<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284352</hangar_id>
 <dok_id>GL03140</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>140</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:140</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>140</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:30</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03140/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03140</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03140</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:140&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Beskattning av elpannor och vissa andra&lt;br&gt;punktskattefrågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03140/prop_199798__140-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 26 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att förhöjd energiskatt för elektrisk kraft som&lt;br&gt;förbrukas i elpannor inom fjärrvärmesektom tas ut under perioden den 1&lt;br&gt;oktober - den 31 mars, dvs. under den period då vattentillgången normalt&lt;br&gt;sett är låg och elpannorna därför inte har någon reglerande funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen om skatt på&lt;br&gt;energi avseende beskattningsreglerna för finsk, rödmärkt olja. Sålunda&lt;br&gt;föreslås att även innehållet i normal fordonstank på fordonsslagen lastbil&lt;br&gt;och buss skall undantas från förbudet mot användning av sådan olja. En&lt;br&gt;justering föreslås även av reglerna för beskattning av finsk, rödmärkt olja&lt;br&gt;som i Sverige förbrukas för uppvärmningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även ändringar i försäljningsskattelagen. Änd-&lt;br&gt;ringarna föranleds av ändringar i bilavgaslagstiftningen. Försäljnings-&lt;br&gt;skatten för lätta lastbilar och bussar i miljöklass 3 sätts ned till samma&lt;br&gt;nivå som för fordon i miljöklass 1 och 2. Försäljningsskatten för tunga&lt;br&gt;fordon slopas helt. För elbilar föreslås en fortsatt skattefrihet på tre år.&lt;br&gt;Ändringarna i försäljningsskattelagen föreslås träda i kraft den 1 oktober&lt;br&gt;1998. Bestämmelsen om elbilar föreslås dock tillämpas för tid från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att spelskatt enligt lagen (1972:820) om skatt på spel&lt;br&gt;skall tas ut på varuspelsautomater. Bestämmelserna föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energi..................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningsskatt på motorfordon........................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1972:820)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;skatt på spel.......10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1991:1482) om&amp;nbsp;lotteriskatt........12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt på elektrisk kraft till elpannor................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Energiskatt på elektrisk kraft..........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avkopplingsbara elpannor..............................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Höjd energiskatt under perioden den 1 november - den 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mars...................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minimigräns på&amp;nbsp;2 MW......................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattningen av finsk, rödmärkt olja.............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk lagstiftning och&amp;nbsp;bakomliggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemenskapsrätt...............................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finsk lagstiftning............................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska lagändringar under senare&amp;nbsp;år............22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Användning i lastbilar och bussar.....................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Användning for uppvärmning...........................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skärpta avgaskrav och ändrad beskattning for vissa fordon...........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrad beskattning for vissa fordon.................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elfordon............................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt på spel....................................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt på varuspelsautomater.............................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade regler för skattefrihet från lotteriskatt................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag i promemorian Elpanneskatt..........................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser - promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elpanneskatt......................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser - promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattpå varuspelsautomater..............................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagforslag............................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...........................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 26 mars 1998 ....................................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..........................................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfor-&lt;br&gt;don,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;br&gt;dels att 2 kap. 9 a § och 11 kap. 3 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 8 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § första och andra styckena gäller även, såvitt av-&lt;br&gt;ser bränsletank som förser motor på motordrivet fordon med bränsle,&lt;br&gt;oljeprodukt som är eller har varit försedd med sådana av regeringen i&lt;br&gt;föreskrift angivna andra märkämnen än de som avses i 8 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bräns- Första stycket gäller inte bräns-&lt;br&gt;letank som förser motor på annat letank som förser motor på motor-&lt;br&gt;motordrivet fordon än lastbil eller drivet fordon med bränsle, om&lt;br&gt;buss med bränsle, om bränslet bränslet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för privat ändamål förts in till Sverige i fordonets tank eller i reserv-&lt;br&gt;dunk som rymmer högst 10 liter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förts in till Sverige i en normal bränsletank på fordonet eller till for-&lt;br&gt;donet kopplad släpvagn som används yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har förbrukat en olje-&lt;br&gt;produkt, som är eller har varit för-&lt;br&gt;sedd med sådana av regeringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:592.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrift angivna andra märkäm-&lt;br&gt;nen än de som avses i 2 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket, för uppvärmning&lt;br&gt;eller för drift av stationära moto-&lt;br&gt;rer, medger beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten efter ansökan återbetalning&lt;br&gt;av ett belopp som motsvarar skill-&lt;br&gt;naden mellan det skattebelopp som&lt;br&gt;betalats för oljeprodukten enligt 2&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket 3 b och det&lt;br&gt;skattebelopp som gäller enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 § första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning enligt&lt;br&gt;första stycket skall omfatta ett ka-&lt;br&gt;lenderkvartal och skall lämnas in&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten inom&lt;br&gt;ett år efter kvartalets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;br&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatten utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell&lt;br&gt;verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 9,6 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses un-&lt;br&gt;der 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 12,9 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-,&lt;br&gt;gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i&lt;br&gt;4 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 15,2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektrisk kraft som under ti-&lt;br&gt;den den 1 november-den 31 mars&lt;br&gt;förbrukas i elektriska pannor som&lt;br&gt;ingår i en elpanneanläggning vars&lt;br&gt;installerade effekt överstiger 2 me-&lt;br&gt;gawatt, utgör dock energiskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 11,9 öre per kilowattimme vid&lt;br&gt;förbrukning i kommuner som anges&lt;br&gt;i 4 § for annat ändamål än indust-&lt;br&gt;riell verksamhet i tillverkningspro-&lt;br&gt;cessen eller yrkesmässig växthus-&lt;br&gt;odling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 15,2 öre per kilowattimme vid&lt;br&gt;förbrukning för el-, gas-, värme-&lt;br&gt;eller vattenförsörjning i andra&lt;br&gt;kommuner än de som anges i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1999 och efter- För kalenderåret 1999 och efter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:450.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande kalenderår skall de i&lt;br&gt;första stycket angivna skattebelop-&lt;br&gt;pen räknas om på det sätt som i&lt;br&gt;fråga om skatt på bränslen anges i&lt;br&gt;2 kap. 10 §. Belopp som anges i&lt;br&gt;tiondels ören skall dock avrundas&lt;br&gt;till hela tiondels ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande kalenderår skall de i Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;första och andra styckena angivna&lt;br&gt;skattebeloppen räknas om på det&lt;br&gt;sätt som i fråga om skatt på&lt;br&gt;bränslen anges i 2 kap. 10 §&amp;gt; Be-&lt;br&gt;lopp som anges i tiondels ören&lt;br&gt;skall dock avrundas till hela tion-&lt;br&gt;dels ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av 2 kap. 9 a § tillämpas dock för tid från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:140&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;försäljningsskatt på motorfordon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 4, 8 och 8 a §§ lagen (1978:69) om försälj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsskatt pä motorfordon&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i denna lag har samma betydelse som i for-&lt;br&gt;donskungörelsen (1972:595) och i bilregisterkungörelsen (1972:599).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med miljöklasserna 1, 2, 3, 1 E&lt;br&gt;eller 1 H avses i denna lag de&lt;br&gt;miljöklasser som anges i 2 a § bil-&lt;br&gt;avgaslagen (1986:1386).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fordon, som är inrättat för drift med elektricitet från batteri-&lt;br&gt;er, skall vid beräkning av tjänstevikten avdrag göras för vikten av batteri-&lt;br&gt;erna och de särskilda anordningar som fogar samman battericellerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt tas ut för for-&lt;br&gt;don som registreras i bilregistret&lt;br&gt;och som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. buss med en totalvikt av högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilogram samt övriga bussar&lt;br&gt;om de är försedda med dieselmo-&lt;br&gt;tor och om de hänförs till miljö-&lt;br&gt;klass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilogram och lastbilar&lt;br&gt;med en totalvikt som överstiger&lt;br&gt;3 500 kilogram, om de är försedda&lt;br&gt;med dieselmotor och om de hän-&lt;br&gt;förs till miljöklass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. motorcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordon som enligt bilregistret är av&lt;br&gt;äldre är inte skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;J&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt tas ut för for-&lt;br&gt;don som registreras i bilregistret&lt;br&gt;och som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. buss med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en årsmodell som är trettio år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för skattepliktiga bussar och lastbilar med belopp som&lt;br&gt;framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor&lt;br&gt;så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:159.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1410.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1410.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_____________________________________________________________________ Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. buss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänste-&lt;br&gt;vikt, ökat med 2 000&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänste-&lt;br&gt;vikt, ökat med 2 000&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. lastbil utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt av 4 000 kronor&lt;br&gt;högst 3 500 kilo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;överstigande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre&lt;br&gt;än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med&lt;br&gt;4 480 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elektricitet från&lt;br&gt;batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller&lt;br&gt;för miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut, för buss med en totalvikt av högst 3 500 kilogram och&lt;br&gt;för lastbil med skåpkarosseri och en totalvikt av högst 3 500 kilogram&lt;br&gt;med 6 kronor 47 öre per kilogram tjänstevikt samt för annan lastbil med&lt;br&gt;en totalvikt av högst 3 500 kilogram med 4 043 kronor. Skatten beräknas&lt;br&gt;till helt tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för motorcykel med 1 354 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 779 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 729 kronor om tjänstevikten är högre&lt;br&gt;än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med&lt;br&gt;4 528 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas inte ut för lastbilar och bussar som är inrättade för drift Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;med elektricitet från batterier i fordonet om skattskyldigheten inträder&lt;br&gt;under perioden den 1 oktober 1998 - den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon som anges i 8 § tas&lt;br&gt;skatten för år 1998 ut med de i den&lt;br&gt;paragrafen angivna beloppen. För&lt;br&gt;tiden efter utgången av år 1998&lt;br&gt;skall skatten på de fordon som&lt;br&gt;anges i 8 § tas ut med de i paragra-&lt;br&gt;fen angivna beloppen, omräknade&lt;br&gt;enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1999 och efter-&lt;br&gt;följande kalenderår skall skatten&lt;br&gt;tas ut med belopp som efter en&lt;br&gt;årlig omräkning motsvarar de i 8 §&lt;br&gt;angivna skattebeloppen, multipli-&lt;br&gt;cerade med det jämförelsetal, ut-&lt;br&gt;tryckt i procent, som anger för-&lt;br&gt;hållandet mellan prisläget i okto-&lt;br&gt;ber månad året närmast före det år&lt;br&gt;beräkningen avser och prisläget i&lt;br&gt;oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon som anges i 8 § tas&lt;br&gt;skatten för år 1996 ut med de i den&lt;br&gt;paragrafen angivna beloppen. För&lt;br&gt;tiden efter utgången av år 1996&lt;br&gt;skall skatten på de fordon som&lt;br&gt;anges i 8 § tas ut med de i paragra-&lt;br&gt;fen angivna beloppen, omräknade&lt;br&gt;enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1997 och efter-&lt;br&gt;följande kalenderår skall skatten&lt;br&gt;tas ut med belopp som efter en&lt;br&gt;årlig omräkning motsvarar de i 8 §&lt;br&gt;angivna skattebeloppen, multipli-&lt;br&gt;cerade med det jämförelsetal, ut-&lt;br&gt;tryckt i procent, som anger för-&lt;br&gt;hållandet mellan prisläget i okto-&lt;br&gt;ber månad året närmast före det år&lt;br&gt;beräkningen avser och prisläget i&lt;br&gt;oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade&lt;br&gt;skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.