<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288538</hangar_id>
 <dok_id>GL03117</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>117</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:117</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kulturdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>117</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:20</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03117/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03117</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03117</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:117&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning Prop.&lt;br&gt;och design &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997/98:117&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas ett handlingsprogram för arkitektur, form-&lt;br&gt;givning och design. För första gången tas initiativ för att få en samlad&lt;br&gt;politik för området. De förslag som nu läggs fram skall ses som ett första&lt;br&gt;steg för att förverkliga handlingsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att målen för statens arbete med arkitektur,&lt;br&gt;formgivning och design fastställs. Vidare föreslås ändringar i väglagen&lt;br&gt;(1971:948), plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1995:1649) om&lt;br&gt;byggande av järnväg, som innebär att det görs tydligt att en estetiskt&lt;br&gt;tilltalande utformning skall kunna hävdas vid byggande och plan-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal åtgärder som kommer att vidtas för att staten skall vara&lt;br&gt;förebildlig vad gäller arkitektur, formgivning och design redovisas.&lt;br&gt;Föreningen Svensk Form föreslås fa ett nationellt uppdrag inom området&lt;br&gt;formgivning och design. Ett antal regeringsuppdrag kommer att ges till&lt;br&gt;flera olika myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948).............5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10).............................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av järnväg...........................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter...............................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund...........................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arkitektur, formgivning, design och kvalitet...................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design.....12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning.....................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagändringar...................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan- och bygglagen..........................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Estetiskt tilltalande utformning som ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt intresse...............................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnaders yttre form, utformning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placering.........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändring av byggnader....................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunens ansvar för en estetiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilltalande miljö...............................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väglagen och lagen om byggande av järnväg..................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väglagen.........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om byggande av järnväg......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentligt och förebildligt...............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Staten som förebild...........................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetsarbete inom statliga myndigheter.......................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska styrmedel......................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det offentliga rummet.....................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Helhetsperspektiv på det offentliga rummet.....................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkan i bevarande- och utvecklingsområden...........34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kunskap och kompetens..................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Universitet och högskolor.................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arkitektutbildning..........................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Designutbildning............................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samverkansfrågor...........................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning........................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Praktik för studenter.......................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förskola och skola............................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Information, debatt och marknad....................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Debatt och utställning.......................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationellt uppdrag inom formgivning och design............50 Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Design och näringsliv.......................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Kostnadskonsekvenser....................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 F örfattningskommentar...................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948)........55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)...........................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggande av järnväg.........................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av förslaget till handlingsprogram.................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur förslag till handlingsprogram, lagstiftning...............59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser.........................................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Deltagarförteckning remissmöte...............................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998...........65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i väglagen (1971:948),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design&lt;br&gt;(avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området formgivning och&lt;br&gt;design (avsnitt 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 13 §§ väglagen (1971:948)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Väghållning omfattar byggande och drift av väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid väghållning skall tillbörlig&lt;br&gt;hänsyn tas till enskilda intressen och&lt;br&gt;till allmänna intressen, såsom trafik-&lt;br&gt;säkerhet, miljöskydd, naturvård och&lt;br&gt;kulturmiljövård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid väghållning skall tillbörlig&lt;br&gt;hänsyn tas till enskilda intressen och&lt;br&gt;till allmänna intressen, såsom trafik-&lt;br&gt;säkerhet, miljöskydd, naturvård och&lt;br&gt;kulturmiljö. En estetisk utformning&lt;br&gt;skall eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggande av väg skall tillses,&lt;br&gt;att vägen far sådant läge och ut-&lt;br&gt;förande att ändamålet med vägen&lt;br&gt;vinnes med minsta intrång och&lt;br&gt;olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggande av väg skall tillses,&lt;br&gt;att vägen får sådant läge och ut-&lt;br&gt;förande att ändamålet med vägen&lt;br&gt;vinnes med minsta intrång och&lt;br&gt;olägenhet utan oskälig kostnad, och&lt;br&gt;att hänsyn tas till stads- och land-&lt;br&gt;skapsbilden och till natur- och kul-&lt;br&gt;turvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:459.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:953.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 och 10 §§ samt 11 kap.&lt;br&gt;1 § plan- och bygglagen (1987:10)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall, med beak-&lt;br&gt;tande av natur- och kulturvärden,&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;av bebyggelse, grönområden,&lt;br&gt;kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;anläggningar. Även en från social&lt;br&gt;synpunkt god livsmiljö, goda&lt;br&gt;miljöförhållanden i övrigt samt en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med&lt;br&gt;mark och vatten och med energi&lt;br&gt;och råvaror skall främjas. Hänsyn&lt;br&gt;skall tas till förhållandena i an-&lt;br&gt;gränsande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket skall&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall, med beak-&lt;br&gt;tande av natur- och kulturvärden,&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;och en estetiskt tilltalande utform-&lt;br&gt;ning av bebyggelse, grönområden,&lt;br&gt;kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;anläggningar. Även en från social&lt;br&gt;synpunkt god livsmiljö, goda&lt;br&gt;miljöförhållanden i övrigt samt en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med&lt;br&gt;mark och vatten och med energi&lt;br&gt;och råvaror skall främjas. Hänsyn&lt;br&gt;skall tas till förhållandena i an-&lt;br&gt;gränsande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beaktas även i andra ärenden enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall placeras och ut-&lt;br&gt;formas på ett sätt som är lämpligt&lt;br&gt;med hänsyn till stads- eller land-&lt;br&gt;skapsbilden och till natur- och&lt;br&gt;kulturvärdena på platsen. Byggna-&lt;br&gt;der skall ha en yttre form och farg,&lt;br&gt;som är lämplig för byggnaderna&lt;br&gt;som sådana och ger en god hel-&lt;br&gt;hetsverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall placeras och ut-&lt;br&gt;formas på ett sätt som är lämpligt&lt;br&gt;med hänsyn till stads- eller land-&lt;br&gt;skapsbilden och till natur- och&lt;br&gt;kulturvärdena på platsen. Byggna-&lt;br&gt;der skall ha en yttre form och farg&lt;br&gt;som är estetiskt tilltalande, lämp-&lt;br&gt;lig för byggnaderna som sådana&lt;br&gt;och som ger en god helhetsverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av en byggnad skall&lt;br&gt;utföras varsamt så att byggnadens&lt;br&gt;särdrag beaktas och dess bygg-&lt;br&gt;nadstekniska, historiska, kultur-&lt;br&gt;historiska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av en byggnad skall&lt;br&gt;utföras varsamt så att byggnadens&lt;br&gt;karaktärsdrag beaktas och dess&lt;br&gt;byggnadstekniska, historiska, kul-&lt;br&gt;turhistoriska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i&lt;br&gt;denna lag skall nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verka för en god byggnads- 1. verka för en god byggnads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kultur samt en god stads- och kultur samt en god och estetiskt&lt;br&gt;landskapsmiljö, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilltalande stads- och landskaps-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och&lt;br&gt;dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om&lt;br&gt;planläggning, byggande och fastighetsbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas&lt;br&gt;arbete och intressen berör nämndens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. övervaka efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen med-&lt;br&gt;delade föreskrifter och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall ta till vara de möjligheter lagen ger att för-&lt;br&gt;enkla och underlätta ärenden för enskilda och bör därvid verka för att&lt;br&gt;lagens föreskrifter om begränsning av bygglovsplikten vinner tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:852.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;br&gt;byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1995:1649) om byggande&lt;br&gt;av järnväg skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning av järnväg och&lt;br&gt;vid prövning av ärenden om bygg-&lt;br&gt;ande av järnväg skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas. Vid&lt;br&gt;planläggning, byggande och under-&lt;br&gt;håll av järnväg skall hänsyn tas till&lt;br&gt;både enskilda och allmänna intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och byggande&lt;br&gt;av järnväg skall tillses, att järnvägen&lt;br&gt;får ett sådant läge och utförande att&lt;br&gt;ändamålet med järnvägen vinns med&lt;br&gt;minsta intrång och olägenhet utan&lt;br&gt;oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning av järnväg och&lt;br&gt;vid prövning av ärenden om bygg-&lt;br&gt;ande av järnväg skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas. Vid&lt;br&gt;planläggning, byggande och under-&lt;br&gt;håll av järnväg skall hänsyn tas till&lt;br&gt;både enskilda intressen och all-&lt;br&gt;männa intressen såsom miljöskydd,&lt;br&gt;naturvård och kulturmiljö. En este-&lt;br&gt;tisk utformning skall eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och byggande&lt;br&gt;av järnväg skall tillses, att järnvägen&lt;br&gt;far ett sådant läge och utförande att&lt;br&gt;ändamålet med järnvägen vinns med&lt;br&gt;minsta intrång och olägenhet utan&lt;br&gt;oskälig kostnad, och att hänsyn tas&lt;br&gt;till stads- och landskapsbilden och&lt;br&gt;till natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kulturutredningen föreslog i sitt slutbetänkande Kulturpolitikens inrikt-&lt;br&gt;ning (SOU 1995:84) att regeringen i likhet med vad som skett i andra&lt;br&gt;länder skulle ta fram ett förslag till nationellt arkitekturpolitiskt hand-&lt;br&gt;lingsprogram. Utredningen drog också upp förslag till riktlinjer för en&lt;br&gt;nationell politik för områdena bild och form i vilket inbegreps formgiv-&lt;br&gt;ning och industridesign. I propositionen Kulturpolitik (1996/97:3) be-&lt;br&gt;dömde regeringen att ett handlingsprogram för arkitektur och formgiv-&lt;br&gt;ning borde utarbetas och mål formuleras för ett sådant program. Kultur-&lt;br&gt;utskottet delade regeringens bedömning när det gällde mål och åtgärder&lt;br&gt;(bet. 1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter riksdagens behandling av propositionen tillsatte regeringen en&lt;br&gt;arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att bl.a. utarbeta förslag&lt;br&gt;till handlingsprogram. I arbetsgruppen ingår representanter för Kultur-,&lt;br&gt;Utrikes-, Kommunikations-, Finans-, Utbildnings-, Inrikes-, Närings- och&lt;br&gt;handels- och Miljödepartementen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har på regeringens uppdrag redovisat hur den aktuella lag-&lt;br&gt;stiftningen inom plan- och byggområdet inverkar på den arkitektoniska&lt;br&gt;kvaliteten. Uppdraget har redovisats i rapporten Arkitektonisk kvalitet&lt;br&gt;och PBL (Boverkets rapport 1997:1). Rapporten har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har utarbetat departementspromemorian Framtidsfor-&lt;br&gt;mer: Förslag till handlingsprogram för arkitektur &amp;amp; formgivning (Ds&lt;br&gt;1997:86). En sammanfattning av promemorian och arbetsgruppens lag-&lt;br&gt;förslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2. Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats. Remissinstanserna är förtecknade i bilaga 3. Under remisstiden&lt;br&gt;hölls ett remissmöte om förslagen i promemorian. Deltagarna vid detta&lt;br&gt;möte finns förtecknade i bilaga 4. En sammanställning över remissytt-&lt;br&gt;randena och vad som framkom under remissmötet finns tillgänglig i&lt;br&gt;Kulturdepartementet (dnr Ku97/4825/Ka).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i väglagen (1971:948), plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) samt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.&lt;br&gt;Ändringarna är av sådan karaktär att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arkitektur, formgivning och design är en del av vår kultur och vårt sam-&lt;br&gt;hälle. Det vi bygger och de föremål vi formger skapar den omgivning&lt;br&gt;som påverkar vårt sätt att leva. Därför måste vår omgivning uppfylla&lt;br&gt;höga krav på kvalitet ur bl.a. funktionell, teknisk, ekologisk och estetisk&lt;br&gt;synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det arbete med frågor om arkitektur, formgivning och design som&lt;br&gt;regeringen inledde i och med propositionen om kulturpolitik läggs stor&lt;br&gt;vikt vid hur staten genom egna åtgärder kan stimulera också andra att&lt;br&gt;lyfta fram kvalitetsfrågor i den byggda och formade miljön. Vidare&lt;br&gt;betonas värdet av debatt och ökad insikt kring dessa frågor. Det förslag&lt;br&gt;till handlingsprogram som en arbetsgrupp inom Regeringskansliet har&lt;br&gt;utarbetat utgör inledningen till en långsiktig process för förbättrad&lt;br&gt;kvalitet i den byggda miljön. Vissa frågor behöver dock utvecklas vidare,&lt;br&gt;det gäller särskilt inom områdena formgivning och design samt park och&lt;br&gt;landskap. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även vidtagit åtgärder för att förbättra förutsättningarna&lt;br&gt;för en god utveckling av svensk arkitektur, formgivning och design.&lt;br&gt;Bland dessa åtgärder kan exempelvis följande nämnas: Boverket har på&lt;br&gt;regeringens uppdrag analyserat vilken roll lagstiftningen har spelat för&lt;br&gt;den arkitektoniska kvaliteten (Arkitektonisk kvalitet och PBL, Boverkets&lt;br&gt;rapport 1997:1). Myndigheter som förvaltar fastigheter och anläggningar&lt;br&gt;har på regeringens uppdrag redovisat hur de arbetar eller avser att arbeta&lt;br&gt;för att främja arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter i sin&lt;br&gt;verksamhet. Arkitekturmuseet har fått nya lokaler och tillförts ökade&lt;br&gt;anslag, bl.a. för produktion av en basutställning. Röhsska museet har fatt&lt;br&gt;ett nätverksansvar för konsthantverk och formgivning samt särskilda&lt;br&gt;medel för ändamålet. Göteborgs universitet, Umeå universitet och Konst-&lt;br&gt;fack har av regeringen tilldelats medel för att genomföra samarbets-&lt;br&gt;projekt mellan de konstnärliga och tekniska utbildningarna och närings-&lt;br&gt;livet. Kungl. Konsthögskolan anordnar påbyggnadsutbildningar för&lt;br&gt;arkitekter, konstnärer och tekniker i vägars, broars och övriga trafik-&lt;br&gt;miljöers konstnärliga gestaltning. Vidare är de arkitektoniska kvaliteterna&lt;br&gt;en av de aspekter som skall beaktas i kommuners arbete med lokala&lt;br&gt;investeringsprogram för en ekologiskt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arkitektur, formgivning, design och kvalitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om kulturpolitik användes begreppen arkitektur och&lt;br&gt;formgivning. De avser i sammanhanget planering och gestaltning av&lt;br&gt;miljön i vid bemärkelse och omfattar allt från stadsbyggnadskonst, land-&lt;br&gt;skapsarkitektur, byggnadskonst och inredning till utformning av föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande kan sägas om begreppen som används i denna proposition. Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;Arkitektur avser normalt byggnadskonst, byggnadsstil eller byggnadssätt.&lt;br&gt;Begreppet används också i en vidare betydelse och innefattar även inred-&lt;br&gt;nings- och landskapsarkitektur samt utformning av bebyggelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formgivning står i ordets ursprungliga mening för utformningen av&lt;br&gt;föremål. Av historiska skäl har begreppet kommit att förknippas med det&lt;br&gt;handgripliga formandet av produkter där materialkunskapen spelar stor&lt;br&gt;roll. För att markera att motsvarande arbete i en industriell process också&lt;br&gt;innebär ett ingripande i denna har ordet design vunnit gehör inom den&lt;br&gt;yrkesgrupp som kallar sig industridesigner. Enligt detta språkbruk ges&lt;br&gt;begreppet design en vidare betydelse än begreppet formgivning och&lt;br&gt;används både om processen, professionen och den färdiga produkten. På&lt;br&gt;detta sätt kommer begreppen att användas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet kan inte definieras en gång för alla. Våra erfarenheter, kun-&lt;br&gt;skaper och värderingar påverkar hur vi ser på kvalitet. Vad som anses&lt;br&gt;utgöra god kvalitet förändras också av situationen och tiden. God kvalitet&lt;br&gt;i vår miljö förutsätter att vi fortlöpande ifrågasätter vilka behov vi skall&lt;br&gt;prioritera och vilka lösningar som skall möta våra behov. Bebyggelse,&lt;br&gt;byggnader eller föremål utformas för att användas. De skall anpassas till&lt;br&gt;brukarna och genom sin form vägleda dem i användningen. Men det är&lt;br&gt;inte bara fråga om att lösa praktiska problem. I god arkitektur, formgiv-&lt;br&gt;ning och design finns alltid en estetisk formgivningsidé som kan ta sig&lt;br&gt;uttryck i en strävan att tydliggöra objektets egenskaper, t.ex. konstruktion&lt;br&gt;och praktisk funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arkitektur, formgivning och design görs en sammanvägning mellan&lt;br&gt;olika krav och behov. Ofta är det frågan om krav och behov som står i&lt;br&gt;motsats till varandra som skall vägas samman till en väl fungerande hel-&lt;br&gt;het: funktion, brukbarhet, hushållning med naturresurser, god gestaltning,&lt;br&gt;för ändamålet anpassad teknik och kostnadseffektivitet. I god arkitektur,&lt;br&gt;formgivning och design finns det helhet och sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landskap, byggnader och föremål skall berika våra liv i dag och de&lt;br&gt;skall svara mot olika människors skilda behov. De skall också klara för-&lt;br&gt;ändringar över tiden och kunna anpassas och användas även i förändrade&lt;br&gt;situationer. Det vi producerar i dag blir ett avtryck av vår tid och något vi&lt;br&gt;med stolthet skall kunna lämna över till kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Mål för statens arbete med arkitektur,&lt;br&gt;formgivning och design&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statens engagemang i arkitektur, formgivning&lt;br&gt;och design skall ha följande mål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar&lt;br&gt;för sin utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga&lt;br&gt;ekonomiska överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till&lt;br&gt;vara och förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och&lt;br&gt;offentlig miljö skall stärkas och breddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och&lt;br&gt;upphandlande skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett&lt;br&gt;fruktbart internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen till mål för statens arbete med arkitek-&lt;br&gt;tur, formgivning och design bemöts positivt av flertalet remissinstanser.