<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286962</hangar_id>
 <dok_id>GL03108</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>108</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:108</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>108</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:20</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Hälsodata- och vårdregister</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03108/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03108</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03108</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:108&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Hälsodata- och vårdregister&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03108/prop_199798__108-1.png" style="width:43pt;height:55pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margot Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås två nya lagar som skall reglera IT-användningen&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården, nämligen lag om hälsodataregister och lag&lt;br&gt;om vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i framtiden kommer det att krävas rikstäckande hälsodataregister&lt;br&gt;för att kunna följa sjukdomars utbredning i landet, att upptäcka begyn-&lt;br&gt;nande epidemier av smittsamma sjukdomar eller förekomsten av nya&lt;br&gt;missbildningar eller sällsynta sjukdomar, att studera orsaker till olika&lt;br&gt;sjukdomar och följa och studera hälsotillståndet hos hela befolknings-&lt;br&gt;grupper utifrån kön, ålder, social bakgrund och regionala skillnader. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att hälsodataregister även i fortsättningen skall fa&lt;br&gt;föras på central nivå. I propositionen föreslås således att hälsodataregis-&lt;br&gt;ter skall fa föras av centrala förvaltningsmyndigheter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens område för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställning av statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskning och epidemiologiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förslås även att vårdregister skall få föras av den som&lt;br&gt;bedriver vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), enligt tand-&lt;br&gt;vårdslagen (1985:125), enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård eller enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt verk-&lt;br&gt;samhet som avser smittskydd enligt smittskyddslagen (1988:1472). La-&lt;br&gt;gen föreslås gälla såväl offentlig som privat vård. Lagens ändamålsbe-&lt;br&gt;stämmelse anger att vårdregister får föras i och för vården av patienter.&lt;br&gt;Dessutom föreslås vårdregister fa föras för den ekonomiadministration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föranleds av vård i enskilda fall. Ett vårdregister föreslås dessutom Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;få användas för framställning av statistik, för uppföljning, utvärdering,&lt;br&gt;kvalitetssäkring och administration på verksamhetsområdet samt för&lt;br&gt;uppgiftslämnande som föreskrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya lagarna föreslås träda i kraft den 24 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut............................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;...................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om hälsodataregister .................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om vårdregister .........................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:425)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om viss upp giftsskyldighet inom hälso- och sjukvården . 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av kungörelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1957:632) om cancerregister...........................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning......................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund .................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personregister inom hälso- och sjukvården...............................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personregister hos centrala förvaltningsmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter.........................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialstyrelsen.........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Cancerregistret........................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Cancer-miljöregistret...............................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medicinska födelseregistret med missbildnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret....................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjukvårdsregistret....................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa andra register.................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Läkemedelsverket....................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Läkemedelsbiverkningsregistren m.fl.....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Smittskyddsinstitutet...............................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Epidemiregistretm.fi...............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personregister på regional och lokal nivå...............22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella kvalitetsregister......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra personregister inom hälso- och sjukvård......24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;IT inom hälso- och sjukvården.................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den informationstekniska utvecklingen..................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen fram till idag.....................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Framtida IT-användning..........................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den personliga integriteten.......................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättslig reglering till skydd för den personliga integriteten......28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationell reglering...................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsformen.....................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tryckfrihetsförordningen........................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretesslagen.........................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Datalagen.................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till personuppgiftslag...............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerförfattningar...............................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hälso- och sjukvårdslagen m.fl. vårdlagar..............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell reglering............................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s dataskyddsdirektiv..........................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europarådets dataskyddskonvention.......................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europarådets rekommendationer om dataskydd.....36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Författningsreglering av automatiserad behandling av person-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter inom hälso- och sjukvården.......................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Metod för författningsreglering...............................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Hälsodataregister.......................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Centrala register......................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad lagen skall reglera............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av entydig identifiering.............................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändamål..................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innehåll....................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samköming.............................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifisskyldighet..................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sökbegrepp..............................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktåtkomst..........................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlämnande av uppgifter på medium för auto-&lt;br&gt;matiserad behandling...............................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevarande och gallring............................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information..............................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdregister...............................................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personregister som bör författningsregleras...........62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De vårdformer som omfattas...................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändamål..................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innehåll....................................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samköming.............................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sökbegrepp..............................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Direktåtkomst..........................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlämnande av uppgifter på medium för auto-&lt;br&gt;matiserad behandling...............................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevarande och gallring............................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information..............................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;För hälsodataregister och vårdregister gemensamma frågor.....81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Möjlighet att få uppgifter strukna&amp;nbsp;samt samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till registrering.........................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll och säkerhet..............................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skadestånd...............................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättelse....................................................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess..................................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadseffekter........................................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Författningskommentar.............................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om hälsodataregister....................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om vårdregister............................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen till lagar om upphävande&amp;nbsp;av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:425) om viss uppgiftsskyldighet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården och av kungörelsen&lt;br&gt;(1957:632) om cancerregister...............................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Kommitténs sammanfattning.........................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Kommitténs lagförslag...................................................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser...................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag..........................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande..........................................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998.... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ...............................................................................131&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om hälsodataregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om vårdregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om upphävande av lagen (1991:425) om viss uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om upphävande av kungörelsen (1957:632) om cancerregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om hälsodataregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården far utföra&lt;br&gt;automatiserad behandling av personuppgifter i hälsodataregister. Den&lt;br&gt;centrala förvaltningsmyndighet som utför behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter är personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd härav, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000) vid behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter för hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Personuppgifter i ett hälsodataregister får behandlas för följande än-&lt;br&gt;damål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställning av statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskning och epidemiologiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett hälsodataregister får innehålla endast de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för de ändamål för vilka personuppgifter far behandlas enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samköming&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter i ett hälsodataregister far för de ändamål som anges i 3 § hämta&lt;br&gt;personuppgifter till registret genom samköming.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall läm-&lt;br&gt;na uppgifter till ett hälsodataregister för de ändamål som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Som sökbegrepp i ett hälsodataregister far användas uppgifter som&lt;br&gt;enligt 4 § får ingå i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Endast den som är personuppgiftsansvarig far ha direktåtkomst till&lt;br&gt;uppgifter i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande på medium för automatiserad behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Personuppgifter i ett hälsodataregister far lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling endast om uppgifterna skall användas för de&lt;br&gt;ändamål som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i&lt;br&gt;rätten att lämna ut personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:000) om rättelse och&lt;br&gt;skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag el-&lt;br&gt;ler föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen far meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka myndigheter som far föra hälsodataregister enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begränsning av de i 3 § angivna ändamålen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. begränsningar av de uppgifter som ett hälsodataregister enligt 4 § får&lt;br&gt;innehålla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begränsningar av samköming enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgiftsskyldighet enligt 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. begränsningar i rätten att bevara uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Om behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter för ett ändamål som avses i denna lag påbörjats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller äldre bestämmelser t.o.m. den 30 september 2001 om&lt;br&gt;behandlingen inte omfattas av ett hälsodataregister enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om vårdregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som bedriver vård far utföra automatiserad behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter i vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vård enligt denna lag avses vård enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiat-&lt;br&gt;risk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt&lt;br&gt;smittskydd enligt smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd härav, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000) vid behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter för vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Personuppgifter i ett vårdregister far behandlas för dokumentation av&lt;br&gt;vården av patienter eller för sådan administration som rör patienter och&lt;br&gt;som syftar till att bereda vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter får även utföras för den ekonomiadmi-&lt;br&gt;nistration som föranleds av vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Personuppgifter i ett vårdregister får, utöver vad som anges i 3 §,&lt;br&gt;behandlas för följande ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställning av statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration på&lt;br&gt;verksamhetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgiftsutlämnande som föreskrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett vårdregister får endast innehålla de uppgifter som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning skall antecknas i en patientjournal. Registret får dock&lt;br&gt;även innehålla andra uppgifter som antecknas i och för vården av patien-&lt;br&gt;ter samt uppgifter som behövs för sådan administration som avses i 3 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samköming&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter om en patient som behövs for vård av denne samt&lt;br&gt;uppgifter som behövs för den ekonomiadministration som föranleds av&lt;br&gt;den aktuella vården far hämtas till ett vårdregister från andra vårdregister&lt;br&gt;genom samköming. Dessutom far uppgifter om patientens&lt;br&gt;folkbokföringsadress hämtas till registret genom samköming.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Personuppgifter som avses i 13 eller 21 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:000) får inte användas som sökbegrepp i ett vårdregister. Inte&lt;br&gt;heller får uppgifter om att någon fatt ekonomisk hjälp eller vård inom&lt;br&gt;socialtjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529) användas som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är trots förbudet i första stycket tillåtet att som sökbegrepp&lt;br&gt;använda uppgifter om sjukdom och hälsotillstånd samt uppgifter om att&lt;br&gt;någon varit föremål för tvångsingripande enligt lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Endast den som för de ändamål som anges i 3 och 4 §§ behöver&lt;br&gt;tillgång till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete får ha&lt;br&gt;direktåtkomst till uppgifter i ett vårdregister. Åtkomsten får endast avse&lt;br&gt;de uppgifter som behövs för arbetets utförande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande på medium för automatiserad behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Personuppgifter i ett vårdregister far lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling endast om de skall användas för de ändamål&lt;br&gt;som anges i 3 och 4 §§ eller för forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande och gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Utöver vad som följer av personuppgiftslagen (1998:000) finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om bevarande och gallring i patientjoumallagen&lt;br&gt;(1985:562).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som är personuppgiftsansvarig för ett vårdregister skall se till&lt;br&gt;att den registrerade får information om behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall innehålla upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är personuppgiftsansvarig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilken typ av uppgifter som ingår i registret,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den uppgiftsskyldighet som följer av lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsodataregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. rätten att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. rätten till skadestånd vid behandling av personuppgifter i strid med&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vad som gäller i fråga om sökbegrepp, direktåtkomst och&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter på medium for automatiserad behandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som gäller i fråga om bevarande och gallring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. om registreringen är frivillig eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § För utlämnande av personuppgifter från ett vårdregister gäller de&lt;br&gt;begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100), patientjoumalla-&lt;br&gt;gen (1985:562), lagen (1994:953) om åligganden for personal inom häl-&lt;br&gt;so- och sjukvården och lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om den personupp-&lt;br&gt;giftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade rätta, block-&lt;br&gt;era eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje man, till vilken&lt;br&gt;uppgifterna har lämnats ut, skall gälla även då personuppgifter behand-&lt;br&gt;lats i strid med denna lag. Detta gäller dock inte om åtgärderna skulle&lt;br&gt;strida mot bestämmelserna i patientjoumallagen (1985:562).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:000) om skadestånd&lt;br&gt;gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:425)&lt;br&gt;om viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1991:425) om viss uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården skall upphöra att gälla den dag som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om upphävande av kungörelsen&lt;br&gt;(1957:632) om cancerregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1957:632) om cancerregister&lt;br&gt;skall upphöra att gälla den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter beslut av regeringen den 23 september 1993 tillkallades en parla-&lt;br&gt;mentarisk kommitté med uppgift att genomföra en utredning om författ-&lt;br&gt;ningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvårdens område.&lt;br&gt;Kommittén antog namnet Hälsodatakommittén. I september 1995 avgav&lt;br&gt;kommittén betänkandet Hälsodataregister - Vårdregister (SOU 1995:95).&lt;br&gt;Betänkandet innehåller förslag till författningsreglering av behandling av&lt;br&gt;personuppgifter i centrala register i en hälsodataregisterlag och personre-&lt;br&gt;gister i det direkta vårdarbetet i en vårdregisterlag, jämte vissa kon-&lt;br&gt;sekvensändringar. En sammanfattning av kommitténs betänkande åter-&lt;br&gt;finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av kommitténs lagförslag finns i bilaga 2. Därutöver lämnade&lt;br&gt;kommittén förslag till 1. lag om ändring i lagen (1995:606) om vissa per-&lt;br&gt;sonregister för officiell statistik, 2. lag om ändring i datalagen&lt;br&gt;(1973:289), 3. lag om upphävande av lagen (1991:425) om viss uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet inom hälso- och sjukvården, och 4. lag om upphävande av&lt;br&gt;kungörelsen (1957:632) om cancerregister. Regeringen avser att i annat&lt;br&gt;sammanhang lämna förslag avseende kommitténs förslag under punkt 1.&lt;br&gt;Vad avser förslaget under punkt 2 är ändringen inte längre relevant efter-&lt;br&gt;som denna lag, vilket redogörs för nedan, föreslås upphävas. Förslagen&lt;br&gt;under punkterna 3 och 4 överensstämmer i sin helhet med vad regeringen&lt;br&gt;föreslår i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats, en förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga i Socialdepartementets ärende (S95/5314/S).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att remissbehandlingen avslutats har regeringen i proposition&lt;br&gt;1997/98:44 föreslagit en personuppgiftslag som avser att ersätta datala-&lt;br&gt;gen (1973:289) och att genomföra Europaparlamentets och rådets direk-&lt;br&gt;tiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer&lt;br&gt;med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av&lt;br&gt;sådana uppgifter (nedan benämnt EG-direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av bestämmelserna har skett för att samordna förslagen i&lt;br&gt;denna proposition med regleringen i förslaget till personuppgiftslag var-&lt;br&gt;vid omfattande språkliga justeringar samt vissa ändringar i sak av mindre&lt;br&gt;betydelse har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 29 januari 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bila-&lt;br&gt;ga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt de förslag som Lagrådet lämnat.&lt;br&gt;Vi återkommer till Lagrådets yttrande i avsnitt 10.11 och 11.9 samt i för-&lt;br&gt;fattningskommentarerna till de lagrum vilkas utformning Lagrådet läm-&lt;br&gt;nat synpunkter på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den moderna informationstekniken erbjuder möjligheter att effektivisera&lt;br&gt;och rationalisera verksamheter av skilda slag. På alla samhällsområden&lt;br&gt;pågår en utveckling mot en alltmer intensifierad datorisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården har tekniken med dataregistrering av per-&lt;br&gt;sonuppgifter tagits i bruk ganska tidigt när det gäller att bygga upp cent-&lt;br&gt;rala register for framställning av statistik och för att utgöra underlag för&lt;br&gt;forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister har också kommit till användning i det direkta vårdar-&lt;br&gt;betet. Detta dels för att skapa underlag för diagnostik och behandling av&lt;br&gt;enskilda patienter, dels för olika administrativa rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter inom hälso- och sjukvården är ofta av känslig karaktär&lt;br&gt;och kräver därför ett fullgott integritetsskydd. Detta gäller både de per-&lt;br&gt;sonregister som används i det direkta vårdarbetet och de centrala register&lt;br&gt;som används för statistik och forskning. Den rättsliga regleringen av&lt;br&gt;skyddet för den personliga integriteten i samband med personregister&lt;br&gt;finns fram till den 24 oktober 1998 i datalagen (1973:289). För att inrätta&lt;br&gt;och föra integritetskänsliga register krävs normalt tillstånd från Datain-&lt;br&gt;spektionen. Regeringen har i proposition 1997/98:44 föreslagit en perso-&lt;br&gt;nuppgiftslag som i sina huvudsakliga delar avses träda i kraft den&lt;br&gt;24 oktober 1998. Lagen avser att ersätta datalagen och att genomföra&lt;br&gt;Europaparlamentet och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995&lt;br&gt;om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av perso-&lt;br&gt;nuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB uttalade&lt;br&gt;regeringen att vissa register hos Socialstyrelsen, landstingen, kommuner-&lt;br&gt;na och Riksförsäkringsverket på sikt borde regleras i särskilda registerla-&lt;br&gt;gar. En sådan reglering var ett led i en allmän strävan att stärka skyddet&lt;br&gt;för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av&lt;br&gt;känsliga uppgifter i vissa myndighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan reglering skulle ses som ett led i en allmän strävan att stärka&lt;br&gt;skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registre-&lt;br&gt;ring av känsliga personuppgifter i vissa myndighetsregister. Konstitu-&lt;br&gt;tionsutskottet betonade i sitt betänkande 1990/91:KU 11 vikten av att en&lt;br&gt;författningsreglering kom till stånd i syfte att stärka skyddet för de regist-&lt;br&gt;rerades integritet i samband med sådan registrering. Riksdagen har där-&lt;br&gt;efter antagit dels en lag (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna, dels socialförsäkringsregisterlagen&lt;br&gt;(1997:934). Lagregleringen är avsedd att ersätta Datainspektionens till-&lt;br&gt;ståndsgivning. Den innebär en detaljerad reglering av de förutsättningar&lt;br&gt;som krävs för att uppgifter skall fa registreras på ADB-medium. Vidare&lt;br&gt;ingår bestämmelser om registeransvar, terminalåtkomst, utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter m.m. i syfte att stärka skyddet för den registrerades integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja statsmakternas intentioner när det gäller personregister&lt;br&gt;på hälso- och sjukvårdens område beslöt regeringen den 23 september&lt;br&gt;1993 att en kommitté skulle tillkallas för att utreda och lägga fram för-&lt;br&gt;slag till författningsreglering av personregister på detta område&lt;br&gt;(Dir. 1993:111). Kommittén antog namnet Hälsodatakommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Personregister inom hälso- och sjukvården&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna proposition syftar till att lägga fram forslag till författningsregle-&lt;br&gt;ring av automatiserad behandling av personuppgifter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Utgångspunkten for förslagen är en kartläggning av vilka&lt;br&gt;personregister som idag finns på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personregister avses register, förteckning eller andra anteckningar&lt;br&gt;som förs med hjälp av automatisk databehandling och som innehåller&lt;br&gt;personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften. Per-&lt;br&gt;sonregister inom hälso- och sjukvården kan i stort delas in i fyra katego-&lt;br&gt;rier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Hos de centrala myndigheterna Socialstyrelsen, Läkemedelsverket&lt;br&gt;och Smittskyddsinstitutet förs rikstäckande register som är avsedda för&lt;br&gt;statistik och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Inom den av sjukvårdshuvudmännen bedrivna hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den förs på regional och lokal nivå ett stort antal personregister. En bety-&lt;br&gt;dande del av dessa är tillkomna i och för vården av patienter. De är&lt;br&gt;främst avsedda för dokumentation av vården eller för patientadminstrati-&lt;br&gt;va eller ekonomiadminstrativa funktioner. Motsvarande register finns&lt;br&gt;också inom den privat bedrivna vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) På regional eller lokal nivå förs även ett antal register - ofta rik-&lt;br&gt;stäckande - vars syfte är att underlätta kvalitetskontroll inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. De brukar benämnas kvalitetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) Ett mycket stort antal personregister utgörs av forskningsregister&lt;br&gt;som enskilda forskare eller institutioner inrättar och för inom ramen för&lt;br&gt;särskilda forskningsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personregister hos centrala förvaltningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Socialstyrelsen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet för bl.a. verksamhe-&lt;br&gt;ter som rör hälso- och sjukvård, tandvård och smittskydd, om det inte är&lt;br&gt;en uppgift för annan statlig myndighet. Under lång tid har Socialstyrelsen&lt;br&gt;haft ansvaret för statistik- och registerverksamhet inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. Denna verksamhet är sedan årsskiftet 1991/92 förlagd till Epi-&lt;br&gt;demiologiskt Centrum (EpC), och som fr.o.m. den 1 november 1993 är&lt;br&gt;en fristående enhet inom Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EpC är verksamt på fem huvudområden; registerverksamhet, klassifi-&lt;br&gt;kationsverksamhet och medicinsk terminologi, rapportering om folkhälsa&lt;br&gt;och sociala förhållanden, forsknings- och utvecklingsarbete samt statis-&lt;br&gt;tiksamordning. De övergripande målen för EpC:s verksamhet är att fort-&lt;br&gt;löpande på nationell nivå följa, analysera och rapportera om utbredning&lt;br&gt;och utveckling av hälsoförhållanden och sjukdomar, sociala förhållan-&lt;br&gt;den, vårdutnyttjande, vårdresultat samt riskfaktorer i olika befolknings-&lt;br&gt;grupper och att bistå myndigheter, organisationer och forskare på såväl&lt;br&gt;nationell, regional som lokal nivå med epidemiologisk rådgivning. Cent-&lt;br&gt;ret ska förse riksdag, regering, allmänhet, forskare, myndigheter, lands-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ting, kommuner och andra organisationer med kunskapsunderlag inom&lt;br&gt;områdena folkhälsosociala förhållanden, hälso- och sjukvård samt soci-&lt;br&gt;altjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning bland andra för att bedriva epidemiologiskt arbete är&lt;br&gt;tillgången till olika slag av medicinska uppgifter om enskilda individer.&lt;br&gt;De register som förs hos Socialstyrelsen innehåller vissa av dessa upp-&lt;br&gt;gifter. Sådana uppgifter kan vara av känslig natur. Registren omfattas av&lt;br&gt;sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100). Denna sekretess är&lt;br&gt;i princip absolut. Det finns dock möjlighet att lämna ut uppgifter bl.a. för&lt;br&gt;forskning och framställning av statistik om det står klart att utlämnandet&lt;br&gt;kan ske utan men eller skada för den som uppgiften rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande har Socialstyrelsen i sin registerverksamhet vid EpC&lt;br&gt;fyra aktiva register: Cancerregistret, Cancer-miljöregistret, Medicinska&lt;br&gt;födelseregistret med missbildningsregistret samt Sjukvårdsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.1 Cancerregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cancerregistret inrättades år 1958 med stöd av kungörelsen (1957:632)&lt;br&gt;om cancerregister. I kungörelsen anges att hos dåvarande Medicinalsty-&lt;br&gt;relsen (numera Socialstyrelsen) &amp;quot;skall föras register över fall av cancer&lt;br&gt;och av sådana därmed besläktade sjukdomar som styrelsen bestämmer&amp;quot;.&lt;br&gt;Syftet med att tillskapa registret var att beskriva cancerns utbredning och&lt;br&gt;frekvens. Cancer hade fått ökad betydelse som dödsorsak vid stigande&lt;br&gt;medelålder och det behövdes därför en ingående och fullständig statistik.&lt;br&gt;Registret skulle &amp;quot;rutinmässigt insamla uppgifter om cancerfall, samman-&lt;br&gt;ställa och räkna dessa, samt redovisa resultatet med uppdelningar efter&lt;br&gt;vissa standardargument, såsom cancerdiagnos, kön, ålder, hemort, yrke&lt;br&gt;m.m.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med registret har i beslut år 1977 av Datainspektionen an-&lt;br&gt;givits vara att &amp;quot;utgöra underlag för statistik rörande incidenter av malign&lt;br&gt;tumörsjukdom med olika lokalisation och tumörtyp med detaljerade upp-&lt;br&gt;delningar mellan demografiska data, att göra ett centralt basregister för&lt;br&gt;epidemiologiska studier avseende tumörsjukdomar, att utgöra centralt&lt;br&gt;register för uppföljning av t.ex. patientgrupper&amp;quot;. Datainspektionen har&lt;br&gt;meddelat vissa föreskrifter bl.a. för samkömingar med andra register,&lt;br&gt;t.ex. dödsorsaksregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger numera en obligatorisk heltäckande rapporteringsskyl-&lt;br&gt;dighet till Cancerregistret. Varje vårdansvarig läkare i såväl offentlig som&lt;br&gt;enskild tjänst liksom patolog och cytolog som ställer diagnosen har en&lt;br&gt;anmälningsplikt. Varje sjukdomsfall kommer därmed att anmälas av flera&lt;br&gt;läkare. Denna rapporteringsrutin är en förutsättning för tillförlitligheten&lt;br&gt;och fullständigheten hos registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom Cancerregistret finns sedan år 1984 sex regionala cancerre-&lt;br&gt;gister som regionala onkologiska centra ansvarar för. Ändamålen för&lt;br&gt;dessa regionala register är att svara för regional cancerstatistik och att&lt;br&gt;utgöra underlag för utarbetande av vårdprogram för tumörsjukdomar in-&lt;br&gt;räknat uppföljnings- och kontrollrutiner för dessa program. Den löpande&lt;br&gt;rapporteringen av cancerfall sker inte till Cancerregistret hos Socialsty-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relsen utan till de regionala registren från kliniker, laboratorier, patologer&lt;br&gt;och andra. En gång om året redovisar de regionala registren inkomna&lt;br&gt;anmälningar vidare till det centrala registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens Cancerregister innehåller uppgifter om personnum-&lt;br&gt;mer, kön, hemort, civilstånd, sjukhus, diagnos, tumömummer, histopa-&lt;br&gt;tologiska data och joumalnummer. Från dödsorsaksregistret hämtas upp-&lt;br&gt;gifter om död i cancer, dödsdatum samt underliggande eller bidragande&lt;br&gt;orsaker. Det centrala Cancerregistret omfattar så gott som samtliga fall&lt;br&gt;av cancer som konstaterats i Sverige. Registret innehåller för närvarande&lt;br&gt;uppgifter om cirka 1,3 miljoner fall, vilket omfattar omkring 1,2 miljoner&lt;br&gt;personer, både levande och döda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Cancer - milj öregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första Cancer-miljöregistret (CMR 60) inrättades genom beslut av&lt;br&gt;Datainspektionen 1977. Därefter har ytterligare register inrättats,&lt;br&gt;CMR 70 och CMR 6070. CMR 60 tillkom genom en samköming av Sta-&lt;br&gt;tistiska centralbyråns (SCB) register över 1960 års Folk- och bostadsräk-&lt;br&gt;ning (FoB) och Cancerregistret 1960-79, medan CMR 70 är resultatet av&lt;br&gt;en samköming av Cancerregistret 1971-84 och 1970 års FoB. CMR&lt;br&gt;6070 tillkom genom en samköming av CMR 70 och FoB 60. Datain-&lt;br&gt;spektionen har därefter givit tillstånd till utvidgningar av innehållet i des-&lt;br&gt;sa register. Idag omfattar CMR 70 uppgifter från Cancerregistret t.o.m.&lt;br&gt;år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga registers giltighetstid har begränsats av Datainspektionen, for&lt;br&gt;CMR 60 och CMR 70 t.o.m. utgången av år 1994, och for CMR 6070&lt;br&gt;t.o.m. utgången av år 1995. Registren har, efter tillstånd av Datainspek-&lt;br&gt;tionen, i identifierbar form överlämnats for långtidsforvaring till Riksar-&lt;br&gt;kivet, där de skall finnas tillgängliga för bl.a. forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrens ändamål är att utgöra ett underlag for forskning och utred-&lt;br&gt;ning inom och utom Socialstyrelsen över samband mellan förekomsten&lt;br&gt;av cancersjukdomar och miljöfaktorer. Främst har man avsett arbets- och&lt;br&gt;boendemiljöfaktorer men även olika sysselsättnings-, yrkes- och närings-&lt;br&gt;grensfaktorer. Registren skall också kunna användas for statistiska bear-&lt;br&gt;betningar och ligga till grund för urvalsdragningar för forskning både&lt;br&gt;inom och utom Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medicinska födelseregistret med missbildningsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska födelseregistret inrättades år 1972 genom beslut av regering-&lt;br&gt;en. Genom beslutet medgavs att Socialstyrelsen får införa &amp;quot;statistiska&lt;br&gt;uppgifter om förlossningar m.m. avsedda som underlag for en individre-&lt;br&gt;laterad förlossningsstatistik&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan den 1 januari 1965 hade det inrättats ett Missbildningsregister.&lt;br&gt;Detta register hade sin grund i neurosendynkatastrofen. Som missbild-&lt;br&gt;ning räknas funktionella och strukturella förändringar som upptäcks och&lt;br&gt;rapporteras inom sex månader efter födseln. Registret tillkom som ett led&lt;br&gt;i ansträngningarna att tidigt upptäcka förändringar i missbildningsfre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvensen och därmed skapa förutsättningar för en tidig upptäckt av miss-&lt;br&gt;bildningsframkallande faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Missbildningsregistret slogs år 1980 samman med Medicinska födelse-&lt;br&gt;registret till ett register. Formellt gick det till så att missbildningsregistret&lt;br&gt;upphörde och födelseregistret utvidgades till att omfatta även registrering&lt;br&gt;av missbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska födelseregistret med missbildningsregistret omfattar upp-&lt;br&gt;gifter om samtliga graviditeter som lett till förlossning, förlossningarna&lt;br&gt;och om de nyfödda barnen. Uppgifterna avser endast förlossningar inom&lt;br&gt;landet och omfattar åren fr.o.m. 1973. Registret omfattar ungefar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,3 miljoner förlossningar och nyfödda barn. Det tillförs årligen uppgifter&lt;br&gt;om cirka 110 000 förlösta kvinnor och nyfödda barn, varav cirka 1 500&lt;br&gt;med allvarlig missbildning. Registret innehåller uppgifter om bl.a. mo-&lt;br&gt;dems och barnets personnummer, födelsetid, sjukhus, klinik, tidigare&lt;br&gt;graviditeter, graviditetens längd, förlossningssätt, diagnoser, missbild-&lt;br&gt;ningsdiagnos och dödlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.4 Sjukvårdsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register över patienter utskrivna från sluten vård har förts sedan 1960-&lt;br&gt;talet. För tiden fram t.o.m. år 1983 finns det två slutenvårdsregister, ett&lt;br&gt;för somatisk och ett för psykiatrisk vård. Dessa båda register innehåller&lt;br&gt;individuppgifter med personnummer för perioderna 1978-83 respektive&lt;br&gt;1973-83. För tiden fram till tillkomsten av dagens Sjukvårdsregister för-&lt;br&gt;des dessa båda register utan personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens sjukvårdsregister tillkom genom förordningen (1993:1058) om&lt;br&gt;sjukvårdsregister hos Socialstyrelsen för forskning och statistik. Social-&lt;br&gt;styrelsen får enligt förordningen föra ett särskilt sjukvårdsregister. Upp-&lt;br&gt;gifterna i registret far endast användas för forskning och framställning av&lt;br&gt;statistik. Datainspektionen har meddelat föreskrifter om bl.a. åtkomst-&lt;br&gt;skydd och behörighetskontroll för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret far innehålla uppgifter från det tidigare slutenvårdsregistret&lt;br&gt;och uppgifter som tillförs registret enligt den uppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;regleras i förordningen (1993:1057) om viss uppgiftsskyldighet inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Enligt förordningen skall landsting och kommu-&lt;br&gt;ner utanför landsting senast den 31 maj varje år lämna uppgifter till Soci-&lt;br&gt;alstyrelsen om de patienter som föregående år har skrivits ut från sluten&lt;br&gt;vård och om de patienter som under samma tid vårdats i den öppna vår-&lt;br&gt;den, om vården tidigare vanligen meddelades i den slutna vården. Enligt&lt;br&gt;förordningen skall även lämnas uppgifter en gång per år om de patienter&lt;br&gt;som en viss dag är inskrivna i geriatrisk eller psykiatrisk sluten vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i Sjukvårdsregistret avser vårdenhet, personnummer, folk-&lt;br&gt;bokföringsort, dag och sätt för in- och utskrivning, diagnos, åtgärder&lt;br&gt;samt orsaker till skador och förgiftningar. Vidare lämnas uppgift om vår-&lt;br&gt;den var planerad eller akut och den avtalstyp som reglerar vårdersätt-&lt;br&gt;ningen. Den totala registreringen omfattar nästan 30 miljoner vårdtillfäl-&lt;br&gt;len sedan år 1964. Omkring 1,7 miljoner vårdtillfällen tillkommer varje&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret används för såväl klinisk som epidemiologisk forskning och Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;via statistiska bearbetningar for utvärderingar och planering av hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Det används också för statistiska årsböcker och allmän&lt;br&gt;samhällsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa andra register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tidigare fört och för alltjämt andra register. En del av&lt;br&gt;dessa register omfattar persongrupper som inte behandlas inom ramen för&lt;br&gt;denna proposition, däribland legitimerad personal inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. Andra är inte personregister i datalagens mening eftersom de&lt;br&gt;saknar personnummer eller annan identitetsbeteckning. Inom Socialsty-&lt;br&gt;relsen pågår också ett arbete med att skapa nya register, såsom ett regis-&lt;br&gt;ter över skador i vården och ett register om biverkningar av dentala mate-&lt;br&gt;rial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljerad statistik över legala aborter har tagits fram sedan början av&lt;br&gt;1950-talet. I och med den förändrade abortlagstiftningen år 1975 fick&lt;br&gt;registret över verkställda aborter sin nuvarande utformning. Registret&lt;br&gt;innehåller individuppgifter men inte identifierbara personuppgifter, var-&lt;br&gt;för det inte utgör personregister i datalagens mening. Uppgifterna i re-&lt;br&gt;gistret avser kvinnans ålder, hemortslän, kommun, sjukvårdsområde för&lt;br&gt;åtgärden, tidigare graviditet, vårdform, graviditetens längd och abortme-&lt;br&gt;tod. Syftet med registret är att tillhandahålla kunskapsunderlag för utvär-&lt;br&gt;dering av abortförebyggande arbete och för forskning samt statistik för&lt;br&gt;allmän samhällsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1950-talet har statistik förts över steriliseringar. På samma sätt&lt;br&gt;som för registret över aborter ändrades utformningen av registret över&lt;br&gt;steriliseringar i samband med ny lagstiftning år 1976. Till registret in-&lt;br&gt;samlas individuppgifter men dessa är inte identifierbara, varför inte hel-&lt;br&gt;ler detta register är ett personregister i datalagens mening. Registret in-&lt;br&gt;nehåller uppgifter om varje opererad individs ålder och kön, sjukvårds-&lt;br&gt;område där åtgärden verkställts, hemortslän, information, vårdform, or-&lt;br&gt;sak/indikation, operationsmetod, eventuellt beslut av Socialstyrelsen&lt;br&gt;samt om sterilisering utförts i samband med abort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för Dödsorsaksregistret har ff.o.m. den 1 juli 1994 övergått&lt;br&gt;från SCB till Socialstyrelsen. Registret omfattar avlidna personer och&lt;br&gt;utgör därför inte ett personregister enligt Datalagen. Grunden för regist-&lt;br&gt;reringen är de intyg om dödsorsak som utfärdas av läkare enligt begrav-&lt;br&gt;ningslagen (1990:1144). Registret innehåller uppgifter om bl.a. person-&lt;br&gt;nummer, kön, civilstånd, hemort, nationalitet, dödsdatum, dödsorsak,&lt;br&gt;underliggande och bidragande dödsorsak, olyckans yttre orsak och ska-&lt;br&gt;dans natur vid våldsam död, grund för dödsorsaksangivelsen och&lt;br&gt;dödsplats. I sin nuvarande form har registret förts sedan år 1961. Det&lt;br&gt;omfattar uppgifter om cirka 3 miljoner avlidna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har tidigare handhaft ett antal personregister som idag&lt;br&gt;inte längre är aktiva, såsom register över kvinnor som genomgått gyne-&lt;br&gt;kologisk hälsoundersökning. Vissa äldre register har gått upp i andra re-&lt;br&gt;gister medan andra register är långtidsarkiverade hos Riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Läkemedelsverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket är en central förvaltningsmyndighet för kontroll och&lt;br&gt;tillsyn av läkemedel, läkemedelsnära produkter m.m. i den utsträckning&lt;br&gt;som sådana frågor inte handhas av annan statlig myndighet. Verket skall&lt;br&gt;också svara för forskning på området av betydelse för den kontroll och&lt;br&gt;tillsyn som skall bedrivas. Läkemedelsverkets ansvar omfattar i stort frå-&lt;br&gt;gor om produktsäkerhet, produktkvalitet och andra därmed samman-&lt;br&gt;hängande frågor. Verkets uppgifter i förhållande till hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den är att kontrollera och ha tillsyn över läkemedlens säkerhet och kva-&lt;br&gt;litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av läkemedelslagen följer att ett läkemedel skall vara av god kvalitet&lt;br&gt;och ändamålsenligt. Vid framtagning av ett nytt läkemedel sker kliniska&lt;br&gt;prövningar för att utröna läkemedlets förmåga att förebygga, påvisa, lind-&lt;br&gt;ra, kompensera eller bota sjukdomar hos människor. En praktisk pröv-&lt;br&gt;ning under kontrollerade former genomförs på vanligen 500 - 5 000 in-&lt;br&gt;divider och förutsätter ett tillstånd av Läkemedelsverket. Ett läkemedel&lt;br&gt;far godkännas för försäljning endast om det har genomgått föreskriven&lt;br&gt;prövning och fatt godkännande av Läkemedelsverket eller i vissa fall ett&lt;br&gt;godkännande av EU:s läkemedelsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett läkemedel godkänts sker en löpande efterkontroll. Läkeme-&lt;br&gt;delsverket skall fortlöpande kontrollera ett läkemedel och pröva om god-&lt;br&gt;kännandet fortfarande skall gälla. Efterkontrollen leder till att cirka tre&lt;br&gt;procent av registrerade läkemedel dras in och att cirka tio procent erhål-&lt;br&gt;ler en begränsning i sitt användningsområde. Som ett led i denna efter-&lt;br&gt;kontroll ingår rapportering av biverkningar av läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2.1 Läkemedelsbiverkningsregistren m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Läkemedelsverket förs två register över biverkningar av läkemedel.