&lt;br&gt;Beloppen avrundas till hela kronor och ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av 8 § tredje stycket tillämpas dock för tid från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 4, 10 och 19 §§ lagen (1972:820) om skatt&lt;br&gt;på spel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelskatt betalas enligt denna&lt;br&gt;lag till staten för sådant roulettspel&lt;br&gt;som kräver tillstånd enligt lotteri-&lt;br&gt;lagen (1994:1000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortspel och tämingsspel jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som har till-&lt;br&gt;stånd som avses i 1 §. I fråga om&lt;br&gt;roulettspel med utrustning som&lt;br&gt;upplåtes av någon med fast drift-&lt;br&gt;ställe inom landet, är dock den&lt;br&gt;som upplåter utrustningen skatt-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelskatt betalas enligt denna&lt;br&gt;lag till staten för sådant roulettspel&lt;br&gt;och spel på varuspelsautomater&lt;br&gt;som kräver tillstånd enligt lotteri-&lt;br&gt;lagen (1994:1000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna lag med roulettspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som har till-&lt;br&gt;stånd som avses i 1 §. I fråga om&lt;br&gt;roulettspel och spel på varu-&lt;br&gt;spelsautomater med utrustning&lt;br&gt;som upplåts av någon med fast&lt;br&gt;driftställe inom landet, är dock den&lt;br&gt;som upplåter utrustningen skatt-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelskatt utgår, för varje kal en- Spelskatt för roulettspel tas ut,&lt;br&gt;dermånad då skattskyldighet före- för varje kalendermånad då skatt-&lt;br&gt;ligger, med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skyldighet&amp;nbsp;föreligger, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord&lt;br&gt;och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger rätt till spel på flera&lt;br&gt;spelbord än fem utgår skatten för&lt;br&gt;vart och ett av dessa bord med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger rätt till spel på flera&lt;br&gt;spelbord än fem tas skatten för&lt;br&gt;vart och ett av dessa bord ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelskatt för spel på varuspels-&lt;br&gt;automater tas ut med 1 500 kronor&lt;br&gt;per varuspelsautomat för varje&lt;br&gt;kalendermånad då skattskyldighet&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver roulettspel med&lt;br&gt;utrustning som upplåtits till honom&lt;br&gt;är ansvarig för spelskatt för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet åvilar upplåtaren&lt;br&gt;och som denne ej erlagt. Vid upp-&lt;br&gt;låtelse av spelutrustning i flera led&lt;br&gt;gäller motsvarande för en upplåta-&lt;br&gt;re som själv ej är skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver roulettspel&lt;br&gt;eller spel på varuspelsautomater&lt;br&gt;med utrustning som upplåtits till&lt;br&gt;honom är ansvarig för spelskatt för&lt;br&gt;vilken skattskyldighet åvilar upp-&lt;br&gt;låtaren och som denne inte betalat.&lt;br&gt;När spelutrustning upplåts i flera&lt;br&gt;led gäller motsvarande för en&lt;br&gt;upplåtare som själv inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt Prop. 1997/98:140&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotteriskatt skall betalas enligt denna lag till staten för svenskt lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas ut med 36 procent av&lt;br&gt;den behållning som återstår sedan&lt;br&gt;de till vinnarna i lotteriet utbeta-&lt;br&gt;lade sammanlagda vinsterna av-&lt;br&gt;räknats från de sammanlagda in-&lt;br&gt;satserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas ut med 36 procent av&lt;br&gt;den behållning som återstår sedan&lt;br&gt;de sammanlagda vinster som be-&lt;br&gt;talats ut till vinnarna i lotteriet&lt;br&gt;räknats av från de sammanlagda&lt;br&gt;insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utbetalade vinster avses de vinster som betalats ut inom 90 dagar&lt;br&gt;från skattskyldighetens inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt skall inte betalas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på vinstspa-&lt;br&gt;rande m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §&lt;br&gt;lotterilagen (1994:1000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lotteri som har anordnats av 5. lotteri som har anordnats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Penninglotteriet Aktiebo-&lt;br&gt;lag, Aktiebolaget Tipstjänst eller&lt;br&gt;det av staten ägda bolag som äger&lt;br&gt;aktierna i dessa bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lotteri där vinstema inte utgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svenska Spel eller helägt dot-&lt;br&gt;terbolag till detta bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 § lotteri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1994:1000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:322.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i prop. 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning att&lt;br&gt;åtgärder skulle vidtas för att minska användningen av elektrisk kraft i&lt;br&gt;fj ärrvärmesystemen som en av flera metoder för att ersätta bortfallet av&lt;br&gt;elektrisk kraft från Barsebäcksverket. I budgetpropositionen för 1998&lt;br&gt;(prop. 1997/98:1) aviserade regeringen att den under våren 1998 avsåg&lt;br&gt;att presentera ett förslag till beskattning av elektrisk kraft som används i&lt;br&gt;ärrvärmesystemens elpannor med ikraftträdande den 1 juli 1998. I de-&lt;br&gt;cember 1997 upprättades en promemoria inom Regeringskansliet, Elpan-&lt;br&gt;neskatt, med förslag till höjd energiskatt för elektrisk kraft som förbrukas&lt;br&gt;inom fjärrvärmesektom. Promemorian har remissbehandlats och dess&lt;br&gt;lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning över de instanser som yttrat&lt;br&gt;sig över promemorian finns i bilaga 2. En sammanställning över remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet, dnr Fi97/3705. Rege-&lt;br&gt;ringen avser nu att ta upp förslagen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens generaldirektorat XXI för tullunion och indirekta&lt;br&gt;skatter hävdade i en skrivelse till Sverige under våren 1997 att den som i&lt;br&gt;en annan medlemsstat fyllt bränsletanken på ett motordrivet fordon med&lt;br&gt;olja som där lagligen frigjorts för konsumtion, skulle kunna passera den&lt;br&gt;svenska gränsen utan att drabbas av vare sig beskattningskonsekvenser&lt;br&gt;eller andra sanktioner. I anledning av den analys av frågan som företogs&lt;br&gt;med utgångspunkt från kommissionens skrivelse, beslutade riksdagen&lt;br&gt;under våren 1997 om vissa ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi. Dessa hänförde sig till införseln av finsk, rödmärkt olja i for-&lt;br&gt;donstanken på andra motordrivna fordon än lastbilar och bussar (prop.&lt;br&gt;1996/97:122, bet. 1996/97:SkU26, rskr. 1996/97:279, SFS 1997:592).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu framkommit om de finska reglerna rö-&lt;br&gt;rande användning av rödmärkt olja i lastbilar och bussar, anser regering-&lt;br&gt;en att vissa förändringar i lagen om skatt på energi bör företas beträffan-&lt;br&gt;de även dessa fordonsslag. Vidare bör en ändring i lagen om skatt på&lt;br&gt;energi göras så att den lägre energiskattesatsen tas ut på finsk, rödmärkt&lt;br&gt;olja som förs in till Sverige och här används för uppvärmning. I proposi-&lt;br&gt;tionen läggs fram förslag i de angivna delarna. Författningsförslagen har&lt;br&gt;utformats i samråd med Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i EU innebär att de svenska avgaskraven skall utvecklas&lt;br&gt;inom ramarna för det gemensamma regelverket. Medlemsländerna får&lt;br&gt;enligt de berörda direktiven gynna försäljningen av fordon om de möter&lt;br&gt;en av EU beslutad, men ännu ej obligatorisk, kravnivå. Den dag kravni-&lt;br&gt;vån blir obligatorisk skall incitamenten upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/69/EG om ändring av&lt;br&gt;rådets direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lag-&lt;br&gt;stiftning om åtgärder mot avgasutsläpp från motorfordon skärps av-&lt;br&gt;gaskraven den 1 oktober 1998 för lätta lastbilar och bussar med en refe-&lt;br&gt;rensmassa överstigande 1250 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG av den 22 ja-&lt;br&gt;nuari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av med-&lt;br&gt;lemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikel-&lt;br&gt;formiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon infördes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett lindrigare partikelkrav för en grupp dieselmotorer som huvudsakligen&lt;br&gt;används i vissa tunga fordon. Detta undantag upphör den 1 oktober 1998.&lt;br&gt;Regeringen lägger mot bakgrund härav fram förslag om ändringar i för-&lt;br&gt;säljningsskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatten för elbilar slopades den 1 januari 1995. Den för-&lt;br&gt;månliga behandlingen skulle gälla under en introduktionsperiod på tre år.&lt;br&gt;Denna introduktion bör förlängas. Regeringen föreslår därför ändringar i&lt;br&gt;försäljningsskattelagen. Bestämmelsen bör tillämpas för tid från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som rör ändringar i försäljningsskattelagen har utformats i&lt;br&gt;samråd med Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till regeringen den 25 april 1997 från Lotteriinspektionen&lt;br&gt;påtalades vissa problem med s.k. varuspelsautomater. Tidigare utgjordes&lt;br&gt;varuvinster från varuspelsautomater av dockor, klockor, chokladkakor&lt;br&gt;och liknande. Nu utgörs vinsterna ofta av smycken i pollettform. Dessa&lt;br&gt;löses, enligt Lotteriinspektionen, in på spelplatsen mot kontanter eller&lt;br&gt;används som betalningsmedel. Lotteriinspektionen är av den uppfatt-&lt;br&gt;ningen att varuvinstema i dessa fall blir ett värdebevis och att spelet där-&lt;br&gt;med blir att betrakta som ett värdeautomatspel, vilka bara får bedrivas av&lt;br&gt;spelföretag som ägs av staten. Spelet på varuspelsautomater bedrivs en-&lt;br&gt;ligt Lotteriinspektionens uppfattning på ett sätt som strider mot riksda-&lt;br&gt;gens och regeringens intentioner med automatspelet. Inspektionen anser&lt;br&gt;att lotterilagen måste förtydligas, så att en klar åtskillnad kan göras mel-&lt;br&gt;lan varuspelsautomater och värdeautomater. Enligt Lotteriinspektionen&lt;br&gt;har varuspelsautomatema ökat betydligt i antal och tillströmningen av&lt;br&gt;nya ansökningar är fortfarande stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträde den 9 oktober 1997 beslutades kommittédi-&lt;br&gt;rektiv till en översyn av lotterilagstiftningen. En särskild utredare har&lt;br&gt;tillkallats. Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den 1 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998.1 utredarens uppdrag ingår att se över lotterilagens automatbegrepp&lt;br&gt;och definitioner. Regeringen delar Lotteriinspektionens bedömning att&lt;br&gt;lagen måste förtydligas så att en klar åtskillnad kan göras mellan varu-&lt;br&gt;spelsautomater och värdeautomater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Finansdepartementet har tagit fram ett förslag till&lt;br&gt;beskattning av varuspelsautomater, vilket i september 1997 sammanställ-&lt;br&gt;des i en promemoria. Promemorian om skatt på varuspelsautomater har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över de instanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;har gjorts inom Finansdepartementet och finns tillgänglig i lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet (dnr Fi97/2776).