidigare&lt;br&gt;vara fakultativ, dvs. företag som ingår i skatterättsliga kommissionärs-&lt;br&gt;förhållanden skall kunna välja att redovisa mervärdesskatt hos&lt;br&gt;kommittenten enligt den gamla principen eller hos kommissionären&lt;br&gt;enligt den nya principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har yttrat sig i ärendet och tillstyrkt en lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket bekräftar de svårigheter som uppkommit för berörda&lt;br&gt;företag och påpekar att det förekommer att skattemyndigheter bortser&lt;br&gt;från Regeringsrättens dom i syfte att uppnå en i praktiken hållbar lösning&lt;br&gt;för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att en regel om skattskyldighet för kommittent-&lt;br&gt;företaget inte bör vara tvingande. Riksskatteverket pekar dock på att det&lt;br&gt;finns vissa nackdelar ur kontrollsynpunkt med att göra kommittent-&lt;br&gt;företaget skattskyldigt. Genom att inte ha några särregler alls blir det&lt;br&gt;exempelvis lättare att få vetskap om vilka kommissionärsföretag som&lt;br&gt;bedriver skattepliktig verksamhet. Dessutom skulle EG-handeln för&lt;br&gt;kommissionärsföretagen underlättas genom att de kan redovisa sina&lt;br&gt;förvärv under eget registreringsnummer till mervärdesskatt. Därmed&lt;br&gt;underlättas även kontrollen av kvartalsredovisningen mot deklaration och&lt;br&gt;underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att åstadkomma en viss stabilitet anser Riksskatteverket att&lt;br&gt;valfriheten måste förutsätta ansökan hos och beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En rätt till gruppregistrering införs för företag i&lt;br&gt;inkomstskattemässiga kommissionärsförhållanden. Bestämmelserna&lt;br&gt;skall utgöra del av det regelsystem som föreslås för den finansiella&lt;br&gt;sektorn i nya 6 a kap. mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av de remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig i frågan. Riksskatteverket har dock i konsekvens med sitt&lt;br&gt;yttrande i fråga om den finansiella sektorn föreslagit en annan teknisk&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den bindande förklaringen angående&lt;br&gt;kommissionärsbolag har tillkommit främst för att uppnå full överens-&lt;br&gt;stämmelse mellan den inkomstskattemässiga och mervärdesskatte-&lt;br&gt;mässiga behandlingen av de speciella kommissionärsförhållanden som&lt;br&gt;här är i fråga. Till grund för det nu ändrade rättsläget finns inte något&lt;br&gt;aktivt ställningstagande från regeringens sida. Frågan om den bindande&lt;br&gt;förklaringens fortsatta giltighet behandlades inte i förarbetena till ML.&lt;br&gt;Regeringsrätten har endast av formella skäl ansett att den bindande&lt;br&gt;förklaringen upphört att gälla. Detta talar för att regler motsvarande dem&lt;br&gt;i förklaringen borde återinföras. Emellertid bör beaktas att inte alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommissionärsföretag önskar en återgång till det gamla systemet. Dagab Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;AB och Riksskatteverket har förordat en fakultativ lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att de speciella kommissionärsfall som här är i fråga&lt;br&gt;är specifikt svenska företeelser. Danmark har vissa regler om&lt;br&gt;inkomstmässig sambeskattning av företag. Verksamheter som sam-&lt;br&gt;beskattas kan också gruppregistreras när villkoren i mervärdes-&lt;br&gt;skattelagstiftningen är uppfyllda. Den italienska lagstiftningen tillåter en&lt;br&gt;sammanslagning av gruppmedlemmarnas mervärdesskatt genom att&lt;br&gt;redovisning, deklaration och inbetalning görs av moderbolaget. Reg-&lt;br&gt;leringen är dock begränsad såtillvida att den inte inverkar på&lt;br&gt;skattskyldigheten hos någon av gruppmedlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för företagen att välja kommissionärsformen som organisa-&lt;br&gt;tionsform är i första hand de inkomstskattemässiga fördelarna. Man vill&lt;br&gt;åstadkomma en vinstöverföring eller resultatutjämning inom koncernen&lt;br&gt;men också rationella redovisningsrutiner. Av praktiska skäl har det,&lt;br&gt;åtminstone när reglerna härom infördes 1968, ansetts lämpligt att&lt;br&gt;samordna redovisningen av mervärdesskatten med redovisningen av&lt;br&gt;inkomstskatten. Detta kunde så länge den bindande förklaringen var&lt;br&gt;gällande åstadkommas genom att kommittentföretaget gjordes skatt-&lt;br&gt;skyldigt. Med skattskyldigheten följde även avdragsrätt för kommittent-&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten att införa särskilda skattskyldighetsregler&lt;br&gt;för företag som ingår i en företagsgrupp finns i sjätte direktivet endast&lt;br&gt;den möjlighet till gruppregistrering som anges inom ramen för artikel 4.4&lt;br&gt;andra stycket (se avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet bakom gruppregistreringsreglerna framgår inte av orda-&lt;br&gt;lydelsen av artikel 4.4. Skälet för gruppregistrering torde dock i första&lt;br&gt;hand vara ett önskemålet om att undgå beskattning av de interna&lt;br&gt;omsättningarna. Detta önskemål gör sig särskilt starkt gällande för&lt;br&gt;företagsgrupper inom de skattefria sektorerna, men kan också innebära&lt;br&gt;fördelar för företagsgrupper inom områden där den ingående skatten på&lt;br&gt;de interna omsättningarna är helt avdragsgill. Detta beror på det faktum&lt;br&gt;att grupphuvudmannen i den för alla företagen gemensamma&lt;br&gt;mervärdesskattedeklarationen omedelbart kan dra av skatt att återfå från&lt;br&gt;skatt att betala. Genom denna nettoredovisning undviks de fördröjningar&lt;br&gt;som annars skulle ha uppkommit om betalningsströmmarna gått via&lt;br&gt;skattemyndigheten. Även för skatteadministrationen innebär detta han-&lt;br&gt;teringsmässiga fördelar. Det kan i sammanhanget noteras att de flesta av&lt;br&gt;de länder som infört gruppregistreringsregler tillämpar dessa för alla&lt;br&gt;sektorer inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företagen i ett kommissionärsförhållande gäller att kommissionärs-&lt;br&gt;företagets verksamhet i realiteten utgör en del av kommittentföretagets&lt;br&gt;egen rörelse. Kommissionärsföretagen far inte bedriva nämnvärd verk-&lt;br&gt;samhet vid sidan av den för kommittentföretagets räkning bedrivna&lt;br&gt;verksamheten. Det kan således antas att kommissionärsföretagets&lt;br&gt;verksamhet framför allt är inriktad på externa tillhandahållanden men&lt;br&gt;även interna tjänsteomsättningar till moderföretaget torde kunna komma i&lt;br&gt;fråga. Det kan antas att de interna omsättningarna i dessa fall görs mellan&lt;br&gt;företag som bedriver skattepliktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kriterier i artikel 4.4 andra stycket bör anses kunna vara&lt;br&gt;tillämpliga på företagen i de inkomstskattemässiga kommissionärs-&lt;br&gt;förhållandena. Eftersom reglerna äger generell giltighet för alla typer av&lt;br&gt;företagsgrupperingar som uppfyller rekvisiten bör det inte finnas något&lt;br&gt;formellt hinder för att införa dem även för de kommissionärsfall som här&lt;br&gt;är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller lämpligheten av föra in kommssionärsfallen i&lt;br&gt;gruppregistreringssystemet gör regeringen följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen med gruppregistrering i kommissionärsfallen betingas&lt;br&gt;enbart av önskemålet om en administrativ samordning med inkomst-&lt;br&gt;beskattningen. Motivet för gruppregistrering av företag i kommissionärs-&lt;br&gt;förhållanden avviker således från de motiv som ligger till grund för en&lt;br&gt;motsvarande ordning inom den finansiella sektorn. Inom denna sektor&lt;br&gt;finns speciella konkurrensaspekter och legala villkor som gör att det kan&lt;br&gt;finnas särskilda skäl för de finansiella företagen att få utnyttja rätten till&lt;br&gt;gruppregistrering. Gruppregistreringen får en direkt effekt på skatte-&lt;br&gt;uttaget inom denna sektor. De önskemål om administrativa förenklingar&lt;br&gt;som finns för företagen i kommissionärsförhållanden skulle också kunna&lt;br&gt;åberopas av många andra företagsgrupper som skäl för gruppregistrering.&lt;br&gt;De enda motiv regeringen har för att ändå lägga fram en grupp-&lt;br&gt;registreringsmodell för kommissionärsfallen är att de förenklingar för&lt;br&gt;företag och myndigheter som här är i fråga är betingade av en särskild&lt;br&gt;inkomstskatterättslig lagstiftning och att de har varit tillämpliga under&lt;br&gt;närmare trettio års tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen bör bli fakultativ på samma sätt som för de finansiella&lt;br&gt;företagen. Bestämmelserna bör utformas så att de utgör del av det&lt;br&gt;regelsystem som föreslås i 6 a kap. ML för den finansiella sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Upphävande av bindande förklaringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksskattenämndens bindande förklaringar&lt;br&gt;angående kommissionärsföretag och karburatorsprit skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag i&lt;br&gt;fråga om den bindande förklaringen avseende kommissionärsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den bindande förklaringen angående&lt;br&gt;kommissionärsbolag som meddelats av dåvarande Riksskattenämnden&lt;br&gt;den 30 oktober 1968 i Skattenytt under Meddelanden från Riksskatte-&lt;br&gt;nämnden, Serie II 1969:1.9 (även publicerad av Riksskatteverket i&lt;br&gt;Riksskatteverkets meddelanden Mervärdeskatt 1969:30.9) har enligt&lt;br&gt;Regeringsrätten upphört att gälla i och med att nuvarande&lt;br&gt;mervärdesskattelag ersatte lagen (1968:430) om mervärdeskatt, se RÅ&lt;br&gt;1995 not.16 och avsnitt 5.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bindande förklaring är på grund av sin generella natur att hänföra&lt;br&gt;till kategorin författning (prop. 1975/76:112, s. 34 och 63). En bindande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förklaring kan vidare endast upphävas genom ett av behörigt organ Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;särskilt fattat beslut som innebär att förklaringen upphävs (se SOU&lt;br&gt;1972:15 s. 226). Själva grunden för förklaringen i 62 § lagen (1968:430)&lt;br&gt;om mervärdeskatt upphörde att gälla genom SFS 1990:330 som en följd&lt;br&gt;av att institutet bindande förklaring ansågs strida mot regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet anses inte kunna upphäva en föreskrift om den&lt;br&gt;bestämmelse som denna grundar sig på har upphört att gälla (se prop.&lt;br&gt;1994/95:209, s. 37). Den bindande förklaringen om kommissionärsbolag&lt;br&gt;som inte längre skall gälla, kan därför inte upphävas av Riksskatteverket.&lt;br&gt;Inte heller regeringen kan upphäva den, utan detta kräver lagstiftning.&lt;br&gt;Den bindande förklaringen föreslås därför upphävd genom ikraft-&lt;br&gt;trädandebestämmelser till de ändringar som här föreslås i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande förhållanden gäller också för en bindande förklaring&lt;br&gt;angående karburatorsprit som meddelats av dåvarande Riksskatte-&lt;br&gt;nämnden den 18 mars 1969 i Skattenytt under Meddelanden från&lt;br&gt;Riksskattenämnden, Serie II 1969:4.3 (även publicerad av Riksskatte-&lt;br&gt;verket i Riksskattenämndens meddelanden Mervärdeskatt 1969:88.3).