<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286153</hangar_id>
 <dok_id>GL03146</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>146</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:146</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>146</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-04-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:30</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03146/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03146</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03146</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:146&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03146/prop_199798__146-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att avdragsreglema för tjänstepensionskostnader&lt;br&gt;får en ny utformning. De nya reglerna medför en betydande förenkling&lt;br&gt;och innebär en ökad neutralitet mellan olika former av pensionsplaner&lt;br&gt;och mellan olika tryggandeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln medges avdrag med högst 35 % av den anställdes&lt;br&gt;lön och annan pensionsgrundande ersättning. Avdraget får dock inte&lt;br&gt;överstiga 10 basbelopp. För enskilda näringsidkare föreslås en mot-&lt;br&gt;svarande avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompletterande regel finns för fall då det krävs större insatser från&lt;br&gt;arbetsgivarens sida. Det gäller fall då pensionsrättigheten skall ”köpas i&lt;br&gt;kapp” eller då pensionsavgångar sker i förtid. Denna regel utgår från att&lt;br&gt;avdrag medges så att avtalad pensionsnivå uppnås. En gräns finns dock&lt;br&gt;såvitt gäller ålderspension genom att avdrag medges så att en&lt;br&gt;pensionsnivå uppnås motsvarande högst 20 % av den anställdes lön och&lt;br&gt;annan pensionsgrundande ersättning upp till 7,5 basbelopp, 70 % av&lt;br&gt;sådan ersättning mellan 7,5 och 20 basbelopp och 40 % av sådan&lt;br&gt;ersättning mellan 20 och 30 basbelopp. Vid förtida pensionsavgångar är&lt;br&gt;procentsatserna 80-70-40.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för avdrag är att avsättningarna liksom i dag högst&lt;br&gt;uppgår till det verkliga värdet av pensionsutfästelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 2001&lt;br&gt;års taxering. De nya reglerna får dock tillämpas redan vid 1998 års&lt;br&gt;taxering om den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även en förenkling av reglerna för enskilda&lt;br&gt;näringsidkares avdrag för pensionsförsäkringspremier och inbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på pensionssparkonto. Avdraget görs nu före räntefördelning samt&lt;br&gt;avsättning till periodiseringsfond och expansionsmedel. Underlaget för&lt;br&gt;avdraget utgörs emellertid av inkomsten efter dessa dispositioner. Den&lt;br&gt;tekniska konstruktionen av reglerna medför att det är mycket svårt att&lt;br&gt;beräkna maximalt avdrag för pensionskostnader. Av förenklingsskäl bör&lt;br&gt;såväl underlaget för avdraget som själva avdraget göras efter nämnda&lt;br&gt;dispositioner. De nya reglerna skall tillämpas första gången vid 2000 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)...........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnads-&lt;br&gt;utjämning enligt allmän pensionsplan, m.m.....................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel..................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneskatt på pensionskostnader.........................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntefördelning vid beskattning........................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&amp;nbsp;(1993:1537) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expansionsmedel...............................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen&amp;nbsp;(1993:1538) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiseringsfonder.........................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudgrupper av tj änstepensionssystem..........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tryggande av pensionsutfästelser.....................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande pensionsavtal..................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän pensionsplan.........................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa mönster i tryggandet...............................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande skattesystem.....................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt.............................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdragsrätt för arbetsgivare...........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av utgående pensioner................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild löneskatt på pensionskostnader........50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avkastningsskatt.............................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvantitativa avdragsbegränsningar för företag................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga regler.....................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare lagstiftning och utredning.................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag...............................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter.................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdragsbegränsning för pensionskostnader.....................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av avdragsrätten för pensionskostnader.... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny huvudregel............................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En kompletteringsregel knuten till förmån 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1A &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Värdering av stiftelseförmögenhet...................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enskilda näringsidkare......................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdragsrättens omfattning.............................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av underlag för pensionsavdrag.... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter.......................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnads-&lt;br&gt;utjämning enligt allmän pensionsplan, m.m.....................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel..................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader...........................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntefördelning vid beskattning........................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1537) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expansionsmedel...............................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiseringsfonder.........................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Tidigare sammanfattningar...............................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Tidigare lagförslag............................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser.....................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.............................................97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande...........................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998.........128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om upphävande av lagen (1978:188) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskatt-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkt 15 av anvisningarna till 22 §, punkterna 20 b-e och 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 §, punkt 1 av anvisningarna till 31 § och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 46 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny punkt, 20 f, av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sådan gottgörelse för utgift&lt;br&gt;eller kostnad, som arbetsgivare&lt;br&gt;uppburit från pensions- eller per-&lt;br&gt;sonalstiftelse, räknas som intäkt,&lt;br&gt;om avdrag för avsättning till stif-&lt;br&gt;telsen medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vederlag, som arbetsgivare er-&lt;br&gt;hållit för att han övertagit anvaret&lt;br&gt;för pensionsutfästelse i samband&lt;br&gt;med övertagande av näringsverk-&lt;br&gt;samhet räknas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisar arbetsgivare enligt&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. pensions-&lt;br&gt;skuld under rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner i sin balansräkning,&lt;br&gt;skall han enligt 2 kap. 23 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter, under den&lt;br&gt;särskilda underrubriken Avdrags-&lt;br&gt;gilla pensionsåtaganden, redovisa&lt;br&gt;vad som avser sådana pensions-&lt;br&gt;åtaganden för vilkas tryggande&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger enligt punkt&lt;br&gt;20 d jämfört med punkt 20 e av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § denna lag.&lt;br&gt;Är vad som sålunda skall redo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Ersättning för kostnader&lt;br&gt;som en arbetsgivare får från en&lt;br&gt;pensions- eller personalstiftelse&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt om avdrag&lt;br&gt;för avsättning till stiftelsen med-&lt;br&gt;getts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den i balansräkningen gjor-&lt;br&gt;da avsättningen avseende sådana&lt;br&gt;pensionsutfästelser, för vilkas&lt;br&gt;tryggande avdragsrätt följer av&lt;br&gt;punkterna 20 b-e av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 §, uppgår till ett lägre&lt;br&gt;belopp vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång än den motsvarande avsätt-&lt;br&gt;ningen vid det föregående be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång, skall skill-&lt;br&gt;naden tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns disponibla pen-&lt;br&gt;sionsmedel vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång skall den i föregående&lt;br&gt;stycke nämnda intäkten dock tas&lt;br&gt;upp till lägst summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels tio procent av de disponibla&lt;br&gt;pensionsmedlen vid det föregående&lt;br&gt;beskattningsårets utgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels under beskattningsåret&lt;br&gt;gjorda avdrag för premier för pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visas mindre än motsvarande&lt;br&gt;belopp vid utgången av före-&lt;br&gt;gående beskattningsår, räknas&lt;br&gt;skillnaden som intäkt. Finns dis-&lt;br&gt;ponibla pensionsmedel vid ut-&lt;br&gt;gången av beskattningsåret, för&lt;br&gt;nyssnämnda intäkt dock beräknas&lt;br&gt;lägst till summan av avdragsgill&lt;br&gt;avsättning under året till pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse och avdragsgill av-&lt;br&gt;gift under året för pensions-&lt;br&gt;försäkring — varvid dock beaktas&lt;br&gt;endast avsättning eller avgift&lt;br&gt;avseende pensionsåtaganden som&lt;br&gt;redovisas under särskild under-&lt;br&gt;rubrik — samt en tiondel av&lt;br&gt;disponibla pensionsmedel vid ut-&lt;br&gt;gången av närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsår. Räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt enligt&lt;br&gt;närmast föregående punkt, skall&lt;br&gt;senare minskningar av vad som&lt;br&gt;redovisas under särskild under-&lt;br&gt;rubrik motsvarande vad som så-&lt;br&gt;lunda tagits till beskattning icke&lt;br&gt;räknas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör arbetsgivare med sin&lt;br&gt;verksamhet, räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt det&lt;br&gt;beskattningsår då verksamheten&lt;br&gt;upphörde. Går arbetsgivare i lik-&lt;br&gt;vidation eller skiftas dödsbo efter&lt;br&gt;arbetsgivare, räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt för det&lt;br&gt;beskattningsår då beslutet om&lt;br&gt;likvidation fattades eller skiftet&lt;br&gt;ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med disponibla pensionsmedel&lt;br&gt;avses vad som redovisas för be-&lt;br&gt;skattningsårets ingång under sär-&lt;br&gt;skild underrubrik jämte förmögen-&lt;br&gt;heten i pensionsstiftelse, som tryg-&lt;br&gt;gar de pensionsåtaganden som&lt;br&gt;redovisas under särskild under-&lt;br&gt;rubrik, vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång minskat med arbetsgivarens&lt;br&gt;pensionsreserv vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång för sådant pensions-&lt;br&gt;åtagande i den mån det ej är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsförsäkringar, lämnad ersätt-&lt;br&gt;ning för av annan övertagen pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse och avsättning till&lt;br&gt;pensionsstiftelse till den del dessa&lt;br&gt;avdrag avser samma pensionsut-&lt;br&gt;fästelser som omfattas av avsätt-&lt;br&gt;ningen i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattning sker enligt tred-&lt;br&gt;je stycket, skall senare minskning-&lt;br&gt;ar av avsättningen i balansräk-&lt;br&gt;ningen inte tas upp som intäkt till&lt;br&gt;den del minskningarna motsvarar&lt;br&gt;de belopp som redan tagits upp&lt;br&gt;som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med disponibla pensionsmedel&lt;br&gt;avses skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den i balansräkningen med&lt;br&gt;avdragsrätt gjorda avsättningen&lt;br&gt;vid det föregående beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång ökad med förmögen-&lt;br&gt;heten vid beskattningsårets utgång&lt;br&gt;i pensionsstiftelse som tryggar&lt;br&gt;samma pensionsutfästelser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pensionsreserven vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång för sådana pen-&lt;br&gt;sionsutfästelser som avses i 1, till&lt;br&gt;den del dessa inte är tryggade&lt;br&gt;genom pensionsförsäkring, ökad&lt;br&gt;med medel som då står kvar i&lt;br&gt;stiftelsen och för vilka avdrag inte&lt;br&gt;har medgetts vid avsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibla pensionsmedel skall&lt;br&gt;dock aldrig anses uppgå till högre&lt;br&gt;belopp än vad som motsvarar den&lt;br&gt;i balansräkningen med avdrags-&lt;br&gt;rätt gjorda avsättningen vid det&lt;br&gt;föregående beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av femte&lt;br&gt;stycket 1 skall förmögenhet i&lt;br&gt;pensionsstiftelse tas upp till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar 80 procent&lt;br&gt;av kapitalunderlaget enligt lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt&lt;br&gt;på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som en skattskyldig&lt;br&gt;får för att ta över ansvaret för&lt;br&gt;pensionsutfästelser skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryggat genom pensionsförsäkring&lt;br&gt;jämte vid sistnämnda tidpunkt&lt;br&gt;kvarstående medel i stiftelsen för&lt;br&gt;vilka avdrag vid avsättningen icke&lt;br&gt;åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet&lt;br&gt;skall härvid beräknas enligt de&lt;br&gt;grunder som gäller vid beräkning&lt;br&gt;av stiftelses förmögenhet enligt&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt. Disponibla pen-&lt;br&gt;sionsmedel skall dock icke upp-&lt;br&gt;tagas till högre belopp än som&lt;br&gt;motsvarar vad som redovisas för&lt;br&gt;beskattningsårets ingång under&lt;br&gt;särskild underrubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 b.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Arbetsgivare får avdrag&lt;br&gt;för medel, som avsatts till&lt;br&gt;pensionsstiftelse enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. för att upp-&lt;br&gt;bringa stiftelsens tillgångar till&lt;br&gt;vad som motsvarar arbetsgivarens&lt;br&gt;pensionsreserv för sådana pen-&lt;br&gt;sionsåtaganden, som tryggas av&lt;br&gt;stiftelsen och för vilkas tryggande&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i e, efter avdrag för&lt;br&gt;den skuld stiftelsen själv kan ha&lt;br&gt;ådragit sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 c A Arbetsgivare får avdrag&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i e för kost-&lt;br&gt;nader för pensionsförsäkring för&lt;br&gt;att trygga pensionsåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare upphör med&lt;br&gt;sin näringsverksamhet, skall dis-&lt;br&gt;ponibla pensionsmedel tas upp&lt;br&gt;som intäkt för det beskattningsår&lt;br&gt;då verksamheten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare träder i&lt;br&gt;likvidation eller om ett dödsbo&lt;br&gt;efter en arbetsgivare skiftas, skall&lt;br&gt;disponibla pensionsmedel tas upp&lt;br&gt;som intäkt för det beskattningsår&lt;br&gt;då beslutet om likvidation fattas&lt;br&gt;eller boet skiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare tryggat pen-&lt;br&gt;sionsutfästelser enligt en sådan&lt;br&gt;allmän pensionsplan som avses i&lt;br&gt;punkt 1 sjätte stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 31 § genom avsätt-&lt;br&gt;ning i balansräkning och planen&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om ut-&lt;br&gt;jämning av pensionskostnaden&lt;br&gt;mellan olika arbetsgivare, skall&lt;br&gt;medel som arbetsgivaren tillgodo-&lt;br&gt;förs enligt dessa bestämmelser tas&lt;br&gt;upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 b. Arbetsgivares kostnader&lt;br&gt;för att trygga utfästelse om pen-&lt;br&gt;sion till en arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— genom avsättning till&lt;br&gt;pensionsstiftelse enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom avsättning i balans-&lt;br&gt;räkning i förening med kreditför-&lt;br&gt;säkring eller i förening med&lt;br&gt;kommunal eller statlig borgen&lt;br&gt;eller liknande garanti,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom betalning av premie&lt;br&gt;för pensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall dras av i den utsträckning&lt;br&gt;som anges i punkterna 20 c -e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsutfästelse skall be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 df Redovisar arbetsgivare&lt;br&gt;enligt lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;br&gt;pensionsskuld under rubriken&lt;br&gt;Avsatt till pensioner i sin balans-&lt;br&gt;räkning och är vad som enligt&lt;br&gt;2 kap. 23 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter skall redovisas under&lt;br&gt;den särskilda underrubriken Av-&lt;br&gt;dragsgilla pensionsåtaganden och&lt;br&gt;avser sådana pensionsåtaganden&lt;br&gt;för vilkas tryggande avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;e större än motsvarande belopp&lt;br&gt;vid utgången av föregående be-&lt;br&gt;skattningsår, för han avdrag för&lt;br&gt;skillnaden mellan de båda be-&lt;br&gt;loppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e.$ Arbetsgivare har - under&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;andra stycket — rätt till avdrag för&lt;br&gt;kostnader för att trygga pensions-&lt;br&gt;åtagande enligt allmän pensions-&lt;br&gt;plan. Om allmän pensionsplan&lt;br&gt;träder i kraft stegvis men arbets-&lt;br&gt;givaren lämnat utfästelse om en&lt;br&gt;snabbare tillämpning av planen,&lt;br&gt;har arbetsgivaren rätt till avdrag&lt;br&gt;för kostnader föranledda av denna&lt;br&gt;utfästelse. Allmän pensionsplan&lt;br&gt;har samma innebörd som i 4 §&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. Med all-&lt;br&gt;män pensionsplan avses emellertid&lt;br&gt;i denna lag, i fall där pensions-&lt;br&gt;åtagande enligt allmän pensions-&lt;br&gt;plan icke föreligger, även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) pensionsåtagande för pen-&lt;br&gt;sionsförmåner som rymmes inom&lt;br&gt;vad som är sedvanligt enligt all-&lt;br&gt;män pensionsplan i fråga om&lt;br&gt;arbetstagare med motsvarande&lt;br&gt;uppgifter eller hans efterlevande&lt;br&gt;under förutsättning att annat&lt;br&gt;åtagande än sådant som innebär&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktas endast om en försäkring för&lt;br&gt;utfästelsen skulle ha varit en&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring som&lt;br&gt;avses i punkt 1 av anvisningarna&lt;br&gt;till 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avsättning i balansräkning&lt;br&gt;avses särskild redovisning av&lt;br&gt;pensionsutfästelse under rubriken&lt;br&gt;Avsatt till pen-&lt;br&gt;sioner enligt lagen om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;br&gt;eller i sådan delpost som avses i&lt;br&gt;8 a§samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för sådan höjning av&lt;br&gt;pensionsreserven avseende tidiga-&lt;br&gt;re med avdragsrätt tryggade&lt;br&gt;pensionsutfästelser som följer av&lt;br&gt;tillämpade försäkringstekniska&lt;br&gt;grunder eller som följer av&lt;br&gt;indexering eller annan värde-&lt;br&gt;säkring av utfästelserna, skall dras&lt;br&gt;av i den utsträckning som anges i&lt;br&gt;punkt 20 e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 c. Avdrag för kostnader som&lt;br&gt;avses i punkt 20 b första stycket&lt;br&gt;får inte överstiga 35 procent av&lt;br&gt;lönen och inte heller 10 bas-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lön räknas pensionsgrun-&lt;br&gt;dande ersättning, enligt pensions-&lt;br&gt;avtal, under beskattningsåret eller&lt;br&gt;under det föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Med basbelopp avses&lt;br&gt;det för året före taxeringsåret&lt;br&gt;gällande basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 d. Avdrag, för kostnader som&lt;br&gt;avses i punkt 20 b första stycket&lt;br&gt;och som föranleds av ändring i&lt;br&gt;pensionsavtal eller av nytt pen-&lt;br&gt;sionsavtal vid förtida avgång från&lt;br&gt;anställning eller av att pensions-&lt;br&gt;utfästelserna är otillräckligt tryg-&lt;br&gt;gade, får medges med ett belopp&lt;br&gt;som svarar mot kostnaden för av-&lt;br&gt;talad pension, dock i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryggande genom pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring eller avsättning till pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse tryggats genom kre-&lt;br&gt;ditförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pensionsbestämmelser, som&lt;br&gt;rekommenderats av Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det eller Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund och&lt;br&gt;antagits såsom pensionsreglemen-&lt;br&gt;te av kommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Land-&lt;br&gt;stingsförbundet, det för kommun-&lt;br&gt;erna och landstingen gemen-&lt;br&gt;samma organet för administration&lt;br&gt;av personalpension, Svenska kyr-&lt;br&gt;kans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund eller Sjukvårdens och&lt;br&gt;socialvårdens planerings- och&lt;br&gt;rationaliseringsinstitut eller av&lt;br&gt;annan arbetsgivare, för vars pen-&lt;br&gt;sionsutfästelser enligt pensions-&lt;br&gt;reglementet kommun, kommunal-&lt;br&gt;förbund, Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet eller&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund tecknat borgen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) pensionsåtagande som har&lt;br&gt;lämnats av statligt företag och för&lt;br&gt;vilket staten har tecknat borgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket&lt;br&gt;föreligger endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning dels att högsta pensions-&lt;br&gt;grundande lön enligt den all-&lt;br&gt;männa pensionsplanen icke över-&lt;br&gt;stiger trettio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring bestämts för&lt;br&gt;året närmast före taxeringsåret&lt;br&gt;eller det högre pensionsgrundande&lt;br&gt;belopp som gällde enligt planen&lt;br&gt;vid utgången av år 1977, dels att&lt;br&gt;livsvarig ålderspension vid full&lt;br&gt;intjänandetid enligt planen icke&lt;br&gt;avses komma att överstiga 15&lt;br&gt;procent av den pensionsgrundande&lt;br&gt;lönen till den del den icke&lt;br&gt;överstiger sju och en halv gånger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;ålderspension, som skall&lt;br&gt;betalas för tid före 65 års ålder,&lt;br&gt;högst med ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot kostnaden för ålderspension&lt;br&gt;under den avtalade tiden med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 80 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna inte överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 70 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 7,5 men inte&lt;br&gt;20 basbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 40 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 20 men inte&lt;br&gt;30 basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ålderspension, som skall&lt;br&gt;betalas från tidigast 65 års ålder,&lt;br&gt;högst med ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot kostnaden för livsvarig ålders-&lt;br&gt;pension från den avtalade pen-&lt;br&gt;sionstidpunkten med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 20 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna inte överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 70 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 7,5 men inte&lt;br&gt;20 basbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-40 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 20 men inte&lt;br&gt;30 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger pensionsavtalet rätt till ål-&lt;br&gt;derspension enligt första stycket 2&lt;br&gt;utöver 20 procent av den lön som&lt;br&gt;inte överstiger 7,5 basbelopp, får&lt;br&gt;avdrag göras högst med ett belopp&lt;br&gt;som svarar mot kostnaden för att&lt;br&gt;uppnå avtalad pensionsnivå, om&lt;br&gt;den överskjutande pensionen är&lt;br&gt;avsedd att ersätta tilläggspension&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkring, som&lt;br&gt;avses i lagen (1989:1079) om&lt;br&gt;livförsäkringar med anknytning till&lt;br&gt;värdepappersfonder och andra av-&lt;br&gt;giftsbaserade utfästelser, för av-&lt;br&gt;drag enligt första stycket avseende&lt;br&gt;ålderspension göras högst med ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot kostnaden&lt;br&gt;för att genom annan pensions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda basbelopp, 70 procent av&lt;br&gt;den pensionsgrundande lönen till&lt;br&gt;den del den överstiger sju och en&lt;br&gt;halv men icke tjugo gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp och 40 procent&lt;br&gt;av den pensionsgrundande lönen&lt;br&gt;till den del den överstiger tjugo&lt;br&gt;men icke trettio gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp eller det högre pen-&lt;br&gt;sionsbelopp som gällde enligt&lt;br&gt;planen vid utgången av år 1977.&lt;br&gt;Det förhållandet att planen ger&lt;br&gt;rätt till ålderspension utöver 15&lt;br&gt;procent av den pensionsgrundande&lt;br&gt;lön som icke överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger nämnda basbelopp&lt;br&gt;utgör dock icke hinder för avdrag,&lt;br&gt;om den överskjutande pensionen&lt;br&gt;är avsedd att utgöra ersättning för&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avdrags-&lt;br&gt;rätt enligt första stycket för — även&lt;br&gt;om detta ej har medgivits i allmän&lt;br&gt;pensionsplan - i pensionsåtagande&lt;br&gt;inräknas såväl arbetstagares an-&lt;br&gt;ställningstid hos samma arbets-&lt;br&gt;givare innan åtagandet lämnats&lt;br&gt;som anställningstid hos förut-&lt;br&gt;varande arbetsgivare. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av avdrag för tryggande av&lt;br&gt;åtagandet skall härvid dock av-&lt;br&gt;räknas sådan pension åt arbets-&lt;br&gt;tagaren, som tidigare har utfösts&lt;br&gt;och tryggats av arbetsgivare under&lt;br&gt;anställningstid som inräknas i&lt;br&gt;åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad avsedd att&lt;br&gt;trygga pensionsåtagande som&lt;br&gt;innebär rätt till pension före 65&lt;br&gt;års ålder — härunder inbegripet&lt;br&gt;kostnad avsedd att vid arbets-&lt;br&gt;tagarens avgång före 65 års ålder&lt;br&gt;trygga samma pensionsförmåner&lt;br&gt;som skulle ha tillkommit honom&lt;br&gt;vid avgång vid nämnda ålder -&lt;br&gt;medges i den utsträckning sådana&lt;br&gt;förmåner kan utgå enligt allmän&lt;br&gt;pensionsplan och med beaktande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring än sådan som avses i&lt;br&gt;nämnda lag uppnå i första stycket&lt;br&gt;1 och 2 angivna förmånsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket&lt;br&gt;1 och 2 förutsätter full intjänan-&lt;br&gt;detid. Med full intjänandetid avses&lt;br&gt;full intjänandetid enligt pensions-&lt;br&gt;avtalet, förutsatt att avtalet för full&lt;br&gt;pension kräver fortsatt intjänande&lt;br&gt;under anställningen fram till den&lt;br&gt;avtalade pensionstidpunkten. Om&lt;br&gt;pensionsavtalet anger annan intjä-&lt;br&gt;nandetid för full pension eller om&lt;br&gt;pensionsavtalet saknar bestäm-&lt;br&gt;melse om intjänandetid, avses med&lt;br&gt;full intjänandetid en tid av sam-&lt;br&gt;manlagt lägst 30 år fram till den&lt;br&gt;avtalade pensionstidpunkten. Vid&lt;br&gt;beräkning av intjänandetiden skall&lt;br&gt;såväl arbetstagarens samman-&lt;br&gt;lagda anställningstid hos arbets-&lt;br&gt;givaren som anställningstid hos&lt;br&gt;annan arbetsgivare medräknas.&lt;br&gt;Om pensionsrätten inte är fullt&lt;br&gt;intjänad minskas avdragsrätten i&lt;br&gt;den utsträckning som motsvarar&lt;br&gt;bristen i intjänande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avdraget för kostnad för&lt;br&gt;avtalad ålderspension beräknas,&lt;br&gt;skall värdet av sådan ålderspen-&lt;br&gt;sion för arbetstagaren räknas av&lt;br&gt;som har tryggats av arbetsgivare&lt;br&gt;under beskattningsåret eller tidig-&lt;br&gt;are i de tryggandeformer som an-&lt;br&gt;ges i punkt 20 b första stycket.&lt;br&gt;Värdet av ålderspension för tid&lt;br&gt;före 65 års ålder skall räknas av&lt;br&gt;från avdrag enligt första stycket 1.&lt;br&gt;Värdet av ålderspension från&lt;br&gt;tidigast 65 års ålder skall räknas&lt;br&gt;av från avdrag enligt första stycket&lt;br&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för premie för sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;punkt 1 andra stycket sista&lt;br&gt;meningen av anvisningarna till&lt;br&gt;31 § dras av enligt första stycket 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön och basbelopp avses i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämväl av bestämmelserna i nion-&lt;br&gt;de stycket. År fråga om arbetsta-&lt;br&gt;gare i aktiebolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening som har bestämmande&lt;br&gt;inflytande över företaget, är dock&lt;br&gt;kostnad som här avses och som&lt;br&gt;hänför sig till avgång före 60 års&lt;br&gt;ålder avdragsgill endast efter&lt;br&gt;beslut enligt tionde stycket. Till&lt;br&gt;grund för bedömande om en&lt;br&gt;arbetstagare har bestämmande in-&lt;br&gt;flytande lägges det samlade inne-&lt;br&gt;havet av aktier eller andelar i&lt;br&gt;företaget hos arbetstagaren själv&lt;br&gt;jämte sådana honom närstående&lt;br&gt;personer som nämns i punkt 14&lt;br&gt;sista stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medel, som avsatts enligt b&lt;br&gt;eller d, medges sålunda avdrag&lt;br&gt;intill vad som motsvarar arbets-&lt;br&gt;givarens pensionsreserv, och för&lt;br&gt;pensionsförsäkring medges avdrag&lt;br&gt;for så stor del av kostnaderna som&lt;br&gt;behövs för att trygga pensions-&lt;br&gt;åtagande, allt med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i första—fjärde&lt;br&gt;styckena och beslut enligt tionde&lt;br&gt;stycket av denna anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock medges avdrag även&lt;br&gt;utöver vad som anges i föregående&lt;br&gt;stycke, om pensionsutfästelserna&lt;br&gt;avser förmåner som innebär smär-&lt;br&gt;re avvikelser från allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan. Detta gäller dock en-&lt;br&gt;dast under förutsättning att utfäs-&lt;br&gt;telserna till den del de avser&lt;br&gt;sådana avvikelser har tryggats&lt;br&gt;genom pensionsförsäkring. Vidare&lt;br&gt;fordras att utfästelserna har läm-&lt;br&gt;nats före utgången av år 1977&lt;br&gt;eller att de lämnats till arbets-&lt;br&gt;tagare som därefter erhållit an-&lt;br&gt;ställning hos arbetsgivare och&lt;br&gt;motsvarar utfästelser som har&lt;br&gt;lämnats av arbetsgivaren till&lt;br&gt;andra arbetstagare före utgången&lt;br&gt;av år 1977. Med smärre avvikelser&lt;br&gt;förstås sådana förmånsbelopp som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna anvisningspunkt detsamma&lt;br&gt;som i punkt 20 c andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e. Avdrag för kostnader för&lt;br&gt;att trygga pensionsutfästelser en-&lt;br&gt;ligt punkt 20 b genom avsättning&lt;br&gt;till pensionsstiftelse eller i balans-&lt;br&gt;räkning far inte göras med högre&lt;br&gt;belopp för varje pensionsberättig-&lt;br&gt;ad än vad som svarar mot pen-&lt;br&gt;sionsreserven avseende med av-&lt;br&gt;dragsrätt tryggad pensionsutfäs-&lt;br&gt;telse. Pensionsreserven skall be-&lt;br&gt;räknas enligt de grunder som an-&lt;br&gt;ges i pensionsavtalet. Beräkning-&lt;br&gt;en skall dock inte ske med lägre&lt;br&gt;ränteantagande än som följer av&lt;br&gt;de försäkringstekniska grunder&lt;br&gt;som avses i 3 § lagen (1967:531)&lt;br&gt;om tryggande av pensionsutfästel-&lt;br&gt;se m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tryggande genom avsättning&lt;br&gt;till pensionsstiftelse far avdrag&lt;br&gt;göras för vad som sätts av, dock&lt;br&gt;högst med belopp som krävs för att&lt;br&gt;stiftelsens förmögenhet skall mot-&lt;br&gt;svara pensionsreserven för utfäs-&lt;br&gt;telser som avses i första stycket.&lt;br&gt;Stiftelsens förmögenhet skall tas&lt;br&gt;upp till ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;80 procent av kapitalunderlaget&lt;br&gt;vid ingången eller utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt&lt;br&gt;på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tryggande genom avsätt-&lt;br&gt;ning i balansräkning får avdrag&lt;br&gt;göras högst med belopp som mot-&lt;br&gt;svarar ökningen av pensions-&lt;br&gt;reserven för sådana utfästelser&lt;br&gt;som avses i första stycket från det&lt;br&gt;föregående beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång till beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har tryggat&lt;br&gt;pensionsutfästelse enligt punkt&lt;br&gt;20 b genom pensionsförsäkring får&lt;br&gt;avdrag inte göras med högre be-&lt;br&gt;lopp än vad som motsvarar pre-&lt;br&gt;mien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 f. Avdrag får göras för er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgår utöver allmän pensionsplan&lt;br&gt;men inom ramen för högsta pen-&lt;br&gt;sionsgrundande lön enligt planen&lt;br&gt;under förutsättning att den genom-&lt;br&gt;snittliga kostnaden för förmåns-&lt;br&gt;beloppen icke överstiger åtta pro-&lt;br&gt;cent av kostnaden för pensions-&lt;br&gt;åtagande enligt den allmänna pen-&lt;br&gt;sionsplanen. Med genomsnittlig&lt;br&gt;kostnad för förmånsbeloppen för-&lt;br&gt;stås den merkostnad som mot-&lt;br&gt;svarande förmåner skulle medföra,&lt;br&gt;om de skulle lämnas åt samtliga&lt;br&gt;som omfattas av den allmänna&lt;br&gt;pensionsplanen. Överstiger kost-&lt;br&gt;naden för förmånsbeloppen vad nu&lt;br&gt;sagts, skall emellertid ingen del av&lt;br&gt;den kostnad som överstiger kost-&lt;br&gt;naden för pensionsåtagande enligt&lt;br&gt;den allmänna pensionsplanen vara&lt;br&gt;avdragsgill. För att erhålla av-&lt;br&gt;dragsrätt skall arbetsgivaren med&lt;br&gt;intyg av försäkringsgivaren styrka&lt;br&gt;att endast smärre avvikelser från&lt;br&gt;allmän pensionsplan föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare gjort pen-&lt;br&gt;sionsåtagande enligt allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan men föreligger icke av-&lt;br&gt;dragsrätt enligt första stycket eller&lt;br&gt;har arbetsgivare gjort pensions-&lt;br&gt;åtagande för arbetstagare som&lt;br&gt;icke omfattas av allmän pensions-&lt;br&gt;plan, för han - under förutsättning&lt;br&gt;att åtagandet tryggats genom&lt;br&gt;pensionsförsäkring - avdrag för&lt;br&gt;kostnaderna för sådant åtagande&lt;br&gt;med högst ett belopp motsvarande&lt;br&gt;summan av 35 procent av vad&lt;br&gt;arbetsgivaren utgivit i lön till&lt;br&gt;arbetstagaren intill en lön som&lt;br&gt;motsvarar tjugo gånger det&lt;br&gt;basbelopp som enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;bestämts för året närmast före&lt;br&gt;taxeringsåret samt 25 procent av&lt;br&gt;lönen till den del den överstiger&lt;br&gt;tjugo men icke trettio gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp. Avdraget för&lt;br&gt;beräknas på lön som arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning som lämnas till den som&lt;br&gt;tar över ansvaret för pensions-&lt;br&gt;utfästelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare, som upp-&lt;br&gt;hör med sin näringsverksamhet,&lt;br&gt;enligt 25 § lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. skall trygga en pensionsut-&lt;br&gt;fästelse genom pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring, för avdrag göras för kost-&lt;br&gt;naden för försäkringen till den del&lt;br&gt;den avser med avdragsrätt tryg-&lt;br&gt;gade pensionsutfästelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare tryggat pen-&lt;br&gt;sionsutfästelser enligt en sådan&lt;br&gt;allmän pensionsplan som avses i&lt;br&gt;punkt 1 sjätte stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 31 § genom avsätt-&lt;br&gt;ning i balansräkning och planen&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om ut-&lt;br&gt;jämning av pensionskostnaden&lt;br&gt;mellan olika arbetsgivare, för av-&lt;br&gt;drag göras för avgifter som ar-&lt;br&gt;betsgivaren betalar enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givaren utgivit till arbetstagaren&lt;br&gt;antingen under beskattningsåret&lt;br&gt;eller under det närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som enligt 25 §&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. är skyldig&lt;br&gt;att trygga upplupen del av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse genom att köpa&lt;br&gt;pensionsförsäkring, får avdrag för&lt;br&gt;hela kostnaden för sådan för-&lt;br&gt;säkring om utfästelsen icke avser&lt;br&gt;arbetstagare i aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening som har be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av avdrag för&lt;br&gt;kostnader avsedda att trygga ar-&lt;br&gt;betsgivares pensionsåtaganden får&lt;br&gt;pensionsutfästelse beaktas endast&lt;br&gt;om försäkring för utfästelsen skul-&lt;br&gt;le ha varit sådan pensionsför-&lt;br&gt;säkring som avses i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta om avdrag avseende kost-&lt;br&gt;nader för att trygga pensionsutfäs-&lt;br&gt;telse utöver vad som gäller enligt&lt;br&gt;första och fjärde styckena. Skatte-&lt;br&gt;myndighetens beslut i sådant&lt;br&gt;ärende får överklagas hos Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Riksskatteverkets be-&lt;br&gt;slut får inte överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Avdrag far göras för avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring och för in-&lt;br&gt;betalning på eget pensionsspar-&lt;br&gt;konto. Avdraget beräknas på in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet och&lt;br&gt;inkomst av kapital i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 och 7 och fjärde&lt;br&gt;stycket, i punkt 6 första-femte&lt;br&gt;styckena och sjunde stycket samt i&lt;br&gt;punkt 7 av anvisningarna till 46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Avdrag far göras för avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring och för in-&lt;br&gt;betalning på eget pensionsspar-&lt;br&gt;konto. Avdraget beräknas på in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet och&lt;br&gt;inkomst av kapital i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 och 7 och tredje&lt;br&gt;stycket, i punkt 6 första-femte&lt;br&gt;styckena och sjunde stycket samt i&lt;br&gt;punkt 7 av anvisningarna till 46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av&lt;br&gt;försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp,&lt;br&gt;som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av&lt;br&gt;folkpension eller tilläggspension, dels belopp som utgår på grund av&lt;br&gt;pensionsförsäkring, dels belopp som utbetalas från pensionssparkonto till&lt;br&gt;pensionsspararen, till förmånstagare på grund av förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnande, till den som erhållit rätten till pension genom bodelning, till&lt;br&gt;make eller bröstarvinge på grund av jämkning av förmånstagar-&lt;br&gt;förordnande samt vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken,&lt;br&gt;dels kapital hänförligt till pensionsförsäkring vilken antingen överlåts till&lt;br&gt;försäkringsgivare som inte meddelar pensionsförsäkring enligt denna lag&lt;br&gt;eller överförs till sådan del av försäkringsgivarens verksamhet som inte&lt;br&gt;avser pensionsförsäkring enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till&lt;br&gt;andra försäkringsbelopp än ålderspension, sjukpension eller efterlevande-&lt;br&gt;pension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras&lt;br&gt;vidare, om inte annat följer av sjuttonde stycket, att försäkringen&lt;br&gt;meddelats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet föreligger enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel respektive lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Med&lt;br&gt;försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om&lt;br&gt;sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänste-&lt;br&gt;pensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med&lt;br&gt;tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara&lt;br&gt;för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås&lt;br&gt;också pensionsförsäkring, som - om en anställd avlidit - tagits av den&lt;br&gt;anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för&lt;br&gt;vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall&lt;br&gt;försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans&lt;br&gt;make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden barn under 20 år, far han ta försäkring avseende efter-&lt;br&gt;levandepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet&lt;br&gt;insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan skatte-&lt;br&gt;myndigheten medge att dödsboet efter skattskyldig som bedrivit närings-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige får ta försäkring avseende efterlevandepension.&lt;br&gt;Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den&lt;br&gt;efterlevande saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas i&lt;br&gt;samband med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Utbetalning&lt;br&gt;får dock ske dessförinnan till den som fått rätt till förtidspension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1996:1240.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under&lt;br&gt;den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra&lt;br&gt;när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den&lt;br&gt;första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än&lt;br&gt;samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensions-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålderspension som utgår en-&lt;br&gt;ligt allmän pensionsplan gäller,&lt;br&gt;om den skall upphöra innan den&lt;br&gt;försäkrade avlider, vad därom ut-&lt;br&gt;fästs enligt planen. Vad som enligt&lt;br&gt;denna lag avses med allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan framgår av punkt 20 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålderspension som utgår en-&lt;br&gt;ligt allmän pensionsplan gäller,&lt;br&gt;om den skall upphöra innan den&lt;br&gt;försäkrade avlider, vad därom&lt;br&gt;utfästs enligt planen. Vad som&lt;br&gt;avses med allmän pensionsplan&lt;br&gt;framgår av 4 § lagen (1967:531)&lt;br&gt;om tryggande av pensionsutfästel-&lt;br&gt;se m.m. Med allmän pensionsplan&lt;br&gt;avses emellertid även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— pensionsutfästelser som ryms&lt;br&gt;inom vad som enligt en allmän&lt;br&gt;pensionsplan är sedvanligt inom&lt;br&gt;branschen for arbetstagare med&lt;br&gt;motsvarande uppgifter, dock i frå-&lt;br&gt;ga om avsättning i balansräkning&lt;br&gt;endast i förening med kredit-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionsutfästelser för vilka&lt;br&gt;kommunal eller statlig borgen&lt;br&gt;eller liknande garanti tecknats,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— pensionsutfästelser i enlighet&lt;br&gt;med pensionsavtal som på arbets-&lt;br&gt;tagarsidan godkänts av sådan&lt;br&gt;organisation som enligt lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet anses som central ar-&lt;br&gt;betstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagare far inte insättas till annan ålderspensionsforsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ål-&lt;br&gt;derspension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den&lt;br&gt;försäkrade, vara förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så&lt;br&gt;länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Sjuk-&lt;br&gt;pension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades.&lt;br&gt;I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med efterlevandepension förstås pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make,&lt;br&gt;varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade&lt;br&gt;varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller&lt;br&gt;barn till person som angivits under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av&lt;br&gt;dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension får utgå&lt;br&gt;som om den avlidne varit försäkrad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till&lt;br&gt;förmån för anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista&lt;br&gt;meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension far utgå högst så länge den efterlevande lever och&lt;br&gt;får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå&lt;br&gt;med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med&lt;br&gt;stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension får under den efterlevan-&lt;br&gt;des livstid inte upphöra förrän fem år förflutit efter den försäkrades död&lt;br&gt;med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1, får&lt;br&gt;upphöra när denne ingår nytt äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då&lt;br&gt;försäkringen annars skulle ha upphört, får efterlevandepension upphöra&lt;br&gt;vid sistnämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år på-&lt;br&gt;börjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på&lt;br&gt;sådan persons liv som avses i föregående stycke 1, skall pensionen&lt;br&gt;upphöra senast när barnet fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får&lt;br&gt;endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt&lt;br&gt;nionde och tionde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är&lt;br&gt;avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensions-&lt;br&gt;försäkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom inne-&lt;br&gt;hålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte&lt;br&gt;heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter,&lt;br&gt;som anges för pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan&lt;br&gt;föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som&lt;br&gt;är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller&lt;br&gt;efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren om förvärvet av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återköp av pensionsförsäkring för utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring och försäkringen inte är förenad med ett&lt;br&gt;oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt premier för försäkringen&lt;br&gt;inte har betalats senare än 10 år före återköpet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av ett&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i annat fall än som avses i föregående stycke finns synnerliga&lt;br&gt;skäl för återköp och sådant far ske enligt försäkringstekniska grunder, far&lt;br&gt;återköp medges av skattemyndigheten. Bestämmelserna i förevarande lag&lt;br&gt;hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av&lt;br&gt;försäkringstagarens tillgodohavande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller efter-&lt;br&gt;levandepension och som har meddelats i försäkringsrörelse vilken inte&lt;br&gt;bedrivs från fast driftställe i Sverige skall anses som pensionsförsäkring,&lt;br&gt;om den försäkrade var bosatt utomlands när avtalet ingicks och där&lt;br&gt;medgavs avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för&lt;br&gt;inbetalda premier. Detsamma gäller försäkring av nämnda slag som&lt;br&gt;arbetsgivare betalt premier för under den försäkrades bosättning eller&lt;br&gt;förvärvsarbete i utlandet utan att betalningen räknats som inkomst för&lt;br&gt;den försäkrade vid beskattningen i detta land. Ett sådant förvärvsarbete&lt;br&gt;skall vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet. Skatte-&lt;br&gt;myndigheten får, om särskilda skäl finns i annat fall än som avses i detta&lt;br&gt;stycke, medge att försäkring meddelad i försäkringsrörelse vilken inte&lt;br&gt;bedrivs från fast driftställe i Sverige skall anses som pensionsförsäkring.&lt;br&gt;Om en försäkring beskattats som pensionsförsäkring med stöd av detta&lt;br&gt;stycke, kan försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensions-&lt;br&gt;försäkring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring&lt;br&gt;svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring&lt;br&gt;får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet&lt;br&gt;vid dess ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäk-&lt;br&gt;ring som huvudförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband&lt;br&gt;med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbets-&lt;br&gt;givaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att&lt;br&gt;försäkringen har tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till&lt;br&gt;denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller kraven enligt denna anvisningspunkt, att en ålders- eller&lt;br&gt;efterlevandepension under den första femårsperioden inte utgår med&lt;br&gt;annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande&lt;br&gt;belopp, bortses i fråga om försäkring enligt lagen (1989:1079) om livför-&lt;br&gt;säkringar med anknytning till värdepappersfonder från sådana föränd-&lt;br&gt;ringar av beloppen som föranleds av kursutvecklingen på fondandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som skattemyndighet meddelat avseende medgivande enligt&lt;br&gt;tredje, fjärde, sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt&lt;br&gt;får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om för-&lt;br&gt;säkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen&lt;br&gt;förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före&lt;br&gt;avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna&lt;br&gt;anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som&lt;br&gt;avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst som&lt;br&gt;avses i 1 och 2 och far uppgå till högst ett belopp som motsvarar hälften&lt;br&gt;av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för året&lt;br&gt;närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet till sammanlagt högst 25&lt;br&gt;procent av inkomsten före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader en-&lt;br&gt;ligt punkt 23 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § på sådan pensionsförsäkring&lt;br&gt;som avses i denna anvisningspunkt&lt;br&gt;och på sådan inbetalning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto som avses i punkt&lt;br&gt;7 och före avdrag för avsättning&lt;br&gt;för egenavgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter till den del den inte&lt;br&gt;överstiger tjugo gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp samt högst 20 procent&lt;br&gt;av den del av nyss nämnda in-&lt;br&gt;komst som överstiger tjugo men&lt;br&gt;inte fyrtio gånger nämnda bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om&lt;br&gt;den skattskyldige helt saknar pen-&lt;br&gt;sionsrätt i anställning och inte är&lt;br&gt;anställd i ett aktiebolag eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening vari han har&lt;br&gt;sådant bestämmande inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet till sammanlagt högst 35&lt;br&gt;procent av inkomsten före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader en-&lt;br&gt;ligt punkt 23 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § på sådan pensionsförsäkring&lt;br&gt;som avses i denna anvisningspunkt&lt;br&gt;och på sådan inbetalning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto som avses i punkt&lt;br&gt;7 och före avdrag för avsättning&lt;br&gt;för egenavgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter, dock högst tio&lt;br&gt;gånger nämnda basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om&lt;br&gt;den skattskyldige helt saknar pen-&lt;br&gt;sionsrätt i anställning till sam-&lt;br&gt;manlagt högst 35 procent av&lt;br&gt;inkomsten, dock högst 10 gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i punkt 20 e femte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;till sammanlagt högst 35 procent&lt;br&gt;av inkomsten till den del den inte&lt;br&gt;överstiger tjugo gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp samt högst 25 procent&lt;br&gt;av den del av inkomsten som&lt;br&gt;överstiger tjugo men inte trettio&lt;br&gt;gånger nämnda basbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och i, till högst 5 procent av den del av&lt;br&gt;inkomsten som överstiger tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. -&lt;br&gt;Avdrag enligt detta stycke beräknas i sin helhet antingen på inkomst som&lt;br&gt;skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året&lt;br&gt;närmast dessförinnan. Om den skattskyldige har inkomst av aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet från mer än en förvärvskälla far avdrag beräknat&lt;br&gt;enligt detta stycke inte överstiga det avdrag som kunnat göras om&lt;br&gt;inkomsten varit hänförlig till en och samma förvärvskälla. Har den&lt;br&gt;skattskyldige inkomster som kan granda rätt till avdrag enligt detta&lt;br&gt;stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag&lt;br&gt;skall den del av avdraget som beräknas på ett halvt basbelopp fördelas&lt;br&gt;efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av de sammanlagda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsgrundande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring respektive in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto far&lt;br&gt;medges med högre belopp än som&lt;br&gt;föijer av bestämmelserna i före-&lt;br&gt;gående stycke. Därvid skall dock&lt;br&gt;följande gälla. För skattskyldig,&lt;br&gt;som redovisar inkomst som är att&lt;br&gt;anse som inkomst endast av tjänst&lt;br&gt;med bortseende från sådan intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i men som i huvud-&lt;br&gt;sak saknar pensionsrätt i anställ-&lt;br&gt;ning, får avdrag medges högst med&lt;br&gt;belopp, beräknat som för skatt-&lt;br&gt;skyldig som avses i andra stycket&lt;br&gt;b. Har sådan skattskyldig erhållit&lt;br&gt;särskild ersättning i samband med&lt;br&gt;att anställning upphört och har han&lt;br&gt;ej skaffat sig ett betryggande pen-&lt;br&gt;sionsskydd, får dock avdrag med-&lt;br&gt;ges med högre belopp. Avdrag&lt;br&gt;som avses i de två närmast före-&lt;br&gt;gående meningarna får dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag för avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring respektive in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto får&lt;br&gt;medges med högre belopp än som&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i före-&lt;br&gt;gående stycke. Därvid skall dock&lt;br&gt;följande gälla. För skattskyldig,&lt;br&gt;som redovisar inkomst som är att&lt;br&gt;anse som inkomst endast av tjänst&lt;br&gt;med bortseende från sådan intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i men som i huvud-&lt;br&gt;sak saknar pensionsrätt i anställ-&lt;br&gt;ning, får avdrag medges högst med&lt;br&gt;belopp, beräknat som för skatt-&lt;br&gt;skyldig som avses i andra stycket&lt;br&gt;b. Har sådan skattskyldig erhållit&lt;br&gt;särskild ersättning i samband med&lt;br&gt;att anställning upphört och har han&lt;br&gt;ej skaffat sig ett betryggande pen-&lt;br&gt;sionsskydd, får dock avdrag med-&lt;br&gt;ges med högre belopp. Har skatt-&lt;br&gt;skyldig, som - själv eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas för inkomst som härrör&lt;br&gt;från aktiebolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening vari den skattskyldige har&lt;br&gt;sådant bestämmande inflytande&lt;br&gt;som avses i punkt 20 e femte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 §.&lt;br&gt;Har skattskyldig, som - själv eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person - bedrivit näringsverksam-&lt;br&gt;het, upphört med driften i för-&lt;br&gt;värvskällan och har han under&lt;br&gt;verksamhetstiden ej skaffat sig ett&lt;br&gt;betryggande pensionsskydd, far&lt;br&gt;avdrag beräknas även på inkomst&lt;br&gt;av kapital som är hänförlig till&lt;br&gt;försäljning av förvärvskällan före&lt;br&gt;avdraget, på inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster före&lt;br&gt;avdraget samt på sådan intäkt av&lt;br&gt;tjänst som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h. Avdraget far i&lt;br&gt;detta fall beräknas med beaktande&lt;br&gt;av det antal år den skattskyldige&lt;br&gt;drivit näringsverksamheten, dock&lt;br&gt;högst för tio år. Hänsyn skall vid&lt;br&gt;bedömningen av avdragets storlek&lt;br&gt;tas till den skattskyldiges övriga&lt;br&gt;pensionsskydd och andra möjlig-&lt;br&gt;heter till avdrag för avgift och&lt;br&gt;inbetalning som avses i 46 § 2&lt;br&gt;mom. första stycket 6 och 7. Av-&lt;br&gt;draget far dock inte överstiga ett&lt;br&gt;belopp som för varje år som drif-&lt;br&gt;ten pågått motsvarar tio gånger det&lt;br&gt;basbelopp som enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring bestämts för det&lt;br&gt;år driften i förvärvskällan upphört&lt;br&gt;och ej heller summan av de belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret redo-&lt;br&gt;visats som inkomst av förvärvs-&lt;br&gt;källan i förekommande fall före&lt;br&gt;avdraget, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader en-&lt;br&gt;ligt punkt 23 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § på sådan pensionsförsäkring&lt;br&gt;som avses i denna anvisningspunkt&lt;br&gt;och på sådan inbetalning på pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivit näringsverksamhet, upp-&lt;br&gt;hört med driften i förvärvskällan&lt;br&gt;och har han under verksamhets-&lt;br&gt;tiden ej skaffat sig ett betryggande&lt;br&gt;pensionsskydd, far avdrag beräk-&lt;br&gt;nas även på inkomst av kapital&lt;br&gt;som är hänförlig till försäljning av&lt;br&gt;förvärvskällan före avdraget, på&lt;br&gt;inkomst av passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster före avdraget samt&lt;br&gt;på sådan intäkt av tjänst som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h.&lt;br&gt;Avdraget får i detta fall beräknas&lt;br&gt;med beaktande av det antal år den&lt;br&gt;skattskyldige drivit näringsverk-&lt;br&gt;samheten, dock högst för tio år.&lt;br&gt;Hänsyn skall vid bedömningen av&lt;br&gt;avdragets storlek tas till den&lt;br&gt;skattskyldiges övriga pensions-&lt;br&gt;skydd och andra möjligheter till&lt;br&gt;avdrag för avgift och inbetalning&lt;br&gt;som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 6 och 7. Avdraget far dock&lt;br&gt;inte överstiga ett belopp som för&lt;br&gt;varje år som driften pågått mot-&lt;br&gt;svarar tio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring bestämts för det år&lt;br&gt;driften i förvärvskällan upphört&lt;br&gt;och ej heller summan av de belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret redo-&lt;br&gt;visats som inkomst av förvärvs-&lt;br&gt;källan i förekommande fall före&lt;br&gt;avdraget, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § på sådan pensions-&lt;br&gt;försäkring som avses i denna&lt;br&gt;anvisningspunkt och på sådan&lt;br&gt;inbetalning på pensionssparkonto&lt;br&gt;som avses i punkt 7 och före&lt;br&gt;avdrag för avsättning för egen-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen om social-&lt;br&gt;avgifter och sådan inkomst av&lt;br&gt;kapital som är att hänföra till vinst&lt;br&gt;med anledning av överlåtelse av&lt;br&gt;förvärvskällan. Har skattemyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionssparkonto som avses i punkt&lt;br&gt;7 och före avdrag för avsättning&lt;br&gt;för egenavgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter och sådan inkomst&lt;br&gt;av kapital som är att hänföra till&lt;br&gt;vinst med anledning av överlåtelse&lt;br&gt;av förvärvskällan. Har skattemyn-&lt;br&gt;digheten enligt punkt 1 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;medgivit att dödsbo tar pensions-&lt;br&gt;försäkring, anger skattemyndig-&lt;br&gt;heten det högsta belopp varmed&lt;br&gt;avdrag för avgift för försäkringen&lt;br&gt;får medges. Härvid iakttas i til-&lt;br&gt;lämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;detta stycke om avdrag för skatt-&lt;br&gt;skyldig som upphört med driften i&lt;br&gt;en förvärvskälla. Skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut i fråga som avses i&lt;br&gt;detta stycke får överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskattever-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten enligt punkt 1 tredje stycket Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;av anvisningarna till 31 § medgivit&lt;br&gt;att dödsbo tar pensionsförsäkring,&lt;br&gt;anger skattemyndigheten det hög-&lt;br&gt;sta belopp varmed avdrag för&lt;br&gt;avgift för försäkringen får medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid iakttas i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i detta stycke om&lt;br&gt;avdrag för skattskyldig som upp-&lt;br&gt;hört med driften i en förvärvskälla.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i detta stycke får&lt;br&gt;överklagas hos Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2&lt;br&gt;mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-&lt;br&gt;ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det&lt;br&gt;påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp&lt;br&gt;som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år&lt;br&gt;överstiger vad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för&lt;br&gt;avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7&lt;br&gt;inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §.&lt;br&gt;Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid&lt;br&gt;taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetal-&lt;br&gt;ningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskatt-&lt;br&gt;ningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget&lt;br&gt;överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt fjärde&lt;br&gt;stycket sjätte meningen på grund&lt;br&gt;av att aktier eller andelar i fåmans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt ljärde&lt;br&gt;stycket femte meningen på grund&lt;br&gt;av att aktier eller andelar i fåmans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag avyttrats skall avdraget i&lt;br&gt;första hand göras som allmänt&lt;br&gt;avdrag. Avdraget begränsas till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det lägsta av&lt;br&gt;den del av vinsten vid avyttringen&lt;br&gt;som tas upp som intäkt av tjänst&lt;br&gt;och inkomsten av tjänst före&lt;br&gt;avdraget. Till den del avdraget inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag avyttrats skall avdraget i&lt;br&gt;första hand göras som allmänt&lt;br&gt;avdrag. Avdraget begränsas till ett&lt;br&gt;belopp motsvarande det lägsta av&lt;br&gt;den del av vinsten vid avyttringen&lt;br&gt;som tas upp som intäkt av tjänst&lt;br&gt;och inkomsten av tjänst före&lt;br&gt;avdraget. Till den del avdraget inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan utnyttjas som allmänt avdrag&lt;br&gt;får avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt. I det fall avdrag&lt;br&gt;medges på grund av att andelar i&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag avyttrats&lt;br&gt;skall avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan utnyttjas som allmänt avdrag&lt;br&gt;får avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt. I det fall avdrag&lt;br&gt;medges på grund av att andelar i&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag avyttrats&lt;br&gt;skall avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas vad gäller punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 § första gången vid 1999 års taxering och&lt;br&gt;övriga bestämmelser första gången vid 2001 års taxering. På yrkande av&lt;br&gt;den skattskyldige får dock de sist avsedda bestämmelserna tillämpas vid&lt;br&gt;1998, 1999 och 2000 års taxeringar. Lagen inskränker inte tillämplig-&lt;br&gt;heten av övergångsbestämmelserna i lagen (1975:1348) om ikraftträdan-&lt;br&gt;de av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:188) &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- 1997/98:146&lt;br&gt;om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för&lt;br&gt;kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1978:188) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan,&lt;br&gt;m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1998. Den upphävda&lt;br&gt;lagen tillämpas alltjämt vid 2000 och tidigare års taxeringar. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte vid 1998, 1999 och 2000 års taxeringar om den skattskyldige&lt;br&gt;har yrkat att de nya bestämmelserna i lagen (1998:000) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 23 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 54 § skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet och som för&lt;br&gt;beskattningsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar pensionsskuld&lt;br&gt;under rubriken Avsatt till pen-&lt;br&gt;sioner, skall i självdeklarationen&lt;br&gt;redovisa vad som avser sådana&lt;br&gt;pensionsåtaganden för vilkas tryg-&lt;br&gt;gande avdragsrätt föreligger enligt&lt;br&gt;punkt 20 d jämfört med punkt 20 e&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370). Så-&lt;br&gt;dan redovisning skall avse för-&lt;br&gt;hållandena vid såväl beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång som dess utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt punkt 20 a eller&lt;br&gt;punkt 20 b av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § kommunalskattelagen gjort&lt;br&gt;avdrag för medel som avsatts till&lt;br&gt;pensionsstiftelse eller personalstif-&lt;br&gt;telse skall lämna uppgift om namn&lt;br&gt;och organisationsnummer på stif-&lt;br&gt;telsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet och som för&lt;br&gt;beskattningsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar pensionsutfäst-&lt;br&gt;else under rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner eller i sådan delpost&lt;br&gt;som avses i 8 a § samma lag, skall&lt;br&gt;i självdeklarationen redovisa vad&lt;br&gt;som avser sådana pensionsutfäs-&lt;br&gt;telser för vilkas tryggande av-&lt;br&gt;dragsrätt föreligger vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen. Sådan redovisning&lt;br&gt;skall avse förhållandena vid såväl&lt;br&gt;beskattningsårets ingång som dess&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt punkt 20 a eller&lt;br&gt;punkt 20 b av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) gjort avdrag för medel&lt;br&gt;som avsatts till pensionsstiftelse&lt;br&gt;eller personalstiftelse skall lämna&lt;br&gt;uppgift om namn och organisa-&lt;br&gt;tionsnummer på stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse av 3 kap. 54 § 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1903.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 24,26&lt;br&gt;procent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsförsäkring som tecknas av&lt;br&gt;tagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollektiv-&lt;br&gt;avtalsgrundad avgångsbidragsför-&lt;br&gt;säkring utbetalas av staten, kom-&lt;br&gt;mun eller kommunalförbund som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare till förmån för arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollektiv-&lt;br&gt;avtalsgrundad avgångsbidragsför-&lt;br&gt;säkring utbetalas av staten, kom-&lt;br&gt;mun eller kommunalförbund som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund, det&lt;br&gt;för kommunerna och landstingen&lt;br&gt;gemensamma organet för adminis-&lt;br&gt;tration av personalpension eller&lt;br&gt;Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliserings-&lt;br&gt;institut, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal eller av annan ar-&lt;br&gt;betsgivare, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen teck-&lt;br&gt;nats i enlighet med vad som anges&lt;br&gt;i punkt 20 e första stycket b av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund, det&lt;br&gt;för kommunerna och landstingen&lt;br&gt;gemensamma organet för adminis-&lt;br&gt;tration av personalpension eller&lt;br&gt;Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliserings-&lt;br&gt;institut, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal eller av annan ar-&lt;br&gt;betsgivare, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal och att borgen eller&lt;br&gt;liknande garanti tecknats av kom-&lt;br&gt;mun, kommunalförbund, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet eller Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlings- och pastoratsförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtids-&lt;br&gt;pension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:940.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med&lt;br&gt;undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse&lt;br&gt;enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som&lt;br&gt;avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig intäkt&lt;br&gt;av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund&lt;br&gt;av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomst-&lt;br&gt;skatt för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall&lt;br&gt;bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till&lt;br&gt;allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på löne-&lt;br&gt;delar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas vid&lt;br&gt;1998, 1999 och 2000 års taxeringar om den skattskyldige har yrkat att de&lt;br&gt;nya bestämmelserna i lagen (1998:000) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 3, 9 och 11 §§ lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga till avkastningsskatt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska livförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från&lt;br&gt;fast driftställe i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar skuld under rub-&lt;br&gt;riken Avsatt till pensioner enligt&lt;br&gt;5 § lagen om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar pensionsutfäst-&lt;br&gt;else under rubriken Avsatt&lt;br&gt;till pensioner enligt&lt;br&gt;lagen om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m. eller i sådan delpost&lt;br&gt;som avses i 8 a § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. svensk juridisk person och i Sverige bosatt fysisk person som inne-&lt;br&gt;har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kapitalförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och är meddelad i försäkringsrörelse&lt;br&gt;som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt sjuttonde&lt;br&gt;stycket av samma anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart&lt;br&gt;avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och&lt;br&gt;som inte är återköpsbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-åttonde styckena,&lt;br&gt;multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret&lt;br&gt;närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas&lt;br&gt;nedåt till helt hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapital-&lt;br&gt;underlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt.&lt;br&gt;För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1236.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1236.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyl-&lt;br&gt;diga som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;5 utgörs av avsättningsbeloppet&lt;br&gt;vid ingången av beskattningsåret&lt;br&gt;avseende sådana pensionsutfäst-&lt;br&gt;elser för vilkas tryggande avdrags-&lt;br&gt;rätt föreligger vid inkomsttaxering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige be- P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:146&lt;br&gt;drivna försäkringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från&lt;br&gt;den del av tillgångar och skulder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grun-&lt;br&gt;der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorga-&lt;br&gt;nisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp&lt;br&gt;som grupplivförsäkringar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkrings-&lt;br&gt;klass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket&lt;br&gt;1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyl-&lt;br&gt;diga som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;5 utgörs av pensionsskuldens&lt;br&gt;belopp vid ingången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret Vid bestämning av&lt;br&gt;pensionsskuldens belopp skall&lt;br&gt;beaktas sådana pensionsåtaganden&lt;br&gt;för vilkas tryggande avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger enligt punkt 20 d jäm-&lt;br&gt;fört med punkt 20 e av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) och så-&lt;br&gt;dana pensionsåtaganden for vilka&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger enligt 8 §&lt;br&gt;lagen (1975:1348) om ikraft-&lt;br&gt;trädande av lagen (1975:1347) om&lt;br&gt;ändring i kommunal skattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6&lt;br&gt;utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är&lt;br&gt;hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt&lt;br&gt;denna lag som är hänförlig till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7&lt;br&gt;utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som&lt;br&gt;anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska grunder&lt;br&gt;beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i&lt;br&gt;livförsäkringsrörelsens överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 skall&lt;br&gt;endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid&lt;br&gt;denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får&lt;br&gt;tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna&lt;br&gt;begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare&lt;br&gt;efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva,&lt;br&gt;bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst,&lt;br&gt;överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte&lt;br&gt;annat följer av andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses&lt;br&gt;i 2 § första stycket 1-3 och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsförsäkring uppgår skatten&lt;br&gt;skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall skattesatsen jämkas i mot-&lt;br&gt;svarande mån. Sådan jämkning&lt;br&gt;skall också göras om hela behåll-&lt;br&gt;ningen på ett pensionssparkonto&lt;br&gt;avskattas enligt 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket j kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) eller pensionsskuld&lt;br&gt;som avses i 3 § femte stycket helt&lt;br&gt;upplöses under beskattningsåret.&lt;br&gt;Överlåts ett helt försäkrings-&lt;br&gt;bestånd från ett livförsäkrings-&lt;br&gt;företag till ett annat sådant företag&lt;br&gt;eller sker fusion enligt 15 a kap. 1&lt;br&gt;eller 18 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) anses som om över-&lt;br&gt;låtande företag och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 5 får utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i förvärvs-&lt;br&gt;källan göra avdrag för sådan&lt;br&gt;avkastningsskatt som tas ut på i 3&lt;br&gt;§ första och femte styckena angivet&lt;br&gt;underlag. Avdrag skall därvid&lt;br&gt;medges för avkastningsskatten&lt;br&gt;före eventuell nedsättning genom&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 30 procent av nio tiondelar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall skattesatsen jämkas i mot-&lt;br&gt;svarande mån. Sådan jämkning&lt;br&gt;skall också göras om hela be-&lt;br&gt;hållningen på ett pensionsspar-&lt;br&gt;konto avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller av-&lt;br&gt;sättning som avses i 3 § fjärde&lt;br&gt;stycket helt upplöses under be-&lt;br&gt;skattningsåret. Överlåts ett helt&lt;br&gt;försäkringsbestånd från ett livför-&lt;br&gt;säkringsföretag till ett annat sådant&lt;br&gt;företag eller sker fusion enligt 15 a&lt;br&gt;kap. 1 eller 18 § försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen (1982:713) anses som om&lt;br&gt;överlåtande företag och övertagan-&lt;br&gt;de företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 5 får utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i förvärvs-&lt;br&gt;källan göra avdrag för sådan&lt;br&gt;avkastningsskatt som tas ut på i&lt;br&gt;3 § första och fjärde styckena&lt;br&gt;angivet underlag. Avdrag skall&lt;br&gt;därvid medges för avkastnings-&lt;br&gt;skatten före eventuell nedsättning&lt;br&gt;genom avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas vad gäller 2 §&lt;br&gt;första gången vid 1999 års taxering, 3 § första gången vid 2001 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1236.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:947.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering samt 9 och 11 §§ första gången vid 1998 års taxering. De nya&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § skall dock tillämpas vid 1998, 1999 och 2000 års&lt;br&gt;taxeringar om den skattskyldige har yrkat att de nya bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1998:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;tillämpas vid dessa taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1997/98:146&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget skall beräknas som den under beskattningsåret&lt;br&gt;uppkomna skillnaden mellan å ena sidan summan av följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avgift för tjänstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avsättning till pensionsstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ökning av konto Avsatt till c) ökning av avsättning under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensioner, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rubriken Avsatt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensioner enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. eller i sådan&lt;br&gt;delpost som avses i 8 a § samma&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av&lt;br&gt;tj änstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse,&lt;br&gt;å andra sidan summan av följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) gottgörelse från pensionsstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) minskning av konto Avsatt till&lt;br&gt;pensioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) 85 procent av bokförd skuld&lt;br&gt;på konto Avsatt till pensioner vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång multip-&lt;br&gt;licerad med den genomsnittliga&lt;br&gt;statslåneräntan under kalenderåret&lt;br&gt;närmast före ingången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) minskning av avsättning un-&lt;br&gt;der rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner enligt lagen om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. eller i sådan delpost som av-&lt;br&gt;ses i 8 a § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) 85 procent av avsättning un-&lt;br&gt;der rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner enligt lagen om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. eller i sådan delpost som&lt;br&gt;avses i 8 a § samma lag vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång multipli-&lt;br&gt;cerad med den genomsnittliga&lt;br&gt;statslåneräntan under kalenderåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmast före ingången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid&lt;br&gt;tillämpning av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1926.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I posten a i första stycket skall inte räknas med avgift för sådan grupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring som omfattas av 1 § första stycket 5 lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månäder&lt;br&gt;skall posten h i första stycket jäm-&lt;br&gt;kas i motsvarande mån. Detsamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall posten h i första stycket jäm-&lt;br&gt;kas i motsvarande mån. Detsamma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall gälla om avsättning som av-&lt;br&gt;ses i posten h helt upplöses under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall gälla om pensionsskuld som&lt;br&gt;avses i posten h helt upplöses un-&lt;br&gt;der beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som övertar en pensionsutfästelse inte är skattskyldig enligt&lt;br&gt;denna lag skall den som tidigare utfäst pensionen under posten e i första&lt;br&gt;stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta&lt;br&gt;är högre än den utgivna ersättningen. Om den som befrias från en&lt;br&gt;utfästelse inte är skattskyldig enligt denna lag skall den som övertar&lt;br&gt;utfästelsen under posten i i första stycket ta upp det verkliga värdet av&lt;br&gt;den övertagna utfästelsen om detta är lägre än den erhållna ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokföringsmässiga&lt;br&gt;grunder tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- 1 &amp;quot;7/98:146&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;räntefördelning vid beskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av det justerade resultatet justeras inkomsten eller&lt;br&gt;underskottet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före ränte-&lt;br&gt;fördelning enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för avsättning till perio-&lt;br&gt;diseringsfond enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder och avdrag på grund av&lt;br&gt;ökning av expansionsmedel enligt&lt;br&gt;2 § lagen (1993:1537) om expan-&lt;br&gt;sionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för premie for pensionsför-&lt;br&gt;säkring och inbetalning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto enligt punkt 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen samt beräknad sär-&lt;br&gt;skild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader avseende&lt;br&gt;dessa poster, avdrag för avsättning&lt;br&gt;till periodiseringsfond enligt 3 §&lt;br&gt;lagen (1993:1538) om periodi-&lt;br&gt;seringsfonder och avdrag på grund&lt;br&gt;av ökning av expansionsmedel&lt;br&gt;enligt 2§ lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,&lt;br&gt;återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, avdrag för avsättning till&lt;br&gt;periodiseringsfond som återförts till beskattning enligt 4 § lagen om&lt;br&gt;periodiseringsfonder, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel&lt;br&gt;enligt 2 § lagen om expansionsmedel och avdrag för avsättning till&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv som återförs till beskattning enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;ls&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansionsmedel får ökas med högst ett positivt belopp som motsvarar&lt;br&gt;inkomsten eller underskottet av förvärvskällan enligt lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt före ökning av expansionsmedel med följande&lt;br&gt;justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande post räknas&lt;br&gt;avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för premie för pensions-&lt;br&gt;försäkring och inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen samt beräknad&lt;br&gt;särskild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader avseende&lt;br&gt;dessa poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar&lt;br&gt;samt återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:786.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;&lt;sub&gt;3§&lt;/sub&gt;20&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person får avdrag för avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;uppgå till högst 20 procent av inkomsten för beskattningsåret före&lt;br&gt;avdraget. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fysisk person och dödsbo får avdraget uppgå till högst 20&lt;br&gt;procent av ett positivt belopp som motsvarar inkomsten eller underskottet&lt;br&gt;av förvärvskällan enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före&lt;br&gt;avdrag för avsättning till periodiseringsfond med följande justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och avdrag på grund av ökning av&lt;br&gt;expansionsmedel enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1993:1537) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,&lt;br&gt;återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av&lt;br&gt;minskning av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för premie för pensions-&lt;br&gt;försäkring och inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen samt beräknad&lt;br&gt;särskild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader avseende&lt;br&gt;dessa poster och avdrag på grund&lt;br&gt;av ökning av expansionsmedel&lt;br&gt;enligt 2§ lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har utarbetats promemorian Företagens&lt;br&gt;avdragsrätt för pensionskostnader (Ds 1997:39). En sammanfattning av&lt;br&gt;promemorians förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet, (Dnr 1335/97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remissbehandlingen av promemorian har förslagen i denna om-&lt;br&gt;arbetats inom Finansdepartementet. Ett utkast till lagrådsremiss har&lt;br&gt;därefter remitterats till Riksskatteverket, Företagarnas Riksorganisation,&lt;br&gt;Kooperationens Pensionsanstalt, Landsorganisationen i Sverige, Privat-&lt;br&gt;tjänstemannakartellen PTK, SACO Sveriges Akademikers Central-&lt;br&gt;organisation, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Sveriges Försäkringsförbund och TCO&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i ärendet (Dnr 98/239).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lägger regeringen fram förslag till ändringar i de bestäm-&lt;br&gt;melser som reglerar avdragsrätten för pensionskostnader. Som en bak-&lt;br&gt;grund till regeringens förslag ges inledningsvis i avsnitt 4-6 en samman-&lt;br&gt;fattande beskrivning av aktuella pensionsavtal och gällande skatteregler.&lt;br&gt;Texten i dessa avsnitt grundas på promemorian. Förslagen om nya&lt;br&gt;avdragsregler har utarbetats på grundval av de omarbetade förslagen och&lt;br&gt;remissynpunkterna på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 31 oktober 1996 bemyndigade regeringen chefen för&lt;br&gt;Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;utvärdera och se över regelsystemet för enskilda näringsidkare och&lt;br&gt;handelsbolag. Utredningen antog namnet Förenklingsutredningen. I&lt;br&gt;december 1997 redovisades utredningens förslag i delbetänkandet&lt;br&gt;Enskilda Näringsidkare Översyn av skattereglerna (SOU 1997:178). En&lt;br&gt;sammanfattning av utredningens förslag och lagförslag i den del som&lt;br&gt;behandlas i denna proposition finns i bilaga 1 respektive bilaga 2.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans-&lt;br&gt;erna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet, (Dnr 3723/97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lägger regeringen även fram förslag till ändringar i de&lt;br&gt;bestämmelser som reglerar enskilda näringsidkares möjlighet att göra&lt;br&gt;avdrag för pensionsförsäkringspremier och insättningar på pensions-&lt;br&gt;sparkonto i förvärvskällan. I den ekonomiska vårpropositionen (prop.