&lt;br&gt;Vissa förslag till smärre ändringar och tillägg har framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens tidigare överväganden: Riksdagen har i behandlingen av&lt;br&gt;regeringens proposition om kulturpolitik ställt sig bakom regeringens&lt;br&gt;bedömning beträffande vilka mål ett handlingsprogram skall medverka&lt;br&gt;till att uppnå (bet. 1996/97:KrUl, rskr. 1996/97:129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens bedömning behö-&lt;br&gt;ver åtgärder vidtas för att främja god arkitektur, formgivning och design.&lt;br&gt;Ambitionen måste vara att Sverige - som ett utvecklat välfärdssamhälle -&lt;br&gt;skall vara en förebild inom områdena arkitektur, formgivning och design.&lt;br&gt;De mål som nu läggs fast bör främja en utveckling i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak stämmer de mål som nu ställs upp för ett handlingsprogram&lt;br&gt;för arkitektur, formgivning och design överens med vad som angavs i&lt;br&gt;propositionen om kulturpolitik (s. 107 f.). Regeringen anser dock i likhet&lt;br&gt;med arbetsgruppen att det första målet bör kompletteras på ett sådant sätt&lt;br&gt;att designens betydelse för den ekonomiska utvecklingen uppmärksam-&lt;br&gt;mas. Regeringen gör vidare den bedömningen att de ändringsförslag som&lt;br&gt;framförts av vissa remissinstanser ryms inom de förslag till mål som&lt;br&gt;formulerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin&lt;br&gt;utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bra arkitektur, formgivning och design utgår från goda förutsättningar.&lt;br&gt;Lagstiftning och andra föreskrifter måste på ett tydligt sätt bidra till att&lt;br&gt;utformningen, förvaltningen och skötseln av den byggda miljön leder till&lt;br&gt;resultat som är i samhällets intresse. Utformningen av städer, parker,&lt;br&gt;infrastrukturutbyggnad och byggnader angår alla - inte bara dem som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direkt inblandade i byggprocessen - och fortsätter att påverka sin omgiv- Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;ning långt efter färdigställandet. Det långa perspektivet gör förvaltnings-&lt;br&gt;skedet viktigt och förutsätter god kunskap om den befintliga bebyggel-&lt;br&gt;sens egenskaper med dess kvaliteter och brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formgivning och design har stor betydelse för den ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen och för industriella framgångar inte minst på exportmarkna-&lt;br&gt;den. Allt högre krav ställs i dag på identitet och funktion hos de föremål&lt;br&gt;som säljs på denna marknad. Det är därför angeläget att svensk design&lt;br&gt;internationellt förknippas med en tydlig och genomtänkt identitet och att&lt;br&gt;svenskt näringsliv inriktar sina ansträngningar på att utnyttja designen&lt;br&gt;som ett viktigt konkurrensmedel. En målmedveten stimulans av efter-&lt;br&gt;frågan på god form genom en satsning på produktutveckling, information&lt;br&gt;och marknadsföring är av vikt för tillväxt och kvalitet inom formområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekono-&lt;br&gt;miska överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggande och produktion av bruksföremål skall i första hand tillgodose&lt;br&gt;praktiska vardagsbehov. När tekniska och kortsiktiga ekonomiska&lt;br&gt;aspekter tar över andra hänsyn riskerar vi att få miljöer och föremål med&lt;br&gt;låg brukbarhet och begränsad livslängd. Sett i ett längre perspektiv är&lt;br&gt;omsorgsfullt gestaltad arkitektur, formgivning och design mycket ända-&lt;br&gt;målsenlig. Ett sådant synsätt utgår från kravet på långsiktig användbar-&lt;br&gt;het, från materialtillgång, teknik, produktions- och distributionsvillkor&lt;br&gt;samt från hushållning med ekonomiska resurser och naturresurser. Arki-&lt;br&gt;tektur, formgivning och design är problemlösning - en kreativ process i&lt;br&gt;utformningen av produkter, byggnader, platser och landskap. God arki-&lt;br&gt;tektur, formgivning och design är en optimal kombination av kvalificerat&lt;br&gt;arkitekt- och formgivningsarbete och gediget och högkvalificerat utfö-&lt;br&gt;rande där arkitekters, formgivares, designers, teknikers och hantverkares&lt;br&gt;skicklighet och materialkännedom utnyttjas och får komma till sin rätt.&lt;br&gt;Den byggda miljöns livslängd gör drift- och underhållsaspekten särskilt&lt;br&gt;viktig. I bra planering paras dessa kunskaper med hög social medveten-&lt;br&gt;het och insikt om människors behov av en god livsmiljö och vilja att vara&lt;br&gt;med och påverka den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet för en hållbar utveckling är det angeläget att förlänga livs-&lt;br&gt;längden på våra investeringar i produkter och i den fysiska miljön. Ett&lt;br&gt;bra sätt att göra detta är att ge våra produkter en hög kvalitet - inte minst&lt;br&gt;estetiskt. Estetiska och andra immateriella värden höjer dessutom bruks-&lt;br&gt;värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas tillvara&lt;br&gt;och förstärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny arkitektur skall berika och förnya den befintliga miljön men samtidigt&lt;br&gt;utgå från den äldre bebyggelsens värden, de naturgivna förutsättningarna&lt;br&gt;och helhetsmiljön. Samspelet mellan naturmiljön, det kulturhistoriska&lt;br&gt;bevarandearbetet och den nyskapande arkitekturen är av stor betydelse&lt;br&gt;för kvaliteten i den miljö vi lever i. Betydelsen av vardagslandskapets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värden skall lyftas fram och ges ökad tyngd vilket sammantaget leder till Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;en förstärkning av de kulturhistoriska och estetiska värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och&lt;br&gt;offentlig miljö skall stärkas och breddas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda resultat förutsätter bred medverkan från alla dem som deltar i ska-&lt;br&gt;pandet av vår miljö och ett levande intresse hos allmänheten. För att&lt;br&gt;stimulera ett ökat intresse och ökad kunskap krävs kunskapshöjande in-&lt;br&gt;satser och en intensifierad offentlig debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentligt och offentligt understött byggande, inredande och upphand-&lt;br&gt;lande skall på ett föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur staten, landstingen och kommunerna och deras bolag bygger och&lt;br&gt;förvaltar sina egna byggnader och miljöer och härvid svarar för den&lt;br&gt;demokratiska dialogen med allmänheten liksom hur inredningar, pro-&lt;br&gt;dukter och bruksföremål väljs är speciellt betydelsefullt. Här framgår&lt;br&gt;tydligt vilka prioriteringar som offentliga instanser gör samt deras in-&lt;br&gt;ställning till kvalitetsfrågor. Det gäller såväl offentliga byggnader med&lt;br&gt;högt symbolvärde, t.ex. riksdags- och regeringsbyggnader, domstolar,&lt;br&gt;universitet, museer och liknande som de vardagliga arbets- och trafik-&lt;br&gt;miljöerna samt sjukhusen och skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk arkitektur, formgivning och design skall utvecklas i ett fruktbart&lt;br&gt;internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges ökade internationella kontakter och förpliktelser gör det viktigt&lt;br&gt;att delta i, påverkas och inspireras av vad som händer utomlands också&lt;br&gt;inom arkitektur-, formgivnings- och designområdena. Historien visar att&lt;br&gt;svensk arkitektur, formgivning och design när den varit som bäst haft en&lt;br&gt;förmåga att ta till sig och vidareutveckla internationella impulser och att i&lt;br&gt;sin tur inspirera andra länder. I en levande nationell kultur förs en öppen&lt;br&gt;dialog med utländska erfarenheter och experiment. Att se den egna arki-&lt;br&gt;tekturen, formgivningen och designen i ljuset av arbetet i andra länder&lt;br&gt;ger ovärderliga insikter om begränsningar och möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Behovet av lagändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör tydligt framgå av lagstiftningen att&lt;br&gt;estetiska värden skall beaktas och tas tillvara vid utformningen av vår&lt;br&gt;byggda miljö. Vissa ändringar i plan- och bygglagen, väglagen och&lt;br&gt;lagen om byggande av järnväg bör göras i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ändringar i plan- och bygglagen i syfte att främja&lt;br&gt;estetik och arkitektonisk kvalitet tillstyrks av så gott som samtliga&lt;br&gt;remissinstanser som kommenterat frågan. Bland de som tillstyrker finns&lt;br&gt;bl.a. Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Länssty-&lt;br&gt;relserna i Stockholms län och i Norrbottens län, Hjo, Sölvesborg och&lt;br&gt;Malmö kommuner, Vägverket samt Chalmers tekniska högskola AB.&lt;br&gt;Bostadsrättsorganisationen SBC motsätter sig förslagen som enligt orga-&lt;br&gt;nisationen redan tillgodoses av befintlig lagstiftning. En avvikande upp-&lt;br&gt;fattning har även Riksbyggen och Uppsala universitet som inte anser att&lt;br&gt;ämnen som arkitektur och estetik kan styras av myndighetsregler. Hyres-&lt;br&gt;gästernas riksförbund, ArkitektFörbundet och Östersunds kommun anser&lt;br&gt;att förslagen borde varit mer långtgående och efterlyser bl.a. fler av de&lt;br&gt;reformförslag som presenterats av Boverket. Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;som är positivt till förslaget, betonar att lagstiftning i sig inte leder till&lt;br&gt;faktiska förändringar. Enligt förbundet måste domstolarna tillmäta kom-&lt;br&gt;munernas bedömningar större värde vid överprövning. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser, däribland ArkitektFörbundet framför att uttryck som ”estetisk”&lt;br&gt;närmare bör utvecklas för att kunna tillämpas av olika myndigheter.&lt;br&gt;Länsrätten i Östergötlands län menar att tillämpningen av bestämmelser&lt;br&gt;om estetik är förenad med stora svårigheter och inte annat än i ytterlig-&lt;br&gt;hetsfall torde lämpa sig för ett domstolsavgörande. Riksantikvarieämbe-&lt;br&gt;tet anser att en estetiskt utformad miljö bör vara ett allmänt intresse vid&lt;br&gt;beslut enligt plan- och bygglagen. Handikapporganisationerna Bygg klokt&lt;br&gt;och European Institute for Design and Disability befarar att lagändring-&lt;br&gt;arna kan motverka ökad tillgänglighet och användbarhet för personer&lt;br&gt;med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga om det inte samtidigt&lt;br&gt;framgår att dessa värden också kan tillgodoses. Även Statens kulturråd&lt;br&gt;uppmärksammar handikappfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Plan- och bygglagen intar en&lt;br&gt;central roll i det regelsystem som anger förutsättningarna för planering&lt;br&gt;och byggande. Lagen innehåller olika slags krav som skall leda till att&lt;br&gt;den byggda miljön sammantaget får en god kvalitet. En omsorgsfullt&lt;br&gt;utformad miljö med en hög kvalitet utmärks av att flera olika aspekter -&lt;br&gt;funktionella, tekniska, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska -&lt;br&gt;sammanvägs till en helhet. Plan- och bygglagen ger uttryck för en sam-&lt;br&gt;manvägd syn på de kvalitetskrav som skall ställas på den byggda miljön.&lt;br&gt;Regeringen instämmer i arbetsgruppens bedömning att plan- och bygg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen inte tillräckligt tydligt anger att också estetisk utformning skall Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;beaktas vid de bedömningar som görs enligt lagen. I Norge har nyligen&lt;br&gt;bestämmelser om estetiska hänsyn inforts i lagstiftningen och det är rege-&lt;br&gt;ringens bedömning att estetisk utformning bör ges en tydligare ställning&lt;br&gt;också i svensk lagstiftning. Regeringen återkommer med sådana förslag i&lt;br&gt;följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väg- och jämvägsbyggande är verksamheter som har stor betydelse för&lt;br&gt;stads- och landskapsbilden. Även de lagar som reglerar dessa verksam-&lt;br&gt;heter bör ge uttryck för att estetiska värden skall beaktas. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att ändringar vidtas i dessa lagar med samma syfte som&lt;br&gt;ändringarna i plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intresse att väga mot andra intressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagar som regeringen nu föreslår ändringar i har alla bestämmelser&lt;br&gt;om att olika allmänna intressen skall vägas mot enskilda intressen. Av-&lt;br&gt;sikten med lagändringarna är att ge estetiska värden en tydligare ställning&lt;br&gt;bland de övriga allmänna intressen som skall beaktas. Omsorgen om de&lt;br&gt;estetiska värdena är således ett intresse att beakta bland andra. Avsikten&lt;br&gt;med förslaget är inte att åstadkomma en förskjutning mellan å ena sidan&lt;br&gt;de allmänna och å andra sidan de enskilda intressen som skall vägas mot&lt;br&gt;varandra vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estetiska värden som begrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estetisk kan användas i två betydelser, dels i betydelsen ”som har att&lt;br&gt;göra med estetik”, dels i betydelsen ”som präglas av skönhet”. Estetiska&lt;br&gt;värden eller kvaliteter är något som vi tillskriver t.ex. olika föremål,&lt;br&gt;byggnader eller miljöer. Det är fråga om bedömningar, men som fram-&lt;br&gt;hålls av arbetsgruppen och av flera remissinstanser kan olika kom-&lt;br&gt;ponenter som är väsentliga för bedömningar av estetiska värden i den&lt;br&gt;byggda miljön beskrivas. Sådana värden avser exempelvis hur byggnader&lt;br&gt;eller bebyggelse genom sin färgsättning, storlek och skala, materialval,&lt;br&gt;fasadutformning, yttre rumsbildningar och markanslutning samspelar&lt;br&gt;med sin omgivning och gestaltar de funktioner som skall tillgodoses&lt;br&gt;genom åtgärden. Utgångspunkten vid bedömningar måste vara att åtgär-&lt;br&gt;der som är aktuella tillför helhetsbilden positiva värden och inte förvans-&lt;br&gt;kar egenskaper som kan anses vara värda att bevara. Vid sådana bedöm-&lt;br&gt;ningar är det bl.a. av betydelse hur synlig åtgärden är. Skalbrott, upp-&lt;br&gt;seendeväckande färgsättning eller starkt avvikande formgivning måste&lt;br&gt;till exempel utsättas för en mer kritisk granskning än mindre synliga till-&lt;br&gt;lägg. Dock kan även smärre förändringar såsom utbyte av fönster, fasad-&lt;br&gt;beklädnad eller takbeläggning fa avgörande betydelse för byggnader som&lt;br&gt;sådana och för helhetsintrycket. Det bör framhållas att det med ”samspel&lt;br&gt;med omgivningen” inte menas att all utformning måste följa omgivning-&lt;br&gt;ens mönster. Respekt för omgivningen utesluter inte nyskapande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagteknisk utformning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det till del går att beskriva vad som avses med estetiska värden&lt;br&gt;är det uppenbart att det är svårt att finna en lämplig utformning av&lt;br&gt;bestämmelser som skall tillgodose dessa värden. Som framgår av det&lt;br&gt;tidigare är estetiska värderingar bedömningar och därmed föränderliga&lt;br&gt;över tiden, liksom andra värderingar. Estetiska krav, liksom andra kvali-&lt;br&gt;tetskrav, måste utgå från värderingar som har en betydande grad av all-&lt;br&gt;män acceptans. De måste samtidigt ställas med utgångspunkt i omstän-&lt;br&gt;digheterna i det enskilda fallet, omgivningens förutsättningar och värden,&lt;br&gt;byggnaders funktion m.m. Liknande tolkningar måste göras av andra&lt;br&gt;allmänna intressen som skall sammanvägas i ärenden som prövas enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen. I propositionen med förslag till ny plan- och bygg-&lt;br&gt;lag (prop. 1985/86:1) framhölls att bestämmelserna om allmänna intres-&lt;br&gt;sen är allmänt hållna för att tolkningen av dem skall kunna påverkas av&lt;br&gt;förändringar i samhället (s. 469). Regeringen har tidigare redovisat att det&lt;br&gt;är önskvärt att det direkt av lagstiftningen framgår att estetiska värden&lt;br&gt;skall beaktas. Med den angivna bakgrunden anser regeringen att det är&lt;br&gt;möjligt att utforma tydliga bestämmelser. För att det skall framgå att&lt;br&gt;estetiska bedömningar är en fråga om sammansatta värderingar bör&lt;br&gt;begreppet ”estetiskt tilltalande” användas i lagtexten. Estetiskt används&lt;br&gt;då i betydelsen ”som har att göra med estetik”. Ett införande av tydligare&lt;br&gt;bestämmelser om estetiska värden i lagstiftningen är ett uttryck för att&lt;br&gt;estetiskt väl utformade anläggningar och miljöer utgör ett gemensamt&lt;br&gt;intresse för samhället, byggherrar och alla dem som kommer i kontakt&lt;br&gt;med det som byggs. I de fall estetiska bedömningar leder till mer långt-&lt;br&gt;gående krav på utformning och placering av byggnader och anläggningar&lt;br&gt;bör givetvis de särskilda bedömningsgrunderna redovisas och utvecklas&lt;br&gt;på ett mer utförligt sätt, vilket kan ställa krav på särskild sakkunskap vid&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I efterföljande avsnitt redovisas närmare regeringens förslag till en&lt;br&gt;lagteknisk utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Plan- och bygglagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Estetiskt tilltalande utformning som ett allmänt intresse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En estetiskt tilltalande utformning av bebyggel-&lt;br&gt;semiljön anges uttryckligen som ett allmänt intresse i plan- och&lt;br&gt;bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig om förslagets lagtekniska utformning.&lt;br&gt;Det finns således en genomgående uppfattning att främjandet av estetiska&lt;br&gt;värden bör stärkas som ett allmänt intresse i plan- och bygglagstift-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. Några myndigheter och organ, bl.a. Boverket, Luftfartsverket och Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet, har alternativa förslag i fråga om formuleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I plan- och bygglagen anges bl.a. de&lt;br&gt;allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalise-&lt;br&gt;ring av bebyggelse. Det anges allmänna utgångspunkter för såväl&lt;br&gt;lokalisering som utformning av bebyggelsemiljön. Således ställs det krav&lt;br&gt;på att planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, skall&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommu-&lt;br&gt;nikationsleder och andra anläggningar. Vidare skall en från social syn-&lt;br&gt;punkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt&lt;br&gt;god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna ger uttryck för flertalet av de olika tekniska, funktio-&lt;br&gt;nella och miljömässiga aspekter som sammantaget kan bidra till en hög&lt;br&gt;kvalitet i den byggda miljön. Regeringen anser att det nu kan finnas skäl&lt;br&gt;att ge estetiska värden en tydligare ställning i lagstiftningen. Det är därför&lt;br&gt;lämpligt att bland bestämmelserna om allmänna intressen uttryckligen&lt;br&gt;ange att en estetiskt tilltalande utformning skall främjas. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att 2 kap. 2 § plan- och bygglagen kompletteras genom att det&lt;br&gt;anges att planläggning också skall främja en estetiskt tilltalande utform-&lt;br&gt;ning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra an-&lt;br&gt;läggningar. Enligt paragrafens andra stycke skall detta också beaktas i&lt;br&gt;andra ärenden enligt lagen. Genom att den nya bestämmelsen placeras i&lt;br&gt;den angivna paragrafen markeras att det är fråga om ett grundläggande&lt;br&gt;kvalitetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara lämpligt att kommunen i arbetet med översiktsplane-&lt;br&gt;ringen formulerar övergripande mål för hur kravet på en estetiskt till-&lt;br&gt;talande bebyggelsemiljö skall kunna tillgodoses vid arbetet med den&lt;br&gt;närmare planeringen och utformningen av olika bebyggelseområden i&lt;br&gt;kommunen. Det kan t.ex. handla om att identifiera och beskriva olika&lt;br&gt;områdens karaktär, bebyggelsemönster och typiska karaktärsdrag i den&lt;br&gt;lokala byggnadstraditionen som sammantaget bör tas till vara och ut-&lt;br&gt;vecklas. En sådan redovisning bör kunna vara en utgångspunkt för en&lt;br&gt;öppen diskussion med bl.a. kommuninnevånare, fastighetsägare och&lt;br&gt;intresseorganisationer. Ett sådant förfarande kan utgöra ett led i arbetet&lt;br&gt;för att nå ökad medvetenhet och förståelse för estetiska värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utvecklar i det följande förslag till hur de allmänna&lt;br&gt;utgångspunkterna i 2 kap. plan- och bygglagen skall kompletteras när det&lt;br&gt;gäller utformning av byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har pekat på att satsningar som görs med hän-&lt;br&gt;visning till kretsloppsanpassning och en hållbar utveckling i övrigt kan&lt;br&gt;innebära att estetiska värden kan komma att eftersättas. Regeringen vill&lt;br&gt;framhålla att sådana åtgärder också skall utformas på ett estetiskt tillta-&lt;br&gt;lande sätt. I allmänhet har kommunerna goda möjligheter att styra&lt;br&gt;utvecklingen i önskvärd riktning. Även dessa åtgärder omfattas t.ex. av&lt;br&gt;reglerna i plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Byggnaders yttre form, utformning och placering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagtexten förtydligas så att det framgår att&lt;br&gt;byggnader skall ges en yttre form och farg som är estetiskt tilltalande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag. Flera framhåller att estetiska bedömningar inte till-&lt;br&gt;räckligt uppmärksammats i rättstillämpningen och att lagstiftningen ger&lt;br&gt;dåligt stöd för kommunala bedömningar i dessa avseenden. Några&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. Kungl. Konsthögskolan, Chalmers tekniska hög-&lt;br&gt;skola AB samt Sveriges arkitekt- och ingenjörsföretagsförening, befarar&lt;br&gt;att den föreslagna ändringen kan komma att medföra en ”anpassnings-&lt;br&gt;arkitektur” till förfång för nyskapande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag till förtydligande&lt;br&gt;av de allmänna intressen som skall beaktas vid tillämpningen av plan-&lt;br&gt;och bygglagen ger kommunerna goda möjligheter att ta hänsyn till&lt;br&gt;önskemålet om en estetiskt tilltalande miljö vid planläggning och lokali-&lt;br&gt;sering av bebyggelse. Även bestämmelserna om placering och utform-&lt;br&gt;ning av byggnader och anläggningar i 3 kap. plan- och bygglagen bör&lt;br&gt;fullt ut spegla detta önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med arbetsgruppen och flertalet remissinstanser anser rege-&lt;br&gt;ringen att hänsynstagande till en estetiskt tilltalande utformning av bygg-&lt;br&gt;nader bör framgå av bestämmelserna i 3 kap. 1 §. Förarbetena till be-&lt;br&gt;stämmelsen (prop. 1985/86:1, s. 479 ff.) ger stöd för att ställa krav på en&lt;br&gt;sådan placering, utformning och färgsättning att den yttre miljön far en&lt;br&gt;god estetisk kvalitet. Prövningen skall göras med hänsyn bl.a. till förut-&lt;br&gt;sättningarna på platsen. Således skall byggnader placeras och utformas&lt;br&gt;på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden och&lt;br&gt;till natur- och kulturvärdena på platsen. Vidare skall prövningen avse att&lt;br&gt;byggnader ges en yttre form och farg, som är lämplig för byggnaderna&lt;br&gt;som sådana och ger en god helhetsverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt flera remissinstanser ger bestämmelserna inte ett tillräckligt stöd&lt;br&gt;för att hävda estetiska värden vid prövningen av ansökningar om bygg-&lt;br&gt;lov. Boverket har i sin rapport pekat på ett flertal fall där krav på anpass-&lt;br&gt;ning av åtgärden till byggnaden och omgivningen prövats av domstolar&lt;br&gt;och där det visat sig att estetiska värden har fått vika för andra intressen.