&lt;br&gt;Även denna förklaring bör upphävas i samband med den nu föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Undantag enligt artikel 13.A. 1 .f i sjätte&lt;br&gt;direktivet för vissa interna tjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattefrihet införs för omsättning av tjänster&lt;br&gt;som tillhandahålls inom en fristående sammanslutning av fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer, om verksamheten i övrigt inte medför&lt;br&gt;skattskyldighet. Som förutsättning för skattefrihet gäller att tjänsterna&lt;br&gt;är direkt nödvändiga för utövandet av verksamheten, att ersättningen&lt;br&gt;för tjänsterna exakt motsvarar de fysiska och juridiska personernas&lt;br&gt;andel av de gemensamma kostnaderna för tillhandahållandet samt att&lt;br&gt;tjänsterna normalt inte tillhandahålls av någon annan utanför&lt;br&gt;sammanslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 13.A.1 i sjätte direktivet&lt;br&gt;skall medlemsländerna från skatteplikt undanta viss omsättning av&lt;br&gt;tjänster med hänsyn till allmänintresset. Enligt moment f i denna artikel&lt;br&gt;skall skattefrihet gälla för omsättning av tjänster som tillhandahålls inom&lt;br&gt;en fristående sammanslutning av fysiska eller juridiska personer, om&lt;br&gt;verksamheten i övrigt inte medför skattskyldighet. Tjänsterna skall vara&lt;br&gt;direkt nödvändiga för verksamheten och ersättningen för tjänsterna skall&lt;br&gt;exakt motsvara de fysiska och juridiska personernas andel av de&lt;br&gt;gemensamma kostnaderna för tillhandahållandet. Som ytterligare förut-&lt;br&gt;sättning för skattefrihet gäller att undantaget inte kan befaras vålla&lt;br&gt;snedvridning av konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag från EG-kommissionen som låg till grund för&lt;br&gt;bestämmelsen i artikel 13.A.l.f avsågs ett utvidgat undantag inom sjuk-&lt;br&gt;vårdsområdet för omsättning av tjänster vilka fristående yrkesgrupper&lt;br&gt;med medicinsk eller liknande karaktär tillhandahöll sina medlemmar och&lt;br&gt;som avsåg deras undantagna verksamhet. Undantaget utvidgades utan&lt;br&gt;förklaring under lagstiftningsproceduren till att täcka kostnads-&lt;br&gt;fördelningsarrangemang anordnade av personer vilkas verksamhet var&lt;br&gt;undantagen eller icke beskattningsbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i artikel 13 utgör undantag från den allmänna&lt;br&gt;principen att mervärdesskatt skall läggas på all omsättning av tjänster&lt;br&gt;som tillhandahålls av skattskyldiga personer. Den lagstiftning som&lt;br&gt;medlemsländerna inför på grundval av denna artikel skall därför tolkas&lt;br&gt;restriktivt. För att den nu föreslagna bestämmelsen skall bli tillämplig&lt;br&gt;krävs således att samtliga rekvisit är uppfyllda. Med den utformning&lt;br&gt;stadgandet har kan bestämmelsen endast bli tillämplig på ett mycket litet&lt;br&gt;antal tjänster. Riksskatteverket har gjort gällande att bestämmelsen skulle&lt;br&gt;kunna tillämpas i de fall då förutsättningar för gruppregistrering&lt;br&gt;föreligger, se avsnitt 4.4. Regeringen anser dock inte att bestämmelsen&lt;br&gt;kan ges en sådan vid tolkning. Det är också en uppfattning som delas av&lt;br&gt;tjänstemän vid kommissionen och så gott som alla medlemsländer som&lt;br&gt;infört bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första förutsättning är att tjänsterna skall vara tillhandahållna inom&lt;br&gt;en sammanslutning av två eller flera fysiska eller juridiska personer som&lt;br&gt;gemensamt bedriver vissa aktiviteter. Av EG-domstolens dom den 15&lt;br&gt;juni 1989 i SUFA-målet, C-348/87 (REG 1989, s. 1737), framgår att det&lt;br&gt;krävs någon form av direkt medlemsförhållande mellan tillhandahållare&lt;br&gt;och förvärvare av tjänsterna. Därutöver krävs att den verksamhet som i&lt;br&gt;övrigt bedrivs inom sammanslutningen inte medför skattskyldighet, an-&lt;br&gt;tingen på grund av att omsättningen av varor och tjänster i verksamheten&lt;br&gt;är undantagen från mervärdesskatt eller att verksamheten faller utanför&lt;br&gt;mervärdesskattelagens tillämpningsområde. Vidare skall tjänsterna som&lt;br&gt;tillhandahålls inom sammanslutningen direkt och uteslutande vara&lt;br&gt;hänförliga till den skattefria verksamheten och ersättningen för tjänsterna&lt;br&gt;exakt motsvara de fysiska och juridiska personernas andel av de&lt;br&gt;gemensamma kostnaderna för tillhandahållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En starkt begränsande faktor är kravet på att undantaget inte far vålla&lt;br&gt;snedvridning av konkurrensen. Undantaget måste därför begränsas till&lt;br&gt;omsättning av tjänster som normalt inte tillhandahålls av annan utanför&lt;br&gt;sammanslutningen. Med en restriktiv tolkning kommer endast de tjänster&lt;br&gt;att omfattas som är starkt knutna till den speciella inriktning som&lt;br&gt;sammanslutningens verksamhet har, dvs. till sådana tjänster som normalt&lt;br&gt;inte tillhandahålls på den öppna marknaden. Härav följer att en stor del&lt;br&gt;av de tjänster som skulle kunna inrymmas i bestämmelsens övriga&lt;br&gt;rekvisit inte kan omfattas av skattefriheten vid omsättning, t.ex.&lt;br&gt;bokföring, automatisk databehandling, kapitalförvaltning, och liknande&lt;br&gt;tjänster. Dessa tjänster är typiskt sett sådana som också kan till-&lt;br&gt;handahållas av annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel motsvarande artikel 13.A.l.f föreslås i en ny paragraf, 23 a §,&lt;br&gt;i 3 kap. ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 3 har Kollektivavtalsstiftelsen Trygghet i Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;Samverkan begärt att Finansdepartementet skall undersöka om viss&lt;br&gt;omsättning av interna tjänster, som stiftelsen avser att bedriva i&lt;br&gt;samverkan med andra stiftelser, kan undantas från beskattning. Den&lt;br&gt;bestämmelse som regeringen nu föreslår på grundval av stadgandet i&lt;br&gt;artikel 13.A.l.f. i sjätte direktivet är vid sidan om gruppregistrering den&lt;br&gt;reglering som står till buds för att undanta interna transaktioner inom&lt;br&gt;intressegrupperingar. Huruvida den verksamhet som stiftelsen avser att&lt;br&gt;bedriva i samverkan uppfyller de krav som uppställs i föreslagna 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 a § ML är inte något som regeringen tar ställning till. Denna&lt;br&gt;bedömning måste överlåtas åt rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Försäljning av trävaror för vidare transport&lt;br&gt;till utlandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Förteckningen över varor som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 c kap. mervärdesskattelagen (1994:200) om&lt;br&gt;skatteupplag skall kompletteras med vissa typer av trävaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Svenska Trävaruexportföreningen&lt;br&gt;har yrkat på ändringar i ML som möjliggör att ett sågverks trävaru-&lt;br&gt;försäljning till grossist skall kunna ske mervärdesskattefritt i de fall&lt;br&gt;trävarorna levereras på kaj i svensk hamn för vidare transport till ett&lt;br&gt;annat EU-land eller till ett land utanför EU. Enligt ett icke överklagat&lt;br&gt;förhandsbesked av Skatterättsnämnden hösten 1996 innebär den nu-&lt;br&gt;varande EG-harmoniserade lagstiftningen att överlåtelser av detta slag&lt;br&gt;skall ses som en omsättning inom Sverige och att mervärdesskatt skall&lt;br&gt;tas ut av grossisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 c kap. ML finns bestämmelser, baserade på EG-regler, som bl.a.&lt;br&gt;medger skattefrihet för omsättning av vissa uppräknade varor om de&lt;br&gt;placeras i s.k. skatteupplag. Något hinder mot att föreskriva om lagring i&lt;br&gt;skatteupplag även beträffande andra varor finns inte, se prop. 1995/96:57&lt;br&gt;s. 26. En skattefrihet av det slag som trävaruexportföreningen yrkar på&lt;br&gt;torde således kunna uppnås genom en komplettering av varuför-&lt;br&gt;teckningen i 9 c kap. 9 § ML. Regeringen föreslår en lagändring av det&lt;br&gt;slaget. De aktuella trävarorna finns upptecknade i tulltaxan under KN-nr&lt;br&gt;4407 10 och 4409 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att konsultationer i EG:s mervärdesskattekommitté&lt;br&gt;måste föregå varje större förändring av varuförteckningen i 9 c kap. ML.&lt;br&gt;En begäran om konsultation skall därför inges till kommissionen i&lt;br&gt;anslutning till det nu aktuella lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. I ett beslut om&lt;br&gt;gruppregistrering får dock inte förordnas att en mervärdesskattegrupp&lt;br&gt;skall anses bildad före den 1 januari 1999. Detta för att ge&lt;br&gt;skatteförvaltningen tid att skapa det ADB-stöd och vidta de övriga&lt;br&gt;åtgärder som krävs för att systemet med gruppregistrering skall fungera.&lt;br&gt;Det bör emellertid vara möjligt att inkomma med ansökningar och att&lt;br&gt;fatta beslut om gruppregistrering redan i samband med lagens&lt;br&gt;ikraftträdande. För att reglerna skall kunna tillämpas den 1 januari 1999&lt;br&gt;bör dock ansökan ha kommit in inom en rimlig tidsperiod dessförinnan. I&lt;br&gt;enlighet med vad som uttalats i avsnitt 4.5.8 bör som riktlinje kunna gälla&lt;br&gt;en tidsfrist om 90 dagar mellan ansökan och den begärda tidpunkten för&lt;br&gt;tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsema har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har, efter det att beslut fattats om inhämtande&lt;br&gt;av yttrande från Lagrådet, hemställt att reglerna om gruppregistrering för&lt;br&gt;grupper som bildats per den 1 januari 1999 skulle få tillämpas även i&lt;br&gt;fråga om omsättning av varor och tjänster som efter lagens ikraftträdande&lt;br&gt;skett mellan sådana näringsidkare som i lagrådsremissens lagförslag&lt;br&gt;anges i 6 a kap. 2 § första stycket 1-3 ML. Riksskatteverket har ansett att&lt;br&gt;en sådan ordning kan godtas. Regeringen anser emellertid att det inte&lt;br&gt;finns tillräckliga skäl för att tillåta tillbakaverkande åtgärder av detta&lt;br&gt;slag, och föreslår ingen sådan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Statsfinansiella effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om koncernernas kostnader för mervärdesskatt på de koncern-&lt;br&gt;interna tjänsterna har kunnat erhållas för de fyra storbankerna med den&lt;br&gt;organisationsstruktur de har för närvarande, samt för sju av de större&lt;br&gt;försäkringsbolagen. Resterande banker, försäkringsbolag och fondkom-&lt;br&gt;missionärer är relativt små och oftast inte organiserade som koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra bankerna har uppgivit att de tillsammans har kostnader för&lt;br&gt;mervärdesskatt på de koncemintema tjänsterna på 50,2 miljoner kronor.&lt;br&gt;De sju försäkringsbolagen har uppgivit totala kostnader på 16,9 miljoner&lt;br&gt;kronor. Sinsemellan har koncernerna mycket olika mervärdesskatte-&lt;br&gt;kostnader. Några har genom framför allt tillikaanställning fått ner kostna-&lt;br&gt;derna till nära noll. Andra har knappt ändrat sin organisation alls med&lt;br&gt;hänsyn till mervärdesskatten, och har därmed betydligt högre kostnader.&lt;br&gt;Totalt innebär detta att statens intäkter av mervärdesskatt kan förväntas&lt;br&gt;minska med ca 67 miljoner kronor om året om gruppregistrering införs.&lt;br&gt;Lägger man till en säkerhetsmarginal på 10 procent med hänsyn till att&lt;br&gt;samtliga företag inte har lämnat uppgifter, minskar statens intäkter av&lt;br&gt;mervärdesskatt istället med 74 miljoner kronor. Företagens sänkta&lt;br&gt;mervärdesskattekostnad antas leda till lägre priser på de tjänster före-&lt;br&gt;tagen säljer. Det medför att den varaktiga nettoeffekten för staten och den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsoliderade offentliga sektorn uppgår till ca 63 respektive 55 miljoner Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektberäkningarna gäller vid de organisationsstrukturer som finns i&lt;br&gt;dag. Mycket händer för närvarande inom branschen som kan ge en annan&lt;br&gt;bild i framtiden. Dessutom hävdar flera företag att man avser att börja&lt;br&gt;tillämpa tillikaanställning i större utsträckning om gruppregistrering inte&lt;br&gt;införs. Om detta sker kommer statens mervärdesskatteintäkter att minska&lt;br&gt;vilket i sin tur medför att den faktiska skillnaden för staten av att införa&lt;br&gt;eller inte införa gruppregistrering kan minska framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistrering för företagen i kommissionärsförhållanden har moti-&lt;br&gt;veras av önskemålet om en administrativ samordning med redovisningen&lt;br&gt;av inkomstbeskattningen och förväntas inte medföra något inkomst-&lt;br&gt;bortfall för staten. Den i avsnitt 7 föreslagna skattefriheten förvänts bli&lt;br&gt;tillämplig endast i mycket begränsad omfattning. Regeringen gör bedöm-&lt;br&gt;ningen att den statsfinansiella effekten är försumbar. Förslaget under&lt;br&gt;avsnitt 8 innebär att den skattefrihet som tidigare åstadkommits inom&lt;br&gt;ramen för tillämpningen och som på sina håll alltjämt tillämpas, kan&lt;br&gt;bestå även efter EU-medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen innebär inte sådana ändringar som kan&lt;br&gt;förväntas medföra behov av resursförstärkning till skattemyndigheterna&lt;br&gt;eller förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;2 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås i ett nytt tredje stycke regler som gör det möjligt att&lt;br&gt;uttagsbeskatta mervärdesskattegrupper för egenförvaltning av sådana fas-&lt;br&gt;tigheter som ägs direkt eller indirekt av de finansiella företagen i&lt;br&gt;gruppen. Detta gäller oberoende av om egenförvaltningen utförs inom ett&lt;br&gt;företag i gruppen eller mellan företag i gruppen. Eftersom bestämmelsen&lt;br&gt;enbart tar sikte på beskattning av arbeten som utförs av ägaren till en&lt;br&gt;fastighet sker i dag ingen uttagsbeskattning vid förvaltning av förhyrda&lt;br&gt;fastigheter, exempelvis förhyrning av sådana fastigheter som ett annat&lt;br&gt;företag i gruppen är civilrättsligt ägare till. Genom gruppregistreringen&lt;br&gt;kommer dock tjänsterna att utföras på en fastighet som mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen som sådan skall anses ägare till. För gruppregistrerade&lt;br&gt;företag bör därför uttagsbeskattning ske så som för egenregiarbete även i&lt;br&gt;dessa fall. Det nya stycket har utformats i enlighet med vad Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit. Ändringen berörs också i de allmänna motiven, avsnitt 4.5.5.