<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284682</hangar_id>
 <dok_id>GL03111</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>111</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:111</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>111</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:20</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Reformerad förtidspension, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03111/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03111</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03111</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:111&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Reformerad förtidspension, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03111/prop_199798__111-1.png" style="width:37pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maj-Inger Klingvall&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till riktlinjer för en reformering av&lt;br&gt;reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga&lt;br&gt;- det som i dag är förtidspension. Vidare beskrivs den planerade fortsatta&lt;br&gt;betredningen av frågan om en reformering av hela systemet för ersättning&lt;br&gt;vid långvarig medicinskt grundad arbetsoförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller på en punkt ett förslag till lagändring med&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 januari 1999, nämligen när det gäller utformningen&lt;br&gt;av kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring..........................................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergripande principer.....................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtidspension...................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna principer.............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstrelaterad ersättning..............................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantinivå........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.........................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En åldersberoende garantinivå........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stimulans till återgång till&amp;nbsp;arbetslivet och ett i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt aktivt liv..................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund........................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändrade regler............................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålderspensionsrätt vid förtidspension.............................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella konsekvenser...........................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor...................................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsförmåga....................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rehabilitering....................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriterier för rätt till ersättning..........................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning mellan förtidspension och arbetsskade-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive yrkesskadelivräntor.........................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid institutionsvistelse.....................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande....................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsbestämmelser...................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.........................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omvandling av redan beviljad förtidspension 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Individer födda åren 1936 och 1937...............59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En bosättningsbaserad garantinivå.................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt.............................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtidspensionernas utveckling........................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnaden för förtidspensioner.........................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Systemets kostnader i förhållande till dess intäkter..........64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av regeringens förslag...........65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Ohälsoförsäkringen -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghet och aktivitet (SOU1997:166).................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser..........................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998...........78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer regeringen föreslår för en reformering av&lt;br&gt;reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga&lt;br&gt;(avsnitt 5, 6 och 9).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad, vars arbetsförmåga&lt;br&gt;är helt nedsatt, erhåller hel förtids-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad, vars arbetsförmåga&lt;br&gt;inte är helt nedsatt men är nedsatt&lt;br&gt;med minst tre fjärdedelar, erhåller&lt;br&gt;tre fjärdedels förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad, vars arbetsförmåga&lt;br&gt;är helt eller i det närmaste helt&lt;br&gt;nedsatt, erhåller hel förtidspen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad, vars arbetsförmåga&lt;br&gt;inte är nedsatt i sådan grad men&lt;br&gt;med minst tre fjärdedelar, erhåller&lt;br&gt;tre fjärdedels förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den försäkrades arbetsförmåga nedsatt i mindre grad men med&lt;br&gt;minst hälften, utges halv förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övriga fall utges en fjärdedels förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande tillämpas i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I januari 1997 beslutade regeringen om direktiv som gav en särskild ut-&lt;br&gt;redare uppdraget att utforma förslag till ett nytt system för ersättning vid&lt;br&gt;långvarigt nedsatt arbetsförmåga (dir. 1997:9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskild utredare förordnades generaldirektören Anna Hedborg.&lt;br&gt;Utredningen - Förtidspensionsutredningen - har i november och decem-&lt;br&gt;ber 1997 avlämnat betänkandena Ohälsoförsäkringen Trygghet och akti-&lt;br&gt;vitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen Övergångsbestämmelser&lt;br&gt;(SOU 1997:189).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av betänkandet Ohälsoförsäkringen Trygghet och&lt;br&gt;aktivitet (SOU 1997:166) finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Rege-&lt;br&gt;ringskansliet (Socialdepartementet, dnr S97/7977/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslår regeringen att riksdagen godkänner vissa&lt;br&gt;riktlinjer för utformningen av den del av ett reformerat system som gäller&lt;br&gt;ersättning vid varaktig arbetsoförmåga. Vidare beskrivs den planerade&lt;br&gt;fortsatta beredningen av frågan om en reformering av hela systemet för&lt;br&gt;ersättning vid långvarig arbetsoförmåga. Slutligen föreslås en lagändring&lt;br&gt;när det gäller utformningen av kravet på arbetsförmågans nedsättning för&lt;br&gt;rätt till hel förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Övergripande principer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för regeringen är att reformera socialförsäkringarna och&lt;br&gt;skapa mer stabila trygghetssystem. Den proposition som nu läggs fram är&lt;br&gt;ytterligare ett steg i det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för de principer som regeringen föreslår är en sam-&lt;br&gt;manhållen allmän och obligatorisk försäkring med enhetliga villkor för&lt;br&gt;alla försäkrade. En obligatorisk försäkring som omfattar alla och ger er-&lt;br&gt;sättning till alla på lika villkor får en bred legitimitet och en förankring i&lt;br&gt;samhället som garanterar dess stabilitet. Det är också ett sådant system&lt;br&gt;som bäst kan leva upp till högt ställda krav på trygghet, rättvisa och ef-&lt;br&gt;fektivitet. Alla kan känna trygghet i vetskap om att det finns ett inkomst-&lt;br&gt;skydd för den som på grund av sjukdom eller skada förlorar förmågan att&lt;br&gt;försörja sig själv genom eget arbete. En rättvis försäkring bör innehålla&lt;br&gt;ett betydande mått av utjämning mellan grupper som löper olika risk att&lt;br&gt;drabbas av sjukdom. Det är lättare inom ramen för en obligatorisk of-&lt;br&gt;fentlig försäkring än med frivilliga marknadslösningar att ge även&lt;br&gt;högriskgrupper ekonomisk trygghet till rimliga kostnader och att upp-&lt;br&gt;rätthålla en rimlig ersättningsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en naturlig och stark koppling mellan förtidspension och&lt;br&gt;sjukförsäkring. Sjukförsäkringen träder in i början av en sjukperiod och&lt;br&gt;förtidspensioneringen om arbetsförmågan på grund av sjukdom eller an-&lt;br&gt;nan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan blir&lt;br&gt;varaktigt nedsatt. Båda systemen syftar till att ersätta förlorad för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvsinkomst vid nedsättning av arbetsförmågan av medicinska orsaker&lt;br&gt;för personer i arbetsför ålder. Förtidspensionssystemet är emellertid i dag&lt;br&gt;en del av ett större system som också omfattar ålders- och efterlevande-&lt;br&gt;pensioner. Reglerna för beräkning av förtidspension är i huvudsak knutna&lt;br&gt;till vad som gäller för ålderspensioneringen. Reformeringen av ål-&lt;br&gt;derspensionssystemet medför att ålderspension kommer att beräknas&lt;br&gt;enligt nya principer och att ålderspensionssystemet såväl lagtekniskt som&lt;br&gt;finansiellt kommer att utgöra ett från andra socialförsäkringsgrenar av-&lt;br&gt;skilt system. Detta medför med nödvändighet att reglerna för ersättning&lt;br&gt;vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga måste förändras för i vart fall de&lt;br&gt;förtidspensionärer som kommer att omfattas av det reformerade ål-&lt;br&gt;derspensionssystemet. Förtidspensionerna bör bl.a. därför göras till en&lt;br&gt;del av sjukförsäkringen. Utgångspunkten bör vara en finansiellt sam-&lt;br&gt;manhållen försäkring som innefattar alla ersättningsfall på grund av&lt;br&gt;sjukdom och annan nedsättning av den fysiska och psykiska prestations-&lt;br&gt;förmågan oavsett varaktighet. Försäkringen bör finansieras via sjukför-&lt;br&gt;säkringsavgifter såvitt avser inkomstrelaterade ersättningar. Det grund-&lt;br&gt;skydd som föreslås bör finansieras med allmänna skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens sanering av de offentliga finanserna har oundvikligen&lt;br&gt;kommit att omfatta även de offentliga trygghetssystemen. Regeländringar&lt;br&gt;har skett i syfte att såväl kortsiktigt som långsiktigt reducera utgifterna,&lt;br&gt;även om dessa förändringar i flera fall även kan motiveras utifrån andra&lt;br&gt;utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statsfinansiella krisen och de förändringar i villkoren för ersätt-&lt;br&gt;ning från de offentliga försäkringssystemen denna framtvingat kan ha bi-&lt;br&gt;dragit till att skada tilltron till de offentliga försäkringarna. Ett mål för&lt;br&gt;det försatta reformarbetet måste därför vara att återskapa förtroendet för&lt;br&gt;trygghetssystemen. Dessa måste byggas upp på ett sådant sätt att villko-&lt;br&gt;ren kan vara tydliga och stabila. Den försäkrade skall kunna förutse vad&lt;br&gt;försäkringen täcker och det skall inte behöva finnas någon tvekan om&lt;br&gt;långsiktigheten i villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst erfarenheterna från krisen i början av 1990-talet visar att en&lt;br&gt;grundförutsättning för att det skall finnas ett förtroende för trygghets-&lt;br&gt;systemen är att dessa har en stabil finansiering. Utan de saneringsåtgär-&lt;br&gt;der regeringen vidtagit de senaste åren hade förtroendet för de offentliga&lt;br&gt;systemen varit än lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är utvecklingen av de offentliga finanserna under kontroll. Behovet&lt;br&gt;av omedelbara besparingar är undanröjt. Men det är av största vikt att&lt;br&gt;den framtida utgiftsutvecklingen inom försäkringssystemen kan hållas&lt;br&gt;inom de ramar som ges av offentliga finanser i balans för att stabilitet&lt;br&gt;skall uppnås i systemen. Det kommer framgent att ställas höga krav och&lt;br&gt;förväntningar på många områden inom det samlade offentliga åtagandet.&lt;br&gt;Förtidspensionssystemet är en del av det offentliga åtagandet. Den de-&lt;br&gt;mografiska utvecklingen, närmare beskriven nedan, medför en risk för att&lt;br&gt;utgifterna för förtidspensionssystemet växer snabbare än inkomstunder-&lt;br&gt;laget. En sådan utveckling skulle kunna leda till att förtidspensioneringen&lt;br&gt;tränger undan andra viktiga åtaganden. Regeringen anser därför att det är&lt;br&gt;av stor vikt att de finansiella förutsättningarna för systemet är stabila. På&lt;br&gt;lite längre sikt är därför ambitionen att en bättre hälsa och arbetsmiljö, en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;effektiv rehabilitering och samverkan samt en bättre fungerande arbets- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;marknad väsentligt skall reducera behovet av förtidspension och därmed&lt;br&gt;försäkringens kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna i förtidspensionssystemet påverkas bl.a. av strukturella&lt;br&gt;faktorer. Det demografiska tryck som förtidspensionssystemet kommer&lt;br&gt;att utsättas för i början av 2000-talet är ett exempel på detta. Det demo-&lt;br&gt;grafiska trycket orsakas av att antalet individer i den ålder då risken för&lt;br&gt;förtidspensionering är störst ökar kraftigt. Skillnaderna mellan antalet&lt;br&gt;individer födda på 1930- respektive 1940-talen är mycket stora. Emeller-&lt;br&gt;tid finns indikationer på att risken för förtidspensionering i den yngre&lt;br&gt;gruppen är och kommer att vara mindre. En bidragande orsak till att den&lt;br&gt;demografiska utvecklingen inte förväntas fa fullt genomslag är att det&lt;br&gt;allmänna hälsoläget förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den allmänna löneutvecklingen påverkar förtidspensionssyste-&lt;br&gt;mets kostnader. Genom att inkomsterna ökar bland dem som förtidspen-&lt;br&gt;sioneras, ökar också den genomsnittliga ersättningen. Ökade genom-&lt;br&gt;snittsinkomster innebär emellertid också att systemets avgiftsunderlag&lt;br&gt;blir större. På så sätt påverkas inte systemets utgifter i förhållande till&lt;br&gt;avgiftsunderlaget vid allmänna löneförändringar, förutsatt att inkomst-&lt;br&gt;utvecklingen i befolkningen är jämnt fördelad. Eftersom också systemets&lt;br&gt;avgifter påverkas av allmänna löneförändringar påverkar dessa inte heller&lt;br&gt;förhållandet mellan utgifter och intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för socialförsäkringssystemen finns ett flertal komponen-&lt;br&gt;ter som har betydelse för utgiftsutvecklingen. Regeringen har under se-&lt;br&gt;nare år på många olika sätt understrukit hur viktig rehabiliteringsfrågan&lt;br&gt;är. En av de viktigaste åtgärder som vidtagits på senare tid är den tonvikt&lt;br&gt;som lagts på samverkan inom rehabiliteringsområdet (prop. 1996/97:63,&lt;br&gt;bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273). Rehabiliteringsområdet har i öv-&lt;br&gt;rigt varit föremål för flera utredningar, vilka närmare redogörs för i av-&lt;br&gt;snitt 8.2. Vidtagna åtgärder syftar främst till att effektivisera det framtida&lt;br&gt;rehabiliteringsarbetet. Ett nytt försäkringssystem bör genomsyras av att&lt;br&gt;rehabilitering och aktivitet skall stimuleras. När arbetsförmågan är ned-&lt;br&gt;satt är det viktigt, inte minst för den enskilde, att åtgärder i första hand&lt;br&gt;inriktas på rehabilitering så att han eller hon snabbt kan återgå till arbets-&lt;br&gt;livet. Ingen permanent ersättning bör utges förrän alla möjligheter har&lt;br&gt;prövats att återge den försäkrade arbetsförmågan. Ett effektivt rehabili-&lt;br&gt;teringsarbete begränsar utgifterna för förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renodlingen av social- och arbetslöshetsförsäkringssystemen bör full-&lt;br&gt;följas. Det skall finnas tydligt definierade medicinska kriterier för rätt till&lt;br&gt;ersättning i form av förtidspension. Genom renodlingen ges större förut-&lt;br&gt;sättningar för effektiv resursanvändning och politiska prioriteringar mel-&lt;br&gt;lan olika trygghetssystem samtidigt som den medför att personer kan&lt;br&gt;hänvisas till den sektor som har bäst förutsättningar att lämna rätt hjälp. I&lt;br&gt;linje med detta infördes nya kriterier för rätt till ersättning den 1 januari&lt;br&gt;1997. För närvarande pågår en uppföljning av de nya kriterierna. Med&lt;br&gt;uppföljningen som underlag kommer regeringen att kunna bedöma om&lt;br&gt;det finns behov av att förtydliga lagstiftningen. Avsikten är dock inte att&lt;br&gt;frångå den grundläggande principen att det är medicinskt grundad ned-&lt;br&gt;sättning av arbetsförmågan som ger rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de skärpta kraven för rätt till ersättning skall innebära en möj-&lt;br&gt;lighet att kontrollera och begränsa samhällets kostnader för försäkringen&lt;br&gt;förutsätts bl.a. en administration som kännetecknas av effektivitet och en&lt;br&gt;rättssäker och likformig tillämpning. Effektivitet uppnås genom att verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs målinriktat och planmässigt samt följs upp och utvär-&lt;br&gt;deras. För närvarande pågår en omfattande verksamhet inom socialför-&lt;br&gt;säkringsadministrationen som syftar till att förbättra beslutsunderlagen&lt;br&gt;och därmed beslutskvaliteten. Regeringen följer noga detta arbete och&lt;br&gt;kommer att vid behov ta nödvändiga initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för förtidspension och sjukbidrag för år 1998 beräknas i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 1998 till 37 177 miljoner kronor. Den demogra-&lt;br&gt;fiska utvecklingen har och kommer att fa en kostnadshöjande effekt. Det&lt;br&gt;påtagliga demografiska tryck som kommer att nå sin höjdpunkt runt år&lt;br&gt;2010 kommer att innebära ökade utgifter i förhållande till avgiftsunder-&lt;br&gt;laget. Ett allmänt förbättrat hälsoläge i befolkningen och en mängd insat-&lt;br&gt;ser i och kring socialförsäkringen bedöms dock tillsammans kunna bidra&lt;br&gt;till att begränsa utgiftsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget menar regeringen att det är av avgörande betydelse att&lt;br&gt;hålla fast vid och fullfölja renodlingen av försäkringen, de förändrade&lt;br&gt;kriterierna, en effektiv rehabilitering samt en effektiv tillämpning av re-&lt;br&gt;gelverket för att nå en begränsning av utgifterna för förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett reformerat system måste innehålla en väl avvägd balans mellan&lt;br&gt;målen att ge ekonomisk trygghet och att stimulera eget arbete. Det senare&lt;br&gt;kräver att tidiga rehabiliteringsåtgärder vidtas med avsikten att en försäk-&lt;br&gt;rad så snabbt som möjligt skall kunna återgå till arbetslivet. Kravet på&lt;br&gt;trygghet innebär dock att den som har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;av medicinska orsaker och av det skälet inte kan försörja sig skall få sin&lt;br&gt;långsiktiga ekonomiska och därigenom sin sociala situation tryggad ge-&lt;br&gt;nom en ersättning som kan utges till dess den försäkrade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen bör vara baserad på principen om ersättning för in-&lt;br&gt;komstbortfall. Inkomstrelaterade förmåner bidrar till minskade ekono-&lt;br&gt;miska klyftor och ökad jämlikhet. Ersättningen bör också i fortsättningen&lt;br&gt;ligga på en sådan nivå att den ger ekonomisk trygghet utan&lt;br&gt;kompletterande försäkringsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av ett system för ersättning av inkomstbortfall är en&lt;br&gt;central fråga att hitta rättvisande mått för uppskattning av inkomstbort-&lt;br&gt;fallet. Denna fråga behandlas i avsnittet om förtidspension och avsnittet&lt;br&gt;om ersättning för den som drabbas av långvarig men inte varaktig ned-&lt;br&gt;sättning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstrelaterade förtidspensionen bör kompletteras med en ut-&lt;br&gt;fyllnad upp till en garanterad nivå för dem som innan sjukdomen eller&lt;br&gt;funktionshindret uppkom hade låga förvärvsinkomster eller saknade&lt;br&gt;sådana inkomster. Den garanterade nivån bör säkerställa att alla försäk-&lt;br&gt;rade som drabbas av sjukdom eller funktionshinder tillförsäkras en rimlig&lt;br&gt;levnadsstandard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör systemet innebära möjligheter för förtidspensionärer att&lt;br&gt;leva ett aktivt liv. Den förtidspensionär som — trots sjukdom eller funk-&lt;br&gt;tionshinder - vill pröva på arbete, studier eller andra aktiviteter bör upp-&lt;br&gt;muntras att göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter kommer regeringen i det följande att föreslå Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;principer för hur ett nytt förtidspensionssystem skall utformas. Det krävs&lt;br&gt;dock ytterligare beredning innan slutliga förslag kan läggas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av den allmänna försäkringens skydd vid långvarigt&lt;br&gt;nedsatt arbetsförmåga är av stor betydelse för många individer. Systemet&lt;br&gt;innehåller också många komponenter. Vid utformningen av dessa måste&lt;br&gt;principiella och andra ställningstaganden göras. De enskilda kompo-&lt;br&gt;nenterna måste emellertid också ses i ett sammanhang, så att en funge-&lt;br&gt;rande helhet med ett totalt sett lämpligt innehåll skapas. Systemet som&lt;br&gt;helhet och dess delar har också starka samband med system inom andra&lt;br&gt;sektorer och politikområden, t.ex. arbetsmarknad och utbildning. För-&lt;br&gt;tidspensionsutredningen har lämnat en del förslag som innehåller lös-&lt;br&gt;ningar även på detaljnivå. Regeringen kan dock, som framgår av denna&lt;br&gt;proposition, inte i alla delar ställa sig bakom utredningens förslag. Sam-&lt;br&gt;mantaget innebär detta, tillsammans med det faktum att systemet som&lt;br&gt;helhet skall rymmas inom ramen för offentliga finanser i balans, att av-&lt;br&gt;görande överväganden återstår innan regeringen kan lämna förslag om ett&lt;br&gt;reformerat system i alla detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta beredningsarbetet kommer att inriktas på den närmare&lt;br&gt;regleringen av förtidspension och ersättning för dem som har en långva-&lt;br&gt;rig men inte varaktig nedsättning av arbetsfömågan. Detta berednings-&lt;br&gt;arbete kommer också att beröra sjukpenning. Jämställdhetsperspektivet&lt;br&gt;kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förtidspension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna principer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Liksom i dag skall det finnas en särskild form&lt;br&gt;av ersättning för dem som drabbats av en medicinskt orsakad varaktig&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Ersättning&lt;br&gt;skall även i fortsättningen kunna utges som en fjärdedels, halv, tre&lt;br&gt;fjärdedels eller hel förtidspension. Ersättningen skall kunna utges till&lt;br&gt;dess den försäkrade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av reglerna om beräkning av ersättning skall bygga&lt;br&gt;på principen om ersättning för inkomstbortfall. Den inkomstrelaterade&lt;br&gt;ersättningen skall kompletteras med ett garantibelopp. För dem som&lt;br&gt;har inkomstrelaterad ersättning som är lägre än en garantinivå skall&lt;br&gt;garantibeloppet utges som utfyllnad upp till denna garanterade nivå.&lt;br&gt;Om den försäkrade saknar inkomstrelaterad ersättning skall ersättning&lt;br&gt;utges med ett belopp som motsvarar garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens detaljförslag är utformat i&lt;br&gt;överensstämmelse med de principer som regeringen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Arbets-&lt;br&gt;givarverket, Statens löne- och pensionsverk, Centrala studiestödsnämn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den, Arbetarskyddsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen, Försäk- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;ringskasseförbundet, Försäkringsanställdas förbund, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Svenska Kommunförbundet, Sveriges Akademikers centralorganisa-&lt;br&gt;tion, Sveriges läkarförbund, Samhall AB, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Svenska läkaresällskapet, De Handikappades Riksförbund, Handikapp-&lt;br&gt;förbundens Samarbetsorgan, Neurologiskt Handikappades Riksförbund,&lt;br&gt;Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Synskadades Riksförbund,&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet för Utvecklingsstörda&lt;br&gt;Barn, Ungdomar och Vuxna, Svensk Förening för Allmänmedicin och&lt;br&gt;Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade är alla i huvudsak positiva&lt;br&gt;till utredningens forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) förordar att sjukpenningen, förtidspensio-&lt;br&gt;nen och arbetslöshetsförsäkringen samordnas inom ramen för ett nytt&lt;br&gt;system för inkomstbortfallsersättning. Givet att förtidspensionerna skall&lt;br&gt;bestå har RRV invändningar mot den föreslagna konstruktionen. Flera av&lt;br&gt;de brister och svagheter som enligt RRV föreligger i dagens system&lt;br&gt;kommer att bestå vid ett genomförande av förslaget. Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen anser att förtidspension automatiskt skall beviljas efter&lt;br&gt;två års sjukskrivning samt att förtidspensionen därefter skall omprövas&lt;br&gt;återkommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns ett behov av en särskild&lt;br&gt;form av förmån för individer som drabbas av en medicinskt grundad ned-&lt;br&gt;sättning av arbetsförmågan som kan bedömas som varaktig. Vid utform-&lt;br&gt;ningen av denna förmån bör hänsyn tas till individens behov av och för-&lt;br&gt;väntningar om långsiktig ekonomisk trygghet i situationer då hans eller&lt;br&gt;hennes försörjningsförmåga nedsatts. Också det samhälleliga intresset av&lt;br&gt;att motverka skadliga konsekvenser som kan följa av att människor ställs&lt;br&gt;utan möjligheter till egen försörjning bör beaktas. Vid en varaktig förlust&lt;br&gt;av arbetsförmågan av medicinska orsaker bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning försäkringen innebära ett varaktigt skydd mot bortfallet av&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringssystemen bör renodlas så att kostnader som uppkommit på&lt;br&gt;grund av ohälsa i största möjliga utsträckning hanteras inom socialför-&lt;br&gt;säkringen medan kostnader som orsakats av arbetslöshet hanteras inom&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken. Härigenom ges större förutsättningar för effek-&lt;br&gt;tiv resursanvändning och politiska prioriteringar mellan olika trygghets-&lt;br&gt;system. Renodlingen medför samtidigt att personer kan hänvisas till den&lt;br&gt;sektor som har bäst förutsättningar att lämna rätt hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renodlingen är också betydelsefull för att upprätthålla allmänhetens&lt;br&gt;tilltro till försäkringssystemen. Att ersättning bör förbehållas de personer&lt;br&gt;som uppfyller vissa uppställda kriterier är viktigt för denna tilltro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sjukförsäkring och förtidspension är, som angivits i den&lt;br&gt;av riksdagen godkända propositionen Kriterier för rätt till ersättning i&lt;br&gt;form av sjukpenning och förtidspension (prop. 1996/97:28,&lt;br&gt;bet. 1996/97:SfU6, rskr. 1996/97:125) tanken att dessa förmåner skall&lt;br&gt;utgöra ett skydd vid medicinsk grundad nedsättning av arbetsförmågan.&lt;br&gt;Utrymmet för att vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning be-&lt;br&gt;akta andra faktorer än rent medicinska är begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till en varaktig ersättning i form av förtidspension förutsätter att Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;individen inte inom rimliga gränser har möjlighet att förbättra sin situa-&lt;br&gt;tion genom att byta arbete eller bostadsort eller genom att utbilda sig.&lt;br&gt;Förtidspensionssystemet har därför en mycket stor betydelse som skydd&lt;br&gt;mot långvariga inkomstbortfall som den enskilde i princip inte kan på-&lt;br&gt;verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot förtidspensionen är arbetslöshetsförsäkringen till sin&lt;br&gt;karaktär en omställningsförsäkring som inte är avsedd att klara långva-&lt;br&gt;riga försörjningsbehov. Det ställs stora krav på den som är frisk eller som&lt;br&gt;trots sin sjukdom har en arbetsförmåga att ta ett arbete. Omställnings-&lt;br&gt;momentet syftar till att göra det möjligt för den arbetslöse att med rim-&lt;br&gt;liga ekonomiska villkor, under en begränsad tid, söka sig fram till en ny&lt;br&gt;anställning där hans eller hennes kompetens kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan social- och arbetslöshetsförsäkringarnas uppgifter&lt;br&gt;och villkor stärker behovet av en tydlig gränsdragning för när respektive&lt;br&gt;system skall ge ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur individens perspektiv innebär renodlingen en ökad tydlighet. För-&lt;br&gt;säkringen ger en ökad trygghet om den enskilde vet vad som krävs för att&lt;br&gt;få rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad tydlighet uppnås även genom ett klarare samband mellan in-&lt;br&gt;komster och förväntad förmån, vilket underlättar för den enskilde att be-&lt;br&gt;döma vilket försäkringsskydd han eller hon har. Tydligheten bidrar till en&lt;br&gt;ökad tilltro till systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en situation där kvalifikations- och ersättningsvillkor är otydliga fö-&lt;br&gt;religger risk för att en individ inte förmår identifiera det försäkrings-&lt;br&gt;skydd som han eller hon har. Om det offentliga försäkringsskyddet är&lt;br&gt;förutsägbart ges individen förutsättningar för att bedöma om han eller&lt;br&gt;hon skall betala ytterligare för ett kompletterande skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prövning av rätten till ersättning inom respektive system med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i att systemen skall renodlas minskar risken för överutnytt-&lt;br&gt;jande av försäkringen. Genom renodlingen ökar möjligheterna för re-&lt;br&gt;spektive försäkring att vara effektiv i förhållande till sina syften och&lt;br&gt;därmed ge en ersättning som är tillräckligt hög för de individer som upp-&lt;br&gt;fyller villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de insatser som i övrigt görs i samhället för att förhindra&lt;br&gt;att människor drabbas av sjukdomar och andra funktionsnedsättningar&lt;br&gt;bör försäkringen innehålla funktioner som innebär möjligheter men även&lt;br&gt;skyldigheter att så långt möjligt begränsa de konsekvenser för försörj-&lt;br&gt;ningsförmågan som en funktionsnedsättning medför. Detta innebär stora&lt;br&gt;krav på rehabiliteringsinsatser. Även ur denna aspekt är en renodling av&lt;br&gt;systemen den bästa garantin för en effektiv resursfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renodlingen får emellertid inte innebära att enskilda ställs utan stöd&lt;br&gt;och skydd. Individer med behov av stöd från mer än ett system bör till-&lt;br&gt;försäkras detta genom en effektiv samordning. Systemen måste också&lt;br&gt;ansluta till varandra så att inte enskilda med ett faktiskt behov av stöd&lt;br&gt;ställs utanför alla system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäk-&lt;br&gt;ringens ersättningsnivåer och administration, m.m. påtalat behovet av&lt;br&gt;samordning av insatserna för rehabilitering mellan olika sektorer för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undvika att individer vars problembild inte renodlat faller inom en myn- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;dighets ansvarsområde hamnar mellan de olika systemen. I propositionen&lt;br&gt;lämnade regeringen förslag till riktlinjer för förändringar och föreslog att&lt;br&gt;särskilda medel skall avsättas för bl.a. samverkansprojekt. Riksdagen har&lt;br&gt;antagit de av regeringen lämnade förslagen till riktlinjer för samverkan&lt;br&gt;inom rehabiliteringsområdet fr.o.m. år 1998 (bet. 1996/97:SfU12,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:273).