&lt;br&gt;Före Läkemedelsverkets tillkomst den 1 juli 1990 fördes ett biverknings-&lt;br&gt;register hos Socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Ändamålet med detta&lt;br&gt;register var &amp;quot;statistisk bearbetning av fall av läkemedelsbiverkningar för&lt;br&gt;framställning av underlag för bedömningarna i läkemedelsbiverknings-&lt;br&gt;nämnden samt deltagande i Världshälsoorganisationens (WHO) interna-&lt;br&gt;tionella rapportsystem för läkemedelsbiverkningar&amp;quot; enligt det tillstånd&lt;br&gt;som Datainspektionen meddelat registret. Utöver diverse uppgifter om&lt;br&gt;läkemedel och biverkningar innehöll registret bl.a. uppgifter om födelse-&lt;br&gt;datum och kön för den som utsatts för biverkningen. Tillstånd fanns för&lt;br&gt;att registrera personnummer, men detta har inte utnyttjats. Rapporte-&lt;br&gt;ringsskyldigheten åvilade enskilda läkare och tandläkare personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt register har inrättats med stöd av förordningen (1994:1521) om&lt;br&gt;biverkningsregister angående läkemedel, som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995. De uppgifter som registreras i detta biverkningsregister får endast&lt;br&gt;användas för forskning och framställning av statistik. Biverkningsregist-&lt;br&gt;ret angående läkemedel får enligt övergångsbestämmelser i 1994 års för-&lt;br&gt;ordning innehålla uppgifter ur det äldre biverkningsregistret. Förordning-&lt;br&gt;en innehåller bestämmelser om bl.a. registeransvar, terminalåtkomst och&lt;br&gt;information. Förordningen, som var tidsbegränsad, har med verkan från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 1 januari 1997 ersatts av den likalydande förordningen (1997:143)&lt;br&gt;om biverkningsregister angående läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret innehåller uppgifter om de personer som utsatts för läkeme-&lt;br&gt;delsbiverkningar och om rapporterande eller behandlande hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal. För den förstnämnda gruppen innehåller registret&lt;br&gt;uppgifter om personnummer eller födelsedatum och kön, biverkningar,&lt;br&gt;förlopp, misstänkt läkemedel, dos, behandlingstid m.m. För personalen&lt;br&gt;innehåller registret uppgifter om befattningsnamn, adress, klinik och län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anmälningar till biverkningsregister är cirka 3 500 per år. Bi-&lt;br&gt;verkningsrapporter kommer till övervägande del från den offentliga sjuk-&lt;br&gt;vården. Ur registret tas fram årlig statistik om biverkningsrapporteringen.&lt;br&gt;Från det svenska registret lämnas avidentifierade uppgifter till WHO:s&lt;br&gt;globala biverkningsregister. Till det globala registret, som finns i Upp-&lt;br&gt;sala, kommer omkring 140 000 rapporter in om året från ett 40-tal län-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Läkemedelsverket förs även ett register över biverkningar förorsa-&lt;br&gt;kade av kosmetika och hygieniska produkter. I detta register tas in upp-&lt;br&gt;gifter om födelsedatum och kön för patient, namn och adress för rappor-&lt;br&gt;terande läkare, aktuell biverkning samt produkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 Smittskyddsinstitutet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet (SMI) är en central förvaltningsmyndighet med&lt;br&gt;uppgift att nationellt och internationellt bevaka det epidemiologiska läget&lt;br&gt;beträffande smittsamma sjukdomar bland människor, att aktivt medverka&lt;br&gt;till att skyddet mot sådan sjukdomar upprätthålls och förstärks samt att&lt;br&gt;lämna erforderlig information till Socialstyrelsen och andra berörda.&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet skall också följa och analysera immunitetsläget&lt;br&gt;efter genomförda vaccinationsprogram och föreslå vaccinationsåtgärder,&lt;br&gt;samt ta initiativ till åtgärder som medför skydd om smittsamma sjukdo-&lt;br&gt;mar, även i kris och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I smittskyddslagen (1988:1472) finns bestämmelser mot smittsamma&lt;br&gt;sjukdomar bland människor. Till lagen hör smittskyddsförordningen&lt;br&gt;(1989:901) samt av Socialstyrelsen meddelade föreskrifter och allmänna&lt;br&gt;råd om tillämpningen av smittskyddslagen (SOSFS 1989:18). Smitt-&lt;br&gt;skyddslagen innehåller bestämmelser om anmälningskyldighet för läkare&lt;br&gt;när denne konstaterar sådan smitta som finns upptagen i bilagan till&lt;br&gt;smittskyddslagen. En smittsam sjukdom kan enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;hänföras antingen till gruppen samhällsfarliga sjukdomar eller till grup-&lt;br&gt;pen övriga smittsamma sjukdomar. Anmälningsskyldigheten skall full-&lt;br&gt;göras till smittskyddsläkaren och till Smittskyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Epidemiregistret m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med institutets tillkomst och nedläggningen av Statens Bakte-&lt;br&gt;riologiska Laboratorium (SBL) övertog SMI ett antal register. Många av&lt;br&gt;registren förs för mycket specifika ändamål och berörs därför inte närma-&lt;br&gt;re i denna proposition. Gemensamt för samtliga register hos SMI är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de förs med tillstånd av Datainspektionen. Uppgifter från registren an-&lt;br&gt;vänds i få fall utanför myndigheten. När så sker lämnas vanligen aviden-&lt;br&gt;tifierade uppgifter från registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom SMI ligger ansvaret för den epidemiologiska bevakningen på en-&lt;br&gt;heten för epidemiologi. Alla anmälningspliktiga sjukdomar enligt smitt-&lt;br&gt;skyddslagen registreras på enheten, liksom den frivilliga rapporteringen&lt;br&gt;från mikrobiologiska laboratorier beträffande vissa sjukdomar. Det re-&lt;br&gt;gistrerade materialet bearbetas statistiskt och analyseras akut och lång-&lt;br&gt;siktigt för att ge underlag för förslag till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den epidemiologiska enheten förs ett antal personregister som&lt;br&gt;används i smittskyddsarbetet, bl.a. Epidemiregistret som är ett administ-&lt;br&gt;rativt hjälpmedel i SMI:s verksamhet och omfattar alla anmälningar som&lt;br&gt;görs enligt smittskyddslagen. Det möjliggör statistiska bearbetningar av&lt;br&gt;uppgifter om anmälda sjukdomsfall av epidemisk karaktär. Registret in-&lt;br&gt;nehåller personnummer eller i vissa fall den s.k. rikskoden. Vidare inne-&lt;br&gt;håller registret uppgifter om namn, insjuknandedatum, smittbärare, dia-&lt;br&gt;gnos, nationalitet, yrke, epidemikod m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret för Immunitetsundersökningar har som ändamål att ge un-&lt;br&gt;derlag för att bedöma immunitetsläget mot infektionssjukdomar i Sveri-&lt;br&gt;ge. Registret skall även möjliggöra uppföljning och utvärdering av ge-&lt;br&gt;nomförda vaccinationer och undantagsvis individspecifika longitudinella&lt;br&gt;undersökningar. Registret skiljer sig från epidemi- och tuberkulosregist-&lt;br&gt;ret genom att uppgifter hämtas in direkt från den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SMI utför som expertorgan på uppdrag av olika laboratorier diagnostik&lt;br&gt;av unik natur, s.k. särpräglad diagnostik. Anledningen kan vara att arbe-&lt;br&gt;tet med ett smittämne måste ske i ett s.k. säkerhetslaboratorium, att anta-&lt;br&gt;let efterfrågade analyser är så ringa att ett enskilt laboratorium inte kan&lt;br&gt;hålla tillräckligt med kunskap eller att metodiken är ny eller under ut-&lt;br&gt;provning och därför inte introducerad är hos andra laboratorium. Regist-&lt;br&gt;ret för Mikrobiologisk diagnostik och Diagnosregistret används för att&lt;br&gt;administrera patient- och provdata avseende sådan provtagning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Personregister på regional och lokal nivå&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom den slutna och öppna hälso- och sjukvården - såväl den offentliga&lt;br&gt;som den privat bedrivna - finns det ett stort antal personregister. Detta är&lt;br&gt;följden av den datorisering av verksamheten som i accelererande takt&lt;br&gt;skett under de senaste åren både på regional och lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av datorer kan i en grov indelning hänföras till produk-&lt;br&gt;tion och till förvaltning. Till produktionsområdet hör patientjoumalfö-&lt;br&gt;ring, patientadministration samt administration och dokumentation inom&lt;br&gt;medicinsk service och av hälsokontroller. Till förvaltningsområdet hör&lt;br&gt;övergripande verksamhetsplanering, ekonomiadminstration, personalad-&lt;br&gt;ministration och materialadministration. Gränserna mellan de olika om-&lt;br&gt;rådena är i praktiken inte helt klara, och det bör påpekas att olika indel-&lt;br&gt;ningsmodeller har använts i olika sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den utbyggnad av datoranvändning som pågår - inte&lt;br&gt;minst vad avser datorförda journaler - och det faktum att förteckningarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över antalet register inom samtliga sjukvårdsförvaltningar inom landet ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;inte är kompletta, synes det inte vara orealistiskt att antaga att det inom&lt;br&gt;den offentliga vården kan finnas upp emot 4 000 personregister som in-&lt;br&gt;nehåller uppgifter om patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålen med de personregister som förs inom landstingen och som&lt;br&gt;innehåller personuppgifter om patienter kan till helt övervägande del&lt;br&gt;hänföras till minst en av följande huvudgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Befolkningsregister för uppdatering av adressregister m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vård och behandling av den enskilde patienten jämte uppföljning i&lt;br&gt;behandlingssyfte, t.ex. patientadministration, joumalföring, remisshante-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ekonomiadministration i samband med vård och behandling av en-&lt;br&gt;skilda patienter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppföljning av behandling jämte ffamtagning av statistik för plane-&lt;br&gt;ring av verksamheten i allmänhet, kvalitetskontroll och utvärdering av&lt;br&gt;behandlingsmetoder m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. registrering av vissa sjukdomar, skador och funktioner för forsk-&lt;br&gt;ningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Nationella kvalitetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsregistren är en grupp fristående register som tillkommit vid oli-&lt;br&gt;ka tidpunkter sedan slutet av 1970-talet och med varierande syften. Am-&lt;br&gt;bitionen att utveckla och använda registren som nationella kvalitetsupp-&lt;br&gt;följningsinstrument har blivit tydligare med tiden. Flera av registren har&lt;br&gt;numera rikstäckning efter att tidigare varit lokala eller regionala. Det&lt;br&gt;övergripande syftet med registren är att de skall bidra till att förbättra&lt;br&gt;kunskaper om olika typer av medicinska åtgärder och ingrepp och där-&lt;br&gt;med möjliggöra en förbättrad kvalitet inom svensk hälso- och sjukvård.&lt;br&gt;Inriktningen skiljer sig mellan registren. Vissa register har till syfte att&lt;br&gt;beskriva eventuella skillnader i användning av olika metoder, såväl geo-&lt;br&gt;grafisk spridning som de symptom på vilka metoderna används. Andra&lt;br&gt;register beskriver skillnader i behandlingsresultat mellan olika kliniker i&lt;br&gt;relation till patientkarakteristik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De register som har inrättats under de senaste åren har varit inriktade&lt;br&gt;på att belysa skillnader i kvalitet, vårdutnyttjande eller medicinsk praxis.&lt;br&gt;Registren, som förs med stöd av tillstånd från Datainspektionen, admi-&lt;br&gt;nistreras vid någon klinik/institution inom ett sjukhus. Registeransvaret&lt;br&gt;åvilar vanligen det aktuella landstinget. I de flesta fall är verksamheten&lt;br&gt;nära integrerad med den ansvariges vanliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1990 har i de s.k. Dagmaröverenskommelsema mellan staten&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännen avsatts medel för utveckling och drift av&lt;br&gt;nationella register för kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla ekonomiskt bidrag från &amp;quot;Dagmar-medlen&amp;quot; skall regist-&lt;br&gt;ret ha till syfte att bedriva nationell uppföljning men registret behöver&lt;br&gt;inte vara helt rikstäckande. Deltagandegraden, d.v.s. antalet klini-&lt;br&gt;ker/sjukvårdsenheter som är anslutna till respektive register är olika hög.&lt;br&gt;Verksamheten med registren bygger på ett frivilligt deltagande från ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stort antal olika medicinska enheter inom hälso- och sjukvården. Upp- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;giftslämnandet grundas på att de enskilda patienterna lämnar sitt sam-&lt;br&gt;tycke till att deras medicinska data används i registren och att de delta-&lt;br&gt;gande vårdgivarna finner det meningsfullt och upplever att rapportering-&lt;br&gt;en är till nytta för dem. Antalet uppgiftslämnare uppgick under år 1997&lt;br&gt;till drygt 1 000 stycken. En följd av att registren har tillskapats med olika&lt;br&gt;syften är att innehållet i registren varierar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Andra personregister inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutom de nämnda grupperna av personregister finns det även andra&lt;br&gt;personregister inom hälso- och sjukvårdsområdet. För olika slag av&lt;br&gt;forskningsuppgifter förs ett stort antal personregister av både landsting,&lt;br&gt;forskningsinstitutioner och enskilda forskare. En del av dessa register&lt;br&gt;innehåller medicinska uppgifter. Andra innehåller socioekonomiska eller&lt;br&gt;pedagogiska uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de register som innehåller medicinska uppgifter hänförs det&lt;br&gt;Svenska Tvillingregistret som förs vid Karolinska institutet. Syftet med&lt;br&gt;detta register är att studera sambandet mellan faktorer i miljön och lev-&lt;br&gt;nadsvanor å ena sidan och sjukdomar å den andra sidan med möjlighet&lt;br&gt;till kontroll för genetiskt inflytande samt att kvantifiera betydelsen av&lt;br&gt;genetiska faktorer för uppkomsten av sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid PKU-laboratoriet på Huddinge sjukhus pågår arbetet med det s.k.&lt;br&gt;PKU-registret som ska innehålla uppgifter om barn med ämnesomsätt-&lt;br&gt;ningssjukdomar. Ändamålet med registret skall vara administration av&lt;br&gt;provtagning avseende fyra medfödda allvarliga sjukdomar samt fram-&lt;br&gt;ställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tobiasregistret innehåller uppgifter om tänkbara benmärgsgivare.&lt;br&gt;Transplantation av benmärg är en behandlingsmetod vid t.ex. leukemi.&lt;br&gt;Registret startades våren 1992 och handhas av Stockholms läns landsting&lt;br&gt;inom Stockholm Care med stöd av Tobiasstiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 IT inom hälso- och sjukvården&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för all behandling av personuppgifter inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården är att uppgifterna ofta är av känslig eller mycket känslig natur och&lt;br&gt;rör enskilda personer. En reglering i lag av behandlingar har framstått&lt;br&gt;som ett angeläget led i arbetet med att stärka skyddet för den personliga&lt;br&gt;integriteten. Registerlagar har införts på andra områden, som t.ex. inom&lt;br&gt;socialförsäkringen, där känsliga uppgifter om enskilda personer har&lt;br&gt;samlats i personregister. Behovet av författningsreglering har uppkommit&lt;br&gt;i takt med den tekniska utvecklingen på informationsteknikområdet.&lt;br&gt;Denna utveckling har medfört att hälso- och sjukvården i växande om-&lt;br&gt;fattning utnyttjar tekniken i vårdarbetet samt i arbete med planering, ut-&lt;br&gt;värdering och uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Den informationtekniska utvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har begreppet IT - informationsteknik - kommit att&lt;br&gt;användas som en sammanfattande benämning på användningen av dato-&lt;br&gt;rer, telekommunikation m.m. Begreppet lägger tonvikten både på den&lt;br&gt;tekniska utrustningen för informationsbehandling och på metoder och&lt;br&gt;tillvägagångssätt för att utnyttja denna. Regeringen har valt att allmänt&lt;br&gt;använda detta begrepp. Även begreppet ADB, som är ett äldre begrepp,&lt;br&gt;används i viss omfattning. Detta sker i huvudsak i forfattningssamman-&lt;br&gt;hang eftersom termen förekommer i t.ex. tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom IT har varit i det närmaste explosionsartad. IT an-&lt;br&gt;vänds inom allt fler områden och får allt större betydelse för samhällsut-&lt;br&gt;vecklingen. Möjligheten till informationsutbyte med hjälp av datakom-&lt;br&gt;munikation har utvidgats och kapaciteten for enskilda datorer har ökat&lt;br&gt;kraftigt under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka tekniska möjligheter till automatiserad behandling av medicinska&lt;br&gt;uppgifter inom hälso- och sjukvården som kommer att finnas i framtiden&lt;br&gt;är det inte möjligt att med nämnvärd säkerhet bedöma i nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 Utvecklingen fram till idag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården har efter hand skett stora förändringar av&lt;br&gt;informationshanteringen. Datorer har använts sedan slutet på 1950-talet.&lt;br&gt;Inledningsvis togs tekniken i bruk for att möta önskemålet om att sortera&lt;br&gt;bort enklare manuella arbetsuppgifter eller arbetsuppgifter som gav föga&lt;br&gt;stimulans. Under 1960- och 70-talen utvecklades IT för att planera, leda,&lt;br&gt;genomföra och följa upp produktionen. Den datoriserade patientjournalen&lt;br&gt;började införas under 1970- och 80-talen. Under de senaste årtiondena&lt;br&gt;har många sjukvårdshuvudmän byggt ut datorkommunikationsnätverk for&lt;br&gt;den egna regionen. Datoriseringen har nu genomförts så långt att nästan&lt;br&gt;samtliga vårdenheter, vårdgivare och laboratorier använder datorer till&lt;br&gt;stöd för den administrativa verksamheten, men också i stor omfattning&lt;br&gt;for patientjoumalforing. Till detta kommer datoriserade mätutrustningar,&lt;br&gt;datakommunikation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT har på ett helt annat sätt än manuell hantering möjliggjort att de&lt;br&gt;uppgifter som finns inom hälso- och sjukvården kan användas för att ge&lt;br&gt;nyttig kunskap och förståelse för olika processer inom vården. Därtill&lt;br&gt;innebär införandet av IT möjligheter till rationaliseringar. Ett exempel&lt;br&gt;som därvid ofta framhålls rör hanteringen av patientjournaler. Både sä-&lt;br&gt;kerheten i hanteringen och tidsmässiga vinster brukar framhållas. En&lt;br&gt;vanlig uppfattning är att säkerheten för den enskildes uppgifter ökar med&lt;br&gt;användandet av IT och införandet av IT upplevs genomgående som ett&lt;br&gt;sätt att bättre utnyttja de resurser som finns att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för Landstingsförbundet och Stiftelsen för Kunskaps- och&lt;br&gt;Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har under våren 1997 slutit en&lt;br&gt;principöverenskommelse om att tillföra 150 miljoner kronor under tre år&lt;br&gt;for insatser inom fem IT-områden, telematik, infrastruktur och horison-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tella tillämpningar, industriinriktade tillämpningar, utbildning, kompe-&lt;br&gt;tensutveckling och kunskapsspridning samt forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 Framtida IT-användning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En ständig strävan mot lösningar som innebär kostnadsbesparingar har&lt;br&gt;kännetecknat hälso- och sjukvården under de senaste åren. Denna ut-&lt;br&gt;veckling kan, trots en viss ljusning i samhällsekonomin, förväntas bestå&lt;br&gt;under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har därför anledning att räkna med ett intensifierat utnyttjande av&lt;br&gt;IT t.ex. inom den s.k. telemedicinen, för att dokumentera iakttagelser, för&lt;br&gt;att planera vården för enskilda patienter, men också för uppföljning och&lt;br&gt;kvalitetssäkring av genomförd vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datakommunikationstekniken och nätverken tillsammans med utveck-&lt;br&gt;lingen av bl.a. patientjoumalsystem kommer så småningom att möjliggö-&lt;br&gt;ra epidemiologiska studier och epidemiologisk forskning utan stöd av&lt;br&gt;centrala register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utveckling på teknikområdet som bör nämnas gäller s.k.&lt;br&gt;&amp;quot;smart cards&amp;quot;, aktiva kort eller minneskort. Minneskort har olika karaktä-&lt;br&gt;ristika och de är därför lämpade för olika ändamål. Det är möjligt att det i&lt;br&gt;framtiden kommer att finnas ett kort som både har en inbyggd dator och&lt;br&gt;lagringsfunktioner. Ett sådant kort skulle kunna öka säkerheten i hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Det skulle också kunna rationalisera informationsutbytet&lt;br&gt;mellan olika vårdinrättningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan man konstatera att utvecklingen inom IT är&lt;br&gt;till nytta inte bara för samhället som helhet utan även för sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen. Den enskilde patientens förhållanden påverkas också i posi-&lt;br&gt;tiv riktning av IT-användningen genom snabbare och säkrare tillgång på&lt;br&gt;uppgifter om hans eller hennes vårdkontakter, genomgången behandling,&lt;br&gt;medicinering m.m. Samtidigt är det viktigt att framhålla att säkerheten&lt;br&gt;och den personliga integriteten blir mer hotad ju mer information, som&lt;br&gt;potentiellt blir åtkomlig med datakommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Den personliga integriteten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Personlig integritet är - även om begreppet inte kan ges någon mer ob-&lt;br&gt;jektivt bestämbar innebörd - ett honnörsbegrepp. Det anses allmänt att&lt;br&gt;det är viktigt att skydda den enskildes integritet och förhindra olika for-&lt;br&gt;mer av intrång däri. Innebörden av begreppen personlig integritet och&lt;br&gt;intrång är dock olika för olika människor i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon entydig förklaring till begreppet är inte möjlig att ge. En ofta&lt;br&gt;använd beskrivning av integritetsskyddet innebär att man skall skydda&lt;br&gt;den enskildes rätt att bli lämnad i fred. Andra försök att beskriva vad som&lt;br&gt;menas med personlig integritet tar fasta på rätten till ensamhet, till för-&lt;br&gt;trolig samvaro inom familjen, en rätt till anonymitet och distans till andra&lt;br&gt;individer. Ett annat sätt att beskriva begreppet är att den enskilde skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna kontrollera spridningen av uppgifter eller ha en rätt att själv be-&lt;br&gt;stämma vilka uppgifter om sig själv som han eller hon vill dela med sig&lt;br&gt;till andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skydd mot otillbörligt intrång är nödvändigt för att den enskilde&lt;br&gt;skall uppnå en viss frihet att styra och kontrollera sitt eget liv. Den en-&lt;br&gt;skilde kan dock inte resa krav på en helt fredad sfär. Den personliga in-&lt;br&gt;tegriteten kan inte vara absolut i den mening att regler till skydd därför&lt;br&gt;skall gälla och tillämpas undantagslöst eller oavsett motstående intressen.&lt;br&gt;Ett visst mått av intrång måste accepteras. I stället far man bygga upp ett&lt;br&gt;skydd mot sådant som bedöms utgöra ett otillbörligt intrång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som upplevs som en integritetskränkning av en person behöver&lt;br&gt;inte upplevas som en sådan av en annan person. Det är därför svårt att&lt;br&gt;generalisera. Några omständigheter kan dock mera allmänt sägas påverka&lt;br&gt;den enskildes uppfattning om risk för integritetsintrång. Stora mängder&lt;br&gt;uppgifter, förekomsten av många olika register och den möjlighet till&lt;br&gt;samköming som det ger är sådana exempel. Vidare om de uppgifter som&lt;br&gt;behandlas belyser den enskildes avvikelser från gängse normer, särskilt i&lt;br&gt;kombination med om tilltron till att uppgifterna hålls hemliga sviktar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheter att uppnå rättelse och användning av personnummer är yt-&lt;br&gt;terligare omständigheter som ofta oroar den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens inställning till hälso- och sjukvårdens datorisering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i viss mån kartlägga allmänhetens inställning till hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens datorisering uppdrog hälsodatakommittén åt Institutionen för&lt;br&gt;socialmedicin vid Uppsala universitet att göra en sådan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutsats som man kan dra av undersökningen är att allmänheten i&lt;br&gt;stor utsträckning är beredd att acceptera att patientjournaler och annan&lt;br&gt;dokumentation inom sjukvården sker med hjälp av data men att det är&lt;br&gt;viktigt att den datalagrade informationen skyddas mot obehörig åtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om överföring av patientuppgifter till regionala&lt;br&gt;och centrala myndigheter inom hälso- och sjukvården visar undersök-&lt;br&gt;ningen att sådana överföringar har ett ganska stort stöd bland befolkning-&lt;br&gt;en. Det kan dock noteras att omkring 20 procent av befolkningen bestämt&lt;br&gt;motsätter sig att sådan överföring sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvägning av integritetsskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet personlig integritet kan man lägga in två delkomponenter.&lt;br&gt;För det första att den enskilde bör tillförsäkras en sfar som skyddas mot&lt;br&gt;otillbörligt intrång från myndigheter och andra som kan uppfattas som&lt;br&gt;utomstående och för det andra att den enskilde bör ha rätt och möjlighet&lt;br&gt;att själv vara med och bestämma i vilka sammanhang uppgifter om ho-&lt;br&gt;nom får utnyttjas och hur det i så fall skall ske. I båda fallen måste dock&lt;br&gt;den enskilde tåla vissa ingrepp, framförallt från samhällets sida, när and-&lt;br&gt;ra intressen, som av samhället bedöms som totalt sett viktigare, kräver&lt;br&gt;det. Ingrepp far dock inte vara alltför långtgående, alltför besvärande&lt;br&gt;eller betungande i förhållande till de syften som intrånget skall tjäna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje gång det blir aktuellt att utnyttja uppgifter om en enskilds personli- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;ga förhållanden måste således en avvägning göras mellan den enskildes&lt;br&gt;rätt till personlig integritet och det allmännas behov av information.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Rättslig reglering till skydd för den personli-&lt;br&gt;ga integriteten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Någon lagstiftning som tar direkt sikte på den behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter som förekommer inom hälso- och sjukvården finns i princip inte.&lt;br&gt;Det finns däremot en rad bestämmelser i olika författningar som gäller&lt;br&gt;generellt för behandling av personuppgifter oberoende av på vilket sam-&lt;br&gt;hällsområde registema kommer till användning. Dessa bestämmelser har&lt;br&gt;framförallt till syfte att garantera ett skydd för den personliga integriteten&lt;br&gt;hos den registrerade. På hälso- och sjukvårdens område finns därutöver&lt;br&gt;en rad bestämmelser som på olika sätt bidrar till att bygga upp ett integ-&lt;br&gt;ritetsskydd för den enskilde som vänder sig till vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt skall redovisas några av de viktigaste bestämmelserna av&lt;br&gt;intresse för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationell reglering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande skyddet för den enskildes personliga integritet åter-&lt;br&gt;finns i regeringsformen. I 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen anges&lt;br&gt;att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. En&lt;br&gt;särskild bestämmelse om den personliga integriteten och ADB finns i&lt;br&gt;2 kap. 3 § regeringsformen. Där anges att varje medborgare skall i den&lt;br&gt;utsträckning som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga&lt;br&gt;integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av&lt;br&gt;ADB. Den närmare reglering som åsyftas i lagrummet återfinns nu i da-&lt;br&gt;talagen (1973:289), se avsnitt 8.1.4 och fr.o.m. den 24 oktober 1998 i&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:000), se avsnitt 8.1.5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tryckfrihetsförordningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om rätten att ta del&lt;br&gt;av allmänna handlingar (offentlighetsprincipen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-upptagningar - upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på an-&lt;br&gt;nat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel - räknas till handlingar&lt;br&gt;i tryckfrihetsförordningens mening. En sådan upptagning är inte på&lt;br&gt;samma sätt som en pappershandling knuten till ett bestämt fysiskt före-&lt;br&gt;mål. Begreppet upptagning har istället knutits närmare till informa-&lt;br&gt;tionsinnehållet än till bäraren av uppgiften. Detta far bl.a. till följd att&lt;br&gt;flertalet handlingar inte kan sägas finnas till förrän i det ögonblick som&lt;br&gt;de efterfrågas, skapas och blir läsbara. För att det skall föreligga en sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;potentiell handling krävs att den kan tillskapas med rutinmässiga åtgärder Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;hos den myndighet som förfogar över handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upptagning är allmän om den förvaras hos en myndighet och den&lt;br&gt;enligt särskilda regler är att anse som upprättad hos eller inkommen till&lt;br&gt;myndigheten. Upptagningen anses förvarad hos myndigheten om den är&lt;br&gt;tillgänglig där för myndigheten med tekniskt hjälpmedel, som myndig-&lt;br&gt;heten själv utnyttjar för överföring i sådan form att upptagningen kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.3 Sekretesslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I sekretesslagen (1980:100) ges bestämmelser om tystnadsplikt och&lt;br&gt;handlingssekretess i det allmännas verksamhet. Sekretessen innebär ett&lt;br&gt;förbud att röja en uppgift oberoende av hur detta sker. Sekretessen gäller&lt;br&gt;både mot enskilda och mot andra myndigheter men också i förhållandet&lt;br&gt;mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet om de är att&lt;br&gt;betrakta som självständiga i förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa uppgifter gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit, dvs. uppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan lämnas ut endast om det står klart att utlämnandet inte medför men&lt;br&gt;för den uppgiften rör eller skada för de intressen sekretessen skall skyd-&lt;br&gt;da. Sekretess är i dessa fall huvudregel. I andra fall gäller ett s.k. rakt&lt;br&gt;skaderekvisit, dvs. sekretess föreligger endast om det kan antas att ett&lt;br&gt;röjande av uppgiften medför men för den uppgiften rör eller skada för de&lt;br&gt;intressen den skall skydda. Offentlighet är i dessa fall huvudregel. Slutli-&lt;br&gt;gen gäller i vissa fall s.k. absolut sekretess, vilket innebär att uppgiften&lt;br&gt;aldrig får röjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården regleras i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§. Huvudregeln är att sekretess med ett omvänt skaderekvisit gäller&lt;br&gt;för uppgifter om den enskildes hälsotillstånd och andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden. Myndighet och kommun eller landsting som bedriver verk-&lt;br&gt;samhet inom hälso- och sjukvården eller annan medicinsk verksamhet får&lt;br&gt;dock lämna uppgift till annan sådan myndighet för forskning eller fram-&lt;br&gt;ställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, med&lt;br&gt;tillämpning av det raka skaderekvisitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess för uppgifter i personregister regleras i 7 kap. 16 §. Bestäm-&lt;br&gt;melsen innebär att sekretess gäller om det kan antas att ett utlämnande&lt;br&gt;skulle medföra att uppgifter används i strid med datalagen (fr.o.m. den&lt;br&gt;24 oktober 1998 personuppgiftslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 4 § gäller sekretess i sådan verksamhet hos myndighet&lt;br&gt;som avser framställning av statistik utan samband med något enskilt&lt;br&gt;ärende. Sekretessen är enligt huvudregeln absolut men det finns fem un-&lt;br&gt;dantag för vilka det gäller ett omvänt skaderekvisit. Till undantagen hän-&lt;br&gt;förs bl.a. uppgifter som behövs för forsknings- och statistikändamål och&lt;br&gt;uppgift som inte är direkt hänförlig till den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. 1 § föreskrivs att sekretessen bryts om en uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;följer av lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Datalagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Datalagen (1973:289), som gäller till 24 oktober 1998, har till syfte att&lt;br&gt;skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga in-&lt;br&gt;tegriteten som kan bli följden av dataregistrering. Datalagen gäller för&lt;br&gt;såväl offentliga som privata register, dock inte fullt ut för ett av enskild&lt;br&gt;person för personligt bruk inrättat register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett personregister far inrättas och föras av den som anmält sig till Da-&lt;br&gt;tainspektionen och erhållit en licens. Personuppgifter som innehåller&lt;br&gt;särskilt känsliga personuppgifter, - omdömen och värderingar om den&lt;br&gt;registrerade, - uppgifter om personer som saknar anknytning till den re-&lt;br&gt;gisteransvarige, och personuppgifter som hämtas från andra personre-&lt;br&gt;gister (samköming) kräver normalt tillstånd från Datainspektionen för att&lt;br&gt;fa inrättas och föras. Dessutom krävs särskilda och i vissa fall synnerliga&lt;br&gt;skäl för att få föra register som skall innehålla känsliga personuppgifter&lt;br&gt;som t.ex. uppgifter om någons hälsotillstånd eller sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagna från tillståndsplikt är bl.a. statsmaktregister, dvs. register&lt;br&gt;vars inrättande beslutats av riksdag eller regering. Under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar är register för vård och behandlingsändamål med uppgift om nå-&lt;br&gt;gons sjukdom eller hälsotillstånd som myndighet inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården inrättar och för motsvarande register som privatpraktiserande lä-&lt;br&gt;kare och tandläkare inrättar och för, om de erhållit uppgiften i sin yrkes-&lt;br&gt;verksamhet, undantagna från tillståndsplikt. I de båda sistnämnda fallen&lt;br&gt;krävs dock tillstånd om registret kommer att innehålla uppgift som utgör&lt;br&gt;omdöme eller annan värderande upplysning om den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen skall under i lagen angivna förutsättningar meddela&lt;br&gt;tillstånd till inrättande och förande om det saknas anledning att anta att&lt;br&gt;otillbörligt intrång i en registrerads personliga integritet skall uppkomma.&lt;br&gt;Vid bedömningen om otillbörligt intrång kan uppkomma skall särskilt&lt;br&gt;beaktas arten och mängden av de personuppgifter som skall ingå i regist-&lt;br&gt;ret, hur och från vem uppgifterna skall inhämtas samt den inställning till&lt;br&gt;registret som föreligger eller kan antas föreligga hos dem som kan kom-&lt;br&gt;ma att registreras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till personuppgiftslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1997/98:44 föreslagit en personuppgiftslag.&lt;br&gt;Då lagen i huvudsak skall träda i kraft den 24 oktober 1998, dvs. samti-&lt;br&gt;digt som nu aktuella lagförslag om hälsodataregister och vårdregister,&lt;br&gt;kommer här innehållet i personuppgiftlagen att redovisas trots att riks-&lt;br&gt;dagsbeslut om lagen ännu har fattats. Regeringen utgår också nedan från&lt;br&gt;att lagen kommer att fa det innehåll som föreslås i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen avses ersätta datalagen (1973:289) och innebär att&lt;br&gt;Europaparlamentet och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995&lt;br&gt;om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av perso-&lt;br&gt;nuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter genomförs i svensk&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen, som i huvudsak följer EG-direktivets text och disposition, om-&lt;br&gt;fattar all automatiserad behandling av personuppgifter och viss manuell&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandling av personuppgifter. Rent privat användning av personupp- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;gifter är undantagen. Det görs även undantag med hänsyn till offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen samt tryck- och yttrandefriheten. Vidare stadgas att om det&lt;br&gt;i annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från&lt;br&gt;lagen, skall dessa bestämmelser gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom personuppgiftslagen utmönstras en rad begrepp som använts i&lt;br&gt;datalagen, t.ex. personregister. En rad nya begrepp införs, vilka definie-&lt;br&gt;ras i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med behandling (av personuppgifter) avses varje åtgärd eller serie av&lt;br&gt;åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på au-&lt;br&gt;tomatisk väg eller inte. Personuppgifter defineras som all slags informa-&lt;br&gt;tion som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i&lt;br&gt;livet. Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen&lt;br&gt;med och medlen för behandlingen av personuppgifter kallas med lagens&lt;br&gt;terminologi för personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser om när behandling av personuppgifter&lt;br&gt;är tillåten. För behandling av känsliga personuppgifter gäller särskilt re-&lt;br&gt;striktiva regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt far personuppgifter behandlas bara om den registre-&lt;br&gt;rade har lämnat sitt samtycke till behandlingen. Undantag från kravet på&lt;br&gt;samtycke finns dock vid vissa tillfallen, som t.ex. behandling som sker&lt;br&gt;för att skydda vitala intressen för den registrerade eller för ändamål som&lt;br&gt;rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos såda-&lt;br&gt;na tredje män till vilka personuppgifterna lämnas ut när detta intresse&lt;br&gt;väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den&lt;br&gt;personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa uppgifter benämns känsliga och dessa är det som huvudregel&lt;br&gt;förbjudet att behandla. Exempel på sådana uppgifter är ras eller etniskt&lt;br&gt;ursprung och politiska åsikter. Det är också förbjudet att behandla sådana&lt;br&gt;personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Undantag från förbudet&lt;br&gt;gäller bl.a. vid samtycke av den registrerade eller under vissa betingelser&lt;br&gt;om registrering sker för forskning och statistik eller inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller hälso- och sjukvården far enligt 18 § förslaget till per-&lt;br&gt;sonuppgiftslag känsliga personuppgifter behandlas om behandlingen är&lt;br&gt;nödvändig för a) förebyggande hälso- och sjukvård, b) medicinska dia-&lt;br&gt;gnoser c) vård eller behandling, eller d) administration av hälso- och&lt;br&gt;sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får den som är yrkesmässigt verksam inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsområdet och har tystnadsplikt alltid behandla känsliga personupp-&lt;br&gt;gifter som omfattas av tystnadsplikten. Detsamma gäller den som är un-&lt;br&gt;derkastad en liknande tystnadsplikt och som har fått känsliga personupp-&lt;br&gt;gifter från verksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande behandling av personnummer utan samtycke får sådant&lt;br&gt;endast ske när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med be-&lt;br&gt;handlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktans-&lt;br&gt;värt skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personuppgiftsansvarige skall se till a) att personuppgifter be-&lt;br&gt;handlas bara när det är lagligt, b) att personuppgifter alltid behandlas på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett korrekt sätt, c) att personuppgifter samlas in bara for särskilt, uttryck- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;ligt angivna och berättigade ändamål, d) att personuppgifter inte be-&lt;br&gt;handlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgif-&lt;br&gt;terna samlades in, e) att de personuppgifter som behandlas är adekvata&lt;br&gt;och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) att inte&lt;br&gt;fler personuppgifter behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålen med behandlingen, g) att de personuppgifter som behandlas är&lt;br&gt;riktiga och, om nödvändigt, aktuella, h) att alla rimliga åtgärder vidtas&lt;br&gt;för att rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter som är felaktiga eller&lt;br&gt;ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen och i) att&lt;br&gt;personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvän-&lt;br&gt;digt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller ve-&lt;br&gt;tenskapliga ändamål gäller vissa särregler som bl.a. innebär att behand-&lt;br&gt;ling för sådana ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål&lt;br&gt;för vilka uppgifterna samlades in och att personuppgifter insamlade för&lt;br&gt;dessa ändamål far bevaras under en längre tid än vad som sägs i punkten&lt;br&gt;i) ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall information lämnas till den registrerade rörande behand-&lt;br&gt;lingen. Undantag från informationsskyldigheten föreligger dock bl.a. om&lt;br&gt;det skulle vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor&lt;br&gt;arbetsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot lagen kan drabbas av ingripanden från till-&lt;br&gt;synsmyndigheten, såsom vitesföreläggande, skadestånd eller straff.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerförfattningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Särskilda registerförfattningar har på senare år blivit allt mer vanliga. En&lt;br&gt;registerförfattning innebär en specialreglering i förhållande till perso-&lt;br&gt;nuppgiftslagen i syfte att komplettera eller i vissa delar ersätta den. En&lt;br&gt;särskild författning anses under vissa förutsättningar innebära en bättre&lt;br&gt;garanti för utformning av integritetsskyddet i särskilt känsliga register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerförfattningar finns i dag inom flera områden och omfattar bl.a.&lt;br&gt;folkbokföringsregister, socialförsäkringsregister och skatteregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerförfattningar innehåller vanligen bestämmelser om registertek-&lt;br&gt;nik, registerändamål, registerinnehåll inbegripet bestämmelser om in-&lt;br&gt;hämtandet av uppgifter, reglering av frågan om vilka personuppgifter&lt;br&gt;som far göras tillgängliga, utlämnande av uppgifter från registret samt&lt;br&gt;bevarande och gallring av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hälso- och sjukvårdslagen m.fl. vårdlagar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom hälso- och sjukvården regleras i hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvård avses i lagen åtgärder för att medicinskt före-&lt;br&gt;bygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård och bygga&lt;br&gt;på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Målet är en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Ansvaret för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården åvilar landsting och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvårdslagen (1985:125) har i likhet med hälso- och sjukvården ka-&lt;br&gt;raktären av en målinriktad ramlag och gäller i princip all tandvård. Målet&lt;br&gt;är en god tandvård för hela befolkningen. I likhet med hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården innehåller lagen bestämmelser som betonar vårdgivarens skyldig-&lt;br&gt;het att beakta patientens självbestämmande och integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården anges att personalen skall utföra sitt arbete i överensstämmelse&lt;br&gt;med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig&lt;br&gt;och omsorgsfull vård som uppfyller dessa krav. Vården skall så långt&lt;br&gt;som möjligt genomföras i samråd med patienten och patienten skall visas&lt;br&gt;omtanke och respekt. Han eller hon skall fa upplysningar om sitt hälso-&lt;br&gt;tillstånd och om de behandlingsmetoder som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare stadgas att personal inom den enskilda vården inte obehörigen&lt;br&gt;far röja vad man i sin verksamhet fått veta om en enskilds hälsotillstånd&lt;br&gt;eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses dock&lt;br&gt;inte att någon fullgör sin uppgiftsskyldighet som följer av lag eller för-&lt;br&gt;ordning. Den tystnadsplikt som i lagen åläggs personal inom den enskil-&lt;br&gt;da vården motsvaras för personal inom den offentliga vården av en skyl-&lt;br&gt;dighet att följa sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården har införts&lt;br&gt;enhetliga bestämmelser om tillsyn över hälso- och sjukvården. Den som&lt;br&gt;vill bedriva hälso- och sjukvård skall anmäla detta till Socialstyrelsen.&lt;br&gt;Anmälningsskyldigheten omfattar även verksamhet som tar emot upp-&lt;br&gt;drag från hälso- och sjukvården och utgör led i bedömningen av patien-&lt;br&gt;ters hälsotillstånd eller behandling. Lagen föreskriver vidare att Social-&lt;br&gt;styrelsen i sin tillsynsverksamhet skall få rätt att ta del av handlingar och&lt;br&gt;erhålla upplysningar i behövlig utsträckning samt att göra inspektioner.&lt;br&gt;Socialstyrelsen har enligt lagen också rätt att meddela förelägganden och&lt;br&gt;förbjuda hälso- och sjukvårdsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle en patient i samband med vård, behandling eller undersökningar&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården drabbas av eller utsatts för risk att drabbas av&lt;br&gt;allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast göra en anmälan&lt;br&gt;härom till Socialstyrelsen. Om Socialstyrelsen finner att det finns skäl att&lt;br&gt;ifrågasätta disciplinpåföljd, återkallelse av legitimation eller annan behö-&lt;br&gt;righet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården eller begränsning av&lt;br&gt;förskrivningsrätt enligt lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område, skall styrelsen göra anmälan om detta&lt;br&gt;hos Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av anställning, uppdrag eller liknande grund deltar&lt;br&gt;eller har deltagit i verksamhet som omfattas av tillsynslagen far inte obe-&lt;br&gt;hörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om en enskilds hälsotill-&lt;br&gt;stånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses&lt;br&gt;inte att någon fullgör skyldighet som följer av lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I patientjournallagen (1985:562) finns bestämmelser om patientjour-&lt;br&gt;nal, hur denna skall föras och vad den får innehålla. Lagen är teknik-&lt;br&gt;neutral. Med patientjournal avses alla handlingar och anteckningar som&lt;br&gt;innehåller uppgifter om den enskilde patientens hälsotillstånd eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden och de åtgärder som genomförts eller planerats.&lt;br&gt;Vaije anteckning i en journal skall innehålla uppgift om vem som svarar&lt;br&gt;för anteckningen och dennes bekräftelse av att anteckningen är riktig&lt;br&gt;(signering). Rättelse skall ske på sådant sätt att den felaktiga uppgiften&lt;br&gt;kan återfinnas liksom rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en möjlighet att fa en journal förstörd, helt eller delvis efter&lt;br&gt;beslut av Socialstyrelsen. För detta krävs godtagbara skäl och det skall&lt;br&gt;vara uppenbart att uppgifterna i journalen inte behövs för bl.a. patientens&lt;br&gt;framtida vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vem som är skyldig att föra patientjournal finns i&lt;br&gt;9 §. Handhavandet av journalen skall ske på ett betryggande sätt, både&lt;br&gt;under pågående vård och sedan journalerna arkiverats. Detta uttrycks i&lt;br&gt;7 § på så sätt att varje journalhandling skall hanteras och förvaras, så att&lt;br&gt;inte obehöriga far tillgång till den.