<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242208</hangar_id>
 <dok_id>GL03119</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>119</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:119</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Inrikesdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>119</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:20</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Bostadspolitik för hållbar utveckling</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03119/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03119</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03119</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:119&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Bostadspolitik för hållbar utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 16 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jörgen Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Inrikesdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen mål och inriktning för den framtida&lt;br&gt;bostadspolitiken. Vidare föreslås följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Räntebidragssystemet enligt 1993 års regler reformeras. Ekologiskt&lt;br&gt;hållbara investeringar främjas vid ny- och ombyggnad av hyres- och&lt;br&gt;bostadsrättshus genom ett särskilt investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Räntebidraget avvecklas långsammare för fastigheter i de s.k. kris-&lt;br&gt;årgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Särskilt stöd lämnas till kommuner med övermäktiga ekonomiska&lt;br&gt;åtaganden för boendet. Stöd skall kunna lämnas i form av&lt;br&gt;kreditgarantier, lån och i särskilda fall bidrag. Möjligheter öppnas&lt;br&gt;också att i vissa fall lösa av kommunala borgensåtaganden till förmån&lt;br&gt;för bostadsrättsföreningar. En särskild delegation inrättas från den 1&lt;br&gt;juli 1998 med uppdrag att hantera frågor om sådant stöd till&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Den nuvarande skattereduktionen för utgifter för reparationer m.m. på&lt;br&gt;bostadshus förlängs att gälla t.o.m. den 31 mars 1999. I samband&lt;br&gt;därmed höjs även de belopp med vilka skattereduktion högst kan&lt;br&gt;lämnas för arbeten utförda efter den 18 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En parlamentariskt sammansatt kommitté skall göra en översyn av&lt;br&gt;principerna för uttag av fastighetsskatt. Kommittén skall koncentrera sitt&lt;br&gt;arbete till strukturella frågor medan skatteuttagets nivå ligger utanför&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas även vissa andra bostadspolitiska frågor.&lt;br&gt;Regeringen anser att det är angeläget att uppmuntra ett långsiktigt bo-&lt;br&gt;sparande. Tillräckliga motiv saknas dock för att införa ett av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;premierat sparande, bl.a. mot bakgrund av det utbud av olika sparformer Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;som marknaden erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Levnadsvillkoren i särskilt storstädernas utsatta bostadsområden måste&lt;br&gt;förbättras. Det kräver en förbättrad samordning av åtgärder inom olika&lt;br&gt;politikområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har det övergripande ansvaret för bostadsförsörjningen&lt;br&gt;på den lokala nivån. De styrmedel som kommunerna förfogar över&lt;br&gt;bedöms vara tillräckliga och föreslås inte nu ändras. Det kommunala&lt;br&gt;engagemanget bör dock utvecklas, bl.a såvitt gäller de kommunala&lt;br&gt;bostadsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus..................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen på bostadsmarknaden................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Bostadsmarknaden och den allmänna ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingen.............................................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Särskilt om villkoren för det sent byggda bostadsbeståndet.....14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Hushållens bostadssituation......................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Bostadsbeståndet och dess förändringar...................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens stöd till bostadssektorn - nuvarande&amp;nbsp;regler........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Subventioner till bostadsproduktionen......................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Bidrag till bostadskonsumtion...................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Statens utgifter...........................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationellt samarbete med anknytning till det bostads-&lt;br&gt;politiska området.............................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den framtida bostadspolitiken - mål och uppgifter........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformer av statens stöd till bostadsproduktion.............................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Vissa ändringar av reglerna för räntebidrag..............................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Statliga kreditgarantier..............................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållbarhet...................................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Bosparande................................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De ekonomiska villkoren för det sent byggda beståndet.................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;F ortsatta reformer............................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 En bred översyn av fastighetsskatten m.m..............................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förbättrade levnadsvillkor i utsatta bostadsområden..............55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Hushåll med svårigheter på bostadsmarknaden......................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Oseriösa bostadsförmedlare....................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Kommunernas roll i bostadspolitiken.............................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen......................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 De kommunala bostadsföretagen............................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boendet....................................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Åtgärder för ökad sysselsättning i byggbranschen..........................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadshus...............................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Bidrag till äldrebostäder..........................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandena De ekonomiska villkoren&lt;br&gt;för det sent byggda beståndet (SOU 1995:98) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadspolitik 2000 - från produktionspolitik till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boendepolitik (SOU 1996:156) från Bostadspolitiska&lt;br&gt;utredningen............................................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser..........................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet Allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag (SOU 1997:81) från Utredningen om&lt;br&gt;kommunala bostadsföretag....................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser..........................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1998.........94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner regeringens förslag om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ändrade regler för räntebidrag vid ny- och ombyggnad av bostäder&lt;br&gt;(avsnitt 8.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändrade regler för statliga kreditgarantier vid ny- och ombyggnad&lt;br&gt;av bostäder (avsnitt 8.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bidrag för bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet&lt;br&gt;(avsnitt 8.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ändrade regler för vissa räntebidrag för det sent byggda beståndet&lt;br&gt;(avsnitt 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet&lt;br&gt;(avsnitt 11.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:725)&lt;br&gt;om skattereduktion för utgifter för&lt;br&gt;byggnadsarbete på bostadshus&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 3-4, 6 och 10-12 §§ lagen (1996:725) om skatte-&lt;br&gt;reduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för skattereduktion-&lt;br&gt;en omfattar endast utgifter för&lt;br&gt;byggnadsarbete som har utförts&lt;br&gt;under tiden den 15 april 1996 - 31&lt;br&gt;december 1998 och som är betalda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för skattereduktion-&lt;br&gt;en omfattar endast utgifter för&lt;br&gt;byggnadsarbete som har utförts&lt;br&gt;under tiden den 15 april 1996 - 31&lt;br&gt;mars 1999 och som är betalda vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid tidpunkten för ansökan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tidpunkten för ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för byggnadsarbete inräknas i underlaget endast om arbetet&lt;br&gt;utförts av någon som innehar F-skattesedel vid den tidpunkt när avtalet&lt;br&gt;om arbete träffades eller när ersättningen utbetalades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift om innehav av en F-skattesedel får tas för god om den läm-&lt;br&gt;nas i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig hand-&lt;br&gt;ling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmot-&lt;br&gt;tagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara upp-&lt;br&gt;gifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer eller orga-&lt;br&gt;nisationsnummer. Detta gäller dock inte om den som betalar ut ersätt-&lt;br&gt;ningen känner till att uppgiften om innehav av en F-skattesedel är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen uppgår till 30&lt;br&gt;procent av underlaget. Skatte-&lt;br&gt;reduktionen får dock sammanlagt&lt;br&gt;inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för småhus som utgör en&lt;br&gt;taxeringsenhet 10 500 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för hyreshus som utgör en&lt;br&gt;taxeringsenhet det högsta av be-&lt;br&gt;loppen 20 000 kronor och ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande tre gånger fas-&lt;br&gt;tighetsskatten för bostadsdelen för&lt;br&gt;hela kalenderåret 1996,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;för en bostadsrätt 5 000&lt;br&gt;kronor om inte annat framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen uppgår till 30&lt;br&gt;procent av underlaget. Skatte-&lt;br&gt;reduktionen far dock sammanlagt&lt;br&gt;inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för småhus som utgör en&lt;br&gt;taxeringsenhet 14 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för hyreshus som utgör en&lt;br&gt;taxeringsenhet det högsta av be-&lt;br&gt;loppen 27 000 kronor och ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande fyra gånger fas-&lt;br&gt;tighetsskatten för bostadsdelen för&lt;br&gt;hela kalenderåret 1996,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;för en bostadsrätt 7 000&lt;br&gt;kronor om inte annat framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:957.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökandens underlag inte uppgår till sammanlagt minst 2 000&lt;br&gt;kronor medges inte någon skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om taxeringenhet som består av två eller flera småhus som till&lt;br&gt;övervägande del upplåtits med hyresrätt far reglerna tillämpas som om&lt;br&gt;småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduktionen där-&lt;br&gt;igenom blir högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som&lt;br&gt;upplåtits med bostadsrätt, skall varje bostadsrättsinnehavare medges&lt;br&gt;skattereduktion som om han eller hon ägde det med bostadsrätt upplåtna&lt;br&gt;småhuset. I sådant fall har fastighetsägaren inte rätt att erhålla skatte-&lt;br&gt;reduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen för en delägare i en fastighet eller i en bostadsrätt&lt;br&gt;utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten&lt;br&gt;eller bostadsrätten som svarar mot hans eller hennes andel i fastigheten&lt;br&gt;eller bostadsrätten när arbetet utfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sökandens personnummer eller organisationsnummer samt, om sök-&lt;br&gt;anden är bostadsrättsinnehavare, föreningens eller bolagets organisa-&lt;br&gt;tionsnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastighetens beteckning samt om sökanden är bostadsrättsinne-&lt;br&gt;havare, lägenhetens eller småhusets beteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sökandens andel i fastigheten eller i bostadsrätten när arbetet utför-&lt;br&gt;des,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten eller på bostadsrätten&lt;br&gt;och när arbetet utförts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. underlaget för den skattereduktion som begärs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört bygg-&lt;br&gt;nadsarbetet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. huruvida sådan ersättning eller sådant stöd som avses i 2 § tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har förvärvat&lt;br&gt;fastigheten eller bostadsrätten&lt;br&gt;under något av åren 1996, 1997&lt;br&gt;eller 1998, skall ansökningen&lt;br&gt;också innehålla uppgift om förvär-&lt;br&gt;vet och om den som fastigheten&lt;br&gt;eller bostadsrätten förvärvats från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har förvärvat&lt;br&gt;fastigheten eller bostadsrätten&lt;br&gt;under något av åren 1996, 1997,&lt;br&gt;1998 eller 1999, skall ansökningen&lt;br&gt;också innehålla uppgift om förvär-&lt;br&gt;vet och om den som fastigheten&lt;br&gt;eller bostadsrätten förvärvats från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökningen skall fogas kopia av faktura eller motsvarande hand-&lt;br&gt;ling utvisande vilket byggnadsarbete som utförts och utgiften för detta&lt;br&gt;arbete, uppgift om utgiften för material och utrustning samt, om sökan-&lt;br&gt;den är bostadsrättsinnehavare, intyg från föreningen eller bolaget som&lt;br&gt;visar att han eller hon är medlem i föreningen eller delägare i bolaget och&lt;br&gt;bostadsrättsinnehavare. Av ansökningen eller en handling som fogas till&lt;br&gt;denna skall framgå när betalning har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:957.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om skattereduktion&lt;br&gt;skall ha kommit in till en skatte-&lt;br&gt;myndighet senast den 1 mars&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattereduk-&lt;br&gt;tion har kommit in före den 1 mars&lt;br&gt;1997 skall skattereduktionen till-&lt;br&gt;godoräknas vid debitering av skatt&lt;br&gt;på grund av 1997 eller 1998 års&lt;br&gt;taxering efter vad som anges i&lt;br&gt;ansökningen. Har ansökan kommit&lt;br&gt;in efter den 28 februari 1997 men&lt;br&gt;före den 1 mars 1998 skall skatte-&lt;br&gt;reduktionen tillgodoräknas vid de-&lt;br&gt;bitering av skatt på grund av 1998&lt;br&gt;eller 1999 års taxering efter vad&lt;br&gt;som anges i ansökningen. Kom-&lt;br&gt;mer ansökningen in senare till-&lt;br&gt;godoräknas skattereduktionen vid&lt;br&gt;debitering på grund av 1999 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om skattereduktion&lt;br&gt;skall ha kommit in till en skatte-&lt;br&gt;myndighet senast den 1 mars&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om skattereduk-&lt;br&gt;tion har kommit in före den 1 mars&lt;br&gt;1997 skall skattereduktionen till-&lt;br&gt;godoräknas vid debitering av skatt&lt;br&gt;på grund av 1997 eller 1998 års&lt;br&gt;taxering efter vad som anges i&lt;br&gt;ansökningen. Har ansökan kommit&lt;br&gt;in efter den 28 februari 1997 men&lt;br&gt;före den 1 mars 1998 skall skatte-&lt;br&gt;reduktionen tillgodoräknas vid de-&lt;br&gt;bitering av skatt på grund av 1998&lt;br&gt;eller 1999 års taxering efter vad&lt;br&gt;som anges i ansökningen. Har an-&lt;br&gt;sökan kommit in efter den 28 feb-&lt;br&gt;ruari 1998 men före den 1 mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999 skall skattereduktionen till-&lt;br&gt;godoräknas vid debitering av skatt&lt;br&gt;på grund av 1999 eller 2000 års&lt;br&gt;taxering efter vad som anges i an-&lt;br&gt;sökan. Kommer ansökningen in&lt;br&gt;senare tillgodoräknas skattereduk-&lt;br&gt;tionen vid debitering på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksskatteverket&lt;br&gt;bestämmer vilken eller vilka skattemyndigheter som beslutar i ärenden&lt;br&gt;enligt dena lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en skattemyndighet av-&lt;br&gt;gjort ett sådant ärende far en ny&lt;br&gt;ansökan inte prövas förrän efter&lt;br&gt;utgången av år 1998, om inte an-&lt;br&gt;sökningen avser utgifter på minst&lt;br&gt;1 000 kronor som ingår i sökan-&lt;br&gt;dens underlag för skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en skattemyndighet av-&lt;br&gt;gjort ett sådant ärende får en ny&lt;br&gt;ansökan inte prövas förrän efter&lt;br&gt;utgången av år 1999, om inte an-&lt;br&gt;sökningen avser utgifter på minst&lt;br&gt;1 000 kronor som ingår i sökan-&lt;br&gt;dens underlag för skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:957.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:957.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt denna lag far omprövas, förutom i&lt;br&gt;fall som anges i förvaltningslagen (1986:223), om sökanden hår lämnat&lt;br&gt;oriktig uppgift eller sådan ersättning eller sådant stöd som avses i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket har beviljats efter det att ansökningen gjordes. Beslut får&lt;br&gt;också omprövas om det föranleds av ett annat beslut av skattemyndighet&lt;br&gt;eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag, fas-&lt;br&gt;tighetstaxering eller debitering av fastighetskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut far vidare, på begäran av&lt;br&gt;sökanden, omprövas om denne be-&lt;br&gt;gärt att skattereduktion skall till-&lt;br&gt;godoräknas honom eller henne vid&lt;br&gt;debitering av skatt på grund av&lt;br&gt;1997 eller 1998 års taxering och&lt;br&gt;beslutad skattereduktion därefter&lt;br&gt;inte fullt ut kunnat tillgodoräknas&lt;br&gt;honom eller henne vid denna debi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut får vidare, på begäran av&lt;br&gt;sökanden, omprövas om denne be-&lt;br&gt;gärt att skattereduktion skall till-&lt;br&gt;godoräknas honom eller henne vid&lt;br&gt;debitering av skatt på grund av&lt;br&gt;1997, 1998 eller 1999 års taxering&lt;br&gt;och beslutad skattereduktion där-&lt;br&gt;efter inte fullt ut kunnat tillgodo-&lt;br&gt;räknas honom eller henne vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tering. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;denna debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning får ske intill utgången av femte kalenderåret efter det år&lt;br&gt;då beslut om skattereduktion meddelades. Omprövning enligt första&lt;br&gt;stycket andra meningen far ske även efter den tid som anges i föregående&lt;br&gt;mening men senast sex månander efter det beslut som föranleder änd-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För byggnadsarbete som utförts mellan den 15 april 1996 och den 18&lt;br&gt;mars 1998 gäller 4 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:957.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 9 mars 1995 bemyndigade regeringen statsrådet&lt;br&gt;Jörgen Andersson att tillkalla en parlamentariskt sammansatt utredning&lt;br&gt;med uppdrag att ta fram underlag för beslut om bostadspolitiken på&lt;br&gt;längre sikt. I uppdraget ingick att precisera målen för en fortsatt social&lt;br&gt;bostadspolitik och att ge forslag om lämpliga medel för att uppnå dessa.&lt;br&gt;Utredningen, som antog namnet Bostadspolitiska utredningen, över-&lt;br&gt;lämnade i september 1995 delbetänkandet 1990-talets bostadsmarknad -&lt;br&gt;en första utvärdering (SOU 1995:98). I delbetänkandet behandlade&lt;br&gt;utredningen de ekonomiska villkoren för det sent byggda beståndet samt&lt;br&gt;redovisade en första utvärdering av 1993 års regler för stöd till bostads-&lt;br&gt;finansieringen. De förslag som redovisades i delbetänkandet har den 20&lt;br&gt;oktober 1995 behandlats på ett remissmöte med företrädare för berörda&lt;br&gt;myndigheter och organisationer. I proposition 1995/96:101 om de eko-&lt;br&gt;nomiska villkoren för det sent byggda beståndet m.m. (bet.&lt;br&gt;1995/96:BoU10, rskr. 1995/96:227 och 228) föreslog regeringen bl.a.&lt;br&gt;frihet från fastighetsskatt även för år 1997 för bostadsfastigheter med&lt;br&gt;värdeår 1991 samt vissa begränsade justeringar av villkoren i fråga om&lt;br&gt;kreditgarantier för den nyproduktion som påbörjades år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1996 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Bostadspolitik 2000 - från produktionspolitik till boendepolitik (SOU&lt;br&gt;1996:156). Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns&lt;br&gt;i bilaga 2 och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig&lt;br&gt;vid Inrikesdepartementet (dnr In 96/2357/BO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 19 december 1996 bemyndigade regeringen stats-&lt;br&gt;rådet Jörgen Andersson att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att&lt;br&gt;se över vissa förutsättningar och villkor som gäller de allmännyttiga&lt;br&gt;företagen och deras bostäder. I juni 1997 överlämnade utredaren betän-&lt;br&gt;kandet Allmännyttiga bostadsföretag (SOU 1997:81). Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3 och&lt;br&gt;en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i Inrikesdepartementet (dnr In97/1520/BO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för&lt;br&gt;utgifter för byggnadsarbete på bostadshus innebär justeringar av tekniskt&lt;br&gt;sett enkel beskaffenhet. Förslaget är enligt regeringens bedömning därför&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen på bostadsmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsmarknaden och den allmänna ekonomiska&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;utvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet hade Sverige en gynnsam makroekonomisk utveckling&lt;br&gt;så till vida att BNP och hushållens reala disponibla inkomster ökade&lt;br&gt;under hela decenniet. Den öppna arbetslösheten var mycket låg och&lt;br&gt;nådde under 2 % åren 1988-1990. Dessa faktorer lade grunden för en hög&lt;br&gt;efterfrågan på bostäder som blev märkbar under andra halvan av 1980-&lt;br&gt;talet och kulminerade kring skiftet mellan 1980- och 1990-tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggandet och efterfrågan på fastigheter stimulerades också av&lt;br&gt;de avregleringar av kreditmarknaden som skedde från mitten av 1980-&lt;br&gt;talet. Genom avregleringama ökade tillgången på krediter mycket kraf-&lt;br&gt;tigt, i synnerhet efter det att valutaregleringen slutgiltigt avskaffats år&lt;br&gt;1989 och kreditinstituten fritt kunde refinansiera sig utomlands. Konkur-&lt;br&gt;rens om marknadsandelar mellan kreditgivarna och orealistiska bedöm-&lt;br&gt;ningar av kreditriskerna var andra orsaker till kreditexpansionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på krediter ökade i ett läge då inflationen börjat stiga. Den&lt;br&gt;årliga inflationstakten steg från drygt 4 % år 1986 till drygt 10% år&lt;br&gt;1990. Den stigande inflationen medförde att de reala räntorna för t.ex.&lt;br&gt;bostadslån sjönk kraftigt till nivåer som inte var långsiktigt hållbara.&lt;br&gt;Realräntan efter skatt låg i slutet av 1980-talet under noll på grund av att&lt;br&gt;värdet av avdragsrätten for ränteutgifter då var 50 %. Räntekostnader och&lt;br&gt;ränterisker reducerades ytterligare genom de generella räntebidragen,&lt;br&gt;vars dåvarande utformning innebar att staten stod for större delen av&lt;br&gt;ränterisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bygg- och bostadsmarknaden stimulerade ovanstående faktorer&lt;br&gt;fram en omfattande bostadsproduktion och ledde till kraftigt stigande&lt;br&gt;fastighetspriser. Kostnadsmedvetenheten och respekten for framtida&lt;br&gt;ränteförändringar var dock ofta svagt utvecklad. Produktionskostnaderna&lt;br&gt;steg och andelen eget kapital vid nyproduktion och förvärv av fastigheter&lt;br&gt;var vanligen mycket låg. De på kort sikt gynnsamma villkoren för&lt;br&gt;investeringar i bostäder ledde till ett byggande som på många lokala&lt;br&gt;bostadsmarknader översteg det långsiktiga behovet av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1990-talet kom sedan en period med utomordentligt svag&lt;br&gt;ekonomisk utveckling. Lågkonjunkturen, som var den värsta sedan 1930-&lt;br&gt;talet, medförde att produktionen sjönk med totalt ca 5 % mellan 1991 och&lt;br&gt;1993. Den öppna arbetslösheten steg från 2 % till drygt 8 % och mer än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500 000 arbetstillfällen försvann. Följden blev att underskottet i de Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;offentliga finanserna steg till som mest 12 % av BNP år 1993. Samtidigt&lt;br&gt;började hushållens köpkraft försvagas och misstroendet mot den svenska&lt;br&gt;ekonomin gav periodvis upphov till mycket höga räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lågkonjunkturen kom föll inflationen snabbt, från drygt 10%&lt;br&gt;våren 1991 till knappt 2% våren 1992. Samtidigt låg de nominella&lt;br&gt;räntorna kvar på oförändrad nivå, med t.ex. nästan 13 % ränta för ett 5-&lt;br&gt;årigt villalån. Följden blev en historiskt sett mycket hög realränta. Den&lt;br&gt;höga realräntan ökade känsligheten för ränteförändringar. Hushåll och&lt;br&gt;fastighetsägare kunde inte längre räkna med att inflationen skulle göra&lt;br&gt;deras lån lättare att bära eller höja värdet på deras fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lågkonjunkturen blev det tydligt hur skattereformen på flera sätt&lt;br&gt;ändrat de ekonomiska förutsättningarna på bostadsmarknaden. Genom&lt;br&gt;skattereformen begränsades värdet av avdragsrätten för skuldräntor till&lt;br&gt;30 % för att nå en mer enhetlig kapitalbeskattning. Tillsammans med den&lt;br&gt;minskade inflationen medförde detta att realräntan på ett villalån (efter&lt;br&gt;ränteavdrag) blev ca 6% år 1992 jämfört med 0% år 1991. För att&lt;br&gt;upprätthålla kostnadspariteten mellan de olika upplåtelseformema redu-&lt;br&gt;cerades samtidigt räntesubventionerna till flerbostadshus. Skattereformen&lt;br&gt;syftade slutligen till att göra skattesystemet mer symmetriskt och för-&lt;br&gt;skjuta skatteuttaget från direkta till indirekta skatter. Som ett led i detta&lt;br&gt;infördes full moms (25 %) på byggande och fastighetsförvaltning. Dessa&lt;br&gt;förändringar ökade kraftigt boendekostnaderna i alla upplåtelseformer.&lt;br&gt;Samtidigt sänktes dock marginalskatterna och mellan åren 1990 och&lt;br&gt;1992 steg hushållens reala disponibla inkomster med ca 10% som en&lt;br&gt;följd av skatte- och avgiftsminskningar. Dessutom höjdes boendekost-&lt;br&gt;nadsgränsema i bostadsbidragssystemet liksom barnbidragen i syfte att&lt;br&gt;kompensera framförallt ekonomiskt svaga barnfamiljer för stigande&lt;br&gt;boendekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebar det uppdrivna kostnadsläget inom branschen,&lt;br&gt;växlingen till låg inflation och lågkonjunkturen tunga ekonomiska bördor&lt;br&gt;för fastighetsägare och hushåll. När arbetslösheten ökade sjönk också&lt;br&gt;hushållens inkomster och många hushåll kunde inte längre tillgodogöra&lt;br&gt;sig de positiva effekterna av den minskade beskattning av arbets-&lt;br&gt;inkomster som skattereformen innebar. Följden blev en minskad efter-&lt;br&gt;frågan på bostäder. Fastighetspriserna föll och antalet outhyrda lägen-&lt;br&gt;heter ökade snabbt. De fastighetsekonomiska konsekvenserna blev svåra&lt;br&gt;att hantera för många fastighetsägare (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har den allmänna ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;inneburit att de ekonomiska förutsättningarna för boende och byggande&lt;br&gt;snabbt förbättrats. Den ekonomiska politik som förts sedan 1994 har varit&lt;br&gt;inriktad på att bryta den negativa ekonomiska utvecklingen och skapa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar för en hög och stabil tillväxt samt en varaktig minskning Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;av arbetslösheten. De två styrande målen för den ekonomiska politiken&lt;br&gt;har varit en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 % år 2000 samt&lt;br&gt;sunda offentliga finanser. Facit av den förda politiken är i de flesta&lt;br&gt;avseenden mycket gynnsamt. BNP-tillväxten har under perioden 1994-&lt;br&gt;1997 i genomsnitt uppgått till 2,6% per år. Inflationen och inflations-&lt;br&gt;förväntningarna har hållit sig inom Riksbankens inflationsmål, vilket&lt;br&gt;inneburit att räntorna sjunkit till en bottennivå historiskt sett. Vidare är&lt;br&gt;de offentliga finanserna i balans och arbetslösheten har börjat falla kraf-&lt;br&gt;tigt. Enligt Finansdepartementets prognoser ökar hushållens disponibla&lt;br&gt;inkomster under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fallande räntorna har mycket stor betydelse för bostadssektorn och&lt;br&gt;för hushållens ekonomi. Räntan för t.ex. ett 5-årigt villalån (Stads-&lt;br&gt;hypotek) har sjunkit från 11,9% i februari 1995 till 6,7% i februari&lt;br&gt;1998. Detta innebär en skillnad i räntekostnad på drygt 1 500 kronor per&lt;br&gt;månad efter ränteavdrag för ett lån på 500 000 kronor. Även bostads-&lt;br&gt;rättshavare som belånar sin bostadsrätt har fatt del av de sjunkande&lt;br&gt;räntorna. Hushåll i hyresrätt far ta del av räntesänkningen indirekt och&lt;br&gt;med en viss fördröjning. Fastighetsägarens sjunkande räntekostnader&lt;br&gt;måste först slå igenom i hyressättningen. Årets hyresförhandlingar indi-&lt;br&gt;kerar att de låga räntorna nu börjar ge effekt i form av mycket måttliga&lt;br&gt;hyreshöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga inflationen ger stabilare förutsättningar för byggande och&lt;br&gt;boende än 1980-talets inflationsekonomi, men ställer också krav på en&lt;br&gt;relativt hög andel eget kapital vid bostadsinvesteringar och på ökad&lt;br&gt;soliditet i bostadsföretagen. Genom den låga inflationen ligger realräntan&lt;br&gt;fortfarande på en högre nivå än under tidigare decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsmarknaden idag kännetecknas - vid sidan av de kvarstående&lt;br&gt;fastighetsekonomiska problemen för delar av de nyare årgångarna - av&lt;br&gt;en ökad differentiering mellan olika lokala och regionala bostadsmark-&lt;br&gt;nader. I storstadsområdena och i många större orter skapar en relativt god&lt;br&gt;arbetsmarknad och goda utbildningsmöjligheter en positiv befolknings-&lt;br&gt;utveckling. Tillsammans med en relativt god inkomstutveckling för stora&lt;br&gt;grupper av befolkningen ger detta en hög bostadsefterfrågan som håller&lt;br&gt;nere antalet lediga lägenheter på en låg nivå och ger förutsättningar för&lt;br&gt;nyproduktion av bostäder. Bostadsmarknadsläget är helt annorlunda i&lt;br&gt;många mindre kommuner där en vikande arbetsmarknad bidrar till en&lt;br&gt;stagnerande eller negativ befolkningsutveckling och en svag inkomst-&lt;br&gt;utveckling. Följden har i flera fall blivit bestående problem med outhyrda&lt;br&gt;lägenheter och därmed försämrad ekonomi för många fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilt om villkoren för det sent byggda&lt;br&gt;bostadsbeståndet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1988-1993 färdigställdes drygt 300 000 lägenheter,&lt;br&gt;varav ca 185 000 lägenheter i flerbostadshus. Den regionala fördelningen&lt;br&gt;av byggandet under denna period var mycket skev på så sätt att en&lt;br&gt;betydande andel av bostadsproduktionen skedde i mindre kommuner.