2227820GL031061997/98106propproppropProposition 1997/98:106PropositionPropositionJustitiedepartementet10601998-03-05 00:00:002025-12-19 14:03:101998-01-01 00:00:00Pensionsrättigheter och bodelningdigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GL03106/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GL03106https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03106
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1997/98:106</h1>
<h2>Pensionsrättigheter och bodelning</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03106/prop_199798__106-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1997/98:106</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 5 mars 1998</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Laila Freivalds</p>
<p>(Justitiedepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>Propositionen innehåller förslag till ändringar i äktenskapsbalkens be-<br>stämmelser om makars pensionsrättigheter vid bodelning.</p>
<p>Enligt nuvarande regler ingår rätt till pension på grund av privat<br>pensionsförsäkring eller pension på grund av pensionssparavtal enligt<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande inte i bodelning, om<br>det inte med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska<br>förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att<br>undanta pensionsrätten från bodelning.</p>
<p>Förslaget i propositionen innebär att dessa pensionsrättigheter som<br>regel skall ingå i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad. De<br>skall undantas helt eller delvis endast om det med hänsyn till makamas<br>ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara<br>oskäligt att pensionsrätten ingick i bodelningen. Vid bodelning med<br>anledning av dödsfall skall sådana pensionsrättigheter inte heller fort-<br>sättningsvis ingå i bodelning.</p>
<p>Övriga former av pensionsrättigheter, t.ex. tjänstepensioner, pension<br>enligt nuvarande regler i lagen (1962:381) om allmän försäkring och<br>pension enligt det reformerade allmänna ålderspensionssystemet, skall<br>inte heller i framtiden ingå i bodelning. För de fall då det finns en<br>snedfördelning av makamas pensionsskydd anvisas i propositionen olika<br>vägar för att jämna ut olikheterna och förbättra situationen efter äkten-<br>skapsskillnad för en make som har dåligt pensionsskydd och otillräckliga<br>möjligheter att själv förbättra skyddet. Det föreslås bl.a. ett tillägg i<br>bestämmelserna om underhållsbidrag till make som markerar att pen-<br>sionsskyddet kan ha betydelse för underhållsfrågan.</p>
<p>Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999. 1</p>
<p>1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 106</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4</p>
<p>2 Lagtext...............................................................................................5</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning..............................................................9</p>
<p>4 Allmänt om pensionsrättigheter......................................................10</p>
<p>4.1 Det nuvarande allmänna pensionssystemet......................10</p>
<p>4.2 Tjänstepensioner...............................................................11</p>
<p>4.3 Privata pensionsrättigheter, m.m......................................11</p>
<p>4.3.1 Försäkringar....................................................11</p>
<p>4.3.2 Individuellt pensionssparande........................12</p>
<p>4.3.3 Vissa skatterättsliga regler..............................13</p>
<p>4.4 Ett reformerat allmänt pensionssystem.............................15</p>
<p>4.4.1 Huvuddragen i reformen.................................15</p>
<p>4.4.2 Överföring av premiepensionsrätt mellan</p>
<p>makar..............................................................17</p>
<p>5 Huvuddragen i regelsystemet vid bodelning m.m...........................19</p>
<p>5.1 Principerna för bodelning vid äktenskapsskillnad............19</p>
<p>5.1.1 Likadelningsprincipen....................................19</p>
<p>5.1.2 V ederlagsregeln..............................................20</p>
<p>5.1.3 Jämkningsreglema..........................................21</p>
<p>5.1.4 Avtalsutrymmet..............................................22</p>
<p>5.2 Pensionsrättigheter och bodelning....................................24</p>
<p>5.2.1 Personliga pensionsrättigheter........................24</p>
<p>5.2.2 Privata pensionsförsäkringar, m.m.................25</p>
<p>5.3 Underhåll efter äktenskapsskillnad...................................28</p>
<p>5.3.1 Principerna för bestämmande av</p>
<p>underhållsbidrag.............................................28</p>
<p>5.3.2 Jämkning av underhållsbidrag........................31</p>
<p>5.4 Gällande rätt och aktuella reformer i de övriga nordiska</p>
<p>länderna.............................................................................32</p>
<p>6 Allmänna utgångspunkter för behandling av makars</p>
<p>pensionsrättigheter vid bodelning...................................................32</p>
<p>7 Vilka pensionsrättigheter skall ingå i bodelning?...........................35</p>
<p>7.1 Bodelning efter äktenskapsskillnad..................................35</p>
<p>7.2 Bodelning efter dödsfall....................................................39</p>
<p>8 Jämkning i särskilda fall..................................................................41</p>
<p>8.1 Jämkning av vilka pensionsrättigheter som skall ingå i</p>
<p>bodelning..........................................................................41</p>
<p>8.2 Jämkning av likadelningen vid bodelning........................45</p>
<p>9 Underhållsbidrag för anskaffande av pensionsskydd......................47</p>
<p>10 Kriterierna för de olika korrigeringsmöjlighetema.........................51</p>
<p>11 Värdering av pensionsrättigheter....................................................53</p>
<p>12 Ikraftträdande m.m..........................................................................55</p>
<p>13 Kostnadsmässiga konsekvenser och konsekvenser ur ett Prop. 1997/98:106</p>
<p>jämställdhetsperspektiv...................................................................56</p>
<p>13.1 Kostnadsmässiga konsekvenser........................................56</p>
<p>13.2 Konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv....................57</p>
<p>14 F örfattningskommentar...................................................................58</p>
<p>Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Pensionsrättigheter</p>
<p>och bodelning (SOU 1995:8)............................................68</p>
<p>Bilaga 2 Betänkandets lagförslag....................................................70</p>
<p>Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna.................................74</p>
<p>Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.............................................75</p>
<p>Bilaga 5 Lagrådets yttrande......................... 79</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998...........83</p>
<h2>Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om<br>ändring i äktenskapsbalken.</p>
<h2>Lagtext</h2>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 11 § samt 10 kap.<br>3 och 4 §§ äktenskapsbalken skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>6 kap.</p>
<p>7§</p>
<p>Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.</p>
<p>Om den ena maken behöver<br>bidrag till sitt underhåll under en<br>övergångstid, har den maken rätt<br>att få underhållsbidrag av den<br>andra maken efter vad som är<br>skäligt med hänsyn till dennes<br>förmåga och övriga omständig-<br>heter.</p>
<p>Har den ena maken svårigheter<br>att försörja sig själv sedan ett<br>långvarigt äktenskap har upplösts<br>eller finns det andra synnerliga<br>skäl, har den maken rätt till<br>underhållsbidrag av den andra<br>maken för längre tid än som anges<br>i andra stycket.</p>
<p>Om den ena maken behöver<br>bidrag till sitt underhåll under en<br>övergångstid, har den maken rätt<br>att fa underhållsbidrag av den<br>andra maken efter vad som är<br>skäligt med hänsyn till denna<br>makes förmåga och övriga omstän-<br>digheter.</p>
<p>Har den ena maken svårigheter<br>att försörja sig själv sedan ett<br>långvarigt äktenskap har upplösts<br>eller finns det andra synnerliga<br>skäl, har den maken rätt till<br>underhållsbidrag av den andra<br>maken för längre tid än som anges<br>i andra stycket. Vid prövning av<br>den rätten skall hänsyn tas till om<br>den ena maken behöver bidrag för<br>att skaffa sig pensionsskydd.</p>
<p>Underhållsbidrag efter äkten-<br>skapsskillnad skall betalas fort-<br>löpande. Finns det särskilda skäl,<br>far domstolen dock bestämma att<br>bidraget skall betalas med ett<br>engångsbelopp.</p>
<p>8§</p>
<p>Underhållsbidrag efter äkten-<br>skapsskillnad skall betalas fort-<br>löpande. Finns det särskilda skäl,<br>såsom att den underhållsberät-<br>tigade behöver ett bidrag för att<br>skaffa sig pensionsskydd, far dom-<br>stolen dock bestämma att bidraget<br>skall betalas med ett engångs-<br>belopp.</p>
<p>9 kap.</p>
<p>Om en make dör när ett mål om<br>äktenskapsskillnad pågår, skall de<br>föreskrifter som avser bodelning<br>med anledning av äktenskaps-<br>skillnad tillämpas.</p>
<p>11 §</p>
<p>Om en make dör när ett mål om<br>äktenskapsskillnad pågår, skall de<br>bestämmelser som avser bodel-<br>ning med anledning av äkten-<br>skapsskillnad tillämpas. Bestäm-<br>melserna i 10 kap. 3 § andra<br>stycket gäller dock i stället för<br>bestämmelserna i tredje stycket i<br>den paragrafen.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>10 kap.</p>
<p>Rättigheter som inte kan över-<br>låtas eller som i annat fall är av<br>personlig art skall inte ingå i<br>bodelning om det skulle strida<br>mot vad som gäller för rättigheten.</p>
<p>Å ven om det inte följer av första<br>stycket, skall rätt till pension på<br>grund av en försäkring som någon<br>av makarna äger inte ingå i<br>bodelning, om utfallande belopp<br>skall beskattas som inkomst och<br>försäkringen gäller rätt till</p>
<p>1. ålderspension eller invalid-<br>pension, eller</p>
<p>2. efterlevandepension i fall då<br>rätt till utbetalning av pensionen<br>föreligger vid bodelningen.</p>
<p>Rätt till pension som tillkommer<br>någon av makarna på grund av<br>pensionssparavtal enligt lagen<br>(1993:931) om individuellt pen-</p>
<p>3§*</p>
<p>Rättigheter som inte kan över-<br>låtas eller som i annat fall är av<br>personlig art skall inte ingå i<br>bodelning om det skulle strida<br>mot vad som gäller för rättigheten.<br>Dessutom skall pensionsrättig-<br>heter, även om de inte är av så-<br>dant slag som avses i första<br>meningen, undantas från bo-<br>delning enligt vad som sägs i<br>andra och tredje styckena.</p>
<p>Vid bodelning med anledning<br>av en makes död skall en rätt till<br>pension som den efterlevande<br>maken har på grund av pensions-<br>sparavtal enligt lagen (1993:931)<br>om individuellt pensionssparande<br>inte ingå i bodelningen. Det-<br>samma gäller en rätt till pension<br>som den efterlevande maken har<br>på grund av en försäkring, om det<br>belopp som skall betalas ut skall<br>beskattas som inkomst. Om pen-<br>sionssparkontot eller försäkringen<br>ägdes av den avlidna maken,<br>tillämpas i stället bestäm-<br>melserna i lagen om individuellt<br>pensionssparande eller lagen<br>(1927:77) om försäkringsavtal.</p>
<p>Vid bodelning med anledning<br>av äktenskapsskillnad skall en rätt<br>till pension som någon av<br>makarna har på grund av</p>
<p>Senaste lydelse 1993:933</p>
<p>sionssparande skall inte ingå i<br>bodelning.</p>