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1997 bildades det statliga bolaget AB Svenska Spel genom att det&lt;br&gt;statligt ägda moderbolaget fusionerades med dotterbolagen Svenska Pen-&lt;br&gt;ninglotteriet AB och AB Tipstjänst. Skattefriheten i lagen (1991:1482)&lt;br&gt;om lotteriskatt som nu gäller det statligt ägda moderbolaget föreslås där-&lt;br&gt;för i stället gälla AB Svenska Spel eller helägt dotterbolag till detta bo-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt på elektrisk kraft till&amp;nbsp;elpannor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Energiskatt på elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tas inte ut någon energiskatt på elektrisk kraft som förbrukas i in-&lt;br&gt;dustriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växt-&lt;br&gt;husodling. För annan förbrukning gäller från den 1 januari 1998 att ener-&lt;br&gt;giskatt tas ut med 9,6 öre per kWh i vissa Norrlandskommuner, med 12,9&lt;br&gt;öre för elektrisk kraft som förbrukas inom el-, gas-, vatten- och värme-&lt;br&gt;försörjningen och med 15,2 öre i övriga fall. Det innebär alltså att ener-&lt;br&gt;giskatten på elektrisk kraft som förbrukas i elpannor i ijärrvärmesyste-&lt;br&gt;men uppgår till 12,9 öre per kWh, utom i vissa Norrlandskommuner där&lt;br&gt;den lägre skattesatsen 9,6 öre i stället tas ut. Skatten på olja, som är ett&lt;br&gt;alternativt bränsle i värmeproduktionen, uppgår till ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande 18 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avkopplingsbara elpannor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. avkopplingsbara elpannor har länge använts inom industrin och&lt;br&gt;Ijärrvärmeverken för att utnyttja el under tider då elpriset är lågt. Under&lt;br&gt;1970-talet och 1980-talets första hälft ökade användningen av elpannor&lt;br&gt;beroende på det höga oljepriset. Under åren 1984- 1991 var elektrisk&lt;br&gt;kraft till elpannor skattebefriad under förutsättning att pannorna inte ut-&lt;br&gt;nyttjades när fossilt bränsle användes i det svenska elproduktionssyste-&lt;br&gt;met. I fjärrvärmesystemen används normalt elpannor jämsides med&lt;br&gt;bränsleeldade pannor. Elpannorna är därför avkopplingsbara i den me-&lt;br&gt;ningen att de kan stängas av samtidigt som värmebehovet tillgodoses&lt;br&gt;med hjälp av bränslepannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter år 1991 har användningen av elektrisk kraft i fjärrvärmesystemen&lt;br&gt;varierat från år till år och uppgick enligt NUTEK:s statistik till 5,8 TWh,&lt;br&gt;5,3 TWh, 2,6 TWh och 3,2 TWh under åren 1992 - 1995. År 1996 använ-&lt;br&gt;des, enligt uppgifter från Fjärrvärmeföreningens statistik, 1,5 TWh el i&lt;br&gt;ljärrvärmeverkens elpannor. Tillgången på elektrisk kraft till låga priser&lt;br&gt;var under 1996 betydligt begränsad till följd av torrår. Under 1997 förbru-&lt;br&gt;kades ca 2 TWh el inom fjärrvärmesektom enligt preliminär bedömning&lt;br&gt;från branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan skattebefrielsen för elektrisk kraft till s.k. avkopplingsbara elpan-&lt;br&gt;nor upphörde år 1991 har motivet för att göra dem ”avkopplingsbara”&lt;br&gt;minskat väsentligt. Andra typer av leveranskontrakt, som inte innefattar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon förbindelse från kundens sida att vara avkopplingsbar, tillämpas Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;också numera.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Höjd energiskatt under perioden den 1 november -&lt;br&gt;den 31 mars&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Energiskatten höjs for elektrisk kraft som förbrukas&lt;br&gt;i elektriska pannor inom ijärrvärmesektom. Höjningen, som träder i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1998, inskränks till att avse perioden den 1 november - den 31&lt;br&gt;mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag ut-&lt;br&gt;om så vitt avser den högbeskattade perioden som i promemorian före-&lt;br&gt;slogs omfatta även april månad och att den förhöjda energiskattesatsen&lt;br&gt;skulle vara densamma i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser avstyrker eller ifråga-&lt;br&gt;sätter förslaget och hänvisar till den översyn av energibeskattningen som&lt;br&gt;pågår inom Regeringskansliet. För det fall förslaget ändå genomförs fö-&lt;br&gt;reslår flera remissinstanser att den förhöjda energiskatten endast skall&lt;br&gt;gälla under perioden november - mars. Riksskatteverket och Statens Na-&lt;br&gt;turvårdsverk tillstyrker förslaget. Några remissinstanser anser att skatte-&lt;br&gt;höjningen bör vara 2,3 öre per kWh i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i prop.&lt;br&gt;1996/97:84 En uthållig energiförsörjning att åtgärder skulle vidtas för att&lt;br&gt;minska användningen av elektrisk kraft i fjärrvärmesystemen. I propositio-&lt;br&gt;nen pekade regeringen på att ca 3 TWh el per år under de senaste tre åren&lt;br&gt;hade använts i fjärrvärmenätens elpannor. I slutet av 1980-talet och början&lt;br&gt;av 1990-talet var utnyttjandet högre, 5-6 TWh per år. Det angavs att en&lt;br&gt;minskad användning av dessa elpannor kunde bidra till en avsevärt mins-&lt;br&gt;kad elanvändning under ett normalår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Energikommissionens prognoser (SOU 1995:139) är ett minskat&lt;br&gt;utnyttjande av elektrisk kraft i § ärrvärmenäten den anpassningsåtgärd som&lt;br&gt;först tillgrips på elmarknaden for att möta tendenser till elprisstegring. Det&lt;br&gt;är en anpassning som kan ske snabbt och utan nyinvesteringar. Den kan&lt;br&gt;väntas ske före andra åtgärder som t.ex. ett ökat utnyttjande av oljekon-&lt;br&gt;densanläggningama. I kommissionens scenarier förutsattes att använd-&lt;br&gt;ningen av elektrisk kraft i elpannorna skulle minska som en följd av ökade&lt;br&gt;elpriser. Den minskade elproduktionen skulle således balanseras i dessa&lt;br&gt;kalkyler med en minskad elanvändning, som en följd av stigande generella&lt;br&gt;elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minskad användning av elkraft i § ärrvärmesystemen, som är resul-&lt;br&gt;tatet av en riktad skattehöjning som inte leder till en generell elprisökning,&lt;br&gt;kan beräknas att fa en liknande effekt och regeringen föreslår därför att en&lt;br&gt;sådan höjning görs. Enligt regeringens bedömning bör energiskatten, för&lt;br&gt;att fa den avsedda styrande effekten, under en del av året tas ut med 11,9&lt;br&gt;öre per kWh i vissa Norrlandskommuner och med 15,2 öre per kWh i övri-&lt;br&gt;ga landet när elektrisk kraft används i fjärrvärmesystemens elpannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt är att elanvändningen skall minska främst när så är&lt;br&gt;ekonomiskt och miljömässigt motiverat utifrån driftsförhållandena i det&lt;br&gt;samlade el- och värmeförsörjningssystemet. Under sommarmånaderna,&lt;br&gt;då det normalt finns god tillgång på vattenkraft, fyller elpannorna en vik-&lt;br&gt;tig reglerande funktion. De högre skattesatserna bör därför inte användas&lt;br&gt;under den perioden. Därmed kan vattenkraft — även sedan höjningen trätt&lt;br&gt;i kraft - användas effektivt under s.k. våtår, då vattentillrinningen under&lt;br&gt;vårfloden annars inte kan tas till vara i vattenmagasinen. I promemorian&lt;br&gt;Elpanneskatt föreslogs att förhöjd energiskatt skulle tas ut under perioden&lt;br&gt;november - april. Det har framkommit att den förhöjda energiskatten inte&lt;br&gt;bör omfatta april månad om elpannornas reglerande funktion bäst skall&lt;br&gt;kunna tas till vara. Regeringen föreslår därför att den högre energiskatten&lt;br&gt;endast skall tas ut under perioden den 1 november - den 31 mars. Av&lt;br&gt;promemorians lagförslag framgick att den förhöjda energiskattesatsen&lt;br&gt;borde vara densamma i hela landet. Regeringen anser dock att den nuva-&lt;br&gt;rande skillnaden i skattenivå mellan vissa Norrlandskommuner och övri-&lt;br&gt;ga Sverige skall bestå även rörande den förhöjda energiskatten. Själva&lt;br&gt;skattehöjningen föreslås således bli densamma, 2,3 öre per kWh, i hela&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Minimigräns på 2 MW&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattehöjningen inskränks till elpannor med en&lt;br&gt;installerad effekt som överstiger 2 MW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De få remissinstanser som har kommenterat ef-&lt;br&gt;fektgränsen tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En följd av den lägre energiskatten på&lt;br&gt;elektrisk kraft i vissa Norrlandskommuner skulle, i kombination med den&lt;br&gt;förhöjda energiskatten på elkraft som förbrukas i ijärrvärmesektoms el-&lt;br&gt;pannor, bli en lägre skattebelastning (9,6 öre per kWh) på den elkraft&lt;br&gt;som förbrukas i t.ex. flerbostadshusens elpannor än den elkraft som för-&lt;br&gt;brukas i § ärrvärmeverkens elpannor (11,9 öre per kWh).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mindre, fristående värmesystem, som inte är sammankopplade med&lt;br&gt;centralortens fjärrvärmesystem (t.ex. flerbostadshusens blockcentraler),&lt;br&gt;består produktionsapparaten i en del fall av små elpannor. I dessa fall far&lt;br&gt;skattehöjningen på kort sikt ingen styreffekt, eftersom en alternativ panna&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att minska problemet med gränsdragning mellan elpannor i öv-&lt;br&gt;rigsektom och elpannor inom fjärrvärmesektom i vissa Norrlandskom-&lt;br&gt;muner, är att införa en minimigräns vid vilken skatten tas ut. Flertalet av&lt;br&gt;pannorna i fristående värmesystem finns inom storleksområdet 0,5 - 2,0&lt;br&gt;MW. Elpannor i enskilda fastigheter är ännu mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång av fjärrvärmebranschens statistik visar att den totala&lt;br&gt;elenergiförbrukningen för elpannorna upp till storleken 2,0 MW är liten.&lt;br&gt;Den torde endast ha uppgått till ca 10 % av förbrukningen i elpannor i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärrvärmesystem under 1996. Ungefar 50 elpannor finns inom detta&lt;br&gt;storleksområde, vilket motsvarar ca 30 % av beståndet inom fjärrvärme-&lt;br&gt;sektorn. Mot nu angiven bakgrund anser regeringen att den förhöjda&lt;br&gt;energiskatten på elektrisk kraft endast bör omfatta elpannor som har en&lt;br&gt;installerad effekt som överstiger 2 MW. Därmed undviks större delen av&lt;br&gt;problemet med att övrigsektoms elpannor far en lägre energiskattesats än&lt;br&gt;elpannor i fjärrvärmesektom i vissa Norrlandskommuner. Effektgränsen&lt;br&gt;bör avse den sammanlagda, installerade effekten hos elpannorna i en an-&lt;br&gt;läggning på en viss plats. Förslaget innebär följande skattesatser under&lt;br&gt;vinterperioden. Inom parantes anges nuvarande skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öre per kWh &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa norrlands- Resten av landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industri/växthusnäring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 (0) 0 (0)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;El-, gas-, värme- och&lt;br&gt;vattenverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elpannor s 2 MW&lt;br&gt;elpannor &amp;gt; 2 MW&lt;br&gt;perioden nov - mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig förbrukning&lt;br&gt;elpannor &amp;lt; 2 MW&lt;br&gt;elpannor &amp;gt; 2 MW&lt;br&gt;perioden nov - mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9,6 (9,6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,9 (9,6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9,6 (9,6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,9 (9,6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12,9(12,9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15,2(12,9)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15,2(15,2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15,2(15,2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskattehöjningen för elektrisk kraft som förbrukas i stora elpan-&lt;br&gt;nor (&amp;gt; 2 MW) under höglastperioden den 1 november - den 31 mars&lt;br&gt;uppgår således till 2,3 öre per kWh. Höjningen är beloppsmässigt lika&lt;br&gt;stor i hela landet. I de Norrlandskommuner som i dag har en generellt&lt;br&gt;lägre energiskattesats på elektrisk kraft omfattas dock de stora elpannor-&lt;br&gt;na, oavsett om de används inom fjärrvärme- eller övrigsektom. I övriga&lt;br&gt;delar av landet berör den föreslagna ändringen endast ijärrvärmesektom,&lt;br&gt;eftersom elförbrukning inom övrigsektorn redan belastas med den högsta&lt;br&gt;energiskattesatsen, dvs. 15,2 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna energiskattehöjningen beräknas inte nämnvärt påverka&lt;br&gt;skatteintäkterna med hänsyn till att syftet med ändringen är att förhindra&lt;br&gt;fjärrvärmesektorns elpanneanvändning under vinterperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt&lt;br&gt;på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett nytt andra stycke i paragrafen regleras skattesatserna för&lt;br&gt;elektrisk kraft som utanför tillverkningsindustri- och växthussektorema i&lt;br&gt;vissa Norrlandskommuner förbrukas i elpannor som har en installerad&lt;br&gt;effekt som överstiger 2 MW samt för den elkraft som förbrukas i sådana&lt;br&gt;pannor i övriga landet om förbrukning sker för el-, gas-, värme- eller&lt;br&gt;vattenförsörjning. Av andra stycket 1 följer att skattesatsen 11,9 öre per&lt;br&gt;kWh tas ut för all förbrukning av elkraft i de stora pannorna i vissa&lt;br&gt;Norrlandskommuner, medan andra stycket 2 reglerar skattesatsen för&lt;br&gt;förbrukning av elkraft i de stora pannorna i övriga delar av landet. Andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2 gäller dock endast under förutsättning att pannan används för&lt;br&gt;el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning. I praktiken torde det endast fö-&lt;br&gt;rekomma sådana stora pannor inom ramen för värmeförsörjningen, dvs. i&lt;br&gt;fjärrvärmeverken. Om pannan används för annat ändamål än för el-, gas-,&lt;br&gt;värme- eller vattenförsörjning (t.ex. i en blockcentral utanför fjärrvärme-&lt;br&gt;systemet) tillämpas visserligen beloppsmässigt samma skattesats - 15,2&lt;br&gt;öre per kWh - vilket dock lagtekniskt följer av första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattningen av finsk, rödmärkt olja&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svensk lagstiftning och bakomliggande gemenskapsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för privat ändamål för in motorbränsle till Sverige från ett annat&lt;br&gt;EG-land är skyldig att betala svensk skatt för bränslet, om det är fråga&lt;br&gt;om bränsle som förs in på annat sätt än i fordonstank eller reservdunk&lt;br&gt;som rymmer högst 10 liter. Deklaration över bränslet skall lämnas till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten inom fem dagar från införseln och skatten skall&lt;br&gt;betalas inom samma tid. Motsvarande gäller den som för privat ändamål&lt;br&gt;till Sverige på annat sätt än genom distansförsäljning för in flytande&lt;br&gt;bränsle som är avsett för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bränsle förs in till Sverige från ett annat EG-land för att användas&lt;br&gt;för annat än privat ändamål, är den som för in eller tar emot leveransen&lt;br&gt;av bränslet skyldig att betala skatt i Sverige. Om en utländsk säljare an-&lt;br&gt;svarar för leveransen av bränslet är det dock han som är skyldig att betala&lt;br&gt;skatten (distansförsäljning). Skattskyldighet föreligger dock inte för&lt;br&gt;bränsle som förs in till Sverige i normal bränsletank på motordrivet for-&lt;br&gt;don eller till fordonet kopplad släpvagn som används yrkesmässigt om&lt;br&gt;bränslet är avsett att användas i motor på fordonet eller släpvagnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan nämnda reglerna i den svenska lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi grundar sig på gemenskapsrätten, se artiklarna 7 och 9.3 i rådets&lt;br&gt;direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av&lt;br&gt;sådana varor (EGT nr L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex 392L0012) samt arti-&lt;br&gt;kel 8 a i rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmoni-&lt;br&gt;sering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor - mineraloljedi-&lt;br&gt;rektivet - (EGT nr L 316, 31.10.1992, s. 12, Celex 392L0081), i dess&lt;br&gt;lydelse enligt rådets direktiv 94/74/EG av den 22 december 1994 om&lt;br&gt;ändring av nämnda direktiv (EGT nr L 365, 31.12.1994, s. 46, Celex&lt;br&gt;394L0074).