&lt;br&gt;1997/98:150), som beslutas av regeringen i dag, tas ytterligare ett förslag&lt;br&gt;från Förenklingsutredningen upp. Det gäller fördelningen av det s.k. bas-&lt;br&gt;beloppsavdraget mellan avdrag i förvärvskällan och allmänt avdrag. För-&lt;br&gt;enklingsutredningens betänkande omfattar också andra förslag till för-&lt;br&gt;enklingar i skattereglerna för enskilda näringsidkare. Det är regeringens&lt;br&gt;avsikt att senare återkomma med ett ställningstagande i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande uttalat att de föreslagna avdragsreglema för&lt;br&gt;kostnader för tjänstepensioner torde medföra en betydande förenkling i&lt;br&gt;förhållande till dagens avdragssystem samt att de nya reglerna innebär en&lt;br&gt;ökad neutralitet mellan olika former av pensionsplaner och mellan olika&lt;br&gt;tryggandeformer. Lagrådet har vidare lämnat allmänna synpunkter på&lt;br&gt;dels de enskilda lagreglernas utformning och det systematiska samman-&lt;br&gt;hang i vilket de ingår, dels anmärkt på terminologin på området. Där-&lt;br&gt;utöver har Lagrådet gjort ett par materiella påpekanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Lagrådets allmänna synpunkter vill regeringen framhålla&lt;br&gt;att pensionsavdragsreglemas redaktionella utformning kommer att ses&lt;br&gt;över i den pågående beredningen av Skattelagskommitténs förslag till ny&lt;br&gt;inkomstskattelag i enlighet med vad Lagrådet förutsatt. En särskild&lt;br&gt;svårighet med terminologin i de aktuella lagreglerna är kopplingen till&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. (tryggandelagen). Som regeringen angav i lagrådsremissen kommer&lt;br&gt;de problem som kan finnas kring tryggandelagen att kartläggas under&lt;br&gt;detta år. Syftet med kartläggningen är att få ett underlag för bedömning&lt;br&gt;av behovet av en översyn av tryggandelagen. Med hänsyn till detta kan&lt;br&gt;någon fullständig terminologisk översyn sannolikt inte komma till stånd&lt;br&gt;redan vid beredningen av förslaget till ny inkomstskattelag. Regeringen&lt;br&gt;instämmer emellertid i Lagrådets uppfattning att en sådan översyn bör&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter i de materiella frågorna har beaktats vid utform-&lt;br&gt;ningen av de aktuella anvisningspunkterna, se vidare avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen gjort vissa ändringar av i huvudsak&lt;br&gt;redaktionell art i förhållande till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Före ATP-reformen år 1960 fanns inte några i egentlig mening riks-&lt;br&gt;täckande kollektivavtalsreglerade pensionsplaner med bestämmelser om&lt;br&gt;tjänstepension. Inom vissa branscher tillämpades dock generellt en viss&lt;br&gt;typ av pensionsplan. I större och medelstora företag förelåg normalt&lt;br&gt;någon form av tjänstepensionslösning för tjänstemän. Pensionsnivåer och&lt;br&gt;finansieringssätt varierade dock mycket. Endast i starkt begränsad om-&lt;br&gt;fattning förekom pensionsplaner för arbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsplanema var i vissa fall relaterade till en andel av slutlönen&lt;br&gt;(förmånsbaserade). Även andra konstruktioner farms. Efterhand fick&lt;br&gt;Försäkringsbolaget SPP:s s.k. normalplan en allt större betydelse på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstemannasidan. Planen var förmånsbaserad och medgav en livsvarig&lt;br&gt;ålderspension på 60 % av slutlönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ATP-systemets införande år 1960 ledde till stora förändringar på&lt;br&gt;tjänstepensionsområdet. Avtalet med regler för industrins och handelns&lt;br&gt;tilläggspension för tjänstemän - i fortsättningen används om detta avtal&lt;br&gt;benämningen ITP-planen - infördes samma år med utgångspunkt från&lt;br&gt;SPP:s tidigare normalplan. Ålderspensionsnivån samordnades med den&lt;br&gt;allmänna pensionen. Inräknat den allmänna pensionen höjdes pensions-&lt;br&gt;nivån ytterligare och planen kom att dominera starkt på arbetsmark-&lt;br&gt;nadens tjänstemannaområde. I samband med sänkningen av den allmänna&lt;br&gt;pensionsåldern från 67 till 65 år uppkom ett premieutrymme som&lt;br&gt;utnyttjades för en avgiftsbaserad kompletterande pension till ITP (ITPK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1970-talet infördes de avdragsregler för företagens pensions-&lt;br&gt;kostnader som gäller idag. Nivån för avdragsrätten kopplades i stor&lt;br&gt;utsträckning till ITP-planens förmånsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen har i och med ATP-systemets införande år 1960 till&lt;br&gt;stor del övertagit tjänstepensionssystemens roll att ge en inkomstrela-&lt;br&gt;terad pensionsstandard. Genom den obligatoriska lagstadgade allmänna&lt;br&gt;pensionen tillförsäkras arbetstagarna en rimlig pensionsnivå. Tjänste-&lt;br&gt;pensionsavtalen utgör dock ett viktigt komplement till den allmänna&lt;br&gt;pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår ett omfattande reformarbete på det offentliga&lt;br&gt;pensionsområdet. Folkpensionen och den allmänna tilläggspensionen&lt;br&gt;ersätts av ett nytt allmänt pensionssystem. Detta kan komma att leda till&lt;br&gt;förändringar även på tjänstepensionsområdet. Några sådana förändringar&lt;br&gt;har ännu inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Huvudgrupper av tjänstepensionssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det utrymme som återstår för tjänstepensionen har lagstiftaren i enlighet&lt;br&gt;med den svenska modellen i största möjliga utsträckning låtit arbets-&lt;br&gt;marknadens parter reglera i kollektivavtal. Tjänstepensionsavtalen är ett&lt;br&gt;komplement till den allmänna pensionen. För de områden som regleras i&lt;br&gt;kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter uppkommer en obliga-&lt;br&gt;torisk reglering. Det förekommer självfallet även utfästelser om tjänste-&lt;br&gt;pension som inte är knutna till kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarens pensionsutfästelse (ibland även kallat pensionslöfte&lt;br&gt;eller pensionsåtagande) är en del av den ersättning som avtalas för ett&lt;br&gt;förvärvsarbete. Utfästelsen är ett bindande avtal om framtida pensions-&lt;br&gt;utbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av pensioner kan ske på i huvudsak två sätt. Dessa&lt;br&gt;huvudformer är fördelningssystem och premiereservsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningssystemet, eller direktbetalningssystemet, karaktäriseras av&lt;br&gt;att pensionsbeloppen betalas löpande allt eftersom de förfaller. Kapital&lt;br&gt;för framtida pensionsutbetalningar fonderas normalt inte i detta system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiereservsystemet, eller fonderingssystemet, karaktäriseras av att&lt;br&gt;avsättningar sker i förväg för framtida pensionsutbetalningar. Avsätt-&lt;br&gt;ningarna samt avkastningen på dessa bildar tillsammans ett pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital som sedan tappas av när pensionen betalas ut. Storleken på de&lt;br&gt;löpande avsättningarna bör bestämmas så att pensionskapitalet vid&lt;br&gt;pensionsavgången blir tillräckligt stort för att kunna klara utfästelsen.&lt;br&gt;Detta sker med hjälp av antaganden om framtida ränta, dödlighet och&lt;br&gt;omkostnader. Antagandena kan variera men skall normalt vara godkända&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Gemensamt för dessa beräkningsregler, som&lt;br&gt;kallas försäkringstekniska grunder, är att antagandena måste vara så&lt;br&gt;försiktiga att pensionskapitalet även vid en förhållandevis ogynnsam&lt;br&gt;utveckling räcker till de utlovade pensionsutbetalningama. Därför upp-&lt;br&gt;står oftast ett överskott som kan användas för att antingen höja pensionen&lt;br&gt;eller minska avsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den anställde ökar pensionskapitalet hela tiden fram till pensions-&lt;br&gt;åldern genom avsättningar och avkastningen på dessa. Övergår han före&lt;br&gt;pensioneringen till en annan arbetsgivare upphör avsättningarna hos den&lt;br&gt;förra arbetsgivaren, men pensionskapitalet ökar ändå med avkast-&lt;br&gt;ningen. Dör den anställde fördelas hans pensionskapital för en framtida&lt;br&gt;ålderspension på de övriga i pensionskollektivet. Denna intäkt för&lt;br&gt;kollektivet kallas arvsvinst. Med realistiska dödlighetsantaganden, som&lt;br&gt;tillämpas på en tillräckligt stor grupp anställda, sker en utjämning&lt;br&gt;mellan dem som dör tidigt och dem som lever länge. På detta sätt&lt;br&gt;säkras pensionen för personer som lever längre än genomsnittligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Tryggande av pensionsutfästelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett säkerställande av en pensionsutfästelse innebär att åtgärder vidtas för&lt;br&gt;att utfästelsen skall kunna infrias den dag pensionen skall betalas ut.&lt;br&gt;Några tvingande civilrättsliga regler om ett sådant säkerställande finns&lt;br&gt;inte. Normalt innehåller dock de kollektivavtal om pensionsplaner som&lt;br&gt;förekommer på arbetsmarknaden regler om hur förmånerna skall&lt;br&gt;finansieras och tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i Sverige tre särskilt reglerade sätt att trygga pensionsut-&lt;br&gt;fästelser, nämligen genom försäkring, särskild redovisning av pen-&lt;br&gt;sionsavsättning i balansräkningen i kombination med kreditförsäkring&lt;br&gt;och avsättning till pensionsstiftelse. Lagbestämmelserna om tryggandet&lt;br&gt;inskränker sig i huvudsak till kommunalskattelagens (1928:370) regler&lt;br&gt;om arbetsgivarens avdragsrätt och de civilrättsliga reglerna om redo-&lt;br&gt;visning m.m. i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. (tryggandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller i många andra länder finns i svensk&lt;br&gt;rätt inga regler som föreskriver värdesäkring o.d. av pensionsutfästel-&lt;br&gt;serna. Innehållet i avtalen bestäms uteslutande av arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter och av parterna i de individuella pensionsavtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om säkerställandet av en pensionsutfästelse inte sker i någon av&lt;br&gt;de tre vanliga formerna, dvs. genom pensionsförsäkring eller någon av&lt;br&gt;tryggandelagens två avsättningsformer, kan en pensionsutfästelse ändå&lt;br&gt;vara säkerställd på annat godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensionsförsäkring innebär att arbetsgivaren överlåter full-&lt;br&gt;görandet av utfästelsen på ett försäkringsbolag eller en försäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förening (understödsförening) mot att han betalar den premie som&lt;br&gt;försäkringsgivaren betingar sig för detta. Premiema beräknas så att de&lt;br&gt;räcker för att försäkringsgivaren skall kunna fullgöra utfästelsen och fa&lt;br&gt;täckning för sina omkostnader. Visar det sig därvid bli ett överskott&lt;br&gt;fördelas det antingen på de försäkrade eller på premiebetalama, i det&lt;br&gt;senare fallet genom en minskning av de framtida premiema. Försäk-&lt;br&gt;ringsbolagens och försäkringsföreningamas försäkringstekniska grunder&lt;br&gt;för beräkning av premier med antaganden om bland annat ränta och&lt;br&gt;livslängd skall vara godkända av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning i balansräkningen innebär att arbetsgivaren gör avsättning&lt;br&gt;på balansräkningens passivsida. Det avsatta beloppet skall normalt&lt;br&gt;överensstämma med nuvärdet av pensionsutfästelserna, men arbets-&lt;br&gt;givaren svarar alltid för pensionsutfästelsen även om för lågt belopp har&lt;br&gt;avsatts. Avsättningen skall vara tryggad genom kreditförsäkring eller i&lt;br&gt;vissa fall genom statlig eller kommunal borgen. Det innebär att kredit-&lt;br&gt;försäkraren vid en konkurs går in och tryggar den del av utfästelsen som&lt;br&gt;arbetsgivaren inte har täckning för. Detta tryggande sker genom köp av&lt;br&gt;en tjänstepensionsförsäkring. Även i detta fall skall de försäkrings-&lt;br&gt;tekniska grunder tillämpas som Finansinspektionen fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsstiftelse är en stiftelse som inrättas av arbetsgivaren med enda&lt;br&gt;syfte att trygga pensionerna för de anställda. Till stiftelsen gör arbets-&lt;br&gt;givaren överföringar av medel för de framtida pensionsutbetalningama.&lt;br&gt;Arbetsgivaren avhänder sig därmed emellertid inte ansvaret för pen-&lt;br&gt;sionsutfästelsens fullgörande men kan begära gottgörelse från stiftelsen&lt;br&gt;för utbetalda pensioner. En sådan gottgörelse medges endast under&lt;br&gt;förutsättning att stiftelsens förmögenhet även efter gottgörelsen är minst&lt;br&gt;lika stor som det sammanlagda nuvärdet av pensionsutfästelserna. I vissa&lt;br&gt;undantagsfall, exempelvis vid arbetsgivarens konkurs, kan stiftelsen&lt;br&gt;emellertid betala ut förfallna pensionsbelopp direkt till pensionärerna.&lt;br&gt;Samma försäkringstekniska grunder tillämpas som vid avsättning i&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskattningsrätt som tillkommer staten, kommuner och landsting&lt;br&gt;har ansetts vara fullgod säkerhet för de offentliganställdas tjänstepen-&lt;br&gt;sioner. Dessa tryggas därför inte i tryggandelagens mening. Traditionellt&lt;br&gt;finansieras pensionerna inom statlig och kommunal sektor genom ett&lt;br&gt;fördelningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Nuvarande pensionsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensionerna kompletterar normalt den allmänna pensionen med&lt;br&gt;följande förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg till den allmänna pensionen lämnas från och med 65 års&lt;br&gt;ålder som svarar mot 7 - 15 % av den berättigades slutlön (om den&lt;br&gt;anställde arbetat i 30 år eller mer). För lönedelar som överstiger den&lt;br&gt;allmänna pensionens tak på 7,5 basbelopp ges rätt till pension med 65 -&lt;br&gt;70 % av slutlönen upp till 20 basbelopp och ca hälften därav på&lt;br&gt;ytterligare lönedelar upp till 30 basbelopp. Systemen ger dessutom rätt&lt;br&gt;till pension i vissa situationer när sådan rätt saknas inom den allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensioneringen. Det kan gälla ålderspension före 65 års ålder inom vissa&lt;br&gt;yrkesområden eller ett utökat efterlevandeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivåerna på tjänstepensionerna är tämligen likartade över hela arbets-&lt;br&gt;marknaden, vilket till en del beror på skattereglerna om arbetsgivarens&lt;br&gt;avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av tjänstepension som ett tillägg till allmän pension&lt;br&gt;förekommer två huvudmodeller som innebär att pensionen beräknas&lt;br&gt;brutto eller netto i förhållande till den allmänna pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena modellen innebär att tjänstepensionen beräknas som en&lt;br&gt;bruttopension i vilken skall inräknas den allmänna pensionen. Pension-&lt;br&gt;ens bruttobelopp minskas med den berättigades allmänna pension, var-&lt;br&gt;efter återstår den egentliga tjänstepensionen, vanligen benämnd&lt;br&gt;kompletteringspension. Om den allmänna pensionen är hög jämfört med&lt;br&gt;tjänstepensionens bruttobelopp blir kompletteringspensionen i mot-&lt;br&gt;svarande grad låg. Den kan till och med reduceras till noll om reglerna&lt;br&gt;för samordning med allmän pension inte innehåller någon garanti mot&lt;br&gt;det. Bruttopensionen kännetecknas bland annat av att tjänstepensionens&lt;br&gt;storlek, efter minskning med allmän pension, inte kan bestämmas förrän&lt;br&gt;den sammanlagda pensionen skall betalas ut. Den kan således inte&lt;br&gt;bestämmas under intjänandetiden och är därför svår att finansiera i ett&lt;br&gt;premiereservsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra modellen innebär att tjänstepensionen beräknas som en&lt;br&gt;nettopension oberoende av den berättigades allmänna pension. Den&lt;br&gt;betalas ut vid sidan av den allmänna pensionen och eventuella brister i&lt;br&gt;allmän pension kompenseras inte av en i motsvarande grad höjd&lt;br&gt;tjänstepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsförmåner kan också delas in efter den modell som bestämmer&lt;br&gt;förmånens storlek. En indelning kan göras i förmånsbestämda och&lt;br&gt;avgifts- eller premiebestämda pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella modellen för tjänstepensioner är att arbetsgivaren&lt;br&gt;utfäster en förmån av en viss storlek, vanligen relaterad till lön och&lt;br&gt;kravet på 30 tjänsteår för hel pension. En pension som bestäms på detta&lt;br&gt;sätt kallas förmånsbestämd. Arbetsgivaren har sedan att göra de&lt;br&gt;premieinbetalningar eller andra avsättningar som krävs för att utfästelsen&lt;br&gt;skall kunna fullgöras. I denna modell är premiens storlek en osäker-&lt;br&gt;hetsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har premiebestämda fa v giftsbestämda) pensioner&lt;br&gt;blivit ett vanligt alternativ eller komplement till förmånsbestämda ålders-&lt;br&gt;pensioner. De kallas ibland kompletterande ålderspension och känne-&lt;br&gt;tecknas av att arbetsgivaren utfäster sig att betala en premie av en viss&lt;br&gt;storlek, ofta en viss procent av den anställdes lön till ett försäkrings-&lt;br&gt;företag e.d. Förmånens storlek beror enligt denna modell på hur mycket&lt;br&gt;som har betalats in och vilken återbäring som har tilldelats. I detta fall är&lt;br&gt;det således förmånens storlek som är osäker. Även om tjänstepensions-&lt;br&gt;systemens förmåner normalt börjar tjänas in först vid 28 års ålder kan&lt;br&gt;den premiebestämda pensionen hänföras till livsinkomstprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de förmånsbestämda tjänstepensionerna är de styrda av&lt;br&gt;en motsatt princip. De är nämligen normalt relaterade till slutlönen. Även&lt;br&gt;om det är så att löneunderlaget för pensionen inte utgörs av den faktiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutlönen beräknas underlaget på någon form av genomsnittslön mot&lt;br&gt;slutet av anställningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till tjänstepension kan vara antastbar eller oantastbar. Att&lt;br&gt;pensionen är antastbar innebär att pensionsrätten bortfaller om den&lt;br&gt;anställde inte kvarstår i sin anställning fram till pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intjänade delen av en oantastbar pension har den anställde&lt;br&gt;däremot rätt att få ut om han slutar i förtid. Han far ut den i form av ett så&lt;br&gt;kallat fribrev om han var anställd inom den privata sektom. Ålders-&lt;br&gt;pension från och med 65 års ålder och kompletterande ålderspension&lt;br&gt;samt viss form av efterlevandepension är normalt fribrevsgrundande. I&lt;br&gt;premiereservsystem utgörs fribrevet av den framtida periodiska förmån&lt;br&gt;som svarar mot det pensionskapital som ackumulerats för den anställde&lt;br&gt;vid tidpunkten för avgången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmåner enligt de pensionsplaner som finns för anställda i den&lt;br&gt;offentliga sektom är i huvudsak finansierade enligt fördelningssystem.&lt;br&gt;Tekniken för intjänande av oantastbara förmåner är en annan än den nyss&lt;br&gt;nämnda eftersom inga avsättningar normalt görs för framtida pensions-&lt;br&gt;utbetalningar. Den som slutar en anställning i förtid inom den offentliga&lt;br&gt;sektom får ut den intjänade delen av en sådan pension i form av en&lt;br&gt;livränta. Den beräknas till en del av den pension som den pensions-&lt;br&gt;berättigade skulle ha haft rätt till om han stått kvar i anställningen till 65&lt;br&gt;års ålder. Denna del svarar mot anställningstiden i den aktuella tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag för det nya pensionsavtalet inom SAF/LO-området är&lt;br&gt;tjänstepensionssystemen i Sverige för närvarande i huvudsak förmåns-&lt;br&gt;bestämda, slutlönerelaterade nettopensionssystem med ålderspension&lt;br&gt;som ger rätt till fribrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITP-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom privattjänstemannaområdet är ITP-planen helt dominerande.&lt;br&gt;Avtalet är slutet mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och&lt;br&gt;Privattjänstemannakartellen (PTK) för tjänstemän inom industri och&lt;br&gt;handel. Inom andra delar av den privata sektom gäller pensionsplaner&lt;br&gt;som beträffande förmånerna endast marginellt skiljer sig från ITP-&lt;br&gt;planen. Skillnaderna avser formerna och institutionerna för tryggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsvillkoren omfattar i huvudsak förmånerna ålderspension,&lt;br&gt;kompletterande ålderspension (ITPK), sjukpension och efterlevande-&lt;br&gt;pension. Förmånerna finansieras enligt premiereservsystemet. Tryggan-&lt;br&gt;det av ITP-planen skall ske genom försäkring i Försäkringsbolaget SPP&lt;br&gt;eller beträffande ålderspension genom avsättning i arbetsgivarens&lt;br&gt;balansräkning och kreditförsäkring i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti&lt;br&gt;(FPG). För ITPK och viss pension på lönedelar över 7,5 basbelopp far&lt;br&gt;försäkring ske i andra försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryggandet av övriga ITP-liknande pensionsplaner sker i andra för-&lt;br&gt;säkrings- och stiftelseformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionen och efterlevandepensionen är förmånsbestämda och&lt;br&gt;fribrevs grundande nettopensioner. De börjar tjänas in vid 28 års ålder&lt;br&gt;och är relaterade till slutlönen och ett krav på 30 tjänsteår för hel pension.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionen utges från och med 65 års ålder med 10, 65 och 32,5 %&lt;br&gt;av lönen i löneskikten 0-7,5, 7,5-20 respektive 20-30 basbelopp.&lt;br&gt;Efterlevandepensionen utges endast på lön över 7,5 basbelopp och då&lt;br&gt;med 50 % av ålderspensionens nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många pensionsavtal utanför kollektivavtalsområdet ansluter till ITP-&lt;br&gt;förmånema men medger ofta generösare efterlevandeförmåner. Inte&lt;br&gt;sällan motsvarar förmånerna for efterlevandepension och ålderspension&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ITP-planen innehåller ingen bestämmelse om värdesäkring men i&lt;br&gt;praktiken har pensionerna, efter beslut i SPP:s styrelse, höjts årligen med&lt;br&gt;pensionstillägg motsvarande utvecklingen av konsumentprisindex. Sedan&lt;br&gt;år 1985 har även fribrev och intjänad pensionsrätt för aktiva höjts på&lt;br&gt;samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompletterande ålderspensionen (ITPK) är premiebestämd till&lt;br&gt;skillnad från vad som i övrigt gäller för ITP-planen. ITPK-delen är en&lt;br&gt;fribrevsgrundande nettopension. Fr.o.m. 28 års ålder betalas en premie på&lt;br&gt;2 % av lönen till det försäkringsbolag som den anställde väljer. Den&lt;br&gt;intjänade pensionsrätten höjs med den återbäring som bolaget beslutar&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpension och en femårig efterlevandepension är andra ITP-&lt;br&gt;förmåner, liksom även delpension. Eftersom dessa riskförmåner inte är&lt;br&gt;fribrevsgrundande saknar de intresse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ITP-planen kan den som har lön över 10 basbelopp välja en&lt;br&gt;alternativ pensionslösning för den pensionsrätt som tjänas in på lönedelar&lt;br&gt;över 7,5 basbelopp. Förutom att förmånerna kan byggas upp på ett annat&lt;br&gt;sätt innebär det att en annan förvaltning än den för planen normala kan&lt;br&gt;bli aktuell, t.ex. försäkring i ett annat bolag än SPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår förhandlingar mellan SAF och PTK angående&lt;br&gt;ITP-avtalets framtida utformning. Från arbetsgivarsidan sker förhand-&lt;br&gt;lingarna i syfte att få till stånd en övergång från förmånsbaserad till&lt;br&gt;avgiftsbaserad plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom de delar av privattjänstemannaområdet som omfattas av&lt;br&gt;kollektivavtal finns pensionsplaner som avviker från ITP-planen. Det kan&lt;br&gt;till exempel röra sig om statliga bolag som tillämpar statliga villkor.&lt;br&gt;Eftersom avtalet på det statliga området numera - bortsett från&lt;br&gt;finansiering och tryggande - är likt ITP-planen innebär inte heller detta&lt;br&gt;någon större avvikelse. För anställda i kommunala bolag är situationen&lt;br&gt;delvis en annan på grund av de kommunala pensionsavtalens annorlunda&lt;br&gt;uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare och arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtal kan&lt;br&gt;välja mellan att ansluta sig till en kollektivavtalad lösning, att ordna&lt;br&gt;pensionsfrågan i egen regi eller att köpa en pensionslösning hos ett&lt;br&gt;försäkringsbolag som meddelar individuell försäkring. Individuell&lt;br&gt;pensionsförsäkring och pension i egen regi är lösningar som förekommer&lt;br&gt;i inte obetydlig utsträckning. De anställda som berörs är framför allt de&lt;br&gt;som arbetar i företag med några få anställda och den så kallade frikretsen&lt;br&gt;av företagsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya SAF/LO-planen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1996 träffade SAF och LO en uppgörelse om en helt ny premie-&lt;br&gt;bestämd pensionsplan för ålderspension som ersätter STP-planen&lt;br&gt;(kollektivavtal om särskild tilläggspension mellan SAF och LO) och&lt;br&gt;finansieras enligt ett premiereservsystem. Planen - Avtalspension SAF-&lt;br&gt;LO - har i stor utsträckning utformats efter mönster från privat-&lt;br&gt;tjänstemännens ITPK-avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1996-1999 skall arbetsgivarna betala en premie på 2 % av&lt;br&gt;lönen till det nya systemet och 1,5 % till pensionsförmåner åt dem som&lt;br&gt;tillgodoräknats STP-år före den 1 januari 1996. Tillsammans med&lt;br&gt;överskottet i AMF-systemet skall den sistnämnda delen av de inbetalade&lt;br&gt;medlen användas för individuellt beräknade pensionsrättigheter per den&lt;br&gt;31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryggandet av ålderspension vid 65 års ålder skall ske genom för-&lt;br&gt;säkring i försäkringsbolaget AMF Pension, som även administrerar&lt;br&gt;planen i övrigt. Avtalsparternas avsikt är att andra tryggandeformer skall&lt;br&gt;vara öppna fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukersättningen AGS (avtalsgruppsjukförsäkring) på SAF/LO-sidan&lt;br&gt;tillhör en särskild försäkringsgren och någon efterlevandepension&lt;br&gt;förekommer inte i anslutning till denna försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För LO-anslutna arbetstagare i statliga eller kommunala bolag har ofta&lt;br&gt;samma pensionsplaner gällt för arbetare och tjänstemän. LO-anslutna&lt;br&gt;arbetstagare vid vissa statliga och kommunala bolag har fått ITP-&lt;br&gt;liknande villkor. I samband med tecknandet av det nya SAF/LO-avtalet&lt;br&gt;har parterna uppgett att de strävar efter att få till stånd likartade&lt;br&gt;pensionsplaner över hela arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Allmän pensionsplan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Termen allmän pensionsplan är ett nyckelbegrepp i såväl tryggandelagen&lt;br&gt;som i KL:s avdragsregler på området. Avdragsrätt för pensionskostnader&lt;br&gt;enligt skattebestämmelsemas s.k huvudregel eller ryms inom-regel&lt;br&gt;förutsätter att åtagandet lämnas enligt allmän pensionsplan. I det första&lt;br&gt;fallet avses definitionen i tryggandelagen. I det senare fallet får termen&lt;br&gt;vid beskattningen en särskild, vid innebörd som även omfattar vissa&lt;br&gt;pensionslöften som inte ingår i en faktisk allmän pensionsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett tryggande enligt tryggandelagen ställs, som tidigare nämnts,&lt;br&gt;normalt inte upp något krav på att åtagandet skall ingå i allmän&lt;br&gt;pensionsplan. Ett sådant krav gäller endast för tryggande i balansräkning&lt;br&gt;utanför gängse företagsformer eller för anställd med bestämmande&lt;br&gt;inflytande i företaget (5 § tryggandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av begreppet allmän pensionsplan i tryggandelagen får en&lt;br&gt;väsentlig betydelse genom ramen i avdragsreglema. Begreppet definieras&lt;br&gt;i 4 § tryggandelagen. Med allmän pensionsplan avses sådana allmänna&lt;br&gt;grunder för pensionering av arbetstagare eller deras efterlevande, som&lt;br&gt;innehåller regler om tryggande av arbetsgivarens utfästelse genom&lt;br&gt;kreditförsäkring, avsättning till sådan pensionsstiftelse som avses i lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan likvärdig ordning. Dessutom krävs att grunderna är godkända&lt;br&gt;av central arbetstagarorganisation. Det finns rent formellt inte något krav&lt;br&gt;på att godkännandet skall vara skriftligt och i form av kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en pensionsplan innehöll allmänna grunder för pen-&lt;br&gt;sionering av nyss nämnda slag prövades i målet om ITP-planens s.k.&lt;br&gt;tiotaggarlösning (RÅ 1996 ref. 33). Pensionsplanema på arbetsmark-&lt;br&gt;naden hade före 1990-talet utan undantag en utformning som innebar att&lt;br&gt;storleken av förmånerna framgick direkt av planen. År 1989 beslutade&lt;br&gt;ITP-avtalspartema om justeringar i denna plan som innebar att&lt;br&gt;arbetsgivare kunde träffa överenskommelser med arbetstagare med lön&lt;br&gt;som översteg tio basbelopp om individuellt anpassade pensionslösningar.&lt;br&gt;De alternativa lösningarna fick dock inte leda till högre tryggande-&lt;br&gt;kostnader än vad som gällde for den anställdes normala pensionslösning.&lt;br&gt;De alternativa lösningarna kan t.ex. innebära att en ökad andel av skyddet&lt;br&gt;läggs på efterlevandepensionen på bekostnad av ålderspensionen. Mot&lt;br&gt;bakgrund bl.a. av att ryms inom-regeln i KL torde forutsätta att&lt;br&gt;pensionsförmåner framgår direkt av den faktiska pensionsplan som är&lt;br&gt;jämförelseobjekt fann Regeringsrätten att pensionslösningar enligt ITP-&lt;br&gt;planens alternativa regler inte kan anses som allmän pensionsplan.&lt;br&gt;Regeringsrätten konstaterade dessutom att tillämpningen av avdrags-&lt;br&gt;reglema förutsätter att pensionsåtagandet mot arbetstagaren bedöms i sin&lt;br&gt;helhet. Även den del av ITP-åtagandet gentemot en anställd med alter-&lt;br&gt;nativ lösning som ligger utanför denna individuella lösning anses därför&lt;br&gt;falla utanför allmän pensionsplan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Vissa mönster i tryggandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta storföretag tryggar pensioner via balansräkningen. Stiftelser har&lt;br&gt;främst utnyttjats inom mindre företag samt hos affärsbankerna och kon-&lt;br&gt;sumentkooperationen. Merparten av stiftelsekapitalet är koncentrerat till&lt;br&gt;ett tjugotal större pensionsstiftelser i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har flera större företag bildat s.k. PRI-stiftelser.&lt;br&gt;Stiftelserna har bildats i syfte bl.a. att “banta” balansräkningen genom en&lt;br&gt;övergång från avsättning i redovisningen till stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett stiftelsetryggande uppnås en flexibilitet i fråga om avsätt-&lt;br&gt;ningar och pensionsutbetalningar. Vid likviditetsproblem i företagen kan&lt;br&gt;stiftelsekapitalet ibland utnyttjas genom s.k. återlån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre företag utnyttjar inte sällan en pensionsstiftelse for att med&lt;br&gt;betydande avsättningar ta igen ett eftersatt pensionssparande. Genom&lt;br&gt;sådana avsättningar “möts” större vinster i företaget. Avdrag medges i&lt;br&gt;samma utsträckning för ett tryggande genom försäkring. Dessa försäk-&lt;br&gt;ringar får dock inte ge större efterlevandeskydd än de allmänna pensions-&lt;br&gt;planemas familj eskydd. De allmänna pensionsplanema avser i huvudsak&lt;br&gt;ålderspension. Om den försäkrade dör före pensioneringen går därmed&lt;br&gt;forsäkringskapitalet i stor utsträckning förlorat for de efterlevande. Å&lt;br&gt;andra sidan ger en relativt nybildad stiftelse endast det efterlevandeskydd&lt;br&gt;som har täckning i stiftelsekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avkastningen på stiftelsekapitalet är hög kan till skillnad från vad&lt;br&gt;som gäller i de övriga tryggandefallen hinder uppstå for ytterligare&lt;br&gt;avdragsgilla avsättningar. Om avsättningar görs enligt ryms inom-regeln&lt;br&gt;blir inte pensionsreserven uppräknad med inflationstillägg. Det finns bl.a.&lt;br&gt;av dessa skäl en tendens att stiftelser utnyttjas hos mindre foretag för att&lt;br&gt;ta igen ett eftersatt pensionssparande och att pensionssparandet därefter&lt;br&gt;övergår i annan tryggandeform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år med stora omstruktureringar inom företagen har det&lt;br&gt;blivit allt vanligare med tjänstepensionsavtal som ger möjlighet till&lt;br&gt;pensionering före 65 års ålder, s.k. avtalspensionering. Dessa avtal&lt;br&gt;innebär ofta att den anställde får en temporär ålderspension fram till 65&lt;br&gt;års ålder som motsvarar 70-75 % av slutlönen i löneintervallet upp till&lt;br&gt;7,5 basbelopp. Därefter erhålls gängse tjänsteålderspension som komp-&lt;br&gt;lettering till den allmänna pensionen. Avtalspensioneringar kräver ofta&lt;br&gt;mycket stora engångsavsättningar hos arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande skattesystem&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensioneringen styrs inte av någon annan civilrättslig lagstiftning&lt;br&gt;än de regler som gäller för försäkringsverksamhet och tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse. Den skatterättsliga lagstiftningen har stor betydelse&lt;br&gt;för avtalens ram eftersom den avgränsar området för det som anses vara&lt;br&gt;skattemässigt gynnat genom att ange utrymmet för arbetsgivarens&lt;br&gt;avdragsrätt vid tryggande av framtida pensionsutbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionssparandet har således fått en skattemässigt gynnad ställning.&lt;br&gt;Motiven för lättnaderna har varit det allmänna intresset av ett långsiktigt&lt;br&gt;pensionssparande som kompletterar socialförsäkringsskyddet. Skatte-&lt;br&gt;lättnaden uppkommer dels genom en lindrigare beskattning av den årliga&lt;br&gt;avkastningen på pensionskapitalet genom avkastningsskatten i stället för&lt;br&gt;den normala skattesatsen för avkastning på sparande, dels i de fall&lt;br&gt;pensionsmottagaren har en högre marginalskatt vid avsättnings- än vid&lt;br&gt;beskattningstillfället. Lagstiftningen syftar till att upprätthålla en sym-&lt;br&gt;metri genom avdragsrätt för arbetsgivarens pensionskostnad och beskatt-&lt;br&gt;ning hos arbetstagaren av utfallande pensionsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepension har setts som en uppskjuten utbetalning av ersättning&lt;br&gt;för förvärvsarbete. Den huvudsakliga grunden för avdragsrätten för pen-&lt;br&gt;sionssparande är att underlätta en sådan utjämning av lön till tid efter den&lt;br&gt;yrkesverksamma perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdragsrätt för arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension betraktas som uppskjuten lön. I normalfallet saknas begränsning-&lt;br&gt;ar beträffande arbetsgivarens avdragsrätt för vanlig lön och lönekost-&lt;br&gt;naden är avdragsgill oavsett dess storlek. Den skattemässiga symmetrin&lt;br&gt;upprätthålls genom att arbetstagaren beskattas för utfallande lön och på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande sätt beskattas pensionären för utfallande pension. Arbets-&lt;br&gt;tagaren beskattas det år arbetsgivaren betalar ut lön. Beträffande pension&lt;br&gt;kan däremot beskattningen komma att ske flera årtionden efter det att&lt;br&gt;arbetsgivaren gjort avdrag för intjänad rätt till pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gynnade behandling som arbetsgivarens finansiering och säker-&lt;br&gt;ställande av tjänstepensioner ges i skattehänseende består i en lägre&lt;br&gt;beskattning av avkastningen på pensionskapitalet än på annat sparande.&lt;br&gt;Avkastningsskatten på pensionskapital är för närvarande 15 %, dvs.&lt;br&gt;ungefar hälften av den normala skattesatsen för kapital- respektive&lt;br&gt;bolagsinkomster. Avkastningen beräknas schablonmässigt med ledning&lt;br&gt;av statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet för att komma i åtnjutande av den skattemässigt gynnade be-&lt;br&gt;handlingen kan sägas vara att arbetsgivaren gör sina dispositioner i&lt;br&gt;pensioneringssyfte. Tekniken för att definiera pensioneringssyftet är&lt;br&gt;kommunalskattelagens (1928:370), KL, s.k. kvantitativa och kvalitativa&lt;br&gt;begränsningsregler beträffande arbetsgivarens avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvantitativa villkoren tar sikte på storleken på och omfattningen av&lt;br&gt;de förmåner som får tryggas eller de premier som far betalas respektive&lt;br&gt;avsättningar som far göras med avdragsrätt. Storleken på förmånerna&lt;br&gt;skall enligt huvudregeln i princip inte överstiga det som gäller för&lt;br&gt;”allmän pensionsplan”, enligt en definition i 4 § tryggandelagen var-&lt;br&gt;igenom centrala kollektivavtal bildar norm. Alternativt begränsas av-&lt;br&gt;dragsrätten till viss procent av utgiven lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvalitativa villkoren tar främst sikte på utformningen av de&lt;br&gt;förmåner - ålderspension, sjukpension och efterlevandepension - för&lt;br&gt;vilka avdragsrätt föreligger vid det förtida tryggandet och som far om-&lt;br&gt;fattas av pensionsförsäkring, fortsättningsvis kallad P-försäkring. Vissa&lt;br&gt;formkrav ställs upp, som till exempel att ålderspension normalt inte får&lt;br&gt;börja betalas ut före 55 års ålder eller under kortare tid än fem år och att&lt;br&gt;pensionen under de första fem åren inte får betalas ut med minskande&lt;br&gt;belopp. Om arbetsgivaren vill avhända sig ansvaret för infriandet av&lt;br&gt;pensionsutfästelsen genom att teckna försäkring krävs för avdragsrätt i&lt;br&gt;normalfallet dessutom, att utfästelsen genom premiebetalning överlåts på&lt;br&gt;en i Sverige bedriven försäkringsrörelse. Detta krav har tagits in i lagen&lt;br&gt;för att säkerställa pensioneringssyftet och symmetrin i det svenska&lt;br&gt;skattesystemet. Om en skattegynnad försäkring avseende pension teck-&lt;br&gt;nats under bosättning utomlands eller under tid då den huvudsakliga&lt;br&gt;förvärvsverksamheten var förlagd till utlandet skall även en utländsk&lt;br&gt;försäkring anses som P-försäkring. Detsamma gäller för vissa fall då&lt;br&gt;skattemyndigheten, under förutsättning av särskilda skäl, meddelar&lt;br&gt;dispens för försäkring i en utomlands bedriven försäkringsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan försäkring än P-försäkring klassas som kapitalförsäkring, fort-&lt;br&gt;sättningsvis kallad K-försäkring. Premier för försäkring av sistnämnda&lt;br&gt;slag är inte avdragsgilla. Å andra sidan beskattas som regel inte utfallan-&lt;br&gt;de belopp av K-försäkring (undantag kan förekomma vid beskattning av&lt;br&gt;förmån av sådan försäkring till den anställde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om tjänstepension och om tryggande av pension som har be-&lt;br&gt;tydelse i skattehänseende finns såväl i KL som i tryggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare enligt vilket pensionen Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;är utfäst, normalt ett kollektivavtal, reglerar hur pensionen skall betalas&lt;br&gt;ut. För att säkerställa arbetsgivarens avdragsrätt for pensionskostnaden&lt;br&gt;brukar vissa villkor från KL vara intagna i avtalet. Om utfästelsen är&lt;br&gt;tryggad genom försäkring innehåller även försäkringsavtalet mellan&lt;br&gt;försäkringsgivare och försäkringstagare, i detta fall arbetsgivaren, regler&lt;br&gt;om hur pensionen skall betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvalitativa villkoren i KL om uttag av pension avser att hindra att&lt;br&gt;en pensionsutfästelse, som tryggats med avsättningar för vilka skatte-&lt;br&gt;avdrag gjorts, skall kunna lösas ut med ett engångsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare som tryggat pensionen genom avsättning i balans-&lt;br&gt;räkningen eller i en pensionsstiftelse betalar ut pensionsmedel i form av&lt;br&gt;ett engångsbelopp och minskar avsättningen respektive gottgör sig ur&lt;br&gt;pensionsstiftelsen med motsvarande belopp återförs pensionskapitalet till&lt;br&gt;beskattning hos arbetsgivaren. Om betalningen sker för pensionsända-&lt;br&gt;mål, till exempel genom köp av en P-försäkring, kan arbetsgivaren sedan&lt;br&gt;yrka avdrag för denna betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren tryggat pensionen genom försäkring förhindras en&lt;br&gt;engångsutbetalning av att försäkringsgivaren är bunden av KL:s regler&lt;br&gt;om hur en pension far betalas ut. Den principiella möjlighet som i det&lt;br&gt;fallet står till buds är ett så kallat återköp, vilket innebär att försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren frigörs från sina förpliktelser mot försäkringstagaren genom&lt;br&gt;en utbetalning av det aktuella återköpsvärdet på den i förtid annullerade&lt;br&gt;P-försäkringen. Huvudregeln är att återköp inte får ske. Mindre försäk-&lt;br&gt;ringsbelopp är dock undantagna eftersom månatlig utbetalning av små&lt;br&gt;belopp kostar förhållandevis mycket och inte kan anses fylla något&lt;br&gt;egentligt pensioneringsändamål. Om det tekniska återköpsvärdet uppgår&lt;br&gt;till högst 30 % av ett basbelopp eller under vissa förutsättningar högst ett&lt;br&gt;basbelopp far därför återköp ske. Om synnerliga skäl föreligger får&lt;br&gt;dessutom återköp medges av skattemyndigheten. Detta torde dock inte&lt;br&gt;gälla tjänstepensionsförsäkring. Frågan om återköp skall även prövas hos&lt;br&gt;försäkringsgivaren innan frågan tas upp hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om begränsning av avdragsrätten för arbetsgivare för kost-&lt;br&gt;nader för tjänstepensionering avser de arbetsgivare som redovisar&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet, det vill säga huvuddelen av den privata&lt;br&gt;sektorn. Inom den offentliga sektorn där staten, kommuner eller landsting&lt;br&gt;är arbetsgivare har de kvantitativa reglerna normalt ingen relevans. Om&lt;br&gt;tryggandet sker genom försäkring måste de kvalitativa reglerna för&lt;br&gt;försäkring dock vara uppfyllda. Annars kan förmånen komma att anses&lt;br&gt;som lön till anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Beskattning av utgående pensioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagstiftningen beträffande pensioner syftar till att upprätthålla en&lt;br&gt;symmetri genom att avdragsrätt för pensionskostnader skall vara kom-&lt;br&gt;binerad med beskattning av utfallande pensioner. Avdragsrätten enligt&lt;br&gt;föregående avsnitt är därför kombinerad med beskattning i Sverige av&lt;br&gt;utgående tjänstepension som är intjänad genom arbete eller bosättning i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, oavsett var pensionären är bosatt. Avtal mellan Sverige och&lt;br&gt;andra länder i syfte att undvika internationell dubbelbeskattning kan&lt;br&gt;självfallet inskränka denna beskattningsrätt helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionen utges på grund av P-försäkring som är tecknad i en i&lt;br&gt;Sverige bedriven försäkringsrörelse - i skattehänseende klassad som en&lt;br&gt;utbetalning från en P-försäkring - beskattas utfallande pension. Även vid&lt;br&gt;återköp av sådan försäkring beskattas utfallande belopp hos den enskilde.&lt;br&gt;En pension som utges på grund av utländsk pensionsförsäkring betraktas&lt;br&gt;däremot i skattehänseende normalt som en utbetalning från en K-försäk-&lt;br&gt;ring, vilket medför att utbetalningen inte beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts beskattas svensk pension som utges till en pensionär som&lt;br&gt;är bosatt i annat land normalt i Sverige. Den beskattas enligt reglerna i&lt;br&gt;lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;br&gt;Skatten tas ut med 25 % av den skattepliktiga inkomsten. Enligt de flesta&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal skall dock tjänstepension som tjänats in i den&lt;br&gt;privata sektorn endast beskattas i bosättningslandet. Om tjänstepensionen&lt;br&gt;tryggats genom P-försäkring har dock Sverige enligt vissa avtal rätt att&lt;br&gt;beskatta pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den del av lagstadgade arbetsgivaravgifter som är att betrakta som&lt;br&gt;skatt skall kunna tas ut på sådan lön eller uppskjuten lön som inte är&lt;br&gt;belagd med arbetsgivaravgift finns en särskild löneskatt. Arbetsgivarnas&lt;br&gt;kostnader för tjänstepensioner leder inte till någon förmånsbeskattning&lt;br&gt;för den anställde med åtföljande uttag av sociala avgifter. Kostnaderna&lt;br&gt;beskattas därför enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader med 24,26 % fr.o.m. år 1998. Underlaget för skatten&lt;br&gt;bestäms vid den årliga taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas i princip ut av arbetsgivaren när pensionen tryggas och&lt;br&gt;senast vid utbetalningstillfället. Arbetsgivares underlag för beräkning av&lt;br&gt;löneskatt ökas dessutom med utgiven ersättning för överlåten pensions-&lt;br&gt;utfästelse och minskas med erhållen ersättning för övertagen pensions-&lt;br&gt;utfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall betalas av arbetsgivare för alla pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningar och pensionskostnader utan hänsyn till frågan om avdragsrätt vid&lt;br&gt;inkomstbeskattningen. Om pensionskostnaden regleras enligt tryggande-&lt;br&gt;lagens bestämmelser om avsättning i balansräkningen eller i pensions-&lt;br&gt;stiftelse eller om kostnaden uppkommer vid köp av tjänstepensions-&lt;br&gt;försäkring skall skatten betalas då tryggandet sker. I övriga fall betalas&lt;br&gt;skatten först vid pensionsutbetalningen. Underlaget för den särskilda&lt;br&gt;löneskatten beräknas enligt ett schema med plus- och minusposter som&lt;br&gt;utgår från bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för K-försäkringar (även grupplivförsäkringar) hamnar&lt;br&gt;utanför området för den särskilda löneskatten på pensionskostnader. För&lt;br&gt;K-försäkringar sker förmånsbeskattning och uttag av sociala avgifter på&lt;br&gt;det sätt som gäller för lön eller enligt särskilda regler för gruppliv-&lt;br&gt;försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda löneskatten är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Ett Pr°P- 1997/98:146&lt;br&gt;negativt underlag får sparas på motsvarande sätt som gäller för under-&lt;br&gt;skott vid inkomsttaxering av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pensionsavsättning i balansräkningen enligt reglerna i tryggande-&lt;br&gt;lagen utgör ökningen av avsättningen en pluspost vid beräkningen av&lt;br&gt;skatteunderlaget. Det bör åter understrykas att det gäller oavsett om&lt;br&gt;ökningen är avdragsgill eller ej vid inkomstbeskattningen. Underlaget&lt;br&gt;reduceras med en minuspost för att inte årets avkastning på det i&lt;br&gt;balansräkningen avsatta pensionskapitalet skall ligga till grund för&lt;br&gt;löneskatt. Sistnämnda minuspost beräknas som 85 % av bokförd pen-&lt;br&gt;sionsavsättning (med hänsyn till uttag av avkastningsskatt på 15 %) vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång multiplicerad med den genomsnittliga stats-&lt;br&gt;låneräntan året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Avkastningsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag, understödsföreningar och pensionsstiftelser be-&lt;br&gt;talar avkastningsskatt för avkastningen på pensionskapitalet. Samma&lt;br&gt;skattesats, 15 %, gäller för såväl tjänstepensionssparande som “privat”&lt;br&gt;pensionssparande. Fr.o.m. år 1994 beräknas avkastningsskatten på schab-&lt;br&gt;lonmässiga grunder som omfattar även orealiserad värdestegring i&lt;br&gt;samtliga tryggandefall. Dessförinnan, under åren 1991-1993, var den&lt;br&gt;schablonmässiga beräkningen inskränkt till pensionssparande via avsätt-&lt;br&gt;ningar i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare som gör pensionsavsättningar i balansräkningen enligt&lt;br&gt;tryggandelagen betalas avkastningsskatt av företaget på ett underlag som&lt;br&gt;utgörs av den avsatta pensionsposten vid ingången av beskattningsåret.