<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284005</hangar_id>
 <dok_id>GL03133</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>133</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:133</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>133</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-04-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:30</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Beskattning av personaloptioner</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03133/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03133</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03133</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:133&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Beskattning av personaloptioner&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03133/prop_199798__133-1.png" style="width:35pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en förmån som någon har fått på grund av sin&lt;br&gt;tjänst och som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett&lt;br&gt;i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, skall beskattas i&lt;br&gt;samband med att rätten utnyttjas för förvärv av värdepapperet. En förut-&lt;br&gt;sättning för att bestämmelsen om beskattningstidpunkt skall vara till-&lt;br&gt;lämplig är att den rätt som förvärvas i sig inte utgör ett värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en premie eller annan ersättning betalats för personaloptionen fö-&lt;br&gt;reslås att avdrag medges för denna kostnad först i samband med att op-&lt;br&gt;tionen förmånsbeskattas. Förslaget innebär ett undantag från kontantprin-&lt;br&gt;cipen som normalt gäller vid beräkning av inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en innehavare av aktuell förmån flyttar från Sverige och förmånen&lt;br&gt;vid den tidpunkten har kunnat utnyttjas för förvärv av värdepapper men&lt;br&gt;ännu inte har utnyttjats, skall beskattning ske för den delen. På motsva-&lt;br&gt;rande sätt begränsas skatteplikten för en sådan förmån som någon som&lt;br&gt;har flyttat till Sverige förvärvat under anställning utomlands, dvs. skatte-&lt;br&gt;plikten omfattar enbart den del av förmånens värde som har intjänats&lt;br&gt;genom verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för socialavgifter som belöper på ett förmånsvärde eller en&lt;br&gt;ersättning åläggs den svenske arbetsgivaren, om utgivaren av en förmån&lt;br&gt;eller ersättning är en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk&lt;br&gt;juridisk person som inte är arbetsgivare till den skattskyldige, och om&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i den skattskyldiges&lt;br&gt;anställning i Sverige. Den svenske arbetsgivaren far även en kontroll-&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet. För att arbetsgivaren skall veta att en förmån eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning har åtnjutits skall den anställde underrätta sin arbetsgivare om Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)...........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän forsäkring................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.....................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattningstidpunkt och värdering................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt......................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av innehavaren av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsmässigt omsatt option.....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om beskattningstidpunkt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdering vid tjänstebeskattning.....................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personaloptioner.............................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare behandling av beskattningstidpunkt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsteformåner.................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning när förmånshavare flyttar till eller från Sverige..........34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt......................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialavgifter och kontrolluppgiftsskyldighet................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt......................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagens konsekvenser och genomförande..................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter.........................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsfrågor..................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370).........................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring..............................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.....................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Beskattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personaloptioner................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utredningens lagforslag....................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrande över Finansdepartementets promemoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1997:83) Beskattning av personaloptioner.................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.............................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.............................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanträde den 6 april 1998.................................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits&lt;br&gt;eller blivit för honom tillgänglig&lt;br&gt;för lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo, detta oberoende av huruvida&lt;br&gt;inkomsten intjänats under året&lt;br&gt;eller tidigare. Förmån av fri eller&lt;br&gt;delvis fri resa på tåg som värderas&lt;br&gt;enligt punkt 6 av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § skall dock anses åtnjuten re-&lt;br&gt;dan när den skattskyldige dispo-&lt;br&gt;nerar över handling eller dylikt&lt;br&gt;som berättigar till resa. Förmån av&lt;br&gt;fritt eller delvis fritt drivmedel&lt;br&gt;skall anses åtnjuten månaden efter&lt;br&gt;det att drivmedlet har kommit den&lt;br&gt;skattskyldige till godo. Har den&lt;br&gt;skattskyldige på grund av sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits&lt;br&gt;eller blivit för honom tillgänglig&lt;br&gt;för lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo, detta oberoende av huruvida&lt;br&gt;inkomsten intjänats under året&lt;br&gt;eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri eller delvis fri&lt;br&gt;resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berätti-&lt;br&gt;gar till resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel skall anses åtnjuten må-&lt;br&gt;naden efter det att drivmedlet har&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst fatt förvärva värdepapper på&lt;br&gt;förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvär-&lt;br&gt;vet skedde. I fall då behållning på&lt;br&gt;pensionssparkonto skall avskattas&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom. första stycket j&lt;br&gt;inträder skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla&lt;br&gt;för de tillgångar som skall avskat-&lt;br&gt;tas. Vid sådan överlåtelse av pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring till ny försäkrings-&lt;br&gt;givare som avses i punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkrings-&lt;br&gt;givaren eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige på grund&lt;br&gt;av sin tjänst fatt förvärva värde-&lt;br&gt;papper på förmånliga villkor, tas&lt;br&gt;förmånen upp till beskattning det&lt;br&gt;år förvärvet skedde. Om det som&lt;br&gt;förvärvas i sig inte utgör ett vär-&lt;br&gt;depapper men innebär en rätt att i&lt;br&gt;framtiden få förvärva värdepapper&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i&lt;br&gt;övrigt på förmånliga villkor tas&lt;br&gt;förmånen upp till beskattning det&lt;br&gt;år då rätten utnyttjas eller över-&lt;br&gt;låts. Om den skattskyldige upphör&lt;br&gt;att ha sitt egentliga bo och hemvist&lt;br&gt;i Sverige eller att stadigvarande&lt;br&gt;vistas här, skall sådan förmån be-&lt;br&gt;skattas det beskattningsår när&lt;br&gt;detta skedde till den del den då&lt;br&gt;kunnat utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sådan förmån som avses&lt;br&gt;i fjärde stycket andra meningen&lt;br&gt;helt eller delvis tjänats in genom&lt;br&gt;verksamhet utomlands, skall för-&lt;br&gt;månen inte tas upp till beskattning&lt;br&gt;i den del som hade kunnat utnytt-&lt;br&gt;jas före det att den skattskyldige&lt;br&gt;fått sitt egentliga bo och hemvist i&lt;br&gt;Sverige eller stadigvarande vistas&lt;br&gt;här. Förmån som utnyttjas här&lt;br&gt;skall i första hand anses ha tjänats&lt;br&gt;in genom verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmån som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket andra meningen&lt;br&gt;tidigare har beskattats vid tidpunkt&lt;br&gt;som avses i samma stycke sista&lt;br&gt;meningen, skall den inte beskattas&lt;br&gt;i den delen om den därefter ut-&lt;br&gt;nyttjas eller överlåts under tid då&lt;br&gt;den skattskyldige åter har sitt&lt;br&gt;egentliga bo och hemvist i Sverige&lt;br&gt;eller stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då behållning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto skall avskattas enligt&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket j inträ-&lt;br&gt;der skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla&lt;br&gt;för de tillgångar som skall avskat-&lt;br&gt;tas. Vid sådan överlåtelse av pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsförsäkring till ny försäkrings-&lt;br&gt;givare som avses i punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkringsgi-&lt;br&gt;varen eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt-&lt;br&gt;skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats&lt;br&gt;eller först under ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig, som på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått en sådan&lt;br&gt;rätt som avses i fjärde stycket&lt;br&gt;andra meningen, betalat en ersätt-&lt;br&gt;ning för denna skall kostnaden&lt;br&gt;dras av under det år då förmånen&lt;br&gt;tas upp till beskattning. Avdraget&lt;br&gt;får dock inte överstiga förmånens&lt;br&gt;värde. Om rätten inte utnyttjas&lt;br&gt;skall kostnaden dras av under det&lt;br&gt;första år då rätten att förvärva&lt;br&gt;värdepapper inte längre kan göras&lt;br&gt;gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1999 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för förmåner&lt;br&gt;som kunnat utnyttjas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 11 kap. 2 och 3 §§ samt 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-&lt;br&gt;son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall som in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;också anses ersättning som utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av tjänst en-&lt;br&gt;ligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) och som, utan att an-&lt;br&gt;ställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Detta gäller dock inte i&lt;br&gt;fråga om sådan skattepliktig intäkt&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2§ första&lt;br&gt;stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-&lt;br&gt;stäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med&lt;br&gt;villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som sak-&lt;br&gt;nar skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med an-&lt;br&gt;nan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan&lt;br&gt;antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av&lt;br&gt;utbetalaren bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i tredje&lt;br&gt;stycket 1 mottagaren har en F-&lt;br&gt;skattsedel med villkor enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i andra&lt;br&gt;stycket 1 mottagaren har en F-&lt;br&gt;skattsedel med villkor enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § skattebetalningslagen, räknas&lt;br&gt;ersättningen som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete bara om F-skattse-&lt;br&gt;deln skriftligen åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ skattebetalningslagen, räknas Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;ersättningen som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete bara om F-skattse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deln skriftligen åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-&lt;br&gt;sättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig&lt;br&gt;intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,&lt;br&gt;om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till&lt;br&gt;sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räk-&lt;br&gt;nas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts&lt;br&gt;utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från&lt;br&gt;sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-&lt;br&gt;geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-&lt;br&gt;rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid generationsväx-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1273.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om stipen-&lt;br&gt;diet utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk ju-&lt;br&gt;ridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension och ersättning från se-&lt;br&gt;mesterkassa, i fråga om ersättning&lt;br&gt;till idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i till-&lt;br&gt;lämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är&lt;br&gt;svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är&lt;br&gt;bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension och ersättning från se-&lt;br&gt;mesterkassa, i fråga om ersättning&lt;br&gt;till idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i till-&lt;br&gt;lämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgif- Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av annat förvärvsarbete avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade&lt;br&gt;arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande, i den mån ersättningen&lt;br&gt;träder i stället för inkomst som&lt;br&gt;ovan nämnts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och som, utan att anställningsför-&lt;br&gt;hållande förelegat, utbetalats av&lt;br&gt;fysisk person bosatt utomlands&lt;br&gt;eller av utländsk juridisk person&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annans räkning i pengar eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande, i den mån ersättningen&lt;br&gt;träder i stället för inkomst som&lt;br&gt;ovan nämnts samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första&lt;br&gt;stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i be-&lt;br&gt;räkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i&lt;br&gt;beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året&lt;br&gt;inte uppgått till 1 000 kronor. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomst-&lt;br&gt;er utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1274.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad,&lt;br&gt;som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift&lt;br&gt;eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett ut-&lt;br&gt;ländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt&lt;br&gt;barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension&lt;br&gt;barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sve-&lt;br&gt;rige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt då han avled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalningsmot-&lt;br&gt;tagarens namn och adress eller&lt;br&gt;andra för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer anses&lt;br&gt;ha en sådan skattsedel. Uppgiften&lt;br&gt;om innehav av en F-skattsedel&lt;br&gt;gäller även som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattsedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § fjärde stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om inne-&lt;br&gt;hav av en F-skattsedel är oriktig.&lt;br&gt;Bestämmelser om påföljd för den&lt;br&gt;som lämnar oriktig uppgift finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § andra stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalningsmot-&lt;br&gt;tagarens namn och adress eller&lt;br&gt;andra för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer anses&lt;br&gt;ha en sådan skattsedel. Uppgiften&lt;br&gt;om innehav av en F-skattsedel&lt;br&gt;gäller även som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattsedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om inne-&lt;br&gt;hav av en F-skattsedel är oriktig.&lt;br&gt;Bestämmelser om påföljd för den&lt;br&gt;som lämnar oriktig uppgift finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komst för eget arbete i form av andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i form av&lt;br&gt;rabatt, bonus eller annan förmån&lt;br&gt;som ges ut på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen, an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare, om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktiga förmåner än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) i form av rabatt, bonus&lt;br&gt;eller annan förmån som ges ut på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande,&lt;br&gt;skall den som slutligt har stått för&lt;br&gt;de kostnader som ligger till grund&lt;br&gt;för förmånen, anses som arbetsgi-&lt;br&gt;vare, om denne är någon annan än&lt;br&gt;den som är skattskyldig för förmå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skyldig for formånen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nen. Ifråga om skattepliktig intäkt Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen i form&lt;br&gt;av en förmån eller ersättning, som&lt;br&gt;getts ut eller anses utgiven av en&lt;br&gt;fysisk person som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands eller en utländsk juridisk&lt;br&gt;person, skall den hos vilken den&lt;br&gt;skattskyldige är anställd i Sverige&lt;br&gt;anses som arbetsgivare, om för-&lt;br&gt;månen eller ersättningen har sin&lt;br&gt;grund i anställningen i Sverige&lt;br&gt;och det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den skattskyldige.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på formån&lt;br&gt;eller ersättning som getts ut eller anses utgiven efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, ar-&lt;br&gt;vode, andra ersättningar eller för-&lt;br&gt;måner som utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett&lt;br&gt;ut förmånen. Kontrolluppgift av-&lt;br&gt;seende skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som lig-&lt;br&gt;ger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, ar-&lt;br&gt;vode, andra ersättningar eller för-&lt;br&gt;måner som utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett&lt;br&gt;ut förmånen. Kontrolluppgift av-&lt;br&gt;seende skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som lig-&lt;br&gt;ger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig för förmånen.&lt;br&gt;Kontrolluppgift avseende skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst i form av en&lt;br&gt;formån eller ersättning, som getts&lt;br&gt;ut eller anses utgiven av en fysisk&lt;br&gt;person som är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller en utländsk juridisk person,&lt;br&gt;skall lämnas av den hos vilken den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige är anställd i Sverige,&lt;br&gt;om förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;kan anses ha sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen i Sverige och det inte finns&lt;br&gt;något anställningsförhållande&lt;br&gt;mellan utgivaren av förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen och den skatt-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fatt skattepliktigt be-&lt;br&gt;lopp eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som&lt;br&gt;för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-&lt;br&gt;tingen har enbart en F-skattsedel eller både en F-skattsedel och en A-&lt;br&gt;skattsedel och skriftligen åberopat F-skattsedeln samt för sådan ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-&lt;br&gt;dragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad&lt;br&gt;som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen, skall den som&lt;br&gt;kontrolluppgiften avser till den&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldige på annat&lt;br&gt;sätt än muntligen lämna uppgift&lt;br&gt;om förmånens art och omfattning&lt;br&gt;och under vilken månad denna&lt;br&gt;åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att för-&lt;br&gt;månen åtnjutits.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03133/prop_199798__133-2.png" style="width:12pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra eller tredje meningen, skall&lt;br&gt;den som kontrolluppgiften avser&lt;br&gt;till den kontrolluppgiftsskyldige&lt;br&gt;på annat sätt än muntligen lämna&lt;br&gt;uppgift om förmånens eller ersätt-&lt;br&gt;ningens art och omfattning och&lt;br&gt;under vilken månad den åtnjutits&lt;br&gt;eller anses åtnjuten respektive&lt;br&gt;erhållits. Uppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att för-&lt;br&gt;månen åtnjutits eller anses åtnjut-&lt;br&gt;en respektive ersättningen erhål-&lt;br&gt;lits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förmån eller ersätt-&lt;br&gt;ning som getts ut eller anses utgiven före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa förvärvsinkomster” skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 24,26 pro-&lt;br&gt;cent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-&lt;br&gt;bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för&lt;br&gt;administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att&lt;br&gt;borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket&lt;br&gt;b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-&lt;br&gt;sion eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-&lt;br&gt;lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-&lt;br&gt;dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-&lt;br&gt;ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i första stycket. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i första stycket. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren&lt;br&gt;skattepliktig intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:940.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig till in-&lt;br&gt;komstskatt för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ges ut på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen an-&lt;br&gt;ses som skattskyldig enligt denna&lt;br&gt;lag, om inte denne är den som är&lt;br&gt;skattskyldig till inkomstskatt för&lt;br&gt;förmånen. I fråga om sådan för&lt;br&gt;mottagaren skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst i form av en förmån eller&lt;br&gt;ersättning som getts ut eller anses&lt;br&gt;utgiven av fysisk person som är&lt;br&gt;bosatt utomlands eller av utländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridisk person, skall den hos vil-&lt;br&gt;ken mottagaren är anställd i Sve-&lt;br&gt;rige anses som skattskyldig enligt&lt;br&gt;denna lag, om förmånen eller er-&lt;br&gt;sättningen kan anses ha sin grund&lt;br&gt;i anställningen i Sverige och det&lt;br&gt;inte finns något anställningsför-&lt;br&gt;hållande mellan utgivaren av för-&lt;br&gt;månen eller ersättningen och&lt;br&gt;mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-&lt;br&gt;ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-&lt;br&gt;män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-&lt;br&gt;dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar&lt;br&gt;som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i andra stycket tredje meningen tillämpas på lön eller&lt;br&gt;annan ersättning som getts ut eller anses utgiven efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, får andra&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;br&gt;som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. Sådan intäkt&lt;br&gt;skall räknas med först när arbets-&lt;br&gt;givaren har fått kännedom om att&lt;br&gt;arbetstagaren åtnjutit sådan in-&lt;br&gt;täkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;br&gt;som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. I fråga om&lt;br&gt;intäkt i form av en förmån eller er-&lt;br&gt;sättning, som getts ut eller anses&lt;br&gt;utgiven av en fysisk person som är&lt;br&gt;bosatt utomlands eller en utländsk&lt;br&gt;juridisk person, skall den hos vil-&lt;br&gt;ken den skattskyldige är anställd i&lt;br&gt;Sverige anses som arbetsgivare,&lt;br&gt;om förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;kan anses ha sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen i Sverige och det inte finns&lt;br&gt;något anställningsförhållande&lt;br&gt;mellan utgivaren av förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen och den skatt-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter som avses i tredje&lt;br&gt;stycket skall räknas med först när&lt;br&gt;arbetsgivaren har fått kännedom&lt;br&gt;om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas på förmån eller&lt;br&gt;ersättning som getts ut eller anses utgiven efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I samband med att regeringen i juni 1996 lämnade förslag till vissa åtgär-&lt;br&gt;der för att halvera arbetslösheten till år 2000 aviserades att det fanns skäl&lt;br&gt;att överväga en ändring av gällande beskattningsregler för personaloptio-&lt;br&gt;ner (prop. 1995/96:222 s. 18). Behovet av en översyn av beskattnings-&lt;br&gt;reglerna för personaloptioner är också något som vid flera tillfällen be-&lt;br&gt;gärts bl.a. av multinationella företagsgrupper som är verksamma i landet&lt;br&gt;och organisationer som främjar internationella handelsintressen och in-&lt;br&gt;vesteringar i Sverige. I framställningarna har också påpekats behovet av&lt;br&gt;en översyn av de regler som gäller ansvaret för socialavgifter när en för-&lt;br&gt;mån i form av en personaloption som beskattas i inkomstslaget tjänst hos&lt;br&gt;mottagaren utbetalas av en fysisk person bosatt utomlands eller en ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person utan att ett anställningsförhållande föreligger&lt;br&gt;mellan parterna. Vidare har frågan om även detta slags förmån bör om-&lt;br&gt;fattas av kontrolluppgiftsskyldighet aktualiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1997 utarbetades inom Finansdepartementet promemo-&lt;br&gt;rian Beskattning av personaloptioner (Ds 1997:83). En sammanfattning&lt;br&gt;av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag i bilaga 2.