&lt;br&gt;Det finns emellertid även avgöranden som pekar i en annan riktning, bl.a.&lt;br&gt;RÅ 1997 ref. 77. Sammantaget kan dock den bedömningen göras att den&lt;br&gt;i förhållande till den äldre byggnadslagstiftningen förändrade synen i&lt;br&gt;dessa avseenden inte fått det med plan- och bygglagen åsyftade genom-&lt;br&gt;slaget. För att få en sådan effekt - och framförallt för att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att möta förståelse även hos fastighetsägarna - krävs att kommu-&lt;br&gt;nen aktivt arbetar med att upplysa om de värden som ligger i lokal bygg-&lt;br&gt;nadstradition och aktsamhet om vardagsmiljön. Väl underbyggda och&lt;br&gt;tydligt motiverade ställningstaganden från kommunens sida underlättar&lt;br&gt;förståelsen för de estetiska värdena. Givetvis gäller detta beslutsmotive-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringarna i de enskilda ärendena. Värdena bör också behandlas i planbe- Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;skrivningar. Även mindre formbundna ställningstaganden synes också ha&lt;br&gt;tillmätts betydelse i rättspraxis. Det gäller t.ex. Regeringsrättens dom&lt;br&gt;avseende ändring av taktäckningsmaterial på en byggnad vid den s.k.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smögenbryggan (RÅ 1997 ref. 77) där en del av kommunens underlag&lt;br&gt;för bedömningen av miljöns kulturhistoriska värden redovisats och be-&lt;br&gt;handlats i av kommunfullmäktige antagna råd och anvisningar för vård&lt;br&gt;av bebyggelsen. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt 6.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den bestämmelse i plan- och bygglagen som&lt;br&gt;anger kraven på placering och utformning av byggnader och andra&lt;br&gt;anläggningar bör ändras så att det också av lagtexten framgår att en este-&lt;br&gt;tiskt tilltalande utformning är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framhålls i flera remissyttranden är det inte lämpligt att koppla&lt;br&gt;sådana bestämmelser till bestämmelser om hänsyn till omgivningens&lt;br&gt;förutsättningar och värden. I stället bör kraven på en estetiskt tilltalande&lt;br&gt;utformning komma till uttryck i bestämmelserna som avser byggnadens&lt;br&gt;egenvärde. Därigenom görs det tydligt att utformningen skall uppfylla&lt;br&gt;såväl funktionella som estetiska krav inom ramen för en god helhetsver-&lt;br&gt;kan. Ifråga om begreppen hänvisas till föregående avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser har befarat att lagändringar kan motverka ökad&lt;br&gt;tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller&lt;br&gt;orienteringsförmåga. Farhågan att förändringar i lagstiftningen kan&lt;br&gt;komma att motverka tillgänglighet och användbarhet för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga anser regeringen överdriven.&lt;br&gt;De kvaliteterna har redan ett starkt stöd i plan- och bygglagen samt i 2 §&lt;br&gt;lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.,&lt;br&gt;byggnadsverkslagen. Deras betydelse minskas inte genom att lagstift-&lt;br&gt;ningen också ger stöd för att hävda estetiska värden. Regeringen anser&lt;br&gt;snarare att det är en fördel att det också kan ställas estetiska krav på&lt;br&gt;anpassningsåtgärder. Det finns dock skäl att framhålla att kravet på till-&lt;br&gt;gänglighet är ett starkt allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Ändring av byggnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ändringar av byggnader skall utföras varsamt&lt;br&gt;så att byggnadens karaktärsdrag beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna&lt;br&gt;del - bl.a. Statens fastighetsverk, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Stockholms län och Byggkostnadsdelegationen - har tillstyrkt&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande bestämmelser&lt;br&gt;skall ändringar av byggnader utföras varsamt så att bl.a. byggnadens sär-&lt;br&gt;drag beaktas. Utvecklingen inom kulturmiljövården har sedan länge gått&lt;br&gt;från vad som kan betecknas som skydd av monument och enstaka objekt&lt;br&gt;mot vård av och aktsamhet om hela landskaps- och bebyggelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillämpningen av plan- och bygglagen har kanske i många Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;fall inte tillräcklig uppmärksamhet ägnats bebyggelsens ursprungliga&lt;br&gt;värden - som innefattar trohet inte bara mot originalets utseende, utan&lt;br&gt;även mot den teknik och de material med vilket det åstadkommits - samt&lt;br&gt;mot bebyggelsens samspel med omgivningen. Begreppet särdrag leder&lt;br&gt;lätt tanken till enstaka unika detaljer hos den enskilda byggnaden, i stället&lt;br&gt;för att lyfta fram det som verkligen karaktäriserar en byggnad och dess&lt;br&gt;samspel med omgivningen. I stället bör det framgå att bestämmelsernas&lt;br&gt;allmänna varsamhetskrav innebär att också estetiska och kulturhistoriska&lt;br&gt;kvaliteter i den vardagliga bebyggelsemiljön skall tas till vara. Det kan&lt;br&gt;röra sådant som byggnadsmaterial, takutformning, färgsättning och form,&lt;br&gt;det vill säga karaktärsdrag som kan bevara en tidstypisk eller på annat&lt;br&gt;sätt eftersträvansvärd bebyggelsemiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu anförda föreslår regeringen att begreppet sär-&lt;br&gt;drag i 3 kap. 10 § plan- och bygglagen byts mot karaktärsdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.4 Kommunens ansvar för en estetiskt tilltalande miljö&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I plan- och bygglagen införs en bestämmelse&lt;br&gt;om kommunens ansvar att verka för en estetiskt tilltalande stads- och&lt;br&gt;landskapsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen förslag: Arbetsgruppen har inte föreslagit några&lt;br&gt;ändringar i bestämmelserna om kommunens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser berör frågan om ansvaret&lt;br&gt;för att tolka och tillämpa bestämmelser om estetiska värden. I flera&lt;br&gt;remissyttranden framhålls vikten av att prövande myndigheter och dom-&lt;br&gt;stolar har tillräcklig kompetens för estetiska bedömningar. Riksantikva-&lt;br&gt;rieämbetet föreslår ändringar, bl.a. i fråga om byggnadsnämndens upp-&lt;br&gt;gifter, så att estetiska värden skall kunna åberopas i både enskilda&lt;br&gt;ärenden och som stöd för utbildningsinsatser, opinionsbildning m.m. I&lt;br&gt;några yttranden, däribland från Folkbildningsrådet och Hyresgästernas&lt;br&gt;Riksförbund framförs att debatten om arkitektur och formgivning inte&lt;br&gt;enbart berör fackmän på området, utan att allmänhetens och brukares&lt;br&gt;åsikter måste få genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser menar att det splittrade ansvaret i plane-&lt;br&gt;ring, byggande och förvaltning försvårar en god estetisk utformning av&lt;br&gt;den byggda miljön. Gävle kommun framför att det saknas helhetssyn vad&lt;br&gt;gäller den gestaltade miljön i kommunerna. ArkitektFörbundet, Före-&lt;br&gt;ningen Förnya Stadskärnan m.fl. betonar vikten av en bred samverkan&lt;br&gt;mellan olika parter och av en dialog även med den privata sektorn;&lt;br&gt;entreprenörer, fastighetsägare och det lokala näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Plan- och bygglagens bestämmelser&lt;br&gt;slår fast att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen&lt;br&gt;av mark och vatten. Det skall finnas en eller flera nämnder som skall&lt;br&gt;fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Den&lt;br&gt;ansvariga nämnden — i lagen betecknad byggnadsnämnd - har ansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bygglovsprövning, tillsyn och kontroll, m.m. och svarar i regel även Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;for andra kommunala uppgifter i fråga om planläggning och byggande&lt;br&gt;som regleras i plan- och bygglagen. Utöver denna myndighetsutövning&lt;br&gt;har byggnadsnämnden också ett ansvar for bebyggelsemiljön i kommu-&lt;br&gt;nen. Nämnden skall därvid bl.a. verka för en god byggnadskultur och en&lt;br&gt;god stads- och landskapsmiljö, följa den allmänna utvecklingen i frågor&lt;br&gt;som rör planläggning och byggande, samarbeta med myndigheter, orga-&lt;br&gt;nisationer och enskilda samt lämna råd och upplysningar i frågor som rör&lt;br&gt;nämndens verksamhet. Nämnden skall till sitt biträde ha minst en person&lt;br&gt;med arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång till personal i den omfatt-&lt;br&gt;ning och med den särskilda kompetens som behövs för att kunna fullgöra&lt;br&gt;uppgifterna på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens ansvar för den byggda miljöns utformning och gestalt-&lt;br&gt;ning uttrycks således tydligt i plan- och bygglagens bestämmelser. Med&lt;br&gt;anledning av de förslag till lagändringar som tidigare redovisats samt de&lt;br&gt;synpunkter som har framförts i fråga om tillämpningen bör det dock&lt;br&gt;föras in bestämmelser som klargör att ansvaret även omfattar att verka&lt;br&gt;för en estetiskt tilltalande miljö. Regeringen föreslår därför att 11 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1 plan- och bygglagen kompletteras så att byggnads-&lt;br&gt;nämnden skall verka för en stads- och landskapsmiljö som också är este-&lt;br&gt;tiskt tilltalande. Därigenom görs det tydligt att det i första hand ankom-&lt;br&gt;mer på kommunen att ta fram underlag för bedömningar av hur önske-&lt;br&gt;målen om en estetiskt god kvalitet kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu berörda ansvar som byggnadsnämnden har för den byggda&lt;br&gt;miljön innebär inte någon inskränkning av byggherrens grundläggande&lt;br&gt;ansvar för det som byggs. Det är således byggherren som har ansvaret för&lt;br&gt;att byggnadsarbeten utförs enligt bestämmelserna i bl.a. plan- och bygg-&lt;br&gt;lagen och lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnads-&lt;br&gt;verk, m.m., byggnadsverkslagen. Det är också byggherren som i första&lt;br&gt;hand svarar för utformningen av det som byggs. Som redan framhållits&lt;br&gt;(avsnitt 6.2.2) har emellertid byggnadsnämnden möjlighet att ställa krav&lt;br&gt;på en sådan utformning och färgsättning av byggnader att den yttre&lt;br&gt;miljön far god estetisk kvalitet. En sådan uppgift ställer också krav på&lt;br&gt;byggnadsnämndens egen kompetens och arbete. I denna del handlar det&lt;br&gt;mycket om att samla in uppgifter och förmedla kunskap om olika be-&lt;br&gt;byggelsemiljöers värden och egenskaper. Med ett sådant arbetssätt är det&lt;br&gt;också lättare att intressera byggherrarna för ett arkitektoniskt medvetet&lt;br&gt;förhållningssätt till de åtgärder som skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den prövning som skall ske vid beslut om rättsverkande planer&lt;br&gt;eller vid prövning av bygglov skall kraven på en estetiskt utformad miljö&lt;br&gt;vägas mot andra allmänna intressen och de krav som skall ställas på&lt;br&gt;byggnaders placering och utformning. Möjligheterna att fa genomslag för&lt;br&gt;estetiska värden ökar naturligtvis om kommunen i en öppen process&lt;br&gt;argumenterar och beskriver de olika aspekter som man avser fasta vikt&lt;br&gt;vid vid prövningen. Det förtjänar att påpekas att det kan behövas sak-&lt;br&gt;kunnig personal för att utarbeta ett sådant underlag. Kommunens&lt;br&gt;skyldighet att ha tillgång till den särskilda kompetens som behövs är&lt;br&gt;enligt regeringens mening tillräckligt reglerad i plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av ett kontinuerligt arbete med utformningsfrågor kan inte nog Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;betonas. Som tidigare nämnts förändras bedömningen av vad som är&lt;br&gt;estetiskt bra och värdefullt for den byggda miljön över tiden. Det kan inte&lt;br&gt;fordras att denna förändrade syn skall ha fått genomslag i formella plan-&lt;br&gt;handlingar for att kommunens intentioner skall beaktas vid prövning av&lt;br&gt;ansökningar om lov. Å andra sidan är det inte godtagbart att mera om-&lt;br&gt;fattande krav från kommunens sida kommer som en fullständig över-&lt;br&gt;raskning - och kanske dåligt underbyggda på grund av tidsbrist - först i&lt;br&gt;samband med ett avslagsbeslut på en lovansökan. Regeringen har tidigare&lt;br&gt;pekat på möjligheten att behandla de nu aktuella frågorna separat, under&lt;br&gt;förutsättning att de får en offentlig genomlysning och tydlig förankring&lt;br&gt;genom politiska beslut. I den tidigare nämnda regeringsrättsdomen redo-&lt;br&gt;görs för en av kommunfullmäktige antagen skrift med råd och anvisning-&lt;br&gt;ar för bebyggelsen i ett område av kommunen. I det fallet hade kommu-&lt;br&gt;nen också i sin översiktsplan redovisat värdet av den aktuella bebyggel-&lt;br&gt;sen. Ett annat tänkbart arbetssätt är att kommunen arbetar fram en&lt;br&gt;beskrivning av karaktärsdrag som präglar byggnadsskicket i kommunen&lt;br&gt;eller delar av kommunen och fogar den beskrivningen till den mera&lt;br&gt;formella planbeskrivningen i berörda detaljplaneärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Väglagen och lagen om byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Väglagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelser om estetisk utformning införs&lt;br&gt;som ett allmänt intresse vid väghållning. När vägar byggs bör hänsyn&lt;br&gt;tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig om förslagets lagtekniska utformning.&lt;br&gt;Det finns således en allmän uppfattning att främjandet av estetiska&lt;br&gt;värden bör stärkas i väglagen. Boverket tillstyrker förslaget men tillägger&lt;br&gt;att en helhetssyn, där anpassningen till stads- och landskapsbilden är&lt;br&gt;utgångspunkten för övriga bedömningar, är nödvändig. Vägverket till-&lt;br&gt;styrker att estetiska värden bör stärkas i 4 § väglagen men ställer sig&lt;br&gt;tvekande till det föreslagna tillägget i 13 § med hänvisning till att be-&lt;br&gt;greppen ”stads- och landskapsbilden” är svårdefinierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I väglagen förtydligas de allmänna&lt;br&gt;intressen som skall beaktas vid väghållning med exempel som trafik-&lt;br&gt;säkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. Vid byggandet av vägar&lt;br&gt;anges att ändamålet med vägen skall vinnas med minsta intrång och&lt;br&gt;olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna ger således uttryck för flertalet av de olika tekniska,&lt;br&gt;funktionella och miljömässiga aspekter som sammantaget skall bidra till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en hög kvalitet i väghållningen och planeringen av nya vägar. Regeringen&lt;br&gt;anser, som tidigare berörts, att det nu kan finnas skäl att ge grundläggan-&lt;br&gt;de krav på estetiska värden en tydligare ställning i lagstiftningen. Det är&lt;br&gt;därför lämpligt att i bestämmelserna om allmänna intressen infora krav&lt;br&gt;på att en estetisk utformning skall eftersträvas vid väghållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom plan- och bygglagen regleras bebyggelsemiljön bland annat&lt;br&gt;med avseende på stads- och landskapsbild, vilka är vedertagna begrepp.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser bör inforas i väglagens 13 § for att framhäva&lt;br&gt;behovet av anpassning av vägar och väganordningar till omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Lagen om byggande av järnväg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelser om estetisk utformning infors&lt;br&gt;som ett allmänt intresse vid planläggning, byggande och underhåll av&lt;br&gt;järnvägar. Byggande av järnvägar skall ske med hänsynstagande till&lt;br&gt;stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens forslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens förslag tillstyrks i princip av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser som har yttrat sig om förslagets lagtekniska&lt;br&gt;utformning. Det finns således en allmän uppfattning att främjandet av&lt;br&gt;estetiska värden bör stärkas i jämvägsbyggnadslagen. Boverket tillstyr-&lt;br&gt;ker men tillägger att en helhetssyn där anpassningen till stads- och land-&lt;br&gt;skapsbilden är utgångspunkten for övriga bedömningar. Banverket till-&lt;br&gt;styrker att estetiska värden bör stärkas i 1 kap. 3 § i lagen om byggande&lt;br&gt;av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I lagen om byggande av järnväg&lt;br&gt;förtydligas inte de allmänna intressen som skall beaktas vid planering,&lt;br&gt;byggande och drift av järnväg. Vid planläggning och byggande av järn-&lt;br&gt;väg anges att ändamålet med järnvägen skall vinnas med minsta intrång&lt;br&gt;och olägenhet utan oskälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, som tidigare berörts, att det nu kan finnas skäl att ge&lt;br&gt;grundläggande krav på estetiska värden en tydligare ställning i lagstift-&lt;br&gt;ningen. Det är därför lämpligt att i bestämmelserna om allmänna&lt;br&gt;intressen infora krav på att en estetisk utformning skall eftersträvas vid&lt;br&gt;planläggning, byggande och underhåll av järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Offentligt och förebildligt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Staten som förebild&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Statliga myndigheter, bolag och verksamheter bör ha höga kvalitets-&lt;br&gt;ambitioner vad gäller arkitektur, formgivning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Offentlig upphandling av arkitektur-, formgivnings- och design-&lt;br&gt;tjänster bör ske med ökat kvalitetsmedvetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utgångspunkten att staten skall tjäna som före-&lt;br&gt;bild har ett stort antal remissinstanser kommenterat och bedömt som&lt;br&gt;positivt. Boverket framfor exempelvis att alla vardagsmiljöer där stat,&lt;br&gt;kommun eller landsting har inflytande över förvaltningen bör behandlas&lt;br&gt;förebildligt. Gävle kommun liksom Arkitekturmuseet anser att ambitionen&lt;br&gt;också borde gälla bolag, stiftelser etc. där staten har någon form av&lt;br&gt;inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har kommenterat upphandlingsfrågor och&lt;br&gt;vikten av att välja kvalitet samt ett långsiktigt ekonomiskt tänkande. Till&lt;br&gt;dessa hör ArkitektFörbundet och Sveriges arkitekt- och ingenjörsföre-&lt;br&gt;tagsförening. Att lyckade resultat förutsätter kompetens i beställarorgani-&lt;br&gt;sationema understryks av flera remissinstanser. Byggforskningsrådet&lt;br&gt;påtalar behovet av ökad satsning på forskning och utveckling kring&lt;br&gt;beställarkompetensen. Boverket betonar vikten av att även politiker och&lt;br&gt;beslutsfattare nås av kompetenshöj ande insatser när det gäller beställar-&lt;br&gt;rollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ArkitektFörbundet, Sveriges arkitekt- och ingenjörsföretagsförening&lt;br&gt;och Postfastigheter AB framhåller att det finns en övertro på tävlingar.