&lt;br&gt;Vidare var andelen hyresbostadsfastigheter högre än tidigare, särskilt&lt;br&gt;andelen privatägda hyreslägenheter, och allt fler nyproducerade småhus&lt;br&gt;uppläts med hyres- eller bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheterna i denna del av beståndet producerades under det sena&lt;br&gt;1980-talets högkonjunktur då produktionskostnaderna ökade kraftigt och&lt;br&gt;produktiviteten i byggandet minskade. De ekonomiska villkoren i för-&lt;br&gt;valtningen av dessa fastigheter utmärks därför av höga produktions-&lt;br&gt;kostnader, hög belåning och därmed betydande kapitalkostnader. Dessa&lt;br&gt;faktorer leder till ekonomiska problem som i flera fall förvärras av att&lt;br&gt;fastigheterna är belägna på orter med svag efterfrågan på bostäder. I&lt;br&gt;många fall har fastighetsägare ställts inför akuta betalningssvårigheter&lt;br&gt;och långsiktiga lönsamhetsproblem, vilka i sin tur tvingat många fastig-&lt;br&gt;hetsägare till finansiella rekonstruktioner på grund av att de kommit på&lt;br&gt;obestånd. Trots kraftiga ökningar av hyror och avgifter har tillgångarna&lt;br&gt;inte räckt för att betala amorteringar och ränta på skulder samt andra&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fastighetsekonomiska problemen har efter år 1991 resulterat i ett&lt;br&gt;ökat antal ekonomiska rekonstruktioner och konkurser. Under perioden&lt;br&gt;1991-1996 gick 2 963 privata fastighetsägare med bostäder och 267&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar i konkurs. SCB:s statistik visar att konkurser och&lt;br&gt;rekonstruktioner har åsamkat bostadsinstituten kreditförluster motsvar-&lt;br&gt;ande drygt 29 miljarder kronor under åren 1992-1996. I samband med&lt;br&gt;finansiella rekonstruktioner åsamkas staten normalt förluster via&lt;br&gt;Venantius AB och Statens bostadskreditnämnd (BKN). Hittills&lt;br&gt;genomförda rekonstruktioner beräknas ha medfört kostnader för staten på&lt;br&gt;totalt ca 7 miljarder kronor. Härtill kommer tidigare förluster för vissa&lt;br&gt;statliga bostadslån som förvaltats av Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag, SBAB. Dessutom tillkommer förväntade förluster som i&lt;br&gt;december 1997 uppskattades till ca 10 miljarder kronor totalt för&lt;br&gt;Venantius AB och BKN. Statens totala kostnader med anledning av&lt;br&gt;rekonstruktionsarbetet är således betydande och kan totalt komma att&lt;br&gt;uppgå till nästan 20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obeståndshanteringen hos Venantius AB &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Venantius AB:s lånestock avseende hyres- och bostadsrättsfastigheter&lt;br&gt;omfattar totalt ca 7 000 låntagare, varav ca 3 000 är bostadsrättsföre-&lt;br&gt;ningar. Det totala lånekapitalet uppgår till ca 25 miljarder kronor, varav&lt;br&gt;hela 17 miljarder kronor avser lån till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet finansiella rekonstruktioner fram till februari 1998,&lt;br&gt;inklusive konkurser, uppgick till 1 240. Antalet rekonstruktioner, exklu-&lt;br&gt;sive konkurser, uppgick till ca 750 - nästan samtliga gällde bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar. De konstaterade förlusterna uppgick totalt den 30 juni 1997&lt;br&gt;till 3,4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ca 1 700 låntagare är nu föremål för olika åtgärder inom&lt;br&gt;ramen för Venantius obeståndshantering, varav drygt 1 200 är bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar. Lånekapitalet uppgår i dessa ärenden till ca 10 miljarder&lt;br&gt;kronor. Finansiella rekonstruktioner kommer sannolikt att genomföras&lt;br&gt;inom 2 år. De förväntade förlusterna med anledning av dessa engage-&lt;br&gt;mang uppskattas till drygt 4 miljarder kronor. Totalt uppgick Venantius&lt;br&gt;reservationer den 30 juni 1997 för befarade kreditförluster till&lt;br&gt;6,9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den geografiska fördelningen uppvisar ett mönster där de belopps-&lt;br&gt;mässigt största reservationerna för förväntade förluster avser engage-&lt;br&gt;mang i de tre storstadslänen och i Uppsala och Västmanlands län.&lt;br&gt;Reservationerna varierar mellan ca 200 och 300 miljoner kronor för vart&lt;br&gt;och ett av dessa län. För Gotlands, Jämtlands och Norrbottens län är de&lt;br&gt;förväntade förlusterna mindre än 20 miljoner kronor. De relativa&lt;br&gt;förlusterna är högst i vissa mindre folkrika län. I Gotlands, Kronobergs&lt;br&gt;och Blekinge län uppgår Venantius reservationer för förväntade förluster&lt;br&gt;till mer än 50 % av lånekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förluster i kreditgarantisystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda beloppet för beviljade garantier hos BKN uppgår till&lt;br&gt;ca 24 miljarder kronor, varav 90 procent hänför sig till det äldre garanti-&lt;br&gt;systemet där förlusterna hittills har uppkommit. Av dessa garantier avser&lt;br&gt;ca 12,5 miljarder kronor bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsbeslut inom kreditgarantisystemet hade den 31 december&lt;br&gt;1997 fattats i ca 1 700 garantiärenden. Ersättningar har därvid lämnats&lt;br&gt;med totalt ca 3,5 miljarder kronor, varav ca 1,5 miljarder kronor för er-&lt;br&gt;sättningar i samband med ackordsuppgörelser i drygt 300 ärenden. Av&lt;br&gt;det totala ersättningsbeloppet gällde ca 1,7 miljarder kronor garantier för&lt;br&gt;lån med säkerhet i bostadsrättsfastigheter, fördelat på ca 250 garanti-&lt;br&gt;ärenden. Ersättningarna avseende garantier för lån med säkerhet i hyres-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsfastigheter uppgick till ca 1,7 miljarder kronor och avsåg ca 850 Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;garantiärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det totala ersättningsbeloppet avsåg ca 500 miljoner kronor infriade&lt;br&gt;garantiåtaganden i Skåne län, vilket är det högsta beloppet för ett enskilt&lt;br&gt;län. För Stockholms, Göteborgs- och Bohus respektive Örebro län upp-&lt;br&gt;går ersättningsbeloppen till ca 200 miljoner kronor vardera. För Krono-&lt;br&gt;bergs, Blekinge, Jämtlands respektive Gotlands län uppgår ersättnings-&lt;br&gt;beloppen till mindre än 100 miljoner kronor. För övriga län varierar de&lt;br&gt;beslutade ersättningarna mellan 100 och 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen garantier där ersättningar behövt betalas ut var högst i&lt;br&gt;Blekinge län och uppgick till nästan 30 % av det garanterade beloppet. I&lt;br&gt;Gävleborgs, Örebro, Västernorrlands och Västerbottens län uppgick&lt;br&gt;denna andel till mellan 20 och 25 procent. I Göteborgs- och Bohus&lt;br&gt;respektive Östergötlands län var andelen ca 10 % och i Stockholms län&lt;br&gt;ca 3 %. För övriga län varierar andelen mellan 10 och 20 % av det garan-&lt;br&gt;terade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom redan utbetalade ersättningar hade den 31 december 1997&lt;br&gt;ersättningar i ytterligare ca 370 fall aktualiserats med ett garanterat&lt;br&gt;belopp på totalt ca 2,1 miljarder kronor, varav 1,8 miljarder kronor avsåg&lt;br&gt;ackordsärenden. Av det garanterade beloppet i aktualiserade men inte&lt;br&gt;ersatta ärenden avsåg 1,8 miljarder kronor garantier för lån mot säkerhet i&lt;br&gt;bostadsrättsfastigheter, fördelat på ca 180 ärenden. Nästan 140 ärenden&lt;br&gt;gäller garantier för lån mot säkerhet i hyresbostadshus, med ett garanterat&lt;br&gt;belopp på ca 280 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser för de boende av en finansiell rekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En finansiell rekonstruktion kan uppnås antingen genom konkurs eller&lt;br&gt;genom ackordsförhandlingar mellan kreditgivare och låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurs innebär att förvaltningen av egendomen tas över av en&lt;br&gt;konkursförvaltare som utses av tingsrätten. Konkursförvaltarens uppgift&lt;br&gt;är att avveckla verksamheten genom att sälja tillgångarna och att ersätta&lt;br&gt;fordringsägarna efter den förmånsrätt som de har. I många fall kan dock&lt;br&gt;en konkurs med efterföljande försäljning av fastigheten vara oförmånlig&lt;br&gt;för fordringsägarna, på grund av att försäljningsvärdet är lågt. Av den&lt;br&gt;anledningen är det ofta bättre att verksamheten rekonstrueras finansiellt&lt;br&gt;genom s.k. ackord, dvs. att parterna träffar överenskommelser om ned-&lt;br&gt;sättning av upplupna räntor, ändrade ränte- och amorteringsvillkor eller&lt;br&gt;eftergift av delar av kapitalet. Ackord förutsätter dock att överens-&lt;br&gt;kommelser kan träffas som skapar en långsiktigt hållbar ekonomisk&lt;br&gt;situation för fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter konkurs kommer ett bostadsföretag att avvecklas och en Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;bostadsrättsförening att upplösas. Detta innebär att företagets eller&lt;br&gt;bostadsrättsföreningens fastighet får en ny ägare. I de fall som de boende&lt;br&gt;hyr sina lägenheter av ett bolag har de i kraft av sitt besittningsskydd rätt&lt;br&gt;att bo kvar med samma besittningsskydd gentemot den nye fastig-&lt;br&gt;hetsägaren. För bostadsrättsinnehavare innebär konkursen att ett skriftligt&lt;br&gt;hyresavtal anses ingånget mellan den nye ägaren och de före detta&lt;br&gt;bostadsrättinnehavama, som således kan bo kvar som hyresgäster (7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § bostadsrättslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som en finansiell rekonstruktion genomförs genom ackord&lt;br&gt;sker ingen avveckling av företaget eller upplösning av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen utan företaget eller föreningen kvarstår som ägare till&lt;br&gt;fastigheten. För bostadsrättsinnehavama innebär detta också att lägen-&lt;br&gt;heten fortsätter att innehas med bostadsrätt. Det senaste årets utveck-&lt;br&gt;lingen visar att andelen konkurser i samband med finansiella rekonstruk-&lt;br&gt;tioner minskar och att det blir allt vanligare att rekonstruktion sker i form&lt;br&gt;av ackordsuppgörelser. Av BKN:s årsredovisning för budgetåret 1997&lt;br&gt;framgår att nästan två tredjedelar av de totala ersättningarna under 1997&lt;br&gt;avsåg ackordsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Hushållens bostadssituation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån har regelbundet utfört bostads- och hyresunder-&lt;br&gt;sökningar (BHU). Enligt BHU 1993 bor 42 % av hushållen i hyresrätt,&lt;br&gt;39 % i egnahem och 19 % i bostadsrätt. Hushållens fördelning på upp-&lt;br&gt;låtelseform varierar beroende på hushållstyp. Av de hushåll som består&lt;br&gt;av en ensam vuxen person bor ca 60 % i hyresrätt. Däremot bor 70 % av&lt;br&gt;hushållen med två vuxna och barn i egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens genomsnittliga bostadsyta år 1993 var 43 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per person,&lt;br&gt;vilket internationellt sett är mycket högt. Skillnaderna är dock stora&lt;br&gt;mellan olika hushållstyper. Samboende med barn i hyresrätt har knappt&lt;br&gt;hälften så stor bostadsyta per person som samboende utan barn i&lt;br&gt;egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trångboddhet i bemärkelsen att bostaden har mer än två boende per&lt;br&gt;rum, kök och ett rum oräknade, är sällsynt. År 1993 var endast 3 % av&lt;br&gt;hushållen i hyres- och bostadsrätt trångbodda och trångboddheten i egna-&lt;br&gt;hem var nästan obefintlig. Däremot har en tredjedel av barnfamiljerna i&lt;br&gt;hyres- och bostadsrätt och hälften av de ensamstående föräldrarna med&lt;br&gt;två barn inte möjlighet att ge alla barn ett eget rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändrade ekonomiska villkor för bostadsmarknaden som har&lt;br&gt;beskrivits i avsnitt 4.1 ledde till att hushållens kostnader för boendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökade kraftigt i början av 1990-talet. De största kostnadsökningarna ägde Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;rum mellan år 1991 och år 1992, då hyrorna steg med hela 29% och&lt;br&gt;avgifterna for bostadsrätter steg med 13 % i löpande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter från bostads- och hyresundersökningama gör det möjligt att&lt;br&gt;följa hur boendekostnaderna påverkat hushållens ekonomi under första&lt;br&gt;halvan av 1990-talet. En jämförelse mellan uppgifterna från BHU 1989&lt;br&gt;och BHU 1995, visar att den andel av hushållens disponibla inkomster&lt;br&gt;(efter skatt) som togs i anspråk av den s.k. nettobostadsutgiften (bostads-&lt;br&gt;utgiften minskad med bostadsbidrag och korrigerad med hänsyn till&lt;br&gt;skatteeffekt) ökade från 20 till 26 % för hushåll i hyresrätt. För bostads-&lt;br&gt;rättshavare steg nettobostadsutgiftens andel från 20 till 23 %, medan den&lt;br&gt;däremot sjönk något från 24 till 23 % för egnahemsägare. Den relativt&lt;br&gt;sett ogynnsammare utvecklingen för hushåll i hyresrätt gäller för alla de&lt;br&gt;sex hushållstyper som redovisas i BHU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 belyser boendekostnadernas utveckling genom att visa den&lt;br&gt;procentuella förändringen av hushållens nettobostadsutgiften Tabellen&lt;br&gt;visar också förändringen av hushållens konsumtionsutrymme per s.k.&lt;br&gt;konsumtionsenhet när boendet betalats. Begreppet konsumtionsenhet&lt;br&gt;används för att ange att uppgifterna korrigerats för att de nödvändiga&lt;br&gt;utgifterna per person varierar beroende på hur ett hushåll är sammansatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Procentuell förändring av hushållens nettobostadsutgifter och&lt;br&gt;konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet (ke) när boendet&lt;br&gt;betalats under perioden 1989-1995 (fasta priser)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållstyp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förändring av nettobostads-&lt;br&gt;utgiften (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Förändring av konsumtions-&lt;br&gt;utrymmet per ke när&lt;br&gt;boendet betalats (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Hyresrätt Bostadsrätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egnahem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Hyresrätt Bostadsrätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egnahem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensamstående utan barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensamstående med barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gifta/samboende utan barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gifta/samboende med barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensamstående pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samboende pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållen totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB (BHU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellen bör tolkas med viss försiktighet eftersom jämförelser mellan&lt;br&gt;hushåll i olika upplåtelseformer sällan är helt rättvisande. För egnahems-&lt;br&gt;ägare inkluderar nettobostadsutgiften visserligen såväl ränteutgifter,&lt;br&gt;amortering, driftsutgifter som utgifter för underhåll och reparationer. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obetalda arbete som egnahemsägare och i viss utsträckning bostads- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;rättshavare utfor för att underhålla sin bostad ingår dock inte i de&lt;br&gt;uppgifter om bostadsutgifter som redovisas i BHU. Inte heller anses den&lt;br&gt;som köpt ett egnahem eller en bostadsrätt ha några kostnader för det egna&lt;br&gt;kapital som bundits i bostaden. Sammantaget är det troligt att bostads-&lt;br&gt;utgiftema for framför allt egnahemsägare är något underskattade i BHU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad tabellen visar är att nettobostadsutgiften stigit mest för hushåll i&lt;br&gt;hyresrätt och minst for hushåll i egnahem. De största procentuella&lt;br&gt;ökningarna av bostadsutgifien har fallit på pensionärshushåll i hyres- och&lt;br&gt;bostadsrätt. Även gifta/samboende med barn i bostadsrätt har haft reala&lt;br&gt;kostnadsökningar på drygt 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna om konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet visar den&lt;br&gt;sammantagna effekten av förändringar av bostadsutgifter och hushålls-&lt;br&gt;inkomster. Skillnaderna mellan upplåtelseformema kvarstår även med&lt;br&gt;detta mått. Alla hushållstyper i egnahem har under första hälften av&lt;br&gt;1990-talet ökat sitt konsumtionsutrymme när boendet har betalats. En&lt;br&gt;förhållandevis god inkomstutveckling samt sänkta räntor under år 1995&lt;br&gt;har medgivit en genomsnittlig real ökning av konsumtionsutrymmet på&lt;br&gt;18 %. Bland hushållen i hyreslägenheter har däremot alla hushållstyper&lt;br&gt;utom samboende pensionärer fått ett minskat konsumtionsutrymme. Det&lt;br&gt;är dock viktigt att notera att minskningen av konsumtionsutrymmet är&lt;br&gt;begränsad i relation till ökningen av nettobostadsutgiften. Av hushållen i&lt;br&gt;bostadsrätt, slutligen, är det endast gruppen ensamstående med barn som&lt;br&gt;fatt erfara ett minskat konsumtionsutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter år 1995 har hyresutvecklingen varit gynnsam för hushållen. De&lt;br&gt;genomsnittliga hyreshöjningarna var 3 % för år 1996 och 2,6 % för år&lt;br&gt;1997. De hyresöverenskommelser med drygt 160 kommunala bostads-&lt;br&gt;företag som hittills avslutats för år 1998, innebär en genomsnittlig hyres-&lt;br&gt;ökning på endast 0,16 %. För egnahem har index för boendekostnadernas&lt;br&gt;andel i konsumentprisindex (KPI) minskat med 9 % mellan januari 1996&lt;br&gt;och december 1997. Den särskilt gynnsamma utvecklingen för egnahem-&lt;br&gt;men förklaras av att egnahemsägama snabbt kunnat sätta om sina lån och&lt;br&gt;tillgodogöra sig de sjunkande räntorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens boendekostnader år 1997 kan uppskattas genom bearbet-&lt;br&gt;ningar av materialet i den inkomstfördelningsundersökning (HINK) som&lt;br&gt;genomfördes år 1995. Materialet i denna urvalsundersökning har efter år&lt;br&gt;1995 fortlöpande uppdaterats med bl.a förändringar av hyror och&lt;br&gt;inkomster. Resultaten från HINK är dock av flera skäl inte direkt jämför-&lt;br&gt;bara med uppgifterna från bostads- och hyresundersökningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 visar hushållens månatliga kostnader för boendet hösten 1997&lt;br&gt;enligt HINK samt det disponibla konsumtionsutrymmet per konsum-&lt;br&gt;tionsenhet när boendet har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2 Hushållens boendekostnader och konsumtionsutrymme år 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållstyp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Boendekostnad (kr/mån) Konsumtionsutrymmet per ke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;___________________________________________________när boendet betalats (kr/mån)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ensamstående utan barn&lt;br&gt;Ensamstående med barn&lt;br&gt;Gifta/samboende utan barn&lt;br&gt;Gifta/samboende med barn&lt;br&gt;Ensamstående pensionärer&lt;br&gt;Samboende pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Hushållen totalt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 900&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 600&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 400&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 600&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6 500&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB (HINK)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skillnad mellan BHU och HINK-undersökningama är att uppgifterna&lt;br&gt;om boendekostnader i HINK inte reducerats med bostadsbidragen. Före&lt;br&gt;bostadsbidrag varierar hushållens genomsnittliga boendekostnader för år&lt;br&gt;1997 mellan 2 600 kr/mån för ensamstående pensionärer i egnahem och&lt;br&gt;5 500 kr/mån för gifta/samboende med barn i egnahem. Hushåll med&lt;br&gt;barn har de högsta boendekostnaderna oavsett vilken upplåtelseform de&lt;br&gt;valt att bosätta sig i, vilket främst avspeglar sambandet mellan bostads-&lt;br&gt;storlek och boendekostnader. För alla hushållstyper utom just gifta/sam-&lt;br&gt;boende med barn gäller också att hushåll i hyresrätt har något högre&lt;br&gt;boendekostnader. Här bör dock påpekas att även materialet ur HINK-&lt;br&gt;undersökningen har en tendens att underskatta boendekostnaderna i&lt;br&gt;egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens genomsnittliga konsumtionsutrymme per konsumtions-&lt;br&gt;enhet när boendet har betalats spänner från 3 600 kr/mån för ensam-&lt;br&gt;stående pensionärer i hyresrätt till 9 200 kr/mån för gifta/samboende utan&lt;br&gt;barn i egnahem. För alla hushållstyper gäller att hushåll i hyresrätt har&lt;br&gt;det minsta och hushåll i egnahem det största konsumtionsutrymmet.&lt;br&gt;Förklaringen till detta är i första hand att hushållen i hyresrätt - oavsett&lt;br&gt;hushållstyp - har lägre inkomster innan boendet betalats än hushåll i de&lt;br&gt;båda andra upplåtelseformema. Hushållen i egnahem har sedan i sin tur i&lt;br&gt;regel högre inkomster än hushållen i bostadsrätt. Inkomstskillnaderna är&lt;br&gt;relativt små för ensamstående med barn och för pensionärshushållen,&lt;br&gt;men uppgår till betydande belopp för hushållstypen gifta/samboende utan&lt;br&gt;barn. Gifta/samboende utan barn i hyresrätt har drygt 2 000 kr/mån&lt;br&gt;mindre i disponibel inkomst per konsumtionsenhet innan boendet betalats&lt;br&gt;än samma grupp av hushåll i egnahem. En bidragande anledning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskillnaderna mellan upplåtelseformema är att andelen hushåll Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;med arbetsmarknadsstöd är klart högst inom hyressektom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Bostadsbeståndet och dess förändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbeståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten från den senaste Folk- och bostadsräkningen (FOB 1990)&lt;br&gt;uppräknade med senare års produktion, visar att det finns drygt 4,2&lt;br&gt;miljoner bostäder i Sverige. Detta motsvarar ca 480 bostäder per tusen&lt;br&gt;invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska bostadsbeståndet tillhör de yngre i Europa och är i stort&lt;br&gt;sett helt moderniserat. Ungefär 75 % av alla bostäder har byggts efter år&lt;br&gt;1940 och bara några procent av bostäderna saknar modem standard.&lt;br&gt;Under efterkrigstiden har andelen bostäder med rinnande vatten, central-&lt;br&gt;värme och WC stigit från 36 till 98 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostäderna i beståndet fordelar sig nästan jämnt mellan småhus och&lt;br&gt;flerbostadshus. Småhusen och flerbostadshusen har något olika ålders-&lt;br&gt;struktur. Beståndet av flerbostadshus är mer koncentrerat till perioden&lt;br&gt;1941-1970, då 58 % av antalet lägenheter i flerbostadshus färdigställdes.&lt;br&gt;Bara 17 % av flerbostadshusen är byggda fore år 1941.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De större bostäderna i bostadsbeståndet är koncentrerade till småhusen.&lt;br&gt;Mindre än en femtedel av bostäderna i flerbostadshus har en storlek på&lt;br&gt;4 rok eller större. I genomsnitt har småhusen 5,2 rum och bostäder i fler-&lt;br&gt;bostadshus 3,2 rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bostäderna i beståndet är 41 % egnahem medan 17 % upplåts med&lt;br&gt;bostadsrätt och 42 % upplåts med hyresrätt. Inom småhussektorn domi-&lt;br&gt;nerar äganderätten klart - mindre än en tiondel av småhusen hyrs eller&lt;br&gt;upplåts med bostadsrätt. Lägenheterna i flerbostadshus fördelar sig på&lt;br&gt;72 % hyresrätt och 28 % bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenheterna i flerbostadshus ägs huvudsakligen av kommunala&lt;br&gt;bostadsföretag (38 %), bostadsrättsföreningar (28 %), privata fastighets-&lt;br&gt;ägare (17 %) och privatpersoner (13 %). Det kan noteras att olika&lt;br&gt;ägarkategorier har olika ålderssammansättning på sina bostadsbestånd.&lt;br&gt;Privata foretag som äger flerfamiljshus har 30 % av sina lägenheter i hus&lt;br&gt;byggda före år 1941. Hos de kommunala bostadsföretagen utgör däremot&lt;br&gt;de äldsta lägenheterna bara 12 % av lägenhetsbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lediga lägenheter i bostadsbeståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbeståndet kan aldrig utnyttjas till fullo. En viss andel lediga&lt;br&gt;lägenheter uppstår alltid som ett naturligt uttryck för förändringar i&lt;br&gt;bostadsefterfrågan. Lediga lägenheter behövs dessutom för att öka hus-&lt;br&gt;hållens möjligheter att byta bostad och därmed skapa förutsättningar för&lt;br&gt;flexibilitet på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på bostäder påverkas på kort sikt huvudsakligen av&lt;br&gt;förändringar i hushållens köpkraft. Högkonjunkturen under andra halvan&lt;br&gt;av 1980-talet medförde att andelen lediga lägenheter sjönk år från år och&lt;br&gt;nådde en extremt låg nivå (mindre än 0,5 %) år 1990. Därefter har den&lt;br&gt;djupa lågkonjunkturen under första halvan av 1990-talet medfört att&lt;br&gt;andelen lediga lägenheter stigit kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SCB var antalet outhyrda lägenheter vid mätningen i mars 1997&lt;br&gt;det största som har noterats. Sammantaget fanns drygt 59 000 outhyrda&lt;br&gt;lägenheter hos de kommunägda och privata bostadsföretagen, motsvar-&lt;br&gt;ande 3,8 % av lägenhetsbeståndet. Drygt 42 000 av de lediga lägen-&lt;br&gt;heterna fanns hos de kommunala bostadsföretagen. En senare mätning i&lt;br&gt;september 1997 avsåg endast läget i de kommunala bostadsföretagen och&lt;br&gt;visade att antalet outhyrda lägenheter hos dessa företag då ytterligare&lt;br&gt;ökat till 46 000 lägenheter. Detta innebar att 5,4 % av företagens bostäder&lt;br&gt;stod tomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala variationerna är stora. Spännvidden ligger mellan drygt&lt;br&gt;1 % lediga lägenheter i Stockholms län och 10-12% i Västerbottens,&lt;br&gt;Jämtlands, och Västemorrlands län. Även i Skaraborgs, Värmlands och&lt;br&gt;Älvsborgs län var siffrorna höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också stora variationer mellan olika lokala bostadsmark-&lt;br&gt;nader. Vid mätningen i september 1997 återfanns nästan 70% av de&lt;br&gt;lediga lägenheterna i kommuner med mindre än 75 000 invånare, trots att&lt;br&gt;dessa kommuner bara svarar för 42 % av lägenhetsbeståndet. Fjorton&lt;br&gt;kommunägda företag hade en särskilt svår situation med minst 20 % av&lt;br&gt;sina lägenheter outhyrda. Samtidigt kunde de kommunala bostadsföre-&lt;br&gt;tagen i 10 kommuner inte erbjuda några lediga lägenheter alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringarna som andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala byggverksamheten (underhåll samt investeringar) i Sverige&lt;br&gt;omfattade år 1996 drygt 191 miljarder kronor, varav knappt 65 miljarder&lt;br&gt;kronor avsåg bostadssektorn. Investeringarna inom bostadssektorn har&lt;br&gt;sedan år 1970 varierat mellan 6,3 och 1,4 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 Bostadsinvesteringarnas andel av BNP 1970-1997&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03119/prop_199798__119-1.png" style="width:260pt;height:142pt;"/&gt;
&lt;p&gt;fs Nybyggnad ■ Ombyggnad i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa- SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsinvesteringarnas andel av BNP har sjunkit kraftigt under 1990-&lt;br&gt;talets första hälft. Efter en tillfällig uppgång år 1996, sjönk investe-&lt;br&gt;ringarna till knappt 1,4 % av BNP år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under första hälften av 1980-talet minskade nyproduktionen i omfatt-&lt;br&gt;ning och bostadsinvesteringama inriktades på ombyggnadsverksamhet.&lt;br&gt;Perioden 1984-1987 hade ombyggnadsverksamheten större omfattning&lt;br&gt;än nyproduktionen. Under den därpå följande högkonjunkturen minskade&lt;br&gt;ombyggnadsverksamheten, för att sedan under de senaste åren ligga&lt;br&gt;ungefär i nivå med nyproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell jämförelse visar att de svenska bostadsinvestering-&lt;br&gt;amas andel av BNP under åren 1977-1987 låg 0,5-1 procentenhet lägre&lt;br&gt;än genomsnittet för EU-ländema. Under andra halvan av 1980-talet&lt;br&gt;medförde dock högkonjunkturen för det svenska bostadsbyggandet att&lt;br&gt;denna skillnad försvann och åren 1990-1992 tog bostadsinvesteringama&lt;br&gt;en större andel av BNP i Sverige än genomsnittet för EU-ländema.&lt;br&gt;Därefter minskade bostadsinvesteringarnas andel av BNP både i Sverige&lt;br&gt;och för övriga EU-länder i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyproduktion av bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggandets omfattning påverkas kraftigt av konjunktursväng-&lt;br&gt;ningar och variationerna mellan perioder av hög och låg bostadsproduk-&lt;br&gt;tion är stora. Även under perioder av omfattande bostadsproduktion är&lt;br&gt;dock nytillskottet av bostäder litet i relation till beståndets storlek. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drygt 57 000 bostäder som färdigställdes år 1992 motsvarade 1,4% av Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;antalet befintliga bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1965-1996 har antalet färdigställda bostäder varierat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan 110 000 år 1970 och 13 000 år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2 Antal färdigställda lägenheter 1965-1997&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03119/prop_199798__119-2.png" style="width:289pt;height:139pt;"/&gt;
&lt;p&gt;■öi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;|HHyreshus ■ Bostadsrätter □Äganderätt j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar på två toppar i bostadsproduktionen, dels under det&lt;br&gt;s.k. miljonprogrammet på 1960- och 70-talen, dels under perioden 1988—&lt;br&gt;1992. Under miljonprogramsåren färdigställdes i genomsnitt 98 000&lt;br&gt;bostäder per år och åren 1988-92 tillkom i snitt 55 000 bostäder per år.&lt;br&gt;Liksom efter miljonprogrammets omfattande bostadsbyggande har bo-&lt;br&gt;stadsproduktionen sjunkit kraftigt efter år 1992. Både i relativa och&lt;br&gt;absoluta tal har dock produktionsminskningen varit större efter år 1992&lt;br&gt;än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverkets prognoser över antalet påbörjade nya bostäder tyder dock på&lt;br&gt;en viss ökning av bostadsbyggandet under de närmaste åren. Verket&lt;br&gt;bedömer att 14 000 bostäder kommer att påbörjas år 1998 och 18 000 år&lt;br&gt;1999. Ökad sysselsättning och ökade disponibla inkomster for hushållen&lt;br&gt;ger enligt Boverket förutsättningar för en ökad efterfrågan på bostäder.&lt;br&gt;Orderingången till trähusfabrikantema har dessutom ökat under år 1997&lt;br&gt;och en ökad andel av byggföretagen uppger att deras verksamhet för-&lt;br&gt;väntas växa under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nominella produktionskostnaderna för flerbostadshus steg mellan Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;åren 1975 och 1992 från knappt 2 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; till 12 600 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. En&lt;br&gt;kostnadsutveckling enligt hemmamarknadsprisindex hade motsvarat&lt;br&gt;knappt 6 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; år 1992. Efter år 1992 bryts den snabba kostnads-&lt;br&gt;utvecklingen. Under år 1996 och år 1997 har produktionskostnaderna&lt;br&gt;åter stigit något, troligen beroende på nyproduktionens koncentration till&lt;br&gt;större orter där kostnaderna blir högre. Enligt Boverkets uppskattningar&lt;br&gt;uppgick den genomsnittliga produktionskostnaden under första halvåret&lt;br&gt;1997 till 12 800 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för flerbostadshus och 10 900 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för grupp-&lt;br&gt;byggda småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala fördelningen av bostadsbyggandet har uppvisat kraftiga&lt;br&gt;svängningar efter år 1985. Under andra halvan av 1980-talet försköts&lt;br&gt;bostadsproduktionen från storstadsområden och större kommuner till små&lt;br&gt;och medelstora kommuner. Den andel av de nya flerbostadshusen som&lt;br&gt;tillkom i kommuner med mer än 75 000 invånare sjönk från 63 % år&lt;br&gt;1985 till 44% år 1990. Under perioden 1985-1994 var byggandet i&lt;br&gt;förhållande till folkmängden lika omfattande i kommuner med mindre än&lt;br&gt;30 000 invånare som i storstadskommunerna, trots att folkökningen var&lt;br&gt;mycket låg i de minsta kommunerna. Redan ett par år in på 1990-talet&lt;br&gt;hade dock den regionala fördelningen börjat svänga tillbaka och under&lt;br&gt;åren 1995-96 var byggandet i förhållande till folkmängen avsevärt&lt;br&gt;mindre i de minsta kommunerna än i storstadsområdena. Under år 1997&lt;br&gt;var nyproduktionen i hög utsträckning koncentrerad till storstads-&lt;br&gt;områdena och några av universitetsorterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad av bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnadsstatistiken omfattar bara de ombyggnader som far någon&lt;br&gt;form av statligt stöd. Många ombyggnader, framförallt i egnahem, sker&lt;br&gt;helt utan statliga subventioner. Diagrammet nedan visar de mer omfatt-&lt;br&gt;ande ombyggnader (bidragsunderlag &amp;gt;50 000 kr/lgh) som beviljats stat-&lt;br&gt;liga bostadslån och/eller räntebidrag respektive år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3 Omfattande ombyggnader med statligt stöd budgetåren&lt;br&gt;1965/66-1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03119/prop_199798__119-3.png" style="width:289pt;height:170pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till ombyggnader når en större omfattning först när&lt;br&gt;räntebidragssystemet införs budgetåret 1974/75. Därefter varierar om-&lt;br&gt;byggnadsverksamheten i omfattning beroende på den allmänna ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen, förändringar i statens stöd m.m. Under en period på&lt;br&gt;1980-talet infördes tilläggslån for ombyggnader och ett utökat antal&lt;br&gt;ombyggnadsåtgärder blev bidragsberättigade. Från år 1986 begränsades&lt;br&gt;dock stödet till ombyggnader kraftigt i storstäderna för att främja nypro-&lt;br&gt;duktion. De höga talen för år 1993 förklaras av att många fastighetsägare&lt;br&gt;under år 1992 ansökte om räntebidrag innan det tidigare räntebidrags-&lt;br&gt;systemet upphörde. År 1995 stimulerades ombyggnadsverksamheten&lt;br&gt;genom ett särskilt investeringsbidrag. Mellan år 1996 och år 1997&lt;br&gt;minskade ombyggnadsverksamheten kraftigt, från ca 30 000 till ca&lt;br&gt;18 000 ombyggnader av lägenheter i flerbostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av ombyggnadsverksamheten under kommande år är&lt;br&gt;svår att uppskatta. Boverkets bedömning vad gäller flerbostadshusen är&lt;br&gt;att mer omfattande ombyggnader kommer att genomföras i 20 000&lt;br&gt;lägenheter år 1998 och i 25 000 lägenheter år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rivningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som bostadsbeståndet utökas genom nyproduktion och om-&lt;br&gt;byggnader sker också en minskning av antalet bostäder genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostäder slås samman, omvandlas till lokaler eller rivs. De stora avgång- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;ama ur bostadsbeståndet skedde under 1960- och 70-taIens omfattande&lt;br&gt;saneringar av stadskärnorna i de större städerna. Antalet rivna lägenheter&lt;br&gt;låg under dessa decennier ofta över 8 000 per år. Med undantag for några&lt;br&gt;få år sjönk dock antalet rivningar oavbrutet mellan åren 1968 och 1981.