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dessa riktlinjer skall bl.a. gemensamma verksamhets- och hand-&lt;br&gt;lingsplaner upprättas på central myndighets- och regionnivå liksom pro-&lt;br&gt;gram för gemensam utbildning. Vidare skall de allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;sorna inom ramen för särskilda medel ges möjlighet att bedriva olika&lt;br&gt;projekt i syfte att bl.a. uppnå samverkansvinster. Samverkansprojekt&lt;br&gt;skall vidare ges en gemensam ram för åtgärder och insatser, men de eko-&lt;br&gt;nomiska besluten fattas av respektive myndighet/förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens socialförsäkringsutskott har i samband med den senaste&lt;br&gt;ändringen av kriterierna för rätt till sjukpenning och förtidspension, vil-&lt;br&gt;ken genomfördes den 1 januari 1997, och vid behandlingen av ovan&lt;br&gt;nämnda proposition om samverkan m.m. uppmärksammat vissa problem&lt;br&gt;som kan följa av renodlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet framhöll i betänkande 1996/97:SfU6 bl.a. att renodlingen av&lt;br&gt;försäkringen inte far leda till att en arbetsoförmåga som huvudsakligen&lt;br&gt;grundar sig på medicinska orsaker ”delas upp” så att nedsättningen i&lt;br&gt;olika delar hänförs till andra orsaker, såsom arbetsmarknadsmässiga eller&lt;br&gt;sociala, när sådana finns. Enligt utskottet skall, när arbetsförmågan satts&lt;br&gt;ned av en medicinsk orsak, sjukpenning eller förtidspension kunna utges&lt;br&gt;även om det finns vissa inslag av t.ex. social karaktär som inverkar på&lt;br&gt;arbetsoförmågan. Utskottet framhöll också vikten av att en samsyn finns&lt;br&gt;mellan Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna å ena sidan samt&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndigheterna å andra sidan vad gäller att bedöma om en&lt;br&gt;person är att anse som arbetsför. Utskottet förutsatte därvid ett samarbete&lt;br&gt;myndigheterna emellan såväl i enskilda fall som på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utskottet anförde tillgodoser de ovan redovisade riktlinjerna&lt;br&gt;för samverkan inom rehabiliteringsområdet fr.o.m. år 1998 huvud-&lt;br&gt;sakligen behoven av samordning och samsyn mellan myndigheter såväl i&lt;br&gt;enskilda fall som på central nivå. När det gäller frågan om ett hel-&lt;br&gt;hetsperspektiv ansåg utskottet att riktlinjerna skapar förutsättningar för&lt;br&gt;ett samspel mellan de olika myndigheter/förvaltningar som har ansvar för&lt;br&gt;rehabiliteringen. Detta i sin tur innebär att det blir möjligt att upprätthålla&lt;br&gt;en helhetssyn på individen, trots den renodling som skett t.ex. vad gäller&lt;br&gt;gränsdragningen mellan systemen för ersättning vid sjukdom och ar-&lt;br&gt;betslöshet respektive socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har sedermera i anledning av regeringens budgetproposition&lt;br&gt;för 1998 (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 10) godkänt vissa lagförslag&lt;br&gt;som anknyter till de ovan redovisade riktlinjerna och som syftar till en&lt;br&gt;förstärkt samverkan inom rehabiliteringsområdet samt anslagit särskilda&lt;br&gt;medel till försäkringskassorna för verksamheten. Socialförsäkrings-&lt;br&gt;utskottet framhöll därvid att samverkan inom rehabiliteringsområdet bör&lt;br&gt;utgöra en permanent och långsiktig verksamhet (bet. 1997/98:1,&lt;br&gt;rskr. 1997/98:111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I synnerhet beträffande en varaktig ersättningsform som förtidspension Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;ter det sig nödvändigt att upprätthålla ett krav på en viss lägsta gräns för&lt;br&gt;arbetsförmågans nedsättning för att rätt till ersättning skall kunna före-&lt;br&gt;ligga. Det är ofta förenat med stora svårigheter att konstatera smärre ned-&lt;br&gt;sättningar av arbetsförmåga och i synnerhet att därutöver fastställa ett&lt;br&gt;tillräckligt samband med medicinska orsaker. Försäkringen är heller inte&lt;br&gt;avsedd att täcka mindre variationer i fråga om fysisk eller psykisk pres-&lt;br&gt;tationsförmåga som kan följa av exempelvis naturligt åldrande. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill bör, i likhet med vad som gäller i det nuvarande systemet,&lt;br&gt;som förutsättning för ersättning gälla att arbetsförmågan av medicinska&lt;br&gt;orsaker är nedsatt med minst en fjärdedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade ålderspensionssystemet skall inte finnas någon fast-&lt;br&gt;ställd allmän pensionsålder vad gäller inkomstgrundad ålderspension. I&lt;br&gt;stället skall tillämpas en flexibel pensionsålder med möjlighet till uttag&lt;br&gt;av inkomstgrundad pension från 61 års ålder. För rätt till garantipension&lt;br&gt;krävs dock enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för reformering&lt;br&gt;av ålderspensionssystemet att den försäkrade fyllt 65 år. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning innebär detta att förtidspension bör kunna utges fram&lt;br&gt;till dess att den försäkrade uppnått denna ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den primära funktionen för förtidspensionen är att tillförsäkra indivi-&lt;br&gt;der ett gott skydd mot det inkomstbortfall som uppstår om de tvingas&lt;br&gt;avstå från förvärvsarbete av medicinska orsaker. Detta medför krav på en&lt;br&gt;stark anknytning mellan den försäkrades inkomst före pensionsfallet och&lt;br&gt;den ersättning som betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall enligt regeringens uppfattning vid sidan av den in-&lt;br&gt;komstrelaterade förtidspensionen innehålla en garanterad lägsta nivå för&lt;br&gt;dem som inte har haft några inkomster alls eller endast låga inkomster&lt;br&gt;under tiden före pensionsfallet. Den garanterade nivån bör säkerställa att&lt;br&gt;alla försäkrade för det fall de drabbas av sjukdom tillförsäkras en rimlig&lt;br&gt;levnadsstandard som i princip täcker alla normala konsumtionsbehov.&lt;br&gt;Även den som vid pensionsfallet inte etablerat sig i förvärvslivet, t.ex.&lt;br&gt;den som redan från födseln har ett funktionshinder eller som i unga år&lt;br&gt;skadats eller drabbats av sjukdom, kunde om han eller hon haft arbets-&lt;br&gt;förmåga förväntats ha påbörjat förvärvsarbete. Således är även garanti-&lt;br&gt;beloppet en ersättning för inkomstbortfall. För dem som har en in-&lt;br&gt;komstrelaterad ersättning som är lägre än garantinivån bör ett garantibe-&lt;br&gt;lopp utges som utfyllnad upp till denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inkomstrelaterad ersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den inkomstrelaterade ersättningen skall base-&lt;br&gt;ras på en uppskattning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft&lt;br&gt;om inte nedsättningen av arbetsförmågan inträffat. Till grund för&lt;br&gt;denna uppskattning skall användas inkomsterna åren närmast före&lt;br&gt;pensionsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den inkomstrelaterade ersättningen bör&lt;br&gt;vid hel förtidspension utgöra cirka 65 procent av den uppskattade in-&lt;br&gt;komsten, upp till ett visst tak. Antalet inkomstår som skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkningen av den inkomstrelaterade ersättningen bör vara&lt;br&gt;tillräckligt stort för att ge ett stabilt inkomstunderlag som speglar den&lt;br&gt;försäkrades förvärvsförmåga och uppnådda inkomststandard. I&lt;br&gt;förhållande till dagens huvudregel för beräkning av antagandepoäng&lt;br&gt;(de två bästa inkomståren av de senaste fyra) bör antalet årsinkomster&lt;br&gt;som beaktas i inkomstunderlaget vara större. Det antal inkomstår som&lt;br&gt;används bör dock begränsas så att endast den aktuella&lt;br&gt;inkomststandarden beaktas. Det bör övervägas på vilket sätt år med&lt;br&gt;tillfälligt låga eller höga inkomster skall hanteras i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta arbetet bör det övervägas på vilket sätt ersättningen&lt;br&gt;skall indexeras. I detta sammanhang bör hanteras frågan om ersätt-&lt;br&gt;ningens anknytning till den allmänna pris- och realinkomstutveck-&lt;br&gt;lingen och om en sådan bör vara olika utformad beroende på förtids-&lt;br&gt;pensionärens ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den inkomstrelaterade förtidspensionen skall&lt;br&gt;baseras på en s.k. antagandeinkomst som skall beräknas som medeltalet&lt;br&gt;av de fyra i inkomsthänseende bästa av de sex åren närmast före pen-&lt;br&gt;sionsfallsåret. Pensionsunderlaget enligt 4 kap. 2 § lagen om inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension skall, med undantag av pensionsgrundande belopp&lt;br&gt;för bamår, läggas till grund för beräkningen av antagandeinkomstens&lt;br&gt;storlek. Innan medelinkomstberäkningen görs skall samtliga&lt;br&gt;pensionsunderlag räknas upp till aktuell prisnivå. En alternativ beräk-&lt;br&gt;ningsregel kan efter ansökan tillämpas om personen under vart och ett av&lt;br&gt;minst tre av dessa sex år haft ersättning - som utgetts till följd av&lt;br&gt;sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet m.m. - i sådan utsträckning att&lt;br&gt;det motsvarar minst ett halvt år med hel ersättning. Denna regel innebär&lt;br&gt;att även pensionsunderlag för ytterligare högst fyra år närmast före&lt;br&gt;nämnda sex år kan läggas till grund för beräkning av antagandein-&lt;br&gt;komstens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsnivån i förtidspensionen skall vara 65 procent av antagan-&lt;br&gt;deinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till och med det år då individen uppnår 59 års ålder justeras antagan-&lt;br&gt;deinkomsten årligen dels med förändringen i det allmänna prisläget&lt;br&gt;mellan juni två år innan och juni året innan det år justeringen avser, dels&lt;br&gt;med halva reala förändringen i den allmänna inkomstnivån så som den&lt;br&gt;skall mätas enligt förslaget om reformerat ålderspensionssystem. Från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med det år då individen uppnår 60 års ålder justeras antagande-&lt;br&gt;inkomsten i förhållande till förändringen i det allmänna prisläget och&lt;br&gt;endast vid fallande realinkomster i befolkningen till halva förändringen i&lt;br&gt;den allmänna realinkomstnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som kommenterat frå-&lt;br&gt;gan om beräkningsunderlaget för förtidspensionen har ställt sig positiva&lt;br&gt;till utredningens förslag. Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker förslaget&lt;br&gt;men förordar i likhet med Privattjänstemannakartellen (PTK) att pen-&lt;br&gt;sionsgrundande belopp för bamår som grundar rätt till ålderspension&lt;br&gt;också skall ingå i inkomstunderlaget för förtidspension. Centrala stu-&lt;br&gt;diestödsnämnden anser att alternativregeln även bör skydda den som fri-&lt;br&gt;villigt väljer att studera efter att ha förvärvsarbetat under ett antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har pekat på problemet med att förtidspensions-&lt;br&gt;fallet ofta föregås av omfattande sjukskrivning. Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen (SAF), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och PTK&lt;br&gt;anser därför att beräkningsunderlaget bör utgå från den tidpunkt då sjuk-&lt;br&gt;skrivningen inleddes. SAF anser vidare att en sådan regel kan kombine-&lt;br&gt;ras med att beräkningsunderlaget utgörs av de fyra mellersta inkomsterna&lt;br&gt;under åren dessförinnan, dvs. att den bästa och den sämsta inkomsten&lt;br&gt;undantas i stället för utredningens förslag om de två sämsta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet framhåller att någon form av begränsning av hur&lt;br&gt;mycket arbetstid som skall fa tillgodoräknas för antagandeinkomst eller&lt;br&gt;motsvarande är önskvärd. Enligt direktiv 93/104/EG om arbetstidens&lt;br&gt;förläggning skall veckoarbetstiden begränsas till 48 timmar. Denna be-&lt;br&gt;gränsning gäller även om arbetstagaren har flera arbetsgivare. Förbundet&lt;br&gt;pekar på de problem som kan uppstå om man har lagregler i viss lagstift-&lt;br&gt;ning där arbetstider överstigande 48 timmar per vecka accepteras för att&lt;br&gt;erhålla högre kompensationsnivå samtidigt som bestämmelser i annan&lt;br&gt;lagstiftning förhindrar arbetstider överstigande 48 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att de hittillsvarande problemen med&lt;br&gt;toppårseffekter bättre löses om antagandeinkomstema beräknas genom&lt;br&gt;att bortse från det bästa respektive sämsta av de senaste sex inkomståren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har konstaterat att genom förslaget till reformerat&lt;br&gt;ålderspensionssystem ett avdrag för allmän pensionsavgift i underlaget&lt;br&gt;för bestämning av förtidspensionens storlek skulle innebära en försämrad&lt;br&gt;ersättning. En sådan försämring har man inte funnit acceptabel eller mo-&lt;br&gt;tiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) konstaterar att utredningen inte i&lt;br&gt;tillräcklig grad tagit hänsyn till den situation nystartade egenföretagare&lt;br&gt;befinner sig i. LRF konstaterar att det inkomstrelaterade skyddet inte är&lt;br&gt;tillräckligt för denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet for Social och Mental Hälsa anför att den föreslagna&lt;br&gt;altemativregeln missgynnar den som har mindre än sex års arbetsin-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall anser remissinstanserna att de redovisade beräkningarna&lt;br&gt;gällande individeffekter är för knapphändiga för att de skall kunna ut-&lt;br&gt;trycka någon bestämd mening om den föreslagna ersättningsnivån. I syn-&lt;br&gt;nerhet gäller detta hur den föreslagna altemativregeln fungerar. Lands-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen i Sverige (LO) har dock föreslagit att ersättningsnivån bör&lt;br&gt;sättas till 67 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativt fa remissinstanser har specifikt kommenterat det förslag till&lt;br&gt;indexering av förtidspensioner som utredningen avgivit. Pensionärernas&lt;br&gt;Riksorganisation tillstyrker dock förslaget. RFV avstyrker förslaget att&lt;br&gt;realindexet skall baseras på samma index som vid indexeringen av be-&lt;br&gt;hållningen och pensionen i det reformerade ålderspensionssystemet. I&lt;br&gt;stället anser RFV att realindexeringen av förtidspensioner bör baseras på&lt;br&gt;summan av inkomster som ger rätt till ålderspension. RFV anser att in-&lt;br&gt;dexeringsformen vid en viss ålder bör övergå till en indexering som&lt;br&gt;bättre återspeglar den faktiska inkomstprofilen av äldre arbetare. RFV&lt;br&gt;föreslår emellertid att denna fråga utreds vidare innan ett slutgiltigt ställ-&lt;br&gt;ningstagande görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet framhåller att reglerna om justering efter&lt;br&gt;allmänna prisläget respektive reala förändringar så långt som möjligt bör&lt;br&gt;ansluta till de regelverk som föreslås för det nya ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTK, Sveriges Akademikers centralorganisation och TCO anser att&lt;br&gt;justeringen av förtidspensionen efter 60 år endast skall göras i förhål-&lt;br&gt;lande till prisutvecklingen medan LO och Försäkringsanställdas förbund&lt;br&gt;anser att en justering för hela reallöneutvecklingen bör ske fram till&lt;br&gt;60 års ålder och därefter för halva reallöneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: I det nuvarande för-&lt;br&gt;tidspensionssystemet bestäms storleken av den inkomstrelaterade för-&lt;br&gt;tidspensionen - allmän tilläggspension (ATP) - dels utifrån de tidigare&lt;br&gt;förvärvsinkomsterna, dels (under vissa förutsättningar) utifrån de för-&lt;br&gt;värvsinkomster den försäkrade kunde ha förväntats ha haft om han eller&lt;br&gt;hon hade fortsatt att arbeta. För att fastställa vilket inkomstbortfall som&lt;br&gt;individen drabbats av görs en s.k. antagandepoängsberäkning utifrån de&lt;br&gt;två bästa årsinkomsterna under de fyra år som föregått pensionsfallet&lt;br&gt;eller alternativt utifrån genomsnittet av den bästa hälften av alla in-&lt;br&gt;komstår från 16 års ålder. Förtidspensionen bestäms sedan i princip en-&lt;br&gt;ligt samma regler som gäller ålderspension från ATP. Förtidspensionen&lt;br&gt;bör, som tidigare anförts, i första hand utgöra en försäkring mot det in-&lt;br&gt;komstbortfall som uppkommer för en individ om möjligheten att för-&lt;br&gt;värvsarbeta upphör eller begränsas varaktigt på grund av att en medi-&lt;br&gt;cinskt orsakad nedsättning av arbetsförmågan inträffar. Således bör den&lt;br&gt;ersättning som individen uppbär bestämmas av den inkomst som indivi-&lt;br&gt;den skulle ha haft om han eller hon haft möjlighet att fortsätta förvärvs-&lt;br&gt;arbeta i normal omfattning. För att förtidspensionens funktion som risk-&lt;br&gt;försäkring skall gälla bör i princip ersättningens storlek vara oberoende&lt;br&gt;av hur länge en individ varit ansluten eller betalat avgifter till försäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller enligt nuvarande regler anser rege-&lt;br&gt;ringen att den antagna inkomsten direkt skall bestämma den inkomstre-&lt;br&gt;laterade ersättningens storlek. Detta förstärker integreringen av förtids-&lt;br&gt;pensionen och sjukförsäkringen till en sammanhållen försäkring mot in-&lt;br&gt;komstbortfall vid nedsatt arbetsförmåga och skiljer ut den från ålderspen-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det kortare perspektiv som är tillämpligt i fråga om en försäkring mot&lt;br&gt;kortvarigt inkomstbortfall är den aktuella inkomsten utgångspunkten för&lt;br&gt;bestämning av ersättningens storlek. På kort sikt är det i de flesta fall&lt;br&gt;möjligt att med stor precision fastställa vilken inkomst individen skulle&lt;br&gt;ha haft om han eller hon inte tvingats avhålla sig från förvärvsarbete.&lt;br&gt;Även om grundprincipen också för en försäkring vid varaktigt inkomst-&lt;br&gt;bortfall är densamma, bör i det fallet snarare uppnådd inkomststandard&lt;br&gt;än den vid pensionsfallet aktuella inkomsten utgöra utgångspunkt. Ersätt-&lt;br&gt;ningen bör ta sikte på den ekonomiska situation till vilken individen an-&lt;br&gt;passat sig. Normalt innebär en höjning eller sänkning av förvärvsin-&lt;br&gt;komsten inte att individen omedelbart anpassar sig till denna nya in-&lt;br&gt;komst. Det nu sagda bör utgöra grundvalen för utformningen av ersätt-&lt;br&gt;ningsvillkoren när det gäller varaktigt nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip utgör den aktuella inkomsten oftast den bästa uppskattningen&lt;br&gt;av vilken inkomst en individ kan förväntas ha i framtiden. Vid bestäm-&lt;br&gt;ning av en ersättning som skall utges under lång tid ställs dock krav på&lt;br&gt;ett stabilt underlag. Inkomsten vid en viss given tidpunkt kan vara tillfäl-&lt;br&gt;ligt låg eller hög av olika anledningar. Att grunda en långvarig ersättning&lt;br&gt;på aktuell inkomst ger därför i många fall inte en rättvisande bedömning&lt;br&gt;av den enskildes inkomstförhållanden och skulle därmed innebära en allt&lt;br&gt;för stor risk för individen och också kunna hota systemets legitimitet. En&lt;br&gt;långvarig ersättning bör i stället grundas på uppnådd inkomststandard&lt;br&gt;såsom den kan mätas utifrån individens inkomster under en viss tid före&lt;br&gt;pensionsfallet. Viktiga utgångspunkter för hur lång period som skall&lt;br&gt;användas för bestämmande av detta inkomstunderlag är dels att den bör&lt;br&gt;vara tillräckligt lång för att spegla den uppnådda inkomststandarden och&lt;br&gt;för att inte påverkas i för stor utsträckning av tillfälligt låga eller höga in-&lt;br&gt;komster, dels att den bör vara tillräckligt kort för att endast spegla indivi-&lt;br&gt;dens nuvarande inkomststandard och ekonomiska situation. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening medför dagens regler att ersättningen i vissa fall, genom&lt;br&gt;huvudregeln för beräkning av antagandepoäng, baseras på alltför få år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att varken tillfälligt höga inkomster - s.k.&lt;br&gt;toppår - eller tillfälligt låga inkomster - s.k. bottenår - är mer vanligt&lt;br&gt;förekommande bland förtidspensionerade under tiden före förtidspensio-&lt;br&gt;nering än bland normalbefolkningen. Den av utredningen genomförda&lt;br&gt;undersökningen visar dock på en viss tendens till större förekomst av&lt;br&gt;toppår respektive mindre förekomst av bottenår i åldrarna 35-59 år,&lt;br&gt;framför allt bland manliga förtidspensionärer. Med anledning av att de&lt;br&gt;individer som så småningom förtidspensioneras i andra avseenden skiljer&lt;br&gt;sig från den övriga befolkningen, bl.a. med avseende på inkomstnivå, kan&lt;br&gt;detta dock inte tas till intäkt för att toppåren ”åstadkommits” för att&lt;br&gt;uppnå en hög ersättning. Att det ändå förekommer, och framförallt i&lt;br&gt;dessa åldrar, innebär emellertid att toppåren med dagens beräkningsme-&lt;br&gt;tod i vissa fall får stort genomslag på ersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionärer har i större utsträckning än andra längre perioder&lt;br&gt;med låga inkomster under sin yrkesverksamma tid före pensionsfallet.&lt;br&gt;Detta orsakas vanligen av att de helt eller delvis tvingas avstå från för-&lt;br&gt;värvsarbete på grund av sjukdom, som dessutom i sig sedan kan utgöra&lt;br&gt;orsaken till förtidspensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den fortsatta beredningen bör med anledning av ovanstående övervä-&lt;br&gt;gas på vilket sätt år med tillfälligt höga och tillfälligt låga inkomster skall&lt;br&gt;hanteras för att inte få för stort genomslag på ersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i vad som nu beskrivits föreslår utredningen att er-&lt;br&gt;sättningen skall baseras på genomsnittet av de fyra högsta av de senaste&lt;br&gt;sex årens inkomster. Utredningen föreslår också att denna huvudregel&lt;br&gt;skall kompletteras med en alternativregel som medger att ramtiden för&lt;br&gt;inkomstunderlaget utsträcks upp till tio år om en individ under de sex&lt;br&gt;aktuella åren har haft fler än två år med låg inkomst på grund av omfat-&lt;br&gt;tande sjukskrivning, arbetslöshet eller dylikt. Regeringen anser att sådana&lt;br&gt;regler för beräkning av inkomstrelaterad förtidspension till stor del upp-&lt;br&gt;fyller de önskemål som kan ställas på beräkningsmodellen. Även andra&lt;br&gt;beräkningsmodeller är dock tänkbara. Regeringen vill därför, av skäl som&lt;br&gt;framförts i avsnitt 4 inte i detta sammanhang lämna förslag till exakt&lt;br&gt;konstruktion av beräkningsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan vidare konstatera att utredningen i sina förslag utgått&lt;br&gt;från ett inkomstunderlag som motsvarar det pensionsunderlag, exklusive&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för bamår, som föreslagits i promemorian Ds&lt;br&gt;1995:41 Reformerat pensionssystem - lag om inkomstgrundad ål-&lt;br&gt;derspension, m.m. Utredningen har dock i sina beräkningar inte beaktat&lt;br&gt;förslaget i promemorian Ds 1997:67 Inkomstgrundad ålderspension -&lt;br&gt;finansiella frågor, m.m. om att avdrag för allmän pensionsavgift skall&lt;br&gt;göras vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Regeringen lämnar i&lt;br&gt;denna proposition inte förslag till vilket inkomstunderlag som skall an-&lt;br&gt;vändas vid beräkning av den inkomstrelaterade förtidspensionen. Om&lt;br&gt;pensionsunderlaget enligt förslaget om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;används, eller ett annat underlag som exkluderar erlagda allmänna pen-&lt;br&gt;sionsavgifter, bör dock inte förtidspensionärer betala allmän pen-&lt;br&gt;sionsavgift på sin ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ersättningsnivån fastställs finns det flera hänsyn att ta. Den måste&lt;br&gt;vara tillräckligt hög för att tillförsäkra det stora flertalet förvärvsarbe-&lt;br&gt;tande i normala inkomstlägen ett tillräckligt inkomstskydd för det fall de&lt;br&gt;går miste om möjligheten att försörja sig själva genom eget arbete. Nedåt&lt;br&gt;finns förstås en gräns varunder ersättningen blir så låg att försäkringen&lt;br&gt;ijärmar sig från att tillhandahålla en rimlig inkomsttrygghet. Samtidigt&lt;br&gt;får ersättningsnivån inte vara så hög att den motverkar en återgång i ar-&lt;br&gt;bete eller utgör drivkraft att utnyttja försäkringen även i inte avsedda fall.&lt;br&gt;Utgångspunkten måste alltid vara att den som kan skall försörja sig själv&lt;br&gt;genom eget arbete och samtidigt bidra till finansieringen av de gemen-&lt;br&gt;samma åtagandena. Även en alltför låg ersättning kan i princip få nega-&lt;br&gt;tiva följder för upprätthållandet av arbetslinjen. Det är inte ovanligt att&lt;br&gt;kombinationer av sjukdom, arbetslöshet etc. leder till ekonomiska svå-&lt;br&gt;righeter som i sin tur på ett negativt sätt bidrar till en förvärrad situation&lt;br&gt;som kan leda till hinder för återgång i arbete. Vid fastställande av ersätt-&lt;br&gt;ningsnivå bör hänsyn också tas till att förmånerna måste finansieras inom&lt;br&gt;det samhällsekonomiska utrymme som finns tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att för att uppnå en försäkring vid varaktig ned-&lt;br&gt;sättning av arbetsförmågan med samma värde för enskilda i genomsnitt&lt;br&gt;som i det nuvarande systemet bör ersättningsnivån uppgå till cirka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 procent. Detta innebär att försäkringen skulle ersätta 65 procent av det Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;beräknade inkomstbortfallet upp till ett visst inkomsttak. Till skillnad&lt;br&gt;från det nuvarande systemet bör således ersättningen beräknas som en&lt;br&gt;viss given andel av den antagna inkomsten, i stället för att en beräkning&lt;br&gt;görs enligt ålderspensionsmodell där antagen inkomst används för åren&lt;br&gt;från förtidspensioneringen fram till 65 års ålder. Vilket inkomstunderlag&lt;br&gt;som skall användas vid beräkningen av den inkomstrelaterade förtids-&lt;br&gt;pensionen är, som tidigare nämnts, bland annat beroende av huruvida&lt;br&gt;förtidspensionärer skall erlägga allmän pensionsavgift. Eftersom å ena&lt;br&gt;sidan ersättningsnivån och inkomstunderlaget och å andra sidan dessa två&lt;br&gt;faktorer och systemets utgiftsnivå är starkt beroende av varandra kan inte&lt;br&gt;dessa ses isolerade från varandra. Med tanke på att regeringen inte nu&lt;br&gt;föreslår den exakta konstruktionen för hur inkomstrelaterad förtids-&lt;br&gt;pension skall beräknas och inte heller vilket inkomstunderlag som skall&lt;br&gt;användas kan därmed inte heller en 65-procentig ersättningsnivå defi-&lt;br&gt;nitivt fastslås. Med utgångspunkt i de beräkningar som utredningen gjort&lt;br&gt;och de allmänna principer regeringen formulerat för reformeringen av&lt;br&gt;systemet finner dock regeringen att ersättningsnivån bör ligga ap-&lt;br&gt;proximativt på denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om förtidspension innebär en bedömning att arbetsförmå-&lt;br&gt;gans nedsättning är varaktig, dvs. att ersättning beräknas utges fram till&lt;br&gt;det att individen övergår till ålderspension. För många innebär detta att&lt;br&gt;förtidspensionen är den enda, eller huvudsakliga, inkomsten under&lt;br&gt;mycket lång tid. Under den tid som förtidspensionen utges kan tillväxten&lt;br&gt;i samhället förväntas leda till ökningar av köpkraften för enskilda. Om de&lt;br&gt;som drabbas av sjukdom eller funktionshinder, som hindrar dem från att&lt;br&gt;arbeta, skall kunna få del av den standardförbättring som tillväxten&lt;br&gt;innebär bör övervägas hur förtidspensionerna skall justeras med hänsyn&lt;br&gt;till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anknytning till såväl pris- som realinkomstutveckling byggs in i&lt;br&gt;systemet ökar den trygghet som individen kan känna i att försäkringen&lt;br&gt;ger ersättning för den förlorade förvärvsarbetsförmågan. Genom en sådan&lt;br&gt;anknytning förstärks också inkomstbortfallsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av flera skäl är det dock inte givet att förtidspensionerna skall justeras&lt;br&gt;för den allmänna inkomstutvecklingen, i vart fall inte fullt ut. Emellertid&lt;br&gt;bör en justering för den allmänna prisutvecklingen göras fullt ut för att&lt;br&gt;inte riskera att köpkraften, försämras. Om en justering sker därutöver för&lt;br&gt;realinkomstutvecklingen kan förtidspensionärerna vid perioder med ne-&lt;br&gt;gativ tillväxt riskera att förlora delar av sin köpkraft, något som kan in-&lt;br&gt;nebära stora problem i så låga inkomstlägen som det ibland är frågan om.&lt;br&gt;Särskilt gör sig detta gällande vid full justering för realinkomstutveck-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om realinkomstutvecklingen i genomsnitt är hög är det inte heller sä-&lt;br&gt;kert att denna är jämnt fördelad i den förvärvsarbetande befolkningen.&lt;br&gt;Att justera förtidspensionerna fullt ut med realinkomstutvecklingen&lt;br&gt;skulle därmed kunna innebära att ersättningen utvecklas snabbare än in-&lt;br&gt;komsterna hos vissa grupper förvärvsarbetande. Samtidigt skulle en full&lt;br&gt;realinkomstindexering kunna bli alltför kostsam för systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en prioritering av att förtidspensionärerna skall få del av den löne- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;tillväxt som väntas äga rum bland förvärvsaktiva kan i gengäld den pro-&lt;br&gt;centuella ersättningsnivån behöva hållas nere en aning. Valet mellan&lt;br&gt;prisindexerade eller inkomstindexerade förtidspensioner blir därför i&lt;br&gt;princip ett val angående hur förtidspensionärernas sammanlagda försäk-&lt;br&gt;ringsersättning skall fördelas över tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typiskt sett är realinkomstutvecklingen för förvärvsarbetande olika i&lt;br&gt;olika åldrar. Från att i början av den yrkesaktiva tiden öka relativt kraftigt&lt;br&gt;under ett antal år stabiliserar sig inkomsten och är relativt stabil under&lt;br&gt;större delen av den yrkesaktiva tiden. Vilken realinkomstutveckling som&lt;br&gt;gäller är naturligtvis beroende av den allmänna tillväxten, men i normala&lt;br&gt;fall kan förväntas en viss årlig realinkomstförbättring. Ett visst antal år&lt;br&gt;före uttaget av ålderspension stagnerar dock realinkomstutvecklingen i&lt;br&gt;normalfallet. De allra sista yrkesaktiva åren sker t.o.m. en påtaglig sänk-&lt;br&gt;ning av realinkomsten i genomsnitt. Om inte hänsyn tas till detta vid&lt;br&gt;konstruktionen av indexering av förtidspensioner skulle dels systemets&lt;br&gt;funktion av inkomstbortfallsförsäkring försvagas, dels förtidspensionä-&lt;br&gt;rernas inkomstutveckling i förhållande till de förvärvsaktivas kunna&lt;br&gt;skapa felaktiga drivkrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte nu, av skäl som framgår i avsnitt 4, skäl att ta&lt;br&gt;ställning till hur en standardanpassning av ersättningen bör utformas.&lt;br&gt;Regeringen avser också att ytterligare överväga om och i så fall på vilket&lt;br&gt;sätt hänsyn skall tas i det reformerade förtidspensionssystemet till den&lt;br&gt;normala inkomstutvecklingen bland äldre förvärvsarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantinivå&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande system garanterar folkpensionen, pensionstillskottet och det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA) en ersättning på en&lt;br&gt;viss lägsta nivå till dem som förtidspensionerats. Därtill kommer det in-&lt;br&gt;komstprövade bostadstillägget till pensionärer (BTP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionen betalas ut till alla pensionärer oberoende av tidigare&lt;br&gt;förvärvsinkomster. Pensionstillskottet fyller ut folkpensionen för dem&lt;br&gt;som har en låg ATP eller ingen ATP alls. Vid sidan av de rena ersätt-&lt;br&gt;ningarna finns det särskilda grundavdraget, som för dem med låg och&lt;br&gt;medelhög förtidspension innebär en lägre beskattning av förtidspensio-&lt;br&gt;nen än vad som gäller för arbetsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionärernas garanterade ekonomiska skydd har samma kon-&lt;br&gt;struktion som det som gäller för ålderspensionärer. Genom ett högre pen-&lt;br&gt;sionstillskott är dock nivån högre vid förtidspension. Förtidspensionärer-&lt;br&gt;nas högre nivå har motiverats med ett flertal skäl. Ett av dessa skäl har&lt;br&gt;varit att försäkrade som förtidspensionerats som unga oftast har saknat&lt;br&gt;möjlighet att tjäna in pensionspoäng. Ett annat skäl har varit att förtids-&lt;br&gt;pensionärer bör få en inkomstnivå som är högre under den tid då familje-&lt;br&gt;bildning sker och då livsaktiviteten är högre än senare i livet (se prop.&lt;br&gt;1974:129 s. 63).