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den inre marknaden skall kunna fungera tillfredsställande har&lt;br&gt;rådet bedömt det som nödvändigt att utforma gemensamma regler för&lt;br&gt;märkning för beskattningsändamål av dieselbrännolja och fotogen som&lt;br&gt;inte har beskattats enligt den normala skattesats som är tillämplig på des-&lt;br&gt;sa mineraloljor när de används som drivmedel. Dessa regler finns i rådets&lt;br&gt;direktiv 95/60/EG av den 27 november 1995 om märkning för beskatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsändamål av dieselbrännolja och fotogen, märkningsdirektivet (EGT&lt;br&gt;nr L 291, 6.12.1995, s. 46, Celex 395L0060).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 3 i märkningsdirektivet framgår att medlemsstaterna skall&lt;br&gt;vidta nödvändiga åtgärder för att försäkra sig om att oriktig användning&lt;br&gt;av märkta produkter undviks och särskilt säkerställa att mineraloljorna i&lt;br&gt;fråga inte kan användas för förbränning i motorn på fordon avsedda för&lt;br&gt;vägtrafik, eller förvaras i bränsletankama till sådana fordon, om inte&lt;br&gt;medlemsstaternas behöriga myndigheter tillåter sådan användning i sär-&lt;br&gt;skilda fall. Av artikeln följer vidare att medlemsstaterna skall se till att&lt;br&gt;deras nationella lagstiftning förbjuder en sådan användning av de berörda&lt;br&gt;mineraloljorna i situationer som nyss nämnts. Varje medlemsstat skall&lt;br&gt;säkerställa att bestämmelserna i märkningsdirektivet tillämpas fullt ut&lt;br&gt;och skall särskilt fastställa de sanktioner som skall tillämpas vid överträ-&lt;br&gt;delse av de ovan nämnda bestämmelserna. Sanktionerna skall vara effek-&lt;br&gt;tiva, stå i rimlig proportion till överträdelsen och verka avskräckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete pågår i kommissionens regi i syfte att välja ut det märkämne&lt;br&gt;(en s.k. Euromarker) som skall användas. Avsikten är att detta märkämne&lt;br&gt;skall användas i samtliga medlemsstater för att skilja mellan hög- och&lt;br&gt;lågbeskattad olja. I avvaktan på att märkämnet väljs ut är bestämmelser-&lt;br&gt;na i märkningsdirektivet ännu inte direkt tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljan beskattas olika i såväl Sverige som Finland beroende på använd-&lt;br&gt;ningsområde. System med märkning av de lågbeskattade oljeprodukterna&lt;br&gt;tillämpas i båda länderna för att skattemässigt skilja på olja med skilda&lt;br&gt;användningsområden. I Sverige används en kombination av märk- och&lt;br&gt;färgämnen i sådan mängd att oljan får en grön färg, medan den finska&lt;br&gt;regleringen medför att den där lågbeskattade oljan är rödmärkt. Motsva-&lt;br&gt;rande regler gäller även i princip i samtliga övriga medlemsstater, där-&lt;br&gt;emot förekommer tillsats av olika typer av märk- och färgämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är det förbjudet att använda lågbeskattad, “grön”, olja i alla&lt;br&gt;typer av motordrivna fordon (dvs. såväl personbilar, bussar och lastbilar&lt;br&gt;som traktorer och motorredskap). Lågbeskattad olja far alltså endast an-&lt;br&gt;vändas för drift av stationära motorer och för uppvärmning. Använd-&lt;br&gt;ningsförbudet är sanktionerat med särskilda avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Finsk lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den finska lagstiftningen har till syfte att hindra förbrukning av&lt;br&gt;lågbeskattad, rödmärkt olja i personbilar, bussar och lastbilar, men är av&lt;br&gt;administrativa skäl uppbyggd på ett annat sätt än motsvarande svenska&lt;br&gt;reglering. Användningen av bränsle för olika ändamål regleras i lagen&lt;br&gt;om skatt på motorfordon (722/1966) och i lagen om bränsleavgift&lt;br&gt;(337/1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I finsk lagstiftning finns inget förbud mot användning av lågbeskattad,&lt;br&gt;rödmärkt olja i något fordonsslag. Förbrukningen av sådan olja i person-&lt;br&gt;bilar, bussar och lastbilar medför dock skyldighet att betala en tilläggs-&lt;br&gt;skatt, som uppgår till så höga belopp att användningen i praktiken mot-&lt;br&gt;verkas på ett effektivt sätt. Bestämmelser om tilläggsskatt finns i 14-&lt;br&gt;22 §§ lagen om skatt på motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsskatt tas ut för motordrivna fordon i vilka lågbeskattad, röd- Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;märkt olja används. Undantag gäller dock för motorredskap och för&lt;br&gt;traktorer som används inom jord- och skogsbruk. Tilläggsskatten tas ut&lt;br&gt;för helt kalenderår (skatteår) och uppgår för buss och trafiktraktor till&lt;br&gt;60 000 mark och för övriga tilläggsskattepliktiga fordon till belopp som&lt;br&gt;motsvarar 20 gånger gällande fordonsskatt. För en fordonskombination&lt;br&gt;bestående av lastbil och släp kan tilläggsskatten sålunda uppgå till cirka&lt;br&gt;300 000 mark. Särbestämmelser gäller för jordbrukstraktorer, som mot&lt;br&gt;erläggande av en mindre dagavgift (30 mark) kan använda rödmärkt olja&lt;br&gt;i fordonstanken vid godstransporter och liknande. Tilläggsskatten skall&lt;br&gt;betalas innan fordonet under året drivs med lågbeskattad olja. Systemet&lt;br&gt;med tilläggsskatten tillämpas dock endast på fordon som är registrerade i&lt;br&gt;Finland eller där används oregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver tilläggsskatten kan också en bränsleavgift tas ut. Till skillnad&lt;br&gt;från tilläggsskatten tillämpas denna avgift på såväl finska som utländska&lt;br&gt;fordon. Bränsleavgift tas dock endast ut för en begränsad grupp fordon.&lt;br&gt;Avgiften skall sålunda betalas när bränsle som beskattas lindrigare än&lt;br&gt;dieselolja används i paketbil, lastbil eller buss som är försedd med die-&lt;br&gt;selmotor. Bränsleavgiften skall betalas för det antal dagar som det lindri-&lt;br&gt;gare beskattade bränslet används i fordonet, dock högst 60 dagar per&lt;br&gt;gång. Bränsleavgiftens belopp uppgår till 500 mark för paketbil, 1 000&lt;br&gt;mark för lastbil samt till 750 mark för buss. Om tilläggsskatt skall betalas&lt;br&gt;för ett fordon, räknas den bränsleavgift som betalats under aktuellt skat-&lt;br&gt;teår av från tilläggsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lindrigare beskattat bränsle börjar användas i paketbil, lastbil eller&lt;br&gt;buss är fordonets ägare skyldig att anmäla detta till Fordonsförvaltnings-&lt;br&gt;centralen innan bränslet tas i bruk. Om sådan anmälan inte gjorts och&lt;br&gt;fordon påträffas med lågbeskattat bränsle i tanken, påförs bränsleavgift&lt;br&gt;uppgående till tredubbelt belopp. Den angivna myndigheten utfärdar ett&lt;br&gt;betalningsföreläggande och bränsleavgiften skall betalas inom 30 dagar&lt;br&gt;från betalningsföreläggandet. Ett i utlandet registrerat fordon för vilket&lt;br&gt;bränsleavgift skall uppbäras far inte föras ut ur landet förrän bränsleav-&lt;br&gt;giften betalats eller godtagbar säkerhet har ställts för betalningen. En&lt;br&gt;anmälan som gäller ett fordon som förs in i landet kan även lämnas till&lt;br&gt;tullmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter från det finska Finansministeriet har kommissionen&lt;br&gt;uppmärksammat den finska tillämpningen och i en skrivelse till Finland&lt;br&gt;under våren 1997 hävdat att den strider mot gemenskapsrätten. Så vitt&lt;br&gt;framkommit har dock inte Finland för avsikt att ändra sin lagstiftning och&lt;br&gt;kommissionen har i en skrivelse till Finland i december 1997 konstaterat&lt;br&gt;att Finland bryter mot regler i såväl mineraloljedirektivet som skattesats-&lt;br&gt;direktivet (rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om till-&lt;br&gt;närmning av punktskattesatser för mineraloljor, EGT nr L 316,&lt;br&gt;31.10.1992, s. 19, Celex 392L0082) samt att Finland därför har underlåtit&lt;br&gt;att uppfylla sina skyldigheter enligt EG-fördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1998 har den finska regeringen lagt fram en proposition med&lt;br&gt;förslag till lag om ändring av lagen om bränsleavgift. I propositionen&lt;br&gt;föreslås att bränsleavgift också skall tas ut för personbilar vid använd-&lt;br&gt;ning av bränsle som beskattas lindrigare än dieselolja. Bränsleavgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås för personbilar bli 1 000 mark per dag. Vidare föreslås en tre- Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;dubbling av gällande avgifter för övriga fordonsslag, vilket skulle inne-&lt;br&gt;bära att avgiften per dag skulle tas ut med 1 500 mark för paketbil, 2 000&lt;br&gt;mark för buss och med 3 000 mark för lastbil. Det maximala antalet da-&lt;br&gt;gar som en anmälan om användning kan omfatta föreslås sänkt från 60&lt;br&gt;till 20 dagar, i syfte att behålla avgiftens maximibelopp per debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Svenska lagändringar under senare år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finska skatten på rödmärkt olja är avsevärt lägre än den svenska&lt;br&gt;skatten på sådan omärkt - högbeskattad - olja som enligt svensk lagstift-&lt;br&gt;ning skall användas i motordrivna fordon. Detta förhållande har skapat&lt;br&gt;en påtaglig risk för betydande skatteundandraganden genom införsel till&lt;br&gt;Sverige av rödmärkt olja. Medlemskapet i EU medförde kontrollproblem&lt;br&gt;vad gäller införsel av olja från Finland till Sverige. En omfattande gräns-&lt;br&gt;handel med rödmärkt olja förekom, särskilt i de norra delarna av Sverige.&lt;br&gt;Endast undantagsvis betalades svensk skatt för inköpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade mot den angivna bakgrunden under hösten 1995&lt;br&gt;att förbudet i lagen om skatt på energi mot användning av grönmärkta&lt;br&gt;oljeprodukter från och med den 1 januari 1996 skulle utvidgas till att om-&lt;br&gt;fatta även olja som var försedd med sådana märkämnen som föreskrivs i&lt;br&gt;finsk lagstiftning, dvs. röd olja (prop. 1995/96:57, bet. 1995/96:SkU 17,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:120, SFS 1995:1525). Åtgärden bedömdes som nödvändig&lt;br&gt;för att stävja skatteundandragandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens generaldirektorat XXI för tullunion och indirekta&lt;br&gt;skatter hävdade i en skrivelse till Sverige under våren 1997 att den som i&lt;br&gt;en annan medlemsstat fyllt bränsletanken på ett motordrivet fordon med&lt;br&gt;olja som där lagligen frigjorts för konsumtion, skulle kunna passera den&lt;br&gt;svenska gränsen utan att drabbas av vare sig beskattningskonsekvenser&lt;br&gt;eller andra sanktioner. För svensk del aktualiserades frågan beträffande&lt;br&gt;den i Finland lågbeskattade, rödmärkta oljan, eftersom sådan olja även i&lt;br&gt;fordonstank omfattades av det gällande användningsförbudet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som framkom vid en analys av frågan ansåg re-&lt;br&gt;geringen att användningsförbudet mot rödmärkt olja i motorredskap och&lt;br&gt;traktorer borde ändras. Regeringen föreslog därför att användningsförbu-&lt;br&gt;det inte skulle omfatta rödmärkt olja som fördes in till Sverige i normal&lt;br&gt;fordonstank på de angivna fordonsslagen. Vad gäller personbilar konsta-&lt;br&gt;terade regeringen att gemenskapsrätten inte gav utrymme för användning&lt;br&gt;av lågbeskattad - i det finska fallet rödmärkt - olja. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;Sverige inte ensidigt genom sin nationella lagstiftning kan kompensera&lt;br&gt;att en annan medlemsstat inte uppfyller sina förpliktelser enligt gemen-&lt;br&gt;skapsrätten, ansåg regeringen emellertid att det svenska förbudet mot&lt;br&gt;användning av rödmärkt olja i personbilar inte kunde behållas. Motsva-&lt;br&gt;rande inskränkning till innehållet i fordonstank som föreslogs beträffande&lt;br&gt;motorredskap och traktorer borde gälla även för personbilarnas del.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (prop. 1996/97:122,&lt;br&gt;bet. 1996/97:SkU26, rskr, 1996/97:279, SFS 1997:592).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebar, så vitt gäller de angivna typerna av motordrivna Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;fordon, således i princip en återgång till vad som gällde före den lagänd-&lt;br&gt;ring som trädde i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Användning i lastbilar och bussar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förbudet mot användning av finsk, rödmärkt&lt;br&gt;olja i lastbilar och bussar slopas för olja som förts in till Sverige i&lt;br&gt;normal bränsletank på dessa fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1996/97:122 konstaterade re-&lt;br&gt;geringen att gemenskapsrätten inte i något fall medger att lågbeskattad&lt;br&gt;olja får användas i lastbilar och bussar. Den bedömningen gjordes att den&lt;br&gt;finska lagstiftningen i den delen var i överensstämmelse med gemen-&lt;br&gt;skapsrätten. Regeringen ansåg mot den bakgrunden att det svenska för-&lt;br&gt;budet mot användning av rödmärkt olja i lastbilar och bussar kunde be-&lt;br&gt;hållas och att det inte heller fanns anledning att beträffande dessa for-&lt;br&gt;donsslag utesluta innehållet i fordonstankar vid gränspassage från att&lt;br&gt;omfattas av det sanktionerade förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får dock numera anses ha klarlagts att den finska lagstiftningen&lt;br&gt;inte kan sägas innehålla något formellt förbud mot användning av röd-&lt;br&gt;märkt olja i lastbilar och bussar. Användningen av lågbeskattad, röd-&lt;br&gt;märkt olja motverkas dock i praktiken genom krav på att tilläggsskatt&lt;br&gt;eller bränsleavgift uppgående till mycket höga belopp skall betalas. Även&lt;br&gt;om sådan skatt eller avgift inte skulle ha betalats inträder emellertid de&lt;br&gt;facto inget förbud mot att köra fordonet på rödmärkt olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen för tilläggsskatt respektive bränsleavgift är så höga att det&lt;br&gt;torde anses praktiskt taget uteslutet att reglerna skulle utgöra en möjlig-&lt;br&gt;het för förbrukare att finna det lönsamt att betala avgifterna i förhållande&lt;br&gt;till att betala den skatt som belöper på det högbeskattade bränsle, som&lt;br&gt;enligt normalordningen skall användas i fordonen. I den proposition om&lt;br&gt;ändring av de finska reglerna som den finska regeringen nyligen lämnat,&lt;br&gt;redovisas beräkningar som innebär att användning av rödmärkt olja&lt;br&gt;skulle kunna bli lönsam först vid en dygnsköming om 150 mil. Om de i&lt;br&gt;propositionen föreslagna höjningarna av avgiftsbeloppen antas av den&lt;br&gt;finska riksdagen skulle motsvarande körsträcka behöva uppgå till 500&lt;br&gt;mil för en personbil och till 300 mil för övriga fordonsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna får således anses effektiva så till vida att de - i förening med&lt;br&gt;företagna kontroller - synes verka avhållande på användningen av lågbe-&lt;br&gt;skattad, rödmärkt olja i lastbilar och bussar. Enligt uppgifter från företrä-&lt;br&gt;dare för det finska Finansministeriet har det praktiskt taget aldrig före-&lt;br&gt;kommit att någon anmälan om erläggande av tilläggsskatt har gjorts.