&lt;br&gt;Postfastigheter AB anser också att principen om brukarmedverkan talar&lt;br&gt;mot tävlingsformen då dialogen med brukarna uteblir. Kungl. Konsthög-&lt;br&gt;skolan, Svenska Arkitekters Riksförbund samt Statens fastighetsverk&lt;br&gt;uttalar sig positivt vad gäller arkitekttävlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det offentliga - stat, landsting&lt;br&gt;och kommun - har stort inflytande på gestaltningen och utformningen av&lt;br&gt;vår omgivning. I egenskap av normgivare, byggherre, förvaltare och&lt;br&gt;hyresgäst bör staten agera förebildligt vad gäller arkitektur, formgivning&lt;br&gt;och design. Detta bör gälla allt från planering, anläggning och byggande&lt;br&gt;till inredning och grafisk formgivning. Väsentliga förändringar bör inte&lt;br&gt;genomföras utan att konsekvenserna för befintliga kulturhistoriska och&lt;br&gt;estetiska värden klargjorts och beaktats. Sammantaget kan sägas att de&lt;br&gt;miljöer staten medverkar till att skapa bör vara förebildliga exempel på&lt;br&gt;god arkitektur, formgivning och design. I detta ingår skapandet av väl&lt;br&gt;fungerande och vackra arbetsmiljöer som en mycket viktig fråga. Vad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller statens hantering av lokalförsörjningsfrågor återkommer regering-&lt;br&gt;en till detta nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även offentliga miljöer där kommun eller landsting har inflytande bör&lt;br&gt;vara förebildliga. Kommunerna svarar för planering och lovgivning och i&lt;br&gt;vissa fall också för byggande och förvaltning. Särskild uppmärksamhet&lt;br&gt;bör, som ett flertal remissinstanser framhävt, riktas mot skolan, som är&lt;br&gt;vår största kulturinstitution med ca 1,5 miljoner elever och anställda. Hur&lt;br&gt;skolans byggnader, inredning, pedagogiska rekvisita och utomhusmiljö&lt;br&gt;utformas har stor betydelse när det gäller att skapa förebilder för vad god&lt;br&gt;arkitektur, formgivning och design kan innebära för trivsel, social&lt;br&gt;gemenskap, effektivt arbete och estetisk stimulans. Extra höga krav på&lt;br&gt;skolmiljöerna är motiverat inte minst då det är obligatoriskt för eleverna&lt;br&gt;att vistas i skolmiljön. Denna fråga behandlas bl.a. inom Regeringskans-&lt;br&gt;liets arbetsgrupp Kultur i Skolan. Gruppen kommer under våren 1998 att&lt;br&gt;presentera en idéskrift om bl.a. skolan som kulturmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn har vidare i egenskap av inköpare möjlighet att&lt;br&gt;verka för efterfrågan på god design där kvalitets- och resurshushållnings-&lt;br&gt;aspektema beaktas. Den offentliga sektorn upphandlar årligen varor och&lt;br&gt;tjänster för ca 280 miljarder kronor. Härav svarar staten själv för ca 100&lt;br&gt;miljarder kronor. Då upphandling sker är det i regel många aspekter som&lt;br&gt;måste vägas in. Detta gäller särskilt upphandlingen av tjänster inom&lt;br&gt;områdena arkitektur, formgivning och design, vilka karaktäriseras av att&lt;br&gt;de spänner över breda falt. Det krävs sakkunskap och omsorg för att&lt;br&gt;uppnå det sammantaget bästa resultatet, både vad gäller kravspecifikation&lt;br&gt;och vid värderingen av anbud. För ett gott resultat är inledningsfasen av&lt;br&gt;största vikt och tillräcklig tid måste avsättas för detta grundläggande&lt;br&gt;första steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med upphandling av arkitekt- och konsulttjänster har det&lt;br&gt;dock riktats kritik mot de offentliga beställarna för att de alltför ensidigt&lt;br&gt;prioriterar ett lågt pris utan att i tillräckligt hög grad väga in kvalitets-&lt;br&gt;aspekterna. Detta kan delvis ha sin förklaring i att vissa offentliga be-&lt;br&gt;ställare ofta är engångsbeställare och kanske inte alltid har den kunskap&lt;br&gt;som krävs för att formulera en kravspecifikation och värdera ett anbud.&lt;br&gt;Det förekommer också då ett byggprojekt skall genomföras att upphand-&lt;br&gt;lingen av projekteringen delas upp, vilket kan leda till att ursprungliga&lt;br&gt;goda gestaltningsmässiga idéer går förlorade. Det påtalas även av flera&lt;br&gt;remissinstanser att offentliga beställare behöver göras uppmärksamma på&lt;br&gt;tillämpningen av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling samt bety-&lt;br&gt;delsen av kunskap vid upphandling av arkitekt- och konsulttjänster. Detta&lt;br&gt;gäller särskilt sedan lagen ändrats bl.a. i syfte att bättre tillgodose kvali-&lt;br&gt;tetsaspekten vid upphandling (prop. 1996/97:153). Vidare framhålls att&lt;br&gt;det behövs informations- och utbildningsinsatser inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingsfrågoma kommer att behandlas i de uppdrag som&lt;br&gt;kommer att ges till Statens fastighetsverk dels vad gäller erfarenhetsåter-&lt;br&gt;föring, dels den exempelsamling och vägledning verket kommer att få i&lt;br&gt;uppdrag att ta fram. Ytterligare insatser, såsom informations- och kun-&lt;br&gt;skapsspridning inom detta område, kommer att övervägas inom arbets-&lt;br&gt;gruppens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fasti ghetsförvaltande myndigheterna har under lång tid skaffat sig&lt;br&gt;specifika kunskaper inom sina förvaltningsområden. Det är erfarenheter&lt;br&gt;som skulle vara till nytta för andra myndigheter och förvaltare att ta del&lt;br&gt;av för att främja en högre kvalitet i den byggda miljön. Regeringen&lt;br&gt;kommer av den anledningen att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att&lt;br&gt;initiera ett utökat samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de fastighets-&lt;br&gt;förvaltande myndigheterna angående bl.a. gestaltning, bevarande, styr-&lt;br&gt;ning av byggprocessen och upphandling. Genom ett ökat erfarenhets-&lt;br&gt;utbyte kan statliga myndigheter också bli förebilder för andra fastighets-&lt;br&gt;förvaltare, både offentliga och privata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rkitekttävl ingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall anordnas arkitekttävlingar då offentliga anläggningar, bygg-&lt;br&gt;nader eller inredningar skall gestaltas. Detta är ett av flera sätt att nå goda&lt;br&gt;resultat, ett sätt som innebär att en problemställning belyses ur flera syn-&lt;br&gt;vinklar och att ett debattstimulerande material kommer fram. Från yrkes-&lt;br&gt;kårens sida framhålls också att allmänna tävlingar ger mindre etablerade&lt;br&gt;arkitekter en möjlighet att visa sitt kunnande. Under senare år har med&lt;br&gt;gott resultat bl.a. flera nya högskolor och museer byggts med utgångs-&lt;br&gt;punkt i arkitekttävlingar. Regeringen har också i budgetpropositionen för&lt;br&gt;år 1998 aviserat att internationella arkitekttävlingar bör genomföras som&lt;br&gt;ett led i tillkomsten av ett världskulturmuseum i Göteborg och ett Nobel-&lt;br&gt;center i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om en tävling skall ordnas och vilken form den skall&lt;br&gt;ha bör göras från fall till fall, men vid upphandling av större eller viktiga-&lt;br&gt;re projekt bör tävling ordnas i syfte att uppnå hög kvalitet på den slutliga&lt;br&gt;produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder: Statens fastighetsverk kommer att fa i uppdrag&lt;br&gt;att initiera ett erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter som&lt;br&gt;förvaltar fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Kvalitetsarbete inom statliga myndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- De statliga myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och&lt;br&gt;anläggningar bör redovisa program för hur de arkitektoniska och este-&lt;br&gt;tiska kvaliteterna kan främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sveriges representationslokaler, såväl inom landet som utomlands,&lt;br&gt;bör utgöra förebild för vad som kan åstadkommas inom svensk&lt;br&gt;arkitektur, formgivning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig om vad arbets-&lt;br&gt;gruppen anfört angående kvalitetsprogram och representationslokaler har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i huvudsak varit positiva. Bl.a. Statens fastighetsverk har betonat vikten&lt;br&gt;av att representationslokalema är förebildliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vissa statliga myndigheter har&lt;br&gt;bl.a. som uppgift att bygga och förvalta fastigheter och anläggningar.&lt;br&gt;Många av dessa byggnader och miljöer har ett stort arkitektoniskt och&lt;br&gt;kulturhistoriskt värde. Insatser rörande den yttre och inre miljön måste&lt;br&gt;här präglas av respekt för karaktär och helhet, så att dessa värden inte&lt;br&gt;förvanskas. Nya byggnader skall berika och förnya den befintliga miljön,&lt;br&gt;men de skall också utgå från platsens givna förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter svarar också för vägar, broar och andra trafik-&lt;br&gt;anläggningar. Dessa anläggningar är ofta stora byggnadsverk och påver-&lt;br&gt;kar i hög grad sin omgivning. Vid inpassning av dessa måste samma&lt;br&gt;hänsyn tas som vid övrigt byggande. Frågan är inte minst viktigt med&lt;br&gt;tanke på de stora förändringar som utbyggnader av infrastruktur i vägar&lt;br&gt;och järnvägar i regel medför. Regeringen har erfarit att det inom de&lt;br&gt;myndigheter som förvaltar fastigheter och anläggningar för närvarande&lt;br&gt;pågår ett arbete med att höja kvaliteten vad gäller byggande och förval-&lt;br&gt;tande. Åtta myndigheter (Banverket, Fortifikationsverket, Luftfarts-&lt;br&gt;verket, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Statens fastighetsverk, SJ&lt;br&gt;och Vägverket) har till regeringen redovisat hur de arbetar för att främja&lt;br&gt;arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter. Av redovisningarna&lt;br&gt;framgår att myndigheterna har kvalitetsprogram eller har påbörjat ett&lt;br&gt;arbete med att formulera sådana program. Även särskilda referens-&lt;br&gt;grupper eller råd med funktionen att bevaka de arkitektoniska och&lt;br&gt;gestaltningsmässiga kvaliteterna i verksamheten finns eller skall inrättas&lt;br&gt;hos några myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att alla myndigheter som bygger samt förvaltar&lt;br&gt;fastigheter och anläggningar skall ha program för hur de arkitektoniska&lt;br&gt;och gestaltningsmässiga aspekterna kan främjas. Regeringen vill också&lt;br&gt;peka på vikten av att myndigheterna har tillgång till erforderlig kompe-&lt;br&gt;tens när programmen utvecklas. Vidare bedömer regeringen det som&lt;br&gt;positivt att råd eller särskilda referensgrupper bildas som har till uppgift&lt;br&gt;att bevaka arkitektoniska och gestaltningsmässiga kvaliteter. Sådana&lt;br&gt;åtgärder kan utifrån förhållandevis blygsamma investeringar ge synbara&lt;br&gt;resultat. Det kan vara en fördel att även expertis som är fristående från&lt;br&gt;myndigheten ingår i dessa råd eller referensgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill regeringen informera riksdagen om att arbets-&lt;br&gt;gruppen också haft kontakt med yrkesorganisationer och branschorgan i&lt;br&gt;syfte att intressera dessa för att bilda ett forum/råd där representanter för&lt;br&gt;byggherrar, fastighetsförvaltare, entreprenörer och arkitekter kan mötas.&lt;br&gt;Syftet är att branschen skall finna former för hur den byggda och gestal-&lt;br&gt;tade miljön kan förbättras. Initiativet har bemötts positivt och ett sådant&lt;br&gt;branschråd bör på sikt kunna medverka aktivt till ökad insikt om betydel-&lt;br&gt;sen av hög kvalitet i arkitektur, formgivning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas lokalförsörjning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga myndigheter har ansvar för den egna lokalförsörjningen. Detta&lt;br&gt;innebär att myndigheterna kan påverka valet av lokaler för sin verksam-&lt;br&gt;het. De kan och bör därmed efterfråga och ställa krav på hög kvalitet när&lt;br&gt;de hyr lokaler. Det krävs ofta specialkunskap vid anskaffandet av lokaler,&lt;br&gt;vilket inte alltid finns hos de statliga myndigheterna. I dessa situationer&lt;br&gt;måste myndigheter göra klart för sig vilken kompetens som erfordras och&lt;br&gt;knyta lämpliga rådgivare till sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa statliga myndigheter hyr lokaler av bolag där staten är delägare,&lt;br&gt;sålunda hyr ett flertal universitet och högskolor lokaler av Akademiska&lt;br&gt;Hus. Andra exempel på bolag med statligt ägande är Postfastigheter AB&lt;br&gt;och Vasakronan. De myndigheter som hyr lokaler för sina verksamheter&lt;br&gt;bör själva ansvara för att i sin lokalförsörjning utveckla och förvalta god&lt;br&gt;arkitektur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör statliga myndigheter som hyr lokaler utveckla strategier för&lt;br&gt;hur olika förändringar, tillägg och underhåll av den inre miljön skall&lt;br&gt;hanteras så att kvalitetsaspekten tillgodoses. Detta arbete kan med fördel&lt;br&gt;kopplas till det miljöarbete mot ett hållbarare samhälle som ett flertal&lt;br&gt;myndigheter driver. Regeringen vill för riksdagens information meddela&lt;br&gt;att kvalitetsprogram kommer att utvecklas för de krav som bör ställas på&lt;br&gt;regeringskansliets egna lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att ge Statens fastighetsverk i uppdrag att ta fram&lt;br&gt;en skrift med exempel på goda arkitektoniska lösningar vad gäller bygg-&lt;br&gt;nader och anläggningar. Skriften skall ge vägledning till beställare och&lt;br&gt;bör fokusera på processen, hur upphandling har skett, arkitektens med-&lt;br&gt;verkan etc. Fastighetsverket skall i detta arbete samarbeta med Arkitek-&lt;br&gt;turmuseet, Riksantikvarieämbetet och Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att utlandsmyndigheternas lokaler är represen-&lt;br&gt;tativa. Det gäller de lokaler som ambassader, delegationer och konsulat&lt;br&gt;disponerar. Byggnader, inredning och bruksföremål skall utgöra goda&lt;br&gt;exponenter för svensk arkitektur, formgivning och design. Ett nära sam-&lt;br&gt;arbete sker med Statens fastighetsverk, Statens konstråd och Statens&lt;br&gt;konstmuseer beträffande inredning och utrustning samt konstnärlig&lt;br&gt;utsmyckning vad gäller utlandsmyndigheternas lokaler. Regeringen vill&lt;br&gt;för riksdagens information meddela att detta arbete kommer att vidareut-&lt;br&gt;vecklas som ett kvalitetsprogram i linje med det program som görs i&lt;br&gt;fråga om Regeringskansliets lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Statliga myndigheter som bygger och förvaltar byggnader och anlägg-&lt;br&gt;ningar kommer att fa i uppdrag att upprätta kvalitetsprogram för hur&lt;br&gt;arkitektoniska kvaliteter skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statens fastighetsverk kommer att få i uppdrag att utarbeta en skrift&lt;br&gt;med goda exempel på arkitektoniska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomiska styrmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Statligt ekonomiskt stöd till byggande och anläggande bör stimulera&lt;br&gt;till hög kvalitet i arkitektur, formgivning och design och till varsamhet&lt;br&gt;med bebyggelse och miljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Mottagare av statligt ekonomiskt stöd bör vara väl informerade om&lt;br&gt;hur stödet kan användas för att främja hög kvalitet i arkitektur, form-&lt;br&gt;givning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan till-&lt;br&gt;styrker förslaget, dit hör bl.a. HSB.s Riksförbund, Sveriges allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag och Sveriges arkitekt- och ingenjörsföretagsforening.&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola AB anser att uppmärksamhet också bör&lt;br&gt;riktas mot produktdesign av nya byggnadsdelar och byggkomponenter,&lt;br&gt;vilka kan ge en ekologisk profil en bättre gestaltning. Boverket finner det&lt;br&gt;viktigt att följa upp och utvärdera de åtgärder som kommer att göras i&lt;br&gt;kommunerna i samband med de lokala investeringsprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Det är viktigt att bidrag inte&lt;br&gt;medför negativa konsekvenser for byggnadskulturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktuellt exempel på ekonomiska styrmedel är regeringens lokala&lt;br&gt;investeringsprogram for ekologisk omställning och utveckling. Rege-&lt;br&gt;ringen har inlett ett stort investeringsprogram omfattande 5,4 miljarder&lt;br&gt;kronor under tre år. Satsningen inriktar sig bl.a. på investeringar i ekolo-&lt;br&gt;giska lösningar som annars inte skulle kommit till stånd i bostadsområ-&lt;br&gt;den och andra byggnader och anläggningar. Det finns t.ex. stora behov av&lt;br&gt;förnyelse i miljonprogrammets bostadsområden samt i skolor och&lt;br&gt;daghem. Byggföretag behöver utveckla metoder så att de kan återanvän-&lt;br&gt;da material och ta hand om miljöfarligt byggnadsmaterial när de river&lt;br&gt;och renoverar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inom ramen for investeringsprogrammet lyft fram bl.a.&lt;br&gt;den byggda miljöns betydelse. När kommunerna ansöker om investe-&lt;br&gt;ringsbidrag skall de till regeringen bl.a. redovisa hur de arkitektoniska&lt;br&gt;kvaliteterna tas till vara i projekten. Riksantikvarieämbetet, Boverket och&lt;br&gt;Byggforskningsrådet har tillsammans med Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (Nutek), Banverket, Jordbruksverket, Kommunikationsforsk-&lt;br&gt;ningsberedningen, Naturvårdsverket och Statens energimyndighet fått i&lt;br&gt;uppdrag att biträda regeringen och kommunerna med bedömningar av de&lt;br&gt;projekt som ingår i de lokala investeringsprogrammen. Det är angeläget&lt;br&gt;att åtgärderna inte leder till sådana ingrepp i den byggda och gestaltade&lt;br&gt;miljön att befintliga kvaliteter förringas. Regeringens bedömning är att&lt;br&gt;det är av stor vikt att de arkitektoniska kvaliteterna tas tillvara och&lt;br&gt;utvecklas. Detta kommer att lyftas fram i samband med informations-&lt;br&gt;insatser för investeringsprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen för arkitektur och formgivning har påtalat att det saknas&lt;br&gt;en analys av stödformernas konsekvenser for den byggda miljön. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har också bekräftats av vissa remissinstanser, vilka har framfor att det är Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;önskvärt med tydligare anvisningar om statens kvalitetskrav när det&lt;br&gt;gäller bidragsfordelning. I regeringsuppdraget till arbetsgruppen för&lt;br&gt;arkitektur och formgivning ingår att behandla frågan om ett samspelt&lt;br&gt;statligt agerande i frågor om styrmedlens konsekvenser for den byggda&lt;br&gt;och formade miljön. Boverket och Riksantikvarieämbetet har framfört att&lt;br&gt;det inom respektive verk pågår eller avses påbörjas ett arbete i samma&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Kommuner som ansöker om bidrag inom ramen for de lokala investe-&lt;br&gt;ringsprogrammen för ekologisk omställning och utveckling skall redo-&lt;br&gt;visa hur de arkitektoniska kvaliteterna tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gestaltningsaspektema lyfts fram i samband med informationsinsatser&lt;br&gt;for de lokala investeringsprogrammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Det offentliga rummet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Helhetsperspektiv på det offentliga rummet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Det offentliga rummet - gator, torg, parker, offentliga lokaler och&lt;br&gt;landskapsrum - bör utformas med inlevelse och omsorg och&lt;br&gt;betydelsen av deras gestaltning bör framhävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Landets kommuner bör uppmuntras att anta strategier eller lokala&lt;br&gt;handlingsprogram för att stärka kvalitetsaspekter och miljökvaliteter i&lt;br&gt;den byggda miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer väsentligen med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Boverket och&lt;br&gt;Sveriges Lantbruksuniversitet, har framfört att förslaget till handlings-&lt;br&gt;program haft tyngdpunkten på den bebyggda miljön på bekostnad av&lt;br&gt;landskap och stadsmiljö i en bredare mening. Banverket framhåller att&lt;br&gt;fokuseringen på stadsmiljö lämnar landskapsfrågoma utanför diskussio-&lt;br&gt;nen. Flera remissinstanser, däribland ArkitektFörbundet och Hyresgäs-&lt;br&gt;ternas riksförbund poängterar att en bred diskussion som involverar&lt;br&gt;många parter i utvecklingen av den offentliga miljön är nödvändig bl.a.&lt;br&gt;för den demokratiska förankringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala handlingsprogrammen tillstyrks av Sjöfartsverket, Statens&lt;br&gt;fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet, HSB:s Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;allmännyttiga bostadsföretag, Växjö kommun samt Sveriges arkitekt- och&lt;br&gt;ingenjörsföretagsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av stadsarkitektkompetens i kommunerna betonas särskilt av&lt;br&gt;Boverket, Stadsmiljörådet och Riksbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den offentliga miljön har vi alla&lt;br&gt;tillgång till och utformningen av den har avgörande betydelse för vår&lt;br&gt;trygghet, trivsel och sociala gemenskap. Betydelsefull är inte minst den&lt;br&gt;samlade stads- och landskapsbild som omger oss och påtagligt gestaltar&lt;br&gt;värdet av vår miljö. Den ger oss också, när den fungerar väl, konstnärliga&lt;br&gt;och kulturella upplevelser. Omsorgen om den offentliga miljön i alla dess&lt;br&gt;historiska och estetiska dimensioner måste bl. a. mot bakgrund av de&lt;br&gt;anförda skälen prioriteras. Den svenska synen på allemansrätten leder&lt;br&gt;vidare till att utformningen av den offentliga miljön, dess tillgänglighet&lt;br&gt;och möjlighet att ge rika upplevelser, måste ses som en prioriterad fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det som bör utvecklas i de fortsatta diskussionerna kring det&lt;br&gt;offentliga rummet hör frågor som sträcker sig från parker och landskap,&lt;br&gt;stadsmiljöer och bymiljöer, till småskaliga trafikmiljöer, parkeringshus,&lt;br&gt;bensinstationer, broar, belysning, vägskyltar och avfallsstationer. Alltför&lt;br&gt;ofta har sådana anläggningar utformats utan hänsyn till sin inverkan på&lt;br&gt;stads- och landskapsbilden. Här har, vid sida av kommunerna, statliga&lt;br&gt;myndigheter med samhällsplanerande uppgifter ett stort ansvar. Inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst gäller det Banverket och Vägverket i fråga om trafikanläggningar-&lt;br&gt;nas inverkan på stads- och landskapsmiljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora delar av det offentliga rummets gestaltning påverkas av regler,&lt;br&gt;myndigheter och offentligt ägda verksamheter. Dessa verksamheter har&lt;br&gt;emellertid ofta sina bestämda mål och standardregler som sällan inne-&lt;br&gt;fattar omsorgen om den offentliga miljön i sin helhet. Utöver de offent-&lt;br&gt;liga myndigheterna påverkar flera andra parter, såsom markägare, fastig-&lt;br&gt;hetsägare och affärsidkare, också det offentliga rummet genom sina olika&lt;br&gt;aktiviteter. Gestaltningen av det offentliga rummet utmärks därför alltför&lt;br&gt;ofta av splittring och okoordinerade insatser. Om frågan inte ges stor&lt;br&gt;uppmärksamhet kan detta leda till att ingen tar ett helhetsansvar för&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har en nyckelroll när det gäller att verka för en god bygg-&lt;br&gt;nadskultur och en god bebyggelsemiljö. Av detta följer att kvaliteten i&lt;br&gt;deras eget byggande och förvaltningen av deras egna byggnader och&lt;br&gt;anläggningar blir ett riktmärke för andras åtgärder i kommunen. Det är&lt;br&gt;också kommunerna som för det mesta far betala kostnaderna för effekten&lt;br&gt;av destruktiva miljöer. Kommunernas nyckelroll gör att det är av stor&lt;br&gt;vikt att de tar initiativ till de kvalitetshöjande åtgärder som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns kommuner som på olika sätt tagit initiativ till sådana kvali-&lt;br&gt;tetshöjande insatser av mer övergripande slag. Exempelvis genom att&lt;br&gt;arbeta med lokala handlingsprogram för hela eller delar av kommunen.