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån är vidare högre för en ensamstående person än för den som är&lt;br&gt;gift. Folkpension och pensionstillskott är sammantaget 2,015 basbelopp,&lt;br&gt;minskade enligt 1 kap. 6 § tredje stycket AFL, per år till en ogift förtids-&lt;br&gt;pensionär, vilket år 1998 motsvarar 5 990 kronor per månad. Efter skatt&lt;br&gt;återstår cirka 5 200 kronor netto vid en genomsnittlig kommunalskatte-&lt;br&gt;sats. För gifta förtidspensionärer är bruttonivån 1,84 minskade basbelopp&lt;br&gt;per år, motsvarande cirka 5 470 kronor brutto per månad och närmare&lt;br&gt;4 700 kronor netto vid en genomsnittlig kommunalskattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla pensionsinkomster är i princip skattepliktiga. Skattereglerna är&lt;br&gt;emellertid gynnsamma för de pensionärer som har låga eller medelhöga&lt;br&gt;inkomster. Dessa far som ovan berörts göra ett särskilt grundavdrag vid&lt;br&gt;självdeklarationen. Vad avser förtidspensionärer innebär reglerna om&lt;br&gt;särskilt grundavdrag att de slipper betala skatt på större delen av ersätt-&lt;br&gt;ningen om de saknar andra inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därtill kommer ett skattefritt bostadsstöd vars storlek beror på den pen-&lt;br&gt;sionsberättigades bostadskostnad och eventuella inkomster utöver för-&lt;br&gt;tidspensionen. Bostadstillägget beräknas som 85 procent av boendekost-&lt;br&gt;naden i intervallet 100 - 4 000 kronor per månad. En förtidspensionär&lt;br&gt;med en boendekostnad på 4 000 kronor i månaden kan således år 1998 få&lt;br&gt;ett maximalt bostadstillägg om 3 315 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;En åldersberoende garantinivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förtidspensionen skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;omfatta ett ekonomiskt skydd för dem som under tiden före pensions-&lt;br&gt;fallet haft låga eller inga förvärvsinkomster. Detta skydd skall utfor-&lt;br&gt;mas med utgångspunkt i en åldersberoende garantinivå och för dem&lt;br&gt;vars inkomstrelaterade förtidspension understiger garantinivån utges&lt;br&gt;som en utfyllnad upp till garantinivån. För dem som saknar in-&lt;br&gt;komstrelaterad förtidspension skall utges en ersättning som motsvarar&lt;br&gt;den garanterade nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skilda garantinivåer skall gälla för gifta respektive ogifta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i nuvarande system skall det finnas ett bostadsstöd som&lt;br&gt;komplement till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall i sin helhet vara skattepliktig på samma sätt som&lt;br&gt;förvärvsinkomster och inkomstrelaterad förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till ersättning förutsätts aktuell bosättning i Sverige. Garanti-&lt;br&gt;beloppet skall reduceras av utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Garantinivån bör för de yngsta förtids-&lt;br&gt;pensionärerna bestämmas med hänsyn tagen till de inkomstnivåer som&lt;br&gt;i allmänhet gäller för ungdomar i motsvarande ålder. Från den nivå&lt;br&gt;som gäller for dessa åldersgrupper bör garantinivån i takt med ökad&lt;br&gt;ålder successivt stiga i anslutning till den inkomstutveckling som&lt;br&gt;gäller allmänt i samhället för motsvarande ålder till att vid en viss&lt;br&gt;ålder i princip överensstämma med den nivå som uppnås i dagens&lt;br&gt;grundskydd i form av folkpension och pensionstillskott. Hänsyn bör&lt;br&gt;härvid tas till förändrade skatteregler, f samband med övervägandena&lt;br&gt;om indexering av den inkomstrelaterade ersättningen bör också mot-&lt;br&gt;svarande överväganden ske avseende garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i princip överens med regeringens för-&lt;br&gt;slag och bedömning och innefattar dessutom detaljerade förslag enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ogifta förtidspensionärer skall den garanterade nivån anknyta till&lt;br&gt;basbeloppet minskat enligt 1 kap. 6 § tredje stycket AFL. Vid ikraftträ-&lt;br&gt;dandet av det nya systemet skall garantinivån motsvara 2,00 minskade&lt;br&gt;basbelopp per år för 19-åringar, 2,05 minskade basbelopp för 20-åringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,1 minskade basbelopp för 21-åringar och så vidare upp till&lt;br&gt;2,50 minskade basbelopp vid 29 års ålder. Även i åldrarna 30-64 år skall&lt;br&gt;garantinivån ligga på 2,50 minskade basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gifta förtidspensionärer skall den garanterade nivån vara&lt;br&gt;89 procent av nivån för ogifta i motsvarande ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantinivån skall årligen räknas om med hänsyn till förändringar i&lt;br&gt;pris- och reallönenivån. Garantinivån skall justeras dels i förhållande till&lt;br&gt;förändringen i det allmänna prisläget mellan juni två år innan och juni&lt;br&gt;året innan det år justeringen avser, dels med halva reala förändringen i&lt;br&gt;den allmänna inkomstnivån så som den skall mätas enligt det förslag som&lt;br&gt;har lämnats för det reformerade ålderspensionssystemet. Vid fallande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;realinkomster för befolkningen i yrkesaktiv ålder skall dock garantinivån Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;justeras enbart i förhållande till den allmänna prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har avstyrkt förslaget&lt;br&gt;om åldersrelaterad garantinivå. Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet (FKF) tillstyrker förslaget medan Social-&lt;br&gt;styrelsen, Försäkringsanställdas förbund, Landsorganisationen i Sverie&lt;br&gt;(LO), Privattjänstemannakartellen, Tjänstemännens centralorganisation,&lt;br&gt;De Handikappades Riksförbund, Handikappförbundens Samarbetsorgan&lt;br&gt;och Synskadades Riksförbund ställer sig bakom förslaget om lägre nivå&lt;br&gt;för de yngsta men anser att nivåerna i synnerhet för de yngsta är för låga.&lt;br&gt;Försäkringsanställdas förbund ifrågasätter vidare skilda nivåer för gifta&lt;br&gt;och ogifta. Neurologiskt Handikappades Riksförbund är positivt men&lt;br&gt;framhåller att ungdomar med funktionshinder ofta har merkostnader för&lt;br&gt;sitt handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den föreslagna indexeringen av garantinivån tillstyrker&lt;br&gt;CSN, Försäkringsanställdas förbund, LO och Pensionärernas Riksorga-&lt;br&gt;nisation (PRO) förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FKF och PRO tillstyrker vidare förslaget om att förtidspension även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall kunna kompletteras med ett behovsprövat bostads-&lt;br&gt;tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIOS - Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige förkla-&lt;br&gt;rar att man inte kan acceptera ett bosättningskrav för rätt till garanti-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Vissa människor har&lt;br&gt;till följd av sjukdom eller funktionshinder överhuvudtaget ingen&lt;br&gt;möjlighet att genom eget förvärvsarbete bygga upp ett försäkringsskydd&lt;br&gt;mot varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Utan en garanterad lägsta&lt;br&gt;ersättningsnivå, oberoende av tidigare förvärvsinkomst, skulle vidare&lt;br&gt;ungdomar som endast har en kortare förvärvsaktiv tid bakom sig kunna&lt;br&gt;stå utan ekonomiskt skydd vid exempelvis en kronisk sjukdom som sätter&lt;br&gt;ned arbetsförmågan. I vissa fall skulle även invandrare som saknat&lt;br&gt;förvärvsinkomst i hemlandet eller endast haft sådana utländska&lt;br&gt;förvärvsinkomster som inte beaktas vid beräkningen av inkomstrelaterad&lt;br&gt;förtidspension i Sverige sakna skydd. Ytterligare en grupp som vid&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan kan sakna rätt till inkomstrelaterad&lt;br&gt;förtidspension eller ha rätt till endast en låg sådan ersättning utgörs av&lt;br&gt;dem som under en längre period av den tid då de varit i yrkesverksam&lt;br&gt;ålder av annan anledning än sjukdom saknat förvärvsinkomster. Det kan&lt;br&gt;exempelvis röra sig om vuxenstuderande eller om föräldrar som valt att&lt;br&gt;avstå från förvärvsarbete för att i stället stanna hemma med sina barn&lt;br&gt;under en längre tid än som ersätts av föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkring mot inkomstbortfall på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;funktionshinder måste emellertid omfatta hela befolkningen. Det är såle-&lt;br&gt;des inte rimligt att dessa grupper ställs utanför systemet för ersättning vid&lt;br&gt;varaktigt nedsatt arbetsförmåga och hänvisas till det behovsprövade so-&lt;br&gt;cialbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ersättning som förtidspension måste därför tillhandahålla både in-&lt;br&gt;komsttrygghet och en garanterad lägsta nivå för ersättningen. Den in-&lt;br&gt;komstrelaterade ersättningen bör alltså kompletteras med en ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som garanterar en rimlig försörjningsnivå även för dem som före pen-&lt;br&gt;sionsfallet har haft låga förvärvsinkomster eller inga sådana inkomster&lt;br&gt;alls och som drabbats av en varaktigt nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringen mot inkomstbortfall av medicinska orsaker bör fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis tyngdpunkten ligga på den inkomstrelaterade ersättningen. Det&lt;br&gt;bör föreligga en i förhållande till nuvarande regler starkare koppling till&lt;br&gt;arbetsinkomster före pensionsfallet som medför att försäkringen för det&lt;br&gt;stora flertalet är en försäkring mot uppmätt inkomstbortfall. Denna del av&lt;br&gt;försäkringen bör också finansieras genom avgifter på arbetsinkomster. I&lt;br&gt;konsekvens med detta bör i princip redan den första kronan som tjänas in&lt;br&gt;genom förvärvsarbete kunna ligga till grund för ersättning vid ett bortfall&lt;br&gt;av arbetsförmåga. Härigenom stärks inslaget av försäkring mot inkomst-&lt;br&gt;bortfall i förhållande till nuvarande regler om folkpension enligt vilka ett&lt;br&gt;och samma belopp utges till alla oberoende av tidigare inkomstförhål-&lt;br&gt;landen. I konsekvens med detta bör det ekonomiska skyddet för dem som&lt;br&gt;förtidspensioneras och saknar rätt till inkomstrelaterad förtidspension,&lt;br&gt;eller endast har rätt till en mycket låg sådan, tekniskt sett utformas som&lt;br&gt;en garantipension som ger en utfyllnad upp till en viss garanterad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om garantinivån är oberoende av om den försäkrade tidigare har&lt;br&gt;haft några förvärvsinkomster kan också denna del av försäkringen i prin-&lt;br&gt;cip ses som en del av försäkringen mot inkomstbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från den situation som råder vid fastställande av in-&lt;br&gt;komstrelaterad ersättning finns det beträffande dem som omfattas av ga-&lt;br&gt;rantinivån emellertid sällan någon egentlig vägledning för vilka för-&lt;br&gt;värvsinkomster den enskilda individen skulle ha haft om han eller hon&lt;br&gt;kunnat arbeta. Detta innebär att ersättningen måste bestämmas utifrån&lt;br&gt;andra faktorer än den individuella intjänandeförmågan. En utgångspunkt&lt;br&gt;är därvid naturligtvis att ersättningen bör möjliggöra en rimlig levnads-&lt;br&gt;standard för den som blir allvarligt sjuk och som inte är etablerad på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. Utifrån ett inkomstbortfallsperspektiv, som innebär att&lt;br&gt;ersättningen bör utformas mot bakgrund av att den försäkrade med stor&lt;br&gt;sannolikhet skulle ha haft egna förvärvsinkomster om han eller hon inte&lt;br&gt;drabbats av nedsättning av arbetsförmågan, kan dessutom hävdas att ga-&lt;br&gt;rantinivån bör relatera till de inkomstförhållanden och den levnadsstan-&lt;br&gt;dard som är normal eller vanligt förekommande bland förvärvsaktiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller garantinivåns utformning måste dock även andra aspek-&lt;br&gt;ter beaktas som i sig innebär begränsningar för den garanterade ersätt-&lt;br&gt;ningens nivå. Enligt regeringens uppfattning skall det för individen alltid&lt;br&gt;innebära ett bättre ekonomiskt utfall att förvärvsarbeta än att uppbära&lt;br&gt;sjukpenning eller förtidspension. En garantinivå som skall tillämpas&lt;br&gt;generellt för en stor grupp förtidspensionärer måste därför ligga på en&lt;br&gt;sådan nivå att den inte i annat än undantagsfall innebär ett lika bra eller&lt;br&gt;ett bättre ekonomiskt alternativ än förvärvsarbete respektive en in-&lt;br&gt;komstrelaterad förtidspension. En annan begränsning följer av att hänsyn&lt;br&gt;måste tas till utgiftsnivån för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda innebär att garantinivån måste utformas så att den vid en&lt;br&gt;jämförelse med normala förvärvsinkomster och också den inkomstrelate-&lt;br&gt;rade förtidspensionen motsvarar en mycket försiktig uppskattning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka inkomster den försäkrade skulle ha haft om han eller hon inte drab-&lt;br&gt;bats av nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall kan det emellertid vid en sådan jämförelse sägas att en ga-&lt;br&gt;rantinivå som motsvarar nuvarande regler om folkpension, pensionstill-&lt;br&gt;skott och särskilt grundavdrag för folkpensionärer innebär en rimlig er-&lt;br&gt;sättning för inkomstbortfallet för den individ som beviljats förtidspen-&lt;br&gt;sion. Det gäller exempelvis dem som vid en förhållandevis hög ålder be-&lt;br&gt;viljas förtidspension och under åren före pensionsfallet saknat för-&lt;br&gt;värvsinkomster eller endast haft låga sådana inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ovan förda resonemanget om att relatera garantinivån till de in-&lt;br&gt;komstförhållanden och den levnadsstandard som är normal eller vanligt&lt;br&gt;förekommande bland förvärvsaktiva bör inverka vid bland annat utform-&lt;br&gt;ningen av ersättningen till yngre åldersgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringen på arbetsmarknaden sker i dag senare i livet än förr. Det&lt;br&gt;vanliga mönstret för dem som har full arbetsförmåga är att den ekono-&lt;br&gt;miska standarden är ganska blygsam i unga år. Av dem som väljer att&lt;br&gt;studera på högskola eller universitet lever flertalet huvudsakligen på stu-&lt;br&gt;diemedel, vilket innebär att de i allmänhet har en måttlig standard. Andra&lt;br&gt;ungdomar börjar arbeta tidigt, men de ökade kraven på kunskap och&lt;br&gt;kompetens i arbetslivet begränsar, i vart fall vid avsaknad av god utbild-&lt;br&gt;ning, möjligheterna att få ett fast heltidsarbete med bra inkomst. Vissa&lt;br&gt;ungdomar är hänvisade till att leva på arbetslöshetsersättning i den mån&lt;br&gt;de har kvalificerat sig för en sådan. Förhållandevis många unga män-&lt;br&gt;niskor tvingas emellertid i dag förlita sig på kommunens socialbidrag.&lt;br&gt;Flertalet får sin första anställning någon gång efter fyllda 20 år. I takt&lt;br&gt;med stigande ålder och ökad kompetens och yrkeserfarenhet far de flesta&lt;br&gt;en fastare förankring på arbetsmarknaden och stigande löneinkomster.&lt;br&gt;De genomsnittliga förvärvsinkomsterna och levnadsstandarden har en i&lt;br&gt;förhållande till den allmänna inkomstutvecklingen stigande tendens upp&lt;br&gt;till 30-årsåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till standarden och inkomstutvecklingen för yngre män-&lt;br&gt;niskor bör den garanterade nivån för förtidspension ligga lägre för de&lt;br&gt;allra yngsta men räknas upp realt i takt med ökad ålder upp till ungefar&lt;br&gt;30 års ålder. Med en sådan utformning far den som i unga år förtidspen-&lt;br&gt;sioneras och därvid saknar rätt till inkomstrelaterad förtidspension se sin&lt;br&gt;levnadsstandard i viss utsträckning följa den utveckling som hans eller&lt;br&gt;hennes jämnåriga har. Begynnelsenivån bör vara förhållandevis måttlig&lt;br&gt;eftersom låga inkomster är det normala också för andra ungdomar. I gen-&lt;br&gt;gäld ökar köpkraften också för förtidspensionären under den period i&lt;br&gt;livet då hans eller hennes jämnåriga typiskt sett uppnår relativt kraftiga&lt;br&gt;standardförbättringar. När sedan den relativa standardutvecklingen för de&lt;br&gt;förvärvsarbetande planar ut någon gång efter 30-årsåldem far även för-&lt;br&gt;tidspensionärer i motsvarande ålder se sin standardökning plana ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl för att garantinivån bör få en utformning enligt vad som nu re-&lt;br&gt;dovisats är att en sådan motverkar missriktade ekonomiska incitament för&lt;br&gt;funktionshindrade ungdomar att söka sig till förtidspensionen i stället för&lt;br&gt;att utbilda sig. Merparten av dem som i unga år blir beroende av garanti-&lt;br&gt;nivån inom förtidspensionen är personer med medfödda funktionshinder&lt;br&gt;eller som har drabbats av en allvarlig sjukdom eller skada. Allmänt sett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir det i samhället allt viktigare med utbildning för att man skall kunna Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;hävda sig på arbetsmarknaden. Människor med funktionshinder av olika&lt;br&gt;slag har vanligtvis ett sämre utgångsläge än andra på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Det är därför angeläget att förtidspensionens utformning inte motverkar&lt;br&gt;att denna grupp studerar och fortbildar sig. Om den garanterade nivån&lt;br&gt;inom förtidspensionen för de allra yngsta innebär ett bättre ekonomiskt&lt;br&gt;alternativ än den försörjningsnivå som ges inom det ordinarie studie-&lt;br&gt;medelssystemet uppstår en risk för att individer strävar efter att erhålla&lt;br&gt;förtidspension. Även för de allra yngsta är dock garantinivån en försäk-&lt;br&gt;ringsersättning som i enlighet med försäkringstanken bör ligga på en&lt;br&gt;rimlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett måste nivån på den garanterade ersättningen samtidigt&lt;br&gt;vara sådan att den möjliggör en rimlig levnadsstandard för dem som inte&lt;br&gt;får en tillräcklig inkomstgrundad ersättning. Den ekonomiska garantin&lt;br&gt;bör ligga på en högre nivå än vad som krävs för en skälig levnadsnivå i&lt;br&gt;den mening som avses i socialtjänstlagen (1980:620). Den garanterade&lt;br&gt;ersättningen skall i princip täcka normala konsumtionsbehov, dock med&lt;br&gt;undantag av boendekostnaden vilken bör hanteras för sig. Detta innebär&lt;br&gt;en garanterad nivå som, med undantag för vad som enligt det ovan redo-&lt;br&gt;visade ställningstagandet bör gälla för yngre åldersgrupper, i princip&lt;br&gt;motsvarar den nivå som tillämpas i nuvarande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsstödet bör ligga utanför förtidspensionen eftersom boende-&lt;br&gt;kostnaderna varierar kraftigt inte bara mellan enskilda hushåll, utan&lt;br&gt;också regionalt. Skulle den garanterade nivån fastställas med syftet att&lt;br&gt;täcka även genomsnittliga boendekostnader fick det till följd att pen-&lt;br&gt;sionsberättigade som har låga bostadskostnader på ett icke eftersträvat&lt;br&gt;sätt skulle gynnas i så måtto att de kunde fritt disponera över ett belopp&lt;br&gt;som i princip var avsett att täcka en bostadskostnad. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;och till att bostadsmarknaden dessutom i många fall är sådan att de reella&lt;br&gt;möjligheterna att hitta ett boende med en låg kostnad är begränsade, ter&lt;br&gt;sig en sådan ordning inte välmotiverad. En så hög garantinivå som skulle&lt;br&gt;krävas om även höga bostadskostnader skulle täckas in skulle vidare in-&lt;br&gt;nebära en kraftig utgiftsökning. Systemet bör emellertid garantera för-&lt;br&gt;tidspensionärerna en möjlighet att inneha en bra bostad utan att boende-&lt;br&gt;kostnaden minskar möjligheterna att också i övrigt ha en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande standard. Därför bör förtidspensionärer vara berättigade till ett in-&lt;br&gt;komst- och behovsprövat bostadsstöd, med i princip motsvarande ut-&lt;br&gt;formning som det som finns i nuvarande system i form av bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer (BTP). Den närmare utformningen av detta bostadsstöd&lt;br&gt;måste dock övervägas under den fortsatta beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om folkpension och pensionstillskott innebär att er-&lt;br&gt;sättningen justeras endast med hänsyn till förändringar i prisnivån. I&lt;br&gt;samband med övervägandena om indexering av den inkomstrelaterade&lt;br&gt;ersättningen bör motsvarande överväganden ske med avseende på garan-&lt;br&gt;tinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantinivån bör liksom i det nuvarande systemet ligga något lägre för&lt;br&gt;gifta än för ogifta. Med gift bör därvid likställas person som stadigva-&lt;br&gt;rande sammanbor med annnan, med vilken den pensionsberättigade varit&lt;br&gt;gift eller har eller har haft barn. I enlighet med nuvarande regler bör vida-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re gift pensionsberättigad i vissa fall likställas med ogift pensions-&lt;br&gt;berättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärer med låg pension enligt nuvarande regler betalar antingen&lt;br&gt;ingen inkomstskatt alls eller en skatt som är lägre än den som löntagare&lt;br&gt;far betala vid inkomster på motsvarande nivå. Denna skattefördel åstad-&lt;br&gt;koms som ovan redovisats genom ett särskilt grundavdrag (SGA) på pen-&lt;br&gt;sionsinkomsten. Maximalt avdrag är lika stort som det sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av folkpensionens huvudförmån och pensionstillskottet som&lt;br&gt;gäller for ålderspensionärer. Avdraget trappas dock ned med 65 procent&lt;br&gt;av den del av pensionen som överstiger denna nivå samt av vissa andra&lt;br&gt;inkomster. Pensionärer som har så höga pensionsinkomster att SGA&lt;br&gt;trappas ned till noll far i stället göra samma grundavdrag som för-&lt;br&gt;värvsaktiva med lika hög inkomst. SGA är i dag en viktig komponent i&lt;br&gt;den garanterade nivån for dem som uppbär låg eller medelhög förtids-&lt;br&gt;pension i nuvarande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med genomförandet av det reformerade ålderspensions-&lt;br&gt;systemet är avsikten att avskaffa det särskilda grundavdraget och ersätta&lt;br&gt;detta med en höjd bruttonivå för dem som omfattas av garantipension.&lt;br&gt;Det ter sig mest naturligt att de huvudprinciper av exempelvis fördel-&lt;br&gt;ningspolitisk art som ligger till grund for skattesystemets utformning bör&lt;br&gt;fa en så bred tillämpning som möjligt i detta system. I den mån någon&lt;br&gt;grupp i samhället har behov av ett ekonomiskt stöd bör detta i första hand&lt;br&gt;tillgodoses på förmånssidan och inte genom särregler inom skatte-&lt;br&gt;systemet. På så sätt uppnås såväl en högre grad av tydlighet när det gäller&lt;br&gt;fördelningen av resurserna i samhället som en förenkling av skatte- och&lt;br&gt;socialförsäkringssystemen i stort. Alla pensionsinkomster bör därför i&lt;br&gt;skattehänseende behandlas på samma sätt som arbetsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantinivån bör emellertid ligga på en. sådan bruttonivå att inkomsten&lt;br&gt;efter skatt i princip motsvarar nuvarande nivå inom folkpensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till förtidspension i form av folkpension krävs enligt AFL an-&lt;br&gt;tingen minst tre bosättningsår i Sverige eller minst tre år med ATP-&lt;br&gt;poäng. Bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om till-&lt;br&gt;lämpningen av systemen for social trygghet när anställda, egenföretagare&lt;br&gt;eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen innebär att&lt;br&gt;kravet på minsta forsäkringstid kan uppfyllas genom sammanläggning&lt;br&gt;med forsäkringstid härrörande från andra länder inom EU/EES-området.&lt;br&gt;Minst ett år måste dock avse Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I AFL finns vid sidan av nyss nämnda krav på minsta forsäkringstid&lt;br&gt;sedan den 1 januari 1993 regler som innebär ett krav på intjänande av&lt;br&gt;folkpension enligt två alternativa regler. Pensionen beräknas efter det&lt;br&gt;alternativ som är fördelaktigast för den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena regeln for intjänande av folkpension innebär att folkpension&lt;br&gt;skall beräknas i förhållande till den bosättningstid i Sverige som tillgodo-&lt;br&gt;räknas en försäkrad under tiden fr.o.m. det år då han fyller 16 år t.o.m.&lt;br&gt;det år då han fyller 64 år. För rätt till oavkortad pension krävs att bosätt-&lt;br&gt;ningstid kan tillgodoräknas for minst 40 år. Är bosättningstiden kortare&lt;br&gt;reduceras pensionen med 1/40 for varje år som fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra regeln är ATP-anknuten. För rätt till oavkortad folkpension&lt;br&gt;enligt denna regel krävs 30 år med ATP-poäng eller därmed likställda år.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet år är färre reduceras folkpensionen med 1/30 för varje år som Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension i form av förtidspension som utges på grundval av.bosätt-&lt;br&gt;ningstid baseras på sådan tid som kan tillgodoräknas den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade till och med året före pensionsfallet och, med vissa förbehåll, tiden&lt;br&gt;därefter till och med det år då han eller hon fyller 64 år (framtida bosätt-&lt;br&gt;ningstid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som därvid, utöver tid med faktisk bosättning i Sverige, kan till-&lt;br&gt;godoräknas en försäkrad som bosättningstid regleras i ett relativt stort&lt;br&gt;antal specialregler som tillkommit för att lösa specifika problem som i&lt;br&gt;annat fall till följd av de införda reglerna om 40-delsberäkning hade fö-&lt;br&gt;relegat för olika grupper, såsom personer utsända till annat land av re-&lt;br&gt;ligiösa eller ideella organisationer, studerande, flyktingar m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt AFL utges folkpension till svensk medborgare som är bosatt&lt;br&gt;utomlands enligt huvudregeln endast tillsammans med tilläggspension&lt;br&gt;och då i förhållande till antalet år med pensionspoäng. För personer som&lt;br&gt;omfattas av förordning (EEG) nr 1408/71 gäller emellertid i detta av-&lt;br&gt;seende samma regler för rätt till folkpension vid bosättning i annat land&lt;br&gt;inom EU/EES-området som vid bosättning i Sverige. Genom en särskild&lt;br&gt;dispensregel i AFL kan dessutom den som en gång erhållit folkpension&lt;br&gt;efter ansökan få fortsätta uppbära pensionen om han eller hon behöver&lt;br&gt;vistas utomlands för t.ex. vård av hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan redovisade reglerna om intjänande av rätt till folkpension till-&lt;br&gt;kom som en följd av EES-avtalet och det förhållandet att förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 inkorporerades i svensk rätt. De principer för samord-&lt;br&gt;ning mellan EES-ländema som därvid blev gällande bedömdes föranleda&lt;br&gt;väsentliga problem om Sverige skulle behålla de dessförinnan gällande&lt;br&gt;reglerna om intjänande av rätt till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från folkpensionen är garantibeloppet i den av regeringen&lt;br&gt;förordade utformningen en typ av förmån som inte bör vara exportabel&lt;br&gt;eftersom den torde vara att anse som en s.k. minimiförmån enligt artikel&lt;br&gt;50 i förordning (EEG) nr 1408/71. Rätt till ersättning skall endast före-&lt;br&gt;ligga vid bosättning i Sverige. Därför uppkommer inte samma risk för&lt;br&gt;totalt sett ökade kostnader vid ett genomförande av regeringens nu läm-&lt;br&gt;nade förslag som förelåg för det fall att rätt till folkpension skulle kunna&lt;br&gt;föreligga oberoende av bosättningstid eller efter en kortare bosättningstid&lt;br&gt;i Sverige. För att garantibeloppet inte skall behöva betalas inom hela&lt;br&gt;EU/EES fordras ett enhälligt beslut av Europeiska unionens råd om att&lt;br&gt;förmånen skall tas upp i bilaga II a till förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl kan anföras för att den som är bosatt i Sverige och som av&lt;br&gt;medicinska orsaker drabbats av varaktigt nedsatt arbetsförmåga erhåller&lt;br&gt;sin försörjning från socialförsäkringssystemet. Alternativet att bibehålla&lt;br&gt;ett krav på bosättningstid av motsvarande längd som gäller för rätt till&lt;br&gt;folkpension innebär för de allra flesta som inte kan förvärvsarbeta av&lt;br&gt;medicinska orsaker och dessutom inte uppfyller kravet på bosättningstid&lt;br&gt;att de blir beroende av sina anhöriga eller av socialbidrag för att kunna&lt;br&gt;försörja sig. En förmån som socialbidrag är inte avsedd att utgöra en&lt;br&gt;långvarig försörjningskälla vid inkomstbortfall på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;funktionshinder. Om sjuka eller funktionshindrade människor ställs utan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för rätten till ersättning i form av förtidspension och hänvisas till social-&lt;br&gt;bidrag föreligger det dessutom en risk för att de samtidigt inte far del av&lt;br&gt;relevanta rehabiliteringsinsatser. Med en bosättningsbaserad garantinivå&lt;br&gt;blir vidare försörjningen av sjuka eller funktionshindrade invandrare ett&lt;br&gt;statligt ansvar, vilket undanröjer risken för ekonomiska snedbelastningar&lt;br&gt;mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare naturligt att en förmån av sådan karaktär som den före-&lt;br&gt;slagna garantinivån, som är oberoende av tidigare förvärvsarbete och&lt;br&gt;därtill bestämd utifrån det konsumtionsmönster och den prisnivå som&lt;br&gt;råder i det land som utger förmånen, utges endast vid bosättning i detta&lt;br&gt;land. Sammantaget finner regeringen att övervägande skäl talar för att&lt;br&gt;rätt till garantinivå skall föreligga vid och endast vid bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av det anförda att rätt till garanti-&lt;br&gt;belopp skall föreligga enbart vid bosättning i Sverige, dvs. i princip obe-&lt;br&gt;roende av bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk pension i form av såväl inkomstrelaterad ersättning som&lt;br&gt;grundskydd bör reducera garantibeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om socialförsäkringens personkrets föreslår i sitt betän-&lt;br&gt;kande En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72) att socialförsäk-&lt;br&gt;ringen skall delas i två delar. Den ena delen skall innehålla förmåner som&lt;br&gt;grundas på bosättning i Sverige och den andra förmåner som är beroende&lt;br&gt;av förvärvsarbete här i landet. Den bosättningsbaserade delen av försäk-&lt;br&gt;ringen skall enligt förslaget gälla så länge bosättningen i Sverige anses&lt;br&gt;bestå med tillämpning av vissa särskilda regler härom. Inom denna del av&lt;br&gt;försäkringen föreslås vidare att en generell väntetid om sex månader skall&lt;br&gt;gälla. Det innebär att den som blir bosatt i Sverige kan få bosättningsba-&lt;br&gt;serade förmåner först sedan han eller hon vistats i Sverige i sex månader.&lt;br&gt;Vidare föreslås att bosättningsbaserade förmåner generellt skall kunna&lt;br&gt;betalas ut för tid då den försäkrade vistas utomlands, om det kan antas att&lt;br&gt;utlandsvistelsen inte kommer att vara längre än sex månader. Denna re-&lt;br&gt;gel skall dock gälla endast vid vistelse utanför Europeiska ekonomiska&lt;br&gt;samarbetsområdet. Utredningens förslag har remissbehandlats. Rege-&lt;br&gt;ringen har dock ännu inte tagit ställning till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Stimulans till återgång till arbetslivet och ett i övrigt&lt;br&gt;aktivt liv&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringarna bör så långt som möjligt innehålla drivkrafter till&lt;br&gt;arbete så att den enskilde stimuleras att arbeta framför att uppbära försäk-&lt;br&gt;ringsförmåner. Såväl ur ett samhällsekonomiskt som ett individuellt&lt;br&gt;perspektiv framstår det enligt regeringens uppfattning som önskvärt att så&lt;br&gt;många förtidspensionärer som möjligt tillvaratar eventuell arbetsförmåga&lt;br&gt;och i ökad utsträckning helt eller delvis återvänder till arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Förutom den samhällsekonomiska aspekten bör särskilt framhållas värdet&lt;br&gt;av att så många människor som möjligt ges tillträde till den sociala ge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menskap och de möjligheter till personlig utveckling som ett deltagande i Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;arbetslivet ofta innebär. Även om det för vissa förtidspensionärer aldrig&lt;br&gt;kan bli aktuellt med en återgång till förvärvslivet, är det också viktigt att i&lt;br&gt;övrigt uppmuntra förtidspensionärer till ett aktivt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för rätt till förtidspension enligt dagens regler innebär ett&lt;br&gt;mycket långtgående krav på varaktig nedsättning av arbetsförmågan av&lt;br&gt;medicinska orsaker. En omfattande utredning av den försäkrades arbets-&lt;br&gt;förmåga har föregått beslutet om förtidspension och i princip skall alla&lt;br&gt;möjligheter till rehabilitering vara uttömda innan ett beslut om förtids-&lt;br&gt;pension fattas. Detta torde innebära att de faktiska möjligheterna att åter-&lt;br&gt;vända till arbetsmarknaden för dem som förtidspensionerats i regel är&lt;br&gt;mycket begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också ovanligt att personer som beviljats förtidspension eller&lt;br&gt;sjukbidrag återgår i arbete. Tidsbegränsade sjukbidrag övergår förr eller&lt;br&gt;senare i de allra flesta fall i förtidspension. Detta innebär att människor&lt;br&gt;förlorar kontakten med arbetsmarknaden och den sociala gemenskapen i&lt;br&gt;ett förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En individs arbetsförmåga kan emellertid förändras av olika skäl. Att&lt;br&gt;så är fallet utgör naturligtvis inte ett hinder för att bevilja förtidspension&lt;br&gt;när sjukdomen i fråga verkligen sätter ned arbetsförmågan hos en individ&lt;br&gt;och förutsättningarna för rätt till förtidspension i övrigt är uppfyllda. En&lt;br&gt;rad faktorer som långt ifrån alltid behöver vara statiska kan ha medverkat&lt;br&gt;till nedsättning av arbetsförmågan hos en försäkrad så att förutsättningar&lt;br&gt;för att bevilja förtidspension förelegat. Arbetsförmågan kan sedan&lt;br&gt;komma tillbaka helt eller delvis om någon eller några sådana faktorer&lt;br&gt;bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person vars förvärvsförmåga är helt nedsatt på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller funktionshinder kan i många fall trots detta ha en förmåga att vara&lt;br&gt;aktiv i exempelvis ideellt arbete eller föreningsarbete. Ett sådant enga-&lt;br&gt;gemang ställer i de allra flesta fall inte samma krav på individen som ett&lt;br&gt;förvärvsarbete gör. För många handikappade och långtidssjuka kan del-&lt;br&gt;tagande i föreningsarbete vara den enda utåtriktade verksamheten de&lt;br&gt;orkar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till förvärvsarbete och andra aktiviteter i dagens system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens system ges vissa inte obetydliga möjligheter att förvärvsarbeta&lt;br&gt;och utföra andra aktiviteter under tid med förtidspension. Den försäkrade&lt;br&gt;får behålla förtidspensionen samtidigt som lön kan utges under en&lt;br&gt;prövoperiod. Riksförsäkringsverket rekommenderar att så får ske under&lt;br&gt;en period på högst två till tre månader (Riksförsäkringsverkets allmänna&lt;br&gt;råd 1997:4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet till rehabilitering genom arbete är att den försäk-&lt;br&gt;rade, med försäkringskassans godkännande och med bibehållen ersätt-&lt;br&gt;ning från försäkringen, kan göra ett försök till återgång i sitt tidigare ar-&lt;br&gt;bete eller i ett annat bättre lämpat arbete utan att uppbära någon lön. Den&lt;br&gt;som uppbär hel förtidspension kan vid sådan aktivitet få rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning i form av särskilt bidrag till kostnader som uppstått i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med rehabiliteringen. Tanken bakom arbetslivsinriktad rehabi- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;litering är att den försäkrade i lugn och ro och utan prestationskrav skall&lt;br&gt;kunna pröva sin förmåga. Någon formell begränsning i tiden finns inte&lt;br&gt;förutom de begränsningar som tillämpas beträffande rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning och som i princip innebär att rehabiliteringsersättning&lt;br&gt;utges under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kungörelsen (1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om&lt;br&gt;pension enligt lagen om allmän försäkring m.m. finns vidare en be-&lt;br&gt;stämmelse om möjlighet att genom ett förenklat förfarande snabbt återfå&lt;br&gt;en förtidspension som dragits in eller minskats i anledning av att den för-&lt;br&gt;säkrade börjat förvärvsarbeta om det visar sig att någon arbetsförmåga&lt;br&gt;inte föreligger. Vid tillämpning av denna bestämmelse brukar den in-&lt;br&gt;dragna eller minskade pensionen betecknas som “vilande“. Att en person&lt;br&gt;har haft vilande förtidspension visar sig först då han eller hon, efter för-&lt;br&gt;enklat ansökningsförfarande och försäkringskassans prövning om för-&lt;br&gt;utsättningarna för rätt till förtidspension är uppfyllda, återfår sin pension.