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras i de allmänna motiven, avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i första stycket har utvecklats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som är näringsidkare skall kunna omfattas av grupp-&lt;br&gt;registereringssystemet. Det kan här vara av intresse att notera att enligt&lt;br&gt;ett avgörande i EG-domstolen avseende avdragsrätt för ingående skatt&lt;br&gt;(mål C-60/90 Polysar), är ett sådant holdingbolag, vars enda uppgift är&lt;br&gt;att förvärva värdepapper (&amp;quot;holdings&amp;quot;) i andra företag utan att själv direkt&lt;br&gt;eller indirekt vara involverad i ledningen (&amp;quot;the management&amp;quot;) av dessa&lt;br&gt;företag, inte att anse som en näringsidkare (&amp;quot;taxable person&amp;quot;). I Sverige&lt;br&gt;liksom i ett antal andra medlemsländer bör det däremot vara möjligt att&lt;br&gt;acceptera ett sådant holdingbolag som har en styrande roll och som&lt;br&gt;svarar för gruppens policy som en näringsidkare som kan bli föremål för&lt;br&gt;gruppregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldigheten vid gruppregistrering har utvecklats i avsnitt 4.5.1 och&lt;br&gt;4.5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att det är mervärdesskattegruppen som anses som&lt;br&gt;skattskyldig inverkar på tillämpningen av sådana bestämmelser i ML&lt;br&gt;som exempelvis innefattar beloppsmässiga begränsningar. Således&lt;br&gt;kommer tröskelvärdena för gemenskapsintema förvärv i 2 a kap. 3 § ML&lt;br&gt;och för distansförsäljningar i 5 kap. 2 § ML att omfatta mervärdes-&lt;br&gt;skattegruppen och inte det enskilda företaget som gör förvärvet eller om-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i första stycket 1 kommenteras även i&lt;br&gt;avsnitt 4.5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistreringsreglerna kommer genom hänvisningen till Finans-&lt;br&gt;inspektionen att omfatta kreditinstitut, dvs. bankaktiebolag, sparbanker&lt;br&gt;och medlemsbanker enligt bankrörelselagen (1987: 617) och kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet&lt;br&gt;samt hypoteksinstitut enligt lagen (1994:759) om Sveriges allmänna&lt;br&gt;hypoteksbank, lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa och lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan. Vidare omfattas värdepappersbolag, dvs. sådant aktiebolag som&lt;br&gt;fatt tillstånd att driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse, försäkringsföretag, dvs. sådana försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) samt försäkringsmäklare enligt lagen (1989:508)&lt;br&gt;om försäkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa lagar anger den yttre ramen för den verksamhet som kredit-&lt;br&gt;institut, värdepappersbolag, försäkringsföretag och försäkringsmäklare&lt;br&gt;får bedriva. Bestämmelser om en banks organisation finns i&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987: 619) och lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regeringens och Finansinspektionens tillståndspraxis framgår vilka Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;verksamheter i dotter- och sidobolag som skall anses förenliga med&lt;br&gt;bank-, försäkrings- och värdepappersverksamhet. I en koncern där&lt;br&gt;exempelvis en bank är moderbolag, tillämpas de s.k. bank-&lt;br&gt;smittobestämmelsema i 1 kap. 11 § bankrörelselagen också på bankens&lt;br&gt;dotterbolag oavsett om detta är ett kreditinstitut eller ett allmänt aktie-&lt;br&gt;bolag. Även sådana i en bankkoncem ingående företag som endast&lt;br&gt;indirekt står under Finansinspektionens tillsyn genom den upp-&lt;br&gt;lysningsskyldighet gentemot inspektionen som föreskrivs om i 1 kap. 11&lt;br&gt;§ bankrörelselagen, bör anses kunna omfattas av den föreslagna&lt;br&gt;regleringen, under förutsättning att de bedriver skattefri finansiell&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet SOU 1992:121 anfördes följande i fråga om till-&lt;br&gt;synsområdet för Finansinspektionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Som exempel på sådan verksamhet inom det finansiella området&lt;br&gt;som inte står under tillsyn, kan nämnas ett företags finansiering i&lt;br&gt;samband med avsättning av egna tjänster eller varor eller när&lt;br&gt;finansieringen ombesörjs av ett koncernföretag till det företag som&lt;br&gt;avsätter tjänsterna eller varorna. I vissa fall kan finansieringen vara&lt;br&gt;underordnad ett skattepliktigt tillhandahållande eller sakna&lt;br&gt;självständigt syfte. Då utgör finansieringstjänsten inte någon&lt;br&gt;självständig skattefri prestation, varför frågan om gruppregistrering&lt;br&gt;knappast blir aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet torde det inte innebära svårigheter att i samband med&lt;br&gt;en begäran om gruppregistrering avgöra om viss finansiell&lt;br&gt;verksamhet står under Finansinspektionens tillsyn. I tveksamma&lt;br&gt;fall torde upplysning i frågan under hand kunna inhämtas från&lt;br&gt;Finansinspektionen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 / första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 4.5.3 är gruppregistreringsreglerna tillämpliga&lt;br&gt;också på företag inom gruppen vilkas huvudsakliga inriktning är att&lt;br&gt;tillhandahålla de finansiella företagen stödtjänster. Det bör inte utgöra&lt;br&gt;något hinder att stödtjänsterna tillhandahålls av ett annat företag i&lt;br&gt;gruppen som också bedriver finansiell verksamhet så länge stödtjänsterna&lt;br&gt;huvudsakligen är avsedda för internt bruk. Gruppregistrering bör således&lt;br&gt;kunna tillämpas i de fall som bl.a. förekommer inom området för&lt;br&gt;arbetsmarknadsförsäkringar, nämligen att ett finansiellt moderföretag&lt;br&gt;tillhandahåller ett dotterbolag administrativa tjänster som medför&lt;br&gt;skattskyldighet och vilka dotterbolaget behöver för sin finansiella&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet huvudsaklig inriktning kan i regel anses vara uppfyllt om&lt;br&gt;70-80 % av den totala omsättningen avser interna tillhandahållanden.&lt;br&gt;Även andra faktorer än omsättningsrelationen kan dock vara av betydelse&lt;br&gt;för att bedöma om rekvisitet huvudsaklig inriktning är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 f första stycket 3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avsnitt 5.3 har föreslagits att också företag i inkomstskattemässiga&lt;br&gt;kommissionärsförhållanden skall få rätt till gruppregistrering baserad på&lt;br&gt;artikel 4.4 i sjätte direktivet. Gruppregistrering får enligt vad som före-&lt;br&gt;slås i propositionen endast tillämpas för dem som kan anses som närings-&lt;br&gt;idkare (&amp;quot;taxable persons&amp;quot;). Därvid kan konstateras att kom-&lt;br&gt;missionärsföretagen i allmänhet bör kunna betraktas som näringsidkare.&lt;br&gt;Som framgått av allmänmotiveringen skall kommissionärsföretaget, trots&lt;br&gt;inkomstöverflyttningen till kommittentföretaget, anses som rörelse-&lt;br&gt;drivande (se prop. 1978/79:210 s. 175. Jämför även det aktuella&lt;br&gt;regeringsrättsavgörandet RÅ 1995 not. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet i artikel 4.4 andra stycket på att samtliga företag måste vara&lt;br&gt;etablerade inom landet far anses uppfyllt genom att bestämmelsen i SIL&lt;br&gt;förutsätter att endast svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska&lt;br&gt;föreningar får utgöra företag i ett kommissionärsförhållande. Samtidigt&lt;br&gt;gäller den föreslagna allmänna förutsättningen i 6 a kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket ML att det endast är ett fast driftställe i Sverige som far ingå i en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommissionärsföretagen skall vidare gälla de sambandskriterier&lt;br&gt;som med stöd av artikel 4.4. uppställs i föreslagna 6 a kap. 3 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sambandet bör anses uppfyllt genom de krav på&lt;br&gt;ägarsamband som anges i 2 § 2 mom. SIL jämförd med 2 § 3 mom. SIL.&lt;br&gt;Huruvida det ekonomiska och organisatoriska sambandet kan anses&lt;br&gt;föreligga måste bedömas från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i andra stycket har utvecklats i avsnitt 4.5.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att vad som avses med fast driftställe är den plats&lt;br&gt;varifrån ekonomisk aktivitet faktiskt utförs (prop. 1993/94:99 s. 341)&lt;br&gt;vilket inte behöver vara detsamma som avses i 53 § 1 mom. KL. Det&lt;br&gt;avgörande är hur begreppets motsvarighet i sjätte direktivet skall tolkas&lt;br&gt;(prop. 1993/94:99 s. 180 f.) En sammanställning av EG-domstolens&lt;br&gt;praxis har gjorts av Riksskatteverket i Handledning för mervärdesskatt&lt;br&gt;1997, s. 595 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 f tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistrering är en frivillig åtgärd. En gruppregistrering skall inte&lt;br&gt;behöva omfatta alla företagen i en koncern. Det bör också om det befinns&lt;br&gt;lämpligt vara möjligt med flera mervärdesskattegrupper inom en&lt;br&gt;företagsgrupp. Av skäl som redovisats i avsnitt 4.5.3 bör dock ett företag&lt;br&gt;som avses i första stycket loch 2 inte fa tillhöra fler än en mer-&lt;br&gt;värdesskattegrupp. Med hänsyn till den sällan utnyttjade dispensregeln i&lt;br&gt;2 § 2 mom. SIL (se avsnitt 5.1) bör det vara möjligt för ett kommis-&lt;br&gt;sionärsföretag att ingå i två mervärdesskattegrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar endast mervärdesskattegrupper bildade i Sverige.&lt;br&gt;Det kan således inte anses föreligga något hinder mot att näringsidkaren&lt;br&gt;också ingår i en mervärdesskattegrupp i ett annat land om näringsidkaren&lt;br&gt;har fast driftställe där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av redovisningen i promemorian Ds 1997:80 är de&lt;br&gt;finansiella grupperna organiserade på olika sätt. Ofta bedrivs såväl bank-&lt;br&gt;som försäkringsföretag inom samma gruppering. Företag inom den&lt;br&gt;svenska banksektorn är oftast uppbyggda som en koncern med&lt;br&gt;moderbolag och ett antal dotterbolag som vanligen är helägda. Finansiell&lt;br&gt;verksamhet bedrivs också av värdepappersbolag. Företagen inom den&lt;br&gt;sektorn liksom inom banksektorn är ofta uppbyggda enligt en&lt;br&gt;holdingbolagsmodell där moderbolaget är ett holdingbolag och det&lt;br&gt;finansiella företaget utgör dotterföretag. Interna tjänster inom&lt;br&gt;värdepappersbolagen tillhandahålls ofta av avdelningar inom de finan-&lt;br&gt;siella företagen. Det förekommer dock att exempelvis datatjänster&lt;br&gt;tillhandahålls internt av ett separat dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan om koncernstrukturen förekommer även andra starkt&lt;br&gt;integrerade organisationsformer. Folksamgruppen uppträder som en&lt;br&gt;finansiell gruppering men består organisatoriskt av moderbolagen&lt;br&gt;Folksam Sak och Folksam Liv vart och ett med egna dotterbolag.&lt;br&gt;Länsförsäkringsgruppen har en s.k. federativ uppbyggnad på så sätt att&lt;br&gt;lokala försäkringsbolag (länsbolagen) tillsammans äger ett försäkrings-&lt;br&gt;och servicebolag (Länsförsäkringsbolagens AB). Detta bolag är i sin tur&lt;br&gt;moderbolag i en koncern med helägda bolag vilka har ansvar för bl.a.&lt;br&gt;fondförvaltning och livförsäkring. Länsbolagen äger också ett bankbolag.