&lt;br&gt;Arbetet kan ske i skiftande former: ofta knyts det till kommunernas&lt;br&gt;fysiska planering enligt plan- och bygglagen, men sker ibland även i mer&lt;br&gt;fristående former. Initiativ till olika typer av samverkan som involverar&lt;br&gt;fastighetsägare och näringslivet, förekommer också. Regionalt har kom-&lt;br&gt;muner samverkat i syfte att beskriva regionens kvaliteter till grund för&lt;br&gt;lokalt arbete. Vidare sker på flera länsstyrelser och myndigheter ett&lt;br&gt;arbete till stöd för kommunerna i frågor som rör till exempel regionens&lt;br&gt;utvecklingsmöjligheter från ett miljöperspektiv. Dessa försök visar att det&lt;br&gt;är fullt möjligt att utan kostnadskrävande insatser höja nivån på gestalt-&lt;br&gt;ningen av den offentliga miljön. Pågående arbete med kommunala hand-&lt;br&gt;lingsprogram kring gestaltningsfrågor behöver uppmärksammas och&lt;br&gt;erfarenheterna av arbetet spridas. Den lokala ”Byggnadsordning” som&lt;br&gt;Stockholms stad tagit fram i samband med översiktsplanearbetet kan&lt;br&gt;tjäna som ett gott exempel på vad ett sådant program kan utmynna i.&lt;br&gt;Arbete med lokala program pågår också i Gävle, Helsingborgs och Göte-&lt;br&gt;borgs kommuner. Överhuvud är, som Boverket anfört, en anknytning till&lt;br&gt;översiktsplanen av stort värde när det gäller att lyfta fram sådana stads-&lt;br&gt;och landskapsmiljövärden som kommunen särskilt vill värna om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att arbetet med konkreta lokala hand-&lt;br&gt;lingsprogram kan vara ett bra sätt att uppnå och förankra ett gemensamt&lt;br&gt;helhetsansvar för det offentliga rummet. När det gäller att ta tillvara och&lt;br&gt;lyfta fram det arbete som görs i kommunerna har Boverket en central roll&lt;br&gt;för att ta tillvara och sprida erfarenheter av denna typ av arbete. Här har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt myndighetsansvar en Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;viktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strävan att höja den estetiska kvaliteten i det offentliga rummet har&lt;br&gt;som tidigare nämnts kommunen och inte minst dess byggnadsnämnd en&lt;br&gt;nyckelroll. Att på grundval av god kompetens inom byggande och plane-&lt;br&gt;ring kunna initiera och föra en skapande diskussion med allmänheten om&lt;br&gt;kommunens fysiska utveckling lägger således grunden för kvalitativa&lt;br&gt;förbättringar av miljön liksom för att upprätthålla redan existerande&lt;br&gt;kvaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens konstråd har i dag till huvuduppgift att arbeta för att konsten&lt;br&gt;blir ett naturligt och framträdande inslag i den gemensamma miljön och&lt;br&gt;har förklarat sig berett att vidga sitt arbete med dessa frågor. I det upp-&lt;br&gt;drag regeringen kommer att ge till Statens konstråd med anledning av&lt;br&gt;handlingsprogrammet ingår att rådet skall stimulera till estetiska förbätt-&lt;br&gt;ringar i gestaltningen av den offentliga miljön. Det kan avse konkreta&lt;br&gt;åtgärder där initiativ tas till förbättringar i befintliga offentliga miljöer,&lt;br&gt;men även andra åtgärder som t.ex. metodutveckling samt informations-&lt;br&gt;och kunskapsspridning kan komma i fråga. Förslagsvis väljs årligen ett&lt;br&gt;angeläget och aktuellt tema ut där frågeställningar och resultat bör få en&lt;br&gt;bred allmän spridning, till exempel kan tävlingar arrangeras. Gränsöver-&lt;br&gt;skridande möten och samarbetsprojekt mellan olika yrkesgrupper bör&lt;br&gt;eftersträvas, t.ex. kan konstnärer, landskapsarkitekter och arkitekter&lt;br&gt;arbeta tillsammans med samma uppdrag. Det är givetvis lämpligt att&lt;br&gt;konstrådet i detta arbete söker sådant samarbete som kan tillföra rådet&lt;br&gt;erforderlig kompetens och helhetssyn på gestaltningen av miljön. Som&lt;br&gt;exempel på naturliga samarbetspartners kan här nämnas Arkitektur-&lt;br&gt;museet, Stadsmiljörådet och Föreningen Svensk Form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder: Statens konstråd kommer att ges i uppdrag att&lt;br&gt;stimulera förbättringar i gestaltningen av den offentliga miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Samverkan i bevarande- och utvecklingsområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Effektiva former för förbättrad samverkan&lt;br&gt;i bevarande- och utvecklingsområden mellan stat/kommun/fastighets-&lt;br&gt;ägare/näringsliv bör skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer väsentligen med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vad gäller samverkan i särskilda bevarandeom-&lt;br&gt;råden har de berörda myndigheterna Riksantikvarieämbetet, och Boverket&lt;br&gt;ställt sig positiva till uppdraget. I övrigt tillstyrks förslaget av Sjöfarts-&lt;br&gt;verket, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag samt Sveriges arkitekt- och&lt;br&gt;ingenjörsföretagsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Samverkan mellan kommuner&lt;br&gt;och fastighetsägare har blivit allt vanligare och ger många gånger mycket&lt;br&gt;goda resultat för den offentliga miljön. Samarbetet har dock hittills i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första hand inriktats på kommersiellt intressanta centrala stadsområden.&lt;br&gt;En strävan bör vara att denna samverkan ökar och att den får omfatta allt&lt;br&gt;fler stadsområden; även sådana som kanske inte har ett alltför stort&lt;br&gt;kommersiellt intresse. Ett exempel på samverkan är det arbete som&lt;br&gt;uträttas inom ramen för organisationen ”Förnya Stadskärnan” i vilken&lt;br&gt;ingår representanter för näringsliv, kommuner och statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra länder, till exempel England, finns erfarenheter av samverkan&lt;br&gt;stat/kommun/näringsliv i särskilda kulturmiljöer inom programmet Con-&lt;br&gt;servation Areas där staten avsätter vissa bidragsmedel i upprustning och&lt;br&gt;andra kvalitetshöjande åtgärder. Programmet har varit framgångsrikt.&lt;br&gt;Detta har kunnat konstateras bl.a. genom sammanställningar som Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet gjort av internationella erfarenheter. För Sveriges del&lt;br&gt;förfogar Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna över bidragsmedel&lt;br&gt;för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som tillsammans med&lt;br&gt;andra lämpliga åtgärder bör kunna utnyttjas i liknande program och som&lt;br&gt;skulle kunna leda till dynamiska effekter for kommun och näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att&lt;br&gt;närmare utveckla dessa frågor. En viktig del av uppdraget gäller frågan&lt;br&gt;om att utveckla samarbete mellan den offentliga och privata sektorn inom&lt;br&gt;särskilda bevarande- och utvecklingsområden. Avsikten är att med&lt;br&gt;ledning av bl.a. internationella exempel sprida erfarenheter och utveckla&lt;br&gt;metoder for en positiv utveckling av sådana områden med utgångspunkt&lt;br&gt;från deras kulturvärden och där bl.a. de bidragsmedel som kulturmiljö-&lt;br&gt;vården förfogar över kan utnyttjas på ett dynamiskt sätt. Arbetet bör i&lt;br&gt;första hand inriktas på sådana områden som står under särskilt omvand-&lt;br&gt;lingstryck. Inriktningen av detta uppdrag skall givetvis ställas i relation&lt;br&gt;till det vidare uppdrag om stimulans till upprättandet av lokala kvalitets-&lt;br&gt;program som ovan beskrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder: Riksantikvarieämbetet kommer att ges i uppdrag&lt;br&gt;att studera lämpliga former for hur den offentliga och privata sektorn kan&lt;br&gt;samverka inom särskilda bevarande- och utvecklingsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kunskap och kompetens&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Universitet och högskolor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kompetensen hos yrkesverksamma inom&lt;br&gt;byggande, formgivning och design bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen inom arkitektur, formgivning och design är av fundamental&lt;br&gt;betydelse för en god utveckling av den gestaltade miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden för arkitekter har förändrats under de senaste åren och&lt;br&gt;utbildningen måste på olika sätt förnyas för att bättre svara mot de nya&lt;br&gt;kompetensbehoven. Även utbildningarna i design- och formgivning&lt;br&gt;måste förnyas och breddas genom att erbjuda ökade inslag av t.ex.&lt;br&gt;teknik, ekonomi och marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna skall i ökad utsträckning samverka med det omgivande&lt;br&gt;samhället, t.ex. näringslivet, organisationer, kulturliv och folkbildning.&lt;br&gt;Högskolorna skall informera om sin utbildning och forskning samt enga-&lt;br&gt;gera omvärlden i verksamheten. Högskolorna skall även bedriva fort-&lt;br&gt;bildning och vidareutbildning. Denna uppgift är numera lagstadgad och&lt;br&gt;skall ske inom ramen för högskolans ordinarie resurser. Vidare skall jäm-&lt;br&gt;ställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas vid högsko-&lt;br&gt;lornas utbildningsverksamhet inom områdena byggande, formgivning&lt;br&gt;och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sådan samverkan kan verksamheten berikas med impulser och&lt;br&gt;kunnande utifrån. Detta samarbete innebär också att viktiga kontakter&lt;br&gt;etableras mellan högskolan och arbetslivet, vilket ökar nyutexaminerade&lt;br&gt;studenters möjligheter på arbetsmarknaden och bör även resultera i att&lt;br&gt;högskolans utbud av kurser för kompetensutveckling av redan yrkesverk-&lt;br&gt;samma inom arkitektur, formgivning och design ökar. Med väl fungeran-&lt;br&gt;de kontaktnät mellan högskolorna, näringslivet och det övriga samhället&lt;br&gt;kommer lärosätena att bättre kunna utforma utbildning, konstnärligt&lt;br&gt;utvecklingsarbete och forskning i enlighet med samhällets varierande&lt;br&gt;behov och tillgodogöra sig influenser som kan leda till en vidareutveck-&lt;br&gt;ling av den egna verksamheten. Denna samverkansuppgift följs upp av&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga myndigheter och de bolag som förvaltar universitets- och&lt;br&gt;högskolelokaler har också goda möjligheter att tjäna som förebilder för&lt;br&gt;andra byggherrar och fastighetsförvaltare när det gäller att utveckla och&lt;br&gt;förvalta god arkitektonisk miljö samt genom att öka sitt engagemang för&lt;br&gt;att erbjuda kvinnliga och manliga arkitekt- och designstudenter konst-&lt;br&gt;närlig praktik.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.1&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Arkitektutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den pågående utvärderingen av arkitekt-&lt;br&gt;utbildningen bör ge en grund till förbättringar av grundutbildning,&lt;br&gt;forskarutbildning och forskning inom arkitektur och samhällsplane-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser önskar ett förtydligande av&lt;br&gt;vilka arkitektkategorier som avses. Ett flertal remissinstanser har också&lt;br&gt;efterlyst större inslag av byggnadsvård, restaurering, kulturminnesvård&lt;br&gt;och regionala perspektiv i arkitekturutbildningen samt andra utbildning-&lt;br&gt;ar. Sveriges lantbruksuniversitet, Boverket, Landskapsarkitekternas&lt;br&gt;riksförbund m.fl. saknar i handlingsprogrammets överblick landskaps-&lt;br&gt;arkitektutbildningar och den fysiska planerarutbildningen vid Högskolan&lt;br&gt;i Karlskrona/Ronneby. Lunds universitet anser att arkitektutbildningen&lt;br&gt;bör förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Arkitektutbildning är en yrkes-&lt;br&gt;utbildning som förbereder för arbete inom områdena byggande, inred-&lt;br&gt;ning, samhälls- och landskapsplanering. Arkitekter utbildas vid Lunds&lt;br&gt;universitet, Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola&lt;br&gt;AB. Vid vissa andra lärosäten bedrivs utbildningar med anknytning till&lt;br&gt;området. Vidare utbildas landskapsarkitekter vid Sveriges lantbruksuni-&lt;br&gt;versitet samt inredningsarkitekter vid Göteborgs universitet och Konst-&lt;br&gt;fack. Vid den blivande Malmö högskola planeras utbildningar med&lt;br&gt;inriktning mot bebyggelseutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna mellan de olika arkitekternas arbetsområden tenderar&lt;br&gt;alltmer att gå in i varandra vilket i högre utsträckning bör beaktas vid&lt;br&gt;utformningen av olika arkitektutbildningar och samarbete dem emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden för arkitekter har förändrats i väsentliga avseenden&lt;br&gt;under de senaste åren. Arkitekterna kommer i framtiden att ha delvis nya&lt;br&gt;arbetsuppgifter och främst vara inriktade på att förvalta och förnya&lt;br&gt;befintlig bebyggelse samt att anpassa befintlig bebyggelse till en hållbar&lt;br&gt;samhällsutveckling. Arbetsgruppen har anfört att en vanlig synpunkt från&lt;br&gt;sektorn är att arkitekten bör ha helhetsansvaret för byggprocessens alla&lt;br&gt;skeden för att på det sättet uppnå ett slutresultat med hög kvalitet. Det har&lt;br&gt;vidare framkommit att arkitekternas kompetens därför behöver stärkas&lt;br&gt;bl.a. vad gäller gestaltningsfrågor, teknik, ekonomi, ekologiskt hållbart&lt;br&gt;byggande, materialkunskap och process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av vad som har framkommit under bl.a. arbetsgruppens&lt;br&gt;arbete har regeringen uppdragit åt Högskoleverket att följa upp och&lt;br&gt;utvärdera den svenska arkitektutbildningen. Verket skall även undersöka&lt;br&gt;om det finns behov av nya utbildningar och i så fall lämna förslag till&lt;br&gt;deras innehåll, organisation och finansiering. Syftet med utvärderingen är&lt;br&gt;att ge en grund till förändringar av grundutbildning, forskarutbildning&lt;br&gt;och forskning inom arkitektur och samhällsplanering. I uppdraget ingår&lt;br&gt;bl.a. att utvärdera arkitektutbildningens nuvarande dimensionering samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;analysera konsekvenserna av att under några år minska antagningen.&lt;br&gt;Utbildningens längd samt vidareutbildning och kompetensutveckling bör&lt;br&gt;också behandlas. Uppdraget avses samordnas med det uppdrag om&lt;br&gt;designutbildningarna som beskrivs i det följande (avsnitt 9.1.2 Design-&lt;br&gt;utbildning). Därvid avses verket kartlägga och ge förslag till utveckling&lt;br&gt;av samarbetet mellan arkitekt- och designutbildningarna. Uppdraget skall&lt;br&gt;enligt planerna redovisas till regeringen senast den 26 februari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder: Högskoleverket har fatt i uppdrag att följa upp&lt;br&gt;och utvärdera den svenska arkitektutbildningen. Verket skall även under-&lt;br&gt;söka om det finns behov av nya utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.2 Designutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Designutbildningarna inom högskolan bör&lt;br&gt;utvärderas och utredas. Regeringen avser därefter att ta ställning till&lt;br&gt;behov av förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna välkomnar&lt;br&gt;översynen. Några remissinstanser, bl.a. Umeå universitet, Konstfack och&lt;br&gt;Föreningen Svenska industridesigner, anser att antalet utbildningsplatser&lt;br&gt;vid landets designutbildningar bör öka, framför allt vad gäller industri-&lt;br&gt;design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Konstnärlig högskoleutbildning&lt;br&gt;inom design- och formgivningsområdet skall ge studenterna kunskaper,&lt;br&gt;färdigheter och en arbetsmetodik för att på konstnärlig grund kunna&lt;br&gt;utforma produkter och lösa gestaltningsmässiga, tekniska, praktiska,&lt;br&gt;ekonomiska och miljömässiga problem inom sina respektive specialom-&lt;br&gt;råden. Konstnärlig högskoleexamen med inriktning på design utfärdas&lt;br&gt;vid Lunds, Göteborgs och Umeå universitet samt vid Konstfack. Utbild-&lt;br&gt;ning inom design anordnas även vid Högskolan i Borås (textil formgiv-&lt;br&gt;ning), Högskolan i Växjö (glasformgivning) och Mälardalens högskola&lt;br&gt;(teknisk illustration). Vidare planeras utbildningar inom området konst&lt;br&gt;och kommunikation vid den blivande Malmö högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1997 har regeringen understrukit betydel-&lt;br&gt;sen av utbildning på designområdet bl.a. genom att tillföra designutbild-&lt;br&gt;ningarna vid Lunds, Göteborgs respektive Umeå universitet samt Konst-&lt;br&gt;fack utökade resurser för att kunna utbilda fler formgivare. Riksdagen&lt;br&gt;har beslutat att nya permanenta utbildningsplatser skall tillskapas för&lt;br&gt;designutbildningarna vid högskolorna i Borås och Växjö, samt vid&lt;br&gt;Mälardalens högskola liksom vid den blivande Malmö högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med förslaget till handlingsprogram framkom att svensk&lt;br&gt;design- och formgivarutbildning enligt mångas mening förvisso håller en&lt;br&gt;hög kvalitet, men att den behöver få ett bredare innehåll. Regeringen&lt;br&gt;finner det angeläget att högskolor med designutbildning kan erbjuda både&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvinnor och män utbildningsmöjligheter med orientering inom teknik och Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;ekonomi. Vidare bör inslagen av design och formgivning inom främst&lt;br&gt;ingenjörs- och ekonomutbildningama öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utreda och&lt;br&gt;utvärdera designutbildningarna inom högskolan. Därvid skall Högskole-&lt;br&gt;verket undersöka om det föreligger behov av att förändra utbudet, utbild-&lt;br&gt;ningarnas omfattning, innehåll, organisation och finansiering samt&lt;br&gt;presentera förslag till hur sådana förändringar skall genomföras. Verket&lt;br&gt;skall även kartlägga och ge förslag till utveckling av samarbetet mellan&lt;br&gt;arkitekt- och designutbildningarna. I uppdraget ingår vidare att inventera&lt;br&gt;vilka kombinationsutbildningar som förekommer vid olika högskolor&lt;br&gt;vari utbildning i design kombineras med utbildning inom andra ämnes-&lt;br&gt;områden. Högskoleverket skall undersöka på vilket sätt dessa komplette-&lt;br&gt;rar de övriga designutbildningarna. Uppdraget skall redovisas senast den&lt;br&gt;26 februari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärd: Regeringen avser att under våren 1998 ge Hög-&lt;br&gt;skoleverket i uppdrag att utvärdera designutbildningarna, varvid även så&lt;br&gt;kallade kombinationsutbildningar med inslag av design skall ses över.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.3 Samverkansfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Inslaget av konstnärlighet, design och&lt;br&gt;formgivning inom andra utbildningar, särskilt inom teknik och&lt;br&gt;ekonomi bör öka. Sådana kombinationsutbildningar bör öka efter-&lt;br&gt;frågan på och förståelsen för god arkitektur, formgivning och design&lt;br&gt;inom tillverkningsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna välkomnar ett&lt;br&gt;utökat samarbete mellan utbildningar med inriktning mot arkitektur,&lt;br&gt;formgivning och design. Ett flertal remissinstanser framhåller att det&lt;br&gt;finns ett starkt behov av att utbudet av utbildning med sådana kombina-&lt;br&gt;tioner ökar, både för studenter i grundutbildning och för yrkesverk-&lt;br&gt;samma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser vidare att det finns ett stort behov av&lt;br&gt;samverkan mellan konstnärliga utbildningar och de ekonomiska och de&lt;br&gt;tekniska utbildningarna. Vissa remissinstanser efterlyser också att sam-&lt;br&gt;arbetet skall inkludera humanister och verksamma inom andra veten-&lt;br&gt;skapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att de estetiska värdena skall&lt;br&gt;fa större genomslag i olika delar av samhället bör kunskapen om god&lt;br&gt;formgivning och design öka hos andra yrkeskategorier än formgivarna.&lt;br&gt;Vidare bör kunskaper hos formgivare och designer om andra delar av&lt;br&gt;produktionen öka. För att uppnå detta bör samverkan mellan olika&lt;br&gt;utbildningar intensifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap om arkitektur bör tillföras alla parter i byggprocessen.&lt;br&gt;Byggande är ett lagarbete och studenter inom relevanta utbildningar bör&lt;br&gt;redan under utbildningstiden samarbeta med de andra yrkeskategorierna.