&lt;br&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi97/3636). Regeringen tar i detta&lt;br&gt;ärende upp de skatte- och avgiftsförslag som behandlats i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En personaloption (employee stock option) är en standardiserad rättighet&lt;br&gt;som riktar sig enbart till anställda inom ett företag eller en företagsgrupp.&lt;br&gt;Den innebär att den anställde får en rätt att förvärva aktier till ett för-&lt;br&gt;månligt pris. I flertalet fall erhåller den anställde personaloptionen utan&lt;br&gt;att betala någon ersättning till utställaren. Personaloptionen kännetecknas&lt;br&gt;av att den inte är överlåtbar och att den kan utnyttjas först efter en viss&lt;br&gt;kvalifikationstid på så sätt att ett bestämt antal aktier far förvärvas efter&lt;br&gt;en viss anställningstid. Det är inte ovanligt att optionen är uppdelad i&lt;br&gt;&amp;quot;etapper&amp;quot; med olika kvalifikationstider, vilket ger den anställde möjlighet&lt;br&gt;att förvärva fler aktier sedan ytterligare tidsperioder förflutit. Löptiden är&lt;br&gt;lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen, eventuellt efter en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortare karenstid, om anställningen upphör på grund av uppsägning, av-&lt;br&gt;skedande eller dödsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en reaktion på ett avgörande från Regeringsrätten (RÅ 1986 ref.&lt;br&gt;36) genomfördes år 1990 en lagändring rörande anställdas tjänsteförmå-&lt;br&gt;ner i form av förvärv av värdepapper (prop. 1989/90:50 s. 72 ff). Inne-&lt;br&gt;börden av lagstiftningen är att sådana tjänsteförmåner skall beskattas&lt;br&gt;redan vid förvärvet, även om de har förenats med villkor om inskränk-&lt;br&gt;ningar i förfoganderätten. Vidare innebär lagstiftningen att värdet av en&lt;br&gt;rätt att vid ett framtida tillfälle fa förvärva egendom till ett i förväg be-&lt;br&gt;stämt pris, det s.k. förväntningsvärdet, skall beaktas när värdet av förmå-&lt;br&gt;nen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ikraftträdandet av 1990 års lagstiftning har Regeringsrätten i två&lt;br&gt;rättsfall (RÅ 1994 not. 41 och not. 733) uttalat att en personaloption, en-&lt;br&gt;ligt de allmänna reglerna i anvisningarna till 41 och 42 §§ kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), KL, skall beskattas vid första möjliga utnyttjan-&lt;br&gt;dedag och detta oberoende av om personaloptionen faktiskt utnyttjas&lt;br&gt;eller inte. En personaloption ansågs i rättsfallen inte utgöra ett värdepap-&lt;br&gt;per och inte heller ett sådant finansiellt instrument som nämns i 24 §&lt;br&gt;4 mom. tredje stycket eller 27 § 1 mom. respektive 2 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattningstidpunkt och värdering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av innehavaren av en marknadsmässigt&lt;br&gt;omsatt option&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 24 § 4 mom. tredje stycket SIL finns en definition av vad som avses&lt;br&gt;med begreppet option vid inkomstbeskattningen. Enligt bestämmelsen&lt;br&gt;avses med option ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att&lt;br&gt;köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris&lt;br&gt;eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendo-&lt;br&gt;men, aktieindex eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De marknadsmässigt omsatta optionema har standardiserade villkor i&lt;br&gt;särskilda optionskontrakt för att möjliggöra handel. De optioner som&lt;br&gt;finns på marknaden avser alla rätt att köpa eller sälja värdepapper inom&lt;br&gt;viss tid och till visst pris eller rätt att erhålla ett kontantbelopp vid viss&lt;br&gt;kursförändring. De standardiserade optionema har i allmänhet kortare&lt;br&gt;löptid än ett år. Det finns dock optioner som har längre löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En köpoption utfärdas mot betalning, s.k. premie. Den kan avslutas på&lt;br&gt;olika sätt och villkoren för avsluten varierar beroende på optionsslag.&lt;br&gt;Innehavaren kan välja att lösa den egendom som optionen avser, dvs.&lt;br&gt;köpa den underliggande egendomen av utfardaren. Innehavaren kan&lt;br&gt;också sälja optionen, s.k. kvittning. Slutligen kan optionen avslutas ge-&lt;br&gt;nom att den far löpa tiden ut utan lösen eller kvittning. Beträffande vissa&lt;br&gt;optioner sker en s.k. stängning genom kontantavräkning om förändringen&lt;br&gt;av den underliggande egendomens värde fallit ut till innehavarens fördel.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdeförändringen under löptiden på den underliggande egendomen i Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;stället fallit ut till utställarens fördel utslocknar optionen, s.k. förfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvar en option på kapitalmarknaden beskattas inte i&lt;br&gt;samband med förvärvet. Däremot reavinstbeskattas innehavaren av op-&lt;br&gt;tionen vid kvittning, stängning genom kontantavräkning och förfall. Rea-&lt;br&gt;vinster och reaförluster beräknas då på vanligt sätt enligt 24 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket SIL. Kvittnings- eller stängningslikviden tas upp som för-&lt;br&gt;säljningspris. Vid förfall tas försäljningspriset upp till 0 kr. Avdrag görs&lt;br&gt;för forvärvskostnaden för optionen (premien) jämte andra kostnader for&lt;br&gt;förvärv och avyttring. Vid beräkning av anskaffningskostnaden skall ge-&lt;br&gt;nomsnittsmetoden i 27 § 2 mom. första stycket SIL tillämpas. Schablon-&lt;br&gt;regeln i 27 § 2 mom. andra stycket SIL får inte användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehavaren väljer att utnyttja optionen genom att begära leverans&lt;br&gt;anses han inte ha avyttrat själva optionen och skall därför enligt 24 §&lt;br&gt;2 mom. femte stycket SIL inte reavinstbeskattas. Kostnaden for förvärvet&lt;br&gt;av optionen läggs till anskaffningskostnaden för den förvärvade egendo-&lt;br&gt;men. Reavinstbeskattning sker när den förvärvade egendomen avyttras.&lt;br&gt;Vinsten beräknas då enligt de regler som gäller för det slags egendom&lt;br&gt;som förvärvet avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är optionen en säljoption utlöses reavinstbeskattning vid försäljningen&lt;br&gt;av den egendom som anges i optionen. Reavinstbeskattningen sker enligt&lt;br&gt;de regler som gäller vid försäljning i övrigt av den underliggande egen-&lt;br&gt;domen. Kostnaden för förvärvet av optionen far dras av som en försälj-&lt;br&gt;ningskostnad vid reavinstberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 Allmänt om beskattningstidpunkt och värdering vid&lt;br&gt;tjänstebeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av tjänst hänförs enligt 32 § 1 mom. a KL avlöning, arvode&lt;br&gt;och kostnadsersättning samt annan förmån i pengar, bostad eller annat&lt;br&gt;som utgått för tjänsten. Enligt bestämmelserna i 41 § andra stycket KL&lt;br&gt;skall en intäkt anses ha åtnjutits det beskattningsår, under vilket intäkten&lt;br&gt;har blivit tillgänglig för lyftning for den skattskyldige. Enligt punkt 4&lt;br&gt;första stycket första meningen av anvisningarna till paragrafen gäller i&lt;br&gt;fråga om inkomst av tjänst att inkomsten skall anses ha åtnjutits under&lt;br&gt;det år då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse som&lt;br&gt;verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. I samma stycke anges att&lt;br&gt;om den skattskyldige på grund av sin tjänst har fatt förvärva värdepapper&lt;br&gt;på förmånliga villkor tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 42 § andra stycket KL skall värdet av en förmån beräknas till&lt;br&gt;marknadsvärdet. I punkt 1 andra stycket av anvisningarna till paragrafen&lt;br&gt;stadgas att med marknadsvärde avses det pris som betalas på orten. Om&lt;br&gt;ett sådant pris inte direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp&lt;br&gt;som med hänsyn till rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning&lt;br&gt;med kontanta medel. Det saknas lagregler for hur en marknadsvärdering&lt;br&gt;skall gå till. I förarbetena sägs dock att värdet skall bestämmas utan be-&lt;br&gt;aktande av försiktighetsprinciper eller subjektiva bedömningar. Värde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen skall ske efter strikt marknadsmässiga grunder (prop. 1989/90:110&lt;br&gt;s. 319 f och 655, se även RÅ 1996 ref. 75).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5 av anvisningarna till 42 § KL finns en specialbestämmelse&lt;br&gt;som avser värdering av en skattepliktig formån att fa förvärva värdepap-&lt;br&gt;per. I anvisningspunkten anges att även det s.k. förväntningsvärdet skall&lt;br&gt;beaktas, dvs. värdet av rätten att till ett i förväg bestämt pris få förvärva&lt;br&gt;egendom vid en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialbestämmelsema avseende värdepapper innebär att beskattning&lt;br&gt;alltid skall ske vid tidpunkten för förvärvet och detta oberoende av om&lt;br&gt;det föreligger några inskränkningar i förfoganderätten över värdepappe-&lt;br&gt;ret. Vid värderingen skall man ta hänsyn till förväntningsvärdet, som&lt;br&gt;räknas fram genom olika på marknaden förekommande värderingsmo-&lt;br&gt;deller. Bestämmelserna tillkom år 1990 för att förhindra att beskatt-&lt;br&gt;ningstidpunkten sköts på framtiden och att oönskade skattekrediter där-&lt;br&gt;igenom skulle uppkomma. För tillämpningen av bestämmelserna är det&lt;br&gt;alltså avgörande huruvida det som förvärvas utgör ett värdepapper eller&lt;br&gt;inte. Begreppet värdepapper är vare sig i lag eller rättspraxis skatterätts-&lt;br&gt;ligt definierat utan det har överlämnats till tillämpande myndigheter att i&lt;br&gt;enskilda fall närmare bestämma tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 Personaloptioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personaloption är en rättighet som riktar sig enbart till anställda inom&lt;br&gt;ett företag eller en företagsgrupp. Rättigheten består i att den anställde&lt;br&gt;erhåller en rätt att under vissa förutsättningar i framtiden förvärva aktier&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris. Det är fråga om en standardiserad rättighet,&lt;br&gt;vilket betyder att optionsvillkoren är bestämda på ett enhetligt sätt för&lt;br&gt;samtliga anställda som får del av förmånen. Ofta är villkoren bestämda i&lt;br&gt;en av företaget beslutad optionsplan. I flertalet fall erhåller den anställde&lt;br&gt;personaloptionen utan att betala någon ersättning till utställaren. Perso-&lt;br&gt;naloptionema kännetecknas av att de är förenade med förfoganderättsin-&lt;br&gt;skränkningar, t.ex. att de inte får överlåtas eller pantsättas, och att de kan&lt;br&gt;utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att op-&lt;br&gt;tionen är uppdelad i &amp;quot;etapper&amp;quot; med olika kvalifikationstider. Den an-&lt;br&gt;ställde ges t.ex. en rätt att efter tidigast en viss tid förvärva en angiven&lt;br&gt;andel av det totala antalet aktier som optionsplanen medger och därefter&lt;br&gt;ytterligare andelar efter vissa i optionsplanen angivna tidsintervall under&lt;br&gt;optionens löptid. Optionens löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller&lt;br&gt;personaloptionen, eventuellt efter en kortare karenstid om anställningen&lt;br&gt;upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beskattning av förmån i form av en personaloption&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beskattningstidpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har i två fall (RÅ 1994 not. 41 och not. 733) intagit den&lt;br&gt;ståndpunkten att anställdas förvärv av personaloptioner inte är att anse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett forvärv av värdepapper eller sådana finansiella instrument som&lt;br&gt;nämns i 24 § 4 mom. tredje stycket eller 27 § 1 mom. respektive 2 mom.&lt;br&gt;SIL. Regeringsrättens inställning synes vara att personaloptioner aldrig,&lt;br&gt;vare sig före eller efter kvalifikationstidens utgång, utgör värdepapper&lt;br&gt;eller finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänt rådande uppfattningen är att Regeringsrättens avgöranden&lt;br&gt;innebär att de särskilda bestämmelserna om förmånsbeskattning av vär-&lt;br&gt;depapper inte är tillämpliga på personaloptioner. Uppenbart är emellertid&lt;br&gt;att en personaloption efter kvalifikationstiden utgör någon form av själv-&lt;br&gt;ständig rättighet som skall förmånsbeskattas i inkomstslaget tjänst. Detta&lt;br&gt;sker genom att de allmänna reglerna för förmånsbeskattning tillämpas&lt;br&gt;och förmånen tas upp till beskattning det år en kvalifikationstid har löpt&lt;br&gt;ut. Beskattning skall ske oavsett om personaloptionen utnyttjas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdepapper finns den genom 1990 års lagstiftning intagna värde-&lt;br&gt;ringsregeln, enligt vilken ett s.k. förväntningsvärde skall beaktas. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har tolkats så att den inte är tillämplig på personaloptioner,&lt;br&gt;eftersom dessa inte utgör värdepapper. Regeringsrätten har dock inte&lt;br&gt;prövat frågan hur en personaloption skall värderas. Om bestämmelsen&lt;br&gt;inte är tillämplig torde en personaloption i stället värderas till marknads-&lt;br&gt;värdet enligt de allmänna reglerna i punkt 1 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;KL. Personaloptioner förekommer inte på marknaden och saknar därför&lt;br&gt;ett egentligt marknadspris eller marknadsvärde. Det kan därför förefalla&lt;br&gt;motsägelsefullt att värdera en egendom till ett marknadsvärde när egen-&lt;br&gt;domen inte förekommer och inte heller på grund av förfoganderättsin-&lt;br&gt;skränkningar kan förekomma på marknaden. Det saknas lagregler som&lt;br&gt;anger hur en marknadsvärdering skall gå till. I förarbetena till skattere-&lt;br&gt;formen sägs dock att värdet skall bestämmas utan beaktande av försiktig-&lt;br&gt;hetsprinciper eller subjektiva bedömningar (prop. 1989/90:110 s. 319 -&lt;br&gt;320 och 655). Värderingen skall ske efter strikt marknadsmässiga grun-&lt;br&gt;der. Detta bekräftas också av Regeringsrätten i RÅ 1996 ref. 75, som&lt;br&gt;avser värdering av en inte utnyttjad resa som vunnits i en pristävling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder stor osäkerhet om hur värderingen av en personaloption skall&lt;br&gt;ske. Diskussionerna har till stor del rört frågan om man vid värderingen&lt;br&gt;skall ta hänsyn till något slags förväntningsvärde. Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV) har i en promemoria &amp;quot;Angående värdering av s.k. personaloptio-&lt;br&gt;ner&amp;quot; den 15 februari 1996 anfört att alla omständigheter som påverkar en&lt;br&gt;förmåns marknadsvärde skall medräknas (dnr 8940-95/200). RSV anser&lt;br&gt;att det inte går att bortse från ett förväntningsvärde vid förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ningen av en personaloption, men att även eventuella inskränkningar i&lt;br&gt;förfoganderätten över optionen skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas, att den förmån som den anställde erhåller i samband&lt;br&gt;med ett förvärv av en personaloption inte — vare sig vid förvärvet av&lt;br&gt;personaloptionen eller den underliggande egendomen — torde kunna&lt;br&gt;undantas från beskattning med stöd av den bestämmelse i punkt 3 a av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 32 § KL som reglerar anställdas förvärv av aktier e.d. Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;Förvärven faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdestegringen efter utställandet och fram till tidpunkten för för-&lt;br&gt;månsbeskattningen tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Ut-&lt;br&gt;nyttjas optionen för förvärv av aktie kommer värdestegringen att beskatt-&lt;br&gt;as i inkomstslaget kapital vid avyttring av aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för förvärv av en option&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som förvärvar en personaloption har i vissa fall betalat en premie till&lt;br&gt;utställaren av optionen eller i övrigt haft kostnader för förvärvet av rätt-&lt;br&gt;en. Enligt punkt 4 sista stycket av anvisningarna till 41 § KL far utgift&lt;br&gt;och omkostnad för förvärv av en inkomst dras av det år då de verkligen&lt;br&gt;blivit betalda av den skattskyldige. Så skall ske även om inkomsten har&lt;br&gt;förvärvats ett tidigare år eller den beräknas inflyta ett senare år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Tidigare behandling av beskattningstidpunkt för&lt;br&gt;tjänsteförmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tidpunkten för beskattning av förmåner i anställningsförhåll-&lt;br&gt;anden har tidigare varit föremål för omfattande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1990 års skattereform ändrades bestämmelsen i&lt;br&gt;punkt 3 första stycket av anvisningarna till 32 § KL. Före skattereformen&lt;br&gt;angavs att som intäkt skulle tas upp värdet av andra av den skattskyldige&lt;br&gt;&amp;quot;åtnjutna&amp;quot; förmåner, t.ex. fri kost m.m. som arbetsgivaren betalat för den&lt;br&gt;anställdes räkning. Efter skattereformen angavs att som intäkt skall tas&lt;br&gt;upp exempelvis fri kost och fria resor m.m., som arbetsgivaren betalat för&lt;br&gt;den anställdes räkning &amp;quot;eller eljest tillhandahållit&amp;quot;. Av förarbetena (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 314 ff) framgår inte att någon saklig ändring var avsedd&lt;br&gt;med den nya lydelsen. I fråga om bostadsförmån, som före skatterefor-&lt;br&gt;men reglerades i samma stycke, används även efter skattereformen ut-&lt;br&gt;trycket &amp;quot;åtnjuter&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsfallet RÅ 1992 ref. 108, som gällde tolkning av anvisningspunk-&lt;br&gt;tens lydelse före 1990 års skattereform, anförde Regeringsrätten att den&lt;br&gt;som inte har utnyttjat tillhandahållen fri kost inte heller skall beskattas&lt;br&gt;för den. Enligt praxis torde huvudprincipen ha varit den att det är det&lt;br&gt;faktiska utnyttjandet av en förmån som utlöser beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen (SOU 1993:44)&lt;br&gt;föreslogs att tidpunkten för beskattning av en naturaförmån skulle ändras&lt;br&gt;från &amp;quot;tillhandahållit&amp;quot; till &amp;quot;åtnjutit&amp;quot;. Utredningen uttalade att en strikt till-&lt;br&gt;lämpning av lagtextens dåvarande ordalydelse uppenbarligen skulle leda&lt;br&gt;till orimliga konsekvenser. Som exempel angavs att om en arbetsgivare&lt;br&gt;skulle erbjuda sin personal en viss förmån, fri bil, aktie till förmånligt&lt;br&gt;värde, ett förmånligt lån etc. även arbetstagare som avstår från erbjudan-&lt;br&gt;det skulle komma att beskattas. Utredningen menade att det mot bak-&lt;br&gt;grund av detta var tydligt att &amp;quot;tillhandahållit&amp;quot; inte gav ett riktigt uttryck&lt;br&gt;för vad som avsetts med regleringen. Utredningen konstaterade att det&lt;br&gt;inte finns en klar, för alla fall gemensam tidpunkt för skattepliktens in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädande för naturaförmåner. Beskattning torde i vissa fall ske när förmå-&lt;br&gt;nens adressat på något sätt fått inflytande eller bestämmanderätt över&lt;br&gt;förmånens användning eller utnyttjande och i andra fall först vid ett fak-&lt;br&gt;tiskt utnyttjande eller användande av förmånen. En fullständig reglering&lt;br&gt;ansågs emellertid inte möjlig utan det anfördes att man fick nöja sig med&lt;br&gt;en allmänt hållen lagtext som far fyllas ut av rättspraxis. Detta godtogs i&lt;br&gt;prop. 1993/94:90 varvid det åsyftade uttrycket i punkt 3 första stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § KL ändrades till &amp;quot;åtnjutit&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom prop. 1996/97:173 (s. 44-46) föreslogs ändrade beskattnings-&lt;br&gt;regler beträffande drivmedelsförmån på så sätt att denna förmån skulle&lt;br&gt;anses åtnjuten först månaden efter det att drivmedlet kommit den skatt-&lt;br&gt;skyldige till godo. I propositionen anfördes att olika slag av förmåner så&lt;br&gt;långt det är möjligt bör inordnas i det nuvarande systemet utan särlös-&lt;br&gt;ningar. Förmån av drivmedel ansågs dock skilja sig något från de flesta&lt;br&gt;andra förmåner dels genom att den åtnjuts löpande och med varierande&lt;br&gt;storlek, dels genom att det kan röra sig om stora värden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Har en skattskyldig på grund av sin tjänst fatt&lt;br&gt;en rätt som i sig inte utgör ett värdepapper men innebär en rätt att i&lt;br&gt;framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller eljest&lt;br&gt;på förmånliga villkor, skall förmånen anses åtnjuten under det år då&lt;br&gt;rätten utnyttjas eller överlåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ersättning som den skattskyldige har betalat för rätten skall&lt;br&gt;dras av i samband med att förmånen beskattas. Avdraget skall dock&lt;br&gt;inte fa överstiga förmånens värde. Om rätten inte utnyttjas skall av-&lt;br&gt;drag göras när rätten inte längre kan utnyttjas. Avdragsrätten skall&lt;br&gt;hänföras till inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånen skall värderas till sitt marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget om ändring av beskattningstidpunkt för förmåner i form av per-&lt;br&gt;sonaloptioner. Riksskatteverket menar att för att öka förutsebarheten bör&lt;br&gt;sådan rätt där förmånen i sig utgör ett värdepapper behandlas på samma&lt;br&gt;sätt som de som inte utgör ett värdepapper. Om så inte sker bör begreppet&lt;br&gt;personaloption definieras i lagtexten. En majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;anser att en sådan definition bör införas. Kammarrätten i Göteborg påpe-&lt;br&gt;kar risken för att optioner kan komma att utfärdas med villkor som inne-&lt;br&gt;bär att de vid förvärvet inte är att anse som värdepapper och därför inte&lt;br&gt;beskattas då, men övergår till att bli ett värdepapper vid ett senare tillfälle&lt;br&gt;som inträffar före ett faktiskt utnyttjande. Svenska Revisorsamfundet SRS&lt;br&gt;anser att förmånen i inkomstslaget tjänst bör beräknas till det värde den&lt;br&gt;har när förmånen erhålls. Den värdestegring som kan ske under inne-&lt;br&gt;havstiden bör i stället beskattas i inkomstslaget kapital. Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation hävdar att personaloptionema bör kunna ses som en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalinsats i syfte att underlätta företagets riskkapitalförsörjning och att Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;en sådan syn medför att optionema bör kunna beskattas som inkomst av&lt;br&gt;kapital. Svenska Bankföreningen motsätter sig forslaget, eftersom det&lt;br&gt;medför en utökad tjänstebeskattning. Vad gäller frågan om rätten att dra&lt;br&gt;av en kostnad som uppkommit vid förvärv av förmånen anför Riksskatte-&lt;br&gt;verket att det av lagtext bör framgå att avdrag inte får ske till den del&lt;br&gt;kostnaden överstiger förmånens värde. Kammarrätten i Göteborg anser&lt;br&gt;att de skäl som anförts till stöd för förslaget om rätt till avdrag inte är&lt;br&gt;tillräckliga för att den föreslagna särregleringen skall införas. Hovrätten&lt;br&gt;för Övre Norrland påpekar att den i promemorian föreslagna lagtexten&lt;br&gt;ger intryck av att den skattskyldige far välja vilket år han vill göra avdra-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kan konstateras att ett förvärv av en personaloption enligt&lt;br&gt;gällande praxis beskattas i inkomstslaget tjänst. Detta förklaras av att&lt;br&gt;förvärvet är starkt knutet till anställningen. Förutsättningen för att någon&lt;br&gt;skall erbjudas att förvärva en personaloption är att denne är anställd i ett&lt;br&gt;företag eller en företagsgrupp. Anledning saknas att nu se annorlunda på&lt;br&gt;frågan. Förmån i form av en personaloption bör således även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen beskattas i inkomstslaget tjänst. Detta följer av de allmänna&lt;br&gt;skattepliktsreglema i 32 § 1 mom. KL. Någon särskild bestämmelse om&lt;br&gt;detta behövs således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika slag av förmåner beskattas redan i dag vid olika tidpunkter. Hu-&lt;br&gt;vudregeln är att förmåner beskattas när de åtnjuts, men det har i vissa fall&lt;br&gt;ansetts vara mindre lämpligt med en sådan beskattningstidpunkt. Såvitt&lt;br&gt;avser förmåner i form av personaloptioner har negativ kritik framförts&lt;br&gt;om lämpligheten av att beskatta dessa vid den tidpunkt då de anses åt-&lt;br&gt;njutna, dvs. när de kan utnyttjas. För dessa typer av tjänsteförmåner kan i&lt;br&gt;huvudsak tre beskattningstidpunkter komma i fråga, nämligen vid för-&lt;br&gt;värvet av rätten, vid första möjliga utnyttjandetillfälle eller vid ett fak-&lt;br&gt;tiskt utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidig beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis bör behandlas frågan om personaloptionema skattemässigt&lt;br&gt;borde jämställas med värdepapper och därmed beskattas vid förvärvet,&lt;br&gt;den s.k. får-tidpunkten. En fördel med ett sådant förfarande är att alla&lt;br&gt;personalförmåner i form av optioner skattemässigt kommer att behandlas&lt;br&gt;lika. Skattekrediter i inkomstslaget tjänst undviks också genom en tidig&lt;br&gt;beskattning. Regelsystemet skulle bli mindre komplicerat och mer&lt;br&gt;lättöverskådligt. Vad som talar mot en sådan lösning är att personalop-&lt;br&gt;tionema skulle komma att beskattas redan innan de kan utnyttjas för för-&lt;br&gt;värv av aktier. Beskattning skulle t.o.m. kunna aktualiseras i sådana situ-&lt;br&gt;ationer där de aldrig kommer att kunna utnyttjas, t.ex. på grund av att&lt;br&gt;anställningen upphör innan någon av de i optionen angivna kvalifika-&lt;br&gt;tionstiderna har gått till ända. En personaloption kan i allmänhet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller på grund av förfoganderättsinskränkningar utnyttjas vid den an-&lt;br&gt;givna tidpunkten för att frigöra kapital till betalning av skatten. Det kan&lt;br&gt;för övrigt ifrågasättas om en personaloption vid tidpunkten for förvärvet&lt;br&gt;överhuvudtaget har något ekonomiskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arman möjlighet är att beskattning sker vid den tidpunkt som fast-&lt;br&gt;slagits i praxis, dvs. vid det första tillfälle optionen kan utnyttjas, den s.k.&lt;br&gt;kan-tidpunkten. Vad som enligt promemorian talar för denna&lt;br&gt;beskattningstidpunkt är att en intäkt så som anges i 41 § andra stycket&lt;br&gt;KL anses åtnjuten det beskattningsår då den blivit tillgänglig för lyftning.&lt;br&gt;Mot en sådan beskattningstidpunkt kan anföras att många skattskyldiga&lt;br&gt;skulle vara tvingade att utnyttja optionen för förvärv av den underligg-&lt;br&gt;ande egendomen och därefter omedelbart sälja den för att på så sätt få&lt;br&gt;medel till att betala skatten. Skattereglerna skulle således i många fall&lt;br&gt;komma att framtvinga ett utnyttjande. Så som de flesta personaloptioner&lt;br&gt;är konstruerade skulle en och samma optionsplan dessutom få flera be-&lt;br&gt;skattningstidpunkter vartefter de olika kvalifikationsperioderna löper ut.&lt;br&gt;Administrativt skulle det bli svårhanterligt. Även för den skattskyldige&lt;br&gt;skulle systemet bli komplicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsproblem vid en tidig beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmån i form av en personaloption skall beskattas redan vid för-&lt;br&gt;värvet uppkommer problem med hur förmånen skall värderas. För värde-&lt;br&gt;papper finns den genom 1990 års lagstiftning i punkt 5 av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § KL intagna värderingsregeln enligt vilken ett s.k. förväntnings-&lt;br&gt;värde skall beaktas. Den rådande uppfattningen om hur bestämmelsen&lt;br&gt;skall tolkas synes vara att denna inte är tillämplig på personaloptioner,&lt;br&gt;eftersom dessa inte utgör värdepapper. Det pris som den anställde enligt&lt;br&gt;optionsavtalet skall betala när han förvärvar en aktie bestäms i allmänhet&lt;br&gt;med ledning av det pris som aktien har på börsen den dag då optionen&lt;br&gt;ges ut. Om något slag av förväntningsvärde inte beaktas i dessa fall&lt;br&gt;skulle det innebära att något beskattningsbart förmånsvärde inte upp-&lt;br&gt;kommer. Om en personaloption i stället skall värderas enligt allmänna&lt;br&gt;regler, dvs. till marknadsvärdet, innebär också det problem. Personalop-&lt;br&gt;tioner är som ovan beskrivits förenade med inskränkningar i förfogande-&lt;br&gt;rätten och kan därför inte omsättas på marknaden. Något egentligt mark-&lt;br&gt;nadsvärde kan därför aldrig avläsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen blir annorlunda om beskattning sker vid kan-tidpunkten.&lt;br&gt;Vid en sådan beskattning torde till grund för värderingen i och för sig&lt;br&gt;kunna läggas aktiens marknadsvärde vid den tidpunkten. Om optionen&lt;br&gt;också utnyttjas den dagen blir värderingen riktig. Skulle optionen emel-&lt;br&gt;lertid utnyttjas vid en senare tidpunkt kan en sådan värdering medföra att&lt;br&gt;förmånen i vissa delar undgår tjänstebeskattning. Under andra förhållan-&lt;br&gt;den kan en tidig värdering medföra ett högre värde än vad aktien har vid&lt;br&gt;ett senare utnyttjande av optionen om förväntningsvärdet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På marknaden finns olika värderingsmodeller för optioner o.d. Dessa&lt;br&gt;värderingsmodeller är emellertid avsedda för marknadsmässigt omsatta&lt;br&gt;optioner med kort löptid och således inte anpassade till personaloptioner,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vare sig är marknadsmässigt omsatta eller har kort löptid. Ingen av Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;modellerna är därför särskilt väl lämpad för det slags värdering som&lt;br&gt;krävs i de nu diskuterade fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan modell är att i stället beräkna förväntningsvärdet för hela&lt;br&gt;löptiden efter en viss, fast angiven räntesats. Detta torde, om förmånsbe-&lt;br&gt;skattningen skall ske vid får- respektive kan-tidpunktema, vara den&lt;br&gt;lämpligaste modellen. Det kan emellertid ifrågasättas om inte en sådan&lt;br&gt;modell skulle medföra en alltför osäker värdering. Alternativet skulle&lt;br&gt;vara att för varje taxeringsår fastställa en räntesats för varje bransch.&lt;br&gt;Räntesatsen torde också behöva göras beroende av vilken löptid optionen&lt;br&gt;har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förmånsbeskattning vid får-tidpunkten torde i normalfallet medföra&lt;br&gt;ett lägre förmånsvärde än om beskattning sker vid kan-tidpunkten. På&lt;br&gt;motsvarande sätt kan antas att skatteutfallet vid kan-tidpunkten blir&lt;br&gt;mindre än vid beskattning i samband med det faktiska utnyttjandet. Vid&lt;br&gt;en tidig beskattningstidpunkt förskjuts således beskattningen i större ut-&lt;br&gt;sträckning till inkomstslaget kapital, vilket inte är lämpligt eftersom det&lt;br&gt;är fråga om en löneförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning vid ett faktiskt utnyttjade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för beskattning vid får- respektive kan-tidpunktema kan beskatt-&lt;br&gt;ningen förläggas till tidpunkten för det faktiska utnyttjandet av optionen.&lt;br&gt;Med ett faktiskt utnyttjande avses att ett värdepapper förvärvas med stöd&lt;br&gt;av optionen. En beskattning vid utnyttjandet skulle emellertid kunna&lt;br&gt;medföra ökade möjligheter till skatteplanering. Skatteprogressionen kan&lt;br&gt;komma att undvikas, t.ex. genom att personaloptionen utnyttjas under ett&lt;br&gt;år då innehavaren har en lägre årsinkomst. Vidare kommer den som, efter&lt;br&gt;intjänandetidpunkten men före ett faktiskt utnyttjande av optionen, flyttat&lt;br&gt;utomlands att i många fall undgå förmånsbeskattning i Sverige. Även vid&lt;br&gt;beskattning vid ett faktiskt utnyttjande skulle en och samma personalop-&lt;br&gt;tion kunna komma att beskattas vid flera tillfällen. Till skillnad från vad&lt;br&gt;som gäller för beskattning vid kan-tidpunkten är det dock lättare att&lt;br&gt;överblicka konsekvenserna av detta alternativ eftersom det för att skatte-&lt;br&gt;plikt skall inträda krävs att innehavaren av optionen agerar. Även ur ad-&lt;br&gt;ministrativ synvinkel blir en sådan beskattningsregel enklare. En beskatt-&lt;br&gt;ning vid tidpunkten för ett faktiskt utnyttjande har också den fördelen att&lt;br&gt;ett utnyttjande av optionen inte framtvingas vid ett för den anställde&lt;br&gt;mindre lägligt tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering vid ett faktiskt utnyttjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmån i form av en personaloption eller annan liknande förmån&lt;br&gt;anses åtnjuten vid det faktiska utnyttjandet undviker man de beskrivna&lt;br&gt;problemen med värderingen av förmånen, vilket sannolikt medför att&lt;br&gt;beskattningen uppfattas som mer korrekt och rättvis. Det skattepliktiga&lt;br&gt;förmånsvärdet utgörs av skillnaden mellan det marknadsvärde som det&lt;br&gt;underliggande värdepapperet har vid den tidpunkt förmånen anses åtnju-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten, dvs. vid tiden för utnyttjandet och det pris som innehavaren av op-&lt;br&gt;tionen betalar för värdepapperet inklusive eventuell ersättning som kan&lt;br&gt;ha betalats förrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsbeskattning vid det faktiska utnyttjandet innebär att värdesteg-&lt;br&gt;ringen på aktien i tiden efter utställandet av optionen och fram till ut-&lt;br&gt;nyttjandet kommer att tjänsteinkomstbeskattas. Detta kommer, i jämfö-&lt;br&gt;relse med nuvarande praxis, i många fall att medföra ett högre skatte-&lt;br&gt;pliktigt belopp. Reavinsten vid avyttring av en aktie som förvärvas ge-&lt;br&gt;nom optionen kommer däremot att bli lägre, eftersom aktien far ett högre&lt;br&gt;ingångsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden beträffande beskattningstidpunkt och värdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip är att det bör råda likformighet i beskattningen&lt;br&gt;av kontant lön och naturaförmåner. Kontanta ersättningar skall beskattas&lt;br&gt;när de är tillgängliga för lyftning. Naturaförmåner beskattas när de kom-&lt;br&gt;mit den anställde till godo. Så långt möjligt bör olika tjänsteförmåner&lt;br&gt;inordnas i det befintliga systemet för beskattning. Personaloptioner skil-&lt;br&gt;jer sig emellertid från de flesta andra tjänsteförmåner så till vida att det&lt;br&gt;faktiska värdet på förmånen är okänt fram till dess att den utnyttjas. Det&lt;br&gt;rör sig inte sällan om stora värden. Fördelarna med en beskattning vid&lt;br&gt;utnyttjandetidpunkten är så stora, såväl för skatteförvaltningen som för&lt;br&gt;den skattskyldige, att detta alternativ framstår som det mest ändamålsen-&lt;br&gt;liga. Regeringen föreslår därför att beskattningen skall ske vid den tid-&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid nödvändigt att i lagen skilja personaloptioner från&lt;br&gt;förvärv av rättigheter att i framtiden förvärva värdepapper, som beskattas&lt;br&gt;i samband med förvärvet och som skall värderas med beaktande av det&lt;br&gt;s.k. förväntningsvärdet. Särregleringen skulle kunna åstadkommas t.ex.&lt;br&gt;genom att personaloptioner definieras i skattelagstiftningen. Emellertid&lt;br&gt;är det inte klart vilka rekvisit som borde ställas upp för att definiera en&lt;br&gt;personaloption. En sådan definition torde även medföra gränsdragnings-&lt;br&gt;problem i olika avseenden. Den kan också påverka utformningen av op-&lt;br&gt;tioner i en oönskad riktning. I promemorian har föreslagits att bestäm-&lt;br&gt;melsen görs tillämplig på sådana rätter som i sig inte utgör ett värdepap-&lt;br&gt;per. Med den utgångspunkten kan regleringen göras mer generell, vilket&lt;br&gt;regeringen anser vara en fördel. Riksskatteverket m.fl. remissinstanser&lt;br&gt;har emellertid mot en sådan lösning anfört, att det inte av befintlig&lt;br&gt;rättspraxis framgår vad som omfattas av begreppet värdepapper. Dessa&lt;br&gt;remissinstanser anser det därför inte lämpligt att bestämningen av&lt;br&gt;tillämpningsområdet för den nya bestämmelsen sker med användning av&lt;br&gt;detta begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet värdepapper förekommer sedan tidigare i skattelagstift-&lt;br&gt;ningen. T.ex. tar den i punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL gällande&lt;br&gt;bestämmelsen sikte på att den anställde i tjänsten förvärvar värdepapper.&lt;br&gt;Om den nu föreslagna bestämmelsen utformas så att den endast omfattar&lt;br&gt;en viss definierad rätt kan det resultera i att en rätt av liknande slag inte&lt;br&gt;omfattas av någon av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 41 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KL, eftersom den inte är ett värdepapper men inte heller en personalop- Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;tion. Den nu föreslagna bestämmelsen bör därför komplettera den sedan&lt;br&gt;tidigare gällande bestämmelsen om förvärv av värdepapper. Begreppet&lt;br&gt;värdepapper är visserligen inte helt klart men ger trots det en relativt god&lt;br&gt;bild av vad som avses. Även i Skattelagskommitténs förslag till ny in-&lt;br&gt;komstskattelag (SOU 1997:2) har begreppet värdepapper behållits. Det&lt;br&gt;bör också framhållas att det normalt inte är något problem att avgöra hu-&lt;br&gt;ruvida en option är av sådant slag att bestämmelsen är tillämplig eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör därför ta sikte på förmåner av aktuellt slag som i sig&lt;br&gt;inte utgör ett värdepapper men där den underliggande egendomen utgörs&lt;br&gt;av värdepapper. Detta far till följd att alla förmåner att i framtiden för-&lt;br&gt;värva värdepapper kommer att omfattas av bestämmelsen om rätten i sig&lt;br&gt;inte är att anse som ett värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Kammarrätten i Göteborg anfört bör, för att bestämmelserna inte&lt;br&gt;skall kunna kringgås, beskattning utlösas inte enbart om optionen utnytt-&lt;br&gt;jas utan även om den överlåts. I annat fall finns en risk för att någon be-&lt;br&gt;skattningstidpunkt aldrig inträffar. I undantagsfall kan nämligen en op-&lt;br&gt;tion, som vid förvärvstidpunkten inte är att anse som ett värdepapper ef-&lt;br&gt;ter viss tid eller under vissa förutsättningar överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen av förmånen bör ske i enlighet med de allmänna reglerna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § andra stycket KL och punkt 1 av anvisningarna till bestämmelsen,&lt;br&gt;dvs. till marknadsvärdet när förmånen åtnjuts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om beskattningstidpunkt bör tas in i punkt 4 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 41 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för betald premie o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser förvärv av en personaloption eller annan liknande tjänste-&lt;br&gt;förmån kan en premie eller annan ersättning ha utgått till utgivaren av&lt;br&gt;förmånen. Förhållandet torde i och för sig vara mindre vanligt vid för-&lt;br&gt;värv av personaloptioner. Denna omkostnad skall enligt gällande rätt dras&lt;br&gt;av det år då den skattskyldige betalat ersättningen. Anledning finns att&lt;br&gt;närmare diskutera om avdragsrätten även i fortsättningen skall upp-&lt;br&gt;komma det år premien eller ersättningen har betalats när beskattningstid-&lt;br&gt;punkten för förmånen förläggs till en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvet av rätten hade skett i en situation utanför ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande skulle en intäkt av en sådan rätt beskattats i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital. Enligt de regler som gäller för kapitalinkomster skall den kostnad&lt;br&gt;som uppkommer när en marknadsmässigt omsatt option förvärvas beak-&lt;br&gt;tas först i samband med reavinstberäkningen, alltså när en genom optio-&lt;br&gt;nen förvärvad aktie säljs, när kontantavräkning sker, när optionen säljs&lt;br&gt;eller när optionen förfallit. Den kostnad som uppkommer i samband med&lt;br&gt;förvärvet av en personaloption eller annan liknande tjänste förmån utgör i&lt;br&gt;likhet med ett förvärv av en marknadsmässigt omsatt option en kostnad&lt;br&gt;för en framtida intäkt. Mycket talar för att samma princip som gäller i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital även bör gälla när nu aktuella rättigheter förvärvas&lt;br&gt;i ett anställningsförhållande. Det är inte tillräckligt att enbart på den&lt;br&gt;grunden att värdestegringen fram till utnyttjandet skall beskattas i in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komstslaget tjänst medge att kostnaden får dras av omedelbart. En sådan Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;regel skulle for övrigt innebära att ytterligare skattekrediter i inkomstsla-&lt;br&gt;get tjänst skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med vad som anförts i promemorian att&lt;br&gt;skatteplikten för förmånen och avdragsrätten för eventuell ersättning bör&lt;br&gt;anses uppkomma samtidigt. Den ersättning som kan ha erlagts till utställ-&lt;br&gt;aren av en personaloption eller andra liknande tjänsteförmåner bör därför&lt;br&gt;fa dras av först när skatteplikten inträtt. Detsamma gäller andra kostnader&lt;br&gt;som kan hänföras till optionen. Kostnaden bör alltså inte omfattas av den&lt;br&gt;rätt till direktavdrag som finns enligt punkt 4 andra stycket anvisningarna&lt;br&gt;till 41 § KL. Någon möjlighet för den skattskyldige att välja tidpunkt för&lt;br&gt;avdraget bör inte finnas. Den kostnad som har uppkommit skall fördelas&lt;br&gt;på antalet aktier e.d. som kan förvärvas enligt optionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid utnyttjandet och därmed vid värderingen av förmånen upp-&lt;br&gt;kommer ett negativt värde, dvs. om förvärvskostnaden för det underlig-&lt;br&gt;gande värdepapperet (eventuell premie vid förvärvet av optionen eller&lt;br&gt;annan kostnad för optionen inklusive lösenpriset för den underliggande&lt;br&gt;egendomen enligt avtalet) är högre än värdepapperets marknadsvärde vid&lt;br&gt;lösentidpunkten, bör detta inte medföra att innehavaren av optionen får&lt;br&gt;göra avdrag motsvarande underskottet i inkomstslaget tjänst. Skälet till&lt;br&gt;detta är att det inte bör förekomma några negativa förmånsvärden i det&lt;br&gt;inkomstslaget. Regeringen delar Riksskatteverkets bedömning att detta&lt;br&gt;bör framgå av lagtexten. Förmånen skall i dessa fall tas upp till 0 kr, dvs.&lt;br&gt;det uppkommer inte någon beskattningsbar förmån. Den &amp;quot;förlust&amp;quot; som&lt;br&gt;uppkommit får i stället beaktas vid reavinstbeskattningen när värde-&lt;br&gt;papperet säljs. Värdepapperet anses även i de fallen förvärvat till ett pris&lt;br&gt;motsvarande summan av premien och lösenpriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste emellertid finnas en möjlighet för innehavaren av optionen&lt;br&gt;att, när optionen inte utnyttjas, dra av premien eller annan kostnad som&lt;br&gt;kan ha uppstått i samband med förvärvet. För att avdragsrätt skall före-&lt;br&gt;ligga måste dock möjligheten att utnyttja optionen definitivt ha gått förlo-&lt;br&gt;rad. Om optionen utnyttjats skulle avdraget för förvärvskostnaden ha&lt;br&gt;skett i inkomstslaget tjänst. Anledning saknas att i de situationer optionen&lt;br&gt;inte utnyttjats se annorlunda på saken. Kostnaden har uppkommit i in-&lt;br&gt;komstslaget tjänst och avdraget bör därför också ske där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissvar anfört att fråga uppkommer om det&lt;br&gt;bolag som utfärdat optionen har rätt till avdrag för denna. Regeringen&lt;br&gt;konstaterar att frågan om när en lönekostnad uppkommer beror på hur&lt;br&gt;optionen är utformad. En lönekostnad uppkommer normalt när optionen&lt;br&gt;utnyttjas av den anställde. Huruvida en avdragsgill lönekostnad har upp-&lt;br&gt;kommit dessförinnan beror på utformningen av optionsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om rätten till avdrag för premie o.d. bör tas in i punkt 4&lt;br&gt;sista stycket av anvisningarna till 41 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Beskattning när förmånshavare flyttar till&lt;br&gt;eller från Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken en fysisk person är eller har varit bosatt i Sverige är&lt;br&gt;han, enligt 53 § 1 mom. a KL och 6 § 1 mom. första stycket a SIL, skatt-&lt;br&gt;skyldig för all inkomst som han har förvärvat inom eller utom landet,&lt;br&gt;dvs. obegränsat skattskyldig. Av punkt 1 av anvisningarna till 53 § KL&lt;br&gt;framgår att som bosatt här räknas den, som här har sitt egentliga bo och&lt;br&gt;hemvist. Vidare likställs den som stadigvarande vistas här med här bosatt&lt;br&gt;person. En person som inte stadigvarande vistas i Sverige men som tidi-&lt;br&gt;gare haft sitt egentliga hemvist här skall, enligt anvisningspunkten, ändå&lt;br&gt;anses bosatt här om han har väsentlig anknytning till Sverige, varvid&lt;br&gt;olika omständigheter skall beaktas. En svensk medborgare bosatt i Sve-&lt;br&gt;rige eller en person som under sammanlagt minst tio år haft sitt egentliga&lt;br&gt;bo och hemvist här eller stadigvarande vistats här och som flyttat från&lt;br&gt;Sverige skall anses bosatt i Sverige under en tid av fem år från dagen för&lt;br&gt;avresan från Sverige om han inte visar att han inte haft väsentlig anknyt-&lt;br&gt;ning till Sverige. Frågan om en sådan person anses ha väsentlig anknyt-&lt;br&gt;ning till Sverige prövas varje år under femårsperioden. Det ankommer på&lt;br&gt;den enskilde att varje år visa att han under beskattningsåret inte har haft&lt;br&gt;väsentlig anknytning till Sverige. Enligt de s.k. sex- respektive tolvmå-&lt;br&gt;nadersreglema i 54 § f KL jämte anvisningar och 7 § 11 mom. första&lt;br&gt;stycket SIL föreligger emellertid ett undantag från den obegränsade&lt;br&gt;skattskyldigheten för &amp;quot;avlöning eller därmed jämförlig förmån&amp;quot;, som en i&lt;br&gt;Sverige bosatt fysisk person åtnjutit under vistelse utomlands för tjänst-&lt;br&gt;göring där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån i form av en personaloption beskattas enligt gällande rätt vid&lt;br&gt;utgången av en kvalifikationstid. Detta medför att om en innehavare av&lt;br&gt;en personaloption flyttar utomlands är optionen redan vid tidpunkten för&lt;br&gt;utflyttningen beskattad i den utsträckning som den kan utnyttjas. Efter-&lt;br&gt;som en personaloptions fortsatta giltighet är beroende av anställningen&lt;br&gt;kan det förutsättas att personaloptionen i den omfattning den därefter kan&lt;br&gt;utnyttjas är en förmån grundad på anställning utomlands och därför&lt;br&gt;skulle kunna beskattas där. Är inkomsten av anställningen undantagen&lt;br&gt;från beskattning i Sverige enligt sex- respektive tolvmånadersreglema&lt;br&gt;blir även personaloptioner undantagna från beskattning här i den mån de&lt;br&gt;intjänas och beskattas i källstaten. Däremot torde inte sex- respektive&lt;br&gt;tolvmånadersreglema medföra att personaloptioner i den utsträckning de&lt;br&gt;intjänats i Sverige undantas från beskattning. Emellertid kan tillämp-&lt;br&gt;ningsproblem uppkomma om förmånen anses intjänad såväl i Sverige&lt;br&gt;som utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det motsatta fallet, dvs. om en person som i utlandet förvärvat en per-&lt;br&gt;sonaloption flyttar till Sverige för att arbeta här skulle med gällande&lt;br&gt;praxis beskattning ske här för förmånen först i samband med att en kvali-&lt;br&gt;fikationstid löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reavinstbeskattning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § 1 mom. första stycket a SIL är en fysisk person som är bosatt&lt;br&gt;utomlands skattskyldig i Sverige för vinst vid avyttring av aktier och an-&lt;br&gt;delar i svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar samt&lt;br&gt;vissa andra i bestämmelsen uppräknade finansiella instrument. Förutsätt-&lt;br&gt;ningen för sådan skattskyldighet är dock att han eller hon haft sitt egent-&lt;br&gt;liga bo och hemvist här eller stadigvarande vistats här vid något tillfälle&lt;br&gt;under de tio år som närmast föregått det år då avyttringen skedde. Skatt-&lt;br&gt;skyldigheten är dock begränsad i tiden till utgången av det tionde kalen-&lt;br&gt;deråret efter utflyttningen från Sverige. Utöver de ovan nämnda egen-&lt;br&gt;domsslagen omfattar bestämmelsen även konvertibla skuldebrev och&lt;br&gt;konvertibla vinstandelsbevis, som utgetts av svenska aktiebolag. Vidare&lt;br&gt;omfattar skattskyldigheten optionsrätter, utfästa av svenska aktiebolag,&lt;br&gt;som avser rätt till nyteckning eller köp av aktier. En förutsättning för&lt;br&gt;skattskyldighet är dock att optionsrätten är utfäst i förening med skul-&lt;br&gt;debrev. Slutligen omfattar skattskyldigheten också optioner och terminer,&lt;br&gt;som omfattar något av de nu nämnda finansiella