&lt;br&gt;Avkastningsskatt tas dock inte ut på den del av avsättningarna som gjorts&lt;br&gt;utan avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningarna i balansräkningen med stöd av tryggandelagen kan&lt;br&gt;genom att anställda dör tidigt och av andra orsaker vara större än&lt;br&gt;nuvärdet av pensionsutfästelserna (pensionsreserven). Överskottet be-&lt;br&gt;tecknas i KL som disponibla pensionsmedel och återförs successivt till&lt;br&gt;inkomstbeskattning. Pensionskostnadsavdrag vid inkomstbeskattningen&lt;br&gt;som varit för stora tas på så sätt tillbaka. Även detta överskott i den&lt;br&gt;redovisade pensionsavsättningen ingår i avkastningsskatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt, som betalas av arbetsgivare på grund av pensions-&lt;br&gt;avsättning i balansräkningen, behandlas som ett avdragsgillt belopp vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen (11 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel).&lt;br&gt;Regeln är ett undantag från avdragsförbudet i 20 § KL för svenska&lt;br&gt;allmänna skatter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Kvantitativa avdragsbegränsningar för företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om avdrag för tjänstepensionskostnader i KL knyter an till&lt;br&gt;avtalsregleringen om tjänstepensioner på arbetsmarknaden. Innehållet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalen utformas av arbetsmarknadens parter inom ramen för de&lt;br&gt;redovisningsbestämmelser som finns i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen) och avdragsreglema i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryggandelagen anger att arbetsgivaren kan trygga sin pensions-&lt;br&gt;utfästelse i egen regi genom särskild redovisning av avsättning i bok-&lt;br&gt;föringen eller genom avsättning av medel till en för ändamålet särskilt&lt;br&gt;bildad pensionsstiftelse. För arbetstagare med bestämmande inflytande i&lt;br&gt;företaget far, vid redovisningen av avsättning i bokföringen, hänsyn&lt;br&gt;endast tas till utfästelse som ingår i en s.k. allmän pensionsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren medges avdrag för att trygga pensionsutfästelser med&lt;br&gt;sådan livförsäkring som uppfyller KL:s kvalitativa villkor för att den&lt;br&gt;skall anses som P-försäkring. På samma sätt gäller, vid beräkningen av&lt;br&gt;avdrag för tryggande av pensionsutfästelser i arbetsgivarens egen regi, att&lt;br&gt;utfästelser endast beaktas om en försäkring för åtagandet skulle ha varit&lt;br&gt;en P-försäkring enligt de kvalitativa villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beloppsmässiga avdragsbegränsningama för företagens tjänste-&lt;br&gt;pensionskostnader finns i de kvantitativa reglerna. Dessa kan delas upp i&lt;br&gt;tre delar; huvudregeln, ryms inom-regeln och altemativregeln. I de två&lt;br&gt;första reglerna är avdragsbegränsningen kopplad till vissa pensions-&lt;br&gt;förmåner i pensionsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I altemativregeln motsvarar avdragstaket en viss procentandel av lönen&lt;br&gt;till den anställde. Inom detta tak ställs inga ytterligare krav på pensions-&lt;br&gt;utfästelsens utformning än de som följer av de allmänna kvalitativa&lt;br&gt;villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pension som inte tryggas med avdragsrätt, direktutbetald pension,&lt;br&gt;finns i princip inte några beloppsbegränsningar såvitt gäller utbetalningar&lt;br&gt;till arbetstagare som saknar egentligt ägarinflytande i företaget. För&lt;br&gt;pension till en delägare i företaget som tidigare varit anställd har i praxis&lt;br&gt;gjorts bedömningar i fråga om marknadsmässighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln för arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader i&lt;br&gt;KL medges avdrag för de pensionsutfästelser som arbetsgivaren gör&lt;br&gt;enligt allmän pensionsplan (punkt 20 e första stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § KL). Skattereglerna utgår i grunden från att termen allmän&lt;br&gt;pensionsplan har samma innebörd där som i 4 § tryggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs att den anställde omfattas av allmän pensionsplan för av-&lt;br&gt;dragsrätt enligt huvudregeln. Huvudregeln kan dock utnyttjas även av&lt;br&gt;arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal för den anställde under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren följer de regler som gäller för den aktuella&lt;br&gt;pensionsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare förutsättning för avdragsrätt enligt huvudregeln&lt;br&gt;gäller att den allmänna pensionsplanen inte ger pensionsrätt för lönedelar&lt;br&gt;ovanför vissa nivåer, det s.k. riksdagstaket (punkt 20 e andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagstaket medger inte pensionsrätt på lönedelar över 30&lt;br&gt;basbelopp. Dessutom far en livsvarig ålderspension vid fullt intjänande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt planen inte överstiga 15 % av pensionsgrundande lön upp till 7,5&lt;br&gt;basbelopp, 70 % av sådan lön som överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp&lt;br&gt;och 40 % av sådan lön som överstiger 20 men inte 30 basbelopp. För&lt;br&gt;arbetstagare som saknar ATP-pension faller begränsningen for lön under&lt;br&gt;7,5 basbelopp bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsreglema i KL är uppbyggda så att riksdagstaket i den praktiska&lt;br&gt;rättstillämpningen inte blir norm for det enskilda företagets avdragsrätt. I&lt;br&gt;stället fungerar taket som en norm för arbetsmarknadens parter vid&lt;br&gt;konstruktionen av en pensionsplan. Planen anger sedan det faktiska av-&lt;br&gt;dragstaket för företagen vid tillämpningen av såväl huvudregeln som&lt;br&gt;ryms inom-regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ryms inom-regeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattereglerna har begreppet allmän pensionsplan en vidare innebörd än&lt;br&gt;i tryggandelagen. Med allmän pensionsplan avses i KL inte enbart fall då&lt;br&gt;ett civilrättsligt pensionsåtagande enligt 4 § tryggandelagen finns. I&lt;br&gt;skattereglerna tillämpas nämligen termen även för fall då sådan plan inte&lt;br&gt;gäller för arbetstagaren men där pensionsutfästelsen ryms inom vad som&lt;br&gt;är sedvanligt enligt en formell allmän pensionsplan för arbetstagare med&lt;br&gt;motsvarande arbetsuppgifter (punkt 20 e första stycket a av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den praktiska tillämpningen av ryms inom-regeln har ITP-planen&lt;br&gt;blivit jämförelsenorm. Intjänandetid och förmånsnivåer jämförs således&lt;br&gt;med ITP-planen. Pensionsförmånerna skall beräknas med utgångspunkt&lt;br&gt;från faktiskt utbetald lön. Avdraget begränsas till belopp som motsvarar&lt;br&gt;kostnaderna för pensionsförmåner som skulle följa av ett fribrev (värdet&lt;br&gt;av intjänade pensionsrättigheter) enligt ITP-planen vid räkenskapsårets&lt;br&gt;utgång med avräkning för värdet av vid årets ingång redan tryggade&lt;br&gt;pensionsförmåner (RÅ 1982 Aa 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ryms inom-regeln godtar skattereglerna vissa pensionsan-&lt;br&gt;ordningar inom det offentliga området som allmän pensionsplan. Med en&lt;br&gt;sådan plan likställs således även pensionsbestämmelser hos kommuner&lt;br&gt;m.fl. och pensionsutfästelser som lämnats av statliga företag med bor-&lt;br&gt;gensåtagande från staten (punkt 20 e första stycket b och c av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Altemativregeln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Altemativregeln är, som tidigare nämnts, avgiftsbaserad i stället för&lt;br&gt;förmånsbaserad. Regeln är endast möjlig att utnyttja för tryggandeformen&lt;br&gt;försäkring. Bestämmelsen är tillämplig i två fall. Det ena gäller fall då&lt;br&gt;pensionsutfästelsen inte omfattas av allmän pensionsplan. Det andra&lt;br&gt;situationen tar sikte på anställda som omfattas av sådan plan utan att&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger enligt huvudregeln eller ryms inom-regeln (punkt&lt;br&gt;20 e sjunde stycket av anvisningarna till 23 § KL). Det senare fallet&lt;br&gt;förekom tidigare inte i den praktiska tillämpningen. Den nya pen-&lt;br&gt;sionsplanen på SAF/LO-området kan ha förändrat detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges for försäkringspremie med högst 35 % av betald lön&lt;br&gt;upp till en årslön på 20 basbelopp och 25 % av lönen i skiktet 20-30&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren saknar möjlighet att utnyttja altemativregeln för anställd&lt;br&gt;som till någon del under räkenskapsåret omfattas av allmän pensionsplan&lt;br&gt;(dvs. av huvudregeln eller ryms inom-regeln). Det är således inte möjligt&lt;br&gt;att komplettera ett planskydd upp till altemativregelns tak (RÅ 1981 Aa&lt;br&gt;80). Däremot kan under vissa förhållanden avdrag medges med samtidig&lt;br&gt;tillämpning av huvudregeln och ryms inom-regeln för samma arbets-&lt;br&gt;tagare (RÅ 1989 ref. 12).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Övriga regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid tryggande genom försäkring är beskattningen relativt enkel. Före-&lt;br&gt;taget far göra avdrag för försäkringspremien. Premien ligger också till&lt;br&gt;grund för en påföring av särskild löneskatt. Tillväxten på försäkrings-&lt;br&gt;kapitalet är fri från löneskatt. Försäkringsgivaren betalar avkastningsskatt&lt;br&gt;för försäkringskapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tryggande i pensionsstiftelse får företaget göra avdrag för medel&lt;br&gt;som avsätts till stiftelsen till den del stiftelseförmögenheten understiger&lt;br&gt;nuvärdet av avdragsgilla pensionsutfästelser. Om sådana avdragsgilla&lt;br&gt;kapitalavsättningar tas tillbaka till företaget med stöd av tryggandelagens&lt;br&gt;regler om s.k. gottgörelse för pensionsutbetalningar m.m. skall beloppen&lt;br&gt;redovisas som intäkt i företaget. Det finns dock inte någon skyldighet för&lt;br&gt;arbetsgivaren att ta gottgörelse för pensionsutbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då pensionen tryggas genom avsättning i balansräkningen far&lt;br&gt;avdrag göras vid inkomsttaxeringen för avsättning upp till nuvärdet av&lt;br&gt;avdragsgilla pensionsutfästelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av nuvärdet av pensionsutfästelserna i stiftelse- och&lt;br&gt;balansräkningsfallen sker enligt försäkringstekniska grunder och enligt&lt;br&gt;särskilda normer som finns i den allmänna pensionsplanen. De forsäk-&lt;br&gt;ringstekniska grunderna som anger diskonteringsränta, dödlighets-&lt;br&gt;antaganden m.m. fastställs av Finansinspektionen. De försäkringstek-&lt;br&gt;niska grunder som nu gäller trädde i kraft den 1 februari 1997 och&lt;br&gt;tillämpades första gången vid beräkningar per den 31 december 1997&lt;br&gt;(FFFS 1997:2). Enligt en övergångsreglering föreskrivs att äldre grunder&lt;br&gt;får tillämpas till utgången av år 1999 med den justeringen att kapital-&lt;br&gt;värdet skall ligga mellan värdet enligt nya respektive äldre grunder.&lt;br&gt;Arbetsgivarens avsättning för intjänad pensionsrätt beräknas dels med&lt;br&gt;diskonteringsräntan enligt de försäkringstekniska grunderna, dels med&lt;br&gt;inflationsrelaterade tillägg. Uppräkningen har sin motsvarighet i det&lt;br&gt;överskott som uppkommer i livbolagen. Detta överskott utnyttjas delvis&lt;br&gt;för att värdesäkra pensionerna. I Finansinspektionens nya föreskrifter om&lt;br&gt;försäkringstekniska grunder skall ränteantagandet vid värdering av&lt;br&gt;pensionslöften som inte innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller&lt;br&gt;indexuppräkning vara fyra procentenheter. I övriga fall skall ränte-&lt;br&gt;antagandet vara tre procentenheter. Hänsyn skall också tas till avkast-&lt;br&gt;ningsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsättningen i balansräkningen, ensam eller tillsammans med&lt;br&gt;kapitalet i en kompletterande pensionsstiftelse hos arbetsgivaren, är&lt;br&gt;större än pensionsreserven (det faktiska nuvärdet av de stiftelsetryggade&lt;br&gt;pensionsutfästelserna) skall mellanskillnaden, de disponibla pensions-&lt;br&gt;medlen, successivt intäktsföras i företaget. En tiondel av disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel vid beskattningsårets ingång skall i balansräkningsfallen i&lt;br&gt;princip intäktsföras vid årets utgång i den utsträckning det då kvarstår&lt;br&gt;sådana medel. De gynnsamma återföringsreglema innebär att en form av&lt;br&gt;skattefri reserv kan bildas genom disponibla pensionsmedel som upp-&lt;br&gt;kommit av annan anledning än avsättning till pensionsstiftelse, köp av P-&lt;br&gt;försäkringar eller överlåtelse av utfästelse till annat företag. Denna&lt;br&gt;skatteeffekt motverkas dock av den årliga uppräkningen av pensions-&lt;br&gt;reserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på pensionskapitalet beskattas med 15 % till skillnad&lt;br&gt;från avkastningen på övrigt kapital i näringsverksamhet som beskattas&lt;br&gt;med 28 %. Den schablonmässiga ordningen för uttag av avkastningsskatt&lt;br&gt;innebär dock att avkastningsskatten även träffar orealiserad värde-&lt;br&gt;stegring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdetillväxten i en pensionsstiftelse är hög i förhållande till upp-&lt;br&gt;räkningen av pensionsreserven minskas utrymmet för avdragsgilla avsätt-&lt;br&gt;ningar vid inkomsttaxeringen. Någon motsvarande effekt på avdrags-&lt;br&gt;rätten uppkommer inte när ett företag avsätter i balansräkningen och har&lt;br&gt;en hög avkastning på företagskapitalet. I fråga om avkastningsskatt är&lt;br&gt;däremot det första fallet mer gynnsamt än det senare. Det beror på att&lt;br&gt;avkastningen på stiftelsekapitalet enbart beskattas med avkastningsskatt&lt;br&gt;på 15 % till skillnad från det pensionskapital som finns i företaget. Till&lt;br&gt;den del företagets tillgångar som svarar mot avsättningen i balans-&lt;br&gt;räkningen genererar högre avkastning än summan av försäkringsteknisk&lt;br&gt;grundränta om ca 4 % jämte utfäst inflationsuppräkning blir avkast-&lt;br&gt;ningen beskattad som vanlig rörelseinkomst med bolagsskatt på 28 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Tidigare lagstiftning och utredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande skatteregler på pensionsområdet tillkom i huvudsak i tre etap-&lt;br&gt;per i mitten och senare delen av av 1970-talet (etapp 1: prop. 1975/76:31,&lt;br&gt;bet. 1975/76:SkU20, SFS 1975:1347, etapp 2: prop. 1976/77:48, bet.&lt;br&gt;1976/77:SkUl4, SFS 1976:1099, etapp 3: prop. 1977/78:64, bet.&lt;br&gt;1977/78:SkU46, SFS 1978:187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen byggde på grundsatsen att avdragsrätten endast skulle&lt;br&gt;omfatta kostnader som lagts ned i egentligt pensioneringssyfte. Som ett&lt;br&gt;generellt mått på rimlig pensioneringsstandard valdes förmånerna enligt&lt;br&gt;den dåvarande ITP-planen. Ändringarna innebar också att det tidigare&lt;br&gt;starka sambandet mellan civilrätt och skatterätt luckrades upp. Skatte-&lt;br&gt;reglerna gavs inte retroaktiv verkan med undantag för pensionskostnader&lt;br&gt;för personer med bestämmande inflytande i företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsreglema hade successivt byggts upp från 1930-talet. År 1937&lt;br&gt;infördes bestämmelser om avdrag för avsättning till pensionsstiftelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1937:13, bet. 1937:BevU29, SFS 1937:662). Avdragsrätten kopp-&lt;br&gt;lades genom ändringar år 1950 till de kvalitativa villkoren for P-försäk-&lt;br&gt;ringar i punkt 1 av anvisningarna till 31 § KL (prop. 1950:93, bet.&lt;br&gt;1950:BevU42, SFS 1950:308). År 1955 begränsades avdragsrätten på&lt;br&gt;olika sätt (prop. 1955:100, bet. 1955:BevU45, SFS 1955:255). Ett&lt;br&gt;avdragstak infördes och i vissa fall krävdes att arbetsgivarens tillskott till&lt;br&gt;en pensionsstiftelse skulle ske i annan form än genom lånereverser. Sam-&lt;br&gt;tidigt infördes begränsningar i det avdragsgilla tryggandet för huvud-&lt;br&gt;delägare i familjeföretag. Genom nya regler år 1967 infördes möjligheten&lt;br&gt;till avdrag för avsättningar i balansräkningen (prop. 1967:84, bet.&lt;br&gt;1967:BevU45, SFS 1967:546).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan när dagens avdragsregler utformades stod det klart att flera&lt;br&gt;frågor återstod att lösa i reformen. År 1975 beslutade regeringen om en&lt;br&gt;utredning av följdfrågor som rörde bl.a. sambandet mellan tryggande-&lt;br&gt;lagen och skattereglerna och avtappningen av överskottsmedel på balans-&lt;br&gt;räkningen och i stiftelse (jfr prop. 1975/76:31). Utredningen, som antog&lt;br&gt;namnet Utredningen om beskattning av tjänstepensioner, fick tilläggs-&lt;br&gt;direktiv år 1982. I dessa direktiv betonades vikten av att mer lättilläm-&lt;br&gt;pade regler uppnåddes. Utredningen fick i uppdrag att utforma regler för&lt;br&gt;en schabloniserad beräkning av avdragsutrymmet. I direktiven angavs&lt;br&gt;dock att sambandet till ITP-planens förmåner skulle behållas. De nya&lt;br&gt;reglerna fick inte ge möjligheter till avdrag för förmåner som uppenbart&lt;br&gt;låg vid sidan av vad som kunde anses som ett rimligt pensionerings-&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisade år 1985 sitt slutbetänkande Tjänstepension -&lt;br&gt;tryggande och beskattning (SOU 1985:63). Utredningsförslaget innebar&lt;br&gt;bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryggandelagen föreslogs bli slopad och ersatt med en ny lag som&lt;br&gt;skulle innehålla civilrättsliga regler och de viktigaste delarna av den&lt;br&gt;skatterättsliga regleringen. Den nuvarande huvudregeln skulle inskränkas&lt;br&gt;till klara fall som omfattas av en faktisk allmän pensionsplan. Om en&lt;br&gt;sådan plan gällde för den anställde skulle avdrag inte medges utöver&lt;br&gt;planens förmåner. Det s.k. riksdagstaket behölls. Nuvarande alternativ-&lt;br&gt;regel som är relaterad till årets lön och som endast kan utnyttjas för&lt;br&gt;försäkringstryggande kvarstod också. Utredningen ersatte ryms inom-&lt;br&gt;regeln med en schablonregel. Denna regel medgav avdragsrätt för ålders-&lt;br&gt;och efterlevandepensionsförmåner till den del dessa inte översteg&lt;br&gt;motsvarande förmåner enligt ett jämförelseåtagande. Detta åtagande&lt;br&gt;innehöll alla faktorer som krävs för att beräkna ett fribrev dvs. för-&lt;br&gt;månsnivåer, värdesäkring, intjänandekrav osv. Retroaktiv tjänstetids-&lt;br&gt;beräkning tilläts endast hos en och samma arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till schablonregel gav således avdragsrätt för&lt;br&gt;kostnaderna att trygga det fribrev som uppstår på grund av det faktiska&lt;br&gt;åtagandet upp till det belopp som följer av en fribrevsberäkning enligt&lt;br&gt;jämförelseåtagandet. För tryggande genom avsättning i balansräkningen&lt;br&gt;eller pensionsstiftelse skulle avdrag inte medges med högre belopp än&lt;br&gt;som fordrades för att täcka pensionsreserven för avdragsgilla pensions-&lt;br&gt;åtaganden. Det innebär att en kapitalvärdeberäkning grundad på det&lt;br&gt;faktiska åtagandet blev aktuell när utfasta förmåner låg under förmånerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt jämförelseåtagandet. I det motsatta fallet, då avdragsrätten begrän-&lt;br&gt;sades av jämförelseåtagandets förmånsnivåer skedde kapitalvärdeberäk-&lt;br&gt;ningen enligt jämförelseåtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonregeln var avsedd för samtliga tryggandeformer. Om arbets-&lt;br&gt;givaren övergick till schablonregeln från altemativregeln (den rena löne-&lt;br&gt;relaterade kostnadsschablonen som endast fick utnyttjas för föräkrings-&lt;br&gt;tryggande) skulle förmånerna enligt altemativregelns fribrev frånräknas&lt;br&gt;vid bestämmandet av det nya avdragsutrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen vände sig bl.a. mot den komplexitet som alltjämt låg&lt;br&gt;i reglerna. Det arbete som hade inletts med en allmän översyn av&lt;br&gt;skattesystemet och som resulterade i 1990 års skattereform kom därefter&lt;br&gt;snart att ändra förutsättningarna för pensionsavdragsfrågan. Som tidigare&lt;br&gt;anmärkts ledde skattereformen till avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;och särskild löneskatt på pensionskostnader, vilket påtagligt utjämnade&lt;br&gt;beskattningen mellan lön och pension. Något förslag om ny lagstiftning&lt;br&gt;har inte lämnats på grundval av slutbetänkandet från Utredningen om&lt;br&gt;beskattning av tjänstepensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Företagens avdragsrätt för pensionskostnader (Ds&lt;br&gt;1997:39) hävdas att det nuvarande avdragssystemet har lett till bristande&lt;br&gt;flexibilitet i fråga om nya pensionslösningar som utarbetats eller&lt;br&gt;diskuteras mellan parterna på arbetsmarknaden. En del av problemen&lt;br&gt;anknyter till de kollektivavtalade pensionsplaner som täcker stora delar&lt;br&gt;av arbetsmarknaden medan andra problem uppstått i samband med in-&lt;br&gt;dividuella pensionsavtal. Dessutom framhålls i promemorian att regel-&lt;br&gt;systemet anses mycket svårt att hantera såväl för arbetsgivarna som för&lt;br&gt;skatteförvaltningen. Osäkerhet anses föreligga om reglernas innebörd i&lt;br&gt;olika avseenden. I promemorian beskrivs dessa problem på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande huvudregeln förutsätter att pensionslöftet är förmåns-&lt;br&gt;baserat medan det endast är möjligt att använda altemativregeln för ej&lt;br&gt;förmånsbaserade pensionsavtal. Altemativregeln är dock i sin tur begrän-&lt;br&gt;sad genom att den endast medger avdrag för kostnader för tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelser genom försäkring. Eftersom det nya pensionsavtalet&lt;br&gt;på SAF/LO-området (Avtalspension SAF-LO) är avgiftsbaserat passar&lt;br&gt;det inte in i regelsystemet. Problemen på SAF/LO-området accentueras&lt;br&gt;fr.o.m. ingången av år 1998 eftersom avtalet därefter skall kunna använ-&lt;br&gt;das för tryggande genom såväl avsättning i balansräkningen och pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse och inte som hittills endast genom försäkring. Likartade an-&lt;br&gt;passningsproblem uppkommer vid tjänstepensionering genom fondför-&lt;br&gt;säkring, oavsett om avtalet baseras på kollektivavtal eller är rent in-&lt;br&gt;dividuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det tredje alternativet för pensionsavdrag, den s.k. ryms inom-&lt;br&gt;regeln har gett upphov till en rad problem. Osäkerhet råder om det krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma försäkringstekniska grunder i ryms inom-lösningen som i den&lt;br&gt;normerande pensionsplanen. Det är heller inte klarlagt om det krävs&lt;br&gt;samma samordning med socialförsäkringsförmåner i en ryms inom-utfas-&lt;br&gt;telse som i en pensionsplan. Det finns en diskussion i frågan om al-&lt;br&gt;lokerad återbäring hos livförsäkringsföretag skall medräknas när det görs&lt;br&gt;en bedömning av om en förmån ryms inom en pensionsplan. Frågan är&lt;br&gt;öppen om pensionsnivån i betydande mån kan understiga planens&lt;br&gt;normerande nivå. När det gäller att bedöma vad som är sedvanliga för-&lt;br&gt;måner för den anställde kan det uppstå problem genom att det för vissa&lt;br&gt;yrkeskategorier finns flera pensionsplaner som var för sig skulle kunna&lt;br&gt;vara normerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Regeringsrättens avgörande angående alternativa lösningar i&lt;br&gt;ITP-planen för arbetstagare med pensionsgrundande lön på minst tio&lt;br&gt;basbelopp per år har det klarlagts att inte heller ITP-planen fullt ut kan&lt;br&gt;förenas med de nuvarande avdragsreglema (RÅ 1996 ref. 33).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller avtal om förtida pensionsavgångar på grund av&lt;br&gt;rationaliseringar inom företag och organisationer synes en stor och&lt;br&gt;besvärande osäkerhet råda om de tillämpade avtalslösningamas fören-&lt;br&gt;lighet med nuvarande avdragsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har enligt promemorian under senare tid gjorts vissa försök&lt;br&gt;av arbetsgivare och lokala fackliga organisationer att i stället för uttag av&lt;br&gt;ytterligare lön avtala om ett tryggande av extra pension i särskild ordning&lt;br&gt;vid sidan av de allmänna pensionsplanema. Dessa avtalskonstruktioner&lt;br&gt;har dock inte kunnat genomföras inom ramen för nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i promemorian redovisade problemen med nuvarande avdragssy-&lt;br&gt;stem har i allt väsentligt bekräftats av remissinstanserna, som också i sina&lt;br&gt;yttranden redovisat ytterligare problemställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de i promemorian föreslagna lösningarna har dessa fatt&lt;br&gt;ett blandat mottagande av remissinstanserna. Från flera håll välkomnas&lt;br&gt;initiativet att reformera avdragsrätten allmänt sett men även de i detta&lt;br&gt;avseende positiva remissinstanserna har allvarliga invändningar mot&lt;br&gt;lösningarna i olika delar. Många remissinstanser ifrågasätter om&lt;br&gt;avdragsbegränsningar alls är nödvändiga och gör i vart fall gällande att&lt;br&gt;de föreslagna avdragsramama är allt för snävt dragna. Enligt vissa&lt;br&gt;remissinstanser kommer den föreslagna huvudregeln i många fall inte att&lt;br&gt;kunna utnyttjas, vilket leder till att hjälpregeln måste tillgripas. Denna&lt;br&gt;hjälpregel anses emellertid allmänt vara svår att förstå och en rad frågor&lt;br&gt;har ställts av remissinstanserna om regelns rätta tillämpning i särskilt&lt;br&gt;angivna situationer. Vidare kritiseras det föreslagna lönebegreppet och&lt;br&gt;dess användning i särskilda fall där pensionsavtalet medger tryggande på&lt;br&gt;s.k. fiktiva underlag. Från några remissinstanser görs slutligen gällande&lt;br&gt;att en reformering av pensionsavdragsrätten måste ske i ett större per-&lt;br&gt;spektiv där såväl reglerna i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-&lt;br&gt;utfästelse m.m. (tryggandelagen) som i lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel och lagen (1991:687) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader tas i beaktande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är den kritik som har riktats mot&lt;br&gt;förslagen i promemorian av sådan tyngd att de inte kan genomföras utan&lt;br&gt;betydande förändringar. Samtidigt är det regeringens uppfattning att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda avdragsregler inom området i någon form bör finnas även i Pr°P- 1997/98:146&lt;br&gt;framtiden. Regeringens närmare överväganden i den frågan redovisas i&lt;br&gt;nästa avsnitt (7.2). Vid den omarbetning av förslagen som skett efter&lt;br&gt;remissbehandlingen har valet stått mellan att antingen utvidga och komp-&lt;br&gt;lettera det nuvarande avdragssystemet så att det i olika avseenden passar&lt;br&gt;in på de nya pensionslösningar som kommit fram på arbetsmarknaden&lt;br&gt;eller att försöka finna en alternativ avdragsmodell. I denna principfråga&lt;br&gt;gör regeringen följande överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framväxten av nya pensionslösningar och förändringarna av de kollek-&lt;br&gt;tivavtalsbaserade pensionsplanema medför enligt promemorian att&lt;br&gt;reglerna om avdragsrätt för kostnader för tjänstepensionering inte längre&lt;br&gt;fungerar på ett godtagbart sätt. Vidare framgår av promemorian att regel-&lt;br&gt;systemet är komplicerat och behöver göras såväl enklare som mer&lt;br&gt;flexibelt. Det sägs också att nya regler bör göras neutrala mellan olika&lt;br&gt;former för pensionstryggande. Dessa slutsatser godtas allmänt av remiss-&lt;br&gt;instanserna. Även regeringen kan ansluta sig till de gjorda bedömning-&lt;br&gt;arna. Det är ett väsentligt allmänt intresse att pensionsbestämmelsema&lt;br&gt;förenklas och blir lättare att förstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, främst med anknytning till näringslivet, kriti-&lt;br&gt;serar de föreslagna avdragsbegränsningama med hänvisning till att de&lt;br&gt;försvårar eller förhindrar godtagbara pensionslösningar för fåmansföre-&lt;br&gt;tagare och andra anställda i ledande ställning i mindre och medelstora&lt;br&gt;företag. Framför allt kritiseras att det nuvarande avdragsutrymmet enligt&lt;br&gt;altemativregeln minskas i betydande grad med de i promemorian före-&lt;br&gt;slagna bestämmelserna. I detta sammanhang påpekas att de mindre före-&lt;br&gt;tagarnas behov av att konsolidera verksamheten och deras ofta mycket&lt;br&gt;ojämna inkomster över åren leder till ett behov av att kunna göra stora&lt;br&gt;pensionsavsättningar under år då verksamheten gått bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska tillväxt och ökade sysselsättning som är regeringens&lt;br&gt;huvudmål förutsätter att näringslivsklimatet allmänt sett är bra. Regering-&lt;br&gt;en har dock vid åtskilliga tillfällen framhållit att de mindre och medel-&lt;br&gt;stora företagens verksamhetsvillkor behöver förbättras. En rad åtgärder&lt;br&gt;har redan gjorts och fler förändringar kommer att föreslås. På skatte-&lt;br&gt;området har regeringen därför tagit ett flertal initiativ i denna riktning.&lt;br&gt;Även på pensionsavdragsområdet är det regeringens uppfattning att&lt;br&gt;bestämmelserna bör utformas så att de inte diskriminerar mindre företag.&lt;br&gt;Som ovan nämndes är det också regeringens uppfattning att regel-&lt;br&gt;systemet bör förenklas så att bestämmelserna blir lätta att förstå och&lt;br&gt;tillämpa. Även i dessa avseenden bör de nya avdragsreglema utformas så&lt;br&gt;att de inte missgynnar de mindre företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittills sagda innebär att regeringen gör den bedömningen att en&lt;br&gt;utvidgning eller komplettering av det nuvarande avdragssystemet inte är&lt;br&gt;en lämplig väg att gå. En sådan lösning skulle nämligen innebära att&lt;br&gt;regelsystemets komplexitet består eller t.o.m. ökar. Utöver de problem&lt;br&gt;som följer direkt av detta skulle de mindre företagens situation snarast&lt;br&gt;försämras. De nya avdragsreglema bör i stället utformas med ledning av&lt;br&gt;de ståndpunkter som redovisats ovan. Regeringen kommer därför att i&lt;br&gt;denna proposition föreslå starkt förenklade avdragsregler och ett&lt;br&gt;regelsystem som inte missgynnar mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är avdragreglemas anknytning till andra regel-&lt;br&gt;komplex. Från remissinstansernas sida har nämnts såväl tryggandelagens&lt;br&gt;regler som bestämmelserna om avkastningsskatt och särskild löneskatt.&lt;br&gt;När det gäller tryggandelagen är avsikten att under 1998 utvärdera&lt;br&gt;behovet av förändringar i lagen. Samtidigt står det klart att de nuvarande&lt;br&gt;avdragsreglema är i behov av en omedelbar reformering. Även om&lt;br&gt;avdragsreglema i KL i vissa fall bygger på eller anknyter till tryggande-&lt;br&gt;lagens regelsystem är det regeringens bedömning att det i nuvarande&lt;br&gt;situation inte är lämpligt att göra ändringar i tryggandelagen. Detsamma&lt;br&gt;gäller övriga aktuella regelkomplex. Denna bedömning gör regeringen&lt;br&gt;väl medveten om att en full neutralitet mellan de olika tryggande-&lt;br&gt;formerna därmed inte blir möjlig att nå genom det förslag som nu läggs&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är det regeringens uppfattning att avdragsrätten&lt;br&gt;för pensionskostnader bör reformeras så att reglerna blir betydligt enklare&lt;br&gt;att tillämpa. De bör vidare ge möjlighet till pensionslösningar som är&lt;br&gt;flexibla utifrån de överenskommelser och krav som finns och kommer att&lt;br&gt;växa fram på arbetsmarknaden. Det är vidare regeringens avsikt att de&lt;br&gt;avdragsregler som nu föreslås i princip skall vara likvärdiga mellan&lt;br&gt;företagsledare i mindre och medelstora företag och andra anställda. För&lt;br&gt;enskilda näringsidkare föreslås avdragsregler som motsvarar dem som&lt;br&gt;avses gälla för näringsidkare som driver sin verksamhet genom bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande avsnitt redovisar regeringen sina förslag till utformningen av&lt;br&gt;det nya systemet för avdragsrätt för pensionskostnader i närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Avdragsbegränsning för pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Avdragsbegränsningen för pensionskost-&lt;br&gt;nader bör bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att avdragsbegräns-&lt;br&gt;ningen bör slopas helt. Därvid åberopas bl.a. att reglerna komplicerar&lt;br&gt;företagens verksamhet och att tvåpartsförhållandet utgör en garanti mot&lt;br&gt;missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En huvudtanke bakom 1990 års&lt;br&gt;skattereform var att skatteunderlaget (skattebasen) skulle breddas och&lt;br&gt;skattesatserna sänkas. Detta genomfördes på företagsskatteområdet&lt;br&gt;genom en kraftig sänkning av bolagsskattesatsen och ett slopande av fler-&lt;br&gt;talet möjligheter till skattefria eller skattegynnade reserveringar. Genom&lt;br&gt;den lägre bolagsskattesatsen och införandet av avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel och särskild löneskatt på pensionskostnader blev pensions-&lt;br&gt;avsättningama inte gynnade på det sätt som var fallet före skatte-&lt;br&gt;reformen. Det kvarstår dock en skattelättnad för pensionskapitalet genom&lt;br&gt;den lägre skatt som betalas på avkastningen på sådant kapital. Avkast-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsskatten uppgår till endast 15 % av en på schablonmässiga grunder&lt;br&gt;beräknad avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de större företagens sida har enligt promemorian ibland framförts&lt;br&gt;att de av rena kostnadsskäl saknar anledning att betala pensioner som inte&lt;br&gt;har ett egentligt pensioneringssyfte. Detta har även framförts av vissa&lt;br&gt;remissinstanser som skäl för att slopa avdragsbegränsningen. Mot detta&lt;br&gt;argument kan det invändas att en lägre beskattning av avkastningen på en&lt;br&gt;form av kapital inom företagssektorn kräver fasta avgränsningar mot&lt;br&gt;beskattningen av övrig avkastning. Detta argument gör sig särskilt&lt;br&gt;gällande i situationer där det reella motpartsförhållandet mellan arbets-&lt;br&gt;givare och arbetstagare är försvagat eller helt saknas. Vidare bör det allt-&lt;br&gt;jämt gälla att avdrag inte skall medges för förmåner som uppenbart ligger&lt;br&gt;vid sidan av vad som kan anses som ett rimligt pensioneringsbehov.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att en avdragsbegränsning bör gälla även i ett&lt;br&gt;reformerat avdragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Utformningen av avdragsrätten för&lt;br&gt;pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Företagens avdragsrätt för pensionskostnader (Ds&lt;br&gt;1997:39) föreslås att en ny huvudregel som medger avdrag för en viss&lt;br&gt;andel av årets lön samt en hjälpregel för s.k. köpa ikapp-fall och förtida&lt;br&gt;pensionsavgångar skall ersätta de gamla reglerna. De nya reglerna avses&lt;br&gt;medföra en likabehandling av avgiftsbaserade och förmånsbaserade pen-&lt;br&gt;sionsutfästelser oavsett i vilken form tryggandet har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är positiva till grundstrukturen i promemorians&lt;br&gt;förslag. Det föreslås dock från många remissinstanser att det även skall&lt;br&gt;finnas en generell avdragsrätt för åtaganden som följer av kollek-&lt;br&gt;tivavtalsgrundad pensionsplan. Detta motiveras i huvudsak med att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna inte beaktar samtliga förmånstyper som finns i&lt;br&gt;kollektivavtalen. En fördel med kollektivavtalsanpassad avdragsrätt&lt;br&gt;anses också vara att den medför administrativa fördelar eftersom några&lt;br&gt;särskilda uträkningar inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetsmarknaden existerar normalt en naturlig balans mellan&lt;br&gt;arbetstagare och arbetsgivare. Arbetstagarna strävar efter att fa så hög&lt;br&gt;ersättning för sin arbetsinsats som möjligt. Arbetsgivarna söker minimera&lt;br&gt;kostnaderna för arbetskraften. Genom lönebildningen uppnås avtal där&lt;br&gt;båda sidorna - under antagande om fullt resursutnyttjande - får sina&lt;br&gt;intressen tillgodosedda i en kompromiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensionen är en del av arbetstagarnas ersättning. Genom för-&lt;br&gt;handlingar sker en fördelning av ersättning till arbetskraften mellan lön,&lt;br&gt;pension och andra förmåner. Genom det beskrivna partsförhållandet&lt;br&gt;kommer lönebildningen normalt sett att begränsa tryggandet av pensioner&lt;br&gt;oberoende av om en begränsning görs i skattelagstiftningen eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryggandet av pensioner innebär dock att det allmänna subventionerar&lt;br&gt;sparandet - om än numera i begränsad omfattning - intill en viss nivå.&lt;br&gt;Det allmänna har inte ansett tillräckliga skäl föreligga för att subven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionera tryggandet av sådana utfästelser som överstiger denna nivå. Som Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;fastslagits tidigare bör detta synsätt gälla även for framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdragsrätt som omfattar alla kollektivavtalade pensionsutfästelser&lt;br&gt;i sin helhet skulle kunna leda till en omfattande utvidgning av avdrags-&lt;br&gt;rätten. Företagens avdragsrätt for pensionskostnader kommer i sådana&lt;br&gt;fall i princip att kunna regleras av parterna på arbetsmarknaden. Även om&lt;br&gt;den ovan skisserade mekanismen utgör en hämmande faktor kan en&lt;br&gt;utveckling mot allt mer individuellt avpassade kollektivavtalslösningar få&lt;br&gt;konsekvenser som inte är avsedda. En kollektivavtalsbaserad regel skulle&lt;br&gt;också utgöra ett komplicerande inslag eftersom individuella avtal som i&lt;br&gt;huvudsak motsvarar kollektivavtalsgrundade pensionsplaner även måste&lt;br&gt;beaktas. Regeringen anser därför att en lösning i form av en generell&lt;br&gt;avdragsrätt for åtaganden som följer av kollektivavtalsgrundad pensions-&lt;br&gt;plan inte bör inforas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den tidigare redogörelsen kan en avdragsschablon&lt;br&gt;utformas endera som en schablon baserad på årets löneutbetalningar eller&lt;br&gt;som en jämförelseschablon i fråga om pensionsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lönekostnadsschablon ger en avdragsrätt som motsvarar viss andel&lt;br&gt;av den anställdes lön under beskattningåret eller eventuellt också året&lt;br&gt;före. Schablonen kan även utgå från den anställdes genomsnittliga lön de&lt;br&gt;senaste åren. Taket som relateras till lönen bör avse förhållandena för den&lt;br&gt;enskilde anställde. Resonemanget i det följande avser således inte ge-&lt;br&gt;nomsnittslönen för de anställda hos arbetsgivaren utan den individuella&lt;br&gt;lönen för en anställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelseschablon innebär att en jämförelse skall göras mellan den&lt;br&gt;faktiska utfästelsens innehåll eller kostnad och en i lagreglerna bestämd&lt;br&gt;ram för pensionsförmåner som far tryggas med avdragsrätt. Överstiger&lt;br&gt;den faktiska utfästelsen ramen i någon del medges endera inget avdrag&lt;br&gt;eller avdrag med det belopp som krävs för att trygga förmånerna enligt&lt;br&gt;ramen. Avdragsramen bestäms genom att värdet av maximala pensions-&lt;br&gt;förmåner för den anställde beräknas med avräkning för de vid beräk-&lt;br&gt;ningstillfället intjänade och redan tryggande pensionsrättigheterna. Det&lt;br&gt;belopp som svarar mot kostnaden för att trygga denna fiktiva pensions-&lt;br&gt;rätt kan, i sin helhet eller fördelad på flera år, utgöra beskattningsårets&lt;br&gt;avdragsgilla tryggandeutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lönekostnadsschablon är i sig självfallet enklare att tillämpa än en&lt;br&gt;jämförelseschablon. De bägge schablonformema är dock möjliga att&lt;br&gt;kombinera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogörs för de två regler som regeringen föreslår för&lt;br&gt;bestämmandet av företagens avdragsrätt för pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny huvudregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enligt den nya huvudregeln medges avdrag&lt;br&gt;med 35 % av pensionsgrundande ersättning enligt avtal. Avdraget&lt;br&gt;får dock inte överstiga 10 basbelopp. Avdragsrätten avser endast&lt;br&gt;faktiska kostnader och förutsätter även att pensionsutfästelsen tryg-&lt;br&gt;gas. Särregler för personer med bestämmande inflytande i företaget&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Avdraget får inte överstiga 10 % av lönen&lt;br&gt;upp till 7,5 basbelopp och 40 % för lön däröver upp till 30 basbelopp.&lt;br&gt;Löneunderlaget motsvarar underlaget för beräkning av socialavgifter. För&lt;br&gt;person med bestämmande inflytande i företaget får i likhet med gällande&lt;br&gt;rätt avdrag för kostnader för avgång före 60 års ålder dras av endast efter&lt;br&gt;dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att nivåerna för av-&lt;br&gt;dragsrätt är för låga. Detta gäller särskilt för småföretagare som normalt&lt;br&gt;har mellan åren starkt fluktuerande inkomster men även stora löntagar-&lt;br&gt;grupper som omfattas av de kollektivavtalade pensionsplanema bedöms&lt;br&gt;falla utanför den föreslagna huvudregeln. Vidare påpekas av vissa&lt;br&gt;remissinstanser att det inte har beaktats att efterlevandepension, sjuk- och&lt;br&gt;premiebefrielseförsäkring ofta ingår i en tjänstepensionslösning. Sveriges&lt;br&gt;Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd anser att nivåerna inte täcker de&lt;br&gt;högre kostnader för tryggande vid löneökningar som kan uppkomma på&lt;br&gt;grund av skatter och värdesäkrade pensionsutfästelser. SAF, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Industriförbundet anser att lönebegreppet måste bli&lt;br&gt;ett annat än det föreslagna och avse både nu och tidigare anställda. Det&lt;br&gt;föreslås att avtalad lön skall kunna användas som pensionsmedförande&lt;br&gt;lön. Kooperationens pensionsanstalt anser att det nya lönebegreppet kan&lt;br&gt;leda till en oönskad begränsning av avdragsrätten eftersom det skiljer sig&lt;br&gt;från de kollektivavtalade planernas. Även andra remissinstanser påpekar&lt;br&gt;att schablonen inte beaktar arbetsgivarens pensionskostnader vid olika&lt;br&gt;typer av tjänstledighet. Statens löne- och pensionsverk anser dock att det&lt;br&gt;är lämpligt att koppla avdragsbegränsningen till det löneunderlag som&lt;br&gt;används vid beräkning av socialavgifter. Flera remissinstanser är kritiska&lt;br&gt;till att företagare inte får avdragsrätt för kostnader som avser pension&lt;br&gt;som utgår före 60 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande avdragssystem som gör&lt;br&gt;de allmänna pensionsplanema till grundnorm har medfört avsevärda&lt;br&gt;tillämpningsproblem vid bedömningen av om förmåner som lämnas vid&lt;br&gt;sidan av planerna ryms inom planförmånema. Dessutom har det uppstått&lt;br&gt;betydande problem vid utvecklingen av planerna. Den nuvarande av-&lt;br&gt;dragsrätten är i hög grad beroende av de allmänna pensionsplanemas&lt;br&gt;utformning för ca 20 år sedan. En ny huvudregel som medger avdrag för&lt;br&gt;en viss andel av årets lön skulle utan tvivel förenkla tillämpningen be-&lt;br&gt;tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdragsregel som är relaterad till en andel av årets lön kan dock&lt;br&gt;inte fungera utan kompletterande bestämmelser för de fall då större in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satser krävs för att ta igen ett bristfälligt tryggande som när en anställd Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;forst sent under den yrkesverksamma perioden ges ett tillfredställande&lt;br&gt;pensionsskydd - s.k. köpa i kapp-fall - eller vid förtida avgångar på&lt;br&gt;grund av omstruktureringar i näringslivet. En sådan kompletterande regel&lt;br&gt;är således nödvändig och behandlas i nästa avsnitt. Huvudregeln måste&lt;br&gt;dock vara så utformad att den går att tillämpa i det stora flertalet tryg-&lt;br&gt;gandefall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma förvärvsinkomster som i övrigt i inkomstskattelagstiftningen&lt;br&gt;betecknas som lön bör enligt promemorian räknas in i löneunderlaget för&lt;br&gt;en ny huvudregel. Det innebär att löneunderlaget motsvarar underlaget&lt;br&gt;for beräkning av socialavgifter. Från flera remissinstanser framförs dock&lt;br&gt;kritik mot ett sådant lönebegrepp. Det hävdas att lönebegreppen i avtalen&lt;br&gt;inte motsvarar underlaget för beräkning av socialavgifter. Den framförda&lt;br&gt;kritiken får anses bärande. Den i promemorian föreslagna lösningen bör&lt;br&gt;därför inte genomföras. För att inte avdragsrätten skall begränsas på ett&lt;br&gt;inte avsett sätt anser regeringen att underlaget for avdragsrätten bör&lt;br&gt;utgöras av samtliga slag av pensionsgrundande ersättningar. Som under-&lt;br&gt;lag for avdraget enligt huvudregeln bör således läggas den enligt det&lt;br&gt;individuella pensionsavtalet bestämda pensionsgrundande ersättningen. I&lt;br&gt;många fall hänvisar givetvis det individuella pensionsavtalet till ett bak-&lt;br&gt;omliggande kollektivavtal. I dessa fall kommer basen for avdraget att&lt;br&gt;bestämmas på grundval av kollektivavtalets bestämmelser om pensions-&lt;br&gt;grundande ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga tryggandekostnaden for samtliga löneskikt for&lt;br&gt;anställda som omfattas av nuvarande ITP-plan uppgår till ca 10 % av&lt;br&gt;pensionsmedforande lön. Den genomsnittliga kostnaden for lönedelar&lt;br&gt;över 7,5 basbelopp är dock betydligt högre, kanske ca 25 %. Mellan&lt;br&gt;individerna förekommer stora variationer i procentsats. Den nya pen-&lt;br&gt;sionsplanen på SAF/LO-området anvisar en premie på 2 % av den pen-&lt;br&gt;sionsmedförande årslönen. Med ytterligare kostnader som är hänförliga&lt;br&gt;till åtaganden enligt tidigare STP-plan uppgår årsbetalningen till 3,5 %&lt;br&gt;av lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande altemativregeln medger avdrag for tryggandekostnader&lt;br&gt;med högst 35 % av lönen under det senaste eller näst senaste året till den&lt;br&gt;del lönen inte överstiger 20 basbelopp och 25 % av lönedelen mellan 20&lt;br&gt;och 30 basbelopp. Altemativregeln är bestämd med utgångspunkt från en&lt;br&gt;årlig kostnad för maximala ITP-fÖrmåner. När denna beräkning gjordes&lt;br&gt;fanns dock inte nuvarande kostnadstak och kostnadsutjämning inom ITP-&lt;br&gt;systemet. Vid den tiden tilldelades inte heller, som nu, återbäring från&lt;br&gt;SPP:s överskott även for de anställda som inte uppnått pensionsålder.