&lt;br&gt;Utöver arkitektutbildningarna (arkitekt-, landskapsarkitekt- och inred-&lt;br&gt;ningsarkitektutbildningama) finns det flera utbildningar med anknytning&lt;br&gt;till planering, byggande och konst. Bland dessa kan särskilt nämnas&lt;br&gt;civilingenjörsutbildningar med inriktning mot väg- och vattenbyggnad,&lt;br&gt;samhällsbyggnadsteknik, lantmäteriutbildningar, den magisterutbildning&lt;br&gt;med inriktning på planfrågor som bedrivs vid Högskolan i Karls-&lt;br&gt;krona/Ronneby, den bebyggelseantikvariska utbildningen vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet och Kungl. Konsthögskolans påbyggnadsutbildning i arki-&lt;br&gt;tektur. Vid den blivande Malmö högskola planeras såsom ovan anförts&lt;br&gt;ett antal utbildningar inriktade mot bebyggelseutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt led i regeringens satsning för att tillverkningsindustrin skall&lt;br&gt;kunna satsa mer på produkternas design och formgivning är att kunska-&lt;br&gt;pen inom dessa områden ökar inom till exempel civilingenjörs- och&lt;br&gt;ekonomutbildningar. Ett målmedvetet strävande i den riktningen bör&lt;br&gt;medföra att konkurrenskraften för den svenska industrins produkter&lt;br&gt;kommer att stärkas. Regeringen har anslagit medel budgetåren 1995/96&lt;br&gt;och 1997 för projekt avsedda för konstnärers engagemang i den högre&lt;br&gt;utbildningen särskilt inom områdena naturvetenskap, teknik och medicin.&lt;br&gt;Avsikten är att dessa satsningar skall utvärderas under år 1998 med&lt;br&gt;avseende på vilka erfarenheter de har givit. Ett centralt mål har varit att&lt;br&gt;prova olika metoder för att öka inslagen av arkitektur, formgivning och&lt;br&gt;design inom andra utbildningar och ge underlag för att kunna genomföra&lt;br&gt;detta i större skala. Flera högskolor ger redan kombinationsutbildningar&lt;br&gt;där tekniska utbildningar kombineras med t.ex. konstnärliga utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många utbildade designer och formgivare kommer att arbeta som&lt;br&gt;egenföretagare, i mindre företag eller som konsulter. Denna arbetsform&lt;br&gt;kräver kunskaper om andra delar av processen kring en produkts väg från&lt;br&gt;idé till färdig produkt än själva formgivningen. Formgivare och designer&lt;br&gt;behöver även kunskaper för att identifiera marknader för sina kunskaper&lt;br&gt;och för de produkter som de har utvecklat. Designutbildningarna bör&lt;br&gt;därför kompletteras med utbildning i bl.a. ekonomi och marknadsföring,&lt;br&gt;vilket bör beaktas av högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan inom forskning och konstnärligt utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete inom området arkitektur,&lt;br&gt;formgivning och design har stor betydelse för den framtida utformningen&lt;br&gt;av den byggda miljön och de ting vi omger oss med. Genom forskning&lt;br&gt;och konstnärligt utvecklingsarbete byggs den långsiktiga kunskapen&lt;br&gt;inom området upp. Det är av stor vikt att den kunskap forskningen ger tas&lt;br&gt;till vara inom de grundläggande högskoleutbildningarna samt att den når&lt;br&gt;ut till praktikerna och att sambanden mellan forskare och praktiker&lt;br&gt;stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av samarbete och erfarenhetsutbyte mellan forskare och&lt;br&gt;praktiker inom arkitektur, formgivning och design bör ytterligare beto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas. I högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;ingår också ansvaret för att finna lämpliga former för detta samarbete.&lt;br&gt;Högskolan skall inom ramen för sina ordinarie resurser medverka till att&lt;br&gt;sprida såväl nationella som internationella forskningsresultat. Högskolan&lt;br&gt;bör kontinuerligt utvärdera och söka nya former för att på egen hand eller&lt;br&gt;i samverkan med andra - den offentliga sektorn, näringslivet och olika&lt;br&gt;organisationer - på ett effektivt sätt återföra forskningsresultaten till de&lt;br&gt;yrkesverksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan inom grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser har anvisats för samarbetsprojekt mellan de konstnärliga och&lt;br&gt;tekniska utbildningarna och näringslivet, 4 miljoner kronor årligen för&lt;br&gt;budgetåren 1997-1999. Denna form av samarbete inom ramen för den&lt;br&gt;ordinarie utbildningen bör vidareutvecklas. Samtliga högskoleutbild-&lt;br&gt;ningar, inte minst sådana inom arkitektur, samhällsplanering, konst,&lt;br&gt;formgivning och design, bör regelbundet innehålla moment som sker i&lt;br&gt;samverkan med det omgivande samhället och studenternas framtida&lt;br&gt;arbetsgivare. Ett närmare samarbete med företag och andra organisatio-&lt;br&gt;ner ger det omgivande samhället en naturlig kanal in i högskolan sam-&lt;br&gt;tidigt som högskolans kunskapsuppbyggnad stärks. I vilken utsträckning&lt;br&gt;detta sker kommer att följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att redan yrkesverksamma arkitekter, samhällsplanerare och&lt;br&gt;formgivare deltar i fortbildning och vidareutbildning finns det tillfälle för&lt;br&gt;ömsesidigt berikande möten mellan redan yrkesverksamma och studenter&lt;br&gt;inom den grundläggande högskoleutbildningen. Studenterna far därmed&lt;br&gt;redan under studietiden inblick i och en anknytning till arbetsmarknaden&lt;br&gt;genom möjligheten att samarbeta i projekt med framtida arbetsgivare och&lt;br&gt;deras kunder. Genom propositionen Högskolans ledning, lärare och&lt;br&gt;organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr. 1997/98:12)&lt;br&gt;ges högskolan möjlighet att i ökad utsträckning rekrytera kvalificerade&lt;br&gt;personer som lärare med huvudsaklig sysselsättning utanför högskolan.&lt;br&gt;Därigenom kan förståelsen för andra verksamheter öka och kunskapen&lt;br&gt;om respektive verksamhets villkor stärkas. Vidare bör ett ökat samarbete&lt;br&gt;eftersträvas mellan studenter på arkitektur- och designutbildningar och&lt;br&gt;studenter inom andra utbildningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan inom kompetensutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att behov finns av ytterligare insatser för kompe-&lt;br&gt;tensutveckling av redan yrkesverksamma arkitekter, samhällsplanerare,&lt;br&gt;formgivare och andra aktiva i design- och byggbranschen. Även andra&lt;br&gt;yrkesgrupper, t.ex. lärare och journalister, borde bibringas ökade insikter&lt;br&gt;i och kunskaper om värdet av god arkitektur, formgivning och design.&lt;br&gt;God design har blivit ett allt viktigare konkurrensmedel inom tillverk-&lt;br&gt;ningsindustrin. Högskolan bör därför erbjuda kompletterande utbildning i&lt;br&gt;formgivning och produktutveckling för tekniker och ekonomer inom&lt;br&gt;tillverkningsindustrin i syfte att öka deras kunskap om designens bety-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delse och för att stimulera arbetsmarknadens efterfrågan på kompetenta&lt;br&gt;formgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den byggda miljön har det till regeringen framförts att&lt;br&gt;statens, kommunernas och den privata sektorns kompetens som bygg-&lt;br&gt;herrar bör stärkas. Även kompetensen inom byggsektorn behöver höjas&lt;br&gt;framför allt vad gäller hur rådande byggnadsbestånd skall förvaltas och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter har framförts om att högskolans utbud av kurser för fort-&lt;br&gt;bildning och vidareutbildning inom områdena arkitektur, byggande och&lt;br&gt;samhällsplanering bör utökas. Högskoleverket skall, inom ramen för&lt;br&gt;uppdraget att se över arkitektutbildningarna, analysera om ett sådant&lt;br&gt;behov föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan högskola och folkbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkitektur, formgivning och design är kulturyttringar som vi ständigt&lt;br&gt;kommer i kontakt med och kunskaper om dessa är en del av allmänbild-&lt;br&gt;ningen. Det är en demokratifråga att människor kan tolka sin totala miljö&lt;br&gt;för att kunna delta i debatten om denna och för att kunna påverka dess&lt;br&gt;utformning. Utbildningssystemet skall förmedla en känsla för kvalitet&lt;br&gt;och estetiska värden. För universitet och högskolor är det väsentligt att&lt;br&gt;arbeta för att nå ut även till kvinnor och män som inte har studerat eller&lt;br&gt;har för avsikt att studera vid högskolan. Här är samverkan med folkbild-&lt;br&gt;ningen av central betydelse. Forskare bör vara aktiva inom folkbild-&lt;br&gt;ningen och öka ansatserna till att i samarbete med skolor, museer och&lt;br&gt;fackförbund på ett populärvetenskapligt sätt sprida kännedom om forsk-&lt;br&gt;ningsrön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärd: Regeringen har anslagit resurser för projekt&lt;br&gt;avsedda för konstnärers engagemang i den högre utbildningen särskilt&lt;br&gt;inom områdena naturvetenskap, teknik och medicin. Högskoleverket har&lt;br&gt;i uppdrag att under innevarande år utvärdera erfarenheterna från denna&lt;br&gt;verksamhet. Regeringen har även anslagit resurser för samarbetsprojekt&lt;br&gt;mellan de konstnärliga och de tekniska utbildningarna och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.4 Forskning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Forskning och utveckling kring arkitektonisk kvalitet och gestalt-&lt;br&gt;ning bör stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Spridningen av erfarenheter och nyttiggörande av forskningsresultat&lt;br&gt;om arkitektur, formgivning och design bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser efterlyser mer forsk-&lt;br&gt;ning inom området samt att befintlig forskning i större utsträckning bör&lt;br&gt;spridas till andra forskare, utbildningar och till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkus ifrågasätter att regeringen enligt dem minskar forskningsanslag&lt;br&gt;för byggnadsforskning samtidigt som ambitionen höjs bl.a. för forsk-&lt;br&gt;ningen i och med handlingsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den forskning som är relaterad&lt;br&gt;till vår byggda miljö spänner över ett stort falt, från samhällsplanering till&lt;br&gt;utformning av enskilda detaljer. Vid sidan av den forskning och forskar-&lt;br&gt;utbildning som bedrivs vid universitet och högskolor arbetar Riks-&lt;br&gt;bankens jubileumsfond med att utveckla ett program för forskning inom&lt;br&gt;arkitekturområdet samt ett program som syftar till kunskapsutveckling&lt;br&gt;om formgivningens roll för företagsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsarbete inom formgivning och design&lt;br&gt;bedrivs inom ramen för de resurser som anslås för konstnärligt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete vid Konstfack och de konstnärliga designutbildningarna vid&lt;br&gt;Göteborgs, Lunds och Umeå universitet. Omfattningen och resultaten av&lt;br&gt;denna forskning är inte tillräckligt känd. Vidare bedrivs forskning med&lt;br&gt;anknytning till designområdet vid humanistiska, samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;och tekniska fakulteter. Högskoleverket skall inom det uppdrag som&lt;br&gt;beskrivs tidigare (avsnitt 9.1.2 Designutbildning) kartlägga innehåll och&lt;br&gt;omfattning av konstnärligt utvecklingsarbete och forskning inom form-&lt;br&gt;givnings- och designområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.5 Praktik for studenter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Högskolans studenter inom bl.a. arkitek-&lt;br&gt;tur-, formgivnings- och designutbildningarna bör under utbildnings-&lt;br&gt;tiden i ökad omfattning ges möjligheter att samverka med studenter&lt;br&gt;inom andra utbildningar och delta i projekt med det omgivande sam-&lt;br&gt;hället. Studenter inom designutbildningarna bör särskilt beredas&lt;br&gt;möjlighet att samverka med studenter inom arkitektutbildningarna.&lt;br&gt;Myndigheter och andra offentliga organ bör sträva aktivt efter att&lt;br&gt;erbjuda kvinnliga och manliga studenter relevant yrkespraktik inom&lt;br&gt;områdena arkitektur, formgivning, design och konst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;stöder förslaget om praktik för studenter. Några remissinstanser efter-&lt;br&gt;lyser tydligare förslag för hur praktiken för studenter skall realiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Staten som byggherre och&lt;br&gt;fastighetsförvaltare måste särskilt bemöda sig om att erbjuda konstnärlig&lt;br&gt;praktik till studenter. Konstnärlig praktik kan jämföras med den yrkes-&lt;br&gt;praktik som inom ramen för utbildningen bereds studenterna i flertalet&lt;br&gt;andra utbildningar. Statliga myndigheter bör eftersträva att involvera&lt;br&gt;studenter inom arkitektur, formgivning, design, konst och byggnadstek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nik i sin verksamhet vad gäller förvaltning, byggande och inredning av&lt;br&gt;lokaler. Detta samarbete bör vara ett ömsesidigt berikande erfarenhets-&lt;br&gt;utbyte. Studenterna far anknytning till arbetsmarknaden och kontakter&lt;br&gt;bland yrkesverksamma. För myndigheterna är det en möjlighet att i sin&lt;br&gt;roll som förebild vad gäller gestaltningen av det offentliga rummet ta till&lt;br&gt;vara det nytänkande och den experimentlusta som finns bland studen-&lt;br&gt;terna. Statliga myndigheter och bolag kan erbjuda konstnärlig praktik på&lt;br&gt;olika sätt, t.ex. genom tävlingar och uppdrag som lämpar sig som&lt;br&gt;examensarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket skall inom det uppdrag som beskrivs tidigare (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 Designutbildning) även undersöka förutsättningarna för att studen-&lt;br&gt;terna i arkitekt- och designutbildningarna inom sin utbildning skall kunna&lt;br&gt;genomföra praktik i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förskola och skola&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kunskap om och förståelse för god kvalitet&lt;br&gt;inom arkitektur, formgivning och design bör öka hos det stora flertalet&lt;br&gt;medborgare, vilket i sin tur bör medföra ett ökat intresse och delta-&lt;br&gt;gande i den offentliga debatten kring dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan stöder&lt;br&gt;förslaget. Några efterlyser en tydligare formulering av åtgärdsförslaget.&lt;br&gt;Vissa påpekar att det är ett eftersatt område och att skolan generellt&lt;br&gt;saknar resurser för att förmedla kunskaper om arkitektur, formgivning&lt;br&gt;och design. Skolverket ställer sig positivt till förslaget. Konstnärs-&lt;br&gt;nämnden betonar att även utbildningar med konstnärliga inslag som&lt;br&gt;ligger inom Skolverkets tillsynsområde bör utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Arkitektur, samhällsplanering,&lt;br&gt;formgivning och design berör flera av skolans ämnen och ger därmed&lt;br&gt;förutsättningar för en gränsöverskridande undervisning där teori och&lt;br&gt;praktik kan varvas. Uppgifterna inom dessa områden löses typiskt i ett&lt;br&gt;arbetssätt där olika krav skall jämkas samman i en problemlösnings-&lt;br&gt;process som också blir alltmer utmärkande för dagens arbetsliv. Sam-&lt;br&gt;hällskunskap, historia, bild och slöjd är några av de ämnen där denna&lt;br&gt;kunskap kan komma in som en naturlig del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnens eget skapande är en viktig del i förskolan. Flickor och pojkar&lt;br&gt;utforskar och upptäcker sin omgivning och utvecklar sin kompetens&lt;br&gt;utifrån konkreta upplevelser och erfarenheter. Upplevelser som stimule-&lt;br&gt;rar känsla, nyfikenhet och fantasi är avgörande för att alla sidor hos den&lt;br&gt;enskilda individen skall utvecklas. I det pågående integreringsarbetet&lt;br&gt;mellan förskola och skola kan de olika pedagogiska traditionerna vidare-&lt;br&gt;utveckla en gemensam syn på skolmiljöns betydelse för det pedagogiska&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kursplaner som finns för grundskolan och gymnasieskolan ges&lt;br&gt;förutsättningar för att arbeta med estetiska och kulturella frågor inom&lt;br&gt;flera olika ämnen, eller i gemensamma temaarbeten. De enskilda&lt;br&gt;skolorna har själva ett stort inflytande över undervisningen och har också&lt;br&gt;möjlighet att profilera sig genom att t.ex. arkitektur, formgivning och&lt;br&gt;design ingår i undervisningen. Skolverket har ett kontinuerligt ansvar för&lt;br&gt;översyn av grundskolans och gymnasieskolans kursplaner. Inom en fem-&lt;br&gt;årsperiod fr.o.m. år 1998 skall Skolverket se över samtliga nationellt&lt;br&gt;fastställda kursplaner. Regeringen menar att det är angeläget att det i&lt;br&gt;Skolverkets kontinuerliga översyn övervägs om arkitektur, formgivning&lt;br&gt;och design är ämnesområden som behöver förstärkas i kursplanerna för&lt;br&gt;grundskolan och i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även andra parter såsom myndigheter och organisationer som&lt;br&gt;arbetar med att på olika sätt integrera kunskap om arkitektur, formgiv-&lt;br&gt;ning och design i utbildningen. Läromedel för grundskolan har tagits&lt;br&gt;fram av bl.a. Boverket. Sveriges Arkitekters Riksförbund och Kommun-&lt;br&gt;förbundet arbetar kontinuerligt med frågorna. I samband med Kultur-&lt;br&gt;huvudstadsåret 1998 har Riksantikvarieämbetet valt att under året särskilt&lt;br&gt;uppmärksamma området i samarbete med vissa skolor och studieförbund.&lt;br&gt;Syftet är att ta fram studiematerial kring den byggda miljön och utveckla&lt;br&gt;lämpliga undervisningsmetoder. Riksantikvarie-ämbetet kommer under&lt;br&gt;innevarande år att till regeringen redovisa det samarbete som genomförts&lt;br&gt;med skolor och andra utbildningsinstitutioner. Dessa aktuella erfarenhe-&lt;br&gt;ter bör tas till vara och vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill vidare för riksdagens information orientera om det&lt;br&gt;arbete som bedrivs inom Regeringskansliet i syfte att stärka kulturens&lt;br&gt;roll i skolans verksamhet. År 1995 tillsattes arbetsgruppen Kultur i&lt;br&gt;skolan. Gruppen bedriver en verksamhet utifrån tre teman varav ett är&lt;br&gt;Skolan som kulturmiljö där skolbyggnadens arkitektur och miljöns&lt;br&gt;utformning särskilt belyses. Det andra temat är Kulturarbetet i undervis-&lt;br&gt;ningen där kulturarbetet skall ses i omedelbar förbindelse med elevernas&lt;br&gt;läroprocesser. Det tredje temat är Delaktighet och eget skapande där&lt;br&gt;utgångspunkterna är barnens rätt till medinflytande och respekt, deras rätt&lt;br&gt;att göra sin stämma hörd och fa sin vilja respekterad. En idéskrift&lt;br&gt;kommer att presenteras av gruppen under våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärder: Inom ramen för Skolverkets kontinuerliga&lt;br&gt;översyn av kursplanerna bör området arkitektur, formgivning och design&lt;br&gt;uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Information, debatt och marknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Efterfrågan på och förståelsen för god arkitektur, formgivning och&lt;br&gt;design bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska produkter nationellt och internationellt bör förknippas med&lt;br&gt;högsta kvalitet i fråga om formgivning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: Ett flertal remissinstanser påtalar vikten av en öppen&lt;br&gt;och bred debatt om arkitektur, formgivning och design och anmäler&lt;br&gt;också intresse för att medverka till att utveckla en sådan debatt. Emeller-&lt;br&gt;tid påtalas att för en intensifierad debatt krävs också stöd och resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utan en levande och öppen&lt;br&gt;debatt om arkitektur, formgivning och design och hur de påverkar vårt&lt;br&gt;vardagsliv kommer inte utvecklingen att leda till bestående kvalitetsför-&lt;br&gt;bättringar. Om det endast i vissa delar av samhället finns kunskaper om&lt;br&gt;och ett intresse för kvaliteten i vår byggda och gestaltade miljö och för&lt;br&gt;våra bruksföremål kommer bara marginella effekter att uppstå. Ökade&lt;br&gt;kunskaper och ökat engagemang kan däremot leda till en större efterfrå-&lt;br&gt;gan på god arkitektur, formgivning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk arkitektur, formgivning och design behöver också sättas in i ett&lt;br&gt;internationellt sammanhang som kan fokusera dess brister och för-&lt;br&gt;tjänster. Ett exempel är Europan - en europeisk sammanslutning av&lt;br&gt;organisatörer av arkitekttävlingar - där yngre svenska arkitekter deltar i&lt;br&gt;återkommande idétävlingar över olika teman av betydelse för stads- och&lt;br&gt;landskapsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många parter som har möjlighet att bidra till förstärkt offent-&lt;br&gt;lig debatt: stat, kommun, landsting, utbildningsväsende, folkbildning,&lt;br&gt;näringsliv, medier och enskilda har alla möjlighet att påverka. Tidningar,&lt;br&gt;radio och TV har stor genomslagskraft. Även om utrymmet för arkitek-&lt;br&gt;tur, formgivning och design i dag är begränsat i dessa medier har det&lt;br&gt;påtagligt ökat under senare år. Flera av de åtgärder som föreslås bör leda&lt;br&gt;till ökad mediebevakning som i sin tur kan stärka arkitekturens, formgiv-&lt;br&gt;ningens och designens roll i det allmänna medvetandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare framhållit att det allmänna, i synnerhet staten,&lt;br&gt;har möjligheter att genom eget agerande påverka intresset för arkitektur,&lt;br&gt;formgivning och design både genom förebildligt handlande och genom&lt;br&gt;initiativ inom bl.a. utbildningsväsendet. Staten har också möjligheter att&lt;br&gt;skapa eller stödja forum för åsiktsutbyte och information samt bredda&lt;br&gt;diskussionen genom att tillföra internationella erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana insatser har också betydelse i ett utvidgat samarbete med&lt;br&gt;näringslivet. De flesta företag tävlar i dag på europeiska eller globala&lt;br&gt;marknader samtidigt som konkurrensen på hemmamarknaden ökar.