&lt;br&gt;De interna tjänsterna utförs av moderbolaget gentemot länsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 4.5.3 skall som en allmän förutsättning gälla&lt;br&gt;att de företag som kan komma i fråga för gruppregistrering måste vara&lt;br&gt;nära förbundna med varandra finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt samband föreligger exempelvis när de finansiella företagen&lt;br&gt;genom ägande eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över&lt;br&gt;tjänsteföretagen. En sådan bestämmanderätt bör anses föreligga om det&lt;br&gt;föreligger koncemförhållande mellan företagen av sådant slag som avses&lt;br&gt;i koncerndefinitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;br&gt;Enligt bestämmelsen som även reglerar indirekta koncemförhållanden, är&lt;br&gt;ett av koncemkriteriema att moderbolaget innehar mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller andelar i dotterföretaget. Samma&lt;br&gt;koncemdefinition tillämpas för bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;medlemsbanker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag genom den&lt;br&gt;hänvisning till 1 kap. 4 § årsredovisningslagen som görs i lagen&lt;br&gt;(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;samt för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag i lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncemdefinitionen i redovisningslagstiftningen (vilken även införts i&lt;br&gt;aktiebolagslagen) härrör från EG:s s.k. koncemredovisningsdirektiv&lt;br&gt;(83/349/EEG); det s.k. sjunde bolagsdirektivet. Direktivet anger&lt;br&gt;förutsättningarna för att två eller flera företag skall anses ha ett sådant&lt;br&gt;samband med varandra att de skall upprätta en konsoliderad redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppregistrering bör emellertid med hänsyn till bl.a. Länsförsäkrings-&lt;br&gt;gruppens och Folksams särskilda organisationer vara möjlig även utanför&lt;br&gt;egentliga koncernorganisationer. Det finansiella sambandet bör således&lt;br&gt;anses uppfyllt om flera finansiella företag tillsammans utövar ett bety-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande ägande i ett annat bolag i en företagsgrupp eller de utgör forsäk- Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;ringsföretag som anses som koncern enligt 1 kap. 9 § sista stycket&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713). Ett finansiellt samband bör anses&lt;br&gt;föreligga även i det fallet att ett kreditinstitut äger samtliga aktier i ett&lt;br&gt;livförsäkringsbolag som inte konsoliderats med moderföretaget därför att&lt;br&gt;allt överskott som uppkommer i livförsäkringsbolagets verksamhet&lt;br&gt;tillfaller försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt samband föreligger exempelvis vid kontinuerligt utbyte av&lt;br&gt;tjänster och varor mellan företagen eller om ett företag på annat sätt&lt;br&gt;kontinuerligt bedriver ekonomisk verksamhet i nära samarbete med ett&lt;br&gt;annat företag och därvid främjar och kompletterar dess verksamhet. Detta&lt;br&gt;torde för övrigt vara huvudanledningen till att gruppregistrering begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisatoriskt samband kan anses föreligga när företagen har gemen-&lt;br&gt;samma administrativa funktioner såsom gemensamma funktioner för&lt;br&gt;t.ex. ledning och marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart och ett av de tre kriterierna måste föreligga samtidigt. Det&lt;br&gt;enskilda kriteriet kan dock vara uppfyllt i varierande grad. En total-&lt;br&gt;bedömning måste göras i varje enskilt fall. Såsom utredningen i SOU&lt;br&gt;1992:121 föreslagit bör således kravet på finansiellt samband anses vara&lt;br&gt;tillgodosett även vid ett mer begränsat ägande inom en grupp av företag&lt;br&gt;under förutsättning att företagen utgör en sammanhållen enhet till följd&lt;br&gt;av avtal om stadigvarande samverkan och utbyte av tjänster. Utredningen&lt;br&gt;syftade därvid på ett starkt ekonomiskt och organisatoriskt samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket&lt;br&gt;När det gäller tidpunkten för bildandet av en mervärdesskattegrupp har&lt;br&gt;paragrafen utformats i enlighet med lagrådsremissens lagförslag. En&lt;br&gt;utformning i enlighet med Lagrådets förslag skulle kunna medföra att ett&lt;br&gt;beslut om bildande ges retroaktiv effekt vilket inte är avsikten (se avsnitt&lt;br&gt;4.5.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skattemyndighetens beslut skall framgå vilka näringsidkare som hör&lt;br&gt;till mervärdesskattegruppen och vilken av dem som utsetts till grupp-&lt;br&gt;huvudman. Grupphuvudmannen kan vara företagsgruppens moderbolag&lt;br&gt;eller något annat företag som gruppen bestämt och skattemyndigheten&lt;br&gt;godtagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna bör med hänsyn till risken för skatte-&lt;br&gt;undandragande ha rätt att göra en lämplighetsprövning av vilket företag&lt;br&gt;som skall fa stå som huvudman. Sådana omständigheter som utgör skäl&lt;br&gt;för att återkalla F-skattsedel kan utgöra sådana särskilda skäl som talar&lt;br&gt;mot den näringsidkare som föreslås som grupphuvudman, (se 4 kap. 13 §&lt;br&gt;SBL; jfr även prop. 1991/92:112).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av gruppregistreringsreglerna på kommissionärs-&lt;br&gt;förhållanden får till följd att ett kommittentföretag blir grupphuvudman.&lt;br&gt;Vid förvärv som görs av kommissionärsföretaget skall således kommit-&lt;br&gt;tentens registreringsnummer till mervärdesskatt åberopas. Samma över-&lt;br&gt;väganden som gjorts i avsnitt 4.5.9 om vikten av att i EG-sammanhang&lt;br&gt;kunna särskilja grupphuvudmannen från de individuella företagen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registreringshänseende genom någon typ av indikation eller på annat sätt Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;görs sig således gällande även i de fall som här är i fråga. Punkten 2 har&lt;br&gt;justerats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ändring i mervärdesskattegruppens sammansättning skall&lt;br&gt;beslutas av skattemyndigheten (se avsnitt 4.5.8.). Skattemyndigheten&lt;br&gt;skall även fatta ett formellt beslut om avregistrering, efter att ha bedömt&lt;br&gt;frågor som avser tidpunkten för avregistreringen, slutredovisning av&lt;br&gt;mervärdesskatten m.m. Ett sådant beslut behövs bl.a. för att bedöma när&lt;br&gt;betalningsskyldigheten skall anses upphöra (se avsnitt 4.5.16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller beslut om ändring i registreringen eller om avregistrering&lt;br&gt;bör ges retroaktiv effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast företag som omfattas av en ansökan kan omfattas av grupp-&lt;br&gt;registreringen. Av ansökan skall framgå vilket av de ansökande företagen&lt;br&gt;inom gruppen som föreslås som grupphuvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall i regel godkänna ansökan om villkoren är&lt;br&gt;uppfyllda. Endast i speciella situationer där missbruk av möjligheten till&lt;br&gt;gruppregistrering är uppenbar, skall en ansökan kunna avslås. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten bör ha rätt att vägra gruppregistrering om den anser att&lt;br&gt;registreringen kommer att leda till skatteundandragande eller uppenbar&lt;br&gt;konkurrenssnedvridning. Skattemyndigheten bör av samma skäl ha rätt&lt;br&gt;att tvångsvis upphäva en gruppregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppens medlemmar eller grupphuvudmannen med fullmakt från&lt;br&gt;övriga medlemmar måste också ansöka hos skattemyndigheten om att få&lt;br&gt;ta in nya medlemmar i gruppen, om att få utesluta medlemmar ur&lt;br&gt;gruppen eller om att få byta grupphuvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är fråga om en ny näringsidkare måste också han ansluta&lt;br&gt;sig till ansökan. I enlighet med vad Lagrådet anfört kan det anses&lt;br&gt;obehövligt att särskilt reglera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om gruppregistrering och om ändringar i en sådan samt om&lt;br&gt;upplösning av en mervärdesskattegrupp bör göras på särskild blankett&lt;br&gt;enligt formulär fastställt av Riksskatteverket, jfr 3 § mervärdes-&lt;br&gt;skatteförordningen (1994:223, MF, omtryckt 1997:751).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen berörs även i avsnitt 4.5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att bestämmelserna i 4-6 §§ bl.a. disponeras så&lt;br&gt;att bestämmelserna i 5 och 6 §§ samordnas och får sin plats i 5 §.&lt;br&gt;Regeringen har emellertid inte följt Lagrådets förslag i denna del.&lt;br&gt;Handlingsreglerna för sökandena och skattemyndigheterna har i enlighet&lt;br&gt;med lagrådsremissens förslag i stället placerats efter de mer allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna om vid vilken tidpunkt en mervärdesskattegrupp skall&lt;br&gt;anses bildad, ändrad eller upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 c kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya punkten 23 kommenteras i de allmänna motiven, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras i avsnitt 4.5.12. Paragrafen har utformats i en-&lt;br&gt;lighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;J&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket kommenteras i avsnitt 4.5.8.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;20 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör gruppregistrering enligt i 6 a kap. 4 eller 5 § är inte&lt;br&gt;beskattningsbeslut. Detta far till följd att det allmänna skulle sakna&lt;br&gt;överklaganderätt beträffande dessa beslut om inte annat föreskrivs. Av&lt;br&gt;skäl som framgår av avsnitt 4.5.8 bör Riksskatteverket ges en sådan&lt;br&gt;talerätt. Riksskatteverket bör föra det allmännas talan även i de fall&lt;br&gt;sökanden har överklagat ett beslut. Riksskatteverkets talerätt över beslut&lt;br&gt;som anges i 5 § utgör ett tillägg i förhållande till lagrådsremissens&lt;br&gt;lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar i andra stycket kommenteras i avsnitt 4.5.8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;4 § tredje stycket 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att likställa grupphuvudmannen med en skattskyldig i SBL:s&lt;br&gt;mening kommer alla rättigheter och skyldigheter i det administrativa&lt;br&gt;regelverket att bli generellt tillämpliga på grupphuvudmannen. Det bety-&lt;br&gt;der bl.a. att det åligger grupphuvudmannen att anmäla mervärdesskatte-&lt;br&gt;gruppen för registrering till mervärdesskatt i de fall gruppen bedriver&lt;br&gt;skattepliktig verksamhet. Eftersom grupphuvudmannen likställs med&lt;br&gt;skattskyldig skall registreringen av mervärdesskattegruppen ske i&lt;br&gt;grupphuvudmannens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen kommenteras också i avsnitten 4.5.9 -4.5.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras, i alfabetisk ordning, vissa centrala begrepp som&lt;br&gt;används i lagen. Paragrafen har kompletteras med en definition av&lt;br&gt;begreppet grupphuvudman eftersom det är lämpligt att introducera detta&lt;br&gt;begrepp redan i lagens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1J&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen kommenteras i avsnitt 4.5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsanmälningar skall i normalfallet göras om möjligt senast&lt;br&gt;två veckor innan den verksamhet som medför registreringsplikt påbörjas&lt;br&gt;(se 3 kap. 2 § SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § skattebetalningsförordningen (1997:750, SBF) skall Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;anmälan för registrering göras på blankett enligt fastställt formulär.&lt;br&gt;Utöver uppgifter om vilka näringsidkare som ingår i&lt;br&gt;mervärdeskattegruppen och vem av dessa som utsetts till&lt;br&gt;grupphuvudman bör anmälan innehålla uppgifter om hur bokföringen är&lt;br&gt;upplagd och anges önskemål om redovisningsmetod m.fl. uppgifter som&lt;br&gt;skall framgå av en registreringsanmälan enligt de anvisningar som&lt;br&gt;normalt gäller för den som är registreringsskyldig. När en skattskyldig&lt;br&gt;registrerats till mervärdesskatt utfärdas registreringsbevis automatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till ändringen i andra stycket har utvecklats i avsnitt 4.5.11.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;9 § 4 och 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna kommenteras i avsnitt 4.5.10. I fjärde punkten har också&lt;br&gt;gjorts en korrigering avseende hänvisningen till 30-32 §§. Som en följd&lt;br&gt;av den nya lydelse som 10 kap. 30 § erhöll genom SFS 1997:1032,&lt;br&gt;prop,1997/98:33 är hänvisningen till den paragrafen inte längre aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har förts in ett nytt andra stycke. Bestämmelsen, som utgör&lt;br&gt;ett förtydligande, kommenteras i avsnitt 4.5.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3/f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket kommenteras i avsnitt 4.5.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;W&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras i avsnitt 4.5.16.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;18 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av införandet av den nya 7 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras i avsnitt 4.5.11.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;23 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3 a § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras i avsnitten 4.5.8, 4.5.10 och 4.5.16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 4.5.15. Ett underlag kan anses&lt;br&gt;tillgängligt hos grupphuvudmannen i de fall den bokföringsskyldige&lt;br&gt;avtalat med grupphuvudmannen om att denne skall sköta arkiveringen&lt;br&gt;(se Bokföringsnämndens rekommendationer, BFN R 3 punkten 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande underrättelseskyldighet vid ändrade förhållanden finns&lt;br&gt;även i fråga om registrering till mervärdesskatt, se 3 kap. 3 och 4 §§&lt;br&gt;SBL. Paragrafen berörs även i avsnitt 4.5.8. Frågan om vitesföreläggande&lt;br&gt;regleras i 23 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till den nya punkten 30 har kommenterats i avsnitt 4.5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98:148&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;yttrande över Finansdepartementets promemoria (Ds &lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;1997:80) Gruppregistrering i&lt;br&gt;mervärdesskattesystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Kommerskollegium, Stockholms Handelskammare, Finans-&lt;br&gt;inspektionen, Generaltullstyrelsen, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Byggentreprenörerna, Finansbolagens Förening,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer, Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Kooperativa förbundet, Kooperativa institutet, Posten AB, Samfundet för&lt;br&gt;Fastighetsekonomi, Svensk Handel, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Inkassoföreningen, Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Svenska Revisorsamfundet, Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers För-&lt;br&gt;bund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Industriförbund, Tjänsteförbundet och Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden, Svenska Kommunförbundet och Sveriges Akade-&lt;br&gt;mikers Centralorganisation har beretts tillfälle att avge yttrande men&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsaktiebolaget Skandia har förutom eget yttrande åberopat&lt;br&gt;yttrandet från Sveriges Försäkringsförbund. Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen har förutom eget yttrande åberopat yttrandet från Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Asea Brown Boveri AB,&lt;br&gt;Försäkringstjänstemannaförbundet, Kooperationens pensionsanstalt och&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen har&lt;br&gt;åberopat yttrandet lämnat av Näringslivets Skattedelegation. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Sveriges Försäkringsförbund har förutom eget&lt;br&gt;yttrande åberopat yttrandet från Näringslivets Skattedelegation.&lt;br&gt;Stockholms Handelskammare åberopar yttrandet från Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation och de särskilda yttrandena från Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges Försäkringsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden från Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län, Skattemyndigheten i Skåne län och Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Västra Götalands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 8 §, 9 c kap. 9 §, 12 kap. 2 § och 20 kap. 1 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 23 a § och 11&lt;br&gt;kap. 1 a §, samt närmast före 3 kap. 23 a § en ny rubrik av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel 6 a av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttag av tjänst förstås vidare att en fastighetsägare utför sådana&lt;br&gt;tjänster som anges i andra stycket på en egen fastighet som utgör tillgång&lt;br&gt;i en yrkesmässig verksamhet som varken medför skattskyldighet eller rätt&lt;br&gt;till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§. Detta gäller&lt;br&gt;dock endast om de nedlagda lönekostnaderna för tjänsterna under&lt;br&gt;beskattningsåret överstiger 150 000 kronor, inräknat skatter och avgifter&lt;br&gt;som grundas på lönekostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller utförande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-&lt;br&gt;håll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighets-&lt;br&gt;skötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf&lt;br&gt;om fastighetsägare gäller i stället&lt;br&gt;en sådan mervärdesskattegrupp&lt;br&gt;som avses i 6 a kap. 1 §, om ut-&lt;br&gt;taget avser en fastighet som ägs av&lt;br&gt;någon av de näringsidkare som&lt;br&gt;ingår i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för vissa interna&lt;br&gt;tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas om-&lt;br&gt;sättning av tjänster som tillhanda-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålls inom en fristående samman-&lt;br&gt;slutning av fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamheten i övrigt inte&lt;br&gt;medför skattskyldighet varken hos&lt;br&gt;sammanslutningen eller hos de&lt;br&gt;fysiska eller juridiska personerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tjänsterna är direkt nödvän-&lt;br&gt;diga för utövandet av verksam-&lt;br&gt;heten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ersättningen för tjänsterna&lt;br&gt;exakt motsvarar den fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personens andel av de&lt;br&gt;gemensamma kostnaderna för&lt;br&gt;tjänsternas tillhandahållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget avser endast sådana&lt;br&gt;tjänster som normalt inte till-&lt;br&gt;handahålls av någon annan utan-&lt;br&gt;för sammanslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a kap. Mervärdesskattegrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag får två eller&lt;br&gt;flera näringsidkare, under de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, anses som en enda&lt;br&gt;näringsidkare (mervärdesskatte-&lt;br&gt;grupp) och den verksamhet som&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen bedriver&lt;br&gt;anses som en enda verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida mervärdesskatte-&lt;br&gt;gruppens verksamhet skall anses&lt;br&gt;medföra skattskyldighet följer av&lt;br&gt;de allmänna bestämmelserna i 1&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en mervärdesskattegrupp får&lt;br&gt;endast ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. näringsidkare som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som inte medför skatt-&lt;br&gt;skyldighet därför att omsättningen&lt;br&gt;av tjänster är undantagen från&lt;br&gt;skatteplikt med stöd av 3 kap. 9&lt;br&gt;eller 10 § och som står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. näringsidkare med huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;saklig inriktning att tillhandahålla&lt;br&gt;näringsidkare under 1 varor eller&lt;br&gt;tjänster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. näringsidkare som förvärvar&lt;br&gt;tjänster från en näringsidkare un-&lt;br&gt;der 1, om omsättningen av tjäns-&lt;br&gt;terna är undantagen från skatte-&lt;br&gt;plikt med stöd av 3 kap. 9 eller 10&lt;br&gt;§, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. näringsidkare som är kom-&lt;br&gt;missionärsföretag och kommittent-&lt;br&gt;företag i ett sådant kommis-&lt;br&gt;sionärsförhållande som avses i 2 §&lt;br&gt;2 mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en mervärdesskattegrupp får&lt;br&gt;endast ingå en näringsidkares&lt;br&gt;fasta driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare som avses i&lt;br&gt;första stycket 1-3 får inte ingå i&lt;br&gt;fler än en mervärdesskatte-grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mervärdesskattegrupp får&lt;br&gt;endast avse näringsidkare som är&lt;br&gt;nära förbundna med var-andra i&lt;br&gt;finansiellt, ekonomiskt och organi-&lt;br&gt;satoriskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som avses i&lt;br&gt;2 § första stycket 3 anses som nära&lt;br&gt;förbunden i finansiellt hänseende&lt;br&gt;med en närings-idkare i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 endast om närings-&lt;br&gt;idkarna utgör moderföretag och&lt;br&gt;helägda dotterföretag i samma&lt;br&gt;koncern. Som helägt dotterföretag&lt;br&gt;räknas ett företag i vilket moder-&lt;br&gt;företaget äger mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av aktierna eller an-&lt;br&gt;delarna. Om ett eller flera helägda&lt;br&gt;dotterföretag i sin tur äger mer än&lt;br&gt;nio tiondelar av aktierna eller an-&lt;br&gt;delarna i ett annat företag, räknas&lt;br&gt;även det företaget som helägt&lt;br&gt;dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mervärdesskattegrupp anses&lt;br&gt;bildad den dag skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutar att näringsidkarna skall Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;registreras som en sådan grupp Bilaga 2&lt;br&gt;(gruppregistrering) eller den&lt;br&gt;senare dag som skattemyndigheten&lt;br&gt;därvid bestämmer. Av beslutet&lt;br&gt;skall framgå vem skattemyndig-&lt;br&gt;heten utsett som huvudman för&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grupphuvudman skall utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i de fall som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1-3 den näringsidkare i&lt;br&gt;mervärdesskattegruppen som de&lt;br&gt;övriga näringsidkarna i gruppen&lt;br&gt;föreslår, om det inte finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl som talar mot detta,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i de fall som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 4 den näringsidkare&lt;br&gt;som är kommittentföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten beslutat&lt;br&gt;om detta får nya näringsidkare&lt;br&gt;inträda i gruppen, näringsidkare&lt;br&gt;utträda ur gruppen eller grupp-&lt;br&gt;huvudmannen bytas ut. Ett sådant&lt;br&gt;beslut om ändring i grupp-&lt;br&gt;registreringen gäller från och med&lt;br&gt;dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om gruppregistrering&lt;br&gt;kvarstår till dess att skatte-&lt;br&gt;myndigheten har beslutat att den&lt;br&gt;skall upphöra. Ett sådant beslut&lt;br&gt;om avregistrering gäller från och&lt;br&gt;med dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall besluta&lt;br&gt;om gruppregistrering enligt 4 §,&lt;br&gt;eller om ändring eller av-&lt;br&gt;registrering enligt 5 §, om berörda&lt;br&gt;näringsidkare ansöker om detta&lt;br&gt;och det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;som talar mot ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ansökan en begäran om&lt;br&gt;inträde av en ny näringsidkare&lt;br&gt;skall ansökan biträdas även av&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gruppregistrering har upphört Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;eller om det finns särskilda skäl, Bilaga 2&lt;br&gt;får skattemyndigheten på eget&lt;br&gt;initiativ besluta om avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 c kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket 1 och 4 samt i 3 § avses varor som hänförs till&lt;br&gt;följande nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och&lt;br&gt;statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tenn (KN-nr 8001),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koppar (KN-nr 7402, 7403, 7405 eller 7408),&lt;br&gt;zink (KN-nr 7901),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nickel (KN-nr 7502),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aluminium (KN-nr 7601),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bly (KN-nr 7801),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indium (KN-nr ex 8112 91 eller ex 8112 99),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spannmål (KN-nr 1001 till 1005, 1006: endast obehandlat ris, eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1007 till 1008),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. oljeväxter och oljehaltiga frukter (KN-nr 1201 till 1207), kokosnöt,&lt;br&gt;brasiliansk nöt och cashewnöt (KN-nr 0801), andra nötter (KN-nr 0802)&lt;br&gt;eller oliver (KN-nr 0711 20),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spannmål och utsäde, inklusive sojabönor (KN-nr 1201 till&lt;br&gt;1207),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. kaffe, inte rostat (KN-nr 0901 11 00 eller 0901 12 00),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. te (KN-nr 0902),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;kakaobönor, hela eller sönderslagna, råa eller rostade (KN-nr&lt;br&gt;1801),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. råsocker (KN-nr 1701 11 eller 1701 12),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. gummi, i ursprungliga former eller som plattor, ark eller remsor&lt;br&gt;(KN-nr 4001 eller 4002),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. ull (KN-nr 5101),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. kemikalier i bulk (kapitel 28 och 29),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;mineraloljor, inklusive propån och butan; också inklusive&lt;br&gt;råpetroleumoljor (KN-nr 2709, 2710, 2711 12 eller 2711 13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. silver (KN-nr 7106),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. platina; palladium, rhodium (KN-nr 7110 11 00, 7110 21 00 eller&lt;br&gt;7110 31 00),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. potatis (KN-nr 0701), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. vegetabiliska oljor och fetter&lt;br&gt;och deras fraktioner, oavsett om de&lt;br&gt;är raffinerade eller inte, dock inte&lt;br&gt;kemiskt modifierade (KN-nr 1507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. potatis (KN-nr 0701),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. vegetabiliska oljor och fetter&lt;br&gt;och deras fraktioner, oavsett om de&lt;br&gt;är raffinerade eller inte, dock inte&lt;br&gt;kemiskt modifierade (KN-nr 1507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; EGT nr L 256,7.9.1987, s. 1 (Celex 387R0256).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 1515).