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell reglering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s dataskyddsdirektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det har inom EU ansetts nödvändigt att det råder en hög och gemensam&lt;br&gt;nivå på skyddet mot integritetskränkningar i samband med behandling av&lt;br&gt;personuppgifter för att därmed säkerställa ett fritt flöde av information&lt;br&gt;mellan medlemsstaterna. Efter ett intensivt arbete antogs den 24 oktober&lt;br&gt;1995 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skydd för&lt;br&gt;enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och&lt;br&gt;om det fria flödet av sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dataskyddsdirektivet innebär inte att man skall anta en gemensam per-&lt;br&gt;sonuppgiftslag för hela EU. Ett direktiv är endast bindande i fråga om det&lt;br&gt;resultat som skall uppnås och överlämnar åt medlemsländerna att själva&lt;br&gt;välja form och metod för detta. Direktivet utgör endast den ram inom&lt;br&gt;vilken medlemsländerna skall införliva de principer som fastställts i di-&lt;br&gt;rektivet. Beträffande dataskyddsdirektivet är medlemsstaterna skyldiga&lt;br&gt;att genomföra det i nationell lagstiftning senast den 24 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktivet uppställs en reglering som kan sägas vara av både&lt;br&gt;minimi- och maximikaraktär. Reglerna utgör en gemensam bas för med-&lt;br&gt;lemsländerna. Samtidigt föreskrivs att mer långtgående regler inte far&lt;br&gt;hindra det fria utbytet av uppgifter mellan medlemsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 1 anges syftet med direktivet, nämligen att medlemsstaterna, i&lt;br&gt;överensstämmelse med direktivet, skall skydda fysiska personers grund-&lt;br&gt;läggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till privatliv, i samband med&lt;br&gt;behandling av personuppgifter. Medlemsstaterna far inte begränsa eller&lt;br&gt;förhindra det fria flödet av personuppgifter mellan staterna med hänvis-&lt;br&gt;ning till den enskildes integritetsskydd sådant det framgår av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2 innehåller definitioner, bl.a. av personuppgifter och behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personuppgift avses varje upplysning som angår en identifierad&lt;br&gt;eller identifierbar fysisk person. Med sådan förstås person som kan iden-&lt;br&gt;tifieras direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till identifika-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för hans&lt;br&gt;fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala iden-&lt;br&gt;titet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd eller serie av åt-&lt;br&gt;gärder som vidtas med personuppgifter vare sig det sker på automatisk&lt;br&gt;väg eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet är tillämpligt på all behandling av personuppgifter och såle-&lt;br&gt;des också på manuella register, dock endast på sådana manuella register&lt;br&gt;som är sökbara utifrån särskilda kriterier. Direktivet är inte tillämpligt på&lt;br&gt;sådan behandling av personuppgifter som faller utanför gemenskapsrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer som medlemsländerna skall ta in i sin lagstiftning är en-&lt;br&gt;ligt artikel 6 att personuppgifter skall a) behandlas korrekt och lagligt,&lt;br&gt;b) samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål.&lt;br&gt;Senare användning får inte ske på ett sätt som är oförenligt med dessa&lt;br&gt;ändamål. Dock skall behandling för historiska, statistiska eller veten-&lt;br&gt;skapliga ändamål inte anses oförenlig med ursprungliga ändamål om&lt;br&gt;lämpliga skyddsåtgärder beslutas, c) vara adekvata, relevanta och inte&lt;br&gt;överflödiga i förhållande till de ändamål för vilka de samlas in och be-&lt;br&gt;handlas, d) vara riktiga och, om nödvändigt, aktuella. Oriktiga uppgifter&lt;br&gt;eller ofullständiga uppgifter skall utplånas eller rättas, e) inte förvaras på&lt;br&gt;ett sätt som gör det möjligt att under längre tid än som är nödvändigt för&lt;br&gt;de ändamål för vilka uppgifterna behandlas identifiera enskilda. Lämpli-&lt;br&gt;ga skyddsåtgärder skall vidtas för personuppgifter som lagras för histo-&lt;br&gt;risk, statistisk eller vetenskaplig användning under längre perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter är tillåten enligt artikel 7 om a) den en-&lt;br&gt;skilde givit sitt otvetydiga samtycke eller behandlingen är nödvändig för&lt;br&gt;b) att fullgöra ett avtal i vilket den registrerade är part eller för att på den&lt;br&gt;enskildes begäran vidta åtgärder inför ett avtal, c) att uppfylla en rättslig&lt;br&gt;förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige, d) att skydda intres-&lt;br&gt;sen som är av grundläggande betydelse för den enskilde, e) att utföra en&lt;br&gt;arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning&lt;br&gt;av den personuppgiftsansvarige eller av tredje man till vilken personupp-&lt;br&gt;gifterna lämnas ut, eller f) ändamål som rör berättigade intressen hos den&lt;br&gt;personuppgiftsansvarige eller hos den tredje man till vilken uppgifterna&lt;br&gt;lämnas ut, utom då den enskildes intressen tar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en huvudregel föreskrivs förbud mot behandling av känsliga upp-&lt;br&gt;gifter (artikel 8.1). Till känsliga uppgifter räknas uppgifter om ras eller&lt;br&gt;etniskt ursprung, politisk uppfattning, religiös tro eller filosofisk överty-&lt;br&gt;gelse, facklig tillhörighet och uppgifter om hälsa eller sexualliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8.2 anger ett antal undantag från huvudregeln, bl.a. om den en-&lt;br&gt;skilde har givit sitt samtycke till behandlingen. Huvudregeln gäller inte&lt;br&gt;heller när behandlingen av uppgifter är nödvändig med hänsyn till före-&lt;br&gt;byggande hälso- och sjukvård, medicinska diagnoser, vård eller behand-&lt;br&gt;ling eller administration av hälso- och sjukvård eller när dessa uppgifter&lt;br&gt;behandlas av någon som är yrkesmässigt verksam inom området eller är&lt;br&gt;underkastad tystnadsplikt (artikel 8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lämpliga skyddsåtgärder vidtas far genom nationell lagstiftning Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;beslutas om andra undantag från huvudregeln i artikel 8.1 om det krävs&lt;br&gt;av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom personuppgiftslagen införlivas de principer och riktlinjer som&lt;br&gt;direktivet föreskriver med svensk rätt. Förslaget till personuppgiftslag&lt;br&gt;behandlas ovan i avsnitt 8.1.5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europarådets dataskyddskonvention&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europarådets ministerkommitté antog år 1980 en konvention till skydd&lt;br&gt;för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter. Konven-&lt;br&gt;tionen trädde kraft den 1 oktober 1985 och har tillträtts av Sverige. Kon-&lt;br&gt;ventionens syfte är att säkerställa respekten for grundläggande fri- och&lt;br&gt;rättigheter, särskilt den enskildes rätt till personlig integritet i samband&lt;br&gt;med automatisk databehandling av personuppgifter. Utgångspunkten är&lt;br&gt;att vissa av den enskildes rättigheter kan behöva skyddas i förhållande till&lt;br&gt;den princip om fritt flöde av information, oberoende av gränser, som&lt;br&gt;finns inskriven i internationella överenskommelser om mänskliga rättig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen innehåller vissa krav på beskaffenheten av de perso-&lt;br&gt;nuppgifter som skall undergå automatisk databehandling. Dessa krav&lt;br&gt;innebär bl.a. att uppgifterna skall inhämtas och behandlas på ett korrekt&lt;br&gt;sätt. Vidare skall uppgifterna lagras for särskilt angivna och lagliga än-&lt;br&gt;damål och inte användas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål.&lt;br&gt;Personuppgifter som rör bl.a. hälsa får inte bearbetas med ADB om inte&lt;br&gt;den nationella lagstiftningen ger ett ändamålsenligt skydd. Vidare skall&lt;br&gt;lämpliga säkerhetsåtgärder vidtas för att skydda personuppgifter gente-&lt;br&gt;mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse. Slutligen skall alla som är regist-&lt;br&gt;rerade i ett personregister ha möjlighet till insyn i registret och möjlighet&lt;br&gt;att få felaktiga uppgifter rättade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Europarådets rekommendationer om dataskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Europarådet har antagit ett flertal rekommendationer om dataskydd inom&lt;br&gt;olika områden. Dessa rekommendationer är i och för sig inte bindande&lt;br&gt;för medlemsländerna men genom att anta en rekommendation utan reser-&lt;br&gt;vation anses medlemslandet i princip åtagit sig att följa den och försöka&lt;br&gt;anpassa sin nationella lagstiftning till rekommendationens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekommendationen om medicinska databaser, No. R (81) 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har utan reservation anslutit sig till rekommendationen som an-&lt;br&gt;togs år 1981. Rekommendationen är tillämplig på databanker som inne-&lt;br&gt;håller medicinska uppgifter som skall användas för medicinsk behand-&lt;br&gt;ling, hälsovård eller medicinsk forskning. Enligt rekommendationen skall&lt;br&gt;allmänheten informeras om inrättandet av och innehållet i en databank.&lt;br&gt;Varje registrerad skall därjämte informeras om databankens innehåll be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffande honom eller henne. Det sägs också i rekommendationen att en-&lt;br&gt;dast medicinsk personal skall kunna ta del av innehållet i banken. Den&lt;br&gt;registrerade kan dock lämna samtycke till att annan far del av materialet&lt;br&gt;beträffande honom eller henne. Rekommendationen är för närvarande&lt;br&gt;föremål för omprövning. Syftet är att arbeta fram en rekommendation&lt;br&gt;som skall omfatta all behandling av medicinska uppgifter med stöd av&lt;br&gt;informationsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekommendationen om skydd för personuppgifter som används för&lt;br&gt;forskning och statistik, No. R (83) 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har utan reservation anslutit sig till rekommendationen som an-&lt;br&gt;togs år 1983. Syftet med rekommendationen är att tillgodose såväl forsk-&lt;br&gt;ningens behov som skyddet för den enskildes integritet. Rekommenda-&lt;br&gt;tionen är tillämplig på personuppgifter som uteslutande används för ve-&lt;br&gt;tenskaplig forskning och statistik, såväl inom den allmänna som inom&lt;br&gt;den enskilda sektorn och oberoende av om uppgifterna förs med hjälp av&lt;br&gt;ADB eller manuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respekten för den personliga integriteten skall garanteras i varje pro-&lt;br&gt;jekt som använder personuppgifter. Är det möjligt skall projekten utföras&lt;br&gt;med anonyma uppgifter. Vidare far personuppgifter som erhållits för&lt;br&gt;forskning och statistik inte användas för något annat ändamål än dessa.&lt;br&gt;Personuppgifter som med den enskildes samtycke samlats in för ett sär-&lt;br&gt;skilt projekt far inte utan den enskildes samtycke användas i samband&lt;br&gt;med något annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter som används för forskning och statistik får inte publi-&lt;br&gt;ceras i identiflerbar form, såvida inte de berörda lämnat sitt samtycke och&lt;br&gt;det sker i enlighet med skyddsbestämmelser i inhemsk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt det är möjligt skall det i varje projekt anges om personuppgift&lt;br&gt;skall förstöras, avidentifieras eller bevaras när projektet är avslutat och i&lt;br&gt;så fall under vilka former som uppgifterna skall bevaras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europarådet har en ny rekommendation till skydd för personuppgifter&lt;br&gt;som samlas in och behandlas för statistik förhandlats fram. Denna för-&lt;br&gt;väntas ersätta den nuvarande rekommendationen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningsreglering av automatiserad be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det har länge funnits krav på en författningsreglering av personregister&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården. I propositionen 1990/91:60 om offentlighet,&lt;br&gt;integritet och ADB uttalades att vissa personregister hos bl.a. Socialsty-&lt;br&gt;relsen och landstingen på sikt borde regleras i särskilda registerlagar och&lt;br&gt;att en sådan reglering skulle ses som ett led i en allmän strävan att stärka&lt;br&gt;skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registre-&lt;br&gt;ring av känsliga personuppgifter i vissa myndighetsregister. En målsätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning borde vara att bestämmelser meddelades i form av lag i de fall re-&lt;br&gt;gister med ett stort antal registrerade och ett särskilt integritetskänsligt&lt;br&gt;innehåll inrättades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den automatiserade behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter som utförs hos centrala förvaltningsmyndigheter på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens område och vars ändamål inte i första hand är inriktade&lt;br&gt;på vård av enskilda patienter och den automatiserade behandling av&lt;br&gt;personuppgifter som utförs hos vårdgivare i och för vården av enskil-&lt;br&gt;da patienter skall regleras genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I princip samtliga remissinstanser tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inom vården sker dokumentationen&lt;br&gt;av integritetskänsliga uppgifter om patienter främst i patientjournaler,&lt;br&gt;samt i mer begränsad omfattning även i patientadministrativa register&lt;br&gt;som inte utgör patientjournaler. Ur dessa källor inhämtas och används&lt;br&gt;sedan uppgifter för ändamål såsom administration på verksamhetsområ-&lt;br&gt;det samt uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av såväl verksam-&lt;br&gt;heten i stort som behandlingsmetoder. Uppgifter i patientjournaler an-&lt;br&gt;vänds även för andra ändamål såsom uppgiftslämnande till personregister&lt;br&gt;som förs av centrala förvaltningsmyndigheter, forskning och tillsyn. På&lt;br&gt;regional och lokal nivå går IT-användningen mot en snabb och omfattan-&lt;br&gt;de utbyggnad. Det kan förutsättas att denna utbyggnad leder till att de&lt;br&gt;personregister som förs på sikt kommer att omfatta hela befolkningen.&lt;br&gt;Samtidigt är den rättsliga regleringen oklar vilket enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning är mycket otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala förvaltningsmyndigheterna inom hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område har sedan länge använt IT vid dokumentationen av hälsodata i&lt;br&gt;rikstäckande personregister. Nuvarande centrala register är antingen s.k.&lt;br&gt;statsmaktsregister, dvs. personregister som inrättats av riksdag eller rege-&lt;br&gt;ringen, eller register som grundats på regler i datalagen och föreskrifter&lt;br&gt;från Datainspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT anses vara en nödvändig förutsättning för en rationell dokumenta-&lt;br&gt;tion av uppgifter om enskilda som sker på olika nivåer inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. Det är därför inte möjligt att låta den enskilde få avgöra om&lt;br&gt;uppgifter om honom eller henne skall få dokumenteras med hjälp av au-&lt;br&gt;tomatiserad behandling. De centrala förvaltningsmyndigheterna och&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen torde själva bäst kunna bedöma hur dokumenta-&lt;br&gt;tion skall ske. De har dessutom ett ansvar för att ianspråktagna resurser&lt;br&gt;utnyttjas effektivt. Det bör därför stå dessa fritt att själva välja teknik för&lt;br&gt;verksamheten, förutsatt att uppställda integritets- och säkerhetskrav upp-&lt;br&gt;fylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta register inom hälso- och sjukvårdens område innehåller upp-&lt;br&gt;gifter om enskilda personers hälsa som är av mycket känslig natur. Be-&lt;br&gt;handlingen av personuppgifter kan av den enskilde ibland uppfattas som&lt;br&gt;ett intrång i den personliga integriteten. Arten men även omfattningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den behandling av personuppgifter som sker inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;medför enligt regeringens mening att denna är principiellt sett lämpad for&lt;br&gt;författningsreglering. För detta talar också det förhållandet att behandling&lt;br&gt;av personuppgifter bör fa ske oavsett den enskildes inställning och att&lt;br&gt;uppgifterna även får användas för andra ändamål än vården av den en-&lt;br&gt;skilde patienten. Dessa övergripande integritetsskyddssynpunkter bör&lt;br&gt;inte bedömas av en myndighet från fall till fall utan regleras generellt av&lt;br&gt;statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att regler om behandling av personuppgifter&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården skall ges i lag. Detta gäller både den be-&lt;br&gt;handling som utförs hos centrala förvaltningsmyndigheter på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens område och vars ändamål inte i första hand är inriktade på&lt;br&gt;vård av enskilda patienter och den behandling som utförs hos vårdgivare&lt;br&gt;i och för vården av enskilda patienter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Metod för författningsreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Automatiserad behandling av personuppgifter&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården skall regleras genom särskilda registerför-&lt;br&gt;fattningar. Den behandling som utförs hos centrala förvaltningsmyn-&lt;br&gt;digheter (hälsodataregister) och den behandling som utförs i och för&lt;br&gt;det regionala och lokala vårdarbetet (vårdregister) skall regleras var&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I princip samtliga remissinstanser tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En lagreglering kan ske på olika sätt.&lt;br&gt;Ett sätt är i form av särskilda registerförfattningar. Denna metod har an-&lt;br&gt;vänts på andra samhällsområden, såsom inom socialförsäkringen och&lt;br&gt;arbetsförmedlingen. Metoden att använda registerförfattningar har dock&lt;br&gt;kritiserats för att bl.a. innebära att en anpassning av IT-förhållanden till&lt;br&gt;ändrade verksamhetsförhållanden och teknikutveckling motverkas. Detta&lt;br&gt;eftersom sådana författningar ofta i detalj reglerar vilken information&lt;br&gt;som far behandlas, vilka som far ha tillgång till uppgifterna och hur de&lt;br&gt;får användas m.m., vilket kan få till följd att systemändringar, t.ex. på&lt;br&gt;grund av ändringar i verksamheten eller den tekniska utvecklingen, måste&lt;br&gt;föregås av motsvarande ändringar i registerlagen. Riksdagen får därmed&lt;br&gt;på detaljnivå ta ställning till myndigheternas sätt att driva sin verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftlagen avses gälla i princip all behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter. Till skillnad från regleringen i datalagen (1973:289) är regleringen&lt;br&gt;i personuppgiftslagen inte knuten till registerbegreppet. Detta hindrar&lt;br&gt;dock inte att begreppet register används i en författning som syftar till att&lt;br&gt;reglera all behandling av personuppgifter i ett visst avseende (jfr. prop.&lt;br&gt;1997/98:44 s.39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan uppkommer då om det är möjligt att lösa författningsreglering- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;en av hälso- och sjukvårdens behandling av personuppgifter på ett annat&lt;br&gt;sätt än med särskilda registerförfattningar. En metod skulle kunna vara&lt;br&gt;att föra in integritetsskyddsbestämmelser i redan gällande författningar&lt;br&gt;som reglerar den verksamhet i vilken behandlingen sker. När det gäller&lt;br&gt;den behandling av personuppgifter som utförs hos de centrala förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheterna på hälso- och sjukvårdens område skulle man kunna&lt;br&gt;ta in bestämmelser om behandlingen i respektive myndighets instruktion.&lt;br&gt;En sådan ordning är dock, enligt regeringens mening, inte lämplig. En&lt;br&gt;reglering av integritetsskyddet kräver en högre detalj eringsgrad angående&lt;br&gt;innehåll, inhämtande av uppgifter, samköming, m.m. än som kan tillgo-&lt;br&gt;doses inom ramen för en myndighets instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande behandling av personuppgifter som utförs i och för vården&lt;br&gt;av patienter skulle en komplettering av hälso- och sjukvårdslagen kunna&lt;br&gt;vara ett alternativ. Regeringen har inte ansett detta vara en bra lösning.&lt;br&gt;Den lagen är i första hand inriktad på vårdarbetet hos landsting och&lt;br&gt;kommuner. Lagen omfattar dessutom inte tandvård och smittskydd. Re-&lt;br&gt;geringen har inte heller funnit patientjoumallagen lämplig för en regle-&lt;br&gt;ring av behandling av personuppgifter. Anledningen härtill är att rege-&lt;br&gt;ringens förslag omfattar inte bara behandling av personuppgifter för do-&lt;br&gt;kumentation av vården av patienter utan också behandling för patientad-&lt;br&gt;ministration och viss ekonomiadministration, dvs. frågor som inte regle-&lt;br&gt;ras i patientjoumallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats blir därför att man för en författningsreglering av&lt;br&gt;behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvårdens område trots&lt;br&gt;de nackdelar som kan finnas bör välja den etablerade modellen med sär-&lt;br&gt;skilda registerförfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer då om behandlingen av personuppgifter hos de cent-&lt;br&gt;rala förvaltningsmyndigheterna och hos dem som regionalt och lokalt&lt;br&gt;bedriver vård- och behandlingsarbete skall regleras i en och samma för-&lt;br&gt;fattning eller om man bör hålla regleringen isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet som kan tala för en reglering av behandlingen i en&lt;br&gt;och samma författning är att medicinska uppgifter om enskilda överförs&lt;br&gt;från regional och lokal nivå till de centrala förvaltningsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sammanhållen reglering av den regionala, lokala och cent-&lt;br&gt;rala behandlingen av personuppgifter skulle en enhetlig reglering av flö-&lt;br&gt;det av medicinska uppgifter kunna uppnås. All författningsreglering&lt;br&gt;skulle finnas på ett ställe och sambanden i informationsutbytet mellan de&lt;br&gt;olika nivåerna skulle framgå tydligare. Hälso- och sjukvård utövas dock&lt;br&gt;av en mängd olika aktörer - staten, landsting, kommuner och privata&lt;br&gt;vårdgivare - utan inbördes organisatoriskt förhållande. Detta kan medfö-&lt;br&gt;ra tveksamhet om fördelarna med en reglering av det gemensamma flödet&lt;br&gt;är så stora att en reglering i en och samma författning är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet som talar mot en sådan reglering är spännvidden hos&lt;br&gt;de ändamål som behandlingen av personuppgifter skall fa utföras för.&lt;br&gt;Behandlingen på regional och lokal nivå kommer huvudsakligen att an-&lt;br&gt;vändas för patientjoumalföring och patientadministration. De olika re-&lt;br&gt;gistren hos centrala myndigheter skall användas för framställning av sta-&lt;br&gt;tistik, utvärdering av vård och som underlag för forskning. Den senare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlingensändamål är vitt skilda från de patientvårdande ändamålen&lt;br&gt;för den lokala och regionala behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man bör också beakta att vardera gruppen register i åtskilliga avseen-&lt;br&gt;den kräver sina särskilda bestämmelser och att regleringen vänder sig till&lt;br&gt;skilda användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu anförda har regeringen funnit att det inte är&lt;br&gt;något att vinna med en gemensam reglering av alla personregister i en&lt;br&gt;och samma författning. Regeringen föreslår därför att den hos centrala&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter utförda behandlingen av personuppgifter och&lt;br&gt;den i och för vårdarbetet regionalt och lokalt förda behandlingen regle-&lt;br&gt;ras var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala registren tillförs uppgifter från vården. Regeringen har&lt;br&gt;funnit det lämpligt att benämna dessa uppgifter hälsodata och de register&lt;br&gt;i vilka dessa data skall registreras hälsodataregister. Som en sammanfat-&lt;br&gt;tande benämning på de personregister som förs i och för vården av pati-&lt;br&gt;enter har regeringen valt beteckningen vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hälsodataregister&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Centrala register&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Hälsodataregister bör vara rikstäckande,&lt;br&gt;centrala register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs bedömning: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Smittskyddsinstitutet anser att hälsodataregister&lt;br&gt;kan behöva föras på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att förebygga ohälsa och sjukdom behövs kunskap om orsakssam-&lt;br&gt;banden mellan ohälsa och riskfaktorer. Uppgifter om medicinska och&lt;br&gt;andra förhållanden som kan ligga till grund för att ta fram dessa kunska-&lt;br&gt;per kan återfinnas i olika hälsodataregister och andra register med perso-&lt;br&gt;nuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden i detta kapitel omfattar de personregister&lt;br&gt;som förs av centrala statliga förvaltningsmyndigheter inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens område - för närvarande Socialstyrelsen, Läkemedelsverket&lt;br&gt;och Smittskyddinstitutet - och som innehåller uppgifter om enskilda pa-&lt;br&gt;tienter insamlade i syfte att tillgodose övergripande samhälleliga ända-&lt;br&gt;mål, såsom framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kva-&lt;br&gt;litetssäkring av vården samt forskning. Vi har tidigare funnit att en&lt;br&gt;lämplig beteckning på sådana personregister är hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många omständigheter som talar för att hälsodataregister bör&lt;br&gt;vara rikstäckande för att den nödvändiga kunskapen skall kunna tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande centrala personregister är också rikstäckande. Vissa häl-&lt;br&gt;soproblem är av den arten att de måste studeras på ett mycket stort — i&lt;br&gt;princip rikstäckande - material. Vetskap om olika samband, t.ex. säll-&lt;br&gt;synta sjukdomar och effekter av biverkningar, kan i vissa fall erhållas&lt;br&gt;endast genom studier över längre tidsperioder och med tillräckligt stort&lt;br&gt;underlag. Stora befolkningsbaserade undersökningar kan ge en kunskap&lt;br&gt;som inte kan fas på annat sätt. Det kan också förekomma regionala vari-&lt;br&gt;ationer i sjukdomsförekomst eller vårdutnyttjande. Omflyttningen i be-&lt;br&gt;folkningen är ytterligare ett skäl för rikstäckande hälsodataregister. Vid&lt;br&gt;en lokal eller regional registerhållning upphör i princip uppgiftsinsam-&lt;br&gt;lingen när individen flyttar från ett område. Verksamheter som kräver&lt;br&gt;uppgifter insamlade under lång tid begränsas därvid såvida inte registre-&lt;br&gt;ring med säkerhet sker i den nya regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen kan tas fram med hjälp av statistik och inom olika forsk-&lt;br&gt;ningsprojekt eller genom utvärdering av pågående verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning av statistik har varit ett viktigt motiv för tillkomsten av&lt;br&gt;nuvarande register. Statistikframställning är i dag en ännu viktigare fak-&lt;br&gt;tor för att myndigheter skall kunna beskriva den verklighet i vilken de&lt;br&gt;arbetar men även för att påvisa hur verkligheten påverkas av olika åtgär-&lt;br&gt;der som myndigheter företar inom sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken ligger också till grund för bevakningar av hälsoläget i lan-&lt;br&gt;det. Hälsodataregister är därför nödvändiga för olika slag av övervakning&lt;br&gt;av ovanliga eller lågfrekventa sjukdomar eller biverkningar av läkemedel&lt;br&gt;men även av det allmänna smittläget. Det krävs ett stort statistikunderlag&lt;br&gt;för att en fullständig övervakning skall kunna utföras. Lokala eller regio-&lt;br&gt;nala register kan leda till att hälsorisker inte blir korrekt identifierade&lt;br&gt;eller skattade, varvid risken ökar för att onödiga sjukdomar och dödsfall&lt;br&gt;av den orsaken kan komma att inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodataregister kan även användas för att ge den förfinade och de-&lt;br&gt;taljerade statistik på riks- och regional nivå som behövs för hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens planering och tillsyn. Uppgifter i rikstäckande register kan&lt;br&gt;användas vid jämförelser i fråga om effektivitet och produktivitet i syfte&lt;br&gt;att åstadkomma en optimal dimensionering av tillgängliga resurser, men&lt;br&gt;även för att kunna bedöma resursutnyttjandet och kvaliteten hos sjukvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning över längre tidsperioder underlättas om det finns rikstäck-&lt;br&gt;ande hälsodataregister. Detta arbete är viktigt och nödvändigt för både&lt;br&gt;den enskilde individen och samhället. Krav måste ställas på att forskning&lt;br&gt;bedrivs, att den inriktas på väsentliga frågor och att den håller hög kvali-&lt;br&gt;tet. Att forskningen skall vara väsentlig innebär att den skall syfta till att&lt;br&gt;besvara frågor som är av värde för samhället och den enskilde. Samtliga&lt;br&gt;nuvarande register används i olika utsträckning för forskningsuppgifter,&lt;br&gt;både hos de myndigheter som för sådana register och av forskarvärlden i&lt;br&gt;övrigt. Genom att använda uppgifter från t.ex. Cancer-miljöregistret har&lt;br&gt;det varit möjligt att öka kunskapen om vad som orsakar cancer och att&lt;br&gt;kartlägga vilka arbets- och samhällsmiljöer som innebär risker för hälsan.&lt;br&gt;Uppgifterna används också inom medicinska och samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;studier av olika slag när det gäller att förklara hur olika sjukdomar och&lt;br&gt;sociala problem uppkommer och utvecklas. Det i register insamlade ma-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terialet ger vidare möjlighet till koppling i tiden för individer med avse-&lt;br&gt;ende på t.ex. sjukdomsåterfall, risker etc. Sverige anses internationellt&lt;br&gt;ledande i denna fråga om registerepidemiologisk forskning. De centrala&lt;br&gt;registren är, enligt forskningsföreträdare, en guldgruva. De ger epidemi-&lt;br&gt;ologin en stabil bas och gör att forskningen, har något sagt, &amp;quot;slipper upp-&lt;br&gt;finna hjulet på nytt vare gång&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring är arbetsuppgifter som&lt;br&gt;blir allt viktigare för myndigheter och andra i en tid då man måste hus-&lt;br&gt;hålla med de ekonomiska resurserna. Det är även angeläget att kunna&lt;br&gt;följa metodanvändning och resursfördelning när sjukvården decentralise-&lt;br&gt;ras och nya typer av vårdgivare och organisationsformer blir aktuella.&lt;br&gt;Kunskaper behövs också för att utvärdera effekter av olika behandlings-&lt;br&gt;metoder och för att bedöma kvaliteten i hälso- och sjukvården. Exempel-&lt;br&gt;vis anses sjukvårdsregistret ge en god bild av vad som sker i den slutna&lt;br&gt;vården eftersom registret innehåller uppgifter som behandlats på ett nå-&lt;br&gt;gorlunda enhetligt sätt under många år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan också utgå från att det i framtiden aktualiseras frågor som för&lt;br&gt;sin lösning är beroende av personuppgifter, t.ex. hälsorisker i arbetet,&lt;br&gt;andra miljöpåverkansproblem, m.m. Det är som tidigare anförts inte i&lt;br&gt;förväg möjligt att med någon större grad av säkerhet ange vilka sådana&lt;br&gt;frågeställningar som kan bli aktuella, men det torde vara en fördel i dessa&lt;br&gt;sammanhang att ha tillgång till rikstäckande hälsodata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är att uppgiften att följa sjukdomars utbredning i&lt;br&gt;landet, att upptäcka begynnande epidemier av smittsamma sjukdomar&lt;br&gt;eller förekomster av nya missbildningar eller sällsynta sjukdomar, att&lt;br&gt;studera orsaker till olika sjukdomar och att följa och studera hälsotill-&lt;br&gt;ståndet hos olika befolkningsgrupper utifrån kön, ålder, social bakgrund,&lt;br&gt;regionala skillnader m.m. även framöver kommer att kräva rikstäckande&lt;br&gt;hälsodataregister i minst samma omfattning som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala eller regionala och lokala hälsodataregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med det nu anförda kommit fram till att rikstäckande häl-&lt;br&gt;sodataregister behövs även i fortsättningen. Frågan uppkommer då om&lt;br&gt;dessa register liksom nu bör föras centralt av en förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;eller om registren skulle kunna spaltas upp och föras regionalt. Tillsam-&lt;br&gt;mans skulle de fortfarande vara rikstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett system med regionala register har anförts att IT möjliggör en&lt;br&gt;snabb och säker sammankoppling av olika register och att kravet på rik-&lt;br&gt;stäckning därför tekniskt sett skulle kunna uppfyllas. En regionalisering&lt;br&gt;skulle, har det också anförts, kunna innebära en fördel av integritetsskäl.&lt;br&gt;Som redovisats i avsnittet om den personliga integriteten är vidareläm-&lt;br&gt;nande av personliga och känsliga uppgifter något som kan upplevas som&lt;br&gt;en fara för den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regionalisering innebär också att varje register skulle innehålla&lt;br&gt;uppgifter om ett mindre antal registrerade. Det har ibland framhållits att&lt;br&gt;det är just den stora mängden uppgifter i centrala register som uppfattas&lt;br&gt;som en fara ur integritetssynpunkt. Det har också framskymtat att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle vara en fordel ur kostnadssynpunkt med regionala register efter- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;som man skulle slippa frän ett moment med vidarebefordran av registre-&lt;br&gt;rade uppgifter till ett centralt register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare aspekt att beakta är dock att en sammankoppling av flera&lt;br&gt;regionaliserade register medför tillgång till ett lika omfattande material&lt;br&gt;om de registrerade som ett centralt register. Någon vinst ur integritets-&lt;br&gt;synpunkt kan därför knappast sägas föreligga. Skyddet för otillbörligt&lt;br&gt;intrång kan inte heller sägas vara större i ett regionalt register än i ett&lt;br&gt;centralt. Kanske förhåller det sig till och med tvärtom. Den behandling&lt;br&gt;av personuppgifter som sker på central nivå kan förses med säkerhetsar-&lt;br&gt;rangemang som är effektivare än motsvarande arrangemang för de mind-&lt;br&gt;re registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför svårt att se att man skulle vinna något ur integ-&lt;br&gt;ritetssynpunkt med en utspridning av de nu existerande registren till re-&lt;br&gt;gional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regional eller lokal behandling av personuppgifter innebär sannolikt&lt;br&gt;att varje moment i hanteringen far dubbleras. Det gäller insamling, kon-&lt;br&gt;troll, bearbetning och utformning av dataskyddet. En följd därav kan bli&lt;br&gt;att verksamheten fördyras. Vidarelämnandet av uppgifter till centrala&lt;br&gt;register drar också en viss kostnad. En sammankoppling av regionala&lt;br&gt;register för att åstadkomma en rikstäckning torde föranleda i viss mån&lt;br&gt;motsvarande kostnader. Därtill kommer att en sönderbrytning av nuva-&lt;br&gt;rande centrala register och uppbyggandet av nya regionala register på&lt;br&gt;samtliga registerområden initialt skulle dra betydande kostnader. Kost-&lt;br&gt;nadsskäl kan därför enligt regeringens mening inte anföras för en regio-&lt;br&gt;nalisering av hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några andra skäl som skulle tala för en regionalisering har inte heller&lt;br&gt;kunnat återfinnas. För ett bibehållande av centrala register talar däremot&lt;br&gt;att erfarenheterna av centraliseringen är goda. Det har inte något sam-&lt;br&gt;manhang pekats på att registerföringen varit förenad med nackdelar just&lt;br&gt;på grund av att den utförts av en central förvaltningsmyndighet. Tvärtom&lt;br&gt;skapar detta möjligheter för att upprätthålla kraven på hög kvalitet hos&lt;br&gt;registeruppgifterna. Tillgängligheten ökar och syftena med registren&lt;br&gt;främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är med anledning av det nu anförda att hälsodata-&lt;br&gt;register även fortsättningsvis bör föras på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Vad lagen skall reglera&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen om hälsodataregister skall de frågor&lt;br&gt;regleras som är gemensamma för alla hälsodataregister. Närmare fö-&lt;br&gt;reskrifter om enskilda hälsodataregister skall meddelas av regeringen&lt;br&gt;inom de ramar som lagen drar upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I stort sett samtliga remissinstanser, t.ex. Justitie- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;kanslern, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), till-&lt;br&gt;styrker förslaget. Datainspektionen har ifrågasatt om inte alla hälsodata-&lt;br&gt;register bör regleras av riksdagen genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i avsnitt 9 kommit&lt;br&gt;fram till att bestämmelser om hälsodataregister bör tas in i en särskild&lt;br&gt;registerförfattning. En lämplig modell for författningsreglering är att i lag&lt;br&gt;reglera särskilt viktiga och gemensamma frågor för samtliga hälsodatare-&lt;br&gt;gister. Det kan röra frågor som enligt grundlagen måste regleras i lag,&lt;br&gt;såsom uppgiftsskyldighet till registren. Även frågor som tar direkt sikte&lt;br&gt;på skyddet för den personliga integriteten, såsom ändamål, innehåll, in-&lt;br&gt;hämtande av uppgifter, åtkomst till uppgifter med hjälp av IT och gall-&lt;br&gt;ring bör regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna lag skall däremot inte någon behandling av personupp-&lt;br&gt;gifter för ett visst ändamål regleras. Detta skall istället ske genom före-&lt;br&gt;skrifter från regeringen inom de ramar som lagen drar upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens föreskrifter skall ges formen av en särskild förordning för&lt;br&gt;respektive hälsodataregister. I förordningen tas in bestämmelser som&lt;br&gt;närmare reglerar de frågor som anges i lagen men även sådant som inte&lt;br&gt;regleras av lagen. Med denna kombination av ramlag och kompletteran-&lt;br&gt;de föreskrifter tillgodoses enligt regeringens mening på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande sätt kravet på skydd för den personliga integriteten liksom kravet&lt;br&gt;på flexibilitet i regleringen av de särskilda hälsodataregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den författningsrättsliga grunden för regeringens föreskrifter behand-&lt;br&gt;las i författningskommentaren till 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka register som i dag förs hos centrala förvaltningsmyndigheter&lt;br&gt;framgår av avsnitt 5. Regeringen tar i denna proposition inte ställning till&lt;br&gt;om samtliga dessa register skall bestå och de närmare villkor som skall&lt;br&gt;gälla för dessa. Detta får i stället prövas i samband med att registerför-&lt;br&gt;ordningen utfärdas. I samband med detta bör sådana frågor som perso-&lt;br&gt;nuppgiftsansvarig myndighet, vilka register som kan regleras av samma&lt;br&gt;registerförordning och nuvarande registers förenlighet med personupp-&lt;br&gt;giftslagen övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Behovet av entydig identifiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hälsodataregister skall inte generellt föras med&lt;br&gt;anonyma eller pseudonyma uppgifter. Personnummer skall i princip&lt;br&gt;kunna användas för att identifiera personer i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Medicinska&lt;br&gt;Forskningsrådet, Södermanlands läns landsting och Sundsvalls kommun&lt;br&gt;m.fl. tillstyrker förslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att&lt;br&gt;konsekvenserna för registrens användbarhet av att använda pseudonyma&lt;br&gt;uppgifter borde ha undersökts närmare. Umeå kommun m.fl. är tvek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma till det nödvändiga i att använda personidentifierbara uppgifter i Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;hälsodataregister. Statistiska centralbyrån anför att s.k. envägskryptering&lt;br&gt;av endast identifierare inte ger det skydd som avses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från tid till annan har framförts tanken att hälsodata om enskilda indivi-&lt;br&gt;der inte annat än i sällsynta fall skall registreras i centrala register i den&lt;br&gt;formen att de kan härledas till någon enskild person. Anledningen är att&lt;br&gt;integritetsskyddet anses öka om registrering sker i anonym form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodata skall användas för framställning av officiell och annan sta-&lt;br&gt;tistik, for utvärdering av vården med avseende på t.ex. effekter av nya&lt;br&gt;behandlingsmetoder samt för forskning. Innehållet i hälsodataregister&lt;br&gt;måste således med hänsyn till sitt användningsområde vara av hög kva-&lt;br&gt;litet. Detta ställer särskilda krav på registerföringen. Det måste t.ex. vara&lt;br&gt;möjligt att kontrollera om hälsodata som skall tillföras ett hälsodatare-&lt;br&gt;gister avser en enskild vars uppgifter redan tidigare förts in i registret,&lt;br&gt;dvs. att kunna utesluta dubbelregistrering. Det måste också vara möjligt&lt;br&gt;att kunna gå tillbaka till ursprunget för en enskild uppgift i syfte att kon-&lt;br&gt;trollera dess riktighet eller för att komplettera den. Det är vidare av bety-&lt;br&gt;delse att kunna urskilja om ett antal vårdtillfällen avser en person vid&lt;br&gt;flera tillfallen eller flera personer vid ett tillfälle för var och en. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om ett vårdtillfälle utgörs av nybesök eller återbesök i anled-&lt;br&gt;ning av tidigare vårdtillfälle. Det måste även vara möjligt att följa indivi-&lt;br&gt;der med flera registreringstillfällen i ett och samma register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering av anonyma uppgifter i hälsodataregister möjliggör inte&lt;br&gt;dessa och andra nödvändiga kontroller av datakvaliteten, eftersom vet-&lt;br&gt;skap saknas om vilken enskild individ som en registerpost avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om många projekt inom statistik och forskning i princip kan ut-&lt;br&gt;föras med anonyma uppgifter finns projekt när personanknytning är nöd-&lt;br&gt;vändig. Ibland sker inhämtande av uppgifter om enskildas förhållanden&lt;br&gt;från flera olika personregister. Genom bearbetningar av detta slag skapas&lt;br&gt;många gånger ny viktig kunskap. För att kunna sammanställa uppgifter&lt;br&gt;från olika register fordras att efterfrågade uppgifter i de olika registren&lt;br&gt;kan kopplas samman på individnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registrering byggd på anonyma uppgifter medför självfallet en vinst&lt;br&gt;för den enskildes integritetsskydd. T.ex. förhindras den slumpmässiga&lt;br&gt;tillgången till personuppgifter som armars kan uppkomma när någon av&lt;br&gt;en händelse kommer i kontakt med ett register och däri känner igen nå-&lt;br&gt;gons namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avvägningen mellan användbarhet och integritetsskydd bör man&lt;br&gt;dock beakta att även vid användning av anonyma uppgifter lagras vissa&lt;br&gt;uppgifter om den enskildes förhållanden. Därigenom föreligger en viss&lt;br&gt;möjlighet att återskapa identiteten hos hälsodata genom s.k. bakvägsi-&lt;br&gt;dentifiering. Ett sätt att minska risken för detta slag av identifiering är att&lt;br&gt;begränsa omfattningen av uppgifter i ett register. En sådan begränsning&lt;br&gt;kan dock inte drivas för långt utan att registrets användbarhet går förlo-&lt;br&gt;rad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer mot bakgrund av ovanstående förhållanden att en ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;anonymisering av hälsodataregistren i avsevärd mån skulle minska an-&lt;br&gt;vändbarheten. Den vinst som en anonymisering kan medföra för den en-&lt;br&gt;skildes integritet uppväger enligt regeringens mening inte de försämrade&lt;br&gt;möjligheter detta för med sig vad gäller att hålla en hög kvalitet på häl-&lt;br&gt;sodataregister och att utnyttja registret för olika ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personanknytning uppkommer genom att den samling av uppgifter&lt;br&gt;om enskildas förhållanden som ingår i registret knyts till ett särskilt igen-&lt;br&gt;känningstecken — en identifierare. En identifierare skall, för att vara&lt;br&gt;lämplig som sådan, uppfylla vissa bestämda krav. Den skall vara entydig,&lt;br&gt;känd, kort, varaktig och huvudsakligen informationslös. I personregister&lt;br&gt;används vanligen personnummer som identifierare. Andra möjliga identi-&lt;br&gt;fierare kan vara födelsetid, kön, namn, adress och fastighetsnummer eller&lt;br&gt;kombinationer av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen med personnummer är att det är en enhetlig och för varje per-&lt;br&gt;son särskiljande och varaktig identitetsbeteckning. Det är vidare ett bil-&lt;br&gt;ligt och säkert instrument för identifiering av enskilda. Personnumret är&lt;br&gt;kort och det är lätt att kontrollera. Samtidigt är registrering av person-&lt;br&gt;nummer ett av de inslag som ofta upplevs som särskilt integritetskrän-&lt;br&gt;kande av allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 22 § förslaget till personuppgiftslag framgår att uppgift om person-&lt;br&gt;nummer får behandlas utan samtycke bara när det är klart motiverat med&lt;br&gt;hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering&lt;br&gt;eller av något annat beaktansvärt ändamål. Bestämmelsens innebörd är&lt;br&gt;att det beträffande varje enskilt register skall övervägas behovet av att&lt;br&gt;registrera personnummer och att en prövning av detta behov utifrån in-&lt;br&gt;tegritetssynpunkt skall ske. Det skall därvid föreligga ett objektivt intres-&lt;br&gt;se, enligt personuppgiftslagens rekvisit, att registrera personnumret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fördelar som ovan anförts medför enligt regeringens mening att nå-&lt;br&gt;got genelit förbud mot att använda personnummer inte kan bli aktuellt.&lt;br&gt;Detta särskilt med beaktande av hälsodataregistrens stora samhälleliga&lt;br&gt;värde och de regler om sekretess m.m. som gäller till skydd för den en-&lt;br&gt;skildes personliga integritet. Bestämmelsen om personnummer i perso-&lt;br&gt;nuppgiftslagen kommer dock att gälla även för hälsodataregister. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att i samband med utfärdande av registerförordning för ett&lt;br&gt;hälsodataregister särskilt överväga behovet av att använda personnum-&lt;br&gt;mer eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgifter i hälsodataregister får behandlas för&lt;br&gt;att framställa statistik och för att följa upp, utvärdera och kvalitetssäk-&lt;br&gt;ra hälso- och sjukvården. Uppgifter far även behandlas för forskning&lt;br&gt;och epidemiologiska undersökningar som den personuppgiftsansvari-&lt;br&gt;ge utför. Personuppgifter i ett hälsodataregister får behandlas för ett&lt;br&gt;eller flera av dessa ändamål. Regeringen bestämmer genom föreskrif-&lt;br&gt;ter närmare om ändamålen inom de gränser som lagen drar upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna, t.ex. Svenska Lä-&lt;br&gt;karesällskapet, Södermanlands läns landsting och Stockholms stad, till-&lt;br&gt;styrker förslaget. Kammarrätten i Stockholm anför att de ändamål, för&lt;br&gt;vilka ett hälsodataregister får inrättas och föras, är av avgörande vikt för&lt;br&gt;skyddet av den personliga integriteten om uppgifterna inte har anonymi-&lt;br&gt;serats. Med hänsyn härtill och eftersom personuppgifterna ifråga kan&lt;br&gt;vara mycket ömtåliga bör ändamålsbestämmelsen omarbetas och ges en&lt;br&gt;snävare utformning än i förslaget. Socialstyrelsen vill understryka vikten&lt;br&gt;av att regeringen vid inrättandet av registren enligt den nya lagstiftningen&lt;br&gt;beaktar behovet av flexibilitet. Ändamålen bör således i förordning inte&lt;br&gt;inskränkas mer än nödvändigt. I annat fall riskeras registrens användbar-&lt;br&gt;het att begränsas. Läkemedelsverket anser att de angivna ändamålen är&lt;br&gt;otillräckliga för det primära syftet med det biverkningsregister som finns&lt;br&gt;hos verket, nämligen fortlöpande utvärdering av läkemedels ändamåls-&lt;br&gt;enlighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I en lag om hälsodataregister är ändamålsbestämmelsen av central bety-&lt;br&gt;delse, eftersom bestämmelsen anger den allmänna ramen för registrens&lt;br&gt;innehåll och på vilket sätt den personuppgiftsansvarige kan använda re-&lt;br&gt;gistren. En reglering av ändamålen i lagen ställer upp gränser för vad&lt;br&gt;regeringen kan besluta i fråga om omfattningen av de enskilda registrens&lt;br&gt;ändamål och vilka uppgifter som får samlas in till dessa register. Av-&lt;br&gt;gränsningen av de ändamål för vilka ett hälsodataregister får behandlas är&lt;br&gt;därför, såsom anförts av Kammarrätten i Stockholm, av avgörande vikt&lt;br&gt;för skyddet av den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i hälsodataregister får därför endast behandlas för nedan an-&lt;br&gt;givna ändamål vilka samtliga är av ett högt samhälleligt intresse. Be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter i hälsodataregister skall få utföras för fram-&lt;br&gt;ställning av statistik, för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av&lt;br&gt;vård samt för forskning. Regeringen avser att vid utfärdandet av före-&lt;br&gt;skrifter för varje särskilt hälsodataregister ta ställning till om ett register&lt;br&gt;skall omfatta ett eller flera av dessa ändamål och om ändamålet skall pre-&lt;br&gt;ciseras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik kan indelas i sådan statistik som är av allmänt intresse och sådan&lt;br&gt;statistik som används internt hos dem som tar fram statistiken. Den sena-&lt;br&gt;re statistiken används främst för uppföljning, utvärdering och planering&lt;br&gt;av den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna statstiken har som syfte att ge information av allmänt&lt;br&gt;intresse i fråga om samhällsutveckling och samhällsförhållanden. 