<p>pensionssparavtal enligt lagen om<br>individuellt pensionssparande helt<br>eller delvis undantas från bodel-<br>ningen, om det med hänsyn till<br>makarnas ekonomiska förhållan-<br>den och omständigheterna i övrigt<br>skulle vara oskäligt att hela pen-<br>sionsrätten ingick. Detsamma gäl-<br>ler rätt till pension på grund av en<br>försäkring, om det belopp som<br>skall betalas ut skall beskattas<br>som inkomst och försäkringen<br>gäller rätt till</p>
<p>1. ålderspension eller sjuk-<br>pension, eller</p>
<p>2. efterlevandepension om det<br>finns en rätt till utbetalning av<br>pensionen vid bodelningen.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Rätt till pension som avses i<br>andra och tredje styckena skall<br>dock helt eller delvis ingå i<br>bodelning, om det med hänsyn till<br>äktenskapets längd, makarnas<br>ekonomiska förhållanden och<br>omständigheterna i övrigt skulle<br>vara oskäligt att undanta pen-<br>sionsrätten från bodelning.</p>
<p>4§<sup>2</sup></p>
<p>Egendom som har gjorts till<br>enskild genom äktenskapsförord,<br>liksom vad som har trätt i stället<br>för sådan egendom samt avkast-<br>ning av denna som är enskild<br>egendom, skall ingå i bodelning<br>om makarna kommer överens om</p>
<p>Egendom som har gjorts till<br>enskild genom äktenskapsförord,<br>liksom vad som har trätt i stället<br>för sådan egendom samt avkast-<br>ning av denna som är enskild<br>egendom, skall ingå i bodelning<br>om makarna kommer överens om</p>
<p>det vid bodelningen. Detsamma<br>gäller sådan rätt till pension på<br>grund av försäkring eller pen-<br>sionssparavtal som avses i 3 §<br>andra och tredje styckena.<br></p>
<p>Elar makarna kommit överens om att enskild egendom skall ingå i<br>bodelningen, skall sådan egendom vid bodelningen anses utgöra<br>giftorätts gods.</p>
<p>det vid bodelningen. Detsamma<br>gäller sådan rätt till pension på<br>grund av försäkring eller pen-<br>sionssparavtal som avses i 3 §<br>andra stycket.</p>
<p>En sådan rätt till pension på<br>grund av försäkring eller pen-<br>sionssparavtal som avses i 3 §</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:933<br></p>
<p>tredje stycket skall inte ingå i Prop. 1997/98:106<br>bodelning, om makarna kommer<br>överens om det vid bodelningen.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. Ligger den dag som avses i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken före den<br>1 januari 1999, tillämpas 6 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 11 § samt 10 kap.<br>3 och 4 §§ i deras äldre lydelse.</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning Prop. 1997/98:106</h2>
<p>Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 om genomgripande ändringar i<br>reglerna för ålderspension (bet. 1993/94:SfU24 och rskr. 1993/94:439).<br>Beslutet innebär att riksdagen i allt väsentligt godkänt de riktlinjer för ett<br>reformerat ålderspensionssystem som föreslagits i regeringens proposi-<br>tion Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250).<br>Propositionen tar inte upp några lagförslag utan anger de riktlinjer som<br>bör vägleda reformeringen av ålderspensioneringen. Till grund för<br>propositionen låg Pensionsarbetsgruppens betänkande Reformerat pen-<br>sionssystem (SOU 1994:20) och den överenskommelse som träffades<br>inom denna mellan företrädare för de fyra dåvarande regeringspartierna<br>och socialdemokraterna.</p>
<p>I sitt ursprungliga skick innefattade reformen av det allmänna pen-<br>sionssystemet bl.a. ett system för delning mellan makar av intjänad<br>pensionsrätt inom det allmänna reformerade ålderspensionssystemet.<br>Under det fortsatta beredningsarbetet har förslaget om delning av<br>pensionsrätt ersatts av ett förslag som ger make möjlighet att till den<br>andra maken överföra pensionsrätt inom det s.k. premiereservsystemet.</p>
<p>I propositionen framhölls att de principiella synpunkter som låg bakom<br>förslaget om delning av pensionsrätt inom det reformerade pensions-<br>systemet delvis borde föras över på andra former av pensionsrättigheter.<br>Detta föreslogs ske genom en ändring av reglerna i äktenskapsbalken om<br>behandling av makars pensionsrättigheter vid bodelning på grund av<br>äktenskapsskillnad. Genom de av riksdagen den 8 juni 1994 antagna<br>riktlinjerna godtogs också förslaget i propositionen om inriktningen för<br>en anpassning av äktenskapsbalkens bodelningsregler till principerna för<br>det reformerade pensionssystemet.</p>
<p>Sommaren 1994 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att se<br>över äktenskapsbalkens regler om bodelning för att anpassa dem till<br>principerna för det reformerade ålderspensionssystemet. Huvuduppgiften<br>för utredningen var enligt direktiven att utarbeta regler som innebär att<br>rätt till pension på grund av frivillig, individuell pensionsförsäkring och<br>medel på pensionssparkonto enligt lagen (1993:931) om individuellt<br>pensionssparande fortsättningsvis i regel skall ingå i bodelning efter<br>äktenskapsskillnad, i huvudsak enligt de regler för pensionsförsäkringar<br>som gällde före år 1988.</p>
<p>I januari 1995 redovisade utredningen sitt arbete i betänkandet<br>Pensionsrättigheter och bodelning (SOU 1995:8). En sammanfattning av<br>betänkandet finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i bilaga 2.<br>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-<br>na finns i bilaga 3. En sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i<br>Justitiedepartementet (dnr Ju95/464).</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 12 februari 1998 att inhämta Lagrådets<br>yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Prop. 1997/98:106</p>
<p>Lagrådet har lämnat vissa synpunkter på lagförslagen. Synpunkterna är<br>främst av redaktionell art men avser i ett fall sakfrågan. Regeringen har<br>följt Lagrådets förslag utom på en punkt. Regeringen återkommer i<br>avsnitten 7.1 och 9 samt i författningskommentaren till Lagrådets<br>synpunkter.</p>
<h2>4 Allmänt om pensionsrättigheter</h2>
<h3>4.1 Det nuvarande allmänna pensionssystemet</h3>
<p>De allmänna pensionerna omfattar i princip alla som bor eller arbetar här<br>i landet. Huvudförmåner utges inom både folk- och tilläggspensione-<br>ringen i form av ålders-, förtids- och efterlevandepension. Vid sidan<br>härav finns de s.k. särskilda folkpensionsförmånema handikappersättning<br>och vårdbidrag. Vidare utbetalas pensionstillskott till pensionärer som<br>saknar eller har låg allmän tilläggspension (ATP). Dessutom finns<br>bostadstillägg för pensionärer (BTP), som är inkomstprövat och kan<br>betalas som ett bidrag till pensionstagarens bostadskostnader.</p>
<p>Genom folkpensioneringen ges en grundtrygghet vid ålderdom, lång-<br>varig sjukdom, gravt handikapp m.m. Sådana pensioner betalas med i<br>princip enhetliga belopp som är desamma för alla och således oberoende<br>av den försäkrades tidigare inkomster eller avgiftsbetalning. Däremot är<br>folkpensionerna fr.o.m. år 1993 avhängiga av den berättigades försäk-<br>ringstid i så måtto att det för rätt till oavkortad folkpension krävs<br>bosättning i Sverige under minst 40 år mellan 16 och 65 års ålder eller<br>minst 30 år med intjänade ATP-poäng. Vid kortare tids bosättning<br>respektive kortare tids förvärvsarbete här i landet reduceras folk-<br>pensionen proportionellt.</p>
<p>Dagens ATP-system är uppbyggt enligt den s.k. inkomstbortfalls-<br>principen, vilken innebär att pensionsförmånerna i princip bestäms av de<br>inkomster som den försäkrade har haft under den yrkesverksamma delen<br>av livet och av det antal år under vilka han eller hon har förvärvsarbetat.<br>Inkomsten är pensionsgrundande för ATP till den del den överstiger det<br>s.k. förhöjda basbeloppet för året (37 100 kr för år 1998) och uppgår till<br>högst 7,5 gånger detta basbelopp (278 250 kr år 1998). Vid uttag från 65<br>års ålder utgör ATP i form av ålderspension 60 % av medeltalet av de 15<br>högsta pensionspoängen (den s.k. 15-årsregeln) multiplicerat med det s.k.<br>minskade basbeloppet. Enligt huvudregeln krävs 30 år med pensions-<br>grundande inkomst för att man skall ha rätt till oavkortad tilläggspension<br>(den s.k. 30-årsregeln). Vid färre år med pensionsgrundande inkomst<br>reduceras pensionen proportionellt.</p>
<p>Pensionsgrundande för ATP är i första hand inkomster av förvärvs-<br>arbete. Sådana kan härröra från anställning eller från annat förvärvs-<br>arbete, t.ex. aktiv näringsverksamhet som bedrivs i Sverige. Med<br>anställningsinkomster likställs dessutom olika förmåner som ersätter<br>sådan inkomst, t.ex. sjukpenning, föräldrapenning, arbetsskadeersättning,<br></p>
<p>10</p>
<p>arbetslöshetsersättning, vårdbidrag, utbildningsbidrag, vuxenstudiebidrag Prop. 1997/98:106<br>och delpension. För att uppfylla 30-årsregeln får dessutom fr.o.m. år<br>1982 föräldrar räkna år då de vårdat barn som är yngre än tre år. Däremot<br>ger sådana år inga ATP-poäng.</p>
<h3>4.2 Tjänstepensioner</h3>
<p>Vid sidan av den allmänna pensioneringen finns tjänstepensionssystem,<br>som för de flestas del grundas på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens<br>parter och som omfattar i stort sett alla löntagare i Sverige (avtals-<br>pensioner). Avtalspensionerna har många drag gemensamma med den<br>allmänna pensioneringen. De är obligatoriska på det aktuella avtals-<br>området. Intjänade pensionsrättigheter är överförbara från en arbetsgivare<br>till en annan och ofta från ett arbetsmarknadsområde till ett annat, om<br>arbetstagaren skulle byta anställning.</p>
<p>Avtalspensionerna finansieras i allt väsentligt genom avgifter från<br>arbetsgivarna, men principerna för finansiering av de faktiska pensions-<br>åtagandena varierar påtagligt. Systemen for privatanställda är helt eller<br>delvis fonderade, och åtagandena är i stor utsträckning tryggade genom<br>försäkring. När det gäller de offentliganställdas avtalspensioneringar sker<br>däremot oftast inte någon fondering alls.</p>
<p>Tjänstepensionssystemen fullgör i huvudsak tre funktioner. För det<br>första ger de rätt till pensionsförmåner i vissa situationer när sådan rätt<br>inte finns inom den allmänna pensioneringen. För det andra utbetalas ofta<br>ett belopp som ett komplement till de allmänna pensionerna. I genomsnitt<br>kan detta belopp till den som varit yrkesverksam under en längre tid<br>sägas motsvara 10-15 % av den pensionsberättigades slutlön. För det<br>tredje ger avtalspensionssystemen rätt till pension också for inkomstdelar<br>som överstiger 7,5 förhöjda basbelopp.</p>
<h3>4.3 Privata pensionsrättigheter, m.m.</h3>
<h4>4.3.1 Försäkringar</h4>
<p>Under senare årtionden har antalet frivilligt tecknade livförsäkringar i<br>privata försäkringsbolag ökat kraftigt. I början av 1980-talet var bank-<br>sparandet, uttryckt i procent av hushållens disponibla inkomster, omkring<br>sju gånger större än det frivilliga försäkringssparandet, men under senare<br>år har försäkringssparandet tidvis legat på en jämförbar nivå. För den<br>som inte omfattas av något tjänstepensionssystem och som har ingen<br>eller liten ATP är privat försäkring ett effektivt sätt att trygga sin<br>försörjning vid ålderdom eller långvarig sjukdom. Fördelen med försäk-<br>ringar, jämfört med annat privat sparande, är att en försäkring kan ge fullt<br>skydd vid allvarlig sjukdom eller dödsfall redan från tecknandet. Vidare<br>ger rätt till livränta en livsvarig pension vars varaktighet är oberoende av<br>pensionskapitalets storlek.</p>
<p>Livförsäkringar delas civilrättsligt in i kapitalförsäkringar och livränte-<br>forsäkringar (se 102 och 118 §§ lagen [1927:77] om försäkringsavtal).</p>
<p>11</p>
<p>Skillnaden består i att det utfallande försäkringsbeloppet vid kapital- p<sub>r</sub>op. 1997/98:106<br>försäkring är på förhand bestämt genom försäkringsavtalet, medan det<br>vid livränteförsäkring faller ut ett visst belopp vanligen per månad under<br>en persons livstid eller under viss tid. Inom skatterätten sker en uppdel-<br>ning efter andra grunder i pensionsförsäkring och kapitalförsäkring (se<br>avsnitt 4.3.3). Redan nu skall anmärkas dels att det är den skatterättsliga<br>uppdelningen som är bestämmande för behandlingen enligt äktenskaps-<br>balkens regler, dels att den ojämförligt största delen av alla premier som<br>under de senaste årtiondena har betalats för privata försäkringar i svenska<br>livförsäkringsbolag har avsett pensionsförsäkringar.</p>