&lt;br&gt;Bränsleavgifter har betalats i några tiotal fall per år, av vilka en tredjedel&lt;br&gt;gäller utländska fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommissionens uppfattning medför regelverket med tilläggs-&lt;br&gt;skatt respektive bränsleavgift att Finland inte fullt ut genomfört mineral-&lt;br&gt;oljedirektivets re ger i sin nationella lagstiftning. Regeringen delar den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattningen. Oaktat detta ger inte gemenskapsrätten en enskild med- Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;lemsstat rätt att införa bestämmelser i sin nationella lagstiftning som&lt;br&gt;syftar till att ensidigt kompensera att en annan medlemsstat inte uppfyller&lt;br&gt;sina förpliktelser enligt gemenskapsrätten. Tjänstemän vid kommissionen&lt;br&gt;har också i kontakter under hand med Finansdepartementet hävdat att en&lt;br&gt;möjlighet i den svenska lagstiftningen måste införas för förbrukare som&lt;br&gt;uppfyllt de finska reglerna - oakttat dessa strider mot gemenskapsrätten&lt;br&gt;- att utan att drabbas av sanktioner i Sverige här förbruka den aktuella&lt;br&gt;finska oljan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så vitt regeringen har erfarit har visserligen de svenska reglerna avse-&lt;br&gt;ende lastbilar och bussar inte medfört praktiska problem i samband med&lt;br&gt;gränspassagen på samma sätt som tidigare varit fallet med vissa andra&lt;br&gt;fordonsslag. Det har endast förekommit enstaka fall då en ägare av lastbil&lt;br&gt;eller buss påförts särskild avgift för överträdelse mot användningsförbu-&lt;br&gt;det. Inte i något av dessa fall har - så vitt är känt - gjorts gällande att&lt;br&gt;finsk tilläggsskatt eller bränsleavgift skulle ha betalats. Mot den ovan&lt;br&gt;angivna gemenskapsrättsliga bakgrunden kan dock inte det svenska för-&lt;br&gt;budet mot användning av rödmärkt olja i lastbilar och bussar behållas för&lt;br&gt;närvarande. Motsvarande inskränkning till innehållet i fordonstank som&lt;br&gt;gäller för motorredskap, traktorer och personbilar bör gälla även för last-&lt;br&gt;bilarnas och bussarnas del. Samtliga motordrivna fordon kommer således&lt;br&gt;genom förslaget att behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lösningen innebär alltså att rödmärkt olja som förts&lt;br&gt;in till Sverige i fordonstanken på motordrivna fordon utan sanktioner far&lt;br&gt;förbrukas här i landet. Detta skiljer sig från rödmärkt olja som kan ha&lt;br&gt;kommit in hit på annat sätt. Det finns risk för att förslaget kan medföra&lt;br&gt;vissa kontrollsvårigheter för de svenska myndigheterna. Regeringen ute-&lt;br&gt;sluter därför inte att det kan finnas anledning att vidta ytterligare åtgärder&lt;br&gt;i syfte att stävja missbruk av de svenska reglerna. Sedan det klarlagts hur&lt;br&gt;den finska lagstiftningen för samtliga fordonsslag kommer att vara ut-&lt;br&gt;formad, har regeringen således anledning att överväga om sådana åtgär-&lt;br&gt;der behöver införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kan inte antas ha några statsfinansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi. Den nya lydelsen av paragrafen bör tillämpas retroaktivt&lt;br&gt;från och med den 1 januari 1996. Eftersom detta gällt beträffande de for-&lt;br&gt;donsslag som hittills omfattats av lättnaderna i användningsförbudet,&lt;br&gt;eller med andra ord personbilar, motorredskap och traktorer, uppnås hä-&lt;br&gt;rigenom en lika behandling av samtliga fordonsslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Användning för uppvärmning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den lägre energiskattesatsen tas ut för finsk, röd-&lt;br&gt;märkt olja som förts in till Sverige och har använts för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Vid försäljning och leverans av olje-&lt;br&gt;produkter mellan medlemsstater skiljer sig de gemenskapsrättsliga reg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lema åt beroende på om bränslet transporteras under s.k. skattesuspen-&lt;br&gt;sion eller om bränslet frigjorts för konsumtion i en medlemsstat och först&lt;br&gt;därefter levereras till ett annat land i gemenskapen. I det första fallet för-&lt;br&gt;värvas bränslet i förbrukarlandet av någon som i egenskap av registrerad&lt;br&gt;upplagshavare, varumottagare eller skatterepresentant är skyldig att be-&lt;br&gt;tala skatt för oljan först när den lämnar suspensionsordningen, t.ex. vid&lt;br&gt;leverans till den slutlige förbrukaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten medger att olja som köpts i beskattat skick i en an-&lt;br&gt;nan medlemsstat beskattas på nytt i förbrukarlandet om oljan transporte-&lt;br&gt;ras med ovanliga transportsätt av enskilda individer eller för deras räk-&lt;br&gt;ning. Med ovanliga transportsätt avses, så vitt avser flytande uppvärm-&lt;br&gt;ningsbränsle, transport av sådant bränsle på annat sätt än med tankrar&lt;br&gt;som används vid yrkesmässig handel. De nu nämnda reglerna finns i ar-&lt;br&gt;tikel 9.3 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmän-&lt;br&gt;na regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och&lt;br&gt;övervakning av sådana varor (EGT nr L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex&lt;br&gt;392L0012).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsrätten innehåller regler om miniminivåer för beskattning&lt;br&gt;av mineraloljeprodukter som används som drivmedel respektive för upp-&lt;br&gt;värmning. I princip samtliga medlemsstater tillämpar system med märk-&lt;br&gt;ning av lågbeskattade oljeprodukter för att skattemässigt kunna skilja på&lt;br&gt;olja med olika användningsområden. Det förekommer tillsats av olika&lt;br&gt;typer av märk- och färgämnen i de olika medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige tas punktskatt ut med sammanlagt 1 801 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (743 kr&lt;br&gt;energiskatt och 1 058 kr koldioxidskatt) för märkt olja. Sådan olja far&lt;br&gt;inte användas för drift av motordrivna fordon. Inte heller båtar - med&lt;br&gt;vissa undantag - far drivas med märkt olja. Energiskattesatsen för omärkt&lt;br&gt;olja uppgår i Sverige - beroende på miljöklass - till mellan 1 614 och&lt;br&gt;2 138 kr per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Koldioxidskattesatsen är densamma för omärkt och&lt;br&gt;märkt olja. I Finland tas punktskatt på lätt brännolja ut med 290 mark (ca&lt;br&gt;420 kr) per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, medan punktskatten på dieselolja varierar mellan 1 635&lt;br&gt;och 1 785 mark (ca 2 371 och 2 588 kr) per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige används en kombination av märk- och färgämnen i sådan&lt;br&gt;mängd att oljan far en grön färg. Tillsats av dessa märk- och färgämnen&lt;br&gt;är en förutsättning för att den lägre energiskattesatsen enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 a lagen (1994:1776) om skatt på energi, LSE, skall tas ut.&lt;br&gt;Denna regel får till följd att olja, som har frigjorts för konsumtion i en&lt;br&gt;annan medlemsstat och där lågbeskattats och märkts enligt det landets&lt;br&gt;regler, i Sverige beskattas efter den högre energiskattesatsen enligt 2 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 3 b LSE. Detta gäller oavsett om oljan används som&lt;br&gt;drivmedel eller för uppvärmning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen kan inte aktualiseras i de fall då transporten över gränsen&lt;br&gt;sker under skattesuspension och oljan frigörs för konsumtion först i Sve-&lt;br&gt;rige. I detta fall torde oljan under transporten regelmässigt vara omärkt&lt;br&gt;och de nationella, svenska reglerna om tillsats av märk- och färgämnen&lt;br&gt;tillämpas. Denna märkning sker senast i samband med att skyldigheten&lt;br&gt;att betala skatt inträder. Vad gäller de fall då olja förs in till Sverige utan-&lt;br&gt;för suspensionsordningen kan det emellertid röra sig om olja som har&lt;br&gt;märkts enligt en annan medlemsstats nationella regler om märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svensk del torde frågan huvudsakligen kunna aktualiseras vid ol-&lt;br&gt;jeleveranser över den svensk-finska gränsen. Det kan röra sig om en&lt;br&gt;svensk näringsidkare som själv ombesörjer en oljeleverans från Finland&lt;br&gt;och därigenom blir skattskyldig enligt 4 kap. 1 § första stycket 4 LSE&lt;br&gt;samt den som för privat ändamål för in uppvärmningsolja till Sverige (se&lt;br&gt;4 kap. 1 § första stycket 8 LSE). Slutligen kan även en finsk säljare an-&lt;br&gt;svara för transporten till Sverige genom reglerna om distansförsäljning&lt;br&gt;(se 4 kap. 1 § första stycket 5 LSE).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nu nämnda fallen har oljan frigjorts för konsumtion i Finland och&lt;br&gt;kan vara rödmärkt enligt finska nationella regler. Som framgått av redo-&lt;br&gt;görelsen ovan skall svensk skatt betalas för förvärven. För att undvika att&lt;br&gt;den högre svenska energiskattesatsen tas ut måste i sådant fall oljan&lt;br&gt;tilläggsmärkas enligt svenska nationella bestämmelser. Denna lösning är&lt;br&gt;av flera skäl mindre lämplig och regeringen anser därför att en annan&lt;br&gt;ordning bör skapas i syfte att säkerställa att energiskatt efter den lägre&lt;br&gt;nivån tas ut i fall då i Finland rödmärkt olja används i Sverige för upp-&lt;br&gt;värmning eller - vilket endast undantagsvis torde förekomma - för drift&lt;br&gt;av stationära motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kontrollskäl bör ett återbetalningssystem väljas. Den som har för-&lt;br&gt;brukat oljan för uppvärmning eller drift av stationära motorer bör alltså&lt;br&gt;ges en möjlighet att hos beskattningsmyndigheten ansöka om att fa till-&lt;br&gt;baka ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de båda svenska ener-&lt;br&gt;giskattesatsema. Det rör sig med andra ord om skillnaden mellan det&lt;br&gt;högre energiskattebelopp som tagits ut för oljan och det lägre energi-&lt;br&gt;skattebelopp som gällt vid förbrukningen av oljan. Energiskatt efter den&lt;br&gt;högre nivån bör alltså även i fortsättningen - oavsett användningsområde&lt;br&gt;för oljan - tas ut när skyldigheten att betala svensk skatt inträder. Först i&lt;br&gt;och med att oljan har förbrukats för uppvärmning eller drift av stationära&lt;br&gt;motorer bör förbrukaren, genom att visa på sådan användning, kunna fa&lt;br&gt;återbetalning med sådant belopp att energiskatt motsvarande den lägre&lt;br&gt;nivån slutligen belastar oljan. Så vitt regeringen kan bedöma torde dock&lt;br&gt;den föreslagna ändringen endast komma att aktualiseras i enstaka fall,&lt;br&gt;eftersom gränshandeln med rödmärkt olja för uppvärmning torde vara&lt;br&gt;begränsad. Inte heller kan förändringarna antas fa några statsfinansiella&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder att en ny paragraf införs i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi, 9 kap. 8 a §. Regeringen har vid utformningen av para-&lt;br&gt;grafen beaktat vad Lagrådet anfört i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skärpta avgaskrav och ändrad beskattning för &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1997/98:140&lt;br&gt;vissa fordon&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Ändrad beskattning för vissa fordon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I samband med att avgaskraven skärps den 1 okto-&lt;br&gt;ber 1998 ändras försäljningsskatten. Försäljningsskatten sänks för lätta&lt;br&gt;lastbilar och bussar i miljöklass 3 till samma nivå som för fordon i mil-&lt;br&gt;jöklass 1 och 2. Försäljningsskatten för tunga fordon slopas helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens uppfattning är att mil-&lt;br&gt;jöklassystemet för fordon även i fortsättningen skall utvecklas inom de&lt;br&gt;ramar som ges av medlemskapet i EU. I år förväntas att EU når en ge-&lt;br&gt;mensam position om nya kravnivåer för lätta fordon som det är regering-&lt;br&gt;ens avsikt att föra in i systemet. Regeringen avser att återkomma i denna&lt;br&gt;fråga i den miljöpolitiska propositionen som lämnas till riksdagen under&lt;br&gt;våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilavgasdirektiven far medlemsländerna gynna försäljning för&lt;br&gt;att stimulera ett förtida införande av teknik som uppfyller en inom EU&lt;br&gt;beslutad men ännu inte obligatorisk kravnivå. Den dag kravnivån blir&lt;br&gt;obligatorisk skall incitamenten upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpningen av de obligatoriska avgaskraven medför därför vissa för-&lt;br&gt;ändringar i bilavgaslagstiftningen som i sin tur medför ändringar i lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lätta lastbilar och bussar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilav gasförordningen (1991:1481) anges vilka utsläppskrav som gäller&lt;br&gt;för lätta lastbilar och bussar över 1 250 kg. Miljöklass 3 motsvarar de&lt;br&gt;krav som ställs i rådets direktiv 93/59/EEG av den 28 juni 1993 om änd-&lt;br&gt;ring av direktiv 70/220/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lag-&lt;br&gt;stiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfor-&lt;br&gt;don (EGT nr L186, 28.07.93, s.21, Celex 393L0059). Miljöklass 2 mot-&lt;br&gt;svarar de krav som ställs i direktiv 96/69/EG av den 8 oktober 1996 om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftföro-&lt;br&gt;reningar genom avgaser från motorfordon (EGT nr L282, 01.11.1996, s.