11 §&lt;br&gt;lagen (1992:889) om den officiella statistiken anges att till sådan statistik&lt;br&gt;räknas den statistik för samhällsplanering, forskning, allmän information&lt;br&gt;och internationell rapportering som en statlig myndighet framställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning av statistik har varit en viktig anledning till att många av&lt;br&gt;nuvarande register har inrättats. Statistikframställning är i dag än mer&lt;br&gt;betydelsefull för att myndigheterna skall kunna beskriva den verklighet i&lt;br&gt;vilken de arbetar och för att visa hur verksamheten påverkas av olika&lt;br&gt;åtgärder som myndigheten företar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ändamålsbestämmelse för hälsodataregister bör därför anges&lt;br&gt;att behandling far ske för framställning av statistik. Däri inbegrips såväl&lt;br&gt;officiell statistik som annan statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistikframställning sker i dag till övervägande delen med hjälp av&lt;br&gt;IT. För registerhållning i syfte att framställa statistik har riksdagen anta-&lt;br&gt;git lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell statistik. Lagen&lt;br&gt;skall tillämpas på personregister som inrättas och förs för framställning&lt;br&gt;av officiell statistik av någon statistikansvarig myndighet. Lagen är till-&lt;br&gt;lämplig på personregister som förs enbart för framställning av statistik.&lt;br&gt;Den är således inte tillämplig på hälsodataregister som avser behandling&lt;br&gt;av uppgifter för något ytterligare ändamål utöver statistikframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen däremot föreskriver att ett hälsodataregister endast&lt;br&gt;skall nyttjas för framställning av statistik kan tvekan uppkomma om la-&lt;br&gt;gen om hälsodataregister eller statistikregisterlagen skall tillämpas. I&lt;br&gt;klargörande hänseende bör förhållandet att hälsodataregister således kan&lt;br&gt;användas för framställning av officiell statistik enbart eller tillsammans&lt;br&gt;med andra ändamål regleras. Statistikregisterlagen bör därför förses med&lt;br&gt;en bestämmelse som undantar personregister som regleras i annan lag&lt;br&gt;eller med stöd av annan lag från lagens tillämpningsområde. Därutöver&lt;br&gt;behöver korrigeringar ske av lagtexten som en följd av personuppgiftsla-&lt;br&gt;gen. Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma med förslag&lt;br&gt;till ändringar i statistikregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning avser att fortlöpande och regelbundet mäta och beskriva be-&lt;br&gt;hov, verksamheter och resursåtgång angivet i termer av t.ex. behovstäck-&lt;br&gt;ning, produktivitet och nyckeltal. Uppföljning syftar till att ge en över-&lt;br&gt;siktlig bild av verksamhetens utveckling och att fungera som en signal&lt;br&gt;för avvikelser som bör beaktas. Utvärdering avser analys och värdering&lt;br&gt;av kvalitet, effektivitet och resultat hos en verksamhet i förhållande till&lt;br&gt;de mål som bestämts för denna. Kvalitetssäkring är en utvärderingspro-&lt;br&gt;cess i vilken man fortlöpande och systematiskt beskriver, mäter och vär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derar kvaliteten i den egna verksamheten i relation till de mål som har Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;lagts fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet att följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården är en angelägen uppgift som blir allt viktigare på central nivå i en&lt;br&gt;situation som kräver skärpt hushållning med tillgängliga ekonomiska och&lt;br&gt;personella resurser. Sedan den 1 januari 1997 anges i 31 § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen att inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten i verk-&lt;br&gt;samheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (jfr. även&lt;br&gt;16 § tandvårdslagen). Med hänsyn härtill och det övergripande ansvar&lt;br&gt;som centrala förvaltningsmyndigheter har på respektive verksamhetsom-&lt;br&gt;råde för ett effektivt utnyttjande av samlade resurser är det väl motiverat&lt;br&gt;att uppgifter i ett hälsodataregister får behandlas för uppföljning, utvär-&lt;br&gt;dering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande register används i mycket hög grad som underlag för olika&lt;br&gt;forskningsuppgifter. Registren används i detta syfte såväl av den myn-&lt;br&gt;dighet som för registret som av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets verksamhet är reglerad i lagar, förordningar och myn-&lt;br&gt;dighetsföreskrifter, främst myndighetens instruktion. Härigenom anges&lt;br&gt;en myndighets ansvarsområde avgränsat från andra myndigheters. Det&lt;br&gt;ändamål för vilket behandling av uppgifter i ett personregister far ske&lt;br&gt;skall inrymmas i ett på detta sätt bestämt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverket skall enligt sin instruktion särskilt svara för forsk-&lt;br&gt;ning inom sitt ansvarsområde av betydelse för den kontroll och tillsyn&lt;br&gt;som skall bedrivas. Smittskyddsinstitutet skall bedriva forskning inom&lt;br&gt;smittskyddsområdet samt analysera det epidemiologiska läget beträffan-&lt;br&gt;de smittsamma sjukdomar och analysera skyddet efter genomförda vac-&lt;br&gt;cinationsprogram. Socialstyrelsen har enligt instruktionen att följa forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsarbete av särskild betydelse inom sitt ansvarsom-&lt;br&gt;råde och att verka för att sådant arbete kommer till stånd. Därutöver skall&lt;br&gt;Socialstyrelsen följa, analysera och rapportera om hälsoutvecklingen i&lt;br&gt;landet samt belysa epidemiologiska konsekvenser av olika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Epidemiologi är vetenskapen om hälsoförhållanden i befolkningen och&lt;br&gt;de faktorer som påverkar eller bidrar till olika typer av ohälsa. Epidemi-&lt;br&gt;ologin har en central betydelse för att påvisa riskfaktorer för en lång rad&lt;br&gt;sjukdomar hos befolkningen och ge underlag till systematiskt genomför-&lt;br&gt;da försök med förebyggande insatser. Många gånger drivs epidemiolo-&lt;br&gt;giska undersökningar som långsiktiga projekt där förändringar över tiden&lt;br&gt;av sjuklighet, dödlighet och orsaker därtill studeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den epidemiologiska verksamheten hos Socialstyrelsen används&lt;br&gt;uppgifter ur de nuvarande registren både för framställning av statistik&lt;br&gt;och för att ta fram andra slag av särskilda rapporter och redogörelser över&lt;br&gt;aktuella frågeställningar. Användningen av hälsodataregister för epide-&lt;br&gt;miologiska undersökningar som resulterar i statistiska beskrivningar får&lt;br&gt;anses täckas av ändamålsbestämmelsen statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Epidemiologiska undersökningar som resulterar i andra former av re-&lt;br&gt;dovisningar än ren statistik bör i många fall kunna täckas av ändamålsbe-&lt;br&gt;stämmelsen forskning. För att undvika tillämpningsproblem och med&lt;br&gt;hänsyn till svårigheten att dra en exakt gräns för vad som skall avses med&lt;br&gt;forskning bör ändamålsbestämmelsen för hälsodataregister utformas så&lt;br&gt;att uppgifter i ett hälsodataregister far behandlas för forskning och epi-&lt;br&gt;demiologiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett hälsodataregister far endast innehålla såda-&lt;br&gt;na uppgifter som behövs för att den personuppgiftsansvarige skall&lt;br&gt;kunna använda registret för de ändamål för vilket personuppgifter far&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Stockholm anser att det i lagtexten tydligare bör anges vilka uppgif-&lt;br&gt;ter som skall få ingå i ett register. Vidare bör det i författningskommenta-&lt;br&gt;ren ges konkreta exempel på vilken typ av uppgifter som normalt kan&lt;br&gt;förekomma och uppgifter som typiskt sett är olämpliga att registrera och&lt;br&gt;därför inte bör förekomma. Jönköpings kommun anser att det finns behov&lt;br&gt;av allmänna principer för registerinnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En reglering av innehållet i ett regis-&lt;br&gt;ter har på samma sätt som en bestämmelse om registerändamål stor bety-&lt;br&gt;delse för skyddet av den personliga integriteten. Behovet av skydd för-&lt;br&gt;stärks när de uppgifter som behövs är av känslig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ser man på hälso- och sjukvården i stort kan man konstatera att det fö-&lt;br&gt;rekommer hälsodata av olika känslighetsgrad. Uppgifter om att någon har&lt;br&gt;sökt vård för ett benbrott torde till exempel i de flesta fall bedömas an-&lt;br&gt;norlunda än uppgifter om exempelvis könssjukdomar eller genomgången&lt;br&gt;psykiatrisk behandling. Olika personer kan också uppfatta vilka uppgifter&lt;br&gt;som är särskilt känsliga olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utgår emellertid från att alla medicinska uppgifter är att&lt;br&gt;betrakta som känsliga personuppgifter och skall hanteras därefter. Om-&lt;br&gt;fattningen av känsliga uppgifter i hälsodataregister är beroende av regist-&lt;br&gt;rets ändamål och går knappast att förutsäga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till personuppgiftslag innehåller ett principiellt förbud mot&lt;br&gt;att behandla personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Uppgifterna&lt;br&gt;ovan betecknas med personuppgiftslagens terminologi som känsliga per-&lt;br&gt;sonuppgifter. Från förbudet gäller undantag bl.a. vid samtycke från den&lt;br&gt;registrerade och vid behandling inom hälso- och sjukvården samt under&lt;br&gt;vissa betingelser vid behandling för forskning och statistik. Vidare gäller&lt;br&gt;att ett register endast får innehålla uppgifter som är förenliga med ända-&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om en enskilds medicinska och andra förhållanden far tillfö-&lt;br&gt;ras ett hälsodataregister endast under den förutsättningen att uppgiften är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändig för att tillgodose de ändamål för vilka registret får föras. I ett&lt;br&gt;hälsodataregister får därför inte förekomma uppgifter som inte uppfyller&lt;br&gt;detta krav men som mer allmänt sett bedöms vara bra att ha tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter som skall ingå i ett hälsodataregister far bedömas uti-&lt;br&gt;från de ändamål för vilka behandling av uppgifter i registret får ske. Att&lt;br&gt;generellt bestämma vilka uppgifter som är behövliga för olika register&lt;br&gt;torde vara i det närmaste omöjligt att göra. Detsamma gäller frågan om&lt;br&gt;det bör införas något generellt förbud att registrera vissa hälsodata. Det&lt;br&gt;får ankomma på regeringen att i respektive registerförordning bestämma&lt;br&gt;vad som far föras in i registret. Därvid bör regeringen noggrant överväga&lt;br&gt;behovet av varje särskild uppgift i registret. Vid dessa överväganden bör&lt;br&gt;beaktas att samtliga registeruppgifter kan komma att användas som sök-&lt;br&gt;begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 Samköming&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hälsodataregister får tillföras personuppgifter&lt;br&gt;från andra register endast för de ändamål för vilka hälsodataregister&lt;br&gt;får behandlas. Uppgifter far även hämtas in för att skapa tillfälliga&lt;br&gt;hälsodataregister som efter kvalitetskontroll anonymiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkhälsoinstitutet liksom flertalet remissinstan-&lt;br&gt;ser som yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget. Socialstyrelsen påtalar att&lt;br&gt;det inom regeringskansliet måste finnas en beredskap för att snabbt kun-&lt;br&gt;na ta ställning till frågor om en utvidgning av samkömingsmöjlighetema.&lt;br&gt;Jönköpings kommun ifrågasätter om inte förslaget går något för långt när&lt;br&gt;mycket fa begränsade principer anges och samköming av olika register&lt;br&gt;tillåts. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) ställer sig helt&lt;br&gt;avvisande till att identifierbara vårduppgifter skall kunna överföras från&lt;br&gt;lokala vårdregister till specifika hälsodataregister, utan att man inhämtar&lt;br&gt;den enskildes informerade samtycke. Om det i vissa fall finns speciella&lt;br&gt;skäl för att tillåta samköming utan informerat samtycke är det ett krav&lt;br&gt;från RSMH att en politisk beslutsinstans ger tillstånd till detta efter in-&lt;br&gt;hämtande av synpunkter från berörda myndigheter och patientorganisa-&lt;br&gt;tioner. Smittskyddsinstitutet anser att det finns behov av tillfälliga hälso-&lt;br&gt;dataregister i samband med utbrott av epidemiska sjukdomar. Dessa re-&lt;br&gt;gister skall vara personanknutna så länge utbrottet utreds, i regel ej längre&lt;br&gt;än tolv månader. Läkemedelsverket finner det inkonsekvent att uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten inom den offentliga vården skall åvila landsting och kom-&lt;br&gt;muner och inte den enskilde yrkesutövaren när uppgiftsskyldighet skall&lt;br&gt;åvila yrkesutövning på den privata sidan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med samköming mellan två personregister menas en maskinell bearbet-&lt;br&gt;ning av uppgifter i ett register tillsammans med uppgifter i ett annat re-&lt;br&gt;gister hos den personuppgiftsansvarige eller hos annan personupp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giftsansvarig (jfr. prop. 1981/82:189 s. 53). Även annan direkt överföring&lt;br&gt;av uppgifter från ett personregister till ett annat räknas som samköming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samköming ökas möjligheterna att nyttja uppgifter i olika re-&lt;br&gt;gister i syfte att vidga kunskapen eller förvärva ny kunskap. För att re-&lt;br&gt;gistren skall kunna fylla sina ändamål behöver registerinnehållet många&lt;br&gt;gånger kompletteras med andra uppgifter. Genom samkömingar av häl-&lt;br&gt;sodataregister med andra register ökar möjligheten att finna orsaker till&lt;br&gt;och förklara uppkomster av ohälsoproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samköming av flera hälsodataregister eller samköming av hälsodata-&lt;br&gt;register och andra personregister kan dock till följd av de känsliga upp-&lt;br&gt;gifter som återfinns i hälsodataregister vara riskfyllt ur integritetssyn-&lt;br&gt;punkt. Möjligheten att samköra personregister är en vanlig anledning till&lt;br&gt;den oro som medborgare kan känna inför att registreras i personregister.&lt;br&gt;Denna oro uppstår trots det skydd mot utlämnande av registeruppgifter&lt;br&gt;som finns i bl.a. sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samköming bör med hänsyn till de vidgade möjligheterna att nyttja in-&lt;br&gt;samlade hälsodata inte förbjudas. Inhämtande av uppgifter från andra&lt;br&gt;personregister bör dock begränsas när den enskildes integritet kan påver-&lt;br&gt;kas negativt av en sådan bearbetning. I vilka enskilda situationer så kan&lt;br&gt;bli fallet är inte möjligt att uttala sig generellt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de vidgade möjligheter som en samköming kan med-&lt;br&gt;föra bör det enligt regeringens mening inte införas något generellt förbud&lt;br&gt;mot samköming. För att tillvarata den enskildes skydd för den personliga&lt;br&gt;integriteten bör dock rätten till samköming regleras. Ändamålsbestäm-&lt;br&gt;melsen utgör den grundläggande bestämmelsen för integritetsskyddet vid&lt;br&gt;behandlingen av uppgifter i ett hälsodataregister. Liksom i fråga om av-&lt;br&gt;gränsning av innehållet i ett hälsodataregister bör tillåtligheten av att&lt;br&gt;hämta in uppgifter från andra personregister (hälsodataregister, vårdre-&lt;br&gt;gister eller andra personregister) vara beroende av att inhämtade uppgif-&lt;br&gt;ter skall användas för något av registerändamålen. Samköming bör därför&lt;br&gt;i princip medges när den sker inom ramen för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälliga hälsodataregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samköming kan ett nytt hälsodataregister tillskapas. För att få&lt;br&gt;användas krävs att regeringen meddelar föreskrifter härom eller att be-&lt;br&gt;handling kan ske med stöd av annan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock finnas möjlighet att genom samköming skapa ett nytt re-&lt;br&gt;gister utan att regeringen i varje enskilt fall skall fatta beslut därom,&lt;br&gt;nämligen när det gäller tillfälliga hälsodataregister. Vid den samköming&lt;br&gt;som hittills skett av nuvarande personregister förekommer att avsikten&lt;br&gt;med det nya registret redan från början varit att registret efter kontroll av&lt;br&gt;kvaliteten skall användas i anonym form, varvid registret upphör att vara&lt;br&gt;ett personregister. Sådana anonymiserade register har främst användning&lt;br&gt;för statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas utrymme för att tillåta denna form av tillfälliga hälso-&lt;br&gt;dataregister. Enligt upplysningar till hälsodatakommittén är denna form&lt;br&gt;av samköming vanligt förekommande hos de centrala myndigheterna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodataregistren bör även fortsättningsvis kunna användas för sådana Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att som utgångspunkt kan en period om tre månader&lt;br&gt;vara en lämpligt avvägd frist för att genomföra kontroll och rättelse var-&lt;br&gt;efter uppgifterna skall anonymiseras. De närmare villkoren för att ett&lt;br&gt;särskilt hälsodataregister skall fa samköras på detta sätt bör anges av re-&lt;br&gt;geringen vid utfärdandet av registerförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Smittskyddsinstitutet föreslagna konstruktionen för tillfälliga&lt;br&gt;register faller enligt regeringens mening inte inom vad som kan anses&lt;br&gt;utgöra ett hälsodataregister och far således regleras på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.7 Uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga ansvariga för verksamhet inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens område skall rapportera uppgifter till hälsodataregis-&lt;br&gt;ter. Den närmare utformningen av uppgiftsskyldigheten skall framgå&lt;br&gt;av regeringens föreskrifter för respektive register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, däribland Folkhäl-&lt;br&gt;soinstitutet och Statistiska Centralbyrån tillstyrker förslaget. Statens in-&lt;br&gt;stitutionsstyrelse (SiS) anser att det bör klargöras att uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;skall gälla landsting, kommuner och enskilda yrkesutövare för vilka&lt;br&gt;landsting eller kommun ej svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sekretess gäller, enligt 7 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds häl-&lt;br&gt;sotillstånd eller andra personliga förhållanden. Av 14 kap. 1 § andra me-&lt;br&gt;ningen sekretesslagen följer att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas&lt;br&gt;till myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning.&lt;br&gt;Motsvarande tystnadsplikt inom den privata vården gäller enligt 6 § till-&lt;br&gt;synslagen och 8 § åliggandelagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett hälsodataregister skall kunna användas på ett effektivt sätt&lt;br&gt;för sina ändamål krävs att registret innehåller uppgifter om alla de indi-&lt;br&gt;vider som berörs av registret och en bestämmelse om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;är behövlig för att den sekretessprövning som annars måste ske inför&lt;br&gt;varje enskilt utlämnande av hälsodata skall kunna underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporteringen av hälsodata kan med hänsyn till kravet på korrekt och&lt;br&gt;fullständig information inte grundas på ett frivilligt åtagande från vårdgi-&lt;br&gt;varna. En inte obetydlig risk för underlåten rapportering t.ex. till följd av&lt;br&gt;hög arbetsbelastning, kan därvid uppstå. Det måste därför finnas en skyl-&lt;br&gt;dighet för vårdgivarna att rapportera uppgifter om de förhållanden som&lt;br&gt;skall belysas med hjälp av ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-systemen kan, där de finns, redan i dag utnyttjas för att ta fram de&lt;br&gt;uppgifter som skall rapporteras vidare till hälsodataregister. För den of-&lt;br&gt;fentliga vården är det sjukvårdshuvudmannen som är ansvarig för IT-&lt;br&gt;systemet och det är därför lämpligt att uppgiftsskyldigheten åligger den-&lt;br&gt;ne och inte de enskilda yrkesutövarna. Något liknande generellt system&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns inte inom den privata vården. För den privata vården bör därför den P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;enskilde vårdgivaren vara uppgiftsskyldig. Av det ovan nämnda följer att&lt;br&gt;det är antingen en offentlig sjukvårdhuvudman eller en privat vårdgivare&lt;br&gt;som är uppgiftsskyldig. Det innebär att en myndighet som anlitar en pri-&lt;br&gt;vat vårdgivare skall vara uppgiftsskyldig till hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 5 § regeringsformen (RF) följer att åliggande för en kom-&lt;br&gt;munal myndighet skall regleras i lag. Likaledes anges i 8 kap. 3 § RF att&lt;br&gt;föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller&lt;br&gt;åligganden för enskilda skall meddelas genom lag. Att fullgöra en upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet till ett hälsodataregister omfattas av dessa bestämmelser&lt;br&gt;och kräver därför lagstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om uppgiftsskyldighet till hälsodataregister och vem&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten åvilar bör med hänsyn till ovanstående regleras i&lt;br&gt;lagen om hälsodataregister. Den närmare utformningen av uppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten kan tas in i respektive registerförordning. Ett bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter därom ges därför regeringen. En generell bestäm-&lt;br&gt;melse om uppgiftsskyldighet till hälsodataregister innebär att bestämmel-&lt;br&gt;ser därom som återfinns i andra lagar i princip kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.8 Sökbegrepp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga registeruppgifter i ett hälsodataregis-&lt;br&gt;ter skall enligt en uttrycklig lagbestämmelse få användas som sökbe-&lt;br&gt;grepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att det är viktigt&lt;br&gt;att sökbegrepp som är känsliga från integritetssynpunkt används i mycket&lt;br&gt;begränsad utsträckning. De grundläggande sökbegreppen bör därför tas&lt;br&gt;in i lagen. Jönköpings kommun tycker att det är svårförståeligt att inte&lt;br&gt;förslaget på ett mycket starkt sätt begränsat åtkomsten till registersökning&lt;br&gt;avseende vissa känsliga sjukdomar såsom HIV/AIDS, könssjukdomar&lt;br&gt;och psykiatriska diagnoser. Sundsvalls kommun anser att en begränsning&lt;br&gt;av sökord bör göras för uppgifter om ras, politisk uppfattning, religiös tro&lt;br&gt;eller övertygelse i övrigt och sexualliv. Svenska Kommunförbundet till-&lt;br&gt;styrker förslaget och anför att hälsodataregister inrättas för ändamål med&lt;br&gt;högt samhällsintresse och det ligger i sakens natur att den registeransva-&lt;br&gt;riga myndigheten inte i förväg kan ange vilka sökord som kan anses obe-&lt;br&gt;hövliga. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) anser att&lt;br&gt;tillåtna sökbegrepp måste begränsas. Inom den psykiatriska och rättspsy-&lt;br&gt;kiatriska vården förekommer ofta personliga uppgifter som är mycket&lt;br&gt;känsliga ur integritetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Information ur ett personregister tas&lt;br&gt;fram genom att i registret ingående uppgifter - t.ex. personnummer eller&lt;br&gt;sjukdomsdiagnos — används som sökbegrepp vid behandlingen av regist-&lt;br&gt;ret. En myndighet är enligt tryckfrihetsförordningen i princip skyldig att&lt;br&gt;använda alla uppgifter som sökbegrepp för att ta fram den information&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som någon begär att få ta del av. Ett utlämnande skall dock alltid föregås&lt;br&gt;av en sekretessprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av registeruppgifter som sökbegrepp kan ibland fa oöns-&lt;br&gt;kade konsekvenser. Så kan t.ex. från början harmlösa uppgifter just ge-&lt;br&gt;nom sammanställningen framstå som integritetskränkande. Förekomsten&lt;br&gt;av många sökbegrepp kan därför i viss mån öka risken for integritetsin-&lt;br&gt;trång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt tryckfrihetsförordningen möjligt att genom lag, forord-&lt;br&gt;ning eller särskilt beslut som grundar sig på lag begränsa möjligheten att&lt;br&gt;använda vissa uppgifter som sökbegrepp. Konsekvensen av en sådan be-&lt;br&gt;gränsning är att varken myndigheten själv eller en enskild kan ta fram&lt;br&gt;information den vägen. Härigenom uppnås ett ökat integritetsskydd men&lt;br&gt;samtidigt begränsas registrets användbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registerförfattningar förekommer att användningen av registerupp-&lt;br&gt;gifter som sökbegrepp begränsas. Vanligen omfattar en sådan begräns-&lt;br&gt;ning uppgifter som anses vara särskilt känsliga t.ex. nationalitet eller&lt;br&gt;kriminalitet. Ett exempel på en sådan begränsning finns i 18 § socialfor-&lt;br&gt;säkringsregisterlagen (1997:934) som närmare reglerar hur uppgifter om&lt;br&gt;enskild som avser bl.a. intagning på kriminalvårdsanstalt far användas&lt;br&gt;som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inrättande av ett hälsodataregister skall föregås av en noggrann&lt;br&gt;prövning av ändamålet med registret och vilka uppgifter som far be-&lt;br&gt;handlas i registret. Uppgifterna skall vara behövliga för att den perso-&lt;br&gt;nuppgiftsansvarige skall kunna utföra de arbetsuppgifter vartill registret&lt;br&gt;far användas. Om en uppgift inte är nödvändig för ett registers ändamål&lt;br&gt;skall den inte heller förekomma i registret. Regeringen skall i respektive&lt;br&gt;förordning ange vilka uppgifter som får ingå i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna som ingår i ett hälsodataregister kommer ofta att vara av&lt;br&gt;känslig eller mycket känslig natur. Det kan gälla de rent medicinska upp-&lt;br&gt;gifterna men även andra uppgifter. Denna omständighet skulle kunna tala&lt;br&gt;för att man trots allt infor inskränkningar i användningen av uppgifter&lt;br&gt;som sökbegrepp och därigenom ökar skyddet for den personliga integri-&lt;br&gt;teten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en begränsning av sökbegrepp kan dock anföras behandling av&lt;br&gt;personuppgifter i ett hälsodataregister far ske for sådana ändamål som&lt;br&gt;har ett högt samhällsintresse, såsom framställning av officiell statstik och&lt;br&gt;forskning. Det ligger i sakens natur att den personuppgiftsansvariga&lt;br&gt;myndigheten inte i förväg kan bestämma vilka uppgifter som är obehöv-&lt;br&gt;liga som sökord for att utföra en arbetsuppgift inom ramen for dessa än-&lt;br&gt;damål. Genom regleringen av innehållet i registret sker också en form av&lt;br&gt;reglering av möjliga sökbegrepp. Ytterligare begränsningar av tillåtna&lt;br&gt;registeruppgifter som sökbegrepp inskränker registrens användbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sökordbegränsning införs bör den i så fall inriktas på de mest&lt;br&gt;känsliga uppgifterna i registren, främst de medicinska. Många av dessa&lt;br&gt;hälsodata utgör å andra sidan skälet för registrets existens. Det framstår&lt;br&gt;inte som särskilt konsekvent att i ena stunden tillåta att känsliga uppgifter&lt;br&gt;ingår i ett register och i nästa stund förbjuda användaren att bruka upp-&lt;br&gt;gifterna for ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda finns det inte någon anledning att begränsa&lt;br&gt;användningen av uppgifter i hälsodataregisterlagen som sökbegrepp. I&lt;br&gt;klarhetens intresse, samt av principiella skäl, bör detta uttryckligen regle-&lt;br&gt;ras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.9 Direktåtkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Endast den personuppgiftsansvarige får ha di-&lt;br&gt;rektåtkomst till uppgifter i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Datainspektionen anser att regeringen i förord-&lt;br&gt;ningen om register bör begränsa möjligheten till direktåtkomst till endast&lt;br&gt;den särskilda verksamhet hos en myndighet som för ett hälso- och data-&lt;br&gt;register. Jönköpings kommun anser att det finns behov av allmänna prin-&lt;br&gt;ciper för registeråtkomsten. Smittskyddsinstitutet anför att vissa hälsoda-&lt;br&gt;taregister bör kunna samutnyttjas av flera myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Att den personuppgiftsansvariga&lt;br&gt;myndigheten skall ha direktåtkomst till sina egna register säger sig självt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i sekretesslagen är tillämpliga även på uppgiftslämnande&lt;br&gt;mellan olika verksamheter hos samma myndighet. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning innebär detta en lämplig avvägning av möjligheterna att ut-&lt;br&gt;nyttja personuppgifter inom en myndighets olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i hälsodataregister bör med hänsyn till att de innehåller upp-&lt;br&gt;gifter av stor betydelse för forskning och utveckling på hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens område i så stor utsträckning som det är möjligt med beaktande&lt;br&gt;av integritetsskyddet användas för att främja sådana ändamål. Detta&lt;br&gt;skulle tala för att myndigheter som själva för hälsodataregister skulle&lt;br&gt;kunna tillerkännas direktåtkomst till andra myndigheters hälsodataregis-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillhandahållande av uppgifter ur hälsodataregister medelst direkt-&lt;br&gt;åtkomst innebär å andra sidan att känsliga uppgifter från hälsodataregis-&lt;br&gt;ter kommer att spridas till en större krets av användare. En komplikation&lt;br&gt;är också att hälsodataregister, enligt reglerna i Tryckfrihetsförordningen,&lt;br&gt;blir att anse som allmän handling inte bara hos den personuppgiftsansva-&lt;br&gt;riga myndigheten utan även hos den myndighet som har direktåtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av det nu anförda anser regeringen att direktåtkomst&lt;br&gt;bör förbehållas den som är personuppgiftsansvarig för hälsodataregistret.&lt;br&gt;Den möjlighet till samutnyttjande av register som Smittskyddsinstitutet&lt;br&gt;efterlyser bör enligt regeringens mening kunna tillgodoses genom regler-&lt;br&gt;na om utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling&lt;br&gt;(avsnitt 10.10) och samköming (avsnitt 10.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlämnande av uppgifter på medium för automatise-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;rad behandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personuppgifter får lämnas ut med hjälp av&lt;br&gt;medium för automatiserad behandling om de skall användas för såda-&lt;br&gt;na ändamål för vilka hälsodataregister far föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm föreslår att utlämnan-&lt;br&gt;de av uppgifter begränsas till nyttjare som har ett dokumenterat kvalifice-&lt;br&gt;rat yrkesmässigt eller akademiskt behov av sådana uppgifter. Därvid bör&lt;br&gt;klargöras att utlämnande för forskningsändamål endast kan komma ifråga&lt;br&gt;för den högre forskningsutbildningen. Riksförsäkringsverket (RFV) anser&lt;br&gt;att det bör vara möjligt att lämna ut de uppgifter som kan komma att be-&lt;br&gt;hövas för forskning och statistik på socialförsäkringens område på ADB-&lt;br&gt;medium, utan att det uppstår någon fara ur integritetssynpunkt. RFV an-&lt;br&gt;ser därför att det klart bör framgå av hälsodataregisterlagen att det finns&lt;br&gt;möjligheter att göra en sådan överföring. Sveriges läkarförbund anser att&lt;br&gt;tillstånd av Datainspektionen bör krävas för utlämnande av uppgifter på&lt;br&gt;ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Liksom vid direktåtkomst är det här&lt;br&gt;inte fråga om att reglera om en upptagning far lämnas ut eller inte. Den&lt;br&gt;regleringen sker i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagstiftningen.&lt;br&gt;Här behandlas endast formen för utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningstext och andra sammanhang används begreppet medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling eller ADB-behandling. Även hälsodata-&lt;br&gt;kommittén har använt dessa begrepp i sitt betänkande. Även termen ter-&lt;br&gt;minalåtkomst används synonymt med dessa begrepp på sina ställen.&lt;br&gt;Samtliga dessa termer är nu att anse som något föråldrade och ersätts av&lt;br&gt;begreppet medium för automatiserad behandling. Detta innebär dock inte&lt;br&gt;någon skillnad i innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den moderna datatekniken ger många alternativa former för utlämnan-&lt;br&gt;de av uppgifter, t.ex. diskett, CD-skiva, on-line uppkoppling eller ra-&lt;br&gt;diolänk. Den tekniska utvecklingen går snabbt och det är knappast möj-&lt;br&gt;ligt att söka ge en närmare definition som avses med medium för auto-&lt;br&gt;matiserad behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i hälsodataregister är av stort värde för många ändamål, även&lt;br&gt;kommersiella. Utlämnande på medium för automatiserad behandling ak-&lt;br&gt;tualiserar därför frågan om det av integritetsskäl behövs särskilda be-&lt;br&gt;gränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet är därvid att i klartext ange vilka mottagare som kan fa&lt;br&gt;tillgång till uppgifter med hjälp av medium för automatiserad behandling.&lt;br&gt;Regeringen har dock funnit att en sådan avgränsning, med tanke på de&lt;br&gt;olika nyttjare som hälsodataregister kommer att ha, inte är en lämplig&lt;br&gt;modell. Tillskott och bortfall av nyttjare skulle också kunna föranleda ett&lt;br&gt;ständigt pågående ändringsarbete i registerförfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lämpligare metod är att begränsa användingen av medium för au-&lt;br&gt;tomatiserad behandling vid utlämnande av uppgifter till de mottagare&lt;br&gt;som behöver hälsodata för sådana ändamål för vilka behandling får ske.&lt;br&gt;Härigenom uppnås en samstämmighet med ställningstagandena beträf-&lt;br&gt;fande innehåll i och inhämtande av uppgifter till ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av sekretesslagen överförs i vissa fall den sekretess som&lt;br&gt;gäller för uppgifterna i hälsodataregistret till mottagaren. I andra fall kan&lt;br&gt;förbehåll behöva göras i mottagarens möjligheter att nyttja erhållna upp-&lt;br&gt;gifter. Så sker redan i dag när Socialstyrelsen ger enskilda forskare till-&lt;br&gt;gång till uppgifter i sina register. Denna praxis bör tillämpas även i fort-&lt;br&gt;sättningen i syfte att stärka skyddet för den enskildes integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller forskning är det viktigt att, som Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm anför, begränsa utlämnande av uppgifter på medium för au-&lt;br&gt;tomatiserad behandling till forskningsprojket av viss kvalitet. Det an-&lt;br&gt;kommer därvid på den personuppgiftsansvarige att göra denna prövning.&lt;br&gt;Vid prövningen innebär enligt 19 § förslaget till personuppgiftslag ett&lt;br&gt;godkännande av behandlingen från en forskningsetisk kommitté att förut-&lt;br&gt;sättningar föreligger för att lämna ut uppgifterna&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.11 Bevarande och gallring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Något behov av bestämmelser i fråga om beva-&lt;br&gt;rande och gallring som avviker från regleringen härav i andra författ-&lt;br&gt;ningar finns inte. Uppgifter i ett hälsodataregister skall således beva-&lt;br&gt;ras och gallras enligt reglerna i personuppgiftslagen (1998:000). Re-&lt;br&gt;geringen ges dock möjlighet att meddela närmare föreskrifter härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Kommittén föreslog att bevarande och&lt;br&gt;gallring skall gallras enligt arkivlagens (1990:782) regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frå-&lt;br&gt;gan, däribland Riksarkivet, tillstyrker kommitténs förslag. Karolinska&lt;br&gt;institutet vill uppmärksamma att genetiska data om en person är av integ-&lt;br&gt;ritetsskyddsintresse även för dennes barn och barnbarn, varför sekretes-&lt;br&gt;skyddet bör bestå även långt efter det att en registrerad avlidit eller att&lt;br&gt;registrerade data lämnats för arkivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En författningsreglering av möjlig-&lt;br&gt;heten att gallra de uppgifter som finns i hälsodataregister är viktig både&lt;br&gt;ur den enskildes och ur samhällets synpunkt. En alltför omfattande gall-&lt;br&gt;ring i hälsodataregister kan emellertid få till följd att det inte kommer att&lt;br&gt;finnas tillräckligt material för t.ex. epidemiologiska undersökningar eller&lt;br&gt;utvärderingar av olika slag. En alltför begränsad gallring kan medföra att&lt;br&gt;känsliga uppgifter om den enskilde onödigtvis sparas, vilket kan upple-&lt;br&gt;vas som ett intrång i den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra omständigheter talar i motsatt riktning. Utvärdering av nya be-&lt;br&gt;handlingsmetoder och epidemiologisk verksamhet kräver ofta tillgång till&lt;br&gt;material insamlat under lång tid. En viktig omständighet att beakta är&lt;br&gt;kontinuiteten i registerföringen. Många epidemiologiska undersökningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och forskningsprojekt förutsätter att man har tillgång till uppgifter som Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;ligger långt tillbaka i tiden. Möjligheten att upptäcka förändringar av&lt;br&gt;mindre omfattning, exempelvis när det gäller missbildningar, innebär att&lt;br&gt;det är förenat med stora svårigheter att på förhand bestämma i vilken&lt;br&gt;omfattning och hur länge uppgifter i hälsodataregister kan behöva beva-&lt;br&gt;ras innan det kan anses att uppgifterna har förlorat sitt informationsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även möjligheten att använda uppgifter för annan forskning medför att&lt;br&gt;det är svårt att fastställa en tidpunkt när uppgifterna inte längre behövs i&lt;br&gt;registret. Det är också av stort intresse att kunna följa utvecklingen inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område under längre tidsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 § i) förslaget till personuppgiftslag som grundar sig på artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 e) i EG-direktivet framgår att en personuppgift inte får bevaras under&lt;br&gt;längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med be-&lt;br&gt;handlingen. Personuppgifter får dock bevaras under längre tid för histo-&lt;br&gt;riska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. I dessa fall far dock inte&lt;br&gt;personuppgifter bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt för&lt;br&gt;dessa ändamål. Vidare anges i 8 § andra stycket att bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen inte hindrar att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna hand-&lt;br&gt;lingar eller att arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anför i sitt yttrande att det kan vara tveksamt om en hänvis-&lt;br&gt;ning till arkivlagens regler är förenlig med EG-direktivet och har föresla-&lt;br&gt;git att denna skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte i detta lagstiftningsärende anledning att göra nå-&lt;br&gt;gon annan bedömning av direktivets förenlighet med regler om bevaran-&lt;br&gt;de av allmänna handlingar och omhändertagande av arkivmaterial än den&lt;br&gt;som framgår av 8 § andra stycket förslaget till personuppgiftslag. Med&lt;br&gt;anledning av vad som anförts i anslutning till denna paragraf (prop.&lt;br&gt;1997/98:44 s. 48) kan dock hänvisningen till arkivlagen i förevarande&lt;br&gt;lagförslag utgå i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom personuppgiftslagens regler, enligt 2 § i förevarande lagför-&lt;br&gt;slag, generellt kommer att gälla i den mån en fråga inte regleras av häl-&lt;br&gt;sodataregisterlagen, är någon ytterligare bestämmelse med hänvisning till&lt;br&gt;personuppgiftslagen inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.12 Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Att den som är personuppgiftsansvarig&lt;br&gt;skall upplysa den enskilde som omfattas av registret och allmänheten&lt;br&gt;om att registret finns följer av förslaget till personuppgiftslag. Infor-&lt;br&gt;mationen omfattar bl.a. ändamålet med registret och dess innehåll&lt;br&gt;samt uppgifter om sekretess- och säkerhetsbestämmelser. Någon reg-&lt;br&gt;lering av frågan i lagen om hälsodataregister är inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Att en bestämmelse som i generella&lt;br&gt;termer reglerar informationsskyldigheten införs i lagen om hälsodatare-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig har tillstyrkt&lt;br&gt;kommitténs förslag. Karolinska institutet anför att det är viktigt att in-&lt;br&gt;formationen är tydlig och uttömmande så att den kan förstås även av den&lt;br&gt;som på grund av sjukdom inte är förmögen till något aktivt informa-&lt;br&gt;tionsinhämtande. Läkemedelsindustriföreningen anser att en enskild&lt;br&gt;medborgare bör ha rätt att på förfrågan erhålla utdrag ur register som&lt;br&gt;visar vilka uppgifter om honom eller henne som finns registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Skyldigheten att upplysa all-&lt;br&gt;mänheten om förekomsten av ett register och dess innehåll är en viktig&lt;br&gt;del i det integritetsskydd som genom författningsreglering byggs upp&lt;br&gt;kring dessa register. Genom upplysningsskyldigheten skapas ett förtro-&lt;br&gt;ende hos allmänheten för att registreringen i ett hälsodataregister sker på&lt;br&gt;ett tillbörligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot datalagen innehåller förslaget till personuppgiftslag ut-&lt;br&gt;förliga bestämmelser om information vid behandling av personuppgifter.&lt;br&gt;Om en fråga inte regleras i lagen om hälsodataregister skall enligt 2 §&lt;br&gt;personuppgiftslagens regler tillämpas. Regeringen anser därför att någon&lt;br&gt;ytterligare generell reglering av informationsskyldigheten inte är nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser dock att i respektive registerförordning närmare pre-&lt;br&gt;cisera på vilket sätt informationen skall ges och vilket innehåll informa-&lt;br&gt;tionen skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktlinje för dessa föreskrifter skall gälla att följande uppgifter i&lt;br&gt;vart fall bör ingå:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är personuppgiftsansvarig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka uppgifter som ingår i registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. varifrån uppgifter hämtats in,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hur länge registret kommer att föras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. innebörden och omfattningen av det sekretess- och säkerhetsskydd&lt;br&gt;som gäller för registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. vad som gäller i fråga om sökbegrepp, direkt åtkomst och utlämnade&lt;br&gt;på medium för automatiserad behandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. den registrerades rätt att ta del av uppgifter enligt 26 § personupp-&lt;br&gt;giftslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som gäller om bevarande och gallring av registret.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Vårdregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett allmänt intresse av att de resurser som tas i anspråk av häl-&lt;br&gt;so- och sjukvården utnyttjas optimalt varvid kostnadseffektivitet skall&lt;br&gt;förenas med säkerhet i vårdarbetet. Minskade kostnader för exempelvis&lt;br&gt;administration och arkivhållning ökar utrymmet för det egentliga vårdar-&lt;br&gt;betet. Tillförlitlig utvärdering av behandlingsmetoder och av verksam-&lt;br&gt;heten i övrigt ökar effektiviteten i vårdarbetet. Patienterna kräver korta&lt;br&gt;väntetider i såväl kölistor som i väntrum. Den som blir placerad i en kö-&lt;br&gt;lista önskar många gånger besked om den ungefarliga väntetiden. Pati-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;entemas önskemål ställer krav på en väl fungerande verksamhetsplane- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;ring. Dessa krav skall förenas med patienternas krav på säker och effek-&lt;br&gt;tiv behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården måste vara så ordnad att uppgifter om enskilda patienters häl-&lt;br&gt;sotillstånd, tidigare vårdtillfällen av intresse, pågående medicinering,&lt;br&gt;överkänslighet m.m. enkelt kan tas fram vid besök på en vårdinrättning.&lt;br&gt;Det behövs därför information om var sådana uppgifter kan återfinnas.&lt;br&gt;Akutsjukvården måste snabbt, effektivt och säkert kunna ta sig an pati-&lt;br&gt;enter som kommer in medvetslösa och som därför inte själva kan lämna&lt;br&gt;sådana uppgifter. För att kunna möta dessa krav och uppnå effektivitet&lt;br&gt;och säkerhet i allmän planering, administration och vårdarbete, har hälso-&lt;br&gt;och sjukvården ett mycket stort informationsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna tillgodose detta behov har hälso- och sjukvården i accele-&lt;br&gt;rerande tempo tagit hjälp av datatekniken. På i stort sett alla områden har&lt;br&gt;man för att öka effektiviteten och säkerheten i vården introducerat olika&lt;br&gt;slag av datasystem. Antalet personregister har på så sätt ökat väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den information som förekommer i registren är till stor del av känslig&lt;br&gt;eller mycket känslig karaktär, varför patienten har ett starkt intresse av att&lt;br&gt;informationen inte sprids i onödan. Rätt använd kan IT vara ett hjälpme-&lt;br&gt;del i ansträngningarna att försöka tillgodose såväl olika intressenters krav&lt;br&gt;på effektivitet och säkerhet i vårdarbete och administration som patien-&lt;br&gt;tens intresse av integritet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Personregister som bör författningsregleras&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Automatiserad behandling av personuppgifter&lt;br&gt;för patientjoumalföring enligt patientjoumallagen (1985:562) skall&lt;br&gt;författningsregleras. Detsamma gäller automatiserad behandling av&lt;br&gt;personuppgifter för annan dokumentation i och för vården av patien-&lt;br&gt;ter. Vidare skall automatiserad behandling av personuppgifter för pa-&lt;br&gt;tientadministration och sådan ekonomiadministration som föranleds&lt;br&gt;av vård i enskilda fall författningsregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon författningsreglering görs inte av&lt;br&gt;automatiserad behandling av personuppgifter för annan administration&lt;br&gt;på verksamhetsområdet än patientadministration och ekonomiadmi-&lt;br&gt;nistration som föranleds av vård i enskilda fall. Automatiserad be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter för dessa ändamål faller in under den&lt;br&gt;allmänna regleringen i förslaget till personuppgiftslag. Detsamma&lt;br&gt;gäller automatiserad behandling av personuppgifter på lokal och regi-&lt;br&gt;onal nivå för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och&lt;br&gt;kvalitetssäkring samt forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, t.ex. Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Lunds universitet och Östergötlands läns landsting tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Datainspektionen anför att det är viktigt att gränserna för lagens tillämp-&lt;br&gt;ning görs tydliga. Medicinska forskningsrådet finner att det är befogat,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men möjligen svårt att upprätthålla, att särskilja register som inrättas t.ex. Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;för utvärdering. Socialvetenskapliga forskningsrådet tillstyrker förslaget&lt;br&gt;angående reglering av forskningsregister. Umeå kommun anser att de&lt;br&gt;tekniska lösningarna och handhavandet borde ha diskuterats av kommit-&lt;br&gt;tén. Kommunen anser att dessa aspekter inte kan separeras från princip-&lt;br&gt;diskussioner om registrens existens. Svenska Kommunförbundet m.fl.&lt;br&gt;understryker vikten av att lagar ändras så att kommunerna får föra ge-&lt;br&gt;mensam dokumentation för verksamheter som bedrivs enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen, lagen om stöd och service för fönktionshindrade samt hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen i de fall verksamheterna är integrerade. Sveriges Lä-&lt;br&gt;karförbund avvisar systemlösningar som innebär central styrning eller&lt;br&gt;central tillgång till register med journalinformation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom vården avviker från vad som kan kallas traditionell&lt;br&gt;myndighetsverksamhet. De legala verksamhetsbeskrivningama är opreci-&lt;br&gt;sa och utmärkande för IT-användningen inom vården är att IT används&lt;br&gt;för att effektivisera, underlätta och förbättra det praktiska vårdarbetet och&lt;br&gt;administrationen av detta. Vårdgivarna har också haft stor individuell&lt;br&gt;frihet att ange behovet av register för den egna verksamheten samt ut-&lt;br&gt;formningen av de register som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte realistiskt att i detalj författningsreglera varje förekomman-&lt;br&gt;de registerändamål eller kombination av sådana ändamål. Utgångspunk-&lt;br&gt;ten är i stället att skapa en generell reglering av IT-användningen i vår-&lt;br&gt;darbetet som täcker in den behandling som är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientjournaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om vad en patientjournal skall innehålla&lt;br&gt;finns i patientjoumallagen (1985:562) och i Socialstyrelsens föreskrifter&lt;br&gt;och allmänna råd (SOSFS 1993:20). Vidare återfinns bestämmelser i bl.a.&lt;br&gt;smittskyddslagen (1988:1472) och förordningen (1991:1472) om psyki-&lt;br&gt;atrisk tvångsvård. De samlade regleringen innebär att i patientjournalen&lt;br&gt;återfinns alltifrån bagatellartade uppgifter till uppgifter av mycket känslig&lt;br&gt;natur där den enskildes uppfattning om vilka uppgifter som är ömtåliga&lt;br&gt;kan variera kraftigt från person till person. Den enskilde kan inte påverka&lt;br&gt;innehållet i dokumentationen på annat sätt än att genom att avstå från att&lt;br&gt;lämna vissa upplysningar. Även om han eller hon teoretiskt har denna&lt;br&gt;möjlighet, är det knappast något som man tänker på vid samtal med en&lt;br&gt;läkare eller annan företrädare för sjukvårdspersonalen i samband med att&lt;br&gt;man söker hjälp för sina besvär. Det är väl snarare så att den enskilde i&lt;br&gt;denna situation är angelägen om att lämna alla de upplysningar som kan&lt;br&gt;tänkas vara av intresse. Relationen mellan patienten och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nalen är sådan att den måste bygga på förtroende och sjukvårdspersona-&lt;br&gt;lens tystnadsplikt är välkänd bland allmänheten. Även om patienten&lt;br&gt;skulle vara tveksam till att uppgifter om honom eller henne skulle regist-&lt;br&gt;reras finner han eller hon sig i det eftersom han knappast kan tacka nej&lt;br&gt;till den vård som erbjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientjournalen utgör den uppgiftssamling som innehåller den största Prop- 1997/98:108&lt;br&gt;mängden integritetskänsliga uppgifter om patienten. Regeringen har i&lt;br&gt;avsnitt 9 anfört att behandling av personuppgifter på automatiserad väg&lt;br&gt;skall regleras i lag. De skäl vi där redovisat samt vad som ovan anförts&lt;br&gt;talar for att datoriserad patientjoumalföring skall lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra anteckningar än patientjournaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med patientjournal avses enligt 2 § patientjoumallagen de anteckningar&lt;br&gt;som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband&lt;br&gt;med vården och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd&lt;br&gt;eller andra personliga förhållanden och om vårdåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid medicinska serviceenheter förekommer dokumentation t.ex. i&lt;br&gt;samband med analyser av prover. Alla de uppgifter som dokumenteras&lt;br&gt;framgår inte alltid av det svar som lämnas till den som har beställt analy-&lt;br&gt;sen. Den dokumentation som sker vid medicinska serviceenheter anses&lt;br&gt;inte utgöra patientjournaler. Det är i stället de analyssvar och utlåtanden&lt;br&gt;som tillställs den som har beställt analysen eller undersökningen som blir&lt;br&gt;joumalhandlingar, förutsatt att denne bedömer att svaren skall fogas till&lt;br&gt;patientjournalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att föra patientjournal åligger inte heller alla befattningsha-&lt;br&gt;vare inom hälso- och sjukvården. Emellertid förekommer att vårdåtgär-&lt;br&gt;der dokumenteras även av sådan personal som inte omfattas av joumalfö-&lt;br&gt;ringsskyldigheten. Exempelvis för undersköterskor och skötare anteck-&lt;br&gt;ningar antingen direkt i patientjournalen eller på särskilda formulär som&lt;br&gt;ibland biläggs patientjournalen, ibland förvaras separat. Vidare före-&lt;br&gt;kommer särskilda ambulansjoumaler där dokumentation görs av ambu-&lt;br&gt;lanssjukvårdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sådan dokumentation som sker vid medicinska serviceenheter&lt;br&gt;och sådan dokumentation som sker av personal som inte åläggs en jour-&lt;br&gt;nalföringsskyldighet i patientjoumallagen kan innehålla integritetskänsli-&lt;br&gt;ga uppgifter. De dokumenterade uppgifterna kan liksom uppgifter i pati-&lt;br&gt;entjournaler användas även för andra ändamål. Behandling av dokumen-&lt;br&gt;tation av detta slag bör oberoende av dess formella status omfattas av&lt;br&gt;samma lagreglering som behandling för patientjoumalföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientadministration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga åtgärder som har samband med patientadministration doku-&lt;br&gt;menteras i patientjournalen. Patientadministration och patientjoumalfö-&lt;br&gt;ring är dock inga synonyma begrepp. Omfattningen och arten av de pati-&lt;br&gt;entadministrativa uppgifter som dokumenteras i journalen torde variera&lt;br&gt;från fall till fall, inte minst beroende på den enskilde vårdgivarens tolk-&lt;br&gt;ning av vilka uppgifter som är relevanta för vården. Vidare förekommer&lt;br&gt;patientadministration som inte har samband med patientjoumalföringen,&lt;br&gt;såsom exempelvis väntelistor och fristående sammanställningar av pati-&lt;br&gt;entens tidigare kontakter med vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sådana patientadministrativa personregister som är fristående i Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;förhållande till joumalföringen kan innehålla integritetskänsliga uppgif-&lt;br&gt;ter. De registrerade uppgifterna används liksom joumaluppgifter även för&lt;br&gt;andra ändamål än vården av den enskilde patienten. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;och till utvecklingen inom vården, att patientadministration och pati-&lt;br&gt;entjoumalföring i praktiken integreras i gemensamma register, bör be-&lt;br&gt;handling av personuppgifter för patientadministration omfattas av samma&lt;br&gt;författningsreglering som behandling av personuppgifter för patientjour-&lt;br&gt;nalföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiadministration i anledning av enskilda vårdfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den administrativa verksamhet som avser ekonomisk för-&lt;br&gt;valtning kan såvitt nu är av intresse två områden urskiljas. Det ena avser&lt;br&gt;ekonomiadministrativ verksamhet som följer i anledning av enskilda&lt;br&gt;vårdfall. Det andra avser mer övergripande administration av ekonomisk&lt;br&gt;natur, t.ex. betalning av löner och leverantörsfakturor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiadministrativa verksamhet som följer i anledning av en-&lt;br&gt;skilda vårdfall har två sidor. Den ena sidan berör förhållandet mellan&lt;br&gt;vårdgivaren och patienten, såsom exempelvis betalning av patientavgifter&lt;br&gt;och kundreskontrafunktioner. Den andra sidan berör förhållandet mellan&lt;br&gt;enheter hos en vårdgivare och förhållandet mellan olika vårdgivare. I&lt;br&gt;denna del innefattas t.ex. intemdebitering och fakturering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den patientrelaterade ekonomiadministrationen är intimt förknippad&lt;br&gt;med de faktiska vårdfall som den avser och uppgifter om patienter far i&lt;br&gt;viss omfattning användas i samband härmed. Vidare är det mycket van-&lt;br&gt;ligt att befintliga personregister har patientrelaterad ekonomiadministra-&lt;br&gt;tion som ett deländamål vid sidan av patientjoumalföring och patientad-&lt;br&gt;ministration. Mot den nu redovisade bakgrunden anser regeringen att&lt;br&gt;även behandling av personuppgifter som har ekonomiadministration för-&lt;br&gt;anledd av vård i enskilda fall som ett deländamål vid sidan av pati-&lt;br&gt;entjoumalföring eller patientadministration, bör lagregi eras och därvid&lt;br&gt;omfattas av samma lagreglering som behandling av personuppgifter för&lt;br&gt;journal föring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller behandling av personuppgifter som inte har patientjoumal-&lt;br&gt;föring eller patientadministration som ett deländamål vid sidan av pati-&lt;br&gt;entrelaterad ekonomiadministration torde dessa många gånger inte inne-&lt;br&gt;hålla medicinska eller andra särskilt känsliga personuppgifter något stör-&lt;br&gt;re behov av lagreglering kan knappast sägas föreligga. Emellertid vinner&lt;br&gt;lagregleringen i tydlighet och konsekvens om registerlagen även omfattar&lt;br&gt;sådana renodlat ekonomiadministrativa personregister som enbart tar&lt;br&gt;sikte på vård i enskilda fall. Härigenom undviker man gränsdragnings-&lt;br&gt;problem när det gäller att bedöma om en uppgift avser patientadministra-&lt;br&gt;tion eller patientrelaterad ekonomiadministration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 108&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning av statistik samt administration på verksamhetsområdet Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;För att sjukvårdshuvudmännen skall kunna fullgöra sina uppgifter inom&lt;br&gt;den övergripande verksamhetsplaneringen, t.ex. planering av antalet&lt;br&gt;vårdplatser och fördelning av anslag, krävs tillgång till verksamhetssta-&lt;br&gt;tistik och kunskap om förhållandena i det praktiska vårdarbetet. Admi-&lt;br&gt;nistration av detta slag är en nödvändig och integrerad del av vården och&lt;br&gt;uppgifter om patienter far också i viss omfattning användas för dessa&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på dels ett starkt integritetsskydd, dels en rationell förvaltning&lt;br&gt;av verksamheten medför en intressekonflikt. Utgångspunkten för vårdar-&lt;br&gt;betet och huvudregeln vad avser integritetsskyddet inom vården är att&lt;br&gt;uppgifter om medicinska förhållanden skall spridas i absolut minsta möj-&lt;br&gt;liga mån. Företrädare för sjukvårdshuvudmän har uppgett till hälsodata-&lt;br&gt;kommittén att integritetsskyddet upplevs som hämmande i arbetet med&lt;br&gt;att utveckla och effektivisera vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmännens behov av tillgång till uppgifter från det prak-&lt;br&gt;tiska vårdarbetet synes variera bl.a. mot bakgrund av vilken organisato-&lt;br&gt;risk modell man valt och andra lokala förhållanden. Regeringen har inte&lt;br&gt;sett det som en framkomlig väg att uttömmande författningsreglera be-&lt;br&gt;handlingen av personuppgifter för administrativa ändamål. Vad gäller&lt;br&gt;möjligheterna att använda personregister som inrättats och förs för pati-&lt;br&gt;entjoumalföring, patientadministration eller sådan ekonomiadministra-&lt;br&gt;tion i enskilda fall för framställning av statistik och administration på&lt;br&gt;verksamhetsområdet hänvisas till avsnitt 11.3 rörande registerändamål&lt;br&gt;för vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen inte någon författ-&lt;br&gt;ningsreglering av den behandling av personuppgifter som sker särskilt&lt;br&gt;för statistik och administration på verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal av de personregister som förs inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;avser uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppföljning avses att fortlöpande och regelbundet mäta och be-&lt;br&gt;skriva sina behov, verksamheter och resursåtgången angivet i termer av&lt;br&gt;t.ex. behovstäckning, produktivitet och nyckeltal. Uppföljningen tjänar&lt;br&gt;till att ge en översiktlig bild av verksamhetens utveckling och att tjäna&lt;br&gt;som en signal för avvikelser som bör beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utvärdering avses analys och värdering av kvalitet, effektivitet&lt;br&gt;och resultat av en verksamhet i förhållande till de mål som bestäms för&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kvalitetssäkring avses såväl att mäta och värdera kvaliteten som&lt;br&gt;olika åtgärder för att vid behov förbättra kvaliteten (jfr 31 § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen och 16 § tandvårdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring kräver tillgång till&lt;br&gt;uppgifter från det individinriktade vårdarbetet. Behandling av perso-&lt;br&gt;nuppgifter som sker särskilt för uppföljning, utvärdering eller kvalitets-&lt;br&gt;säkring avser dock mera strikt avgränsade ändamål än vad patientjour-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nallagen gör. Uppgifter som behandlas for dessa ändamål torde dessutom P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;regelmässigt inte komma att spridas från registren i identifierbart skick&lt;br&gt;och bedömningen av vilka uppgifter som behöver behandlas kan antas&lt;br&gt;variera från fall till fall. Någon författningsreglering föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheterna att använda vårdregister vars ändamål är pa-&lt;br&gt;tientjoumalföring, patientadministration eller sådan ekonomiadministra-&lt;br&gt;tion i enskilda fall för framställning av statistik och administration på&lt;br&gt;verksamhetsområdet hänvisas till avsnitt 11.3 rörande registerändamål&lt;br&gt;för vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal av de personregister för vilka någon sjukvårdshuvudman är&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig avser forskning. Vad avser personregister för&lt;br&gt;forskningsändamål krävs enligt datalagen Datainspektionens tillstånd för&lt;br&gt;inrättande och förande, varvid det vanligtvis föreskrivs att registrering&lt;br&gt;inte far ske utan den enskildes samtycke. Erfarenheterna av denna regle-&lt;br&gt;ring är såvitt kunnat utrönas goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till vårdregisterlag innebär att den personupp-&lt;br&gt;giftsansvarige oavsett den registrerades inställning skall få använda ett&lt;br&gt;vårdregister för de ändamål som anges i lagen. Denna princip anser rege-&lt;br&gt;ringen däremot inte bör gälla om den som är personuppgiftsansvarig för&lt;br&gt;ett vårdregister önskar använda registret för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 De vårdformer som omfattas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om vårdregister skall gälla för automati-&lt;br&gt;serad behandling av personuppgifter inom vård enligt hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen (1982:763), vård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, vård enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,&lt;br&gt;tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125) samt smittskydd enligt&lt;br&gt;smittskyddslagen (1988:1472). Även automatiserad behandling av&lt;br&gt;personuppgifter inom privat vård skall omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Linköpings kommun anser att det är viktigt att slå&lt;br&gt;fast vem som anses bedriva vården i ett beställar - utförarsystem efter-&lt;br&gt;som patientjournaler som lagras hos utföraren kan vara svåråtkomliga vid&lt;br&gt;ett byte av utförare. Socialstyrelsen anser att gränsen mellan vård enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen och kvacksalveriverksamhet är oklar och&lt;br&gt;måste lösas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av den behandling av personuppgifter inom vården som&lt;br&gt;bör författningsregleras kräver utöver vad som i föregående avsnitt an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förts även en precisering av vad som enligt vårdregisterlagen skall avses I&lt;sup&gt;&amp;gt;r&lt;/sup&gt;°p. 1997/98:108&lt;br&gt;med vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp som hälso- och sjukvård och vård- och behandlingsändamål har&lt;br&gt;tidigare använts i lagstiftningen. Lagstiftaren har dock inte varit konsek-&lt;br&gt;vent när det gäller att definiera dessa begrepp. Definitioner av de olika&lt;br&gt;begreppen förekommer bl.a. i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), la-&lt;br&gt;gen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste regleringen på området återfinns i hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen. Med hälso- och sjukvård aves enligt hälso- och sjukvårdsla-&lt;br&gt;gen åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdo-&lt;br&gt;mar och skador samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna.&lt;br&gt;Begreppet omfattar således såväl sjukdomsförebyggande åtgärder som&lt;br&gt;egentlig sjukvård. Det är vidare fråga om både miljö- och individinrikta-&lt;br&gt;de åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I patientjoumallagen stadgas att patientjournal skall föras vid vård av&lt;br&gt;patienter inom hälso- och sjukvården och att med vård avses även under-&lt;br&gt;sökning och behandling. Någon definition av begreppet vård lämnas&lt;br&gt;dock inte i lagen. Vårdbegreppet torde omfatta hälso- och sjukvårdsla-&lt;br&gt;gens definition med det tillägget att även tandvård omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sekretesslagen återfinns ytterligare en variant av vårdbegreppet. En-&lt;br&gt;ligt 7 kap. 1 § gäller sekretess inom hälso- och sjukvården och annan&lt;br&gt;medicinsk verksamhet. Begreppet hälso- och sjukvård enligt detta lagrum&lt;br&gt;innefattar även tandvård. Som exempel på annan medicinsk verksamhet&lt;br&gt;anges i lagen rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemi-&lt;br&gt;nation m.m. Till sådan verksamhet räknas dessutom bl.a. transplantation&lt;br&gt;samt verksamheten vid Smittskyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet kan vara att anknyta registerlagens tillämplighet till be-&lt;br&gt;stämmelserna om förande av patientjournal. Fördelen med att bestämma&lt;br&gt;tillämpningsområdet på detta sätt skulle vara att all patientjoumalföring&lt;br&gt;skulle komma att omfattas oavsett inom vilken verksamhet på vårdområ-&lt;br&gt;det joumalföringen sker. Emellertid skulle denna metod även innebära&lt;br&gt;nackdelar. Som tidigare nämnts är det vanligt att patientjoumalföring och&lt;br&gt;patientadministration integreras i system som är gemensamma för dessa&lt;br&gt;ändamål. Även om åtskilliga patientadministrativa åtgärder skall doku-&lt;br&gt;menteras i patientjournalen är dessa begrepp inte synonyma. Dessutom&lt;br&gt;förekommer det att anteckningar görs av personalkategorier som inte&lt;br&gt;omfattas av skyldigheten enligt patientjoumallagen att föra patientjour-&lt;br&gt;nal. Det är oklart om sådana anteckningar i formell mening utgör en pati-&lt;br&gt;entjournal. Vid nu angivna förhållanden synes det uppkomma risk för&lt;br&gt;oklarheter i fråga om registerlagens tillämpningsområde om man väljer&lt;br&gt;att anknyta till patientjoumalbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen vinner i tydlighet om lagens tillämplighet bestäms genom&lt;br&gt;en hänvisning till de lagar som reglerar vårdarbetet inom de verksam-&lt;br&gt;hetsområden som omfattas av registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet bör bestämmas på så sätt att all patientjoumalfö- P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;ring — oavsett om den grundar sig på patientjoumallagen eller annan för-&lt;br&gt;fattning - omfattas av registerlagen. Vårdbegreppet enligt denna lag skall&lt;br&gt;därför avse vård enligt hälso- och sjukvårdslagen, psykiatrisk vård,&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, tandvård samt smittskydd enligt smittskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan som väckts av Linköpings kommun om vem som anses bedriva&lt;br&gt;vården och är skyldig att föra patientjournal påverkas inte av denna lag-&lt;br&gt;stiftning utan löses genom tillämpning av bestämmelser i annan författ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privat vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl kan anföras för att inte författningsreglera den behandling av perso-&lt;br&gt;nuppgifter som förekommer inom den privat bedrivna hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. Ett sådant skäl är att dessa privata register inte omfattas av&lt;br&gt;grundlagsreglema om allmänna handlingars offentlighet. Vidare torde&lt;br&gt;spridningen av uppgifter till andra personer än sådana som är engagerade&lt;br&gt;i vården och behandlingen av patienten i flertalet fall kunna antas vara&lt;br&gt;mindre inom privat bedriven vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig omständighet som talar för att behandla privat och offentligt&lt;br&gt;bedriven hälso- och sjukvård på samma sätt är att patientens intresse av&lt;br&gt;integritet torde vara detsamma oavsett om man erhåller offentlig eller&lt;br&gt;privat vård. Vidare skall beaktas att genom sekretesslagens regler för&lt;br&gt;utlämnande av allmänna handlingar är integritetsskyddet mycket starkt&lt;br&gt;även inom den offentliga vården. Man bör också beakta att utvecklingen&lt;br&gt;inom den privata sektorn går mot större vårdgivare, såsom t.ex. Prakti-&lt;br&gt;kertjänst AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget och främst mot bakgrund av den enskildes intresse av&lt;br&gt;integritetsskydd oavsett om han eller hon bereds offentlig eller privat&lt;br&gt;vård, framstår det som omotiverat att inte även den privat bedrivna vår-&lt;br&gt;den skall omfattas av lagen om vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragning mot kvacksalveri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte att författningsregleringen skall omfatta behandling av&lt;br&gt;personuppgifter som sker inom verksamhet som avses i lagen (1960:409)&lt;br&gt;om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område&lt;br&gt;(kvacksalverilagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet hälso- och sjukvårdspersonal definieras i 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården. Per-&lt;br&gt;soner som inte omfattas av uppräkningen i den nämnda paragrafen får&lt;br&gt;inte med stöd av vårdregisterlagen behandla personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvacksalverilagen är för närvarande föremål för översyn och regering-&lt;br&gt;en avser att under våren 1998 lägga fram förslag om lag om yrkesverk-&lt;br&gt;samhet inom hälso- och sjukvårdens område varvid de otydligheter som&lt;br&gt;Socialstyrelsen pekat på bör komma att undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Personuppgifter i ett vårdregister får behandlas&lt;br&gt;i och for vården av patienter. Detta innebär att registret skall användas&lt;br&gt;for dokumentation av vården eller för sådan administration som rör&lt;br&gt;patienter och som syftar till att bereda vård i enskilda fall. Uppgifter i&lt;br&gt;vårdregister far även behandla personuppgifter för den ekonomiadmi-&lt;br&gt;nistration som föranleds av vård i enskilda fall. Behandling får utföras&lt;br&gt;för ett eller flera av dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som finns i ett vårdregister får dessutom behandlas för&lt;br&gt;framställning av statistik, för uppföljning, utvärdering och kvalitets-&lt;br&gt;säkring, för administration på verksamhetsområdet samt för upp-&lt;br&gt;giftslämnande som föreskrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Datainspektionen anser att det är oklart vilka&lt;br&gt;slags register som omfattas av registerändamålet. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;anser att det är oklart om även ekonomiadministration som föranleds av&lt;br&gt;vård i enskilda fall och som utförs utanför hälso- och sjukvården omfat-&lt;br&gt;tas. Socialstyrelsen anser att frågan om behovet av en bestämmelse som&lt;br&gt;med patient jämställer den som t.ex. frivilligt donerar organ för trans-&lt;br&gt;plantation eller annat medicinskt ändamål och den som frivilligt deltar&lt;br&gt;som försöksperson i medicinsk forskning bör övervägas. Styrelsen anser&lt;br&gt;vidare att åtgärder med stöd av smittskyddslagen (1988:1472), vilka inte&lt;br&gt;avser vård av enskilda patienter och som inte torde omfattas av det före-&lt;br&gt;slagna ändamålet, bör uppmärksammas. Styrelsen anser dessutom att&lt;br&gt;möjligheten att för tillsynsändamål bearbeta vårdregister bör lagregleras.&lt;br&gt;Karolinska institutet anser det vara mest praktiskt att data som förekom-&lt;br&gt;mer i vården får användas för alla de verksamheter som kan förekomma&lt;br&gt;hos vårdgivaren. Institutet anser därför att databearbetning enligt vårdre-&lt;br&gt;gisterlagen bör få omfatta alla sådana ändamål. Umeå kommun finner det&lt;br&gt;angeläget att det inte inrättas en generell möjlighet till förande av lokala&lt;br&gt;vårdregister. Även om det blir den enskilda vårdgivaren som beslutar om&lt;br&gt;vårdregistrets existens anser kommunen att det skall föreligga anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet till Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämningen av ändamålet för ett&lt;br&gt;vårdregister är av central betydelse ur integritetssynpunkt. Härigenom&lt;br&gt;ges den allmänna ramen för registrets användning eftersom uppgifter i&lt;br&gt;registret endast får behandlas i överensstämmelse med ändamålet. Vidare&lt;br&gt;ger ändamålsbestämmelsen ramen för vilka uppgifter som får ingå, skyl-&lt;br&gt;digheten för den personuppgiftsansvarige att övervaka behandlingen av&lt;br&gt;uppgifter m.m. Regeringens förslag beträffande registerändamål blir till&lt;br&gt;stor del en direkt följd av regeringens förslag om vilka personregister&lt;br&gt;som bör författningsregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitten 11.1 och 11.2 anser regeringen att det är re-&lt;br&gt;gisteranvändningen i den individinriktade verksamheten inom vården&lt;br&gt;som bör författningsregleras. Detta innebär att vårdregisterlagen bör om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fatta all registrering av vårddokumentation i enskilda fall och detta oav- P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;sett om dokumentationen formellt sett utgör en patientjournal enligt pati-&lt;br&gt;entjoumallagen eller inte. Regeringen anser dessutom att behov av per-&lt;br&gt;sonuppgifter som utförs för patientadministration skall omfattas av regle-&lt;br&gt;ringen. Någon allmänt vedertagen definition av begreppet patientadmi-&lt;br&gt;nistration finns inte. Det finns heller inte någon klart identifierbar gräns&lt;br&gt;mellan vad som är patientadministration och vad som är patientjoumalfö-&lt;br&gt;ring. Mot den nu redovisade bakgrunden skall som ett registerändamål&lt;br&gt;anges att uppgifter i ett vårdregister far behandlas i och för vården av&lt;br&gt;patienter, varmed avses att registret används för dokumentation av vår-&lt;br&gt;den eller för sådan administration som avser patienter och som syftar till&lt;br&gt;att bereda vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser även att behandling som utförs för ekonomiadminist-&lt;br&gt;ration som föranleds av vård i enskilda fall skall författningsregleras och&lt;br&gt;omfattas av samma reglering som datoriserad patientjoumalföring och&lt;br&gt;patientadministration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av uppgifter i ett vårdregister skall således fa utföras för ett&lt;br&gt;eller flera av dessa ändamål. Personregister som har ett registerändamål&lt;br&gt;som helt eller delvis faller utanför lagens ändamålsbestämmelse och som&lt;br&gt;således inte omfattas av lagen far regleras av personuppgiftslagen och&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den patientrelaterade administration som avses ovan föranleder&lt;br&gt;vårdverksamheten administration av annat och mer övergripande slag.&lt;br&gt;Sådan administration kräver ibland tillgång till individuella uppgifter&lt;br&gt;som härrör från den individinriktade vårdverksamheten, ibland tillgång&lt;br&gt;till statistik som härrör därifrån. Vårdgivaren har även ett ansvar för upp-&lt;br&gt;följning, utvärdering och kvalitetssäkring (Jfr. 31 § hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen och 16 § tandvårdslagen). Även dessa verksamheter kräver&lt;br&gt;tillgång till uppgifter från den individinriktade vårdverksamheten. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav bör uppgifter som finns i ett vårdregister fa användas för&lt;br&gt;nu angivna ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsverksamheten på hälso- och sjukvårdens område utövas i prin-&lt;br&gt;cip av Socialstyrelsen. Styrelsen har för sitt arbete rätt att företa inspek-&lt;br&gt;tioner samt att begära att personal inom hälso- och sjukvården lämnar ut&lt;br&gt;handlingar, prover och annat material som rör verksamheten. Med hän-&lt;br&gt;syn till detta skall i vårdregisterlagen anges att den som är ansvarig för&lt;br&gt;ett vårdregister får använda det för uppgiftslämnande som föreskrivs i lag&lt;br&gt;eller förordning. Socialstyrelsen har i sitt remissyttrande förespråkat en&lt;br&gt;lagreglering av styrelsens rätt att bearbeta de personregister som tillsynen&lt;br&gt;avser. Enligt regeringens mening bör frågan om tillsynsmyndigheter ge-&lt;br&gt;nerellt bör få rätt att få bearbeta ett omhändertaget personregister övervä-&lt;br&gt;gas i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett vårdregister far innehålla de uppgifter som&lt;br&gt;enligt lag eller förordning eller enligt föreskrifter som meddelas med&lt;br&gt;stöd av lag eller förordning antecknas i en patientjournal. Det far&lt;br&gt;dessutom innehålla andra uppgifter som antecknas i och för vården av&lt;br&gt;patienter samt uppgifter som behövs för den ekonomiadministration&lt;br&gt;som föranleds av vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Jönköpings kommun ifrågasätter att, enligt kommu-&lt;br&gt;nens mening, mycket vaga registerprinciper anges. Sveriges läkarförbund&lt;br&gt;anser att administrativa informationssystem inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;skall skiljas från system för vård och behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är från integritetssynpunkt vä-&lt;br&gt;sentligt att ett register inte innehåller andra personuppgifter än vad som&lt;br&gt;är nödvändigt för att registret skall kunna användas för sitt ändamål. Ge-&lt;br&gt;nom en bestämmelse om innehållet ges ramarna för vilka uppgifter som&lt;br&gt;far behandlas. Andra personuppgifter än vad som omfattas av denna be-&lt;br&gt;stämmelse får inte samlas in och registreras. En reglering av innehållet&lt;br&gt;har därför stor betydelse för skyddet av den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patientjournalen utgör den mest centrala patientdokumentationen.&lt;br&gt;Termen patientjournal utgör dock inget exakt begrepp såtillvida att man&lt;br&gt;generellt kan ange dess konkreta innehåll. Inte heller patientjoumallagen&lt;br&gt;innehåller någon detaljreglering av vad som skall joumalföras. Lagen ger&lt;br&gt;i stället minimiregler om vad patientjournalen skall innehålla. Det finns&lt;br&gt;vidare andra regler och föreskrifter som påverkar journalens innehåll.&lt;br&gt;Patientjournalens innehåll kan således variera betydligt från fall till fall&lt;br&gt;och variationsmöjligheterna synes oändliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu redovisade bakgrunden är det inte möjligt att detaljerat&lt;br&gt;precisera patientjournalens innehåll. Vårdregisterlagens bestämmelse om&lt;br&gt;registerinnehåll måste utformas på sådant sätt att patientjoumalföringen&lt;br&gt;kan ske i enlighet med de bestämmelser som reglerar vad som skall an-&lt;br&gt;tecknas i en patientjournal. Behandling skall därför få ske av de uppgifter&lt;br&gt;som enligt lag eller förordning eller enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lag eller förordning skall antecknas i en patientjournal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts anser regeringen att ett vårdregister skall få an-&lt;br&gt;vändas för all dokumentation i och för vården av patienter, dvs. även om&lt;br&gt;dokumentationen formellt sett inte utgör patientjournal. Inte heller beträf-&lt;br&gt;fande sådan dokumentation samt patientadministration som inte samman-&lt;br&gt;faller med patientjoumalföringen kan det förutses exakt vilka uppgifter&lt;br&gt;som behöver behandlas. Under dessa förutsättningar riskerar en precise-&lt;br&gt;ring av registerinnehållet att begränsa IT-användningen på ett inte avsett&lt;br&gt;sätt utan att ge någon nämnvärd vinst i integritetshänseende. Registerin-&lt;br&gt;nehållet bör därför i denna del regleras på så sätt att ett vårdregister får&lt;br&gt;innehålla de uppgifter som antecknas i och för vården av patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiadministration som föranleds av vård i enskilda fall är&lt;br&gt;nödvändig och intimt förknippad med de faktiska vårdfall den avser.&lt;br&gt;Även i fråga om ekonomiadministration av detta slag bedömer regering-&lt;br&gt;en att en precisering av registerinnehållet kan fa en hämmande inverkan&lt;br&gt;på effektiviteten utan att ge någon direkt vinst i integritetshänseende.&lt;br&gt;Skyddet för patientens integritet kan även i denna del tillgodoses genom&lt;br&gt;en allmänt hållen bestämmelse som anknyter till ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förväxling av patienter kan få mycket allvarliga konsekvenser. Det&lt;br&gt;är därför av mycket stor vikt att patientens identitet säkerställs på sådant&lt;br&gt;sätt att det inte föreligger någon tvekan om vilken patient en uppgift av-&lt;br&gt;ser. Mot denna bakgrund måste registrering av personnummer tillåtas i&lt;br&gt;vårdregistren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Samköming&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgifter om en patient som behövs för vården&lt;br&gt;av denne samt uppgifter som behövs för den ekonomiadministration&lt;br&gt;som föranleds av den aktuella vården skall fa inhämtas till ett vårdre-&lt;br&gt;gister från andra sådana register genom samköming. Dessutom far&lt;br&gt;uppgifter om patientens folkbokföringsförhållanden genom samkör-&lt;br&gt;ning hämtas till ett vårdregister från andra personregister än vårdre-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Övervägande delen av remissinstanserna, däri-&lt;br&gt;bland Örebro läns landsting, välkomnar att möjligheterna till samköming&lt;br&gt;regleras genom lag. Landstinget i Östergötland vill betona respekten för&lt;br&gt;den enskilde patienten och hans/hennes integritet. Landstinget anser att&lt;br&gt;om uppgifterna skall användas för forskning eller samköming för något&lt;br&gt;annat ändamål så skall uppgifterna om den enskilde vara helt avidentifie-&lt;br&gt;rade. Malmöhus läns landsting förutsätter att man från centralt håll med&lt;br&gt;uppmärksamhet kommer att följa eventuella samkömingar av register.&lt;br&gt;Landstinget anser att sådana inte får ske slentrianmässigt utan att de&lt;br&gt;måste vara påkallade av ett reellt behov. Riksförbundet för Social och&lt;br&gt;Mental Hälsa anser att höga krav måste ställas på regelverket, bl.a. in-&lt;br&gt;formerat samtycke, för att godta samköming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bearbetning av uppgifter från olika&lt;br&gt;personregister kan bidra till att göra verksamheten säker och effektiv.&lt;br&gt;Samtidigt kan sådan behandling innebära risker ur integritetssynpunkt.&lt;br&gt;Så kan t.ex. samköming minska den enskildes möjlighet att överblicka&lt;br&gt;hur uppgifter som han eller hon lämnat om sig själv används. Samkör-&lt;br&gt;ning kan också innebära att uppgifter används i andra sammanhang än de&lt;br&gt;egentligen är avsedda för, och det kan finnas risk för att uppgifterna blir&lt;br&gt;missvisande i sitt nya sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra ett rationellt inhämtande av uppgifter bör en gene-&lt;br&gt;rell möjlighet till samköming lämnas i lagen i sådana fall där en sådan är&lt;br&gt;till nytta för patienten eller vårdgivaren. Härigenom möjliggörs t.ex. att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;analysresultat från laboratorer, remissvar och uppgifter som finns i annan&lt;br&gt;journal och som är relevanta for det aktuella vårdtillfället inhämtas till ett&lt;br&gt;vårdregister från ett annat genom samköming. I samband härmed får&lt;br&gt;även uppgifter för den ekonomiadministration som eventuellt uppkom-&lt;br&gt;mer i anledning av den aktuella vården inhämtas genom samköming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samköming som nu föreslås innebär inte någon frihet för en vård-&lt;br&gt;givare att okontrollerat öka mängden uppgifter om patienten. Det är i&lt;br&gt;stället enbart fråga om att med viss teknik fa inhämta de uppgifter som&lt;br&gt;under alla förhållanden skall tillställas vårdgivaren. Möjligheterna till&lt;br&gt;samköming innebär inte att utlämnandet av uppgifter far ske utan att fö-&lt;br&gt;regås av sedvanlig prövning av vilka uppgifter som kan lämnas ut. I&lt;br&gt;samband med utlämnandet skyddas patientens integritet av bl.a. bestäm-&lt;br&gt;melserna i sekretesslagen och åliggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i såväl patientens som vårdgivarens intresse att vårdgivaren&lt;br&gt;har aktuella adressuppgifter om patienten. Uppdatering av adressuppgif-&lt;br&gt;ter sker i dag ofta genom det statliga person- och adressregistret SPAR.&lt;br&gt;Det förekommer dock att landstingen för egna befolkningsregister som&lt;br&gt;används på motsvarande sätt. För att undvika den tänkbara situationen att&lt;br&gt;tillstånd skall komma att krävas för samköming av ett vårdregister med&lt;br&gt;ett sådant befolkningsregister föreslår regeringen att sådan samköming&lt;br&gt;skall tillåtas genom en bestämmelse i lagen om vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.6 Sökbegrepp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Som sökbegrepp får inte användas personupp-&lt;br&gt;gifter som avses i 13 eller 21 § förslaget till personuppgiftslag&lt;br&gt;(1998:000). Inte heller får uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp&lt;br&gt;eller vård inom socialtjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt ut-&lt;br&gt;länningslagen (1989:529) användas som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock får uppgift om sjukdom och hälsotillstånd samt att någon varit&lt;br&gt;föremål för tvångsingripande enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård användas&lt;br&gt;som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med re-&lt;br&gt;geringens. Komitténs förslag innehöll dock en hänvisning till begrepp i&lt;br&gt;4 § datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet instämmer helt i för-&lt;br&gt;slaget. Socialstyrelsen anser att det i bland kan vara nödvändigt att sök-&lt;br&gt;ning får ske även på vissa begrepp som nu föreslås uteslutna. Upplands&lt;br&gt;Väsby kommun anser att det bör vara möjligt att söka även på de begrepp&lt;br&gt;som används inom omvårdnads- och äldrenämndens verksamhet. Jönkö-&lt;br&gt;pings kommun anser att det är svårförståeligt att åtkomsten till register-&lt;br&gt;sökning avseende vissa känsliga sjukdomar såsom AIDS, könssjukdomar&lt;br&gt;och psykiatriska diagnoser inte begränsats på ett mycket starkt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av de krav som ställs&lt;br&gt;på en patientjournals innehåll kommer vårdregistren att innehålla en stor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mängd uppgifter som är mycket känsliga ur integritetssynpunkt. Genom P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;sökningar på vissa uppgifter - sökbegrepp - som finns i ett personregis-&lt;br&gt;ter kan olika urval och sammanställningar av information göras. An-&lt;br&gt;vändningen av olika uppgifter som sökbegrepp kan ge oönskade och&lt;br&gt;oförutsedda följder. Redan sammanställningar av flera var för sig tillsy-&lt;br&gt;nes harmlösa uppgifter kan framstå som integritetskränkande. Än mer&lt;br&gt;integritetskränkande framstår sammanställningen om den dessutom inne-&lt;br&gt;håller känsliga uppgifter. Sammanställningen kan upplevas som obehag-&lt;br&gt;lig for den enskilde även om den omfattas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet är enligt tryckfrihetsförordningen i princip skyldig att&lt;br&gt;använda alla uppgifter som sökbegrepp för att ta fram den information&lt;br&gt;som någon begär att få ta del av. Ett utlämnande skall dock alltid föregås&lt;br&gt;av en sekretessprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets befogenhet att göra upptagningar tillgängliga for egen&lt;br&gt;räkning kan dock begränsas genom lag, förordning eller särskilt beslut&lt;br&gt;som grundar sig på lag. Detta gäller oberoende om uppgifterna omfattas&lt;br&gt;av sekretess eller ej. En sådan föreskrift innebär enligt 2 kap. 3 § tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen att upptagningen i fråga inte är allmän handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § datalagen anges en mängd uppgifter som lagstiftaren ansåg vara&lt;br&gt;av särskilt känslig natur. Det är här fråga om uppgifter som t.ex. att nå-&lt;br&gt;gon blivit dömd för brott, har erhållit ekonomisk hjälp eller vård inom&lt;br&gt;socialtjänsten. Vidare omfattas uppgifter om någons sjukdom, hälsotill-&lt;br&gt;stånd, sexualliv, ras eller politiska uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande reglering återfinns i 13 och 21 §§ förslaget till perso-&lt;br&gt;nuppgiftslag som i princip omfattar samma uppgifter som i datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faller sig naturligt att ta denna reglering som utgångspunkt for be-&lt;br&gt;dömningen av vilka uppgifter i ett vårdregister som inte skall få användas&lt;br&gt;som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värdefull tillgång hos datoriserad joumalföring är just möjligheten&lt;br&gt;att genom sökning på begrepp som beskriver sjukdom och hälsotillstånd&lt;br&gt;snabbt och effektivt finna relevanta joumalanteckningar från patientens&lt;br&gt;tidigare vårdtillfällen. Fördelarna med att tillåta sökning på dessa ur in-&lt;br&gt;tegritetssynpunkt känsliga begrepp är så stora att intresset av begränsning&lt;br&gt;av sökmöjligheterna härvid bör fa vika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om att patienten varit föremål for psykiatrisk tvångsvård el-&lt;br&gt;ler rättspsykiatrisk vård är av särskilt intresse när det gäller användning-&lt;br&gt;en av ett vårdregister för andra ändamål än i och for patientens vård så-&lt;br&gt;som uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård och rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu redovisade bakgrunden föreslår regeringen inte något för-&lt;br&gt;bud mot att uppgifter om sjukdom eller hälsotillstånd eller uppgifter om&lt;br&gt;att någon har beretts psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;används som sökbegrepp i vårdregistren. Övriga uppgifter av de slag&lt;br&gt;som ansetts vara särskilt känsliga enligt 13 och 21 §§ förslaget till perso-&lt;br&gt;nuppgiftslag far däremot inte användas som sökbegrepp. Därutöver skall,&lt;br&gt;i överensstämmelse med vad som gäller enligt datalagen, inte uppgifter&lt;br&gt;om att någon har fatt ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten eller&lt;br&gt;varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529) fa användas&lt;br&gt;som sökbegrepp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;_&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.7&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Direktåtkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Direktåtkomst till uppgifter i ett vårdregister far&lt;br&gt;endast den ha som behöver tillgång till uppgifterna för att kunna utfö-&lt;br&gt;ra sitt arbete. Vidare skall uppgifterna behövas för något av de ända-&lt;br&gt;mål för vilka ett vårdregister far användas. Åtkomsten far inte avse&lt;br&gt;andra uppgifter än vad som behövs för att arbetsuppgifterna skall&lt;br&gt;kunna utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm anser att mer precise-&lt;br&gt;rade riktlinjer bör meddelas för att syftet med förslaget skall uppnås.&lt;br&gt;Kammarrätten anser vidare att det är av betydelse att regelbundna och&lt;br&gt;dokumenterade kontroller utförs för att säkerställa att obehörig åtkomst&lt;br&gt;inte förekommer. Datainspektionen anser att om den föreslagna möjlig-&lt;br&gt;heten till direktåtkomst läggs till grund för lagstiftning bör sekretessre-&lt;br&gt;geln i 7 kap. 1 § femte stycket sekretesslagen ses över. Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket anser att det bör klart framgå i vilken form tillhandahållandet av&lt;br&gt;uppgifterna i vårdregistret kan ges - direkt åtkomst eller utlämnande på&lt;br&gt;ADB-medium - och om detta kräver reglering i förordningsform. Örebro&lt;br&gt;läns landsting anser att hälsodatakommittén tydligare borde ha kom-&lt;br&gt;menterat risken för otillbörlig åtkomst. Jönköpings kommun anser att det&lt;br&gt;finns behov av mer allmänna principer för bl.a. registeråtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En reglering i lag av tillhandahållan-&lt;br&gt;de av uppgifter avser det sätt på vilket uppgifterna far tillhandahållas och&lt;br&gt;inte frågan om uppgifterna får lämnas ut. Den som avser att lämna ut&lt;br&gt;uppgifter måste först ta ställning till om uppgifterna får lämnas ut. Frå-&lt;br&gt;gan om sekretess behandlas nedan i avsnitt 12.5. Om ett utlämnande kan&lt;br&gt;ske blir det aktuellt för den personuppgiftsansvarige att med beaktande&lt;br&gt;av lagens bestämmelser om direktåtkomst och om utlämnande på medi-&lt;br&gt;um för automatiserad behandling ta ställning till på vilket sätt uppgifterna&lt;br&gt;skall tillhandahållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från integritetssynpunkt är det mycket angeläget att direktåtkomsten&lt;br&gt;till uppgifterna inte är vidare än vad som behövs med hänsyn till de än-&lt;br&gt;damål för vilka uppgifterna behandlas. Med beaktande av bestämmelsen i&lt;br&gt;7 § patientjoumallagen om s.k. inre sekretess bör möjligheterna till di-&lt;br&gt;rektåtkomst till uppgifter i registret begränsas på så sätt att sådan enbart&lt;br&gt;far ges den som behöver uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete och&lt;br&gt;att åtkomsten inte får avse andra uppgifter än vad denne behöver ha till-&lt;br&gt;gång till för arbetets utförande. Som en ytterligare begränsning bör gälla&lt;br&gt;att uppgifterna skall användas för något av de ändamål för vilka ett&lt;br&gt;vårdregister far föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på den personuppgiftsansvarige att närmare utforma&lt;br&gt;nödvändiga system för behörighetskontroll m.m. Denna fråga behandlas&lt;br&gt;nedan i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.8 Utlämnande av uppgifter på medium for&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;automatiserad behandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personuppgifter från ett vårdregister får lämnas&lt;br&gt;ut på medium för automatiserad behandling om de skall användas för&lt;br&gt;de ändamål för vilka vårdregister får föras. Detsamma gäller om upp-&lt;br&gt;gifterna skall användas för framställning av statistik, administration&lt;br&gt;på verksamhetsområdet, uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäk-&lt;br&gt;ring eller om uppgifterna skall lämnas på grund av att uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet följer av lag eller förordning. Slutligen skall uppgifter fa läm-&lt;br&gt;nas på medium för automatiserad behandling om de skall användas&lt;br&gt;för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer i sak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Karolinska institutet anser att personuppgifter&lt;br&gt;inte bör lämnas ut med mindre än att forskaren uppvisar beslut från en&lt;br&gt;forskningsetisk kommittés prövning av forskningsprojektet. Svenska Lä-&lt;br&gt;karesällskapet anser att det i förarbetena till lagen tydligt skall anges att&lt;br&gt;alla forskningsprojekt som omfattar personidentifierbara data med cent-&lt;br&gt;rala eller lokala sjukvårdsregister alltid skall granskas av en forsknings-&lt;br&gt;etisk kommitté. Enligt Riksförsäkringsverkets mening bör det omfattande&lt;br&gt;uppgiftslämnande som idag sker från landsting och andra vårdgivare till&lt;br&gt;försäkringskassorna kunna ske från vårdregistren med användning av IT i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En reglering av utlämnande på medi-&lt;br&gt;um för automatiserad behandling avser liksom regleringen av direktåt-&lt;br&gt;komst till uppgifterna i ett vårdregister det sätt på vilket uppgifterna får&lt;br&gt;lämnas ut och inte frågan om uppgifterna överhuvudtaget får lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningstext och andra sammanhang används begreppet medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling eller ADB-behandling. Även hälsodata-&lt;br&gt;kommittén har använt dessa begrepp i sitt betänkande. Även termen ter-&lt;br&gt;minalåtkomst används synonymt med dessa begrepp på sina ställen.