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en tillfällig topp under den omfattande ombyggnadsverksamheten&lt;br&gt;under första halvan av 1980-talet, sjönk sedan antalet rivna lägenheter&lt;br&gt;successivt till drygt 500 för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1990 har antalet rivningar åter ökat, men ligger ändå mycket&lt;br&gt;långt under 1960- och 70-talens nivåer. Enligt SCB revs 2 600 lägenheter&lt;br&gt;år 1996. Rivningarna på 1990-talet skiljer sig dock från rivningar under&lt;br&gt;tidigare decennier på så sätt att nästan alla lägenheter som revs var&lt;br&gt;byggda efter år 1950 och modernt utrustade. Rivningar hänger idag&lt;br&gt;främst samman med uthyrningssvårigheter och beror i mindre utsträck-&lt;br&gt;ning på sanering och modernisering av bostadsbeståndet. Merparten av&lt;br&gt;de lägenheter som rivits under 1990-talet ägdes av kommunala bostads-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Statens stöd till bostadssektorn - nuvarande&lt;br&gt;regler&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Subventioner till bostadsproduktionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens stöd till bostadsbyggandet består dels av räntebidrag för ny- och&lt;br&gt;ombyggnad av bostäder, dels av kreditgarantier för lån mot säkerhet i&lt;br&gt;fastigheten efter det att ny- eller ombyggnaden färdigställts. Ärenden om&lt;br&gt;räntebidrag handläggs av Boverket och länsstyrelserna. Statens&lt;br&gt;bostadskreditnämnd svarar för ärenden om kreditgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under olika perioder har också tillfälliga stöd utgått för investeringar&lt;br&gt;med särskild inriktning. Vidare finns för närvarande möjlighet till viss&lt;br&gt;skattereduktion för reparationsarbeten. Dessa stödformer berörs närmare&lt;br&gt;i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till räntekostnadernas stora andel av de totala&lt;br&gt;boendekostnaderna är de skattemässiga avdrag för räntekostnader som&lt;br&gt;varje skattskyldig är berättigad till av stor betydelse i sammanhanget. I&lt;br&gt;den omfattning som sådana avdrag avser räntekostnader för investeringar&lt;br&gt;i en bostad kan även detta anses utgöra en del av statens stöd till&lt;br&gt;bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag enligt 1993 års system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag lämnas fr.o.m. den 1 januari 1993 till nyproduktion av bo-&lt;br&gt;städer och till vissa ombyggnader enligt bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;(1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. När det gäller om-&lt;br&gt;byggnader lämnas räntebidrag till sådana investeringar i hyres- och&lt;br&gt;bostadsrättshus som i väsentlig mån förbättrar sådana grundläggande&lt;br&gt;funktioner som är nödvändiga för att fastigheten skall fungera tillfreds-&lt;br&gt;ställande för bostadsändamål. Räntebidrag lämnas vidare till sådana om-&lt;br&gt;byggnadsåtgärder som syftar till att upprätthålla eller förbättra husets&lt;br&gt;grundläggning eller dess huvudsakliga försörjningssystem för el,&lt;br&gt;uppvärmning, vatten och avlopp, ventilation samt transporter och&lt;br&gt;kommunikationer. Åtgärder som utgör underhåll och reparationer är inte&lt;br&gt;bidragsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidraget vid nyproduktion lämnas med en procentuell andel av en&lt;br&gt;schablonberäknad räntekostnad för investeringen, dock utan krav på&lt;br&gt;särskild lånefinansiering. Till grund för beräkningen ligger dels den s.k.&lt;br&gt;subventionsräntan, dels ett bidragsunderlag vars storlek vid nybyggnad&lt;br&gt;bestäms genom två schablonbelopp - ett på 13 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för ytor upp till&lt;br&gt;35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet och ett på 6 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för ytor därutöver. Högst&lt;br&gt;120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet berättigar till bidrag och bidragsunderlaget kan&lt;br&gt;därmed maximalt uppgå till 965 000 kronor. För byggande av vissa&lt;br&gt;servicebostäder gäller särskilda bestämmelser. Subventionsräntan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställs varje vecka av Boverket utifrån ett räntegenomsnitt för Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;obligationer på kreditmarknaden med fem års återstående löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett enskilt projekt till vilket bidrag har beviljats minskar bidragets&lt;br&gt;storlek varje år med i förväg fastställda procentsatser. Dessutom innebär&lt;br&gt;bidragssystemet en fortlöpande sänkning av bidragets storlek för det&lt;br&gt;första bidragsåret så att bostäder som t.ex. påbörjas år 1997 far ett lägre&lt;br&gt;räntebidrag det första året än bostäder som påbörjades år 1996.1 tabell 3&lt;br&gt;nedan redovisas med vilka andelar som räntebidrag lämnas respektive år&lt;br&gt;till hyres- och bostadsrättshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3 Räntebidrag till nybyggda hyres- och bostadsrättshus, pro-&lt;br&gt;centuell andel av beräknad räntekostnad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Argång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Efter år 2000 lämnas räntebidrag med 30 % av beräknad räntekostnad&lt;br&gt;för både befintliga och nya ärenden. Bidraget är enligt gällande regelverk&lt;br&gt;evigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombyggnad bestäms bidragsunderlaget med ledning av den fak-&lt;br&gt;tiska ombyggnadskostnaden. Bidragsunderlaget far dock inte bestämmas&lt;br&gt;till ett högre belopp än det som motsvarar 80 % av&lt;br&gt;nybyggnadsschablonen, minskat med värdet av byggnaden före ombygg-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag lämnas även till nyproduktion av egnahem enligt samma&lt;br&gt;principer som för hyres- och bostadsrättshus. De procentuella bidrags-&lt;br&gt;andelama är dock inte desamma på grund av att de har justerats med&lt;br&gt;hänsyn till effekten av egnahemsägamas ränteavdrag. Bidraget i ett&lt;br&gt;enskilt ärende avtrappas tills det upphör helt. Räntebidrag lämnas inte för&lt;br&gt;egnahem som påbörjas efter år 1999. För egnahem som påbörjats fr.o.m.&lt;br&gt;år 1995 lämnas räntebidrag med de procentuella andelar som redovisas i&lt;br&gt;tabell 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4 Räntebidrag till nybyggda egnahem, procentuell&lt;br&gt;andel av beräknad räntekostnad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag enligt äldre regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd för ny- och ombyggnad av bostäder i form av räntebidrag&lt;br&gt;lämnades även före år 1993. Delvis olika bidragsregler har därvid gällt&lt;br&gt;under olika perioder. För perioden närmast före år 1993 tillämpades&lt;br&gt;bestämmelserna i förordningen (1991:1933) om statliga räntebidrag för&lt;br&gt;ny- och ombyggnad av bostäder (1992 års regler). Till grund för&lt;br&gt;bidragsberäkningen ligger ett i varje ärende fastställt bidragsunderlag&lt;br&gt;som skall motsvara en skälig produktionskostmftl för det aktuella huset&lt;br&gt;eller dess ombyggnad. Räntebidraget bestäms schablonmässigt med&lt;br&gt;utgångspunkt i skillnaden mellan den s.k. subventionsräntan och den s.k.&lt;br&gt;garanterade räntan. Den senare utgör en på förhand fastställd räntesats&lt;br&gt;som höjs årligen med ett visst antal också på förhand bestämda&lt;br&gt;procentenheter. Denna s.k. upptrappning av den garanterade räntesatsen&lt;br&gt;medför att räntebidraget fortlöpande minskar. Räntebidraget upphör när&lt;br&gt;den garanterade räntan första gången uppgår till eller överstiger sub-&lt;br&gt;ventionsräntan. Bidragstidens längd kommer således att i huvudsak&lt;br&gt;bestämmas av hur subventionsräntan utvecklar sig i förhållande till den&lt;br&gt;garanterade räntesatsen. Bidragstiden kan dock högst uppgå till 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten lämnar sedan år 1992 kreditgaranti för nyproduktion av bostäder i&lt;br&gt;samtliga upplåtelseformer (hyresrätt, bostadsrätt och egnahem) samt till&lt;br&gt;större ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus. Kreditgaranti får&lt;br&gt;enligt gällande regler endast lämnas för lån som avser färdigställda&lt;br&gt;bostäder som har räntebidrag. Kreditgarantisystemet infördes i stället för&lt;br&gt;de statliga bostadslån som lämnades före år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på kreditgarantin uppgår normalt till 30 % av ett schablonbe-&lt;br&gt;räknat garantiunderlag som i princip motsvarar bidragsunderlaget för&lt;br&gt;räntebidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantin har formen av en s.k. fyllnadsborgen. Det innebär att&lt;br&gt;långivaren även skall ha säkerhet i form av pantbrev och att det är pant-&lt;br&gt;säkerheten som i första hand skall tas i anspråk om låntagaren inte kan&lt;br&gt;fullfölja sina åtaganden gentemot långivaren. Kreditgarantin svarar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således bara för den del av långivarens fordran som kvarstår sedan Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;panten har realiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevet för lån med kreditgaranti skall ha ett förmånsrättsläge i&lt;br&gt;direkt anslutning till säkerheten för bottenlånet. Kreditgarantin begränsas&lt;br&gt;till det säkerhetsläge som motsvarar högst 100 % av pantvärdet. Pantvär-&lt;br&gt;det motsvaras av garantiunderlaget med vissa tillägg, t.ex. för lokaler.&lt;br&gt;Produktionskostnaden för ett hus är dock i allmänhet högre än pantvär-&lt;br&gt;det. Skillnaden mellan beviljade lån och produktionskostnaden måste&lt;br&gt;täckas med eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd far lämna kreditgaranti till bl.a. sådana&lt;br&gt;inhemska kreditaktiebolag, bankinstitut, finansbolag och försäkrings-&lt;br&gt;institut som står under Finansinspektionens tillsyn. Långivaren bestäm-&lt;br&gt;mer själv i vilken omfattning som möjligheten att fa kreditgaranti skall&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning utbetalas till långivaren övertar staten långivarens ford-&lt;br&gt;ringar på låntagaren i motsvarande del. Sådana regressfordringar kan&lt;br&gt;efterges av nämnden, om låntagaren inte kan betala och nämnden&lt;br&gt;bedömer att så även kommer att vara fallet framdeles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgaranti kan lämnas för en tid av högst 25 år och är avgiftsbelagd.&lt;br&gt;Den årliga avgiften uppgår för närvarande till 0,5 % av det garanterade&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd har fr.o.m. budgetåret 1997 ett ekonomiskt&lt;br&gt;resultatansvar för kreditgarantier inom bostadssektorn. Detta innebär att&lt;br&gt;den garantiavgift som tas ut skall motsvara den ekonomiska risk och de&lt;br&gt;övriga kostnader som garantin innebär för staten i enlighet med en ny&lt;br&gt;modell för hantering av statens garantier som regering och riksdag&lt;br&gt;beslutat om (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97 FiU:l, rskr. 1996/97:53). När&lt;br&gt;det gäller tidigare beviljade kreditgarantier belastar ersättningar till följd&lt;br&gt;av infriade garantiåtaganden statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Bidrag till bostadskonsumtion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag lämnas i dag dels till barnfamiljer, dels till ungdomar&lt;br&gt;mellan 18 och 29 år utan barn. Pensionärer kan vid sidan om pensionen&lt;br&gt;få bostadstillägg och särskilt bostadstillägg. Beslut om bostadsbidrag och&lt;br&gt;bostadstillägg fattas av de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket är central myndighet och har ansvar för tillsyn etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidraget till barnfamiljer (ensamstående och gifta/samman-&lt;br&gt;boende) är behovsprövat, dvs. bidragets storlek bestäms av det enskilda&lt;br&gt;hushållets inkomster och andra ekonomiska resurser. Det består dels av&lt;br&gt;ett särskilt bidrag för hemmavarande barn, dels av ett belopp som utgår&lt;br&gt;från bostadskostnaden och antalet barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda bidraget lämnas med 600 kronor per månad för familjer&lt;br&gt;med ett barn, 900 kronor för familjer med två barn och 1 200 kronor för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familjer med tre eller flera barn. Det särskilda bidraget utges även till&lt;br&gt;familjer som saknar egen bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundas på bostadskost-&lt;br&gt;naden mellan en nedre och en övre gräns. Mellan dessa gränser lämnas&lt;br&gt;bidrag med 75 respektive 50 % av bostadskostnaden i två olika intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskostnadsgränsema för hushåll med olika antal barn framgår av&lt;br&gt;följande sammanställning. Gränserna har gällt sedan år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5 Bostadskostnadsgränser för hushåll med barn (kr/mån)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Familjer med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta bidrags-&lt;br&gt;grundande bo-&lt;br&gt;stadskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 % upp till en&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 % upp till en&lt;br&gt;bostadskostnad&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 eller flera barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det maximala bidragsbelopp som kan räknas fram med hänsyn till det&lt;br&gt;antal barn och den bostadskostnad som familjen har minskas med 20 %&lt;br&gt;av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 117 000&lt;br&gt;kronor för ensamstående eller 58 500 kronor för vardera maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bostadsbidraget till ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn är&lt;br&gt;behovsprövat och beroende av bostadskostnadens storlek. Bidragsbe-&lt;br&gt;loppet grundas, på samma sätt som för barnfamiljer, på bostadskostnaden&lt;br&gt;mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Mellan dessa&lt;br&gt;gränser lämnas bidrag med 75 respektive 50 % av bostadskostnaden i två&lt;br&gt;olika intervall. Bidraget lämnas enligt samma regler oavsett om någon i&lt;br&gt;hushållet studerar eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till pensionärer (BTP) kan maximalt lämnas med 85 % av&lt;br&gt;bostadskostnaden mellan 100 kronor och 4 000 kronor per månad. BTP&lt;br&gt;är helt inkomstprövat och reduceras med 40 % av årsinkomsten upp till&lt;br&gt;ett och ett halvt basbelopp och med 45 % av inkomsten därutöver. Som&lt;br&gt;inkomst räknas i princip alla inkomster utöver folkpension samt pen-&lt;br&gt;sionstillskott eller ATP motsvarande ett pensionstillskott. I årsinkomsten&lt;br&gt;ingår inkomst av kapital som beräknas som en schablonmässigt bestämd&lt;br&gt;andel av förmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP) betalas ut som ett kom-&lt;br&gt;plement till BTP till pensionärer med hög bostadskostnad och låg in-&lt;br&gt;komst. SBTP prövas automatiskt månadsvis för alla som uppbär BTP och&lt;br&gt;betalas ut om den sammanlagda inkomsten, efter det att en skälig bo-&lt;br&gt;stadskostnad är betald, understiger 122 % av basbeloppet. I sådant fall&lt;br&gt;betalas SBTP ut upp till denna nivå. Normen för högsta skäliga bostads-&lt;br&gt;kostnad för beräkning av SBTP är 5 200 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens utgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna över statsbudgeten de senaste fem budgetåren för generella&lt;br&gt;bidrag till bostadsproduktion och för riktade bidrag till hushållen redo-&lt;br&gt;visas i tabell 6 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6 Statens utgifter, miljarder kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(18 mån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionärer (BTP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Kreditgarantisystemet infördes den 1 januari 1992. Budgetåret 1992/93 svarade sta-&lt;br&gt;ten för 50 % av utgifterna for bostadsbidrag, medan 50 % finansierades av kommunerna.&lt;br&gt;Budgetåret 1993/94 belastades anslaget för bostadsbidrag med utgifterna för ett extra&lt;br&gt;halvår i samband med att staten övertog hela kostnadsansvaret från kommunerna.&lt;br&gt;Utgifterna for BTP (tidigare KBT) finansierades före år 1995 av både staten och&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåren 1998-2000 beräknas utgifterna i statens budget bli föl-&lt;br&gt;jande med gällande regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7 Prognos för statens utgifter, miljarder kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BTP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: I prognosen för utgifterna för räntebidrag har den genomsnittliga räntenivån respek-&lt;br&gt;tive år antagits vara 6,2 %, 6,4 % och 6,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera faktorer bidrar till att utgifterna för statens stöd till bostadssektorn&lt;br&gt;har minskat under senare år. Den stora minskningen av utgifterna för&lt;br&gt;räntebidrag beror framför allt på lägre räntenivå och låg volym på bo-&lt;br&gt;stadsbyggandet. Utgifterna för bostadsbidrag har minskat bl.a. till följd&lt;br&gt;av de förändringar av reglerna som riksdagen beslutat om fr.o.m. år&lt;br&gt;1996 och fr.o.m år 1997 (prop. 1994/95:100 bil. 6, bet. 1994/95 :BoU 14,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:312 och prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoUl 1, rskr.&lt;br&gt;1995/96:229). På sikt kommer även utgifterna över statsbudgeten för&lt;br&gt;infriade åtaganden för kreditgarantier att minska, i takt med att garanti-&lt;br&gt;ärenden enligt det äldre systemet avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Internationellt samarbete med anknytning till&lt;br&gt;det bostadspolitiska området&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar i internationellt samarbete med anknytning till det bostads-&lt;br&gt;politiska området i FN, OECD, EU och inom ramen för Östersjö-&lt;br&gt;samarbetet. Ett exempel som väckt särskild uppmärksamhet är arbetet&lt;br&gt;inför Habitat II, FN:s andra världskonferens om boende- och bebyggelse-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Habitat II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Habitat II ägde rum i Istanbul den 3-14 juni 1996. De svenska förbere-&lt;br&gt;delserna skedde samordnat med EU men också i nära kontakt med bl.a.&lt;br&gt;de nordiska och de baltiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konferensen innebar att världssamfundet enades om en grundläggande&lt;br&gt;syn på bostadens och boendemiljöns betydelse för en socialt hållbar ut-&lt;br&gt;veckling. Allas rätt till ett rimligt boende och till en anständig livsmiljö&lt;br&gt;som grundläggande element i en hållbar utveckling betonades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Habitat II resulterade i två dokument, dels Istanbuldeklarationen som i&lt;br&gt;femton paragrafer sammanfattar konferensens viktigaste slutsatser, dels&lt;br&gt;den omfattande Habitatagendan för boende, bebyggelse och stadsutveck-&lt;br&gt;ling. Habitatagendan innehåller en utförlig redovisning av de mål,&lt;br&gt;principer och åtaganden samt det globala handlingsprogram med&lt;br&gt;strategier för genomförande som konferensen behandlade. Dessa&lt;br&gt;dokument har översatts till svenska och publicerats i en rapport som&lt;br&gt;också innehåller en redogörelse för konferensen och dess resultat&lt;br&gt;(Aktstycken utgivna av Utrikesdepartementet, ny serie 11:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Habitatagendan fastlades övergripande mål om att alla bör tillförsäk-&lt;br&gt;ras ett rimligt boende, att städer och boplatser bör göras säkrare, mer&lt;br&gt;hälsosamma och anpassade till människors behov samt mer jämlika, håll-&lt;br&gt;bara och produktiva. Habitatagendan innehåller också de åtaganden som&lt;br&gt;världens regeringar ansett nödvändiga för att förverkliga målen och som&lt;br&gt;också lokala företrädare ställt sig bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan de rika och de fattiga delarna av världen framstod&lt;br&gt;som kritiskt i ljuset av stark befolkningsökning och urbanisering. Det&lt;br&gt;finns därför ett mycket stort behov att skapa drägliga livsförhållanden&lt;br&gt;inte minst i de snabbt växande städerna i tredje världen. En central upp-&lt;br&gt;gift är att finna former för boende och bebyggelse som leder till en lång-&lt;br&gt;siktigt hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling i&lt;br&gt;enlighet med besluten vid 1990-talets FN-konferenser - från Rio till&lt;br&gt;Istanbul - förutsätter lokal demokrati och många parters medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationellt pågår nu ett arbete som innebär en uppföljning av Habitat II.&lt;br&gt;Kommunerna har därvid en nyckelroll i genomförandet genom den vikt&lt;br&gt;som ges åt den lokala samhällsplaneringen. Detta markerades tydligt i&lt;br&gt;Istanbul inte minst mot bakgrund av strategin hjälp till självhjälp och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;principer om utveckling av samarbete med näringslivet, delaktighet och&lt;br&gt;stärkt lokal demokrati. Det globala perspektivet från Habitat II kan bli ett&lt;br&gt;viktigt stöd i arbetet med att bygga om Sverige for hållbar utveckling.&lt;br&gt;Den svenska nationalrapportens prioriteringar kommer att följas upp bl.a.&lt;br&gt;i de lokala investeringsprogrammen för ekologisk hållbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1997 genomförde Stadsmiljörådet i samarbete med Inrikes-&lt;br&gt;departementet och Svenska kommunförbundet en konferens om bostads-&lt;br&gt;byggande och stadspolitik som bl.a. syftade till att informera om Habitat-&lt;br&gt;agendan och att diskutera dess konsekvenser för svensk samhälls-&lt;br&gt;planering. Under år 1998 kommer Boverket och Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet att genomföra konferenser med landets kommuner för att infor-&lt;br&gt;mera om Habitatkonferensens mål för en hållbar utveckling av städer och&lt;br&gt;boendemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett extramöte med FN:s generalförsamling som uppföljning till Habitat&lt;br&gt;II avses äga rum i New York år 2001. Sverige bör därvid i samarbete&lt;br&gt;med övriga EU-länder fullfölja sina prioriteringar av rätten till ett hem&lt;br&gt;och behovet av stöd till förbättringar av livsmiljön för fattiga människor i&lt;br&gt;tredje världens städer. Vikten av lokal demokrati, god förvaltning och&lt;br&gt;respekt för mänskliga rättigheter måste framhållas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för det pågående arbetet med att reformera FN kommer&lt;br&gt;FN:s aktiviteter inom boende- och miljöområdet att utvärderas i syfte att&lt;br&gt;insatserna skall kunna reformeras och stärkas. En särskild arbetsgrupp&lt;br&gt;skall presentera ett förslag till generalsekreteraren under sommaren 1998.&lt;br&gt;Den pågående integreringen av olika FN-organs arbete på landnivå kom-&lt;br&gt;mer också att beröra Habitats arbete i programländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbete inom EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadspolitiska frågor ingår inte i EU:s kompetensområde men däremot&lt;br&gt;sker ett informellt samarbete. Ärligen genomförs möten mellan bostads-&lt;br&gt;ministrama i de olika länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt sker ett informellt samarbete mellan de ministrar&lt;br&gt;som ansvarar för planfrågor i EU-ländema. EU:s medlemsländer och&lt;br&gt;Kommissionen arbetar sedan några år med en sammanhållen regional&lt;br&gt;utvecklingsplanering för Unionens territorium - European Spatial Deve-&lt;br&gt;lopment Perspektive, ESDP. Med regional utvecklingsplanering avses i&lt;br&gt;detta sammanhang en verksamhet som omfattar såväl traditionell fysisk&lt;br&gt;planering som olika regionalpolitiska åtgärder och styrning av offentliga&lt;br&gt;investeringar. ESDP har tre grundteman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en flerkämig och bättre balanserad stadsstruktur samt ett nytt förhåll-&lt;br&gt;ande mellan tätort och landsbygd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- likvärdig tillgång till infrastruktur och kunskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varsam förvaltning och utveckling av Europas natur- och kulturarv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med ESDP syftar bl.a. till att öka förutsättningarna för regional&lt;br&gt;samordning av gemenskapens politikområden. Samtidigt förutsätter det&lt;br&gt;vidgade planeringsperspektiv som ESDP utgör en fördjupad dialog&lt;br&gt;mellan staten och kommunerna samt mellan dem som arbetar med&lt;br&gt;regionalt utvecklingsarbete, kommunikationer, miljöfrågor, kulturarvet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fysisk planering. Behovet av samordning mellan olika aktörer och Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;sektorer betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första officiella utkastet till ESDP presenterades på ett minister-&lt;br&gt;möte i Noordwijk i juni 1997. Under hösten 1997 har nyssnämnda doku-&lt;br&gt;ment varit föremål för remissbehandling och debatt i bl.a. Sverige. De&lt;br&gt;synpunkter som kommit fram förs nu vidare till ordförandelandet&lt;br&gt;Storbritannien och till Kommissionen för att ge underlag inför den&lt;br&gt;revidering som avses göras inför nästa ministermöte i Glasgow i juni&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En praktisk tillämpning av grundtankarna i ESDP sker inom ramen för&lt;br&gt;gemenskapsinitiativet Interreg II C som syftar till att främja samarbete&lt;br&gt;över gränserna när det gäller regional utvecklingsplanering. Särskilda&lt;br&gt;program har utarbetats för transnationellt samarbete. Sverige medverkar i&lt;br&gt;två sådana program, nämligen för Östersjöregionen och Nordsjöregionen.&lt;br&gt;Arbetet syftar till gemensamma strategier för hur de områden som om-&lt;br&gt;fattas av programmen skall utvecklas. Kommunerna och de regionala&lt;br&gt;organen har en central roll i genomförandet av programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har också de särskilda planeringsfrågor som rör stadsområ-&lt;br&gt;dena uppmärksammats. Sedan år 1994 pågår ett projekt benämnt ”Sus-&lt;br&gt;tainable Cities”. Projektet syftar till samla kunskap om vad som känne-&lt;br&gt;tecknar hållbara städer och att ge stöd och information till framför allt&lt;br&gt;kommunerna. Kommissionen redovisade vidare i maj 1997 i ett särskilt&lt;br&gt;meddelande - ”Mot ett program för städerna inom den Europeiska&lt;br&gt;Unionen” - sin syn på städernas situation och på vad EU kan göra för att&lt;br&gt;stödja städer och storstadsområden som har problem. Avsikten är att&lt;br&gt;regeringar, kommuner och andra organ nu skall lämna synpunkter i&lt;br&gt;frågan. I november 1998 avser Kommissionen att kalla till ett Urban&lt;br&gt;Forum för att där lägga fram sina slutsatser. Sammanfattningsvis kan&lt;br&gt;konstateras att det nu inom EU växer fram en insikt om vikten av att både&lt;br&gt;behålla och utveckla de europeiska städernas konkurrenskraft i en&lt;br&gt;globaliserad ekonomi och att samtidigt utveckla socialt eftersatta stads-&lt;br&gt;delar framför allt i storstadsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen betonar att EU varken kan eller skall träda in på natio-&lt;br&gt;nernas eller kommunernas ansvarsområden, men framhåller också att&lt;br&gt;medlemsländerna tillsammans bör ta ett ansvar för en bättre stads-&lt;br&gt;utveckling. Mycket tyder dock på att frågor om stadsutveckling - och&lt;br&gt;därmed bostadspolitiken i vidare mening - kommer att tillmätas allt&lt;br&gt;större vikt inom gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i Östersjösamarbetet genomfördes sommaren 1997 konferen-&lt;br&gt;sen ”Baltic Cities” i Stockholm. Konferensen blev en mötesplats för&lt;br&gt;forskare, planerare och kommunalpolitiker engagerade i hållbar stads-&lt;br&gt;utveckling i Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en ekologiskt hållbar utveckling av städer och regioner har&lt;br&gt;också uppmärksammats på olika sätt i annat internationellt samarbete.&lt;br&gt;Bl.a. kan nämnas rapporten Urban Policies for an Ecologically Sus-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tainable World från ett seminarium om den ekologiska staden som Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;Sverige och OECD arrangerade år 1994 och den svenska national-&lt;br&gt;rapporten år 1994 till OECD:s projekt ”The Ecological City”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en hållbar utveckling av städer och regioner har också upp-&lt;br&gt;märksammats på flera sätt inom OECD:s samarbete om stadsutveckling.&lt;br&gt;Särskilda projekt har drivits om både ekologisk och social hållbarhet.&lt;br&gt;OECD har också studerat indikatorer för stadsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Den framtida bostadspolitiken - mål och&lt;br&gt;uppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bostaden är en social rättighet och&lt;br&gt;bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda&lt;br&gt;bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö&lt;br&gt;inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika&lt;br&gt;och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt&lt;br&gt;för barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärdspolitiken. Rätten till en&lt;br&gt;god bostad till en rimlig kostnad är ett viktigt mål för samhällets insatser&lt;br&gt;på det bostadspolitiska området. Den sociala bostadspolitikens grund-&lt;br&gt;läggande inriktning ligger fast inför inträdet i det tjugoförsta århundradet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt anpassas bostadspolitiken till nya förutsättningar och behov.&lt;br&gt;De internationella åtaganden som Sverige har gjort i samband med FN-&lt;br&gt;konferensema om miljön i Rio de Janeiro år 1992 och om boende- och&lt;br&gt;bebyggelsefrågor i Istanbul år 1996 innebär att bostadspolitiken också&lt;br&gt;skall skapa förutsättningar för en socialt, ekonomiskt, kulturellt och&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling. Bostadspolitiken har därmed tillförts en ny&lt;br&gt;dimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för bostadspolitiken som det uttrycks ovan&lt;br&gt;kommer att prägla inriktningen av statsmakternas handlande inom många&lt;br&gt;områden. I det följande redovisar regeringen hur de olika komponenter&lt;br&gt;som tillsammans formulerar det övergripande målet avses komma att&lt;br&gt;tillgodoses under de närmast kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa&lt;br&gt;förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgiften för bostadspolitiken har sedan 1930-talet varit att bygga&lt;br&gt;bort trångboddhet och dåliga bostadsmiljöer. I dag kan vi konstatera att&lt;br&gt;de bostadspolitiska ansträngningarna har varit mycket framgångsrika. Vi&lt;br&gt;har i vårt land en bostadsstandard som internationellt sett är mycket hög&lt;br&gt;och jämnt fördelad. I det stora flertalet kommuner råder balans på&lt;br&gt;bostadsmarknaden eller finns ett överskott på bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bostadspolitiska helhetsbilden uppvisar många positiva drag, men&lt;br&gt;det finns också betydande brister och problem. De höga räntorna under&lt;br&gt;den ekonomiska krisen höjde boendekostnaderna för många hushåll. För&lt;br&gt;en del hushåll har kostnaderna fortsatt att stiga medan de sjunkande rän-&lt;br&gt;torna kraftigt har sänkt kostnaderna för andra. Bostäder behöver rustas&lt;br&gt;upp och byggas om för att motsvara dagens och morgondagens krav på&lt;br&gt;en god och hälsosam miljö. De många outhyrda lägenheterna och tidigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorda borgensåtaganden i bostäder tynger många kommuner med svag Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;ekonomi, särskilt i områden med stor befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lösa också dessa problem är en uppgift för den framtida bostads-&lt;br&gt;politiken — i nära samverkan med politiken inom andra områden och&lt;br&gt;inom de ramar som ges av den allmänna ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabila statsfinanser är en grundläggande förutsättning för framtidens&lt;br&gt;bostadspolitik. Regeringens ekonomiska politik för att sanera statsfinan-&lt;br&gt;serna har varit framgångsrik och har bidragit till att räntenivån har&lt;br&gt;halverats sedan regeringen tillträdde hösten 1994. Detta har lett till sänk-&lt;br&gt;ta boendekostnader för många hushåll med bostadsrätt och i egnahem. På&lt;br&gt;sikt kommer också den låga räntan hushåll med hyresrätt till del. Det&lt;br&gt;innebär att bostadskostnadens andel av den disponibla inkomsten&lt;br&gt;minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om räntenivån till följd av ett minskat förtroende för de svenska&lt;br&gt;statsfinanserna skulle öka med en procentenhet skulle det på sikt inne-&lt;br&gt;bära ökade kostnader för bostadshushållen med 10 miljarder kronor år-&lt;br&gt;ligen. Alla åtgärder som bidrar till att upprätthålla förtroendet för statens&lt;br&gt;finanser är därför betydelsefulla inslag även i bostadspolitiken. Den&lt;br&gt;ekonomiska politiken är dessutom av avgörande betydelse för möjlig-&lt;br&gt;heterna att öka sysselsättningen och därmed hushållens möjligheter att&lt;br&gt;efterfråga bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig medverkan vid finansiering av nyproduktion och ombyggnader av&lt;br&gt;bostäder krävs även i fortsättningen. Det nuvarande finansierings-&lt;br&gt;systemet reformeras efter de krav som ställs för ett hållbart samhälle. Vid&lt;br&gt;sidan av produktionsstödet är bostadsbidragen till barnfamiljer, de&lt;br&gt;bibehållna bostadsbidragen till ungdomar samt bostadstillägget till&lt;br&gt;pensionärer av stor betydelse för att garantera alla rätten till en god&lt;br&gt;bostad till en rimlig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för stabilitet är att de regler som gäller&lt;br&gt;för boendet behandlar alla lika. Regeringen kommer att låta en parlamen-&lt;br&gt;tarisk kommitté göra en allmän översyn av fastighetsskatten m.m. Kom-&lt;br&gt;mittén far ett brett mandat att pröva olika principfrågor. Neutraliteten&lt;br&gt;mellan olika upplåtelseformer blir en central fråga. I analysen måste&lt;br&gt;beaktas också inverkan av det bostadspolitiskt motiverade stöd som&lt;br&gt;lämnas för olika slag av bostäder. Kommittén skall koncentrera sitt&lt;br&gt;arbete till strukturfrågan medan en bedömning av skatteuttagets nivå&lt;br&gt;ligger utanför uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att växa upp och&lt;br&gt;leva i en stimulerande och trygg miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsområdena har grundläggande betydelse för de enskildas möjlig-&lt;br&gt;heter till stimulans och personlig utveckling. Det är särskilt viktigt att&lt;br&gt;bostadsmiljön kan främja en god uppväxt för barn och ungdom. God&lt;br&gt;arkitektur, stadsbyggnadskonst och varsamhet med kulturmiljöns värden&lt;br&gt;är viktiga förutsättningar för att skapa vackra och funktionella boende-&lt;br&gt;miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsmiljöns kvalitet har särskild betydelse för de äldre, funktions- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;hindrade eller andra som är i behov av vård och stöd och som vistas en&lt;br&gt;stor del av sin tid i bostaden och dess grannskap. Senare års reformer&lt;br&gt;inom äldreomsorgen, omsorgsverksamheten och psykiatrin har haft som&lt;br&gt;utgångspunkt att bostaden och bostadsmiljön också kan fungera som en&lt;br&gt;plats för vård och omsorg och skapa trygghet. Ett viktigt mål för&lt;br&gt;förnyelsen av bostadsbeståndet är därför att öka tillgängligheten för äldre&lt;br&gt;och personer med funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ungdomars bostadsbehov måste uppmärksammas. Regeringen&lt;br&gt;avser att i anslutning till vårpropositionen överväga om det nuvarande&lt;br&gt;stödet till studentbostäder kan vidgas till att även omfatta anordnande av&lt;br&gt;ungdomsbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• De boendes inflytande över den egna bostaden och det egna bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området skall öka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostaden och bostadsområdet är en av de viktigaste platserna för indi-&lt;br&gt;viden. Där tillbringar de flesta människor den största delen av sin lediga&lt;br&gt;tid. Samhörighet mellan dem som bor i området motverkar främlingsskap&lt;br&gt;och ökar tryggheten och välfärden, både för de boende som grupp och för&lt;br&gt;varje enskild individ - men i alltför många bostadsområden saknas&lt;br&gt;delaktighet och engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De boendes inflytande över boendet måste öka. För att skapa lik-&lt;br&gt;värdiga sociala villkor krävs att skillnaderna i delaktighet och inflytande&lt;br&gt;minskar mellan olika upplåtelseformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom självförvaltning stärks de boendes inflytande och engagemang.