<p>Som framgått i föregående avsnitt är många tjänstepensionsåtaganden<br>tryggade genom försäkring. I många andra fall är det klart att en rätt till<br>pensionsförmåner från försäkring inte har något konkret samband med<br>tjänst. I åtskilliga fall kan det emellertid vara svårt att avgöra om<br>förmånerna har karaktären av tjänstepensionering eller inte, och som<br>framgår i avsnitt 5.2 kan denna distinktion ha stor betydelse när det gäller<br>den äktenskapsrättsliga behandlingen av förmånerna.</p>
<p>Sedan länge har försäkringsbolagen tillhandahållit pensionsförsäk-<br>ringar till personer som saknar kollektivavtalad tjänstepension. Dessa<br>grupper är bl.a. aktieägare i fåmansbolag, delägare i handelsbolag och<br>kommanditbolag, innehavare av enskild firma samt anställda tillhörande<br>den så kallade frikretsen hos kollektivavtalsbundna arbetsgivare och<br>anställda hos arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal.</p>
<p>Av dessa grupper kan delägare i aktiebolag, kommanditdelägare och<br>personer som är anställda få tjänstepension, medan ägare av enskild<br>firma, delägare i handelsbolag och komplementärer i kommanditbolag är<br>hänvisade till privat pensionsförsäkring. I detta sammanhang bör noteras,<br>att make till delägare i handelsbolag kan ha tjänstepension, medan<br>delägaren själv måste ha privat pensionsförsäkring.</p>
<h4>4.3.2 Individuellt pensionssparande</h4>
<p>Den 1 januari 1994 infördes lagen (1993:931) om individuellt pensions-<br>sparande. Tidigare hade det långsiktigt bundna sparande som får ske<br>enligt särskilda, gynnsamma skatteregler varit förbehållet sparande<br>genom pensionsförsäkring. Sådana försäkringar innehåller såväl ett spar-<br>moment som ett försäkringsmoment. Den nya lagen innebär att sparande<br>enligt motsvarande gynnsamma skatteregler skall kunna ske även helt<br>utan försäkringsinslag, inom ramen för ett individuellt pensionssparande.<br>Enligt förarbetena är ett grundläggande motiv för att bredda pensions-<br>sparandet att öka konkurrensen om detta sparande (prop. 1992/93:187<br>s. 94).</p>
<p>De skatteregler som redan tidigare gällde för sparande i pensions-<br>försäkring gäller sålunda även för det nya individuella pensionssparandet<br>(se även avsnitt 4.3.3). Avdrag för sparandet ges det år då sparandet sker.<br>Avdragsutrymmet gäller gemensamt för pensionsförsäkring och det indi-<br>viduella pensionssparandet. Inkomstbeskattning sker först när pensions-<br>beloppen betalas ut. Vidare beskattas avkastningen av pensionsförsäk-<br></p>
<p>12</p>
<p>ringskapital till en lägre skattesats än den som gäller generellt för p<sub>ro</sub>p. 1997/98:106<br>kapitalinkomster. Reglerna för det individuella pensionssparandet har<br>även i övrigt utformats efter förebild av de bestämmelser som gäller för<br>pensionsförsäkring. Det innebär bl.a. att utbetalningar av ålderspension<br>enligt huvudregeln far ske tidigast då spararen uppnått en ålder av 55 år</p>
<p>och att utbetalningarna normalt skall ske under minst 5 år.</p>
<p>Också de civilrättsliga regler som gäller för pensionsförsäkring har i<br>största möjliga utsträckning överförts till att gälla även för det indi-<br>viduella pensionssparandet. Det innebär möjlighet att förordna om<br>förmånstagare samt förbud mot överlåtelse, belåning och pantsättning,<br>m.m.</p>
<h4>4.3.3 Vissa skatterättsliga regler</h4>
<p>Pensions- och kapitalförsäkring</p>
<p>Inom skatterätten skiljer man mellan pensionsförsäkring och kapitalför-<br>säkring. Den skatterättsliga indelningen medför en helt annan gränslinje<br>kring begreppet kapitalförsäkring än den ovan redovisade civilrättsliga<br>indelningen. Kommunalskattelagen (1928:370) tillhandahåller en defini-<br>tion av vad som är pensionsförsäkring. All annan livförsäkring är i<br>skatterättslig mening kapitalförsäkring. Äktenskapsbalkens bodelnings-<br>regler anknyter till kommunalskattelagens definition av begreppet pen-<br>sionsförsäkring.</p>
<p>Definitionen av pensionsförsäkring har uppställts med tanke på<br>försäkringens syfte. Pensionsförsäkring föreligger enligt punkt 1 av<br>anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen om andra försäkringsbelopp<br>inte skall betalas än ålderspension, sjukpension (före den 1 januari 1994<br>användes termen invalidpension) eller efterlevandepension. Efterlevande-<br>pension får tillkomma endast försäkringstagarens make, sambo och barn<br>samt makes eller sambos barn.</p>
<p>Skillnaden mellan försäkringskategoriema visar sig naturligtvis i be-<br>skattningsreglerna. Vid pensionsförsäkring är den inbetalade premien för<br>försäkringen principiellt avdragsgill vid försäkringstagarens inkomst-<br>beskattning samma år, under det att utfallande försäkringsbelopp be-<br>skattas som inkomst av tjänst (46 § 2 mom. resp. 31 § kommunalskatte-<br>lagen). Avdragsrätten är för de flesta inkomsttagare begränsad till ett<br>halvt basbelopp per år. För egenföretagare och personer med högre<br>årsinkomst än tio basbelopp gäller särskilda avdragsregler. Vid kapital-<br>försäkring är betalning av försäkringspremierna inte avdragsgill vid<br>beskattningen av försäkringstagarens inkomster, men utfallande försäk-<br>ringsbelopp är å andra sidan skattefria. Tanken bakom den uppskjutna<br>beskattningen är att ge en möjlighet till omfördelning av inkomst från<br>den yrkesaktiva tiden till tiden därefter. Utfallande försäkringsbelopp<br>från en pensionsförsäkring, pensionen, beskattas därför enligt vanliga<br>regler om inkomst av tjänst, medan inbetalda premier är avdragsgilla.</p>
<p>Som tidigare nämnts var en av utgångspunkterna vid utformandet av<br>den nya sparformen individuellt pensionssparande att reglerna så långt<br>möjligt skulle vara lika de regler som gäller för pensionsförsäkring. Efter<br></p>
<p>13</p>
<p>förslag i propositionen Vissa skattefrågor rörande livförsäkring (prop.<br>1993/94:85) har också vissa skatteregler som tidigare gällde för pen-<br>sionsförsäkringar ändrats i syfte att utjämna omotiverade skillnader<br>mellan de båda pensionsformema.</p>
<p>Avdrag för premie för annans försäkring medges inte</p>
<p>När det gäller frivillig, individuell pensionsförsäkring godtas med ett<br>undantag inte annan än försäkringstagaren som försäkrad. Undantaget<br>innebär att pensionsförsäkring kan tecknas på makes eller med make<br>jämförlig sambos liv till förmån för barn under 20 år. Syftet med detta<br>undantag är att öppna en möjlighet till kompensation för den ökning av<br>kostnaderna för barns skötsel som uppkommer om maken avlider.</p>
<p>Avdragsrätten för pensionsförsäkringspremie bygger på synsättet att<br>pension är en från den aktiva verksamhetstiden uppskjuten förvärvs-<br>inkomst. Från försäkringsbranchens sida har efterlysts en avdragsrätt för<br>försäkring ägd av make. Motsvarande krav har under senare år även<br>framförts i riksdagsmotioner. I propositionen Vissa skattefrågor rörande<br>livförsäkring avvisas tanken på en ändrad avdragsordning med följande<br>uttalande (prop. 1993/94:85 s. 37):</p>
<p>Pensionsskyddet för hem- och deltidsarbetande makar har i viss<br>utsträckning försvagats genom den år 1988 beslutade avvecklingen av<br>den allmänna änkepensionen. Den nya äktenskapslagstiftningen som<br>började gälla samma år medförde förändringar för samma grupp. Den<br>innebar ett frångående av den tidigare huvudregeln att privata P-<br>försäkringar skulle bli föremål för bodelning vid äktenskapsskillnad.<br>Huvudregeln är nu i stället att värdet av egen P-försäkring i huvudsak<br>inte skall ingå i bodelning mellan makarna.</p>
<p>Den fullständiga särbeskattningen av inkomst innebär i sin nuvarande<br>utformning bl.a. att endast den make som är försäkringstagare är<br>berättigad till avdrag för försäkringsutgiften. Som ett led i 1970 års<br>särbeskattningsreform slopades nämligen år 1973 rätten till avdrag för<br>premier för P-försäkring som ägs av den skattskyldiges make. Genom<br>ändringen hindrades ett utnyttjande av makarnas skilda marginal-<br>skattesatser.</p>
<p>Regeringen konstaterar att det finns ett behov av förbättrad<br>ålderspension för makar med ingen eller låg förvärvsinkomst. Enligt<br>regeringens mening utgör detta dock inte skäl att nu lägga fram förslag<br>om en ändrad avdragsordning. Avdragsfrågan kan inte ses isolerad och<br>de fortsatta överväganden som kan bli aktuella bör ske med<br>utgångspunkt från principen om särbeskattning av makar.</p>
<p>Skattskyldigheten följer pensionsrätt som överlåtits genom bodelning i<br>samband med äktenskapsskillnad</p>
<p>Pensionsförsäkring får under den försäkrades livstid överlåtas endast till<br>följd av anställningsförhållande, utmätning, ackord, konkurs eller genom<br>bodelning. En pensionsförsäkring kan således överlåtas från ena maken<br>till den andra i samband med bodelning. Under makarnas livstid kan<br>överlåtelsen ske vid såväl bodelning under äktenskapet som med<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>14</p>
<p>anledning av äktenskapsskillnad. I syfte att motverka skatteplanering<br>genom överföring av pensionsförsäkring till make med låg marginalskatt<br>infördes år 1975 en regel som innebar att beskattningen av utfallande<br>pension skulle ske hos överlåtaren även för tiden efter överlåtelsen, om<br>inte överlåtaren var berättigad till avdrag för periodiskt understöd till<br>förvärvaren. Vid den tidpunkten förelåg sådan avdragsrätt om makarna<br>levde åtskilda.</p>
<p>Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller regeln om kvarstående skatt-<br>skyldighet endast vid bodelning under bestående äktenskap. Som ett<br>komplement till denna bestämmelse gäller vidare att avdrag inte medges<br>för premier som betalas efter det att äganderätten till försäkringen<br>övergått genom bodelning under bestående äktenskap, och detta gäller<br>även om makarna senare skiljer sig. I det individuella pensionssparandet<br>gäller den ordningen att ytterligare inbetalningar inte får göras efter en<br>överlåtelse av kontot genom bodelning.</p>
<p>Återköp av pensionsförsäkring</p>
<p>Ett återköp innebär att försäkringsbolaget frigörs från sina förpliktelser<br>mot försäkringstagaren genom en utbetalning av det aktuella återköps-<br>värdet på en i förtid annullerad livförsäkring. Vid utbetalningen kan<br>återbäring tillkomma. Om pensionsförsäkringens tekniska återköpsvärde<br>uppgår till högst ett basbelopp och premier för försäkringen inte har<br>betalats under den senaste tioårsperioden får den utan hinder av skatte-<br>reglerna återköpas. För övriga fall far skattemyndigheten, om det finns<br>synnerliga skäl, genom dispens medge återköp av pensionsförsäkring.<br>Motsvarande regler gäller för det individuella pensionssparandet.</p>
<p>Skattemyndighetens dispens är i sig inte tillräcklig för att ett återköp<br>skall komma till stånd. Det krävs också en prövning av återköpsfrågan<br>hos försäkringsbolaget. Denna prövning görs bl.a. på försäkringstekniska<br>grunder. Utformningen av grunderna hos det enskilda försäkringsföre-<br>taget påverkar därvid utgången av prövningen. Skattemyndighetens pröv-<br>ning skall därför ske först när det hos försäkringsbolaget klarlagts att det<br>inte finns försäkrings- eller avtalsmässiga hinder mot återköp.</p>
<h3>4.4 Ett reformerat allmänt pensionssystem</h3>
<h4>4.4.1 Huvuddragen i reformen</h4>