&lt;br&gt;Förutsättningar för tillämpning av bestämmelsen är att den nya ansökan&lt;br&gt;görs inom fem år fr.o.m. den månad då pensionen drogs in eller&lt;br&gt;minskades, att det förvärvsarbete som beslutet om indragning eller&lt;br&gt;minskning grundades på har upphört samt att ansökan avser förmån av&lt;br&gt;högst motsvarande grad och att förmånen beräknas på grundval av&lt;br&gt;samma pensionspoängtal som gällde för den pension som den försäkrade&lt;br&gt;uppbar vid tidpunkten för indragningen eller minskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen är att stimulera personer med förtidspension&lt;br&gt;att göra arbetsförsök som ett led i en rehabilitering. I praktiken innebär&lt;br&gt;det förenklade prövningsförfarandet att pensionen i många fall snabbt&lt;br&gt;kan återfås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1993 skärptes kraven för rätt till hel förtidspension från fem&lt;br&gt;sjättedels till hel nedsättning av arbetsförmågan (prop. 1992/93:31,&lt;br&gt;bet. 1992/93:SfU9, rskr. 1992/93:157). I samband med detta uppmärk-&lt;br&gt;sammades frågan om förtidspensionärers möjligheter att vara aktiva i&lt;br&gt;exempelvis ideella föreningar, politiska organisationer och studieverk-&lt;br&gt;samhet utan att det påverkar förtidspensionen. Skärpningen innebar ett i&lt;br&gt;förhållande till tidigare minskat utrymme att förvärvsarbeta eller arbeta&lt;br&gt;ideellt utan att förtidspensionen reduceras. Riksförsäkringsverket har i&lt;br&gt;sina allmänna råd rekommenderat att försäkringskassan vid bedömningen&lt;br&gt;av arbetsförmågan skall bortse från aktiviteter som kan jämställas med&lt;br&gt;sådana aktiviteter som en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin&lt;br&gt;fritid. Försäkringskassan rekommenderas också att bortse från ar-&lt;br&gt;betsinkomster som understiger lägsta sjukpenninggrundande inkomst.&lt;br&gt;Socialförsäkringsutskottet har också uttalat sig i denna riktning angående&lt;br&gt;tillämpningen av rätten till hel förmån (bet. 1993/94:SfU12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det alltså inom ramen för nuvarande regler finns möjlighet för&lt;br&gt;försäkrade med hel förtidspension att i mindre omfattning göra ideella&lt;br&gt;insatser i föreningslivet och att engagera sig politiskt, har det i olika&lt;br&gt;sammanhang framförts kritik mot tillämpningen av nuvarande regler. Det&lt;br&gt;gäller speciellt möjligheten till politiska förtroendeuppdrag där arvodet&lt;br&gt;överstiger lägsta sjukpenninggrundande nivå men där arbetsinsatsen mot-&lt;br&gt;svarar vad en yrkesverksam person i normalfallet utför på sin fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler om prövning av rätten till förtidspension &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förtidspension är inte begränsad i tiden, men kan vid en väsentlig för-&lt;br&gt;bättring av arbetsförmågan minskas eller dras in. Den som har förtids-&lt;br&gt;pension har är skyldig att utan dröjsmål anmäla en inträffad väsentlig&lt;br&gt;förbättring av arbetsförmågan till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslut om att bevilja förtidspension skall försäkrings-&lt;br&gt;kassan bedöma om förnyad utredning av arbetsförmågan skall göras efter&lt;br&gt;viss tid, s.k. efterkontroll. Efterkontroll kan behöva göras t.ex. för att&lt;br&gt;utreda om den försäkrades arbetsförmåga eller möjligheter till rehabilite-&lt;br&gt;ring har förbättrats. Sådan efterkontroll är särskilt viktig för yngre perso-&lt;br&gt;ner, så att de inte permanent utestängs från arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan kan även av annan anledning, såsom att det kommer&lt;br&gt;till försäkringskassans kännedom att en försäkrads inkomstförhållanden&lt;br&gt;väsentligt förbättrats eller att han eller hon förvärvsarbetar eller i övrigt&lt;br&gt;utför arbete i inte oväsentlig omfattning, efter det att ett beslut om för-&lt;br&gt;tidspension meddelats, begära att den försäkrade genomgår undersök-&lt;br&gt;ningar och andra utredningar för bedömning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förtidspension kan emellertid minskas eller dras in först då den för-&lt;br&gt;säkrades arbetsförmåga väsentligt förbättrats. Med detta avses att en vä-&lt;br&gt;sentlig förbättring av hälsotillståndet eller en väsentlig förbättring av den&lt;br&gt;försäkrades möjligheter att utnyttja sin återstående arbetsförmåga skall&lt;br&gt;ha inträffat. Bedömningen av i vad mån en väsentlig förbättring har&lt;br&gt;inträffat skall göras i förhållande till den situation som rådde när försäk-&lt;br&gt;ringskassan fattade det ursprungliga beslutet, dvs. den kunskap i form av&lt;br&gt;beslutsunderlag som försäkringskassan hade om den försäkrade när det&lt;br&gt;ursprungliga beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av regeln om indragning eller minskning av pensionen&lt;br&gt;bör enligt Riksförsäkringsverkets (RFV) allmänna råd (1997:4) ske med&lt;br&gt;viss varsamhet. Ändrade förhållanden får således enligt RFV inte för-&lt;br&gt;anleda indragning eller minskning av pensionen enbart på grund av att&lt;br&gt;förutsättningarna för att bevilja pension inte längre är uppfyllda. I för-&lt;br&gt;arbetena har betonats att tillämpningen inte far hämma försök till åter-&lt;br&gt;gång i arbete eller rehabiliterande åtgärder. RFV rekommenderar att&lt;br&gt;pensionen minskas eller dras in först när det kan konstateras att den för-&lt;br&gt;säkrade har förmåga att skaffa sig inkomst av arbete för framtiden. Innan&lt;br&gt;detta har konstaterats far pension betalas ut parallellt med lön som&lt;br&gt;uppbärs vid försök till återgång i tidigare arbete eller i ett annat bättre&lt;br&gt;lämpat arbete. I de flesta fall bör detta dock ske under högst två-tre må-&lt;br&gt;nader. RFV rekommenderar att indragningen eller minskningen av pen-&lt;br&gt;sionen till följd av att den försäkrade har börjat förvärvsarbeta eller har&lt;br&gt;utökat sitt förvärvsarbete sker först när det kan bedömas att den försäk-&lt;br&gt;rade kommer att ha inkomst av arbetet under minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har funnit att den nu gällande ordningen med prövning av&lt;br&gt;förtidspension kan fa till följd att förtidspensionärer avstår från möjlig-&lt;br&gt;heter att påbörja exempelvis en tidsbegränsad arbetsprövning i rehabilite-&lt;br&gt;rande syfte eller från förvärvsarbete av tillfällig eller mer permanent&lt;br&gt;karaktär. Vidare kan följden bli att en försäkrad inte kan eller vågar delta&lt;br&gt;i föreningsarbete, ta politiska uppdrag etc. av rädsla för effekterna på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtidspensionen. Förtidspensionärer uppfattar att de genom att uppvisa Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;någon som helst arbetsförmåga riskerar att förtidspensionen dras in eller&lt;br&gt;minskas trots att det fordras en väsentlig förbättring av arbetsförmågan&lt;br&gt;innan detta får ske. Det kan vara mycket svårt for individen att bedöma&lt;br&gt;om en förbättring av arbetsförmågan har sådan varaktighet att man vågar&lt;br&gt;riskera den försörj ningstrygghet som förtidspensionen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya regler om förtidspension bör i ökad utsträckning stimulera till&lt;br&gt;återgång till arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att dagens regler i vissa fall kan medföra att&lt;br&gt;förtidspensionärer avstår från att arbeta eller i övrigt aktivera sig, eller i&lt;br&gt;vart fall från att öppet visa sådan aktivitet, for att inte riskera omprövning&lt;br&gt;av rätten till pensionen. Det framgår också att det finns en stor osäkerhet&lt;br&gt;om i vilken omfattning förtidspensionärer kan delta i exempelvis ideellt&lt;br&gt;och politiskt arbete utan att det påverkar förtidspensionen. Att inte män-&lt;br&gt;niskor så långt det är möjligt vågar ta tillvara en eventuell arbetsförmåga&lt;br&gt;strider mot strävandena att stärka arbetslinjen. Regeringen vill också&lt;br&gt;framhålla att det ligger ett stort värde i att förtidspensionerade kan enga-&lt;br&gt;gera sig i ideellt och politiskt arbete trots en nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt vid utformningen av ett nytt fortidspensions-&lt;br&gt;system är mot bakgrund av detta enligt regeringens uppfattning att reg-&lt;br&gt;lerna utformas på ett sådant sätt att de underlättar for förtidspensionärer&lt;br&gt;att pröva sina möjligheter att återgå till arbetsmarknaden, men också att i&lt;br&gt;övrigt delta i samhällslivet trots en nedsatt arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Förändrade regler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om förtidspension skall utformas så&lt;br&gt;att de stimulerar till återgång till arbetslivet och ett i övrigt aktivt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till fortsatt förtidspension skall prövas då den försäkrade re-&lt;br&gt;gelbundet och under en längre tid uppvisat arbetsförmåga. Förtidspen-&lt;br&gt;sionen skall påverkas av eventuella arbetsinkomster vid sidan av pen-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Dagens regler om indragning eller minskning&lt;br&gt;av förtidspension vid förbättring av en försäkrads arbetsförmåga tas i&lt;br&gt;princip bort och ersätts med regler där förvärvsarbete eller annan aktivitet&lt;br&gt;under tid med förtidspension stimuleras och i sig inte inverkar på beslutet&lt;br&gt;om förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förtidspensionärer som uppbär inkomster av anställning skall för-&lt;br&gt;tidspensionen reduceras med 80 procent av den arbetsinkomst som tjänas&lt;br&gt;in med användande av arbetsförmåga som förutsatts inte föreligga vid&lt;br&gt;beslutet om att bevilja förtidspension. En förtidspensionär som avser att&lt;br&gt;påbörja en näringsverksamhet skall kunna ansöka om och erhålla ett be-&lt;br&gt;slut om vilandeförklaring av förtidspensionen helt eller delvis. För för-&lt;br&gt;tidspensionärer med partiell förtidspension skall socialförsäkringsnämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den, i samband med att en partiell pension beviljas, fastställa ett fri- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;belopp. Fribeloppet skall motsvara ett belopp som förtidspensionären i&lt;br&gt;fråga får tjäna utan att pensionen reduceras. Fribeloppet beräknas som en&lt;br&gt;andel av antagandeinkomsten, varvid nämnda andel skall motsvara den&lt;br&gt;arbetsförmåga som inte täcks av förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förtidspensionär skall vara skyldig att anmäla att han eller hon på-&lt;br&gt;börjar ett arbete och därvid även redovisa förväntade inkomster. Försäk-&lt;br&gt;ringskassan skall fatta ett preliminärt beslut om att löpande reducera pen-&lt;br&gt;sionen vid kommande utbetalningar. Det preliminära beslutet om reduk-&lt;br&gt;tion föreslås utgå från den försäkrades uppgifter om omfattningen av ar-&lt;br&gt;betet och den uppskattade inkomsten därav samt eventuellt komplette-&lt;br&gt;rande uppgifter från arbetsgivare. Skattemyndigheten skall sedan under&lt;br&gt;taxeringsförfarandet slutligt fastställa reduktionen av förtidspensionen på&lt;br&gt;grundval av inkomstuppgiftema i självdeklarationen samt uppgifter från&lt;br&gt;försäkringskassan om vilka personer som uppbär förtidspension och vil-&lt;br&gt;ket belopp den oreducerade pensionen uppgår till. Bestäms reduktionen&lt;br&gt;vid det slutliga beslutet till ett lägre belopp än det sammanlagda belopp&lt;br&gt;som under året utgående pension reducerats med, skall den överskju-&lt;br&gt;tande delen betalas ut till den försäkrade. Om reduktionen vid det slutliga&lt;br&gt;beslutet i stället bestäms till ett högre belopp än det belopp som pen-&lt;br&gt;sionen reducerats med, skall den försäkrade åläggas att betala tillbaka&lt;br&gt;skillnaden. I fråga om sådan återbetalningsskyldighet skall det finnas en&lt;br&gt;möjlighet att om särskilda skäl föreligger efterge återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förtidspensionär skall ha rätt att med bibehållen förtidspension be-&lt;br&gt;driva studier under högst ett år eller 365 kalenderdagar. Ingen begräns-&lt;br&gt;ning skall finnas vad gäller den form av utbildning som studierna avser.&lt;br&gt;Om studierna varar längre än ett år skall förtidspensionen vara vilande&lt;br&gt;fr.o.m. andra studieåret och tills studierna avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;principerna i utredningens förslag. Flera av dessa, såsom Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens löne- och&lt;br&gt;pensionsverk, Försäkringskasseförbundet, Försäkringsanställdas för-&lt;br&gt;bund, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Pri-&lt;br&gt;vattjänstemannakartellen (PTK), Sveriges Akademikers centralorganisa-&lt;br&gt;tion, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sornas Samorganisation, anser emellertid att möjligheten att pröva rätten&lt;br&gt;till förtidspension bör finnas kvar om arbetsförmågan varaktigt återfås&lt;br&gt;eller förbättras. Det finns annars en risk att systemets legitimitet går för-&lt;br&gt;lorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) anser att man bör finna former för att nå&lt;br&gt;de syften som anges i utredningen, men förordar att förslaget utreds yt-&lt;br&gt;terligare. Arbetsgivarverket anser också att det är angeläget att förslagets&lt;br&gt;genomförande noga följs upp och utvärderas. Sveriges Pensionärs-&lt;br&gt;förbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Svenska Kommunalpensio-&lt;br&gt;närernas förbund och Riksförbundet Pensionärs gemenskap har i princip&lt;br&gt;en mycket positiv inställning till utredningens förslag men förordar att&lt;br&gt;man låter genomföra försöksverksamhet med det föreslagna systemet&lt;br&gt;inom något eller några försäkringskasseområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) anser att stimulansen till ett ak- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;tivt liv bör ingå som ett led i rehabiliteringsarbetet men att alla förtids-&lt;br&gt;pensioner bör omprövas återkommande. SAF anser att omprövning även&lt;br&gt;bör ske av tidigare beviljade förtidspensioner, möjligtvis med undantag&lt;br&gt;av försäkrade som är över 55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utredningens förslag om avräkning av pensionen vid ut-&lt;br&gt;nyttjande av arbetsförmåga som inte förutsågs föreligga vid beslutet om&lt;br&gt;förtidspension förordar Kammarrätten i Stockholm, RFV, Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet och Landstingsförbundet en alternativ lösning i form av&lt;br&gt;vilandeförklaring av pensionen. Kammarrätten anser att utredningens&lt;br&gt;förslag i denna del medför onödigt komplicerade regler. Kammarrätten&lt;br&gt;påpekar också att en konsekvens av utredningens förslag om att förtids-&lt;br&gt;pensionärer skall tillåtas arbeta på den tid som omfattas av pensions-&lt;br&gt;beslutet är att olika anställningsskyddsregler kommer att bli tillämpliga&lt;br&gt;på den del av anställningstiden som omfattas av förtidspension och den&lt;br&gt;del som avser den arbetsförmåga vederbörande ansågs ha vid beslutet om&lt;br&gt;förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen påpekar att om en person som uppbär förtids-&lt;br&gt;pension erhåller en anställning, kan frågan uppkomma huruvida en ar-&lt;br&gt;betsgivare behöver anpassa arbetsplatsen efter individens förutsättningar&lt;br&gt;enligt arbetsmiljölagen. Arbetarskyddsstyrelsen anför att detta kan före-&lt;br&gt;falla orimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret påpekar att utredningen bortsett från att rätten att behålla&lt;br&gt;tjugo procent av förtidspensionen vid sidan av en eventuell framtida ar-&lt;br&gt;betsinkomst kan inverka negativt på övriga inkomsttagare. En sådan ord-&lt;br&gt;ning bör därför enligt Statskontoret inte vara permanent utan ses som en&lt;br&gt;övergångslösning i syfte att skapa positiva incitament och mildra margi-&lt;br&gt;naleffekterna för den förtidspensionerade. Åtgärden skapar också oklar-&lt;br&gt;heter gentemot arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) avstyrker förslaget om att skattemyndigheten i&lt;br&gt;samband med taxeringsförfarandet slutligt skall fastställa reduktion av&lt;br&gt;förtidspension och därmed den slutliga pensionens storlek. RSV tillstyr-&lt;br&gt;ker dock utredningens alternativa lösning, dvs. att RSV efter avslutat&lt;br&gt;taxeringsarbete överlämnar uppgift om den inkomst av tjänst och den&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet som lagts till grund för beskattning till&lt;br&gt;RFV. Det bör sedan åligga försäkringskassan att besluta om ev. korrige-&lt;br&gt;ring av förtidspensionen och med ledning av taxeringen meddela beslut&lt;br&gt;om slutlig reduktion av pensionen. RSV avstyrker förslaget att arbets-&lt;br&gt;givare skall särredovisa och inte betala alla socialavgifter på förtidspen-&lt;br&gt;sionärers arbetsinkomster av det slag att inkomsterna kan antas medföra&lt;br&gt;reduktion av pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att förtidspensionen skall reduceras&lt;br&gt;med 65 procent för att uppmuntra arbetslinjen. Förbundet framför att den&lt;br&gt;ersättning som fritidspolitiker får för förtroendeuppdrag kan variera från&lt;br&gt;år till år och anser att det om det understiger ett visst årsbelopp bör un-&lt;br&gt;dantas från samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV, PTK och TCO påtalar att utredningens förslag kan leda till att&lt;br&gt;den försäkrade blir återbetalningsskyldig. TCO och PTK anser att detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är oacceptabelt och att avräkning på arbetsinkomst endast skall kunna ske Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;framåt i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som uttalar sig om utredningens för-&lt;br&gt;slag om rätt att studera under tid med förtidspension är positiva till för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RFV avstyrker emellertid utredningens förslag om att en förtidspensio-&lt;br&gt;när endast får bedriva studier upp till 365 kalenderdagar med bibehållen&lt;br&gt;förtidspension. Verket påpekar att utredningens förslag kan medföra en&lt;br&gt;försämring jämfört med nuvarande regler. PTK och TCO anser att man&lt;br&gt;måste ha en mer flexibel syn på studiernas varaktighet än vad en definitiv&lt;br&gt;regel på ett år medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden tillstyrker förslaget men anser att det&lt;br&gt;krävs samordningsregler som förhindrar att en studerande samtidigt kan&lt;br&gt;uppbära studiestöd och ersättning från ohälsoförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV delar utredningens uppfattning att det för många förtidspensionä-&lt;br&gt;rer kan ge en ökad självkänsla och livskvalitet om de bereds tillfälle och&lt;br&gt;möjlighet att studera. RRV ställer sig emellertid skeptisk till utred-&lt;br&gt;ningens bedömning att studier inte kommer att vara vanligt förekom-&lt;br&gt;mande och bedömer att förslaget kan komma att medföra en betydande&lt;br&gt;ökning av statsutgifterna för studier. Förtidspensionärerna kommer också&lt;br&gt;att konkurrera om ett begränsat antal utbildningsplatser. RRV:s sam-&lt;br&gt;mantagna bedömning är att förslaget trots allt inte har tillräcklig prioritet&lt;br&gt;att nu genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm och Statskontoret framför samma invänd-&lt;br&gt;ningar som beträffande förvärvsarbete under tid med förtidspension.&lt;br&gt;Kammarrätten menar att om en förtidspensionär i samband med studier&lt;br&gt;uppvisar sådan arbetsförmåga att arbetsförmågan får anses väsentligt ha&lt;br&gt;förbättrats i förhållande till pensionsbeslutet bör detta utgöra ett starkt&lt;br&gt;incitament för försäkringskassan att dra in eller minska förtidspensionen.&lt;br&gt;Statskontoret anser att förmågan att bedriva kvalificerade akademiska&lt;br&gt;studier under ett års tid måste kunna jämställas med förmågan att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såväl ur ett samhällsekonomiskt&lt;br&gt;som ur ett individuellt perspektiv är det angeläget att så många som möj-&lt;br&gt;ligt tillvaratar eventuell arbetsförmåga och i ökad utsträckning helt eller&lt;br&gt;delvis återvänder till arbetsmarknaden. Detta är ett viktigt led i att för-&lt;br&gt;stärka arbetslinjen. Det är också viktigt att i övriga sammanhang upp-&lt;br&gt;muntra till ett aktivt liv. Kriterierna för rätt till förtidspension enligt&lt;br&gt;dagens regler innebär emellertid ett mycket långtgående krav på varaktig&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan av medicinska orsaker. Detta leder till att&lt;br&gt;de faktiska möjligheterna att återvända till arbetsmarknaden för de allra&lt;br&gt;flesta förtidspensionärer är mycket begränsade. En individs arbetsför-&lt;br&gt;måga är emellertid inte statisk utan kan av olika skäl förändras. Det är&lt;br&gt;också vanligt att en förtidspensionär trots en nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;exempelvis ändå kan engagera sig ideellt eller åta sig mindre politiska&lt;br&gt;uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts har utredningen funnit att den nu gällande ord-&lt;br&gt;ningen med prövning av förtidspensionen i många fall verkar starkt åter-&lt;br&gt;hållande på de förtidspensionerades initiativkraft och vilja att pröva på att&lt;br&gt;återvända till yrkeslivet eller att i övrigt aktivera sig. För att stimulera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtidspensionärer att ta egna initiativ till detta föreslår därför utred-&lt;br&gt;ningen att förtidspensionärer under vissa förutsättningar skall kunna ar-&lt;br&gt;beta utan att detta i sig leder till en prövning av fortsatt rätt till pension.&lt;br&gt;Förtidspensionen skall i stället minskas med 80 procent av eventuell ar-&lt;br&gt;betsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att stimu-&lt;br&gt;lera förtidspensionärer att i större utsträckning ta egna initiativ till att&lt;br&gt;förändra sin situation genom att pröva på att återvända till yrkeslivet och&lt;br&gt;att i övrigt leva ett aktivt liv. Möjligheterna att återvända till arbetsmark-&lt;br&gt;naden är ofta begränsade för en förtidspensionär vilket betyder att det är&lt;br&gt;särskilt viktigt för möjligheten att lyckas att förtidspensionärens egna&lt;br&gt;initiativ och förutsättningar tas tillvara. Därför bör reglerna utformas så&lt;br&gt;att de inte uppfattas som ett hinder för förtidspensionärer som vill pröva&lt;br&gt;olika möjligheter till arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär emellertid en rätt att arbeta och utföra&lt;br&gt;andra aktiviteter under obegränsad tid och i obegränsad omfattning, utan&lt;br&gt;att detta påverkar rätten till förtidspension. När väl en förtidspension har&lt;br&gt;beviljats kan den i princip inte dras in, om inte någon av vissa särskilt&lt;br&gt;angivna förutsättningar föreligger. En sådan utformning innebär att för-&lt;br&gt;tidspensionen kan bli en försörjningsgaranti som kvarstår även om pen-&lt;br&gt;sionären varaktigt återfår arbetsförmåga och i princip skulle kunna för-&lt;br&gt;sörja sig själv genom eget arbete. Principen att arbetsförmågan skall vara&lt;br&gt;nedsatt för rätt till förtidspension gäller därmed inte. Även om utred-&lt;br&gt;ningens förslag stimulerar till arbete så måste detta vägas mot det faktum&lt;br&gt;att rätt till förtidspension i ett sådant system skulle kvarstå trots att en&lt;br&gt;person långvarigt visar att han eller hon har en arbetsförmåga. På sikt kan&lt;br&gt;detta komma att hota systemets legitimitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan därför inte ställa sig bakom ett sådant förslag. Om den&lt;br&gt;försäkrade varaktigt återfår sin arbetsförmåga måste det finnas kvar en&lt;br&gt;möjlighet att ompröva rätten till förtidspension. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;också framfört sådana synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att möjligheterna till omprövning av rätten till för-&lt;br&gt;tidspension bör finnas kvar. Reglerna bör emellertid utformas så att de&lt;br&gt;tydligare än i dag ger utrymme för och uppmuntrar till att pröva på att&lt;br&gt;återvända till yrkeslivet och att i övrigt leva ett aktivt liv. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser regeringen att rätten till pension inte bör ifrågasättas på&lt;br&gt;ett alltför tidigt stadium och enbart av det skälet att förtidspensionären&lt;br&gt;börjar arbeta. Förtidspensionären måste innan dess ges rimlig tid att&lt;br&gt;pröva sina möjligheter att arbeta. Härvid bör till exempel regelbundet&lt;br&gt;heltidsarbete och korta tillfälliga arbetsinsatser när arbetsförmågan till-&lt;br&gt;fälligt blivit bättre bedömas olika. Regeringen föreslår att till grund för&lt;br&gt;en omprövning bör ligga att förtidspensionären regelbundet och under en&lt;br&gt;längre tid uppvisat arbetsförmåga. Någon exakt tidsgräns kan däremot&lt;br&gt;vara svår att fastställa. En tidsgräns skulle i viss utsträckning kunna&lt;br&gt;framkalla oönskade anpassningsbeteenden hos de försäkrade, såsom att&lt;br&gt;förvärvsarbete avslutas strax innan tidsgränsen uppnås. Denna fråga bör&lt;br&gt;därför utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att i sammanhanget påpeka att det inte är förekomsten av&lt;br&gt;lön eller arvode som avgör om den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip bedöms oavlönat arbete inte på något annat sätt än avlönat ar-&lt;br&gt;bete. Ideellt arbete, politiska uppdrag och studier som är av den omfatt-&lt;br&gt;ning som yrkesverksamma utfor på sin fritid bör emellertid, liksom i dag,&lt;br&gt;inte föranleda att rätten till pension ifrågasätts. De problem som i dag&lt;br&gt;orsakas av utformningen av kravet på nedsättning av arbetsförmågan för&lt;br&gt;rätt till hel förmån behandlas i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en förtidspensionär skall ha rätt att med bibe-&lt;br&gt;hållen förtidspension bedriva studier under som längst 365 kalender-&lt;br&gt;dagar. Om studierna varar längre föreslås förtidspensionen vara vilande&lt;br&gt;fr.o.m. andra studieåret och tills studierna har avslutats. Ingen begräns-&lt;br&gt;ning föreslås i princip finnas vad gäller studiernas form eller inriktning.&lt;br&gt;Utredningen menar att förslaget skall ses som ett alternativ till andra&lt;br&gt;former av aktiviteter som stimulerar till och möjliggör såväl ett ökat åter-&lt;br&gt;vändande till förvärvslivet som ett mer aktivt liv i övrigt. I enlighet med&lt;br&gt;utredningens förslag om att förtidspensionen endast under vissa speciella&lt;br&gt;förutsättningar skall kunna omprövas, skall studier i regel inte heller leda&lt;br&gt;till någon prövning av den fortsatta rätten till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt dagens regler inga formella hinder för eller begräns-&lt;br&gt;ningar i rätten att studera med bibehållen förtidspension. En förutsättning&lt;br&gt;för att försäkringskassan skall dra in eller minska en förtidspension är,&lt;br&gt;som ovan nämnts, att det har skett en väsentlig förbättring av den försäk-&lt;br&gt;rades arbetsförmåga. Om studierna bedrivs på heltid, i den studietakt och&lt;br&gt;med de studieresultat som krävs för att få studiestöd, kan det vara en in-&lt;br&gt;dikation på att det finns en arbetsförmåga som kan tas tillvara. Försäk-&lt;br&gt;ringskassan kan då utreda den fortsatta rätten till förtidspension. Om ut-&lt;br&gt;redningen visar att hälsotillståndet eller möjligheten att utnyttja den åter-&lt;br&gt;stående arbetsförmågan inte väsentligt har förbättrats får den försäkrade&lt;br&gt;behålla förtidspensionen. Riksförsäkringsverket har i sitt remissvar påpe-&lt;br&gt;kat att utredningens förslag till vilandeförklaring av förtidspensionen&lt;br&gt;efter ett års studier kan medföra en försämring jämfört med nuvarande&lt;br&gt;regler för vissa förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att studier bör ses som ett&lt;br&gt;av flera sätt att stimulera till och möjliggöra såväl ett återvändande till&lt;br&gt;förvärvslivet som ett mer aktivt liv i övrigt. Studier kan i många fall vara&lt;br&gt;det mest effektiva medlet för att förbättra möjligheterna för en förtids-&lt;br&gt;pensionär att helt eller delvis försörja sig själv. Förmåga att klara studier&lt;br&gt;måste emellertid i likhet med förmåga att utföra andra aktiviteter beaktas&lt;br&gt;vid bedömning av arbetsförmåga. Eftersom regeringen anser att möjlig-&lt;br&gt;heten att ompröva rätten till förtidspension bör finnas kvar, bör också i&lt;br&gt;princip samma regler för prövning av rätten till pension gälla vid studier&lt;br&gt;som vid andra aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att pensionen skall avräknas då förtidspensionä-&lt;br&gt;ren använder arbetsförmåga som inte förutsattes föreligga vid beslutet&lt;br&gt;om förtidspension. Utredningen föreslår att förtidspensionen reduceras&lt;br&gt;med 80 procent av arbetsinkomst som en löntagare tjänar. En förtids-&lt;br&gt;pensionär som avser att påbörja en näringsverksamhet skall enligt försla-&lt;br&gt;get kunna ansöka om och erhålla ett beslut om vilandeförklaring av för-&lt;br&gt;tidspensionen helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag är inte fardigutrett i alla delar. Utredningen fram- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;håller också att det vore önskvärt att ha ett motsvarande system för nä-&lt;br&gt;ringsidkare som föreslås för löntagare, men att det inom utredningens&lt;br&gt;fastställda tidsram inte varit möjligt att uppnå en tillfredsställande lös-&lt;br&gt;ning för dessa. Ett reduceringssystem av det slag som utredningen före-&lt;br&gt;slår för löntagare är, enligt utredningen, i princip omöjligt att formulera&lt;br&gt;för näringsidkare på grund av svårigheter att fastställa ett lämpligt in-&lt;br&gt;komstbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm, RFV, FKF och Landstingsförbundet har i&lt;br&gt;sina remissvar framfört tveksamhet till utredningens förslag till reduce-&lt;br&gt;ringssystem. De föreslår i stället att ett system med vilandeförklaring av&lt;br&gt;förtidspensionen skall tillämpas. Tveksamheten har också gällt det fak-&lt;br&gt;tum att utredningens förslag innebär att olika regler skall gälla för lön-&lt;br&gt;tagare och näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis inte rimligt att förtidspension under en längre tid ut-&lt;br&gt;ges ograverad vid sidan av inkomster av arbete. En längre prövoperiod&lt;br&gt;förutsätter någon form av reducering av förtidspensionen. Regeringen&lt;br&gt;anser emellertid att detta kräver ytterligare utredning och är därför inte&lt;br&gt;beredd att nu ta ställning till denna del av utredningens förslag. I det fort-&lt;br&gt;satta beredningsarbetet bör även behandlas kopplingen till arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen och arbete och aktiviteter som inte ger någon inkomst men&lt;br&gt;som är av den omfattningen att det normalt sett kan ge inkomster samt&lt;br&gt;analyseras hur arbetsmarknaden kan komma att påverkas. Utgångs-&lt;br&gt;punkten är att de regler som skall stimulera återgång till yrkeslivet och ett&lt;br&gt;i övrigt aktivt liv för dem som förtidspensionerats skall omfatta även dem&lt;br&gt;som beviljats förtidspension enligt dagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ålderspensionsrätt vid förtidspension&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den