&lt;br&gt;Goda exempel finns runt om i landet. I Malmö har det kommunala&lt;br&gt;bostadsföretaget MKB genom ett självförvaltningsavtal överlåtit en del&lt;br&gt;av ansvaret för fastighetsförvaltningen i bl.a. bostadsområdet Holma.&lt;br&gt;Ytterligare exempel på ambitiösa insatser är ytterstadssatsningarna i&lt;br&gt;Stockholm. Samhället bör på olika sätt fortsätta att underlätta för själv-&lt;br&gt;förvaltning och annan medverkan i förvaltningen att växa fram i bostads-&lt;br&gt;områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bostadspolitiken skall utvecklas inom ekologiskt hållbara ramar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i stort sett balans på bostadsmarknaden. Bostadsstandarden är hög.&lt;br&gt;Sverige är för den skull inte färdigbyggt. Under de närmaste åren är&lt;br&gt;emellertid uppgiften främst att underhålla det befintliga beståndet och att&lt;br&gt;bygga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit flera initiativ för att stimulera underhålls- och&lt;br&gt;ombyggnadsverksamheten. Det har skett dels genom förmånliga skatte-&lt;br&gt;avdrag och dels i form av särskilda bidrag. Enbart bidragen uppgår till&lt;br&gt;nära 6 miljarder kronor. För perioden 1998-2000 har regeringen avsatt&lt;br&gt;5,4 miljarder kronor för att påskynda omställningen till ett hållbart&lt;br&gt;samhälle. Merparten av dessa medel kommer att användas för åtgärder i&lt;br&gt;byggnadsbeståndet. Regeringen har vidare avsatt 9 miljarder kronor för&lt;br&gt;energiomställningen, bl.a. i syfte att öka energieffektiviteten i boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet att stödja arbetet for förändringar i byggandet och bebyggel-&lt;br&gt;sen har tagits upp i det åtgärdsprogram som redovisats i regeringens&lt;br&gt;skrivelse 1997/98:13 om ekologisk hållbarhet. Det är nödvändigt att ut-&lt;br&gt;veckla bygg- och anläggningsbranschen som ett instrument för omställ-&lt;br&gt;ningen till ekologisk hållbarhet. Bygg- och anläggningsbranschen omsät-&lt;br&gt;ter stora mängder material. Fastighetsägarnas förmåga att vara kompe-&lt;br&gt;tenta beställare och förvaltare av det som byggs eller har blivit byggt&lt;br&gt;inverkar direkt på resursförbrukningen över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utveckla byggtekniken, öka produktiviteten i byggandet och ta till&lt;br&gt;vara kvaliteterna i det som byggts är nödvändigt också för att omställ-&lt;br&gt;ningen skall kunna göras till rimliga boendekostnader. Regeringen&lt;br&gt;tillsatte därför i maj 1996 en delegation för att verka för sänkta bygg-&lt;br&gt;kostnader och därmed lägre boendekostnader i nya bostäder. Dess upp-&lt;br&gt;drag är att främja nytänkande inom byggbranschen och att initiera forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsarbete kring ny byggteknik och nya byggprodukter&lt;br&gt;samt att främja konkurrens och kvalitet i byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Dåliga miljöer och problem med ohälsa i bostäder skall byggas bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplanering på olika nivåer behövs som vägledning för lokali-&lt;br&gt;seringen av nya bostadsområden och för omvandlingen av de bostads-&lt;br&gt;områden som redan finns. Sådana insatser är nödvändiga inte minst för&lt;br&gt;den successiva anpassningen till de krav den ekologiska hållbarheten&lt;br&gt;ställer. Sambanden mellan bostadsplaneringen, transportförsörjningen&lt;br&gt;och energitillförseln behöver ges en ökad uppmärksamhet både i forsk-&lt;br&gt;ningen och i samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad uppmärksamhet måste riktas mot de hälsoproblem som upp-&lt;br&gt;står i boendet exempelvis till följd av brister i ventilationen eller fukt-&lt;br&gt;och mögelskador. Regeringen har genom beslut åren 1995 och 1996 gett&lt;br&gt;Boverket i uppdrag att verka för ett miljöanpassat och hälsoriktigt&lt;br&gt;byggande och boende. Byggkvalitetsutredningen har lagt förslag (SOU&lt;br&gt;1997:177) om åtgärder för förbättrad inomhusmiljö, som bereds i&lt;br&gt;regeringskansliet. Regeringen avser att i en proposition om byggfrågor&lt;br&gt;återkomma till riksdagen med förslag inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från förhållandena i flera andra länder erbjuder de kommun-&lt;br&gt;ägda bostadsföretagen i Sverige goda bostäder till alla, inte bara till de&lt;br&gt;sämst ställda. Detta har medverkat till att göra boendet mindre klass-&lt;br&gt;präglat i Sverige än i många andra länder. Det är därför viktigt att slå&lt;br&gt;vakt om de kommunala bostadsföretagens ställning på bostadsmark-&lt;br&gt;naden. De kommunala bostadsföretagen klarade sig förhållandevis bra&lt;br&gt;under 1990-talets fastighetskris. Under senare år har emellertid ett&lt;br&gt;växande antal företag fatt ekonomiska problem, bl.a. till följd av att en&lt;br&gt;minskad befolkning lett till att många lägenheter har blivit outhyrda.&lt;br&gt;Företagen måste ges förutsättningar att fortsätta spela en viktig roll bland&lt;br&gt;annat för att motverka segregation och dämpa hyresutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de kommunägda bostadsföretagen skall kunna balansera mark- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;nadskraftema där så är nödvändigt behövs åtgärder för att förhindra om-&lt;br&gt;fattande utförsäljningar av de kommunala bostadsföretagen. Regeringen&lt;br&gt;har redan tidigare föreslagit åtgärder för att förhindra spekulativa ut-&lt;br&gt;försäljningar av allmännyttiga bostadsföretag. De åtgärder som riksdagen&lt;br&gt;har beslutat om (prop. 1997/98:37, bet. 1997/98:BoUl, rskr. 1997/98:77)&lt;br&gt;sträcker sig till utgången av år 1999. Regeringen kommer att noga följa&lt;br&gt;utvecklingen av de kommunala bostadsföretagen och vid behov föreslå&lt;br&gt;de åtgärder som kan behövas för att förhindra att dessa företag blir&lt;br&gt;föremål för spekulativa utförsäljningar även efter år 1999, när nuvarande&lt;br&gt;regler upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i första hand partema på bostadsmarknaden som har ansvaret för&lt;br&gt;att fördelningen av bostäder sker på ett sätt som tillgodoser de bostads-&lt;br&gt;politiska målen. Även om kommuner, fastighetsägare och de boendes&lt;br&gt;organisationer som regel har utvecklat ett gott samarbete, finns det dock&lt;br&gt;exempel på att enskilda har kommit i kläm och har haft svårt att hävda&lt;br&gt;sin rätt. Det är därför väsentligt att nu uppmärksamma utvecklingen på&lt;br&gt;det boendesociala området och att stärka särskilt utsatta gruppers ställ-&lt;br&gt;ning på bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bostadspolitiken skall främja social, ekonomisk och etnisk integration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Segregation och klassklyftor i boendet är ett växande samhällsproblem,&lt;br&gt;som bland annat kräver samhällsstöd till eftersatta bostadsområden. De&lt;br&gt;insatser som samhället gör i dessa områden kan få större effekt om&lt;br&gt;åtgärderna samordnas bättre och om samhällsresurserna kan användas på&lt;br&gt;ett mer flexibelt sätt. Insatser för en ömsesidig integration av invandrare&lt;br&gt;och svenskar i det svenska samhället samt särskilda insatser för barn och&lt;br&gt;ungdomar i utsatta bostadsområden kommer att ges särskilt hög prioritet&lt;br&gt;i regeringens politik. Regeringen avser att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;senare denna vår med en särskild storstadspolitisk proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergång från en produktionspolitik till en boendepolitik som nu&lt;br&gt;sker innebär att insatserna i framtiden i betydligt större omfattning än hit-&lt;br&gt;tills kommer att riktas mot de bostadsområden som redan finns. Insatser&lt;br&gt;inom olika politikområden måste samordnas. Åtgärderna måste i varje&lt;br&gt;särskilt fall avpassas efter de förutsättningar och problem som är aktuella&lt;br&gt;för dem som bor i det enskilda bostadsområdet. De behov som nu kan&lt;br&gt;förutses innebär att kommunernas samordnings- och planeringsuppgifter&lt;br&gt;ytterligare accentueras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Reformer av statens stöd till&lt;br&gt;bostadsproduktion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det nuvarande statliga bostadsfinansieringssystemet&lt;br&gt;med räntebidrag och kreditgarantier bör reformeras i vissa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Vissa ändringar av reglerna för räntebidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beräkningen av bidragsunderlaget for nybyggda&lt;br&gt;bostäder förändras i förhållande till nuvarande regler så att bidrags-&lt;br&gt;underlaget blir mindre för små lägenheter och större för medelstora&lt;br&gt;lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget skall för nybyggnader vara 11 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; uppvärmd&lt;br&gt;bruksarea för bostadsändamål ovan mark upp t.o.m. 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet.&lt;br&gt;Därefter minskas underlaget med 35 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för hela den bidragsgrundande&lt;br&gt;ytan för varje ytterligare tillkommande m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Bidragsunderlaget far&lt;br&gt;beräknas på högst 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per bostadslägenhet, vilket innebär att&lt;br&gt;bidragsunderlaget högst kan uppgå till 963 000 kr per lägenhet. Vid&lt;br&gt;nyproduktion av bostäder i särskilda boendeformer kan tillägg till&lt;br&gt;bidragsunderlaget göras med upp till 2 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för de första 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per&lt;br&gt;lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag i fråga om beräkningen&lt;br&gt;av bidragsunderlaget överensstämmer med regeringens. Utredningen&lt;br&gt;föreslår vidare att räntebidrag enligt 1993 års system avvecklas och er-&lt;br&gt;sätts av investeringsbidrag fr.o.m. år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser är uttalat positiva till&lt;br&gt;förslaget om en övergång till investeringsbidrag, medan ca femton in-&lt;br&gt;stanser avstyrker att investeringsbidrag införs. En tredje grupp instanser&lt;br&gt;anser att investeringsbidrag har både för- och nackdelar, men efterlyser&lt;br&gt;ett bättre beslutsunderlag än det som utredningen har redovisat. Några&lt;br&gt;instanser ifrågasätter behovet av reguljära bidrag överhuvudtaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att reglerna för&lt;br&gt;beräkningen av bidragsunderlaget för räntebidrag vid nybyggnader&lt;br&gt;ändras något i förhållande till nu gällande regler. Motiven för dessa&lt;br&gt;förändringar är dels att schablonerna vid beräkningen av bidrags-&lt;br&gt;underlaget för smålägenheter har visat sig vara alltför höga, dels att&lt;br&gt;tröskeleffekten i stödet vid 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget skall enligt regeringens förslag vara 11 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;bruksarea för bostadsändamål ovan mark t.o.m. 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet. Om&lt;br&gt;bostadsytan är större minskar bidraget för varje ytterligare m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; boyta med&lt;br&gt;35 kr per m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för all yta i lägenheten&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;. Högst 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; boyta per bostads-&lt;br&gt;lägenhet berättigar till bidrag, vilket innebär att bidragsunderlaget högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Beräknas enligt formeln: t[ 11 000 - (35(t - 35))]; där t=total yta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan uppgå till 963 000 kr per lägenhet. I tabell 8 redovisas Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;bidragsunderlaget för lägenheter med olika storlekar och enligt gällande&lt;br&gt;respektive föreslagna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8 Förslag till nytt bidragsunderlag per lägenhet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yta, m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag, kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;385 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;515 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;605 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;785 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;817 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;965 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;963 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget bör i vissa fall kunna vara högre än vad som&lt;br&gt;föreslagits för nybyggnad av ordinära lägenheter. Detta bör i likhet med&lt;br&gt;idag gälla vid nybyggnad av bostäder i särskilda boendeformer för äldre&lt;br&gt;och funktionshindrade personer. Ett tillägg skall i dessa fall kunna göras&lt;br&gt;med upp till 2 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; för de första 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade reglerna skall tillämpas i fråga om hus som färdigställs&lt;br&gt;efter utgången av år 1999. Detta gäller dock inte ärenden där bidrags-&lt;br&gt;beslut fattats senast den 19 mars 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Statliga kreditgarantier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statlig kreditgaranti skall, till skillnad mot vad&lt;br&gt;som gäller idag, kunna lämnas även för bostadsinvesteringar som inte är&lt;br&gt;berättigade till annat bostadspolitiskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiunderlaget skall beräknas på motsvarande sätt som bidrags-&lt;br&gt;underlaget för räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning ur kreditgarantin lämnas högst för förluster som avser det&lt;br&gt;garanterade lånet samt 50 % av det tillägg som kan beräknas enligt 6 kap.&lt;br&gt;3 § jordabalken till den del tillägget avser det garanterade lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller samma regler som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer delvis&lt;br&gt;med regeringens. Utredningen föreslår att garantibeloppet sänks från&lt;br&gt;30 % till 25 % av garantiunderlaget för nybyggnad av hyres- och&lt;br&gt;bostadsrättshus samt att det garanterade lånets säkerhetsläge i dessa fall&lt;br&gt;sänks från 100 % till 95 % av pantvärdet. För nyproduktion av egnahem&lt;br&gt;föreslår utredningen att garantibeloppet höjs från 30 % till 35 % av&lt;br&gt;garantiunderlaget. Vidare föreslås att vid beräkning av pantvärdet för&lt;br&gt;egna hem som tillägg skall få räknas den del av taxeringsvärdet för&lt;br&gt;tomtmark som överstiger 150 000 kr. Utredningen föreslår härutöver att&lt;br&gt;den årliga avgiften för kreditgarantin skall sänkas från 0,5 % av&lt;br&gt;garanterat belopp till 0,25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som berört frågan&lt;br&gt;godtar i huvudsak utredningens förslag vad gäller kreditgarantins kon-&lt;br&gt;struktion. Flera av dem - bl.a. Sveriges Fastighetsägareförbund, Bygg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;entreprenörerna och SABO — är dock kritiska till utredningens förslag Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;om höjning av garantibeloppets storlek för egnahem från 30 % till 35 %&lt;br&gt;av garantiunderlaget. Riksbanken anser att en sänkt garantiavgift inte är&lt;br&gt;motiverad eftersom garantin redan är mycket förmånlig för&lt;br&gt;kreditinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fastighetskreditgivningen i Sverige&lt;br&gt;har av tradition skett i första hand genom särskilda bostadsinstitut.&lt;br&gt;Genom sina bolagsordningar far instituten i fråga om långivning mot&lt;br&gt;pantsäkerhet i fastighet i allmänhet endast ge lån mot säkerhet inom 70-&lt;br&gt;75 % av en fastighets värde. Denna begränsning för bostadsinstituten&lt;br&gt;innebär - framför allt för fastigheter med låga marknadsvärden i mindre&lt;br&gt;attraktiva lägen - att finansieringen av nyproduktion av bostäder i många&lt;br&gt;fall försvåras. En möjlighet att få statlig kreditgaranti är därför motiverad&lt;br&gt;inte minst av regionalpolitiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare medför garantierna att kreditinstitutens kostnader blir lägre då&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning bortfaller för sådan utlåning som sker mot&lt;br&gt;säkerhet i form av statlig kreditgaranti. Härigenom skapas förutsättningar&lt;br&gt;för lägre kapitalkostnader för kredittagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga kreditgarantier skall även i fortsättningen kunna lämnas för&lt;br&gt;den del av lånefinansieringen där kreditgivaren inte är beredd att meddela&lt;br&gt;kredit enbart mot pantbrev i fastigheten. Kreditgaranti skall dock i&lt;br&gt;fortsättningen - i motsats till vad som gäller för närvarande - även kunna&lt;br&gt;lämnas för nyinvesteringar i bostäder som inte får annat bostadspolitiskt&lt;br&gt;stöd. Garanti skall kunna lämnas för lån som avser nybyggnad oavsett&lt;br&gt;upplåtelseform samt för lån som avser ombyggnad av hyres- och&lt;br&gt;bostadsrättshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiunderlaget för statliga kreditgarantier skall enligt regeringens&lt;br&gt;förslag beräknas på samma sätt som bidragsunderlaget för räntebidrag.&lt;br&gt;Garantiunderlaget bestäms enligt nu gällande regelverk med utgångs-&lt;br&gt;punkt i det bidragsunderlag som beslutats i räntebidragsärendet. För pro-&lt;br&gt;duktion som erhåller räntebidrag skall även i fortsättningen som garanti-&lt;br&gt;underlag gälla det bidragsunderlag som beslutats i bidragsärendet. För&lt;br&gt;produktion som inte erhåller annat bostadspolitiskt stöd skall garanti-&lt;br&gt;underlaget beräknas på motsvarande sätt som enligt vad som föreslås i&lt;br&gt;avsnitt 8.1 skall gälla för räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler om ersättning vid i anspråktagandet av kreditgarantin&lt;br&gt;föreslås ändras i fråga om storleken på ersättningen till kreditgivare för&lt;br&gt;förluster på det lån garantin avser. Nuvarande regler innebär att&lt;br&gt;ersättning högst lämnas med det belopp som kan beräknas med&lt;br&gt;tillämpning av 6 kap. 3 § jordabalken. Kreditgivaren har enligt 6 kap. 3 §&lt;br&gt;jordabalken rätt till betalning upp till pantbrevets belopp, vilket här&lt;br&gt;motsvarar det garanterade beloppet, samt ett tillägg. Detta får inte&lt;br&gt;överstiga 15 % av pantbrevets belopp jämte ränta på detta belopp från&lt;br&gt;den dag då fastigheten utmättes. I vissa fall innebär gällande regler att&lt;br&gt;utmätningsräntan blir betydande. Särskilt tydlig blir denna effekt i de fall&lt;br&gt;då exekutionsförfarandet drar ut på tiden. Som ett led i strävandena att&lt;br&gt;undvika onödiga skuldökningar för låntagaren bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning hanteringen av betalningsförsummelser påskyndas.&lt;br&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att ersättning i fortsättningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna lämnas for högst det garanterade beloppet jämte 50 % av de&lt;br&gt;tillägg på detta belopp som skulle ha beräknats med tillämpning av 6 kap.&lt;br&gt;3 § jordabalken. Genom att ett ytterligare moment av eget risktagande för&lt;br&gt;kreditinstituten införs blir det än mer angeläget för dessa att söka reglera&lt;br&gt;skulden på ett tidigt stadium innan utmätningsräntan har blivit betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om ändrade regler är avsedda att tillämpas i fråga om hus&lt;br&gt;som färdigställs efter utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar&lt;br&gt;ekologisk hållbarhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid ny- eller ombyggnad av hyres- och&lt;br&gt;bostadsrättshus i sammanhållna bostadsområden far bidrag lämnas för&lt;br&gt;merkostnader för investeringar som främjar ekologisk hållbarhet med&lt;br&gt;upp till 2 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; bruksarea för bostadsändamål ovan mark upp&lt;br&gt;t.o.m. 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet. Stöd far lämnas inom en årlig ram om 250&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslår att ett investeringsbidrag för prioriterade åtgärder&lt;br&gt;införs och att ett sådant bidrag används bl.a. för att främja angelägna&lt;br&gt;miljöåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Drygt trettio remissinstanser behandlar miljö-&lt;br&gt;frågor i sina yttranden. De flesta av dessa är i princip positiva till att&lt;br&gt;miljöaspekterna i boendet lyfts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En av de mest angelägna uppgifterna&lt;br&gt;i det fortsatta bostadsbyggandet är utveckling och utnyttjande av material&lt;br&gt;och produktionsmetoder som tillgodoser samhällets krav på en ekolo-&lt;br&gt;giskt hållbar utveckling. Det handlar om ett samhällsintresse likvärdigt&lt;br&gt;med det som förelåg då den modema bostadspolitiken först introdu-&lt;br&gt;cerades. Kraven på det som byggdes med samhällets stöd ställdes då hög-&lt;br&gt;re än vad som motsvarade de omedelbara behov som dåtidens bostads-&lt;br&gt;sökande ville ha uppfyllda. På så vis kom bostäderna i de nya fler-&lt;br&gt;bostadshusområden som byggdes snabbt att bli en måttstock för vad alla&lt;br&gt;kunde kräva av en modem bostad - ljus, rymlighet, goda hygien-&lt;br&gt;utrymmen, lättarbetade kök etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör vi nu på nytt använda våra flerbostads-&lt;br&gt;husområden för att flytta fram positionerna på ett för samhället mycket&lt;br&gt;angeläget område. Nu handlar det om att ekologiska hänsyn måste tas&lt;br&gt;inom alla områden i samhället och då också när det gäller bostads-&lt;br&gt;byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett särskilt statligt stöd skall kunna lämnas till&lt;br&gt;merkostnaderna för att införa och tillämpa ekologiskt hållbar teknik vid&lt;br&gt;ny- och ombyggnader i sammanhållna bostadsområden. Bidraget skall&lt;br&gt;kunna användas för att införa kvaliteter som inte direkt kan förräntas av&lt;br&gt;fastighetens ägare. Stödet bör i första hand riktas till åtgärder som&lt;br&gt;minskar den fortlöpande belastningen på omgivningen. Stödet föreslås&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas i form av ett bidrag för kostnader som inte ryms inom de Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;schablonbelopp som bestämmer underlaget för räntebidrag och&lt;br&gt;kreditgarantier. Bidraget bör kunna uppgå till högst 2 000 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; bruks-&lt;br&gt;area för bostadsändamål ovan mark upp t.o.m. 35 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; per lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppskattar att bidrag skall komma att lämnas för upp till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 000 lägenheter per år. För denna stödform bör gälla en årlig ram om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250 miljoner kronor. Stödet för nu berörda åtgärder avses kunna lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. år 2000. En utvärdering av stödformen skall göras inom tre år.&lt;br&gt;Regeringen avser att i samband med budgetpropositionen återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med de ytterligare frågor i sammanhanget som kan behöva&lt;br&gt;underställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Bosparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Betydelsen av eget kapital i samband med&lt;br&gt;större investeringar som t.ex. bostadsinvesteringar har ökat avsevärt och&lt;br&gt;därmed även betydelsen av ett långsiktigt sparande. Sådant sparande bör&lt;br&gt;i första hand stimuleras genom information och opinionsbildning. Detta&lt;br&gt;är en uppgift for bl.a. Spar-och Placeringsfrämjandet som startade sin&lt;br&gt;verksamhet hösten 1997, med de stora bankerna och försäkringsbolagen&lt;br&gt;som huvudmän. Regeringen har från främjandets huvudmän erfarit att&lt;br&gt;man avser att arbeta mycket aktivt for att verksamheten skall fa brett&lt;br&gt;genomslag hos allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rimliga krav på säkerhet i sparandet tillgodoses genom den gällande&lt;br&gt;finansiella lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen, den låga inflationen och den relativt höga realräntan&lt;br&gt;utgör i sig stimulanser till sparande. Tillräckliga motiv finns därför inte&lt;br&gt;för att åter infora generella statliga sparpremier. Härtill kommer att&lt;br&gt;generella sparpremier inte är fordelningspolitiskt effektiva eftersom de&lt;br&gt;ekonomiskt mest svaga hushållen inte kan tillgodogöra sig sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer delvis med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att särregler införs for s.k. slutna sparkassor i&lt;br&gt;bolags- eller föreningsform samt att samtliga svenskregistrerade institut&lt;br&gt;som marknadsför bosparande skall omfattas av Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fatal remissinstanser har yttrat sig över&lt;br&gt;forslaget om förbättrat konsumentskydd genom särlagstiftning for s.k.&lt;br&gt;slutna bosparkassor i bolags- eller föreningsform. Finansinspektionen&lt;br&gt;och Svenska Bankföreningen framhåller att existerande företagsformer&lt;br&gt;möter utredningens krav i fråga om riskspridning och avkastning och att&lt;br&gt;bosparkasseverksamhet kan bedrivas inom ramen för existerande&lt;br&gt;lagstiftning. Riksbanken anser att utredningens förslag inte bör ge&lt;br&gt;upphov till förändrad lagstiftning och att frågan om skyddsintressen i det&lt;br&gt;finansiella systemet behandlas inom ramen för Banklagkommitténs&lt;br&gt;pågående arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har yttrat sig beträffande bosparande i allmänhet.&lt;br&gt;Riksbanken, Riksgäldskontoret, Konsumentverket, Industriförbundet och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen framhåller att de delar utredningens bedömning Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;att staten inte behöver stimulera bosparandet genom generella&lt;br&gt;sparpremier. Ett tiotal remissinstanser - bl.a. Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;BYSAM, STR, HSB, Riksbyggen, SBC och Hyresgästernas Riksförbund —&lt;br&gt;anser att det finns skäl för att infora ett särskilt bosparande och att staten&lt;br&gt;bör stimulera bosparandet. SBC anser att ett särskilt bosparfrämjande bör&lt;br&gt;inrättas. Bofrämjandet föreslår att ett komplett s.k. Allmänt Bosparande&lt;br&gt;införs, vilket enligt förslaget ska omfatta tre delar: lågräntesparande,&lt;br&gt;bosparpremie och lågräntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet i sparandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ställer vissa krav på de aktörer som bedriver finansiell verk-&lt;br&gt;samhet, i syfte att upprätthålla stabiliteten och säkerheten i det finansiella&lt;br&gt;systemet och att därmed skapa förutsättningar för bl.a. säkerhet i&lt;br&gt;sparandet. Företagen måste t.ex. ha tillstånd för att bedriva verksamheten&lt;br&gt;i fråga. För att bedriva bankrörelse fordras sålunda oktroj, dvs. tillstånd&lt;br&gt;enligt bankrörelselagen (1987:617). Med bankrörelse avses verksamhet i&lt;br&gt;vilken ingår inlåning på konto om behållningen är nominellt bestämd och&lt;br&gt;tillgänglig för insättaren med kort varsel. Om de insatta medlen inte är&lt;br&gt;tillgängliga med kort varsel är verksamheten inte att betrakta som&lt;br&gt;bankrörelse i bankrörelselagens mening. Verksamheten kan då i stället&lt;br&gt;fordra tillstånd enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet.&lt;br&gt;För att så skall vara fallet fordras emellertid att företaget driver&lt;br&gt;finansieringsverksamhet, t.ex. genom att lämna kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och kreditmarknadsföretag ställs i författningar särskilda&lt;br&gt;krav på bl.a. kapitaltäckning, riskspridning och storleken på startkapital.&lt;br&gt;Vidare ställs det särskilda krav på företagens ägare och ledande befatt-&lt;br&gt;ningshavare samt på företagens organisation. Till detta kommer möjlig-&lt;br&gt;heten för Finansinspektionen att ingripa med sanktioner om företagen&lt;br&gt;bryter mot de regler som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa insättningar i en bank omfattas av insättningsgarantin enligt&lt;br&gt;lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Detta gäller för nominellt&lt;br&gt;bestämda tillgodohavanden som är tillgängliga för insättaren med kort&lt;br&gt;varsel. Det högsta belopp som kan betalas ut är 250 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Existerande bosparinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar som bedriver inlåningsverksamhet har under&lt;br&gt;senare tid benämnts antingen sparkassa eller sparlåneförening (även spar-&lt;br&gt;och låneförening). Med sparkassa avses i detta sammanhang sådana&lt;br&gt;föreningar som utöver en huvudsaklig icke-finansiell verksamhet även&lt;br&gt;bedriver inlåningsverksamhet. Sparlåneföreningar kombinerar inlånings-&lt;br&gt;verksamhet och kreditgivning och bedriver således en rent finansiell&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelser till bankrörelselagen far sparkasse-&lt;br&gt;verksamhet som bedrevs den 1 januari 1996 - och som inte fordrade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd enligt äldre lagstiftning - fortsätta till den 31 december 1999. Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;Sparlåneverksamhet som bedrevs den 1 januari 1994 utan krav på&lt;br&gt;tillstånd enligt äldre lagstiftning får, om medel för verksamheten inte&lt;br&gt;anskaffas från allmänheten, fortsätta till och med den 31 december 1998&lt;br&gt;eller tills ansökan om tillstånd har prövats slutligt (i prop. 1997/98:144&lt;br&gt;föreslås att övergångstiden förlängs till utgången av år 2001). Större&lt;br&gt;sparlåneföreningar kan genom lagen om medlemsbanker fortsätta med&lt;br&gt;sin finansiella verksamhet i bankform om de uppfyller de kvalitativa och&lt;br&gt;kvantitativa krav som uppställs i banklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre sparkassor och sparlåneföreningar har inte ansetts behöva&lt;br&gt;omfattas av den finansiella lagstiftningen. Tillstånd krävs därför inte om&lt;br&gt;en ekonomisk förening har högst 1 000 medlemmar, tar emot insättningar&lt;br&gt;endast från medlemmarna samt har till ändamål att endast med&lt;br&gt;medlemsinsättningama tillgodose finansieringsbehov hos medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller existerande bosparinstitut - förutom bankerna - har både&lt;br&gt;HSB och JAK (Föreningen Jord Arbete Kapital) beviljats oktroj under år&lt;br&gt;1997. Härefter är det främst Riksbyggens sparkassa som inte omfattas av&lt;br&gt;de skyddsregler som följer av den gällande finansiella lagstiftningen. De&lt;br&gt;inlånade medlen i Riksbyggens sparkassa används dock inte i&lt;br&gt;Riksbyggens huvudverksamhet, utan förvaltas i stället av en självständig&lt;br&gt;juridisk person som uteslutande placerar medlen i statspapper. Även&lt;br&gt;denna sparkassa har dock att formellt inordna sig under gällande&lt;br&gt;lagstiftning, t .ex. genom att bli s.k. medlemsbank. Nordiska sparlån är&lt;br&gt;en sparlåneförening enligt ovanstående men har endast ca 1000&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande finansiella lagstiftningen, och de skyddsregler som följer&lt;br&gt;av denna, kommer även att omfatta nya bosparformer som kan komma&lt;br&gt;att erbjudas av utländska institut och aktörer som bedriver eller kommer&lt;br&gt;att bedriva finansiell verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparpremier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella statliga sparpremier kan lämnas i form av skattesubvention,&lt;br&gt;högre räntesats eller som särskild bonus på sparat belopp. Exempel på&lt;br&gt;sparformer som varit eller är förenade med sådana förmåner är&lt;br&gt;allemanssparkonto (t.o.m. år 1993), allemansfondsparande (t.o.m. år&lt;br&gt;1993 samt åren 1995 och 1996) och det befintliga ungdomsbosparandet.