&lt;br&gt;Kunskapen om att ett medvetet utnyttjande av designkompetens kan vara&lt;br&gt;en framgångsfaktor när det gäller att möta marknads- och användarkrav&lt;br&gt;behöver många gånger öka hos både företag och offentliga myndigheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som arbetar med näringslivsutveckling. Vidare behöver kunskapen öka Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;om betydelsen av design hos såväl offentliga som privata köpare av&lt;br&gt;designtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Debatt och utställning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Produktion av utställningar om svensk arkitektur, formgivning och&lt;br&gt;design för nationell och internationell spridning bör uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige bör delta i de stora internationella utställningarna och i&lt;br&gt;andra internationella sammanhang på ett sätt som främjar nationens&lt;br&gt;anseende och det internationella idéutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att före-&lt;br&gt;slå att Arkitekturmuseet tilldelas 2 miljoner kronor som skall dispone-&lt;br&gt;ras för utvecklingsarbeten och pilotprojekt samt för att stärka den&lt;br&gt;offentliga debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1 budgetpropositionen för år 1999 har regeringen för avsikt att före-&lt;br&gt;slå att Röhsska museet tilldelas 500 000 kronor för att utveckla upp-&lt;br&gt;giften att bygga upp ett nätverk för konsthantverk, formgivning och&lt;br&gt;design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Museernas betydelse i sammanhanget poängteras&lt;br&gt;av vissa remissinstanser. Statens fastighetsverk, Svenska Arkitekters&lt;br&gt;Riksförbund och Arkitekturmuseet framför att Arkitekturmuseets uppdrag&lt;br&gt;borde vidgas till att också omfatta trädgårdskonst och landskapsplanering&lt;br&gt;samt möbler och inredning. Växjö kommun och Folkbildningsrådet&lt;br&gt;påtalar vikten av att museets verksamhet och övriga utställningar också&lt;br&gt;når ut i landet. Riksantikvarieämbetet vill lyfta fram länsmuseernas roll i&lt;br&gt;sammanhanget. Umeå universitet, Konstnärsnämnden, Konstakademien&lt;br&gt;och Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare fram-&lt;br&gt;för att det bör finnas ett permanent designmuseum. Vidare påtalar Före-&lt;br&gt;ningen Svensk Form behov av en mer publik plats för exponering av&lt;br&gt;modem formgivning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Arkitektur, formgivning och&lt;br&gt;design representerar mycket av ett lands identitet och historia. Utställ-&lt;br&gt;ningar och museer kan bidra till att föra ut kunskap och information om&lt;br&gt;ämnet, både i ett samtida och i ett historiskt perspektiv. Det finns också&lt;br&gt;ett flertal myndigheter, organisationer och institutioner som bidrar till&lt;br&gt;och utvecklar debatten om arkitektur, formgivning och design. Boverket,&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna är myndigheter som har&lt;br&gt;information och rådgivning som viktiga inslag i sin verksamhet. Under&lt;br&gt;senare år har också en del initiativ tagits vad gäller att sprida information&lt;br&gt;och kunskap om vår byggda miljö, t.ex. Kulturhusens dag som arrangeras&lt;br&gt;under Riksantikvarieämbetets ledning och Stadens dag som initierats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadsmiljörådet. Inte minst bomässoma är värda att uppmärksammas Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;som intressanta inslag i den offentliga debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta arbete har också folkbildningsorganisationema en mycket viktig&lt;br&gt;roll genom sin breda förankring i samhället och sin vana att utarbeta och&lt;br&gt;driva särskilda utbildningssatsningar. Det ter sig därför naturligt att orga-&lt;br&gt;nisationernas erfarenheter och vilja att medverka i arbetet tas tillvara. Det&lt;br&gt;är vidare angeläget att det allmänbildande arbete som sedan lång tid och&lt;br&gt;på lång sikt bedrivs av institutioner och organisationer som Arkitektur-&lt;br&gt;museet, Stadsmiljörådet, Föreningen Svensk Form med Form/Design&lt;br&gt;Center i Malmö och Röhsska museet fullföljs och utvecklas. Dessa har&lt;br&gt;också i sina remissvar förklarat sig beredda att påta sig vidgade uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkitekturmuseet och Boverkets stadsmiljöråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill här särskilt uppmärksamma Arkitekturmuseets viktiga&lt;br&gt;roll. Museet har bl.a. till uppgift att belysa byggnadskonsten, samhälls-&lt;br&gt;planeringen och bebyggelseforskningen samt särskilt driva och stödja&lt;br&gt;utställningar- och annan pedagogisk och debatterande verksamhet. En&lt;br&gt;stor del av verksamheten bedrivs genom seminarier, utgivandet av&lt;br&gt;skrifter, utställningar och arkivverksamhet. I och med att Arkitektur-&lt;br&gt;museet har flyttat in i rymligare lokaler ges nya möjligheter för museet&lt;br&gt;att bedriva en verksamhet som vänder sig till en större publik. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att museet bör bli en mötesplats för allmänhet och yrkesfolk&lt;br&gt;inom byggbranschen, där en levande debatt om arkitektur och samhälls-&lt;br&gt;planering kan föras. Museets verksamhet bör även i utökad utsträckning&lt;br&gt;få en spridning runt om i landet. Vidare vill regeringen påpeka vikten av&lt;br&gt;att möjliggöra utvecklingsarbeten och pilotprojekt inom arkitekturens-&lt;br&gt;och samhällsplaneringens område. Regeringen avser att i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för år 1999 föreslå att Arkitekturmuseet anvisas 2 miljoner kronor&lt;br&gt;vilka skall disponeras för utvecklingsarbeten och pilotprojekt där bl.a.&lt;br&gt;nya arbetssätt och samarbetsformer kan sökas samt för att stärka den&lt;br&gt;offentliga debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill vidare framhålla betydelsen av Stadsmiljörådets verk-&lt;br&gt;samhet. Rådet är ett rådgivande organ inom Boverket som har till uppgift&lt;br&gt;att verka för att den byggda miljön utvecklas så att den främjar god livs-&lt;br&gt;kvalitet samt stimulera till debatt i den andan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röhsska museet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera parter, både statliga, kommunala och ideella, som med-&lt;br&gt;verkar till att presentera och sprida kunskap om formgivning och design.&lt;br&gt;Röhsska museet i Göteborg är i dag landets enda specialmuseum inom&lt;br&gt;formgivnings- och designområdet. Museet, som är ett kommunalt&lt;br&gt;museum med statsbidrag, arbetar med att bygga upp ett nätverk för&lt;br&gt;konsthantverk, formgivning och design. Genom en ökad samverkan inom&lt;br&gt;området ges möjlighet till gemensamma satsnigar, samordning av utställ-&lt;br&gt;ningar stärkt opinionsbildning och andra åtgärder som bidrar till att öka&lt;br&gt;intresset för formgivning, design och konsthantverk hos såväl företag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hos en bredare allmänhet. Arbetet med nätverket kommer att fort- Prop. 1997/98:117&lt;br&gt;sätta under de kommande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Röhsska museet har mycket hög kompetens inom&lt;br&gt;sitt område och att det påbörjade nätverksarbetet redan medverkat till ett&lt;br&gt;ökat kunskapsutbyte och ökad samverkan inom området. Museet bör&lt;br&gt;därför ges ytterligare ekonomiskt utrymme att utveckla uppgiften som&lt;br&gt;nätverksmuseum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att visa upp modern formgivning och design&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens konstmuseer har i dag bl.a. ansvar för att bevara och förmedla&lt;br&gt;den historiska utvecklingen på konsthantverksområdet från äldre tid till&lt;br&gt;nutid. Dock kan inte hela formgivnings- och designområdet sägas täckas&lt;br&gt;in i och med detta och någon statlig institution med sådant ansvar finns&lt;br&gt;heller inte. Gränserna mellan arkitektur, formgivning, design och konst&lt;br&gt;tenderar många gånger att vara tämligen flytande och det bör enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning övervägas om Moderna museet och Arkitekturmuseet&lt;br&gt;kan fl ett ansvar också vad gäller exponering av modem formgivning&lt;br&gt;och design. Museerna har nyligen flyttat in i nya och utökade lokaler&lt;br&gt;inom samma byggnadskomplex på Skeppsholmen i Stockholm vilket bör&lt;br&gt;kunna bidra till ett utökat samarbete. Modema museet har i dag till upp-&lt;br&gt;gift att visa nutida konst medan Arkitekturmuseet, som tidigare nämnts,&lt;br&gt;skall verka för att belysa byggnadsutveckling och samhällsplanering.&lt;br&gt;Regeringen vill för riksdagens kännedom meddela att det för närvarande&lt;br&gt;pågår en analys inom Regeringskansliet bl.a. i syfte att överväga hur&lt;br&gt;museernas ansvar för att visa upp modem formgivning och design kan&lt;br&gt;förtydligas och utvecklas. Resultatet av analysen kommer att redovisas&lt;br&gt;under våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att Föreningen Svensk Form strävar efter att&lt;br&gt;tillskapa ett designcenter i Arkitekturmuseums tidigare lokaler på&lt;br&gt;Skeppsholmen. Detta skulle kunna bidra till ytterligare fokusering på&lt;br&gt;designområdet och att ett givande samarbete mellan föreningen,&lt;br&gt;Arkitekturmuseum och Modema museet skulle uppstå. Initiativet&lt;br&gt;framstår som lovvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra möjligheten för en publik i hela landet att ta del av&lt;br&gt;samtida bildkonst, formgivning och konsthantverk av god kvalitet&lt;br&gt;kommer ett gemensamt uppdrag ges till Statens kulturråd, Statens&lt;br&gt;konstråd, Konstnärsnämnden, Riksutställningar och Statens konstmuseer&lt;br&gt;med Modema museet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att visa upp och presentera svensk arkitektur, formgivning och design&lt;br&gt;har betydelse både ur kulturell synpunkt och ur näringslivssynpunkt. När&lt;br&gt;det gäller att stärka näringslivet far i huvudsak andra exponeringstill-&lt;br&gt;fållen sökas än de ovan nämnda. Det rör sig då främst om deltagande i&lt;br&gt;kommersiella mässor och utställningar. Flera länder arbetar medvetet och&lt;br&gt;framgångsrikt med att skärpa sin designprofil genom att medverka i och&lt;br&gt;anordna internationella mässor och utställningar. I Sverige pågår för när-&lt;br&gt;varande en utredning om en europeisk bostadsmässa i Malmö år 2001,&lt;br&gt;vilket bör bli ett tillfälle att visa upp svensk arkitektur, formgivning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;design samt att omsätta delar av handlingsprogrammets målsättningar i&lt;br&gt;praktiken. Regeringen finner det angeläget att de strategiska tillfällen då&lt;br&gt;Sverige bör visa upp svensk arkitektur, formgivning och design i inter-&lt;br&gt;nationella sammanhang identifieras med syftet att bidra till målinriktade&lt;br&gt;statliga satsningar. Regeringen kommer att ge Svenska institutet i upp-&lt;br&gt;drag att inkomma med en sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens åtgärder:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Inom Regeringskansliet har ett analysarbete inletts om hur ansvaret för&lt;br&gt;att visa upp modem formgivning och design skall kunna förtydligas och&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att förbättra möjligheten för en publik i hela landet att ta del av&lt;br&gt;samtida bildkonst, formgivning och konsthantverk av god kvalitet ger&lt;br&gt;regeringen ett gemensamt uppdrag till Statens kulturråd, Statens&lt;br&gt;konstråd, Konstnärsnämnden, Riksutställningar och Statens konstmuseer&lt;br&gt;med Modema museet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska institutet kommer att ges i uppdrag att föreslå lämpliga till-&lt;br&gt;fällen när Sverige bör delta i internationella designsammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Nationellt uppdrag inom formgivning och design&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inrättas&lt;br&gt;inom området formgivning och design.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att för perioden 1999-&lt;br&gt;2001 ge uppdraget till Föreningen Svensk Form. I budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för år 1999 avser regeringen att föreslå att 1 miljon kronor anvisas&lt;br&gt;för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Kulturutredningens slutbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1995:84) tas frågan om ett designråd upp. Ett designråd skulle&lt;br&gt;enligt betänkandet ha till uppgift att initiera projekt, förmedla erfarenhe-&lt;br&gt;ter, publicera skrifter och marknadsföra svensk formgivning. Det finns&lt;br&gt;emellertid redan i dag ett flertal organ som med statliga medel verkar för&lt;br&gt;att främja svensk formgivning och design genom sina verksamheter. Det&lt;br&gt;har också framkommit under arbetet med förslaget till handlingsprogram&lt;br&gt;och av remissyttrandena att en organisatorisk förändring inte framstår&lt;br&gt;som självklar. Mot den bakgrunden anser regeringen att det är lämpligast&lt;br&gt;att söka lösningar som i första hand bygger vidare på befintliga organisa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående betonat vikten av att formgivning och&lt;br&gt;design ges uppmärksamhet och att kunskapen om formgivningens och&lt;br&gt;designens betydelse får en bred spridning. För att främjandet av svensk&lt;br&gt;formgivning och design skall få önskvärd kraft måste satsningar genom-&lt;br&gt;föras på flera olika plan och avse bl.a. utbildning, utveckling, presenta-&lt;br&gt;tion, marknadsföring, internationella kontakter och internationell lanse-&lt;br&gt;ring. För att utvecklingen skall få fart och ges en målmedveten inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver insatserna samordnas. Regeringen vill därför föreslå att ett tids-&lt;br&gt;begränsat uppdrag ges vad gäller formgivning och design. I likhet med de&lt;br&gt;nationella uppdrag som föreslogs i propositionen om kulturpolitik bör&lt;br&gt;uppdraget ges för tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Föreningen Svensk Form det nationella upp-&lt;br&gt;draget vad gäller formgivning och design för perioden 1999-2001.1 detta&lt;br&gt;uppdrag skall föreningen verka för att främja svensk formgivning och&lt;br&gt;design såväl nationellt som internationellt. Föreningens verksamhet bör&lt;br&gt;göras mer publik och en viktig del bör vara att öka allmänhetens kunska-&lt;br&gt;per om formgivning och design. Föreningen bör vidare initiera framåt-&lt;br&gt;syftande projekt och förmedla erfarenheter t.ex. om framgångsrika&lt;br&gt;designsatsningar. I uppdraget bör också ingå att utveckla hur beställar-&lt;br&gt;kompetensen hos myndigheter som handlar upp designprodukter kan&lt;br&gt;höjas. Föreningen bör härvid arbeta för att det internationella kontaktnät&lt;br&gt;som föreningen i dag har stärks. Initiativ bör tas till att utställningar i&lt;br&gt;Sverige och utomlands genomförs. I detta sammanhang förutsätts ett nära&lt;br&gt;samarbete med Röhsska museet. Föreningen bör också hålla kontakt med&lt;br&gt;producerande företag och t.ex. samarbeta med dessa kring utåtriktad&lt;br&gt;verksamhet. Inom ramen för sitt uppdrag bör Föreningen Svensk Form&lt;br&gt;söka samverkan med Röhsska museet, Moderna museet, Arkitekturmu-&lt;br&gt;seet, liksom med andra museer inom området, med högre utbildningar,&lt;br&gt;Konstnärsnämnden, Riksutställningar, Statens konstråd, Svenska institu-&lt;br&gt;tet och Stiftelsen Svensk Industridesign.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Design och näringsliv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Formgivning och design bör i större utsträckning används för att&lt;br&gt;stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regionala mötesplatser och utställningsmöjligheter bör utvecklas&lt;br&gt;där formgivare och designer och näringsliv kan mötas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: De remissinstanser som yttrat sig i frågan instäm-&lt;br&gt;mer i huvudsak med förslaget. Ett flertal remissinstanser understryker&lt;br&gt;vikten av att bygga vidare på existerande organisationer och nätverk&lt;br&gt;snarare än att skapa nya.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Formgivning och design har stor&lt;br&gt;betydelse för industriella framgångar, inte minst på exportmarknaden,&lt;br&gt;och bidrar väsentligt till utvecklingen av den svenska ekonomin och&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Vi befinner oss i dag i ett läge med en hårdnande&lt;br&gt;internationell konkurrenssituation där gränserna mellan vara och tjänst&lt;br&gt;blir allt mindre tydliga. Då blir olika särskiljande egenskaper allt vikti-&lt;br&gt;gare för att skapa en konkurrenskraftig produkt och för att nå försälj-&lt;br&gt;ningsframgångar. Allt högre krav ställs därför i dag på medveten utform-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som kommunicerar kvalitet och ger föremålen och företagen en klar&lt;br&gt;och tydlig identitet på den internationella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Design, utnyttjad redan i tidiga utvecklingsskeden, utgör en effektiv&lt;br&gt;metod för användarorientering och förbättrad analys av potentiella mark-&lt;br&gt;nader. Svenskt näringsliv ligger här långt framme vad gäller vår kunskap&lt;br&gt;om och långa tradition med att arbeta med skilda arbetslivsförhållanden&lt;br&gt;och utsatta gruppers beroende av anpassade miljöer och produkter.&lt;br&gt;Intresset i Sverige för designinsatser och metodutveckling inom bl.a.&lt;br&gt;handikapp- och arbetsmiljöområdet vinner insteg inom allmän produkt-&lt;br&gt;utveckling och väcker också internationellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att svensk design och formgivning i större utsträckning skall efter-&lt;br&gt;frågas internationellt och förknippas med högsta kvalitet krävs olika&lt;br&gt;insatser. Det handlar om att stärka näringslivets kunskaper, kompetens&lt;br&gt;och intresse för design och formgivning, samt dess förmåga att hantera&lt;br&gt;och upphandla designtjänster. Det är då inte endast frågan om att ge&lt;br&gt;produkterna bättre utseende och funktion utan också om att ge verksam-&lt;br&gt;heten och dess produkter en artegen profil, att reducera produktionskost-&lt;br&gt;nader och energianvändning, att minimera ekologiska belastningar och&lt;br&gt;att förbättra möjligheterna att utnyttja ny teknologi. Det gäller således att&lt;br&gt;stärka insikten att design och formgivning inte bara är en slutprodukt&lt;br&gt;utan skall ses som en del av den process som skapar produkten och&lt;br&gt;inbegriper tillverkningssätt, marknadsföring, avsättning, användning&lt;br&gt;samt destruktion och återvinning i ett medvetet kretsloppstänkande. Det&lt;br&gt;är dessutom ett faktum att vackra och väl fungerande produkter far längre&lt;br&gt;livslängd än andra produkter och därmed bidrar till bättre resurshushåll-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med statens nuvarande företagsinriktade insatser inom design-&lt;br&gt;området, främst genom Stiftelsen Svensk Industridesign, är att stärka de&lt;br&gt;svenska företagens nationella och internationella konkurrenskraft, oavsett&lt;br&gt;om produkten är en tjänst eller vara. Motivet för de statliga insatserna&lt;br&gt;med designstöd och rådgivning är att kunskaper och kompetens i att&lt;br&gt;hantera dessa frågor behöver öka i många företag. Speciellt påtagligt är&lt;br&gt;detta i de mindre företagen där behovet är mera sällan återkommande och&lt;br&gt;varierande över tiden, samtidigt som kvalificerade designinsatser kan&lt;br&gt;vara den avgörande framgångsfaktorn. En av förklaringarna till under-&lt;br&gt;utnyttjande av designkunskaper inom svenskt näringsliv kan antas vara&lt;br&gt;att design sällan ingår som ämne i ingenjörs- och ekonomiutbildningar.&lt;br&gt;Det är främst under de senaste åren som design har uppmärksammats&lt;br&gt;inom högskolans grundutbildningar utanför designhögskoloma. Bristan-&lt;br&gt;de kunskap och förståelse för designens betydelse för sådant som kon-&lt;br&gt;struktion och produktion försvårar möjligheterna att utnyttja den poten-&lt;br&gt;tial design har för en produkts konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att stärka den designfrämjande&lt;br&gt;verksamheten. Detta bör främst ske på det regionala planet i syfte att&lt;br&gt;effektivt nå såväl det regionala näringslivet som allmänheten. Utgångs-&lt;br&gt;punkten bör vara att bygga vidare på existerande offentliga och privata&lt;br&gt;organ. I propositionen om regional tillväxt (prop. 1997/98:62) menar&lt;br&gt;regeringen att den designfrämjande verksamheten bör kunna få en&lt;br&gt;naturlig plats i en regional näringspolitik som håller på att utvecklas. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift bör vara att bidra till att bilda nätverk mellan aktörer som arbetar&lt;br&gt;med design och företagsutveckling. Det är vidare av stor vikt att det sker&lt;br&gt;en ökad samverkan mellan näringslivet och bl.a. universiteten och hög-&lt;br&gt;skolorna. Länsstyrelserna kan med sina regionala utvecklingsmedel&lt;br&gt;finansiera insatser för att förstärka regionala nätverk, etablera regional&lt;br&gt;utställningsverksamhet och öka rådgivningen till småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet genomgår en fortlöpande omstrukturering mot en ökad&lt;br&gt;andel tjänsteföretag. Denna process medför ökade krav på varumärken,&lt;br&gt;profilering, utformning av trycksaker m.m. Regeringen anser mot bak-&lt;br&gt;grund av detta att de statliga designfrämjande insatserna bör utvecklas&lt;br&gt;ytterligare. Detta kan ske bl.a. genom att rådgivningen utökas till även&lt;br&gt;andra designkompetenser utöver industriell design. Det är naturligt att&lt;br&gt;denna vidareutveckling av de designfrämjande insatserna leds av Stiftel-&lt;br&gt;sen Svensk Industridesign i samverkan med Föreningen Svensk Form.