förtidspension som täcker inkomstbort-&lt;br&gt;fallet vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga på grund av medicinska or-&lt;br&gt;saker skall grunda rätt till ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vid den närmare utformningen av ål-&lt;br&gt;derspensionsrätten vid inkomstrelaterad förtidspension skall också&lt;br&gt;frågan om ålderspensionsrätten för förtidspensionärer med garantibe-&lt;br&gt;lopp behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Såväl inkomstrelaterad förtidspension som ga-&lt;br&gt;rantibelopp skall vara pensionsgrundande. Den som ännu inte fyllt 60 år&lt;br&gt;skall vid inkomstrelaterad förtidspension därutöver tillgodoräknas ål-&lt;br&gt;derspensionsrätt upp till antagandeinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte kommenterat den allmänna principen utan&lt;br&gt;koncentrerat sig på detalj förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker att garantibeloppet till förtids-&lt;br&gt;pensionärer bör vara pensionsgrundande. RFV anser i likhet med utred-&lt;br&gt;ningen att ett kriterium för vad som grundar rätt till ålderspension för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtidspensionärer bör återspegla den faktiska inkomstprofilen av äldre Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;arbetare. Ett annat viktigt kriterium som utredningen inte framhåller har&lt;br&gt;att göra med att belöna personer över 60 år som vill hålla sig kvar i ar-&lt;br&gt;betskraften. Utredningens förslag om att basera ålderspensionsrätten en-&lt;br&gt;bart på själva förtidspensionen från året då pensionären fyller 60 år till-&lt;br&gt;fredsställer enligt RFV båda dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund och Landsorganisationen i Sverige an-&lt;br&gt;ser att utredningens förslag ger för låga ålderspensioner, framförallt&lt;br&gt;genom den sänkta nivån på pensionsrätten från 60 års ålder. Även SIOS -&lt;br&gt;Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige uppfattar att för-&lt;br&gt;slaget ger negativa konsekvenser, i synnerhet för dem som bott kort tid i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Det föreslagna syste-&lt;br&gt;met för ersättning vid varaktig nedsättning av arbetsförmågan på grund&lt;br&gt;av sjukdom bör inte som i dag vara en del av samma system som ål-&lt;br&gt;derspension. Det reformerade ålderspensionssystemet utgår från livsin-&lt;br&gt;komstprincipen och innebär att årligen 18,5 procent av en individs pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst tillgodoräknas henne eller honom i ålderspen-&lt;br&gt;sionsrätt. I likhet med förvärvsinkomster bör därför förtidspension och&lt;br&gt;andra socialförsäkringsersättningar vara ålderspensionsgrundande. Prin-&lt;br&gt;ciper för hur förtidspensionärerna skall fa sin ålderspension bestämd&lt;br&gt;måste således finnas. I lagrådsremissen Reformerade regler om inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension föreslås regler för det reformerade ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet. Bland annat hanteras frågan om ålderspensionsrätt för de&lt;br&gt;individer som beviljas förtidspension enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förtidspensionerna till skillnad från i dag inte längre är en del&lt;br&gt;av samma system som ålderspensionerna är det viktigt att kopplingen&lt;br&gt;mellan ålders- och förtidspension i viss mån bibehålls. Skälen till att&lt;br&gt;kopplingen mellan de båda systemen fortfarande är påtaglig finns på så-&lt;br&gt;väl individ- som samhällsnivå. Ersättning vid långvarigt nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga bör grunda rätt till ålderspension. Därgenom påverkar förtids-&lt;br&gt;pensionssystemet, dess ersättningsnivåer och andra särskilda regler om&lt;br&gt;ålderspensionsrätt, också intäkter och kostnader i ålderspensionssyste-&lt;br&gt;met. På individnivå ligger kopplingen mellan de båda systemen i om er-&lt;br&gt;sättningen utöver att vara en försäkring mot utebliven förvärvsinkomst&lt;br&gt;under den aktiva tiden också är en försäkring mot uteblivet intjänande av&lt;br&gt;ålderspensionsrätt. Dessutom är det en viktig fråga hur den enskildes in-&lt;br&gt;komster förändras vid övergången från förtidspension till ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande förtidspensions- och ålderspensionssystem utbetalas ål-&lt;br&gt;derspensionen till en viss individ med samma belopp som tidigare ut-&lt;br&gt;betalats i förtidspension. Undantag gäller för de personer som saknar in-&lt;br&gt;tjänad pensionsrätt, dvs. ATP, eller i de fall ATP understiger nivån på&lt;br&gt;pensionstillskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som framgår i avsnitt 4 lämnar regeringen inte nu närmare för-&lt;br&gt;slag om tillgodoräknande av ålderspensionsrätt under tid med förtids-&lt;br&gt;pension. I den fortsatta beredningen bör utredningens förslag om ålders-&lt;br&gt;pensionsrätten för garantibelopp, vilket också tillstyrkts av RFV, över-&lt;br&gt;vägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Internationella konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med internationella konsekvenser avses här de effekter olika förslag far&lt;br&gt;för personer som flyttar mellan Sverige och andra länder eller, så vitt&lt;br&gt;gäller EG-rätten, snarare som har perioder med förvärvsarbete både i&lt;br&gt;Sverige och i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionsutredningens förslag innebär, när det först gäller verk-&lt;br&gt;ningarna av de nationella svenska reglerna enbart, att rätten till förtids-&lt;br&gt;pension blir beroende av aktuell försäkring eller aktuell bosättning i&lt;br&gt;Sverige. Den inkomstrelaterade delen blir beroende av aktuell försäkring&lt;br&gt;i Sverige vid tiden för beviljande av ersättning. En förändring därefter i&lt;br&gt;fråga om försäkringstillhörigheten påverkar däremot inte den fortsatta&lt;br&gt;rätten till en beviljad inkomstrelaterad förtidspension. Garantidelen blir&lt;br&gt;beroende av bosättning i Sverige, både vid tiden för beviljande av ersätt-&lt;br&gt;ning och senare - en flyttning från Sverige medför att rätten till ersätt-&lt;br&gt;ningen upphör. Å andra sidan inträder rätten till båda formerna av för-&lt;br&gt;tidspension i princip direkt vid försäkring respektive bosättning i&lt;br&gt;Sverige. När det gäller den inkomstrelaterade förtidspensionen leder&lt;br&gt;dock de av utredningen föreslagna reglerna om inkomstunderlag i prakti-&lt;br&gt;ken till att rätten far ett begränsat värde vid ett mycket tidigt utnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionsutredningen har behandlat internationella effekter med&lt;br&gt;avseende på EG-rätten och den nordiska konventionen om social trygg-&lt;br&gt;het (SFS 1993:1529). När det gäller utredningens förslag om förtidspen-&lt;br&gt;sion har utredningen gjort bedömningen att denna enligt den närmast till-&lt;br&gt;lämpliga EG-rättsakten, rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämp-&lt;br&gt;ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller&lt;br&gt;deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, blir att räkna som en&lt;br&gt;invaliditetsförmån enligt den s.k. sjukförsäkringsmodellen (”modell A”),&lt;br&gt;dvs. en förmån som kan utges till var och en som är aktuellt försäkrad vid&lt;br&gt;pensionsfallet, och vars storlek inte är beroende av försäkringstider. För&lt;br&gt;försäkrade som arbetar i EU-/EES-länder och som därvid hela tiden om-&lt;br&gt;fattas bara av lagstiftningar enligt denna modell skall rätten till&lt;br&gt;invaliditetsförmåner avgöras enligt det lands lag som är tillämplig när&lt;br&gt;arbetsoförmågan uppstår. Om villkoren för rätt till förmånen är uppfyllda&lt;br&gt;skall förmånen utges enbart från den staten. Om däremot en försäkrad&lt;br&gt;som har arbetat i två eller fler länder i minst ett land har omfattats av en&lt;br&gt;lagstiftning enligt vilken invaliditetsförmånemas storlek är beroende av&lt;br&gt;försäkrings- eller bosättningstider, blir reglerna i EG-förordningen om&lt;br&gt;prorataberäkning (proportionering efter forsäkringstid) och samordning&lt;br&gt;tillämpliga även för system av sjukförsäkringsmodell. För dessa fall be-&lt;br&gt;höver också - vid ett införande av en förtidspension utformad enligt ut-&lt;br&gt;redningens förslag - i svensk nationell rätt införas en avräkningsregel för&lt;br&gt;pension från andra länder, för att EG-reglema om minskning av pension&lt;br&gt;på grund av sammanträffande med förmån från ett annat land skall kunna&lt;br&gt;tillämpas. För att ett införande i Sverige av en ersättning som utgör en&lt;br&gt;invaliditetsersättning enligt sjukförsäkringsmodellen skall få verkan i&lt;br&gt;förhållande till EG-rätten fordras ett beslut av rådet att förmånen skall&lt;br&gt;föras in i bilaga IV D till förordning (EEG) nr 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissinstanserna har endast Riksförsäkringsverket (RFV) och&lt;br&gt;SIOS - Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige kommente-&lt;br&gt;rat avsnittet om internationella konsekvenser. RFV anser att frågan om&lt;br&gt;klassificeringen av den av utredningen föreslagna inkomstrelaterade för-&lt;br&gt;tidspensionen inte har belysts tillräckligt. SIOS kan för sin del inte ac-&lt;br&gt;ceptera att ersättning enligt garantinivån inte kommer att betalas ut vid&lt;br&gt;bosättning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inkomstgrundande ersättningen vid bestående ar-&lt;br&gt;betsoförmåga är det tydligt av denna i många situationer kommer att få&lt;br&gt;behandlas enligt EG-förordningens regler om prorataberäkning och sam-&lt;br&gt;ordning. Detta blir fallet oavsett utformningen av det svenska systemet,&lt;br&gt;eftersom tillämpning av dessa regler alltid kan framtvingas genom ut-&lt;br&gt;formningen av något utländskt system som en försäkrad har varit omfat-&lt;br&gt;tad av. Frågan får analyseras närmare i det fortsatta beredningsarbetet,&lt;br&gt;men den praktiska betydelsen i detta avseende av hur ersättningen utfor-&lt;br&gt;mas skall antagligen inte överdrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid internationella förhållanden som berör länder utanför EU/EES&lt;br&gt;gäller inga förpliktelser för Sveriges del att beräkna proratapensioner.&lt;br&gt;Det förhållandet att ersättningen utformas enligt sjukförsäkringsmodellen&lt;br&gt;får därför fullt genomslag på det sättet att den som inte är försäkrad i&lt;br&gt;Sverige vid arbetsoförmågans inträde inte kan åberopa någon intjänad&lt;br&gt;rätt till ersättning härifrån, utan är helt hänvisad till det då aktuella lan-&lt;br&gt;dets trygghetssystem - och till eventuellt intjänad rätt i något tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;arbetsförmåga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om ersättning vid långvarigt men&lt;br&gt;inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga bör beredas vidare. Detta bered-&lt;br&gt;ningsarbete bör också omfatta den vanliga sjukpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för det fortsatta arbetet bör vara - som ett led i&lt;br&gt;betoningen av aktivitet och rehabilitering - att det som i dag är sjuk-&lt;br&gt;bidrag i framtiden skall höra till sjukpenningförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En ny form för ersättning införs, långtidssjuk-&lt;br&gt;penning. När den försäkrade uppburit vanlig sjukpenning i ett år skall&lt;br&gt;långtidssjukpenning automatiskt utges. Långtidssjukpenningen skall vara&lt;br&gt;inkomstrelaterad men det skall även finnas en garantinivå för dem som&lt;br&gt;inte kvalificerat sig för någon inkomstrelaterad ersättning alls eller endast&lt;br&gt;för en så låg sådan att den inte når upp till garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidssjukpenningen skall beräknas med utgångspunkt i in-&lt;br&gt;komsterna under de tre kalenderår som föregår det år som övergång till&lt;br&gt;långtidssjukpenning sker. Långtidssjukpenningen skall vara 80 procent&lt;br&gt;av medeltalet av de två i inkomsthänseende bästa av dessa år. Personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med lägre sjukpenning än garantinivån inom långtidssjukpenningen skall&lt;br&gt;efter ansökan kunna beviljas långtidssjukpenning enligt garantinivån&lt;br&gt;redan innan ettårsgränsen har passerats. Beräkningsgrunden for den&lt;br&gt;inkomstrelaterade långtidssjukpenningen skall prisindexeras. Vidare bör&lt;br&gt;ett särskilt bostadsstöd utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, såsom Arbetsgivarverket,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Försäkrings-&lt;br&gt;förbundet, Hörselskadades Riksförbund och Neurologiskt Handi-&lt;br&gt;kappades Riksförbund är positiva till utredningens förslag. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket anser att förslaget om långtidsjukpenning inte är möjligt att&lt;br&gt;genomföra i nuvarande utformning utan att frågan bör utredas vidare.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser att en sjukpenningperiod som normalt är&lt;br&gt;begränsad till ett år bör genomföras. En eventuell period med långtids-&lt;br&gt;sjukpenning därefter kan enligt RRV vara ändamålsenlig om den begrän-&lt;br&gt;sas till att avse den tid som kvarstår till dess att pågående rehabilitering&lt;br&gt;är avslutad. RRV anser vidare att förbättrade incitament skulle åstad-&lt;br&gt;kommas om ersättningen under denna period blev lägre än vad utred-&lt;br&gt;ningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Läkaresällskapet pekar på att den sjukskrivne med jämna&lt;br&gt;mellanrum måste besöka sin läkare för att förnya sjukintyg, och att detta&lt;br&gt;kan skapa oro hos den enskilde samt att det ökar arbetsbördan inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Statens löne- och pensionsverk pekar på att för-&lt;br&gt;slaget innebär att en enskild person som har partiell långtidssjukpenning&lt;br&gt;drabbas ekonomiskt vid ytterligare sjukdom i det fall långtidssjukpen-&lt;br&gt;ningen är lägre än vad sjukpenningen skulle ha varit. Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet anser att förslaget kan ses som enbart en ”omvandling” av&lt;br&gt;sjukbidraget. Förbundet menar att ”långtidssjukpenning” har en negativ&lt;br&gt;klang och kan uppfattas som passiviserande och ett förstärkande av&lt;br&gt;sjukrollen. Vissa försäkringskassor förordar att sjukpenningen fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis utges men på en lägre nivå efter ”ettårsgränsen”.&lt;br&gt;Försäkringsanställdas förbund anser att långtidssjukpenningen endast&lt;br&gt;skall gälla för dem som inte är etablerade på arbetsmarknaden samt dem&lt;br&gt;som inte kvalificerat sig för någon inkomstrelaterad ersättning. De som&lt;br&gt;är etablerade på arbetsmarknaden bör enligt förbundet erhålla samma typ&lt;br&gt;av ersättning under hela sjukperioden eller fram tills dess att sjukpen-&lt;br&gt;ningen byts ut mot förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;och Privattjänstemannakartellen anser i första hand att sjukpenning skall&lt;br&gt;utges till dess förtidspension blir aktuell eller individen börjar förvärvs-&lt;br&gt;arbeta och i andra hand, om långtidssjukpenning skall införas, att vissa&lt;br&gt;justeringar av förslaget måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIOS — Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige avstyr-&lt;br&gt;ker förslaget om långtidssjukpenning och anser att sjukpenning bör utges&lt;br&gt;i stället för långtidssjukpenning under rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm kan inte firma övertygande skäl för att&lt;br&gt;överhuvudtaget ha denna mellanersättning i systemet. I vart fall borde&lt;br&gt;ersättningsberäkningen kunna vara enklare och en anknytning till sjuk-&lt;br&gt;penningens inarbetade systematik med sjukpenninggrundande inkomst&lt;br&gt;hade enligt kammarrätten varit naturlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens Samarbetsorgan, Riksförbundet för Social och Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;Mental Hälsa, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade anser i bo-&lt;br&gt;stadsstödsfrågan att den nuvarande lösningen med bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En utgångspunkt för utred-&lt;br&gt;ningens förslag är att all långvarig men inte varaktig nedsättning av ar-&lt;br&gt;betsförmågan skall behandlas lika. I dagens system finns två ersättnings-&lt;br&gt;former, sjukpenning och sjukbidrag. Utredningen pekar på att det kan&lt;br&gt;råda stor likhet mellan situationer med sjukbidrag och situationer med&lt;br&gt;sjukpenning. Med utredningens förslag om en långtidssjukpenning skulle&lt;br&gt;de långa sjukfallen ersättas och behandlas på ett mer enhetligt sätt än&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller vidare att ett nytt system vid långvarigt nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga bör betona aktivitet och rehabiliteringsförsök och sikta till&lt;br&gt;att individen skall kunna återvända till arbetslivet. Ett beslut om&lt;br&gt;sjukbidrag innebär ett ställningstagande om att sjukfallet kommer att vara&lt;br&gt;bestående en längre tid och kommer normalt i fråga endast när reha-&lt;br&gt;biliteringsåtgärder inte är nära förestående. Ett beslut om sjukbidrag kan&lt;br&gt;därför i många fall komma att ses som en övergång till en förutsedd&lt;br&gt;framtida förtidspension. Beslut om sjukbidrag kan många gånger riskera&lt;br&gt;att bryta anknytningen till arbetslivet och försvåra rehabiliteringsinsat-&lt;br&gt;ser. Utredningens förslag innebär därför att det inte skall göras någon&lt;br&gt;bedömning av hur stadigvarande sjukfallet kan bli utan långtidssjuk-&lt;br&gt;penningen är avsedd att ersätta sjukpenningen automatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom utredningen att utgångspunkten för ett nytt&lt;br&gt;system vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall vara att den försäkrade&lt;br&gt;ges möjlighet till aktiv rehabilitering och återkommande chanser till åter-&lt;br&gt;gång i arbetslivet. Regeringen delar också uppfattningen att det finns&lt;br&gt;många fördelar med en i princip enhetlig ersättning under hela sjuk-&lt;br&gt;domstiden vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga som dock inte blir var-&lt;br&gt;aktig. Regeringen kan emellertid konstatera att det finns många frågor&lt;br&gt;kvar att utreda. Utredningsbehovet gäller flera frågor av olika karaktär.&lt;br&gt;De mer principiella frågorna är utformningen av ersättningsunderlaget,&lt;br&gt;övergången från vanlig sjukpenning och bostadsstödsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att långtidssjukpenningen skall beräknas på ett&lt;br&gt;historiskt ersättningsunderlag. Det är enligt utredningen inte lämpligt att&lt;br&gt;låta en mer långvarig inkomstrelaterad ersättning baseras på enbart de&lt;br&gt;förvärvsinkomster som personen tjänade in omedelbart före sjukfallet. En&lt;br&gt;aktuell inkomst kan avspegla en tillfällig ökning eller minskning av ar-&lt;br&gt;betsinsatsen och är därför inte rättvisande i förhållande till vare sig de&lt;br&gt;tidigare intjänade inkomsterna eller de inkomster som personen skulle ha&lt;br&gt;fatt om han eller hon hade fortsatt förvärvsarbeta. Utredningen föreslår&lt;br&gt;därför att långtidsjukpenningens storlek i likhet med förtidspensionen&lt;br&gt;skall bestämmas i relation till inkomsterna under ett mindre antal år&lt;br&gt;närmast före den tidpunkt då ersättning skall börja betalas ut. Långtids-&lt;br&gt;sjukpenningen bör dock enligt utredningen avspegla mer aktuella in-&lt;br&gt;komstförhållanden än förtidspensionen. Utredningen anser därför att in-&lt;br&gt;komstunderlaget för långtidssjukpenning bör beräknas på en kortare&lt;br&gt;period än förtidspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till en ersättning baserad på historiskt ersättningsunderlag Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;kommer att innebära en viss genomsnittlig sänkning av ersättningen jäm-&lt;br&gt;fört med en ersättning beräknad på aktuell inkomst, eftersom tidigare&lt;br&gt;inkomster enbart föreslås prisuppräknas. I de beräkningar som utred-&lt;br&gt;ningen har gjort har denna sänkning kunnat uppskattas till i genomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l, 5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är troligt att, som utredningen framhåller, det i&lt;br&gt;många fall skulle bli fråga om förhållandevis måttliga förändringar av&lt;br&gt;ersättningens storlek vid övergång till långtidssjukpenning. I vissa fall&lt;br&gt;skulle det emellertid kunna bli en betydande minskning och även ökning&lt;br&gt;av ersättningens storlek. Detta gäller den som under det första årets sjuk-&lt;br&gt;skrivning haft sin sjukpenning grundad på en sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst som är väsentligt högre eller lägre än tidigare års inkomster. Det&lt;br&gt;kan konstateras att för t.ex. personer som nyligen har kommit in på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden, gjort förvärvsavbrott av olika anledningar eller har haft&lt;br&gt;ojämna inkomster skulle långtidssjukpenningen bli lägre än sjukpen-&lt;br&gt;ningen. Det bör dock i detta sammanhang påpekas att enligt gällande&lt;br&gt;regler är alternativet i allmänhet sjukbidrag när det kan antas att nedsätt-&lt;br&gt;ningen av arbetsförmågan blir bestående avsevärd tid, dvs. minst ett år.&lt;br&gt;Det finns också fall där övergången till långtidssjukpenning skulle inne-&lt;br&gt;bära att ersättningen höjs. Den som fatt sänkt förvärvsinkomst under åren&lt;br&gt;före sjukfallet skulle gynnas av att få sin ersättning beräknad på inkoms-&lt;br&gt;ter som är högre än den sjukpenninggrundande inkomst som legat till&lt;br&gt;grund for det första årets sjukersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av ett system för ersättning av inkomstbortfall är en&lt;br&gt;central fråga att hitta rättvisande mått på inkomstbortfallet. Det är svårt&lt;br&gt;att med föreliggande underlag överblicka vilka konsekvenser förslaget&lt;br&gt;kan få för olika grupper och individer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de mer principiella frågorna finns många detalj- och följdfrågor&lt;br&gt;som behöver utredas vidare, t.ex. kopplingen till sjuklönelagen, olika&lt;br&gt;kombinationer av partiell arbetsoförmåga, information till arbetsgivarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det inte möjligt att nu föreslå några principer&lt;br&gt;för ersättning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga.&lt;br&gt;Detta bör i stället utredas vidare. En del av de frågor som behöver utredas&lt;br&gt;berör också den vanliga sjukpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sjukpenninggrundande inkomsten har varit föremål för flera ut-&lt;br&gt;redningar de senaste åren. Rikförsäkringsverket föreslog ändringar i en&lt;br&gt;rapport (RFV anser 1992:4) Översyn av reglerna om sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst (SGI). Sjuk- och arbetsskadekommittén behandlade också&lt;br&gt;sjukpenningfrågan i betänkandet En allmän och aktiv försäkring vid&lt;br&gt;sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare tillsattes under hösten 1996 bl.a. för att se över&lt;br&gt;kvalifikationsvillkoren för och beräkningen av SGI (dir. 1996:52,&lt;br&gt;dir. 1996:100). Uppdraget gällde att se över reglerna för&lt;br&gt;beräkningsunderlaget samt föreslå grundläggande principer för vilka&lt;br&gt;kvalifikationsvillkor som skall gälla för SGI samt grundläggande&lt;br&gt;principer för rätten att behålla SGI under tid som förvärvsarbetet inte&lt;br&gt;utförs. I betänkandet Förmån efter inkomst (SOU 1997:85), föreslogs att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGI skulle bestämmas endera enligt en huvudregel eller enligt en&lt;br&gt;altemativregel. Huvudregeln omfattade försäkrade med fasta&lt;br&gt;anställningsförhållanden och SGI föreslogs beräknas på grundval av&lt;br&gt;inkomsten i anställningen. För den som inte omfattades av huvudregeln&lt;br&gt;föreslogs SGI beräknas på historiskt inkomstunderlag med beaktande av&lt;br&gt;överhoppningsbara tider. Betänkandet har remissbehandlats. Vissa&lt;br&gt;remissinstanser framhöll att det fanns många ännu olösta frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer därför att det fortsatta beredningsarbetet även bör&lt;br&gt;omfatta den vanliga sjukpenningen i de delar denna berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt i det fortsatta utredningsarbetet bör vara att det som i&lt;br&gt;dag är sjukbidrag i framtiden skall höra till sjukpenningförsäkringen.&lt;br&gt;Liksom i dag bör det finnas ett grundskydd för den som inte har kvalifi-&lt;br&gt;cerat sig för en inkomstrelaterad ersättning. En konsekvens av att det&lt;br&gt;som i dag är sjukbidrag, och är en del av pensionssystemet, kopplas till&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen är - med nuvarande regler om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer (BTP) - att den som får sjukpenning inte samtidigt kan er-&lt;br&gt;hålla BTP. Därför är bostadsstödsfrågan en viktig del i det fortsatta ut-&lt;br&gt;redningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Rehabilitering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har lämnat ett antal förslag som avser aktiv rehabilitering&lt;br&gt;och uppföljning. Bl.a. föreslås vissa förslag om planering av rehabilite-&lt;br&gt;ringsåtgärder och ersättning under tid med rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringsområdet har under det senaste året varit föremål för&lt;br&gt;flera utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har haft regeringens uppdrag att göra en översyn av de&lt;br&gt;senaste årens rehabiliteringsinsatser med tyngdpunkt på den arbetslivsin-&lt;br&gt;riktade rehabiliteringen. Resultatet av översynen redovisades den 23 feb-&lt;br&gt;ruari 1998 i rapporten Perspektiv på rehabilitering (1997:27). Rapporten&lt;br&gt;kommer att remissbehandlas under våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har regeringens uppdrag att göra en översyn av ar-&lt;br&gt;betsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar vid rehabilitering (S 1997:11).&lt;br&gt;I uppdraget ingår bl.a. att utreda hur gränsen skall dras mellan det reha-&lt;br&gt;biliteringsansvar som åligger arbetsgivaren och det som ankommer på i&lt;br&gt;första hand försäkringskassan, men även övriga berörda aktörer. Upp-&lt;br&gt;draget skall redovisas senast den 10 augusti 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En interdepartemental arbetsgrupp under Arbetsmarknads-&lt;br&gt;departementet har gjort en översyn av företagshälsovårdens roll när det&lt;br&gt;gäller arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. Departe-&lt;br&gt;mentspromemorian Företagshälsovård - En resurs i samhället (Ds&lt;br&gt;1998:17) kommer att remissbehandlas under våren 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan också nämnas att en särskild utredare har rege-&lt;br&gt;ringens uppdrag att göra en översyn av arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;(S 1997:12). Uppdraget kommer att redovisas till regeringen i mars 1998.&lt;br&gt;Regeringen anser att det är värdefullt att rehabiliteringfrågoma bereds i&lt;br&gt;ett sammanhang. Mot bakgrund av pågående utredningsarbete avser re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringen därför inte att nu ta ställning till Förtidspensionsutredningens Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;förslag om rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Kriterier för rätt till ersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det formella kravet på arbetsförmågans ned-&lt;br&gt;sättning för rätt till hel förtidspension ändras från ”helt nedsatt” till&lt;br&gt;”helt eller i det närmaste helt nedsatt”. Ändringen skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I avvaktan på resultatet av den pågående&lt;br&gt;uppföljningen av effekterna av de regelförändringar som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1997 bör i övrigt nuvarande regler om kriterier för rätt&lt;br&gt;till ersättning gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett förtydligande av reglerna om bedömning av&lt;br&gt;arbetsförmåga görs när det gäller hänsynen till individuella faktorer och&lt;br&gt;vilka arbeten som arbetsförmågan skall relateras till. De särskilda regler&lt;br&gt;som i dag gäller för alkoholmissbrukare med flera samt särregeln om&lt;br&gt;hushållsarbete i hemmet tas bort. Det formella kravet på nedsättning av&lt;br&gt;arbetsförmågan för hel ersättning sänks från 100 procent till sju åtton-&lt;br&gt;delar av hel arbetsförmåga, både för förtidspension och för sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag. Endast ett fåtal är negativa. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV) menar att kriterieuppmjukningen innebär att prövningen av om&lt;br&gt;långtidssjukpenning resp, förtidspension skall kunna beviljas inte kan&lt;br&gt;betraktas som renodlat medicinsk, den blir också arbetsmarknadsrelate-&lt;br&gt;rad. RRV pekar på att detta innebär en risk för att antalet personer som&lt;br&gt;uppbär långtidssjukpenning resp, förtidspension kommer att ligga på en&lt;br&gt;högre nivå än vad utredningen kalkylerat med. Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen anser att förslaget om ändring av 7 kap. 1 § beträffande de&lt;br&gt;särskilda skälen kan leda till att en del försäkringsfall som skulle rubrice-&lt;br&gt;ras som arbetslöshet i stället kommer att rubriceras som förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sänkningen av det formella kravet för rätt till hel ersätt-&lt;br&gt;ning pekar Kammarrätten i Stockholm på att domstolsprövningar i ären-&lt;br&gt;den av den här typen i hög grad är skönsmässiga. Ett rekvisit på sju&lt;br&gt;åttondelar av hel arbetsförmåga har enligt kammarrätten knappast någon&lt;br&gt;egentlig innebörd och bör därför inte användas i lagtext. Det vore bättre&lt;br&gt;att använda uttryck som ”i det närmaste helt nedsatt” eller något lik-&lt;br&gt;nande. Svenska Läkaresällskapet pekar på svårigheterna att mäta arbets-&lt;br&gt;förmåga och anser att utredningens förslag i den här delen inte har någon&lt;br&gt;verklighetsförankring. Riksförsäkringsverket avstyrker förslaget att sänka&lt;br&gt;de formella kraven för rätt till hel ersättning i form av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:111&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om kriterier för rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1997 gäller förändrade kriterier för rätt till ersättning&lt;br&gt;i form av sjukpenning och förtidspension. Förändringen innebär att sjuk-&lt;br&gt;penning och förtidspension mer uttalat än tidigare är ett skydd vid medi-&lt;br&gt;cinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Utrymmet för att vid be-&lt;br&gt;dömningen av arbetsförmågans nedsättning beakta andra faktorer än rent&lt;br&gt;medicinska har minskat. Mindre hänsyn tas till faktorer såsom utbildning&lt;br&gt;och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och därmed&lt;br&gt;jämförliga omständigheter som tidigare i större omfattning tilläts påverka&lt;br&gt;bedömningen. Kriterierna vid arbetsförmågebedömningen i de fall där&lt;br&gt;den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete är lika oavsett om&lt;br&gt;det gäller rätt till sjukpenning eller rätt till förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändrade kriterier var en fortsättning på den inriktning&lt;br&gt;mot förtydligande och renodling som lades fast i regeringens proposition&lt;br&gt;Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1994/95:25). Syftet med&lt;br&gt;förändringen var att utforma klarare regler som medverkar till att tydlig-&lt;br&gt;göra gränserna för vad som bör ersättas från de olika trygghetssystemen.&lt;br&gt;Kostnader som uppkommit på grund av ohälsa skall i största möjliga ut-&lt;br&gt;sträckning hanteras inom socialförsäkringarna och kostnaden för arbets-&lt;br&gt;löshet skall hanteras inom arbetsmarknadspolitiken. Härigenom ges&lt;br&gt;större förutsättningar för effektiv resursanvändning och politiska priorite-&lt;br&gt;ringar mellan olika trygghetssystem samtidigt som renodlingen medför&lt;br&gt;att personer kan hänvisas till den sektor som har bäst förutsättningar att&lt;br&gt;lämna rätt hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att kriterierna för rätt till ersättning ändrades framhöll&lt;br&gt;regeringen att det var viktigt att den pågående renodlingen av de olika&lt;br&gt;trygghetssystemen följdes upp. Regeringen framhöll att de centrala myn-&lt;br&gt;digheterna - Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och So-&lt;br&gt;cialstyrelsen - noggrant borde följa utvecklingen. Regeringen gav i maj&lt;br&gt;1997 Riksförsäkringsverket i uppdrag att i samråd med Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen och Socialstyrelsen följa upp effekterna av de nya kriterierna&lt;br&gt;för rätt till ersättning. Uppdraget skall redovisas under mars månad 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vissa förändringar av kriterierna för rätt till för-&lt;br&gt;tidspension. Utredningen ansluter sig i princip till de grundtankar som&lt;br&gt;legat bakom förändringen av kriterierna för rätt till förtidspension, dvs.