&lt;br&gt;64, Celex 396L0069). Miljöklass 1 motsvarar USAs TLEV-standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 oktober 1998 kommer kraven att skärpas så att de krav som i&lt;br&gt;dag gäller för miljöklass 2 i fortsättningen skall gälla för miljöklass 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lätta lastbilar med skåpkarosseri och bussar är försäljningsskatten&lt;br&gt;6 kronor 47 öre per kilogram tjänstevikt i miljöklasserna 1 och 2. För&lt;br&gt;miljöklass 3 ökas skatten med 2 021 kronor. För lätta lastbilar utan&lt;br&gt;skåpkarosseri är försäljningsskatten 4 043 kronor. För miljöklass 3 är&lt;br&gt;försäljningsskatten 6 064 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att ändra bilav gasförordningen (1991:1481) så&lt;br&gt;att miljöklass 2 lämnas utan gränsvärden från och med den 1 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. Dagens avgaskrav för miljöklass 2 kommer således att gälla för Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;miljöklass 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatten för lätta lastbilar och bussar i miljöklass 3 bör på&lt;br&gt;grund härav sänkas till samma nivå som miljöklass 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de nu föreslagna ändringarna blir det inte någon skillnad mellan&lt;br&gt;olika miljöklasser i fråga om försäljningsskatten. Tabelluppställningen&lt;br&gt;med de olika miljöklasserna kan därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunga fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunga fordon indelas i miljöklasser om de är försedda med dieselmotor.&lt;br&gt;Miljöklass 3 motsvarar de krav som ställs i Europaparlamentets och rå-&lt;br&gt;dets direktiv 96/1/EG av den 22 januari 1996 om ändring av direktiv&lt;br&gt;88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgär-&lt;br&gt;der mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från dieselmo-&lt;br&gt;torer som används i fordon (EGT nr L040, 17.02.1996, s.l, Celex&lt;br&gt;396L0001). Miljöklass 2 motsvarar kravnivån B i rådets direktiv&lt;br&gt;91/542/EEG av den 1 oktober 1991 om ändring av direktiv 88/77/EEG om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av&lt;br&gt;gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon (EGT nr&lt;br&gt;L295, 25.10.1991, s.l, Celex 391L0542). Miljöklass 1 saknar i dag krav-&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöklass 3 är avsedd för bilar med motorer som tillåts ha ett högre&lt;br&gt;partikelgränsvärde. Den 1 oktober 1998 upphör den övergångsperiod&lt;br&gt;under vilken det högre gränsvärdet gällt. Detta innebär att samtliga nya&lt;br&gt;tunga fordon kommer att uppfylla dagens krav för miljöklass 2. En för-&lt;br&gt;ändring av bilavgasförordningen med detta innehåll bör därför ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tunga fordon i miljöklass 2 tas för närvarande ingen försäljnings-&lt;br&gt;skatt ut. De avgaskrav som idag gäller för tunga fordon i miljöklass 2&lt;br&gt;kommer från och med den 1 oktober 1998 att gälla för tunga fordon i&lt;br&gt;miljöklass 3. Försäljningsskatten för tunga fordon i miljöklass 3 bör där-&lt;br&gt;för slopas helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäljningsskattebelopp som gäller för år 1998 fastställdes genom&lt;br&gt;den indexeringsförordning som utfärdades hösten 1997 (SFS 1997:1142).&lt;br&gt;I de nu föreslagna ändringarna av försäljningsskattelagen tas även de&lt;br&gt;indexerade beloppen med. Detta innebär att indexeringsförordningen bör&lt;br&gt;upphävas när ändringarna i försäljningsskattelagen träder i kraft den 1&lt;br&gt;oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Elfordon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försäljningsskatten slopas för lastbilar och bussar&lt;br&gt;som är inrättade för drift med elektricitet från batteriet i fordonet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den förmånliga beskattningen som&lt;br&gt;gällt för elfordon var tänkt under ett introduktionsskede på tre år. Den&lt;br&gt;förmånliga beskattningen upphörde således vid årsskiftet. Härefter har&lt;br&gt;dock framkommit att introduktionstiden varit för begränsad for denna typ&lt;br&gt;av fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det finns skäl att ytterligare förlänga tiden&lt;br&gt;något för att underlätta för elbilarna att introduceras på marknaden.&lt;br&gt;Skattefriheten föreslås till följd härav gälla under de närmaste tre åren.&lt;br&gt;Tiden bör dock räknas från den 1 januari 1998 eftersom det är lämpligt&lt;br&gt;att den nya perioden på tre år kommer i direkt anslutning till den tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt&lt;br&gt;på motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt på spel&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regler om lotterier finns i lotterilagen (1994:1000), senast ändrad&lt;br&gt;(1996:1168). Med lotterier avses enligt denna lag en verksamhet där en&lt;br&gt;eller flera deltagare, med eller utan insats, kan fa en vinst till ett högre&lt;br&gt;värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få. Till lotteri hän-&lt;br&gt;förs lottning, gissning, vadhållning och liknande förfaranden, marknads-&lt;br&gt;och tivolinöjen samt bingospel, automatspel, roulettspel, tämingsspel,&lt;br&gt;kortspel, kedjebrevsspel och liknande spel. Begreppet lotteri har alltså&lt;br&gt;här en vidare omfattning än vad det har i allmänhet och omfattar även&lt;br&gt;t.ex. vadhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotteriinspektionen är central förvaltningsmyndighet med ansvar för&lt;br&gt;tillsyn av den svenska lotteri- och spelmarknaden och lotterilagens efter-&lt;br&gt;levnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga lotterier beskattas enligt olika lagar beroende på vilken&lt;br&gt;typ av spel eller lotteri det är fråga om och vem som arrangerar spelet.&lt;br&gt;Enligt lagen (1991:1482 ) om lotteriskatt, senast ändrad (1997:322), skall&lt;br&gt;lotteriskatt betalas till staten för svenskt lotteri med 36 procent. Skatten&lt;br&gt;tas ut på spelarinsatsema efter avdrag för vad som utbetalats till vinnar-&lt;br&gt;na. Organisationer som får tillstånd enligt 15 § lotterilagen, dvs. ideella&lt;br&gt;föreningar som har till huvudsakligt syfte att bedriva allmännyttig verk-&lt;br&gt;samhet, är undantagna från lotteriskatt. Även de lotterier som anordnas&lt;br&gt;av det av staten ägda spelbolaget AB Svenska Spel är sedan den 1 juli&lt;br&gt;1996 undantagna från lotteriskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankernas vinstsparande, de s.k. miljon- och vinnarkontona, beskattas&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande med 30 procent av&lt;br&gt;lotterivinstens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För roulett-, kort- och tämingsspel regleras beskattningen i lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel. Punktskatt tas ut med ett fast belopp per&lt;br&gt;bord och månad. Skatten är 2 000 kr per månad och bord, för de första&lt;br&gt;två spelborden. Därefter ökar skatten per bord för varje ytterligare spel-&lt;br&gt;bord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spel på mekaniska spelautomater har förekommit under lång tid. Un-&lt;br&gt;der senare år har de mekaniska spelautomaterna kommit att kompletteras&lt;br&gt;med, och ersättas av elektroniska spelautomater. Automatspelen, både de&lt;br&gt;mekaniska och de elektroniska, är en form av lotteri som regleras av 6 §&lt;br&gt;lotterilagen. I lagen definieras fyra olika typer av automatspel; varuspels-&lt;br&gt;automat, penningautomat, värdeautomat och skicklighetsautomat. Med&lt;br&gt;varuspelsautomat menas en spelautomat som betalar ut vinst i form av&lt;br&gt;varor och där vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotterier far, enligt 9 § lotterilagen, bara anordnas efter tillstånd om&lt;br&gt;inte annat följer av lagen. Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd&lt;br&gt;att anordna spel på varuspelsautomater enligt 25 § lotterilagen. Tillstånd&lt;br&gt;får lämnas om spelet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning,&lt;br&gt;hotell- och restaurangverksamhet eller bingospel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lotteriinspektionen har varuspelsautomatema ökat betydligt i&lt;br&gt;antal. Fram till 1995 fanns det endast ca 70 tillstånd till spel på varu-&lt;br&gt;spelsautomater i hela landet. Till och med december 1997 hade Lotteri-&lt;br&gt;inspektionen meddelat 2 167 tillstånd för 4 459 varuspelsautomater. Till-&lt;br&gt;strömningen av nya ansökningar till Lotteriinspektionen är fortfarande&lt;br&gt;stor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Skatt på varuspelsautomater&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om skatt på spel utvidgas till att om-&lt;br&gt;fatta även sådana varuspelsautomater som kräver tillstånd enligt lotte-&lt;br&gt;rilagen. Skatten tas ut för varje kalendermånad då skattskyldighet fö-&lt;br&gt;religger med 1 500 kronor per automat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag. Dock har arbetsgruppen föreslagit att skatten skall vara 2 000&lt;br&gt;kr per automat och månad som tillståndet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är tveksamma till att&lt;br&gt;genomföra beskattningsförslaget innan översynen av lotterilagen är ge-&lt;br&gt;nomförd. Riksskatteverket anser att det ur ett skatterättsligt perspektiv&lt;br&gt;inte finns något att invända och Lotteriinspektionen har inga synpunkter&lt;br&gt;på förslaget. Alla privata företag som ställer ut dessa automater anser att&lt;br&gt;det föreslagna beloppet 2 000 kr per automat och månad är för högt. Or-&lt;br&gt;ganisationer och företag med bingoanknytning anser att denna typ av&lt;br&gt;skatt inte skall tas ut på denna verksamhet eftersom den syftar till att ge-&lt;br&gt;nerera intäkter till ideell verksamhet. Ett antal yttranden behandlar att&lt;br&gt;traditionella varuspelsautomater som främst finns på tivolin och markna-&lt;br&gt;der inte bör omfattas av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Varuspelsautomatema har, som&lt;br&gt;nämns ovan, ökat betydligt i antal. Den största delen varuspelsautomater&lt;br&gt;är numera elektroniska automater som till stor del påminner om de s.k.&lt;br&gt;enarmade banditema. Skillnaden är att automaten inte betalar ut några&lt;br&gt;vinster i pengar utan i varor. Tillstånden till dessa varuspelsautomater&lt;br&gt;innehas i huvudsak av privatägda spelföretag, restauranger, kasinoföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag, och bingoserviceföretag. Ett antal ideella organisationer bedriver Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;också spel på varuspelsautomater i samband med bingospel. Totalt fanns&lt;br&gt;enligt Lotteriinspektionen per den 31 december 1997 156 st innehavare&lt;br&gt;av tillstånd för varuspelsautomater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för nuvarande lotterilag är att spel- och lotteriverk-&lt;br&gt;samheten i allt väsentligt bör vara förbehållen staten, hästsporten och&lt;br&gt;folkrörelserna. Endast i undantagsfall och inom vissa väl avgränsade om-&lt;br&gt;råden har kommersiella intressen accepterats när det gäller lotteri- och&lt;br&gt;spelverksamhet. Ett sådant område är restaurangkasinospel. Dessa spel&lt;br&gt;far bedrivas av kommersiella företag. I gengäld tar staten ut en punktskatt&lt;br&gt;på dessa spel. När nu varuspelsautomatema ökat i omfattning och i hu-&lt;br&gt;vudsak bedrivs av kommersiella företag anser regeringen att en punkt-&lt;br&gt;skatt bör tas ut även för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att skapa en enkel och rak beskattning av varuspelsauto-&lt;br&gt;matema, liksom den som redan idag gäller restaurangkasinospelen. Spel-&lt;br&gt;skatten bör därför, på samma sätt som exempelvis roulettspel, gälla oav-&lt;br&gt;sett vem som bedriver spelet. Samtliga typer av varuspelsautomater bör&lt;br&gt;bli föremål för beskattning. Skatten kommer att gälla även ideella organi-&lt;br&gt;sationer om de bedriver spel på varuspelsautomater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för restaurangkasinospel bör det vara den som bedriver spel-&lt;br&gt;verksamhet med varuspelsautomater som innehar speltillståndet. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening kommer tillsyn och kontroll att underlättas om spel-&lt;br&gt;skatten, på samma sätt som gäller för roulettspel, knyts till den tid då&lt;br&gt;tillståndet löper. Regeringen utgår ifrån att Lotteriinspektionen i rimlig&lt;br&gt;utsträckning anpassar tillståndstiden till den tid automaterna är i drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att spelskatten bör bestämmas så att den ger staten en&lt;br&gt;lämplig andel av den vinst varuspelsautomatema genererar. Många av de&lt;br&gt;tillfrågade remissinstanserna anser att det av arbetsgruppen föreslagna&lt;br&gt;skattebeloppet på 2 000 kr per automat och månad är för högt. Arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag har baserats på storleken på den skatt som tas ut av and-&lt;br&gt;ra aktörer på spelmarknaden (skatt på spel och vinstsparande samt lotte-&lt;br&gt;riskatt), och de belopp som Lotteriinspektionen uppskattar att varuspels-&lt;br&gt;automatema omsätter. Flera remissinstanser föreslår i stället en skatt på&lt;br&gt;mellan 500 och 1 000 kr per automat och månad. Ingen av de tillfrågade&lt;br&gt;remissinstanserna har dock redogjort för hur de kommit fram till de lägre&lt;br&gt;beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att en skatt på 1 500 kr per automat och&lt;br&gt;månad som tillståndet gäller är lämplig. Även om spel inte bedrivs skall&lt;br&gt;skatt betalas under den tid tillståndet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. De som då har till-&lt;br&gt;stånd att bedriva spel på varuspelsautomater blir skattskyldiga från denna&lt;br&gt;tidpunkt. Förslaget föranleder ändring i 1, 4, 10 och 19 §§ lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av lotterilagstiftningen pågår för närvarande (se avsnitt 3).