&lt;br&gt;Effekterna av sådana sparstimulanser i form av ökat sparande är dock&lt;br&gt;enligt utvärderingar både i Sverige och internationellt mycket begrän-&lt;br&gt;sade. Utvärderingsresultaten visar att stimulanserna snarare leder till om-&lt;br&gt;fördelningar av befintligt sparande och att man inte når de målgrupper&lt;br&gt;som man vill stimulera till ökat sparande. Resultaten tyder i stället på att&lt;br&gt;det är mycket svårt att få nya hushåll att spara även i de fall som&lt;br&gt;särskilda sparpremier lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att sparpremier inte är fördelningspolitiskt effektiva&lt;br&gt;eftersom sparpremier är utan betydelse för de hushåll som helt saknar&lt;br&gt;möjligheter att spara. Generella, statliga sparpremier innebär vidare ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långsiktigt åtagande för staten som kan bli statsfinansiellt kostsamt, även Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;om premien till den enskilda spararen är blygsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lågräntesparande och lågräntelån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bofrämjandet har presenterat ett förslag till Allmänt Bosparande inom&lt;br&gt;ramen för s.k. slutna bosparkassor. Slutna bosparkassor innebär att&lt;br&gt;utlåning endast sker till medlemmar som själva sparat eller sparar i&lt;br&gt;kassan. Av central betydelse i Bofrämjandets förslag är att både sparande&lt;br&gt;och utlåning i kassan sker till låg ränta, t.ex. med 2 % respektive 4 %.&lt;br&gt;Härigenom kommer medlemmarna i kassan att subventionera kreditgiv-&lt;br&gt;ningen genom sitt eget sparande och därmed blir det möjligt att erbjuda&lt;br&gt;krediter med låg ränta. I det föreslagna bosparsystemet ingår vidare en&lt;br&gt;generell statlig sparpremie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga hinder i den gällande finansiella lagstiftningen för att&lt;br&gt;starta denna form av slutna bosparkassor. JAK är ett exempel på&lt;br&gt;sparande som i dag sker i sådan form. Det är dock inte självklart att&lt;br&gt;denna form av sparande är konkurrenskraftig, bl.a. mot bakgrund av det&lt;br&gt;stora antal sparformer som idag erbjuds på marknaden och som ger&lt;br&gt;möjligheter till avkastning som är flera gånger högre än 2 %. Högre&lt;br&gt;avkastning innebär att det går snabbare att spara ihop till ett visst bestämt&lt;br&gt;belopp eller att kreditbehovet minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillräckliga motiv saknas för införande av ett av staten initierat bosparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att den befintliga lagstiftningen tillgodoser rimliga&lt;br&gt;krav på säkerhet i sparandet och att det inte finns tillräckliga motiv för att&lt;br&gt;införa en särlagstiftning. I den mån som något skyddsintresse i det&lt;br&gt;finansiella systemet inte är tillgodosett bör resultatet av det pågående&lt;br&gt;arbetet i Banklagskommittén avvaktas (dir. 1995:86). Kommittén skall&lt;br&gt;redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är vidare att tillräckliga motiv saknas för&lt;br&gt;införande av generella statliga sparpremier eller för införande av ett av&lt;br&gt;staten på annat sätt initierat bosparande, bl.a. mot bakgrund av det utbud&lt;br&gt;av olika sparformer som marknaden erbjuder. Härtill kommer att statliga&lt;br&gt;sparpremier inte är fördelningspolitiskt effektiva, eftersom de&lt;br&gt;ekonomiskt mest svaga hushållen inte har möjligheter att spara och&lt;br&gt;därmed inte kan tillgodogöra sig premier av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill betona betydelsen av eget kapital och att det därför är&lt;br&gt;angeläget att ett långsiktigt sparande uppmuntras. Sådant sparande bör i&lt;br&gt;första hand stimuleras genom information, rådgivning och opinionsbild-&lt;br&gt;ning. Spar- och Placeringsfrämjandet som startade sin verksamhet hösten&lt;br&gt;1997 har här en viktig uppgift. Spar- och Placeringsfrämjandet skall ge&lt;br&gt;information om de olika sparformer som finns samt ge råd och&lt;br&gt;vägledning för att hjälpa spararna med deras långsiktiga sparande.&lt;br&gt;Regeringen har från främjandets huvudmän erfarit att man avser att&lt;br&gt;arbeta mycket aktivt för att verksamheten skall fa brett genomslag hos&lt;br&gt;allmänheten. Härtill kommer att rådgivning om sparande även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekommer i andra sammanhang, t.ex. i grundutbildningen och inom Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;ramen för konsumentvägledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 De ekonomiska villkoren för det sent byggda&lt;br&gt;beståndet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Räntebidraget för nybyggda hyres- och bostads-&lt;br&gt;rättshus avvecklas långsammare för fastigheter i de s.k. krisårgångarna.&lt;br&gt;Detta sker genom att den s.k. garanterade räntan trappas upp med 0,10&lt;br&gt;procentenheter - i stället för med 0,35 procentenheter - för det bidragsår&lt;br&gt;som i det enskilda ärendet påbörjas närmast efter den 31 augusti 1998.&lt;br&gt;Åtgärden skall omfatta hyres- och bostadsrättshus som byggdes med stöd&lt;br&gt;av 1992 års bidragsregler eller äldre regler och där bidragstiden började&lt;br&gt;löpa fr.o.m. år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: De ekonomiska problemen för de s.k.&lt;br&gt;krisårgångama är av sådan omfattning att de inte kan lösas med generella&lt;br&gt;nya statliga insatser utan att bli orimligt kostsamma. Målsättningen för&lt;br&gt;åtgärder skall vara att skapa långsiktigt ekonomiskt stabila förhållanden&lt;br&gt;för detta bostadsbestånd till så låga kostnader som möjligt totalt för&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissmötet: Utredningens bedömning mötte inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I takt med att räntebidragen&lt;br&gt;successivt avvecklas enligt reglerna i det äldre bostadsfinansieringssys-&lt;br&gt;temet blir de höga kostnaderna alltmer märkbara för fastighetsägarna.&lt;br&gt;Till detta kommer att fastigheterna nu också fasas in i fastighetsskatte-&lt;br&gt;systemet, vilket innebär att skattefriheten upphör och att halv fastighets-&lt;br&gt;skatt skall betalas fr.o.m. år 1998 eller år 1999. Nyproducerade småhus,&lt;br&gt;hyres- och bostadsrättshus är enligt gällande regler fria från fastighets-&lt;br&gt;skatt de första fem åren efter fardigställandeåret. För de därpå följande&lt;br&gt;fem åren betalas halv fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade bidrag och tillkommande fastighetsskatt medför avsevärda&lt;br&gt;reala kostnadsökningar i nuvarande låginflationsekonomi. Avtrappningen&lt;br&gt;av räntebidragen motsvarar kostnadsökningar på upp till 40 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och år&lt;br&gt;eller upp till 250 kronor per månad för en lägenhet på 75 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Infasningen&lt;br&gt;i fastighetsskattesystemet medför kostnadsökningar med ytterligare 40-&lt;br&gt;50 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; och år eller ca 310 kronor per månad för en lägenhet på 75 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;br&gt;För att minska de ekonomiska påfrestningar som möter i förvaltningen av&lt;br&gt;fastigheter byggda denna period anser regeringen att avtrappningen av&lt;br&gt;räntebidraget bör ske i långsammare takt än vad som följer av gällande&lt;br&gt;regler. Härigenom mildras de likviditetsmässiga påfrestningarna i för-&lt;br&gt;hållande till vad som annars skulle ha gällt och fastighetsägarna får&lt;br&gt;längre tid att ställa om till de förändrade ekonomiska villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att den s.k. garanterade räntan trappas upp&lt;br&gt;med 0,10 procentenheter - i stället för med 0,35 procentenheter - för det&lt;br&gt;bidragsår som i det enskilda ärendet påbörjas närmast efter den 31&lt;br&gt;augusti 1998 för nyproducerade hyres- och bostadsrättshus där bidrags-&lt;br&gt;tiden började löpa fr.o.m. år 1989 och som har räntebidrag enligt de äldre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntebidragssystemen (1992 års regler och äldre). Efter detta bidragsår Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;fortsätter upptrappningen av räntesatsen - och därmed minskningen av&lt;br&gt;räntebidraget — varje år enligt nu gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsammare upptrappningen enligt ovanstående innebär att ränte-&lt;br&gt;bidraget under den återstående bidragstiden i varje ärende blir 0,25&lt;br&gt;procentenheter högre fram till dess att bidraget upphör. Den återstående&lt;br&gt;bidragstiden för fastigheter av årgång 1989 och senare i de äldre ränte-&lt;br&gt;bidragssystemen varierar mellan ett och tre år och beror bl.a. på den&lt;br&gt;subventionsränta som ligger till grund för bidragsberäkningen. Det nu&lt;br&gt;redovisade förslaget berör inte de fastighetsägare för vilka bidragstiden&lt;br&gt;har upphört senast den 31 augusti 1998. Dessa har i allmänhet kunnat&lt;br&gt;tillgodogöra sig effekterna av nuvarande låga räntenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets effekter på lägenhetsnivå varierar med bidragsunderlaget i&lt;br&gt;varje ärende. Tillgänglig statistik visar att en långsammare upptrappning&lt;br&gt;av den s.k. garanterade räntan enligt ovanstående motsvarar en utebliven&lt;br&gt;kostnadsökning på 20-30 kr/m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Detta motsvarar 125-190 kronor per&lt;br&gt;månad för en lägenhet på 75 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver statens redan nu mycket omfattande ekonomiska insater för det&lt;br&gt;sent byggda beståndet, ökar statens utgifter de närmaste budgetåren ytter-&lt;br&gt;ligare till följd av att den s.k. garanterade räntan trappas upp långsam-&lt;br&gt;mare. Om subventionsräntan är 6,5 % beräknas statens utgifter för&lt;br&gt;budgetåren 1999, 2000 respektive 2001 bli ca 555, 590 respektive&lt;br&gt;340 miljoner kronor högre i jämförelse med om räntebidraget avtrappas&lt;br&gt;enligt ordinarie regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatta reformer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En bred översyn av fastighetsskatten m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En allmän översyn bör göras av fastighets-&lt;br&gt;skatten och anslutande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 1997 års ekonomiska vårpropo-&lt;br&gt;sition (prop. 1996/97:150) föreslog regeringen att systemet med omräk-&lt;br&gt;ning av taxeringsvärden på småhus- och hyreshusenheter tillfälligt skulle&lt;br&gt;träda ur funktion för år 1998. Särskilt vad gäller hyreshusen hade det&lt;br&gt;kunnat konstateras att metoden för omräkning var behäftad med vissa&lt;br&gt;brister. Riksdagens beslut (bet,1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284 och&lt;br&gt;285) innebar att taxeringsvärdena inte förändrades mellan år 1997 och år&lt;br&gt;1998. I syfte att undersöka möjligheterna att förbättra taxeringsför-&lt;br&gt;farandet, bl.a. systemet med omräkning, tillkallades våren 1997 en sär-&lt;br&gt;skild utredare. Utredningen, som antagit namnet Fastighetstaxerings-&lt;br&gt;utredningen (Fi 1997:06), skall enligt sina direktiv (dir. 1997:36) redovisa&lt;br&gt;sitt slutbetänkande senast vid utgången av år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen kring fastighetsskatten har varit intensiv under senare år&lt;br&gt;och har gällt såväl nivån för skatteuttaget som dess struktur. Till de&lt;br&gt;strukturfrågor som har diskuterats hör bl.a. vilket underlag som skall&lt;br&gt;gälla. Frågan om underlaget för fastighetsskatten har senast behandlats i&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1998:3) Fastighetsskatt - alternativa&lt;br&gt;underlag m.m. I promemorian som utarbetats av en grupp tjänstemän vid&lt;br&gt;finansdepartementet analyseras alternativa underlag för fastighetsskatten&lt;br&gt;med koncentration på förhållandena för småhus. Därutöver redovisas&lt;br&gt;bakgrunden till dagens regler för fastighetsskatt och på vilket sätt fastig-&lt;br&gt;hetsskatten kan ses som en del av beskattningen av kapitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan strukturfråga gäller neutraliteten i beskattningen av fastig-&lt;br&gt;heter med hyresrätter, fastigheter med bostadsrätter och småhus. Denna&lt;br&gt;fråga har aktualiserats genom Bostadspolitiska utredningens slut-&lt;br&gt;betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inom kort att tillkalla en parlamentariskt samman-&lt;br&gt;satt kommitté med uppgift att göra en allmän översyn av fastighets-&lt;br&gt;skatten m.m. Kommittén kommer att få ett brett mandat att pröva olika&lt;br&gt;principfrågor. I direktiven kommer att betonas bl.a. vikten av en nog-&lt;br&gt;grann analys av de olika övergångseffekter som kan uppkomma vid olika&lt;br&gt;förändringar i skatteunderlag och skattestruktur. Frågan om neutraliteten&lt;br&gt;mellan olika upplåtelseformer blir en central fråga i analysen. Därvid bör&lt;br&gt;beaktas inverkan såväl av fastighetsskattereglema som de regler för&lt;br&gt;räntebidrag som gäller idag, även om utredningens eventuella förslag&lt;br&gt;skall begränsas till skatteområdet. Det finns också anledning att vidare-&lt;br&gt;utveckla den analys som gjorts i den nämnda departementspromemorian&lt;br&gt;om alternativa underlag för fastighetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén avses koncentrera sitt arbete till strukturfrågan medan en Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;bedömning av skatteuttagets nivå ligger utanför uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förbättrade levnadsvillkor i utsatta bostadsområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Levnadsvillkoren i särskilt storstädernas&lt;br&gt;utsatta bostadsområden måste förbättras. Riktade insatser till bostads-&lt;br&gt;områdena behöver samverka med mer generella åtgärder som mot-&lt;br&gt;verkar segregation. Inför det fortsatta arbetet finns därför ett behov av&lt;br&gt;bland annat förbättrad samordning av åtgärder inom olika politik-&lt;br&gt;områden. Alla insatser i de utsatta bostadsområdena bör baseras på&lt;br&gt;aktiv medverkan från dem som bor och verkar i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att senare under våren 1998 återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag om hur möjligheterna till en socialt hållbar&lt;br&gt;utveckling i storstäderna skall förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stat och kommun inleder gemensamt en&lt;br&gt;långsiktig satsning på lokalt utvecklingsarbete i utsatta bostadsområden.&lt;br&gt;Arbetet föreslås byggas upp kring ett lokalt utvecklingsprogram för varje&lt;br&gt;bostadsområde. Utvecklingsprogrammet skall utformas utifrån de behov&lt;br&gt;och önskemål som finns hos dem som bor och verkar i området. Enligt&lt;br&gt;förslaget skall staten stödja lokala utvecklingsprogram med särskilda&lt;br&gt;statsbidrag som motsvarar högst 50 % av kostnaderna för programmen.&lt;br&gt;Enligt utredningen bör statens stöd finansieras genom medel från flera&lt;br&gt;politikområden. Bidraget från bostadspolitiken föreslås bli 500 miljoner&lt;br&gt;kronor per år under åren 1998-2000 och 1 miljard kronor per år under&lt;br&gt;åren 2001-2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de instanser som yttrar sig är&lt;br&gt;positiva till utredningens förslag, men ser ett behov av att konkretisera&lt;br&gt;och utveckla förslaget, t.ex. vad gäller boendemedverkan. Några positiva&lt;br&gt;remissinstanser befarar också att kommunerna inte kan finansiera hälften&lt;br&gt;av programmens kostnader. Samtidigt finns flera instanser som är&lt;br&gt;kritiska till förslaget och förordar en alternativ användning av statens&lt;br&gt;stöd i form av ombyggnadsstöd, förstärkta riktade bidrag till hushållen,&lt;br&gt;insatser inom social-, arbetsmarknads- och integrationspolitiken eller ett&lt;br&gt;mer generellt utformat stöd till kommunerna. Några instanser menar att&lt;br&gt;förslaget ensidigt prioriterar storstädernas problem. Ytterligare andra&lt;br&gt;instanser vill i första hand nå bättre prioritering och samordning av&lt;br&gt;befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I industrialiserade länder finns ofta en påtaglig social, ekonomisk och&lt;br&gt;etnisk segregation i större städer. Stadsdelar och bostadsområden har&lt;br&gt;sällan en jämn fördelning av hushåll från olika inkomstskikt och av&lt;br&gt;hushåll med olika social och etnisk bakgrund. Segregationsprocesserna&lt;br&gt;leder allt oftare till en polarisering mellan områden med resursstarka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushåll och områden där en stor del av invånarna är beroende av statliga Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;och kommunala bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Segregationen i boendet sammanhänger till en del med naturliga&lt;br&gt;skillnader i bostadsbehov och bostadsönskemål mellan olika typer av&lt;br&gt;hushåll och är på detta sätt ett uttryck för valfrihet i boendet. Ojämlika&lt;br&gt;resurser, kvalitetsbrister i vissa boendemiljöer samt i viss utsträckning&lt;br&gt;ren diskriminering är å andra sidan negativa faktorer som leder till en&lt;br&gt;oönskad segregation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allvarlig konsekvens av segregationen är att levnadsvillkoren i vissa&lt;br&gt;utsatta stadsdelar och bostadsområden varaktigt försämras av komplexa&lt;br&gt;och sammanhängande problem. De boende i dessa områden har i regel&lt;br&gt;svagare koppling till arbetsmarknaden, lägre utbildningsnivå, högre&lt;br&gt;bidragsberoende och sämre hälsa än genomsnittet för kommunen.&lt;br&gt;Områdena är oftast mycket invandrartäta, vilket gör att segregationen&lt;br&gt;också har en stark etnisk dimension. För många invandrare blir&lt;br&gt;konsekvensen av svaga kontaktnät utanför det egna bostadsområdet att&lt;br&gt;både inlärningen av svenska och inträdet på arbetsmarknaden försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsatta bostadsområden hamnar ofta i negativa utvecklingsspiraler som&lt;br&gt;är svåra att bryta. När ett område blir mindre socialt stabilt, servicenivån&lt;br&gt;sjunker och statusen försämras skapas flyttströmmar som förstärker&lt;br&gt;segregationen. I många bostadsområden är en hög omflyttning redan i sig&lt;br&gt;en faktor som försämrar möjligheterna till social stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som utsatta bostadsområden kämpar med har i stor&lt;br&gt;utsträckning kommit att skymma de kvaliteter och utvecklingsmöjlig-&lt;br&gt;heter som finns i områdena. Många bostadsområden far alltför ofta en&lt;br&gt;negativ stämpel som inte överensstämmer med de boendes egna&lt;br&gt;upplevelser av sitt område. I bostadsområdena finns oftast väl planerade&lt;br&gt;lägenheter, bilfria närmiljöer, närhet till naturområden och en kulturell&lt;br&gt;mångfald som är tillgångar i den framtida utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lokala arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för samhällets insatser för att förbättra levnadsvillkoren i&lt;br&gt;utsatta bostadsområden vilar på de berörda kommunerna. Verksamheter&lt;br&gt;av central betydelse för utvecklingen i bostadsområdena - vård och&lt;br&gt;omsorg, skolverksamhet, bostadsförsörjning, samhällsplanering m.m. -&lt;br&gt;är huvudsakligen kommunala angelägenheter. Detta ger kommunerna en&lt;br&gt;nyckelroll för att initiera, möjliggöra och samordna insatser från olika&lt;br&gt;aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av yttersta vikt att insatser i utsatta bostadsområden baseras på&lt;br&gt;aktiv medverkan och engagemang från dem som bor och verkar i&lt;br&gt;området. Det är en central uppgift för kommunerna och de kommunala&lt;br&gt;bostadsföretagen att stärka de boendes egna möjligheter att påverka sin&lt;br&gt;vardag och närmiljö. Fastighetsägarna i de utsatta bostadsområdena&lt;br&gt;måste vara engagerade och utforma fastighetsförvaltningen så att den&lt;br&gt;svarar mot de boendes behov och skapar förutsättningar för en god dialog&lt;br&gt;med de boende. Detta förutsätter oftast en decentraliserad och flexibel&lt;br&gt;förvaltning. Mer direkt medverkan från de boende kan ske genom de nya&lt;br&gt;och intressanta former för hyresgäststyrd områdesförvaltning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självförvaltning som finns hos bostadsföretag på flera håll i landet.&lt;br&gt;Erfarenheterna av hyresgästmedverkan i skötseln av det egna området&lt;br&gt;visar att de positiva effekterna i form av ökad delaktighet och gemenskap&lt;br&gt;kan bli mycket stora. Även i storskaliga hyreshusområden har både den&lt;br&gt;sociala och den fysiska miljön påtagligt förbättrats. För att främja möjlig-&lt;br&gt;heterna till självförvaltning har regering och riksdag beslutat om&lt;br&gt;ändringar i kommunalskattelagen och hyresförhandlingslagen som leder&lt;br&gt;till att hyresavdrag på grund av medverkan i förvaltningen till viss del&lt;br&gt;inte beskattas (prop. 1996/97:119, bet. SkU 1996/97:24, rskr.&lt;br&gt;1996/97:277).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera exempel kan ges på kommuner som inlett ett viktigt arbete där&lt;br&gt;nya arbetssätt och metoder prövas för att förbättra levnadsvillkoren i&lt;br&gt;utsatta bostadsområden. I bostadsområdet Kronogården i Trollhättan&lt;br&gt;pågår sedan flera år tillbaka ett arbete med att anpassa arbetssätt och&lt;br&gt;attityder i den kommunala organisationen till områdets och de boendes&lt;br&gt;behov. Samtidigt ges de boende möjlighet att via det lokala förenings-&lt;br&gt;livet ta ett ökat ansvar för områdets utveckling. I Malmö har det kom-&lt;br&gt;munala bostadsföretaget MKB decentraliserat fastighetsförvaltningen&lt;br&gt;och genom avtal om s.k. självförvaltning överlåtit en del av ansvaret för&lt;br&gt;skötseln på hyresgästerna i bl.a. bostadsområdet Holma. Resultatet har&lt;br&gt;blivit ökad social stabilitet och ökad trivsel bland de boende. Ytterligare&lt;br&gt;ett exempel på betydelsefulla insatser är den s.k Ytterstadssatsningen i&lt;br&gt;Stockholm. Satsningen innebär att staden satsar 500 miljoner kronor på&lt;br&gt;förnyelse av 13 stadsdelar. Förslagen till åtgärder växer fram i arbets-&lt;br&gt;grupper som består av boende i området. I Göteborg har kommunens&lt;br&gt;bostadsföretag omstrukturerats för att bl.a. bli bättre anpassade till&lt;br&gt;behoven hos de boende i utsatta bostadsområden. Ett nytt bostadsföretag,&lt;br&gt;Gårdstensbolaget, har skapats med uppgift att i stadsdelen Gårdsten&lt;br&gt;starta ett okonventionellt förnyelsearbete utifrån en helhetssyn på&lt;br&gt;boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående statliga insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1995/96 inrättades ett särskilt statligt stöd för insatser i&lt;br&gt;invandrartäta bostadsområden (prop. 1994/95:100, bil 11, bet. 1994/95:&lt;br&gt;SfU13, rskr. 1994/95:309). Ramen för detta stöd omfattade ursprungligen&lt;br&gt;125 miljoner kronor, men har senare utvidgats till ca 670 miljoner kronor&lt;br&gt;för budgetåren 1995/96-1999. Efter särskild ansökan har 12 kommuner&lt;br&gt;fått bidrag till metodutvecklande insatser som stärker kompetensen hos&lt;br&gt;invandrare, ökar arbetskraftsdeltagandet samt bidrar till en god social&lt;br&gt;utveckling och förhindrar utanförskap. Det statliga stödet har hittills&lt;br&gt;förutsatt bl.a. att kommunen upprättar en handlingsplan för insatserna i&lt;br&gt;bostadsområdet samt kommunal delfinansiering på minst 50 % av&lt;br&gt;handlingsplanens kostnader. De bostadsområden som omfattas av&lt;br&gt;handlingsplaner med statligt stöd ligger främst i storstäderna, men även&lt;br&gt;områden i Landskrona, Norrköping, Trollhättan och Eskilstuna får del av&lt;br&gt;det statliga stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste åren kommer det statliga stödet att ges i något Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;friare former och styras till ett begränsat antal områden. Avsikten är att i&lt;br&gt;de utvalda områdena skapa möjligheter till en fördjupning av det lokala&lt;br&gt;arbetet så att dessa områden sedan kan utgöra nationella exempel. På&lt;br&gt;detta sätt kan nya arbetssätt och metoder vidareutvecklas och spridas till&lt;br&gt;andra kommuner. Det särskilda statliga stödet är på detta sätt avsett att&lt;br&gt;fungera som en strategisk insats för att stimulera ett mer långsiktigt och&lt;br&gt;kontinuerligt arbete under kommunalt huvudansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även mer generella statliga insatser inom olika politikområden har stor&lt;br&gt;betydelse för invånarna i utsatta bostadsområden. Det gäller inte minst&lt;br&gt;åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Ett exempel är&lt;br&gt;det femåriga nationella kunskapslyftet som inleddes hösten 1997 och&lt;br&gt;som nyligen har förstärkts med ytterligare 40 000 platser fram till år&lt;br&gt;2000.1 detta sammanhang kan också nämnas de förändringar som gjorts&lt;br&gt;av reglerna för det s.k. starta-eget bidraget, vilka innebär att invandrare&lt;br&gt;som startar företag fr.o.m. den 1 januari 1998 kan få bidrag i maximalt 12&lt;br&gt;månader i stället för normalt sex månader. Vidare kan nämnas att&lt;br&gt;regeringen fr.o.m. den 1 januari 1998 avsatt 400 miljoner kronor för en&lt;br&gt;ungdomssatsning i form av en för kommunerna frivillig utvecklings-&lt;br&gt;garanti för arbetslösa ungdomar mellan 20 och 24 år. Dessutom kommer&lt;br&gt;kommunerna under år 1998 att få utnyttja 100 miljoner kronor av arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska medel för att stimulera näringslivet att anordna fler&lt;br&gt;feriearbeten för gymnasieungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de initiativ som bör ge en positiv effekt på situationen i utsatta&lt;br&gt;bostadsområden kan slutligen nämnas de 5,4 miljarder kronor som&lt;br&gt;avsatts för statligt stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk&lt;br&gt;hållbarhet. För kommunerna finns goda möjligheter att i de lokala&lt;br&gt;investeringsprogrammen prioritera de bostadsområden där utvecklingen&lt;br&gt;varken är ekologiskt, socialt eller ekonomiskt hållbar. Ekologisk anpass-&lt;br&gt;ning av bostäder och boendemiljöer kan ge ett bostadsområde en&lt;br&gt;tydligare egen identitet och öka dess attraktivitet. I det lokala arbetet för&lt;br&gt;att forma ett hållbart boende finns också rika möjligheter att genom väl&lt;br&gt;utvecklade former för de boendes inflytande, engagemang och praktiska&lt;br&gt;medverkan stödja goda sociala processer. Bland de ansökningar om&lt;br&gt;statligt stöd till lokala investeringsprogram som hittills inkommit till&lt;br&gt;regeringen finns flera exempel på att ekologisk anpassning av miljon-&lt;br&gt;programsområden samordnas med andra förbättringar av den fysiska och&lt;br&gt;sociala boendemiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen i särskilt storstädernas utsatta bostadsområden är oroande&lt;br&gt;och de pågående insatserna kommer att behöva kompletteras av ytter-&lt;br&gt;ligare åtgärder från både stat och kommuner. Storstadskommittén&lt;br&gt;konstaterar i sitt slutbetänkande (SOU 1998:25) att flertalet av de stads-&lt;br&gt;delar och bostadsområden i storstadsområdena som kunde definieras som&lt;br&gt;utsatta i slutet av 1980-talet haft en fortsatt negativ utveckling under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-talets första hälft. Situationen i områdena har förvärrats i eko- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;nomisk, social, etnisk och demografisk bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadspolitiska utredningen och senare Storstadskommittén har lagt&lt;br&gt;snarlika forslag om ett vidareutvecklat statligt stöd riktat till utsatta&lt;br&gt;bostadsområden. De gör också båda bedömningen att riktade insatser&lt;br&gt;inom sådana områden måste kombineras med andra åtgärder inom&lt;br&gt;arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiken. Flera av de&lt;br&gt;remissinstanser som uttalat sig om Bostadspolitiska utredningens forslag&lt;br&gt;betonar att behovet av insatser inom dessa politikområden är nog så&lt;br&gt;angelägna som särskilda insatser riktade till enskilda bostadsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att situationen i de utsatta bostadsområdena&lt;br&gt;bör övervägas i ett större sammanhang. Problemen med ojämlika&lt;br&gt;levnadsvillkor i olika bostadsområden är en av flera viktiga frågor som&lt;br&gt;rör den framtida utvecklingen av våra städer, särskilt vad gäller de tre&lt;br&gt;storstadsområdena. Fördelningen mellan områdesinriktade och mer&lt;br&gt;generella insatser behöver övervägas närmare. Det är angeläget att&lt;br&gt;möjligheterna att nå goda resultat genom bättre prioritering och&lt;br&gt;samordning av befintliga resurser tas tillvara. De statliga och kommunala&lt;br&gt;resurser som tillfaller utsatta bostadsområden inom ramen för befintliga&lt;br&gt;verksamheter och bidragssystem har en vida större omfattning än de&lt;br&gt;medel som kan avsättas för särskilda områdesinriktade insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att behandla frågor som rör situationen i de utsatta&lt;br&gt;bostadsområdena inom ramen för det arbete med en storstadspolitisk&lt;br&gt;proposition som för närvarande pågår inom Regeringskansliet. Den stor-&lt;br&gt;stadspolitiska propositionen är planerad att överlämnas till riksdagen i&lt;br&gt;maj 1998. Regeringen kommer då att återkomma i frågan om hur en&lt;br&gt;socialt hållbar utveckling i framför allt storstäderna skall främjas. I&lt;br&gt;arbetet med propositionen avser regeringen bl.a. att pröva olika vägar att&lt;br&gt;bättre prioritera, samordna och flexibelt utnyttja befintliga resurser inom&lt;br&gt;arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Hushåll med svårigheter på bostadsmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En bostadssocial beredning bör fa i&lt;br&gt;uppdrag att följa utvecklingen på det bostadssociala området och&lt;br&gt;föreslå åtgärder när det gäller särskilt utsatta gruppers ställning på&lt;br&gt;bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen bör vidare uppmärksamma de bostadssociala effekt-&lt;br&gt;erna av konkurser och rekonstruktioner som berör bostadsrättshavare&lt;br&gt;och dem som bor i egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I kommunernas grundläggande&lt;br&gt;ansvar för bostadsförsörjningen på lokal nivå ingår att kunna erbjuda&lt;br&gt;bostäder även till hushåll som själva har svårigheter att göra sig gällande&lt;br&gt;på bostadsmarknaden. Kommunerna måste därför ha tillgång till bostäder&lt;br&gt;för att bl.a. tillgodose behov av medicinska och sociala skäl. Detta kräver&lt;br&gt;medverkan från såväl kommunernas egna bostadsföretag som de andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsägare - både privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;- som är verksamma i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omprövning av formerna för medverkan i den lokala bostadsför-&lt;br&gt;sörjningen pågår i många kommuner. Kommunala bostadsförmedlingar&lt;br&gt;läggs ner eller ges nya former. På flera håll prövas bostadsförmedling i&lt;br&gt;samarbete med privata och kommunala bostadsföretag. I de kommuner&lt;br&gt;där så behövs finns ofta fungerande överenskommelser om att lämna&lt;br&gt;lägenheter till den kommunala bostadsförmedlingen eller till kommunala&lt;br&gt;förturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar att man genom frivilliga överenskommelser och&lt;br&gt;avtal mellan kommunerna och de olika fastighetsägarna når goda resultat&lt;br&gt;när det gäller att tillgodose utsatta gruppers bostadsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren från kommunerna ger belägg för detta. Göteborgs kom-&lt;br&gt;mun redovisar att anvisning av lägenheter till svaga grupper skett utifrån&lt;br&gt;ett samverkansavtal mellan bostadsmarknadens parter. Enligt kommunen&lt;br&gt;har samarbetet i huvudsak fungerat väl. Förutsättningarna kan dock änd-&lt;br&gt;ras i ett läge med bostadsbrist. Bostad Stockholm framhåller att man på&lt;br&gt;frivillighetens väg lyckats uppnå en bra överenskommelse med de privata&lt;br&gt;fastighetsägarna. Det är därför viktigt att den inriktningen kan utvecklas&lt;br&gt;konsekvent under några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl SABO som Sveriges Fastighetsägareförbund har i olika sam-&lt;br&gt;manhang utfast sig att verka för att lägenheter skall stå till kommunernas&lt;br&gt;förfogande för att klara anskaffningen av bostäder till svaga grupper&lt;br&gt;under förutsättning att rimliga ekonomiska och andra garantier lämnas av&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att man i första hand bör eftersträva frivilliga över-&lt;br&gt;enskommelser och att sådana också har träffats på många håll finns det&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning inte behov av att nu ge kommunerna en&lt;br&gt;lagstödd rätt till anvisning av bostadslägenheter. Det är emellertid&lt;br&gt;mycket angeläget att man mer ingående följer utvecklingen för utsatta&lt;br&gt;gruppers bostadsförsörjning. Skulle förhållandena på bostadsmarknaden&lt;br&gt;ändras och utvecklingen bli en annan kan det heller inte uteslutas att&lt;br&gt;någon typ av