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 1515), ocä &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. virke (KN-nr 4407 10 eller Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4409 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;W&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel i&lt;br&gt;fråga om den som är skattskyldig&lt;br&gt;gäller i stället en näringsidkare i&lt;br&gt;en sådan mervärdesskattegrupp&lt;br&gt;som avses i 6 a kap. 1 § vid&lt;br&gt;näringsidkarens omsättning av&lt;br&gt;varor och tjänster utanför&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om&lt;br&gt;den skattskyldiges registrerings-&lt;br&gt;nummer till mervärdesskatt avser&lt;br&gt;vid omsättningar enligt första&lt;br&gt;stycket det registreringsnummer&lt;br&gt;till mervärdesskatt som tilldelats&lt;br&gt;en sådan grupphuvudman som av-&lt;br&gt;ses i 6 a kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län prövar frågor om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 3 kap. 26 b §, om godkännande av upplagshavare och&lt;br&gt;av skatteupplag enligt 9 c kap. 7 § eller om återkallelse av sådant&lt;br&gt;godkännande enligt 9 c kap. 8 § andra stycket, om återbetalning enligt 10&lt;br&gt;kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19 kap. 7&lt;br&gt;§. I fråga om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ tillämpas 1 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beslutande&lt;br&gt;myndighet i 2 kap. 1-3 och 5 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;är tillämpliga i de fall den skatt-&lt;br&gt;skyldige skall redovisa mervärdes-&lt;br&gt;skatt i en sj älv-deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om gruppregistrering&lt;br&gt;enligt 6 a kap. 4 § eller om&lt;br&gt;ändring eller avregistrering enligt&lt;br&gt;6 a kap. 5 § prövas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i det län som, i fråga&lt;br&gt;om grupphuvudmannen, är beslu-&lt;br&gt;tande myndighet enligt 2 kap. 1-3&lt;br&gt;eller 5 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beslutande&lt;br&gt;myndighet i 2 kap. 1-3 och 5 §§&lt;br&gt;nämnda lag är tillämpliga även i&lt;br&gt;de fall den skattskyldige skall&lt;br&gt;redovisa mervärdesskatt i en&lt;br&gt;självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut enligt denna lag, med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande enligt andra stycket,&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalamas län har fattat om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap.&lt;br&gt;26 b §, om godkännande enligt 9 c&lt;br&gt;kap. 7 § eller om återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;br&gt;8 § andra stycket, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i&lt;br&gt;Dalamas län. Beslut om avräkning&lt;br&gt;får överklagas särskilt på den&lt;br&gt;grunden att avräkningsbeslutet i&lt;br&gt;sig är felaktigt men i övrigt endast&lt;br&gt;i samband med överklagande av&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande enligt detta&lt;br&gt;stycke skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag klaganden&lt;br&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 c kap. 7 §&lt;br&gt;eller 8 § andra stycket far även&lt;br&gt;överklagas av Riksskatteverket.&lt;br&gt;Om en enskild part överklagar ett&lt;br&gt;sådant beslut förs det allmännas&lt;br&gt;talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller bestämmelserna i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län har fattat om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap.&lt;br&gt;26 b §, om godkännande enligt 9 c&lt;br&gt;kap. 7 § eller om återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;br&gt;8 § andra stycket, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i&lt;br&gt;Dalarnas län. Beslut som skatte-&lt;br&gt;myndigheten fattat om grupp-&lt;br&gt;registrering enligt 6 a kap. 4 §&lt;br&gt;eller om ändring eller av-&lt;br&gt;registrering enligt 6 a kap. 5 § får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Beslut om avräk-&lt;br&gt;ning får överklagas särskilt på den&lt;br&gt;grunden att avräkningsbeslutet i&lt;br&gt;sig är felaktigt men i övrigt endast&lt;br&gt;i samband med överklagande av&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet.&lt;br&gt;Ett överklagande enligt detta&lt;br&gt;stycke skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag klaganden&lt;br&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 c kap. 7 §&lt;br&gt;eller 8 § andra stycket eller 6 a&lt;br&gt;kap. 4 § far även överklagas av&lt;br&gt;Riksskatteverket. Om en enskild&lt;br&gt;part överklagar ett sådant beslut&lt;br&gt;förs det allmännas talan av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;gruppregistrering för mervärdesskattegrupper som bildats den 1 januari&lt;br&gt;1999 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 och 6 §§, 3 kap. 1 och 5 §§ samt 10 kap. 9, 17 och&lt;br&gt;31 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 12 kap. 8 b och&lt;br&gt;12 a §§, 18 kap. 7 a § och 23 kap. 3 a och 3 b §§, samt närmast före 12&lt;br&gt;kap. 8 b § och 23 kap. 3 a § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgift och av giftsskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning&lt;br&gt;för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig&lt;br&gt;att göra sådant avdrag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att&lt;br&gt;betala skattetillägg, avgift eller ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig&lt;br&gt;för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt&lt;br&gt;denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund&lt;br&gt;av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattskyldig likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de&lt;br&gt;skatter som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt&lt;br&gt;10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fatt en F-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som skattemyndigheten&lt;br&gt;enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall&lt;br&gt;svara för redovisning och betal-&lt;br&gt;ning av skatt som hänför sig till&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs genom&lt;br&gt;enkelt bolag eller partrederi, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som skattemyndigheten&lt;br&gt;enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall&lt;br&gt;svara för redovisning och betal-&lt;br&gt;ning av skatt som hänför sig till&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs genom&lt;br&gt;enkelt bolag eller partrederi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som enligt 23 kap. 3 a §&lt;br&gt;skall svara för redovisning och&lt;br&gt;betalning av skatt som hänför sig&lt;br&gt;till verksamhet som bedrivs av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattegrupp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:1032.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. delägare i handelsbolag som&lt;br&gt;enligt 2 kap. 20 § lagen om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag har&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet för&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. delägare i handelsbolag som Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;enligt 2 kap. 20 § lagen om Bilaga 2&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag har&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet för&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete,&lt;br&gt;arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete,&lt;br&gt;beskattningsår: beskattningsår enligt kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) eller, i fråga om skatt som inte avses i någon av&lt;br&gt;de nämnda lagarna, kalenderåret för vilket skatten skall betalas,&lt;br&gt;grupphuvudman: den&lt;br&gt;som enligt 6 a kap. 4 § mer-&lt;br&gt;värdesskattelagen (1994:200) ut-&lt;br&gt;setts som huvudman för en mer-&lt;br&gt;värdesskattegrupp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,&lt;br&gt;näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkt i verksam-&lt;br&gt;heten, om den är skattepliktig här i landet, enligt bestämmelserna i 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen eller 2 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för&lt;br&gt;någon delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mer-&lt;br&gt;värdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall registrera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt 5 kap. eller&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är skattskyldig enligt&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;br&gt;med undantag av den som är&lt;br&gt;skattskyldig endast på grund av&lt;br&gt;förvärv av sådana varor som anges&lt;br&gt;i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt 5 kap. eller&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är skattskyldig enligt&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;br&gt;med undantag av en sådan mer-&lt;br&gt;värdesskattegrupp som avses i 6 a&lt;br&gt;kap. 1 § mervärdesskatte-lagen&lt;br&gt;och den som är skattskyldig endast&lt;br&gt;på grund av förvärv av sådana&lt;br&gt;varor som anges i 2 a kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 nämnda lag,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utsetts som grupp-&lt;br&gt;huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person skall för visst år vara registrerad hos den&lt;br&gt;skattemyndighet som enligt 2 kap. 1 § första-tredje styckena är behörig&lt;br&gt;att fatta beslut som rör den personen. En juridisk person skall för visst år&lt;br&gt;vara registrerad hos den skattemyndighet som den 1 november året före&lt;br&gt;enligt 2 kap. 2 § första-tredje styckena var behörig att fatta beslut som&lt;br&gt;rör den personen. Om inte någon skattemyndighet var behörig att fatta&lt;br&gt;beslut som rör den juridiska personen vid nämnda tidpunkt, skall&lt;br&gt;registreringen ske hos den skattemyndighet som därefter först fick sådan&lt;br&gt;behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § far beslutas att&lt;br&gt;registreringen skall ske hos den skattemyndighet som tar över&lt;br&gt;behörigheten att fatta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall upprätta ett skattekonto för varje person som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skattskyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;att en person skall ha fler än ett&lt;br&gt;skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten far besluta&lt;br&gt;att en person skall ha fler än ett&lt;br&gt;skattekonto. För en grupp-&lt;br&gt;huvudman skall upprättas ett sär-&lt;br&gt;skilt skattekonto för registrering&lt;br&gt;av mervärdesskattegruppens mer-&lt;br&gt;värdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skattekontot skall skattemyndigheten registrera skatt som skall&lt;br&gt;betalas in eller betalas tillbaka enligt ett beskattningsbeslut, avdragen A-&lt;br&gt;skatt, gjorda inbetalningar och utbetalningar samt belopp som har&lt;br&gt;lämnats för indrivning. Belopp som skall betalas in registreras på&lt;br&gt;förfallodagen. Belopp som skall tillgodoräknas registreras så snart&lt;br&gt;underlag finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;br&gt;En skattedeklaration skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara&lt;br&gt;skyldig att göra det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag skall göras&lt;br&gt;från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag som är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt mervärdesskattelagen, om&lt;br&gt;inte annat följer av 30-32 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt mervärdesskattelagen med&lt;br&gt;undantag av en sådan mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp som avses i 6 a kap.&lt;br&gt;1 § nämnda lag, om inte annat&lt;br&gt;följer av 31 eller 32 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som utsetts som grupp-&lt;br&gt;huvudman, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som omfattas av beslut 6. den som omfattas av beslut Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;enligt 11 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt 11 §.