&lt;br&gt;att arbetslinjen främjas och social- och arbetslöshetsförsäkringssystemen&lt;br&gt;renodlas. Utredningen anser emellertid att det är angeläget att tydligare&lt;br&gt;ange hur arbetsförmågebedömningen skall gå till. Utredningen föreslår&lt;br&gt;därför bl.a. ett förtydligande av reglerna om bedömning av arbetsförmåga&lt;br&gt;när det gäller hänsynen till individuella faktorer och vilka arbeten som&lt;br&gt;arbetsförmågan skall relateras till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att uppdraget till Riksförsäkringsverket att följa upp&lt;br&gt;effekterna av de förändrade kriterierna ännu inte är slutfört är regeringen&lt;br&gt;för närvarande inte beredd att ta ställning till utredningens förslag om&lt;br&gt;förtydliganden av kriterierna för rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av en nedsättning av arbetsförmågan kan det vara&lt;br&gt;mycket svårt att avgöra huruvida nedsättningen är fullständig eller om&lt;br&gt;det kvarstår någon mindre arbetsförmåga. Såsom kravet för hel förtids-&lt;br&gt;pension för närvarande är uttryckt i lagen om allmän försäkring ger det&lt;br&gt;vid handen att arbetsförmågan skall vara nedsatt med 100 procent. Ett&lt;br&gt;sådant krav kan ge utrymme för tolkningar som leder till mindre rimliga&lt;br&gt;resultat, och det kan också på grund av de svåra bedömningarna befaras&lt;br&gt;öka risken för bristande enhetlighet i tillämpningen. Även om det i ett&lt;br&gt;enskilt fall anses möjligt att fastställa att en individ har en återstående&lt;br&gt;arbetsförmåga av mycket liten omfattning, måste då också beaktas vilka&lt;br&gt;de reella möjligheterna är att utföra förvärvsarbete med utnyttjande av en&lt;br&gt;sådan marginell restarbetsförmåga. Det som nu har sagts talar samman-&lt;br&gt;taget för att det formella kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt&lt;br&gt;till hel ersättning bör jämkas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den näst högsta ersättningsnivån för förtidspension är 75 procent. Ut-&lt;br&gt;redningen gör den bedömningen att kravet på arbetsförmågans nedsätt-&lt;br&gt;ning för rätt till hel ersättning inte bör sättas högre än sju åttondelar.&lt;br&gt;Därmed kan den som har mindre än hälften av 25 procents arbetsförmåga&lt;br&gt;få rätt till full ersättning. Utredningen menar att den strikta medicinska&lt;br&gt;bedömning som är föreskriven i dag innebär att rätten till förtidspension&lt;br&gt;ändå är mer begränsad än den var tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredningens bedömning i denna fråga, och&lt;br&gt;anser liksom utredningen att kravet för rätt till hel förtidspension bör vara&lt;br&gt;att arbetsförmågan är nedsatt med minst sju åttondelar. Kravet kan dock i&lt;br&gt;lagtexten lämpligen uttryckas så att arbetsförmågan skall vara helt eller i&lt;br&gt;det närmaste helt nedsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är angeläget att förslaget träder i kraft så snart&lt;br&gt;som möjligt. Förslaget är inte kopplat till ålderspensionsreformen och&lt;br&gt;kräver inte heller några anpassningar av försäkringskassornas da-&lt;br&gt;torprogram. Utredningen har för sin del föreslagit samma ändring också i&lt;br&gt;fråga om rätten till hel sjukpenning. I den delen tar regeringen inte ställ-&lt;br&gt;ning nu, vilket dock inte utgör något hinder mot ett genomförande för&lt;br&gt;förtidspensionerna. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Samordning mellan förtidspension och arbetsskade- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;respektive yrkesskadelivräntor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Samordning mellan förtidspension i det&lt;br&gt;reformerade systemet och arbetsskadelivräntor bör ske på i princip&lt;br&gt;motsvarande sätt som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension i det reformerade systemet till den som jämte pen-&lt;br&gt;sionen uppbär yrkesskadelivränta i form av egenlivränta eller annan&lt;br&gt;motsvarande ersättning enligt äldre lagstiftning bör samordnas enligt&lt;br&gt;reformerade regler som så långt möjligt bör överensstämma med de&lt;br&gt;samordningsregler som finns i dag. Vid utformningen av de nya reg-&lt;br&gt;lerna om samordning bör dock även beaktas de överväganden vid ut-&lt;br&gt;formningen av regler om samordning mellan yrkesskadelivräntor eller&lt;br&gt;motsvarande äldre ersättningar och reformerad ålderspension som re-&lt;br&gt;dovisats i lagrådsremissen Garantipension m.m. som beslutats den 19&lt;br&gt;februari 1998. Motsvarande bör gälla dels livränta som utges enligt&lt;br&gt;förordnande av regeringen och som bestäms eller betalas ut av Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, dels livränta enligt utländsk lagstiftning om yrkes-&lt;br&gt;skadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Förtidspension i form av garantibelopp och in-&lt;br&gt;komstrelaterad förtidspension till den som jämte pensionen uppbär yr-&lt;br&gt;kesskadelivränta i form av egenlivränta eller annan motsvarande ersätt-&lt;br&gt;ning enligt äldre lagstiftning skall minskas med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;tre fjärdedelar av den yrkesskadelivränta som överstiger en sjättedels&lt;br&gt;basbelopp. I första hand skall minskningen göras på garantibeloppet och&lt;br&gt;därefter på den inkomstrelaterade förtidspensionen. Minskning får dock&lt;br&gt;inte ske med högre belopp än att den sammanlagda pensionen för en&lt;br&gt;månad efter minskningen uppgår till minst 0,059 basbelopp för den som&lt;br&gt;är ogift och 0,05 basbelopp för den som är gift. Motsvarande samordning&lt;br&gt;skall ske mellan förtidspension och livränta som utgår enligt förordnande&lt;br&gt;av regeringen och som bestäms eller utbetalas av Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;eller livränta enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.&lt;br&gt;Samordning mellan förtidspension enligt utredningens förslag och&lt;br&gt;arbetsskadelivräntor skall ske på motsvarande sätt som i dag gäller i&lt;br&gt;fråga om samordning av förtidspension i form av folkpension och&lt;br&gt;tilläggspension och arbetsskadelivräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte kommenterat utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Personer som skadats i arbets-&lt;br&gt;livet eller vid deltagande i vissa offentliga verksamheter så att de till följd&lt;br&gt;av skadan drabbats av en bestående nedsättning av arbetsförmågan är i&lt;br&gt;regel på grund av olika författningar om obligatorisk försäkring&lt;br&gt;berättigade till viss ersättning för den inkomstförlust som följt av ned-&lt;br&gt;sättningen av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ersättningar utgår vanligen i form av livränta, dvs. periodiska&lt;br&gt;utbetalningar som sker livsvarigt eller fram till viss ålder, men kan även i&lt;br&gt;vissa fall helt eller delvis omvandlas till engångsutbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador som inträffat den 1 juli 1977 eller senare regleras i huvudsak Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;genom lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265)&lt;br&gt;om statligt personskadeskydd. Samordningen mellan å ena sidan förtids-&lt;br&gt;pension och å andra sidan livräntor i dessa lagar regleras genom särskilda&lt;br&gt;bestämmelser i de nämnda lagarna. Samordningen går i dessa fall i&lt;br&gt;huvudsak till så att pensionen reducerar livräntan, dvs. livräntan utgår&lt;br&gt;endast i den mån den överstiger pensionen. Denna ordning bör bibehållas&lt;br&gt;beträffande förtidspension i det reformerade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skador som inträffat före den 1 juli 1977 kan ersättning ut-&lt;br&gt;ges enligt ett 30-tal äldre författningar. Vad beträffar ersättning för yrkes-&lt;br&gt;eller arbetsskador har nämligen som en allmän princip gällt att ersättning&lt;br&gt;för skador som inträffat under en äldre författnings giltighetstid alltjämt&lt;br&gt;regleras enligt bestämmelserna i denna författning. Till följd härav&lt;br&gt;utbetalas eller kan framdeles komma att utbetalas ersättning enligt ett&lt;br&gt;stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författningar om obligatorisk&lt;br&gt;försäkring för yrkesskador eller motsvarande. Det regelmässigt använda&lt;br&gt;samlingsbegreppet för livräntor som utges enligt dessa författningar är&lt;br&gt;yrkesskadelivräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler uppgår det maximala årsbeloppet för en yrkes-&lt;br&gt;skadelivränta till 3,78 gånger basbeloppet dvs. för år 1998, 137 592 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionärer som tillika uppbär yrkesskadelivräntor torde kunna&lt;br&gt;förekomma fram till omkring år 2025. Således föreligger behov av nya&lt;br&gt;regler om samordning mellan yrkesskadelivräntor och förtidspension i&lt;br&gt;det reformerade systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsför-&lt;br&gt;måga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning av yrkesskadelivräntor och pension har nyligen blivit fö-&lt;br&gt;remål för överväganden i arbetet med reformeringen av ålderspensions-&lt;br&gt;systemet. Således föreslogs i departementspromemorian Garantipension&lt;br&gt;och samordningsfrågor m.m., Ds 1997:66, att det även i det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet skall finnas samordningsregler vid sammanträf-&lt;br&gt;fande mellan pension och yrkesskadelivränta samt att dessa regler så&lt;br&gt;långt möjligt skall överensstämma med de samordningsregler som finns i&lt;br&gt;dag och ge i stort sett samma utfall. Med detta som utgångspunkt har&lt;br&gt;regeringen i lagrådsremissen Garantipension m.m. som beslutats den 19&lt;br&gt;februari 1998 lämnat förslag om samordning av reformerad ålderspen-&lt;br&gt;sion och yrkesskadelivräntor enligt följande. I första hand garantipensio-&lt;br&gt;nen och i andra hand inkomstgrundad ålderspension skall reduceras av&lt;br&gt;yrkesskadelivränta. Vissa livräntetagares minskade möjligheter att tjäna&lt;br&gt;in ATP skall påverka samordningens omfattning så att, liksom i dag, en&lt;br&gt;fjärdedel av livräntan undantas från samordning med pensionen. I likhet&lt;br&gt;med vad som nu gäller för ersättning för arbetsskador skall den del av&lt;br&gt;yrkesskadeersättningen som utifrån ett modernt synsätt kan anses hän-&lt;br&gt;förlig till lyte och men undantas från samordning med pensionen genom&lt;br&gt;att yrkesskadelivräntor samordnas med pensionen endast till den del de&lt;br&gt;överstiger en sjättedels basbelopp. Minskningen av pension till följd av&lt;br&gt;samordningen får dock inte leda till att sammanlagd ålderspension och&lt;br&gt;premiepension till efterlevande kommer att understiga, för den som är&lt;br&gt;ogift, 13 procent av prisbasbeloppet per månad och, för den som är gift,&lt;br&gt;11,5 procent av prisbasbeloppet per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överväganden som lagts till grund för förslaget till regler om sam- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;ordning mellan yrkesskadelivräntor och ålderspension i det reformerade&lt;br&gt;systemet bör i princip ligga till grund även för utformningen av regler om&lt;br&gt;samordning mellan förtidspension i det reformerade systemet för ersätt-&lt;br&gt;ning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga och yrkesskadelivränta. Hän-&lt;br&gt;syn bör därvid tas till den i nuvarande samordningsregel i 17 kap. 2 §&lt;br&gt;AFL angivna skillnaden mellan ålderspensionärer och förtidspensionärer&lt;br&gt;när det gäller det minsta belopp som en pensionär alltid skall ha rätt att&lt;br&gt;behålla av sin folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformning av regler om samordning av förtidspension och yrkes-&lt;br&gt;skadelivräntor uppkommer emellertid vissa frågeställningar som inte på&lt;br&gt;samma sätt gör sig gällande beträffande ålderpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare utformningen av förslag till samordningsregler i nu be-&lt;br&gt;rört avseende bör mot bakgrund av det anförda enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning överlåtas åt den fortsatta beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Ersättning vid institutionsvistelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För dem som är berättigade till folkpension i form av förtidspension och&lt;br&gt;som frivilligt eller på grund av tvång vistas på vårdinstitutioner av olika&lt;br&gt;slag som drivs eller finansieras av stat eller kommun gäller enligt nuva-&lt;br&gt;rande regler att vistelsen kan medföra att folkpensionen i olika ut-&lt;br&gt;sträckning och på olika sätt reduceras. Ifrågavarande regler om avdrag på&lt;br&gt;förtidspension kan i dag tillämpas med avseende på häktade, intagna på&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalter, underåriga pensionsberättigade som vistas på&lt;br&gt;hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) eller på&lt;br&gt;annat sätt åtnjuter vård eller försörjning mot avgift som erläggs av en&lt;br&gt;kommun. Samma gäller för elever i specialskolor samt boende på vård-&lt;br&gt;hem eller specialsjukhus som avses i lagen (1967:940) angående om-&lt;br&gt;sorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet har år 1993, i anledning av två riksdags-&lt;br&gt;motioner rörande nuvarande regler om reduktion av pension vid vistelse&lt;br&gt;på kriminalvårdsanstalt, i sitt av riksdagen godkända betänkande&lt;br&gt;Socialförsäkring - inriktning och anslag (bet. 1992/93:SfU 14,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:286) uttalat att såväl sociala som administrativa skäl talar&lt;br&gt;för att man söker åstadkomma en större enhetlighet mellan olika regler&lt;br&gt;som gäller avdrag på och bortfall av socialförsäkringsförmåner för dem&lt;br&gt;som av olika anledningar är föremål för vård på det allmännas bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av det reformerade ålderspensionssystemet har mot&lt;br&gt;bakgrund av bl.a. nämnda utskottsuttalande frågan väckts om nuvarande&lt;br&gt;regler om reduktion av pension bör ersättas med ett system med&lt;br&gt;erläggande av avgift som motsvarar det som gäller inom sjukvården (se&lt;br&gt;Ds 1995:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen Garantipension m.m. som beslutats den 19 februari&lt;br&gt;1998 har regeringen uttalat att det vore önskvärt att åstadkomma en&lt;br&gt;större enhetlighet vad beträffar hur socialförsäkringsförmåner påverkas&lt;br&gt;för försäkrade som är föremål för vård eller av annan anledning försörjs&lt;br&gt;på det allmännas bekostnad. Den mest framkomliga vägen att uppnå en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan enhetlighet torde vara att ersätta nu gällande regler om reducering Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;av pension med ett system med debitering av avgifter liknande det som&lt;br&gt;tillämpas beträffande försäkrade som uppbär sjukpenning och bereds&lt;br&gt;vård i ett sådant hem for vård eller boende eller familjehem enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620) som ger vård och behandling åt missbrukare av&lt;br&gt;alkohol eller narkotika. Frågan om huruvida ett system med debitering&lt;br&gt;for uppehälle skall inforas for pensionsberättigade som omfattas av nu-&lt;br&gt;varande regler om reducering av pension bör emellertid beredas i sam-&lt;br&gt;band med en mer allmän översyn av hur institutionsvistelse bör påverka&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner. En sådan översyn planeras för närvarande&lt;br&gt;inom Socialdepartementet och den bör kunna vara avslutad innan det&lt;br&gt;reformerade systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;skall träda i kraft. Mot bakgrund härav lämnar regeringen nu inte några&lt;br&gt;förslag på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett reformerat system för ersättning vid långva-&lt;br&gt;rigt nedsatt arbetsförmåga skall träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag i nu&lt;br&gt;aktuella delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) hävdar att om-&lt;br&gt;programmeringsproblem i samband med övergång till år 2000 gör att&lt;br&gt;ikraftträdandet av delar av utredningens förslag som förutsätter ny-&lt;br&gt;programmering i ADB-systemen inte kan ske förrän den 1 januari 2001.&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden inser behovet av att de förändrade reglerna&lt;br&gt;träder i kraft så snart som möjligt, men anser att det är angeläget att sam-&lt;br&gt;ordningen med studiestödet löses samordnat med övriga frågor som berör&lt;br&gt;gränsdragningen mellan ohälsoförsäkringen och studiestödet. Det kan&lt;br&gt;därför vara nödvändigt att de av utredningen föreslagna förändringarna&lt;br&gt;träder i kraft först år 2001 eller i samband med den förestående reforme-&lt;br&gt;ringen av studiestödssystemet, som enligt planerna skall genomföras år&lt;br&gt;2000. Försäkringskasseförbundet framhåller särskilt att ikraftträdande-&lt;br&gt;tidpunkten är väl och realistiskt avvägda. Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;anför att den föreslagna ohälsoföräkringen inte far träda i kraft förrän&lt;br&gt;överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter träffats om mot-&lt;br&gt;svarande avtalsersättningar som gäller idag. Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen tillstyrker att nya bestämmelser inte bör träda i kraft förrän&lt;br&gt;den 1 januari 2001 samt förordar att en parlamentarisk beredning tillsätts&lt;br&gt;som far återkomma med förslag beträffande ikraftträdande och över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 5 och 8 är&lt;br&gt;regeringens bedömning att bl.a. frågan om den närmare regleringen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förtidspension, ersättning för dem som har en långvarig men inte varaktig Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan med flera frågor bör bli föremål för fort-&lt;br&gt;satt beredning innan regeringen tar vidare ställning beträffande detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock nödvändigt att hela det reformerade systemet för ersättning&lt;br&gt;vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga inklusive nyss nämnda delar kan&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste uppgifterna i arbetet med reformeringen av syste-&lt;br&gt;met för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är att anpassa&lt;br&gt;förtidspensionssystemet, inklusive sjukbidragen, till det föreslagna re-&lt;br&gt;formerade ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna uppgift innebär dels att en klar åtskillnad av systemen måste&lt;br&gt;genomföras beträffande såväl reglerna om ersättningarnas beräkning som&lt;br&gt;finansieringen av respektive förmån, dels att regler om ålderspensionsrätt&lt;br&gt;för dem som uppbär ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;måste utformas med utgångspunkt i de reformerade reglerna för beräk-&lt;br&gt;ning av sådan ersättning. Det är därför i princip nödvändigt att det refor-&lt;br&gt;merade systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan&lt;br&gt;börja tillämpas senast i samband med införandet av det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tidsplan som gäller för det reformerade ålderspensionssys-&lt;br&gt;temet skall detta införas i två steg. Systemets intjänanderegler skall börja&lt;br&gt;tillämpas den 1 januari 1999. De första utbetalningarna av den reforme-&lt;br&gt;rade ålderspensionen skall ske först från och med den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 4 krävs ytterligare beredning innan ett färdigt&lt;br&gt;förslag till reformerat system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga kan läggas fram. Att utforma ett förslag till ett sådant system&lt;br&gt;som utgör en fungerande helhet med ett i alla delar önskvärt innehåll&lt;br&gt;innebär ett mycket omfattande arbete. Det framstår inte som realistiskt att&lt;br&gt;detta kan slutföras inom kortare tid än ett år. Troligtvis kommer det att&lt;br&gt;krävas längre tid än så. Med beaktande av behovet av rimlig tid för riks-&lt;br&gt;dagsbehandlingen av regeringens kommande proposition leder detta till&lt;br&gt;att ett ikraftträdande före den tidpunkt då utbetalningarna av den refor-&lt;br&gt;merade ålderspensionen påbörjas, dvs. den 1 januari 2001, inte ligger&lt;br&gt;inom räckhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår regeringen att det reforme-&lt;br&gt;rade systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8.3 har regeringen föreslagit en ändring i lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, gällande kravet för rätt till hel förtidspension, med ikraftträdande&lt;br&gt;den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det mest framträdande skälet för reformering av systemet för ersättning&lt;br&gt;vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är reformeringen av ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionssystemet är i dag en del av ett större system som också&lt;br&gt;omfattar ålders- och efterlevandepensioner. Reglerna for beräkning av&lt;br&gt;fortidspension är i huvudsak knutna till vad som gäller for ålderspensio-&lt;br&gt;neringen. Reformeringen av ålderspensionssystemet medför att ål-&lt;br&gt;derspension kommer att beräknas enligt nya principer och att ål-&lt;br&gt;derspensionssystemet såväl lagtekniskt som finansiellt kommer att utgöra&lt;br&gt;ett från andra socialförsäkringsgrenar avskilt system. Detta medför med&lt;br&gt;nödvändighet att nya regler for ersättning vid långvarigt nedsatt ar-&lt;br&gt;betsförmåga måste tillskapas för i vart fall förtidspensionärer och sjuk-&lt;br&gt;bidragstagare i de åldersgrupper som kommer att omfattas av det refor-&lt;br&gt;merade ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till reformeringen av ålderspensionssystemet har rege-&lt;br&gt;ringen vidare som en viktig utgångspunkt för det vidare arbetet angett att&lt;br&gt;all ersättning från såväl det reformerade ålderspensionssystemet som&lt;br&gt;systemet for ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall vara&lt;br&gt;skattepliktig, vilket innebär att det särskilda grundavdraget for folkpen-&lt;br&gt;sionärer skall avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av ålderspensionssystemet och avskaffandet av det sär-&lt;br&gt;skilda grundavdraget för folkpensionärer innebär i sig ett krav på att i det&lt;br&gt;närmaste samtliga försäkrade som i dag uppbär eller kommer att uppbära&lt;br&gt;förtidspension enligt nuvarande system skall fa sina ersättningar tekniskt&lt;br&gt;sett omvandlade till inkomstrelaterad förtidspension och garantibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inriktningen på reformeringen av systemet for ersättning&lt;br&gt;vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga har dessutom en rad frågeställningar&lt;br&gt;som inte har sitt ursprung i ålderspensionsreformen aktualiserats. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas behovet av att utforma ett rättvisande och funktio-&lt;br&gt;nellt mått på inkomstbortfall vid nedsättning av arbetsförmåga av medi-&lt;br&gt;cinska skäl, ersättningarnas anpassning till pris- och standardutveck-&lt;br&gt;lingen i samhället, frågan om krav på aktuell bosättning i Sverige som&lt;br&gt;villkor for rätt till garantibelopp samt att försäkringen bör stimulera för-&lt;br&gt;tidspensionärer till att i större utsträckning ta egna initiativ till att för-&lt;br&gt;ändra sin situation genom att på försök återvända till arbetslivet och att&lt;br&gt;även i övrigt leva ett aktivt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga syftar emellertid inte i sig till några generella förändringar av&lt;br&gt;det ekonomiska utfallet for dem som kommer att uppbära sådana ersätt-&lt;br&gt;ningar. Ersättningsnivån kan for en individ i det nya systemet dock&lt;br&gt;komma att bli högre eller lägre än vad som skulle ha varit fallet i nuva-&lt;br&gt;rande system beroende på faktorer såsom dennes forvärvsmönster,&lt;br&gt;inkomstprofil eller tillväxten i samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar i detta sammanhang att påpekas att reformeringen av&lt;br&gt;systemet inte far medföra någon ökning av statens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar som beviljas efter ansökan som görs från och med dagen&lt;br&gt;for ikraftträdandet eller som efter ikraftträdandet aktualiserats på annat&lt;br&gt;sätt än genom ansökan bör genomgående beräknas med tillämpning av de&lt;br&gt;nya bestämmelserna. Dessförinnan beviljade förmåner bör emellertid så&lt;br&gt;långt möjligt bibehållas i princip oförändrade och således inte bytas ut&lt;br&gt;mot ersättningar beräknade enligt de nya reglerna. Som ovan berörts&lt;br&gt;krävs emellertid av vissa skäl trots detta en relativt omfattande över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsreglering i fråga om ersättningar som har beviljats före ikraftträ- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;dandet enligt nuvarande regler om folkpension och ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt allmänt gäller vidare att man, inte minst av administrativa skäl, i&lt;br&gt;möjligaste mån bör undvika att upprätthålla olika ersättningssystem pa-&lt;br&gt;rallellt under någon längre tid. Förutom negativa effekter i administrativt&lt;br&gt;hänseende innebär en ordning med parallella system dessutom att de s.k.&lt;br&gt;tröskeleffektema förstärks. Detta talar för en anpassning mellan de er-&lt;br&gt;sättningar som utges enligt nuvarande regler och de som kommer att be-&lt;br&gt;viljas från och med den 1 januari 2001. Det behöver dock i sig inte inne-&lt;br&gt;bära att individer drabbas av några påtagliga nominella förändringar av&lt;br&gt;utgående ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 8.1 bedömer regeringen att frågan om ersätt-&lt;br&gt;ning vid långvarig men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga bör beredas&lt;br&gt;vidare i ett sammanhang som även omfattar den vanliga sjukpenningens&lt;br&gt;utformning. Inledningsvis har i detta avsnitt konstaterats att det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att de försäkrade som i dag uppbär sjukbidrag eller under tiden&lt;br&gt;fram till ikraftträdandet kommer att beviljas en sådan förmån far sin er-&lt;br&gt;sättning omvandlad enligt nya regler vid samma tidpunkt som gäller för&lt;br&gt;dem som i dag uppbär förtidspension, dvs. den 1 januari 2001. Erforder-&lt;br&gt;liga övergångsbestämmelser för denna grupp bör utformas under den&lt;br&gt;fortsatta beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionärer och sjukbidragstagare som är födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare kommer i så gott som samtliga fall att gå i ålderspension senast&lt;br&gt;under år 2002. Denna grupp kommer i huvudsak inte att omfattas av det&lt;br&gt;reformerade ålderspensionssystemet utan kommer att få sin ålderspen-&lt;br&gt;sion beräknad med utgångspunkt i nuvarande regler. Övervägande skäl&lt;br&gt;talar enligt regeringens uppfattning för att inga förändringar vidtas för&lt;br&gt;denna grupp i fråga om ersättningens och ålderspensionsrättens utform-&lt;br&gt;ning utöver dem som redovisats i lagrådsremissen Reformerade regler&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension som beslutats den 19 januari 1998.&lt;br&gt;Även de som tillhör dessa födelseårgångar och som först efter det fö-&lt;br&gt;reslagna systemets ikraftträdande beviljas en förmån bör i huvudsak&lt;br&gt;undantas från att omfattas av nya ersättningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ålderspensionsrätt i det reformerade ålderspensionssys-&lt;br&gt;temet för dem som uppbär ersättning vid långvarigt nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmåga enligt de regler som föreslås införda från och med den 1 januari&lt;br&gt;2001 hänvisas till avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis vill regeringen framhålla att syftet med ersätt-&lt;br&gt;ningssystemet är även framgent att tillförsäkra människor rätt till eko-&lt;br&gt;nomisk trygghet vid förtida förlust eller nedsättning av arbetsförmågan.&lt;br&gt;Ersättningen skall därvid utgöra en kompensation för inkomstbortfall&lt;br&gt;som har sin grund i sjukdom eller skada och utgå i form av inkomstrela-&lt;br&gt;terad ersättning och garantibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.2 Omvandling av redan beviljad förtidspension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer födda år 1938 eller senare som vid&lt;br&gt;ikraftträdandet av det nya systemet för ersättning vid långvarigt ned-&lt;br&gt;satt arbetsförmåga har ersättning i form av förtidspension skall fa&lt;br&gt;denna omvandlad till förtidspension i det reformerade systemet. Den&lt;br&gt;omräknade förtidspensionen skall därefter behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som de förtidspensioner som beviljas efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en förtidspensionär som har allmän tilläggspension (ATP) skall&lt;br&gt;summan av folkpensionens huvudförmån och ATP omvandlas till in-&lt;br&gt;komstrelaterad förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den vars ersättning efter omräkning till inkomstrelaterad för-&lt;br&gt;tidspension inte når upp till garantinivån skall garantibelopp utges&lt;br&gt;motsvarande mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kompensera för avskaffandet av det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;för folkpensionärer (SGA) skall vid sidan av garantibeloppet en sär-&lt;br&gt;skild övergångsvis ersättning utges till vissa förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Omvandlingen av förtidspension enligt&lt;br&gt;det gamla systemet till inkomstrelaterad förtidspension och garanti-&lt;br&gt;belopp är tekniskt komplicerad till följd av förändringarna i beskatt-&lt;br&gt;ningen av pensioner. Regeringen avser därför att återkomma med för-&lt;br&gt;slag till hur omvandlingen tekniskt skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i princip överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Jönkö-&lt;br&gt;pings län och Handikappombudsmannen har inga erinringar mot försla-&lt;br&gt;gen. Riksförsäkringsverket anser att det sätt på vilket övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna presenteras och att utkast till lagbestämmelser saknas, gör det&lt;br&gt;svårt att i alla delar bedöma konsekvenserna för försäkringskassans han-&lt;br&gt;tering och för de försäkrade. Riksrevisionsverket finner att utredningens&lt;br&gt;förslag till övergångsbestämmelser innebär förbättrade ekonomiska vill-&lt;br&gt;kor för dagens förtidspensionärer samtidigt som inga egentliga&lt;br&gt;neddragningar föreslås samt konstaterar att utredningen inte redovisar&lt;br&gt;vilka merutgifter dessa förbättringar medför eller hur de avses&lt;br&gt;finansieras. Socialstyrelsen anser det viktigt att&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna leder till en trygg, långsiktig försörjning för&lt;br&gt;alla som berörs av förändringen, möjligheter till ett aktivt liv med t.ex.&lt;br&gt;rehabilitering, utbildning och arbete samt att ingen på grund av&lt;br&gt;förändringen behöver bli beroende av socialbidrag för sin försörjning.&lt;br&gt;Statens löne- och pensionsverk tillstyrker förslaget i betänkandet.&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet ställer sig i huvudsak och rent principiellt&lt;br&gt;bakom de utgångspunkter och värderingar som utredningen givit uttryck&lt;br&gt;för samt instämmer i de överväganden och förslag som lämnas.&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige hävdar att huvudprincipen bör vara att&lt;br&gt;redan beviljade förmåner behålls oförändrade - eller förbättras, i samband&lt;br&gt;med utredningens ikraftträdande år 2001 men tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;särskilt övergångsvis garantibelopp. Sveriges Akademikers central-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation instämmer i förslagen. Tjänstemännens Central- Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;organisation (TCO) anser att den viktigaste principen måste vara att de&lt;br&gt;försäkrade så långt som det är praktiskt möjligt inte skall få sänkta&lt;br&gt;ersättningsnivåer. Pensionärernas Riksorganisation har inga erinringar&lt;br&gt;mot utredningens förslag men vill kraftigt understryka att de förändringar&lt;br&gt;som sker i sig inte far innebära att individer drabbas av några påtagliga&lt;br&gt;förändringar av utgående ersättningar, dvs. inga minskningar av&lt;br&gt;ersättningar far ske. Sveriges Pensionärers Riksförbund har påtalat att&lt;br&gt;övergångsreglerna inte bör försämra ekonomin för dem som redan berörs&lt;br&gt;av den äldre trygghetslagstiftningen samt att det är ett viktigt&lt;br&gt;konstaterande som klarare bör komma till uttryck i övergångsreglerna.