instrumenten. Bestäm-&lt;br&gt;melsen gäller oberoende av om det finansiella instrumentet har köpts&lt;br&gt;under tid, då den skattskyldige varit bosatt utomlands eller dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en personaloptions underliggande egendom utgörs av aktie i ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag — eller annat finansiellt instrument som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen — och innehavaren förvärvar egendomen samt därefter&lt;br&gt;inom en tioårsperiod från utflyttningen avyttrar denna kommer reavinst-&lt;br&gt;beskattning att ske i Sverige enligt 6 § 1 mom. första stycket a SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Har en person på grund av sin tjänst fått en rätt&lt;br&gt;som i sig inte utgör ett värdepapper men innebär en rätt att i framtiden&lt;br&gt;förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på för-&lt;br&gt;månliga villkor och har rätten kunnat utnyttjas men ännu inte utnytt-&lt;br&gt;jats, skall skattskyldighet för förmånen i denna del anses uppkomma&lt;br&gt;när den skattskyldige upphör att ha sitt egentliga bo och hemvist i&lt;br&gt;Sverige eller att stadigvarande vistas här. Förmånen skall värderas&lt;br&gt;med ledning av den underliggande egendomens marknadsvärde vid&lt;br&gt;tidpunkten för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en person flyttat till Sverige och under anställning utomlands&lt;br&gt;fatt en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt&lt;br&gt;pris eller i övrigt på förmånliga villkor, skall förmånen inte tas upp till&lt;br&gt;beskattning i den del som hade kunnat utnyttjas i tiden före det att den&lt;br&gt;skattskyldige fick sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här. Den del av rätten som tjänats in genom verksamhet&lt;br&gt;utomlands skall anses utnyttjad först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som beskattats i samband med utflyttningen flyttar tillbaka&lt;br&gt;till Sverige skall inte de tidigare beskattade delarna av förmånen be-&lt;br&gt;skattas på nytt om de utnyttjas eller överlåts i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget stämmer överens med regeringens med vissa&lt;br&gt;undantag. Vid utflyttning föreslås i promemorian att skatteplikten skall&lt;br&gt;inträda när den obegränsade skattskyldigheten upphör, varvid förmånen&lt;br&gt;också skall värderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anför att avskattning bör ske vid&lt;br&gt;tidpunkten för utflyttningen i stället för vid tidpunkten för den obegrän-&lt;br&gt;sade skattskyldighetens upphörande för att på så sätt undvika den inkon-&lt;br&gt;gruens som kan uppstå när sexmånadersregeln är tillämplig. Närings-&lt;br&gt;livets Skattedelegation påpekar att uttrycket ”intjänats genom verksamhet&lt;br&gt;i Sverige” är oklart, då det inte ger besked huruvida skatt skall utgå på&lt;br&gt;den faktiska värdestegringen mellan tidpunkten för inflyttning och ut-&lt;br&gt;nyttjande eller på den proportionella del av värdestegringen som skett&lt;br&gt;mellan dessa tidpunkter och att samma problem uppstår när optionsinne-&lt;br&gt;havaren har betalat en ersättning för optionen. Invest in Sweden Agency&lt;br&gt;menar att endast optioner som erhållits efter inflyttning till Sverige och&lt;br&gt;kunnat utnyttjas under vistelsen här skall betraktas som intjänade i Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt den praxis som gäller idag beskattas en personaloption när kvalifi-&lt;br&gt;kationstiden har gått ut och den kan utnyttjas. Om beskattning så som&lt;br&gt;föreslås sker vid tidpunkten för det faktiska utnyttjandet innebär det att&lt;br&gt;en optionsinnehavare som utnyttjar optionen under en tid när han inte&lt;br&gt;längre är obegränsat skattskyldig i landet kan komma att undgå beskatt-&lt;br&gt;ning av förmånen. Det är emellertid angeläget, att en ändring beträffande&lt;br&gt;beskattningstidpunkten inte leder till möjligheter att undandra sig be-&lt;br&gt;skattning i Sverige. Eftersom förmånen har intjänats under arbete här i&lt;br&gt;landet bör den också beskattas här. Det är av den anledningen nödvändigt&lt;br&gt;med kompletterande skatteregler för det fallet att den skattskyldige efter&lt;br&gt;förvärvet men före ett faktiskt utnyttjande av en personaloption flyttar&lt;br&gt;från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i stället en person som redan är innehavare av en personaloption&lt;br&gt;flyttar till Sverige kan förslaget om beskattningstidpunkt komma att med-&lt;br&gt;föra att innehavaren beskattas när optionen utnyttjas i Sverige. Det kan&lt;br&gt;därför föreligga en risk för att Sverige kommer att beskatta en förmån&lt;br&gt;som redan har beskattats i det tidigare bosättningslandet. Den risken fö-&lt;br&gt;religger främst i de fall den tidigare hemviststaten beskattar denna typ av&lt;br&gt;förmån i samband med förvärvet av optionen eller vid en annan tidpunkt&lt;br&gt;som inträffat före ett faktiskt utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de redovisade situationerna finns det ett behov av bestämmelser&lt;br&gt;som anger hur beskattningen skall ske om en person flyttar till respektive&lt;br&gt;från Sverige och vid den tidpunkten innehar en personaloption. I det föl-&lt;br&gt;jande redovisas två olika lösningar, en tioårsregel och en avskattningsre-&lt;br&gt;gel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tioårsregel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tioårsregel skulle innebära att tjänsteinkomster från aktuella rättighe-&lt;br&gt;ter beskattas i Sverige under en tid av tio år efter utflyttningen. Detta kan&lt;br&gt;förklaras av dels att personaloptionen ofta har en löptid på tio år, dels att&lt;br&gt;situationen i viss mån anknyter till den gällande tioårsregeln i 6 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket a SIL. Beskattningen av förmånen skulle vid tillämpningen&lt;br&gt;av en sådan bestämmelse ske i samband med att optionen utnyttjas för&lt;br&gt;förvärv av den underliggande egendomen. Om innehavaren av personal-&lt;br&gt;optionen även efter utflyttningen är anställd i samma företagsgrupp, var-&lt;br&gt;vid personaloptionen fortfarande är gällande kan emellertid en sådan be-&lt;br&gt;stämmelse komma att medföra att innehavaren beskattas i två länder for&lt;br&gt;samma inkomst. En tioårsregel skulle nämligen kunna medföra att sådana&lt;br&gt;tjänsteförmåner som har intjänats utomlands även beskattas i Sverige,&lt;br&gt;vilket kan verka stötande. I och for sig kan ett sådant resultat undvikas&lt;br&gt;genom att beskattningsunderlaget enbart utgörs av förmånen i den om-&lt;br&gt;fattning den hade kunnat utnyttjas vid tidpunkten for utflyttningen. Även&lt;br&gt;då skulle dock risk for dubbelbeskattning föreligga, nämligen om det nya&lt;br&gt;bosättningslandet beskattar förmånen vid ett faktiskt utnyttjande. Vad&lt;br&gt;som emellertid kan sägas tala starkast mot en tioårsregel är svårigheterna&lt;br&gt;att kontrollera när en option faktiskt utnyttjas. Eftersom det inte är en&lt;br&gt;framkomlig väg att ålägga utländska subjekt en kontrolluppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het torde möjligheten att beskatta inkomsten i Sverige vara beroende av&lt;br&gt;att den skattskyldige själv anmäler till svenska skattemyndigheter att op-&lt;br&gt;tionen har utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15 i OECD:s modellavtal om dubbelbeskattning avser ersätt-&lt;br&gt;ning som uppburits på grund av anställning inom den privata sektorn.&lt;br&gt;Enligt huvudregeln beskattas inkomst i den skattskyldiges hemviststat.&lt;br&gt;Utförs arbetet i den andra avtalsslutande staten far emellertid den in-&lt;br&gt;komst som är hänförlig till sådant arbete beskattas i denna andra stat. I&lt;br&gt;artikelns andra punkt finns emellertid ett undantag. Undantaget tar sikte&lt;br&gt;på det fall att arbetstagaren vistas högst 183 dagar under beskattningsåret&lt;br&gt;i fråga i källstaten, att arbetsgivaren inte har hemvist i den stat där arbetet&lt;br&gt;utförts och att, om arbetsgivaren har ett fast driftställe i den stat där ar-&lt;br&gt;betet utförs, ersättningen inte belastar det fasta driftstället som arbetsgi-&lt;br&gt;varen har i källstaten. Om dessa tre förutsättningar är uppfyllda skall be-&lt;br&gt;skattning i stället ske i hemviststaten. Någon ledning for bedömning av&lt;br&gt;frågan om vad som anses som ersättning på grund av anställning finns&lt;br&gt;inte i modellavtalet. I de situationer där det kan uppkomma risk för&lt;br&gt;internationell dubbelbeskattning far därför i varje enskilt fall avgöras&lt;br&gt;huruvida förmån i form av en personaloption utgör sådan ersättning på&lt;br&gt;grund av anställning som får beskattas i källstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet innebär att förmånen avskattas om en innehavare&lt;br&gt;av aktuella rättigheter flyttar utomlands. Beskattningen bör endast om-&lt;br&gt;fatta de delar där kvalifikationstiden har gått ut vid tidpunkten for utflytt-&lt;br&gt;ningen. Det är endast i dessa delar som förmånen kan anses ha intjänats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under anställning i Sverige. I promemorian föreslogs att avskattningen&lt;br&gt;skulle ske det beskattningsår då innehavaren av förmånen upphörde att&lt;br&gt;vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Riksskatteverket har mot förslaget&lt;br&gt;i promemorian anfört att avskattning i stället bör ske vid tidpunkten för&lt;br&gt;utflyttningen för att på så sätt undvika den inkongruens som kan uppstå&lt;br&gt;när sexmånadersregeln är tillämplig. Sexmånadersregeln innebär dock att&lt;br&gt;skattebefrielse medges för den tjänsteinkomst som tjänas in i utlandet om&lt;br&gt;den inkomsten beskattas i utlandet. Den förmån som skall avskattas torde&lt;br&gt;emellertid inte omfattas av sexmånadersregeln, eftersom förmånen är&lt;br&gt;intjänad i Sverige. Regeringen är dock medveten om att det kan uppstå&lt;br&gt;gränsdragningsproblem huruvida förmånen är intjänad i Sverige eller&lt;br&gt;utomlands, men det måste i så fall lösas vid tillämpningen av den interna&lt;br&gt;rätten och eventuellt tillämpligt dubbelbeskattningsavtal. Till skillnad&lt;br&gt;från vad som har anförts i promemorian anser dock regeringen i likhet&lt;br&gt;med Riksskatteverket att avskattningen bör ske vid den tidpunkt då inne-&lt;br&gt;havaren av en option flyttar utomlands. Skälet för det är främst att det&lt;br&gt;även vid den i promemorian föreslagna avskattningsregeln uppkommer&lt;br&gt;kontrollsvårigheter liknande dem vid en tioårsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid en tioårsregel uppkommer vid avskattning en risk för att&lt;br&gt;innehavaren av personaloptionen blir dubbelbeskattad. Så är fallet om det&lt;br&gt;nya bosättningslandet beskattar en förmån i form av personaloption vid&lt;br&gt;utnyttjandet. Den enskilde har dock en möjlighet att undvika att inkoms-&lt;br&gt;ten dubbelbeskattas, nämligen genom att utnyttja optionen före utflytt-&lt;br&gt;ningen. I vissa fall torde dock innehavaren av personaloptionen avsluta&lt;br&gt;sin anställning inom företagsgruppen för att flytta utomlands. Om perso-&lt;br&gt;naloptionen omedelbart upphör att gälla bör innehavaren naturligtvis inte&lt;br&gt;förmånsbeskattas i annat fall än om han faktiskt utnyttjar den. En del&lt;br&gt;optionsplaner ger innehavaren rätt att under viss karenstid utnyttja optio-&lt;br&gt;nen vid avslutad anställning. Optionen bör då avskattas när den skatt-&lt;br&gt;skyldige upphör att ha sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller att&lt;br&gt;stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med den i promemorian föreslagna lösningen inträffar&lt;br&gt;skatteplikt och beskattningstidpunkt samtidigt vilket får anses vara en&lt;br&gt;fördel. Med den i promemorian föreslagna lösningen uppstår nämligen en&lt;br&gt;del andra problem, t.ex. hur beskattning skall ske när den skattskyldige&lt;br&gt;under en tid då han är obegränsat skattskyldig utnyttjar optionen för för-&lt;br&gt;värv av värdepapper men där han under vistelsen utomlands har tjänat in&lt;br&gt;ytterligare aktier. Mot bakgrund av detta och bl.a. de kontrollsvårigheter&lt;br&gt;som uppkommer är det regeringens bedömning att detta alternativ är&lt;br&gt;bättre än den tidigare diskuterade tioårsregeln. Det innebär således att&lt;br&gt;förmånen bör avskattas vid den tidpunkt då den som fått förmånen inte&lt;br&gt;längre har sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadigvarande&lt;br&gt;vistas här, dvs. vid den faktiska utflyttningen. Skatteplikten bör i likhet&lt;br&gt;med vad som föreslagits i promemorian omfatta endast de delar av&lt;br&gt;förmånen som kunde utnyttjas vid tiden för utflyttningen. Till grund för&lt;br&gt;värderingen vid avskattningen bör läggas det marknadsvärde som det&lt;br&gt;underliggande värdepapperet har vid den tidpunkten. Detta innebär alltså&lt;br&gt;att skattepliktens omfattning fastställs vid tidpunkten för utflyttningen&lt;br&gt;och att vad som då har intjänats skall beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som avskattats flyttar tillbaka till Sverige och då utnyttjar op- Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;tionen i de redan avskattade delarna skall beskattning inte ske vid ut-&lt;br&gt;nyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskattning i ett EU- perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan slutlig ställning tas till frågan om en avskattningsregel bör emel-&lt;br&gt;lertid övervägas om en sådan bestämmelse skulle innebära en överträ-&lt;br&gt;delse av Romfördragets bestämmelser till skydd for kapitalets fria rörlig-&lt;br&gt;het. Gemenskapsrätten kan kortfattat beskriven sägas ge de enskilda&lt;br&gt;medlemsländerna rätt att göra skillnad i skattereglerna mellan skattebe-&lt;br&gt;talare med hänsyn till bostadsort och den ort där deras kapital investerats&lt;br&gt;under förutsättning att reglerna inte har diskrimineringskaraktär eller&lt;br&gt;syftar till annan förtäckt begränsning av de rättigheter till fri rörlighet&lt;br&gt;som regleras i gemenskapsrätten. Denna princip har kodifierats såvitt&lt;br&gt;gäller kapitalets fria rörlighet i artikel 73 d i Romfördraget i dess lydelse&lt;br&gt;enligt Maastrichtfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse kan vara att undersöka huruvida andra medlemsländer har&lt;br&gt;någon form av reglering motsvarande den nu diskuterade avskattningsre-&lt;br&gt;geln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark t.ex. har man en form av avskattning av värdestegring på&lt;br&gt;aktier när en aktieägare flyttar från Danmark. Såväl danska som utländ-&lt;br&gt;ska aktier omfattas. Bestämmelserna går i huvudsak ut på följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktievinstbeskattningen sker på grundval av aktiernas värde vid tid-&lt;br&gt;punkten for skattepliktens upphörande eller bytet av skatterättsligt hem-&lt;br&gt;vist. Under vissa förutsättningar kan anstånd med betalning av påförd&lt;br&gt;skatt beviljas. När aktierna realiseras eller aktieägaren dör, kan skatten&lt;br&gt;som huvudregel begäras omräknad på grundval av överlåtelsesum-&lt;br&gt;man/marknadsvärdet och innehavstiden vid överlåtelsen respektive döds-&lt;br&gt;fallet. Avdrag medges från den danska skatten för eventuell utländsk&lt;br&gt;skatt på samma inkomst. Om aktieägaren åter far skattemässigt hemvist i&lt;br&gt;Danmark faller den påförda avflyttningsskatten bort och aktierna omfat-&lt;br&gt;tas därefter av de allmänna bestämmelserna om aktievinstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några avgöranden i EG-domstolen som skulle kunna ge vägledning&lt;br&gt;vid bedömning av huruvida en avskattningsregel skulle strida mot ge-&lt;br&gt;menskapsrätten finns såvitt bekant inte. Den föreslagna avskattningsre-&lt;br&gt;geln saknar diskrimineringskaraktär och syftar inte till någon begräns-&lt;br&gt;ning av den fria rörligheten inom EU. Regelns utformning medför dess-&lt;br&gt;utom att endast sådan inkomst som har tjänats in under arbete i Sverige&lt;br&gt;blir föremål for avskattning, vilket inte torde strida mot EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflyttning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att en person som är innehavare av en personaloption och&lt;br&gt;som flyttar till Sverige beskattas for de delar av personaloptionen som&lt;br&gt;kunnat utnyttjas före inflyttningen bör i 41 § KL tas in en bestämmelse&lt;br&gt;som begränsar skatteplikten i detta avseende. Begränsningen bör — på&lt;br&gt;samma sätt som föreslås i avflyttningsfallen — innebära att beskatt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen endast träffar sådan inkomst som kan anses intjänad i Sverige. Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;Regeln bör utformas så att beskattning sker for de delar av en personal-&lt;br&gt;option som den skattskyldige utnyttjar efter inflyttningen till Sverige och&lt;br&gt;som också har tjänats in i Sverige. I promemorian har dock frågan om&lt;br&gt;hur beskattningen skall ske i dessa situationer inte behandlats. Dessa&lt;br&gt;regler bör göras så enkla som möjligt, varför varje form av proportione-&lt;br&gt;ring bör undvikas. Detta innebär att om innehavaren vid tiden för inflytt-&lt;br&gt;ningen har outnyttjade optioner som tjänats in under anställning utom-&lt;br&gt;lands dessa skall anses utnyttjade först. För att tydligare åskådliggöra&lt;br&gt;regeringens förslag i detta avseende kan följande exempel illustrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;X har under en anställning utomlands erhållit en option som berättigar&lt;br&gt;honom att förvärva sammanlagt 1 000 aktier. Enligt villkoren i options-&lt;br&gt;planen kan X förvärva aktier i poster om 100 st den 1 juni respektive den&lt;br&gt;1 december varje år. Optionen löper under 10 år och efter 5 års löptid har&lt;br&gt;X rätt att förvärva alla de aktier som optionen omfattar. År 3 efter förvär-&lt;br&gt;vet av optionen flyttar X till Sverige. Han har vid den tidpunkten tjänat in&lt;br&gt;500 aktier på grund av sin anställning utomlands. Av dessa 500 aktier har&lt;br&gt;X tidigare förvärvat 300 aktier. X kan således när han flyttar till Sverige&lt;br&gt;förvärva resterande 200 aktier utan att han beskattas här. X arbetar under&lt;br&gt;ett år i Sverige och under den tiden har han tjänat in ytterligare 200 ak-&lt;br&gt;tier. X förvärvar därefter 200 aktier. Han skall då anses ha förvärvat de&lt;br&gt;aktier som han har tjänat in under anställning utomlands. Förmånsbe-&lt;br&gt;skattning skall alltså inte ske. Om X i stället hade förvärvat 400 aktier&lt;br&gt;skulle X ha förmånsbeskattats för 200 aktier i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder en komplettering av punkt 4 av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § KL&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialavgifter och kontrolluppgiftsskyldighet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringarna finansieras av socialavgifter, allmän pensionsavgift&lt;br&gt;och allmänna skattemedel. Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, SAL. Avgifterna tas ut som arbetsgivaravgifter eller&lt;br&gt;egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och beräknas på&lt;br&gt;ett underlag som består av lön och andra skattepliktiga förmåner som en&lt;br&gt;arbetsgivare utger till sina anställda. Egenavgifter beräknas på ett under-&lt;br&gt;lag som består av inkomst av annat förvärvsarbete. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas främst inkomst av aktiv näringsverksamhet här i&lt;br&gt;landet men även olika ersättningar för arbete för någon annans räkning,&lt;br&gt;under förutsättning att inkomsten inte räknas som inkomst av anställning.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas ersättning från en arbetsgivare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller är en utländsk juridisk person, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete inom Sverige samt arbetsgivaren och arbetstagaren kommit över-&lt;br&gt;ens om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst, s.k. omvänt&lt;br&gt;likställighetsavtal. Dit räknas också ersättning som enligt KL beskattas&lt;br&gt;som inkomst av tjänst och som, utan att anställningsförhållande förelegat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har utbetalats av en fysisk person bosatt utomlands eller av en utländsk&lt;br&gt;juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst skall enligt 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter, LSK, kontrolluppgift lämnas av den&lt;br&gt;som har betalat ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgiften&lt;br&gt;skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt&lt;br&gt;belopp eller skattepliktig förmån. Uppgiftsskyldighet föreligger också i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som&lt;br&gt;för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-&lt;br&gt;tingen har enbart en F-skattsedel eller en F-skattsedel med villkor och&lt;br&gt;skriftligen åberopat F-skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-&lt;br&gt;dragen preliminär skatt. Utgiven förmån skall tas upp oavsett om den&lt;br&gt;utgått kontant eller på annat sätt eller utgjort ersättning för kostnader som&lt;br&gt;mottagaren har betalat. Om mottagaren har betalat ersättning för en för-&lt;br&gt;mån skall förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp. Värdet av&lt;br&gt;förmåner som har utgått i annat än pengar skall beräknas i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1990 års skattereform behandlades frågan om vem som&lt;br&gt;skulle ansvara för socialavgifter som skall tas ut på ersättningar som helt&lt;br&gt;klart hade sin grund i tjänsten men som kommer från annan än arbetsgi-&lt;br&gt;varen. RSV framförde som sin uppfattning att arbetsgivaren borde åläg-&lt;br&gt;gas en skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på sådana förmåner (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 376). Regeringen var emellertid då inte beredd att genom-&lt;br&gt;föra RSV:s förslag utan anförde att det är den som har betalat ersätt-&lt;br&gt;ningen eller förmånen som också skulle betala avgiften även om något&lt;br&gt;direkt anställningsförhållande inte föreligger. Arbetsgivarbegreppet i&lt;br&gt;socialförsäkringssystemet kom därigenom att utvidgas. Ersättningar som&lt;br&gt;betalas ut av en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk&lt;br&gt;person som inte är att anse som arbetsgivare undantogs dock. I sådana&lt;br&gt;fall skall socialavgifter betalas i form av egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala socialavgifter vid s.k frequentflyer-rabatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rabatter som lämnas för visad kundtrohet finns bl.a. inom flyg- och ho-&lt;br&gt;tellbranschen, s.k. frequent flyer-rabatter. Sådana rabatter är skatteplik-&lt;br&gt;tiga om de har sin grund i resor i tjänsten och sedan utnyttjas för privat&lt;br&gt;bruk. Den 1 januari 1992 undantogs frequent flyer-rabatter vid utrikes&lt;br&gt;flygresor från skatteplikt. Bakgrunden till att skattefriheten infördes var&lt;br&gt;bl.a. att möjligheten för svenska skattemyndigheter att beskatta de&lt;br&gt;frequent flyer-rabatter som lämnats av utländska bolag ansågs i det när-&lt;br&gt;maste obefintlig, om inte den skattskyldige själv redovisade förmånen.&lt;br&gt;Flygbolaget var som utgivare av rabatten skyldig att lämna kontrollupp-&lt;br&gt;gift enligt 3 kap. 4 § LSK. Det innebar dock svårigheter för de kontroll-&lt;br&gt;uppgiftsskyldiga bolagen att veta om rabatten faktiskt kommit att utnytt-&lt;br&gt;jas och i sådant fall vilken del av rabatten som grundade sig på av arbets-&lt;br&gt;givaren betalda resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1997 är förmåner i form av frequent flyer-rabat-&lt;br&gt;ter inte längre undantagna från skatteplikt. Skyldigheten att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgift på skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut&lt;br&gt;på grund av kundtrohet eller liknande, åligger numera den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Motsvarande gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om skyldighet att lämna kontrolluppgift. Detta innebär att ar-&lt;br&gt;betsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på&lt;br&gt;sådana skattepliktiga förmåner som grundar sig på kostnader som arbets-&lt;br&gt;givaren har stått för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattskyldighet för frequent flyer-rabatter föreslogs invändes från&lt;br&gt;flera remissinstanser bl.a. att det var orimligt att arbetsgivaren under&lt;br&gt;straffansvar skulle åläggas en kontrolluppgiftsskyldighet och ansvar för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för en förmån som arbetsgivaren inte hade utgett och&lt;br&gt;som ligger utanför arbetsgivarens kontroll. Regeringen anförde dock att&lt;br&gt;svårigheten att kontrollera när en förmån åtnjuts inte var något specifikt&lt;br&gt;för den aktuella typen av förmån. Som ett skäl för att ålägga arbetsgiva-&lt;br&gt;ren denna skyldighet anförde regeringen att det är möjligt för arbetsgiva-&lt;br&gt;ren att undvika det merarbete den ökade administrationen medförde ge-&lt;br&gt;nom att antingen inte tillåta att tjänsteresor läggs till grund för bonuspo-&lt;br&gt;äng eller att se till att eventuella trohetsrabatter eller andra förmåner an-&lt;br&gt;vänds i tjänsten (prop. 1996/97:19 s. 77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ålades den som är skattskyldig för en skattepliktig rabatt, bonus&lt;br&gt;eller annan förmån, som utges på grund av kundtrohet eller liknande för&lt;br&gt;vilken kontrolluppgiftsskyldighet föreligger, att till den kontrolluppgifts-&lt;br&gt;skyldige på annat sätt än muntligen lämna uppgift om förmånens art och&lt;br&gt;omfattning och under vilken månad denna åtnjutits. I anställningsförhål-&lt;br&gt;landen skall en arbetstagare alltså lämna sådan uppgift till sin arbetsgi-&lt;br&gt;vare. Arbetsgivarens redovisningsskyldighet i skattedeklarationen inträ-&lt;br&gt;der först månaden efter det att arbetsgivaren fatt kännedom om att för-&lt;br&gt;månen åtnjutits. Något straffansvar för arbetsgivaren för underlätet upp-&lt;br&gt;giftslämnande kan således inte komma i fråga förrän efter den tidpunkt&lt;br&gt;då han fick kännedom om förmånen och ändå underlåtit att redovisa den.