&lt;br&gt;Samtliga dessa termer är nu att anse som något föråldrade och ersätts av&lt;br&gt;begreppet medium för automatiserad behandling. Detta innebär dock inte&lt;br&gt;någon skillnad i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till intresset av integritetsskydd för den enskilde bör det&lt;br&gt;enligt regeringens mening beträffande vårdregister finnas föreskrifter&lt;br&gt;som begränsar möjligheterna att lämna ut uppgifter på medium för auto-&lt;br&gt;matiserad behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 11.5 föreslås att uppgifter om en patient som behövs för vår-&lt;br&gt;den av denne och för den ekonomiadministration som föranleds av den&lt;br&gt;aktuella vården skall fa inhämtas till ett vårdregister från andra vårdre-&lt;br&gt;gister genom samköming. Motsvarande regler skall naturligen gälla för&lt;br&gt;utlämnandet från ett vårdregister. Uppgifter från ett vårdregister skall&lt;br&gt;vidare fa lämnas på medium för automatiserad behandling om de skall&lt;br&gt;användas i och för vården av en patient utan att tillföras ett annat vårdre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gister. Härigenom kan t.ex. recepthantering ske på sådant sätt att uppgif-&lt;br&gt;ter lämnas till apotek på medium for automatiserad behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller inom den offentligt&lt;br&gt;bedrivna hälso- och sjukvården oavsett om uppgifterna finns i ett vårdre-&lt;br&gt;gister eller behandlas for framställning av statistik, administration på&lt;br&gt;verksamhetsområde, uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring. På&lt;br&gt;motsvarande sätt gäller enligt tillsynslagen och åliggandelagen tystnads-&lt;br&gt;plikt inom den privata vården. Om uppgifter som finns i ett vårdregister&lt;br&gt;skall lämnas ut för att användas för något av dessa ändamål bör uppgif-&lt;br&gt;terna fa lämnas på medium för automatiserad behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgifter vilka lämnas till en myndighet som bedriver särskild&lt;br&gt;verksamhet som avser framställning av statistik gäller i princip absolut&lt;br&gt;sekretess enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen. Vidare om en myndighet i sin&lt;br&gt;forskningsverksamhet från annan myndighet erhåller uppgift som är sek-&lt;br&gt;retessbelagd där, gäller enligt 13 kap. 3 och 6 §§ sekretesslagen sekretes-&lt;br&gt;sen också hos den mottagande myndigheten, såvida inte sekretess till&lt;br&gt;skydd för samma intresse gäller hos mottagaren. Om utlämnande slutli-&lt;br&gt;gen sker till en enskild forskare, kan det enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;i förbehåll anges i vilken utsträckning och på vad sätt uppgifterna får&lt;br&gt;användas. Med hänsyn till dessa regler om sekretess bör uppgifter fa&lt;br&gt;lämnas ut på medium för automatiserad behandling även då uppgifterna&lt;br&gt;skall användas för forskning eller framställning av statistik eller för ad-&lt;br&gt;ministration på verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller forskning är det viktigt att, som Karolinska Institu-&lt;br&gt;tet och Svenska Läkarsällskapet anför, begränsa utlämnandet av uppgif-&lt;br&gt;ter på medium för automatiserad behandling till forskningsprojekt av viss&lt;br&gt;kvalitet. Det ankommer därvid på den personuppgiftsansvarige att göra&lt;br&gt;denna prövning. Vid prövningen innebär enligt 19 § förslaget till perso-&lt;br&gt;nuppgiftslag ett godkännande av behandlingen från en forskningsetisk&lt;br&gt;kommitté att förutsättningar föreligger för att lämna ut uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.9 Bevarande och gallring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Något behov av bestämmelser i fråga om beva-&lt;br&gt;rande och gallring som avviker från regleringen härav i andra författ-&lt;br&gt;ningar finns inte. Detta innebär att gallring skall ske med beaktande&lt;br&gt;av regler i förslaget till personuppgiftslag (1998:000) och patientjour-&lt;br&gt;nallagen (1985:562). En bestämmelse härom skall tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Kommitténs förslag innehöll en hän-&lt;br&gt;visning till datalagens (1973:289), patientjoumallagens och arkivla-&lt;br&gt;gens( 1990:782) regler om gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksarkivet, Farmaceutiska fakulteten vid Upp-&lt;br&gt;sala Universitet m.fl. tillstyrker kommitténs förslag. Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm anser att det finns anledning att befara att enskilda i vissa fall&lt;br&gt;inte utan svårighet kan få klart för sig vilket regelsystem som är tillämp-&lt;br&gt;ligt beträffande en viss uppgift som anses felaktig eller missvisande. So-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cialstyrelsen anser att en hänvisning bör ske till bestämmelserna om for- P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;störing av journal i patientjoumallagen. Upplands Väsby kommun anser&lt;br&gt;att arkivbestämmelsema bör samordnas for patientjournaler och for per-&lt;br&gt;sonakter enligt socialtjänstlagen. Kommunen anser vidare att hantering&lt;br&gt;av gallring och arkivering bör skrivas in i lagen om vårdregister. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet anser att en samordning av gallringsbestämmelser i&lt;br&gt;olika författningar måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regler om bevarande och gallring&lt;br&gt;finns i flera olika författningar, varvid delvis olika regler gäller för of-&lt;br&gt;fentlig och privat vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om bevarande och gallring av allmänna handlingar hos myn-&lt;br&gt;digheter finns i arkivlagen (1990:782). Huvudregeln enligt arkivlagen är&lt;br&gt;att allmänna handlingar skall bevaras. Enligt 10 § far allmänna handling-&lt;br&gt;ar gallras. Gallringen skall ske på ett sådant sätt att kvarvarande arkiv-&lt;br&gt;material kan tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, rättsskip-&lt;br&gt;ningens och förvaltningens behov av information, samt forskningens be-&lt;br&gt;hov. I annan lag eller förordning far finnas avvikande bestämmelser om&lt;br&gt;gallring som tar över arkivlagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 § i) förslaget till personuppgiftslag samt av artikel 6 e) i EG-&lt;br&gt;direktivet framgår att en personuppgift inte far bevaras under en längre&lt;br&gt;tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behand-&lt;br&gt;lingen. Personuppgifter får dock bevaras under längre tid för historiska,&lt;br&gt;statistiska eller vetenskapliga ändamål. Vidare anges i 8 § andra stycket&lt;br&gt;att bestämmelserna inte hindrar att en myndighet arkiverar och bevarar&lt;br&gt;allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en arkivmyn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § patientjoumallagen föreskrivs att joumalhandling skall bevaras&lt;br&gt;minst tre år efter det att den sista uppgiften fördes in i handlingen. Enligt&lt;br&gt;12 § samma lag samt även enligt förordningen (1986:203) om förlängd&lt;br&gt;bevarandetid för vissa journalhandlingar inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;skall vissa typer joumalhandlingar omhändertas i minst tio år. Vidare&lt;br&gt;skall enligt särskilda författningar joumalhandlingar rörande patienter&lt;br&gt;som är födda den femte, femtonde eller tjugofemte i varje månad också&lt;br&gt;bevaras i minst tio år, om det inte är uppenbart att de saknar betydelse för&lt;br&gt;forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller offentligt bedriven vård har Riksarkivet utfärdat&lt;br&gt;allmänna råd om arkivvård och gallring av patientjournaler, patientre-&lt;br&gt;gister m.m. hos landsting och kommuner (RA-FS 1992:3). I de allmänna&lt;br&gt;råden anges att patientjournaler som är förda av läkare eller journaler där&lt;br&gt;läkare regelmässigt har gjort anteckningar bör bevaras för att tillgodose&lt;br&gt;forskningens behov av källmaterial. Om ett totalbevarande av journalerna&lt;br&gt;inte är möjligt, bör dessa bevaras under patientens livstid och gallras ti-&lt;br&gt;digast fem år efter dennes död. Patientjournaler från vissa geografiska&lt;br&gt;områden bör under alla förhållanden bevaras för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör något nämnas om förstörande av patientjour-&lt;br&gt;nal och rättelse då varje utplånande av uppgifter i en handling utgör en&lt;br&gt;form av gallring. Enligt 17 § patientjoumallagen får Socialstyrelsen på&lt;br&gt;ansökan av patienten eller någon annan som omnämns i en patientjournal&lt;br&gt;förordna att journalen helt eller delvis skall förstöras. Förutsättningarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for detta är dels att godtagbara skäl anförs för ansökan, dels att pati- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;entjoumalen eller den del därav som skall förstöras uppenbarligen inte&lt;br&gt;behövs för patientens vård och dels att det från allmän synpunkt inte&lt;br&gt;finns skäl att bevara journalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 28 § förslaget till personuppgiftslag är den personuppgiftansva-&lt;br&gt;rige skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller&lt;br&gt;utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med&lt;br&gt;lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. I 6 § pati-&lt;br&gt;entjoumallagen stadgas emellertid att uppgifter i en patientjournal inte&lt;br&gt;far utplånas eller göras oläsliga i andra fall än vad som avses i 17 § sam-&lt;br&gt;ma lag. Vid rättelse av en felaktighet i en joumalhandling skall det enligt&lt;br&gt;6 § anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den. Vidare skall&lt;br&gt;den ursprungliga uppgiften kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om bevarande och gallring, till vilka även&lt;br&gt;räknas bestämmelserna om förstörande av patientjomal och rättelse, ut-&lt;br&gt;gör resultatet av avvägningar mellan å den ena sidan integritetsskyddsin-&lt;br&gt;tressen och å den andra sidan insyn- och rättssäkerhetsaspekter, myndig-&lt;br&gt;heternas informationsbehov samt forskningsintresset. Regeringen har inte&lt;br&gt;funnit anledning att föreslå någon ändring i nu gällande bestämmelser på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anför i sitt yttrande att det kan vara tveksamt om en hänvis-&lt;br&gt;ning till arkivlagens regler är förenlig med EG-direktivet och har föresla-&lt;br&gt;git att denna skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte i detta lagstiftningsärende anledning att göra nå-&lt;br&gt;gon annan bedömning av direktivets förenlighet med regler om bevaran-&lt;br&gt;de av allmänna handlingar och omhändertagande av arkivmaterial än den&lt;br&gt;som framgår av 8 § andra stycket förslaget till personuppgiftslag. Med&lt;br&gt;anledning av vad som anförts i anslutning till denna paragraf (prop.&lt;br&gt;1997/98:44 s. 48) kan dock hänvisningen till arkivlagen i förevarande&lt;br&gt;lagförslag utgå i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den stora praktiska betydelse som patientjoumallagens&lt;br&gt;regler om bevarande och gallring har skall en hänvisning härtill göras i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.10 Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är personuppgiftsansvarig för ett&lt;br&gt;vårdregister skall se till att den registrerade far information om regist-&lt;br&gt;ret. Informationen skall omfatta ändamålet med registret och vad re-&lt;br&gt;gistret får innehålla. Informationen skall vidare innehålla upplysning&lt;br&gt;om uppgiftsskyldigheten enligt lagen om hälsodataregister, om de&lt;br&gt;sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller, om rätten att fa ta&lt;br&gt;del av uppgifter och om rätten till rättelse av oriktiga eller missvisan-&lt;br&gt;de uppgifter. I övrigt skall informationen innehålla upplysning om vad&lt;br&gt;som gäller beträffande sökbegrepp, direktåtkomst, utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter på medium för automatiserad behandling, bevarande av&lt;br&gt;uppgifter samt rätten till skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan,&lt;br&gt;däribland Karolinska Institutet och Örebro läns landsting har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget. Datainspektionen anser att det från integritetssynpunkt är vä-&lt;br&gt;sentligt att de som skall registreras kan få lämplig information, men anser&lt;br&gt;att all den information som anges i lagförslaget inte behöver vara obli-&lt;br&gt;gatorisk. Sveriges läkarförbund anser att adekvat vård naturligtvis skall&lt;br&gt;ges även den som vägrar registrering och att en enskild måste ha rätt att&lt;br&gt;själv besluta om han eller hon vill ingå i ett datoriserat personregister&lt;br&gt;eller inte. Svenska Läkaresällskapet anser att det är väsentligt att all per-&lt;br&gt;sonal som har att hantera vårdregister skall ha genomgått utbildning med&lt;br&gt;examination om lagar och regler och särskilt om säkerhetsbestämmelser&lt;br&gt;och säkerhetstekniker vid informationshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens förslag skall&lt;br&gt;vårdregister få föras oavsett vilken inställning patienten har till att bli&lt;br&gt;registrerad i personregister (jfr. avsnitt 12.1). Mot bakgrund härav är det&lt;br&gt;ur integritetssynpunkt angeläget att patienten far information om att re-&lt;br&gt;gistrering sker, syftet med registreringen, vad för slags uppgifter registre-&lt;br&gt;ringen avser och att vissa uppgifter lämnas vidare till centrala förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheter inom hälso- och sjukvårdens område på grund av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 6 § lagen om hälsodataregister. Det är vidare angeläget att&lt;br&gt;patienten far information om vilka rättigheter han eller hon har i anled-&lt;br&gt;ning av registreringen, t.ex. rätten att ta del av uppgifter och till rättelse&lt;br&gt;av oriktiga eller missvisande uppgifter, och om vart han eller hon skall&lt;br&gt;vända sig med en begäran om registerutdrag eller rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu nämnts är informationen enligt regeringens mening&lt;br&gt;viktig även för att skapa en nödvändig grund för att allmänheten skall fa&lt;br&gt;förtroende för registren. Informationen bör i detta syfte även innehålla&lt;br&gt;upplysning om de begränsningar i fråga om sökbegrepp, direktåtkomst,&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling och&lt;br&gt;vilka regler som gäller för bevarande och gallring samt för rätten till ska-&lt;br&gt;destånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör åvila den personuppgiftsansvarige att skapa rutiner som ga-&lt;br&gt;ranterar att informationsskyldigheten fullgörs. Det bör dock inte krävas&lt;br&gt;att vårdpersonalen i varje enskilt fall lämnar en muntlig information om&lt;br&gt;att dokumentation sker i ett vårdregister utan informationsskyldigheten&lt;br&gt;kan fullgöras genom t.ex. broschyrer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 För hälsodataregister och vårdregister&lt;br&gt;gemensamma frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Möjlighet att få uppgifter strukna samt samtycke till&lt;br&gt;registrering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitten 10 och 11 kommit fram till att både hälsodata-&lt;br&gt;register och vårdregister måste innehålla personanknutna uppgifter om de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerade för att registren skall kunna tillgodose de ändamål för vilka Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;de inrättas. Kravet på personidentifikation måste därvid upprätthållas&lt;br&gt;beträffande alla personer som återfinns i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte vill förekomma i ett register med sitt personnummer&lt;br&gt;blir den enda utvägen då att han eller hon inte förs in i registret alls eller,&lt;br&gt;om han eller hon redan finns där, får rätt att bli struken ur registret. Det&lt;br&gt;är också möjligt att tänka sig ett system där registreringen görs beroende&lt;br&gt;av den enskildes i förväg inhämtade samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt datalagen kan ett tillstånd att inrätta och föra personregister för-&lt;br&gt;enas med villkor att uppgifter far registreras endast sedan den enskilde&lt;br&gt;samtyckt därtill. Ett samtycke till registrering kan vara antingen passivt -&lt;br&gt;dvs. den enskilde underrättas om registreringen och antas ha godkänt den&lt;br&gt;om han eller hon inte hör av sig - eller informerat - den enskilde erhåller&lt;br&gt;information om registreringen och dess verkningar och meddelar aktivt&lt;br&gt;att han eller hon önskar respektive inte önskar delta. Dessutom kan stäl-&lt;br&gt;las krav på uttryckligt samtycke, varmed oftast menas skriftligt sam-&lt;br&gt;tycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhämtande av samtycke kan enligt Datainspektionens praxis beträf-&lt;br&gt;fande forskningsregister få underlåtas bl.a. när det skulle vara synnerli-&lt;br&gt;gen kostsamt eller tidsödande att inhämta samtycke. När inhämtande av&lt;br&gt;samtycke får underlåtas är det vanligt att Datainspektionen i stället kräver&lt;br&gt;någon form av information till allmänheten om att insamling av uppgifter&lt;br&gt;pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-direktivet och förslaget till personuppgiftslagen ställs i prin-&lt;br&gt;cip krav på samtycke för behandling av personuppgifter i personregister.&lt;br&gt;Behandling får dock ske utan samtycke under vissa förutsättningar. Så&lt;br&gt;kan t.ex. alla slags personuppgifter - även sådan som i förslaget till per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen benämns som känsliga - behandlas utan samtycke från&lt;br&gt;den registrerade om behandlingen är nödvändig för vård eller behandling,&lt;br&gt;eller för administration av hälso- och sjukvård. Vidare får behandling av&lt;br&gt;personuppgifter ske när behandlingen är nödvändig för ändamål som rör&lt;br&gt;ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige när detta intresse&lt;br&gt;väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den&lt;br&gt;personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om enskildas hälsotillstånd och andra förhållanden kan tas&lt;br&gt;bort ur ett personregister inom hälso- och sjukvården enligt regler i 17 §&lt;br&gt;patientjoumallagen. För detta krävs att den enskilde anför godtagbara&lt;br&gt;skäl, att journalen uppenbarligen inte behövs för patientens vård och att&lt;br&gt;det ur allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personuppgifter skall få registreras i vårdre-&lt;br&gt;gister eller hälsodataregister oberoende av den enskildes samtycke.&lt;br&gt;Inte heller skall den enskilde ha rätt att få uppgifter strukna ur regist-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs forslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser, däribland Socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Rättsmedicinalverket, Medicinska Forskningsrådet och Svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet tillstyrker förslaget. Stockholms stad anser att den P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;enskilde skall tillfrågas om han eller hon medger att personliga omstän-&lt;br&gt;digheter registreras och att ett nekande svar skall respekteras. Spri — Häl-&lt;br&gt;so- och sjukvårdens utvecklingsinstitut anser att trots enkelheten i en ob-&lt;br&gt;ligatorisk registrering motiverar skyddet av den personliga integriteten en&lt;br&gt;frivillig registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dokumentationen inom regional och&lt;br&gt;lokal hälso- och sjukvård sker enligt regler i främst patientjoumallagen.&lt;br&gt;Av 1 § följer att vid vård av en patient skall föras en patientjournal och i&lt;br&gt;3 § anges vilka uppgifter som bör antecknas i journalen. Skyldighet att&lt;br&gt;dokumentera erhållna uppgifter och vidtagna åtgärder åvilar vissa i pati-&lt;br&gt;entjoumallagen angivna yrkesgrupper under ett särskilt i lagen angivet&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger ingen skyldighet att vid dokumentationsarbete använda&lt;br&gt;någon särskild teknik. Patientjoumallagen är till sin natur teknikneutral,&lt;br&gt;dvs. den skall tillämpas både vid manuell joumalföring och när journaler&lt;br&gt;förs med IT. Det är vårdgivaren ensam som avgör vilken teknik som&lt;br&gt;skall användas i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den verksamhetsansvari ge beslutat sig för att använda IT för jour-&lt;br&gt;nalföring, blir en konsekvens av att samtycke skall krävas för automatise-&lt;br&gt;rad behandling av personuppgifter eller att den registrerade skall kunna&lt;br&gt;fa sina uppgifter strukna, inte att dokumentationen skall underlåtas, utan&lt;br&gt;att vårdgivaren för just denna patient måste föra journalen med hjälp av&lt;br&gt;annan teknik än IT. Följden blir att vårdgivaren måste tillämpa olika för-&lt;br&gt;faranden, ett byggt på IT för vissa patienter och ett som förs manuellt&lt;br&gt;eller på annat sätt för andra patienter. Man bör då ha i minnet att journa-&lt;br&gt;ler som förs manuellt och som dokumenteras i form av pappersjournaler&lt;br&gt;kan vara mindre säkra ur integritetssynpunkt än registerbaserade journa-&lt;br&gt;ler. Manuellt förda journaler är därför lättare åtkomliga för obehöriga&lt;br&gt;särskilt när det gäller den åtkomst som sker då en person av en tillfällig-&lt;br&gt;het råkar fa tillgång till en journal och passar på att ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna blir desamma för hälsodataregistren. Dessa måste för&lt;br&gt;att kunna användas för sitt ändamål vara heltäckande eftersom bortfall av&lt;br&gt;uppgifter beträffande vissa individer kan äventyra hela registrets använd-&lt;br&gt;barhet. Införandet av krav på samtycke eller en strykningsrätt i hälsodata-&lt;br&gt;register tvingar därför fram en ordning där hanteringen får ske med hjälp&lt;br&gt;av två olika förfaranden, ett byggt på IT och ett utan IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att endast ett fatal personer kommer att utnyttja en rätt&lt;br&gt;till strykning ur register. Den inställning till personregister som kan utlä-&lt;br&gt;sas ur Hälsodatakommitténs attitydundersökning tyder på att så är fallet&lt;br&gt;och från de centrala förvaltningsmyndigheter som handhar nuvarande&lt;br&gt;personregister uppges att det inte i någon större omfattning förekommer&lt;br&gt;att enskilda begär att uppgifter skall tas bort ur registren. Teoretiskt sett&lt;br&gt;kan dock en större grupp registrerade av olika skäl - kanske efter en av&lt;br&gt;de &amp;quot;larmrapporter&amp;quot; som brukar förekomma med jämna mellanrum - be-&lt;br&gt;stämma sig för att de inte längre vill ingå i ett personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvensen av en strykningsrätt kan då bli att den verksamhet som&lt;br&gt;registret skall utnyttjas för inte kan utföras på ett tillfredsställande sätt.&lt;br&gt;En omständighet att beakta är att det inte kan uteslutas att de personer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som utnyttjar möjligheten att stryka sig ur register kan vara de vars upp- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;gifter är särskilt väsentliga för de ändamål for vilket behandlingen av&lt;br&gt;uppgifter utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för vårdregister kan den situationen uppkomma att integritets-&lt;br&gt;skyddet snarare minskar genom att uppgifterna inte kan föras med hjälp&lt;br&gt;av IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för att låta en enskild bestämma om uppgifter om honom eller&lt;br&gt;henne skall fa ingå i ett hälsodataregister eller vårdregister är att skyddet&lt;br&gt;för den personliga integriteten därigenom skulle förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integritetsskyddet innebär emellertid som framhållits i avsnitt 7 inte en&lt;br&gt;ovillkorlig rätt att bli lämnad helt i fred eller att ensam bestämma eller&lt;br&gt;förfoga över samtliga uppgifter om sig själv. Ett visst mått av intrång&lt;br&gt;måste accepteras då det finns ett motstående intresse som väger tyngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det särskilt gäller hälsodataregistren delar regeringen den principi-&lt;br&gt;ella uppfattning som framkom i den dåvarande regeringens beslut angå-&lt;br&gt;ende Statistiska Centralbyråns register om vägtrafikolycksfall (dnr Ju 93-&lt;br&gt;1779), nämligen att en strykningsrätt kan innebära ett betydande och ir-&lt;br&gt;reparabelt ingrepp i det statistiska underlaget för ett register. Det sam-&lt;br&gt;hälleliga intresset av att ett register grundas på ett tillförlitligt underlag&lt;br&gt;får när det gäller dessa register anses väga tyngre än den enskildes intres-&lt;br&gt;se av att kunna få stå utanför registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att även säkerhetsaspekter och integritetsaspekter&lt;br&gt;kan komma att försämras av en rätt att stå utanför IT-användningen. En&lt;br&gt;hantering med IT anses ge ett betydligt bättre skydd mot åtkomst till häl-&lt;br&gt;sodata än ett traditionellt pappersbaserat system och utvecklingen av till-&lt;br&gt;förlitliga behörighetskontrollsystem sker fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att någon rätt för den enskilde att&lt;br&gt;slippa bli införd i ett hälsodata- eller vårdregister inte bör införas. Inte&lt;br&gt;heller bör någon rätt att bli struken ur ett sådant register medges. Kon-&lt;br&gt;sekvenserna för registerhållaren blir genom sådana undantag påtagliga då&lt;br&gt;en dubbel registrering måste tillgripas. Detta kan i sin tur fa återverk-&lt;br&gt;ningar både på den arbetsmässiga och den finansiella situationen för re-&lt;br&gt;gisterhållaren. Underlaget i registren påverkas också på ett sätt som kan&lt;br&gt;bli kännbart och kan äventyra eller i vart fall underminera användningen&lt;br&gt;av registren för sina ändamål. Det kan också med visst fog sättas i fråga&lt;br&gt;om en undantagsrätt verkligen gagnar den enskilde eftersom uppgifter&lt;br&gt;om denne i stället far tas in i selektiva manuella register. Det är inte ute-&lt;br&gt;slutet att effekten härav t.o.m. skulle kunna bli negativ ur integritets-&lt;br&gt;skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontro 11 och säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågor om kontroll och säkerhet skall inte för-&lt;br&gt;fattningsregleras utan hanteras av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Umeå kommun anför att det inte är tillräckligt att ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;hänvisa till nuvarande regler och att det är viktigt att en tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het tillförs extra resurser for särskild granskning av de personregister&lt;br&gt;som omfattas av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 31 § förslaget till personupp-&lt;br&gt;giftslag skall den personuppgiftansvarige vidta åtgärder for att skydda de&lt;br&gt;personuppgifter som behandlas och av 32 § samma lag framgår att till-&lt;br&gt;synsmyndigheten får besluta om vilka säkerhetsåtgärder som skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har utfärdat allmänna råd om ADB-säkerhet for per-&lt;br&gt;sonregister. Enligt dessa skall ett register hänföras till endera av tre integ-&lt;br&gt;ritetsklasser, där klass 1 motsvarar en mycket hög nivå av ADB-säkerhet,&lt;br&gt;klass 2 en hög nivå och klass 3 motsvarar en grundnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens allmänna råd innebär bl.a. i fråga om behörighets-&lt;br&gt;kontroll att for såväl integritetklass 1 som 2 gäller att all datoranvändning&lt;br&gt;bör regleras i behörighetskontrollsystem och att alla register och program&lt;br&gt;bör vara skyddade. Lösenord bör kunna bestå av minst sex tecken och&lt;br&gt;bör när som helst kunna bytas ut av användaren, samt ske med automatik&lt;br&gt;efter viss tid. Vid utloggning av terminal bör skärmbilden raderas och&lt;br&gt;automatisk utloggning bör ske om inte terminalen används under viss tid.&lt;br&gt;Behörighetskontrollsystemet bör medge att detaljerade rapporter tas fram&lt;br&gt;om avvisade försök till inloggning eller åtkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De myndigheter som handhar nuvarande register och som kommer att&lt;br&gt;ansvara för hälsodata- eller vårdregister bedriver såvitt regeringen kunnat&lt;br&gt;finna ett aktivt arbete i syfte att vidmakthålla en hög säkerhet. Detta ar-&lt;br&gt;bete sker bl.a. genom framtagande av egna dataskyddsprogram. Det har&lt;br&gt;även upplysts att några allvarliga försök att på ett otillåtet sätt ta del av&lt;br&gt;uppgifter i personregister inom hälso- och sjukvården inte har förekom-&lt;br&gt;mit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodataregister och vårdregister innehåller känsliga uppgifter om en-&lt;br&gt;skildas hälsa. Hanteringen av kontroll- och säkerhetsfrågor är därför vik-&lt;br&gt;tig för att upprätthålla skyddet for integritetskänsliga uppgifter om en-&lt;br&gt;skildas förhållanden. Ansvaret för säkerhetsfrågor åvilar främst den per-&lt;br&gt;sonuppgiftsansvarige, men även övriga som i arbetet använder registret&lt;br&gt;har ett ansvar för att säkerheten upprätthålls. Det är därför mycket viktigt&lt;br&gt;att personuppgiftsansvariga utarbetar egna datasäkerhetsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hälsodataregister ingår uppgifter om enskildas hälsotillstånd av olika&lt;br&gt;känslighetsgrad. Vanligtvis kommer hälsodataregister att hänföras till&lt;br&gt;integritetsklass 2 enligt Datainspektionens klassifikationssystem. Vissa&lt;br&gt;register som innehåller ännu känsligare uppgifter, t.ex. om HIV, kommer&lt;br&gt;att hänföras till integritetsklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ett vårdregister avser joumalföring torde registret vara att&lt;br&gt;hänföra till integritetsklass 1 eftersom uppgifter om kriminalitet och om&lt;br&gt;tvångsingripanden från samhällets sida kan dokumenteras i journalen. De&lt;br&gt;vårdregister som inte avser joumalföring torde få hänföras till integritets-&lt;br&gt;klass 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på säkerhetsområdet går, liksom inom annan IT, mycket&lt;br&gt;snabbt. Det är naturligt att nya möjligheter att skydda uppgifter tas till&lt;br&gt;vara. En reglering av frågor om kontroll och säkerhet skall vara sådan att&lt;br&gt;den fortlöpande kan anpassas till förändringar i både teknik och data-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning. Detta är av avgörande betydelse för att en så hög grad av Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;säkerhet som möjligt skall kunna upprätthållas. Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;bedriver också ett mycket aktivt arbete i dessa avseenden. Säkerhetsfrå-&lt;br&gt;gor rör ofta sådana områden som behörighetskontrollsystem, förvaring av&lt;br&gt;datamedia, säkerhetkopiering m.m. Det är frågor med klar inriktning på&lt;br&gt;teknik, som lämpar sig mindre väl för en reglering på lag- eller förord-&lt;br&gt;ningsnivå. Detta talar enligt regeringens uppfattning för att det inte är&lt;br&gt;motiverat att i författning ta in särskilda föreskrifter om ADB-säkerheten.&lt;br&gt;Sådana föreskrifter bör i stället liksom hittills hanteras på myndighetsni-&lt;br&gt;vå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Skadestånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De bestämmelser om skadestånd som finns i&lt;br&gt;förslaget till personuppgiftslag skall gälla även behandlingar som ut-&lt;br&gt;förts i strid med lagen om hälsodataregister eller lagen om vårdregis-&lt;br&gt;ter. En föreskrift som anger detta förhållande tas in i lagarna eftersom&lt;br&gt;den föreslagna personuppgiftslagens skadeståndsbestämmelser endast&lt;br&gt;gäller vid behandling som skett i strid med den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag innehöll inte någon uttrycklig reglering&lt;br&gt;av skadeståndsskyldigheten utan förutsatte att datalagens regler om ska-&lt;br&gt;destånd skulle tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt förslaget till personuppgiftslag&lt;br&gt;skall den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för den skada&lt;br&gt;som en behandling av personuppgifter i strid med den lagen har orsakat.&lt;br&gt;Ersättning skall inte bara betalas för person- och sakskada utan också för&lt;br&gt;ren förmögenhetsskada samt för den kränkning av den personliga integ-&lt;br&gt;riteten som behandlingen har inneburit. Bestämmelserna innebär bl.a. att&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten kan jämkas om den ersättningsskyldige&lt;br&gt;(personuppgiftsansvarige) visar att felet inte berodde på honom eller&lt;br&gt;henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs betänkande innehöll inte någon uttrycklig regle-&lt;br&gt;ring av skadeståndsskyldigheten utan förutsatte att datalagens regler om&lt;br&gt;skadestånd skulle tillämpas. Vid en jämförelse av regleringen av skade-&lt;br&gt;stånd i datalagen och personuppgiftslagen innehåller båda likartade regler&lt;br&gt;om ersättning för ren förmögenhetsskada och kränkning. Skadestånds-&lt;br&gt;ansvaret i datalagen är dock strikt till skillnad mot personuppgiftslagens&lt;br&gt;regler som innebär att den ersättningsskyldige har möjlighet att helt eller&lt;br&gt;delvis undangå skadeståndsansvar om han eller hon visar att han eller&lt;br&gt;hon inte är ansvarig för den händelse som orsakade skadan. Å andra si-&lt;br&gt;dan är reglerna i förslaget till personuppgiftslag om vad som grundar&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet något mer vidsträckta än de som finns i datalagen.&lt;br&gt;Denna utvidgning av området för skadeståndsskyldighet kompenseras i&lt;br&gt;viss mån av de regler om jämkning som ovan nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de regler om skadestånd som finns i förslaget till Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;personuppgiftslag är en lämplig avvägning av vilken ersättningsskyldig-&lt;br&gt;het som skall åvila en personuppgiftsansvarig som hanterar uppgifter i&lt;br&gt;strid med nu föreslagen lagstiftning. Eftersom personuppgiftslagens reg-&lt;br&gt;ler - till skillnad från vad som gäller enligt datalagen, och som förutsattes&lt;br&gt;i betänkandet - endast gäller för brott mot den lagen är nödvändigt att i&lt;br&gt;de föreslagna lagarna om hälsodata- och vårdregister införa en bestäm-&lt;br&gt;melse om skadeståndsskyldighet som motsvarar regleringen i förslaget&lt;br&gt;till personuppgiftslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Rättelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regringens förslag: De bestämmelser om rättelse som finns i försla-&lt;br&gt;get till personuppgiftslag skall gälla även behandlingar som utförts i&lt;br&gt;strid med lagen om hälsodataregister eller lagen om vårdregister. En&lt;br&gt;föreskrift som anger detta förhållande tas in i lagen eftersom den före-&lt;br&gt;slagna personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse endast gäller&lt;br&gt;vid behandling som skett i strid med den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rättelse av uppgifter i ett vårdregister som grundar sig på do-&lt;br&gt;kumentationsskyldighet enligt patientjoumallagen skall denna lag&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag innehöll inte någon uttrycklig reglering&lt;br&gt;av rättelse utan förutsatte att datalagens och patientjoumallagens regler&lt;br&gt;om rättelse skulle tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är av stor betydelse för att den&lt;br&gt;registrerade skall hysa tilltro till behandlingen av personuppgifter i ett&lt;br&gt;hälsodata- eller vårdregister att han eller hon har möjlighet att fa felakti-&lt;br&gt;ga uppgifter korrigerade eller utplånade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som ovan angetts beträffande skadestånd gäller enligt&lt;br&gt;förslaget personuppgiftslagens regler om rättelse endast för uppgifter&lt;br&gt;som behandlats i strid med den lagen. Regeringen anser att en motsva-&lt;br&gt;rande reglering skall införas i nu aktuella lagar om hälsodataregister re-&lt;br&gt;spektive vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vårdregister härrör vissa uppgifter från dokumentations-&lt;br&gt;skyldighet enligt patientjoumallagen. Denna lag innehåller även regler&lt;br&gt;om rättelse av uppgifter. I 6 § stadgas att uppgifter i en patientjournal inte&lt;br&gt;far utplånas eller göras oläsliga i andra fall än vad som avses i 17 §. Vid&lt;br&gt;rättelse av en felaktighet i en joumalhandling skall det enligt 6 § anges&lt;br&gt;när rättelsen har skett och vem som har gjort den. Vidare skall den ur-&lt;br&gt;sprungliga uppgiften kvarstå. Enligt 17 § får Socialstyrelsen på ansökan&lt;br&gt;av patienten eller någon annan som omnämns i en patientjournal förordna&lt;br&gt;att journalen helt eller delvis skall förstöras. Förutsättningarna för detta&lt;br&gt;är dels att godtagbara skäl anförs för ansökan, dels att patientjournalen&lt;br&gt;eller den del därav som skall förstöras uppenbarligen inte behövs för pa-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tientens vård och dels att det från allmän synpunkt inte finns skäl att be-&lt;br&gt;vara journalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättelse av uppgifter i vårdregister måste således en samtidig till-&lt;br&gt;lämpning ske av reglerna i förslaget till personuppgiftslag och pati-&lt;br&gt;entjoumallagen varvid den sistnämnda lagens regler har företräde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 Sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Någon särskild reglering av sekretessfrågor&lt;br&gt;som avviker från gällande lagstiftning skall inte införas. En hänvis-&lt;br&gt;ning till aktuella författningar skall dock göras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodatakommitténs förslag: Inte heller kommittén anser att det&lt;br&gt;finns behov av särskild sekretesslagstiftning. Kommittén har dock inte&lt;br&gt;föreslagit någon särskild hänvisning i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna fråga.&lt;br&gt;Några remissinstanser, däribland Kammarrätten i Stockholm, har anfört&lt;br&gt;att en reglering som kräver samtidig tillämpning av ett flertal olika för-&lt;br&gt;fattningar kan vara oöverskådlig för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 8.1.3 lämnas en redogörelse&lt;br&gt;för innehållet i sekretesslagen. Denna lag gäller för offentliga myndig-&lt;br&gt;heter. På den privata sidan gäller motsvarande regler enligt tillsynslagen&lt;br&gt;och åliggandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vilka uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden som en vårdgivare får lämna ut prövas mot bak-&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i främst 7 kap. 1 § sekretesslagen vad avser&lt;br&gt;offentligt bedriven vård och vad avser privat bedriven vård för vårdgiva-&lt;br&gt;ren m.fl. i 6 § tillsynslagen och för hälso- och sjukvårdspersonal i 8 §&lt;br&gt;åliggandelagen. Vad särskilt gäller den offentliga vården skall det dess-&lt;br&gt;utom observeras att sekretess även gäller mellan olika verksamhetsgrenar&lt;br&gt;om dessa är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grundläggande integritetsskyddsbestämmelser kompletteras av&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 § patientjoumallagen om vad som brukar kallas inre&lt;br&gt;sekretess. Enligt denna bestämmelse skall varje joumalhandling hanteras&lt;br&gt;och förvaras så att ingen obehörig far tillgång till journalen. Detta ut-&lt;br&gt;trycks i förarbetena (prop. 1984/85:189 s. 43) på så sätt att det vid vården&lt;br&gt;av en patient på t.ex. en klinik endast är en begränsad del av personalen&lt;br&gt;som behöver tillgång till patientens journal och att respekten för patien-&lt;br&gt;tens integritet kräver att ingen utanför denna krets får tillgång till jour-&lt;br&gt;nalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening utgör ovan angiven lagstiftning ett väl av-&lt;br&gt;vägt skydd för de uppgifter som kan förekomma i hälsodataregister eller&lt;br&gt;vårdregister. Att ytterligare komplettera dessa regler i nu aktuella lagför-&lt;br&gt;slag är därför inte nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skydd mot okontollerat utlämnande av uppgifter är dock en&lt;br&gt;de frågor som för den enskilde är av mycket stor betydelse. Såsom&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm påpekar krävs tillämpning av flera författ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar t.ex. vid en fråga om utlämnande på medium för automatiserad Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;behandling och direktåtkomst. Det är därför enligt regerings mening mo-&lt;br&gt;tiverat att i lagtexten införa en uttrycklig erinran om de sekretessregler&lt;br&gt;som skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadseffekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om hälsodataregister bygger på att nuvarande centrala&lt;br&gt;personregister skall utgöra hälsodataregister. Regeringen föreslår inte att&lt;br&gt;några nya personregister skall inrättas. De principer som gäller i dag&lt;br&gt;skall tillämpas vid tillskapande av hälsodataregister. Några kostnadsök-&lt;br&gt;ningar aktualiseras därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser vårdregistren innebär regeringens förslag inte att vårdgivar-&lt;br&gt;na åläggs att använda IT. Liksom tidigare är det respektive vårdgivare&lt;br&gt;som avgör om, när och i vilken omfattning IT skall komma i bruk. Rege-&lt;br&gt;ringens förslag innebär därför inte i sig någon ökning av de offentliga&lt;br&gt;utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om vårdregister innebär däremot minskade intäkter&lt;br&gt;för Datainspektionen eftersom åtskilliga personregister av de slag som nu&lt;br&gt;är tillståndspliktiga inte kommer att kräva tillstånd i framtiden. Samtidigt&lt;br&gt;kommer Datainspektionen att härigenom avlastas motsvarande arbete&lt;br&gt;med tillståndsprövning. Förslaget kan därför betraktas som i stort sett&lt;br&gt;kostnadsneutralt. I praktiken kommer en lagreglering att medföra ett ökat&lt;br&gt;utrymme för Datainspektionen att arbeta med tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om hälsodataregister&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården far utföra&lt;br&gt;automatiserad behandling av personuppgifter i hälsodataregister. Den&lt;br&gt;centrala förvaltningsmyndigheten som utför behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter är personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att central förvaltningsmyndighet inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården far utföra automatiserad behandling av personuppgifter i häl-&lt;br&gt;sodataregister. I paragrafen anges även att den centrala förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet som utför behandlingen av personuppgifter är personupp-&lt;br&gt;giftsansvarig. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Emellertid har vissa mindre språkliga justeringar skett för att anpassa&lt;br&gt;utformningen till övriga registerlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet behandling av personuppgifter definieras i förslaget till per-&lt;br&gt;sonuppgiftslag. Med behandling avses enligt personuppgiftslagen varje&lt;br&gt;åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare&lt;br&gt;sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering,&lt;br&gt;organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat till- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;handahållande av uppgifter, sammanställning eller samköming, blocke-&lt;br&gt;ring, utplåning eller förstöring. Med personuppgift avses all slags infor-&lt;br&gt;mation som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården avses&lt;br&gt;myndighet som enligt sin instruktion har ett ansvar för en eller flera&lt;br&gt;verksamheter inom området. Avgränsningen av vad som räknas till häl-&lt;br&gt;so- och sjukvård i denna lag är densamma som i lagen om vårdregister.&lt;br&gt;För närvarande förekommer personregister som kan utgöra hälsodatare-&lt;br&gt;gister hos Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd harav, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000) vid behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter för hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget till personuppgiftslag följer att bestämmelser i lagar och&lt;br&gt;förordningar som avviker från personuppgiftslagen gäller framför denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § i förevarande lagförslag uttrycks förhållandet mellan personupp-&lt;br&gt;giftslagen och denna lag på det sättet att personuppgiftslagen gäller om&lt;br&gt;inget annat sägs i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;härav. Detta innebär bl.a. att bestämmelser om information samt beva-&lt;br&gt;rande och gallring ges i personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Personuppgifter i ett hälsodataregister far behandlas för följande än-&lt;br&gt;damål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställning av statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskning och epidemiologiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de ändamål för vilka personuppgifter i ett hälsodata-&lt;br&gt;register far behandlas. Genom ändamålsbestämmelsen anges den yttre&lt;br&gt;ramen för vad uppgifter som finns i hälsodataregistret far användas till.&lt;br&gt;Ändamålsbestämningen har avgörande betydelse för vilka uppgifter som&lt;br&gt;får tas in i registret och hur uppgifterna får behandlas. Bestämmelsen är&lt;br&gt;därför av central betydelse för den personliga integriteten. Det åligger&lt;br&gt;den personuppgiftsansvarige att se till att uppgifter i ett hälsodataregister&lt;br&gt;används på ett sätt som står i överensstämmelse med registrets ändamål.&lt;br&gt;Ett hälsodataregisters ändamål kan vara framställning av statistik, upp-&lt;br&gt;följning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvården samt —,&lt;br&gt;forskning och epidemiologiska undersökningar. Till följd härav kan ex-&lt;br&gt;empelvis inte hälsodataregister användas för myndigheters tillsynsfunk-&lt;br&gt;tion. Uppgifterna i registret kan dock efter anonymisering föras över till&lt;br&gt;ett annat register som kan användas i tillsynsarbete. Detta möjliggörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att det nya registret inte är att bedöma som personregister efter- P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1997/98:108&lt;br&gt;som det har anonymiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i förordning närmare besluta om ett hälsodatare-&lt;br&gt;gisters specifika ändamål inom ramen för de huvudändamål som anges i&lt;br&gt;denna paragraf. Ett bemyndigande lämnas därför, på sätt Lagrådet före-&lt;br&gt;slagit, i 12 §. Ett register kan därvid inrättas för endast något eller några&lt;br&gt;av de angivna ändamålen eller för samtliga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett hälsodataregister far innehålla endast de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för de ändamål för vilka personuppgifter far behandlas enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att ett hälsodataregister endast far innehålla de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för de ändamål som anges i 3 §. Det är av vikt att re-&lt;br&gt;gisterinnehållet anges klart och så avgränsat som möjligt. Uppgifter som&lt;br&gt;inte kan hänföras till registrets ändamål är inte tillåtna. Regeringen avser&lt;br&gt;att närmare bestämma omfattningen och arten av uppgifter i respektive&lt;br&gt;register genom förordning. Ett bemyndigande lämnas därför, på sätt Lag-&lt;br&gt;rådet föreslagit, i 12 §. Innehållet i nuvarande centrala personregister kan&lt;br&gt;därvid tjäna som vägledning. En omständighet som bör beaktas är att&lt;br&gt;samtliga uppgifter i ett hälsodataregister får användas som sökbegrepp.&lt;br&gt;Detta förhållande bör bidra till att omfattningen av uppgifter i ett hälso-&lt;br&gt;dataregister i vissa fall kan behöva begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samköming&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter i ett hälsodataregister far för de ändamål som anges i 3 § hämta&lt;br&gt;personuppgifter till registret genom samköming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsodataregistret kommer enligt 4 § endast att innehålla uppgifter av&lt;br&gt;vikt för de ändamål som registret inrättats för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna kommer att tillföras registret på olika sätt, t.ex. genom&lt;br&gt;anmälningar i enskilda fall eller genom överföringar avseende en stor&lt;br&gt;mängd individer via lokala eller regionala personregister. Gemensamt för&lt;br&gt;all informationsöverföring är att den sker från vårdgivare och inte från&lt;br&gt;enskilda patienter. Av paragrafen följer att ett hälsodataregister skall&lt;br&gt;kunna tillföras information genom samköming med andra personregister&lt;br&gt;om informationen behövs för att tillgodose registerändamålet. Skälen för&lt;br&gt;denna reglering har utvecklats i avsnitt 10.