regelsystem måste aktualiseras. Stockholms kommun anser&lt;br&gt;att en lag om kommunal bostadsanvisningsrätt bör återinföras om det blir&lt;br&gt;ett generellt problem för kommunerna att genom frivilliga avtal få&lt;br&gt;anvisningsrätt till en viss del av lediga hyreslägenheter hos fastighets-&lt;br&gt;ägare. Enligt Göteborgs kommun är det viktigt att det finns en lyhördhet&lt;br&gt;från statens sida för signaler från kommunerna om dessa skulle komma&lt;br&gt;att möta svårigheter att uppfylla sitt bostadssociala ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att tillkalla en bostadssocial beredning med&lt;br&gt;uppgift att dels följa utvecklingen på det bostadssociala området, dels&lt;br&gt;föreslå åtgärder när det gäller särskilt utsatta gruppers ställning på&lt;br&gt;bostadsmarknaden. Till beredningen knyts som rådgivare en grupp av&lt;br&gt;företrädare för bl.a. de statliga myndigheter som har ansvar inom&lt;br&gt;området samt företrädare för kommuner, fastighetsägare och boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har från många håll förts fram att de som i dag har&lt;br&gt;svårast att få sina bostadsbehov tillgodosedda är ekonomiskt svaga hus-&lt;br&gt;håll som inte klarar hyrorna särskilt i nyare bostäder och hushåll som på&lt;br&gt;grund av tidigare hyresskulder inte blir godkända av hyresvärdarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa gruppers problem bör särskilt uppmärksammas. Likaså är det Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;angeläget att ungdomars svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare fråga som bör undersökas särskilt är de bostadssociala&lt;br&gt;effekterna av konkurser och rekonstruktioner som berör bostadsrätts-&lt;br&gt;havare och dem som bor i egnahem. Även denna uppgift bör anförtros åt&lt;br&gt;den nu nämnda beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget i denna del bör vara att noga följa de bostadssociala effek-&lt;br&gt;terna av konkurser och rekonstruktioner som berör bostadsrättshavare&lt;br&gt;och dem som bor i egnahem. Beredningen bör redovisa hur rekonstruk-&lt;br&gt;tionerna i praktiken inverkar på de berörda hushållens möjligheter att bo&lt;br&gt;kvar och hur boendekostnaderna har påverkats. En särskilt viktig aspekt&lt;br&gt;gäller hur berättigade krav på rättssäkerhet och lika behandling till-&lt;br&gt;godoses i olika skeden av förfarandet fram till dess att skulderna har&lt;br&gt;reglerats och obeståndsärendet har avslutats. Beredningen bör särskilt&lt;br&gt;överväga vilka särskilda hänsynsregler som bör följa av att flera av de&lt;br&gt;aktörer som deltar i obeståndshanteringen är statliga myndigheter eller&lt;br&gt;bolag, med speciella uppgifter inom det bostadspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Oseriösa bostadsförmedlare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förutsättningarna för någon form av sam-&lt;br&gt;hällskontroll av yrkesmässiga bostadsförmedlare bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: I olika sammanhang, bl.a. genom&lt;br&gt;motioner i riksdagen, har uppmärksammats att vissa privata bostads-&lt;br&gt;förmedlare bedriver en oseriös verksamhet. För att starta förmedlings-&lt;br&gt;verksamhet krävs inte någon större investering. Det har visat sig att&lt;br&gt;verksamheten emellanåt drar till sig mindre nogräknade personer. Det har&lt;br&gt;förekommit att bostadssökande som betalat in förskott på avgiften inte&lt;br&gt;får tillbaka sina pengar därför att företaget försvunnit eller gått i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen for Stockholms bostadsförmedling, Bostad Stockholm, har i&lt;br&gt;en skrivelse till regeringen begärt att fastighetsmäklarlagen (1995:400)&lt;br&gt;ändras, så att samma krav ställs på den som förmedlar hyreslägenheter&lt;br&gt;som på den som förmedlar bostadsrättslägenheter. Man föreslår att privat&lt;br&gt;bedriven bostadsförmedling inte längre undantas från kravet på regist-&lt;br&gt;rering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser allvarligt på problemen med oseriösa bostadsförmed-&lt;br&gt;lare. Som Lagutskottet nyligen har påpekat tyder erfarenheterna av&lt;br&gt;verksamheten på att det finns ett behov av att överväga någon form av&lt;br&gt;samhällskontroll och regler av konsumentskyddskaraktär även for hyres-&lt;br&gt;förmedling (se bet. 1997/97:LU15). Som ett första steg avser regeringen&lt;br&gt;att låta undersöka förutsättningarna för samhällskontroll av yrkesmässiga&lt;br&gt;bostadsförmedlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunernas roll i bostadspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunen har det övergripande ansvaret&lt;br&gt;för bostadsförsörjningen på den lokala nivån. De styrmedel som&lt;br&gt;kommunerna förfogar över bedöms vara tillräckliga och bör inte nu&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning av de kommunala styrmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna delar utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning om kommunernas roll i bostadspolitiken. Flertalet&lt;br&gt;menar också att kommunerna har de styrmedel som behövs för att driva&lt;br&gt;en aktiv bostadspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början på 1990-talet genomfördes betydande förändringar av reglerna&lt;br&gt;för den kommunala verksamheten inom bostadssektorn. Avregleringen&lt;br&gt;förändrade inte kommunernas grundläggande ansvar för bostadsförsörj-&lt;br&gt;ningen. Det kommunala ansvaret baseras i allt väsentligt på kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) och socialtjänstlagen (1980:620). Plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) ger kommunen ett grundläggande ansvar för planeringen av&lt;br&gt;markanvändningen som också är av betydelse i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen ger kommunerna rätt att engagera sig i verksamheter&lt;br&gt;av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller&lt;br&gt;medlemmar. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret&lt;br&gt;för att de som vistas i kommunen far det stöd och den hjälp som de&lt;br&gt;behöver. Den som inte själv kan tillgodose sina behov, eller kan fa dem&lt;br&gt;tillgodosedda på annat sätt, har rätt till bistånd av socialnämnden för sin&lt;br&gt;försörjning och för sin livsföring i övrigt. Biståndet skall tillförsäkra den&lt;br&gt;enskilde en skälig levnadsnivå. Plan- och bygglagen ger kommunen ett&lt;br&gt;allmänt ansvar för användningen av mark och vatten samt för be-&lt;br&gt;byggelseutvecklingen inom kommunens område. I detta ligger också ett&lt;br&gt;ansvar för att goda boendemiljöer skapas och vidmakthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de bostadspolitiska styrmedlen innebar merparten av&lt;br&gt;regelförändringarna att styrmedlen blev frivilliga för kommunerna i&lt;br&gt;stället för obligatoriska. Kommunerna har liksom tidigare möjlighet att&lt;br&gt;bedriva bostadsförsörjningsplanering och att upprätta särskilda bostads-&lt;br&gt;försörjningsprogram samt att engagera sig i förmedlingen av bostäder&lt;br&gt;och informera om den lokala bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att sammantaget har kommunerna redan med&lt;br&gt;nuvarande regelverk goda möjligheter att driva en aktiv bostadspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna stöder denna uppfattning. Regeringen bedömer därför Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;att det inte finns anledning att nu förändra de styrmedel som kommuner-&lt;br&gt;na förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 De kommunala bostadsföretagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Starka och väl skötta bostadsföretag som&lt;br&gt;kan tillhandahålla goda bostäder för alla slag av hushåll och som står&lt;br&gt;under demokratisk kontroll samt drivs utan vinstsyfte är en väsentlig&lt;br&gt;förutsättning för att hela befolkningen skall fa en reell valfrihet i&lt;br&gt;boendet på ett sätt som främjar integrationen mellan olika grupper i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala engagemanget för bostadsförsörjningen bör utveck-&lt;br&gt;las genom att kommunerna tar en allt mer aktiv roll i ledningen av&lt;br&gt;sina bostadsföretag. Kommunallagens regler om kommunala företag&lt;br&gt;bör även i fortsättningen gälla fullt ut för de kommunala bostads-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala bostadsföretagen måste ges förutsättningar att fort-&lt;br&gt;satt konsolidera sig. Utförsäljningar i strid med detta syfte bör även&lt;br&gt;framdeles motverkas. Möjligheterna att bredda ägandet bör bevaras. I&lt;br&gt;avvaktan på fortsatt beredning behålls nu gällande tillfälliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;br&gt;Utredaren redovisar även konkreta förslag till bestämmelser avsedda att&lt;br&gt;motverka utförsäljningar av kommunala bostadsföretag och deras&lt;br&gt;bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak utreda-&lt;br&gt;rens förslag utom i frågan om utförsäljningar av bostadsföretagen och&lt;br&gt;deras bostäder, där en majoritet avstyrker utredarens lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skapa och driva bostadsföretag anses av hävd vara en sådan ange-&lt;br&gt;lägenhet av allmänt intresse som faller inom den kommunala kompe-&lt;br&gt;tensen. Det har inte förändrats av att den särskilda lagstiftningen om&lt;br&gt;kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande numera har&lt;br&gt;upphävts (jfr bet. 1992/93:BoU19, rskr. 1992/93:351).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunägda allmännyttiga bostadsföretagen kom att bli ett kraft-&lt;br&gt;fullt verktyg i arbetet med att lösa de mycket stora bostadsförsörjnings-&lt;br&gt;uppgifter som kommunerna mötte i den genomgripande omvandlingen av&lt;br&gt;det svenska samhället under den långa perioden av obruten ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt fram till början av 1970-talet. Omflyttningen till tätorterna var&lt;br&gt;stor. Samtidigt växte anspråken på sanering av det då hårt slitna och&lt;br&gt;överbefolkade äldre bostadsbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden fram t.o.m. år 1973 byggde de kommunala bostads-&lt;br&gt;företagen tillsammans med stat och landsting nära 700 000 nya bostäder.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnadstakten dämpades därefter väsentligt. De följande tio åren Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;tillkom ytterligare ca 135 000 bostäder. Lika många färdigställdes sedan&lt;br&gt;fr.o.m. år 1984 fram t.o.m. år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt finns i dag drygt 350 kommunala bostadsföretag som äger ca&lt;br&gt;940 000 lägenheter. De dominerar därmed hyresmarknaden. 300 företag&lt;br&gt;är medlemmar i Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO. Dessa&lt;br&gt;företag representerar ca 95 procent av det samlade kommunägda bostads-&lt;br&gt;beståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen är i allmänhet organiserade som helägda kommunala aktie-&lt;br&gt;bolag eller som stiftelser i vilka kommunen tillsätter samtliga styrelse-&lt;br&gt;ledamöter. Ett mindre antal äldre företag har andra minoritetsägare eller&lt;br&gt;intresseföreträdare vid sidan av kommunen. De flesta företagen har en&lt;br&gt;egen förvaltning. Det förekommer också - inte bara i fråga om mindre&lt;br&gt;företag - att förvaltningen helt eller delvis sköts av annan på uppdrag av&lt;br&gt;kommunen eller att företagets bostäder förvaltas direkt av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla gynnande ekonomiska särregler för de allmännyttiga företagen&lt;br&gt;har numera avskaffats. De konkurrerar därmed på lika villkor med andra&lt;br&gt;bostadsföretag, bortsett från att de i likhet med andra kommunala företag&lt;br&gt;är underkastade dels kommunallagens bestämmelser, dels vissa andra&lt;br&gt;begränsande offentligrättsliga regler. Särskilda bestämmelser begränsar&lt;br&gt;också företagens rätt till fortsatt räntestöd efter försäljningar eller aktie-&lt;br&gt;överlåtelser som sker efter den 11 oktober 1996 fram till utgången av år&lt;br&gt;1999 (prop. 1997/98:37, bet. 1997/98:BoUl, rskr. 1997/98:77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i december 1996 åt en särskild utredare att se över&lt;br&gt;de förutsättningar och villkor som gäller för att ett företag skall ha&lt;br&gt;ställning som allmännyttigt bostadsföretag. Utredaren skulle också&lt;br&gt;överväga om de kommunala bostadsföretagen bör undantas från den&lt;br&gt;geografiska begränsning som följer av den kommunala lokaliserings-&lt;br&gt;principen. I uppdraget ingick vidare att lämna förslag om permanenta&lt;br&gt;regler avsedda att motverka sådana försäljningar av företagen eller deras&lt;br&gt;bostäder som sker i annat syfte än att företagen skall kunna konsolidera&lt;br&gt;sig och fortsätta att utveckla sitt återstående bostadsbestånd. Utredaren&lt;br&gt;skulle slutligen lämna förslag om de tekniska förändringar av hyreslag-&lt;br&gt;stiftningens bruksvärdesregler som bedömdes nödvändiga till följd av&lt;br&gt;förändringar av allmännyttigbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har under år 1997 redovisat sina överväganden och förslag i&lt;br&gt;betänkandet Allmännyttiga bostadsföretag (SOU 1997:81). Utredaren har&lt;br&gt;därvid också aktualiserat behovet av särskilt stöd till kommuner med&lt;br&gt;svaga bostadsmarknader för de ekonomiska bördor som uppkommit till&lt;br&gt;följd av kommunens åtaganden för sitt bostadsföretag. Förslagen har&lt;br&gt;remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret att företagen skall drivas utan vinstsyfte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bostadsföretag i vilket styrelsen - eller fram till år 1974 majoriteten&lt;br&gt;av styrelsen — tillsattes av kommunen kunde tidigare av länsbostads-&lt;br&gt;nämnden förklaras som allmännyttigt. Förklaringen hade betydelse&lt;br&gt;främst för omfattningen av det statliga stöd som lämnades. Vid den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omläggning av det statliga bostadsstödet som genomfördes från år 1993 Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;blev villkoren enhetliga för alla ägarkategorier. Samtidigt slopades&lt;br&gt;möjligheten att utfårda allmännyttigförklaringar. Företag som tidigare&lt;br&gt;förklarats som allmännyttiga är dock fortfarande att anse som allmän-&lt;br&gt;nyttiga, om villkoren för förklaringen alltjämt är uppfyllda. Allmän-&lt;br&gt;nyttigförklaringen har betydelse främst för tillämpningen av hyreslagens&lt;br&gt;regler om bruksvärdesprövning, men också för storleken av de ränte-&lt;br&gt;bidrag som lämnas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för att ett företag skall vara allmännyttigt är att&lt;br&gt;företaget drivs utan enskilt vinstsyfte. Ett motsvarande villkor för den&lt;br&gt;verksamhet som kommunerna driver i sina helägda bostadsföretag följer&lt;br&gt;numera direkt av kommunallagen (1991:900). Där anges som en generell&lt;br&gt;förutsättning för all kommunal näringsverksamhet att den drivs utan&lt;br&gt;vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande regler som gäller för kommunal verksamhet gäller&lt;br&gt;även de kommunala företagen. I likhet med utredaren anser regeringen&lt;br&gt;att denna reglering är tillräcklig. Regeringen anser det samtidigt viktigt&lt;br&gt;att villkoret iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den särskilda frågan om allmännyttigförklaringens betydelse inom&lt;br&gt;hyreslagstiftningen återkommer vi i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har även haft i uppdrag att överväga om de kommunala&lt;br&gt;bostadsföretagen bör undantas från den lokaliseringsprincip som uttrycks&lt;br&gt;i kommunallagen (2 kap. 1 §). Den innebär att den verksamhet&lt;br&gt;kommunen eller ett kommunalt företag bedriver skall ha anknytning till&lt;br&gt;kommunens egna område eller egna medlemmar. Ett kommunalt&lt;br&gt;bostadsföretag kan alltså inte köpa eller bygga bostäder i en annan&lt;br&gt;kommun. Tidigare kunde en kommun med stöd av den numera upphävda&lt;br&gt;bostadsförsörjningslagen (1947:523) låta sitt bostadsföretag vara verk-&lt;br&gt;samt också i en annan kommun om den andra kommunen tillät det och&lt;br&gt;kommunerna i praktiken var delar av samma bostadsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren framhåller finns det inte några starka skäl eller uppen-&lt;br&gt;bara fördelar som motiverar att de kommunala bostadsföretagen undantas&lt;br&gt;från lokaliseringsprincipen. Två eller flera kommuner som önskar sam-&lt;br&gt;verka över kommungränserna kan med större fördel göra det genom att&lt;br&gt;bilda ett gemensamt bostadsföretag eller etablera en gemensam förvalt-&lt;br&gt;ning för företagen. Därmed garanteras den enskilda kommunen ett fort-&lt;br&gt;satt demokratiskt inflytande över de aktiviteter som bostadsföretaget har i&lt;br&gt;kommunen, något som annars skulle vara svårt att säkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund inga förändringar i fråga om&lt;br&gt;lokaliseringsprincipens tillämpning på de kommunala bostadsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägardirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalt bostadsföretag härleder sitt uppdrag från de befogenheter&lt;br&gt;som kommunen har inom bostadsförsörjningens område. Inom ramen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som kallas sedvanlig kommunal affärsverksamhet kan kommunen Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;bl.a. tillhandahålla bostäder för sina medlemmar, så länge verksamheten&lt;br&gt;drivs utan vinstsyfte. I kommunallagen sägs numera direkt att kommunen&lt;br&gt;får överlämna åt ett av kommunen ägt företag att svara för verksamheten.&lt;br&gt;När det sker skall fullmäktige samtidigt fastställa det kommunala ända-&lt;br&gt;målet med verksamheten. Det innebär att kommunens styrning av före-&lt;br&gt;tagen nu betonas på ett annat sätt än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett huvudsyfte med att kommunerna har egna bostadsföretag är att den&lt;br&gt;enskilda kommunen därigenom får ett aktivt instrument för den kom-&lt;br&gt;munala bostadspolitiken. Som utredaren framhåller är det en förutsätt-&lt;br&gt;ning för att företaget skall kunna fullgöra denna roll att kommunen ger&lt;br&gt;tydliga ägardirektiv för dess verksamhet. Det är en uppgift i första hand&lt;br&gt;för kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarfrågor som rör kommunens avsikter med företaget och företagets&lt;br&gt;förutsättningar att fullgöra de uppgifter som kommunen ålägger företaget&lt;br&gt;har uppmärksammats allt mer under senare tid. Denna utveckling är&lt;br&gt;positiv och bör fortsatt understödjas. Inom såväl SABO som Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet pågår ett intensifierat utvecklingsarbete inom om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolidering och utförsäljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmännyttiga bostadsföretagen gynnades tidigare av förmånliga&lt;br&gt;statliga finansieringsvillkor. Vid nyinvesteringar lämnades lån upp till&lt;br&gt;100 procent av den godkända produktionskostnaden. Kravet på eget&lt;br&gt;kapital ställdes lågt. Kommunen behövde inte tillskjuta större aktie-&lt;br&gt;kapital eller grundfond än vad som svarade mot 1 procent av produk-&lt;br&gt;tionskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ytterligare egna kapital som i dag finns i företagen har därför som&lt;br&gt;regel genererats i företagen själva. I en del företag uppgår detta kapital&lt;br&gt;till betydande belopp. Andra företag, som inte har haft förutsättningar att&lt;br&gt;bygga upp ett eget kapital genom överskott i rörelsen, är fortfarande&lt;br&gt;mycket svagt kapitaliserade. Ett antal kommuner har över åren tvingats&lt;br&gt;att en eller flera gånger lämna ägartillskott i form av driftbidrag eller nytt&lt;br&gt;aktiekapital för att företagen skall kunna drivas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den ekonomiska åtstramning som kommunerna i allmänhet gått&lt;br&gt;igenom under senare år har en ökad uppmärksamhet ägnats åt bostads-&lt;br&gt;företagens inverkan på den kommunala ekonomin. Kommuner med väl&lt;br&gt;konsoliderade företag har i flera fall väckt frågan att ta i anspråk före-&lt;br&gt;tagens resurser för att med dem bekosta andra kommunala ändamål.&lt;br&gt;Andra kommuner har tvärtom ställts inför problemet hur de skall kunna&lt;br&gt;minska de anspråk som ställs på kommunen från bostadsföretag med&lt;br&gt;egna ekonomiska svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från statens sida blev det nödvändigt att snabbt klargöra i vilka fall&lt;br&gt;som försäljningar av företagen eller deras bostäder kunde accepteras -&lt;br&gt;och i vilka fall sådana förändringar i stället borde motverkas. Hösten&lt;br&gt;1996 beslutade riksdagen vissa tillfälliga bestämmelser om överlåtelser&lt;br&gt;av allmännyttiga bostadsföretag eller deras bostäder (prop. 1996/97:38,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bet. 1996/97:BoU7, rskr. 1996/97:81). De tillfälliga bestämmelserna har Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;därefter förlängts att gälla längst till utgången av år 1999 (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:37, bet. 1997/98:BoUl, rskr. 1997/98:77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom besluten har det öppnats möjligheter för kommunerna att sälja&lt;br&gt;upp till hälften av aktierna i sina bostadsföretag utan att företagets&lt;br&gt;ställning som allmännyttigt företag går förlorad. Det breddade ägandet&lt;br&gt;kan användas också för att tillföra företaget nytt kapital och vidgad&lt;br&gt;ledningskompetens. Är emellertid försäljningen så omfattande att kom-&lt;br&gt;munens bestämmande inflytande över företaget upphör lämnas inte&lt;br&gt;längre räntestöd för företagets bostäder. Samma effekter inträder om ett&lt;br&gt;företag säljer mer än 25 procent av sitt bostadsbestånd. Regeringen kan&lt;br&gt;dock medge undantag i denna del - bl.a. om försäljningen är ett led i en&lt;br&gt;nödvändig omstrukturering av företaget eller om den tillsammans med&lt;br&gt;andra åtgärder kan ses som en sista utväg att sanera kommunens eko-&lt;br&gt;nomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhölls redan i prop. 1996/97:38 handlar statens intresse av att&lt;br&gt;motverka utförsäljningar av de kommunala bostadsföretagen och deras&lt;br&gt;bostäder inte bara om att värna om de ansenliga ekonomiska resurser&lt;br&gt;som staten över åren har tillfört företagen. Statens intresse gäller i första&lt;br&gt;hand att kommunerna även fortsättningsvis kan fullgöra de skyldigheter&lt;br&gt;och åtaganden inom bostadsförsörjningens område som är grunden för&lt;br&gt;den nuvarande ansvarsfördelningen inom bostadspolitiken. Som har&lt;br&gt;framgått av det föregående anser regeringen att den är ändamålsenlig och&lt;br&gt;därför bör bestå även för framtiden. Starka och väl förvaltade bostads-&lt;br&gt;företag som är öppna för alla grupper av medborgare och kan tillgodose&lt;br&gt;deras behov är fortsatt en nödvändig tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har föreslagit att de tillfälliga bestämmelserna ersätts med&lt;br&gt;regler som tar sikte endast på sådana försäljningar där kommunen tar ut&lt;br&gt;medel ur företaget för att användas för andra kommunala ändamål. Enligt&lt;br&gt;förslaget skulle hälften av det uttagna överskottet av försäljningen av-&lt;br&gt;räknas mot det generella statsbidrag som tillkommer kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningarna mot den föreslagna lösningen har varit kraftiga. Frågan&lt;br&gt;kommer att beredas ytterligare inom regeringskansliet. En utgångspunkt&lt;br&gt;för det fortsatta arbetet skall vara att de kommunala bostadsföretagen&lt;br&gt;måste ges förutsättningar att fortsatt konsolidera sig. Det måste kunna&lt;br&gt;ske också genom försäljningar som tillför företagen nya likvida medel&lt;br&gt;eller förebygger fortsatta förluster. Utförsäljningar i strid med detta syfte&lt;br&gt;bör även framdeles motverkas. Olika vägar för hur detta kan åstad-&lt;br&gt;kommas skall prövas. En andra utgångspunkt skall vara att möjligheterna&lt;br&gt;att bredda ägandet skall behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på denna beredning behålls de nu gällande tillfälliga&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de frågor som gäller allmännyttigbegreppets användning inom&lt;br&gt;hyreslagstiftningen kommer att beredas ytterligare innan förslag före-&lt;br&gt;läggs riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens anspråk på sina ägare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala bostadsföretagen är generellt sett mindre exponerade än&lt;br&gt;andra företag för förlustrisker i de s.k. krisårgångama. Det beror på att de&lt;br&gt;kommunala bostadsföretagen som grupp under denna tid ökade sitt&lt;br&gt;byggande väsentligt mindre än andra byggherrekategorier. Det gäller sär-&lt;br&gt;skilt i kommuner som i dag måste betraktas som svaga bostadsmark-&lt;br&gt;nader. De kommunala bostadsföretagen har vidare i många fall möjlig-&lt;br&gt;heter att omfördela kostnaderna över ett större bestånd. Det hindrar inte&lt;br&gt;att det även finns kommunala bostadsföretag med ansenliga svårigheter&lt;br&gt;till följd av överinvesteringar som gjorts i bl.a. ombyggnadsprojekt under&lt;br&gt;denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående har staten och kreditinstituten inte&lt;br&gt;träffats av direkta kapitalförluster för krediter till de kommunala bostads-&lt;br&gt;företagen. Det huvudsakliga skälet till det är att kommunerna själva i&lt;br&gt;egenskap av ägare eller huvudmän tvingas ta det yttersta ansvaret för sina&lt;br&gt;företags ekonomiska åtaganden. Först om företagets problem blir ett&lt;br&gt;direkt hot mot kommunens förmåga att fullgöra sina övriga skyldigheter&lt;br&gt;aktualiseras frågan om statens ansvar - men det handlar då om statens&lt;br&gt;övergripande ansvar för de ekonomiska förhållanden under vilka den&lt;br&gt;offentliga sektorn arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala bostadsföretagen svarar för merparten av kommun-&lt;br&gt;sektorns långfristiga upplåning. Kreditinstitutens totala utlåning till&lt;br&gt;kommuner och kommunala företag omfattar ca 280 miljarder kronor.&lt;br&gt;Härav avser uppskattningsvis 230 miljarder kronor lån till kommunala&lt;br&gt;bostadsföretag. Kommunerna är således starkt beroende av att företagen&lt;br&gt;förmår bära denna kapitalskuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett är de kommunala bostadsföretagen inte tärande i sitt för-&lt;br&gt;hållande till kommunerna. Av reviderade statistikuppgifter från SABO&lt;br&gt;framgår att nettoströmmama mellan företagen och kommunerna år 1996 i&lt;br&gt;stort sett uppgick till noll. Företagen tog emot förlusttäckningsbidrag och&lt;br&gt;andra resultatpåverkande tillskott med netto ca 370 miljoner kronor.&lt;br&gt;Genom nyemissioner och andra icke resultatpåverkande tillskott till-&lt;br&gt;fördes företagen ytterligare ca 320 miljoner kronor. Ä andra sidan bidrog&lt;br&gt;företagen genom koncernbidrag med netto ca 440 miljoner kronor till&lt;br&gt;annan kommunal verksamhet och lämnade utdelning till kommunerna&lt;br&gt;med ca 180 miljoner kronor. Samtidigt stärkte företagen sin synliga&lt;br&gt;soliditet med 1,3 procentenheter till i genomsnitt 11,4 procent. I siffrorna&lt;br&gt;ingår inte de överskott som tillfördes kommunerna vid vissa större för-&lt;br&gt;säljningar som genomfördes under år 1996. De redovisade uppgifterna&lt;br&gt;avser endast företag som är medlemmar i SABO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora skillnader mellan företag i olika kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan enskilda företag är emellertid stora och har tilltagit&lt;br&gt;under 1990-talet. Nära 30 procent av företagen redovisar för år 1996 ett&lt;br&gt;negativt resultat efter skatter och bokslutsdispositioner. Ett 40-tal företag&lt;br&gt;har en synlig soliditet om endast 2 procent eller lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typiskt sett är det små företag i mindre kommuner som redovisar Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;svaga siffror. De är verksamma på vikande bostadsmarknader på orter&lt;br&gt;där sysselsättningen tidigare var starkt präglad av ett begränsat antal&lt;br&gt;företag med verksamhet inom basnäringarna och den traditionella till-&lt;br&gt;verkningsindustrin. De kommunala bostadsföretagens bostadsbestånd har&lt;br&gt;i många av dessa kommuner vuxit fram för att göra det möjligt för ortens&lt;br&gt;foretag att rekrytera och behålla arbetskraft. Den kraftiga nedgången i&lt;br&gt;industrisysselsättningen tidigare under 1990-talet och den snabba struk-&lt;br&gt;turrationalisering som fortfarande pågår inom många områden har starkt&lt;br&gt;bidragit till att ett 90-tal kommuner med i dag sammanlagt ca 1,3&lt;br&gt;miljoner invånare haft en negativ befolkningsutveckling mellan åren&lt;br&gt;1985 och 1995. För vissa av dessa kommuner hade den negativa utveck-&lt;br&gt;lingen påbörjats redan under den föregående konjunkturnedgång som&lt;br&gt;inleddes under den senare delen av 1970-talet. En effekt av den beskrivna&lt;br&gt;utvecklingen är att dessa kommuner har ett betydande överskott av&lt;br&gt;outhyrda lägenheter och nu svarar for mer än 1/3 av alla outhyrda lägen-&lt;br&gt;heter i riket. En annan effekt är att kommunens egna inkomster ofta&lt;br&gt;minskat på grund av utflyttningen. Kommunens förmåga att själv bära&lt;br&gt;bördorna av ett också på lång sikt alltför stort bostadsbestånd är därför&lt;br&gt;inte sällan begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den redovisade gruppen ingår också kommuner med potential för en&lt;br&gt;på sikt mer positiv utveckling. Även om kommunens svårigheter därmed&lt;br&gt;kan antas vara av övergående natur, kan de kortsiktiga likviditets-&lt;br&gt;problemen vara betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för&lt;br&gt;boendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En kommun bär själv det yttersta ansvaret&lt;br&gt;för sina åtaganden för boendet. Om det uppstår en allvarlig risk för att&lt;br&gt;en kommun kan hamna i en särskilt svår ekonomisk situation och&lt;br&gt;därmed inte kan fullgöra de ekonomiska åtaganden som följer av&lt;br&gt;tidigare fattade beslut, bör staten kunna bistå kommunen med ett till-&lt;br&gt;fälligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd bör kunna lämnas i form av kreditgarantier, lån och i särskilda&lt;br&gt;fall bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör förenas med villkor om insatser från kommunens sida.&lt;br&gt;Avser åtagandena ett bostadsföretag som kommunen har bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande över, kan villkoren ytterst innebära att kommunen&lt;br&gt;under vissa förutsättningar helt eller delvis frånträder företaget eller&lt;br&gt;dess bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild delegation inrättas för att från&lt;br&gt;den 1 juli 1998 tillfälligtvis hantera frågor om stöd till kommuner med&lt;br&gt;övermäktiga åtaganden för boendet. I delegationens uppgifter ingår att&lt;br&gt;bereda ärenden om stöd, överlägga med enskilda kommuner om lämp-&lt;br&gt;liga åtgärder och krav samt samordna olika insatser för att bistå med&lt;br&gt;stöd. Det ankommer på delegationen att från fall till fall bedöma vilka&lt;br&gt;åtgärder som är mest lämpade med hänsyn till kommunens förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Om statligt stöd blir aktuellt skall det lämnas på sådana villkor&lt;br&gt;att statens kostnader minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadskreditnämnd ges rätt att utfärda kreditgarantier för&lt;br&gt;lån som en kommun tar upp för att kunna fullgöra sina åtaganden för&lt;br&gt;boendet. Regeringen ges möjlighet att låta Venantius AB lämna lån&lt;br&gt;till kommuner på samma sätt som andra kreditföretag. Regeringen ges&lt;br&gt;vidare möjlighet att bilda ett bolag med uppgift att äga och förvalta&lt;br&gt;bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun med svag ekonomi kan vidare under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar erbjudas att få sina borgensåtaganden till förmån för bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar avlösta. Erbjudandet kan innebära att staten lämnar en&lt;br&gt;kreditgaranti upp till samma belopp, dock högst upp till 99 % av det&lt;br&gt;pantvärde som fastställts i bostadslåneärendet. En förutsättning för att&lt;br&gt;kreditgaranti skall kunna lämnas är att det motsvarande intecknings-&lt;br&gt;utrymmet inte har använts som pant för annan skuld. Kommunen skall&lt;br&gt;betala en engångsavgift för utbytet. Statens bostadskreditnämnd ges&lt;br&gt;rätt att utfärda även sådana kreditgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den föreslagna delegationen samt de övriga kost-&lt;br&gt;nader som staten åsamkas för de föreslagna stödinsatserna skall be-&lt;br&gt;lasta anslaget för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens överväganden: Kommuner som äger eller har lämnat&lt;br&gt;borgen för bostadsföretag eller bostadsrättsföreningar med betydande&lt;br&gt;ekonomiska problem bör kunna fa statens hjälp med rekonstruktion av&lt;br&gt;företaget eller föreningen. Formerna för statens medverkan behöver dock&lt;br&gt;utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;denna del stryker under att det är angeläget att sådan hjälp kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömningar och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens hittillsvarande stöd till kommuner med särskilda problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av det nya bidrags- och utjämningssystemet&lt;br&gt;för kommuner och landsting uppfördes på statsbudgeten fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1995 ett nytt anslag för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner&lt;br&gt;och landsting (prop. 1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:FiU19, rskr.