&lt;br&gt;Samma sak gäller frågan om oriktig uppgift i avgiftshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Om en förmån eller ersättning getts ut eller an-&lt;br&gt;ses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person och det inte finns något anställningsförhållande&lt;br&gt;mellan utbetalaren och den som far ersättningen eller förmånen, skall&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter betalas av den svenska arbetsgivaren om förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen har getts ut på grund av tjänsten hos denne. Arbets-&lt;br&gt;givaren skall på motsvarande sätt betala särskild löneskatt. Arbetsgi-&lt;br&gt;varen skall vidare lämna kontrolluppgift om ersättningen eller förmå-&lt;br&gt;nen och göra avdrag för preliminär A-skatt på grundval av dess värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig för en förmån eller ersättning som getts ut&lt;br&gt;eller anses utgiven av en fysisk person bosatt utomlands eller en ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person utan att det finns ett anställningsförhållande&lt;br&gt;skall på annat sätt än muntligen lämna uppgifter om förmånens eller&lt;br&gt;ersättningens omfattning till den kontrolluppgiftsskyldige. Den an-&lt;br&gt;ställde skall även lämna uppgift om vilken månad förmånen åtnjutits&lt;br&gt;eller anses åtnjuten respektive ersättningen erhållits. Uppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas senast månaden efter det att förmånen åtnjutits eller anses åt-&lt;br&gt;njuten respektive ersättningen erhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieforslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något&lt;br&gt;att erinra mot förslaget. Riksskatteverket påpekar emellertid att det bör&lt;br&gt;klargöras att även inkomst av uppdrag anses som skattepliktig intäkt.&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation anför att den föreslagna lagstiftningen gör&lt;br&gt;att ansvaret för kontrolluppgifter och arbetsgivaravgifter blir mycket&lt;br&gt;oklart och gränsdragningsproblem kan uppstå. Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;SRS menar att regleringen att ”förmånen kan anses ha sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen i Sverige” är för vid och behöver preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Personaloptioner ges ofta ut av ett ut-&lt;br&gt;ländskt moderföretag till den svenske arbetsgivaren. De nu gällande be-&lt;br&gt;stämmelserna om ansvar för socialavgifter har bl.a. fått till följd att den&lt;br&gt;arbetstagare som erhåller en personaloption har att betala egenavgifter på&lt;br&gt;förmånsvärdet. En arbetstagare kan normalt förutsättas sakna erfarenhe-&lt;br&gt;ter av att betala egenavgifter. Det är därför sannolikt att många arbetsta-&lt;br&gt;gare på grund av okunnighet underlåter att betala egenavgifter på den&lt;br&gt;förmån som uppkommit. Eftersom det inte heller föreligger någon skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna kontrolluppgift innebär den nuvarande situationen upp-&lt;br&gt;enbara kontrollsvårigheter för skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den i promemorian framförda synpunkten att det för-&lt;br&gt;hållandet att en förmån eller ersättning har sin grund i en anställning i&lt;br&gt;Sverige starkt talar för att den svenske arbetsgivaren skall betala social-&lt;br&gt;avgifter i form av arbetsgivaravgifter även om ersättningen har getts ut&lt;br&gt;av ett utländskt rättssubjekt. En sådan ordning borde vara möjlig och&lt;br&gt;dessutom medföra mer enhetliga och enklare regler. Det torde av bl.a.&lt;br&gt;praktiska skäl vara mindre lämpligt att kräva socialavgifter av en fysisk&lt;br&gt;person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person som inte är ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivare åt den person som t.ex. får en personaloption på grund av sin Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;anställning i Sverige. Man bör i stället sträva efter att ålägga den svenske&lt;br&gt;arbetsgivaren ett ansvar för arbetsgivaravgifterna när detta är praktiskt&lt;br&gt;möjligt. Det förhållandet att viss inkomst av en anställning beläggs med&lt;br&gt;egenavgifter medan en annan inkomst av samma anställning beläggs med&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter är något som bör undvikas. Övervägande skäl talar&lt;br&gt;sålunda för att den svenske arbetsgivaren skall åläggas ansvar för arbets-&lt;br&gt;givaravgifter i de nu aktuella fallen. Till skillnad från vad som gäller i&lt;br&gt;fråga om t.ex. frequent flyer-rabatter bör det emellertid i dessa fall sakna&lt;br&gt;betydelse vem som slutligt stått för kostnaden för förmånen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen. Det avgörande bör i stället vara att förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;har sin grund i tjänsten. De föreslagna reglerna skall således komplettera&lt;br&gt;de regler som gäller för arbetsgivaravgifter vid förmåner som ges ut på&lt;br&gt;grund av kundtrohet o.d. och som arbetsgivaren slutligt stått kostnaden&lt;br&gt;för. De nya reglerna innebär därför inte någon ändring av gällande regler&lt;br&gt;i de situationer där t.ex. ett svenskt bolag, som inte är arbetsgivare, ger&lt;br&gt;rabatt och står för kostnaderna till anställda i ett annat företag. Det är då&lt;br&gt;det rabattgivande bolaget och inte arbetsgivaren som skall betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna under förutsättning att förmånen har sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen. Om däremot det rabattgivande bolaget är utländskt skall den&lt;br&gt;svenske arbetsgivaren, enligt de nya reglerna, ansvara för arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifterna om rabatten har sin grund i tjänsten. Huvudregeln bör således&lt;br&gt;även i fortsättningen vara att den som betalat förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;också skall betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att den svenske arbetsgivaren skall vara ansvarig&lt;br&gt;för arbetsgivaravgifterna i de nu aktuella fallen bör emellertid vara att&lt;br&gt;denne på något sätt medverkat till uppkomsten av förmånen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen. Förmånen eller ersättningen bör ha sin grund i tjänsten. Något&lt;br&gt;generellt svar på när en förmån skall anses ha sin grund i tjänsten kan&lt;br&gt;naturligtvis inte ges utan det måste bedömas från fall till fall. I flertalet&lt;br&gt;fall torde det inte föreligga några problem att fastställa. När det gäller&lt;br&gt;personaloptioner och liknande förmåner är situationen ofta mer kompli-&lt;br&gt;cerad att bedöma. Att ersättningen eller förmånen har getts ut på uppdrag&lt;br&gt;från den svenske arbetsgivaren till det utländska bolaget eller den utom-&lt;br&gt;lands bosatte fysiska personen, dvs. att förmånen är ett utflöde av ett av-&lt;br&gt;tal om t.ex. personaloptioner mellan arbetsgivaren och utställaren kan&lt;br&gt;tillmätas betydelse. Om arbetstagaren och den svenske arbetsgivaren är&lt;br&gt;överens om att förmånen eller ersättningen har sin grund i tjänsten bör&lt;br&gt;även detta tillmätas betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en förutsättning för att arbetsgivaren skall kunna åläggas en&lt;br&gt;skyldighet att betala arbetsgivaravgifter för aktuella förmåner eller er-&lt;br&gt;sättningar är att arbetsgivaren också på något sätt får information om att&lt;br&gt;den anställde fått sådan förmån eller ersättning. Detta har också betydelse&lt;br&gt;för skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Denna skyldighet är — lik-&lt;br&gt;som skyldigheten att redovisa arbetsgivaravgifter — straffsanktionerad.&lt;br&gt;Mot en skyldighet för arbetsgivaren att betala arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;lämna kontrolluppgifter kan därför invändas att det inte är rimligt att ar-&lt;br&gt;betsgivaren åläggs ansvar för något som möjligen kan påstås ligga utan-&lt;br&gt;för hans möjlighet att kontrollera. Emellertid kan mot ett sådant argu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ment anföras att arbetsgivaren i dessa situationer på ett eller annat sätt Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;har bidragit till att förmånen getts ut och att det därför får ankomma på&lt;br&gt;denne att hålla reda på detta. Svårigheten med att kontrollera när en för-&lt;br&gt;mån har åtnjutits är inte specifik för denna typ av förmån (jfr även här&lt;br&gt;reglerna för frequent flyer-rabatter). Det kan emellertid finnas skäl att, på&lt;br&gt;samma sätt som gäller vid åtnjutandet av en frequent flyer-rabatt, ålägga&lt;br&gt;någon en skyldighet att upplysa arbetsgivaren om när förmånen har åt-&lt;br&gt;njutits. De som skulle kunna åläggas en sådan skyldighet är antingen den&lt;br&gt;som gett ut förmånen eller den som uppgiften avser, dvs. den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det i många fall kan antas vara ett utländskt rättssubjekt som har gett&lt;br&gt;ut förmånen talar mot att lägga upplysningsskyldigheten på utställaren.&lt;br&gt;Det är därför mer praktiskt att den anställde åläggs en skyldighet att&lt;br&gt;upplysa arbetsgivaren om att förmånen eller ersättningen åtnjutits. Om&lt;br&gt;den anställde uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift eller underlåter att lämna uppgift till arbetsgivaren kan detta för-&lt;br&gt;anleda straffansvar enligt 7 § första stycket 2 och 8 § skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69). Det bör därför klart anges i LSK att mottagaren av den skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmånen har en uppgiftsskyldighet gentemot den som skall&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift. Uppgiftsskyldigheten bör avse såväl förmånens&lt;br&gt;eller ersättningens storlek som under vilken månad den åtnjutits respek-&lt;br&gt;tive erhållits. Den som åtnjutit förmånen eller erhållit ersättningen bör&lt;br&gt;upplysa arbetsgivaren om detta senast månaden efter det att förmånen&lt;br&gt;åtnjutits. Något straffansvar kan därför inte komma ifråga för arbetsgiva-&lt;br&gt;ren förrän efter den tidpunkten och i så fall endast om han ändå underlå-&lt;br&gt;ter att redovisa den eller lämnar oriktig uppgift. I de situationer då en&lt;br&gt;förmån i form av en personaloption skall avskattas i samband med att den&lt;br&gt;skattskyldige upphör att ha sitt egentliga bo eller hemvist i Sverige eller&lt;br&gt;att stadigvarande vistas här skall den skattskyldige lämna sådana uppgif-&lt;br&gt;ter vid den tidpunkt då förmånen anses åtnjuten, dvs. vid utflyttningen.&lt;br&gt;Förmånen skall då på motsvarande sätt anses utgiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmån eller ersättning som getts ut av en fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juridisk person och förmånen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen inte har sin grund i ett anställningsförhållande i Sverige skall i&lt;br&gt;fortsättningen utbetalaren betala arbetsgivaravgifter (3 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket och 11 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring och 1 kap. 2 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen uttalades att inom avgiftsområdet lik-&lt;br&gt;ställs arbetsgivar/arbetstagarförhållande med uppdragsgivar/uppdrags-&lt;br&gt;tagarförhållande (prop. 1989/90:110 s. 752). De nu föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melserna kommer således även att omfatta uppdragsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter, 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483), 1 § lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 3 kap. 4&lt;br&gt;och 4 a §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;samt 3 kap. 2 a § och 11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagens konsekvenser och genomförande Prop. 1997/98:133&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om senarelagd beskattningstidpunkt medför allmänt sett en&lt;br&gt;höjning av de skattepliktiga förmånsbeloppen som uppkommer på grund&lt;br&gt;av personaloptioner o.d. Samtidigt medför den senarelagda beskattnings-&lt;br&gt;tidpunkten att den offentliga sektorn går miste om ränteinkomster och att&lt;br&gt;statens inkomster från skattepliktiga reavinster på förvärvade värdepap-&lt;br&gt;per minskar. Att beskattningstidpunkten flyttas fram till den tidpunkt då&lt;br&gt;optionen faktiskt utnyttjas medför även en ökad möjlighet för den skatt-&lt;br&gt;skyldige att utnyttja optionen vid den tidpunkt när han har en lägre årsin-&lt;br&gt;komst och därigenom en ökad möjlighet att undvika skatteprogression.&lt;br&gt;Det är inte möjligt att närmare ange hur stor förändringen av skattein-&lt;br&gt;täkterna blir. Motsvarande gäller för arbetsgivaravgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna torde innebära betydande administrativa förenklingar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de nya bestämmelserna börjar tillämpas så snart det&lt;br&gt;är möjligt. De nya bestämmelserna såvitt avser skatt och socialavgifter&lt;br&gt;föreslås därför träda i kraft vid halvårsskiftet 1998, varvid de också ome-&lt;br&gt;delbart skall börja tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ytterst avgör hur övergången från de gamla till de nya reg-&lt;br&gt;lerna bör ske är att det inte far uppkomma någon retroaktiv verkan till&lt;br&gt;nackdel för de skatt- och avgiftsskyldiga. Som tidigare har framgått&lt;br&gt;kommer en senareläggning av beskattningstidpunkten i många fall att&lt;br&gt;medföra ett högre skattepliktigt förmånsvärde i jämförelse med det skat-&lt;br&gt;temässiga förmånsvärdet enligt nu gällande rätt. Av det sagda följer att&lt;br&gt;de optioner som redan har beskattats inte far omfattas av de nya reglerna.&lt;br&gt;Gränsen måste därför dras vid sådana optioner eller delar av optioner&lt;br&gt;som vid ikraftträdandet av de nya beskattningsreglerna ännu inte passerat&lt;br&gt;tidpunkten för skattskyldighetens inträde. De nya beskattningsreglerna&lt;br&gt;bör således tillämpas på en personaloption enbart i de delar kvalifika-&lt;br&gt;tionstiden inte ännu har löpt ut den 30 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avgifts- och kontrolluppgiftssidan skall de nya bestämmelserna till-&lt;br&gt;lämpas på sådana förmåner som getts ut eller anses utgivna efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den omfattning en personaloption har beskattats vid ikraftträdandet&lt;br&gt;av de nya bestämmelserna skall beskattning inte ske när optionen utnytt-&lt;br&gt;jas för förvärv av aktie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98.133&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;h7Z 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;br&gt;Punkten har delats in i stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens fjärde stycke andra mening infors en ny bestämmelse&lt;br&gt;för beskattning av tjänsteförmån i form av en personal option eller lik-&lt;br&gt;nande förmån som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor. Sådan&lt;br&gt;förmån skall anses ha åtnjutits det år den utnyttjas för förvärv av aktie&lt;br&gt;eller annat värdepapper eller när rätten att förvärva värdepapper överlåts.&lt;br&gt;Förmånen skall således beskattas i samband med utnyttjandet eller över-&lt;br&gt;låtelsen. En förutsättning för att bestämmelsen skall vara tillämplig är att&lt;br&gt;den rätt som förvärvas i sig inte utgör ett värdepapper. Om rätten utgör&lt;br&gt;ett värdepapper vid tiden för förvärvet skall beskattning i stället ske&lt;br&gt;enligt första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tredje meningen reglerar det förhållandet att den som&lt;br&gt;erhållit en sådan förmån flyttar utomlands. Om rätten hade kunnat ut-&lt;br&gt;nyttjas för förvärv av värdepapper men ännu inte utnyttjats, skall förmå-&lt;br&gt;nen anses åtnjuten det år den skattskyldige upphör att ha sitt egentliga bo&lt;br&gt;och hemvist i Sverige eller att stadigvarande vistas här. Förmånen skall&lt;br&gt;då på motsvarande sätt anses utgiven. Beskattningen skall avse endast&lt;br&gt;vad som hade kunnat utnyttjas vid den tidpunkten. Till grund för värde-&lt;br&gt;ringen skall läggas det värde som den underliggande egendomen hade på&lt;br&gt;utflyttningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket införs en ny bestämmelse som tar sikte på de situationer&lt;br&gt;där den som har en sådan förmån som nämns i fjärde stycket andra me-&lt;br&gt;ningen, dvs. en personaloption eller liknande förmån, flyttar till Sverige.&lt;br&gt;Om förmånen har tjänats in under anställning utomlands skall den inte&lt;br&gt;beskattas om den åtnjuts i den delen i Sverige. Vidare införs en turord-&lt;br&gt;ningsregel som innebär att om förmånshavaren vid tiden för inflyttningen&lt;br&gt;har outnyttjade optioner som tjänats in under anställning utomlands skall&lt;br&gt;dessa anses utnyttjade först. Bestämmelsen har utförligt kommenterats&lt;br&gt;och illustrerats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som avskattats för en personaloption i samband med att han&lt;br&gt;flyttat ut från Sverige flyttar tillbaka till Sverige skall han enligt sjätte&lt;br&gt;stycket inte beskattas i den delen om han efter återinflyttningen utnyttjar&lt;br&gt;optionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt sista stycke tas in ett undantag från rätten att dra av en utgift&lt;br&gt;eller omkostnad för inkomstförvärvet det år då den betalats. Undantaget&lt;br&gt;omfattar sådan utgift som kan ha uppkommit för en personaloption eller&lt;br&gt;liknande tjänsteförmån. Denna kostnad skall dras av först i samband med&lt;br&gt;att tjänsteförmånen beskattas. Avdraget far dock inte överstiga&lt;br&gt;förmånens värde. Förmånen skall i dessa fall tas upp till 0 kr, dvs. det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommer inte någon beskattningsbar förmån. Den &amp;quot;förlust&amp;quot; som&lt;br&gt;uppkommit får i stället beaktas vid reavinstbeskattningen när värde-&lt;br&gt;papperet säljs. Värdepapperet anses även i de fallen förvärvat till ett pris&lt;br&gt;motsvarande summan av premien och lösenpriset. Om rätten inte utnytt-&lt;br&gt;jas skall kostnaden dras av det år då rätten inte längre kan utnyttjas. Av-&lt;br&gt;draget sker i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. För att undvika en ne-&lt;br&gt;gativ retroaktiv skatteeffekt skall de nya beskattningsreglerna tillämpas&lt;br&gt;på förmåner i den utsträckning som förmånen ännu inte kunnat utnyttjas&lt;br&gt;vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det andra stycket upphävs parallellt med att bestämmelsen i 11 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket punkt e) upphävs. Bestämmelsen kommer att sakna&lt;br&gt;tillämpningsområde. I de situationer en fysisk person bosatt utomlands&lt;br&gt;eller en utländsk juridisk person utgett förmån eller annan ersättning utan&lt;br&gt;att anställningsförhållande förelegat kommer utbetalaren med tillämpning&lt;br&gt;av det s.k. utvidgade arbetsgivarbegreppet vara skyldig att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter (3 kap. 2 § andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 1 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter). Finns det emellertid en svensk&lt;br&gt;arbetsgivare och förmånen eller ersättningen har sin grund i det svenska&lt;br&gt;anställningsförhållandet är i stället den svenske arbetsgivaren skyldig att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen uttalades att inom avgiftsområdet lik-&lt;br&gt;ställs arbetsgivar/arbetstagarförhållande med uppdragsgivar/uppdrags-&lt;br&gt;tagarförhållande (prop. 1989/90:110 s. 752).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en redaktionell ändring till följd av att 3 kap. 2 a §&lt;br&gt;enligt förslaget får en annan styckeindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten e) upphävs i första stycket eftersom den kommer att sakna till-&lt;br&gt;lämpningsområde. Om en ersättning betalas ut av fysisk person bosatt ut-&lt;br&gt;omlands eller av utländsk juridisk person utan att anställningsförhållande&lt;br&gt;förelegat skall arbetsgivaravgifter utgå i fortsättningen. Om ersättningen&lt;br&gt;har sin grund i ett anställningsförhållande i Sverige skall den svenske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter. I annat fall skall utbetalaren en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 2 § andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän forsäkring och 1 kap. 2 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter betala arbetsgivaravgifter som belöper på&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket görs endast en redaktionell ändring, eftersom andra&lt;br&gt;stycket i 3 kap. 2 a § upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket tas begränsningen ”av tjänst” bort. Sådan intäkt som en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen skall taxeras som intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;kan inte inrymmas under bestämmelsen annat än i de fall den som&lt;br&gt;åtnjuter förmånen av någon anledning saknar F-skattsedel, t.ex. på grund&lt;br&gt;av att den återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett tillägg i andra stycket anges vem som skall anses som arbetsgivare&lt;br&gt;vad gäller skattepliktig intäkt av tjänst som uppkommer när en fysik per-&lt;br&gt;son bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person utger eller anses&lt;br&gt;utge en ersättning eller en förmån till en i Sverige skattskyldig person&lt;br&gt;men inte är arbetsgivare till denne. I ett sådant fall skall den skattskyldi-&lt;br&gt;ges arbetsgivare i Sverige även anses som arbetsgivare beträffande er-&lt;br&gt;sättningen eller formånen, om denna kan anses ha sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen. Huruvida förmånen eller ersättningen har sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen får avgöras i varje enskilt fall. Emellertid torde förutsättas att den&lt;br&gt;svenske arbetsgivaren i viss utsträckning verkat för att förmånen eller&lt;br&gt;ersättningen getts ut av det utländska subjektet. I allmänmotiveringen har&lt;br&gt;som exempel nämnts att ersättningen eller förmånen har getts ut på upp-&lt;br&gt;drag från den svenske arbetsgivaren till det utländska bolaget eller den&lt;br&gt;utomlands bosatte fysiska personen, dvs. att förmånen är ett utflöde av ett&lt;br&gt;avtal om t.ex. personaloptioner mellan arbetsgivaren och utställaren. Om&lt;br&gt;arbetstagaren och den svenske arbetsgivaren är överens om att förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen har sin grund i tjänsten bör även detta tillmätas bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en anställd som har erhållit en personaloption eller liknande&lt;br&gt;förmån flyttar från Sverige innan han faktiskt har utnyttjat förmånen&lt;br&gt;skall han enligt punkt 4 fjärde stycket tredje meningen av anvisningarna&lt;br&gt;till 41 § KL avskattas i de delar han vid den tidpunkten kunde utnyttja&lt;br&gt;förmånen, dvs. förmånen skall vid den tidpunkten anses åtnjuten. På&lt;br&gt;motsvarande sätt skall förmånen vid den tidpunkten anses utgiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånen eller ersättningen inte har sin grund i ett anställningsför- Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;hållande i Sverige skall utbetalaren betala arbetsgivaravgifter (3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring och 1 kap. 2 § andra stycket lagen (1981:691) om socialav-&lt;br&gt;gifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt stämmer ändringen överens med den föreslagna lydelsen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen uttalades att inom avgiftsområdet lik-&lt;br&gt;ställs arbetsgivar/arbetstagarforhållande med uppdragsgivar/uppdrags-&lt;br&gt;tagarfÖrhållande (prop. 1989/90:110 s. 752). Den nu föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melsen kommer således även att omfatta uppdragsforhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i första stycket klargörs att den svenske arbetsgivaren&lt;br&gt;är skyldig att lämna kontrolluppgift avseende sådan skattepliktig intäkt&lt;br&gt;av tjänst som getts ut eller anses utgiven av en fysisk person bosatt ut-&lt;br&gt;omlands eller en utländsk juridisk person som inte är arbetsgivare om&lt;br&gt;ersättningen har sin grund i det svenska anställningsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en anställd som har erhållit en personaloption eller liknande&lt;br&gt;förmån flyttar från Sverige innan han faktiskt har utnyttjat förmånen&lt;br&gt;skall han enligt punkt 4 fjärde stycket tredje meningen av anvisningarna&lt;br&gt;till 41 § KL avskattas i de delar han vid den tidpunkten kunnat utnyttja&lt;br&gt;förmånen, dvs. förmånen skall vid den tidpunkten anses åtnjuten. På&lt;br&gt;motsvarande sätt skall förmånen vid den tidpunkten anses utgiven, varför&lt;br&gt;den svenske arbetsgivaren skall lämna kontrolluppgift även i de fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i övrigt kommenterats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i bestämmelsen kommer den uppgiftsskyldighet som en&lt;br&gt;anställd som utnyttjar en s.k. frequent flyer-rabatt har gentemot kontroll-&lt;br&gt;uppgiftsskyldig arbetsgivare även att omfatta sådan skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst som getts ut eller anses utgiven av en fysisk person bosatt utom-&lt;br&gt;lands eller en utländsk juridisk person som inte är arbetsgivare om för-&lt;br&gt;månen eller ersättningen har sin grund i det svenska anställningsförhåll-&lt;br&gt;andet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas om förmånens eller ersättningens art och omfatt-&lt;br&gt;ning och under vilken månad den åtnjutits. Uppgiften skall lämnas senast&lt;br&gt;månaden efter det att förmånen åtnjutits. I de situationer då en förmån i&lt;br&gt;form av en personaloption skall avskattas i samband med att den skatt-&lt;br&gt;skyldige upphör att ha sitt egentliga bo eller hemvist i Sverige eller att&lt;br&gt;stadigvarande vistas här skall den skattskyldige lämna sådana uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månaden efter den tidpunkt då formånen anses åtnjuten, dvs. månaden Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;efter utflyttningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;l.