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen möjliggörs överföring av uppgifter från ett annat&lt;br&gt;hälsodataregister samt från vårdregister och andra lokalt eller regionalt&lt;br&gt;förda personregister inom hälso- och sjukvården. Vidare kan uppgifter&lt;br&gt;hämtas från befolkningsregister förda vid t.ex. Statistiska Centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i förordning närmare ange från vilka register in-&lt;br&gt;hämtande får ske och vilka uppgifter som får tillföras hälsodataregister&lt;br&gt;genom samköming. Ett bemyndigande lämnas därför, på sätt Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit, i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall läm-&lt;br&gt;na uppgifter till ett hälsodataregister for de ändamål som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras skyldigheten att lämna uppgifter till hälsodatare-&lt;br&gt;gister. Således anges att den som bedriver verksamhet inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården skall lämna uppgifter från sin verksamhet till hälsodataregis-&lt;br&gt;ter. Uppgiftsskyldigheten gäller for alla som är ansvariga för verksamhet&lt;br&gt;inom den regionala och lokala hälso- och sjukvården, nämligen lands-&lt;br&gt;ting, kommuner och privata vårdgivare. Som angetts i avsnitt 10.7 åvilar&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten landsting och kommuner inom den offentligt be-&lt;br&gt;drivna vården och inte den enskilde yrkesutövaren. I den mån staten be-&lt;br&gt;driver hälso- och sjukvårdsverksamhet åligger även en uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den privata vården ansvarar vårdgivaren för att uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten fullgörs på lämpligt sätt. Uppgiftslämnandet från privat verksamhet&lt;br&gt;sker i dag delvis på frivillig grund - till Läkemedelsbiverkningsregistret&lt;br&gt;- och delvis till följd av en författningsgrundad skyldighet - till Cancer-&lt;br&gt;registret. Förändringen innebär att uppgiftsskyldigheten utvidgas och blir&lt;br&gt;en skyldighet att lämna uppgifter till samtliga hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen medför emellertid inte någon skyldighet för de centrala&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna på hälso- och sjukvårdens område att lämna&lt;br&gt;uppgifter till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § ges ett bemyndigande för regeringen att meddela närmare be-&lt;br&gt;stämmelser om uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 8 Som sökbegrepp i ett hälsodataregister far användas uppgifter som&lt;br&gt;enligt 4 § får inga i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras bruket av sökbegrepp. I avsnitt 10.8 har redogjorts&lt;br&gt;för varför någon begränsning av sökbegreppen inte har ansetts motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Endast den som är personuppgiftsansvarig far ha direktåtkomst till&lt;br&gt;uppgifter i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs den nya beteckningen direktåtkomst. Därmed avses&lt;br&gt;detsamma som terminalåtkomst vilket numera far anses vara ett något&lt;br&gt;föråldrat begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En direktåtkomst omfattar vanligen hela registret och den som erhåller&lt;br&gt;en direktåtkomst kan arbeta mot registret med sina frågor. Sådan åtkomst&lt;br&gt;skall såsom utvecklats i avsnitt 10.9 endast tillkomma den personupp-&lt;br&gt;giftsansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande på medium for automatiserad behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Personuppgifter i ett hälsodataregister får lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling endast om uppgifterna skall användas för de&lt;br&gt;ändamål som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras att uppgifter i ett hälsodataregister far lämnas ut på&lt;br&gt;medium for automatiserad behandling endast om uppgiften skall använ-&lt;br&gt;das för de ändamål som anges i 3 §. I bestämmelsen regleras således inte&lt;br&gt;frågan om uppgifter över huvud taget med hänsyn till rådande sekretess&lt;br&gt;får lämnas ut från ett hälsodataregister utan endast i vilken form och med&lt;br&gt;vilken teknik åtkomst till uppgifter i ett hälsodataregister får ges. Ett ut-&lt;br&gt;lämnade måste alltid, vilket erinras om i 10 §, föregås av en sekretess-&lt;br&gt;prövning. Utlämnande på medium för automatiserad behandling har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 10.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i&lt;br&gt;rätten att lämna ut personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen erinras om att sekretesslagens bestämmelser gäller för ut-&lt;br&gt;lämnade av personuppgifter från ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:000) om rättelse och&lt;br&gt;skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag el-&lt;br&gt;ler föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till personuppgiftslags bestämmelser om rättelse och skade-&lt;br&gt;stånd är utformade så att dessa gäller vid överträdelse av den lagen. Ge-&lt;br&gt;nom förevarande paragraf görs personuppgiftslagens bestämmelser till-&lt;br&gt;lämpliga även då personuppgifter behandlas i strid med hälsodataregis-&lt;br&gt;terlagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen far meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka myndigheter som får föra hälsodataregister enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begränsning av de i 3 § angivna ändamålen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. begränsningar av de uppgifter som ett hälsodataregister enligt 4 § får&lt;br&gt;innehålla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begränsningar av samköming enligt 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgiftsskyldighet enligt 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. begränsningar i rätten att bevara uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillkommit efter förslag från Lagrådet. I paragrafen samlas&lt;br&gt;och preciseras samtliga bemyndiganden som lämnas regeringen. Som&lt;br&gt;Lagrådet anfört utgör p 5 om uppgiftsskyldighet ett rent bemyndigande&lt;br&gt;enligt föreskrifter i 8 kap. 3 och 5 §§ RF. Övriga bemyndiganden i para-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grafen avser inte sådana åligganden eller ingrepp som avses i nämnda Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;paragrafer. Detta hindrar dock inte att bemyndigande sker i lagform.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Om behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter for ett ändamål som avses i denna lag påbörjats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller äldre bestämmelser t.o.m. den 30 september 2001 om&lt;br&gt;behandlingen inte omfattas av ett hälsodataregister enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft samtidigt som personuppgiftslagen. Vissa av nuva-&lt;br&gt;rande centrala register grundas enbart på tillstånd av Datainspektionen.&lt;br&gt;Andra register grundas på en förordning, ett regeringsbeslut, ett cirkulär&lt;br&gt;från dåvarande Medicinalstyrelsen respektive en kungörelse. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser skall gälla t.o.m. den 30 september 2001 om behandlingen&lt;br&gt;inte omfattas av ett hälsodataregister enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till lag om vårdregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Begreppet vårdregister i lagens rubrik avser att ge upplysning om att de&lt;br&gt;personregister som omfattas av lagen är sådana som används i det dagli-&lt;br&gt;ga vårdarbetet och i administrationen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdregisterlagen är en speciallag i förhållande till personuppgiftsla-&lt;br&gt;gen (1998:000). I de delar vårdregisterlagen inte innehåller några be-&lt;br&gt;stämmelser kommer därför personuppgiftslagen att gälla. Genomgående&lt;br&gt;gäller också att vårdregisterlagen far tillämpas med samtidigt beaktande&lt;br&gt;av relevanta bestämmelser i bl.a. sekretesslagen (1980:100), hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763), patientjoumallagen (1985:562), lagen&lt;br&gt;(1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården och&lt;br&gt;lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som bedriver vård får utföra automatiserad behandling av&lt;br&gt;personuppgifter i vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vard enligt denna lag avses vård enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiat-&lt;br&gt;risk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt&lt;br&gt;smittskydd enligt smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde och anger att den som be-&lt;br&gt;driver vård får utföra automatiserad behandling av personuppgifter i&lt;br&gt;vårdregister. Första stycket har fatt sin lydelse på förslag av Lagrådet.&lt;br&gt;Vissa mindre språkliga justeringar har dock skett i syfte att anpassa ut-&lt;br&gt;formningen till övriga registerlagar. Av andra stycket framgår att lagen&lt;br&gt;gäller behandling av personuppgifter inom all hälso- och sjukvård enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Den gäller vidare behandling av&lt;br&gt;personuppgifter inom tandvård, psykiatrisk tvångsvård, rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård och smittskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet behandling av personuppgifter definieras i forslaget till per-&lt;br&gt;sonuppgiftslag. Med behandling avses enligt personuppgiftslagen varje&lt;br&gt;åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare&lt;br&gt;sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering,&lt;br&gt;organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande,&lt;br&gt;användning, utlämnade genom översändande, spridning eller annat till-&lt;br&gt;handahållande av uppgifter, sammanställning eller samköming, blocke-&lt;br&gt;ring, utplåning eller förstöring. Med personuppgift avses all slags infor-&lt;br&gt;mation som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen avses åtgär-&lt;br&gt;der för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och&lt;br&gt;skador. Begreppet omfattar således såväl sjukdomsförebyggande åtgärder&lt;br&gt;som egentlig sjukvård. Även sjuktransporter och omhändertagande av&lt;br&gt;avlidna utgör hälso- och sjukvård. Hit hör också bl.a. abort, sterilisering,&lt;br&gt;kastrering, insemination och transplantation. För nyss nämnda områden&lt;br&gt;finns visserligen särskild lagstiftning men denna reglerar enbart förut-&lt;br&gt;sättningarna for att respektive ingrepp skall fa utföras. Vårdbegreppet har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av tillämpningsområdet i denna paragraf i förening med&lt;br&gt;ändamålsbestämmelsen i 3 § medför att lagen omfattar register som före-&lt;br&gt;kommer inom vårdens individinriktade verksamhet. Lagen gäller person-&lt;br&gt;register som förs inom såväl offentlig som privat bedriven vård och oav-&lt;br&gt;sett i vilken organisationsform verksamheten bedrivs. Lagen får sitt&lt;br&gt;största tillämpningsområde inom den landstingsbedrivna hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården. Den får också betydelse för den kommunalt bedrivna vården och&lt;br&gt;för all privat bedriven vård. Den gäller personregister inom bl.a. före-&lt;br&gt;tagshälsovård, skolhälsovård, studerandehälsovård och den hälsovård&lt;br&gt;som bedrivs inom kriminalvården och försvaret. Lagen gäller däremot&lt;br&gt;inte inom verksamhet som omfattas av lagen (1960:409) om förbud i&lt;br&gt;vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område&lt;br&gt;(kvacksalverilagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd härav, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000) vid behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter för vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget till personuppgiftslag följer att bestämmelser i lagar och&lt;br&gt;förordningar som avviker från personuppgiftslagen gäller framför denna.&lt;br&gt;I 2 § i förevarande lagförslag uttrycks förhållandet mellan personupp-&lt;br&gt;giftslagen och denna lag på det sättet att personuppgiftslagen gäller om&lt;br&gt;inget annat sägs i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Personuppgifter i ett vårdregister får behandlas for dokumentation av&lt;br&gt;vården av patienter eller för sådan administration som rör patienter och&lt;br&gt;som syftar till att bereda vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter får även utföras för den ekonomiadmi-&lt;br&gt;nistration som föranleds av vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke får vårdregister föras i och för vården av&lt;br&gt;patienter. Med vård avses även undersökning och behandling. Med pati-&lt;br&gt;enter avses detsamma som i patientjoumallagen (1985:562), dvs. den&lt;br&gt;enskilde i hans kontakt med hälso- och sjukvården. Detta innebär t.ex. att&lt;br&gt;personregisteranvändningen i blodgivningsverksamhet omfattas av lag-&lt;br&gt;regleringen. Som nämnts under 1 § är det den individinriktade verksam-&lt;br&gt;heten inom vården som omfattas av regleringen. Det är fråga om såväl&lt;br&gt;sjukdomsförebyggande åtgärder - t.ex. allmänna och riktade hälsokon-&lt;br&gt;troller som egentlig sjukvård t.ex. undersökning och behandling vid ohäl-&lt;br&gt;sa samt omvårdnad. Det saknar betydelse om det är det allmänna eller&lt;br&gt;den enskilde själv som tagit initiativ till vården. Eftersom vårdbegreppet&lt;br&gt;även innefattar undersökning, far - mot bakgrund av innebörden av be-&lt;br&gt;greppet patient - ett vårdregister även användas i samband med hälso-&lt;br&gt;kontroller utan egentlig vård- eller behandlingssyfte, t.ex. en hälsounder-&lt;br&gt;sökning på den enskildes initiativ i syfte att erhålla ett intyg för körkort&lt;br&gt;eller annat ändamål. Detsamma gäller vid blodprovstagning på polisens&lt;br&gt;begäran i anledning av att en person är misstänkt för trafikonykterhets-&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamålet tar i huvudsak sikte på verksamheter som avser do-&lt;br&gt;kumentation, dvs. patientjoumalföring enligt patientjoumallagen&lt;br&gt;(1985:562) och patientadministration. Paragrafens precisering av regis-&lt;br&gt;terändamålet innebär att de personregister som används för dokumenta-&lt;br&gt;tion av vården av patienter och för sådan administration som rör enskilda&lt;br&gt;patienter och som syftar till att bereda vård i enskilda fall utgör vårdre-&lt;br&gt;gister. Exempel på patientadministrativa åtgärder och funktioner som -&lt;br&gt;oavsett om dokumentation skall ske i en patientjournal - omfattas av&lt;br&gt;regleringen är tidbokning, väntelistor och kallelser m.m. vid vårdcentra-&lt;br&gt;ler, vid kliniker inom såväl öppen som sluten vård, vid enheter inom me-&lt;br&gt;dicinsk service och i samband med hälsokontroller av olika slag hos pri-&lt;br&gt;vata vårdgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare omfattas besöksregistreringen inom öppen vård, in- och ut-&lt;br&gt;skrivningar inom sluten vård, överflyttning mellan vårdenheter, remiss-&lt;br&gt;hantering, recepthantering och hjälpmedelshantering. Detsamma gäller&lt;br&gt;register för listning av enskilda hos viss vårdgivare. Register för sökning&lt;br&gt;av utlånade, mikrofilmade och arkiverade journaler eller för upplysning&lt;br&gt;om vilka patienter som vårdas vid ett sjukhus och om tidigare vårdkon-&lt;br&gt;takter med sjukhuset utgör också vårdregister. Det skall understrykas att&lt;br&gt;det är omöjligt att göra en heltäckande uppräkning av de funktioner ett&lt;br&gt;vårdregister kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av nu angiven administration som rör enskilda patienter och&lt;br&gt;som syftar till att bereda vård i enskilda fall förekommer administration&lt;br&gt;som avser vårdplanering i allmänhet såsom beräkning av behov av vård-&lt;br&gt;platser m.m. inom en enhet, myndighet eller region. Administration av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa slag utgör sådan administration på verksamhetsområdet som avses&lt;br&gt;i 4 § och för vilken uppgifterna i vårdregistret får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens andra stycke får vårdregister föras även för ekono-&lt;br&gt;miadministration som föranleds av vård i enskilda fall. Härmed avses&lt;br&gt;olika slag av ekonomisk reglering i anledning av vårdgivarens individin-&lt;br&gt;riktade verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga förekommande personregister har ekonomiadministration&lt;br&gt;som ett ändamål vid sidan av patientjoumalföring och patientadministra-&lt;br&gt;tion, men det förekommer även att personregister avser enbart ekonomi-&lt;br&gt;administration. Även register av sistnämnda slag utgör vårdregister under&lt;br&gt;förutsättning att registerändamålet begränsar sig till ekonomiadministra-&lt;br&gt;tion som föranleds av vård i enskilda fall. Om ett ekonomiadministrativt&lt;br&gt;personregister har ett vidare ändamål än så, utgör det inte ett vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Personuppgifter i ett vårdregister får, utöver vad som anges i 3 §,&lt;br&gt;behandlas för följande ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställning av statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration på&lt;br&gt;verksamhetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgiftsutlämnande som föreskrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av det individinriktade vårdarbetet har sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;även ett övergripande ansvar för vården. För att övriga åligganden som&lt;br&gt;åvilar sjukvårdshuvudmännen skall kunna fullgöras krävs tillgång till&lt;br&gt;uppgifter som härrör från det individinriktade vårdarbetet. Uppgifterna i&lt;br&gt;ett vårdregister får därför även användas för framställning av statistik och&lt;br&gt;för uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration på verk-&lt;br&gt;samhetsområdet. Uppgifterna i ett vårdregister får vidare användas för&lt;br&gt;uppgiftslämnande som föreskrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett vårdregister får endast innehålla de uppgifter som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning skall antecknas i en patientjournal. Registret får dock&lt;br&gt;även innehålla andra uppgifter som antecknas i och för värden av patien-&lt;br&gt;ter samt uppgifter som behövs för sådan administration som avses i 3 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i vårdregister har behandlats i avsnitt 11.4. Ett vårdregister får&lt;br&gt;innehålla de uppgifter som enligt patientjoumallagen (1985:562) och&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen skall antecknas i en&lt;br&gt;patientjournal. Det far dessutom innehålla uppgifter som enligt annan&lt;br&gt;författning skall ingå i en patientjournal. Bestämmelser om sådana upp-&lt;br&gt;gifter finns bl.a. i 2 § förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård och rättspsykiatrisk vård och i 16 § smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser ekonomadministrativa uppgifter regleras registerinnehållet&lt;br&gt;genom en allmänt hållen bestämmelse som anknyter till registerändamå-&lt;br&gt;let enligt 3 §, innebärande att ett vårdregister inte får innehålla andra&lt;br&gt;uppgifter av ekonomiadministrativ natur än som föranleds av vård i en-&lt;br&gt;skilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samköming&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter om en patient som behövs för vård av denne samt uppgif-&lt;br&gt;ter som behövs för den ekonomiadministration som föranleds av den ak-&lt;br&gt;tuella vården får hämtas till ett vårdregister från andra vårdregister ge-&lt;br&gt;nom samköming. Dessutom får uppgifter om patientens folkbokfö-&lt;br&gt;ringsadress hämtas till registret genom samköming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf regleras att uppgifter kan hämtas från ett vårdre-&lt;br&gt;gister till ett annat. Bestämmelsen möjliggör ett rationellt inhämtande av&lt;br&gt;uppgifter. Härigenom kan t.ex. analysresultat från laboratorier och&lt;br&gt;remissvar genom samköming inhämtas till ett vårdregister från ett annat&lt;br&gt;vårdregister. Härvid kan även uppgifter inhämtas som behövs för den&lt;br&gt;ekonomiadministration som eventuellt föranleds av dessa vårdåtgärder,&lt;br&gt;t.ex. uppgifter för intemdebitering och fakturering. Däremot medger be-&lt;br&gt;stämmelsen inte att uppgifter genom samköming hämtas från andra per-&lt;br&gt;sonregister än vårdregister såvida inte inhämtandet avser uppdatering av&lt;br&gt;folkbokföringsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall observeras att bestämmelsen inte ändrar det förhållandet att&lt;br&gt;ett utlämnande av uppgifter, som i ett samkömingsfall sker från ett re-&lt;br&gt;gister, på vanligt sätt skall prövas enligt sekretesslagen (1980:100) vad&lt;br&gt;avser register för vilka en myndighet är personuppgiftsansvarig och med&lt;br&gt;beaktande av bestämmelserna om tystnadsplikt i lagen (1994:953) om&lt;br&gt;åligganden för personal inom hälso- och sjukvården och lagen&lt;br&gt;(1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården vad avser register in-&lt;br&gt;om den privata hälso- och sjukvården. Av särskilt intresse för upp-&lt;br&gt;giftslämnande mellan register som förs vid enheter inom en verksam-&lt;br&gt;hetsgren hos en myndighet är att uppgiftslämnandet skall ske med beak-&lt;br&gt;tande av andra integritetsbestämmelser än sekretesslagens bestämmelser,&lt;br&gt;t.ex. 7 § patientjoumallagen (1985:562). Som en erinran om dessa be-&lt;br&gt;stämmelser har 12 § införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Personuppgifter som avses i 13 eller 21 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:000) får inte användas som sökbegrepp i ett vårdregister. Inte hel-&lt;br&gt;ler får uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom soci-&lt;br&gt;altjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529)&lt;br&gt;användas som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är trots förbudet i första stycket tillåtet att som sökbegrepp använ-&lt;br&gt;da uppgifter om sjukdom och hälsotillstånd samt uppgifter om att någon&lt;br&gt;varit föremål för tvångsingripande enligt lagen (1991:1128) om psykiat-&lt;br&gt;risk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att uppgifter i ett register används som sökbegrepp kan olika ur-&lt;br&gt;val och sammanställningar av information göras. Riksdagen har i tidigare&lt;br&gt;lagstiftningsärende (bet. 1989/90:KU5y, bet. 1989/90:SkU19) uttalat att&lt;br&gt;det är viktigt att sökbegrepp som är av känslig natur från integritetssyn-&lt;br&gt;punkt endast användas i begränsad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de krav som ställs på en patientjournals innehåll kan&lt;br&gt;ett vårdregister innehålla en stor mängd uppgifter som är mycket känsliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från integritetssynpunkt. I paragrafen föreskrivs förbud mot att använda&lt;br&gt;vissa känsliga uppgifter som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget skall även påpekas att uppgifterna i vårdregister som&lt;br&gt;förs inom den offentliga vården enligt 7 kap. 1 § första stycket sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100) omfattas av det omvända skaderekvisitet, varför&lt;br&gt;även de uppgifter som är tillåtna som sökbegrepp har ett mycket starkt&lt;br&gt;skydd mot att obehöriga skall få tillgång till dessa. Uppgifter i ett vårdre-&lt;br&gt;gister som förs inom den privata vården skyddas av bestämmelser om&lt;br&gt;tystnadsplikt i lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Endast den som för de ändamål som anges i 3 och 4 §§ behöver till-&lt;br&gt;gäng till uppgifterna för att kunna utföra sitt arbete far ha direktåtkomst&lt;br&gt;till uppgifter i ett vårdregister. Åtkomsten får endast avse de uppgifter&lt;br&gt;som behövs för arbetets utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs den nya beteckningen direktåtkomst. Därmed avses&lt;br&gt;det samma som terminalåtkomst vilket numera får anses vara ett något&lt;br&gt;föråldrat begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen begränsas åtkomsten till uppgifter i ett vårdregister&lt;br&gt;på så sätt att direktåtkomst enbart får ges befattningshavare som behöver&lt;br&gt;tillgång till uppgifter för att de skall kunna utföra sitt arbete. Vidare får&lt;br&gt;åtkomsten inte avse andra uppgifter än vad som behövs för arbetets utfö-&lt;br&gt;rande. Bestämmelsen kan sägas motsvara vad som stadgas i 7 § pati-&lt;br&gt;entjoumallagen (1985:562) om s.k. inre sekretess, nämligen att varje&lt;br&gt;joumalhandling skall hanteras och förvaras så att obehöriga inte får till-&lt;br&gt;gång till den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär bl.a. att administrativ personal inte får ges direktåt-&lt;br&gt;komst till samtliga uppgifter i ett vårdregister om detta förs för bl.a. pati-&lt;br&gt;entjoumalföring. Det krävs i stället att den personuppgiftsansvarige gör&lt;br&gt;en bedömning av vilka befattningshavare som på grund av sina arbets-&lt;br&gt;uppgifter behöver tillgång till uppgifter ur registret samt vilka uppgifter&lt;br&gt;respektive befattningshavare behöver tillgång till. Denna bedömning får&lt;br&gt;göras mot bakgrund av innehållet i 7 § patientjoumallagen samt vad som&lt;br&gt;stadgas i 2 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om att vården skall&lt;br&gt;bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vidare&lt;br&gt;måste personuppgiftsansvariga inom offentligt bedriven vård beakta att&lt;br&gt;sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) råder mellan olika verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar som är självständiga i förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnade på medium för automatiserad behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Personuppgifter i ett vårdregister får lämnas ut på medium för auto-&lt;br&gt;matiserad behandling endast om de skall användas för de ändamål som&lt;br&gt;anges i 3 och 4 §§ eller för forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger i vad mån personuppgifter i ett vårdregister får utläm-&lt;br&gt;nas på medium for automatiserad behandling. Uppgifter får på detta sätt&lt;br&gt;lämnas från ett vårdregister om det skall användas för ändamål som an-&lt;br&gt;ges i 3 § om registerändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister med ändamål som anges i 4 § utgör inte vårdregister. I&lt;br&gt;förevarande paragraf lämnas emellertid ett medgivande till att uppgifter i&lt;br&gt;ett vårdregister far lämnas ut på medium för automatiserad behandling&lt;br&gt;om det skall användas för ändamål som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan uppgifter lämnas ut måste även ett utlämnade prövas enligt gäl-&lt;br&gt;lande tystnadsplikts- och sekretessbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet i sin forskningsverksamhet från annan myndighet&lt;br&gt;erhåller uppgift som är sekretessbelagd där, gäller enligt 13 kap. 3 och&lt;br&gt;6 §§ sekretesslagen (1980:100) sekretessen också hos den mottagande&lt;br&gt;myndigheten. Om utlämnade sker till en enskild forskare, kan det enligt&lt;br&gt;14 kap. 9 § sekretesslagen i förbehåll anges i vilken utsträckning och på&lt;br&gt;vilket sätt uppgifterna far användas. Härigenom kan bl.a. förhindras att&lt;br&gt;mottagaren vidarelämnar uppgifter. Mot denna bakgrund far uppgifter i&lt;br&gt;ett vårdregister lämnas på medium för automatiserad behandling även då&lt;br&gt;uppgifterna skall användas för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utlämnande har behandlats i avsnitt 11.8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande och gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Utöver vad som följer av personuppgiftslagen (1998:000) finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om bevarande ocn gallring i patientjoumallagen&lt;br&gt;(1985:562).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några avvikande bestämmelser om bevarande och gallring införs inte i&lt;br&gt;lagen. Däremot hänvisas till gällande regler härom. I förhållande till lag-&lt;br&gt;rådsremissen har den uttryckliga hänvisningen till arkivlagen (1990:782)&lt;br&gt;utgått. Bestämmelsen innebär att frågan om bevarande och gallring skall&lt;br&gt;lösas med tillämpning av personuppgiftslagens regler. Personuppgiftsla-&lt;br&gt;gen medger enligt 8 § andra stycket bevarande av allmänna handlingar&lt;br&gt;och omhändertagande av arkivmaterial. Vidare skall alltid avvikande&lt;br&gt;bestämmelser i bl.a. patientjoumallagen (1985:562) beaktas. Den upp-&lt;br&gt;räkning av författningar som görs i paragrafen är inte uttömmande, jfr.&lt;br&gt;bl.a. förordningen (1986:203) om förlängd bevarandetid för vissa jour-&lt;br&gt;nalhandlingar inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;118 Den som är personuppgiftsansvarig för ett vårdregister skall se till&lt;br&gt;att aen registrerade får information om behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall innehålla upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är personuppgiftsansvarig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilken typ av uppgifter som ingår i registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den uppgiftsskyldighet som följer av lagen (1998:000) om hälsoda-&lt;br&gt;taregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. rätten att ta del av uppgifter enligt 26 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. rätten till skadestånd vid behandling av personuppgifter i strid med&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vad som gäller i fråga om sökbegrepp, direktåtkomst och utlämnan-&lt;br&gt;de av uppgifter på medium för automatiserad behandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som gäller i fråga om bevarande och gallring, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. om registreringen är frivillig eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger den personuppgiftsansvarige att tillse att den som registreras i&lt;br&gt;ett vårdregister får information om registret. Någon krav på att informa-&lt;br&gt;tion skall lämnas muntligen till varje patient finns inte. Även om det&lt;br&gt;många gånger kan vara lämpligt att informationen lämnas muntligen, får&lt;br&gt;det ske på annat sätt, t.ex. genom broschyrer eller genom anslag vid vår-&lt;br&gt;dinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § För utlämnande av personuppgifter från ett vårdregister gäller de&lt;br&gt;begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100), patientjoumalla-&lt;br&gt;gen (1985:562), lagen (1994:953) om åligganden för personal mom häl-&lt;br&gt;so- och sjukvården och lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen erinras om att ett flertal tystnadsplikts- och sekretessbe-&lt;br&gt;stämmelser gäller för utlämnade av personuppgifter från ett vårdregister.&lt;br&gt;Beträffande vårdregister som förs inom den offentligt bedrivna vården&lt;br&gt;gäller bl.a. regleringen i sekretesslagen (1980:100) för utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter. Utlämnade av uppgifter från register inom den privata vården&lt;br&gt;måste ske i beaktande av bestämmelserna om tystnadsplikt i lagen&lt;br&gt;(1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården.&lt;br&gt;Tystnadspliktsbestämmelser finns även i patientjoumallagen (1985:562)&lt;br&gt;och lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (1996:786).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om den personupp-&lt;br&gt;giftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade rätta, block-&lt;br&gt;era eller utplåna personuppgifter ocn att underrätta tredje man, till vilken&lt;br&gt;uppgifterna har lämnats ut, skall gälla även då personuppgifter behand-&lt;br&gt;lats i strid med denna lag. Detta gäller dock inte om atgärdema skulle&lt;br&gt;strida mot bestämmelserna i patientjoumallagen (1985:562).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till personuppgiftslags bestämmelser om rättelse är utformad så&lt;br&gt;att bestämmelsen enbart gäller den lagen. Genom förevarande paragraf&lt;br&gt;görs personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser tillämpliga även då&lt;br&gt;personuppgifter behandlas i strid med vårdregisterlagen. Emellertid har i&lt;br&gt;paragrafen erinrats om att bestämmelsen inte gäller om åtgärderna skulle&lt;br&gt;strida mot patientjoumallagens (1985:562) regler om rättelse och förstö-&lt;br&gt;ring av patientjournal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:000) om skadestånd&lt;br&gt;gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till personuppgiftslags bestämmelse om skadestånd är utformad&lt;br&gt;så att den gäller vid överträdelse av den lagen. Genom förevarande para-&lt;br&gt;graf görs personuppgiftslagens bestämmelser tillämpliga även då perso-&lt;br&gt;nuppgifter behandlas i strid med vårdregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen träder i kraft samtidigt som personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personregister som före lagens ikraftträdande inrättats genom till-&lt;br&gt;stånd från Datainspektionen och som omfattas av denna lags tillämp-&lt;br&gt;ningsområde och ändamålsbestämmelse, skall genom lagens ikraftträ-&lt;br&gt;dande anses utgöra vårdregister. Detsamma gäller de personregister som&lt;br&gt;inrättats med stöd av bestämmelserna i 2 a § andra stycket 2 eller 4 data-&lt;br&gt;lagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 Förslagen till lagar om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1991:425) om viss uppgiftsskyldighet inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och av kungörelsen (1957:632) om&lt;br&gt;cancerregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1991:425) om viss uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården skall upphöra att gälla den dag som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om viss uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården föreskrivs&lt;br&gt;att landsting och kommuner, enligt vad regeringen närmare föreskriver,&lt;br&gt;skall lämna uppgifter från hälso- och sjukvården till Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Läkemedelsverket for forskning och framställning av statistik området. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att bestämmelser om uppgiftsskyldighet skall tas&lt;br&gt;in i lagen om hälsodataregister. Den särskilda lagen blir därför överflödig&lt;br&gt;och kan upphävas. Detta bör dock inte ske förrän hälsodataregisterlagen&lt;br&gt;fått giltighet för alla berörda register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1957:632) om cancerregister&lt;br&gt;skall upphöra att gälla den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cancerregistret har tillkommit efter riksdagens hörande och regleras i&lt;br&gt;den av regeringen utfärdade kungörelsen (1957:632) om cancerregister.&lt;br&gt;Avsikten är att Cancerregistret skall utgöra ett hälsodataregister enligt&lt;br&gt;lagen om hälsodataregister och att regeringen skall fatta beslut härom i&lt;br&gt;en förordning. Nuvarande kungörelse kan därvid upphävas. Eftersom&lt;br&gt;riksdagen medverkat vid kungörelsens tillkomst skall riksdagen också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medverka vid kungörelsens upphävande. Detta kan ske genom ett be- Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;myndigande i föreslagen form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom hälso- och sjukvården är mycket informationsinten-&lt;br&gt;siv. Inom vården sker dokumentationen av integritetskänsliga uppgifter&lt;br&gt;om patienter främst i patientjournaler. Dessa uppgifter används inte bara&lt;br&gt;inom vården utan också för andra ändamål såsom administration på verk-&lt;br&gt;samhetsområdet samt uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av&lt;br&gt;såväl verksamheten som behandlingsmetoder. Uppgifter i patientjourna-&lt;br&gt;ler används även för tillsyn och forskning. Dessutom förs uppgifter vida-&lt;br&gt;re till centrala förvaltningsmyndigheter där de dokumenteras och vanli-&lt;br&gt;gen används för framställning av statistik och som underlag för forsk-&lt;br&gt;ning. Ju mer kunskaperna om människan och våra sjukdomar ökar, desto&lt;br&gt;mer information behövs för att man på ett relevant sätt skall kunna vidta&lt;br&gt;rätta åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorer har använts inom hälso- och sjukvården sedan slutet av 1950-&lt;br&gt;talet. Datoriseringen av vården inleddes inom de ekonomi- och perso-&lt;br&gt;naladministrativa funktionerna samt inom medicinsk service (laboratorier&lt;br&gt;o.dyl.). Därefter datoriserades stora delar av patientadministrationen,&lt;br&gt;främst på sjukhusen. Under senare år har det även skett en omfattande&lt;br&gt;utbyggnad av datorstödet för patientjoumalföring. datoriseringen har nått&lt;br&gt;längst inom primärvården där mellan 80 och 85 procent av vårdenheterna&lt;br&gt;hade tillgång till datoriserad joumalföring vid utgången av 1994. Det kan&lt;br&gt;antas att datorstödet för patientjoumalföring inom den slutna vården&lt;br&gt;kommer att byggas ut kraftigt under de närmast åren. Utmärkande för&lt;br&gt;användningen av informationsteknik (IT) inom vården är att den används&lt;br&gt;för att effektivisera, underlätta och förbättra det praktiska vårdarbetet och&lt;br&gt;administrationen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På central myndighetsnivå har hälsodata dokumenterats i olika register&lt;br&gt;med datorstöd sedan länge. Till skillnad från den lokala regionala nivån&lt;br&gt;där utvecklingen kännetecknas av en kraftigt ökad IT-användning, inne-&lt;br&gt;bär utvecklingen på central nivå mer en förändrad utformning av IT-&lt;br&gt;användningen. Det ställs krav på att hälso- och sjukvården skall utnyttja&lt;br&gt;ianspråktagna resurser effektivt. Samtidigt krävs att vården skall vara av&lt;br&gt;hög kvalitet och att verksamheten skall bedrivas på ett säkert sätt. Kraven&lt;br&gt;på en effektiv förvaltning samt utveckling i hälso- och sjukvårdens om-&lt;br&gt;värld medför att man inom vården måste ha tillgång till modem teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på ökad effektivitet och vårdens behov av ett ökat informa-&lt;br&gt;tionsflöde i förening med den mycket snabba tekniska utvecklingen inom&lt;br&gt;IT-området ställer särskilda krav på att den enskildes personliga integritet&lt;br&gt;skyddas. Med personlig integritet avser regeringen att den enskilde av&lt;br&gt;rättsordningen på olika sätt skall tillförsäkras en rätt till en privat sfär&lt;br&gt;som inrymmer bl.a. att själv bestämma vilka uppgifter om sina personli-&lt;br&gt;ga förhållanden som han vill lämna ut. Denna rätt för den enskilda kan&lt;br&gt;dock inte vara fullständigt okränkbar. Vissa intrång måste fa göras om&lt;br&gt;det är motiverat v andra viktiga intressen, t.ex. bevakning av hälsoläget.&lt;br&gt;Det går inte att ställa upp någon generell gräns för vilka intrång i den&lt;br&gt;personliga integriteten som den enskilde måste tåla. Gränserna far i stäl-&lt;br&gt;let dras upp genom en avvägning för respektive område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag innebär inte någon rätt för den enskilde patienten att be-&lt;br&gt;slut om han skall ingå i ett datoriserat personregister eller inte. Däremot&lt;br&gt;är det inget som hindrar den personuppgiftsansvarige att samtidigt fora&lt;br&gt;manuella register. Registreringen av uppgifter om enskilda kommer så-&lt;br&gt;lunda att ske oberoende av den enskildes medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av personregister inom hälso- och sjukvårdens område&lt;br&gt;kräver idag Datainspektionens tillstånd. I viss omfattning far personre-&lt;br&gt;gister även föras utan tillstånd. Den registrering som förekommer avser&lt;br&gt;mycket känsliga uppgifter och när IT-användningen är fullt utbyggd&lt;br&gt;kommer personregistren tillsammans att innehålla uppgifter om hela eller&lt;br&gt;i stort sett hela befolkningen. Mot bakgrund av arten och omfattningen av&lt;br&gt;den personregistrering som sker inom hälso- och sjukvården samt det&lt;br&gt;förhållandet att registrering skall fa ske inom hälso- och sjukvården samt&lt;br&gt;det förhållandet att registrering skall fa ske oavsett den enskildes inställ-&lt;br&gt;ning härtill, bör skyddet for den personliga integriteten lyftas upp från&lt;br&gt;myndighetsnivå till riksdagen och regeringen. Regeringen lämnar därför&lt;br&gt;förslag till två nya lagar som skall reglera IT användningen inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, nämligen lag om hälsodataregister och lag om vårdre-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hälsodataregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att följa sjukdomars utbredning i landet, att upptäcka begyn-&lt;br&gt;nande epidemier av smittsamma sjukdomar eller förekomsten av nya&lt;br&gt;missbildningar eller sällsynta sjukdomar, att studera orsaker till olika&lt;br&gt;sjukdomar och att följa eller studera hälsotillståndet hos olika befolk-&lt;br&gt;ningsgrupper utifrån kön, ålder, social bakgrund och regionala skillnader&lt;br&gt;m.m. kommer enligt vår mening att kräva rikstäckande hälsodataregister&lt;br&gt;även i framtiden. Hälsodataregister bör även i fortsättningen fa föras på&lt;br&gt;central nivå. Mot den nu redovisade bakgrunden föreslår vid att hälsoda-&lt;br&gt;taregister skall få föras av centrala förvaltningsmyndigheter inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdens område för 1) framställning av statistik, 2) uppföljning,&lt;br&gt;utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvården samt&lt;br&gt;3) forskning och epidemiologiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala förvaltningsmyndigheter inom hälso- och sjukvårdens om-&lt;br&gt;råde som nu för personregister vilka kommer att omfattas av författnings-&lt;br&gt;regleringen är Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Smittskyddsinsti-&lt;br&gt;tutet. Nuvarande personregistret som berörs av regleringen är för Social-&lt;br&gt;styrelsens vidkommande Cancerregistret, Cancer-miljöregistret, Medi-&lt;br&gt;cinska födelseregistret med missbildningsregistret samt Sjukvårdsregist-&lt;br&gt;ret och för Läkemedelsverkets vidkommande biverkningsregistren. Be-&lt;br&gt;träffande Smittskyddsinstitutet kommer Epidemiregistret och Tuberku-&lt;br&gt;losregistret att omfattas av den föreslagna regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att vissa frågor som är gemensamma för alla häl-&lt;br&gt;sodataregister tas in i en registerlag. Här regleras frågor om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet och sådana frågor som direkt angår skyddet för den personliga&lt;br&gt;integriteten, såsom registerändamål, registerinnehåll, möjlighet till sam-&lt;br&gt;bearbetning och utlämnande av uppgifter med hjälp av IT. Inrättandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register skall däremot inte ske genom lagen utan genom särskilt beslut av&lt;br&gt;regeringen intaget i en förordning. I förordningen tas in bestämmelser&lt;br&gt;som närmare för varje särskilt register reglerar de frågor som anges i la-&lt;br&gt;gen men även sådant som inte regleras i lagen, t.ex. personuppgiftsansva-&lt;br&gt;rig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hälsodataregister far innehålla endast de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;de ändamål för vilka registret förs. Det ankommer på regeringen att i&lt;br&gt;förordningen för respektive register närmare ange dess innehåll. Den som&lt;br&gt;är personuppgiftsansvarig för ett hälsodataregister får genom sambear-&lt;br&gt;betning hämta uppgifter till registret från andra personregister. Även här&lt;br&gt;gäller begränsningen att uppgifterna skall inhämtas för det ändamål för&lt;br&gt;vilket registret förs. Personnummer bör få användas som identifierare i&lt;br&gt;hälsodataregister. Regeringen bör dock i samband med inrättandet av ett&lt;br&gt;hälsodataregister särskilt överväga behovet av att i registret använda per-&lt;br&gt;sonnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att den som bedriver verksamhet inom häl-&lt;br&gt;so- och sjukvården skall vara skyldig att lämna uppgifter till hälsodatare-&lt;br&gt;gister. Denna skyldighet skall ses mot bakgrund av vikten av att uppgif-&lt;br&gt;terna i ett hälsodataregister är fullständiga, varför rapporteringen inte kan&lt;br&gt;grundas på ett frivilligt åtagande från vårdgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall i förordningen för respektive hälsodataregister som&lt;br&gt;nämndes ovan ange vilka uppgifter registret får innehålla. Därvid måste&lt;br&gt;noga övervägas vilka uppgifter som behöver registreras för att registret&lt;br&gt;skall kunna användas för sitt ändamål. Mot denna bakgrund föreslår re-&lt;br&gt;geringen inte någon begränsning av möjligheterna att söka på de uppgif-&lt;br&gt;ter som finns i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast den myndighet som är personuppgiftsansvarig för ett häl-&lt;br&gt;sodataregister som får ha direkt åtkomst till uppgifterna i registret. Detta&lt;br&gt;är viktigt för att förhindra spridningen av integritetskänsliga uppgifter.&lt;br&gt;Vidare får uppgifter i ett hälsodataregister lämnas ut på medium för au-&lt;br&gt;tomatisk databehandling endast om de skall användas för ändamål för&lt;br&gt;vilka ett hälsodataregister får föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många epidemiologiska undersökningar och forskningsprojekt kräver&lt;br&gt;tillgång till uppgifter som samlats in kontinuerligt under en lång tid. Det&lt;br&gt;är mycket svårt att fastställa en tidpunkt när insamlade uppgifter inte&lt;br&gt;längre behövs för dessa ändamål. Intresset av att bevara uppgifter är en-&lt;br&gt;ligt vår mening starkare än det integritetsskyddsintresse som kan tala för&lt;br&gt;att gallring skall ske efter viss tid. Regeringen föreslår därför inge sär-&lt;br&gt;skilda gallringsföreskrifiter utan hänvisar till den generella reglering som&lt;br&gt;finns i arkivlagen (1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kontroll- och säkerhetsfrågor anser regeringen det vara&lt;br&gt;mest lämpligt att föreskrifter även fortsättningsvis meddelas av Till-&lt;br&gt;synsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vårdregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vårdregister får enligt regeringens förslag föras av den som bedriver&lt;br&gt;vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), enligt tandvårdslagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10(&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1985:125), enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt i verksamhet som&lt;br&gt;avser smittskydd enligt smittskyddslagen (1988:1472). Lagen föreslås&lt;br&gt;gälla såväl offentligt som privat bedriven vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdregisterlagen reglerar inte alla slag av personregister som före-&lt;br&gt;kommer hos vårdgivarna. Lagens ändamålsbestämmelse anger att&lt;br&gt;vårdregister får föras i och för vården av patienter, dvs. för dokumenta-&lt;br&gt;tion av vården eller för sådan administration som rör patienter och som&lt;br&gt;syftar till att bereda vård i enskilda fall. Dessutom får vårdregister föras&lt;br&gt;för den ekonomiadministration som föranleds av vård i enskilda fall. Ett&lt;br&gt;vårdregister får föras för ett eller flera av dessa ändamål. Personregister&lt;br&gt;som har ett vidare ändamål än vad som nu angetts däremot inte vårdre-&lt;br&gt;gister och omfattas därför inte av lagen. Regleringen innebär att vårdre-&lt;br&gt;gister får föras inom vårdens individinriktade verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vårdregister får dessutom användas för framställning av statistik,&lt;br&gt;för uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration på verk-&lt;br&gt;samhetsområdet samt för uppgiftslämnande som föreskrivs i lag eller&lt;br&gt;förordning. Personregister som förs särskilt för nu nämnda ändamål utgör&lt;br&gt;däremot inte vårdregister. För sådana personregister föreslår regeringen&lt;br&gt;att det även i fortsättningen skall krävas Tillsynsmyndighetens tillstånd&lt;br&gt;eller att inspektionen utfärdar generella sektorsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om vad ett vårdregister får innehålla måste utformas&lt;br&gt;mot bakgrund av bestämmelser i andra författningar om vad en pati-&lt;br&gt;entjournal skall innehålla. I detta hänseende finns ingen detaljreglering&lt;br&gt;utan en patientjournal skall tillföras de uppgifter som behövs för en god&lt;br&gt;och säker vård av patienten. Regeringens förslag innebär att ett vårdre-&lt;br&gt;gister får innehålla de uppgifter som behövs för att registret skall kunna&lt;br&gt;användas i och för vården av patienter eller för sådan ekonomiadminist-&lt;br&gt;ration som föranleds av vård i enskilda fall. För dessa ändamål får även&lt;br&gt;uppgifter genom sambearbetning inhämtas till ett vårdregister från andra&lt;br&gt;vårdregister, förutsatt att sekretessreglerna medger att uppgifterna får&lt;br&gt;lämnas ut. Uppgifter för uppdatering av patientens folkbokföringsför-&lt;br&gt;hållanden får dessutom hämtas till ett vårdregister från andra personre-&lt;br&gt;gister än vårdregister. Av säkerhetsskäl får det inte råda någon tvekan om&lt;br&gt;vilken enskild patient de registrerade uppgifter avser. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;bör personnummer få användas som identifierare även i vårdregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att ett vårdregister får användas för patientjour-&lt;br&gt;nalföring innebär att ett vårdregister kan komma att innehålla en stor&lt;br&gt;mängd mycket känsliga uppgifter. De ändamål för vilka ett vårdregister&lt;br&gt;får användas kräver inte att det är möjligt att söka på alla uppgifter som&lt;br&gt;finns i registret. Regeringen har därför ansett att det motiverat med ett&lt;br&gt;förbund att söka upp vissa särskilt integritetskänsliga uppgifter. Som ut-&lt;br&gt;gångspunkt för den föreslagna sökordsbegränsningen har regeringen tagit&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § datalagen (1973:289). Regeringens förslag innebär att&lt;br&gt;det är tillåtet att använda uppgifter om sjukdom och hälsotillstånd samt&lt;br&gt;uppgift om att någon beretts psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård som sökbegrepp i ett vårdregister. Övriga uppgifter av de slag som&lt;br&gt;anges i 4 § datalagen bör däremot inte få användas som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkt åtkomst till uppgifter i ett vårdregister far endast den ha som&lt;br&gt;behöver tillgång till uppgifter for att kunna utföra sitt arbete. Vidare skall&lt;br&gt;uppgifterna behövas för något av de ändamål för vilka ett vårdregister far&lt;br&gt;användas och åtkomsten får inte avse andra uppgifter än vad som behövs&lt;br&gt;för arbetets utförande. För att uppgifter skall fa lämnas på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling krävs att uppgifterna skall användas för något&lt;br&gt;av de ändamål för vilka ett vårdregister far användas eller att uppgifterna&lt;br&gt;skall användas för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bevarande och gallring föreslår regeringen inte någon sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse utan hänvisar till den reglering som finns i arkivlagen,&lt;br&gt;patientjoumallagen och datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande vårdregistren anser regeringen det vara mest lämpligt&lt;br&gt;att Tillsynsmyndigheten meddelar föreskrifter i kontroll- och säkerhets-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Patient- och personalkort&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även studerat om introduktionen av minneskort (s.k.&lt;br&gt;smart cards) i form av patient- och personalkort ställer krav på ändring,&lt;br&gt;komplettering eller förtydligande i gällande författningar. Användningen&lt;br&gt;av sådana kort har ännu inte fatt någon mer omfattande utbredning inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Användningen av minneskort övervägs för närva-&lt;br&gt;rande även inom andra samhällsområden. Gällande lagstiftning medger&lt;br&gt;inte att ett minneskort som innehas av den enskilde patienten ersätter&lt;br&gt;patientjournalen. Regeringen anser det inte heller realistiskt att genom&lt;br&gt;lagändringar låta minneskorten få denna funktion. I övrigt finns det enligt&lt;br&gt;vår bedömning inte några för hälso- och sjukvårdens område särskilda&lt;br&gt;rättsliga problem förenade med användningen av minneskort som nu be-&lt;br&gt;höver regleras och som inte föreligger vid en allmän användning av så-&lt;br&gt;dana kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10:&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om hälsodataregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller personregister enligt 1 § datalagen (1973:289) som&lt;br&gt;förs av central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården för de&lt;br&gt;ändamål som anges i 3 § denna lag (hälsodataregister).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När hälsodataregister får föras&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett hälsodataregister far föras när regeringen genom en förordning&lt;br&gt;har beslutat att inrätta registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett hälsodataregister far inrättas och föras för följande ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställning av statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskning och epidemiologiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett hälsodataregister får innehålla endast de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;de ändamål som anges 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sambearbetning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § För de ändamål som anges i 3 § får den som är registeransvarig enligt&lt;br&gt;1 § datalagen (1973:289) för ett hälsodataregister hämta uppgifter till&lt;br&gt;registret från andra personregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U ppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall&lt;br&gt;lämna uppgifter till hälsodataregister för de ändamål som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om uppgiftsskyldigheten enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Som sökbegrepp får användas uppgifter som enligt 4 § får ingå i ett&lt;br&gt;hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direkt åtkomst till uppgifter i hälsodataregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Direkt åtkomst till uppgifter i ett hälsodataregister får endast den ha&lt;br&gt;som är registeransvarig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande på medium för automatisk databehandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Uppgifter i ett hälsodataregister får lämnas ut på medium for&lt;br&gt;automatisk databehandling endast om uppgifterna skall användas for de&lt;br&gt;ändamål som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande och gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelser om bevarande och gallring finns i arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som är registeransvarig för ett hälsodataregister skall lämna&lt;br&gt;information om registret till den som registreras, såvida denne inte på&lt;br&gt;annat sätt fått sådan information. Även allmänheten skall informeras om&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Enskild persons identitet får inte avslöjas i de redovisningar som&lt;br&gt;sker med uppgifter ur ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motsvarande personregister som inrättats före ikraftträdandet får&lt;br&gt;utan hinder av lagen föras intill utgången av år 1998, om registret inte&lt;br&gt;ersätts av ett hälsodataregister inrättat enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om vårdregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller personregister enligt 1 § datalagen (1973: 289) som&lt;br&gt;förs inom vården för de ändamål som anges i 3 § denna lag&lt;br&gt;(vårdregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vård enligt denna lag avses vård enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;samt smittskydd enligt smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vem som får föra vårdregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som bedriver vård som anges i 1 § får föra vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett vårdregister får föras i och för vården av patienter. Härmed avses&lt;br&gt;att registret förs för dokumentation av vården eller för sådan&lt;br&gt;administration som rör patienter och som syftar till att bereda vård i&lt;br&gt;enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vårdregister får även föras för den ekonomiadministration som&lt;br&gt;föranleds av vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett vårdregister får utöver vad som anges i 3 § användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för framställning av statistik samt för uppföljning, utvärdering,&lt;br&gt;kvaliltetssäkring och administration på verksamhetsområdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för uppgiftslämnande som föreskrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett vårdregister får innehålla de uppgifter som enligt lag eller&lt;br&gt;förordning eller enligt föreskrifter som meddelas med stöd av lag eller&lt;br&gt;förordning antecknas i en patientjournal. Registret får även innehålla&lt;br&gt;andra uppgifter som antecknas i och för vården av patienter samt&lt;br&gt;uppgifter som behövs för sådan administration som avses i 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambearbetning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter om en patient som behövs för vård av denne samt uppgifter&lt;br&gt;som behövs för den ekonomiadministration som föranleds av den&lt;br&gt;aktuella vården far hämtas till ett vårdregister från andra sådana register.&lt;br&gt;Uppgifter för uppdatering av patientens folkbokföringsförhållanden får&lt;br&gt;dessutom hämtas till ett vårdregister från andra personregister än&lt;br&gt;vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Uppgifter som avses i 4 § datalagen (1973:289) far inte användas&lt;br&gt;som sökbegrepp. Detta gäller dock inte uppgifter om sjukdom och&lt;br&gt;hälsotillstånd samt uppgifter om någon varit föremål för&lt;br&gt;tvångsingripande enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård&lt;br&gt;eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direkt åtkomst till uppgifter i vårdregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Direkt åtkomst till uppgifter i ett vårdregister far endast den ha som&lt;br&gt;för de ändamål som anges i 3 och 4 § § behöver tillgång till uppgifter för&lt;br&gt;att kunna utföra sitt arbete. Åtkomsten får inte avse andra uppgifter än&lt;br&gt;vad som behövs för arbetets utförande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande på medium för automatisk databehandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Uppgifter i ett vårdregister får lämnas ut på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling endas om uppgifterna skall användas för de ändamål som&lt;br&gt;anges i 3 och 4 § § eller för forskning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande och gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Bestämmelser om bevarande och gallring finns i arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782), patientjoumallagen (1985:562) och datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som är registeransvarig enligt 1 § datalagen (1973:289) får ett&lt;br&gt;vårdregister skall se till att den som registreras på lämpligt sätt får&lt;br&gt;information om registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall innehålla upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är registeransvarig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilken typ av uppgifter som ingår i registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den uppgiftsskyldighet som följer av 6 § lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsodataregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de sekretess och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. rätten att fa registerutdrag enligt 10 § datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. vad som gäller i fråga om sökbegrepp, direkt åtkomst och&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter på medium för automatisk databehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vad som gäller i fråga om bevarande och gallring av uppgifter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. om registreringen är frivillig eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Följande remissinstanser har beretts möjlighet att&lt;br&gt;lämna synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslem, Datainspektionen,&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet, Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet,&lt;br&gt;Rättsmedicinalverket, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Statens&lt;br&gt;beredning för utvärdering av medicinsk metodik, Socialvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet, Statens institutionsstyrelse, Statskontoret, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Riksarkivet, Skolverket, Medicinska forskningsrådet,&lt;br&gt;Karolinska institutet, Hälsouniversitetet i Linköping, Medicinska&lt;br&gt;fakulteten vid Lunds universitet, Farmaceutiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholms läns landsting,&lt;br&gt;Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Malmöhus läns&lt;br&gt;landsting, Landstinget i Älvsborg, Örebro läns landsting, Landstinget&lt;br&gt;Västernorrland, Norrbottens läns landsting, Stockholms stad, Upplands&lt;br&gt;Väsby kommun, Linköpings kommun, Jönköpings kommun, Malmö&lt;br&gt;stad, Göteborgs stad, Borås kommun, Sundsvalls kommun, Umeå&lt;br&gt;kommun, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens utvecklingsinstitut (Spri), Apoteket AB,&lt;br&gt;Läkemedelsindustriföreningen, Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;läkarförbund, Vårdförbundet SHSTF, Sveriges Tandläkarförbund,&lt;br&gt;Sveriges Psykologförbund, Sveriges Farmaceutförbund, Svenska&lt;br&gt;Läkaresällskapet, Riksförbundet för Enskild Vård, Sveriges Allmänna&lt;br&gt;Patientförening, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vårdkonsumentemas&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund,&lt;br&gt;Synskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Bygg Hälsan&lt;br&gt;AB, Previa rikshälsan, Praktikertjänst AB, Carlanderska Sjukhemmet,&lt;br&gt;Sophiahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har antingen inte besvarat remissen eller inte&lt;br&gt;redovisat några synpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik, Skolverket,&lt;br&gt;Landstinget Västernorrland, Norrbottens läns landsting, Göteborgs stad,&lt;br&gt;Borås kommun, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges&lt;br&gt;Psykologförbund, Sveriges Farmaceutförbund, Riksförbundet för Enskild&lt;br&gt;Vård, Sveriges Allmänna Patientförening, Vårdkonsumentemas&lt;br&gt;Riksförbund, De Handikappades Riksförbund, Synskadades Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Dövas Riksförbund, Bygg Hälsan AB, Previa rikshälsan,&lt;br&gt;Praktikertjänst AB, Carlanderska Sjukhemmet och Sophiahemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har uppgett att redovisade synpunkter endast&lt;br&gt;avser vissa delar av betänkandet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge samt Arbetarskyddsstyrelsen har&lt;br&gt;uppgett att redovisade synpunkter endast avser lagförslaget om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsodataregister. Statens institutionsstyrelse har uppgett att styrelsen&lt;br&gt;avstår från att lämna synpunkter med undantag för vissa delar av&lt;br&gt;lagförslaget om hälsodataregister. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd&lt;br&gt;samt Linköpings kommun har uppgett att redovisade synpunkter endast&lt;br&gt;avser lagförslaget om vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstaner som har inkommit med yttrande på eget initiativ:&lt;br&gt;Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om hälsodataregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller automatiserad behandling av personuppgifter som&lt;br&gt;utförs av central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården för&lt;br&gt;de ändamål som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd härav, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000) vid behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter för hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hälsodataregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Hos sådan myndighet som nämns i 1 § far med hjälp av automatise-&lt;br&gt;rad behandling föras hälsodataregister när detta har föreskrivits av rege-&lt;br&gt;ringen. Regeringen far i samband därvid meddela föreskrifter till skydd&lt;br&gt;för personlig integritet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Med behandling, blockering, den registrerade, personuppgifter och&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig förstås i denna lag detsamma som i personupp-&lt;br&gt;giftslagen (1998:000).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Personuppgifter i ett hälsodataregister får behandlas för följande än-&lt;br&gt;damål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställning av statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av hälso- och sjukvård&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskning och epidemiologiska undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett hälsodataregister får innehålla endast de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för de ändamål för vilka personuppgifter får behandlas enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samköming&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som är personuppgiftsansvarig for behandlingen av personupp-&lt;br&gt;gifter i ett hälsodataregister far for de ändamål som anges i 5 § hämta&lt;br&gt;personuppgifter till registret genom samköming.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården skall läm-&lt;br&gt;na uppgifter till ett hälsodataregister for de ändamål som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Som sökbegrepp i ett hälsodataregister far användas uppgifter som&lt;br&gt;enligt 6 § far ingå i ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktåtkomst till uppgifter i hälsodataregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Direktåtkomst till uppgifter i ett hälsodataregister far endast den ha&lt;br&gt;som är personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande och gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelser om bevarande och gallring finns i arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Enskilda personers identitet far inte avslöjas i de redovisningar som&lt;br&gt;görs med hjälp av uppgifter ur ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om rätten att lämna&lt;br&gt;ut personuppgifter från ett hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande på medium för automatiserad behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Personuppgifter i ett hälsodataregister får lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatiserad behandling endast om uppgifterna skall användas för de&lt;br&gt;ändamål som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om rättelse och&lt;br&gt;skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag el-&lt;br&gt;ler föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Om behandling av per-&lt;br&gt;sonuppgifter för ett ändamål som avses i denna lag påbörjats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller äldre bestämmelser t.o.m. den 30 september 2001 om&lt;br&gt;behandlingen inte omfattas av ett hälsodataregister enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om vårdregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller automatiserad behandling av personuppgifter som&lt;br&gt;utförs inom vården för de ändamål som anges i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vård enligt denna lag avses vård enligt hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiat-&lt;br&gt;risk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård samt&lt;br&gt;smittskydd enligt smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till personuppgiftslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inget annat följer av denna lag eller föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd härav, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000) vid behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter för vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vårdregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som bedriver vård som nämns i 1 § andra stycket far med hjälp&lt;br&gt;av automatiserad behandling föra vårdregister.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Med behandling, blockering, den registrerade, personuppgifter, per-&lt;br&gt;sonuppgiftsansvarig, och tredje man förstås i denna lag detsamma som i&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:000).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Personuppgifter i ett vårdregister far behandlas i och för vården av&lt;br&gt;patienter. Detta innebär att behandling far utföras för dokumentation av&lt;br&gt;vården eller för sådan administration som rör patienter och som syftar till&lt;br&gt;att bereda vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter far även utföras för den ekonomiadmi-&lt;br&gt;nistration som föranleds av vård i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Personuppgifter i ett vårdregister får, utöver vad som anges i 5 §,&lt;br&gt;behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för följande ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. framställning av statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring och administration på&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsområdet, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgiftsutlämnande som föreskrivs i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett vårdregister far innehålla de uppgifter som enligt lag eller annan&lt;br&gt;författning antecknas i en patientjournal. Registret far även innehålla&lt;br&gt;andra uppgifter som antecknas i och för vården av patienter samt upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för sådan administration som avses i 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samköming&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter om en patient som behövs för vård av denne samt uppgif-&lt;br&gt;ter som behövs för den ekonomiadministration som föranleds av den ak-&lt;br&gt;tuella vården får hämtas till ett vårdregister från andra vårdregister ge-&lt;br&gt;nom samköming. Dessutom far uppgifter om patientens folkbokförings-&lt;br&gt;ort hämtas till registret genom samköming.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Personuppgifter som avses i 13 eller 21 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:000) far inte användas som sökbegrepp i ett vårdregister. Inte hel-&lt;br&gt;ler far uppgifter om att någon fatt ekonomisk hjälp eller vård inom soci-&lt;br&gt;altjänsten eller varit föremål för åtgärd enligt utlänningslagen (1989:529)&lt;br&gt;användas som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är trots förbudet i första stycket tillåtet att som sökbegrepp använ-&lt;br&gt;da uppgifter om sjukdom och hälsotillstånd samt uppgifter om att någon&lt;br&gt;varit föremål för tvångsingripande enligt lagen (1991:1128) om psykiat-&lt;br&gt;risk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård använ-&lt;br&gt;das som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktåtkomst till uppgifter i vårdregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Direktåtkomst till uppgifter i ett vårdregister får endast den ha som&lt;br&gt;för de ändamål som anges i 5 och 6 §§ behöver tillgång till uppgifterna&lt;br&gt;för att kunna utföra sitt arbete. Åtkomsten far endast avse de uppgifter&lt;br&gt;som behövs för arbetets utförande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelser om bevarande och gallring finns i patientjoumalla-&lt;br&gt;gen (1985:562), arkivlagen (1990:782) och personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12C&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Information&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som är personuppgiftsansvarig för ett vårdregister skall se till&lt;br&gt;att den registrerade får information om behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall innehålla upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är personuppgiftsansvarig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilken typ av uppgifter som ingår i registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den uppgiftsskyldighet som följer av lagen (1998:000) om&lt;br&gt;hälsodataregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller för registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. rätten att få registerutdrag enligt 26 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rätten till rättelse av oriktiga eller missvisande uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. rätten till skadestånd vid behandling av personuppgifter i strid med&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vad som gäller i fråga om sökbegrepp, direktåtkomst och&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter på medium för automatiserad behandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som gäller i fråga om bevarande och gallring av uppgifter,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. om registreringen är frivillig eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sekretess&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § För utlämnande av personuppgift från ett vårdregister gäller de be-&lt;br&gt;gränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100), patientjoumallagen&lt;br&gt;(1985:562), lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande på medium för automatiserad behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Personuppgifter i ett vårdregister får lämnas ut på medium för au-&lt;br&gt;tomatiserad behandling endast om de skall användas för de ändamål som&lt;br&gt;anges i 5 och 6 §§ eller för forskningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rättelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om den personupp-&lt;br&gt;giftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade rätta, block-&lt;br&gt;era eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje man, till vilken&lt;br&gt;uppgifterna har lämnats ut, skall gälla även då personuppgifter behand-&lt;br&gt;lats i strid med denna lag. Detta gäller dock inte om åtgärderna skulle&lt;br&gt;strida mot bestämmelserna i patientjoumallagen (1985:562).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadestånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om skadestånd&lt;br&gt;gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:425) om viss&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1991:425) om viss uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården skall upphöra att gälla den dag som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av kungörelsen (1957:632) om&lt;br&gt;cancerregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att kungörelsen (1957:632) om cancerregister&lt;br&gt;skall upphöra att gälla den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12:&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-02-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Baekkevold, justitierådet Leif Thorsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 29 januari 1998 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om hälsodataregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om vårdregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om upphävande av lagen (1991:425) om viss uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om upphävande av kungörelsen (1957:632) om cancerregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Maria Lockman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om hälsodataregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se vad Lagrådet anfört under 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen anges att det hos sådan myndighet som nämns i 1 §,&lt;br&gt;dvs. central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården, far med&lt;br&gt;hjälp av automatiserad behandling föras hälsodataregister när detta har&lt;br&gt;föreskrivits av regeringen. Enligt andra meningen far regeringen därvid&lt;br&gt;meddela föreskrifter till skydd för personlig integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren framgår att tanken är att regeringen med&lt;br&gt;stöd av första meningen skall i förordning bestämma vilken myndighet&lt;br&gt;som skall föra registret. Att första meningen innehåller ett bemyndigande&lt;br&gt;för regeringen att meddela föreskrifter är emellertid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskilt som ett annat uttryckssätt valts i andra meningen - svårt att&lt;br&gt;utläsa av ordalydelsen. Bestämmelsen bör redan av denna anledning&lt;br&gt;förtydligas (jfr nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren anges att bemyndigandet i andra meningen&lt;br&gt;bygger på 8 kap. 7 § första stycket 8 regeringsformen (RF). Enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen kan regeringen, utan hinder av 8 kap. 3 eller 5 §, efter&lt;br&gt;bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter till skydd för&lt;br&gt;personlig integritet vid behandling av personuppgifter (lydelse enligt&lt;br&gt;prop. 1997/98:44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att en tillämpning av 8 kap. 7 § RF skall komma i&lt;br&gt;fråga är således att föreskrifter i ämnet enligt 8 kap. 3 eller 5 § RF annars&lt;br&gt;endast hade kunnat meddelas genom lag (från 8 kap. 5 §, som saknar&lt;br&gt;intresse i detta sammanhang, bortses i det följande). Enligt 8 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;gäller åligganden for enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas Bilaga 5&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. Såvitt&lt;br&gt;Lagrådet kan förstå avser emellertid de remitterade föreskrifterna -&lt;br&gt;bortsett från förslaget i 8 § om uppgiftsskyldighet - inte sådana&lt;br&gt;åligganden eller ingrepp som avses i 8 kap. 3 § RF (jfr prop. 1990/91:60&lt;br&gt;s. 56 ff och 1990/91 :KU11 s. 9 ff). Detta hindrar givetvis inte att lagform&lt;br&gt;ändå väljs (se 8 kap. 14 § första stycket RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu redovisats leder till slutsatsen att bestämmelserna i 8 kap. RF&lt;br&gt;om riksdagens rätt att delegera inte är direkt tillämpliga på&lt;br&gt;bemyndigandena i förevarande paragraf. Vad som i författnings-&lt;br&gt;kommentaren anförs om den konstitutionella grunden för bemyn-&lt;br&gt;digandena är alltså enligt Lagrådets uppfattning inte korrekt. I&lt;br&gt;sammanhanget bör dock konstateras att det vid den praktiska tillämp-&lt;br&gt;ningen sannolikt inte har så stor betydelse om ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande direkt omfattas av 8 kap. 7 § RF eller om bemyndigandet&lt;br&gt;innebär att riksdagen återlämnar en del av den normgivningsmakt som&lt;br&gt;riksdagen tagit med stöd av 8 kap. 14 § RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren till 5-7 §§ anförs att regeringen avser att i&lt;br&gt;förordningar meddela närmare föreskrifter om specifika ändamål inom&lt;br&gt;ramen for de angivna huvudändamål för vilka personuppgifter i ett&lt;br&gt;hälsodataregister får användas (5 §), om omfattningen och arten av&lt;br&gt;tillåtna uppgifter (6 §) och om villkoren for samköming (7 §). Av den&lt;br&gt;allmänna motiveringen synes vidare framgå att regeringen for varje&lt;br&gt;hälsodataregister skall överväga om särskilda föreskrifter om gallring&lt;br&gt;skall införas (11 §). Vid föredragningen infor Lagrådet har upplysts att&lt;br&gt;nämnda föreskrifter skall meddelas med stöd av bemyndigandet i andra&lt;br&gt;meningen for regeringen att meddela föreskrifter till skydd för personlig&lt;br&gt;integritet. Vidare har upplysts att uttrycket &amp;quot;skydd for personlig&lt;br&gt;integritet&amp;quot; avses markera att de tilltänkta regeringsföreskriftema skall&lt;br&gt;innehålla begränsningar i fråga om ändamål for behandlingen och&lt;br&gt;uppgifter som registret far innehålla samt i fråga om rätten till&lt;br&gt;samköming och bevarande av handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inget att invända mot att riksdagen genom lag fastställer en&lt;br&gt;yttre ram för tillåten behandling av personuppgifter samtidigt som&lt;br&gt;regeringen bemyndigas att i olika hänseenden meddela föreskrifter som,&lt;br&gt;till skydd for den enskildes integritet, innebär inskränkningar vad gäller&lt;br&gt;exempelvis samköming och bevarande av uppgifter. Lagrådet kan därför&lt;br&gt;i och för sig godta att normgivningen på sätt föreslagits fördelas mellan&lt;br&gt;föreskrifter i lag och föreskrifter i regeringsförordning. Bemyndigandet i&lt;br&gt;andra meningen ger dock knappast klart besked om delegeringens&lt;br&gt;omfattning och inriktning. Enligt Lagrådets uppfattning talar inte minst&lt;br&gt;tydlighetsskäl for att samtliga bemyndiganden samlas och preciseras i en&lt;br&gt;-lämpligen lagens sista - paragraf. Den paragrafen kan förslagsvis ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Regeringen far meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilka myndigheter som far fora hälsodataregister enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begränsning av de i 5 § angivna ändamålen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. begränsningar av de uppgifter som ett hälsodataregister enligt 6 § får&lt;br&gt;innehålla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. begränsningar av samköming enligt 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgiftsskyldighet enligt 8 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. begränsningar i rätten att bevara handlingar (11 §).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag synes den del av den nu behandlade 3 § som&lt;br&gt;inte tar sikte på bemyndiganden med fördel kunna överföras till 1 §,&lt;br&gt;vilken paragraf - med beaktande av vad Lagrådet anfört i anslutning till&lt;br&gt;4 § - synes kunna ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Central förvaltningsmyndighet inom hälso- och sjukvården får med&lt;br&gt;hjälp av automatiserad behandling av personuppgifter föra hälsodata-&lt;br&gt;register. Den centrala förvaltningsmyndigheten som för registret är&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifterna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall vissa begrepp, bl.a. begreppet personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarig, ha samma betydelse i den remitterade lagen som i&lt;br&gt;personuppgiftslagen. Med personuppgiftsansvarig avses enligt 3 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen (lydelse enligt prop. 1997/98:44) den som ensam&lt;br&gt;eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § det remitterade förslaget anges för vilka ändamål personuppgifter&lt;br&gt;i ett hälsodataregister far behandlas. Dessa ändamål kan, som framgått av&lt;br&gt;vad Lagrådet anfört i anslutning till 3 §, senare komma att preciseras i&lt;br&gt;inskränkande riktning genom föreskrifter som regeringen meddelar. Det&lt;br&gt;framstår mot denna bakgrund som högst tveksamt om den centrala&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheten far ett sådant inflytande över ändamålen med&lt;br&gt;behandlingen att myndigheten blir att anse som personuppgiftsansvarig.&lt;br&gt;För att undanröja all osäkerhet på denna punkt bör den i förevarande&lt;br&gt;paragraf gjorda kopplingen till personuppgiftslagen slopas. I stället bör&lt;br&gt;det remitterade förslaget kompletteras med en uttrycklig regel om att den&lt;br&gt;centrala förvaltningsmyndighet som för registret &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personuppgiftsansvarig. En bestämmelse med detta innehåll kan&lt;br&gt;lämpligen tas in i 1 § (jfr vad Lagrådet anfört under 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § tillämpas personuppgiftslagen, om inget annat följer av den&lt;br&gt;remitterade lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, vid&lt;br&gt;behandling av personuppgifter för hälsodataregister. Denna hänvisning&lt;br&gt;till personuppgiftslagens regelsystem måste enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;omfatta, så länge annat inte sägs, även nämnda lags terminologi. Vad&lt;br&gt;som föreskrivs i förevarande paragraf om behandling, blockering, den&lt;br&gt;registrerade och personuppgifter framstår därför som överflödigt. Hela&lt;br&gt;paragrafen synes således kunna slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-7§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet får hänvisa till vad som anförts i anslutning till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas vad Lagrådet anfört i anslutning till 3 § skall bemyndigandet i&lt;br&gt;andra stycket flyttas till lagens sista paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att bestämmelser om bevarande och gallring finns i&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782). Av den allmänna motiveringen framgår att avsik-&lt;br&gt;ten med bestämmelsen är att arkivlagens och inte personuppgiftslagens&lt;br&gt;bestämmelser i ämnet skall gälla. För att denna innebörd klart skall&lt;br&gt;framgå behöver paragrafen i och för sig fortydligas. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening bör emellertid den föreslagna ordningen inte genomföras av skäl&lt;br&gt;som Lagrådet utvecklar i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen gäller vid behandling av personuppgifter om inte&lt;br&gt;avvikande bestämmelser meddelats i annan författning. I fråga om&lt;br&gt;bevarande och gallring av uppgifter är huvudregeln i personuppgiftslagen&lt;br&gt;(9 §; här och i det följande i lydelse enligt prop. 1997/98:44) att en per-&lt;br&gt;sonuppgift inte far bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt&lt;br&gt;med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Personuppgifter far dock&lt;br&gt;bevaras under längre tid för historiska, statistiska eller vetenskapliga än-&lt;br&gt;damål. I sådana fall far uppgifterna inte bevaras längre tid än vad som be-&lt;br&gt;hövs för dessa ändamål. Vidare anges i 8 § andra stycket personuppgifts-&lt;br&gt;lagen att bestämmelserna i lagen inte hindrar att en myndighet arkiverar&lt;br&gt;och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en&lt;br&gt;arkivmyndighet. Att märka är också att det i 13 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;finns ett förbud mot behandling av känsliga personuppgifter, till vilka&lt;br&gt;räknas bl.a. uppgifter som rör hälsa. Undantag från förbudet finns i 14 —&lt;br&gt;19 §§ och avser bl.a. behandling för hälso- och sjukvårdsändamål och för&lt;br&gt;forsknings- och statistikändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln enligt arkivlagen (3 §) är att allmänna handlingar skall&lt;br&gt;bevaras. Enligt 10 § arkivlagen får dock handlingar gallras, varvid skall&lt;br&gt;beaktas bl.a. att kvarvarande arkivmaterial skall kunna tillgodose rätten&lt;br&gt;att ta del av allmänna handlingar, rättsskipningens och förvaltningens&lt;br&gt;behov av information samt forskningens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen konstateras att olika intressen ställs mot&lt;br&gt;varandra när det gäller gallring av uppgifter i hälsodataregister. Den&lt;br&gt;omständigheten att sådana register innehåller många och ibland känsliga&lt;br&gt;uppgifter om enskilda talar enligt motiven för gallring när uppgifterna&lt;br&gt;inte längre behövs för sitt ändamål. Andra omständigheter talar enligt&lt;br&gt;motiven i motsatt riktning. Därvid framhålls bl.a. svårigheterna att på&lt;br&gt;förhand bestämma i vilken omfattning och hur länge uppgifter i&lt;br&gt;hälsodataregister kan behöva bevaras innan det kan anses att uppgifterna&lt;br&gt;har förlorat sitt informationsvärde för bl.a. epidemiologiska&lt;br&gt;undersökningar och forskningsprojekt. Avvägningen mellan olika&lt;br&gt;intressen leder enligt motiven fram till att det inte bör införas någon&lt;br&gt;generell bestämmelse som innebär att uppgifter skall gallras inom vissa&lt;br&gt;angivna frister. Frågor om bevarande och gallring av uppgifter i&lt;br&gt;hälsodataregister anses i stället böra lösas med tillämpning av reglerna i&lt;br&gt;arkivlagen. För varje hälsodataregister skall det enligt motiven övervägas&lt;br&gt;av regeringen om särskilda föreskrifter om gallring skall införas. Härvid&lt;br&gt;bör, sägs det vidare, särskilt beaktas att möjligheten att bevara uppgifter&lt;br&gt;under längre tid enligt personuppgiftslagen endast gäller för historiska,&lt;br&gt;statistiska och vetenskapliga ändamål, i vilket epidemiologi far anses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inbegripet. Detta medför enligt regeringens mening att den föreslagna&lt;br&gt;lösningen inte medför någon avvikelse från vad som stadgas i per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill till att börja med framhålla att personuppgiftslagen&lt;br&gt;grundar sig på ett EG-direktiv, närmare bestämt Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda&lt;br&gt;personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria&lt;br&gt;flödet av sådana uppgifter. Lagrådet har i yttrande den 26 november 1997&lt;br&gt;över förslag till bl.a. personuppgiftslag (se prop. 1997/98:44 s. 235)&lt;br&gt;funnit att undantagen i 8 § andra stycket personuppgiftslagen - dvs. att&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen inte hindrar att en myndighet arkiverar och&lt;br&gt;bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en&lt;br&gt;arkivmyndighet - strider mot det övergripande syftet med direktivet,&lt;br&gt;nämligen i första hand att skapa en gemensam hög nivå till skydd för den&lt;br&gt;personliga integriteten. Lagrådet förordade mot denna bakgrund att&lt;br&gt;undantagen skulle utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande ärende har som nämnts ståndpunkten att arkivlagens&lt;br&gt;bestämmelser skall gälla motiverats med främst svårigheten att på&lt;br&gt;förhand bestämma i vilken omfattning och under vilken tid uppgifterna&lt;br&gt;kan behövas för undersöknings- och forskningsändamål. Något hinder på&lt;br&gt;grund av detta att låta bestämmelserna i personuppgiftslagen om&lt;br&gt;bevarande vara tillämpliga kan Lagrådet inte finna. Vad som är&lt;br&gt;avgörande i sammanhanget är dock att direktivet enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;inte lämnar något utrymme att föreskriva att arkivlagens bestämmelser&lt;br&gt;skall tillämpas med avseende på uppgifterna i hälsodataregister. Rege-&lt;br&gt;ringen har visserligen anfört att den föreslagna lösningen - genom gall-&lt;br&gt;ringsbestämmelser i regeringsförordningar, jfr. vad Lagrådet anfört under&lt;br&gt;3 § - inte kommer att medföra någon avvikelse från vad som stadgas i&lt;br&gt;personuppgiftslagen. Arkivlagen ger emellertid enligt ordalagen större&lt;br&gt;möjligheter till bevarande än direktivet och strider således mot detta. En&lt;br&gt;hänvisning i förevarande lag till arkivlagens bestämmelser kommer&lt;br&gt;därför också i konflikt med direktivet. Lagrådet föreslår att hänvisningen&lt;br&gt;till arkivlagen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får enskilda personers identitet inte avslöjas i de&lt;br&gt;redovisningar som görs med hjälp av uppgifter ur ett hälsodataregister.&lt;br&gt;Avsikten med paragrafen framgår inte klart av lagtexten och någon&lt;br&gt;ledning ges inte heller i författningskommentaren eller motiven i övrigt.&lt;br&gt;Oklart är bl.a. vad som avses med begreppet &amp;quot;redovisningar&amp;quot; och hur&lt;br&gt;paragrafen förhåller sig till tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.&lt;br&gt;Enligt vad som upplysts vid föredragningen i Lagrådet skall paragrafen&lt;br&gt;gälla endast för den personuppgiftsansvariga myndigheten och de&lt;br&gt;&amp;quot;redovisningar&amp;quot; som denna gör. Paragrafen avses vidare inte innebära&lt;br&gt;någon inskränkning i förhållande till sekretesslagen i fråga om ut-&lt;br&gt;lämnande av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det vanskligt från såväl praktiska som&lt;br&gt;principiella utgångspunkter att i förevarande avseende göra skillnad&lt;br&gt;mellan redovisningar som faller under paragrafen och sådana som faller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utanför paragrafen. ADB-tekniken gör det möjligt att ur en samling Prop. 1997/98:108&lt;br&gt;uppgifter på ADB-medium - t.ex. hälsodataregistret - välja olika sam- Bilaga 5&lt;br&gt;manställningar som var och en kan utgöra en för myndigheten tillgänglig&lt;br&gt;allmän handling. En viss sammanställning anses utgöra en for&lt;br&gt;myndigheten tillgänglig upptagning (handling) om den kan tas fram&lt;br&gt;genom rutinbetonade åtgärder från myndighetens sida. Krävs däremot en&lt;br&gt;mera kvalificerad, konstruktiv insats i form av t.ex. nyskrivning av&lt;br&gt;datorprogram, kan den upptagning som skulle bli resultatet av bearbet-&lt;br&gt;ningen inte anses som tillgänglig för myndigheten (prop. 1975/76:160 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89-1 och RÅ 1988 ref. 84).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt att förevarande paragraf inte skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;sammanställningar som i enlighet med det anförda utgör en för myndig-&lt;br&gt;heten tillgänglig allmän handling. För uppgifter i sådana sammanställ-&lt;br&gt;ningar tillämpas sekretesslagen. Tillämpningsområdet för paragrafen&lt;br&gt;begränsas till sammanställningar eller redovisningar som utförs manuellt&lt;br&gt;och som åtminstone vid tillfället i fråga inte kan tas fram maskinellt&lt;br&gt;genom rutinbetonade åtgärder. Paragrafen synes för dessa fall innebära&lt;br&gt;ett förbud att framställa en allmän handling som avslöjar enskilda per-&lt;br&gt;soners identitet. Något motsvarande förbud kommer däremot som sagt&lt;br&gt;inte att gälla för sådana sammanställningar som utgör tillgängliga&lt;br&gt;allmänna handlingar eller för registrets namnuppgifter i sig. Paragrafen&lt;br&gt;kan sålunda sägas ge i viss mån slumpartade effekter. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening är paragrafen inte förenlig med det tryckfrihetsrättsliga systemet.&lt;br&gt;Lagrådet förordar därför att paragrafen får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om vårdregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet anfört i anslutning till 1 och 3 §§ förslaget&lt;br&gt;till lag om hälsodataregister förordar Lagrådet att första stycket&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den som bedriver vård far med hjälp av automatiserad behandling av&lt;br&gt;personuppgifter föra vårdregister.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas vad Lagrådet föreslagit bör 3 § slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bör - i enlighet med vad Lagrådet anfört under 1 § - utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen i 2 § till personuppgiftslagen får anses följa att nämnda&lt;br&gt;lags terminologi gäller vid tillämpning av den nu remitterade lagen så&lt;br&gt;länge annat inte sägs. Vad som i förevarande paragraf föreskrivs om&lt;br&gt;behandling, blockering, den registrerade, personuppgifter,&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig och tredje man framstår därför som överflödigt&lt;br&gt;(jfr. vad Lagrådet anfört i anslutning till 4 § förslaget till lag om&lt;br&gt;hälsodataregister). Lagrådet förordar att paragrafen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att bestämmelser om bevarande och gallring finns&lt;br&gt;i patientjoumallagen (1985:562), arkivlagen och personuppgiftslagen. Av&lt;br&gt;författningskommentaren framgår att avsikten är att arkivlagen skall gälla&lt;br&gt;för vårdregister som förs inom den offentliga vården, medan&lt;br&gt;personuppgiftslagen skall gälla för sådana register inom den privata&lt;br&gt;vården. Dock skall avvikande bestämmelser i patientjoumallagen alltid&lt;br&gt;beaktas. Paragrafen borde i och för sig förtydligas så att denna avsikt&lt;br&gt;framgår av lagtexten. Lagrådet får dock i dessa frågor hänvisa till vad&lt;br&gt;Lagrådet anfört under 11 § förslaget till lag om hälsodataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;„ &amp;nbsp;&amp;nbsp;. , ,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Wallström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:108&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1998:000) om&lt;br&gt;hälsodataregister&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55941, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:SoU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:54:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03108</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:54:21</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:SoU23</uppgift>
<ref_dok_id>GL01SoU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:108&lt;br/&gt;
Hälsodata- och vårdregister</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:108&lt;br/&gt;
Hälsodata- och vårdregister</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:108&lt;br/&gt;
Hälsodata- och vårdregister</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:108&lt;br/&gt;
Hälsodata- och vårdregister</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  och Kerstin Heinemann  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:108&lt;br/&gt;
Hälsodata- och vårdregister</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  och Kerstin Heinemann  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:108&lt;br/&gt;
Hälsodata- och vårdregister</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Sandström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:108&lt;br/&gt;
Hälsodata- och vårdregister</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Sandström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thomas Julin  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1997/98:108&lt;br/&gt;
Hälsodata- och vårdregister</uppgift>
<ref_dok_id>GL02So17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1997/98:108 Hälsodata- och vårdregister</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thomas Julin  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>