<p>Riksdagen har den 8 juni 1994 beslutat om genomgripande ändringar i<br>reglerna för ålderspension (bet. 1993/94:SfU24 och rskr. 1993/94:439).<br>Beslutet innebär att riksdagen i allt väsentligt godkänt de riktlinjer för ett<br>reformerat ålderspensionssystem som föreslagits i regeringens proposi-<br>tion Reformering av det allmänna pensionssystemet (prop. 1993/94:250).<br>Förslagen i propositionen bygger i sin tur på Pensionsarbetsgruppens<br>betänkande Reformerat pensionssystem (SOU 1994:20) och den upp-<br>görelse som träffades inom arbetsgruppen mellan företrädare för de<br>dåvarande fyra regeringspartierna och socialdemokraterna.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>15</p>
<p>Propositionen, som benämns princippropositionen, upptar inga lag-<br>förslag utan anger de riktlinjer som bör vägleda reformeringen av<br>ålderspensioneringen. Enligt vad som uttalas i propositionen har rege-<br>ringen för avsikt att senare återkomma till riksdagen med förslag till den<br>närmare utformningen av reformen jämte lagförslag, konsekvenser för<br>anslagsposter på statsbudgeten m.m. Regeringen har den 19 januari 1998<br>beslutat att överlämna lagrådsremissen Reformerade regler om inkomst-<br>grundad ålderspension till Lagrådet. De nya reglerna redovisas i förslag<br>till lag om inkomstgrundad ålderspension och lag om införande av den<br>lagen. Reglerna rörande intjänande av pension föreslås träda i kraft den 1<br>januari 1999. De första utbetalningarna skall göras i januari 2001.</p>
<p>Den föreslagna reformen syftar till att skapa ett från andra social-<br>försäkringsgrenar avskilt inkomstrelaterat ålderspensionssystem. Detta<br>pensionssystem skall vara mer robust för samhällsekonomiska och demo-<br>grafiska förändringar än vad som är fallet med ATP. Vidare skall det<br>reformerade pensionssystemet i högre grad ges en försäkringsmässig<br>karaktär samtidigt som de fördelningspolitiska inslagen tydliggörs.<br>Reformeringen av pensionssystemet syftar även till att öka dess bidrag<br>till det samhälleliga sparandet och till att det i högre grad än dagens<br>system skall stimulera arbetsutbudet. I det följande redovisas huvud-<br>dragen i reformen.</p>
<p>De inkomster som i dag är pensionsgrundande och förenade med<br>pensionsrätt skall vara det även i det reformerade systemet. Därtill skall<br>pensionsrätt kunna ges även för fiktiva inkomster för s.k. bamår, plikt-<br>tjänstgöring och studier.</p>
<p>Pensionsrätten skall utgöra 18,5 % av pensionsgrundande inkomster<br>och andra pensionsgrundande belopp, upp till ett förmånstak. Mot-<br>svarande belopp skall betalas in till pensionssystemet till hälften i form<br>av en allmän pensionsavgift och till hälften i form av en ålderspen-<br>sionsavgift, som kan tas ut som arbetsgivaravgift eller egenavgift. Alla<br>pensionsgrundande inkomstslag skall, till skillnad från i dag, vara<br>av gifts grundande.</p>
<p>Av inbetalda avgifter används huvuddelen - 16 procentenheter - till att<br>finansiera utgående pensioner inom ramen för ett fördelningssystem. En<br>summa motsvarande 2,5 procentenheter av avgiften till ålderspensions-<br>systemet avsätts till en individuell premiereserv. Dessa medel förvaltas<br>av den kapitalförvaltare den enskilde själv utser eller, om den enskilde<br>inte själv gör något aktivt val av förvaltare, av någon statlig förvaltare.</p>
<p>På fiktiva inkomster för bl.a. bamår och plikttjänstgöring skall staten<br>betala ålderspensionsavgift. Avgiftsbetalningama finansieras med all-<br>männa skattemedel och fördelas mellan fördelnings- och premiereserv-<br>systemen enligt de allmänna reglerna härför.</p>
<p>Dagens s.k. 15- och 30-årsregler vid beräkning av inkomstrelaterad<br>pension föreslås bli ersatta av livsinkomstprincipen. En bestämd del av<br>livsinkomsten, utslagen på den förväntade återstående medellivslängden,<br>utgör pensionen. Livsinkomstprincipen innefattar också att alla pensions-<br>grundande inkomster skall väga lika tungt vid beräkning av ålders-<br>pensionen oavsett när under livet de tjänats in.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>16</p>
<p>Värdet av intjänad pensionsrätt inom fördelningssystemet skall<br>ackumuleras successivt. Denna behållning räknas årligen upp med ett<br>index som följer den allmänna inkomstutvecklingen.</p>
<p>Vid ålderspensioneringen skall det årliga pensionsbeloppet från<br>fördelningssystemet fastställas genom att summan av de indexerade<br>pensionsrättema divideras med ett s.k. delningstal.</p>
<p>Pension från premiereservsystemet skall bestämmas av värdeutveck-<br>lingen på fonderade medel och utgå enligt försäkringsmässiga grunder.<br>Det kapitalbelopp som de till premiereservsystemet avsatta avgifterna<br>gett upphov till jämte den faktiska avkastningen på dessa medel skall<br>alltså fördelas över det antal år under vilka pensionen kan beräknas<br>komma att utbetalas. De utgående pensionerna från premiereservsystemet<br>kommer inte att indexeras enligt några fastställda regler. I stället är den<br>premiereservbaserade pensionen under pensionärstiden beroende av den<br>faktiska avkastningen av kapitalet i premiereservsystemet.</p>
<p>Riktlinjerna för det reformerade pensionssystemet omfattar vidare ett<br>separat garantipensionssystem som skall ge alla pensionärer en grund-<br>trygghet. Garantipensionen skall enligt förslaget ersätta nuvarande grund-<br>skydd i form av folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag.</p>
<h4>4.4.2 Överföring av premiepensionsrätt mellan makar</h4>
<p>Pensionsarbetsgruppen föreslog i betänkandet Reformerat pensions-<br>system (SOU 1994:20) att en möjlighet skulle införas för makar födda år<br>1954 eller senare att dela pensionsrätt intjänad inom det reformerade<br>pensionssystemet. Delningen skulle vara frivillig och ske fortlöpande, år<br>för år under tiden för äktenskapets bestånd så länge utträde ur systemet<br>inte anmäldes. Regeringen gav i princippropositionen uttryck för samma<br>uppfattning (prop. 1993/94:250 s. 129 f.). Denna godtogs även av<br>riksdagen.</p>
<p>Under det fortsatta beredningsarbetet med pensionsreformen utarbeta-<br>des ett detaljerat förslag till en ordning för delning av pensionsrätt mellan<br>makar (se promemorian Reformerat pensionssystem - lag om inkomst-<br>grundad pension m.m. [Ds 1995:41]).</p>
<p>Under remissbehandlingen av promemorian anfördes stark kritik mot<br>den föreslagna ordningen för delning av pensionsrätt. Med anledning av<br>kritiken, främst det förhållandet att delning med hänsyn till samspelet<br>med garantipensionssystemet skulle kunna få ekonomiska konsekvenser<br>som makarna inte har möjlighet att förutse, inriktades det fortsatta<br>beredningsarbetet på att undersöka om det kunde finnas andra lösningar<br>som ger makar möjlighet att reglera ojämna pensionsrättsförhållanden.</p>
<p>De överväganden som därefter gjorts har resulterat i ett förslag som<br>innebär att makar ges möjlighet att - i stället för att dela pensionsrätt -<br>löpande överföra pensionsrätt inom premiereservsystemet från den ena<br>maken till den andra (promemorian Inkomstgrundad ålderspension -<br>finansiella frågor, m.m. [Ds 1997:67] s. 117 f. och lagrådsremissen<br>Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension s. 313 f.). Endast<br>premiepensionsrätt som intjänats under äktenskapet skall kunna bli</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>17</p>
<p>2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 106</p>
<p>föremål för överföring. Överföring skall vara frivillig, ske fortlöpande år<br>från år och omfatta hela den premiepensionsrätt som en make tjänat in<br>för året. Överföring av rätt till premiepension skall inte påverka rätten till<br>garantipension.</p>
<p>Bakgrunden till de diskussioner om delning av pensionsrätt som har<br>förts under de gångna decennierna är i huvudsak följande (se prop.<br>1993/94:250 s. 132 f.).</p>
<p>Den traditionella fördelningen av arbetsuppgifterna inom familjen -<br>som sannolikt kommer att gälla även viss tid framöver, om än i<br>successivt allt mindre utsträckning - innebär att kvinnan oftast är den<br>som tar det huvudsakliga ansvaret för barnen och hemmet. Hon avstår<br>kanske från förvärvsarbete helt eller delvis under en ibland rätt lång tid. I<br>sin tur kan detta medföra att hon även senare i livet far lägre inkomster<br>än om hon från början satsat på en egen yrkeskarriär. Kvinnan tjänar<br>härigenom inte in pensionsrättigheter i sådan omfattning att hennes<br>ålderspension motsvarar mannens. Att kvinnan avstår från inkomster<br>under vissa tider för att ta hand om barn och hem förutsätter i allmänhet<br>att mannen förvärvsarbetar i full utsträckning.</p>
<p>Under den förvärvsaktiva tiden fungerar familjeekonomin, trots att<br>kvinnan avstår från inkomster, genom att mannen bär en förhållandevis<br>större del av försörjningsbördan. Dessutom utgår säkerligen de flesta<br>kvinnor och män i denna situation - om de alls funderar över det fram-<br>tida pensionsutfallet - från att makarna även efter ålderspensioneringen<br>skall leva på samma standard och dela på de ekonomiska resurser som<br>finns. Om makarna sedan skiljer sig - kanske efter ett långvarigt<br>äktenskap - har kvinnan generellt sett relativt små möjligheter att bättra<br>på sitt eget pensionsskydd. Detsamma gäller för det fall att mannen<br>avlider före kvinnan. Att de nuvarande reglerna inte tillåter att pensions-<br>rättigheter kan föras över från den ena maken till den andra ens om de är<br>överens om det innebär alltså att kvinnan vid en äktenskapsskillnad eller<br>ett dödsfall går miste om den ekonomiska trygghet på ålderdomen som<br>hon kan ha sett fram emot.</p>
<p>Det var alltså pensionsrättigheter inom det allmänna reformerade<br>pensionssystemet som enligt förslaget i princippropositionen skulle<br>kunna delas mellan makar. Enligt det förslag som presenterats i lagråds-<br>remissen Reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension är det<br>enbart pensionsrätt som intjänats i premiereservsystemet som skall kunna<br>föras över från en make till den andra. Pensionsrätt intjänad i ATP-<br>systemet, tjänstepensioner, frivilliga individuella pensionsförsäkringar<br>och rätt till pension på grund av pensionssparavtal skall således inte<br>kunna överföras. I princippropositionen framhölls dock att de principiella<br>synpunkter som låg bakom förslaget om delning av pensionsrätt inom det<br>reformerade pensionssystemet - och som nu ligger bakom förslaget om<br>överföring av pensionsrätt inom premiereservsystemet - delvis bör föras<br>över på dessa andra former av pensionsrättigheter (prop. 1993/94:250<br>s. 138 f.). Detta föreslås i princippropositionen ske genom en ändring av<br>reglerna i äktenskapsbalken om behandling av makars pensionsrättig-<br>heter vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>18</p>
<h2>5 Huvuddragen i regelsystemet vid bodelning Prop. 1997/98:106</h2>
<h2>m.m.</h2>
<h3>5.1 Principerna för bodelning vid äktenskapsskillnad</h3>
<h4>5.1.1 Likadelningsprincipen</h4>
<p>Äktenskapsbalkens bodelningsregler bygger på den nordiska likadel-<br>ningsregeln. Huvudprincipen för bodelning i anledning av äktenskaps-<br>skillnad är således att, sedan tilldelning för täckning av skulder ägt rum,<br>återstoden av makarnas giftorättsgods skall delas lika mellan dem<br>(11 kap. 3 § äktenskapsbalken).</p>
<p>I 10 kap. äktenskapsbalken anges vilken egendom som kan eller skall<br>ingå i en bodelning mellan makarna. Huvudregeln återfinns i kapitlets<br>första paragraf som säger att giftorättsgodset, alltså i princip all egendom<br>som inte gjorts till makes enskilda, skall ingå i bodelningen. Huvudregeln<br>modifieras emellertid i åtskilliga hänseenden i följande paragrafer. I 2<br>och 3 §§ görs undantag för vissa slag av egendom som i och för sig är<br>giftorättsgods. Hit hör bl.a. viss egendom av personlig art samt pensions-<br>rättigheter. Bestämmelsen i 4 § öppnar å andra sidan möjligheten att dra<br>in enskild egendom, pensionsförsäkring eller individuellt pensions-<br>sparande i bodelningen. I 5 §, slutligen, hänvisas till försäkringsavtals-<br>lagen (1927:77) och lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande<br>såvitt avser verkan av förmånstagarförordnanden i vissa fall.</p>