§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvarar den ändring som föreslås i 1 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av sådana förmåner eller ersättningar som getts ut eller anses ut-&lt;br&gt;givna av en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk per-&lt;br&gt;son som inte är arbetsgivare och där förmånen eller ersättningen har sin&lt;br&gt;grund i ett anställningsförhållande i Sverige skall räknas med hos den&lt;br&gt;svenske arbetsgivaren först när arbetsgivaren av arbetstagaren fatt sådan&lt;br&gt;uppgift som framgår av 3 kap. 4 a § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Beskattning av&lt;br&gt;personaloptioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en förmån som någon har fatt på grund av sin&lt;br&gt;tjänst och som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett&lt;br&gt;i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, skall beskattas i&lt;br&gt;samband med att rätten utnyttjas för förvärv av värdepapperet. Förmånen&lt;br&gt;värderas till skillnaden mellan marknadsvärdet på det förvärvade värde-&lt;br&gt;papperet och det avräkningspris som kan vara avtalat i optionen. Be-&lt;br&gt;skattningen skall ske i inkomstslaget tjänst. En förutsättning för att be-&lt;br&gt;stämmelsen om beskattningstidpunkt skall vara tillämplig är att den rätt&lt;br&gt;som förvärvas inte utgör ett värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tar främst sikte på s.k. personaloptioner, men även&lt;br&gt;andra typer av liknande förmåner som uppfyller de angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningarna omfattas av bestämmelsen. En personaloption kännetecknas av&lt;br&gt;att den ger innehavaren en rätt att förvärva aktier i arbetsgivarbolaget&lt;br&gt;eller i annat bolag i samma företagsgrupp, t. ex. moderbolaget. Rätten att&lt;br&gt;förvärva aktier är uppdelad under optionens löptid, som ofta uppgår till&lt;br&gt;tio år. Den som förvärvar en personaloption har inte rätt att förfoga över&lt;br&gt;optionen på annat sätt än för förvärv av aktie. Optionen kan t.ex. inte&lt;br&gt;överlåtas eller pantsättas. Om anställningen upphör av någon anledning&lt;br&gt;förlorar innehavaren av optionen all rätt att förvärva ytterligare aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den värdestegring som kan uppkomma i tiden efter förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ningen beskattas i inkomstslaget kapital i samband med att den genom&lt;br&gt;optionen förvärvade egendomen avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser förvärv av en personaloption eller annan liknande tjänste-&lt;br&gt;förmån kan en premie ha betalats av den skattskyldige till utgivaren av&lt;br&gt;förmånen. Förhållandet torde i och för sig vara mindre vanligt vid för-&lt;br&gt;värv av personaloptioner. I promemorian föreslås att kostnaden för för-&lt;br&gt;värvet inte bör omfattas av den rätt till direktavdrag som normalt gäller i&lt;br&gt;sådana fall. Avdrag bör i stället ske i samband med förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ningen av optionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en innehavare av aktuell förmån flyttar utomlands och förmånen&lt;br&gt;vid den tidpunkten har kunnat utnyttjas för förvärv av värdepapper men&lt;br&gt;ännu inte har utnyttjats, skall beskattning för förmånsvärdet ske under det&lt;br&gt;beskattningsår då innehavaren inte längre är obegränsat skattskyldig i&lt;br&gt;Sverige. Skatteplikten skall omfatta endast den del av förmånen som vid&lt;br&gt;tiden för utflyttningen hade kunnat utnyttjas. På motsvarande sätt begrän-&lt;br&gt;sas skatteplikten för en sådan förmån som någon som har flyttat till Sve-&lt;br&gt;rige förvärvat under anställning utomlands, dvs. skatteplikten omfattar&lt;br&gt;den del av förmånens värde som har intjänats genom verksamhet i Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt moment, 53 § 5 mom., och en&lt;br&gt;ny punkt, 16, av anvisningarna till 32 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom. Har en skattskyldig på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått en rätt att i&lt;br&gt;framtiden förvärva värdepapper&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i&lt;br&gt;övrigt på förmånliga villkor och&lt;br&gt;har rätten kunnat utnyttjas men&lt;br&gt;ännu inte utnyttjats skall skattskyl-&lt;br&gt;dighet för förmånen i denna del&lt;br&gt;anses uppkomma när innehavaren&lt;br&gt;av rätten upphör att vara obe-&lt;br&gt;gränsat skattskyldig i Sverige. En&lt;br&gt;förutsättning är att det inte är&lt;br&gt;fråga om en rätt som utgör ett&lt;br&gt;värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Har en skatt skyldig på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått en rätt att i&lt;br&gt;framtiden förvärva värdepapper&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i&lt;br&gt;övrigt på förmånliga villkor före-&lt;br&gt;ligger skatteplikt för den del av&lt;br&gt;formånens värde som vid tidpunk-&lt;br&gt;ten för utflyttning från Sverige&lt;br&gt;hade kunnat utnyttjas men ännu&lt;br&gt;inte har utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig under an-&lt;br&gt;ställning utomlands fått en rätt att&lt;br&gt;i framtiden förvärva värdepapper&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i&lt;br&gt;övrigt på förmånliga villkor före-&lt;br&gt;ligger skatteplikt for den del av&lt;br&gt;förmånens värde som har intjänats&lt;br&gt;genom verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller andra stycket skall vara till- Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;lämpligt är att det inte är fråga om Bilaga 2&lt;br&gt;en rätt som utgör ett värdepapper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;1 fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits&lt;br&gt;eller blivit för honom tillgänglig&lt;br&gt;för lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo, detta oberoende av huruvida&lt;br&gt;inkomsten intjänats under året&lt;br&gt;eller tidigare. Förmån av fri eller&lt;br&gt;delvis fri resa på tåg som värderas&lt;br&gt;enligt punkt 6 av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § skall dock anses åtnjuten re-&lt;br&gt;dan när den skattskyldige dispone-&lt;br&gt;rar över handling eller dylikt som&lt;br&gt;berättigar till resa. Förmån av fritt&lt;br&gt;eller delvis fritt drivmedel skall&lt;br&gt;anses åtnjuten månaden efter det&lt;br&gt;att drivmedlet har kommit den&lt;br&gt;skattskyldige till godo. Har den&lt;br&gt;skattskyldige på grund av sin&lt;br&gt;tjänst fatt förvärva värdepapper på&lt;br&gt;förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvär-&lt;br&gt;vet skedde. I fall då behållning på&lt;br&gt;pensionssparkonto skall avskattas&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom. första stycket j&lt;br&gt;inträder skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla&lt;br&gt;för de tillgångar som skall avskatt-&lt;br&gt;as. Vid sådan överlåtelse av pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring till ny försäkrings-&lt;br&gt;givare som avses i punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits&lt;br&gt;eller blivit för honom tillgänglig&lt;br&gt;för lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo, detta oberoende av huruvida&lt;br&gt;inkomsten intjänats under året&lt;br&gt;eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri eller delvis fri&lt;br&gt;resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berätti-&lt;br&gt;gar till resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel skall anses åtnjuten må-&lt;br&gt;naden efter det att drivmedlet har&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige på grund&lt;br&gt;av sin tjänst fatt förvärva värde-&lt;br&gt;papper på förmånliga villkor, tas&lt;br&gt;förmånen upp till beskattning det&lt;br&gt;år förvärvet skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige på grund&lt;br&gt;av sin tjänst fått en rätt att i&lt;br&gt;framtiden förvärva värdepapper&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i&lt;br&gt;övrigt på förmånliga villkor, anses&lt;br&gt;förmånen åtnjuten under det år då&lt;br&gt;rätten utnyttjas. En förutsättning&lt;br&gt;är att det inte är fråga om en rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkrings-&lt;br&gt;givaren eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum. Å andra sidan skall utgifterna&lt;br&gt;och omkostnaderna för inkomst-&lt;br&gt;förvärvet avdragas från intäkten&lt;br&gt;under det år, då de verkligen blivit&lt;br&gt;av den skattskyldige bestridda,&lt;br&gt;även om de avser inkomst, som ti-&lt;br&gt;digare förvärvats eller först under&lt;br&gt;ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som utgör ett värdepapper. I fall&lt;br&gt;som avses i 53 § 5 mom. anses&lt;br&gt;formånen åtnjuten det beskatt-&lt;br&gt;ningsår skattskyldigheten för for-&lt;br&gt;månen uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då behållning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto skall avskattas enligt&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket j inträ-&lt;br&gt;der skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla&lt;br&gt;för de tillgångar som skall avskatt-&lt;br&gt;as. Vid sådan överlåtelse av pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring till ny försäkrings-&lt;br&gt;givare som avses i punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkrings-&lt;br&gt;givaren eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna&lt;br&gt;och omkostnaderna för inkomst-&lt;br&gt;förvärvet avdragas från intäkten&lt;br&gt;under det år, då de verkligen blivit&lt;br&gt;av den skattskyldige bestridda,&lt;br&gt;även om de avser inkomst, som ti-&lt;br&gt;digare förvärvats eller först under&lt;br&gt;ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig på grund av&lt;br&gt;sin tjänst fått en sådan rätt som&lt;br&gt;avses i femte stycket och vid för-&lt;br&gt;värvet av rätten betalat en ersätt-&lt;br&gt;ning for denna får kostnaden dras&lt;br&gt;av under det år då förmånen tas&lt;br&gt;upp till beskattning. Om rätten inte&lt;br&gt;utnyttjas får kostnaden dras av&lt;br&gt;under det år då rätten att förvärva&lt;br&gt;värdepapper inte längre kan göras&lt;br&gt;gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I den omfattning en rätt, som inte är ett värdepapper, att i framtiden Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på för- Bilaga 2&lt;br&gt;månliga villkor har beskattats före ikraftträdandet skall beskattning inte&lt;br&gt;ske när rätten att förvärva värdepapper utnyttjas respektive skattskyldig-&lt;br&gt;het för förmånen inträder enligt 53 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i fråga om lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; skall införas ett nytt moment, 6 § 6 mom., av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom. Har en skattskyldig på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått en rätt att i&lt;br&gt;framtiden förvärva värdepapper&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i&lt;br&gt;övrigt på förmånliga villkor och&lt;br&gt;rätten har kunnat utnyttjas men&lt;br&gt;ännu inte har utnyttjats skall skatt-&lt;br&gt;skyldighet for förmånen i denna&lt;br&gt;del anses uppkomma när inneha-&lt;br&gt;varen av rätten upphör att vara&lt;br&gt;obegränsat skattskyldig i Sverige.&lt;br&gt;En förutsättning är att det inte är&lt;br&gt;fråga om en rätt som utgör ett&lt;br&gt;värdepapper.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1 den omfattning en rätt, som inte är ett värdepapper, att i framti-&lt;br&gt;den förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på&lt;br&gt;förmånliga villkor har beskattats före ikraftträdandet skall beskattning&lt;br&gt;inte ske när skattskyldighet för förmånen inträder enligt 6 § 6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § och 11 kap. 2 § i lagen&lt;br&gt;(1962:281) om allmän försäkring&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2a§&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-&lt;br&gt;son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall som in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall som in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också anses ersättning som utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av tjänst en-&lt;br&gt;ligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) och som, utan att an-&lt;br&gt;ställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Detta gäller dock inte i&lt;br&gt;fråga om sådan skattepliktig intäkt&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också anses ersättning som utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av tjänst en-&lt;br&gt;ligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) och som, utan att an-&lt;br&gt;ställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Detta gäller dock inte i&lt;br&gt;fråga om sådan skattepliktig intäkt&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket tredje och fjärde me-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen be-&lt;br&gt;stäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel&lt;br&gt;på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för&lt;br&gt;arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren be-&lt;br&gt;driven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-skatte-&lt;br&gt;sedel och en A-skattesedel, räknas ersättningen som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning av-&lt;br&gt;ses lön eller annan ersättning i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, som en försäkrad har&lt;br&gt;fatt såsom arbetstagare i allmän&lt;br&gt;eller enskild tjänst. Med lön lik-&lt;br&gt;ställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483) un-&lt;br&gt;dantas vid beräkning av skatteav-&lt;br&gt;drag. Sådan skattepliktig intäkt i&lt;br&gt;form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån som utgår på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;också anses som inkomst av an-&lt;br&gt;ställning, om den som slutligt har&lt;br&gt;stått for de kostnader som ligger&lt;br&gt;till grund for förmånen är någon&lt;br&gt;annan än den som är skattskyldig&lt;br&gt;for förmånen. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas dock inte från en och&lt;br&gt;samma arbetsgivare utgiven lön&lt;br&gt;som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 2-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster. I fråga om arbete&lt;br&gt;som har utförts utomlands bortses&lt;br&gt;vid beräkningen av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst från sådana löne-&lt;br&gt;tillägg som betingas av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättningslan-&lt;br&gt;det. Såsom inkomst av anställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning av-&lt;br&gt;ses lön eller annan ersättning i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, som en försäkrad har&lt;br&gt;fått såsom arbetstagare i allmän&lt;br&gt;eller enskild tjänst. Med lön lik-&lt;br&gt;ställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483) un-&lt;br&gt;dantas vid beräkning av skatteav-&lt;br&gt;drag. Sådan skattepliktig intäkt i&lt;br&gt;form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån som utgår på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;också anses som inkomst av an-&lt;br&gt;ställning, om den som slutligt har&lt;br&gt;stått for de kostnader som ligger&lt;br&gt;till grund för förmånen är någon&lt;br&gt;annan än den som är skattskyldig&lt;br&gt;för förmånen. Skattepliktig intäkt&lt;br&gt;som uppkommit vid åtnjutandet av&lt;br&gt;en förmån eller annan ersättning&lt;br&gt;skall anses som inkomst av an-&lt;br&gt;ställning om förmånen eller er-&lt;br&gt;sättningen har getts ut av en fysisk&lt;br&gt;person bosatt utomlands eller en&lt;br&gt;utländsk juridisk person till vilken&lt;br&gt;den skattskyldige inte har ett an-&lt;br&gt;ställningsförhållande, om intäkten&lt;br&gt;kan anses ha sin grund i en an-&lt;br&gt;ställning i Sverige. Till sådan in-&lt;br&gt;komst räknas dock inte från en och&lt;br&gt;samma arbetsgivare utgiven lön&lt;br&gt;som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses&lt;br&gt;i 32 § 1 mom. första stycket h och&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 2-6 och fjärde Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om sär- Bilaga 2&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster. I fråga om arbete&lt;br&gt;som har utförts utomlands bortses&lt;br&gt;vid beräkningen av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst från sådana löne-&lt;br&gt;tillägg som betingas av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättningslan-&lt;br&gt;det. Såsom inkomst av anställning&lt;br&gt;anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-&lt;br&gt;geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-&lt;br&gt;rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)&lt;br&gt;och vid svenskundervisning för invandrare (sfl),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner for Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än pension och ersättning från semesterkassa, i Bilaga 2&lt;br&gt;fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av ideell förening&lt;br&gt;samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk&lt;br&gt;person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fatt från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är&lt;br&gt;svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är&lt;br&gt;bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller ijärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialav'&lt;br&gt;gifter&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Lagen omtryckt 1989:633&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas in-&lt;br&gt;komst för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i form av&lt;br&gt;rabatt, bonus eller annan förmån&lt;br&gt;som ges ut på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen, an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare, om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i form av&lt;br&gt;rabatt, bonus eller annan förmån&lt;br&gt;som ges ut på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen, an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare, om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för förmånen. Den hos&lt;br&gt;vilken den skattskyldige är an-&lt;br&gt;ställd i Sverige skall anses som&lt;br&gt;arbetsgivare i fråga om skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst enligt kom-&lt;br&gt;munalskattelagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en förmån eller ersättning ut-&lt;br&gt;getts av en fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juri-&lt;br&gt;diskperson, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den skattskyldige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;kan anses ha sin grund i anställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03133/prop_199798__133-3.png" style="width:12pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, ar-&lt;br&gt;vode, andra ersättningar eller för-&lt;br&gt;måner som utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett&lt;br&gt;ut formånen. Kontrolluppgift av-&lt;br&gt;seende skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som lig-&lt;br&gt;ger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig for förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, ar-&lt;br&gt;vode, andra ersättningar eller för-&lt;br&gt;måner som utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett&lt;br&gt;ut förmånen. Kontrolluppgift av-&lt;br&gt;seende skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått for de kostnader som lig-&lt;br&gt;ger till grund for förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig for förmånen.&lt;br&gt;Kontrolluppgift avseende skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst skall lämnas&lt;br&gt;av den hos vilken den skattskyldige&lt;br&gt;är anställd i Sverige, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en förmån eller ersättning ut-&lt;br&gt;getts av en fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juri-&lt;br&gt;diskperson, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den skattskyldige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;kan anses ha sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas for den som har fatt skattepliktigt be-&lt;br&gt;lopp eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån som mottagaren far för arbete och som&lt;br&gt;för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-&lt;br&gt;tingen har enbart en F-skattsedel eller både en F-skattsedel och en A-&lt;br&gt;skattsedel och skriftligen åberopat F-skattsedeln samt för sådan ersätt-&lt;br&gt;ning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-&lt;br&gt;dragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad&lt;br&gt;som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen, skall den som&lt;br&gt;kontrolluppgiften avser till den&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldige på annat&lt;br&gt;sätt än muntligen lämna uppgift&lt;br&gt;om förmånens art och omfattning&lt;br&gt;och under vilken månad denna&lt;br&gt;åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att för-&lt;br&gt;månen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra och tredje meningen, skall&lt;br&gt;den som kontrolluppgiften avser&lt;br&gt;till den kontrolluppgiftsskyldige&lt;br&gt;på annat sätt än muntligen lämna&lt;br&gt;uppgift om förmånens eller ersätt-&lt;br&gt;ningens art och omfattning och&lt;br&gt;under vilken månad denna åtnju-&lt;br&gt;tits. Uppgifterna skall lämnas se-&lt;br&gt;nast månaden efter det att förmå-&lt;br&gt;nen eller ersättningen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 23,52 pro-&lt;br&gt;cent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-&lt;br&gt;bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för&lt;br&gt;administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att&lt;br&gt;borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket&lt;br&gt;b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-&lt;br&gt;sion eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-&lt;br&gt;lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-&lt;br&gt;dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-&lt;br&gt;ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i första stycket. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan för-&lt;br&gt;mån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig till in-&lt;br&gt;komstskatt för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i första stycket. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan för-&lt;br&gt;mån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig till in-&lt;br&gt;komstskatt för förmånen. Den till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken en person har ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande i Sverige skall&lt;br&gt;anses som skattskyldig enligt&lt;br&gt;denna lag i fråga om för mottaga-&lt;br&gt;ren skattepliktig förmån eller er-&lt;br&gt;sättning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;getts ut av en fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juri-&lt;br&gt;diskperson, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den som åtnjutit den, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;kan anses ha sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-&lt;br&gt;ses från ersättning for arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning for arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-&lt;br&gt;män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-&lt;br&gt;dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar&lt;br&gt;som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, far andra&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förman, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;br&gt;som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;br&gt;som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger till grund for förmånen an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. Sådan intäkt&lt;br&gt;skall räknas med först när arbets-&lt;br&gt;givaren har fått kännedom om att&lt;br&gt;arbetstagaren åtnjutit sådan intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger till grund för förmånen an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. Sådan intäkt&lt;br&gt;skall räknas med först när arbets-&lt;br&gt;givaren har fått kännedom om att&lt;br&gt;arbetstagaren åtnjutit sådan intäkt.