&lt;br&gt;TCO skulle helst se att dagens förtidspension även i fortsättningen&lt;br&gt;betalas ut på samma sätt som idag men accepterar den tekniska&lt;br&gt;omräkningen eftersom skattereglerna ändras och en förändring därför&lt;br&gt;måste vidtas. Ett krav från TCO är dock att vid den närmare&lt;br&gt;utformningen av det schabloniserade garantibeloppet måste garantier ges&lt;br&gt;att ingen far en försämrad disponibel inkomst. Privattjänstemanna-&lt;br&gt;kartellen (PTK) anser att utredningens förslag om att införa ett särskilt&lt;br&gt;övergångsvis garantibelopp är bra. Vidare delar PTK utredningens&lt;br&gt;uppfattning att samma regler ska gälla för förtidspensionärer som för&lt;br&gt;andra folkpensionärer som är i motsvarande situation då SGA avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Särskilt i fråga om&lt;br&gt;en sådan långsiktig ersättning som förtidspension är det viktigt att&lt;br&gt;ersättningens nivå bibehålls i princip oförändrad vid övergången till det&lt;br&gt;nya systemet. Förtidspension beviljas i princip för tiden fram till dess den&lt;br&gt;försäkrade går i ålderspension. En individ måste kunna långsiktigt&lt;br&gt;planera och inrätta sin tillvaro även när han eller hon är hänvisad till att&lt;br&gt;försörja sig genom en förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förtidspensionär är dessutom på grund av arbetsoförmågan i de&lt;br&gt;allra flesta fall förhindrad att genom arbete eller på annat sätt&lt;br&gt;kompensera för en lägre ersättningen och är i regel helt beroende av&lt;br&gt;pensionen för sin försörjning. Detta medför ett särskilt krav på att de&lt;br&gt;pensionsberättigade måste kunna förlita sig på att ersättningen är stabil&lt;br&gt;över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt blir det orimligt att under lång tid framöver i varje enskilt&lt;br&gt;fall göra individuella jämförande beräkningar och, då det nya systemet&lt;br&gt;resulterar i en högre eller lägre ersättning, genomgående beräkna er-&lt;br&gt;sättningen enligt det för individen mest fördelaktiga alternativet. Över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser med en sådan inriktning skulle kunna bli mycket&lt;br&gt;kostsamma och dessutom innebära en mycket stor administrativ uppgift&lt;br&gt;eftersom det medför ett kontinuerligt hänsynstagande till såväl nuvarande&lt;br&gt;som reformerade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5 har regeringen redovisat förslag till principer för beräkning&lt;br&gt;av ekonomisk ersättning i form av förtidspension. Avsikten är att&lt;br&gt;ersättningen från och med den 1 januari 2001 skall betalas ut som&lt;br&gt;inkomstrelaterad förtidspension och i förekommande fall som&lt;br&gt;garantibelopp upp till en bestämd garantinivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktualiserade relativt omfattande regelförändringarna tillsammans&lt;br&gt;med principen att beviljade förmåner av långsiktig karaktär inte bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändras i alltför stor utsträckning medför att någon ny beräkning av Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;förtidspensionen i enlighet med de regler som skall tillämpas efter&lt;br&gt;ikraftträdandet inte bör göras for dem som har fatt den beviljad enligt&lt;br&gt;nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör inte det nuvarande systemet tillämpas parallellt med det&lt;br&gt;reformerade systemet längre än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår regeringen att&lt;br&gt;övergångsbestämmelser skall tillskapas för personer födda år 1938 eller&lt;br&gt;senare som vid det föreslagna systemets ikraftträdande den 1 januari&lt;br&gt;2001 har en förtidspension. Dessa individer bör få sina folkpensions- och&lt;br&gt;ATP-förmåner tekniskt sett omvandlade till de nya formerna för&lt;br&gt;ersättning, dvs. inkomstrelaterad förtidspension och garantibelopp.&lt;br&gt;Denna omvandling bör emellertid göras så att en individs ersättning i&lt;br&gt;möjligaste mån behålls oförändrad. Omvandlade förtidspensioner bör&lt;br&gt;betraktas och behandlas på samma sätt som de förtidspensioner som&lt;br&gt;beviljas efter det reformerade systemets ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer (SGA) utgör i princip&lt;br&gt;en komponent i det ekonomiska skyddet i nuvarande pensionssystem.&lt;br&gt;När det särskilda grundavdraget avskaffas går pensionärer med låga och&lt;br&gt;medelhöga pensionsinkomster miste om en skatteförmån. Det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget innebär att förtidspensioner upp till cirka 3 basbelopp per&lt;br&gt;år till viss del kan vara befriade från beskattning. Genom avskaffandet av&lt;br&gt;det särskilda grundavdraget för folkpensionärer kommer beskattningen&lt;br&gt;av pensionsinkomster att skärpas i detta inkomstintervall. I praktiken&lt;br&gt;torde den föreslagna konstruktionen av och nivån på garantinivån&lt;br&gt;innebära att många förtidspensionärer redan genom denna kompenseras&lt;br&gt;för avskaffandet av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer. För&lt;br&gt;vissa förtidspensionärer blir emellertid den generella omvandlingen av&lt;br&gt;folkpension och ATP till inkomstrelaterad förtidspension och&lt;br&gt;garantibelopp otillräcklig. Av detta skäl bör därför möjligheten till en&lt;br&gt;särskild övergångsvis ersättning införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i direktiv beslutade den 18 december 1997&lt;br&gt;(dir. 1997:149) gett en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till&lt;br&gt;utformning av en övergångsvis garantipension för ålderspensionärer&lt;br&gt;födda 1937 eller tidigare som skall beskattas enligt samma regler som&lt;br&gt;gäller för löntagare. Konstruktionen bör enligt direktiven ha som&lt;br&gt;utgångspunkt en kommunalskatt på 34 procent vid jämförelse av&lt;br&gt;pensionärernas nettoutfall före och efter omläggningen. Dock skall&lt;br&gt;beaktas att omläggningen i princip skall medföra så små förändringar&lt;br&gt;som möjligt av den enskildes ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.3&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Individer födda åren 1936 och 1937&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För individer födda åren 1936 och 1937 som&lt;br&gt;har beviljats förtidspension före ikraftträdandet eller beviljas denna&lt;br&gt;förmån därefter skall i princip nuvarande folkpensions- och ATP-&lt;br&gt;regler gälla för beräkningen av förmånens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Till individer födda åren 1936 och 1937&lt;br&gt;som har beviljats förtidspension före ikraftträdandet eller beviljas&lt;br&gt;denna förmån därefter bör ålderspensionsrätt tillgodoräknas enligt i&lt;br&gt;princip nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: När det gäller personer som är födda åren 1936&lt;br&gt;och 1937 anser Riksskatteverket (RSV) att övergång från folkpension och&lt;br&gt;särskilt grundavdrag (SGA) till garantibelopp bör ske år 2001 om&lt;br&gt;motsvarande övergång sker detta år för ålderspensionärer födda 1935 och&lt;br&gt;tidigare. Skulle den övergångsvisa garantipensionen börja utbetalas för år&lt;br&gt;2003 anser RSV att även förtidspensionärer födda åren 1936 eller 1937&lt;br&gt;bör bli kvar i nuvarande system fram till år 2003. Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverie, Privattjänstemannakartellen och Pensionärernas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion instämmer i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Nuvarande regler&lt;br&gt;för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga är starkt kopplade till&lt;br&gt;nuvarande ålderspensionsregler. Såväl förtidspension som sjukbidrag&lt;br&gt;beräknas på samma sätt som ålderspension sedan ett antagande gjorts om&lt;br&gt;inkomster och bosättning fram till 65 års ålder. Den enda skillnaden är att&lt;br&gt;förtidspensionärer och sjukbidragstagare har en högre lägsta garanti för&lt;br&gt;ersättningen. Detta innebär att flertalet av förtidspensionärerna och&lt;br&gt;sjukbidragstagama får en oförändrad ekonomisk situation vid&lt;br&gt;övergången till ålderspension. Endast de som åtminstone till viss del får&lt;br&gt;ersättning i form av pensionstillskott får en minskad ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till reformerat ålderspensionssystem skall individer&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare i princip inte beröras av reformen. Skälen till&lt;br&gt;detta ligger bland annat i att ikraftträdandet av de föreslagna reglerna&lt;br&gt;kommer att ske så nära inpå den tidpunkt då flertalet i denna grupp&lt;br&gt;kommer att ta ut ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom bortfaller dessutom för denna grupp ett av de tyngst&lt;br&gt;vägande skälen för att vidta någon omvandling av ATP och folkpension&lt;br&gt;när det gäller förtidspensioner till individer födda dessa årgångar. I och&lt;br&gt;för sig skulle det vara tänkbart att trots detta omvandla förtidspensionen&lt;br&gt;även för denna åldersgrupp. Det skulle dock innebära vissa&lt;br&gt;administrativa kostnader hänförliga till bl.a. själva omräkningen och&lt;br&gt;nödvändiga informationsinsatser. Ur den försäkrades synvinkel skulle det&lt;br&gt;dessutom förmodligen ofta te sig mindre motiverat att utbetalande&lt;br&gt;myndighet räknar om den utgående folk- respektive tilläggspension till&lt;br&gt;en ny form av ersättning uppgående till i de flesta fall motsvarande&lt;br&gt;belopp som tidigare när kanske endast något år återstår till&lt;br&gt;ålderspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att försäkrade födda Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;år 1937 eller tidigare i princip lämnas helt utanför det föreslagna&lt;br&gt;förtidspensionssystemet och även efter den 1 januari 2001 behåller&lt;br&gt;respektive får sin förtidspension beräknad enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till individer födda åren 1936 och 1937 som har beviljats&lt;br&gt;förtidspension före ikraftträdandet eller beviljas denna förmån därefter&lt;br&gt;bör vidare ålderspensionsrätt tillgodoräknas enligt i princip nuvarande&lt;br&gt;regler. I lagrådsremissen Reformerade regler om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension som beslutats den 19 januari 1998 har dock redovisats&lt;br&gt;vissa förslag som föreslås omfatta denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.4 En bosättningsbaserad garantinivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Under den fortsatta beredningen bör&lt;br&gt;övervägas i vilken utsträckning kravet på bosättning i Sverige för rätt&lt;br&gt;till garantibelopp skall omfatta även dem som beviljats förtidspension&lt;br&gt;enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De som har beviljats förtidspension enligt&lt;br&gt;nuvarande regler skall omfattas av kravet på bosättning i Sverige för rätt&lt;br&gt;till garantibelopp. Beträffande dem som är bosatta utomlands eller&lt;br&gt;kommer att flytta utomlands bör övervägas om behov föreligger av regler&lt;br&gt;som medger att dessa grupper under en övergångstid får möjlighet att&lt;br&gt;anpassa sig till de föreslagna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen saknar en närmare beskrivning&lt;br&gt;kring utredningens förslag om att garantibelopp inte till någon del ska&lt;br&gt;utges till den som är bosatt utomlands och ställer frågan om förslaget&lt;br&gt;skall gälla även t.ex. svenska medborgare som flyttar utomlands inom&lt;br&gt;eller utom EU, personer som flyttar med under anhörigas tillfälliga&lt;br&gt;anställning i offentligt uppdrag eller privat tjänst i svenskt eller utländskt&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I avsnitt 5.3 har redovisats&lt;br&gt;regeringens förslag om att rätt till garantibelopp skall föreligga vid&lt;br&gt;bosättning i Sverige och att således rätt till denna förmån inte föreligger&lt;br&gt;vid bosättning i annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring utges&lt;br&gt;sjukbidrag eller förtidspension i form av folkpension till den som är&lt;br&gt;bosatt utomlands endast om denne är svensk medborgare som dessutom&lt;br&gt;är berättigad till allmän tilläggspension. Vidare gäller att folkpensionen i&lt;br&gt;sådant fall utges i förhållande till antalet år med ATP-poäng. Till följd av&lt;br&gt;reglerna i förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen&lt;br&gt;för social när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar&lt;br&gt;flyttar inom gemenskapen och i den nordiska konventionen den 15 juni&lt;br&gt;1972 om social trygghet exporteras emellertid i dag såväl 30-&lt;br&gt;delsberäknad som 40-delsberäknad folkpension och pensionstillskott&lt;br&gt;inom EU/EES till såväl svenska medborgare som medborgare i annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU/EES-land. Export till en del andra länder sker vidare på grund av Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;andra konventionsförpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 5.3 har en utgångspunkt vid utformningen av&lt;br&gt;en garantinivå för förtidspensionärer varit att individer som bor i Sverige&lt;br&gt;skall vara garanterade en viss minsta inkomst för sin försörjning. Rätten&lt;br&gt;till ersättning i form av garantibelopp är därför i princip oberoende av&lt;br&gt;forsäkringstid och ersättningen utges således utan hänsynstagande till bo-&lt;br&gt;sättningstid till den som är bosatt i Sverige och har beviljats förtidspen-&lt;br&gt;sion. Däremot kommer garantibelopp inte till någon del utges till den&lt;br&gt;som är bosatt utomlands. Detta innebär exempelvis att en förtidspen-&lt;br&gt;sionär som flyttar till ett annat land och som inte har rätt till någon in-&lt;br&gt;komstrelaterad förtidspension kan komma att stå utan försörjning om det&lt;br&gt;nya landets lagstiftning inte ger rätt till något grundskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen till dem som har beviljats förtidspension enligt nuvarande&lt;br&gt;regler kommer för de allra flesta att omvandlas till inkomstrelaterad&lt;br&gt;förtidspension och, om sådan ersättning saknas eller understiger en viss&lt;br&gt;nivå, garantibelopp. Garantibelopp kommer således att utges även till&lt;br&gt;många av dem som i dag har förtidspension i form av folkpension. Det&lt;br&gt;förtjänar dock att nämnas att den del av folkpensionen som utgörs av&lt;br&gt;huvudförmånen och som utges till dem som i dag har rätt till&lt;br&gt;tilläggspension i princip kommer att omvandlas till inkomstrelaterad&lt;br&gt;förtidspension, för vilken andra regler om rätt till export gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt utomlands eller kommer att flytta utomlands och far&lt;br&gt;sin folkpension ersatt med garantibelopp riskerar dock att ställas utan&lt;br&gt;försörjning om de föreslagna reglerna om krav på bosättning i Sverige&lt;br&gt;skall omfatta även henne eller honom. Frågan om i vilken utsträckning&lt;br&gt;dessa individer skall omfattas av kravet på bosättning måste dock enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning överlämnas till den fortsatta beredningen. Därvid&lt;br&gt;bör övervägas regler som medger att dessa grupper under en&lt;br&gt;övergångstid får möjlighet att anpassa sig för det fall kravet på bosättning&lt;br&gt;skall omfatta även dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna kravet på aktuell bosättning i Sverige för rätt till&lt;br&gt;garantibelopp kommer i vart fall inte att beröra dem som är födda 1937&lt;br&gt;eller tidigare och som således i enlighet med vad som ovan redovisats&lt;br&gt;inte kommer att fa sin förtidspension omräknad utan i stället behåller sin&lt;br&gt;folk- respektive tilläggspension även efter den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen lämnar i denna proposition är av principiell&lt;br&gt;natur. Några exakta beräkningar gällande förslagens ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser kan därför inte göras. Detta kommer dock att naturligen&lt;br&gt;vara en viktig del i det fortsatta beredningsarbetet med att reformera&lt;br&gt;systemet för ersättning vid nedsatt arbetsförmåga av medicinska skäl. I&lt;br&gt;de delar som regeringens förslag innebär en förändring av de principer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i dag gäller för ersättning vid nedsatt arbetsförmåga av medicinska Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;skäl kan dock vissa ekonomiska konsekvenser uppskattas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förtidspensionernas utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag över 400 000 personer som har förtidspension eller&lt;br&gt;sjukbidrag, varav cirka 55 procent kvinnor. Det betyder att drygt sju&lt;br&gt;procent av befolkningen i förvärvsaktiv ålder helt eller delvis har lämnat&lt;br&gt;arbetslivet i förtid och i stället uppbär dessa ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att vidgad rätt till förtidspension infördes år 1970 och 1972&lt;br&gt;ökade antalet förtidspensioner kraftigt. Åren närmast före 1970&lt;br&gt;nybeviljades omkring 20 000 förtidspensioner per år. Åren 1972 - 1984&lt;br&gt;förtidspensionerades årligen 40 000 - 45 000 personer. Därefter låg&lt;br&gt;nybeviljandet på över 50 000 per år. Inledningsvis berodde detta på en&lt;br&gt;ökning av antalet förtidspensioneringar av arbetsmarknadsskäl men vid&lt;br&gt;1980-talets mitt minskade dessa förtidspensioneringar gradvis. Samtidigt&lt;br&gt;steg antalet förtidspensioneringar av medicinska skäl kraftigt. Åren 1992&lt;br&gt;och 1993 steg nybeviljandet till mycket höga nivåer, 63 000 år 1993,&lt;br&gt;trots att förtidspension av arbetsmarknadsskäl hade avskaffats. Det höga&lt;br&gt;antalet under de här åren berodde främst på att försäkringskassorna, i&lt;br&gt;samband med att man ökade insatserna på rehabilitering,&lt;br&gt;förtidspensionerade ett stort antal personer med pågående långa&lt;br&gt;sjukskrivningar som inte bedömdes vara rehabiliteringsbara. Därefter har&lt;br&gt;nybeviljandet sjunkit till den lägsta nivån sedan år 1971. Under en&lt;br&gt;kortare period på 1980-talet nådde också nybeviljandet lägre nivåer än år&lt;br&gt;1971, men i dag är de än lägre. Bland annat som en följd av att&lt;br&gt;nyrekryteringen via långvarig sjukskrivning minskat, men också&lt;br&gt;beroende på en mer strikt tillämpning av försäkringen. Nybeviljandet var&lt;br&gt;under 1970- och början av 1980-talet högre bland män än bland kvinnor.&lt;br&gt;Sedan 1986 har förhållandet dock varit det omvända. Under år 1997 var&lt;br&gt;drygt 51 procent av de nybeviljade förtidspensionärerna kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet nybeviljade förtidspensioner är nu cirka 40 000 per år. Under&lt;br&gt;år 1997 kunde dock en viss ökning av antalet skönjas. En överströmning&lt;br&gt;till förtidspensioneringen i samband med införandet av inkomstprövad&lt;br&gt;änkepension samt ökat antal ansökningar med anledning av förändringar&lt;br&gt;av kriterier för rätt till ersättning, och de övergångsregler som gäller för&lt;br&gt;dessa förändringar, har bidragit till denna ökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den framtida utvecklingen har regeringen i 1998 års&lt;br&gt;budgetproposition konstaterat att det finns starka skäl att tro på en ökad&lt;br&gt;förtidspensionering framöver på grund av demografiska faktorer. De&lt;br&gt;stora åldersgrupperna födda på 1940-talet börjar nå upp i den ålder då&lt;br&gt;risken för förtidspensionering ökar kraftigt. Skillnaden i antalet individer&lt;br&gt;som nu är i den ålder då risken för förtidspensionering är som störst och&lt;br&gt;1940-talsårgångama är mycket stor. Som jämförelse kan sägas att antalet&lt;br&gt;individer född åren 1943 till 1948 är cirka 50 procent fler än de födda&lt;br&gt;åren 1933 till 1938. Jämfört med 1930-talsårgångama är även&lt;br&gt;åldersgrupperna efter de födda på 1940-talet stora, vilket talar för att det&lt;br&gt;demografiska trycket på utgifterna kommer att vara större än i dag under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en lång tid framöver. Dock kommer trycket att lätta något några år in på&lt;br&gt;2000-talet efter det att 1940-talsgenerationen övergått i ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns faktorer som kan balansera en tendens med ökat tryck på&lt;br&gt;förtidspensionssystemet. Det är inte självklart att den stora 1940-&lt;br&gt;talsgenerationen har lika stor förtidspensionsrisk som tidigare&lt;br&gt;födelseårgångar. Flera faktorer talar för att dessa åldersgrupper, och de&lt;br&gt;som fötts därefter, i många avseenden har lägre risk för&lt;br&gt;förtidspensionering än tidigare. Genomförda regelförändringar avseende&lt;br&gt;kriterierna för rätt till förtidspension kommer troligen också att ha en&lt;br&gt;återhållande effekt på nybeviljandet. Det är dock ännu för tidigt att göra&lt;br&gt;någon uppskattning av i vilken omfattning de förändrade kriterierna&lt;br&gt;påverkat utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Kostnaden för förtidspensioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för förtidspensioner bestäms av en rad faktorer. Dessa&lt;br&gt;faktorer far betydelse genom att de påverkar antingen antalet individer&lt;br&gt;som uppbär ersättning, storleken på den ersättning som utgår eller båda&lt;br&gt;dessa. Faktorerna kan sorteras i tre grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Systemets egenskaper, såsom utformning av kriterier för rätt till&lt;br&gt;ersättning, regeltillämpning och praxis, insatser för att förhindra eller&lt;br&gt;begränsa långvarig arbetsförmågenedsättning samt ersättnings-&lt;br&gt;villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utvecklingen inom andra områden-, såsom förändringen av andra&lt;br&gt;näraliggande system t.ex. ålderspensionssystemet (inkl. Avtalspen-&lt;br&gt;sioner och privata pensioner) och arbetslöshetsförsäkringen. Inte bara&lt;br&gt;konstruktionen av systemen kan påverka kostnaderna, utan också den&lt;br&gt;allmänna utvecklingen inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Strukturella faktorer, såsom den demografiska utvecklingen,&lt;br&gt;sjuklighetens eller ohälsan utveckling och fördelning i befolkningen&lt;br&gt;samt inkomstutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt kan sägas att påverkan från faktorerna inom ovanstående tre&lt;br&gt;grupper skiljer sig åt dels avseende graden av möjlighet att hantera&lt;br&gt;genom lagstiftning och olika insatser, dels avseende förändringstakten&lt;br&gt;och förutsägbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framförallt systemets egenskaper men även utvecklingen inom andra&lt;br&gt;områden kan hanteras genom förändringar av lagstiftningen och genom&lt;br&gt;olika typer av insatser t.ex. rehabilitering och förebyggande åtgärder mot&lt;br&gt;ohälsa eller olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Genom att förändra&lt;br&gt;systemets egenskaper kan relativt snabba effekter åstadkommas. Stora&lt;br&gt;förändringar innebär dock samtidigt att försäkringen far ett annat innehåll&lt;br&gt;genom att dess villkor förändras. Att förändra innehållet i och&lt;br&gt;resurstilldelningen till insatser i form av rehabilitering och förebyggande&lt;br&gt;åtgärder mot ohälsa samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder tenderar att på&lt;br&gt;kort sikt ha relativt begränsad effekt. Det faktum att denna typ av insatser&lt;br&gt;är ständigt förekommande innebär att påverkan ofta sker på&lt;br&gt;”marginalen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mer strukturella förhållandena - i vilka innefattas såväl faktorer Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;som har direkt inverkan såsom inkomstnivåer och sjuklighet som&lt;br&gt;konjunkturella förändringar o.d. - som omger försäkringen är till sin&lt;br&gt;natur mindre påverkbara. Ofta är förändringstakten relativt långsam eller&lt;br&gt;åtminstone i hög grad förutsägbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens budgetproposition för 1998 redovisas hur kostnaderna för&lt;br&gt;förtidspensioner beräknas till 36 929 miljoner kronor under år 1997. För&lt;br&gt;år 1998 beräknas kostnaderna vara 37 177 miljoner kronor. Den&lt;br&gt;demografiska utvecklingen har och kommer att få en kostnadshöjande&lt;br&gt;effekt. Det påtagliga demografiska tryck som kommer att nå sin&lt;br&gt;höjdpunkt runt år 2010 kommer att innebära ökade utgifter i förhållande&lt;br&gt;till avgiftsunderlaget. Storleken på detta tryck illustreras av det faktum&lt;br&gt;att antalet individer som då är i den ålder då risken för&lt;br&gt;förtidspensionering är störst, och därmed i den ålder i vilken flertalet&lt;br&gt;förtidspensionärer är, har ökat med 50 procent i förhållande till i dag. Ett&lt;br&gt;allmänt förbättrat hälsoläge i befolkningen och en mängd insatser i och&lt;br&gt;kring socialförsäkringen bedöms dock tillsammans bidra till att begränsa&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Systemets kostnader i förhållande till dess intäkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionssystemets inkomstrelaterade del föreslås finansieras&lt;br&gt;genom en med sjukpenningen gemensam arbetsgivaravgift (respektive&lt;br&gt;egenavgift för egenföretagare). Utöver detta tillkommer ett behov av&lt;br&gt;finansiering av garantibeloppen genom allmänna skattemedel. Således är&lt;br&gt;försäkringens intäkter till stor del bestämda genom storleken på&lt;br&gt;avgiftsunderlaget eller lönesumman. Detta innebär i kombination med att&lt;br&gt;försäkringens utgifter till stor del bestäms av den demografiska&lt;br&gt;utvecklingen och löneutvecklingen att sambandet mellan systemets&lt;br&gt;intäkter och utgifter är starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för en försäkring mot uteblivna förvärvsinkomster på&lt;br&gt;grund av arbetsförmågenedsättning av medicinska skäl bör vara i princip&lt;br&gt;densamma oavsett hur olika strukturella faktorer som har inverkan på&lt;br&gt;systemets kostnader förändras. Förändringar av systemets egenskaper bör&lt;br&gt;inte göras utan att också hänsyn tas till att försäkringens innehåll bör vara&lt;br&gt;stabilt. Det är viktigt att skilja på vilka utgiftsförändringar som orsakas&lt;br&gt;av förändringar i systemets egenskaper, till exempel lagändringar som&lt;br&gt;innebär ändrade kriterier eller ”glidningar” i tillämpningen av dessa, och&lt;br&gt;utgiftsförändringar som beror på strukturella förändringar. Om inte detta&lt;br&gt;görs riskerar ökade utgifter till följd av t.ex. demografiska förändringar&lt;br&gt;att leda till försämrade försäkringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett bör villkoren för de offentliga trygghetssystemen vara så&lt;br&gt;stabila som möjligt. Reglerna bör inte ändras annat än om det finns starka&lt;br&gt;skäl för det. Den som till följd av ohälsa och nedsatt arbetsförmåga har&lt;br&gt;blivit beviljad en förmån har av naturliga skäl mycket begränsade&lt;br&gt;möjligheter att påverka sin ekonomiska situation för att kompensera&lt;br&gt;eventuella försämringar i förmånen. För stora grupper kommer&lt;br&gt;ersättningen från försäkringen att utgöra den huvudsakliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försörjningskällan under lång tid. Vissa har förtidspensionen som en&lt;br&gt;permanent ersättning från unga år ända fram till ordinarie pensionsålder&lt;br&gt;vid 65 år. Denna långa tidshorisont ställer särskilda krav på stabilitet och&lt;br&gt;långsiktighet i bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger också i karaktären av försäkring att villkoren skall vara&lt;br&gt;stabila även för dem som inte har drabbats av ohälsa. Det finns en allmän&lt;br&gt;välfärdsvinst i hållfasta regler. Om det finns en tvekan kring&lt;br&gt;långsiktigheten i villkoren kan det uppkomma tendenser till&lt;br&gt;överförsäkring i det fall människor skaffar sig kompletterande&lt;br&gt;försäkringsskydd på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Ekonomiska konsekvenser av regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inkomstrelaterad ersättning och garantibelopp vid varaktig nedsättning&lt;br&gt;av arbetsförmågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit att inkomstrelaterad ersättning vid varaktig&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan skall bestämmas till en viss andel av det&lt;br&gt;inkomstbortfall som beräknas ha uppkommit. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;denna andel bör vara cirka 65 procent. I förhållande till dagens regler&lt;br&gt;innebär detta dels att inkomstunderlaget bestäms på ett annat sätt, dels att&lt;br&gt;inkomstunderlaget är direkt avgörande för ersättningens storlek.&lt;br&gt;Regeringen har vidare föreslagit att till den som helt saknar eller har låg&lt;br&gt;inkomstrelaterad ersättning skall utges ett garantibelopp som innebär att&lt;br&gt;ersättningen inte understiger en viss nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär en förstärkning av sambandet mellan den inkomst en&lt;br&gt;individ har i samband med förtidspensioneringen och ersättningen.&lt;br&gt;Utredningen har i sina beräkningar - som utgår från att inkomstunder-&lt;br&gt;laget utgörs av de fyra bästa inkomståren av de sex år som föregår&lt;br&gt;pensionsfallet och en garantinivå motsvarande 2,5 minskade basbelopp&lt;br&gt;med lägre nivåer för de yngsta - beräknat att detta innebär en&lt;br&gt;nettobesparing motsvarande två procent av dagens förtidspensions-&lt;br&gt;kostnader. Utredningens beräkningar är dock gjorda på nybeviljade&lt;br&gt;förtidspensioner under ett år. Sådana beräkningar kan innehålla viss&lt;br&gt;osäkerhet genom att förhållandena under just det året skiljer sig i något&lt;br&gt;avseende från det normala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för vilka ekonomiska konsekvenser förslaget får är den&lt;br&gt;konstruktion som slutligen väljs. Såväl valet av beräkningsmodell för den&lt;br&gt;inkomstrelaterade ersättningen som konstruktionen och nivån på&lt;br&gt;grundskyddet har stor inverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med de principer som regeringen föreslår är bland annat att&lt;br&gt;hantera den överkompensation som dagens system kan innebära för vissa&lt;br&gt;individer. Överkompensationen beror på den korta beräkningsram som&lt;br&gt;används för bestämning av antagandepoäng i kombination med att&lt;br&gt;antagandepoängen sedan nästan uteslutande kan ligga till grund för&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär i allmänhet ett mer direkt samband mellan&lt;br&gt;en individs inkomst åren före förtidspensioneringen och ersättningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;storlek. Detta innebär enligt utredningens beräkningar relativt sett högre Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;genomsnittliga ersättningar - i samband med nybeviljandet - för äldre&lt;br&gt;förtidspensionärer. Totalt sett visar vidare utredningens beräkningar på&lt;br&gt;en betydande utjämning mellan kvinnor och mäns genomsnittliga&lt;br&gt;ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den utjämning som åstadkoms mellan kvinnor och mäns&lt;br&gt;ersättningar beror så vitt kan bedömas på den något högre lägsta&lt;br&gt;ersättning som utredningens föreslagna garantinivå ger i förhållande till&lt;br&gt;dagens folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexering med hänsyn till pris- och reallöneutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gjort den bedömningen att det bör övervägas på vilket&lt;br&gt;sätt den inkomstrelaterade ersättningen och garantinivån skall indexeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koppling av ersättningarna till ett index som påverkas av pris- och&lt;br&gt;löneutvecklingen innebär en kostnadsökning vid pris- och löneökningar.&lt;br&gt;Det nuvarande förtidspensionssystemet är tekniskt sett endast knutet till&lt;br&gt;prisutvecklingen. Den kostnadsökning som inflationen och tillväxten&lt;br&gt;orsakar innebär dock inte att utgiften för systemet i förhållande till&lt;br&gt;avgiftsunderlaget ökar. I följande tabell görs en grov jämförelse mellan&lt;br&gt;kostnaderna och utgifterna i förhållande till avgiftsunderlaget i ett system&lt;br&gt;med endast prisjustering och ett system med prisjustering och justering&lt;br&gt;för halva realinkomstutvecklingen samt ett system med justering för hela&lt;br&gt;pris- och reallöneutvecklingen vid några olika inflations- och&lt;br&gt;tillväxtaltemativ. Tillväxten definieras här som reallönetillväxt.&lt;br&gt;Observera att tabellen inte avser att utgöra en prognos på kostnaderna vid&lt;br&gt;olika alternativ. Till exempel har ingen hänsyn tagits till andra faktorer&lt;br&gt;som påverkar kostnaderna. För ett resonemang om detta se avsnitt 3.&lt;br&gt;Avsikten med tabellen är endast att jämföra de olika alternativen för&lt;br&gt;indexering. Andra faktorer som påverkar systemets utgifter har samma&lt;br&gt;inverkan oavsett vilket alternativ som används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1 Utvecklingen av kostnader och utgifter i förhållande till Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;avgiftsunderlaget för ett system med enbart prisindexering, ett system med pris-&lt;br&gt;och halv reallöneindexering samt ett system med pris- och hel reallöneindexering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga antaganden om volymförändringar har gjorts. Förändringar angivna i&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsförändring (KF) samt förändring av utgiften som andel av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget (UF) mellan år 0 och år 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inflation (I) och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enbart pris&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris- och %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris- och hel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tillväxt (T)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1= +0,5% T= -0,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF= +2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=+1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1= +0,5% T= 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1= +0,5% T= +0,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1= +0,5% T= +1,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF= -3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1= +3%T=-0,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+I4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+13,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF= +2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=+1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1= +3% T= 0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1= +3% T= +0,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+18,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF= -2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF= -1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1= +3% T= +1,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF=+15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +20,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KF= +24,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UF=0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inflation och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tillväxt innebär&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hel pris- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;löneindexering oförändrade utgifter i förhållande till avgiftunderlaget.