&lt;br&gt;I utredarens uppdrag ingår bl.a. att se över lotterilagens automatbegrepp.&lt;br&gt;En tydlig definition av vad som är att anse som varuspelsautomat skall&lt;br&gt;tas fram av utredaren. När lotterilagen förtydligas på detta sätt kan antalet&lt;br&gt;varuspelsautomater förväntas minska ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att skattemyndighetens resursåtgång för att admi- Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;nistrera denna nya skatt på kort sikt blir jämförbar med resursåtgången&lt;br&gt;för att administrera den nuvarande skatten på restaurangkasinospel. På&lt;br&gt;längre sikt kan resursåtgången komma att minska, då antalet automater&lt;br&gt;förväntas minska. Kostnaden för skattemyndighetens administration fi-&lt;br&gt;nansieras med en mindre del av de skatteintäkter som följer av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Ändrade regler för skattefrihet från lotteriskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattefriheten i lagen (1991:1482) om lotteri-&lt;br&gt;skatt ändras från att avse det av staten ägda bolag som äger aktierna i&lt;br&gt;Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst till att avse AB&lt;br&gt;Svenska Spel, och skattefriheten från lotteriskatt utvidgas till att om-&lt;br&gt;fatta även helägda dotterbolag till AB Svenska Spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När riksdagen våren 1996 beslutade&lt;br&gt;att det nybildade, statligt ägda, moderbolaget till Svenska Penninglotteri-&lt;br&gt;et AB och AB Tipstjänst skulle undantas från lotteriskatt, visste man än-&lt;br&gt;nu inte detta bolags namn (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr.&lt;br&gt;1995/96:248). Under våren 1997 fusionerades moderbolaget med dotter-&lt;br&gt;bolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst till ett bolag.&lt;br&gt;Detta bolag fick namnet AB Svenska Spel. Skattefriheten i lagen&lt;br&gt;(1991:1482) om lotteriskatt ändras därför, från att avse det av staten ägda&lt;br&gt;bolag som äger aktierna i Svenska Penninglotteriet AB och AB Tips-&lt;br&gt;tjänst, till att avse AB Svenska Spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att AB Svenska Spel skall ha möjlighet att välja att bedriva lotteri i&lt;br&gt;ett helägt dotterbolag utvidgas skattefriheten i lagen om lotteriskatt till att&lt;br&gt;avse även helägt dotterbolag till AB Svenska Spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Antalet varuspelsautomater som finns utställda är färre än antalet som det&lt;br&gt;lämnats tillstånd för. Lotteriinspektionen uppskattar att endast ca 60 till&lt;br&gt;70% av de tillåtna automaterna finns i spel ute i bingohallar och restau-&lt;br&gt;ranger. Flera av remissinstanema har också uppgivit denna andel aktiva&lt;br&gt;automater. Det totala antalet varuspelsautomater förväntas minska till&lt;br&gt;följd av beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter från Lotteriinspektionen fanns per den 31 december&lt;br&gt;1997 tillstånd för 4 459 varuspelsautomater. Av dessa är uppskattnings-&lt;br&gt;vis 2 675 till 3 000 i bruk. Efter införandet av beskattningen kan ca 40%&lt;br&gt;av dessa förväntas försvinna eller endast ställas ut under en viss del av&lt;br&gt;året p.g.a. försämrad lönsamhet. Kvar blir ca 1 600 - 1 800 varuspels-&lt;br&gt;automater. Staten kommer då att fa 18 000 kr per år och automat i spel-&lt;br&gt;skatt, från ca 1 600 till 1 800 automater, dvs. uppskattningsvis 29 till 32&lt;br&gt;mkr årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget förväntas inte nämnvärt påverka Lotteriinspektionens eller de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i promemorian Elpanneskatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatten utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell&lt;br&gt;verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 9,6 öre per kilowattimme för 2. 9,6 öre per kilowattimme för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan elektrisk kraft än som avses annan elektrisk kraft än som avses&lt;br&gt;under 1 och som förbrukas i under 1 och som förbrukas i&lt;br&gt;kommuner som anges i 4 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommuner som anges i 4 §, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag för sådan elektrisk kraft&lt;br&gt;som förbrukas under tiden den 1&lt;br&gt;november - den 30 april i&lt;br&gt;elektriska pannor som ingår i en&lt;br&gt;elpanneanläggning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;installerade effekt överstiger två&lt;br&gt;megawatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 12,9 öre per kilowattimme för 3. 12,9 öre per kilowattimme för&lt;br&gt;elektrisk kraft som förbrukas för elektrisk kraft som förbrukas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;el-, gas-, värme- eller el-, gas-, värme- eller&lt;br&gt;vattenförsörjning i andra vattenförsörjning i andra&lt;br&gt;kommuner än de som anges i 4 §, kommuner än de som anges i 4 §,&lt;br&gt;och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med undantag för sådan elektrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft som förbrukas under tiden den&lt;br&gt;1 november — den 30 april i&lt;br&gt;elektriska pannor som ingår i en&lt;br&gt;elpanneanläggning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;installerade effekt överstiger två&lt;br&gt;megawatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15,2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1999 och efterföljande kalenderår skall de i första&lt;br&gt;stycket angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om&lt;br&gt;skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören&lt;br&gt;skall dock avrundas till hela tiondels ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:450.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;______________ Prop. 1997/98:140&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser - promemorian&lt;br&gt;Elpanneskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, NUTEK, Organisationskommittén för Statens energi-&lt;br&gt;myndighet, Svenska Kraftnät, Svenska Kommunförbundet, Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Vattenfall AB,&lt;br&gt;Sydkraft AB, Sveriges Industriförbund, Riksbyggen, HSB, SBC, SABO,&lt;br&gt;Fastighetsägarföreningen, Svenska Gasföreningen, Svebio, Svenska&lt;br&gt;Petroleuminstitutet, Konkurrensverket, Statens Naturvårdsverk, Svenska&lt;br&gt;Naturskyddsföreningen, Riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser - promemorian&lt;br&gt;Skatt på varuspelsautomater&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Astromat AB, Bjuvia Fritid AB, Bell Casino AB, Cherryföretagen AB,&lt;br&gt;Göteborgs stad, Knutssonbolagen AB, Lotteri inspektionen, Nygab&lt;br&gt;Service AB, PAF Sverige AB, Riksidrottsförbundet, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Ring Bingo AB, AB Svenska Spel, Sveriges allmännyttiga lotterier AB&lt;br&gt;(SALAB), Sveriges Automatägares Riksförbund (SVAR), Sveriges&lt;br&gt;Bingoarrangörers Centralorganisation (Svebico), Sveriges Hotell &amp;amp;&lt;br&gt;Restaurangföretagare (SHR), Sveriges Tivoliägareförening, Truemax&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biläga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;br&gt;dels att 2 kap. 9 a § och 11 kap. 3 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 9 kap. 8 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;9a§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § första och andra styckena gäller även, såvitt av-&lt;br&gt;ser bränsletank som förser motor på motordrivet fordon med bränsle,&lt;br&gt;oljeprodukt som är eller har varit försedd med sådana av regeringen i&lt;br&gt;föreskrift angivna andra märkämnen än de som avses i 8 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte bräns- Första stycket gäller inte bräns-&lt;br&gt;letank som förser motor på annat letank som förser motor på motor-&lt;br&gt;motordrivet fordon än lastbil eller drivet fordon med bränsle, om&lt;br&gt;buss med bränsle, om bränslet bränslet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för privat ändamål förts in till Sverige i fordonets tank eller i reserv-&lt;br&gt;dunk som rymmer högst 10 liter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förts in till Sverige i en normal bränsletank på fordonet eller till for-&lt;br&gt;donet kopplad släpvagn som används yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har förbrukat en så-&lt;br&gt;dan oljeprodukt som avses i 2 kap.&lt;br&gt;9 a § för uppvärmning eller för&lt;br&gt;drift av stationära motorer, medger&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten efter an-&lt;br&gt;sökan återbetalning av ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar skillnaden mellan&lt;br&gt;det skattebelopp som betalats för&lt;br&gt;oljeprodukten enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b och det skattebe-&lt;br&gt;lopp som gäller enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning enligt&lt;br&gt;första stycket skall omfatta ett ka-&lt;br&gt;lenderkvartal och skall lämnas in&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten inom&lt;br&gt;ett år efter kvartalets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:592.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiskatten utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 0 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i industriell&lt;br&gt;verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 9,6 öre per kilowattimme för annan elektrisk kraft än som avses un-&lt;br&gt;der 1 och som förbrukas i kommuner som anges i 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 12,9 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas för el-,&lt;br&gt;gas-, värme- eller vattenförsörjning i andra kommuner än de som anges i&lt;br&gt;4 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 15,2 öre per kilowattimme för elektrisk kraft som förbrukas i övriga&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elektrisk kraft som under ti-&lt;br&gt;den den 1 november - den 31 mars&lt;br&gt;förbrukas i elektriska pannor som&lt;br&gt;ingår i en elpanneanläggning vars&lt;br&gt;installerade effekt överstiger 2 me-&lt;br&gt;gawatt, utgör dock energiskatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 11,9 öre per kilowattimme vid&lt;br&gt;förbrukning i kommuner som anges&lt;br&gt;i 4 § för annat ändamål än i indust-&lt;br&gt;riell verksamhet i tillverkningspro-&lt;br&gt;cessen eller vid yrkesmässig växt-&lt;br&gt;husodling, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 15,2 öre per kilowattimme vid&lt;br&gt;förbrukning för el-, gas-, värme-&lt;br&gt;eller vattenförsörjning i andra&lt;br&gt;kommuner än de som anges i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1999 och efterföljande kalenderår skall de i första&lt;br&gt;stycket angivna skattebeloppen räknas om på det sätt som i fråga om&lt;br&gt;skatt på bränslen anges i 2 kap. 10 §. Belopp som anges i tiondels ören&lt;br&gt;skall dock avrundas till hela tiondels ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av 2 kap. 9 a § tillämpas dock för tid från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:450.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 8 och 8 a §§ lagen (1978:69) om försälj-&lt;br&gt;ningsskatt på motorfordon&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt tas ut för for-&lt;br&gt;don som registreras i bilregistret&lt;br&gt;och som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. buss med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram samt övriga bussar&lt;br&gt;om de är försedda med dieselmo-&lt;br&gt;tor och om de hänförs till miljö-&lt;br&gt;klass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilogram och lastbilar&lt;br&gt;med en totalvikt som överstiger&lt;br&gt;3 500 kilogram, om de är försedda&lt;br&gt;med dieselmotor och om de hän-&lt;br&gt;förs till miljöklass 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. motorcykel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordon som enligt bilregistret är;&lt;br&gt;äldre är inte skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningsskatt tas ut för for-&lt;br&gt;don som registreras i bilregistret&lt;br&gt;och som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. buss med en totalvikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilogram,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en årsmodell som är trettio år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för skattepliktiga bussar och lastbilar med belopp som&lt;br&gt;framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor&lt;br&gt;så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. buss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt&lt;br&gt;överstigande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöklass 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per 6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänstevikt kilogram tjänste-&lt;br&gt;vikt, ökat med 2 000&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1984:159.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1410.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1410.