&lt;br&gt;Skattepliktig intäkt av tjänst skall&lt;br&gt;räknas med först när den hos vil-&lt;br&gt;ken den skattskyldige är anställd i&lt;br&gt;Sverige fatt kännedom om att ar-&lt;br&gt;betstagaren har åtnjutit sådan&lt;br&gt;intäkt, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;getts ut av en fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller en utländsk juri-&lt;br&gt;disk Persson, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den skattskyldige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;kan anses ha sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över Finansdepartementets promemoria&lt;br&gt;(Ds 1997:83) Beskattning av personaloptioner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian kommit in från Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Riksförsäkringsverket, Delegationen for utländska investeringar i&lt;br&gt;Sverige ISA, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;SAF, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Industriförbund, Före-&lt;br&gt;ningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation och&lt;br&gt;American Chamber of Commerce in Sweden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också kommit in från Svensk Handel, Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation, Svenska Bankföreningen, Microsoft AB, Coca-Cola&lt;br&gt;AB, Kraft Freia Marabou AB, International General Electric AB, Procter&lt;br&gt;&amp;amp; Gamble Scandinavia Inc. och 3M Svenska AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen SAF&lt;br&gt;har åberopat yttrande från Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation har förutom eget yttrande åberopat ytt-&lt;br&gt;rande från Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets nämnd för regelgranskning NNR, Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation SACO och Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;TCO har förklarat sig avstå från att yttra sig över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;1 fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits&lt;br&gt;eller blivit för honom tillgänglig&lt;br&gt;för lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo, detta oberoende av huruvida&lt;br&gt;inkomsten intjänats under året&lt;br&gt;eller tidigare. Förmån av fri eller&lt;br&gt;delvis fri resa på tåg som värderas&lt;br&gt;enligt punkt 6 av anvisningarna till&lt;br&gt;42 § skall dock anses åtnjuten re-&lt;br&gt;dan när den skattskyldige dispo-&lt;br&gt;nerar över handling eller dylikt&lt;br&gt;som berättigar till resa. Förmån av&lt;br&gt;fritt eller delvis fritt drivmedel&lt;br&gt;skall anses åtnjuten månaden efter&lt;br&gt;det att drivmedlet har kommit den&lt;br&gt;skattskyldige till godo. Har den&lt;br&gt;skattskyldige på grund av sin&lt;br&gt;tjänst fatt förvärva värdepapper på&lt;br&gt;förmånliga villkor, tas förmånen&lt;br&gt;upp till beskattning det år förvär-&lt;br&gt;vet skedde. I fall då behållning på&lt;br&gt;pensionssparkonto skall avskattas&lt;br&gt;enligt 32 § 1 mom. första stycket j&lt;br&gt;inträder skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om inkomst av tjänst&lt;br&gt;gäller som allmän regel, att in-&lt;br&gt;komst skall anses hava åtnjutits&lt;br&gt;under det år, då densamma från&lt;br&gt;den skattskyldiges synpunkt är att&lt;br&gt;anse som verkligen förvärvad och&lt;br&gt;till sitt belopp känd. Detta är fram-&lt;br&gt;för allt förhållandet, då inkomsten&lt;br&gt;av den skattskyldige uppburits&lt;br&gt;eller blivit för honom tillgänglig&lt;br&gt;för lyftning eller, såsom i fråga om&lt;br&gt;bostadsförmån och andra förmåner&lt;br&gt;in natura, då den på annat sätt&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo, detta oberoende av huruvida&lt;br&gt;inkomsten intjänats under året&lt;br&gt;eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fri eller delvis fri&lt;br&gt;resa på tåg som värderas enligt&lt;br&gt;punkt 6 av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;skall dock anses åtnjuten redan när&lt;br&gt;den skattskyldige disponerar över&lt;br&gt;handling eller dylikt som berätti-&lt;br&gt;gar till resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmån av fritt eller delvis fritt&lt;br&gt;drivmedel skall anses åtnjuten må-&lt;br&gt;naden efter det att drivmedlet har&lt;br&gt;kommit den skattskyldige till&lt;br&gt;godo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige på grund&lt;br&gt;av sin tjänst fatt förvärva värde-&lt;br&gt;papper på förmånliga villkor, tas&lt;br&gt;förmånen upp till beskattning det&lt;br&gt;år förvärvet skedde. Om det som&lt;br&gt;förvärvas i sig inte utgör ett vär-&lt;br&gt;depapper men innebär en rätt att i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för de tillgångar som skall avskat-&lt;br&gt;tas. Vid sådan överlåtelse av pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring till ny försäkrings-&lt;br&gt;givare som avses i punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkrings-&lt;br&gt;givaren eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtiden få förvärva värdepapper Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i Bilaga 4&lt;br&gt;övrigt på förmånliga villkor tas&lt;br&gt;förmånen upp till beskattning det&lt;br&gt;år då rätten utnyttjas eller över-&lt;br&gt;låts. Om den skattskyldige upphör&lt;br&gt;att ha sitt egentliga bo och hemvist&lt;br&gt;i Sverige eller att stadigvarande&lt;br&gt;vistas här, skall sådan förmån be-&lt;br&gt;skattas det beskattningsåret till&lt;br&gt;den del den då kunnat utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sådan förmån som avses&lt;br&gt;i fjärde stycket andra meningen&lt;br&gt;helt eller delvis tjänats in genom&lt;br&gt;verksamhet utomlands, skall för-&lt;br&gt;månen inte tas upp till beskattning&lt;br&gt;i den del som hade kunnat utnytt-&lt;br&gt;jas före det att den skattskyldige&lt;br&gt;fått sitt egentliga bo och hemvist i&lt;br&gt;Sverige eller stadigvarande vistas&lt;br&gt;här. Förmån som utnyttjas här&lt;br&gt;skall i första hand anses ha tjänats&lt;br&gt;in genom verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmån som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket andra meningen&lt;br&gt;tidigare har beskattats vid tidpunkt&lt;br&gt;som avses i samma stycke sista&lt;br&gt;meningen, skall den inte beskattas&lt;br&gt;i den delen om den därefter ut-&lt;br&gt;nyttjas eller överlåts under tid då&lt;br&gt;den skattskyldige åter har sitt&lt;br&gt;egentliga bo och hemvist i Sverige&lt;br&gt;eller stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då behållning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto skall avskattas enligt&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket j inträ-&lt;br&gt;der skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla&lt;br&gt;for de tillgångar som skall avskat-&lt;br&gt;tas. Vid sådan överlåtelse av pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring till ny försäkrings-&lt;br&gt;givare som avses i punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;for en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkringsgi-&lt;br&gt;varen eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt-&lt;br&gt;skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats&lt;br&gt;eller först under ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig som på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått en sådan&lt;br&gt;rätt som avses i fjärde stycket&lt;br&gt;andra meningen betalat en ersätt-&lt;br&gt;ning for denna skall kostnaden&lt;br&gt;dras av under det år då förmånen&lt;br&gt;tas upp till beskattning. Avdraget&lt;br&gt;får dock inte överstiga förmånens&lt;br&gt;värde. Om rätten inte utnyttjas&lt;br&gt;skall kostnaden dras av under det&lt;br&gt;första år då rätten att förvärva&lt;br&gt;värdepapper inte längre kan göras&lt;br&gt;gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1999 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för förmåner&lt;br&gt;som kunnat utnyttjas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 11 kap. 2 och 3 §§ samt 20 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1962:281) om allmän försäkring&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-&lt;br&gt;son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall som in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också anses ersättning som utgör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktig inkomst av tjänst en- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) och som, utan att an-&lt;br&gt;ställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Detta gäller dock inte i&lt;br&gt;fråga om sådan skattepliktig intäkt&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-&lt;br&gt;stäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med&lt;br&gt;villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som sak-&lt;br&gt;nar skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med an-&lt;br&gt;nan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan&lt;br&gt;antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av&lt;br&gt;utbetalaren bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel&lt;br&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-&lt;br&gt;sättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig&lt;br&gt;intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,&lt;br&gt;om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till&lt;br&gt;sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räk-&lt;br&gt;nas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts&lt;br&gt;utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1273.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-&lt;br&gt;geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-&lt;br&gt;rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid generationsväx-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om stipen-&lt;br&gt;diet utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk ju-&lt;br&gt;ridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension och ersättning från se-&lt;br&gt;mesterkassa, i fråga om ersättning&lt;br&gt;till idrottsutövare från visst slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension och ersättning från se-&lt;br&gt;mesterkassa, i fråga om ersättning&lt;br&gt;till idrottsutövare från visst slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i till-&lt;br&gt;lämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i till-&lt;br&gt;lämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är&lt;br&gt;svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är&lt;br&gt;bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse Den som åtagit sig förbindelse&lt;br&gt;enligt tredje eller fjärde stycket enligt andra eller tredje stycket&lt;br&gt;skall anses som arbetsgivare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av annat förvärvsarbete avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade&lt;br&gt;arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande, i den mån ersättningen&lt;br&gt;träder i stället för inkomst som&lt;br&gt;ovan nämnts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande, i den mån ersättningen&lt;br&gt;träder i stället för inkomst som&lt;br&gt;ovan nämnts samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1274.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och som, utan att anställningsför-&lt;br&gt;hållande förelegat, utbetalats av&lt;br&gt;jysisk person bosatt utomlands&lt;br&gt;eller av utländsk juridisk person&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första&lt;br&gt;stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i be-&lt;br&gt;räkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i&lt;br&gt;beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året&lt;br&gt;inte uppgått till 1 000 kronor. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomst-&lt;br&gt;er utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;2§&lt;/sub&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad,&lt;br&gt;som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap.4 §&lt;br&gt;och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift&lt;br&gt;eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett ut-&lt;br&gt;ländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt&lt;br&gt;barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension&lt;br&gt;barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt då han avled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § andra stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalarens och betalningsmot-&lt;br&gt;tagarens namn och adress eller&lt;br&gt;andra för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer anses&lt;br&gt;ha en sådan skattsedel. Uppgiften&lt;br&gt;om innehav av en F-skattsedel&lt;br&gt;gäller även som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattsedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § fjärde stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om inne-&lt;br&gt;hav av en F-skattsedel är oriktig.&lt;br&gt;Bestämmelser om påföljd för den&lt;br&gt;som lämnar oriktig uppgift finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalarens och betalningsmot-&lt;br&gt;tagarens namn och adress eller&lt;br&gt;andra för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer anses&lt;br&gt;ha en sådan skattsedel. Uppgiften&lt;br&gt;om innehav av en F-skattsedel&lt;br&gt;gäller även som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattsedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om inne-&lt;br&gt;hav av en F-skattsedel är oriktig.&lt;br&gt;Bestämmelser om påföljd för den&lt;br&gt;som lämnar oriktig uppgift finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialav'&lt;br&gt;gifter&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03133/prop_199798__133-4.png" style="width:22pt;height:25pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas in-&lt;br&gt;komst för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i form av&lt;br&gt;rabatt, bonus eller annan förmån&lt;br&gt;som ges ut på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen, an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare, om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig for förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket eller 11 kap. 2§ Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och Bilaga 4&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) i form av rabatt, bonus&lt;br&gt;eller annan förmån som ges ut på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande,&lt;br&gt;skall den som slutligt har stått för&lt;br&gt;de kostnader som ligger till grund&lt;br&gt;for förmånen, anses som arbetsgi-&lt;br&gt;vare, om denne är någon annan än&lt;br&gt;den som är skattskyldig for förmå-&lt;br&gt;nen. I fråga om skattepliktig intäkt&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen i form&lt;br&gt;av en förmån eller ersättning, som&lt;br&gt;getts ut av en fysisk person som är&lt;br&gt;bosatt utomlands eller en utländsk&lt;br&gt;juridisk person, skall den hos vil-&lt;br&gt;ken den skattskyldige är anställd i&lt;br&gt;Sverige anses som arbetsgivare,&lt;br&gt;om förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;har sin grund i anställningen i&lt;br&gt;Sverige och det inte finns något&lt;br&gt;anställningsförhållande mellan&lt;br&gt;utgivaren av formånen eller er-&lt;br&gt;sättningen och den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på förmån&lt;br&gt;eller ersättning som getts ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:133&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, ar-&lt;br&gt;vode, andra ersättningar eller för-&lt;br&gt;måner som utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett&lt;br&gt;ut förmånen. Kontrolluppgift av-&lt;br&gt;seende skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som lig-&lt;br&gt;ger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, ar-&lt;br&gt;vode, andra ersättningar eller för-&lt;br&gt;måner som utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett&lt;br&gt;ut förmånen. Kontrolluppgift av-&lt;br&gt;seende skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som lig-&lt;br&gt;ger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig för förmånen.&lt;br&gt;Kontrolluppgift avseende skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst i form av en&lt;br&gt;förmån eller ersättning, som getts&lt;br&gt;ut av en fysisk person som är bo-&lt;br&gt;satt utomlands eller en utländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridisk person, skall lämnas av&lt;br&gt;den hos vilken den skattskyldige är&lt;br&gt;anställd i Sverige, om förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen kan anses ha sin&lt;br&gt;grund i anställningen i Sverige&lt;br&gt;och det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fått skattepliktigt be-&lt;br&gt;lopp eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som&lt;br&gt;för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-&lt;br&gt;tingen har enbart en F-skattsedel eller både en F-skattsedel och en A-&lt;br&gt;skattsedel och skriftligen åberopat F-skattsedeln samt för sådan ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller formån&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller formån samt av-&lt;br&gt;dragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad&lt;br&gt;som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen, skall den som&lt;br&gt;kontrolluppgiften avser till den&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldige på annat&lt;br&gt;sätt än muntligen lämna uppgift&lt;br&gt;om förmånens art och omfattning&lt;br&gt;och under vilken månad denna&lt;br&gt;åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att för-&lt;br&gt;månen åtnjutits.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03133/prop_199798__133-5.png" style="width:12pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra eller tredje meningen, skall&lt;br&gt;den som kontrolluppgiften avser&lt;br&gt;till den kontrolluppgiftsskyldige&lt;br&gt;på annat sätt än muntligen lämna&lt;br&gt;uppgift om förmånens eller ersätt-&lt;br&gt;ningens art och omfattning och&lt;br&gt;under vilken månad den åtnjutits&lt;br&gt;eller anses åtnjuten respektive&lt;br&gt;erhållits. Uppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att för-&lt;br&gt;månen åtnjutits eller anses åtnjut-&lt;br&gt;en respektive ersättningen erhål-&lt;br&gt;lits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande for förmån eller ersätt-&lt;br&gt;ning som getts ut före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lag om ändring i lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt förslag till lag om änd-&lt;br&gt;ring i nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;förslaget skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall for varje år betalas till staten med 24,26 pro-&lt;br&gt;cent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt; Lydelse enligt lagrådsremiss om förenklad avdragsrätt för pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-&lt;br&gt;bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för&lt;br&gt;administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att&lt;br&gt;borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, landstingsförbundet eller Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-&lt;br&gt;sion eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-&lt;br&gt;lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-&lt;br&gt;dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-&lt;br&gt;ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i första stycket. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan för-&lt;br&gt;mån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig till in-&lt;br&gt;komstskatt för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i första stycket. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan för-&lt;br&gt;mån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig till in-&lt;br&gt;komstskatt för förmånen. I fråga&lt;br&gt;om sådan for mottagaren skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst i form av en&lt;br&gt;formån eller ersättning som getts&lt;br&gt;ut av fysisk person som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller av utländsk juri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disk person, skall den till vilken&lt;br&gt;mottagaren har ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande i Sverige anses som&lt;br&gt;skatt skyldig enligt denna lag, om&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen kan&lt;br&gt;anses ha sin grund i anställningen&lt;br&gt;i Sverige och det inte finns något&lt;br&gt;anställningsförhållande mellan&lt;br&gt;utgivaren av förmånen eller er-&lt;br&gt;sättningen och mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-&lt;br&gt;ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-&lt;br&gt;män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-&lt;br&gt;dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar&lt;br&gt;som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1998 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2001 års taxering. De&lt;br&gt;nya bestämmelserna skall dock&lt;br&gt;tillämpas vid 1998, 1999 och 2000&lt;br&gt;års taxeringar om den skattskyl-&lt;br&gt;dige har yrkat att de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall tillämpas vid&lt;br&gt;dessa taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i första stycket&lt;br&gt;3 tillämpas första gången vid 2001&lt;br&gt;års taxering. De nya bestämmel-&lt;br&gt;serna skall dock tillämpas vid&lt;br&gt;1998, 1999 och 2000 års taxe-&lt;br&gt;ringar om den skattskyldige har&lt;br&gt;yrkat att de nya bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1998:000) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall tillämpas vid dessa taxe-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Föreskrifterna i tredje stycket&lt;br&gt;andra meningen tillämpas på lön&lt;br&gt;eller annan ersättning som getts ut&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, far andra&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;br&gt;som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. Sådan intäkt&lt;br&gt;skall räknas med först när arbets-&lt;br&gt;givaren har fått kännedom om att&lt;br&gt;arbetstagaren åtnjutit sådan in-&lt;br&gt;täkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;br&gt;som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. I fråga om&lt;br&gt;intäkt i form av en förmån eller er-&lt;br&gt;sättning, som getts ut av en fysisk&lt;br&gt;person som är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller en utländsk juridisk person,&lt;br&gt;skall den hos vilken den skattskyl-&lt;br&gt;dige är anställd i Sverige anses&lt;br&gt;som arbetsgivare, om förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen kan anses ha sin&lt;br&gt;grund i anställningen i Sverige&lt;br&gt;och det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den skattskyldige. Intäkterna skall&lt;br&gt;räknas med först när arbetsgiva-&lt;br&gt;ren har fått kännedom om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på förmån&lt;br&gt;eller ersättning som getts ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 12 mars 1998 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Ewa Lindbäck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslag i fjärde stycket punkt 4 av anvisningarna till 41 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen inträder i samband med utflyttning vissa skatteeffekter&lt;br&gt;under förutsättning att en förmån &amp;quot;kunnat&amp;quot; utnyttjas. I lagstiftningen be-&lt;br&gt;aktas sålunda inte endast fall när en förmån åtnjutits respektive getts ut&lt;br&gt;utan också när den &amp;quot;anses åtnjuten&amp;quot; respektive &amp;quot;anses utgiven&amp;quot;. Detta har&lt;br&gt;beaktats i följ dlagstiftningen men inte konsekvent. Lagrådet har funnit&lt;br&gt;vissa lagrum där uttrycket &amp;quot;getts ut&amp;quot; synes böra kompletteras med orden&lt;br&gt;&amp;quot;eller anses utgiven&amp;quot;. Detta gäller 1 kap. 2 § andra stycket förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen om socialavgifter och övergångsbestämmelsen till&lt;br&gt;samma förslag, 3 kap. 4 § första stycket förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter och punkten 2 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till samma förslag, 1 § andra stycket förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen — om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster och punkten 3 i övergångsbestämmelserna till samma förslag&lt;br&gt;samt 8 kap. 14 § tredje stycket förslaget till lag om ändring i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen och övergångsbestämmelsen till samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § andra stycket förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;socialavgifter föreslås att i fråga om vissa förmåner som utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt enligt kommunalskattelagen inte som hittills görs någon&lt;br&gt;begränsning till intäkter &amp;quot;av tjänst&amp;quot;. Om en sådan ändring är korrekt bör&lt;br&gt;den genomföras också i motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring — i lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt lämnar Lagrådet de remitterade lagförslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,&lt;br&gt;Engqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:133 Beskattning av&lt;br&gt;personaloptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56178, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for de tillgångar som skall avskat-&lt;br&gt;tas. Vid sådan överlåtelse av pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring till ny försäkrings-&lt;br&gt;givare som avses i punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkrings-&lt;br&gt;givaren eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk-&lt;br&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtiden få förvärva värdepapper Prop. 1997/98:133&lt;br&gt;till ett i förväg bestämt pris eller i Bilaga 4&lt;br&gt;övrigt på förmånliga villkor tas&lt;br&gt;förmånen upp till beskattning det&lt;br&gt;år då rätten utnyttjas eller över-&lt;br&gt;låts. Om den skattskyldige upphör&lt;br&gt;att ha sitt egentliga bo och hemvist&lt;br&gt;i Sverige eller att stadigvarande&lt;br&gt;vistas här, skall sådan förmån be-&lt;br&gt;skattas det beskattningsåret till&lt;br&gt;den del den då kunnat utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en sådan förmån som avses&lt;br&gt;i fjärde stycket andra meningen&lt;br&gt;helt eller delvis tjänats in genom&lt;br&gt;verksamhet utomlands, skall för-&lt;br&gt;månen inte tas upp till beskattning&lt;br&gt;i den del som hade kunnat utnytt-&lt;br&gt;jas före det att den skattskyldige&lt;br&gt;fått sitt egentliga bo och hemvist i&lt;br&gt;Sverige eller stadigvarande vistas&lt;br&gt;här. Förmån som utnyttjas här&lt;br&gt;skall i första hand anses ha tjänats&lt;br&gt;in genom verksamhet utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmån som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket andra meningen&lt;br&gt;tidigare har beskattats vid tidpunkt&lt;br&gt;som avses i samma stycke sista&lt;br&gt;meningen, skall den inte beskattas&lt;br&gt;i den delen om den därefter ut-&lt;br&gt;nyttjas eller överlåts under tid då&lt;br&gt;den skattskyldige åter har sitt&lt;br&gt;egentliga bo och hemvist i Sverige&lt;br&gt;eller stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då behållning på pensions-&lt;br&gt;sparkonto skall avskattas enligt&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket j inträ-&lt;br&gt;der skattskyldigheten när pen-&lt;br&gt;sionssparavtalet upphör att gälla&lt;br&gt;för de tillgångar som skall avskat-&lt;br&gt;tas. Vid sådan överlåtelse av pen-&lt;br&gt;sionsförsäkring till ny försäkrings- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;»&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givare som avses i punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 31 § anses pen-&lt;br&gt;sionskapitalet utbetalt när ansvaret&lt;br&gt;för en överlåten försäkring övergår&lt;br&gt;på den övertagande försäkringsgi-&lt;br&gt;varen eller, i fråga om pensions-&lt;br&gt;försäkring som överförs till sådan&lt;br&gt;del av försäkringsgivarens verk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;M&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som inte avser pensions-&lt;br&gt;försäkring, när överföringen äger&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet&lt;br&gt;avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt-&lt;br&gt;skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats&lt;br&gt;eller först under ett senare år beräknas inflyta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig som på&lt;br&gt;grund av sin tjänst fått en sådan&lt;br&gt;rätt som avses i färde stycket&lt;br&gt;andra meningen betalat en ersätt-&lt;br&gt;ning för denna skall kostnaden&lt;br&gt;dras av under det år då förmånen&lt;br&gt;tas upp till beskattning. Avdraget&lt;br&gt;får dock inte överstiga förmånens&lt;br&gt;värde. Om rätten inte utnyttjas&lt;br&gt;skall kostnaden dras av under det&lt;br&gt;första år då rätten att förvärva&lt;br&gt;värdepapper inte längre kan göras&lt;br&gt;gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1999 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för förmåner&lt;br&gt;som kunnat utnyttjas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 11 kap. 2 och 3 §§ samt 20 kap.&lt;br&gt;2 § lagen (1962:281) om allmän försäkring&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från&lt;br&gt;en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-&lt;br&gt;son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser&lt;br&gt;arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat&lt;br&gt;överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst skall som in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1040.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också anses ersättning som utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst av tjänst en-&lt;br&gt;ligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) och som, utan att an-&lt;br&gt;ställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalas av fysisk person bosatt&lt;br&gt;utomlands eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Detta gäller dock inte i&lt;br&gt;fråga om sådan Skattepliktig intäkt&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för&lt;br&gt;arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-&lt;br&gt;stäms eller när den betalas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med&lt;br&gt;villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som sak-&lt;br&gt;nar skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med an-&lt;br&gt;nan ersättning for arbete från samma utbetalare under inkomståret kan&lt;br&gt;antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av&lt;br&gt;utbetalaren bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till delägare i handelsbolag av bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel&lt;br&gt;med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen&lt;br&gt;som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-&lt;br&gt;sättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig&lt;br&gt;intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,&lt;br&gt;om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen är någon annan än den som är skattskyldig for förmånen. Till&lt;br&gt;sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räk-&lt;br&gt;nas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts&lt;br&gt;utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1273.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-&lt;br&gt;geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-&lt;br&gt;rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid generationsväx-&lt;br&gt;ling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-&lt;br&gt;betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om stipen-&lt;br&gt;diet utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk ju-&lt;br&gt;ridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension och ersättning från se-&lt;br&gt;mesterkassa, i fråga om ersättning&lt;br&gt;till idrottsutövare från visst slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension och ersättning från se-&lt;br&gt;mesterkassa, i fråga om ersättning&lt;br&gt;till idrottsutövare från visst slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i till-&lt;br&gt;lämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i till-&lt;br&gt;lämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön&lt;br&gt;till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är&lt;br&gt;svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är&lt;br&gt;bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse Den som åtagit sig förbindelse&lt;br&gt;enligt tredje eller fjärde stycket enligt andra eller tredje stycket&lt;br&gt;skall anses som arbetsgivare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av annat förvärvsarbete avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade&lt;br&gt;arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättning för arbete för någon&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande, i den mån ersättningen&lt;br&gt;träder i stället för inkomst som&lt;br&gt;ovan nämnts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annans räkning i pengar eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning enligt denna lag samt&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt annan författning&lt;br&gt;eller på grund av regeringens för-&lt;br&gt;ordnande, i den mån ersättningen&lt;br&gt;träder i stället för inkomst som&lt;br&gt;ovan nämnts samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1274.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;och som, utan att anställningsför-&lt;br&gt;hållande förelegat, utbetalats av&lt;br&gt;fysisk person bosatt utomlands&lt;br&gt;eller av utländsk juridisk person&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av&lt;br&gt;anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första&lt;br&gt;stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i be-&lt;br&gt;räkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i&lt;br&gt;beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året&lt;br&gt;inte uppgått till 1 000 kronor. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomst-&lt;br&gt;er utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad,&lt;br&gt;som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap.4 §&lt;br&gt;och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift&lt;br&gt;eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett ut-&lt;br&gt;ländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt&lt;br&gt;barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension&lt;br&gt;barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt då han avled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § andra stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en&lt;br&gt;anbudshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalarens och betalningsmot-&lt;br&gt;tagarens namn och adress eller&lt;br&gt;andra for identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer anses&lt;br&gt;ha en sådan skattsedel. Uppgiften&lt;br&gt;om innehav av en F-skattsedel&lt;br&gt;gäller även som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattsedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § fjärde stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om inne-&lt;br&gt;hav av en F-skattsedel är oriktig.&lt;br&gt;Bestämmelser om påföljd för den&lt;br&gt;som lämnar oriktig uppgift finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalarens och betalningsmot-&lt;br&gt;tagarens namn och adress eller&lt;br&gt;andra för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer anses&lt;br&gt;ha en sådan skattsedel. Uppgiften&lt;br&gt;om innehav av en F-skattsedel&lt;br&gt;gäller även som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattsedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om inne-&lt;br&gt;hav av en F-skattsedel är oriktig.&lt;br&gt;Bestämmelser om påföljd för den&lt;br&gt;som lämnar oriktig uppgift finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialav’&lt;br&gt;gifter&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller&lt;br&gt;11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt&lt;br&gt;3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas in-&lt;br&gt;komst för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsför-&lt;br&gt;hållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) i form av&lt;br&gt;rabatt, bonus eller annan förmån&lt;br&gt;som ges ut på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen, an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare, om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av an-&lt;br&gt;ställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. I fråga om skattepliktig&lt;br&gt;intäkt enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) i form av rabatt, bonus&lt;br&gt;eller annan förmån som ges ut på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande,&lt;br&gt;skall den som slutligt har stått för&lt;br&gt;de kostnader som ligger till grund&lt;br&gt;för förmånen, anses som arbetsgi-&lt;br&gt;vare, om denne är någon annan än&lt;br&gt;den som är skattskyldig för förmå-&lt;br&gt;nen. I fråga om skattepliktig intäkt&lt;br&gt;enligt kommunalskattelagen i form&lt;br&gt;av en förmån eller ersättning, som&lt;br&gt;getts ut av en fysisk person som är&lt;br&gt;bosatt utomlands eller en utländsk&lt;br&gt;juridisk person, skall den hos vil-&lt;br&gt;ken den skattskyldige är anställd i&lt;br&gt;Sverige anses som arbetsgivare,&lt;br&gt;om förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;har sin grund i anställningen i&lt;br&gt;Sverige och det inte finns något&lt;br&gt;anställningsförhållande mellan&lt;br&gt;utgivaren av förmånen eller er-&lt;br&gt;sättningen och den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på förmån&lt;br&gt;eller ersättning som getts ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, ar-&lt;br&gt;vode, andra ersättningar eller för-&lt;br&gt;måner som utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett&lt;br&gt;ut förmånen. Kontrolluppgift av-&lt;br&gt;seende skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som lig-&lt;br&gt;ger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, ar-&lt;br&gt;vode, andra ersättningar eller för-&lt;br&gt;måner som utgör skattepliktig in-&lt;br&gt;täkt av tjänst skall lämnas av den&lt;br&gt;som betalat ut beloppet eller gett&lt;br&gt;ut förmånen. Kontrolluppgift av-&lt;br&gt;seende skattepliktig intäkt av tjänst&lt;br&gt;i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som lig-&lt;br&gt;ger till grund för förmånen, om&lt;br&gt;denne är någon annan än den som&lt;br&gt;är skattskyldig för förmånen.&lt;br&gt;Kontrolluppgift avseende skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst i form av en&lt;br&gt;förmån eller ersättning, som getts&lt;br&gt;ut av en fysisk person som är bo-&lt;br&gt;satt utomlands eller en utländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridisk person, skall lämnas av&lt;br&gt;den hos vilken den skattskyldige är&lt;br&gt;anställd i Sverige, om förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen kan anses ha sin&lt;br&gt;grund i anställningen i Sverige&lt;br&gt;och det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den skatt skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fatt skattepliktigt be-&lt;br&gt;lopp eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån som mottagaren far för arbete och som&lt;br&gt;för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-&lt;br&gt;tingen har enbart en F-skattsedel eller både en F-skattsedel och en A-&lt;br&gt;skattsedel och skriftligen åberopat F-skattsedeln samt för sådan ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:495.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller formån&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-&lt;br&gt;dragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall iakttas när kontrolluppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen, skall den som&lt;br&gt;kontrolluppgiften avser till den&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldige på annat&lt;br&gt;sätt än muntligen lämna uppgift&lt;br&gt;om förmånens art och omfattning&lt;br&gt;och under vilken månad denna&lt;br&gt;åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att för-&lt;br&gt;månen åtnjutits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kontrolluppgiftsskyldighet&lt;br&gt;föreligger enligt 4 § första stycket&lt;br&gt;andra eller tredje meningen, skall&lt;br&gt;den som kontrolluppgiften avser&lt;br&gt;till den kontrolluppgiftsskyldige&lt;br&gt;på annat sätt än muntligen lämna&lt;br&gt;uppgift om förmånens eller ersätt-&lt;br&gt;ningens art och omfattning och&lt;br&gt;under vilken månad den åtnjutits&lt;br&gt;eller anses åtnjuten respektive&lt;br&gt;erhållits. Uppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;senast månaden efter det att för-&lt;br&gt;månen åtnjutits eller anses åtnjut-&lt;br&gt;en respektive ersättningen erhål-&lt;br&gt;lits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förmån eller ersätt-&lt;br&gt;ning som getts ut före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lag om ändring i lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt förslag till lag om änd-&lt;br&gt;ring i nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;förslaget skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall for varje år betalas till staten med 24,26 pro-&lt;br&gt;cent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt; Lydelse enligt lagrådsremiss om förenklad avdragsrätt för pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller&lt;br&gt;kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-&lt;br&gt;bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för&lt;br&gt;administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens&lt;br&gt;planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under&lt;br&gt;förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att&lt;br&gt;borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, landstingsförbundet eller Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-&lt;br&gt;sion eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-&lt;br&gt;lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-&lt;br&gt;dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-&lt;br&gt;ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i första stycket. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan för-&lt;br&gt;mån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig till in-&lt;br&gt;komstskatt för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett&lt;br&gt;sådan ersättning eller sådant bi-&lt;br&gt;drag som avses i första stycket. I&lt;br&gt;fråga om sådan för mottagaren&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst i form&lt;br&gt;av rabatt, bonus eller annan för-&lt;br&gt;mån, som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för&lt;br&gt;förmånen anses som skattskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag, om inte denne är&lt;br&gt;den som är skattskyldig till in-&lt;br&gt;komstskatt för förmånen. I fråga&lt;br&gt;om sådan för mottagaren skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt av tjänst i form av en&lt;br&gt;formån eller ersättning som getts&lt;br&gt;ut av fysisk person som är bosatt&lt;br&gt;utomlands eller av utländsk juri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;disk person, skall den till vilken&lt;br&gt;mottagaren har ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande i Sverige anses som&lt;br&gt;skattskyldig enligt denna lag, om&lt;br&gt;förmånen eller ersättningen kan&lt;br&gt;anses ha sin grund i anställningen&lt;br&gt;i Sverige och det inte finns något&lt;br&gt;anställningsförhållande mellan&lt;br&gt;utgivaren av förmånen eller er-&lt;br&gt;sättningen och mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-&lt;br&gt;ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni&lt;br&gt;1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-&lt;br&gt;skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-&lt;br&gt;män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-&lt;br&gt;dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar&lt;br&gt;som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1998 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 2001 års taxering. De&lt;br&gt;nya bestämmelserna skall dock&lt;br&gt;tillämpas vid 1998, 1999 och 2000&lt;br&gt;års taxeringar om den skattskyl-&lt;br&gt;dige har yrkat att de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall tillämpas vid&lt;br&gt;dessa taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i första stycket&lt;br&gt;3 tillämpas första gången vid 2001&lt;br&gt;års taxering. De nya bestämmel-&lt;br&gt;serna skall dock tillämpas vid&lt;br&gt;1998, 1999 och 2000 års taxe-&lt;br&gt;ringar om den skattskyldige har&lt;br&gt;yrkat att de nya bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1998:000) om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall tillämpas vid dessa taxe-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Föreskrifterna i tredje stycket&lt;br&gt;andra meningen tillämpas på lön&lt;br&gt;eller annan ersättning som getts ut&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, far andra&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersätt-&lt;br&gt;ningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;br&gt;som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. Sådan intäkt&lt;br&gt;skall räknas med först när arbets-&lt;br&gt;givaren har fått kännedom om att&lt;br&gt;arbetstagaren åtnjutit sådan in-&lt;br&gt;täkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av ra-&lt;br&gt;batt, bonus eller annan förmån,&lt;br&gt;som utges på grund av kundtrohet&lt;br&gt;eller liknande, skall den som slut-&lt;br&gt;ligt har stått för de kostnader som&lt;br&gt;ligger till grund för förmånen an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. I fråga om&lt;br&gt;intäkt i form av en formån eller er-&lt;br&gt;sättning, som getts ut av en fysisk&lt;br&gt;person som är bosatt utomlands&lt;br&gt;eller en utländsk juridisk person,&lt;br&gt;skall den hos vilken den skattskyl-&lt;br&gt;dige är anställd i Sverige anses&lt;br&gt;som arbetsgivare, om förmånen&lt;br&gt;eller ersättningen kan anses ha sin&lt;br&gt;grund i anställningen i Sverige&lt;br&gt;och det inte finns något anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande mellan utgivaren&lt;br&gt;av förmånen eller ersättningen och&lt;br&gt;den skattskyldige. Intäkterna skall&lt;br&gt;räknas med först när arbetsgiva-&lt;br&gt;ren har fått kännedom om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på förmån&lt;br&gt;eller ersättning som getts ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 12 mars 1998 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lag om ändring i lagen (1990:659) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Ewa Lindbäck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslag i fjärde stycket punkt 4 av anvisningarna till 41 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen inträder i samband med utflyttning vissa skatteeffekter&lt;br&gt;under förutsättning att en förmån &amp;quot;kunnat&amp;quot; utnyttjas. I lagstiftningen be-&lt;br&gt;aktas sålunda inte endast fall när en förmån åtnjutits respektive getts ut&lt;br&gt;utan också när den &amp;quot;anses åtnjuten&amp;quot; respektive &amp;quot;anses utgiven&amp;quot;. Detta har&lt;br&gt;beaktats i följ dlagstiftningen men inte konsekvent. Lagrådet har funnit&lt;br&gt;vissa lagrum där uttrycket &amp;quot;getts ut&amp;quot; synes böra kompletteras med orden&lt;br&gt;&amp;quot;eller anses utgiven&amp;quot;. Detta gäller 1 kap. 2 § andra stycket förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen om socialavgifter och övergångsbestämmelsen till&lt;br&gt;samma förslag, 3 kap. 4 § första stycket förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter och punkten 2 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till samma förslag, 1 § andra stycket förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen — om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster och punkten 3 i övergångsbestämmelserna till samma förslag&lt;br&gt;samt 8 kap. 14 § tredje stycket förslaget till lag om ändring i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen och övergångsbestämmelsen till samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § andra stycket förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;socialavgifter föreslås att i fråga om vissa förmåner som utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig intäkt enligt kommunalskattelagen inte som hittills görs någon&lt;br&gt;begränsning till intäkter &amp;quot;av tjänst&amp;quot;. Om en sådan ändring är korrekt bör&lt;br&gt;den genomföras också i motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring — i lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt lämnar Lagrådet de remitterade lagförslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8:&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,&lt;br&gt;Engqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:133 Beskattning av&lt;br&gt;personaloptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56178, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:48:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03133</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:48:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:FiU20</uppgift>
<ref_dok_id>GL01FiU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, skattefrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SkU26</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SkU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beskattning av personaloptioner</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>