&lt;br&gt;Vidare kan samverkan ske med bl.a. regionala näringslivsorgan och&lt;br&gt;näringslivsorganisationer samt med den sverigefrämjande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kring hur den designffämjande verksamheten bör stärkas&lt;br&gt;bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen är angelägen om&lt;br&gt;att berörda aktörer och intressenter aktivt involveras i beredningspro-&lt;br&gt;cessen. Särskilt angeläget är det att näringslivet deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr ] 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för det föreslagna handlingsprogrammet är att estetisk&lt;br&gt;omsorg är en viktig del av arbetet med kvalitetssäkring vid byggande och&lt;br&gt;formgivning och därför ingår som en viktig del i samhällets resurshus-&lt;br&gt;hållning. Miljöer och produkter som utformas med omsorg om såväl&lt;br&gt;materiella och sociala kvaliteter som estetisk kvalitet har större förutsätt-&lt;br&gt;ningar att brukas med varsamhet. Det ger ökad livskvalitet men också en&lt;br&gt;förlängd materiell livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i ekonomiska termer mer precist uttrycka konsekvenserna av det&lt;br&gt;arbetssätt som propositionen vill introducera låter sig givetvis dock inte&lt;br&gt;göras. Förslagen är utformade med utgångspunkt från att de skall genom-&lt;br&gt;föras inom nuvarande ekonomiska ramar. Även de uppdrag som&lt;br&gt;regeringen ger till ett antal myndigheter skall finansieras inom gällande&lt;br&gt;anslagsramar. Förslagen till ändringar i väglagen, plan- och bygglagen&lt;br&gt;och lagen om byggande av järnväg kommer, såvitt regeringen kan&lt;br&gt;bedöma, inte att medföra några kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens andra stycke har tillagts att en estetisk utformning skall&lt;br&gt;eftersträvas vid väghållning, dvs. vid byggande och drift av väg. Änd-&lt;br&gt;ringen har behandlats i avsnitt 6.3.1. Vidare har ordet kulturmiljövård&lt;br&gt;bytts till kulturmiljö, som är det begrepp som numera används.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg framhävs behovet av hänsyn till stads- och landskaps-&lt;br&gt;bilden och till natur- och kulturvärden vid byggande av väg. Ändringen&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 6.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att första stycket kompletteras genom att det anges att&lt;br&gt;planläggning också skall främja en estetiskt tilltalande utformning av&lt;br&gt;bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar.&lt;br&gt;Enligt andra stycket skall det som anges i första stycket också beaktas i&lt;br&gt;andra ärenden enligt lagen. Syftet är att göra det tydligt att en estetiskt&lt;br&gt;tilltalande utformning är ett allmänt intresse som skall beaktas vid för-&lt;br&gt;ändringar av den byggda miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.2.1. Begreppet estetiskt tilltalande&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att paragrafens andra led, som behandlar byggnadens&lt;br&gt;yttre, kompletteras med ett krav på detta skall vara estetiskt tilltalande.&lt;br&gt;Således skall byggnader ha en yttre form och färg som är estetiskt till-&lt;br&gt;talande, lämpligt för byggnaderna som sådana och som ger en god&lt;br&gt;helhetsverkan. Syftet är att det tydligt av lagtexten skall framgå att este-&lt;br&gt;tisk utformning är en viktig faktor vid utformningen av den byggda&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.2.2. Begreppet estetiskt tilltalande&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att begreppet särdrag byts till karaktärsdrag så att det&lt;br&gt;är byggnadens karaktärsdrag som skall beaktas vid ändringar av byggna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der. Syftet med ändringen är att understryka att det inte bara är enstaka&lt;br&gt;unika detaljer hos den enskilda byggnaden som skall behandlas varsamt&lt;br&gt;vid ändringar utan också det som karaktäriserar en byggnad och dess&lt;br&gt;samspel med omgivningen. Det skall således framgå att det allmänna&lt;br&gt;varsamhetskrav som de aktuella bestämmelserna ger uttryck för innebär&lt;br&gt;att också estetiska kvaliteter i den vardagliga bebyggelsemiljön skall&lt;br&gt;beaktas vid ändringar av byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att första stycket 1 kompletteras så att det framgår att&lt;br&gt;byggnadsnämnden också skall verka för en estetiskt tilltalande stads- och&lt;br&gt;landskapsmiljö. Syftet med ändringen är att understryka kommunernas&lt;br&gt;ansvar för den byggda miljöns utformning och gestaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.2.4. Begreppet estetiskt tilltalande&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1649) om&lt;br&gt;byggande av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att de allmänna intressen till vilka hänsyn skall tas vid&lt;br&gt;planläggning, byggande och underhåll av järnväg exemplifieras enligt&lt;br&gt;mönster från väglagen (1971:948). Vidare understryks genom ett tillägg&lt;br&gt;att en estetisk utformning skall eftersträvas. Ändringen har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 6.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvarar den som gjorts i 13 § väglagen (1971:948). Den har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 6.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av förslaget till handlingsprogram &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98:117&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag till handlingsprogram för arkitektur och formgivning tar sin&lt;br&gt;utgångspunkt i de målsättningar som formulerats i propositionen Kultur-&lt;br&gt;politik (1996/97:3). Utifrån fem teman anger arbetsgruppen mål och for-&lt;br&gt;slag till åtgärder för statens framtida arbete for att utveckla och förbättra&lt;br&gt;förutsättningarna för den byggda och gestaltade miljön. Arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag till åtgärder innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentligt och förebildligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statliga myndigheter som förvaltar byggnader och anläggningar skall&lt;br&gt;senast år 1999 ha upprättat kvalitetsprogram för hur arkitektoniska och&lt;br&gt;gestaltningsmässiga kvaliteter skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statens fastighetsverk ges under år 1998 i uppdrag att initiera ett ökat&lt;br&gt;samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de statliga myndigheter som för-&lt;br&gt;valtar fastigheter. Frågor som i samverkan med de övriga myndigheterna&lt;br&gt;bör tas upp är bland annat kvalitetsaspekter, varsamhetsaspekter och&lt;br&gt;upphandling av arkitekt- och konsulttjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statens fastighetsverk ges under år 1998 i uppdrag att utarbeta en skrift&lt;br&gt;med goda exempel på arkitektoniska lösningar och hur kvaliteter tagits&lt;br&gt;tillvara eller förstärkts i förvaltningsskedet. Skriften bör ge råd och väg-&lt;br&gt;ledning för beställare som står inför en om-, till- eller nybyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsgruppen tar fram ett kvalitetsprogram för Regeringskansliets&lt;br&gt;lokaler och föreslår hur beställarkompetensen kan främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga rummet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Boverket och Riksantikvarieämbetet ges under år 1998 i uppdrag att&lt;br&gt;utifrån konkreta exempel sprida erfarenheter och utveckla metoder om&lt;br&gt;hur lokala handlingsprogram för den byggda och gestaltade miljön kan&lt;br&gt;främja och stärka miljökvaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riksantikvarieämbetet ges under år 1998 i uppdrag att i samverkan&lt;br&gt;med Boverket och i samråd med Kommunförbundet och med ledning av&lt;br&gt;såväl kommunala som internationella erfarenheter studera lämpliga&lt;br&gt;former för samverkan mellan den offentliga och privata sektom inom&lt;br&gt;särskilda bevarandeområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utvecklingsarbeten och pilotprojekt, utställningar, publikationer och&lt;br&gt;tävlingar inom områdena arkitektur, formgivning och design främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statens konstråd ges i uppdrag att stimulera till förbättringar i den inre&lt;br&gt;och yttre offentliga miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap och kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Högskoleverket ges under år 1998 i uppdrag att utvärdera designutbild-&lt;br&gt;ningarna, varvid även så kallade kombinationsutbildningar med inslag av&lt;br&gt;design ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Omfattning och inriktning av den forskning som bedrivs inom design-&lt;br&gt;området följs upp under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Erfarenheterna från regeringens satsningar på samverkansprojekt i&lt;br&gt;syfte att stimulera konstnärliga inslag i tekniska utbildningar utvärderas&lt;br&gt;av Högskoleverket under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den gestaltade miljöns område skall inta en särställning inom ramen&lt;br&gt;for uppdraget till Högskoleverket avseende samverkan mellan forskare&lt;br&gt;och folkbildning. Uppdraget ges under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Myndigheter och andra offentliga organ skall aktivt arbeta for att&lt;br&gt;involvera studenter inom områdena for arkitektur, formgivning och konst&lt;br&gt;vid gestaltning av det offentliga rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inom ramen for Skolverkets kontinuerliga översyn av kursplanerna&lt;br&gt;skall området arkitektur, formgivning och design särskilt uppmärksam-&lt;br&gt;mas under åren 1998-99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information, debatt och marknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsgruppen utarbetar förslag till hur ansvaret för exponering av&lt;br&gt;modem formgivning och design kan förtydligas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsgruppen utarbetar förslag till hur Stadsmiljörådet kan fa en mer&lt;br&gt;oberoende ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svenska institutet och Exportrådet ges under 1998 i uppdrag att i sam-&lt;br&gt;arbete med Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet identifiera strate-&lt;br&gt;giska tillfallen när Sverige bör delta i internationella designsammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning och andra styrmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Grundläggande krav på estetisk hänsyn förs in i plan- och bygglagen,&lt;br&gt;väglagen och lagen om byggande av järnväg. Varsamhetskravet förtydli-&lt;br&gt;gas i plan- och bygglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsgruppen genomför en analys av hur nuvarande statliga stöd-&lt;br&gt;system påverkar eller kan påverka kvalitetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gestaltningsaspektema lyfts fram i samband med informationsinsatser&lt;br&gt;för de lokala investeringsprogrammen för hållbar utveckling. Arbets-&lt;br&gt;gruppen samordnar detta med det kansli inom Miljödepartementet som&lt;br&gt;ansvarar för investeringsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utdrag ur förslag till handlingsprogram, lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 3 kap. 1 och 10 §§ plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10 ) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall, med beak-&lt;br&gt;tande av natur- och kulturvärden,&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;av bebyggelse, grönområden,&lt;br&gt;kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;anläggningar. Även en från social&lt;br&gt;synpunkt god livsmiljö, goda&lt;br&gt;miljöförhållanden i övrigt samt en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med&lt;br&gt;mark och vatten och med energi&lt;br&gt;och råvaror skall främjas. Hänsyn&lt;br&gt;skall tas till förhållandena i&lt;br&gt;angränsande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall, med beak-&lt;br&gt;tande av naturvärden, kultur-&lt;br&gt;värden och estetiska värden,&lt;br&gt;främja en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;av bebyggelse, grönområden,&lt;br&gt;kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;anläggningar. Även en från social&lt;br&gt;synpunkt god livsmiljö, goda&lt;br&gt;miljöförhållanden i övrigt samt en&lt;br&gt;långsiktigt god hushållning med&lt;br&gt;mark och vatten och med energi&lt;br&gt;och råvaror skall främjas. Hänsyn&lt;br&gt;skall tas till förhållandena i&lt;br&gt;angränsande kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket skall beaktas även i andra ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall placeras och&lt;br&gt;utformas på ett sätt som är lämp-&lt;br&gt;ligt med hänsyn till stads- eller&lt;br&gt;landskapsbilden och till kultur-&lt;br&gt;och naturvärden på platsen. Bygg-&lt;br&gt;nader skall ha en yttre form och&lt;br&gt;farg, som är lämplig för byggna-&lt;br&gt;derna som sådana och ger en god&lt;br&gt;helhetsverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall placeras och&lt;br&gt;estetiskt utformas på ett sätt som&lt;br&gt;är lämpligt med hänsyn till stads-&lt;br&gt;eller landskapsbilden och till&lt;br&gt;kultur- och naturvärden på platsen.&lt;br&gt;Byggnader skall ha en yttre form&lt;br&gt;och färg, som passar för omgiv-&lt;br&gt;ningen och för byggnaderna som&lt;br&gt;sådana så att en god helhetsverkan&lt;br&gt;kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av en byggnad skall&lt;br&gt;utföras varsamt så att byggnadens&lt;br&gt;särdrag beaktas och dess&lt;br&gt;byggnadstekniska, historiska,&lt;br&gt;kulturhistoriska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av en byggnad skall&lt;br&gt;utföras varsamt så att byggnadens&lt;br&gt;karaktärsdrag beaktas och dess&lt;br&gt;byggnadstekniska, historiska,&lt;br&gt;kulturhistoriska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 13 §§ väglagen (1971:948) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väghållning omfattar byggande och drift av väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid väghållning skall tillbörlig&lt;br&gt;hänsyn tas till enskilda intressen&lt;br&gt;och till allmänna intressen, såsom&lt;br&gt;trafiksäkerhet, miljöskydd, natur-&lt;br&gt;vård och kulturmiljövård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid väghållning skall tillbörlig&lt;br&gt;hänsyn tas till enskilda intressen&lt;br&gt;och till allmänna intressen, såsom&lt;br&gt;trafiksäkerhet, miljöskydd, natur-&lt;br&gt;vård, kulturmiljö samt estetiska&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggande av väg skall till-&lt;br&gt;ses, att vägen far sådant läge och&lt;br&gt;utförande att ändamålet med&lt;br&gt;vägen vinnes med minsta intrång&lt;br&gt;och olägenhet utan oskälig kost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggande av väg skall tillses,&lt;br&gt;att vägen får sådant läge och utfö-&lt;br&gt;rande att ändamålet med vägen&lt;br&gt;vinnes med minsta intrång och&lt;br&gt;olägenhet utan oskälig kostnad samt&lt;br&gt;med hänsynstagande till stads- och&lt;br&gt;landskapsbilden och till natur- och&lt;br&gt;kulturvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande&lt;br&gt;av järnväg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1995:1649) om byggande av&lt;br&gt;järnväg skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning av järnväg&lt;br&gt;och vid prövning av ärenden om&lt;br&gt;byggande av järnväg skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas. Vid&lt;br&gt;planläggning, byggande och un-&lt;br&gt;derhåll av järnväg skall hänsyn tas&lt;br&gt;till både enskilda och allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning av järnväg&lt;br&gt;och vid prövning av ärenden om&lt;br&gt;byggande av järnväg skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas. Vid&lt;br&gt;planläggning, byggande och un-&lt;br&gt;derhåll av järnväg skall hänsyn tas&lt;br&gt;till både enskilda intressen och&lt;br&gt;allmänna intressen såsom miljö-&lt;br&gt;skydd, naturvård, kulturmiljö samt&lt;br&gt;estetiska krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Övre Norrland (sid 57-62, 65-66), Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg (sid 57-62, 65-66), Länsrätten i Östergötlands län (sid 57-62, 65-&lt;br&gt;66), Stiftelsen Svenska Institutet, Fortifikationsverket, Statens järnvägar,&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Postfastigheter&lt;br&gt;AB, Telaris, Statens fastighetsverk, Statens lokalförsörjningsverk, Folk-&lt;br&gt;bildningsrådet, Riksrevisionsverket, Akademiska Hus AB, Vasakronan&lt;br&gt;AB, Statens skolverk, Högskoleverket, Uppsala universitet, Lunds&lt;br&gt;universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Kungl. Tekniska&lt;br&gt;högskolan, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i&lt;br&gt;Gävle/Sandviken, Högskolan i Karlskrona/Ronneby, Högskolan i Växjö,&lt;br&gt;Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Mälardalens högskola, Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet, Chalmers tekniska högskola AB, Statens kulturråd,&lt;br&gt;Konstnärsnämnden, Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Statens&lt;br&gt;konstmuseer, Arkitekturmuseet, Jämtlands läns museum, Älvsborgs läns&lt;br&gt;museum, Riksutställningar, Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Turistdelegationen, Sveriges Exportråd, ALMI Företagspart-&lt;br&gt;ner AB, Boverket, Stadsmiljörådet, Byggforskningsrådet, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Hallands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Stockholms kommun,&lt;br&gt;Växjö kommun, Sölvesborgs kommun, Helsingborgs kommun, Malmö&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Hjo kommun, Gävle kommun, Östersunds&lt;br&gt;kommun, Luleå kommun, Konstakademien, Stiftelsen Riksbankens&lt;br&gt;Jubileumsfond, Föreningen Svensk Form, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund, Landsorganisationen, LO&lt;br&gt;(Färg, form och estetikgruppen), ArkitektFörbundet, Byggkostnads-&lt;br&gt;delegationen, Form/Design Center, Folkbildningsförbundet, Föreningen&lt;br&gt;förnya Stadskärnan, Föreningen Svenska Industridesigner, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF). Föreningen&lt;br&gt;Sveriges landsantikvarier, Föreningen Sveriges länsantikvarier, HSB:s&lt;br&gt;Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Kalmar Konstmuseum,&lt;br&gt;Kretsloppsdelegationen, Landskapsarkitekternas riksförbund, Läns-&lt;br&gt;arkitektföreningen, Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet, Organisa-&lt;br&gt;tionskommittén Malmö högskola, Riksbyggen, Röhsska museet, Rörelse-&lt;br&gt;folkhögskolornas organisation, Stiftelsen Konsthantverkscentrum, Stif-&lt;br&gt;telsen Svensk Industridesign, Stockholms Typografiska Gille, Svenska&lt;br&gt;Arkitekters Riksförbund, Svensk Bostadsmässa, Bo 2000, Svenska före-&lt;br&gt;ningen för byggnadsvård, Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges arkitekt- och&lt;br&gt;ingenjörsföretagsförening, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorga-&lt;br&gt;nisation, Sveriges Rese- och turistråd, Sveriges Stadsarkitektförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har kompletterande synpunkter kommit in från Bygg klokt&lt;br&gt;(gemensamt projekt för sju handikapporganisationer), EIDD Sverige&lt;br&gt;(European Institute for design and Disability), Arkus, Studenterna vid&lt;br&gt;Institutionen för landskapsplanering vid Ultuna och Alnarp,&lt;br&gt;Ytterbom&amp;amp;Fuentes, Rune Monö, Regionförbundet i Kalmar, Kai&lt;br&gt;Wartiainen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Deltagarförteckning remissmöte&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ArkitektFörbundet, Arkitekturmuseet, Banverket, Boverket, Byggforsk-&lt;br&gt;ningsrådet, Byggkostnadsdelegationen, Chalmers tekniska högskola AB,&lt;br&gt;Form/Design Center, LO (Färg, form och estetikgruppen), Föreningen&lt;br&gt;Förnya Stadskärnan, Föreningen Svenska Industridesigner, Gävle&lt;br&gt;kommun, Hyresgästernas Riksförbund, Högskolan i Gävle/Sandviken,&lt;br&gt;Högskoleverket, Kalmar Konstmuseum, Konstfack, Konsthögskolan,&lt;br&gt;Konstnärsnämnden, KTH, Luftfartsverket, Lunds univeritet, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Stockholms län, Nationalmuseum, Organisationskommittén Malmö&lt;br&gt;högskola, Riksantikvarieämbetet, Riksbyggen, Röhsska museet, Sjöfarts-&lt;br&gt;verket, Stadsmiljörådet, Statens fastighetsverk, Statens kulturråd, Stiftel-&lt;br&gt;sen Konsthantverkscentrum, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond,&lt;br&gt;Svensk Form, Svenska Arkitekters Riksförbund, Svenska Inrednings-&lt;br&gt;arkitekters Riksförbund, Svenska Kommunförbundet, Sveriges arkitekt-&lt;br&gt;och ingenjörsföretagsförening, Sveriges bildkonstnärsfond, Sveriges&lt;br&gt;bostadsrättsföreningars centralorganisation, Sveriges lantbruksuniversi-&lt;br&gt;tet, Stiftelsen Svensk Industridesign, Umeå universitet, Uppsala univer-&lt;br&gt;sitet, Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kulturdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von&lt;br&gt;Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Marita Ulvskog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Framtidsformer - Handlingsprogram för&lt;br&gt;arkitektur, formgivning och design&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslag: Dick Norberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55990, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till mål för en statlig politik för arkitektur, formgivning och design (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området formgivning och design (avsnitt 10.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:KrU14</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner ett tidsbegränsat nationellt uppdrag inom området formgivning och design (avsnitt 10.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03117</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:KrU14</uppgift>
<ref_dok_id>GL01KrU14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berndt Ekholm  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berndt Ekholm  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Charlotta L Bjälkebring  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Charlotta L Bjälkebring  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  och Margareta Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  och Margareta Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils T Svensson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils T Svensson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ola Rask  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ola Rask  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rigmor Ahlstedt  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:117&lt;br/&gt;
Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och  design</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Kr37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:117 Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rigmor Ahlstedt  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>