&lt;br&gt;1994/95:416 och 417). Anslaget har använts bl.a. för att i rekonstruktivt&lt;br&gt;syfte tillfälligt bistå kommuner och landsting som på grund av speciella&lt;br&gt;omständigheter har hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation. Ett&lt;br&gt;grundläggande motiv för statens insatser är att kommunerna till följd av&lt;br&gt;utjämningssystemen kan fa svårigheter att anpassa sina kostnader under&lt;br&gt;en övergångsperiod och att uppnå det av riksdagen beslutade balans-&lt;br&gt;kravet till år 2000. Bidrag beslutas av regeringen efter prövning av varje&lt;br&gt;särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återkommande orsak till ekonomiska problem är för många kom-&lt;br&gt;muner det ansvar de har för de egna bostadsföretagens åtaganden. Som&lt;br&gt;har framgått av det föregående skiftar de förhållanden som föranleder&lt;br&gt;svårigheterna starkt mellan olika kommuner. Av det skälet kan också de&lt;br&gt;åtgärder - eller de kombinationer av åtgärder - som är nödvändiga och&lt;br&gt;tillräckliga variera betydligt. Regeringen finner att en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;ordning nu bör etableras för att hantera dessa problem. I grunden är&lt;br&gt;problemen att se som omstruktureringsproblem i avvaktan på en anpass-&lt;br&gt;ning till ändrade förutsättningar på den lokala bostadsmarknaden.&lt;br&gt;Insatserna bör därför ses som tillfälliga. Regeringen utgår mot denna&lt;br&gt;bakgrund från att den hanteringsordning som nu föreslås skall avvecklas&lt;br&gt;inom loppet av några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några utgångspunkter för en ny hanteringsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den redovisning som lämnats i det föregående framgår att utveck-&lt;br&gt;lingen under 1990-talet i flera avseenden drastiskt ändrat förutsättning-&lt;br&gt;arna för de bostadsförvaltande företagen. Såvitt gäller privata bostads-&lt;br&gt;företag samt bostadsrättsföreningar utan kommunal borgen har staten -&lt;br&gt;allt sedan de nuvarande svårigheterna började uppträda - först genom&lt;br&gt;SBAB och sedan genom Venantius AB och BKN i mycket betydande&lt;br&gt;utsträckning medverkat till saneringen av de drabbade företagens eko-&lt;br&gt;nomi. Några motsvarande insatser har inte gjorts till förmån för de&lt;br&gt;kommunägda bostadsföretagen - och är heller inte aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för regeringens förslag är att en kommun själv bär det Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;yttersta ansvaret för verksamheten i de företag som kommunen äger eller&lt;br&gt;har bestämmande inflytande över. Det innebär att kommunen också har&lt;br&gt;ansvar för att företaget kan infria sina ekonomiska förpliktelser. I vissa&lt;br&gt;speciella situationer kan emellertid statens övergripande ansvar för den&lt;br&gt;offentliga verksamheten och ekonomin motivera tillfälligt stöd till en&lt;br&gt;enskild kommun som saknar förutsättningar att av egen kraft fullgöra&lt;br&gt;sina åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommunernas förmåga att klara av bostadsföretagens svårig-&lt;br&gt;heter - och inte svårigheterna i sig - som skall bestämma inriktningen&lt;br&gt;och omfattningen av statens insatser. Frågor om stöd skall således prövas&lt;br&gt;i första hand mot kommunens egna ekonomiska förutsättningar. Endast&lt;br&gt;kommuner med en särskilt svår ekonomisk situation kommer därför i&lt;br&gt;fråga för stöd. En ytterligare förutsättning är naturligtvis att de för-&lt;br&gt;hållanden som ligger bakom kommunens svaga ekonomi inte är sådana&lt;br&gt;att de på kort sikt kan påverkas av kommunen själv och att kommunen&lt;br&gt;vidtagit nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med sin ekonomiska&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika stödbehov och därför olika lösningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommuns svårigheter kan i vissa fall bedömas vara av övergående&lt;br&gt;natur. Exempelvis kan befolkningsutvecklingen och den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten i regionen på sikt förväntas förändra kommunens situation till&lt;br&gt;det bättre. Obalanser i åldersstrukturen i kommunen kan komma att ut-&lt;br&gt;jämnas. I andra fall kan kostnader för infrastrukturinvesteringar förutses&lt;br&gt;komma att plana ut. Statens stöd bör i sådana fall i första hand fa formen&lt;br&gt;av ett tillfälligt likviditetsstöd som bryggar över kommunens kortsiktiga&lt;br&gt;betalningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall kan det röra sig om mer bestående strukturella förändringar&lt;br&gt;som leder till att förutsättningarna för den kommunala verksamheten&lt;br&gt;väsentligt försämras. Ett exempel på en sådan förändring är att den verk-&lt;br&gt;samhet som dominerat sysselsättningen på en ort i kommunen slås ut på&lt;br&gt;ett sätt som leder till en tilltagande avfolkning av denna ort. Statens stöd&lt;br&gt;kan i sådana fall fa karaktären av ett omställningsstöd med ibland ut-&lt;br&gt;talade bidragsinslag. Utgångspunkten för stöd i ett sådant fall är att verk-&lt;br&gt;samheten måste anpassas till de nya förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för all stödgivning till kommunerna utanför det regul-&lt;br&gt;jära statsbidragssystemets ram måste vara att stödet lämnas i sådana&lt;br&gt;former och på sådana villkor att statens kostnader för stödet minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stöd som nu föreslås till kommuner med övermäktiga åtaganden&lt;br&gt;för boendet kan mot denna bakgrund innebära att staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverkar till att lån kan tas upp på bästa möjliga villkor på mark-&lt;br&gt;naden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämnar stöd till del av kapitalkostnaderna för lån som i övrigt tas upp&lt;br&gt;på normala villkor - exempelvis till kostnaden för att senarelägga&lt;br&gt;återbetalningar eller till kostnaden för andra subventionsinslag i vill-&lt;br&gt;koren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämnar ett direkt bidrag i den del kommunen även långsiktigt bedöms Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;sakna förmåga att betala tillbaka ett lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantier och lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de båda första fallen kan det vara ändamålsenligt att arbeta med statliga&lt;br&gt;kreditgarantier som ett instrument för statens stöd. En reformerad&lt;br&gt;ordning för statens kreditgarantier beslutades av riksdagen år 1996 (prop.&lt;br&gt;1996/97:1, bet. 1996/97:FiUl, rskr. 1996/97:53). Enligt denna har i&lt;br&gt;första hand tre myndigheter ansvar för kreditgarantigivningen, nämligen&lt;br&gt;Exportkreditnämnden inom exportfinansiering, Statens bostadskredit-&lt;br&gt;nämnd (BKN) inom bostadssektorn och Riksgäldskontoret inom övriga&lt;br&gt;områden. För nya kreditgarantier som utfärdas fr.o.m. budgetåret 1997&lt;br&gt;gäller, om inte riksdagen beslutar annat, att varje garanti eller grupp av&lt;br&gt;garantier skall beläggas med en avgift som motsvarar den risk garantin&lt;br&gt;åsamkar staten. Resultatansvaret åvilar garantimyndigheten. Till den del&lt;br&gt;avgifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga om en statlig&lt;br&gt;subvention. En sådan subvention skall belasta ett anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantier för lån till kommuner för de ändamål som nu avses har&lt;br&gt;en nära anknytning till ändamålen för de kreditgarantier som redan&lt;br&gt;lämnas inom bostadssektorn. Regeringen anser att BKN bör kunna lämna&lt;br&gt;garantier även för sådana lån till kommuner. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att BKN:s uppdrag vidgas på sådant sätt att BKN kan medverka med&lt;br&gt;kreditgarantier i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För både långivare och kreditgaranti givare handlar det om normala&lt;br&gt;engagemang med en normal prövning av låntagarens återbetalnings-&lt;br&gt;förmåga - givet de betalningsvillkor som faktiskt kommer att belasta&lt;br&gt;låntagaren. Samma resultatkrav skall därför ställas på kreditgaranti-&lt;br&gt;givningen inom detta område som enligt det föregående skall tillämpas i&lt;br&gt;fråga om s.k. nya garantier. Det innebär bl.a. att garantigivningen skall&lt;br&gt;vara självbärande och således hanteras utanför statsbudgetens inkomst-&lt;br&gt;titlar och anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantier och lån kan i vissa fall behöva kombineras med sub-&lt;br&gt;ventionsinslag. Hur kostnaden for sådana inslag skall hanteras åter-&lt;br&gt;kommer regeringen till i anslutning till vårpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den ordning som föreslås kommer alla normalt verksamma&lt;br&gt;kreditinstitut att kunna uppträda som långivare. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;även Venantius AB skall kunna ges rätt att lämna lån till kommuner för&lt;br&gt;de nu aktuella ändamålen. Därigenom breddas konkurrensen samtidigt&lt;br&gt;som möjlighet ges att ta tillvara Venantius betydande kompetens och&lt;br&gt;erfarenheter i fråga om finansiella rekonstruktioner inom bostadskredit-&lt;br&gt;givningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny hanteringsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om stöd till kommuner som på grund av speciella omständigheter&lt;br&gt;har hamnat i en särskilt svår ekonomisk situation hanteras i dag direkt av&lt;br&gt;regeringen. Med den ordning som nu föreslås kommer sådant stöd till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunerna för deras åtaganden inom boendet regelmässigt att förut- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;sätta en nära samordning av initiativ från olika statliga och icke-statliga&lt;br&gt;aktörer. Också olika prestationer från kommunens sida kommer att bli en&lt;br&gt;integrerad del av en sådan framförhandlad lösning på den enskilda kom-&lt;br&gt;munens specifika problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en särskild delegation inrättas for att under de&lt;br&gt;närmaste åren - fram till dess att huvuddelen av de nu aktuella problem-&lt;br&gt;en kan väntas ha blivit lösta - avlasta regeringen i ärenden om särskilda&lt;br&gt;insatser for kommuner i de fall kommunens svårigheter väsentligen&lt;br&gt;härrör från dess åtaganden för boendet. Genom en sådan hanterings-&lt;br&gt;ordning kommer det också att på ett annat sätt än i dag bli möjligt att&lt;br&gt;kontinuerligt följa upp de olika förutsättningar och villkor som ingår i en&lt;br&gt;överenskommelse mellan staten och kommunen om stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för delegationen blir att bistå kommunen med att&lt;br&gt;finna långsiktigt hållbara lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verktyg som delegationen bör kunna arbeta med är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- föreslå strukturella och finansiella rekonstruktioner av företagen och i&lt;br&gt;förekommande fall sätta sådana förändringar som villkor för det eko-&lt;br&gt;nomiska stöd staten lämnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förmedla krediter till kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förmedla statliga kreditgarantier för lån som kommunen tar upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i förekommande fall och i den utsträckning regeringen medger, lämna&lt;br&gt;bidrag för kostnader för icke marknadsmässiga inslag i villkoren för lån&lt;br&gt;eller kreditgarantier - exempelvis i form av ersättning till kreditgivaren&lt;br&gt;för nuvärdet av skillnaden mellan den normala och den faktiska räntan på&lt;br&gt;det lån kommunen far,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i den utsträckning regeringen medger, besluta om direkta statliga&lt;br&gt;bidrag till kommuner i de fall kommunen bedöms inte ens på sikt kunna&lt;br&gt;bära kostnaderna för de gjorda åtagandena samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bevaka att överenskomna villkor för stöd iakttas och ingripa när de av-&lt;br&gt;talade villkoren inte iakttas samt svara för att statens ekonomiska intres-&lt;br&gt;sen skyddas på ett ändamålsenligt sätt - ytterst genom att kommunen helt&lt;br&gt;eller delvis frånträder företaget eller dess bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär att staten i vissa situationer kan tvingas ta på sig&lt;br&gt;ägar- och förvaltningsansvaret för enskilda fastigheter eller bostadsföre-&lt;br&gt;tag, i avvaktan på att en mer permanent lösning kan åstadkommas.&lt;br&gt;Regeringen bör bemyndigas att bilda ett särskilt bolag för ändamålet att&lt;br&gt;äga och förvalta sådana fastigheter eller bostadsföretag. Bemyndigandet&lt;br&gt;bör alternativt kunna utnyttjas för att låta ett befintligt statligt bolag åta&lt;br&gt;sig dessa uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagens information vill regeringen meddela att regeringen&lt;br&gt;avser att - vid riksdagens bifall till förslagen i det föregående - överlåta&lt;br&gt;på delegationen att självständigt besluta om bidrag ur anslaget för bidrag&lt;br&gt;till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting inom de ramar som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Delegationen skall dock - även om ett sådant&lt;br&gt;medgivande har lämnats - med eget yttrande underställa regeringen&lt;br&gt;sådana frågor som rör mer betydande belopp eller som annars är av&lt;br&gt;principiell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att delegationen bör kunna etableras i sådan tid Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;att den kan vara verksam fr.o.m. den 1 juli 1998. I fråga om kansliresur-&lt;br&gt;ser m.m. bedöms delegationen i huvudsak kunna anlita tjänster från de&lt;br&gt;övriga organ som svarar för statens medverkan i rekonstruktioner. Det&lt;br&gt;bör ankomma på delegationen själv att sluta avtal om de närmare vill-&lt;br&gt;koren för sådant administrativt biträde åt delegationen. Kostnaderna för&lt;br&gt;delegationen samt de övriga kostnader som staten åsamkas för stöd-&lt;br&gt;insatserna avses belasta anslaget för bidrag till särskilda insatser i vissa&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlösen av kommunala borgensåtaganden i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller kommunernas borgensåtaganden till förmån för&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner har - ibland till betydande belopp - lämnat proprie-&lt;br&gt;borgen för lån till bostadsrättsföreningar. Den totala omfattningen av&lt;br&gt;dessa borgensåtaganden kan uppskattas till omkring 9 miljarder kronor.&lt;br&gt;Borgensåtagandet täcker regelmässigt topplånen men omfattar inte sällan&lt;br&gt;också underliggande krediter. Kommunal borgen har i mycket begränsad&lt;br&gt;omfattning varit ett krav för statligt reglerade bostadslån. Sådana krav&lt;br&gt;har ställts bara under en kort tid omedelbart innan de statligt reglerade&lt;br&gt;bostadslånen avskaffades och då endast för småhus upplåtna med&lt;br&gt;bostadsrätt. Kommunens motiv för att teckna borgen har i allmänhet varit&lt;br&gt;att kommunen önskat hjälpa föreningen att få förmånligare räntevillkor&lt;br&gt;och samtidigt slippa ifrån kostnaden för att ta ut pantbrev i fastigheten.&lt;br&gt;Sedan bostadsförsörjningslagen (1947:523) upphävts är det inte längre&lt;br&gt;tillåtet för en kommun att göra sådana åtaganden till förmån för en&lt;br&gt;bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av redovisningen i avsnitt 4.2 har utvecklingen på&lt;br&gt;bostadsmarknaden under de senaste åren lett till betydande kreditförluster&lt;br&gt;särskilt på lån till bostadsrättsföreningar - förluster som förutses komma&lt;br&gt;att realiseras under ytterligare ett antal år. Kommunerna löper därför stor&lt;br&gt;risk att fa infria sina åtaganden. För kommuner som har mer betydande&lt;br&gt;borgensåtaganden kan situationen bli mycket betungande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlustrisken ökas av att åtagandet har karaktären av proprieborgen,&lt;br&gt;dvs. borgen som för egen skuld. Låntagaren kan i sådana fall i praktiken&lt;br&gt;alltid hänvisa långivaren till att vid bristande betalning i stället söka&lt;br&gt;betalning hos borgensmannen. Incitamenten för låntagaren att klara av&lt;br&gt;sina betalningar är därför väsentligt svagare än i de fall han själv bär&lt;br&gt;förstahandsansvaret för skulden. Det leder till att kommunen lätt hamnar&lt;br&gt;i en situation där den, för att undvika att hela borgensåtagandet realiseras,&lt;br&gt;ser sig tvingad att löpande täcka underskott vilkas storlek den inte kan&lt;br&gt;påverka. Risken är stor att kostnaden blir större om man väljer att&lt;br&gt;avvakta skadan hellre än att sätta in åtgärder som bryter de förhållanden&lt;br&gt;som kan förvärra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som befinner sig i en särskilt svår ekonomisk situation bör&lt;br&gt;därför kunna fa statens hjälp att komma ur sitt åtagande. I första hand bör&lt;br&gt;eftersträvas att kommunens proprieborgen ersätts med en fyllnadsborgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan innebär att långivaren alltid är skyldig att först söka få betal- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;ning av låntagaren eller ur dennes egendom. Om det är nödvändigt för att&lt;br&gt;kommunens proprieborgen skall kunna avvecklas bör det vara möjligt att&lt;br&gt;erbjuda en statlig kreditgaranti till motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att BKN får möjlighet att - som ett led i&lt;br&gt;saneringen av en kommuns åtaganden inom boendet - lämna kredit-&lt;br&gt;garantier för vissa äldre lån till bostadsrättsföreningar. I sak innebär det&lt;br&gt;att kreditgarantier får lämnas för sådana statligt reglerade bostadslån med&lt;br&gt;underliggande kredit som dittills varit förenade med kommunal proprie-&lt;br&gt;borgen samt för lån som ersätter sådana lån. Det bör tilläggas att det&lt;br&gt;uteslutande handlar om äldre lån, eftersom en kommun numera inte får&lt;br&gt;ställa borgen för lån till en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna kreditgarantierna för att lösa av kommunala borgens-&lt;br&gt;åtaganden är högriskåtaganden av samma art som de kreditgarantier som&lt;br&gt;lämnats enligt tidigare gällande 1992 års bestämmelser. Dessa senare&lt;br&gt;åtaganden redovisas av BKN under resultatområdet Äldre kreditgaran-&lt;br&gt;tier. En särskild ordning finns för att täcka förluster inom detta resultat-&lt;br&gt;område genom anslag över statsbudgeten. De nu föreslagna kreditgaran-&lt;br&gt;tierna för avlösen av vissa kommunala borgensåtaganden bör på mot-&lt;br&gt;svarande sätt redovisas under ett särskilt resultatområde. Förlusterna&lt;br&gt;under resultatområdet skall täckas genom anslaget för bidrag till sär-&lt;br&gt;skilda insatser i vissa kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande villkor för att en avlösen av kommunens borgens-&lt;br&gt;åtaganden skall erbjudas är att kommunen har bedömts ha behov av detta&lt;br&gt;särskilda statliga stöd. Kriterierna är därvid avsedda att i huvudsak vara&lt;br&gt;desamma som gäller för bedömningen av en kommuns behov av stöd till&lt;br&gt;åtagandena för sitt bostadsföretag. Förslagen i det föregående innebär att&lt;br&gt;regeringen kommer att överlämna till den föreslagna delegationen att&lt;br&gt;normalt svara för denna prövning. Delegationen skall från fall till fall&lt;br&gt;bedöma vilka åtgärder som sammantagna är mest lämpade med hänsyn&lt;br&gt;till den enskilda kommunens förutsättningar. En förutsättning för att&lt;br&gt;BKN skall kunna lämna en särskild kreditgaranti för att avlösa ett&lt;br&gt;kommunalt borgensåtagande till förmån för en bostadsrättsförening bör&lt;br&gt;därför vara att delegationen eller - i fall som prövas av regeringen -&lt;br&gt;regeringen har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild uppgift för delegationen i frågor som gäller avlösen av&lt;br&gt;borgensåtaganden kan vara att förhandla med andra berörda om deras&lt;br&gt;medverkan för att kommunens borgensåtagande skall lösas av. Även&lt;br&gt;andra som har kvar ekonomiska intressen i de berörda bostäderna bör&lt;br&gt;nämligen förutsättas delta i rekonstruktionen i den utsträckning som&lt;br&gt;skäligen kan krävas. Sådana ekonomiska band kan gälla - utöver för-&lt;br&gt;eningen själv — byggare eller andra som ursprungligen bildat bostads-&lt;br&gt;rättsföreningen eller organisationer som föreningen tillhör eller annars&lt;br&gt;har avtal med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ytterligare villkor bör gälla för de kreditgarantier som lämnas.&lt;br&gt;Kreditgaranti bör således aldrig få lämnas till ett högre belopp än vad&lt;br&gt;som svarar mot 99 % av det pantvärde som fastställts i bostadslåne-&lt;br&gt;ärendet. Kreditgaranti får inte heller lämnas för större belopp än att&lt;br&gt;säkerhet för de garanterade lånen kan erbjudas inom 99 % av pantvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsättning genom inteckning skall dock inte vara ett nödvändigt Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;villkor, förutsatt att fastigheten inte är pantsatt för annan skuld och att ett&lt;br&gt;pantsättningsförbud fortsatt kan upprätthållas. Säkerhet mot inteckning&lt;br&gt;skall emellertid normalt eftersträvas. För att underlätta en avlösen bör&lt;br&gt;därför kommunen genom en engångsavgift svara dels för kostnaderna for&lt;br&gt;att ta ut inteckningar i den mån sådana inte finns, dels för kreditgaranti-&lt;br&gt;avgifter under den inledande garantitiden. Regeringen avser att överlåta&lt;br&gt;på BKN att besluta hur engångsavgiften skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för statens stöd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen disponerar under perioden 1999-2001 ca 2 miljarder kronor&lt;br&gt;for ekonomiskt utsatta kommuner inom det under utgiftsområde 25&lt;br&gt;uppförda anslaget för bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och&lt;br&gt;landsting. En betydande del av dessa medel kommer att avsättas för att&lt;br&gt;lösa de kommunala bostadsproblemen och för att infria kreditgarantier&lt;br&gt;för sådana lån till bostadsrättsföreningar som tidigare varit förenade med&lt;br&gt;kommunal borgen. Även kostnaderna for delegationen föreslås belasta&lt;br&gt;detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten i fråga om kostnadsutfallet är dock stor. Regeringen avser&lt;br&gt;att redovisa utvecklingen i samband med kommande års budgetproposi-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Åtgärder för ökad sysselsättning i&lt;br&gt;byggbranschen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förutom det reguljära stödet har bidrag till bostadssektorn även lämnats i&lt;br&gt;form av tidsbegränsade stimulanser för byggandet. Under innevarande&lt;br&gt;mandatperiod har regeringen tagit initiativ till flera åtgärder i syfte att&lt;br&gt;bl.a. öka sysselsättningen i byggbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i december 1994 och i juni 1995 om särskilda&lt;br&gt;tidsbegränsade stimulanser för byggandet (prop. 1994/95:25, bet.&lt;br&gt;1994/95 :FiUl, rskr. 1994/95:145 samt prop. 1994/95:218, bet.&lt;br&gt;1994/95:BoU21, rskr. 1994/95:396). I dessa ingick bl.a. bidrag till&lt;br&gt;bostadsförbättringsåtgärder, investeringsbidrag för nyproduktion av&lt;br&gt;bostäder och stöd till åtgärder för att förbättra inomhusmiljön i bostäder&lt;br&gt;och i lokaler där främst barn och ungdomar vistas. Totalt anvisades ca&lt;br&gt;6 miljarder kronor för bidrag till angivna ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1996 föreslog regeringen att en särskild skattereduktion skulle&lt;br&gt;lämnas för vissa utgifter för reparationer m.m. på bostadshus för sådana&lt;br&gt;arbeten som utförts till och med utgången av år 1997. Reglerna trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32, rskr.&lt;br&gt;1995/96:306). I budgetpropositionen för år 1998 föreslog regeringen att&lt;br&gt;dessa regler skulle förlängas till utgången av 1998 och riksdagen har&lt;br&gt;beslutat i enlighet med regeringens förslag (prop. 1997/98:1, bet.&lt;br&gt;1997/98:FiUl, rskr. 1997/98:35). Den finansiella effekten på statens&lt;br&gt;budget av denna åtgärd beräknas bli ett inkomstbortfall brutto på ca&lt;br&gt;5 miljarder kronor sammanlagt för budgetåren 1997-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vidare beslutat om ett tillfälligt investeringsbidrag för&lt;br&gt;produktion av studentbostäder (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiUl 1,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:51). Bidrag lämnas till byggen som påbörjas under tiden&lt;br&gt;Iden oktober 1996 - 31 december 1999 och inom en ram av 300 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i regeringens strävan att öka takten i omställningen av&lt;br&gt;Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle har regeringen utarbetat ett&lt;br&gt;särskilt handlingsprogram. Handlingsprogrammet omfattar dels ett natio-&lt;br&gt;nellt investeringsprogram, dels ett lokalt investeringsprogram. Till de&lt;br&gt;nationella investeringarna hänförs ett program för energiomställning och&lt;br&gt;ett program för vissa infrastruktursatsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens energipolitiska beslut förra året En uthållig energiförsörj-&lt;br&gt;ning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) omfattar&lt;br&gt;ett program för bl.a. effektivare energianvändning och tillförsel av el från&lt;br&gt;fömybara energikällor. Programmet löper fram t.o.m. år 2004 och beräk-&lt;br&gt;nas totalt för hela perioden komma att uppgå till 9 miljarder kronor,&lt;br&gt;varav ca 2,5 miljarder kronor avser investeringar i anläggningar som&lt;br&gt;bidrar till att kompensera bortfallet av el (t.ex. kraftvärmeanläggningar&lt;br&gt;och småskalig vattenkraft) och till minskad användning av el i&lt;br&gt;bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till utformning av det lokala investeringsprogrammet redovisa- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;des i prop. 1996/97:150, bil. 5. Regeringen beräknar att 5,4 miljarder&lt;br&gt;kronor kommer att anvisas för detta ändamål åren 1998-2000, varav 800&lt;br&gt;miljoner kronor har anvisats på statsbudgeten år 1998 (prop. 1997/98:1,&lt;br&gt;utgiftsområde 18, bet. 1997/98:BoUl, rskr. 1997/98:81). Inom ramen för&lt;br&gt;det lokala investeringsprogrammet skall statsbidrag lämnas till investe-&lt;br&gt;ringsprojekt efter ansökan från kommuner. En viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;regeringens bedömning är att insatserna skall bidra till ökad syssel-&lt;br&gt;sättning. När det gäller åtgärder inom bostadsbebyggelsen skall insatser&lt;br&gt;inom utsatta bostadsområden prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer under perioden februari-april 1998 att i omgångar&lt;br&gt;besluta om fördelningen av 800 miljoner kronor som har anvisats på&lt;br&gt;statsbudgeten innevarande år för bidrag till kommuner som redovisat&lt;br&gt;lokala investeringsprogram. Vidare kommer regeringen att besluta om&lt;br&gt;åtaganden upp till 1 miljard kronor vardera för åren 1999 och 2000.&lt;br&gt;Regeringen räknar med att större och mer genomarbetade ansökningar&lt;br&gt;som avser investeringar i bostadsbebyggelsen först kommer att lämnas&lt;br&gt;under år 1999 och år 2000. Flera bostadsprogram är dock aktuella i&lt;br&gt;samband med de första beslutsomgångama under våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att huvuddelen av sysselsättningen till följd av de&lt;br&gt;nationella och lokala investeringsprogrammen kommer att uppstå inom&lt;br&gt;bygg- och anläggningssektorn. En betydande del bedöms avse bostads-&lt;br&gt;byggnadsprojekt, eftersom dessa projekt är förhållandevis arbetsintensiva&lt;br&gt;och volymmässigt stora. Regeringen avser att i den ekonomiska vår-&lt;br&gt;propositionen återkomma till riksdagen vad gäller en eventuell förläng-&lt;br&gt;ning av de lokala investeringsprogrammen fr.o.m. år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har sammanfattningsvis sedan december 1994&lt;br&gt;fattat beslut om följande åtgärder som bidrar till att öka sysselsättningen i&lt;br&gt;byggbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9 Beslutade och genomförda åtgärder under perioden 1995-2000&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbudgeten,&lt;br&gt;miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidsbegränsade byggstimulanser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsbidrag till studentbostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokala investeringsprogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Energiomställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Minskad elanvändning i bostäder och vissa lokaler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Investeringar i elproduktion från fömybara källor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;• Skattereduktioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion för utgifter för reparationer m.m. på&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bostadshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Värdet av skattereduktionen anges brutto, dvs. utan hänsyn till indirekta&lt;br&gt;effekter till följd av ökad sysselsättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera faktorer talar för att bostadsinvesteringama kan förväntas öka de Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;närmaste åren. Räntorna har sjunkit och en viss prisuppgång på bostäder&lt;br&gt;har inletts. Regionalt har också vissa bristsituationer redan uppstått. En&lt;br&gt;gradvis förbättrad arbetsmarknad ger härutöver förutsättningar för en&lt;br&gt;ökad efterfrågan på bostäder. Boverkets prognoser tyder på att antalet&lt;br&gt;påbörjade bostäder i nyproduktionen ökar i år och nästa år. Vidare kan&lt;br&gt;låg räntenivå och ökad privat konsumtion även förväntas medföra en viss&lt;br&gt;uppgång i byggandet av kommersiella lokaler och kontorslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgång i aktivitetsnivån i byggsektorn förutses inträffa först i&lt;br&gt;slutet av år 1998 eller i början av år 1999. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;ytterligare stimulanser bör lämnas till denna sektor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande systemet med skattereduktion för&lt;br&gt;kostnader för reparationer m.m. på bostadshus förlängs att gälla t.o.m 31&lt;br&gt;mars 1999. För arbeten som utförs under perioden 19 mars 1998 -&lt;br&gt;31 mars 1999 medges högre underlag vid beräkning av skattereduktio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För närvarande medges skattereduktion för utgifter för re-&lt;br&gt;paration, ombyggnader och tillbyggnader på bostadshus. Systemet avi-&lt;br&gt;serades i prop. 1995/96:198 om ekonomisk-politiska åtgärder på skatte-&lt;br&gt;och avgiftsområdet (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32, rskr.&lt;br&gt;1995/96:306, SFS 1996:725). Reduktion medgavs för utgifter under&lt;br&gt;perioden den 15 april 1996 - den 31 december 1997. Hösten 1997&lt;br&gt;beslutade riksdagen om en förlängning av stimulansperioden till att om-&lt;br&gt;fatta även år 1998 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiUl, rskr. 1997/98:35,&lt;br&gt;SFS 1997:957).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skattereduktion gäller för småhus, hyreshus och även för&lt;br&gt;utgifter avseende bostadsrättslägenheter. Reduktion medges enbart på&lt;br&gt;underlag i form av arbetskostnader och med 30 procent av kostnaden. För&lt;br&gt;småhus medges reduktion med 30 procent på ett underlag upp till 35 000&lt;br&gt;kronor. Den maximala skattereduktionen uppgår alltså till 10 500 kronor.&lt;br&gt;För hyreshus medges reduktion med det högsta av beloppen 20 000&lt;br&gt;kronor eller tre gånger fastighetsskatten för hela kalenderåret 1996.&lt;br&gt;Bostadsrättshavare kan medges reduktion med maximalt 5 000 kronor.&lt;br&gt;Reduktion medges enbart om underlaget uppgår till minst 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reduktionen erhålls i efterhand genom särskild ansökan, frikopplad&lt;br&gt;från deklarationen. Den slutliga skatten för ett visst beskattningsår redu-&lt;br&gt;ceras om ansökan inkommit till skattemyndigheten i början av mars&lt;br&gt;under taxeringsåret, dvs. året efter beskattningsåret. Ansökan kan avse&lt;br&gt;yrkanden för utgifter före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nu gällande skattereduktionen&lt;br&gt;infördes mot bakgrund av den avmattning av den totala byggnads-&lt;br&gt;verksamheten mellan 1996 och 1997 som förutsågs i 1996 års ekono-&lt;br&gt;miska vårproposition. Vid förnyade bedömningar i budgetpropositionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för 1998 ansågs det motiverat att förlänga stimulansperioden till att Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;omfatta även år 1998. Enligt de bedömningar som nu kan göras förväntas&lt;br&gt;byggverksamheten öka kraftigt under 1999. I avvaktan på detta och för&lt;br&gt;att begränsa byggarbetslösheten under vintern 1998/99 är det motiverat&lt;br&gt;med en viss förlängning av stimulansperioden. Det är dock angeläget att&lt;br&gt;stimulansen inte ligger kvar när byggverksamheten kommer igång under&lt;br&gt;1999. Mot denna bakgrund bör perioden förlängas så att systemet upphör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i och med utgången av mars 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka stimulanseffekten under kvarvarande period - 19 mars&lt;br&gt;1998-31 mars 1999 - bör för arbeten som utförs under denna period&lt;br&gt;tillgodoräknas ett förhöjt underlag vid beräkning av skattereduktionen.&lt;br&gt;Procentandelen bör dock vara oförändrad, dvs. 30 %. Detta innebär att en&lt;br&gt;maximal extra reduktion ges, för småhus med 3 500 kronor, för hyreshus&lt;br&gt;med det högsta av 7 000 kronor och fastighetsskatten för år 1996 och för&lt;br&gt;bostadsrättslägenheter med 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgeteffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den senaste förlängningen med ett år bedömdes den tillkommande&lt;br&gt;kostnaden uppgå till 1,5 miljarder kronor. Enligt de bedömningar som nu&lt;br&gt;föreligger kan den periodiserade kostnaden för gällande regler beräknas&lt;br&gt;till 1,2 miljarder kronor för inkomståret 1996, till 2,1 miljarder kronor för&lt;br&gt;inkomståret 1997 och till 1,8 miljarder kronor för inkomståret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften för inkomståret 1998 kan anses avspegla förhållandena för&lt;br&gt;ett normalår. De nu föreslagna förändringarna innebär dels att stimulans-&lt;br&gt;perioden förlängs med tre månader, dels att underlagen för beräkning av&lt;br&gt;reduktionsbeloppen utökas för perioden 19 mars 1998 - 31 mars 1999.