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_________________________________________________________________________ Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag_________miljöklass 1__________miljöklass 2_________miljöklass 3_________ Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 lastbil med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre per 6 kronor 40 öre per 6 kronor 40 öre per&lt;br&gt;kilogram tjänstevikt kilogram tjänstevikt kilogram tjänste-&lt;br&gt;vikt, ökat med 2 000&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstigande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. lastbil utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt av 4 000 kronor&lt;br&gt;högst 3 500 kilo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstigande 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre&lt;br&gt;än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med&lt;br&gt;4 480 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elektricitet från&lt;br&gt;batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller&lt;br&gt;för miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för skattepliktiga bussar och lastbilar med belopp som&lt;br&gt;framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt tiotal kronor&lt;br&gt;så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. buss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en totalvikt av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 47 öre per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 47 öre per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 47 öre per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 3 500 kilo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 47 öre per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 47 öre per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 47 öre per&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 3 500 kilo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kilogram tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. lastbil utan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en totalvikt av&lt;br&gt;högst 3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 043 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 043 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 043 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut för motorcykel med 1 354 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 779 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 729 kronor om tjänstevikten är högre&lt;br&gt;än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med&lt;br&gt;4 528 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lastbilar och bussar som är inrättade för drift med elektricitet från&lt;br&gt;batterier i fordonet skall skatt tas ut med motsvarande belopp som gäller&lt;br&gt;för miljöklass 1. Skatt skall dock inte tas ut för sådant fordon om skatt-&lt;br&gt;skyldigheten inträder under perioden den 1 oktober 1998 -31 december&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon som anges i 8 § tas&lt;br&gt;skatten för år 1996 ut med de i den&lt;br&gt;paragrafen angivna beloppen. För&lt;br&gt;tiden efter utgången av år 1996&lt;br&gt;skall skatten på de fordon som&lt;br&gt;anges i 8 § tas ut med de i paragra-&lt;br&gt;fen angivna beloppen, omräknade&lt;br&gt;enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1997 och efter-&lt;br&gt;följande kalenderår skall skatten&lt;br&gt;tas ut med belopp som efter en&lt;br&gt;årlig omräkning motsvarar de i 8 §&lt;br&gt;angivna skattebeloppen, multipli-&lt;br&gt;cerade med det jämförelsetal, ut-&lt;br&gt;tryckt i procent, som anger för-&lt;br&gt;hållandet mellan prisläget i okto-&lt;br&gt;ber månad året närmast före det år&lt;br&gt;beräkningen avser och prisläget i&lt;br&gt;oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon som anges i 8 § tas&lt;br&gt;skatten för år 1998 ut med de i den&lt;br&gt;paragrafen angivna beloppen. För&lt;br&gt;tiden efter utgången av år 1998&lt;br&gt;skall skatten på de fordon som&lt;br&gt;anges i 8 § tas ut med de i paragra-&lt;br&gt;fen angivna beloppen, omräknade&lt;br&gt;enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kalenderåret 1999 och efter-&lt;br&gt;följande kalenderår skall skatten&lt;br&gt;tas ut med belopp som efter en&lt;br&gt;årlig omräkning motsvarar de i 8 §&lt;br&gt;angivna skattebeloppen, multipli-&lt;br&gt;cerade med det jämförelsetal, ut-&lt;br&gt;tryckt i procent, som anger för-&lt;br&gt;hållandet mellan prisläget i okto-&lt;br&gt;ber månad året närmast före det år&lt;br&gt;beräkningen avser och prisläget i&lt;br&gt;oktober 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade&lt;br&gt;skattebeloppen som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalender-&lt;br&gt;år. Beloppen avrundas till hela kronor och ören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lydelsen av 8 § tredje stycket andra meningen tillämpas&lt;br&gt;dock för tid från och med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1,4, 10 och 19 §§ lagen (1972:820) om skatt&lt;br&gt;på spel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelskatt betalas enligt denna&lt;br&gt;lag till staten för sådant roulettspel&lt;br&gt;som kräver tillstånd enligt lotteri-&lt;br&gt;lagen (1994:1000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelskatt betalas enligt denna&lt;br&gt;lag till staten för sådant roulettspel&lt;br&gt;och spel på varuspelsautomater&lt;br&gt;som kräver tillstånd enligt lotteri-&lt;br&gt;lagen (1994:1000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortspel och tämingsspel jämställs i denna lag med roulettspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som har till-&lt;br&gt;stånd som avses i 1 §. I fråga om&lt;br&gt;roulettspel med utrustning som&lt;br&gt;upplåtes av någon med fast drift-&lt;br&gt;ställe inom landet, är dock den&lt;br&gt;som upplåter utrustningen skatt-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som har till-&lt;br&gt;stånd som avses i 1 §. I fråga om&lt;br&gt;roulettspel och spel på varu-&lt;br&gt;spelsautomater med utrustning&lt;br&gt;som upplåtes av någon med fast&lt;br&gt;driftställe inom landet, är dock den&lt;br&gt;som upplåter utrustningen skatt-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelskatt utgår, för varje kalen- Spelskatt för roulettspel tas ut,&lt;br&gt;dermånad då skattskyldighet före- för varje kalendermånad då skatt-&lt;br&gt;ligger, med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skyldighet&amp;nbsp;föreligger, med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 000 kronor&amp;nbsp;för tillstånd som&amp;nbsp;innebär rätt&amp;nbsp;till spel&amp;nbsp;på ett spelbord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&amp;nbsp;för tillstånd som&amp;nbsp;innebär rätt till spel&amp;nbsp;på två spelbord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 000 kronor&amp;nbsp;för tillstånd som&amp;nbsp;innebär rätt&amp;nbsp;till spel&amp;nbsp;på tre spelbord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord&lt;br&gt;och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 000 kronor för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger rätt till spel på flera&lt;br&gt;spelbord än fem utgår skatten för&lt;br&gt;vart och ett av dessa bord med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger rätt till spel på flera&lt;br&gt;spelbord än fem tas skatten för&lt;br&gt;vart och ett av dessa bord ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spelskatt för spel på varuspels-&lt;br&gt;automater tas ut med 1 500 kronor&lt;br&gt;per varuspelsautomat for varje&lt;br&gt;kalendermånad då skattskyldighet&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver roulettspel med&lt;br&gt;utrustning som upplåtits till honom&lt;br&gt;är ansvarig för spelskatt för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet åvilar upplåtaren&lt;br&gt;och som denne ej erlagt. Vid upp-&lt;br&gt;låtelse av spelutrustning i flera led&lt;br&gt;gäller motsvarande för en upplåta-&lt;br&gt;re som själv ej är skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver roulettspel&lt;br&gt;eller spel på varuspelsautomater&lt;br&gt;med utrustning som upplåtits till&lt;br&gt;honom är ansvarig för spelskatt för&lt;br&gt;vilken skattskyldighet åvilar upp-&lt;br&gt;låtaren och som denne inte betalat.&lt;br&gt;När spelutrustning upplåts i flera&lt;br&gt;led gäller motsvarande för en&lt;br&gt;upplåtare som själv inte är skatt-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:1482) om lotteriskatt skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotteriskatt skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag till staten för svenskt&lt;br&gt;lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas ut med 36 procent av&lt;br&gt;den behållning som återstår sedan&lt;br&gt;de till vinnarna i lotteriet utbeta-&lt;br&gt;lade sammanlagda vinsterna av-&lt;br&gt;räknats från de sammanlagda in-&lt;br&gt;satserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vinster som betalats ut av-&lt;br&gt;ses de vinster som betalats ut inom&lt;br&gt;90 dagar från skattskyldighetens&lt;br&gt;inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt skall inte betalas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lotteriskatt skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag till staten för svenskt&lt;br&gt;lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt tas ut med 36 procent av&lt;br&gt;den behållning som återstår sedan&lt;br&gt;de sammanlagda vinster som be-&lt;br&gt;talats ut till vinnarna i lotteriet&lt;br&gt;räknats av från de sammanlagda&lt;br&gt;insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vinster som betalats ut av-&lt;br&gt;ses de vinster som betalats ut inom&lt;br&gt;90 dagar från skattskyldighetens&lt;br&gt;inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådant lotteri som avses i lagen (1972:820) om skatt på spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant lotteri som avses i lagen (1991:1483) om skatt på vinstspa-&lt;br&gt;rande m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vinstdragning på här i landet utfärdade premieobligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lotteri som har anordnats av sådan sammanslutning som avses i 15 §&lt;br&gt;lotterilagen (1994: 1000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lotteri som har anordnats av 5. lotteri som har anordnats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svenska Spel eller helägt dot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Penninglotteriet Aktiebo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag, Aktiebolaget Tipstjänst eller terbolag till detta bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av staten ägda bolag som äger&lt;br&gt;aktierna i dessa bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lotteri där vinsterna inte utgörs av pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningen lotteri har samma betydelse i denna lag som i 3 § lotteri-&lt;br&gt;lagen (1994:1000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:322.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Protokoll vid sammanträde 1998-03-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud Len-&lt;br&gt;nander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 mars 1998 (Finansdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskat på motorfor-&lt;br&gt;don,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:1482) om lotteriskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Agneta Bergqvist&lt;br&gt;och hovrättsassessorn Susanne Åkerfeldt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 8 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu föreslagna, nya paragrafen finns föreskrifter om återbetalning av&lt;br&gt;skatt till den som använt på visst sätt märkt olja, dvs. i praktiken den&lt;br&gt;finska rödfärgade oljan, för uppvärmning eller för drift av stationära&lt;br&gt;motorer. För att definiera den olja som det är fråga om hänvisas till 2&lt;br&gt;kap. 9 §. Denna paragraf handlar emellertid om olja i bränsletankar till&lt;br&gt;motordrivna fordon. För att förebygga risken för missförstånd bör hellre&lt;br&gt;en självständig definition användas i förevarande paragraf, en definition&lt;br&gt;som kan skrivas efter mönster av bestämmelserna i 2 kap. 9 a §. Inled-&lt;br&gt;ningen av paragrafen kan då ges följande lydelse: ”Om någon har förbru-&lt;br&gt;kat en oljeprodukt, som är eller har varit försedd med sådana av rege-&lt;br&gt;ringen i föreskrift angivna andra märkämnen än de som avses i 2 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket, för uppvärmning eller för drift av stationära motorer,&lt;br&gt;medger—”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket angående omräkning av de i första&lt;br&gt;stycket angivna skattebeloppen måste efter införandet av andra stycket&lt;br&gt;antas vara avsedda att tillämpas även på de i detta stycke angivna skatte-&lt;br&gt;beloppen; dessa överensstämmer ju beloppsmässigt med vissa skattebe-&lt;br&gt;lopp enligt första stycket. Orden ”i första stycket” bör därför ändras till ”i&lt;br&gt;första och andra styckena”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de nu föreslagna ändringarna blir det inte någon skillnad mellan&lt;br&gt;olika miljöklasser i fråga om försäljningsskatten. Tabelluppställningen&lt;br&gt;bör därför slopas och i paragrafen anges att skatt tas ut, för buss med en&lt;br&gt;total vikt av högst 3 500 kilogram och för lastbil med skåpkarosseri och&lt;br&gt;en totalvikt av högst 3 500 kilogram med 6 kronor 47 öre per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt samt för annan lastbil med en total vikt av högst 3 500 kilo-&lt;br&gt;gram med 4 043 kronor. Beträffande lastbilar och bussar som är inrättade&lt;br&gt;för drift med elektricitet från batterier i fordonet behöver endast anges att&lt;br&gt;skatt inte tas ut för sådant fordon, om skattskyldigheten inträder under&lt;br&gt;perioden den 1 oktober 1998 - den 31 december 2000; för övriga tider&lt;br&gt;följer de huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Winberg, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Ähnberg, Pagrotsky,&lt;br&gt;Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:140 Beskattning av elpannor&lt;br&gt;och vissa andra punktskattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:140&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;392L0012&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394L0074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56100, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:41:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03140</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:10</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:41:50</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU25</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:140&lt;br/&gt;
Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:140 Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:140&lt;br/&gt;
Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:140 Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:140&lt;br/&gt;
Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:140 Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:140&lt;br/&gt;
Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:140 Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:140&lt;br/&gt;
Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:140 Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  och Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:140&lt;br/&gt;
Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:140 Beskattning av elpannor och vissa andra punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  och Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>