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nödvändiga identifikationsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande uppgifter om skatteavdrag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att&lt;br&gt;göra skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sammanlagt avdraget belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande uppgifter om arbetsgivaravgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den sammanlagda ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sammanlagt avdrag enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) periodens sammanlagda avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. följande uppgifter om mervärdesskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ingående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras&lt;br&gt;mellan EG-länder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av&lt;br&gt;skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedeklaration som skall&lt;br&gt;lämnas av en grupphuvudman&lt;br&gt;skall innehålla de uppgifter som&lt;br&gt;avses i första stycket 1, 2, 5 och 6&lt;br&gt;samt omfatta hela gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration skall ta upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver en verk-&lt;br&gt;samhet där beskattnings-under-&lt;br&gt;lagen exklusive gemen-skaps-&lt;br&gt;intema förvärv och import för&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas sam-&lt;br&gt;manlagt uppgå till högst en miljon&lt;br&gt;kronor och som är skyldig att&lt;br&gt;lämna självdeklaration enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om själv-deklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter och som inte&lt;br&gt;är handelsbolag, skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatten i självdeklara-&lt;br&gt;tionen, om skatte-myndigheten&lt;br&gt;inte beslutat annat enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver en verk-&lt;br&gt;samhet där beskattnings-under-&lt;br&gt;lagen exklusive gemen-skaps-&lt;br&gt;interna förvärv och import för&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas sam-&lt;br&gt;manlagt uppgå till högst en miljon&lt;br&gt;kronor och som är skyldig att&lt;br&gt;lämna självdeklaration enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om själv-deklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter och som inte&lt;br&gt;är handelsbolag eller grupp-&lt;br&gt;huvudman, skall redovisa mer-&lt;br&gt;värdesskatten i självdeklara-&lt;br&gt;tionen, om skattemyndigheten inte&lt;br&gt;beslutat annat enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt Bilaga 2&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324). Redovisningen skall innehålla samma&lt;br&gt;uppgifter som gäller för redovisning av mervärdesskatt i&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skattedeklaration.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för näringsidkare i en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som utsetts som&lt;br&gt;grupphuvudman har underlåtit att&lt;br&gt;göra en föreskriven betalning av&lt;br&gt;mervärdesskatten, är varje annan&lt;br&gt;näringsidkare som ingår i gruppen&lt;br&gt;tillsammans med grupphuvud-&lt;br&gt;mannen skyldig att betala skatten&lt;br&gt;jämte ränta till den del skatten&lt;br&gt;hänför sig till verksamhet som&lt;br&gt;gruppen bedrivit under den tid&lt;br&gt;näringsidkaren varit medlem i&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare i en mer-&lt;br&gt;värdesskattegrupp som har betalat&lt;br&gt;skatt enligt 8 b §, har rätt att&lt;br&gt;kräva varje annan näringsidkare i&lt;br&gt;gruppen på beloppet till den del&lt;br&gt;skatten inte kan anses hänförlig&lt;br&gt;till den betalande näringsidkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återbetalning av ett belopp&lt;br&gt;som har sin grund i överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt hos en&lt;br&gt;grupphuvudman skall inte heller&lt;br&gt;göras till den del beloppet behövs&lt;br&gt;för att täcka underskott på ett&lt;br&gt;annat skattekonto hos grupp-&lt;br&gt;huvudmannen eller på en annan&lt;br&gt;gruppmedlems skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underskotten inte kan täckas&lt;br&gt;helt skall de täckas i den ordning&lt;br&gt;som grupphuvudmannen bestäm-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudman för en mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utsetts som grupp-&lt;br&gt;huvudman enligt 6 a kap. 4 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall svara för redovisningen och&lt;br&gt;betalningen av mervärdesskatt&lt;br&gt;som hänför sig till den verksamhet&lt;br&gt;som mervärdesskattegruppen be-&lt;br&gt;driver och i övrigt företräda mer-&lt;br&gt;värdesskattegruppen i frågor som&lt;br&gt;rör sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för kontroll av skatte-&lt;br&gt;redovisningen skall finnas till-&lt;br&gt;gängligt hos grupphuvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förhållande som legat till&lt;br&gt;grund för gruppregistrering enligt&lt;br&gt;6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) har ändrats, skall&lt;br&gt;grupphuvudmannen underrätta&lt;br&gt;skattemyndigheten om ändringen.&lt;br&gt;Om inte något hindrar det skall&lt;br&gt;underrättelsen lämnas inom två&lt;br&gt;veckor från det att ändringen&lt;br&gt;inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om grupphuvudmannen inte&lt;br&gt;lämnar underrättelse enligt första&lt;br&gt;stycket, får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga honom att fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet eller att lämna sådana&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att av-&lt;br&gt;göra om skyldighet att lämna&lt;br&gt;underrättelse finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;gruppregistrering för mervärdesskattegrupper som bildats den 1 januari&lt;br&gt;1999 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs dåvarande Riksskattenämndens bindande&lt;br&gt;förklaring av den 30 oktober 1968 angående kommissionärsbolag, RN&lt;br&gt;Serie II 1969:1.9, och Riksskattenämndens bindande förklaring av den 18&lt;br&gt;mars 1969 angående karburatorsprit, RN Serie II 1969:4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) Prop. 1997/98:148&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5&lt;br&gt;och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i famansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, famansägt handels-&lt;br&gt;bolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, uppgift om företagsledare i dessa&lt;br&gt;företag samt uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14&lt;br&gt;kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får&lt;br&gt;anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om&lt;br&gt;beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning&lt;br&gt;av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om&lt;br&gt;innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om&lt;br&gt;återkallelse av F-skattsedel med angivande av skälen för beslutet,&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att bestämma skatt enligt skattebetalningslagen,&lt;br&gt;lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och&lt;br&gt;lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad&lt;br&gt;inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av&lt;br&gt;sådana skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad'självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och&lt;br&gt;uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1038.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-&lt;br&gt;myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person&lt;br&gt;ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för&lt;br&gt;en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord,&lt;br&gt;likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skatt-&lt;br&gt;sedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande&lt;br&gt;samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,&lt;br&gt;taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och&lt;br&gt;tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,&lt;br&gt;andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs&lt;br&gt;för värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt&lt;br&gt;beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid&lt;br&gt;för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 &amp;nbsp;§ kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-&lt;br&gt;ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd&lt;br&gt;enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 &amp;nbsp;§ lagen (1995:1623) om skattereduktion för risk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt&lt;br&gt;uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande&lt;br&gt;av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för&lt;br&gt;fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om&lt;br&gt;beslut om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosätt- Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsland. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2&lt;br&gt;kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncern-&lt;br&gt;balansomslutning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkost-&lt;br&gt;nadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i&lt;br&gt;11 &amp;nbsp;§ andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationsnummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,&lt;br&gt;verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och&lt;br&gt;föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt&lt;br&gt;alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för&lt;br&gt;utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt&lt;br&gt;vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de&lt;br&gt;tidsperioder som uppgifterna avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader&lt;br&gt;för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller person-&lt;br&gt;nummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och&lt;br&gt;datum för förändring av lönesumma samt om sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades&lt;br&gt;personnummer och datum för inkomstanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Uppgift om att en&lt;br&gt;näringsidkare ingår i en sådan&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp som avses i&lt;br&gt;6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994: 200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-04-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Baekkevold, justitierådet Ingegerd Westlander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 19 mars 1998 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet&lt;br&gt;Marianne Svanberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter på gruppregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen läggs förslag fram om gruppregistrering för företag med&lt;br&gt;anknytning till den finansiella sektorn. Förslaget innebär att företag som&lt;br&gt;tillhör samma intressegrupp - normalt samma koncern - i mervärdes-&lt;br&gt;skattehänseende skall behandlas som en enda näringsidkare som bedriver&lt;br&gt;en enda verksamhet. Syftet med gruppregistreringen är att de företag&lt;br&gt;inom gruppen som bedriver skattefri finansiell verksamhet kan undgå en&lt;br&gt;inte avdragsgill ingående mervärdesskatt vid förvärv från övriga företag i&lt;br&gt;gruppen. Därigenom åstadkoms i princip neutralitet i mervärdesskatte-&lt;br&gt;hänseende mellan egenproduktion av normalt skattepliktiga tjänster,&lt;br&gt;exempelvis datatjänster, och förvärv av sådana tjänster från ett annat&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan instämma i att gruppregistreringen minskar mervärdes-&lt;br&gt;beskattningens snedvridande effekter i fråga om uttaget av skatt på&lt;br&gt;tjänsteproduktion inom en grupp. Det framstår vidare som sannolikt att&lt;br&gt;vissa tillämpningsproblem rörande gränsdragningen mellan det skattefria&lt;br&gt;och det skattepliktiga området kan bortfalla. Samtidigt går det inte att&lt;br&gt;komma ifrån att införande av ett system för gruppregistrering är förenat&lt;br&gt;med flera negativa konsekvenser. Som framhållits i remissen kan den&lt;br&gt;ökade neutraliteten vad gäller produktion inom en finansiell grupp i&lt;br&gt;praktiken leda till större obalans när alternativet är förvärv av tjänster&lt;br&gt;från företag utanför gruppen. Det förhållandet att gruppen gentemot&lt;br&gt;skattemyndigheten i princip skall anses utgöra ett enda företag vad gäller&lt;br&gt;t.ex. deklaration och betalning av mervärdesskatt medan de enskilda&lt;br&gt;företagen gentemot sina kunder och leverantörer behandlar&lt;br&gt;mervärdesskatten på vanligt sätt är vidare ägnat att medföra svårigheter&lt;br&gt;vid skattekontrollen och när den gemensamma skatten skall fördelas&lt;br&gt;mellan företagen i gruppen. Lagrådet vill i anslutning till det sist sagda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;peka på att de fordringar avseende mervärdesskatt som ett foretag genom p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1997/98:148&lt;br&gt;den föreslagna ordningen kan få på ett annat företag inom gruppen torde gii&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;g&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt; 3&lt;br&gt;vara att betrakta som utlåning och därmed omfattas av de&lt;br&gt;aktiebolagsrättsliga reglerna om utlåning i obeståndssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner sammanfattningsvis att det föreslagna systemet med&lt;br&gt;gruppregistrering inger betänkligheter. Flertalet av de problem som är&lt;br&gt;förenade med systemet är emellertid diskuterade under ärendets&lt;br&gt;beredning och utförligt redovisade i lagrådsremissen. Det bör också&lt;br&gt;konstateras att gruppregistreringen skall vara frivillig och att registre-&lt;br&gt;ringen på begäran av berörda företag skall upphävas om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar däremot. Lagrådet vill med hänsyn härtill inte motsätta sig att&lt;br&gt;möjlighet öppnas för gruppregistrering vid mervärdesbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnar Lagrådet i anslutning till författningstexten&lt;br&gt;synpunkter på utformningen av den föreslagna gruppregistreringen&lt;br&gt;liksom på lagförslaget i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår i förtydligande syfte att tredje stycket ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om en fastighet ägs av en näringsidkare som ingår i en sådan&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § skall gruppen anses som&lt;br&gt;fastighetsägare vid tillämpning av denna paragraf.