<p>Hur storleken av makarnas andelar av det gemensamma giftorätts-<br>godset skall beräknas regleras i första avsnittet av 11 kap. äktenskaps-<br>balken. I det andra avsnittet klargörs hur egendomen i boet skall fördelas<br>på de andelar som beräknats för makarna.</p>
<p>Bestämmelserna om täckning för skuld finns i 11 kap. 2 §. I paragrafen<br>uttalas att från en makes giftorättsgods skall avräknas så mycket att det<br>täcker de skulder som den maken hade vid den strategiska tidpunkten,<br>vilket vid bodelning i anledning av äktenskapsskillnad är när talan om<br>äktenskapsskillnad väcktes. Syftet med bestämmelserna om täckning för<br>skuld är att för vardera maken fa fram vad som utgör hans eller hennes<br>behållna nettoförmögenhet. Från principen att en skuld skall täckas med<br>giftorättsgods görs i andra stycket undantag för vissa fall då den make<br>som svarar för skulden också har enskild egendom. Täckning för skuld<br>som har en särskild anknytning till den enskilda egendomen skall då i<br>första hand ske ur den enskilda egendomen. I tredje stycket föreskrivs att<br>undantaget även skall gälla sådan rättighet som enligt 10 kap. 3 § inte<br>skall ingå i bodelningen, således bl.a. pensionsförsäkringar. För att<br>undantagsbestämmelsen skall vara tillämplig krävs alltså att skulden har<br>en särskild anknytning till den enskilda egendomen. I lagtexten nämns<br>först det fallet att borgenärens fordran mot en make är förenad med<br>särskild förmånsrätt i den makens enskilda egendom. Därefter nämns<br>skulder som maken har ådragit sig för underhåll eller förbättring av den<br>enskilda egendomen eller som på annat sätt är att hänföra till denna.</p>
<p>19</p>
<h4>5.1.2</h4>
<h4>Vederlagsregeln</h4>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bestämmelserna i 11 kap. 4 § äktenskapsbalken har till syfte att neutra-<br>lisera verkningarna av sådana förfoganden som en make under tiden<br>närmast före upplösningen av äktenskapet vidtar över sitt giftorättsgods i<br>avsikt att minska eller omintetgöra den andra makens giftorättsanspråk i<br>denna egendom. Bestämmelsen innebär att bodelningen skall korrigeras<br>om ena maken inom tre år före ansökan om äktenskapsskillnad förfogat<br>över sitt giftorättsgods på ett sådant sätt som anges i paragrafen.<br>Korrigeringen skall göras så, att man vid bodelningen beräknar den andra<br>makens andel i boet som om det ifrågavarande giftorättsgodset alltjämt<br>hade ingått i boet.</p>
<p>I paragrafens första stycke behandlas det fallet att ena maken genom<br>gåva minskat sitt giftorättsgods eller använt detta till att öka värdet av sin<br>enskilda egendom. För att bestämmelserna skall bli tillämpliga skall<br>följande rekvisit vara uppfyllda. Det skall vara fråga om bodelning med<br>anledning av äktenskapsskillnad, transaktionen skall ha ägt rum inom tre<br>år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes, den skall ha avsett<br>giftorättsgods i inte obetydlig omfattning och vidtagits utan den andra<br>makens samtycke.</p>
<p>Genom bestämmelsen i paragrafens andra stycke gäller reglerna om<br>kompensation också om ena maken använt giftorättsgods till att öka<br>värdet av en rättighet som enligt 10 kap. 3 § inte skall ingå i bodelningen,<br>således bl.a. pensionsrättigheter. Beträffande en ökning av värdet eller<br>förvärv av en förmån på grund av pensionsförsäkring eller individuellt<br>pensionssparande gäller att en sådan ökning eller ett sådant förvärv alltid<br>ger rätt till kompensation, således oberoende av om den andra maken har<br>samtyckt till åtgärden. Den bakomliggande orsaken är att premie-<br>betalningar för egen pensionsförsäkring i regel ingår som ett normalt led<br>i familjeekonomin, och att det skulle framstå som egendomligt att göra<br>vederlagsregelns tillämplighet beroende av om samtycke förelåg eller<br>inte. De åtgärder som i första hand är avsedda att föranleda en justering<br>av andelarna är betalning av försäkringspremier och inbetalning på konto<br>for individuellt pensionssparande. I förarbetena till äktenskapsbalken<br>framhålls att varje premiebetalning - oavsett om den gäller en gammal<br>eller en nytecknad försäkring - som sker under den kritiska tiden faller in<br>under bestämmelsen (prop. 1986/87:1 s. 173 f.). Det förtjänar att anmär-<br>kas att det är värdet av det använda giftorättsgodset som skall anses<br>alltjämt ingå i den förfogande makens giftorättsgods. Beloppet for en<br>erlagd premie skall alltså tas med. Därvid skall man beakta att premier<br>för pensionsförsäkringar är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. Man<br>skall med andra ord utgå från hur situationen skulle ha varit om försäk-<br>ringspremien inte hade betalts.</p>
<p>En annan åtgärd som åsyftas med bestämmelserna i andra stycket är att<br>en make begagnar den möjlighet han har som försäkringstagare att ändra<br>en pensionsförsäkring som innehåller ett efterlevandeskydd för make till<br>en ålderspension för försäkringstagaren. Genom en sådan åtgärd kommer<br>försäkringen inte längre att ingå i en framtida bodelning. Förfarandet är<br>att likställa med det fallet att försäkringstagaren tecknar en ny försäkring.<br></p>
<p>20</p>
<p>Om ändringen gjordes inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad p<sub>r</sub>op. 1997/98:106<br>väcktes, skall därför andra makens andel vid bodelningen beräknas som<br>om försäkringen alltjämt hade ingått i bodelningen, vilket torde innebära<br>att försäkringstagarens egendom skall ökas med det beräknade tekniska<br>återköpsvärdet på efterlevandedelen av försäkringen före ändringen (Lars</p>
<p>Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m., 1990, s. 365 not</p>
<p>21). Även i det fall att försäkringen har ändrats skall hänsyn tas till<br>skattereglerna, dvs. till den latenta inkomstskatteskulden, vid beräk-<br>ningen av det värde med vilket giftorättsgodset skall ökas när andelarna<br>fastställs.</p>
<h4>5.1.3 Jämkningsreglerna</h4>
<p>De bestämmelser som behandlar möjligheterna att vid bodelning göra<br>avsteg från likadelningsprincipen har samlats i 12 kap. I 1 § finns regler<br>om jämkning vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad när en<br>tillämpning av likadelningsprincipen skulle leda till ett oskäligt resultat.<br>Genom bestämmelsen i 2 § ges möjlighet för efterlevande make att vid<br>bodelning med anledning av den andra makens död begära att vardera<br>sidan skall behålla sin egendom, och i 3 § finns en regel om jämkning av<br>villkor i äktenskapsförord i samband med bodelning samt motsvarande<br>jämkningsregel beträffande s.k. föravtal om bodelning. I det följande be-<br>handlas endast de jämkningsregler som kan bli aktuella vid en bodelning<br>med anledning av äktenskapsskillnad.</p>
<p>Enligt den allmänna regeln om jämkning vid bodelning i 1 § kan en<br>make vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad, i den mån en<br>likadelning av makarnas giftorättsgods skulle framstå som oskälig med<br>hänsyn särskilt till äktenskapets längd men även till makamas ekono-<br>miska förhållanden och omständigheterna i övrigt, få behålla mer av sitt<br>giftorättsgods än en tillämpning av likadelningsprincipen skulle medföra.</p>
<p>I förarbetena till bestämmelsen framhålls att den i första hand är<br>avsedd att tillämpas på de kortvariga äktenskapen (prop. 1986/87:1 s. 184<br>f.). Departementschefen uttalade i lagstiftningsärendet att det är framför<br>allt vid sådana äktenskap som en likadelning kan komma att te sig oskä-<br>lig och att det gäller särskilt om den ena maken vid äktenskapets<br>ingående har fört in egendom till stort värde i boet. I motiven framhålls<br>emellertid att det skall göras en helhetsbedömning av makamas förhål-<br>landen när frågan om jämkning prövas.</p>
<p>Vid bedömningen av makarnas ekonomiska förhållanden skall hänsyn<br>tas även till sådana tillgångar som inte ingår i bodelningen. Om den make<br>som enligt likadelningsprincipen skall få del i den andra makens gifto-<br>rättsgods har stora tillgångar som är enskild egendom eller som har<br>placerats i pensionsförsäkringar eller andra personliga rättigheter, kan det<br>sålunda vara ett skäl att jämka (prop. 1986/87:1 s. 188).</p>
<p>Departementschefen framhöll att en jämkning aldrig kan medföra att<br>en make kan få mer av den andra makens egendom än vid en likadelning.<br>Om det någon gång är nödvändigt att åstadkomma en överföring av<br>egendom till den andra maken, får detta därför ske antingen genom<br></p>
<p>21</p>
<p>engångsunderhåll eller genom jämkning av äktenskapsförord (prop. Prop. 1997/98:106<br>1986/87:1 s. 185).</p>
<p>Enligt bestämmelsen i 12 kap. 3 § äktenskapsbalken får ett villkor i ett<br>äktenskapsförord jämkas eller lämnas utan avseende vid bodelningen, om<br>det är oskäligt med hänsyn till förordets innehåll, omständigheterna vid<br>förordets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna<br>i övrigt. Enligt paragrafens andra stycke gäller detsamma även villkor i<br>föravtal.</p>
<p>Jämkning enligt paragrafen kan bara avse villkor i ett äktenskapsförord<br>eller ett föravtal. Tredjemansföreskrifter, dvs. sådana föreskrifter som en<br>givare eller testator har uppställt om att från honom erhållen egendom<br>skall vara mottagarens enskilda egendom, har avsiktligt hållits utanför.<br>Dessa föreskrifter kan följaktligen inte bli föremål för jämkning enligt<br>äktenskapsbalkens bestämmelser. Om en sådan föreskrift medför ett<br>oskäligt bodelningsresultat, kan ett engångsunderhåll i vissa fall använ-<br>das som bodelningskorrektiv (se avsnitt 5.3.1).</p>
<p>I motiven till bestämmelserna i 12 kap. 3 § äktenskapsbalken har starkt<br>betonats att jämkning enligt nämnda paragraf skall vara en utpräglad<br>undantagsföreteelse. Eftersom grundprincipen att avtal skall hållas inte<br>far undermineras genom flitigt bruk av jämkningsregler, skall den<br>oskälighet som kan följa av ett äktenskapsförord enligt motivuttalandena<br>i första hand botas genom jämkning enligt de föregående paragraferna i<br>12 kap. En jämkning enligt dessa paragrafer avser ju att medge undantag<br>från den lagbestämda likadelningen och övriga förekommande regler om<br>andelsbestämningen, medan bestämmelserna i 12 kap. 3 § avser att<br>åstadkomma jämkning i ett avtal mellan makarna.</p>
<p>Följden av jämkningen blir att värdet av den delningsbara egendomen<br>ökar och därmed även storleken av den ekonomiskt svagare makens<br>andel vid bodelningen. Genom att den i bodelningen införda egendomen<br>blir att behandla som giftorättsgods, skall den tas med också vid<br>gäldstäckning enligt 11 kap. 2 § äktenskapsbalken. Först om det på ägar-<br>makens sida uppkommer en ökad nettobehållning vid delningen får<br>jämkningen effekt. Hänsynen till ägarmakens borgenärer går här före,<br>dvs. borgenärer vilkas fordringar förelåg vid den kritiska tidpunkten skall<br>inte behöva se gäldenärsmakens egendom minska på deras bekostnad<br>som följd av jämkningen. Vid bedömning av hur omfattande jämkning<br>som bör ske får hänsyn tas såväl till storleken av ägarmakens skulder<br>som till det förhållandet att den andra makens andel normalt ökar med<br>endast hälften av det nettotillskott som den i bodelningen indragna<br>egendomens värde representerar.</p>
<h4>5.1.4 Avtalsutrymmet</h4>
<p>Enligt svensk rätt är det i första hand makarna själva som skall komma<br>överens om hur egendomen skall fördelas mellan dem vid bodelningen.<br>Först om de inte kan enas blir det aktuellt att låta en särskild skiftesman<br>förrätta bodelningen, varvid en make som är missnöjd med den kan<br>väcka talan hos domstol om ändring av bodelningen (s.k. klandertalan).</p>
<p>22</p>