&lt;br&gt;Om tillväxten är negativ innebär de andra alternativen utgiftsökningar,&lt;br&gt;framför allt om endast prisindexering används. På motsvarande sätt&lt;br&gt;innebär en hög tillväxt begränsade kostnadsökningar och därmed&lt;br&gt;utgiftsminskningar vid endast prisindexering. Alternativet med halv&lt;br&gt;löneindexering innebär alltid mellantinget mellan enbart prisindexering&lt;br&gt;och hel pris- och löneindexering såväl vad gäller kostnader som utgifter i&lt;br&gt;förhållande till avgiftsunderlaget. Inflationen har endast inverkan på&lt;br&gt;kostnadsutvecklingen, men påverkar inte utgifterna i förhållande till&lt;br&gt;avgiftsunderlaget. I de beräkningar som gjorts har inte hänsyn tagits till&lt;br&gt;tillväxtens inverkan på genomsnittliga förändringar av de nybeviljades&lt;br&gt;ersättningar. Om detta görs skulle skillnaderna mellan alternativen&lt;br&gt;minska. Skälet till detta är att de som kommer in i systemet far sin&lt;br&gt;ersättning baserad på inkomster som påverkas av tillväxten, varför&lt;br&gt;tillväxten även i ett rent prisindexerat system får betydelse för&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet förtidspensionärer beviljas förmånen relativt kort tid Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;före ålderspensioneringen. Till exempel var drygt 53 procent av alla&lt;br&gt;förtidspensionärer i december 1996 55 år eller äldre. En koppling till&lt;br&gt;utöver prisutvecklingen också reallöneutvecklingen skulle inte i någon&lt;br&gt;större omfattning påverka ersättningen för denna grupp. Regeringen har&lt;br&gt;vidare &amp;nbsp;&amp;nbsp;föreslagit att särskild hänsyn bör&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tas till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;realinkomstförsämring som normalt inträder för förvärvsarbetande i&lt;br&gt;högre åldrar, vilket i praktiken innebär att kopplingen till&lt;br&gt;reallöneutvecklingen blir av än mindre betydelse för de äldre&lt;br&gt;förtidspensionärerna. Den förtidspensionär som uppbär ersättning under&lt;br&gt;en längre tid, dvs. som förtidspensioneras vid lägre ålder, kommer dock&lt;br&gt;vid tillväxt få sin ersättning justerad på ett sätt som innebär en viss&lt;br&gt;standardförbättring i likhet med den som de förvärvsaktiva under samma&lt;br&gt;förhållanden far del av. En individ som förtidspensioneras tidigt i livet&lt;br&gt;har allmänt sett en betydligt lägre förtidspension än den som&lt;br&gt;förtidspensioneras vid högre ålder. Detta innebär att indexeringen medför&lt;br&gt;en omfördelning mellan de som är äldre och de som är yngre vid&lt;br&gt;förtidspensioneringen samt därigenom mellan individer med hög och&lt;br&gt;individer med låg förtidspension. Detta innebär bl.a. att indexeringen far&lt;br&gt;delvis motverkande effekt i förhållande till vad som ovan angivits kring&lt;br&gt;fördelningseffekterna av den inkomstrelaterade ersättningen vid&lt;br&gt;nybeviljandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsrätt vid förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har förslagit att inkomstrelaterad förtidspension i princip bör&lt;br&gt;vara ålderspensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom dagens förtidspension är en del av samma system som&lt;br&gt;ålderspensionen finns inte någon jämförelse att göra med dagens system.&lt;br&gt;I praktiken innebär dock kopplingen mellan dagens förtidspensioner och&lt;br&gt;ålderspensioner att det finns ett direkt samband mellan storleken på en&lt;br&gt;individs förtidspension och ålderspension. Bortsett från skillnaden i&lt;br&gt;folkpensionsbelopp är ålderspensionen densamma som förtidspensionen.&lt;br&gt;Eftersom pensionstillskottet är betydligt högre för en förtidspensionär&lt;br&gt;blir dock skillnaden relativt stor om individens ATP är låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med anledning av att möjligheten till jämförelse med dagens&lt;br&gt;system saknas svårt att avgöra vilka ekonomiska konsekvenser&lt;br&gt;regeringens förslag kan fa. Att ålderspensionsrätten på den del av&lt;br&gt;förtidspensionen som är inkomstrelaterad tillgodoräknas på den antagna&lt;br&gt;inkomsten kan dock sägas motsvara dagens förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde individen som hela eller större delen av åren mellan&lt;br&gt;20-års åldern fram till ålderspensionering uppburit förtidspension skulle&lt;br&gt;det om garantibeloppet var ålderspensionsgrundande innebära att&lt;br&gt;ålderspensionen blir något högre än för den som frivilligt, eller av annan&lt;br&gt;anledning som inte medger förmån som är ålderspensionsgrundande,&lt;br&gt;avstår från förvärvsarbete under hela livet. I förhållande till en normalt&lt;br&gt;förvärvsarbetande är dock ålderspensionen betydligt lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förtidspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har föreslagit att det formella kravet på arbetsförmågans&lt;br&gt;nedsättning för rätt till hel förtidspension skall ändras från ”helt nedsatt”&lt;br&gt;till ”helt eller i det närmaste helt nedsatt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1997 uppbar cirka 8 500 individer tre fjärdedels&lt;br&gt;förtidspension. Regeringen bedömer att det absoluta flertalet av dessa har&lt;br&gt;en återstående arbetsförmåga som motsvarar närmare 25 procent. Således&lt;br&gt;bör den föreslagna förändringen få som övervägande konsekvens, inte att&lt;br&gt;de som i dag har tre fjärdedels förtidspension efter förändringen får hel&lt;br&gt;ersättning, utan att en del av dem som i dag uppbär hel ersättning ges&lt;br&gt;möjlighet att utnyttja en liten återstående arbetsförmåga i t.ex. ideellt&lt;br&gt;eller politiskt arbete utan att det formella kravet för rätt till&lt;br&gt;förtidspensionen ifrågasätts. Bedömningen grundar sig på att, enligt vad&lt;br&gt;som beskrivs i avsnitt 8.3, en mycket liten återstående arbetsförmåga inte&lt;br&gt;kan uppmärksammas vid bedömning av arbetsförmågan med mindre än&lt;br&gt;att den faktiskt används. Att ha det formella kravet på hel nedsättning&lt;br&gt;kan därmed innebära att individen avstår från önskvärd aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ändras kravet på arbetsförmågans nedsättning för rätt till&lt;br&gt;hel förtidspension från ”helt nedsatt” till ”helt eller i det närmaste helt&lt;br&gt;nedsatt”. Ändringen avser att uttrycka samma nedre gräns i fråga om&lt;br&gt;graden av nedsättning som det mer teoretiska ”sju åttondelar”, se avsnitt&lt;br&gt;8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en ren följdändring till ändringen i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Ohälsoförsäkringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;997/98:111&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;- Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Utgångspunkter för en ny försäkring vid långvarigt nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har identifierat ett antal principiellt viktiga utgångspunkter&lt;br&gt;för utformningen av trygghetssystem i allmänhet och en försäkring mot&lt;br&gt;långvarigt nedsatt arbetsförmåga i synnerhet. Det huvudsakliga försäk-&lt;br&gt;ringsskyddet vid långvarig ohälsa bör tillhandahållas av en obligatorisk&lt;br&gt;offentlig försäkring. Genom att ansluta hela befolkningen och tillämpa&lt;br&gt;enhetliga villkor kan de ekonomiska konsekvenserna av ohälsa spridas så&lt;br&gt;brett som möjligt. Det är ett sådant system som bäst kan leva upp till högt&lt;br&gt;ställda krav på rättvisa och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett antal krav som bör ställas på en allmän och offentlig ohäl-&lt;br&gt;soförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det bör finnas tydligt definierade medicinska kriterier för rätt till er-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Huvudlinjen bör vara att ingen permanent ersättning skall betalas ut&lt;br&gt;förrän möjligheterna till rehabilitering och omställning är uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som trots rehabiliteringsinsatser inte kan arbeta bör fa sin lång-&lt;br&gt;siktiga ekonomiska och sociala situation tryggad genom en förtids-&lt;br&gt;pension som inte förväntas upphöra förrän vid övergången till ålder-&lt;br&gt;spension vid 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försäkringen bör tillhandahålla både inkomst- och grundtrygghet.&lt;br&gt;Försäkringsskyddet bör ligga på en sådan nivå att kompletterande lös-&lt;br&gt;ningar får karaktären av utfyllnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det som bör försäkras i en ohälsoförsäkring är den framtida försörj-&lt;br&gt;ningsförmågan. Här inbegrips att förtidspensionärer bör tillgodoräknas&lt;br&gt;åtminstone viss del av reallönetillväxten bland de förvärvsaktiva. Det&lt;br&gt;ekonomiska skyddet bör också innefatta en tryggad ålderspension till&lt;br&gt;före detta förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försäkringen bör underlätta för förtidspensionärer att leva ett aktivt&lt;br&gt;liv. Den förtidspensionär - som trots sjukdom eller funktionshinder -&lt;br&gt;vill pröva på arbete, studier eller andra aktiviteter bör uppmuntras att&lt;br&gt;göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avvägningar vid utformningen av den inkomstrelaterade&lt;br&gt;ersättningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av principiella skäl bör det vara den framtida försörjningsförmågan som&lt;br&gt;skall försäkras i en ohälsoförsäkring. Försäkringen bör ge ersättning för&lt;br&gt;bortfallet av de inkomster som den sjuke eller funktionshindrade skulle&lt;br&gt;ha tjänat in om han eller hon hade förblivit frisk och fortsatt att förvärvs-&lt;br&gt;arbeta. Utredningen konstaterar att den aktuella inkomsten vanligtvis&lt;br&gt;också är det bästa måttet på den framtida inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan den aktuella inkomsten i enskilda fall innebära såväl&lt;br&gt;över- som underskattningar av de förväntade framtida inkomsterna. Det&lt;br&gt;finns flera faktorer som talar för att det i framtiden kan bli vanligare med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oregelbundna inkomstförhållanden. Mot denna bakgrund bör långtids-&lt;br&gt;sjukpenning och förtidspension bygga på historisk inkomst. Utredningen&lt;br&gt;föreslår därför att ersättningen från långtidssjukpenningen skall utgöras&lt;br&gt;av genomsnittet av de två bästa inkomståren de tre senaste åren. När det&lt;br&gt;gäller förtidspension bör det vara de fyra bästa inkomståren av de sex&lt;br&gt;senaste åren. Ett historiskt underlag minskar risken för att ersättningen&lt;br&gt;baseras på tillfälligt låga eller höga inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju längre tid en ersättning skall betalas ut från ohälsoförsäkringen,&lt;br&gt;desto mer angeläget är det ur ett inkomstbortfallsperspektiv att den över&lt;br&gt;tid anpassas till den allmänna inkomstutvecklingen bland dem som för-&lt;br&gt;värvsarbetar. Förtidspensionärer skall alltså fa ta direkt del av den stan-&lt;br&gt;dardutveckling som förvärvsarbetande får vid tillväxt. Utredningen före-&lt;br&gt;slår därför att utgående förtidspension årligen skall räknas upp dels med&lt;br&gt;den allmänna prisutvecklingen, dels med halva reallönetillväxten bland&lt;br&gt;de förvärvsarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avvägningar vid utformningen av ett grundskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsskyddet för långtidssjuka och förtidspensionärer bör bestå av&lt;br&gt;ett standardskydd och ett grundskydd. Precis som den inkomstrelaterade&lt;br&gt;ersättningen bör grundskyddet i någon utsträckning utformas som en för-&lt;br&gt;säkringsersättning, dvs. återspegla den inkomst den enskilde skulle ha&lt;br&gt;haft om han eller hon inte blivit sjuk eller funktionshindrad. För att&lt;br&gt;kunna avspegla en sådan tänkt framtida inkomst bör det finnas en kopp-&lt;br&gt;ling mellan grundnivån och den levnadsstandard som är typisk eller ge-&lt;br&gt;nomsnittlig för dem i motsvarande ålder som inte har drabbats av nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga till följd av sjukdom eller funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den garanterade nivån i ohälsoförsäkringen bör därför starta på en&lt;br&gt;lägre nivå för de allra yngsta, men räknas upp realt i takt med ökad ålder&lt;br&gt;upp till ungefär 30 år. Därefter kan den ligga fast på en och samma -&lt;br&gt;högre - nivå fram till 65 år. Med en sådan konstruktion får den som i&lt;br&gt;unga år förtidspensioneras på grundnivån i viss utsträckning följa den&lt;br&gt;utveckling som hans eller hennes jämnåriga har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantinivån bör av principiella skäl följa med uppåt i takt med stan-&lt;br&gt;dardförbättringar hos dem som förvärvsarbetar. Syftet är att ge en an-&lt;br&gt;passning till levnadsstandarden för de förvärvsaktiva. Om befolkningen i&lt;br&gt;stort får högre levnadsstandard bör svårt sjuka eller funktionshindrade&lt;br&gt;förtidspensionärer fa del av förbättringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtryggheten bör utgå som en utfyllnad ovanpå den inkomstrelate-&lt;br&gt;rade försäkringsersättningen upp till en viss garanterad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kriterier for rätt till ersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ansluter sig i princip till de grundtankar som legat bakom&lt;br&gt;utvecklingen av kriterierna för rätt till förtidspension, dvs. att arbetslinjen&lt;br&gt;främjas och social- och arbetslöshetsförsäkringssystemen renodlas. Det&lt;br&gt;är emellertid angeläget att göra vissa förtydliganden av vad som bör gälla&lt;br&gt;vid bedömning av arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personens arbetsförmåga bör alltid, med beaktande av möjligheter till Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;rehabilitering eller andra omställningar, fastställas med utgångspunkt i Bilaga 1&lt;br&gt;hans eller hennes individuella förutsättningar att försörja sig genom ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på nedsättning av arbetsförmåga för rätt till hel sjukpenning,&lt;br&gt;långtidssjukpenning och förtidspension minskar från nuvarande 100 pro-&lt;br&gt;cent till sju åttondedelar av hel arbetsförmåga. Utredningen bedömer&lt;br&gt;emellertid att detta är mer en formell än en reell förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. steg-för-steg-bedömningen vid bedömning av rätten till er-&lt;br&gt;sättning kvarstår. Arbetsförmågan skall även i fortsättningen i första&lt;br&gt;hand relateras till det egna arbetet eller annat arbete hos nuvarande ar-&lt;br&gt;betsgivare. Först när dessa möjligheter är uttömda, bland annat med stöd&lt;br&gt;av rehabiliteringsåtgärder, skall arbetsförmågan relateras till ett annat&lt;br&gt;arbete på den öppna arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begreppet normalt förekommande arbete hävdar utred-&lt;br&gt;ningen att man bör skilja på konjunkturella och strukturella faktorer. Ar-&lt;br&gt;beten som håller på att fasas ut från arbetsmarknaden på grund av struk-&lt;br&gt;turella förändringar bör inte anses vara normalt förekommande. Arbets-&lt;br&gt;förmågan bör inte relateras till ett sådant arbete med mindre än att det&lt;br&gt;också är tillgängligt för den försäkrade. I likhet med idag skall det finnas&lt;br&gt;möjlighet att vid särskilda skäl delvis efterge kravet på nedsättning av&lt;br&gt;arbetsförmågan. Utredningen gör här ett förtydligande som innebär att&lt;br&gt;särskilda skäl tar sikte på att man gör avsteg från kravet på rehabilitering&lt;br&gt;eller annan omställning, exempelvis flyttning till annan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har förutsatt att regeringens förslag om rätt till 25 procent&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning för den som beviljats 75 procents ersättning från&lt;br&gt;ohälsoförsäkringen och är arbetslös på resterande 25 procent, också blir&lt;br&gt;riksdagens beslut. Om regeringens förslag inte genomförs föreslår&lt;br&gt;utredningen att en förutsättning för beviljande av 75 procents ersättning&lt;br&gt;är att det också finns ett tillgängligt arbete för personen på den kvarstå-&lt;br&gt;ende arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Långtidssjukpenning vid långvarigt men inte varaktigt nedsatt&lt;br&gt;arbetsförmåga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När en individ har varit sjukskriven i ett år skall ohälsoförsäkringen&lt;br&gt;övergå till att betala ut långtidssjukpenning. Denna nya ersättningsform&lt;br&gt;för personer med långvarigt men inte varaktigt nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;föreslås ta vid efter ett års sjukskrivning. Långtidssjukpenning skall lik-&lt;br&gt;som sjukpenning vara en ersättning som betalas dag-för-dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidssjukpenningen skall ge ekonomisk ersättning för den framtida&lt;br&gt;försörjningsförmåga som går förlorad till följd av sjukdom. Den in-&lt;br&gt;komstrelaterade långtidssjukpenningen skall utgöra 80 procent av ett&lt;br&gt;underlag som motsvarar genomsnittet av de två i inkomsthänseende bästa&lt;br&gt;åren av de tre år som närmast har föregått övergången till långtidssjuk-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående inkomstrelaterad långtidssjukpenning skall årligen justeras i&lt;br&gt;förhållande till förändringen i den allmänna prisnivån (KPI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstrelaterade ersättningen skall kompletteras med samma P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:111&lt;br&gt;konstruktion och nivå på grundskyddet som vid förtidspension. Den ga- Bilaga 1&lt;br&gt;ranterade nivån skall vara både ålders- och standardrelaterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med lägre sjukpenning än garantinivån inom långtidssjuk-&lt;br&gt;penningen kan efter ansökan beviljas långtidssjukpenning i form av ga-&lt;br&gt;rantinivån redan innan ettårsgränsen har passerats. En förutsättning är att&lt;br&gt;hans eller hennes arbetsförmåga bedöms förbli nedsatt under minst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Aktiv rehabilitering och uppföljning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I syfte att fa en mer sammanhållen ohälsoförsäkring föreslås att rehabi-&lt;br&gt;literingspenningen tas bort. Den som genomgår rehabiliteringsåtgärder&lt;br&gt;skall i stället få sjukpenning, långtidssjukpenning eller förtidspension.&lt;br&gt;Detta innebär dock ingen förändring beträffande ersättningsnivån. Det&lt;br&gt;innebär heller ingen ändring i möjligheten att få ersättning för merkost-&lt;br&gt;nader i samband med rehabilitering. Vikten av uppföljning och planering&lt;br&gt;av rehabiliteringsåtgärdema betonas. Vidare föreslås utökade möjligheter&lt;br&gt;att som rehabiliteringsåtgärd påbörja en längre högskoleutbildning samt&lt;br&gt;att den som har förtidspension skall kunna ansöka om att få ta del av re-&lt;br&gt;habiliteringsåtgärder. Utredningen föreslår också ökade möjligheter att få&lt;br&gt;frågan om den egna rehabiliteringen prövad av en högre instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstutfyllnad till personer som övergår till ett lägre betalt&lt;br&gt;arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som på grund av sjukdom tvingas lämna sin anställning men&lt;br&gt;till följd av försäkringens krav på omställning saknar rätt till förtidspen-&lt;br&gt;sion, skall kunna få särskild inkomstutfyllnad om han bedöms ha arbets-&lt;br&gt;förmåga i ett lägre betalt arbete. Den särskilda inkomstutfyllnaden utgörs&lt;br&gt;av mellanskillnaden mellan förtidspensionen och lönen i det nya arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förtidspension vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av sjukdom eller funktionshinder har fått sin arbets-&lt;br&gt;förmåga varaktigt nedsatt skall få förtidspension. En skillnad mot nuva-&lt;br&gt;rande ordning är att förtidspensionerna skall vara finansiellt och orga-&lt;br&gt;nisatorisk frikopplade från ålderspensionssystemet och i stället ingå i en&lt;br&gt;sammanhållen ohälsoförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspensionen skall ge ekonomisk ersättning för den framtida för-&lt;br&gt;sörjningsförmåga som gått förlorad. Den inkomstrelaterade förtidspen-&lt;br&gt;sionen skall utgöra 65 procent av en antagandeinkomst, som motsvarar&lt;br&gt;genomsnittet av de fyra i inkomsthänseende bästa av de sex år som när-&lt;br&gt;mast föregått pensionsfallsåret. En alternativ beräkningsregel skall efter&lt;br&gt;ansökan kunna utnyttjas av dem som under minst tre av de sex åren på&lt;br&gt;grund av omfattande perioder av sjukfrånvaro, arbetslöshet etc. har haft&lt;br&gt;lägre inkomster än normalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall också ersätta den framtida reala löneutveckling som&lt;br&gt;det kan antas att personen skulle ha kommit att få del av om han eller hon&lt;br&gt;hade förblivit frisk och fortsatt arbeta. Utgående inkomstrelaterade för-&lt;br&gt;tidspensioner skall därför årligen justeras med dels förändringen i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna prisnivån (KPI), dels halva den realinkomstförändring som de Prop. 1997/98:111&lt;br&gt;förvärvsarbetande har fr.o.m.till 60 års ålder. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inkomstrelaterade förtidspensionen skall kompletteras med en ga-&lt;br&gt;rantinivå. De förtidspensionärer som inte har tjänat in någon in-&lt;br&gt;komstrelaterad ersättning alls eller endast en låg sådan skall fa en utfyll-&lt;br&gt;nad upp till garantinivån. Den garanterade nivån föreslås stiga med ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av i princip samma skäl som gäller för den inkomstrelaterade ersätt-&lt;br&gt;ningen skall även garantinivån årligen räknas om med hänsyn till prisut-&lt;br&gt;vecklingen och-vid reallöneökningar - med hänsyn till den reala in-&lt;br&gt;komstförändringen hos de förvärvsarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stimulans till ett aktivt liv under tid med förtidspension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dagens förtidspensionssystem har en utformning som i praktiken ofta är&lt;br&gt;passiviserande och leder till att förtidspensionärer med viss arbetsför-&lt;br&gt;måga avhåller sig från såväl förvärvsarbete som annan aktivitet som&lt;br&gt;exempelvis politiska uppdrag. Utredningen föreslår därför att en förtids-&lt;br&gt;pensionär under vissa förutsättningar skall kunna arbeta utan att detta i&lt;br&gt;sig leder till prövning av indragning eller minskning av förtidspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel förtidspension skall minskas med 80 procent av den arbetsinkomst&lt;br&gt;som under tid med förtidspension tjänats in av en förtidspensionär i en&lt;br&gt;anställning. I fråga om näringsidkare skall försäkringskassan i&lt;br&gt;motsvarande situation kunna besluta om vilande pension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att studera under tid med förtidspension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En förtidspensionär skall ha rätt att med bibehållen förtidspension be-&lt;br&gt;driva studier under som längst 365 kalenderdagar. Möjligheten att stu-&lt;br&gt;dera skall ses som ett alternativ till andra former av aktiviteter som ökar&lt;br&gt;möjligheten för personen att leva ett mera aktivt liv och bygga på den&lt;br&gt;enskildes egen vilja och önskan att forma sin tillvaro och utveckla sig&lt;br&gt;själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om studierna varar längre tid än 365 dagar skall förtidspensionen vara&lt;br&gt;vilande fr.o.m. andra studieåret och tills studierna har avslutats. Förtids-&lt;br&gt;pensionären får efter det första året studera under samma ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar som gäller för övriga studerande, exempelvis med stöd av&lt;br&gt;studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Koppling till ålderspensionssytemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även fortsättningsvis skall 65 år vara den ålder då en löpande förtids-&lt;br&gt;pension avlöses av ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har drabbats av permanent nedsättning av arbetsför-&lt;br&gt;mågan till följd av sjukdom skall inte komma i en sämre eller bättre si-&lt;br&gt;tuation än som skulle ha varit fallet om han eller hon fortsatt att arbeta,&lt;br&gt;eller i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen i övrigt. Därför&lt;br&gt;bör som regel hela den antagna inkomsten ge ålderspensionsrätt. Det&lt;br&gt;främsta motivet är att den självrisk som försäkringen innehåller endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör betalas under den tid då individen faktiskt, på grund av sjukdomen,&lt;br&gt;inte kan arbeta och tjäna in en egen inkomst. Ett annat skäl till att hela&lt;br&gt;antagandeinkomsten skall utgöra pensionsgrundande inkomst är att ål-&lt;br&gt;derspensionssystemet i sig innehåller en begränsning av ersättningsnivån.&lt;br&gt;En lägre kompensationsgrad vad gäller pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;skulle således innebära en dubbel kompensationsförlust för före detta&lt;br&gt;förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antagandeinkomsten skall utgöra grund för ålderspensionsrätt&lt;br&gt;under hela tiden fram till övergången till ålderspension, skulle det emel-&lt;br&gt;lertid leda till att förtidspensionärerna blir överkompenserade i förhål-&lt;br&gt;lande till om de hade fortsatt att arbeta och gentemot övriga som för-&lt;br&gt;värvsarbetar. De underlag som utredningen har tagit fram visar nämligen&lt;br&gt;att förvärvsinkomsterna, i genomsnitt, har en stagnerande eller fallande&lt;br&gt;utveckling för individer när de närmar sig slutet av sitt yrkesverksamma&lt;br&gt;liv. Utredningen föreslår därför att det från och med 60 års ålder är den&lt;br&gt;utgående förmånen som skall ge ålderspensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Finansiering av försäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Alla ohälsoförsäkringens inkomstrelaterade ersättningar skall finansieras&lt;br&gt;med socialavgifter i form av arbetsgivaravgifter för anställda och egenav-&lt;br&gt;gifter för näringsidkare. Utfyllnad upp till den garanterade grundnivån&lt;br&gt;finansieras med allmänna skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension och långtidssjukpenning bör föras samman med för-&lt;br&gt;säkring för sjukpenning till en gemensam försäkringsgren. Föräldraför-&lt;br&gt;säkring och ersättning till sjukvård avförs från sjukförsäkringen och&lt;br&gt;finansieras i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens bedömning kan utredningens förslag av flera skäl,&lt;br&gt;framför allt problematiken i samband med övergången till 2000-talet, inte&lt;br&gt;träda i kraft förrän den 1 januari år 2001. De förslag som inte kräver&lt;br&gt;några större anpassningar av datasystemen kan dock träda i kraft tidigare.&lt;br&gt;Utredningen förordar därför att förslagen om rehabilitering och kriterier&lt;br&gt;för förtidspension och sjukpenning träder i kraft redan den 1 januari år&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övergångsbestämmelser för dem som redan är förtids-&lt;br&gt;pensionärer har utredningen för avsikt att återkomma med förslag. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten är att för dem som redan är förtidspensionärer skall gälla&lt;br&gt;oförändrade ekonomiska villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att förtidspensionen för framtidens för-&lt;br&gt;tidspensionärer kommer att bättre ansluta till aktuella inkomster under&lt;br&gt;perioden närmast före förtidspensioneringen. Det kommer för många&lt;br&gt;äldre kvinnor att innebära en påtagligt högre förtidspension. För en del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;män med en inkomstprofil över livet med höga inkomster i början och&lt;br&gt;lägre mot slutet blir det en lägre nivå. De som får förtidspension tidigt i&lt;br&gt;livet kommer att få en lägre ingångsnivå. Ä andra sidan innebär följ-&lt;br&gt;samheten med den allmänna inkomstutvecklingen förbättringar för äldre&lt;br&gt;förtidspensionärer som varit förtidspensionärer en stor del av livet. För&lt;br&gt;den som tidigt förtidspensioneras på grundnivå tillkommer förbättringen&lt;br&gt;som följer av ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ålderspensionsrätten blir bättre för den som förtidspensioneras&lt;br&gt;tidigt, vilket kan sägas finansieras med att den tendens till överkompen-&lt;br&gt;sation som i dag finns för dem som förtidspensioneras i 5O-års åldern&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sjukbidraget avskaffas kommer på individnivå att innebära att sjuk-&lt;br&gt;skrivningen helt enkelt fortsätter. Att ersättningen beräknas på ett fastare&lt;br&gt;underlag av några års inkomsthistoria kan i det individuella fallet inne-&lt;br&gt;bära både förbättringar och försämringar vid själva omräkningen. Oftast&lt;br&gt;och i genomsnitt torde det bli en smärre försämring. Att folkpensionen&lt;br&gt;och de särskilda skattereglerna för pensionärer försvinner kompenseras&lt;br&gt;för dem med de allra lägsta inkomsterna gott och väl av en högre grund-&lt;br&gt;nivå under större delen av livet. För dem som haft inkomster som ger en&lt;br&gt;förtidspension strax ovanför grundnivån blir det - åtminstone ingångsvis&lt;br&gt;- en viss försämring. Det torde emellertid ofta röra sig om personer som&lt;br&gt;blir förtidspensionerade tidigt i livet. De kommer därmed att så små-&lt;br&gt;ningom bli kompenserade av löneföljsamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis kan det åter påpekas: Det nya regelverket gäller nytill-&lt;br&gt;kommande personer. För dem som redan är förtidspensionerade är av-&lt;br&gt;sikten att övergångsreglerna ska ge i princip oförändrade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit&lt;br&gt;yttrande över Förtidspensionsutredningens&lt;br&gt;betänkanden Ohälsoförsäkringen - Trygghet och&lt;br&gt;aktivitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen -&lt;br&gt;Övergångsbestämmelser (SOU 1997:189)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Länsrätten i Jönköpings län, Statens invandrarverk, Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen, Statskonto-&lt;br&gt;ret, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket, Statens&lt;br&gt;löne- och pensionsverk, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Jämställdhetsombudsmannen, Ung-&lt;br&gt;domsstyrelsen, Företagarnas Riksorganisation, Försäkringskasseförbun-&lt;br&gt;det, Försäkringsanställdas förbund, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Privattjänstemannankartellen, Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges Akademikers&lt;br&gt;centralorganisation, Sveriges läkarförbund, Tjänstemännens Centralorga-&lt;br&gt;nisation, Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Lantbrukarnas Riks-&lt;br&gt;förbund, Samhall AB, SIOS - Samarbetsorgan för invandrarorganisatio-&lt;br&gt;ner i Sverige, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Läkaresällskapet,&lt;br&gt;De Handikappades Riksförbund, Handikappförbundens Samarbetsorgan,&lt;br&gt;Hörselskadades Riksförbund, Neurologiskt Handikappades Riksförbund,&lt;br&gt;Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Syn-&lt;br&gt;skadades Riksförbund, Pensionärernas Riksorganisation, Riksförbundet&lt;br&gt;Pensionärsgemenskap, Svenska Kommunalpensionäremas förbund, Sve-&lt;br&gt;riges Pensionärers Riksförbund och Sveriges Pensionärsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också inkommit från Riksförbundet för Trafik- och&lt;br&gt;Polioskadade, Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och&lt;br&gt;Vuxna samt Svensk Förening för Allmänmedicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Klingvall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Reformerad förtidspension, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55985, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslår för en reformering av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga (avsnitt, 5,6 och 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer regeringen föreslår för en reformering av reglerna om ersättning vid varaktig medicinskt grundad arbetsoförmåga (avsnitt, 5,6 och 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SfU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:13:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03111</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:13:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SfU11</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SfU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnhild Pohanka  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Larsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Larsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:111&lt;br/&gt;
Reformerad förtidspension, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GL02Sf31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>