&lt;br&gt;Avkastningsskatten på pensionsmedel, som infördes år 1990, reducerar&lt;br&gt;dock förmånen av en premie och verkar således åt motsatt håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande s.k. riksdagstak i punkt 20 e andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § KL anger en högsta avdragsgill ålderspensionsformån och har&lt;br&gt;bestämts till en nivå som med viss marginal överstiger ITP-formånema.&lt;br&gt;Enligt promemorian är det naturligt att i en teknisk översyn av avdrags-&lt;br&gt;reglema utgå från riksdagstaket som norm för vad som från det allmän-&lt;br&gt;nas utgångspunkter kan anses som en godtagbar pensionsnivå. Denna&lt;br&gt;nivå ger ålderspensionären en inkomst som, tillsammans med den all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männa ålderspensionen, motsvarar ca 75 % av slutlönen upp till 7,5 bas- Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;belopp, 70 % av slutlönedel mellan 7,5 och 20 basbelopp och 40 % av&lt;br&gt;lönedelar däröver upp till 30 basbelopp. För lönedelar upp till 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp som också grundar rätt till ATP-pension uppnås detta med en&lt;br&gt;tjänsteålderspension som motsvarar 15 % av den pensionsgrundande&lt;br&gt;lönen. Nuvarande ITP-plan möjliggör förmåner som ligger nära riks-&lt;br&gt;dagstaket. Detta förhållande blir särskilt tydligt om man beaktar att den&lt;br&gt;avgiftsbaserade ITPK-pensionen (med en årspremie på 2 % av all pen-&lt;br&gt;sionsmedförande lön) ger en förmån som för närvarande, inklusive åter-&lt;br&gt;bäring, kan antas motsvara ca 10 % av slutlönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagstaket ger endast avdragsutrymme för pensionsskydd upp till&lt;br&gt;70 % av slutlönen för pensionsgrundande lön mellan 7,5 och 20&lt;br&gt;basbelopp. För löneintervallet 20-30 basbelopp är ålderspensionsskyddet&lt;br&gt;reducerat till 40 % av den pensionsgrundande lönen. För pension som&lt;br&gt;grundas på lönedelar över 30 basbelopp ges inget avdrag. Riksdagstaket&lt;br&gt;anger inte någon nivå för efterlevandepension och sjukpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de utgångspunkter som regeringen tidigare angett för utform-&lt;br&gt;ningen av de framtida avdragsreglema faller det sig naturligt att huvud-&lt;br&gt;regeln görs lönekostnadsbaserad. En förmånsbaserad huvudregel skulle&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning bli alltför svårbemästrad i den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen. Den typen av lösning är bättre lämpad för de särskilda fall&lt;br&gt;där komplicerade beräkningar ändå blir nödvändiga att göra, dvs. i köpa i&lt;br&gt;kapp-fall och vid avtalspensioneringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera sätt att utforma en huvudregel för att uppnå ett till-&lt;br&gt;räckligt stort tillämpningsområde. Ett sätt är att tillämpa olika procent-&lt;br&gt;satser för skilda åldersintervall. En annan metod som tar hänsyn till en&lt;br&gt;framtida löneutveckling innefattar antaganden om viss årlig löneut-&lt;br&gt;veckling fram till pensionsavgången. Mot bakgrund av intresset av att&lt;br&gt;uppnå en enkel reglering finns enligt promemorian fog för att medge&lt;br&gt;avdrag för 10 % av lön upp till 7,5 basbelopp och 40 % för lönedelar&lt;br&gt;däröver. Vidare uttalas att lägre procentsatser i och för sig kan vara&lt;br&gt;befogade för många yngre anställda. På samma sätt finns det ofta fog för&lt;br&gt;högre procentsatser, i synnerhet för de övre åldersgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser är kritiska till den i promemorian föreslagna&lt;br&gt;nivån på avdragsrätten. Vissa remissinstanser anser att nivån i den nu-&lt;br&gt;varande altemativregeln måste uppnås eftersom småföretagare annars&lt;br&gt;skulle få försämrade avdragsmöjligheter och i många fall tvingas använ-&lt;br&gt;da den i promemorian föreslagna mer komplicerade kompletterande&lt;br&gt;regeln. Andra påpekar att det finns kostnader som inte har beaktats vid&lt;br&gt;bestämmande av nivån. Enligt regeringens uppfattning är det betydel-&lt;br&gt;sefullt att huvudregeln för avdragsrätt är enkel att tillämpa och att av-&lt;br&gt;dragsrätten bibehålls i en omfattning som i stort motsvarar gällande&lt;br&gt;regler. Regeringen föreslår av förenklingsskäl att avdragsrätten till skill-&lt;br&gt;nad från promemorians förslag endast har en nivå. Denna bör ligga på&lt;br&gt;35 % av löneunderlaget i likhet med den nuvarande altemativregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte avdrag skall medges för förmåner som uppenbart ligger vid&lt;br&gt;sidan av vad som kan anses som ett rimligt pensioneringsbehov finns&lt;br&gt;anledning att ha en övre gräns för avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande altemativregeln som knyter an till årets lön ger inget Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;avdrag till den del lönen överstiger 30 basbelopp. Samma gräns finns i&lt;br&gt;det förmånsanknutna avdragstaket. Som tidigare nämnts hänger detta&lt;br&gt;samman med att lagstiftaren utgått från ITP-planen som ett mått på skälig&lt;br&gt;pension. Innebörden av nuvarande gräns är att det för en grupp anställda&lt;br&gt;med särskilt hög lön inte med avdragsrätt kan byggas upp ett tjänste-&lt;br&gt;pensionsskydd som motsvarar 65-70 % av förvärvsinkomsterna under&lt;br&gt;den aktiva perioden. Regeringen anser att det finns anledning att bibehål-&lt;br&gt;la detta synsätt och därmed avdragsgränsen vid omkring 30 basbelopp.&lt;br&gt;En lämplig avdragsnivå bör kunna bestämmas till 10 basbelopp med&lt;br&gt;ledning av avdragsutrymmet enligt den nuvarande altemativregeln. Sagt&lt;br&gt;på ett annat sätt innebär det att lönenivåer på strax under 30 basbelopp&lt;br&gt;beaktas vid avdragsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kostnad ryms inom avdragstaket skall detta självfallet inte med&lt;br&gt;automatik innebära att avdrag medges med belopp motsvarande hela av-&lt;br&gt;dragsutrymmet. Avdraget skall vara begränsat till den faktiska kostnaden.&lt;br&gt;Dessutom skall kostnaden vara tryggad. För tryggande genom forsäkring&lt;br&gt;är den faktiska kostnaden utläggen for premier. När det gäller tryggande&lt;br&gt;genom avsättning i balansräkningen eller till pensionsstiftelse bör avdrag&lt;br&gt;inte få göras med högre belopp än som krävs för att täcka pensions-&lt;br&gt;reserven för avdragsgilla pensionsutfästelser. Det innebär att nivån på&lt;br&gt;pensionsreserven alltjämt bör utgöra ett faktiskt tak vid balansräknings-&lt;br&gt;och stiftelsetryggande. Den betalda premien är ett faktisk tak för försäk-&lt;br&gt;rings tryggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det avdrag som kan medges enligt den nu föreslagna huvud-&lt;br&gt;regeln finns behov av en avdragsmöjlighet för kostnader hänförliga till&lt;br&gt;redan tryggade utfästelser. Det är fallet när pensionsavtalen - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - innehåller klausuler om s.k. grundränteuppräkning, indexering&lt;br&gt;eller annan värdesäkring. En särskild regel om detta bör därför införas.&lt;br&gt;Den bör kunna tillämpas även när avdrag skett enligt den i nästa avsnitt&lt;br&gt;behandlade kompletteringsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra att avtal om pensionsålder vid 55 år konstrueras utan&lt;br&gt;avsikt att fullföljas och enbart för att uppnå högre avdragsrätt anses i pro-&lt;br&gt;memorian att avdragsrätt alltjämt inte skulle medges utan dispens i fråga&lt;br&gt;om ålderspension före 60 års ålder till delägare i mindre och medelstora&lt;br&gt;företag. Regeringen anser dock att det saknas anledning att särbehandla&lt;br&gt;sådana personer. Denna avdragsberänsning bör därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i främst punkt 20 c av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompletteringsregel knuten till förmån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kompletterande regel för avdragsrätten&lt;br&gt;infors. Regeln är avsedd att användas i de fall då ett tidigare&lt;br&gt;otillräckligt pensionsskydd behöver förbättras (köpa i kapp-fall) och&lt;br&gt;vid avtalspensioneringar. Enligt denna regel medges avdrag för&lt;br&gt;kostnader för att uppnå avtalad pensionsnivå, dock med vissa&lt;br&gt;begränsningar vad gäller ålderpension. Således medges fullt avdrag&lt;br&gt;för riskskyddskostnader och för andra kostnader som gäller efter-&lt;br&gt;levandepension. Avdrag medges upp till ett belopp som svarar mot&lt;br&gt;kostnaden för avtalad ålderspension som skall betalas från 65 års&lt;br&gt;ålder med 20 % av lönen till den del denna inte överstiger 7,5&lt;br&gt;basbelopp, 70 % av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte&lt;br&gt;20 basbelopp och 40 % av lönen till den del denna överstiger 20&lt;br&gt;men inte 30 basbelopp. För ålderspension som skall betalas ut&lt;br&gt;mellan 55 och 65 års ålder är procentsatserna i stället 80 % av lönen&lt;br&gt;till den del denna inte överstiger 7,5 basbelopp, 70 % av lönen till&lt;br&gt;den del denna överstiger 7,5 men inte 20 basbelopp och 40 % av&lt;br&gt;lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 basbelopp.&lt;br&gt;Lönebegreppet är detsamma som enligt huvudregeln. Avdragsrätten&lt;br&gt;avser endast faktiska kostnader och förutsätter även att pensions-&lt;br&gt;utfästelsen tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Gränsbeloppet som svarar mot kostnaden för&lt;br&gt;att uppnå avtalad ålderspension uppgår till 15 % till den del lönen inte&lt;br&gt;överstiger 7,5 basbelopp om pensionen skall utgå från och med 65 års&lt;br&gt;ålder respektive 75 % om den skall utgå före 65 års ålder. I övriga löne-&lt;br&gt;intervall överensstämmer förslaget med regeringens. Lönebegreppet är&lt;br&gt;detsamma som enligt huvudregeln. I viss utsträckning medges avdrags-&lt;br&gt;rätt även för kostnader för återbetalningsskydd kopplat till ålderspension&lt;br&gt;samt sjukpension. Kostnaden för utrymmet för ”nytryggande” fördelas&lt;br&gt;jämnt på varje år fram till pensionsåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Se under föregående avsnitt. Det framförs även&lt;br&gt;synpunkter på att den föreslagna regeln är komplicerad. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser anser att kostnader för riskskydd och för efterlevandepension&lt;br&gt;bör vara helt avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid förtida pensionsavgångar och i&lt;br&gt;fall där pensionsskyddet tidigare varit bristfälligt krävs ofta höga en-&lt;br&gt;gångsinsatser under en begränsad tid för att ett tillräckligt tjänstepen-&lt;br&gt;sionsskydd skall kunna tryggas. I sådana fall kan den föreslagna huvud-&lt;br&gt;regeln vara otillräcklig och bör därför kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompletteringsregel skall fungera för samtliga tre tryggandeformer.&lt;br&gt;Den bör inte vara reserverad enbart för förmånsbaserade pensionsut-&lt;br&gt;fästelser utan skall även kunna tillämpas för avgiftsbaserade pensions-&lt;br&gt;lösningar. Det sist nämnda hindrar inte att regeln rimligtvis bör utgå från&lt;br&gt;en viss högsta förmån som är godtagbar i avdragshänseende. Avdragsrätt&lt;br&gt;förutsätter liksom enligt huvdregeln att det är fråga om faktiska och tryg-&lt;br&gt;gade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Företagens avdragsrätt för pensionskostnader P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:146&lt;br&gt;(Ds 1997:39) anses att den kompletterande regeln bör innehålla ett&lt;br&gt;jämförelseåtagande som är en fiktiv pensionsutfästelse. Den fiktiva&lt;br&gt;förmånen skall i grunden avse ålderspension. Kostnader för tryggande av&lt;br&gt;fribrevet enligt jämförelseåtagandet utgör ett högsta tak för avdrags-&lt;br&gt;rätten. Enligt promemorian talar starka skäl för att även efterlevande-&lt;br&gt;pensionen skall tas upp i ett jämförelseåtagande även om förenklingsskäl&lt;br&gt;talar för att en jämförelseförmån endast bör avse ålderspension. Som&lt;br&gt;bakgrund anförs att det är vanligt att kostnaderna för efterlevandepension&lt;br&gt;inte endast avser årets dödsrisk för den försäkrade utan även ett sparande&lt;br&gt;för utbetalning av efterlevandepension i fall när den anställde dör efter&lt;br&gt;pensionsåldern. Det konstateras dock att det nuvarande s.k. riksdagstaket,&lt;br&gt;som riktar sig till dem som utformar allmänna pensionsplaner, endast tar&lt;br&gt;upp ålderspension. Det föreslås slutligen i promemorian att efterlevande-&lt;br&gt;pension skall omfattas av jämförelseåtagandet genom att värdet av sådan&lt;br&gt;pension beräknas till ett belopp som motsvarar värdet av ett återbetal-&lt;br&gt;ningsskydd för den avtalade ålderspensionen till den del ålderspensionen&lt;br&gt;är avdragsgill. Nivån för sjukpensionen regleras inte närmare i pro-&lt;br&gt;memorian eftersom denna kostnad inte anses förknippad med ett sparan-&lt;br&gt;de. Avdrag medges för kostnad för sjukpension genom försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att i den utsträckning en pensionskostnad endast&lt;br&gt;täcker årets risk för dödsfall eller årets risk för sjukdom eller invaliditet&lt;br&gt;finns det inte skäl att närmare ange ett förmånstak. Sådana rena risk-&lt;br&gt;skyddskostnader för sjukpension liksom för premiebefrielse o.d. bör så-&lt;br&gt;ledes vara avdragsgilla i sin helhet. Det kan inte heller anses föreligga&lt;br&gt;tillräckliga skäl att begränsa avdragsrätten i fråga om kostnader för efter-&lt;br&gt;levandepension, även om det finns ett moment av sparande i sådan pen-&lt;br&gt;sion. Hela kostnaden för efterlevandepension bör således få dras av.&lt;br&gt;Skulle avdrag i något fall yrkas för kostnader som går utöver rimliga&lt;br&gt;nivåer på en efterlevandepension torde skattemyndigheten kunna vägra&lt;br&gt;avdrag för viss del av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå ett rimligt avdragstak vad gäller ålderspensionen bör&lt;br&gt;tidigare intjänade och tryggade pensionsrätter beaktas. Det kan enligt&lt;br&gt;promemorian göras på i huvudsak två sätt. Båda dessa metoder är&lt;br&gt;förenade med såväl för- som nackdelar i fråga om kraven på enkla,&lt;br&gt;hanterliga regler och flexibilitet i avdragshänseende för småföretagare&lt;br&gt;m.fl. med ojämna inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att värdet av fribrevet för ett antaget för-&lt;br&gt;månstak reduceras med värdet av de faktiska pensionsrätter som tidigare&lt;br&gt;tryggats. Det återstående fribrevsvärdet är underlag för en beräkning av&lt;br&gt;en tänkt årlig premie under de år som återstår till pensionsåldern. Den&lt;br&gt;fiktiva premiekostnaden skall fördelas jämnt på de år som återstår för den&lt;br&gt;anställde till pensionsåldern. Denna årliga kostnad är takbelopp enligt&lt;br&gt;den kompletterande regeln och ersätter, på arbetsgivarens yrkande, det&lt;br&gt;takbelopp enligt huvudregeln som svarar mot en andel av lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan utformning får kompletteringsregeln enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning en utformning som inte är förenlig med kravet på rimlig&lt;br&gt;enkelhet. Ett bättre alternativ är att i kompletteringsregeln införa be-&lt;br&gt;stämmelser om intjänandetid för pensionsrätt enligt ett i huvudsak&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;traditionellt mönster för hur intjänade fribrev skall beaktas. Enligt pro-&lt;br&gt;memorian har en sådan metod nackdelen att det uppkommer tillämp-&lt;br&gt;ningsproblem for såväl företagen som skattemyndigheterna eftersom för-&lt;br&gt;fluten arbetstid är svår att bestämma och kontrollera. Metoden har dock&lt;br&gt;påtagliga fördelar eftersom den ger möjlighet att dra av kostnaderna för&lt;br&gt;hela den intjänade pensionsrätten i ett sammanhang. Dessutom torde den&lt;br&gt;användas sedan lång tid tillbaka vid pensionsberäkningar. Sammantaget&lt;br&gt;anser regeringen att övervägande skäl talar för att ha bestämmelser som&lt;br&gt;innebär en traditionell intjänandetidberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fulla intjänandetiden enligt gällande pensionsavtal kan då godtas&lt;br&gt;som full intjänandetid förutsatt att avtalet kräver fortsatt intjänande under&lt;br&gt;anställning fram till den avtalade pensionsåldern. Om avtalet anger annan&lt;br&gt;intjänandetid för full pension eller om avtalsforeskrifter inte finns om&lt;br&gt;full intjänandetid krävs dock en föreskrift i skattebestämmelsema om&lt;br&gt;fullt intjänande. En sådan föreskrift blir aktuell även när avgiftsbaserade&lt;br&gt;pensionslösningar tillämpas. Enligt regeringens uppfattning bör den fulla&lt;br&gt;intjänandetiden bestämmas till lägst 30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lön vid beräkning av förmånen bör, på samma sätt som gäller vid&lt;br&gt;tillämpning av den nya huvudregeln, användas pensionsgrundande&lt;br&gt;ersättning enligt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med huvudsaklig utgångspunkt från nuvarande s.k. riksdagstak kan&lt;br&gt;nivån for kompletteringregelns maximala förmånsvärde lämpligen be-&lt;br&gt;stämmas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålderspension som skall utgå for tid mellan 55 och 65 års ålder bör&lt;br&gt;värdet beräknas på en ålderspension som motsvarar högst 80 % av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande lön till den del den inte överstiger 7,5 basbelopp och&lt;br&gt;högst 70 % av lönen däröver till den del den inte överstiger 20 basbelopp.&lt;br&gt;För lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp får ålderspensionen motsvara&lt;br&gt;högst 40 % av lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålderspension som skall utgå för tid efter 65 års ålder bör värdet&lt;br&gt;beräknas på en ålderspension som motsvarar högst 20 % av den pen-&lt;br&gt;sionsgrundande lönen till den del den inte överstiger 7,5 gånger bas-&lt;br&gt;beloppet, högst 70 % av lönen däröver till den del den inte överstiger 20&lt;br&gt;basbelopp och högst 40 % av lönen mellan 20 och 30 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nivåer som föreslås är med beaktande av följden av höga realräntor&lt;br&gt;något högre för normala lönenivåer än enligt förslaget i promemorian.&lt;br&gt;Skillnaden mellan procentsatserna för lön upp till 7,5 basbelopp for&lt;br&gt;pension före respektive efter 65 års ålder avser att täcka den allmänna&lt;br&gt;tilläggspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bl.a. utlandstjänstgöring kan pensionsplaner medge kompensation&lt;br&gt;för bortfall av socialförsäkringsförmåner. Om pensionsavtalet ger rätt till&lt;br&gt;ålderspension som överstiger 20 % av lönedelar under 7,5 basbelopp som&lt;br&gt;ersättning for pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bör&lt;br&gt;därför avdrag medges även for ett sådant tryggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här angivna pensionsrätten skall värderas och reduceras med vär-&lt;br&gt;det av redan tryggade tjänstepensioner. I promemorian föreslås att&lt;br&gt;kostnaden for utrymmet för ”nytryggande” fördelas jämnt på varje år&lt;br&gt;fram till pensionsåldern. Denna begränsning anser regeringen inte vara&lt;br&gt;nödvändig. En sådan bestämmelse förelås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återgång från den kompletterande regeln till huvudregeln kräver Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;inte några särregler. Den föreslagna ordningen leder till en tämligen&lt;br&gt;långtgående neutralitet mellan olika tryggandeformer och mellan för-&lt;br&gt;måns- respektive avgiftsbaserade pensionsplaner. Några remissinstanser&lt;br&gt;har efterlyst en möjlighet till avdragsrätt utan ny prövning vid byte av&lt;br&gt;tryggandeform. Kompletteringsregeln kan användas for arbetstagare i de&lt;br&gt;fall det gamla tryggandet upphör och ett nytt tryggande sker vid bytet&lt;br&gt;eftersom det blir fråga om ett köpa i kapp-fall. En särskild regel vid byte&lt;br&gt;av tryggandeform kräver ytterligare överväganden. Regeringen är därför&lt;br&gt;inte beredd att nu föreslå en sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i främst punkt 20 d av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Värdering av stiftelseförmögenhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av disponibla pensionsmedel&lt;br&gt;som skall intäktsföras och vid beräkning av avdragsrätt for avsätt-&lt;br&gt;ningar till pensionsstiftelse värderas stiftelsens förmögenhet på&lt;br&gt;grundval av reglerna i avkastningsskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Stiftelsens förmögenhet tas upp till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar kapitalunderlaget för taxeringsåret enligt avkastnings-&lt;br&gt;skattereglema eller till genomsnittet av de senaste tre beskattningsårens&lt;br&gt;avkastningsskattegrundande värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen anser att det inte finns&lt;br&gt;någon anledning till ändringar av de principer för värderingen av stiftel-&lt;br&gt;sers förmögenhet som har utvecklats i praxis, varigenom hänsyn i någon&lt;br&gt;mån tas till bl.a. föreliggande risker för kursfall beträffande tillgångarna.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anser att en reglering av värderingen av&lt;br&gt;pensionsstiftelses förmögenhet är en nödvändighet eftersom rättsläget är&lt;br&gt;oklart. Förbundet anser dock att en viss reducering för förlustrisk bör&lt;br&gt;medges for värdepapper som kan gå ner i värde eller med en enklare mo-&lt;br&gt;dell att förmögenheten generellt får reduceras med 10-20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under senare år har oklarhet rått i&lt;br&gt;frågan om hur en pensionsstiftelses förmögenhet skall värderas vid in-&lt;br&gt;komstbeskattningen. I KL anvisas en värderingsregel i punkt 15 av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 §. Enligt denna bestämmelse skall stiftelsens förmög-&lt;br&gt;enhet värderas med stöd av den upphävda lagen (1947:577) om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt vid beräkning av disponibla pensionsmedel. Bestäm-&lt;br&gt;melsen infördes vid den allmänna reformeringen av skattereglerna for&lt;br&gt;pensionskostnader i mitten på 1970-talet (prop. 1975/76:31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller värderingen av stiftelsetillgångar vid beräkningen av&lt;br&gt;avdragsrätt for avsättningar medförde nyssnämnda anvisningspunkt inte&lt;br&gt;någon förändring i tidigare praxis. Denna praxis byggde på ett uttalande i&lt;br&gt;förarbetena till 1967 års tryggandelag och de då förändrade skatte-&lt;br&gt;reglerna. I en skatteproposition 1967:84 s. 56 hänvisades till uttalanden i&lt;br&gt;tryggandelagspropositionen 1967:83 s. 141 f. Motivuttalandena som fick&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomslag vid rättstillämpningen (jfr RÅ 1986 ref. 149) anvisade en&lt;br&gt;tämligen stor frihet vid värderingen. Aktier kunde värderas till endera&lt;br&gt;börsvärdet eller det lägsta värdet under de senaste två åren. Fastigheter&lt;br&gt;skulle tas upp till det högsta av anskaffnings- eller taxeringsvärdena,&lt;br&gt;dock högst marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att hänvisningen till den upphävda förmögenhets-&lt;br&gt;skattelagen inte kan behållas for framtiden. Någon möjlighet att i en ny&lt;br&gt;lagtext hänvisa till gällande praxis finns inte heller eftersom denna praxis&lt;br&gt;inte kan anges med någon rimlig grad av precision. Regeringen delar&lt;br&gt;således Kommunförbundets uppfattning att det är nödvändigt att införa&lt;br&gt;en värderingsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya förmögenhetsskattelagen som gäller fr.o.m. den 1 juli 1997 är&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning inte något lämpligt alternativ. Värderings-&lt;br&gt;reglerna för förmögenhetsbeskattningen är inte avsedda att tillämpas i de&lt;br&gt;aktuella sammanhangen. Exempelvis undantas vissa tillgångar från för-&lt;br&gt;mögenhetsskatteplikt. I de fallen finns ingen ledning att fa vid värdering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i stället anledning att se på den värderingsregel som finns i&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) och som tryggandelagen hänvisar till. Den nya&lt;br&gt;stiftelselagen gäller inte för pensionsstiftelser annat än i vissa särskilt&lt;br&gt;angivna delar. Beträffande värdering av stiftelsens förmögenhet vid be-&lt;br&gt;räkning av utrymmet för gottgörelse till företaget från stiftelsen hänvisas&lt;br&gt;i 15 § tryggandelagen till 3 kap. 6 § stiftelselagen. I denna bestämmelse&lt;br&gt;anges att tillgångarna skall tas upp till ett värde som motsvarar vad de&lt;br&gt;kan betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter&lt;br&gt;skall tas upp till taxeringsvärdet. Hänvisningen i 15 § tryggandelagen till&lt;br&gt;stiftelselagens värderingsregel infördes i samband med införandet av en&lt;br&gt;ny allmän stiftelselag. Tryggandelagen hade tidigare inte innehållit några&lt;br&gt;regler för värderingen av stiftelseförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisas som ett alternativ en värdering grundad på&lt;br&gt;avkastningsskattelagens regler. Pensionsstiftelserna värderas varje år vid&lt;br&gt;ingången av beskattningsåret. Detta värde är underlag för avkast-&lt;br&gt;ningsskatten. En enkel och naturlig ordning uppnås enligt promemorian&lt;br&gt;om samma värde utnyttjas vid inkomstbeskattningen. För att jämna ut&lt;br&gt;svängningarna på värdepappersmarknaden föreslås i promemorian en&lt;br&gt;alternativ möjlighet för beräkning av stiftelseförmögenheten. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av avdragsrätt får stiftelsen värderas till genomsnittet av de senaste&lt;br&gt;tre beskattningsårens avkastningsskattegrundande värde. Avkastnings-&lt;br&gt;skattevärde och gottgörelse skall då först justeras för avsättningarna&lt;br&gt;under de aktuella åren. Det påpekas dock i promemorian att i denna del&lt;br&gt;kan förslaget leda till sådana komplikationer vid den praktiska tillämp-&lt;br&gt;ningen att andra lösningar kan behöva övervägas. Därvid utpekas en&lt;br&gt;generell reducering av förmögenheten med en viss procentsats som en&lt;br&gt;lösning som dock inte föreslås eftersom även denna metod anses ha&lt;br&gt;brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen i promemorian att underlaget för av-&lt;br&gt;kastningsskatt är lämpligt att använda för värdering av stiftelseför-&lt;br&gt;mögenhet. För detta underlag finns mer preciserade värderingsregler än i&lt;br&gt;stiftelselagen. Ett kapitalunderlag bestäms årligen enligt avkastnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattelagens värderingsregler som bas för uttag av avkastningsskatt. Så-&lt;br&gt;vitt är känt har dessa regler inte vållat nämnvärda problem i den praktiska&lt;br&gt;tillämpningen. Den ordning som föreslås i promemorian för att jämna ut&lt;br&gt;svängningarna på marknaden är dock komplicerad och försvårar reg-&lt;br&gt;lerna. En sådan lösning föreslås därför inte. I stället bör värdet som&lt;br&gt;framräknas enligt avkastningsskattereglema reduceras till 80 %. Genom&lt;br&gt;en sådan värdering tas långtgående hänsyn till de fluktuationer som pen-&lt;br&gt;sionsstiftelsernas tillgångar är utsatta för över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i punkt 15 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;och punkt 20 e av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Enskilda näringsidkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdragsrättens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enskild näringsidkares avdragsrätt för pen-&lt;br&gt;sionskostnader anpassas till de nya reglerna för arbetsgivare genom&lt;br&gt;att huvudregelns avdragsramar skall gälla även för dem. I övrigt&lt;br&gt;ändras inte dagens avdragsmöjligheter efter dispens från skattemyn-&lt;br&gt;digheten eller vid bristfälligt pensionsskydd när förvärvskällan upp-&lt;br&gt;hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian Företagens avdragsrätt för&lt;br&gt;pensionskostnader (Ds 1997:39) har frågan om enskilda näringsidkares&lt;br&gt;avdragsrätt för pensionskostnader inte behandlats. Efter remissbehand-&lt;br&gt;lingen av promemorian har förslagen i denna omarbetats inom Finans-&lt;br&gt;departementet. I det utkast till lagrådsremiss som har varit ute på remiss&lt;br&gt;behandlas även dessa näringsidkares pensionsavdragsrätt. Utkastets för-&lt;br&gt;slag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga är positiva till den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt dagens regler har enskild&lt;br&gt;näringsidkare enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 § jämförd med&lt;br&gt;46 § 2 mom. KL och anvisningspunkt 6 till sistnämnda paragraf rätt till&lt;br&gt;avdrag för premie som betalats för P-försäkring inom vissa belopps-&lt;br&gt;gränser. En motsvarande och med försäkringsavdrag samordnad regel&lt;br&gt;finns för inbetalning på pensionssparkonto i punkt 7 av anvisningarna till&lt;br&gt;46 § KL. Avdraget beräknas i stora drag med hänsyn till storleken av&lt;br&gt;inkomsten och far utöver ett halvt basbelopp uppgå till högst 25 % av&lt;br&gt;inkomsten till den del den inte överstiger 20 basbelopp och 20 % av den&lt;br&gt;del av inkomsten som ligger mellan 20 och 40 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far medges med högre belopp efter dispens från skattemyndig-&lt;br&gt;heten. Avdraget får också beräknas i särskild ordning om näringsidkaren&lt;br&gt;inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd när driften i förvärvs-&lt;br&gt;källan upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna huvudregeln för arbetsgivare bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening även gälla för enskilda näringsidkare. Således föreslås att avdrag&lt;br&gt;medges med 35 % av det inkomstunderlag som gäller i dag, dock högst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 10 basbelopp. Den dispensregel som redan finns bör vara kvar. Prop- 1997/98:146&lt;br&gt;Detsamma gäller specialregeln vid upphörande av förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i anvisningspunkt 6 till 46 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5.2 Beräkning av underlag för pensionsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdrag för pensionsförsäkringspremier eller&lt;br&gt;inbetalning på pensionssparkonto görs efter räntefördelning och&lt;br&gt;avsättningar till periodiseringsfond och expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga är positiva till den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Premie för P-försäkring och inbetal-&lt;br&gt;ning på konto inom individuellt pensionssparande är under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före 1990 års skattereform fick såväl den som hade inkomst av tjänst&lt;br&gt;som den som hade inkomst av näringsverksamhet göra avdraget som&lt;br&gt;allmänt avdrag. Genom reformen infördes en möjlighet i punkt 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § KL att göra avdrag för P-försäkringspremier i in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet. Den ordning som gällde före skatterefor-&lt;br&gt;men innebar att en enskild näringsidkare, för att kunna betala sin egen P-&lt;br&gt;försäkring, först måste ta ut medel ur sin verksamhet och alltså betala&lt;br&gt;egenavgifter på uttaget. Därefter kunde han av det uttagna beloppet&lt;br&gt;betala försäkringspremien. Hade det i stället varit fråga om en anställning&lt;br&gt;kunde motsvarande betalning av försäkringspremien ske utan social-&lt;br&gt;avgiftsuttag. Syftet med ändringen var att likställa näringsidkare med&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utformning som bestämmelsen om näringsidkares avdragsrätt för&lt;br&gt;P-försäkringspremier i näringsverksamhet fick genom skattereformen&lt;br&gt;medförde tekniska problem och blev omedelbart föremål för översyn.&lt;br&gt;Reglerna innebar att avdraget skulle göras mot inkomsten av förvärvs-&lt;br&gt;källan före själva avdraget, före den särskilda löneskatten på premien och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:166 ansågs det svårt för den enskilde att beräkna&lt;br&gt;maximalt avdrag eftersom avdraget skulle göras före de nämnda posterna&lt;br&gt;samtidigt som avdragsramen var knuten till inkomsten efter dessa poster.&lt;br&gt;I propositionen föreslogs att en enskild näringsidkares avdrag för P-&lt;br&gt;försäkringspremie i förvärvskällan skulle beräknas på ett underlag av&lt;br&gt;inkomsten av näringsverksamheten före avdraget för P-försäkrings-&lt;br&gt;premier, före avdrag för särskild löneskatt på dessa och före avdrag för&lt;br&gt;avsättning för egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i propositionen framlagda förslagen ledde till lagstiftning (bet.&lt;br&gt;1990/91 :SkU29, rskr. 1990/1991:289, SFS 1991:692).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med 1995 års taxering gäller samma skatteregler för&lt;br&gt;individuellt pensionssparande utan försäkringsinslag genom inbetalning&lt;br&gt;på pensionssparkonto. Vid beräkning av avdragets storlek, sammanslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalda avgifter for P-försäkringar och inbetalningar till pensionsspar- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:146&lt;br&gt;konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid reformen for enskilda näringsidkare och handelsbolag 1994, dvs.&lt;br&gt;när det neutrala systemet för beskattning av enskilt bedriven närings-&lt;br&gt;verksamhet infördes, ändrades inte reglerna i anvisningarna till 46 § KL&lt;br&gt;för avdrag avseende premier för P-försäkringar och inbetalningar på pen-&lt;br&gt;sionssparkonton. Av neutralitetsskäl skall det justerade resultatet enligt&lt;br&gt;räntefördelningslagen utgöras av inkomsten i förvärvskällan före ränte-&lt;br&gt;fördelningen och med vissa justeringar som anges i 7 § räntefördelnings-&lt;br&gt;lagen men efter avdrag för pensionspremier. Motsvarande gäller vid&lt;br&gt;beräkningen av taket för expansionsmedel och underlaget för avsättning-&lt;br&gt;en till periodiseringsfond. Underlaget för premieavdraget är dock in-&lt;br&gt;komsten efter räntefördelning och efter nämnda avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska lösningen innebär att avdraget skall göras före ränteför-&lt;br&gt;delning och före nämnda avsättningar samtidigt som avdragsramen är&lt;br&gt;knuten till inkomsten efter dessa poster. Genom 1994 års reform har&lt;br&gt;således motsvarande svårigheter tillkommit som påtalades och togs bort&lt;br&gt;genom 1991 års lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklingskraven motiverar enligt utredningens mening att ett visst&lt;br&gt;avsteg görs från neutraliteten. Utredningen har diskuterat två alternativa&lt;br&gt;lösningar. Det första alternativet innebär att underlaget för pensions-&lt;br&gt;avdraget får utgöras av inkomsten av näringsverksamheten före ränte-&lt;br&gt;fördelning samt avsättning till periodiseringsfond och expansionsmedel.&lt;br&gt;Enligt gällande regler utgörs underlaget av inkomsten efter nämnda bok-&lt;br&gt;slutsdispositioner. Detta alternativ innebär att innehållet i de materiella&lt;br&gt;reglerna ändras eftersom underlaget för pensionsavdrag för dem som&lt;br&gt;räntefördelar och utnyttjar reglerna för expansionsmedel kommer att&lt;br&gt;beräknas på en högre inkomst i förhållande till nu gällande regler.&lt;br&gt;Alternativet ger därför en ökad möjlighet till avdrag för pensionskost-&lt;br&gt;nader. Om möjligheten utnyttjas minskar utrymmet att räntefördela och&lt;br&gt;att avsätta till periodiseringsfond och expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra lösningen som utredningen har diskuterat är att avdraget för&lt;br&gt;pensionskostnader görs efter att räntefördelning och avsättning till perio-&lt;br&gt;diseringsfond och expansionsmedel gjorts. Reglerna för beräkningen av&lt;br&gt;underlaget för avdraget berörs inte av ändringen. Eftersom avdraget för&lt;br&gt;pensionskostnader görs efter dispositionerna kommer utrymmet för rän-&lt;br&gt;tefördelning och avsättningar att öka. Underlaget för pensionsavdraget,&lt;br&gt;dvs. inkomsten efter bokslutsdispositioner, blir naturligtvis mindre om&lt;br&gt;den skattskyldige utnyttjar möjligheterna att räntefördela och att avsätta&lt;br&gt;till periodiseringsfond och expansionsmedel maximalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda lösningarna innebär enligt utredningen att det blir betydligt&lt;br&gt;enklare att räkna ut det maximala avdraget för egna pensionskostnader.&lt;br&gt;För att göra minsta intrång i de nu gällande materiella reglerna anser&lt;br&gt;regeringen att reglerna bör ändras i enlighet med det senare alternativet.&lt;br&gt;Detta har också förordats av utredningen och remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring av 7 § lagen (1993:1536) om ränteför-&lt;br&gt;delning vid beskattning, 6 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel och&lt;br&gt;3 § lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna avdragsrätten innebär en betydande förenkling av av-&lt;br&gt;dragsreglema. Enklare regler reducerar osäkerheten i systemet för tryg-&lt;br&gt;gande av pensioner, något som i sig innebär en samhällsekonomisk vinst.&lt;br&gt;Genom förenklingen sparas dessutom administrativa kostnader såväl hos&lt;br&gt;företagen som hos skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lösningen innebär dock en viss utvidgning av de&lt;br&gt;formella avdragsramama. I de allra flesta fall saknar detta praktisk&lt;br&gt;betydelse. Genom det naturliga motsatsförhållande som finns mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare på marknaden kommer lönebildningen att&lt;br&gt;begränsa tryggandet av pensioner oberoende av om en begränsning görs i&lt;br&gt;skattelagstiftningen eller ej. Ett mindre antal personer, vars lönebildning&lt;br&gt;inte sker på samma sätt, kan dock möjligen komma att höja sitt&lt;br&gt;tjänstepensionssparande. Motverkande faktorer finns emellertid främst&lt;br&gt;genom effekterna av lättnaderna i dubbelbeskattningen för små och&lt;br&gt;medelstora företag. Dessa lättnader ökas genom regeringens förslag om&lt;br&gt;ökat lättnadsutrymme i den ekonomiska vårpropositionen (prop.&lt;br&gt;1997/98:150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget gör regeringen den bedömningen att de statsfinansiella&lt;br&gt;effekterna av förslaget är av marginell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändrade beräkningsregler for enskilda näringsidkares&lt;br&gt;pensionsavdrag (avsnitt 7.5.2) är statsfinansiellt neutralt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket behandlar beskattningen av medel som arbetsgivare får&lt;br&gt;tillgodogöra sig ur pensionsstiftelse eller personalstiftelse (s.k. gott-&lt;br&gt;görelse) och motsvarar bestämmelserna i nuvarande punkt 15 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 § KL. Rätten för arbetsgivaren till&lt;br&gt;gottgörelse från pensionsstiftelse regleras i 14 och 15 §§ lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om återforing av avdrag for avsättningar i balans-&lt;br&gt;räkningen i andra och tredje styckena har hämtats från gällande bestäm-&lt;br&gt;melser i punkt 15 tredje stycket av anvisningarna till 22 § KL. Vad som&lt;br&gt;avses med avsättning i balansräkning anges i punkt 20 b tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 §. Vid beräkningen av återforingsbeloppet beaktas&lt;br&gt;även lämnad ersättning for pensionsutfästelse for vilken ansvaret över-&lt;br&gt;tagits av annan (fysisk eller juridisk person). Detta torde överensstämma&lt;br&gt;med gällande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar nuvarande tredje stycket sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av disponibla pensionsmedel i femte stycket och begräns-&lt;br&gt;ningsregeln i sjätte stycket finns i nuvarande punkt 15 femte stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § KL. Termen disponibla pensionsmedel har samma&lt;br&gt;innebörd som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna för värdering i skattehänseende av förmögenhet i&lt;br&gt;pensionsstiftelse har ändrats. Värdering skall enligt sjunde stycket ske&lt;br&gt;med utgångspunkt från kapitalunderlaget enligt lagen (1990:661) om av-&lt;br&gt;kastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i åttonde stycket om att ersättning för övertagande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse skall tas upp som intäkt motsvarar nuvarande punkt 15&lt;br&gt;andra stycket av anvisningarna till 22 § KL. Övertagandet av pensions-&lt;br&gt;utfästelsen behöver dock inte längre ha skett i samband med övertagande&lt;br&gt;av näringsverksamhet. Beskattning skall således ske även om övertagan-&lt;br&gt;det endast avser pensionsutfästelser. Som Lagrådet anfört begränsas&lt;br&gt;bestämmelsens tillämpningsområde till sådana fall då ansvaret för utfästa&lt;br&gt;pensioner övergått till den skattskyldige med verkan gentemot pen-&lt;br&gt;sionsborgenärema. Detta torde överensstämma med gällande praxis, se&lt;br&gt;RÅ 1997 ref. 30 II.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i nionde och tionde styckena om intäktsföring när en&lt;br&gt;arbetsgivares näringsverksamhet upphör finns i dag i punkt 15 fjärde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 § KL. För dessa fall har endast redak-&lt;br&gt;tionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i sista stycket om beskattningen vid kostnadsutjämning&lt;br&gt;är hämtad från lagen (1978:188) om avdrag vid inkomsttaxeringen för&lt;br&gt;avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan m.m. Denna lag&lt;br&gt;föreslås bli upphävd (jfr. även punkt 20 f sista stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § Kl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 20 b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att avdraget för pensionskostnader är begränsat&lt;br&gt;till de faktiska kostnaderna och vissa tryggandeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är hämtat från nuvarande punkt 20 e nionde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en beskrivning av vad som avses med avsättning i&lt;br&gt;balansräkning. Terminologin har ändrats genom införandet av 8 a § lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Denna bestämmel-&lt;br&gt;se tar sikte på de arbetsgivare som omfattas av den nya årsredovis-&lt;br&gt;ningslagstiftningen (jfr. prop. 1995/96:104, bet,1995/96:SkU19, SFS&lt;br&gt;1995:1619).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket reglerar avdrag för grundränteuppräkning och värde-&lt;br&gt;säkringskostnader avseende tidigare avdragsgillt tryggande. Detta gäller&lt;br&gt;även för sådana kostnader för pensionsutfästelser till tidigare arbets-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 20 c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten innehåller den nya huvudregeln för avdragsrätten för pensions-&lt;br&gt;kostnader. Avdraget får uppgå till högst 35 % av lönen och högst 10&lt;br&gt;basbelopp. Som lön räknas all pensionsgrundande ersättning enligt avtal&lt;br&gt;från arbetsgivaren till den anställde. Utgångspunkten är den utbetalda&lt;br&gt;lönen och andra förmåner men även avtalade ersättningar vid t.ex.&lt;br&gt;tjänstledighet. Med basbelopp avses det under kalenderåret före&lt;br&gt;taxeringsåret gällande oreducerade basbeloppet enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring [1 kap. 6 § första och andra styckena lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 20 d&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten har införts en kompletterande regel för avdragsrätten. Regeln&lt;br&gt;gäller endast fall då pensionsrättigheter skall ”köpas i kapp”, dvs. när&lt;br&gt;tryggandet är otillräckligt i förhållande till pensionsavtalet eller då stora&lt;br&gt;engångskostnader utlöses vid förtida pensionsavgångar på grund av ett&lt;br&gt;nytt pensionsavtal eller ändringar i det befintliga avtalet. Båda grunderna&lt;br&gt;kan föreligga samtidigt. Regeln om att avdrag medges för kostnader för&lt;br&gt;avtalad pension innebär att kostnader för riskskydd och efterlevande-&lt;br&gt;pension är avdragsgilla utan formell begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har behållits en bestämmelse som, liksom tidigare, ger&lt;br&gt;en möjlighet till högre avdragstak i den utsträckning tjänstepensionen är&lt;br&gt;avsedd att ersätta ATP. Detta kan vara fallet bl.a. till följd av bristande&lt;br&gt;allmänt pensionsskydd efter vissa utlandsanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en bestämmelse som reglerar användningen av&lt;br&gt;kompletteringsregeln vid tryggande genom fondförsäkring o.d. Avtalad&lt;br&gt;förmån saknas normalt i dessa fall. En jämförelse måste då göras med&lt;br&gt;kostnaden för att uppnå de i kompletteringsregeln högsta godtagna pen-&lt;br&gt;sionsnivåema genom en vanlig P-försäkring. Premien för den vanliga P-&lt;br&gt;försäkringen blir således det högsta tillåtna avdraget för fondförsäkring&lt;br&gt;o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket regleras intjänandetidberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket anger att avräkning skall ske av ålderspensioner som har&lt;br&gt;tryggats av annan arbetsgivare under beskattningsåret eller av samma&lt;br&gt;arbetsgivare men som dras av enligt huvudregeln. Avräkning skall även&lt;br&gt;ske av ålderspensioner som tidigare har tryggats av nuvarande eller&lt;br&gt;tidigare arbetsgivare. Sådan avräkning görs oavsett om avdragsrätt före-&lt;br&gt;legat för tryggandet. Någon ändring från gällande rätt i punkt 20 e tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 § KL vad gäller vilket värde av den&lt;br&gt;ålderspension som avräknas är inte avsedd. Om tidigare tryggande för&lt;br&gt;den anställde skett genom fondförsäkring eller på annat sätt som inte är&lt;br&gt;baserat på förmån skall avräkning ske med värdet av sådan fondför-&lt;br&gt;säkring eller liknande anordning. I denna beräkning skall fondförsäk-&lt;br&gt;ringen tas upp till sitt fulla värde, dvs. till fondandelarnas noterade värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket finns en avdragsrätt för tryggande genom P-försäkring&lt;br&gt;som tagits av arbetsgivaren till förmån för efterlevande i visst fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 20 e&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avdragets storlek i första-fjärde styckena har delvis&lt;br&gt;hämtats från nuvarande punkt 20 b och d samt e femte stycket av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 23 § KL. Bestämmelserna innebär att pensionsreserven&lt;br&gt;alltjämt utgör ett undre tak för avdragsrätten vid avsättningar i balans-&lt;br&gt;räkning och till stiftelse. Denna begränsning gäller även indexerings-&lt;br&gt;kostnader o.d. för tidigare arbetstagare. I andra och tredje styckena ut-&lt;br&gt;vecklas vad som sägs i första stycket första meningen om pensions-&lt;br&gt;reservens funktion som tak. Av andra stycket framgår att avdragsgillt&lt;br&gt;utrymme vid stiftelsetryggande beräknas med utgångspunkt från kapital-&lt;br&gt;underlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel. Den skattskyldige får själv välja om underlaget vid ingången eller&lt;br&gt;utgången av beskattningsåret skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 20 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnad ersättning vid övertagande av pensionsutfästelse är avdragsgill&lt;br&gt;enligt första stycket (jfr punkt 15 åttonde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 §). Detta torde motsvara dagens praxis med stöd av uttalandet i prop.