<p>Makamas befogenhet att avtala om fördelningen av egendomen avser Prop. 1997/98:106<br>alla frågor som kan aktualiseras vid en bodelning. Makarna kan t.ex. bli<br>ense om att egendom som är enskild till följd av äktenskapsförord och<br>alltså enligt huvudregeln skall hållas utanför delningen i stället skall ingå<br>i bodelningen. Detsamma gäller rättigheter på grund av pensions-<br>försäkring och individuellt pensionssparande. De kan också komma<br>överens om i vad mån deras skulder skall täckas med giftorättsgods eller<br>med enskild egendom, hur egendomen skall värderas samt hur andelama<br>i boet skall bestämmas och egendomen fördelas på lotter.</p>
<p>Makarna har genom sin rätt att träffa avtal om fördelningen av<br>egendomen möjlighet att i flera hänseenden påverka utfallet av bodel-<br>ningen. Härigenom kan det familjerättsliga förvärv som bodelningen ger<br>upphov till delvis övergå till att bli ett förmögenhetsrättsligt förvärv.<br>Överförs t.ex. egendom vederlagsfritt från den ena maken till den andra i<br>en omfattning som saknar stöd i den familjerättsliga regleringen, är det i<br>själva verket en gåva. I förarbetena till äktenskapsbalken uttalade<br>departementschefen att ett visst ansvar mot makarnas borgenärer måste<br>finnas i dessa fall och kunna aktualiseras, om borgenärsintressena har<br>kränkts (prop. 1986/87:1 s. 196).</p>
<p>Det väsentliga skyddet för en makes borgenärer består i att maken som<br>ett led i andelsbestämningen vid bodelningen skall tilldelas egendom till<br>täckning av sina skulder och att det är endast det framräknade netto-<br>gifitorättsgodset som skall delas mellan makarna. Detta skydd gäller för<br>de borgenärer vilkas fordringar har uppkommit före den för bodelningen<br>avgörande tidpunkten, i skillnadsfallet dagen då talan om äktenskaps-<br>skillnad väcktes. Under förutsättning att egendomen inte har värderats för<br>högt vid bodelningen riskerar dessa borgenärer vid ett lojalt delnings-<br>förfarande från makarnas sida inte annat än att den ytterligare säkerhet<br>som borgenärerna kan ha haft i form av överskjutande utmätningsbara<br>tillgångar hos en make minskar med högst hälften av överskottet (prop.<br>1986/87:1 s. 196 f.).</p>
<p>De borgenärer vilkas fordringar har uppkommit efter den för bodel-<br>ningen avgörande tidpunkten men före själva bodelningen befinner sig i<br>ett annat läge. Dessa borgenärer skall ju stå tillbaka för makens bodel-<br>ningsanspråk. För dem blir det därför av stor betydelse hur bodelningen<br>genomförs. Det sagda innebär enligt uttalanden i förarbetena att det<br>behövs bestämmelser om vilken verkan det skall ha att en make vid<br>bodelningen efterger sin rätt (prop. 1986/87:1 s. 197). Sådana bestäm-<br>melser kan naturligtvis också vara till fördel för borgenärer som har äldre<br>fordringar.</p>
<p>113 kap. 1 § äktenskapsbalken har intagits bestämmelser om verkan av<br>att en make vid en bodelning har eftergett sin rätt till skada för sina<br>borgenärer genom att låta enskild egendom ingå i bodelningen, genom att<br>- utöver vad som följer av äktenskapsbalken — avstå i delningen ingående<br>egendom eller genom att vid fördelningen på lotter avstå utmätningsbar<br>egendom i utbyte mot utmätningsfri. Ett undantag har dock ställts upp för<br>makarnas gemensamma bostad och bohag. För sådan egendom gäller<br>särskilda bestämmelser om övertaganderätt (11 kap. 8 § äktenskaps-<br></p>
<p>23</p>
<p>balken), varför det inte ansetts kunna bedömas vara illojalt mot borge-<br>närerna att makarna tillämpar dessa bestämmelser.</p>
<p>Reglerna om eftergift innebär i korthet att den andra maken kan göras<br>ansvarig intill värdet av vad gäldenärsmakens utmätningsbara egendom<br>obehörigen har minskat med vid bodelningen. Den andra makens ansvar<br>gäller i forhållande till varje borgenär, vars fordran har uppkommit före<br>bodelningen. Existensen av eftergiftsreglema har möjliggjort en enkel<br>lösning såvitt avser bodelningsförvärvares sakrättsskydd gentemot den<br>tidigare ägarmakens utmätningsborgenärer: den nye ägaren vinner skydd<br>från bodelningstidpunkten, dvs. från den tidpunkt då en formenlig<br>bodelning finns. Fram till den tidpunkten kan å andra sidan utmätning<br>ske hos förre ägaren. Denna ordning anses gälla oavsett annars gällande<br>krav för sakrättsligt skydd i motsvarande fall, såsom tradition av lösöre<br>eller denuntiation vid övergång av enkel fordran. Vid konkurs och<br>offentligt ackord finns regler om återvinning av bodelning, vilka kan<br>sägas motsvara eftergiftsreglema (4 kap. 7 § konkurslagen [1987:672]<br>och 3 kap. 5 § lagen [1996:764] om företagsrekonstmktion).</p>
<p>Praktiskt betydelsefullt är konstaterandet i motiven att det normalt bör<br>vara så att dispositioner som makarna företar inom de ramar som lagen<br>drar upp inte bör betraktas som eftergift. Det sagda innebär att makarna<br>vid bodelning har frihet att själva komma överens om i vilken utsträck-<br>ning äktenskapsbalkens jämkningsregler skall medföra att likadelningen<br>åsidosätts. Makarna får dock inte gå utanför den ram som består i att en<br>jämkning aldrig far innebära att en make förvärvar mer av den andra<br>makens egendom än vid en likadelning. Om makarna kommer överens<br>om en jämkning inom denna ram, kan det enligt uttalanden i forarbetena<br>inte bedömas som en eftergift (prop. 1986/87:1 s. 188).</p>
<h3>5.2 Pensionsrättigheter och bodelning</h3>
<h4>5.2.1 Personliga pensionsrättigheter</h4>
<p>Som tidigare nämnts skall enligt huvudregeln makarnas giftorättsgods<br>ingå i bodelning. Huvudregeln modifieras emellertid i flera hänseenden.</p>
<p>Undantagsbestämmelsen i 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken<br>avser rättigheter och kan sägas vara en motsvarighet till bestämmelserna i<br>2 § om undantagande från bodelning av personlig egendom. De rättig-<br>heter som avses kan betecknas som ”personliga rättigheter” men beteck-<br>nas också som ”egendom av särskilt slag”. I första stycket föreskrivs att<br>rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art<br>inte skall ingå i bodelning om det skulle strida mot vad som gäller för<br>rättigheten. En direkt motsvarighet till bestämmelsen fanns i gifter-<br>målsbalken. Motiven till bestämmelsen går alltså i huvudsak tillbaka till<br>lagberedningens betänkande från år 1918. Av vad som där sades framgår<br>att principen om att vissa rättigheter skulle hållas utanför den ekono-<br>miska gemenskapen mellan makarna gällde redan tidigare. Beredningen<br>framhöll att det fanns vissa förmögenhetsrättigheter, som på grund av sin<br>natur eller om dem givna föreskrifter var så knutna vid den berättigades</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>24</p>
<p>person, att hans make inte eller bara under vissa förutsättningar kunde få<br>del i dem (lagberedningens Förslag till gifitermålsbalk m.m., 1918,<br>s. 222).</p>
<p>Lagrummet skiljer således på två olika fall; egendomen kan vara<br>oöverlåtbar eller i annat fall av personlig art. En viss rättighet kan mycket<br>väl samtidigt vara såväl oöverlåtbar som av personlig art. De rätts-<br>politiska skälen till begränsningarna i giftorättens verkningar är följande.<br>Eftersom giftorätt genom bodelning kan leda till att en make övertar<br>egendom från den andra maken, bör giftorättsanspråk inte kunna för-<br>verkligas i egendom som är oöverlåtbar för maken själv. Inte heller när<br>en rättighet på grund av sin konstruktion är knuten till den berättigades<br>person, passar den för övergång till andra maken genom bodelning.</p>
<p>I fråga om rättigheter som inte kan överlåtas kan en indelning ske med<br>ledning av om oöverlåtbarheten grundar sig på sociala hänsyn till den<br>berättigade, den förpliktades intresse eller ett överlåtelseförbud i ett<br>testamente eller en gåva av tredje man. Bland de rättigheter som anses<br>vara oöverlåtbara av sociala skäl bör i första hand nämnas rätten till lön<br>och till pension från tidigare arbetsgivare. Såvitt avser pension gäller<br>detta vare sig fordran riktar sig direkt mot arbetsgivaren, mot en av<br>honom för ändamålet bildad stiftelse eller mot ett försäkringsbolag, vari<br>arbetsgivaren tecknat försäkring till tryggande av pensionen. Det för-<br>tjänar att understrykas att det är rättigheten som sådan som far hållas<br>utanför bodelningen, medan vid den kritiska tidpunkten för lyftning<br>tillgänglig lön eller pension på vanligt sätt omfattas av denna.</p>
<p>Såvitt avser offentligrättsligt reglerade förmåner har det i en del fall<br>meddelats en uttrycklig bestämmelse i lag om rättighetens oöver-<br>låtbarhet. Enligt 20 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring får<br>försäkrads fordran på ersättning enligt lagen, som innestår hos Riks-<br>försäkringsverket eller allmän försäkringskassa, inte överlåtas innan<br>ersättningen är tillgänglig för lyftning. Detta gäller i lagen reglerad rätt<br>till ersättning inom ramen för sjukförsäkring, folkpensionering och för-<br>säkring för tilläggspension. I 6 § lagen (1962:205) om pensionstillskott<br>hänvisas till vad som gäller för folkpension. Motsvarande bestämmelser<br>föreslås också i den nya lagen om inkomstgrundad ålderspension<br>(15 kap. 16 §).</p>
<p>Som framgått kan rätten till pension på grund av en försäkring vara en<br>sådan rättighet av personlig art som inte skall ingå i bodelning, t.ex. vid<br>kollektivavtalsgrundad tjänstepensionsförsäkring. Även om den anställde<br>själv är försäkringstagare, kan det tänkas att förfoganderätten är utesluten<br>på grund av bestämmelser i anställningsavtalet och att försäkringen<br>därför faller under första stycket.</p>
<h4>5.2.2 Privata pensionsförsäkringar, m.m.</h4>
<p>Genom 10 kap. 3 § andra stycket, som innebar en saklig förändring vid<br>äktenskapsbalkens tillkomst, utsträcks rätten att få göra undantag till att i<br>viss omfattning gälla också rätten till pension på grund av privata<br>pensionsförsäkringar som inte har samband med tjänst.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>25</p>
<p>Motivet för utvidgningen av rätten att få göra undantag har varit att<br>många har sin pensionering ordnad på sådant sätt att förmånen inte ingår<br>i bodelning samt att pensionsförsäkringar bör följa samma regler som<br>annan pension. Om en make har sin pensionering ordnad genom en<br>privatägd pensionsförsäkring - såsom ofta kan vara fallet när denna make<br>är egen företagare - och den andra maken har rätt till tjänstepension, har<br>det inte ansetts tilltalande att den senare pensionen får tas undan medan<br>den förra skall ingå i den bodelning som försäkringstagaren gör med sin<br>make. Inte heller har det ansetts vara lyckligt att en efterlevande makes<br>rätt enligt en pensionsförsäkring kunnat öka den avlidnes arvingars andel<br>eller tas i anspråk för tillgodoseende av deras laglottsanspråk. En särskild<br>svårighet har bestått i att en pensionsförsäkring vid bodelningen upp-<br>tagits till sitt tekniska återköpsvärde utan att det varit klart om den latenta<br>inkomstskatteskulden skulle beaktas (se SOU 1981:85 s. 271 f. och prop.<br>1986/87:1 s. 161 f.).</p>
<p>Rätten att få göra undantag för rätt till pension på grund av en<br>försäkring gäller endast under förutsättning att utfallande belopp skall<br>beskattas som inkomst. Därmed anknyter lagrummet till det skatterätts-<br>liga pensionsförsäkringsbegreppet.</p>