&lt;br&gt;Sammantaget beräknas den tillkommande kostnaden uppgå till 920&lt;br&gt;miljoner kronor. Belastningen för olika budgetår påverkas bl.a. av att&lt;br&gt;yrkanden om reduktion sker i efterhand. Om hänsyn tas till detta kan den&lt;br&gt;kassamässiga effekten för staten (och offentlig sektor) beräknas till 350&lt;br&gt;miljoner kronor för år 1999 och till 570 miljoner kronor för år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Bidrag till äldrebostäder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Mot bakgrund av kommunernas investerings-&lt;br&gt;behov för utbyggnad och anpassning av bostäder och lokaler för äldre de&lt;br&gt;närmaste åren, bör ett tillfälligt statligt byggstöd om 400 miljoner kronor&lt;br&gt;införas. Regeringen avser att i en proposition om mål och inriktning för&lt;br&gt;äldrepolitiken senare i vår återkomma med en närmare beskrivning och&lt;br&gt;utformning av ett sådant stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala bygginvesteringama har fallit kraftigt mellan 1994 och&lt;br&gt;1997. Genom det tillskott till kommunsektorn som regeringen tidigare&lt;br&gt;föreslagit bedöms den kommunala ekonomin förbättras de kommande&lt;br&gt;åren och vara i balans år 2000. Det finns emellertid ett antal kommuner&lt;br&gt;som fortfarande måste anpassa sin nuvarande kostnadsnivå samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som resursbehovet inom äldreomsorgen förväntas öka framöver. Resurs-&lt;br&gt;behovet ställer bl.a. krav på utbyggnad och upprustning av bostäder och&lt;br&gt;lokaler som är avsedda för äldre. Mot bakgrund av den ekonomiska&lt;br&gt;situationen i vissa kommuner kan det inte uteslutas att nödvändiga upp-&lt;br&gt;rustningar skjuts på framtiden. Regeringen gör därför bedömningen att&lt;br&gt;ett tillfälligt och särskilt stöd kan vara nödvändigt för att tillförsäkra&lt;br&gt;bostäder och lokaler av god kvalitet för äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om ändrade regler för räntebidrag och statliga kreditgaran-&lt;br&gt;tier vid ny- och ombyggnad av bostäder beräknas sammantagna inte fa&lt;br&gt;några påtagliga konsekvenser för statens budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kostnaderna för det föreslagna bidraget för merkostnader för&lt;br&gt;investeringar vid ny- och ombyggnad som främjar ekologisk hållbarhet -&lt;br&gt;som uppskattas till 250 miljoner kronor per år - förutses rymmas inom i&lt;br&gt;princip oförändrade anslagsramar för statens stöd till bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en långsammare avveckling av räntebidragen för hyres-&lt;br&gt;och bostadsrättshus i de s.k. krisårgångama innebär att statens utgifter&lt;br&gt;ökar. Om subventionsräntan är 6,5 % beräknas statens utgifter för bud-&lt;br&gt;getåren 1999, 2000 respektive 2001 bli ca 555, 590 respektive&lt;br&gt;340 miljoner kronor högre, i jämförelse med om räntebidraget avtrappas&lt;br&gt;enligt ordinarie regler. Belastningen på BKN:s anslag för kreditgarantier&lt;br&gt;beräknas minska i viss utsträckning till följd av denna åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen disponerar under perioden 1999-2001 ca 2 miljarder&lt;br&gt;kronor för ekonomiskt utsatta kommuner inom det under utgiftsområde&lt;br&gt;25 uppförda anslaget för särskilda insatser för vissa kommuner och&lt;br&gt;landsting. En betydande del av dessa medel beräknas komma att avsättas&lt;br&gt;för den föreslagna nya ordningen för statens stöd till kommuner med&lt;br&gt;övermäktiga ekonomiska åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:725) om skattereduktion för&lt;br&gt;utgifter för byggnadsarbete på bostadshus bedöms leda till en till-&lt;br&gt;kommande kostnad om 920 miljoner kronor brutto, utan hänsyn till&lt;br&gt;indirekta effekter till följd av ökad sysselsättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkandena De ekonomiska&lt;br&gt;villkoren för det sent byggda beståndet (SOU&lt;br&gt;1995:98) och Bostadspolitik 2000 - från produktions-&lt;br&gt;politik till boendepolitik (SOU 1996:156) från&lt;br&gt;Bostadspolitiska utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bostadspolitiska utredningen har haft i uppdrag att ta fram underlag&lt;br&gt;för beslut om bostadspolitiken på längre sikt. Uppdraget omfattade dels&lt;br&gt;att precisera målen för en fortsatt social bostadspolitik, dels att ge förslag&lt;br&gt;om lämpliga medel för att uppfylla målen (Dir. 1995:20, beslut vid&lt;br&gt;regeringssammanträde den 9 mars 1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens delbetänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett delbetänkande lämnades i september 1995, i vilket utredningen redo-&lt;br&gt;visar en analys av de ekonomiska villkoren för det sent byggda beståndet.&lt;br&gt;Vidare redovisas resultatet av en första utvärdering av 1993 års regler för&lt;br&gt;det statliga stödet till bostadsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att den bästa lösningen för bostadsföretag med&lt;br&gt;betydande ekonomiska svårigheter är att bostadsföretaget genomgår en&lt;br&gt;ekonomisk rekonstruktion. Utredningen konstaterar att staten medverkar&lt;br&gt;till rekonstruktioner genom Statens bostadskreditnämnd och Venantius&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att det inte är möjligt att dra några generella&lt;br&gt;slutsatser om effekterna av 1993 års regler för bostadsfinansiering, bl.a.&lt;br&gt;på grund av att dessa prövats i liten omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver lämnar utredningen förslag om frihet från fastighetsskatt&lt;br&gt;även för år 1997 för bostadsfastigheter med värdeår 1991 samt vissa&lt;br&gt;begränsade justeringar av villkoren i fråga om subventionsgraden i ränte-&lt;br&gt;bidragssystemet och i fråga om kreditgarantier för den nyproduktion som&lt;br&gt;påbörjades år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutbetänkande - förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbetänkandet lämnades i november 1996. I detta lämnar utredningen&lt;br&gt;förslag om övergripande mål för bostadspolitiken och om preciseringar&lt;br&gt;av dessa. Vidare lämnar utredningen förslag i fråga om åtgärder för att&lt;br&gt;minska segregationen i boendet, reformerat statligt finansieringssystem&lt;br&gt;för boendet, boende för äldre och personer med funktionshinder, ung-&lt;br&gt;domars boende, ekologiskt långsiktiga perspektiv vid ny- och ombygg-&lt;br&gt;nader, bosparande samt jämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen.&lt;br&gt;Härutöver behandlar utredningen flera andra frågor dock utan att lämna&lt;br&gt;några förslag i dessa delar. Detta gäller i fråga om estetisk kvalitet,&lt;br&gt;kommunernas roll i bostadspolitiken, finansiering av bostäder på kredit-&lt;br&gt;marknaden, bostadsföretagens ekonomiska villkor samt bostadspolitikens&lt;br&gt;administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål for bostadspolitiken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det övergripande målet för bostadspolitiken skall&lt;br&gt;vara att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga&lt;br&gt;kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara&lt;br&gt;ramar. Vidare att boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga&lt;br&gt;levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ung-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver lämnar utredningen förslag om preciseringar av det över-&lt;br&gt;gripande målet när det gäller planering och utveckling av boendet, boen-&lt;br&gt;dets närmiljö samt bostadens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att motverka segregation i boendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren för människor i utsatta&lt;br&gt;bostadsområden måste enligt utredningen ges högsta prioritet inom alla&lt;br&gt;politikområden av betydelse. Arbetet mot segregation kräver därför en&lt;br&gt;sammanhållen politik som omfattar insatser inom många politikområden&lt;br&gt;och på flera nivåer i samhället. Detta ställer stora krav på sektors-&lt;br&gt;övergripande samverkan och på en väl fungerande dialog mellan stat och&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår utredningen att stat och kommun gemen-&lt;br&gt;samt inleder en långsiktig satsning på lokalt utvecklingsarbete i utsatta&lt;br&gt;bostadsområden. Detta arbete föreslås byggas upp kring ett lokalt utveck-&lt;br&gt;lingsprogram i varje utsatt bostadsområde och med utgångspunkt i de&lt;br&gt;behov och önskemål som de boende och de som verkar i områdena har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att staten skall stödja sådana utvecklings-&lt;br&gt;program med särskilda statsbidrag som motsvarar högst 50 % av kost-&lt;br&gt;naderna för programmen. Bostadspolitiken bör enligt utredningen bidra&lt;br&gt;med 500 miljoner kr per år under åren 1998-2000 och med en miljard kr&lt;br&gt;per år under år 2001-2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformer i fråga om det statliga finansieringssystemet för bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det statliga finansieringssystemet för bostäder föreslår&lt;br&gt;utredningen sammanfattningsvis att räntebidrag enligt 1993 års system&lt;br&gt;avvecklas och ersätts av investeringsbidrag fr.o.m. år 2000. Tre typer av&lt;br&gt;investeringsbidrag skall förekomma - ett s.k. basbidrag till nyproduktion&lt;br&gt;av hyreshus, investeringsbidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder&lt;br&gt;samt investeringsbidrag som motiveras av konjunkturpolitiska för-&lt;br&gt;hållanden. Vidare lämnar utredningen förslag om vissa förändringar av&lt;br&gt;beskattningen av bostäder samt vissa förändringar av reglerna om statlig&lt;br&gt;kreditgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår när det gäller nyproduktion av bostäder i hyresrätt&lt;br&gt;att räntebidragen avskaffas och att staten fr.o.m. år 2000 i stället skall&lt;br&gt;lämna investeringsbidrag med 10 % av ett schablonberäknat bidrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag. För nyproduktion av särskilda boendeformer för äldre och Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;personer med funktionshinder skall bidragsunderlaget vara något högre Bilaga 1&lt;br&gt;än för produktion av ordinära lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär vidare att ingen fastighetsskatt skall utgå för hyres-&lt;br&gt;bostadsfastigheter med värdeår 2000 eller senare. Fastighetsskatte-&lt;br&gt;befrielsen motiveras av behovet av att kompensera ägare av hyreshus för&lt;br&gt;egnahemsägamas skattemässiga avdrag för räntekostnader enligt reglerna&lt;br&gt;för kapitalbeskattning. Om fastighetsskatten inte avvecklas för nyprodu-&lt;br&gt;cerade hyreshus skall investeringsbidrag i stället lämnas med 20 % av&lt;br&gt;bidragsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beräknar medelsbehovet till 1,1 miljarder kr per år om&lt;br&gt;fastighetsskatten för nyproducerade hyreshus avskaffas. Om detta inte&lt;br&gt;genomförs beräknas statens utgifter för investeringsbidraget i stället bli&lt;br&gt;drygt 2 miljarder kr per år fr.o.m. år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyreshus i det befintliga beståndet föreslår utredningen i fråga om&lt;br&gt;beviljade räntebidrag enligt 1993 års regler att bidragsunderlaget skall&lt;br&gt;skrivas ner med 1/30 per år när räntebidraget nått 30 %-nivån, medan&lt;br&gt;reglerna för räntebidrag enligt äldre bostadsfinansieringssystem (1992 års&lt;br&gt;regler och tidigare) inte skall förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bostadsrätter föreslår utredningen att reglerna för taxering&lt;br&gt;och beskattning skall ses över och förändras i linje med förslagen i två&lt;br&gt;tidigare utredningar (SOU 1994:57 och SOU 1992:8). Dessa förslag&lt;br&gt;innebär att fastighetsskatten ersätts med en schablonintäkt och att&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar ges full avdragsrätt för ränteutgifter samt att taxe-&lt;br&gt;ringen av fastigheterna förändras. De föreslagna regelförändringarna&lt;br&gt;skall gälla både för nyproduktion och för det befintliga beståndet av&lt;br&gt;bostadsrätter. Vidare föreslår kommittén att räntebidragen avskaffas vid&lt;br&gt;nyproduktion av bostadsrätter och att redan beviljade räntebidrag till&lt;br&gt;bostadsrättsfastigheter skall avtrappas enligt samma regler som för egna-&lt;br&gt;hem. Om taxering och beskattning av bostadsrättsfastigheter inte föränd-&lt;br&gt;ras skall investeringsbidrag kunna lämnas vid nyproduktion och enligt&lt;br&gt;samma regler som för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egnahem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nyproduktion av egnahem föreslår utredningen att ränte-&lt;br&gt;bidragen trappas ned och upphör helt enligt nuvarande regler. I övrigt&lt;br&gt;skall nuvarande regler för kapitalbeskattning och fastighetsskatt gälla&lt;br&gt;oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga kreditgarantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En schablonberäknad kreditgaranti skall enligt utredningens förslag&lt;br&gt;kunna beviljas vid nyproduktion av bostäder i samtliga upplåtelseformer&lt;br&gt;och vid ombyggnader av hyres- och bostadsrättsfastigheter. Garanti skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i motsats till vad som gäller för närvarande - även kunna lämnas för Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;bostadsinvesteringar som inte är berättigade till annat bostadspolitiskt Bilaga 1&lt;br&gt;stöd. Vidare föreslår utredningen vissa forändringar av reglerna för&lt;br&gt;kreditgarantier. Förslagen berör principerna för beräkningen av garanti-&lt;br&gt;underlaget, storleken på det garanterade beloppet, pantsäkerheten,&lt;br&gt;ersättning ur garantin samt nivån för den årliga avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd till ombyggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att inget reguljärt stöd skall lämnas i samband med&lt;br&gt;ombyggnader. I stället skall fastighetsägarnas förutsättningar att av egen&lt;br&gt;kraft kunna finansiera t.ex. ombyggnader förbättras, genom att det skatte-&lt;br&gt;mässigt tillåtna värdeminskningsavdraget höjs från 2 % till 3 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För politiskt prioriterade ombyggnader skall dock ett investerings-&lt;br&gt;bidrag kunna lämnas, främst till hyreshus. Prioriterade åtgärder kan t.ex.&lt;br&gt;vara ombyggnader för förbättrad tillgänglighet och användbarhet, för&lt;br&gt;äldre och personer med funktionshinder, samt olika slag av miljöåtgärder&lt;br&gt;för ett långsiktigt kretsloppsanpassat boende. Omfattning och inriktning&lt;br&gt;av bidraget skall bestämmas i samband med det årliga budgetarbetet.&lt;br&gt;Utredningens förslag innebär att investeringsbidrag för prioriterade åtgär-&lt;br&gt;der skall kunna lämnas inom en ram av 1 miljard kr per år fr.o.m. år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boende för äldre och personer med funktionshinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår - utöver vad som redovisats ovan när det gäller&lt;br&gt;statens stöd till nyproduktion och ombyggnader för särskilda boende-&lt;br&gt;former - att Boverket skall fa i uppdrag att genomföra ett program för&lt;br&gt;ökad kunskap och kompetens, när det gäller bostäders och närmiljöers&lt;br&gt;tillgänglighet och användbarhet. Uppdraget skall genomföras i sam-&lt;br&gt;verkan med bl.a. handikapp- och pensionärsorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomars boende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Boverket, Ungdomsstyrelsen och Högskole-&lt;br&gt;verket far i uppdrag att kartlägga samt utveckla metoder för bättre&lt;br&gt;uppföljningar av studenternas bostadssituation. Vidare att reglerna för&lt;br&gt;bostadsbidrag till ungdomar i åldern 18-28 år förändras så att stödet till&lt;br&gt;ungdomar med låga inkomster förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår - i linje med ett tidigare förslag av Boverket - att&lt;br&gt;statligt stöd skall erbjudas till ett antal kommuner för att utveckla&lt;br&gt;kunskaper och metoder som integrerar jämställdhet i fysisk planering och&lt;br&gt;bebyggelseutformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekologiskt långsiktiga perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att investeringsbidrag skall kunna lämnas för ange-&lt;br&gt;lägna miljöåtgärder i boendet och enligt samma principer som för inve-&lt;br&gt;steringsbidrag till prioriterade ombyggnadsåtgärder. Vidare att ett system&lt;br&gt;för miljö- och energiklassning införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att särregler införs för s.k. slutna bosparkassor i&lt;br&gt;bolags- eller föreningsform. Vidare att samtliga svenskregistrerade insti-&lt;br&gt;tut som marknadsför bosparande skall omfattas av Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationer och särskilda yttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två av utredningens ledamöter har avgivit reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga Berggren (m) reserverar sig bl.a. mot utredningens slutsatser när&lt;br&gt;det gäller beskattningen av bostäder och mot förslagen om investerings-&lt;br&gt;bidrag och bidrag till lokala utvecklingsprogram. Inga Berggren förordar&lt;br&gt;avregleringar, avvecklade subventioner och avvecklad fastighetsskatt&lt;br&gt;som medel för att åstadkomma en långsiktigt hållbar bostadspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ove Hellberg (v) reserverar sig bl.a. mot utredningens slutsatser om&lt;br&gt;kommunernas styrmedel i bostadsförsörjningen och förordar en lagstiftad&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt samt en skyldighet för kommunerna att organisera&lt;br&gt;någon form av bostadsförmedling. Vidare förordar Ove Hellberg en&lt;br&gt;översyn av fastighetsskatten i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Ove Hellberg och Per&lt;br&gt;Lager (mp) samt av sakkunniga Barbro Fransson och Kjell Nyman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ove Hellberg framhåller behovet av förändringar på skattepolitikens&lt;br&gt;område för att människors behov av en god bostad skall kunna tillgodo-&lt;br&gt;ses till rimliga kostnader. Per Lager förordar i sitt yttrande en högre&lt;br&gt;ambitionsnivå än utredningens när det gäller hur stora resurser som bör&lt;br&gt;avsättas för konstnärliga insatser vid ny- och ombyggnader. Per Lager&lt;br&gt;förordar vidare en översyn av principerna för beskattning och bostads-&lt;br&gt;finansiering. Barbro Fransson framhåller att effekterna av bostads-&lt;br&gt;politikens omläggning bör bli föremål för överläggning och reglering&lt;br&gt;mellan regeringen och kommunernas företrädare, i den ordning som&lt;br&gt;förutses i överenskommelsen om kommunernas ekonomi i mars 1996.&lt;br&gt;Kjell Nyman framhåller att de statsfinansiella effekterna av utredningens&lt;br&gt;förslag innebär att de av riksdagen angivna budgetramarna för år 1998&lt;br&gt;och år 1999 kommer att överskridas samt att de skatter som inlevereras&lt;br&gt;från en samhällssektor inte kan betraktas som öronmärkta för utgifter&lt;br&gt;inom samma sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över betänkandet Bostadspolitik 2000 - från produktions- till&lt;br&gt;boendepolitik (SOU 1996:156) har efter remiss lämnats av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken, Kammarrätten i Göteborg, Socialstyrelsen, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Invandrar-&lt;br&gt;verket, Konsumentverket, Boverket, Byggforskningsrådet, Statens&lt;br&gt;bostadskreditnämnd, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Hallands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Konkurrensverket,&lt;br&gt;NUTEK, Naturvårdsverket, Institutet för framtidsstudier, Ungdoms-&lt;br&gt;styrelsen, Ungdomspolitiska kommittén, Stockholms läns landsting,&lt;br&gt;Botkyrka kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun, Nacka&lt;br&gt;kommun, Solna kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun,&lt;br&gt;Linköpings kommun, Gnosjö kommun, Oskarshamns kommun, Ängel-&lt;br&gt;holms kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Trollhättans&lt;br&gt;kommun, Ulricehamns kommun, Degerfors kommun, Sollefteå kommun,&lt;br&gt;Robertsfors kommun, Skellefteå kommun, Byggentreprenörerna, Bygg-&lt;br&gt;nadsarbetareförbundet, Byggmaterialindustrin i samverkan BYSAM, De&lt;br&gt;handikappades Riksförbund (DHR), Handikappinstitutet, Handikapp-&lt;br&gt;ombudsmannen, Handikappförbundens Samarbetsorgan, HSB:s Riksför-&lt;br&gt;bund, Hyresgästernas Riksförbund, Industriförbundet, Institutet för&lt;br&gt;Bostadsforskning vid Uppsala universitet, Kvinnors Byggforum, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige, Mångkulturellt centrum i Botkyrka, Pensionä-&lt;br&gt;rernas Riksorganisation, Riksbyggen ekonomisk förening, Statens&lt;br&gt;Bostadsfmansieringsaktiebolag SBAB, Svenska Arkitekters Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Akade-&lt;br&gt;mikers Centralorganisation, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag&lt;br&gt;SABO, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Dövas Riksförbund (SDR), Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges&lt;br&gt;Förenade Studentkårer, Sveriges Konsumentråd, Sveriges Pensionärs-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, Synskadades Riksför-&lt;br&gt;bund (SRF), Tjänstemännens Centralorganisation, Träindustriarbetare-&lt;br&gt;förbundet, Venantius AB, Villaägarnas Riksförbund, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Lantmäteriverket, Bofrämjandet, Stockholms Kooperativa Bostadsföre-&lt;br&gt;ning ekonomisk förening (SKB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har vidare inkommit från:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningen Österhöjden Angered, Umeå Studentkår,&lt;br&gt;Värnamo Arbetarekommun, Vänersborgs kommun, Bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen LÄSTEN Uppsala, Kristna Socialdemokraterna, Fred Kind-&lt;br&gt;strand med yttrande, Kommunförbundet Stockholms län, Dalarnas&lt;br&gt;Kommunförbund, Riksbyggen i Skaraborg, Sveriges Socialdemokratiska&lt;br&gt;Ungdomsförbund,. Kommunalråden i Avesta, Hedemora, Ludvika och&lt;br&gt;Smedjebacken, Glesbygdsverket, Högskoleverket, Riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet, Riksgäldskontoret, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn,&lt;br&gt;ungdomar och vuxna FUB, Kommunförbundet Jämtlands län, Lycksele&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun, Kommunförbundet Västernorrland, Börje Henningsson, Kom- Prop. 1997/98:119&lt;br&gt;munförbundet Gävleborg, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissmötet den 20 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande myndigheter och organisationer var företrädda vid Närings-&lt;br&gt;departementets remissmöte över Bostadspolitiska utredningens del-&lt;br&gt;betänkande 1990-talets bostadsmarknad - en första utvärdering (SOU&lt;br&gt;1995:98):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Riksskatteverket, Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Svenska Bankföreningen, Venantius AB, Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, HSB:s Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation SBC,&lt;br&gt;Arkitekt- och Ingenjörsföretagen, Svenska Byggnadsarbetareförbundet,&lt;br&gt;Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Svenska Träindustriarbetareför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag (SOU 1997:81) från Utredningen om&lt;br&gt;kommunala bostadsföretag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om kommunala bostadsföretag har haft i uppdrag att se över&lt;br&gt;villkoren för att ett företag skall ha ställning som allmännyttigt bostads-&lt;br&gt;företag och hur ombildningen av sådana företag inverkar på tillämp-&lt;br&gt;ningen av hyreslagstiftningens bruksvärdesregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har vidare haft i uppdrag att lämna förslag om hur staten&lt;br&gt;skall förhålla sig till försäljningar eller andra överlåtelser som berör de&lt;br&gt;allmännyttiga företagen eller deras bostäder. Reglerna skall avlösa de nu-&lt;br&gt;varande tidsbegränsade bestämmelserna i ämnet. Förslagen skall under-&lt;br&gt;stödja förändringar som stärker företagens långsiktiga konkurrenskraft.&lt;br&gt;Särskild hänsyn måste tas till utsatta företags situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har slutligen haft i uppdrag att överväga om de kommunala&lt;br&gt;bostadsföretagen skall undantas från tillämpningen av den kommunala&lt;br&gt;lokaliseringsprincipen (Dir. 1996:116, beslut vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 19 december 1996).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren lämnade sitt betänkande i juni 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för allmännyttiga bostadsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet allmännyttigt bostadsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att ett bostadsföretag där en kommun eller flera&lt;br&gt;kommuner tillsammans har det rättsligt bestämmande inflytandet skall&lt;br&gt;definieras som ett allmännyttigt bostadsföretag. Någon särskild prövning&lt;br&gt;behövs därmed inte. Definitionen bör tas in i 55 § hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrning genom kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett företag som helt eller delvis ägs av en kommun säkras det demo-&lt;br&gt;kratiska inflytandet genom bestämmelser i kommunallagen. Någon reg-&lt;br&gt;lering därutöver behövs enligt utredaren inte för att tillgodose demokrati-&lt;br&gt;aspekter. Det är dock angeläget att kommunerna som ägare ger tydliga&lt;br&gt;ägardirektiv till sina bostadsföretag om deras roll i den kommunala&lt;br&gt;bostadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens lokaliseringsprincip bör även fortsättningsvis gälla&lt;br&gt;också för kommunernas bostadsföretag. En önskvärd samverkan mellan&lt;br&gt;kommuner kan åstadkommas genom att kommunerna bildar gemensamt&lt;br&gt;ägda bostadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommunallagen följer vidare att kommunägda företag skall drivas&lt;br&gt;utan vinstsyfte. Utredaren föreslår inget undantag för bostadsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen är bäst skickad att besluta om sådana omstruktureringar&lt;br&gt;som främjar företagets långsiktiga utveckling. Företagen skall kunna&lt;br&gt;förändra sitt bestånd genom köp och försäljningar. Kommunerna bör&lt;br&gt;också för framtiden kunna bredda ägandet i de kommunala bostads-&lt;br&gt;företagen genom att ta in andra ägare jämsides med kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kan enligt utredaren lagstifta om att tillstånd krävs for försälj-&lt;br&gt;ningar som leder till att kommunen förlorar det bestämmande inflytandet&lt;br&gt;över företaget eller som innebär att en stor andel av bostadsbeståndet&lt;br&gt;säljs. Av hänsyn till den kommunala självstyrelsens princip förordar&lt;br&gt;utredaren dock inte en sådan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala bostadsföretagen bör inte heller särbehandlas negativt&lt;br&gt;vad gäller villkoren för kreditgarantier, räntestöd eller investeringsbidrag.&lt;br&gt;De restriktioner som staten vill lägga vid försäljningar av kommunala&lt;br&gt;företag eller deras bostäder bör avse kommunen som ägare och inte det&lt;br&gt;kommunala företagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår i stället att det generella statsbidraget minskas för&lt;br&gt;den kommun som använder sitt bestämmande inflytande i ett bostads-&lt;br&gt;företag till att föra över intäkter av fastighetsforsäljningar till kommunen.&lt;br&gt;Minskningen bör svara mot halva skillnaden mellan försäljningspriset&lt;br&gt;och anskaffningsvärdet för de sålda husen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generella statsbidraget bör minskas på samma sätt om kommunen&lt;br&gt;säljer så stor del av aktierna eller andelarna i företaget att kommunens&lt;br&gt;bestämmande inflytande över företaget upphör. Minskningen bör i dessa&lt;br&gt;fall svara mot halva skillnaden mellan det av kommunen tillskjutna&lt;br&gt;kapitalet och inkomsten av de försäljningar som genomförts fram t.o.m.&lt;br&gt;den tidpunkt då kommunens bestämmande inflytande upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl bör regeringen enligt utredaren kunna&lt;br&gt;jämka eller helt efterge minskningen av statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsföretag med ekonomiska svårigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner som äger eller har lämnat borgen för bostadsföretag eller&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar med betydande ekonomiska problem bör kunna få&lt;br&gt;statens hjälp att rekonstruera företaget eller föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för statens medverkan behöver dock enligt utredaren utredas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över betänkandet Allmännyttiga Bostadsföretag (SOU 1997:81)&lt;br&gt;har efter remiss lämnats av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Länsstyrelsen i Stock-&lt;br&gt;holms län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,&lt;br&gt;Lidingö kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Upplands-&lt;br&gt;Bro kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Växjö kom-&lt;br&gt;mun, Malmö kommun, Åstorps kommun, Göteborgs kommun, Skövde&lt;br&gt;kommun, Hallstahammars kommun, Ludvika kommun, Sundsvalls kom-&lt;br&gt;mun, Ömsköldsviks kommun, Östersunds kommun, Skellefteå kommun,&lt;br&gt;Umeå kommun, HSB Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Riks-&lt;br&gt;byggen, Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet, Statens&lt;br&gt;Bostadsfmansieringsaktiebolag SBAB, Sveriges Allmännyttiga Bostads-&lt;br&gt;företag SABO, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation&lt;br&gt;SBC, Sveriges Fastighetsägareförbund, Venantius AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har vidare inkommit från:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun, Industriförbundet, Moderata samlingspartiet i&lt;br&gt;Ekerö och Folkpartiet Liberalerna i Ekerö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Lindh, Johansson, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56069, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade regler för räntebidrag vid ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade regler för räntebidrag vid ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade regler för statliga kreditgarantier vid ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 8.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade regler för statliga kreditgarantier vid ny- och ombyggnad av bostäder (avsnitt 8.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag för bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet (avsnitt 8:3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om bidrag för bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet (avsnitt 8:3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade regler för vissa räntebidrag för det sent byggda beståndet (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrade regler för vissa räntebidrag för det sent byggda beståndet (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet (avsnitt 11.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner stöd till kommuner med övermäktiga åtaganden för boendet (avsnitt 11.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:BoU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-04-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 09:19:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03119</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 09:19:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:BoU10</uppgift>
<ref_dok_id>GL01BoU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bostadspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Kristine Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Kristine Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Andersson  och Ingrid Andersson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Andersson  och Ingrid Andersson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Axelsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Axelsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Cinnika Beiming  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cinnika Beiming  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Persson Sellin  och Lars U Granberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Persson Sellin  och Lars U Granberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Helena Frisk  och Sinikka Bohlin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Helena Frisk  och Sinikka Bohlin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olof Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olof Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Lager  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Lager  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sinikka Bohlin  och Helena Frisk  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sinikka Bohlin  och Helena Frisk  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Wittgren-Ahl  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Wittgren-Ahl  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tone Tingsgård  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tone Tingsgård  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Björklund  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:119&lt;br/&gt;
Bostadspolitik för hållbar utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Bo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:119 Bostadspolitik för hållbar utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Björklund  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>