&lt;br&gt;1967:84 s. 51 och 53.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om arbetsgivares utvidgade avdragsmöjlighet för P-&lt;br&gt;försäkring när näringsverksamhet avslutas i andra stycket är hämtad från&lt;br&gt;nuvarande punkt 20 e åttonde stycket av anvisningarna till 23 § KL.&lt;br&gt;Någon begränsning gäller inte längre för personer med bestämmande&lt;br&gt;inflytande. De aktuella utfästelserna skall dock vara tryggade med av-&lt;br&gt;dragsrätt för att bestämmelsen skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i sista stycket innehåller avdragsrätten vid kostnads-&lt;br&gt;utjämning som hämtats från lagen (1978:188) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan&lt;br&gt;m.m. (jfr. även punkt 15 sista stycket av anvisningarna till 22 §). Efter&lt;br&gt;påpekande från Lagrådet har anknytningen till allmän pensionsplan&lt;br&gt;behållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en justering av en felaktig hänvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i anvisningspunkten är en följdändring med anledning av den&lt;br&gt;nya utformningen av avdragsrätten för pensionskostnader. Med avsätt-&lt;br&gt;ning i balansräkning avses detsamma som i punkt 20 b av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § KL. För att säkerställa att begreppet allmän pensionsplan i denna&lt;br&gt;bestämmelse omfattar avgiftsbestämda planer har definitionen komp-&lt;br&gt;letterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i tredje stycket i anvisningspunkten innebär att även enskild&lt;br&gt;näringsidkares m.fl. avdragsrätt anpassas till den nya huvudregeln. I&lt;br&gt;punkt b i detta stycke liksom i jjärde stycket har särreglerna för personer&lt;br&gt;med bestämmande inflytande tagits bort. I sista stycket har en följdänd-&lt;br&gt;ring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1998 och&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 2001 års taxering. Eftersom stora problem är&lt;br&gt;förknippade med dagens regler bör de nya reglerna dock kunna tillämpas&lt;br&gt;fr.o.m. 1998 års taxering på yrkande av den skattskyldige. Detta val&lt;br&gt;gäller då för den skattskyldiges samtliga arbetstagare. Äldre övergångs-&lt;br&gt;regler bör alltjämt gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:188)&lt;br&gt;om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för&lt;br&gt;kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i lagen har förts in i sista styckena i punkterna 15 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 22 § och 20 f av anvisningarna till 23 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är följdändringar främst med anledning av änd-&lt;br&gt;rad terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upphävs eftersom den är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen är en följdändring med anledning av den nya ut-&lt;br&gt;formningen av avdragsrätten för pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är en följd av ändrad terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är följdändringar främst med anledning av den&lt;br&gt;nya utformningen av avdragsrätten för pensionskostnader. Betydelsen av&lt;br&gt;3 § jjärde stycket är således densamma som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna är justeringar av felaktiga hänvisningar. I 9 §&lt;br&gt;har dessutom en terminologisk ändring skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är en följd av ändrad terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:15 3 6) om&lt;br&gt;räntefördelning vid beskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att avdraget för P-försäkringspremier och in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto skall göras efter räntefördelning, se&lt;br&gt;avsnitt 7.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att avdraget för P-fÖrsäkringspremier och in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto skall göras efter avsättning till expan-&lt;br&gt;sionsmedel, se avsnitt 7.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att avdraget för P-fÖrsäkringspremier och in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto skall göras efter avsättning till periodi-&lt;br&gt;seringsfond, se avsnitt 7.5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tidigare sammanfattningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattningen i promemorian Företagens avdragsrätt för&lt;br&gt;pensionskosntader (Ds 1997:39)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande avdragsregler for tjänstepensionskostnader är komplicerade&lt;br&gt;och i stor utsträckning föråldrade. Vid reglernas tillkomst på 1970-talet&lt;br&gt;relaterades pensionsrättigheterna i de stora pensionsplanema regelmäs-&lt;br&gt;sigt till en andel av den anställdes slutlön. På senare tid har nya typer av&lt;br&gt;pensionsplaner blivit aktuella. Dessa planer utgår i stället från lönen&lt;br&gt;under varje anställningsår. Nya pensionsförsäkringar som fondförsäkring&lt;br&gt;har också blivit vanliga under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens avdragsregler är inte anpassade till de nya pensionslös-&lt;br&gt;ningama. Bl.a. den starka kopplingen till begreppet allmän pensionsplan&lt;br&gt;har lett till stora svårigheter vid den praktiska tillämpningen av reglerna.&lt;br&gt;Ett starkt behov finns således av en skyndsam reformering på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås regler som i möjligaste mån är neutrala mellan&lt;br&gt;olika former av pensionsplaner och mellan olika tryggandeformer. Reg-&lt;br&gt;lerna innebär i huvudsak en betydande förenkling. Avsikten är också att&lt;br&gt;ändringarna skall vara statsfinansiellt neutrala. Den s.k. tryggandelagen&lt;br&gt;lämnas utanför översynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget utgår från dagens vedertagna tjänstepensionsnivåer och inne-&lt;br&gt;bär sammanfattningsvis följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfall medges arbetsgivaren avdrag med en andel av den anställ-&lt;br&gt;des årslön. För lönedelar under 7,5 basbelopp (som beaktas i den all-&lt;br&gt;männa pensionen) medges avdrag upp till ett gränsbelopp som svarar mot&lt;br&gt;10 procent av lönen. För lönedelar mellan 7,5 och 30 basbelopp är grän-&lt;br&gt;sen 40 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ regel finns för fall då det krävs större insatser från arbets-&lt;br&gt;givarens sida. Det gäller närmast fall då pensionsrättigheten skall “köpas&lt;br&gt;ikapp” eller då pensionsavgångar sker i förtid. Denna regel utgår från en&lt;br&gt;pensionsförmån som i fråga om ålderspension motsvarar dagens s.k. riks-&lt;br&gt;dagstak. Även denna regel ger ett gränsbelopp som är neutralt i för-&lt;br&gt;hållande till tryggandelösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En justering föreslås i fråga om värderingen av pensionsstiftelsernas&lt;br&gt;förmögenhet som medger en viss utjämning av svängningar på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås gälla ff.o.m. 1998 års taxering. Vid över-&lt;br&gt;gången uppkommer administrativa problem. De skattskyldiga kan därför&lt;br&gt;på begäran utnyttja nuvarande regler vid 1998 och 1999 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillämpliga delar av sammanfattningen i delbetänkandet&lt;br&gt;Enskilda Näringsidkare Översyn av skattereglerna&lt;br&gt;(SOU 1997:178)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enskilda näringsidkare fick genom skattereformen år 1990 möjlighet att&lt;br&gt;göra avdrag för pensionsförsäkringspremier i förvärvskällan. Avdraget&lt;br&gt;för pensionsförsäkringspremier görs före räntefördelning samt avsättning&lt;br&gt;till periodiseringsfond och expansionsmedel. Underlaget för avdraget&lt;br&gt;utgörs av inkomsten efter räntefördelning och avsättning till periodi-&lt;br&gt;seringsfond eller expansionsmedel. Den tekniska konstruktionen av&lt;br&gt;reglerna medför att det är mycket svårt att beräkna maximalt avdrag för&lt;br&gt;pensionsförsäkringspremier. Av förenklingskäl föreslår utredningen att&lt;br&gt;avdraget görs efter nämnda dispositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1998 och tillämpas första gången vid 2000 års taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tidigare lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslagen i promemorian Företagens avdragsrätt för&lt;br&gt;pensionskostnader (Ds 1997:39)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 15 av anvisningarna till 22 § och punkterna 20 b-e av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya anvisningspunkter, punkterna 15&lt;br&gt;a-d av anvisningarna till 22 § och punkterna 20 f-h av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Sådan gottgörelse för utgift&lt;br&gt;eller kostnad, som arbetsgivare&lt;br&gt;uppburit från pensions- eller per-&lt;br&gt;sonalstiftelse, räknas som intäkt,&lt;br&gt;om avdrag for avsättning till stif-&lt;br&gt;telsen medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vederlag, som arbetsgivare er-&lt;br&gt;hållit för att han övertagit ansvar-&lt;br&gt;et for pensionsutfästelse i samband&lt;br&gt;med övertagande av näringsverk-&lt;br&gt;samhet räknas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisar arbetsgivare enligt&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. pensions-&lt;br&gt;skuld under rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner i sin balansräkning,&lt;br&gt;skall han enligt 2 kap. 23 § lagen i&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter, under den&lt;br&gt;särskilda underrubriken Avdrags-&lt;br&gt;gilla pensionsåtaganden, redovisa&lt;br&gt;vad som avser sådana pensions-&lt;br&gt;åtaganden for vilkas tryggande&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger enligt punkt&lt;br&gt;20 d jämfört med punkt 20 e av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § denna lag.&lt;br&gt;År vad som sålunda skall redo-&lt;br&gt;visas mindre än motsvarande be-&lt;br&gt;lopp vid utgången av föregående&lt;br&gt;beskattningsår, räknas skillnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75. Ersättning (gottgörelse) för&lt;br&gt;utgifter eller kostnader som en&lt;br&gt;arbetsgivare får från en pensions-&lt;br&gt;eller personalstiftelse skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt. Detta gäller inte er-&lt;br&gt;sättning som lämnas av medel som&lt;br&gt;arbetsgivaren har satt av till stif-&lt;br&gt;telsen utan att göra avdrag för&lt;br&gt;avsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana medel som arbetsgivar-&lt;br&gt;en har gjort avdrag för samt av-&lt;br&gt;kastning som stiftelsen har fått&lt;br&gt;skall i första hand anses använda&lt;br&gt;när stiftelsen lämnar ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a. Om den avdragsgrundan-&lt;br&gt;de kontoavsättningen uppgår till&lt;br&gt;ett lägre belopp vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång än den avdrags-&lt;br&gt;grundande kontoavsättningen vid&lt;br&gt;det föregående beskattningsårets&lt;br&gt;utgång, skall skillnaden tas upp&lt;br&gt;som intäkt. Avdrag för kontoav-&lt;br&gt;sättning och andra pensionskost-&lt;br&gt;nader för arbetsgivaren regleras i&lt;br&gt;punkterna 20 b-h av anvisningar-&lt;br&gt;na till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b. Om det finns disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång, får arbetsgivaren - i&lt;br&gt;stället för det belopp som följer av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som intäkt. Finns disponibla pen-&lt;br&gt;sionsmedel vid utgången av be-&lt;br&gt;skattningsåret, får nyssnämnda&lt;br&gt;intäkt dock beräknas lägst till&lt;br&gt;summan av avdragsgill avsättning&lt;br&gt;under året till pensionsstiftelse och&lt;br&gt;avdragsgill avgift under året för&lt;br&gt;pensionsförsäkring - varvid dock&lt;br&gt;beaktas endast avsättning eller&lt;br&gt;avgift avseende pensionsåtagan-&lt;br&gt;den som redovisas under särskild&lt;br&gt;underrubrik - samt en tiondel av&lt;br&gt;disponibla pensionsmedel vid ut-&lt;br&gt;gången av närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsår. Räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt enligt&lt;br&gt;närmast föregående punkt, skall&lt;br&gt;senare minskningar av vad som&lt;br&gt;redovisas under särskild under-&lt;br&gt;rubrik motsvarande vad som&lt;br&gt;sålunda tagits till beskattning icke&lt;br&gt;räknas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör arbetsgivare med sin&lt;br&gt;verksamhet, räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt det be-&lt;br&gt;skattningsår då verksamheten upp-&lt;br&gt;hörde. Går arbetsgivare i likvida-&lt;br&gt;tion eller skiftas dödsbo efter&lt;br&gt;arbetsgivare, räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt för det&lt;br&gt;beskattningsår då beslutet om&lt;br&gt;likvidation fattades eller skiftet&lt;br&gt;ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med disponibla pensionsmedel&lt;br&gt;avses vad som redovisas for be-&lt;br&gt;skattningsårets ingång under sär-&lt;br&gt;skild underrubrik jämte förmögen-&lt;br&gt;heten i pensionsstiftelse, som tryg-&lt;br&gt;gar de pensionsåtaganden som&lt;br&gt;redovisas under särskild under-&lt;br&gt;rubrik, vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång minskat med arbetsgivarens&lt;br&gt;pensionsreserv vid beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång for sådant pensions-&lt;br&gt;åtagande i den mån det ej är&lt;br&gt;tryggat genom pensionsförsäkring&lt;br&gt;jämte vid sistnämnda tidpunkt&lt;br&gt;kvarstående medel i stiftelsen for&lt;br&gt;vilka avdrag vid avsättningen icke&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 15 a - ta upp som intäkt&lt;br&gt;lägst summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tio procent av de disponibla&lt;br&gt;pensionsmedlen vid det föregående&lt;br&gt;beskattningsårets utgång, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beskattningsårets avdrag for&lt;br&gt;premier för pensionsförsäkringar&lt;br&gt;och avsättning till pensionsstiftelse&lt;br&gt;till den del dessa avser samma&lt;br&gt;pensionsutfästelser som den av-&lt;br&gt;dragsgrundande kontoavsättning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med premie for pensionsför-&lt;br&gt;säkringar likställs lämnad ersätt-&lt;br&gt;ning vid överlåtelse av ansvar för&lt;br&gt;pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattning sker enligt för-&lt;br&gt;sta stycket, skall senare minsk-&lt;br&gt;ningar av den avdragsgrundande&lt;br&gt;kontoavsättningen inte tas upp&lt;br&gt;som intäkt till den del minsk-&lt;br&gt;ningarna motsvarar de belopp som&lt;br&gt;redan tagits upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 c. Med disponibla pensions-&lt;br&gt;medel avses skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den avdragsgrundande konto-&lt;br&gt;avsättningen vid det föregående&lt;br&gt;beskattningsårets utgång ökad&lt;br&gt;med förmögenheten vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång i en sådan pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse som tryggar samma&lt;br&gt;pensionsutfästelser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pensionsreserven enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång for sådana&lt;br&gt;pensionsutfästelser som avses i 1,&lt;br&gt;till den del dessa inte är tryggade&lt;br&gt;genom pensionsförsäkring, ökad&lt;br&gt;med medel som då står kvar i&lt;br&gt;stiftelsen och som arbetsgivaren&lt;br&gt;inte har gjort avdrag för vid av-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibla pensionsmedel skall&lt;br&gt;dock aldrig anses uppgå till högre&lt;br&gt;belopp än vad som motsvarar den&lt;br&gt;avdragsgrundande kontoavsätt-&lt;br&gt;ningen vid det föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet&lt;br&gt;skall härvid beräknas enligt de&lt;br&gt;grunder som gäller vid beräkning&lt;br&gt;av stiftelses förmögenhet enligt&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt. Disponibla pen-&lt;br&gt;sionsmedel skall dock icke upp-&lt;br&gt;tagas till högre belopp än som&lt;br&gt;motsvarar vad som redovisas för&lt;br&gt;beskattningsårets ingång under&lt;br&gt;särskild underrubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 b. Arbetsgivare får avdrag&lt;br&gt;för medel, som avsatts till&lt;br&gt;pensionsstiftelse enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. för att&lt;br&gt;uppbringa stiftelsens tillgångar till&lt;br&gt;vad som motsvarar arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket 1 skall som förmögenhet i&lt;br&gt;pensionsstiftelse tas upp ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar kapitalunderlaget&lt;br&gt;för taxeringsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt&lt;br&gt;på pensionsmedel. På begäran av&lt;br&gt;den skattskyldige får förmögen-&lt;br&gt;heten i stället tas upp till det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga värdet av nyss nämn-&lt;br&gt;da kapitalunderlag och de två&lt;br&gt;närmast föregående årens kapital-&lt;br&gt;underlag efter det att kapital-&lt;br&gt;underlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ökats med belopp som svarar&lt;br&gt;mot avsättningar till stiftelsen som&lt;br&gt;skett efter värderingstidpunkten&lt;br&gt;för underlaget och före taxerings-&lt;br&gt;året, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. minskats med gottgörelse från&lt;br&gt;stiftelsen som mottagits under&lt;br&gt;period som avses i 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 d. Ersättning till en&lt;br&gt;näringsidkare som tar över an-&lt;br&gt;svaret för pensionsutfästelser i&lt;br&gt;samband med att han tar över en&lt;br&gt;näringsverksamhet skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare upphör med&lt;br&gt;sin näringsverksamhet, skall dis-&lt;br&gt;ponibla pensionsmedel tas upp&lt;br&gt;som intäkt det beskattningsår då&lt;br&gt;verksamheten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare träder i lik-&lt;br&gt;vidation eller om dödsboet efter en&lt;br&gt;arbetsgivare skiftas, skall dispo-&lt;br&gt;nibla pensionsmedel tas upp som&lt;br&gt;intäkt för det beskattningsår då&lt;br&gt;beslutet om likvidation fattas eller&lt;br&gt;boet skiftas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 b. Arbetsgivares kostnader&lt;br&gt;för att trygga utfästelser om fram-&lt;br&gt;tida pensionsutbetalningar genom&lt;br&gt;avsättning till pensionsstiftelse och&lt;br&gt;kontoavsättning enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. eller genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givarens pensionsreserv för så-&lt;br&gt;dana pensionsåtaganden, som&lt;br&gt;tryggas av stiftelsen och för vilkas&lt;br&gt;tryggande avdragsrätt föreligger&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i e, efter&lt;br&gt;avdrag för den skuld stiftelsen&lt;br&gt;själv kan ha ådragit sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. Arbetsgivare får avdrag enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i e för kostnader&lt;br&gt;för pensionsförsäkring for att tryg-&lt;br&gt;ga pensionsåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. Redovisar arbetsgivare enligt&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. pensions-&lt;br&gt;skuld under rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner i sin balansräkning och&lt;br&gt;är vad som enligt 2 kap. 23 §&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdek-&lt;br&gt;laration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;skall redovisas under den sär-&lt;br&gt;skilda underrubriken Avdragsgilla&lt;br&gt;pensionsåtaganden och avser så-&lt;br&gt;dana pensionsåtaganden för vilkas&lt;br&gt;tryggande avdragsrätt föreligger&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i e större&lt;br&gt;än motsvarande belopp vid&lt;br&gt;utgången av föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsår, får han avdrag för skill-&lt;br&gt;naden mellan de båda beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e. Arbetsgivare har - under&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;andra stycket - rätt till avdrag för&lt;br&gt;kostnader för att trygga pen-&lt;br&gt;sionsåtagande enligt allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan. Om allmän pensions-&lt;br&gt;plan träder i kraft stegvis men&lt;br&gt;arbetsgivaren lämnat utfästelse&lt;br&gt;om en snabbare tillämpning av&lt;br&gt;planen, har arbetsgivaren rätt till&lt;br&gt;avdrag för kostnader föranledda&lt;br&gt;av denna utfästelse. Allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan har samma innebörd&lt;br&gt;som i 4 § lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. Med allmän pensionsplan&lt;br&gt;avses emellertid i denna lag, i fall&lt;br&gt;där pensionsåtagande enligt all-&lt;br&gt;män pensionsplan icke föreligger,&lt;br&gt;även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köp av pensionsförsäkring skall P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1997/98.146&lt;br&gt;dras av i den utsträckning som Bilaga 2&lt;br&gt;anges i punkterna 20 c-h.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsutfästelse skall be-&lt;br&gt;aktas bara om en försäkring för&lt;br&gt;utfästelsen skulle ha varit en&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring som av-&lt;br&gt;ses i punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kontoavsättning avses sär-&lt;br&gt;skild redovisning av pensionsskuld&lt;br&gt;under rubriken Avsatt till pen-&lt;br&gt;sioner eller Avsättningar för pen-&lt;br&gt;sioner och liknande förpliktelser&lt;br&gt;enligt lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med premie för pensionsför-&lt;br&gt;säkringar likställs lämnad ersätt-&lt;br&gt;ning vid överlåtelse av ansvar för&lt;br&gt;pensionsutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 c. Arbetsgivaren har rätt till&lt;br&gt;avdrag med kostnaderna för att&lt;br&gt;trygga pensionsutfästelser upp till&lt;br&gt;ett gränsbelopp som svarar mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den andel av arbetstagarens&lt;br&gt;lön som bestäms i punkt 20 d, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den kostnad för en pen-&lt;br&gt;sionsrätt som anges i punkt 20 e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränseloppet för avdragsrätten&lt;br&gt;enligt första stycket skall för&lt;br&gt;kontoavsättning ökas med 85&lt;br&gt;procent av den genomsnittliga&lt;br&gt;statslåneräntan under kalender-&lt;br&gt;året närmast före ingången av be-&lt;br&gt;skattningsåret multiplicerad med&lt;br&gt;avdragsgrundande kontoavsätt-&lt;br&gt;ning vid beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för tryggande genom&lt;br&gt;avsättning till pensionsstiftelse&lt;br&gt;eller konto för inte ske med högre&lt;br&gt;belopp för varje pensionsberät-&lt;br&gt;tigad än vad som svarar mot&lt;br&gt;arbetsgivarens pensionsreserv en-&lt;br&gt;ligt 6 § lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. I den utsträckning arbets-&lt;br&gt;givaren köpt pensionsförsäkring&lt;br&gt;får avdrag inte ske med högre&lt;br&gt;belopp än premien. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) pensionsåtagande för pen-&lt;br&gt;sionsförmåner som rymmes inom&lt;br&gt;vad som är sedvanligt enligt all-&lt;br&gt;män pensionsplan i fråga om&lt;br&gt;arbetstagare med motsvarande&lt;br&gt;uppgifter eller hans efterlevande&lt;br&gt;under förutsättning att annat&lt;br&gt;åtagande än sådant som innebär&lt;br&gt;tryggande genom pensionsför-&lt;br&gt;säkring eller avsättning till pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse tryggats genom kre-&lt;br&gt;ditförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pensionsbestämmelser, som&lt;br&gt;rekommenderats av Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det eller Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund och&lt;br&gt;antagits såsom pensionsreglemen-&lt;br&gt;te av kommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Land-&lt;br&gt;stingsförbundet, det för kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen gemen-&lt;br&gt;samma organet för administration&lt;br&gt;av personalpension, Svenska kyr-&lt;br&gt;kans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund eller Sjukvårdens och&lt;br&gt;socialvårdens planerings- och&lt;br&gt;rationaliseringsinstitut eller av&lt;br&gt;annan arbetsgivare, för vars pen-&lt;br&gt;sionsutfästelser enligt pensions-&lt;br&gt;reglementet kommun, kommunal-&lt;br&gt;förbund, Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det, Landstingsförbundet eller&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund tecknat borgen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) pensionsåtagande som har&lt;br&gt;lämnats av statligt företag och för&lt;br&gt;vilket staten har tecknat borgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket&lt;br&gt;föreligger endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning dels att högsta pensions-&lt;br&gt;grundande lön enligt den all-&lt;br&gt;männa pensionsplanen icke över-&lt;br&gt;stiger trettio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring bestämts för&lt;br&gt;året närmast före taxeringsåret&lt;br&gt;eller det högre pensionsgrundande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avsättning till pensions-&lt;br&gt;stiftelse medges avdrag högst upp&lt;br&gt;till vad som vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång krävs för att stiftelsens för-&lt;br&gt;mögenhet skall motsvara arbets-&lt;br&gt;givarens pensionsreserv för sådant&lt;br&gt;avdragsgillt tryggande som om-&lt;br&gt;fattas av stiftelsens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tryggande genom kontoav-&lt;br&gt;sättning medges avdrag högst med&lt;br&gt;belopp som motsvarar ökningen av&lt;br&gt;den redovisade pensionsskulden&lt;br&gt;för avdragsgrundande avsättning&lt;br&gt;från det föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång till beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra&lt;br&gt;stycket skall som förmögenhet i&lt;br&gt;pensionsstiftelse tas upp samma&lt;br&gt;belopp som skall redovisas enligt&lt;br&gt;punkt 15 c tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 d. Avdraget för kostnader för&lt;br&gt;en pensionsutfästelse som arbets-&lt;br&gt;givare gjort för en arbetstagare&lt;br&gt;får — om inte annat sägs i punkt 20&lt;br&gt;e - inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 10 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna inte överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp för året före taxeringsåret&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 40 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 7,5 men inte&lt;br&gt;30 sådana basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsbeloppet skall beräknas&lt;br&gt;på arbetstagarens lön från arbets-&lt;br&gt;givaren under samma beskatt-&lt;br&gt;ningsår eller under det föregående&lt;br&gt;beskattningsåret. Som lön räknas&lt;br&gt;ersättning som ingår i underlaget&lt;br&gt;för beräkning av avgifter enligt&lt;br&gt;2 kap. 3 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelserna i punkt 20 e&lt;br&gt;femte stycket tillämpats under&lt;br&gt;något av de fyra närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsåren skall&lt;br&gt;gränsbeloppet endast beräknas en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som gällde enligt planen&lt;br&gt;vid utgången av år 1977, dels att&lt;br&gt;livsvarig ålderspension vid full&lt;br&gt;intjänandetid enligt planen icke&lt;br&gt;avses komma att överstiga 15&lt;br&gt;procent av den pensionsgrundande&lt;br&gt;lönen till den del den icke&lt;br&gt;överstiger sju och en halv gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp, 70 procent av&lt;br&gt;den pensionsgrundande lönen till&lt;br&gt;den del den överstiger sju och en&lt;br&gt;halv men icke tjugo gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp och 40 procent&lt;br&gt;av den pensionsgrundande lönen&lt;br&gt;till den del den överstiger tjugo&lt;br&gt;men icke trettio gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp eller det högre pen-&lt;br&gt;sionsbelopp som gällde enligt&lt;br&gt;planen vid utgången av år 1977.&lt;br&gt;Det forhållandet att planen ger&lt;br&gt;rätt till ålderspension utöver 15&lt;br&gt;procent av den pensionsgrundande&lt;br&gt;lön som icke överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger nämnda basbelopp&lt;br&gt;utgör dock icke hinder för avdrag,&lt;br&gt;om den överskjutande pensionen&lt;br&gt;är avsedd att utgöra ersättning för&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avdrags-&lt;br&gt;rätt enligt första stycket får - även&lt;br&gt;om detta ej har medgivits i allmän&lt;br&gt;pensionsplan - i pensionsåtagande&lt;br&gt;inräknas såväl arbetstagares an-&lt;br&gt;ställningstid hos samma arbets-&lt;br&gt;givare innan åtagandet lämnats&lt;br&gt;som anställningstid hos förut-&lt;br&gt;varande arbetsgivare. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av avdrag för tryggande av&lt;br&gt;åtagandet skall härvid dock av-&lt;br&gt;räknas sådan pension åt arbets-&lt;br&gt;tagaren, som tidigare har utfösts&lt;br&gt;och tryggats av arbetsgivare under&lt;br&gt;anställningstid som inräknas i&lt;br&gt;åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad avsedd att&lt;br&gt;trygga pensionsåtagande som&lt;br&gt;innebär rätt till pension före 65&lt;br&gt;års ålder — härunder inbegripet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt den metod som anges i punkt&lt;br&gt;20 e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e. Om kostnaderna för tryg-&lt;br&gt;gande av en pensionsutfästelse in-&lt;br&gt;te ryms inom det gränsbelopp som&lt;br&gt;anges i punkt 20 d har arbets-&lt;br&gt;givaren i stället rätt till avdrag&lt;br&gt;upp till ett gränsbelopp som&lt;br&gt;svarar mot årskostnaden, efter en&lt;br&gt;jämn fördelning av hela kostnaden&lt;br&gt;på beskattningsåret och varje föl-&lt;br&gt;jande år till den avtalade pen-&lt;br&gt;sionsåldern, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension som skall be-&lt;br&gt;talas från tidigast 65 års ålder&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-15 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna inte överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 70 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 7,5 men inte&lt;br&gt;20 basbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-40 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 20 men inte&lt;br&gt;30 basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ålderspension som skall be-&lt;br&gt;talas för tid före 65 års ålder med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 75 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna inte överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 70 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 7,5 men inte&lt;br&gt;20 basbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 40 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 20 men inte&lt;br&gt;30 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;återbetalningsskydd för&lt;br&gt;avtalad ålderspension inom den&lt;br&gt;ram som anges i 1 och 2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. försäkring för sjukpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionsavtalet ger rätt till&lt;br&gt;ålderspension utöver 15 procent&lt;br&gt;av den pensionsgrundande lön&lt;br&gt;som inte överstiger 7,5 basbelopp,&lt;br&gt;hindrar detta inte att avdrag görs&lt;br&gt;om den överskjutande pensionen&lt;br&gt;är avsedd att ersätta tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad avsedd att vid arbets-&lt;br&gt;tagarens avgång före 65 års ålder&lt;br&gt;trygga samma pensionsförmåner&lt;br&gt;som skulle ha tillkommit honom&lt;br&gt;vid avgång vid nämnda ålder —&lt;br&gt;medges i den utsträckning sådana&lt;br&gt;förmåner kan utgå enligt allmän&lt;br&gt;pensionsplan och med beaktande&lt;br&gt;jämväl av bestämmelserna i&lt;br&gt;nionde stycket. Är fråga om&lt;br&gt;arbetstagare i aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening som har be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över före-&lt;br&gt;taget, är dock kostnad som här&lt;br&gt;avses och som hänför sig till&lt;br&gt;avgång före 60 års ålder av-&lt;br&gt;dragsgill endast efter beslut enligt&lt;br&gt;tionde stycket. Till grund för&lt;br&gt;bedömande om en arbetstagare&lt;br&gt;har bestämmande inflytande läg-&lt;br&gt;ges det samlade innehavet av&lt;br&gt;aktier eller andelar i företaget hos&lt;br&gt;arbetstagaren själv jämte sådana&lt;br&gt;honom närstående personer som&lt;br&gt;nämns i punkt 14 sista stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medel, som avsatts enligt b&lt;br&gt;eller d, medges sålunda avdrag&lt;br&gt;intill vad som motsvarar arbets-&lt;br&gt;givarens pensionsreserv, och för&lt;br&gt;pensionsförsäkring medges avdrag&lt;br&gt;för så stor del av kostnaderna som&lt;br&gt;behövs för att trygga pensions-&lt;br&gt;åtagande, allt med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i första-jjärde&lt;br&gt;styckena och beslut enligt tionde&lt;br&gt;stycket av denna anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock medges avdrag även&lt;br&gt;utöver vad som anges i föregående&lt;br&gt;stycke, om pensionsutfästelserna&lt;br&gt;avser förmåner som innebär smär-&lt;br&gt;re avvikelser från allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan. Detta gäller dock en-&lt;br&gt;dast under förutsättning att&lt;br&gt;utfästelserna till den del de avser&lt;br&gt;sådana avvikelser har tryggats&lt;br&gt;genom pensionsförsäkring. Vidare&lt;br&gt;fordras att utfästelserna har&lt;br&gt;lämnats före utgången av år 1977&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånerna enligt första stycket P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P' 1997/98:146&lt;br&gt;skall anses fullt intjänade. Ka- Bilaga 2&lt;br&gt;pitalvärdet skall beräknas enligt&lt;br&gt;de försäkringstekniska grunder&lt;br&gt;som avses i 3 § lagen (1967:531)&lt;br&gt;om tryggande av pensions-&lt;br&gt;utfästelse m.m. Med lön avses i&lt;br&gt;denna anvisningspunkt detsamma&lt;br&gt;som i punkt 20 d andra stycket.&lt;br&gt;Med basbelopp avses det för året&lt;br&gt;före taxeringsåret gällande bas-&lt;br&gt;beloppet enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring. När gränsbeloppet be-&lt;br&gt;räknas skall värdet av sådan pen-&lt;br&gt;sionsrätt för den anställde räknas&lt;br&gt;av som tidigare har tryggats med&lt;br&gt;avdragsrätt av nuvarande eller&lt;br&gt;tidigare arbetsgivare. Detsamma&lt;br&gt;gäller motsvarande pensions-&lt;br&gt;rättigheter som tidigare tryggats&lt;br&gt;hos arbetsgivare som är befriade&lt;br&gt;från inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av värdet av&lt;br&gt;sådan pensionsrätt som skall av-&lt;br&gt;räknas skall en försäkrings beräk-&lt;br&gt;nade upplupna andel i livför-&lt;br&gt;säkringsrörelsens överskott beak-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om minst fem år återstår till&lt;br&gt;den anställdes avtalade pensions-&lt;br&gt;ålder får på den skattskyldiges&lt;br&gt;yrkande ett gränsbelopp tillämpas&lt;br&gt;som är fem gånger större än&lt;br&gt;årskostnaden enligt denna anvis-&lt;br&gt;ningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 f. För sådan företagsledare i&lt;br&gt;fåmansföretag eller fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag som avses i punkt 14&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § får&lt;br&gt;kostnader för pensionering före 60&lt;br&gt;års ålder dras av bara efter&lt;br&gt;medgivande enligt punkt 20 h.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 g. Om en arbetsgivare som&lt;br&gt;avslutar sin näringsverksamhet,&lt;br&gt;enligt 25 § lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. skall trygga en pensions-&lt;br&gt;utfästelse genom en pensions-&lt;br&gt;försäkring, skall hela kostnaden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;Q&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller att de lämnats till arbets-&lt;br&gt;tagare som därefter erhållit an-&lt;br&gt;ställning hos arbetsgivare och&lt;br&gt;motsvarar utfästelser som har&lt;br&gt;lämnats av arbetsgivaren till&lt;br&gt;andra arbetstagare före utgången&lt;br&gt;av år 1977. Med smärre avvikelser&lt;br&gt;forstås sådana förmånsbelopp som&lt;br&gt;utgår utöver allmän pensionsplan&lt;br&gt;men inom ramen for högsta pen-&lt;br&gt;sionsgrundande lön enligt planen&lt;br&gt;under förutsättning att den genom-&lt;br&gt;snittliga kostnaden för förmåns-&lt;br&gt;beloppen icke överstiger åtta pro-&lt;br&gt;cent av kostnaden för pensions-&lt;br&gt;åtagande enligt den allmänna&lt;br&gt;pensionsplanen. Med genomsnitt-&lt;br&gt;lig kostnad för förmånsbeloppen&lt;br&gt;förstås den merkostnad som mot-&lt;br&gt;svarande förmåner skulle medföra,&lt;br&gt;om de skulle lämnas åt samtliga&lt;br&gt;som omfattas av den allmänna&lt;br&gt;pensionsplanen. Överstiger kost-&lt;br&gt;naden for förmånsbeloppen vad nu&lt;br&gt;sagts, skall emellertid ingen del av&lt;br&gt;den kostnad som överstiger kost-&lt;br&gt;naden för pensionsåtagande enligt&lt;br&gt;den allmänna pensionsplanen vara&lt;br&gt;avdragsgill. För att erhålla av-&lt;br&gt;dragsrätt skall arbetsgivaren med&lt;br&gt;intyg av försäkringsgivaren styrka&lt;br&gt;att endast smärre avvikelser från&lt;br&gt;allmän pensionsplan föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare gjort pen-&lt;br&gt;sionsåtagande enligt allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan men föreligger icke av-&lt;br&gt;dragsrätt enligt första stycket eller&lt;br&gt;har arbetsgivare gjort pensions-&lt;br&gt;åtagande för arbetstagare som&lt;br&gt;icke omfattas av allmän pensions-&lt;br&gt;plan, får han — under förutsättning&lt;br&gt;att åtagandet tryggats genom pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring — avdrag för kost-&lt;br&gt;naderna för sådant åtagande med&lt;br&gt;högst ett belopp motsvarande&lt;br&gt;summan av 35 procent av vad&lt;br&gt;arbetsgivaren utgivit i lön till&lt;br&gt;arbetstagaren intill en lön som&lt;br&gt;motsvarar tjugo gånger det bas-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för försäkringen dras av. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte om utfästelsen&lt;br&gt;avser sådana arbetstagare i aktie-&lt;br&gt;bolag eller ekonomiska föreningar&lt;br&gt;som har bestämmande inflytande&lt;br&gt;över företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 h. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, får skattemyndigheten medge&lt;br&gt;att avdrag får göras med ett högre&lt;br&gt;belopp än som följer av punkterna&lt;br&gt;20 c-f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;första stycket får överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;bestämts för året närmast före&lt;br&gt;taxeringsåret samt 25 procent av&lt;br&gt;lönen till den del den överstiger&lt;br&gt;tjugo men icke trettio gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp. Avdraget får&lt;br&gt;beräknas på lön som arbets-&lt;br&gt;givaren utgivit till arbetstagaren&lt;br&gt;antingen under beskattningsåret&lt;br&gt;eller under det närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som enligt 25 §&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. är skyldig&lt;br&gt;att trygga upplupen del av&lt;br&gt;pensionsutfästelse genom att köpa&lt;br&gt;pensionsförsäkring, får avdrag för&lt;br&gt;hela kostnaden för sådan för-&lt;br&gt;säkring om utfästelsen icke avser&lt;br&gt;arbetstagare i aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening som har be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av avdrag för&lt;br&gt;kostnader avsedda att trygga ar-&lt;br&gt;betsgivares pensionsåtaganden får&lt;br&gt;pensionsutfästelse beaktas endast&lt;br&gt;om försäkring för utfästelsen&lt;br&gt;skulle ha varit sådan pensions-&lt;br&gt;försäkring som avses i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta om avdrag avseende kost-&lt;br&gt;nader för att trygga pensions-&lt;br&gt;utfästelse utöver vad som gäller&lt;br&gt;enligt första och fjärde styckena.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i sådant&lt;br&gt;ärende får överklagas hos Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Riksskatteverkets be-&lt;br&gt;slut får inte överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering. På yrkande av den skattskyldige får i stället äldre&lt;br&gt;bestämmelser i punkt 15 av anvisningarna till 22 § och punkterna 20 b-e&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av anvisningarna till 23 § tillämpas vid de båda taxeringsåren 1998 och P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1997/98.146&lt;br&gt;1999. Ett sådant yrkande får inte avse 1999 års taxering om nya Bilaga 2&lt;br&gt;bestämmelser tillämpats vid 1998 års taxering. Bestämmelserna i punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e fjärde stycket av anvisningarna till 23 § skall tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2008 års taxering. Det förhållandet att en pensionsutfästelse är&lt;br&gt;antastbar skall inte hindra avdragsrätt i den mån avdragsrätt förelåg före&lt;br&gt;ikraftträdandet för kostnad för sådan utfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillämpliga delar av lagförslagen i delbetänkandet Enskilda&lt;br&gt;Näringsidkare Översyn av skattereglerna (SOU 1997:178)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning&lt;br&gt;vid beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av det justerade resultatet justeras inkomsten eller&lt;br&gt;underskottet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före ränte-&lt;br&gt;fördelning enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för avsättning till periodi-&lt;br&gt;seringsfond enligt 3 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:1538) om periodiseringsfon-&lt;br&gt;der och avdrag på grund av ökning&lt;br&gt;av expansionsmedel enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:1537) om expansions-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för avgift för pensions-&lt;br&gt;försäkringspremie eller avdrag för&lt;br&gt;inbetalning på pensionssparkonto&lt;br&gt;enligt punkt 6 och 7 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 46 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen, beräknad särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1991:687) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på pensionskost-&lt;br&gt;nader, avdrag för avsättning till&lt;br&gt;periodiseringsfond enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder och avdrag på grund av&lt;br&gt;ökning av expansionsmedel enligt&lt;br&gt;2 § lagen (1993:1537) om expan-&lt;br&gt;sionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,&lt;br&gt;återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, avdrag för avsättning till&lt;br&gt;periodiseringsfond som återförts till beskattning enligt 4 § lagen om&lt;br&gt;periodiseringsfonder, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel&lt;br&gt;enligt 2 § lagen om expansionsmedel och avdrag för avsättning till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutjämningsreserv som återförs till beskattning enligt lagen Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskriv att 6 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansionsmedel får ökas med högst ett positivt belopp som motsvarar&lt;br&gt;inkomsten eller underskottet av förvärvskällan enligt lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt före ökning av expansionsmedel med följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande post räknas&lt;br&gt;avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande post räknas&lt;br&gt;avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för avgift för pensions-&lt;br&gt;forsäkringspremie eller avdrag för&lt;br&gt;inbetalning på pensionssparkonto&lt;br&gt;enligt punkt 6 och 7 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 46 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen och beräknad särskild&lt;br&gt;löneskatt enligt lagen (1991:687)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar&lt;br&gt;samt återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1338) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person får avdrag för avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;uppgå till högst 20 procent av inkomsten för beskattningsåret före&lt;br&gt;avdraget. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fysisk person och dödsbo får avdraget uppgå till högst 20&lt;br&gt;procent av ett positivt belopp som motsvarar inkomsten eller underskottet&lt;br&gt;av förvärvskällan enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före&lt;br&gt;avdrag för avsättning till periodiseringsfond med följande justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och avdrag på grund av ökning av&lt;br&gt;expansionsmedel enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1993:1537) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för avgift för pensions-&lt;br&gt;försäkringspremie eller avdrag för&lt;br&gt;inbetalning på pensionssparkonto&lt;br&gt;enligt punkt 6 och 7 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 46 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen, beräknad särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt lagen (1991:687) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på pensionskost-&lt;br&gt;nader och avdrag på grund av ök-&lt;br&gt;ning av expansionsmedel enligt&lt;br&gt;2 § lagen (1993:1537) om expan-&lt;br&gt;sionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,&lt;br&gt;återfört avdrag för egenavgifter enligt punkterna 11 och 13 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av minskning av&lt;br&gt;expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Företagens avdragsrätt för pensionskostnader (Ds 1997:39)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian inkommit från Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Finansinspektionen, Statens Löne- och Pensionsverk, Konkur-&lt;br&gt;rensverket, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg, Kooperationens Pensionsanstalt, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation, Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Svenska Försäkrings-&lt;br&gt;mäklares Förening, Sveriges Industriförbund, Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund, Tjänstemännens Centralorganisation och Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från bl.a. Försäkringsbolaget Pensions-&lt;br&gt;garanti, ömsesidigt, försäkringsbolaget SPP, Sydsvenska Handelskam-&lt;br&gt;maren, Bankanställdas Pensionstjänst och Posten AB.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Enskilda Näringsidkare Översyn av skattereglerna&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(SOU 1997:178)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet inkommit från Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Svea hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län, Bokföringsnämnden, Riksrevisionsverket, Skogsstyrelsen, Jord-&lt;br&gt;bruksverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid Lunds universitet, Byggentreprenörerna, SACO Sveriges Akade-&lt;br&gt;mikers Centralorganisation, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Tjänst-&lt;br&gt;männens Centralorganisation, Småföretagsdelegationen (N 1996:04) och&lt;br&gt;Stockholms Handelskammare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 15 av anvisningarna till 22 §, punkterna 20 b-e och 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 §, punkt 1 av anvisningarna till 31 § och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 46 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny punkt, 20 f, av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75.&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Sådan gottgörelse för utgift&lt;br&gt;eller kostnad, som arbetsgivare&lt;br&gt;uppburit från pensions- eller per-&lt;br&gt;sonalstiftelse, räknas som intäkt,&lt;br&gt;om avdrag för avsättning till stif-&lt;br&gt;telsen medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vederlag, som arbetsgivare er-&lt;br&gt;hållit for att han övertagit ansvar-&lt;br&gt;et för pensionsutfästelse i samband&lt;br&gt;med övertagande av näringsverk-&lt;br&gt;samhet räknas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisar arbetsgivare enligt&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. pensions-&lt;br&gt;skuld under rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner i sin balansräkning,&lt;br&gt;skall han enligt 2 kap. 23 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter, under den&lt;br&gt;särskilda underrubriken Avdrags-&lt;br&gt;gilla pensionsåtaganden, redovisa&lt;br&gt;vad som avser sådana pensions-&lt;br&gt;åtaganden for vilkas tryggande&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger enligt punkt&lt;br&gt;20 d jämfört med punkt 20 e av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § denna lag.&lt;br&gt;År vad som sålunda skall redo-&lt;br&gt;visas mindre än motsvarande&lt;br&gt;belopp vid utgången av föregåen-&lt;br&gt;de beskattningsår, räknas skill-&lt;br&gt;naden som intäkt. Finns disponib-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Ersättning (gottgörelse) för&lt;br&gt;kostnader som en arbetsgivare får&lt;br&gt;från en pensions- eller personal-&lt;br&gt;stiftelse skall tas upp som intäkt&lt;br&gt;om avdrag för avsättning till stif-&lt;br&gt;telsen medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den i balansräkningen gjor-&lt;br&gt;da avsättningen avseende sådana&lt;br&gt;pensionsutfästelser, för vilkas&lt;br&gt;tryggande avdragsrätt följer av&lt;br&gt;punkterna 20 b-e av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, uppgår till ett lägre&lt;br&gt;belopp vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång än den motsvarande avsätt-&lt;br&gt;ningen vid det föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång, skall skillnaden&lt;br&gt;tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns disponibla pen-&lt;br&gt;sionsmedel vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång skall den i föregående&lt;br&gt;stycke nämnda intäkten dock tas&lt;br&gt;upp till lägst summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tio procent av de disponibla&lt;br&gt;pensionsmedlen vid det föregående&lt;br&gt;beskattningsårets utgång, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— under beskattningsåret gjorda&lt;br&gt;avdrag för premier för pensions-&lt;br&gt;försäkringar, lämnad ersättning&lt;br&gt;för av annan övertagen pensions-&lt;br&gt;utfästelse och avsättning till pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse till den del dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la pensionsmedel vid utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret, får nyssnämnda&lt;br&gt;intäkt dock beräknas lägst till&lt;br&gt;summan av avdragsgill avsättning&lt;br&gt;under året till pensionsstiftelse och&lt;br&gt;avdragsgill avgift under året for&lt;br&gt;pensionsförsäkring — varvid dock&lt;br&gt;beaktas endast avsättning eller&lt;br&gt;avgift avseende pensionsåtagan-&lt;br&gt;den som redovisas under särskild&lt;br&gt;underrubrik - samt en tiondel av&lt;br&gt;disponibla pensionsmedel vid ut-&lt;br&gt;gången av närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsår. Räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt enligt&lt;br&gt;närmast föregående punkt, skall&lt;br&gt;senare minskningar av vad som&lt;br&gt;redovisas under särskild under-&lt;br&gt;rubrik motsvarande vad som så-&lt;br&gt;lunda tagits till beskattning icke&lt;br&gt;räknas som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör arbetsgivare med sin&lt;br&gt;verksamhet, räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt det&lt;br&gt;beskattningsår då verksamheten&lt;br&gt;upphörde. Går arbetsgivare i lik-&lt;br&gt;vidation eller skiftas dödsbo efter&lt;br&gt;arbetsgivare, räknas disponibla&lt;br&gt;pensionsmedel som intäkt for det&lt;br&gt;beskattningsår då beslutet om&lt;br&gt;likvidation fattades eller skiftet&lt;br&gt;ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med disponibla pensionsmedel&lt;br&gt;avses vad som redovisas for be-&lt;br&gt;skattningsårets ingång under sär-&lt;br&gt;skild underrubrik jämte för-&lt;br&gt;mögenheten i pensionsstiftelse,&lt;br&gt;som tryggar de pensionsåtaganden&lt;br&gt;som redovisas under särskild&lt;br&gt;underrubrik, vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång minskat med arbetsgiva-&lt;br&gt;rens pensionsreserv vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång for sådant pen-&lt;br&gt;sionsåtagande i den mån det ej är&lt;br&gt;tryggat genom pensionsförsäkring&lt;br&gt;jämte vid sistnämnda tidpunkt&lt;br&gt;kvarstående medel i stiftelsen för&lt;br&gt;vilka avdrag vid avsättningen icke&lt;br&gt;åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag avser samma pensionsut- Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;fästelser som omfattas av avsätt- Bilaga 4&lt;br&gt;ningen i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattning sker enligt&lt;br&gt;tredje stycket, skall senare minsk-&lt;br&gt;ningar av avsättningen i balans-&lt;br&gt;räkningen inte tas upp som intäkt&lt;br&gt;till den del minskningarna mot-&lt;br&gt;svarar de belopp som redan tagits&lt;br&gt;upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med disponibla pensionsmedel&lt;br&gt;avses skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den i balansräkningen med&lt;br&gt;avdragsrätt gjorda avsättningen&lt;br&gt;vid det föregående beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång ökad med förmögen-&lt;br&gt;heten vid beskattningsårets utgång&lt;br&gt;i pensionsstiftelse som tryggar&lt;br&gt;samma pensionsutfästelser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pensionsreserven vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång för sådana pen-&lt;br&gt;sionsutfästelser som avses i 1, till&lt;br&gt;den del dessa inte är tryggade&lt;br&gt;genom pensionsförsäkring, ökad&lt;br&gt;med medel som då står kvar i&lt;br&gt;stiftelsen och for vilka avdrag inte&lt;br&gt;har medgetts vid avsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibla pensionsmedel skall&lt;br&gt;dock aldrig anses uppgå till högre&lt;br&gt;belopp än vad som motsvarar den&lt;br&gt;i balansräkningen med avdrags-&lt;br&gt;rätt gjorda avsättningen vid det&lt;br&gt;föregående beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av femte&lt;br&gt;stycket 1 skall förmögenhet i pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse tas upp till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar 80 procent av&lt;br&gt;kapitalunderlaget enligt lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt&lt;br&gt;på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som en skattskyldig&lt;br&gt;får for att ta över ansvaret for&lt;br&gt;pensionsutfästelser skall tas upp&lt;br&gt;som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare upphör med&lt;br&gt;sin näringsverksamhet, skall dis-&lt;br&gt;ponibla pensionsmedel tas upp&lt;br&gt;som intäkt for det beskattningsår &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;lt;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall härvid beräknas enligt de&lt;br&gt;grunder som gäller vid beräkning&lt;br&gt;av stiftelses förmögenhet enligt&lt;br&gt;lagen (1947:577) om statlig för-&lt;br&gt;mögenhetsskatt. Disponibla pen-&lt;br&gt;sionsmedel skall dock icke upp-&lt;br&gt;tagas till högre belopp än som&lt;br&gt;motsvarar vad som redovisas för&lt;br&gt;beskattningsårets ingång under&lt;br&gt;särskild underrubrik.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då verksamheten upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare träder i&lt;br&gt;likvidation eller om dödsboet efter&lt;br&gt;en arbetsgivare skiftas, skall dis-&lt;br&gt;ponibla pensionsmedel tas upp&lt;br&gt;som intäkt för det beskattningsår&lt;br&gt;då beslutet om likvidation fattas&lt;br&gt;eller boet skiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vid tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelser ge-&lt;br&gt;nom avsättning i balansräkning&lt;br&gt;åtagit sig att bidra till utjämning&lt;br&gt;av pensionskostnader mellan olika&lt;br&gt;arbetsgivare, skall medel som ar-&lt;br&gt;betsgivaren tillgodoförs på grund&lt;br&gt;av avtalet om kostnadsutjämning&lt;br&gt;tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 b.&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Arbetsgivare får avdrag&lt;br&gt;for medel, som avsatts till&lt;br&gt;pensionsstiftelse enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. för att upp-&lt;br&gt;bringa stiftelsens tillgångar till&lt;br&gt;vad som motsvarar arbetsgivarens&lt;br&gt;pensionsreserv för sådana pen-&lt;br&gt;sionsåtaganden, som tryggas av&lt;br&gt;stiftelsen och för vilkas tryggande&lt;br&gt;avdragsrätt föreligger enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i e, efter avdrag för&lt;br&gt;den skuld stiftelsen själv kan ha&lt;br&gt;ådragit sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 cV Arbetsgivare får avdrag&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i e för kost-&lt;br&gt;nader for pensionsförsäkring för&lt;br&gt;att trygga pensionsåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 d.24 Redovisar arbetsgivare&lt;br&gt;enligt lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;br&gt;pensionsskuld under rubriken Av-&lt;br&gt;satt till pensioner i sin balans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 b. Arbetsgivares kostnader&lt;br&gt;för att trygga utfästelse om pen-&lt;br&gt;sion till en arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom avsättning till pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom avsättning i balans-&lt;br&gt;räkning i förening med kreditför-&lt;br&gt;säkring eller i förening med kom-&lt;br&gt;munal eller statlig borgen eller&lt;br&gt;liknande garanti, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genom betalning av premie&lt;br&gt;for pensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall dras av i den utsträckning&lt;br&gt;som anges i punkterna 20 c -e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionsutfästelse skall be-&lt;br&gt;aktas endast om en försäkring för&lt;br&gt;utfästelsen skulle ha varit en&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring som&lt;br&gt;avses i punkt 1 av anvisningarna&lt;br&gt;till 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avsättning i balansräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkning och är vad som enligt 2&lt;br&gt;kap. 23 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrollupp-&lt;br&gt;gifter skall redovisas under den&lt;br&gt;särskilda underrubriken Avdrags-&lt;br&gt;gilla pensionsåtaganden och avser&lt;br&gt;sådana pensionsåtaganden för&lt;br&gt;vilkas tryggande avdragsrätt före-&lt;br&gt;ligger enligt bestämmelserna i e&lt;br&gt;större än motsvarande belopp vid&lt;br&gt;utgången av föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsår, får han avdrag för skill-&lt;br&gt;naden mellan de båda beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e.25 Arbetsgivare har —&lt;br&gt;under de förutsättningar som an-&lt;br&gt;ges i andra stycket - rätt till&lt;br&gt;avdrag for kostnader for att trygga&lt;br&gt;pensionsåtagande enligt allmän&lt;br&gt;pensionsplan. Om allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan träder i kraft stegvis&lt;br&gt;men arbetsgivaren lämnat utfäs-&lt;br&gt;telse om en snabbare tillämpning&lt;br&gt;av planen, har arbetsgivaren rätt&lt;br&gt;till avdrag for kostnader föran-&lt;br&gt;ledda av denna utfästelse. Allmän&lt;br&gt;pensionsplan har samma innebörd&lt;br&gt;som i 4 § lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. Med allmän pensionsplan&lt;br&gt;avses emellertid i denna lag, i fall&lt;br&gt;där pensionsåtagande enligt all-&lt;br&gt;män pensionsplan icke föreligger,&lt;br&gt;även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) pensionsåtagande för pen-&lt;br&gt;sionsförmåner som rymmes inom&lt;br&gt;vad som är sedvanligt enligt all-&lt;br&gt;män pensionsplan i fråga om&lt;br&gt;arbetstagare med motsvarande&lt;br&gt;uppgifter eller hans efterlevande&lt;br&gt;under förutsättning att annat&lt;br&gt;åtagande än sådant som innebär&lt;br&gt;tryggande genom pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring eller avsättning till pen-&lt;br&gt;sionsstiftelse tryggats genom kre-&lt;br&gt;ditförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) pensionsbestämmelser, som&lt;br&gt;rekommenderats av Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det eller Svenska kyrkans försam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses särskild redovisning av pen- Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;sionsutfästelse under rubriken Bilaga 4&lt;br&gt;Avsatt till pensioner enligt lagen&lt;br&gt;om tryggande av pensionsutfäs-&lt;br&gt;telse m.m. eller i sådan delpost&lt;br&gt;som avses i 8 a § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för utfäst förränt-&lt;br&gt;ning, indexering eller annan vär-&lt;br&gt;desäkring avseende tidigare med&lt;br&gt;avdragsrätt tryggade pensionsut-&lt;br&gt;fästelser skall dras av i den ut-&lt;br&gt;sträckning som anges i 20 e.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 c. Avdrag skall göras för&lt;br&gt;kostnader för att trygga pensions-&lt;br&gt;utfästelser som avses i punkt 20 b&lt;br&gt;första stycket med ett belopp som&lt;br&gt;inte överstiger 35 procent av lönen&lt;br&gt;och inte heller 10 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lön räknas pensionsgrun-&lt;br&gt;dande ersättning enligt avtal från&lt;br&gt;arbetsgivaren under beskattnings-&lt;br&gt;året eller under det föregående be-&lt;br&gt;skattningsåret. Med basbelopp av-&lt;br&gt;ses det för året före taxeringsåret&lt;br&gt;gällande basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 d. Avdrag skall göras for&lt;br&gt;kostnader for att trygga pensions-&lt;br&gt;utfästelser som avses i punkt 20 b&lt;br&gt;första stycket, till följd av ändring&lt;br&gt;i pensionsavtal eller nytt pensions-&lt;br&gt;avtal vid förtida avgång från an-&lt;br&gt;ställning eller om pensionsutfäs-&lt;br&gt;telserna är otillräckligt tryggade,&lt;br&gt;med ett belopp som svarar mot&lt;br&gt;kostnaden för avtalad pension,&lt;br&gt;dock i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension, som skall&lt;br&gt;betalas för tid före 65 års ålder,&lt;br&gt;högst med ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot kostnaden för ålderspension&lt;br&gt;under den avtalade tiden med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 80 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna inte överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 70 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 7,5 men inte&lt;br&gt;20 basbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 40 procent av lönen till den&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tings- och pastoratsförbund och&lt;br&gt;antagits såsom pensionsreglemen-&lt;br&gt;te av kommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Land-&lt;br&gt;stingsförbundet, det för kom-&lt;br&gt;munerna och landstingen gemen-&lt;br&gt;samma organet för administration&lt;br&gt;av personalpension, Svenska kyr-&lt;br&gt;kans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund eller Sjukvårdens och&lt;br&gt;socialvårdens planerings- och&lt;br&gt;rationaliseringsinstitut eller av&lt;br&gt;annan arbetsgivare, for vars pen-&lt;br&gt;sionsutfästelser enligt pensions-&lt;br&gt;reglementet kommun, kommunal-&lt;br&gt;förbund, Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet eller&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och&lt;br&gt;pastoratsförbund tecknat borgen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) pensionsåtagande som har&lt;br&gt;lämnats av statligt företag och för&lt;br&gt;vilket staten har tecknat borgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket&lt;br&gt;föreligger endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning dels att högsta pensions-&lt;br&gt;grundande lön enligt den all-&lt;br&gt;männa pensionsplanen icke över-&lt;br&gt;stiger trettio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring bestämts for&lt;br&gt;året närmast före taxeringsåret&lt;br&gt;eller det högre pensionsgrundande&lt;br&gt;belopp som gällde enligt planen&lt;br&gt;vid utgången av år 1977, dels att&lt;br&gt;livsvarig ålderspension vid full&lt;br&gt;intjänandetid enligt planen icke&lt;br&gt;avses komma att överstiga 15&lt;br&gt;procent av den pensionsgrundande&lt;br&gt;lönen till den del den icke över-&lt;br&gt;stiger sju och en halv gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp, 70 procent av&lt;br&gt;den pensionsgrundande lönen till&lt;br&gt;den del den överstiger sju och en&lt;br&gt;halv men icke tjugo gånger nämn-&lt;br&gt;da basbelopp och 40 procent av&lt;br&gt;den pensionsgrundande lönen till&lt;br&gt;den del den överstiger tjugo men&lt;br&gt;icke trettio gånger nämnda bas-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del denna överstiger 20 men inte&lt;br&gt;30 basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ålderspension, som skall&lt;br&gt;betalas från tidigast 65 års ålder,&lt;br&gt;högst med ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot kostnaden for livsvarig ålders-&lt;br&gt;pension från den avtalade pen-&lt;br&gt;sionstidpunkten med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 20 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna inte överstiger 7,5 bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 70 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 7,5 men inte&lt;br&gt;20 basbelopp, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-40 procent av lönen till den&lt;br&gt;del denna överstiger 20 men inte&lt;br&gt;30 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger pensionsavtalet rätt till&lt;br&gt;ålderspension utöver 20 procent&lt;br&gt;av den lön som inte överstiger 7,5&lt;br&gt;basbelopp enligt första stycket 2,&lt;br&gt;skall avdrag göras högst med ett&lt;br&gt;belopp som svarar mot kostnaden&lt;br&gt;för att uppnå avtalad pensions-&lt;br&gt;nivå, om den överskjutande pen-&lt;br&gt;sionen är avsedd att ersätta&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkring som avses&lt;br&gt;i lagen (1989:1079) om livför-&lt;br&gt;säkringar med anknytning till&lt;br&gt;värdepappersfonder och andra av-&lt;br&gt;giftsbaserade utfästelser, skall&lt;br&gt;avdrag enligt första stycket av-&lt;br&gt;seende ålderspension göras högst&lt;br&gt;med ett belopp som svarar mot&lt;br&gt;kostnaden for att genom annan&lt;br&gt;pensionsförsäkring än sådan som&lt;br&gt;avses i nämnda lag uppnå i första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 angivna förmåns-&lt;br&gt;nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsnivåerna enligt första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 förutsätter full in-&lt;br&gt;tjänandetid. Med full intjänandetid&lt;br&gt;avses full intjänandetid enligt pen-&lt;br&gt;sionsavtalet, förutsatt att avtalet&lt;br&gt;för full pension kräver fortsatt&lt;br&gt;intjänande under anställningen&lt;br&gt;fram till den avtalade pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp eller det högre pensions-&lt;br&gt;belopp som gällde enligt planen&lt;br&gt;vid utgången av år 1977. Det&lt;br&gt;förhållandet att planen ger rätt till&lt;br&gt;ålderspension utöver 15 procent&lt;br&gt;av den pensionsgrundande lön&lt;br&gt;som icke överstiger sju och en halv&lt;br&gt;gånger nämnda basbelopp utgör&lt;br&gt;dock icke hinder för avdrag, om&lt;br&gt;den överskjutande pensionen är&lt;br&gt;avsedd att utgöra ersättning för&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avdrags-&lt;br&gt;rätt enligt första stycket får - även&lt;br&gt;om detta ej har medgivits i allmän&lt;br&gt;pensionsplan - i pensionsåtagande&lt;br&gt;inräknas såväl arbetstagares an-&lt;br&gt;ställningstid hos samma arbets-&lt;br&gt;givare innan åtagandet lämnats&lt;br&gt;som anställningstid hos förut-&lt;br&gt;varande arbetsgivare. Vid beräk-&lt;br&gt;ning av avdrag för tryggande av&lt;br&gt;åtagandet skall härvid dock av-&lt;br&gt;räknas sådan pension åt arbets-&lt;br&gt;tagaren, som tidigare har utfästs&lt;br&gt;och tryggats av arbetsgivare under&lt;br&gt;anställningstid som inräknas i&lt;br&gt;åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag for kostnad avsedd att&lt;br&gt;trygga pensionsåtagande som&lt;br&gt;innebär rätt till pension före 65&lt;br&gt;års ålder — härunder inbegripet&lt;br&gt;kostnad avsedd att vid arbets-&lt;br&gt;tagarens avgång före 65 års ålder&lt;br&gt;trygga samma pensionsförmåner&lt;br&gt;som skulle ha tillkommit honom&lt;br&gt;vid avgång vid nämnda ålder -&lt;br&gt;medges i den utsträckning sådana&lt;br&gt;förmåner kan utgå enligt allmän&lt;br&gt;pensionsplan och med beaktande&lt;br&gt;jämväl av bestämmelserna i nion-&lt;br&gt;de stycket. Är fråga om arbetsta-&lt;br&gt;gare i aktiebolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening som har bestämmande&lt;br&gt;inflytande över företaget, är dock&lt;br&gt;kostnad som här avses och som&lt;br&gt;hänför sig till avgång före 60 års&lt;br&gt;ålder avdragsgill endast efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkten. Om pensionsavtalet P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:146&lt;br&gt;anger annan intjänandetid för full Bilaga. 4&lt;br&gt;pension eller om pensionsavtalet&lt;br&gt;saknar bestämmelse om intjänan-&lt;br&gt;detid, avses med full intjänandetid&lt;br&gt;en tid av sammanlagt lägst 30 år&lt;br&gt;fram till den avtalade pensionstid-&lt;br&gt;punkten. Vid beräkning av in-&lt;br&gt;tjänandetiden skall såväl arbets-&lt;br&gt;tagarens sammanlagda anställ-&lt;br&gt;ningstid hos arbetsgivaren som&lt;br&gt;anställningstid hos annan ar-&lt;br&gt;betsgivare medräknas. Om pen-&lt;br&gt;sionsrätten inte är fullt intjänad&lt;br&gt;minskas förmånsnivåerna i den&lt;br&gt;utsträckning som motsvarar bris-&lt;br&gt;ten i intjänande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avdraget för kostnad för&lt;br&gt;avtalad ålderspension beräknas,&lt;br&gt;skall värdet av sådan ålders-&lt;br&gt;pension för arbetstagaren räknas&lt;br&gt;av som tryggas under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret eller har tryggats av&lt;br&gt;nuvarande eller tidigare arbets-&lt;br&gt;givare i de tryggandeformer som&lt;br&gt;anges i punkt 20 b första stycket.&lt;br&gt;Värdet av ålderspension for tid&lt;br&gt;före 65 års ålder skall räknas av&lt;br&gt;från avdrag enligt första stycket 1.&lt;br&gt;Värdet av ålderspension från&lt;br&gt;tidigast 65 års ålder skall räknas&lt;br&gt;av från avdrag enligt första stycket&lt;br&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för premie för sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;punkt 1 andra stycket sista&lt;br&gt;meningen av anvisningarna till&lt;br&gt;31 § skall dras av enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön och basbelopp avses i&lt;br&gt;denna anvisningspunkt detsamma&lt;br&gt;som i punkt 20 c andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 e. Avdrag for kostnader for&lt;br&gt;att trygga pensionsutfästelser&lt;br&gt;enligt punkt 20 b genom avsättning&lt;br&gt;till pensionsstiftelse eller i balans-&lt;br&gt;räkning skall inte göras med högre&lt;br&gt;belopp för varje pensionsberät-&lt;br&gt;tigad än vad som svarar mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut enligt tionde stycket. Till&lt;br&gt;grund för bedömande om en&lt;br&gt;arbetstagare har bestämmande in-&lt;br&gt;flytande lägges det samlade inne-&lt;br&gt;havet av aktier eller andelar i&lt;br&gt;företaget hos arbetstagaren själv&lt;br&gt;jämte sådana honom närstående&lt;br&gt;personer som nämns i punkt 14&lt;br&gt;sista stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medel, som avsatts enligt b&lt;br&gt;eller d, medges sålunda avdrag&lt;br&gt;intill vad som motsvarar arbets-&lt;br&gt;givarens pensionsreserv, och för&lt;br&gt;pensionsförsäkring medges avdrag&lt;br&gt;för så stor del av kostnaderna som&lt;br&gt;behövs för att trygga pensions-&lt;br&gt;åtagande, allt med iakttagande av&lt;br&gt;bestämmelserna i första-jjärde&lt;br&gt;styckena och beslut enligt tionde&lt;br&gt;stycket av denna anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock medges avdrag även&lt;br&gt;utöver vad som anges i föregående&lt;br&gt;stycke, om pensionsutfästelserna&lt;br&gt;avser förmåner som innebär&lt;br&gt;smärre avvikelser från allmän&lt;br&gt;pensionsplan. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast under förutsättning att&lt;br&gt;utfästelserna till den del de avser&lt;br&gt;sådana avvikelser har tryggats&lt;br&gt;genom pensionsförsäkring. Vidare&lt;br&gt;fordras att utfästelserna har&lt;br&gt;lämnats före utgången av år 1977&lt;br&gt;eller att de lämnats till arbets-&lt;br&gt;tagare som därefter erhållit an-&lt;br&gt;ställning hos arbetsgivare och&lt;br&gt;motsvarar utfästelser som har&lt;br&gt;lämnats av arbetsgivaren till&lt;br&gt;andra arbetstagare före utgången&lt;br&gt;av år 1977. Med smärre avvikelser&lt;br&gt;förstås sådana förmånsbelopp som&lt;br&gt;utgår utöver allmän pensionsplan&lt;br&gt;men inom ramen för högsta pen-&lt;br&gt;sionsgrundande lön enligt planen&lt;br&gt;under förutsättning att den genom-&lt;br&gt;snittliga kostnaden för förmåns-&lt;br&gt;beloppen icke överstiger åtta&lt;br&gt;procent av kostnaden för pen-&lt;br&gt;sionsåtagande enligt den allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsreserven avseende med P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98.146&lt;br&gt;avdragsrätt tryggade pensions- Bilaga 4&lt;br&gt;utfästelser. Pensionsreserven skall&lt;br&gt;därvid beräknas enligt de grunder&lt;br&gt;som anges i pensionsavtalet, dock&lt;br&gt;högst till belopp som följer av de&lt;br&gt;försäkringstekniska grunder som&lt;br&gt;anges i 3 § lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tryggande genom avsättning&lt;br&gt;till pensionsstiftelse skall avdrag&lt;br&gt;göras för vad som sätts av, dock&lt;br&gt;högst med belopp som krävs för att&lt;br&gt;stiftelsens förmögenhet skall mot-&lt;br&gt;svara pensionsreserven för utfäs-&lt;br&gt;telserna i första stycket. Vid jäm-&lt;br&gt;förelsen skall förmögenheten i&lt;br&gt;pensionsstiftelsen tas upp till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar 80 procent&lt;br&gt;av kapitalunderlaget vid ingången&lt;br&gt;eller utgången av beskattningsåret&lt;br&gt;enligt lagen (1990:661) om av-&lt;br&gt;kastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tryggande genom avsätt-&lt;br&gt;ning i balansräkning skall avdrag&lt;br&gt;göras högst med belopp som&lt;br&gt;motsvarar ökningen av pensions-&lt;br&gt;reserven för sådana utfästelser&lt;br&gt;som avses i första stycket från det&lt;br&gt;föregående beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång till beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren har tryggat&lt;br&gt;pensionsutfästelse enligt punkt 20&lt;br&gt;b genom pensionsförsäkring skall&lt;br&gt;avdrag inte göras med högre&lt;br&gt;belopp än vad som motsvarar&lt;br&gt;betald premie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 f. Ersättning som lämnas till&lt;br&gt;den som tar över ansvaret för&lt;br&gt;pensionsutfästelser skall dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare som upphör&lt;br&gt;med sin näringsverksamhet, enligt&lt;br&gt;25 § lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;br&gt;skall trygga en pensionsutfästelse&lt;br&gt;genom pensionsförsäkring, skall&lt;br&gt;kostnaden för försäkringen dras av&lt;br&gt;till den del den avser med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsplanen. Med genomsnitt-&lt;br&gt;lig kostnad för förmånsbeloppen&lt;br&gt;förstås den merkostnad som mot-&lt;br&gt;svarande förmåner skulle medföra,&lt;br&gt;om de skulle lämnas åt samtliga&lt;br&gt;som omfattas av den allmänna&lt;br&gt;pensionsplanen. Överstiger kost-&lt;br&gt;naden för förmånsbeloppen vad nu&lt;br&gt;sagts, skall emellertid ingen del av&lt;br&gt;den kostnad som överstiger kost-&lt;br&gt;naden för pensionsåtagande enligt&lt;br&gt;den allmänna pensionsplanen vara&lt;br&gt;avdragsgill. För att erhålla av-&lt;br&gt;dragsrätt skall arbetsgivaren med&lt;br&gt;intyg av försäkringsgivaren styrka&lt;br&gt;att endast smärre avvikelser från&lt;br&gt;allmän pensionsplan föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetsgivare gjort pen-&lt;br&gt;sionsåtagande enligt allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan men föreligger icke&lt;br&gt;avdragsrätt enligt första stycket&lt;br&gt;eller har arbetsgivare gjort pen-&lt;br&gt;sionsåtagande för arbetstagare&lt;br&gt;som icke omfattas av allmän&lt;br&gt;pensionsplan, får han — under&lt;br&gt;förutsättning att åtagandet tryg-&lt;br&gt;gats genom pensionsförsäkring -&lt;br&gt;avdrag för kostnaderna för sådant&lt;br&gt;åtagande med högst ett belopp&lt;br&gt;motsvarande summan av 35&lt;br&gt;procent av vad arbetsgivaren&lt;br&gt;utgivit i lön till arbetstagaren intill&lt;br&gt;en lön som motsvarar tjugo&lt;br&gt;gånger det basbelopp som enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring bestämts för året närmast&lt;br&gt;före taxeringsåret samt 25 procent&lt;br&gt;av lönen till den del den överstiger&lt;br&gt;tjugo men icke trettio gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp. Avdraget får&lt;br&gt;beräknas på lön som arbets-&lt;br&gt;givaren utgivit till arbetstagaren&lt;br&gt;antingen under beskattningsåret&lt;br&gt;eller under det närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som enligt 25 §&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. är skyldig&lt;br&gt;att trygga upplupen del av pen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsrätt tryggade pensions-&lt;br&gt;utfästelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vid tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelser ge-&lt;br&gt;nom avsättning i balansräkning&lt;br&gt;åtagit sig att bidra till utjämning&lt;br&gt;av pensionskostnader mellan olika&lt;br&gt;arbetsgivare, skall avgifter som&lt;br&gt;arbetsgivaren betalar på grund av&lt;br&gt;avtalet om kostnadsutjämning dras&lt;br&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsutfästelse genom att köpa&lt;br&gt;pensionsförsäkring, får avdrag för&lt;br&gt;hela kostnaden för sådan för-&lt;br&gt;säkring om utfästelsen icke avser&lt;br&gt;arbetstagare i aktiebolag eller&lt;br&gt;ekonomisk förening som har be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av avdrag för&lt;br&gt;kostnader avsedda att trygga&lt;br&gt;arbetsgivares pensionsåtaganden&lt;br&gt;får pensionsutfästelse beaktas en-&lt;br&gt;dast om försäkring för utfästelsen&lt;br&gt;skulle ha varit sådan pensions-&lt;br&gt;försäkring som avses i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta om avdrag avseende kost-&lt;br&gt;nader för att trygga pensions-&lt;br&gt;utfästelse utöver vad som gäller&lt;br&gt;enligt första och fjärde styckena.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i sådant&lt;br&gt;ärende för överklagas hos Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Riksskatteverkets be-&lt;br&gt;slut för inte överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Avdrag far göras för avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring och för in-&lt;br&gt;betalning på eget pensionsspar-&lt;br&gt;konto. Avdraget beräknas på in-&lt;br&gt;komst av näringsverksamhet och&lt;br&gt;inkomst av kapital i den om-&lt;br&gt;fattning som anges i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 och 7 och fjärde&lt;br&gt;stycket, i punkt 6 första-femte&lt;br&gt;styckena och sjunde stycket samt i&lt;br&gt;punkt 7 av anvisningarna till 46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Avdrag får göras för avgift&lt;br&gt;för pensionsförsäkring och för&lt;br&gt;inbetalning på eget pensionsspar-&lt;br&gt;konto. Avdraget beräknas på&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet och&lt;br&gt;inkomst av kapital i den om-&lt;br&gt;fattning som anges i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 och 7 och tredje&lt;br&gt;stycket, i punkt 6 första-femte&lt;br&gt;styckena och sjunde stycket samt i&lt;br&gt;punkt 7 av anvisningarna till 46 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av&lt;br&gt;försäkring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp,&lt;br&gt;som på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring utgår i form av&lt;br&gt;folkpension eller tilläggspension, dels belopp som utgår på grund av&lt;br&gt;pensionsförsäkring, dels belopp som utbetalas från pensionssparkonto till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1240.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsspararen, till förmånstagare på grund av förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnande, till den som erhållit rätten till pension genom bodelning, till&lt;br&gt;make eller bröstarvinge på grund av jämkning av förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnande samt vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken, dels&lt;br&gt;kapital hänförligt till pensionsförsäkring vilken antingen överlåts till&lt;br&gt;försäkringsgivare som inte meddelar pensionsförsäkring enligt denna lag&lt;br&gt;eller överförs till sådan del av försäkringsgivarens verksamhet som inte&lt;br&gt;avser pensionsförsäkring enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pensionsförsäkring förstås försäkring, som inte medför rätt till&lt;br&gt;andra försäkringsbelopp än ålderspension, sjukpension eller efterlevande-&lt;br&gt;pension. För att en försäkring skall anses som pensionsförsäkring fordras&lt;br&gt;vidare, om inte annat följer av sjuttonde stycket, att försäkringen med-&lt;br&gt;delats i en här i landet bedriven försäkringsrörelse för vilken skatt-&lt;br&gt;skyldighet föreligger enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel respektive lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Med&lt;br&gt;försäkrad avses den på vars liv försäkringen tagits eller, i fråga om&lt;br&gt;sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen avser. Med tjänste-&lt;br&gt;pensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med&lt;br&gt;tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att ansvara&lt;br&gt;för betalning av hela avgiften. Med tjänstepensionsförsäkring förstås&lt;br&gt;också pensionsförsäkring, som - om en anställd avlidit - tagits av den&lt;br&gt;anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande och för&lt;br&gt;vilken försäkring arbetsgivaren åtagit sig att ansvara för betalning av hela&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall&lt;br&gt;försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans&lt;br&gt;make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande&lt;br&gt;förhållanden barn under 20 år, får han ta försäkring avseende efter-&lt;br&gt;levandepension på sin makes eller den sammanboendes liv, om barnet&lt;br&gt;insätts som förmånstagare. Om särskilda skäl föreligger kan skattemyn-&lt;br&gt;digheten medge att dödsboet efter skattskyldig som bedrivit närings-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige far ta försäkring avseende efterlevandepension.&lt;br&gt;Som förutsättning för att medgivande skall lämnas gäller att den efter-&lt;br&gt;levande saknar betryggande pensionsskydd och att försäkringen tas i&lt;br&gt;samband med att boet upphör med driften i förvärvskällan. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om den avlidne drivit verksamheten genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension far inte börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Utbetalning&lt;br&gt;får dock ske dessförinnan till den som fått rätt till förtidspension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under&lt;br&gt;den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra&lt;br&gt;när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den&lt;br&gt;första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå med annat än&lt;br&gt;samma belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande pen-&lt;br&gt;sionsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ålderspension som utgår en- För ålderspension som utgår en-&lt;br&gt;ligt allmän pensionsplan gäller, ligt allmän pensionsplan gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den skall upphöra innan den&lt;br&gt;försäkrade avlider, vad därom ut-&lt;br&gt;fasts enligt planen. Vad som enligt&lt;br&gt;denna lag avses med allmän&lt;br&gt;pensionsplan framgår av punkt 20&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den skall upphöra innan den Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;försäkrade avlider, vad därom ut- Bilaga 4&lt;br&gt;fasts enligt planen. Vad som avses&lt;br&gt;med allmän pensionsplan framgår&lt;br&gt;av 4 § lagen (1967:531) om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;br&gt;Med allmän pensionsplan avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionsutfästelser som ryms&lt;br&gt;inom vad som enligt en allmän&lt;br&gt;pensionsplan är sedvanligt inom&lt;br&gt;branschen for arbetstagare med&lt;br&gt;motsvarande uppgifter, dock i&lt;br&gt;fråga om avsättning i balansräk-&lt;br&gt;ning endast i förening med&lt;br&gt;kreditförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionsutfästelser for vilka&lt;br&gt;kommunal eller statlig borgen&lt;br&gt;eller liknande garanti tecknats,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- pensionsavtal som på ar-&lt;br&gt;betstagarsidan godkänts av sådan&lt;br&gt;organisation som enligt lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet anses som central&lt;br&gt;arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånstagare får inte insättas till annan ålderspensionsfÖrsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring. Till tjänstepensionsförsäkring avseende ål-&lt;br&gt;derspension skall anställd, som då försäkringsavtalet ingicks var den&lt;br&gt;försäkrade, vara förmånstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst så&lt;br&gt;länge denne är arbetsoformögen eller har nedsatt arbetsförmåga.&lt;br&gt;Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träf-&lt;br&gt;fades. I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med efterlevandepension förstås pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som efter den försäkrades död utgår till den försäkrades make,&lt;br&gt;varmed i detta sammanhang förstås person med vilken den försäkrade&lt;br&gt;varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter den försäkrades död utgår till barn till den försäkrade eller&lt;br&gt;barn till person som angivits under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som utgår till efterlevande på grund av försäkring som tagits av&lt;br&gt;dödsbo efter medgivande enligt tredje stycket, varvid pension får utgå&lt;br&gt;som om den avlidne varit försäkrad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som utgår på grund av försäkring som tagits av arbetsgivare till&lt;br&gt;förmån for anställds efterlevande med stöd av andra stycket sista&lt;br&gt;meningen, varvid pension får utgå som om den avlidne varit försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och&lt;br&gt;får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas inte utgå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfålle eller med P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:146&lt;br&gt;stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension far under den efter- Bilaga 4&lt;br&gt;levandes livstid inte upphöra förrän fem år forflutit efter den försäkrades&lt;br&gt;död med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Efterlevandepension till person som avses i föregående stycke 1, får&lt;br&gt;upphöra när denne ingår nytt äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har den försäkrade avlidit mindre än fem år före den tidpunkt då&lt;br&gt;försäkringen annars skulle ha upphört, får efterlevandepension upphöra&lt;br&gt;vid sistnämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år på-&lt;br&gt;börjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Har försäkring avseende efterlevandepension till barn tagits på&lt;br&gt;sådan persons liv som avses i föregående stycke 1, skall pensionen&lt;br&gt;upphöra senast när barnet fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förmånstagare till försäkring avseende efterlevandepension får&lt;br&gt;endast insättas person till vilken efterlevandepension kan utgå enligt&lt;br&gt;nionde och tionde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är&lt;br&gt;avgörande för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensions-&lt;br&gt;försäkring, skall tas in i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom&lt;br&gt;innehålla villkor att försäkringen inte får pantsättas eller belånas och inte&lt;br&gt;heller ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller de föreskrifter,&lt;br&gt;som anges for pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan&lt;br&gt;föreskrivs överlåtas eller återköpas. Avtalet får inte innehålla villkor som&lt;br&gt;är oförenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller&lt;br&gt;efter överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom bodelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäk-&lt;br&gt;ringsgivaren om förvärvet av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återköp av pensionsförsäkring får utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett basbelopp enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring och försäkringen inte är förenad med ett&lt;br&gt;oåterkalleligt förmånstagarforordnande samt premier för försäkringen&lt;br&gt;inte har betalats senare än 10 år före återköpet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av ett&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i annat fall än som avses i föregående stycke finns synnerliga&lt;br&gt;skäl för återköp och sådant får ske enligt försäkringstekniska grunder, får&lt;br&gt;återköp medges av skattemyndigheten. Bestämmelserna i förevarande lag&lt;br&gt;hindrar inte heller återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av&lt;br&gt;försäkringstagarens tillgodohavande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller efterlevan-&lt;br&gt;depension och som har meddelats i försäkringsrörelse vilken inte bedrivs&lt;br&gt;från fast driftställe i Sverige skall anses som pensionsförsäkring, om den&lt;br&gt;försäkrade var bosatt utomlands när avtalet ingicks och där medgavs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för inbetalda premier.