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a kap.&lt;br&gt;2§&lt;br&gt;I paragrafen anges vad som krävs för att en näringsidkare skall få ingå i&lt;br&gt;en mervärdesskattegrupp. Ytterligare villkor för tillhörighet till en sådan&lt;br&gt;grupp finns i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1-3 innehåller regler om grupptillhörighet för&lt;br&gt;näringsidkare som har anknytning till det finansiella området (bank- och&lt;br&gt;försäkringsområdet m.m.). Enligt första stycket 1 kan näringsidkare som&lt;br&gt;står under Finansinspektionens tillsyn och som bedriver verksamhet som&lt;br&gt;inte medför skattskyldighet därför att omsättningen av tjänster är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt med stöd av 3 kap. 9 eller 10 § - i det&lt;br&gt;följande kallade finansiella företag - ingå i en mervärdesskattegrupp. I en&lt;br&gt;sådan grupp kan vidare enligt första stycket 2 ingå näringsidkare med&lt;br&gt;huvudsaklig inriktning att tillhandahålla finansiella företag varor eller&lt;br&gt;tjänster och enligt första stycket 3 näringsidkare som förvärvar tjänster&lt;br&gt;från finansiella företag, om omsättningen av tjänsterna är undantagen&lt;br&gt;från skatteplikt med stöd av 3 kap. 9 eller 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 9 § föreskrivs att omsättning av bl.a. bank- och&lt;br&gt;finansieringstjänster undantas från skatteplikt. 3 kap. 10 § innehåller ett&lt;br&gt;motsvarande undantag beträffande omsättning av försäkringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om inte första stycket 3 medger alltför stora&lt;br&gt;möjligheter för en näringsidkare att ingå i en mervärdesskattegrupp. För&lt;br&gt;grupptillhörighet synes enligt punktens ordalydelse krävas endast att&lt;br&gt;näringsidkaren från ett finansiellt företag förvärvar tjänster som är&lt;br&gt;undantagna från skattskyldighet. Något krav på att de förvärvade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsterna skall vara av viss minsta omfattning uppställs inte. En p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1997/98:148&lt;br&gt;näringsidkare som tillhandahåller varor eller tjänster till ett finansiellt Qj]&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;g&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt; 3&lt;br&gt;foretag men som inte uppfyller det i första stycket 2 angivna kravet på&lt;br&gt;&amp;quot;huvudsaklig inriktning&amp;quot; synes således kunna, genom att förvärva några&lt;br&gt;finansiella tjänster, fa rätt att ansluta sig till mervärdesskattegruppen med&lt;br&gt;åberopande av första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet är medvetet om att grupptillhörighet med stöd av första&lt;br&gt;stycket 3 förutsätter att näringsidkaren och det finansiella företaget ingår&lt;br&gt;i samma (i princip helägda) koncern (3 § andra stycket). Detta krav på&lt;br&gt;koncemgemenskap torde dock i förevarande sammanhang inte ha någon&lt;br&gt;större betydelse vid sidan av det generella villkoret att näringsidkare i en&lt;br&gt;grupp skall vara nära förbundna med varandra i finansiellt, ekonomiskt&lt;br&gt;och organisatoriskt hänseende (3 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finner Lagrådet att utrymmet för gruppregist-&lt;br&gt;rering med stöd av första stycket 3 framstår som väl stort vid en&lt;br&gt;jämförelse med villkoren för registrering enligt första stycket 2.&lt;br&gt;Slutsatsen blir att någon av punkterna bör ändras. Lagrådet utgår från att&lt;br&gt;frågan löses under det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § första stycket anges bl.a. att det är skattemyndigheten som skall be-&lt;br&gt;sluta om registrering av en mervärdesskattegrupp. I 4 § anges när&lt;br&gt;gruppen skall anses bildad och att skattemyndigheten skall utse en av&lt;br&gt;näringsidkarna i gruppen till grupphuvudman. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;bör bestämmelserna om gruppregistrering i 6 § första stycket flyttas till 4&lt;br&gt;§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller en mervärdesskattegrupp bestående av näringsidkare&lt;br&gt;som är kommissionärsföretag och kommittentföretag i ett sådant kom-&lt;br&gt;missionärsförhållande som avses i 2 § 2 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt anges i 4 § andra stycket 2 med hänvisning till 2 §&lt;br&gt;första stycket 4 att som grupphuvudman skall utses den näringsidkare&lt;br&gt;som är kommittentföretag. Med hänsyn till att det i en mervärdesskatte-&lt;br&gt;grupp av angivet slag kan ingå mer än ett kommittentföretag bör den&lt;br&gt;föreslagna texten justeras. Därutöver bör vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 4 § far följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Skattemyndigheten skall på ansökan av berörda näringsidkare besluta&lt;br&gt;att dessa skall registreras som en mervärdesskattegrupp (gruppregistre-&lt;br&gt;ring) om det inte finns särskilda skäl som talar mot ett sådant beslut. I&lt;br&gt;beslut om gruppregistrering skall skattemyndigheten ange vilken dag&lt;br&gt;som gruppen skall anses bildad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall i ett beslut om gruppregistrering utse en av&lt;br&gt;näringsidkarna till huvudman för gruppen. Till grupphuvudman skall&lt;br&gt;utses den som föreslagits av de övriga näringsidkarna i gruppen, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl som talar mot detta. I de fall som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 4 skall en näringsidkare som är kommittentföretag utses till&lt;br&gt;grupphuvudman.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § finns bestämmelser om att nya näringsidkare får inträda i en&lt;br&gt;mervärdesskattegrupp, att näringsidkare far utträda ur gruppen, att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupphuvudmannen far bytas ut samt att gruppregistreringen kan p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1997/98:148&lt;br&gt;upphöra. Enligt 6 § skall skattemyndigheten besluta om sådana BH&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;g&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;3&lt;br&gt;förändringar efter ansökan av berörda näringsidkare, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl som talar häremot. Avser ansökan begäran om inträde av&lt;br&gt;en ny näringsidkare skall denne biträda ansökan. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;också enligt 6 § på eget initiativ besluta om avregistrering, om&lt;br&gt;förutsättningarna för gruppregistreringen har upphört eller om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. Ett beslut om ändring i gruppregistreringen eller om av-&lt;br&gt;registrering skall enligt 5 § gälla från och med dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att bestämmelsen om att en ny näringsidkare skall&lt;br&gt;biträda ansökan om inträde i gruppen är obehövlig. Lagrådet anser det&lt;br&gt;vidare opraktiskt med en strikt regel om att skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;om ändring i eller upphörande av en gruppregistrering skall gälla från&lt;br&gt;och med dagen för beslutet. Enligt Lagrådet vore det lämpligare med en&lt;br&gt;föreskrift om att skattemyndigheten i sitt beslut skall föreskriva från&lt;br&gt;vilken dag beslutet skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser slutligen att de nu behandlade bestämmelserna i 5 och 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§§ bör samordnas och få sin plats i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att 5 § far följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Skattemyndigheten skall på ansökan av berörda näringsidkare besluta&lt;br&gt;om ändrad sammansättning i gruppen eller byte av grupphuvudman&lt;br&gt;(ändring i registreringen) eller avregistrering av gruppen, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl som talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl, far skattemyndigheten på eget initiativ&lt;br&gt;besluta om avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall i beslut om ändring i registreringen eller om&lt;br&gt;avregistrering ange från vilken dag beslutet skall gälla.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den avsedda innebörden av första stycket skall framgå tydligare&lt;br&gt;föreslår Lagrådet att stycket utformas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid tillämpning av detta kapitel skall, i fråga om en sådan mervärdes-&lt;br&gt;skattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §, med skattskyldig förstås&lt;br&gt;näringsidkare i gruppen som omsätter varor eller tjänster utanför&lt;br&gt;gruppen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det remitterade förslaget skall lagen träda i kraft den 1 juli 1998&lt;br&gt;och tillämpas i fråga om gruppregistrering för mervärdesskattegrupper&lt;br&gt;som bildats den 1 januari 1999 eller senare. Andra ledet av bestämmelsen&lt;br&gt;skall, såvitt framgår av den allmänna motiveringen, ge uttryck för att&lt;br&gt;mervärdesskattegrupper inte far komma till stånd före den 1 januari&lt;br&gt;1999. Däremot är det meningen att ansökningar om gruppregistrering&lt;br&gt;skall kunna ges in och prövas under andra halvåret 1998.&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall alltså kunna fatta beslut om gruppregistrering&lt;br&gt;före den 1 januari 1999 men den dag som gruppen skall anses bildad&lt;br&gt;enligt 6 kap. 4 § får inte inträffa före nämnda datum. Detta har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid inte kommit till tydligt uttryck i övergångsbetämmelsen. p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1997/98:148&lt;br&gt;Denna synes böra formuleras så att det i ett beslut om gruppregistrering gi|&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt;g&lt;sub&gt;a&lt;/sub&gt; 3&lt;br&gt;inte får förordnas att en mervärdes-skattegrupp skall anses bildad före&lt;br&gt;den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbetämmelsen framgår inte om de nya bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap. 23 a § om undantag från skatteplikt för vissa interna tjänster skall&lt;br&gt;tillämpas också på omsättningar som ägt rum före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Förhållandet bör klarläggas under det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen har en näringsidkare i en mervärdesskattegrupp som&lt;br&gt;har betalat skatt enligt 8 b § rätt att kräva varje annan näringsidkare i&lt;br&gt;gruppen på beloppet till den del skatten inte kan anses hänförlig till den&lt;br&gt;betalande näringsidkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen framgår att paragrafen tillkommit med&lt;br&gt;hänsyn till att huvudmannen normalt torde befinna sig på obestånd om&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 b § om solidarisk betalningsskyldighet tillämpas. Det&lt;br&gt;kan då, sägs det, bli svårt för det betalande företaget att få ut vad övriga&lt;br&gt;gruppmedlemmar skall betala om företaget enbart kan vända sig mot&lt;br&gt;huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är tydligen att ge det betalande företaget rätt att av övriga&lt;br&gt;gruppmedlemmar få ut den del av det betalda beloppet som belöper på&lt;br&gt;dem. Paragrafen har emellertid utformats så att det betalande företaget&lt;br&gt;kan kräva ett annat företag i gruppen inte bara på det skattebelopp som&lt;br&gt;belöper på detta företag utan på allt som inte belöper på det betalande&lt;br&gt;företaget. En sådan ordning kan uppenbarligen leda till en onödig kedja&lt;br&gt;av processer och till att företag i slutet av kedjan blir missgynnade i&lt;br&gt;förhållande till företag i början av kedjan. Om en reglering är erforderlig&lt;br&gt;- vilket Lagrådet ifrågasätter - bör den utformas så att det betalande&lt;br&gt;företaget kan kräva ett annat företag endast på det belopp som belöper på&lt;br&gt;detta företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F inansdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Engqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:148 Gruppregistrering i&lt;br&gt;mervärdesskattesystemet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395L0007&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56196, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:52:51</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03148</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:10</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:52:51</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU29</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>