<p>En pensionsförsäkring kan ge rätt till försäkringsersättning av tre olika<br>slag: ålderspension, sjukpension eller efterlevandepension. Enligt 10 kap.<br>3 § äktenskapsbalken gäller rätten att få göra undantag ålderspension och<br>sjukpension (i paragrafen används alltjämt den gamla beteckningen<br>invalidpension) utan närmare begränsning. I fråga om efterlevande-<br>pension däremot är det ett villkor för rätten att fa göra undantag att rätt<br>till utbetalning av pensionen uppkommit vid bodelningen. Det sagda<br>innebär att en försäkrings olika förmåner måste behandlas olika beroende<br>på vilken som är orsaken till bodelningen. En pensionsförsäkring med<br>ålderspension och ett efterlevandeskydd för den andra maken skall<br>undantas endast såvitt gäller ålderspensionen vid en bodelning med<br>anledning av äktenskapsskillnad. Då bodelning sker därför att försäk-<br>ringstagaren har avlidit, blir däremot ålderspensionen inte aktuell. Den<br>efterlevande makens rätt att som förmånstagare uppbära försäkrings-<br>belopp enligt pensionsförsäkringen uppkommer vid bodelningen och<br>skall därför undantas (prop. 1986/87:1 s. 163; i lagrådsremissen byggde<br>regleringen på begreppet ”egen pension” men detta begrepp slopades<br>efter kritik av Lagrådet, se anförd prop. s. 318 f. och s. 389).</p>
<p>Bestämmelserna i 10 kap. 3 § fjärde stycket äktenskapsbalken gör det<br>möjligt att i bodelningen dra in en sådan rätt till pension som avses i<br>andra och tredje styckena mot ägarmakens bestridande. Om makarna är<br>ense om åtgärden kan försäkringen dras in i bodelningen med stöd av 4 §<br>samma kapitel. Enligt äktenskapsbalkens ursprungliga lydelse var någon<br>tvångsmässig indragning inte möjlig. Den 1 januari 1990 infördes emel-<br>lertid en möjlighet att jämka så att pensionsförsäkringen helt eller delvis<br>skall ingå i bodelningen. Bakgrunden till jämkningsregeln var att det i det<br>praktiska rättslivet visat sig finnas ett behov av att vid bodelning kunna<br>beakta att den ena maken ägde en pensionsförsäkring som mer hade<br>karaktär av kapitalplacering än av anordning för normal pensionering.<br>Den rikare maken hade vidare möjlighet att placera sina pengar i en<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>26</p>
<p>pensionsförsäkring i syfte att undandra den andra maken del i denna. I Prop. 1997/98:106<br>motiven framhölls också att makarna kunde ha byggt upp en pensions-<br>försäkring hos den ena maken under den tidigare regleringens tid utifrån<br>utgångspunkten att den enligt vad som då gällde skulle komma att delas<br>mellan dem i händelse av bodelning.</p>
<p>För att jämkning skall medges krävs att det skulle vara oskäligt att<br>undanta pensionsrätten från bodelning. Det har i förarbetena betonats att<br>jämkningsregeln är avsedd att vara en undantagsregel som skall tillämpas<br>restriktivt (prop. 1989/90:30 s. 14 f.). Huruvida ett undantagande av<br>pensionsrätten är oskäligt skall bedömas med hänsyn till äktenskapets<br>längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.<br>I propositionen framhålls att ingen av de särskilt angivna omständig-<br>heterna är viktigare än någon annan. Man skall göra en helhetsbedöm-<br>ning av makarnas förhållanden. Framför allt vid långvariga äktenskap<br>kan det framstå som oskäligt att den make som inte äger pensions-<br>försäkringen inte får del av dess värde vid bodelningen. Vad gäller<br>makarnas ekonomiska förhållanden finns det, enligt förarbetena, skäl att<br>beakta värdet av pensionsförsäkringen i förhållande till makarnas övriga<br>nettotillgångar. Är värdet stort talar detta for att försäkringens värde<br>åtminstone delvis bör ingå i bodelningen. Vidare bör beaktas om den<br>make som inte äger försäkringen kommer att stå egendomslös eller<br>nästan egendomslös efter bodelningen om försäkringen inte ingår. Av<br>särskild betydelse för bedömningen har sagts böra vara hur makarna har<br>sitt pensionsskydd ordnat. Är det fråga om en stor pensionsförsäkring<br>som inte balanseras av en motsvarande pension på den andra makens<br>sida, kan det finnas skäl att överväga en indragning helt eller delvis av<br>försäkringen.</p>
<p>Bland omständigheterna i övrigt bör enligt motiven kunna beaktas om<br>pensionsförsäkringen helt eller delvis framstår som en kapitalplacering<br>mer än som ett normalt pensionsskydd (se prop. 1989/90:30 s. 14 f.).<br>Vidare bör kunna beaktas hur uppbyggnaden av försäkringen har finan-<br>sierats och om den make som äger försäkringen kan antas av sociala skäl<br>ha ett särskilt behov som kan tillgodoses genom pensionsförsäkringen.<br>Slutligen har den omständigheten att försäkringen enligt de regler som<br>gällde före äktenskapsbalkens införande skulle ha ingått i bodelningen<br>sagts böra vara en omständighet som talar för att med stöd av jämk-<br>ningsregeln låta försäkringen åtminstone delvis ingå i bodelningen.</p>
<p>Som nämnts ovan kan makarna själva komma överens om att en sådan<br>pensionsförsäkring som kan träffas av jämkningsregeln skall ingå i<br>bodelningen. Denna möjlighet har stort praktiskt värde och kan exempel-<br>vis syfta till att tillförsäkra frånskild make del i andra makens ålders-<br>pension såsom ett sätt att fullgöra underhållsplikten. Det bör anmärkas att<br>makarna också har möjligheten att ändra själva försäkringen, så att<br>förhållandet mellan den del som utgör efterlevandepension och ålders-<br>pensionsdelen förändras (angående sådana ändringar, se prop 1986/87:1<br>bilaga 3 s. 233, 239 och 266).</p>
<p>I 10 kap. 5 § erinras om de begränsningar i principen att varje makes<br>egendom ingår i bodelningen som följer av lagen (1927:77) om<br>försäkringsavtal och lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande.</p>
<p>27</p>
<p>Vad som åsyftas är bestämmelserna om att forsäkring eller forsäkrings- p<sub>r</sub>op. 1997/98:106<br>belopp vid försäkringstagarens död kan komma att tillfalla en förmåns-<br>tagare. I korthet innebär detta att när en formånstagare är insatt skall<br>försäkringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död inte ingå i<br>dennes kvarlåtenskap. Beloppet tillfaller alltså formånstagaren direkt. Är<br>någon formånstagare inte insatt, kommer utfallande belopp att ingå i<br>kvarlåtenskapen som andra tillgångar efter den avlidne.</p>
<p>Om en makes andel med stöd av vederlagsregeln i 11 kap. 4 §<br>äktenskapsbalken har beräknats som om värdet av en pensionsförsäkring<br>eller tillgångar på ett pensionssparkonto hade ingått bland tillgångarna,<br>och försäkringstagarens make inte kan fa ut sin andel vid bodelningen,<br>har den maken enligt 13 kap. 4 § rätt att vända sig direkt mot försäk-<br>ringsgivaren, som är skyldig att återbetala vad som fattas. Återbetal-<br>ningen skall göras från försäkringstagarens tillgodohavande, varför<br>försäkringsgivarens eget anspråk på täckning för kostnader går före. När<br>försäkringsgivaren återbetalar premier skall beloppet tas upp till be-<br>skattning. Tekniskt sett är återbetalningen en form av återköp, varför<br>beskattningen skall ske hos försäkringstagaren. Detta gäller även om<br>beloppet betalas ut direkt till försäkringstagarens make.</p>
<p>Som framgår av beskrivningen ovan av det individuella pensions-<br>sparandet enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande har<br>en strävan vid utformningen av bestämmelserna för den nya sparformen<br>varit att så nära som möjligt anknyta till reglerna for försäkringssparande.<br>En skillnad är dock att all rätt till pension som tillkommer en make på<br>grund av pensionssparavtal undantas från bodelning. Detta gäller oavsett<br>om någon formånstagare har förordnats eller inte. Resultatet av detta blir<br>vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad att hela pensions-<br>rätten blir att behandla på samma sätt som ålders- eller invalidpension<br>enligt försäkring. En bestämmelse med denna innebörd har tagits in i<br>10 kap. 3 § tredje stycket äktenskapsbalken. I en del fall kommer sålunda<br>rätt till pension enligt pensionssparandet att undantas från bodelning i<br>större utsträckning än vid försäkring. I de fall detta skulle medföra<br>resultat som framstår som oskäliga bör enligt förarbetena jämkning<br>kunna ske med tillämpning av bestämmelsen i 10 kap. 3 § sista stycket<br>(prop. 1992/93:187 s. 122).</p>
<p>Makarnas rätt att med stöd av 10 kap. 4 § äktenskapsbalken avtala om<br>att rätt till pension på grund av pensionsförsäkring skall ingå i bodel-<br>ningen har också utvidgats till att omfatta rätt till pension på grund av<br>pensionssparavtal. På motsvarande sätt har vederlagsregeln i 11 kap. 4 §<br>äktenskapsbalken kommit att omfatta också det fallet att en make använt<br>sitt giftorättsgods för inbetalningar enligt ett pensionssparavtal.</p>
<h3>5.3 Underhåll efter äktenskapsskillnad</h3>
<h4>5.3.1 Principerna för bestämmande av underhållsbidrag</h4>
<p>Bestämmelserna om underhåll efter äktenskapsskillnad fick sin nuva-<br>rande utformning i sak vid 1978 års översyn av reglerna om underhåll till</p>
<p>28<br></p>
<p>barn och make (se prop. 1978/79:12 s. 138 f.). Endast smärre redak- p<sub>TO</sub>p. 1997/98:106<br>tionella jämkningar gjordes i samband med att reglerna upptogs i<br>äktenskapsbalken. Med stöd i den restriktiva praxis som utbildat sig och<br>med anslutning till principen att äktenskapets rättsverkningar såvitt<br>möjligt inte borde utsträckas till att gälla efter en äktenskapsskillnad<br>slogs fast att huvudregeln borde vara att frånskilda betraktades som<br>ekonomiskt oberoende av varandra. I enlighet härmed innehåller 6 kap.<br>7 § första stycket äktenskapsbalken huvudregeln att varje make efter<br>äktenskapsskillnad svarar for sin försörjning. Huvudregeln antogs kunna<br>bidra till att makar inrättar sina förhållanden så att de är ekonomiskt<br>oberoende av varandra. Den ansågs på så sätt kunna främja strävanden<br>mot jämställdhet mellan könen.</p>
<p>Departementschefen konstaterade emellertid vidare att det inte gick att<br>bortse från att också i framtiden främst de frånskilda kvinnorna ofta<br>skulle komma att ha en påtagligt svag ekonomisk ställning. Särskilt<br>gällde detta efter upplösningen av äldre äktenskap, som i högre grad<br>präglats av den traditionella rollfördelningen mellan män och kvinnor.<br>Men också i nyare äktenskap måste man räkna med att ena maken kunde<br>ha ägnat avsevärd tid åt skötseln av hem och barn och därför kunde få<br>svårt att efter en äktenskapsskillnad ge sig ut i förvärvslivet. Lagen borde<br>med tanke på dessa fall innehålla bestämmelser som - till skydd för den<br>svagare parten - modifierade den uppställda huvudregeln. Man kunde<br>också uttrycka saken på det sättet att en viss underhållsskyldighet mot<br>frånskild make var motiverad när äktenskapet begränsat möjligheterna<br>för maken att försörja sig på egen hand.</p>
<p>Bestämmelserna om underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad<br>borde i första hand utformas så, att den frånskilda maken fick möjlighet<br>att skaffa sig den ekonomiska självständighet som är eftersträvansvärd.<br>Bidrag borde därför i allmänhet betalas bara under en omställningsperiod<br>och syfta till att ge den behövande maken möjligheter att genom<br>utbildning och omskolning skaffa förvärvsarbete eller förbättra in-<br>komsterna.</p>
<p>Departementschefen ansåg emellertid att underhållsbidrag efter äkten-<br>skapets upplösning undantagsvis borde komma i fråga för längre tid än<br>en övergångstid (prop. 1978/79:12 s. 140). Efter ett långvarigt äktenskap<br>kunde det ibland vara svårt för den part som ägnat all sin tid åt skötseln<br>av barn och hem att komma in i förvärvslivet. Till detta kunde ålder och<br>sjukdom medverka. Även om denna make kunde skaffa sig en mindre<br>egen inkomst, kunde det någon gång vara berättigat att den andra<br>betalade ett visst bidrag för längre tid. Departementschefen hänvisade till<br>fall då den ena maken på grund av den sneda arbetsfördelningen i<br>hemmet hade lyckats nå en god position i förvärvslivet, medan den<br>andra, som ägnat sin tid åt hus och hem, hade förlorat motsvarande<br>möjligheter. Han framhöll emellertid att man borde vara restriktiv med<br>att bestämma underhållsbidrag för någon tid som går utöver en omställ-<br>ningsperiod.</p>
<p>Eftersom underhållsbidrag i första hand är tänkt att tillgodose en<br>frånskild makes löpande behov av pengar till försörjningen, är den<br>naturliga huvudregeln att bidraget skall betalas periodiskt (6 kap. 8 §).</p>