&lt;br&gt;Detsamma gäller försäkring av nämnda slag som arbetsgivare betalt&lt;br&gt;premier för under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete i&lt;br&gt;utlandet utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid&lt;br&gt;beskattningen i detta land. Ett sådant förvärvsarbete skall vara den&lt;br&gt;försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet. Skattemyndigheten far,&lt;br&gt;om särskilda skäl finns i annat fall än som avses i detta stycke, medge att&lt;br&gt;försäkring meddelad i försäkringsrörelse vilken inte bedrivs från fast&lt;br&gt;driftställe i Sverige skall anses som pensionsförsäkring. Om en för-&lt;br&gt;säkring beskattats som pensionsförsäkring med stöd av detta stycke, kan&lt;br&gt;försäkringen inte övergå till kapitalförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensions-&lt;br&gt;försäkring. Till kapitalförsäkring hänförs mot statens grupplivförsäkring&lt;br&gt;svarande förmån från kommun, även om förmånen inte utgår på grund av&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring&lt;br&gt;far anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet&lt;br&gt;vid dess ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäk-&lt;br&gt;ring som huvudförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses ha tagits i samband&lt;br&gt;med tjänst fordras, att premier för försäkringen skall betalas av arbets-&lt;br&gt;givaren. Vidare fordras att anmälan görs till försäkringsanstalten om att&lt;br&gt;försäkringen har tagits i samband med tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till&lt;br&gt;denna som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller kraven enligt denna anvisningspunkt, att en ålders- eller&lt;br&gt;efterlevandepension under den första femårsperioden inte utgår med&lt;br&gt;annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfålle eller med stigande&lt;br&gt;belopp, bortses i fråga om försäkring enligt lagen (1989:1079) om livför-&lt;br&gt;säkringar med anknytning till värdepappersfonder från sådana föränd-&lt;br&gt;ringar av beloppen som föranleds av kursutvecklingen på fondandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som skattemyndighet meddelat avseende medgivande enligt&lt;br&gt;tredje, fjärde, sextonde eller sjuttonde stycket av denna anvisningspunkt&lt;br&gt;får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut far inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om för-&lt;br&gt;säkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen&lt;br&gt;förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äkten-&lt;br&gt;skapsskillnad pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget far, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna&lt;br&gt;anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som&lt;br&gt;avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket h och i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst som&lt;br&gt;avses i 1 och 2 och far uppgå till högst ett belopp som motsvarar hälften&lt;br&gt;av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för året&lt;br&gt;närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet till sammanlagt högst 25&lt;br&gt;procent av inkomsten före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § på sådan pensions-&lt;br&gt;försäkring som avses i denna an-&lt;br&gt;visningspunkt och på sådan in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto&lt;br&gt;som avses i punkt 7 och före&lt;br&gt;avdrag för avsättning för egen-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen om social-&lt;br&gt;avgifter till den del den inte över-&lt;br&gt;stiger tjugo gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp samt högst 20 procent&lt;br&gt;av den del av nyss nämnda&lt;br&gt;inkomst som överstiger tjugo men&lt;br&gt;inte fyrtio gånger nämnda bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om&lt;br&gt;den skattskyldige helt saknar pen-&lt;br&gt;sionsrätt i anställning och inte är&lt;br&gt;anställd i ett aktiebolag eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening vari han har&lt;br&gt;sådant bestämmande inflytande&lt;br&gt;som avses i punkt 20 e femte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;till sammanlagt högst 35 procent&lt;br&gt;av inkomsten till den del den inte&lt;br&gt;överstiger tjugo gånger nämnda&lt;br&gt;basbelopp samt högst 25 procent&lt;br&gt;av den del av inkomsten som över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. inkomst av aktiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet till sammanlagt högst 35&lt;br&gt;procent av inkomsten före avdrag&lt;br&gt;enligt punkt 21 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 §, före avdrag för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;enligt punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § på sådan pensions-&lt;br&gt;försäkring som avses i denna an-&lt;br&gt;visningspunkt och på sådan in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto&lt;br&gt;som avses i punkt 7 och före&lt;br&gt;avdrag för avsättning för egen-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen om social-&lt;br&gt;avgifter, dock högst tio gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. inkomst av anställning om&lt;br&gt;den skattskyldige helt saknar pen-&lt;br&gt;sionsrätt i anställning till sam-&lt;br&gt;manlagt högst 35 procent av in-&lt;br&gt;komsten, dock högst 10 gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiger tjugo men inte trettio gånger&lt;br&gt;nämnda basbelopp eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och i, till högst 5 procent av den del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomsten som överstiger tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. -&lt;br&gt;Avdrag enligt detta stycke beräknas i sin helhet antingen på inkomst som&lt;br&gt;skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året&lt;br&gt;närmast dessförinnan. Om den skattskyldige har inkomst av aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet från mer än en förvärvskälla far avdrag beräknat&lt;br&gt;enligt detta stycke inte överstiga det avdrag som kunnat göras om&lt;br&gt;inkomsten varit hänförlig till en och samma förvärvskälla. Har den&lt;br&gt;skattskyldige inkomster som kan grunda rätt till avdrag enligt detta&lt;br&gt;stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag&lt;br&gt;skall den del av avdraget som beräknas på ett halvt basbelopp fördelas&lt;br&gt;efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av de sammanlagda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdragsgrundande inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger far&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag for avgift for&lt;br&gt;pensionsförsäkring respektive in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto får&lt;br&gt;medges med högre belopp än som&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i före-&lt;br&gt;gående stycke. Därvid skall dock&lt;br&gt;följande gälla. För skattskyldig,&lt;br&gt;som redovisar inkomst som är att&lt;br&gt;anse som inkomst endast av tjänst&lt;br&gt;med bortseende från sådan intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i men som i huvud-&lt;br&gt;sak saknar pensionsrätt i anställ-&lt;br&gt;ning, far avdrag medges högst med&lt;br&gt;belopp, beräknat som för skatt-&lt;br&gt;skyldig som avses i andra stycket&lt;br&gt;b. Har sådan skattskyldig erhållit&lt;br&gt;särskild ersättning i samband med&lt;br&gt;att anställning upphört och har han&lt;br&gt;ej skaffat sig ett betryggande pen-&lt;br&gt;sionsskydd, far dock avdrag med-&lt;br&gt;ges med högre belopp. Avdrag&lt;br&gt;som avses i de två närmast före-&lt;br&gt;gående meningarna får dock inte&lt;br&gt;beräknas för inkomst som härrör&lt;br&gt;från aktiebolag eller ekonomisk&lt;br&gt;förening vari den skattskyldige har&lt;br&gt;sådant bestämmande inflytande&lt;br&gt;som avses i punkt 20 e femte&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 23 §.&lt;br&gt;Har skattskyldig, som - själv eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk&lt;br&gt;person - bedrivit näringsverksam-&lt;br&gt;het, upphört med driften i för-&lt;br&gt;värvskällan och har han under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger far&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;besluta att avdrag for avgift för&lt;br&gt;pensionsförsäkring respektive in-&lt;br&gt;betalning på pensionssparkonto får&lt;br&gt;medges med högre belopp än som&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i före-&lt;br&gt;gående stycke. Därvid skall dock&lt;br&gt;följande gälla. För skattskyldig,&lt;br&gt;som redovisar inkomst som är att&lt;br&gt;anse som inkomst endast av tjänst&lt;br&gt;med bortseende från sådan intäkt&lt;br&gt;som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i men som i huvud-&lt;br&gt;sak saknar pensionsrätt i anställ-&lt;br&gt;ning, får avdrag medges högst med&lt;br&gt;belopp, beräknat som för skatt-&lt;br&gt;skyldig som avses i andra stycket&lt;br&gt;b. Har sådan skattskyldig erhållit&lt;br&gt;särskild ersättning i samband med&lt;br&gt;att anställning upphört och har han&lt;br&gt;ej skaffat sig ett betryggande pen-&lt;br&gt;sionsskydd, får dock avdrag med-&lt;br&gt;ges med högre belopp. Har skatt-&lt;br&gt;skyldig, som - själv eller genom&lt;br&gt;förmedling av juridisk person -&lt;br&gt;bedrivit näringsverksamhet, upp-&lt;br&gt;hört med driften i förvärvskällan&lt;br&gt;och har han under verksamhets-&lt;br&gt;tiden ej skaffat sig ett betryggande&lt;br&gt;pensionsskydd, får avdrag beräk-&lt;br&gt;nas även på inkomst av kapital&lt;br&gt;som är hänförlig till försäljning av&lt;br&gt;förvärvskällan före avdraget, på&lt;br&gt;inkomst av passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetstiden ej skaffat sig ett&lt;br&gt;betryggande pensionsskydd, får&lt;br&gt;avdrag beräknas även på inkomst&lt;br&gt;av kapital som är hänförlig till&lt;br&gt;försäljning av förvärvskällan före&lt;br&gt;avdraget, på inkomst av passiv&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster före&lt;br&gt;avdraget samt på sådan intäkt av&lt;br&gt;tjänst som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h. Avdraget får i&lt;br&gt;detta fall beräknas med beaktande&lt;br&gt;av det antal år den skattskyldige&lt;br&gt;drivit näringsverksamheten, dock&lt;br&gt;högst för tio år. Hänsyn skall vid&lt;br&gt;bedömningen av avdragets storlek&lt;br&gt;tas till den skattskyldiges övriga&lt;br&gt;pensionsskydd och andra möjlig-&lt;br&gt;heter till avdrag för avgift och in-&lt;br&gt;betalning som avses i 46 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 6 och 7. Avdraget&lt;br&gt;får dock inte överstiga ett belopp&lt;br&gt;som för varje år som driften pågått&lt;br&gt;motsvarar tio gånger det basbelopp&lt;br&gt;som enligt lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring bestämts för det år driften i&lt;br&gt;förvärvskällan upphört och ej&lt;br&gt;heller summan av de belopp som&lt;br&gt;under beskattningsåret redovisats&lt;br&gt;som inkomst av förvärvskällan i&lt;br&gt;förekommande fall före avdraget,&lt;br&gt;före avdrag för särskild löneskatt&lt;br&gt;på pensionskostnader enligt punkt&lt;br&gt;23 av anvisningarna till 23 § på&lt;br&gt;sådan pensionsförsäkring som&lt;br&gt;avses i denna anvisningspunkt och&lt;br&gt;på sådan inbetalning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto som avses i punkt 7 och&lt;br&gt;före avdrag för avsättning för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter och sådan inkomst&lt;br&gt;av kapital som är att hänföra till&lt;br&gt;vinst med anledning av överlåtelse&lt;br&gt;av förvärvskällan. Har skattemyn-&lt;br&gt;digheten enligt punkt 1 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;medgivit att dödsbo tar pensions-&lt;br&gt;försäkring, anger skattemyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvsinkomster före avdraget samt&lt;br&gt;på sådan intäkt av tjänst som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h.&lt;br&gt;Avdraget får i detta fall beräknas&lt;br&gt;med beaktande av det antal år den&lt;br&gt;skattskyldige drivit näringsverk-&lt;br&gt;samheten, dock högst för tio år.&lt;br&gt;Hänsyn skall vid bedömningen av&lt;br&gt;avdragets storlek tas till den skatt-&lt;br&gt;skyldiges övriga pensionsskydd&lt;br&gt;och andra möjligheter till avdrag&lt;br&gt;för avgift och inbetalning som&lt;br&gt;avses i 46 § 2 mom. första stycket&lt;br&gt;6 och 7. Avdraget får dock inte&lt;br&gt;överstiga ett belopp som för varje&lt;br&gt;år som driften pågått motsvarar tio&lt;br&gt;gånger det basbelopp som enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring be-&lt;br&gt;stämts för det år driften i för-&lt;br&gt;värvskällan upphört och ej heller&lt;br&gt;summan av de belopp som under&lt;br&gt;beskattningsåret redovisats som&lt;br&gt;inkomst av förvärvskällan i före-&lt;br&gt;kommande fall före avdraget, före&lt;br&gt;avdrag för särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader enligt punkt 23&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § på sådan&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;denna anvisningspunkt och på&lt;br&gt;sådan inbetalning på pensionsspar-&lt;br&gt;konto som avses i punkt 7 och före&lt;br&gt;avdrag för avsättning för egen-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen om social-&lt;br&gt;avgifter och sådan inkomst av&lt;br&gt;kapital som är att hänföra till vinst&lt;br&gt;med anledning av överlåtelse av&lt;br&gt;förvärvskällan. Har skattemyndig-&lt;br&gt;heten enligt punkt 1 tredje stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 31 § medgivit&lt;br&gt;att dödsbo tar pensionsförsäkring,&lt;br&gt;anger skattemyndigheten det hög-&lt;br&gt;sta belopp varmed avdrag för&lt;br&gt;avgift för försäkringen får medges.&lt;br&gt;Härvid iakttas i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i detta stycke om&lt;br&gt;avdrag för skattskyldig som upp-&lt;br&gt;hört med driften i en förvärvskälla.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i detta stycke får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten det högsta belopp varmed&lt;br&gt;avdrag för avgift för försäkringen&lt;br&gt;far medges. Härvid iakttas i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;detta stycke om avdrag för skatt-&lt;br&gt;skyldig som upphört med driften i&lt;br&gt;en förvärvskälla. Skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut i fråga som avses i&lt;br&gt;detta stycke får överklagas hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksskattever-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas hos Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2&lt;br&gt;mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetal-&lt;br&gt;ningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det&lt;br&gt;påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp&lt;br&gt;som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år&lt;br&gt;överstiger vad som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för&lt;br&gt;avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7&lt;br&gt;inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av&lt;br&gt;inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §.&lt;br&gt;Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid&lt;br&gt;taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetal-&lt;br&gt;ningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskatt-&lt;br&gt;ningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget&lt;br&gt;överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avdrag medges enligt fjärde stycket sjätte meningen på grund av&lt;br&gt;att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första&lt;br&gt;hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp&lt;br&gt;som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del&lt;br&gt;avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas vad gäller punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 § första gången vid 1999 års taxering och i&lt;br&gt;övrigt första gången vid 2001 års taxering. På yrkande av den&lt;br&gt;skattskyldige får dock de sist avsedda bestämmelserna tillämpas vid&lt;br&gt;1998, 1999 och 2000 års taxeringar. Lagen inskränker inte tillämp-&lt;br&gt;ligheten av övergångsbestämmelserna i lagen (1975:1348) om ikraft-&lt;br&gt;trädande av lagen (1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:188) om avdrag&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt&lt;br&gt;allmän pensionsplan, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1978:188) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan,&lt;br&gt;m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1998. Den upphävda&lt;br&gt;lagen tillämpas alltjämt vid 2000 och tidigare års taxeringar. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte vid 1998, 1999 och 2000 års taxeringar om den skattskyldige&lt;br&gt;har yrkat att de nya bestämmelserna i lagen (1998:000) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 23 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 54 § skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet och som för&lt;br&gt;beskattningsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar pensionsskuld&lt;br&gt;under rubriken Avsatt till pen-&lt;br&gt;sioner, skall i självdeklarationen&lt;br&gt;redovisa vad som avser sådana&lt;br&gt;pensionsåtaganden för vilkas tryg-&lt;br&gt;gande avdragsrätt föreligger enligt&lt;br&gt;punkt 20 d jämfört med punkt 20 e&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Sådan redovisning skall avse för-&lt;br&gt;hållandena vid såväl beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång som dess utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt punkt 20 a eller&lt;br&gt;punkt 20 b av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § kommunalskattelagen gjort&lt;br&gt;avdrag för medel som avsatts till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet och som för&lt;br&gt;beskattningsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar pensionsutfäs-&lt;br&gt;telse under rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner eller i sådan delpost&lt;br&gt;som avses i 8 a § samma lag, skall&lt;br&gt;i självdeklarationen redovisa vad&lt;br&gt;som avser sådana pensionsutfäs-&lt;br&gt;telser för vilkas tryggande av-&lt;br&gt;dragsrätt föreligger vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen. Sådan redovisning&lt;br&gt;skall avse förhållandena vid såväl&lt;br&gt;beskattningsårets ingång som dess&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt punkt 20 a eller&lt;br&gt;punkt 20 b av anvisningarna till&lt;br&gt;23 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) gjort avdrag för medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 3 kap. 54 § 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1903.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsstiftelse eller personal-&lt;br&gt;stiftelse skall lämna uppgift om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer på&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avsatts till pensionsstiftelse Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;eller personalstiftelse skall lämna Bilaga 4&lt;br&gt;uppgift om namn och organisa-&lt;br&gt;tionsnummer på stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 24,26&lt;br&gt;procent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångs-&lt;br&gt;bidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollektiv-&lt;br&gt;avtalsgrundad avgångsbidragsför-&lt;br&gt;säkring utbetalas av staten, kom-&lt;br&gt;mun eller kommunalförbund som&lt;br&gt;arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska kyrkans försam-&lt;br&gt;lings- och pastoratsförbund, det&lt;br&gt;för kommunerna och landstingen&lt;br&gt;gemensamma organet för admi-&lt;br&gt;nistration av personalpension eller&lt;br&gt;Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliserings-&lt;br&gt;institut, under förutsättning att&lt;br&gt;arbetsgivaren tillämpar kommunalt&lt;br&gt;pensionsavtal eller av annan&lt;br&gt;arbetsgivare, under förutsättning&lt;br&gt;att arbetsgivaren tillämpar kom-&lt;br&gt;munalt pensionsavtal och att bor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:940.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annor-&lt;br&gt;ledes än på grund av kollek-&lt;br&gt;tivavtalsgrundad avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring utbetalas av staten,&lt;br&gt;kommun eller kommunalförbund&lt;br&gt;som arbetsgivare eller av Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska kyr-&lt;br&gt;kans församlings- och pastorats-&lt;br&gt;förbund, det för kommunerna och&lt;br&gt;landstingen gemensamma organet&lt;br&gt;för administration av personalpen-&lt;br&gt;sion eller Sjukvårdens och social-&lt;br&gt;vårdens planerings- och rationali-&lt;br&gt;seringsinstitut, under förutsättning&lt;br&gt;att arbetsgivaren tillämpar kom-&lt;br&gt;munalt pensionsavtal eller av&lt;br&gt;annan arbetsgivare, under förut-&lt;br&gt;sättning att arbetsgivaren tillämpar&lt;br&gt;kommunalt pensionsavtal och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen tecknats i enlighet med vad&lt;br&gt;som anges i punkt 20 e första&lt;br&gt;stycket b av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgen eller liknande garanti teck-&lt;br&gt;nats av kommun, kommunalför-&lt;br&gt;bund, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet eller Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastorat-&lt;br&gt;förbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtids-&lt;br&gt;pension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med&lt;br&gt;undantag for bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse&lt;br&gt;enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som&lt;br&gt;avses i första stycket. I fråga om sådan for mottagaren skattepliktig intäkt&lt;br&gt;av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund&lt;br&gt;av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått for de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomst-&lt;br&gt;skatt för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall&lt;br&gt;bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning for arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till&lt;br&gt;allmän försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på löne-&lt;br&gt;delar som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering. De nya bestämmelserna skall dock tillämpas vid&lt;br&gt;1998, 1999 och 2000 års taxeringar om den skattskyldige har yrkat att de&lt;br&gt;nya bestämmelserna i lagen (1998:000) om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) skall tillämpas vid dessa taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 3, 9 och 11 §§ lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga till avkastningsskatt är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska livförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från&lt;br&gt;fast driftställe i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar skuld under rub-&lt;br&gt;riken Avsatt till pensioner enligt&lt;br&gt;5 § lagen om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare som i sin balans-&lt;br&gt;räkning redovisar pensionsutfäs-&lt;br&gt;telse under rubriken Avsatt till&lt;br&gt;pensioner enligt lagen om tryg-&lt;br&gt;gande av pensionsutfästelse m.m.&lt;br&gt;eller i sådan delpost som avses i&lt;br&gt;8 a § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. svensk juridisk person och i Sverige bosatt fysisk person som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kapitalförsäkring som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och är meddelad i försäkringsrörelse&lt;br&gt;som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt sjuttonde&lt;br&gt;stycket av samma anvisningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart&lt;br&gt;avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och&lt;br&gt;som inte är återköpsbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-åttonde styckena,&lt;br&gt;multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret&lt;br&gt;närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas&lt;br&gt;nedåt till helt hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapital-&lt;br&gt;underlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt.&lt;br&gt;För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 medräknas dock endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1236.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1236.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyl-&lt;br&gt;diga som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;5 utgörs av avsättningsbeloppet&lt;br&gt;vid ingången av beskattningsåret&lt;br&gt;avseende sådana pensionsutfäs-&lt;br&gt;telser för vilkas tryggande av-&lt;br&gt;dragsrätt föreligger vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige be-&lt;br&gt;drivna försäkringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket skall bortses från&lt;br&gt;den del av tillgångar och skulder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grun-&lt;br&gt;der som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorga-&lt;br&gt;nisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp&lt;br&gt;som grupplivförsäkringar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkrings-&lt;br&gt;klass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1&lt;br&gt;b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyl-&lt;br&gt;diga som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;5 utgörs av pensionsskuldens be-&lt;br&gt;lopp vid ingången av beskattnings-&lt;br&gt;året Vid bestämning av pensions-&lt;br&gt;skuldens belopp skall beaktas&lt;br&gt;sådana pensionsåtaganden för vil-&lt;br&gt;kas tryggande avdragsrätt före-&lt;br&gt;ligger enligt punkt 20 d jämfört&lt;br&gt;med punkt 20 e av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och sådana pensions-&lt;br&gt;åtaganden för vilka avdragsrätt&lt;br&gt;föreligger enligt 8 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1348) om ikraftträdande av&lt;br&gt;lagen (1975:1347) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6&lt;br&gt;utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är&lt;br&gt;hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt&lt;br&gt;denna lag som är hänförlig till kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7&lt;br&gt;utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som&lt;br&gt;anges där. Detta värde beräknas enligt sjunde och åttonde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska grunder&lt;br&gt;beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i&lt;br&gt;livförsäkringsrörelsens överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 skall&lt;br&gt;endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid&lt;br&gt;denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får&lt;br&gt;tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna&lt;br&gt;begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare&lt;br&gt;efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva,&lt;br&gt;bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst,&lt;br&gt;överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte&lt;br&gt;annat följer av andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses&lt;br&gt;i 2 § första stycket 1-3 och 7 är hänförligt till arman personförsäkring än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsförsäkring uppgår skatten&lt;br&gt;skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall skattesatsen jämkas i mot-&lt;br&gt;svarande mån. Sådan jämkning&lt;br&gt;skall också göras om hela behåll-&lt;br&gt;ningen på ett pensionssparkonto&lt;br&gt;avskattas enligt 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket j kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) eller pensionsskuld&lt;br&gt;som avses i 3 § femte stycket helt&lt;br&gt;upplöses under beskattningsåret.&lt;br&gt;Överlåts ett helt försäkrings-&lt;br&gt;bestånd från ett livförsäkrings-&lt;br&gt;företag till ett annat sådant företag&lt;br&gt;eller sker fusion enligt 15 a kap. 1&lt;br&gt;eller 18 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) anses som om över-&lt;br&gt;låtande företag och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 5 får utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i förvärvs-&lt;br&gt;källan göra avdrag för sådan&lt;br&gt;avkastningsskatt som tas ut på i&lt;br&gt;3 § första och femte styckena&lt;br&gt;angivet underlag. Avdrag skall&lt;br&gt;därvid medges för avkastnings-&lt;br&gt;skatten före eventuell nedsättning&lt;br&gt;genom avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 30 procent av nio tiondelar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall skattesatsen jämkas i mot-&lt;br&gt;svarande mån. Sådan jämkning&lt;br&gt;skall också göras om hela behåll-&lt;br&gt;ningen på ett pensionssparkonto&lt;br&gt;avskattas enligt 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket j kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) eller avsättning som&lt;br&gt;avses i 3 § fjärde stycket helt&lt;br&gt;upplöses under beskattningsåret.&lt;br&gt;Överlåts ett helt försäkringsbe-&lt;br&gt;stånd från ett livförsäkringsföretag&lt;br&gt;till ett annat sådant företag eller&lt;br&gt;sker fusion enligt 15 a kap. 1 eller&lt;br&gt;18 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) anses som om över-&lt;br&gt;låtande företag och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;§&lt;/sub&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 5 far utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i förvärvs-&lt;br&gt;källan göra avdrag för sådan&lt;br&gt;avkastningsskatt som tas ut på i&lt;br&gt;3 § första och fjärde styckena&lt;br&gt;angivet underlag. Avdrag skall&lt;br&gt;därvid medges för avkastnings-&lt;br&gt;skatten före eventuell nedsättning&lt;br&gt;genom avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas vad gäller 2 §&lt;br&gt;första gången vid 1999 års taxering, 3 § första gången vid 2001 års&lt;br&gt;taxering samt 9 och 11 §§ första gången vid 1998 års taxering. De nya&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § skall dock tillämpas vid 1998, 1999 och 2000 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1236.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:947.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringar om den skattskyldige har yrkat att de nya bestämmelserna i Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;lagen (1998:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall Bilaga 4&lt;br&gt;tillämpas vid dessa taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget skall beräknas som den under beskattningsåret&lt;br&gt;uppkomna skillnaden mellan å ena sidan summan av följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avgift för tjänstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avsättning till pensionsstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ökning av konto Avsatt till c) ökning av avsättning under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensioner, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rubriken Avsatt till pensioner en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt lagen (1967:531) om tryggan-&lt;br&gt;de av pensionsutfästelse m.m. eller&lt;br&gt;i sådan delpost som avses i 8 a §&lt;br&gt;samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) utbetalda pensioner som inte utgår enligt lag eller på grund av&lt;br&gt;tj änstepensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) utgiven ersättning för av annan övertagen pensionsutfästelse,&lt;br&gt;å andra sidan summan av följande poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) gottgörelse från pensionsstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) minskning av konto Avsatt&lt;br&gt;till pensioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) minskning av avsättning un-&lt;br&gt;der rubriken Avsatt till pensioner&lt;br&gt;enligt lagen om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. eller i sådan&lt;br&gt;delpost som avses i 8 a § samma&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) 85 procent av avsättning un-&lt;br&gt;der rubriken Avsatt till pensioner&lt;br&gt;enligt lagen om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m. eller i sådan&lt;br&gt;delpost som avses i 8 a § samma&lt;br&gt;lag vid beskattningsårets ingång&lt;br&gt;multiplicerad med den genomsnitt-&lt;br&gt;liga statslåneräntan under kalen-&lt;br&gt;deråret närmast före ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) 85 procent av bokförd skuld&lt;br&gt;på konto Avsatt till pensioner vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång multi-&lt;br&gt;plicerad med den genomsnittliga&lt;br&gt;statslåneräntan under kalenderåret&lt;br&gt;närmast före ingången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1926.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall posten h i första stycket jäm-&lt;br&gt;kas i motsvarande mån. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla om avsättning som av-&lt;br&gt;ses i posten h helt upplöses under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid&lt;br&gt;tillämpning av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I posten a i första stycket skall inte räknas med avgift for sådan grupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring som omfattas av 1 § första stycket 5 lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall beskattningsåret är&lt;br&gt;längre eller kortare än 12 månader&lt;br&gt;skall posten h i första stycket jäm-&lt;br&gt;kas i motsvarande mån. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla om pensionsskuld som&lt;br&gt;avses i posten h helt upplöses un-&lt;br&gt;der beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som övertar en pensionsutfästelse inte är skattskyldig enligt&lt;br&gt;denna lag skall den som tidigare utfast pensionen under posten e i första&lt;br&gt;stycket ta upp det verkliga värdet av den övertagna utfästelsen om detta&lt;br&gt;är högre än den utgivna ersättningen. Om den som befrias från en&lt;br&gt;utfästelse inte är skattskyldig enligt denna lag skall den som övertar&lt;br&gt;utfästelsen under posten i i första stycket ta upp det verkliga värdet av&lt;br&gt;den övertagna utfästelsen om detta är lägre än den erhållna ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av beskattningsunderlaget skall bokforingsmässiga&lt;br&gt;grunder tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;dock för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&lt;br&gt;räntefördelning vid beskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid&lt;br&gt;beskattning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av det justerade resultatet justeras inkomsten eller&lt;br&gt;underskottet enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntefördelning enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag for avsättning till perio-&lt;br&gt;diseringsfond enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder och avdrag på grund av ök-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för premie för pensionsför-&lt;br&gt;säkring och inbetalning på pen-&lt;br&gt;sionssparkonto enligt punkt 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av expansionsmedel enligt skattelagen samt beräknad sär-&lt;br&gt;2 § lagen (1993:1537) om expan- skild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;sionsmedel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1991:687) om särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på pensionskostnader avseende&lt;br&gt;dessa poster, avdrag for avsättning&lt;br&gt;till periodiseringsfond enligt 3 §&lt;br&gt;lagen (1993:1538) om periodi-&lt;br&gt;seringsfonder och avdrag på grund&lt;br&gt;av ökning av expansionsmedel en-&lt;br&gt;ligt 2§ lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar,&lt;br&gt;återfört avdrag for egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, avdrag for avsättning till&lt;br&gt;periodiseringsfond som återförts till beskattning enligt 4 § lagen om&lt;br&gt;periodiseringsfonder, intäkt på grund av minskning av expansionsmedel&lt;br&gt;enligt 2 § lagen om expansionsmedel och avdrag for avsättning till&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv som återförs till beskattning enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1540) om återforing av skatteutjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansionsmedel får ökas med högst ett positivt belopp som motsvarar&lt;br&gt;inkomsten eller underskottet av förvärvskällan enligt lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt före ökning av expansionsmedel med följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande post räknas&lt;br&gt;avdrag för egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag for egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för premie för pensions-&lt;br&gt;försäkring och inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen samt beräknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:786.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt enligt lagen Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:687) om särskild löneskatt Bilaga 4&lt;br&gt;på pensionskostnader avseende&lt;br&gt;dessa poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt återfört avdrag för egenavgifter som avses i punkterna 11 och 13 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person far avdrag for avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;uppgå till högst 20 procent av inkomsten for beskattningsåret före&lt;br&gt;avdraget. Vad som sagts nu gäller dock ej dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fysisk person och dödsbo far avdraget uppgå till högst 20&lt;br&gt;procent av ett positivt belopp som motsvarar inkomsten eller underskottet&lt;br&gt;av förvärvskällan enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före&lt;br&gt;avdrag for avsättning till periodiseringsfond med följande justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag for egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och avdrag på grund av ökning av&lt;br&gt;expansionsmedel enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1993:1537) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillkommande poster räk-&lt;br&gt;nas avdrag for egenavgifter enligt&lt;br&gt;punkt 19 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;avdrag för premie för pensions-&lt;br&gt;försäkring och inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen samt beräknad&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader enligt lagen (1991:687)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader avseende dessa&lt;br&gt;poster och avdrag på grund av&lt;br&gt;ökning av expansionsmedel enligt&lt;br&gt;2 § lagen (1993:1537) om expan-&lt;br&gt;sionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som avgående poster räknas sjukpenning och liknande ersättningar, Prop. 1997/98:146&lt;br&gt;återfört avdrag för egenav gifter enligt punkterna 11 och 13 av anvis- Bilaga 4&lt;br&gt;ningama till 22 § kommunalskattelagen och intäkt på grund av&lt;br&gt;minskning av expansionsmedel enligt 2 § lagen om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet Arne&lt;br&gt;Baekkevold, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 mars 1998 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över forslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om upphävande av lagen (1978:188) om avdrag vid inkomst-&lt;br&gt;taxeringen för avgift for kostnadsutjämning enligt allmän pensionsplan,&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskatt-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Christina Otto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna avdragsreglema för kostnader för tjänstepensioner torde&lt;br&gt;medföra en betydande förenkling i förhållande till dagens avdragssystem.&lt;br&gt;De nya reglerna innebär vidare en ökad neutralitet mellan olika former av&lt;br&gt;pensionsplaner och mellan olika tryggandeformer. I dessa hänseenden&lt;br&gt;föranleder lagförslaget inte någon erinran från Lagrådets sida. Samtidigt&lt;br&gt;måste emellertid konstateras att regelsystemet även efter ett genom-&lt;br&gt;förande av det remitterade förslaget är behäftat med åtskilliga brister.&lt;br&gt;Lagrådet skall i korthet utveckla det sist sagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivares åtagande i fråga om de anställdas pensionsförmåner&lt;br&gt;kan vara konstruerat enligt skilda modeller och avse förmåner av mycket&lt;br&gt;olika slag och storlek. Utfåsta förmåner gäller långa tidsperioder och&lt;br&gt;skall kunna hävdas även om exempelvis arbetsgivarens verksamhet läggs&lt;br&gt;ned eller övertas av annan. Det torde mot denna bakgrund vara ofrån-&lt;br&gt;komligt att en skattemässsig reglering på tjänstepensionsområdet blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattande och till en del måste bygga på komplicerade försäkrings-&lt;br&gt;tekniska begrepp och beräkningar. Att rättsområdet är svårbemästrat&lt;br&gt;ställer givetvis särskilda krav på de enskilda lagreglernas utformning och&lt;br&gt;på att reglerna redovisas på ett systematiskt lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget kan inte anses uppfylla nu angivna krav.&lt;br&gt;Punkt 15 av anvisningarna till 22 § består exempelvis av inte mindre än&lt;br&gt;elva stycken varav ett är uppdelat i strecksatser och ett annat i under-&lt;br&gt;punkter. Uttrycket ”den i balansräkningen gjorda avsättningen” för&lt;br&gt;pensionsutfästelser används flera gånger i anvisningspunkten men&lt;br&gt;definieras först i punkt 20 b av anvisningarna till 23 §. Terminologin&lt;br&gt;framstår vidare ibland som vilseledande. Sålunda avses med det viktiga&lt;br&gt;begreppet ”disponibla pensionsmedel” ingalunda några ”medel” i ordets&lt;br&gt;normala betydelse, dvs. (likvida) tillgångar. Disponibla pensionsmedel&lt;br&gt;betecknar i stället skillnaden - efter vissa justeringar - mellan den i&lt;br&gt;balansräkningen gjorda avsättningen för pensionsutfästelser och den s.k.&lt;br&gt;premiereserven (den verkliga pensionsskulden). Ett annat exempel på&lt;br&gt;mindre lyckad terminologi är att överföring av medel från en arbetsgivare&lt;br&gt;till en pensionsstiftelse genomgående uttrycks som ”avsättning” till&lt;br&gt;pensionsstiftelse. Samma uttryck används alltså som vid avsättning i&lt;br&gt;balansräkningen till konto Avsatt till pensioner trots att sistnämnda åt-&lt;br&gt;gärd avser en åtgärd av helt annan innebörd än en förmögenhetsöver-&lt;br&gt;föring till en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet är medvetet om att de skatterättsliga begreppen hänger&lt;br&gt;samman med de definitioner och den systematik som finns i lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m. och att någon&lt;br&gt;allmän terminologisk översyn knappast kan komma till stånd i det nu&lt;br&gt;aktuella lagstiftningsärendet. Lagrådet förutsätter dock att en sådan&lt;br&gt;översyn liksom en redaktionell bearbetning av berörda regler kommer att&lt;br&gt;genomföras i samband med beredningen av Skattelagskommitténs för-&lt;br&gt;slag till ny inkomstskattelag (SOU 1997:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 15 av anvisningarna till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt åttonde stycket skall intäkt som en skattskyldig far för att ta över&lt;br&gt;ansvaret för pensionsutfästelser tas upp som intäkt. Stycket motsvarar&lt;br&gt;nuvarande punkt 15 andra stycket av anvisningarna till 22 §. I författ-&lt;br&gt;ningskommentaren anförs att förslaget innebär att övertagandet av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelsen inte längre behöver ha skett i samband med övertagande&lt;br&gt;av näringsverksamhet. Beskattning skall alltså ske även om övertagandet&lt;br&gt;endast avser pensionsutfästelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet utgår från att den föreslagna bestämmelsens tillämpnings-&lt;br&gt;område är begränsat till sådana fall då ansvaret för utfästa pensioner&lt;br&gt;övergått till den skattskyldige med verkan även gentemot pensions-&lt;br&gt;borgenärema (jfr 23 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;br&gt;och RÅ 1997 ref. 30 II). Ett klarläggande på denna punkt bör ske under&lt;br&gt;det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 20 f av anvisningarna till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vid tryggande av pensionsutfästelser genom avsätt-&lt;br&gt;ning i balansräkning åtagit sig att bidra till utjämning av pensions-&lt;br&gt;kostnader mellan olika arbetsgivare skall - enligt tredje stycket - avgifter&lt;br&gt;som arbetsgivaren betalar på grund av avtalet om kostnadsutjämning dras&lt;br&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har flyttats över från lagen (1978:188) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen for avgift för kostnadsutjämning enligt allmän pen-&lt;br&gt;sionsplan, m.m. Bestämmelsen har därvid ändrats såtillvida som det&lt;br&gt;nuvarande kravet på att åtagandet skall vara enligt allmän pensionsplan&lt;br&gt;slopats. Enligt Lagrådets mening kan detta ge utrymme för överföringar&lt;br&gt;av kostnader mellan företag exempelvis på ett sätt som strider mot&lt;br&gt;reglerna om koncernbidrag. Det bör därför i det fortsatta lagstiftnings-&lt;br&gt;arbetet övervägas bl.a. om inte anknytningen till allmän pensionsplan bör&lt;br&gt;behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Ulvskog,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Engqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för&lt;br&gt;pensionskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56182, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:23:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03146</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:10</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:23:27</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU27</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förenklad avdragsrätt för pensionskostnader</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>