<p>29</p>
<p>Makarna kan själva komma överens om for vilka perioder bidrag skall Prop. 1997/98:106<br>betalas, månadsvis, kvartalsvis eller för annan bestämd tidsrymd. Några<br>motsvarigheter till föräldrabalkens föreskrifter om betalningsperioder<br>beträffande underhållsbidrag till barn finns inte i äktenskapsbalken. Det<br>är emellertid vanligt att även bidrag till make betalas förskottsvis for<br>kalendermånad.</p>
<p>Underhållsbidrag kan emellertid betalas med ett engångsbelopp om det<br>finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att makarna en gång för alla<br>önskar reglera samtliga sina ekonomiska mellanhavanden. Mot den<br>underhållsskyldiges bestridande kan man tänka sig att ett engångsbidrag<br>bedöms lämpligt, när det med fog kan antas att det möter svårigheter att<br>få ut periodiska bidrag i framtiden. En omständighet att beakta kan vidare<br>vara att underhållsplikten upphör vid den underhållsskyldiges död.</p>
<p>Liksom giftermålsbalken medger äktenskapsbalken att bidrag betalas<br>såväl periodiskt som med ett engångsbelopp. Engångsbeloppet kan då<br>vara avsett att täcka särskilda kostnader i samband med skilsmässan, t.ex.<br>kostnader for ny bostad, möbler, flyttning m.m., och det periodiska<br>bidraget löpande underhåll. Ett engångsbidrag är i sådana fall ett slags<br>etableringshjälp åt den underhållsberättigade maken.</p>
<p>Ett mera udda syfte med underhållsbidrag är att bidraget skall kunna<br>tjäna som bodelningskorrektiv när egendomsfördelningen efter äkten-<br>skapets upplösning blir mycket ojämn. Så kunde ske redan enligt gifter-<br>målsbalken men det engångsbidrag som då skulle kunna utdömas gick<br>väl in under lagens vida rekvisit, enligt vilka man skulle beakta den ena<br>makens behov och den andras förmåga och övriga omständigheter. I<br>litteraturen (Lars Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m.,<br>1990, s. 142) har anförts att tanken på underhållsbidrag som bodelnings-<br>regulator inte är lika väl förenlig med den snäva utformning under-<br>hållsreglema fick år 1978 och med kravet på ett orsakssamband mellan<br>behovet av ett underhåll och förhållandena under äktenskapet. I forar-<br>betena till äktenskapsbalken uttalade departementschefen emellertid att<br>eftersom några regler om jämkning av villkor i gåva eller testamente inte<br>förs in i äktenskapsbalken, bör även i fortsättningen underhållsbidrag i<br>form av engångsbelopp kunna användas for att korrigera orimliga<br>bodelningsresultat i vissa fall (prop. 1986/87:1 s. 176). Enligt vad som<br>uttalades i motiven är denna möjlighet avsedd att utnyttjas främst i de<br>sannolikt mycket sällsynta fall då en make efter bodelningen skulle<br>komma att stå helt eller nästan helt utan egendom medan den andra<br>maken - främst på grund av att merparten av dennes egendom har varit<br>enskild till följd av villkor vid gåva eller i testamente - skulle ha kvar<br>egendom till betydande värde (prop. 1986/87:1 s. 190).</p>
<p>Engångsbidrag har också nämnts som en möjlighet att eliminera oskä-<br>liga verkningar av undantaganderätten enligt 10 kap. 3 § andra stycket<br>äktenskapsbalken. I samband med att det infördes en möjlighet att i vissa<br>fall i bodelning dra in en sådan rätt till pensionsförsäkring som normalt<br>skall hållas utanför uttalade departementschefen att oskäliga verkningar<br>av regeln i 10 kap. 3 § andra stycket äktenskapsbalken ofta kan elimine-<br>ras på andra sätt än genom att den då nya regeln i tredje stycket utnyttjas.</p>
<p>30</p>
<p>Jämkning av bodelning, jämkning av äktenskapsförord och engångs-<br>bidrag angavs som exempel (prop. 1989/90:30 s. 15).</p>
<p>Om en make skall betala ett engångsbidrag till den andra maken vid<br>bodelningen, skall makarnas andelar i det gemensamma giftorättsgodset<br>enligt 11 kap. 6 § äktenskapsbalken beräknas med hänsyn till detta.<br>Bidragsbeloppet skall alltså inte ingå i delningen, utan principen är att<br>hela beloppet tas från den bidragspliktiges andel och läggs till den andra<br>makens andel.</p>
<p>Eftersom rätten till underhållsbidrag är kopplad till skillnadsreglema<br>kan ett engångsbidrag som bodelningskorrektiv inte komma i fråga vid<br>bodelning efter ena makens död. Den efterlevande maken är i stället<br>skyddad genom reglerna i 3 kap. ärvdabalken.</p>
<h4>5.3.2 Jämkning av underhållsbidrag</h4>
<p>Jämkning av vad som har blivit bestämt om underhåll regleras i 6 kap.<br>11 § äktenskapsbalken. Paragrafen behandlar två olika jämkningsfall,<br>nämligen dels jämkning föranledd av att förhållandena har ändrats (första<br>stycket), dels jämkning på grund av att ett avtal är oskäligt mot endera<br>maken (andra stycket).</p>
<p>Jämkning med hänsyn till att förhållandena har ändrats kan ske vare<br>sig bidraget har blivit fastställt i dom eller bestämts i avtal mellan<br>makarna. Jämkning kan ske också om domen eller avtalet gick ut på att<br>något bidrag inte skulle betalas. Det är inte endast bidragsbeloppen som<br>kan jämkas utan även andra villkor, såsom angående betalningsperioder-<br>na. Jämkning skall i första hand avse framtida periodiska bidrag.</p>
<p>Underhållsbidrag i form av engångsbelopp får inte jämkas på grund av<br>ändrade förhållanden mot en parts bestridande. Inte heller far ett nytt<br>engångsbelopp fastställas eller ett periodiskt bidrag bestämmas utöver<br>engångsbeloppet (prop. 1978/79:12 s. 144). Däremot torde det inte firmas<br>något hinder att på grund av ändrade förhållanden jämka ett periodiskt<br>bidrag som ursprungligen bestämdes att betalas vid sidan om ett en-<br>gångsbidrag (SOU 1977:37 s. 115).</p>
<p>Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket om jämkning på grund av<br>oskälighet tar sikte endast på underhåll fastställt i avtal. När domstolen<br>har prövat frågan anses tillräckliga garantier finnas för att utgången inte<br>skall bli oskälig mot någondera maken. I enlighet därmed anses en<br>underhållsfråga vara bestämd genom avtal även om avtalet givits in till<br>rätten och denna fastställt underhållsskyldigheten i enlighet med vad<br>makarna överenskommit. Någon rättens prövning sker inte heller om den<br>underhållskrävande makens yrkande medges av den andra maken. Också<br>i sådana fall anses underhållet bestämt genom avtal.</p>
<p>Jämkning på grund av oskälighet kan - till skillnad från jämkning på<br>grund av ändrade förhållanden - även avse ett avtal om underhållsbidrag<br>i form av ett engångsbelopp.</p>
<p>Har underhållsbidrag betalats i enlighet med ett avtal som varit<br>oskäligt alltsedan det tillkom, kan det tänkas att retroaktiv jämkning i<br>vissa fall behöver kunna tillgripas. Eftersom det här gäller förhållanden</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>31</p>
<p>som förelåg redan när avtalet slöts, har det ansetts att möjlighet bör<br>finnas både att låta bidragsskyldigheten helt upphöra eller sätta ner den<br>och att bestämma att bidrag skall betalas med högre belopp än som<br>framgår av avtalet (se prop. 1978/79:12 s. 120 och 144).</p>
<h3>5.4 Gällande rätt och aktuella reformer i de övriga<br>nordiska länderna</h3>
<p>I alla de nordiska länderna är grundprincipen att allt giftorättsgods skall<br>delas lika mellan makarna vid en bodelning. Precis som i Sverige<br>modifieras denna grundprincip i flera hänseenden även i de övriga nor-<br>diska länderna. Sålunda är i alla länder huvudregeln när det gäller<br>pensionsrättigheter att de inte ingår i bodelning. Det gäller också rätt till<br>pension på grund av privata pensionsförsäkringar. I både Danmark och<br>Norge pågår emellertid reformarbeten som går ut på att pensions-<br>rättigheter i större utsträckning skall kunna beaktas vid bodelning.</p>
<p>I Danmark följer av rättspraxis att en efterlevande make kan undanta<br>sina pensions- och försäkringsrättigheter i samband med bodelning efter<br>den andra makens död. När det gäller bodelning med anledning av äkten-<br>skapsskillnad är rättsläget något osäkert. Huvudregeln är dock klar, näm-<br>ligen att individuella privata pensionsförsäkringar med rätt till löpande<br>utbetalningar inte ingår i bodelning. Med anledning av bl. a. den rådande<br>osäkerheten har i Danmark tillsatts en utredning som skall se över be-<br>hovet av en lagreglering av olika pensionsrättigheters behandling vid<br>bodelning. Utredningen har också fatt i uppdrag att överväga olika alter-<br>nativa lösningar när det gäller frågan hur pensionsrättigheter skall beak-<br>tas vid bodelning.</p>
<p>Den norska regeringen lämnade i oktober 1997 en proposition till<br>Stortinget med förslag till ändringar i äktenskapslagen (Ot prp nr 4<br>[1997-98]). I propositionen föreslås bl.a. att det införs en bestämmelse<br>om rätt till kompensation for en make som vid bodelningen missgynnats<br>på grund av att den andra maken har pensionsrättigheter som inte ingår i<br>bodelningen.</p>
<p>I Finland och Island pågår det inte något reformarbete.</p>
<h2>6 Allmänna utgångspunkter för behandling av<br>makars pensionsrättigheter vid bodelning</h2>
<p>Det finns olika sätt att se på makars pensionsrättigheter i samband med<br>en äktenskapsskillnad. Enligt ett synsätt är pensionsrättigheter rättigheter<br>av ekonomisk art som i princip bör delas lika mellan makarna på samma<br>sätt som andra tillgångar av ekonomiskt värde. Enligt ett annat synsätt är<br>en makes pensionsrättigheter en större eller mindre del av makens för-<br>måga att försörja sig efter äktenskapets upplösning, och utjämning mel-<br>lan makarna av pensionsrättigheter bör därför komma i fråga bara i</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>32</p>
<p>överensstämmelse med de principer som gäller om underhållsskyldighet<br>efter äktenskapsskillnad.</p>
<p>Det första synsättet far visst stöd av att det går relativt enkelt att<br>beräkna det matematiska nuvärdet av en framtida pensionsrättighet; när<br>det gäller privata försäkringar lämnar försäkringsbolagen regelmässigt<br>sådana uppgifter minst en gång per år. Mot detta kan emellertid invändas<br>att det ekonomiska värdet av en framtida pensionsrättighet är osäkert för<br>innehavaren genom att han inte vet om han kommer att leva så länge att<br>han får uppbära någon pension och att rättighetens värde i varje fall är<br>oåtkomligt för honom fram till dess att de individuella pensionsbeloppen<br>förfaller till betalning. Att det ekonomiska värdet av en tillgång är i<br>någon bemärkelse osäkert utgör visserligen allmänt sett inte något hinder<br>mot att tillgången tas med i bodelning. Speciellt för pensionsrättigheter är<br>emellertid att osäkerheten finns där bara för den berörda individen -<br>statistiskt och matematiskt är värdet i princip säkert - och att individen<br>oftast inte kan undanröja osäkerheten genom att flytta sitt tillgodo-<br>havande till någon annan placering.</p>
<p>Ytterligare kan invändas att det kapitaliserade värdet av framtida<br>pensionsrättigheter ofta är mycket stort i förhållande till värdet av<br>tillgångarna i övrigt i ett genomsnittligt bo. Om pensionsrättigheten vid<br>en likadelning i sin helhet skulle läggas på den make som äger rättig-<br>heten, torde det inte sällan betyda att den andra maken far all övrig<br>egendom i boet. Med tanke på att pensionsrättigheten är oåtkomlig för<br>den berättigade till dess att de enskilda pensionsbeloppen förfaller till<br>betalning skulle ett konsekvent genomförande av det första synsättet i<br>många fall leda till orimliga resultat.</p>
<p>För det andra synsättet talar bl.a. en jämförelse med hur man behandlar<br>makarnas förmåga att skaffa sig inkomster genom förvärvsarbete. Om<br>arbetsfördelningen mellan makarna under äktenskapet har varit sådan att<br>t.ex. mannen har kunnat skaffa sig en position i förvärvslivet med goda<br>framtida inkomstmöjligheter, medan kvinnan gått miste om denna möj-<br>lighet genom att hon ägnat sin tid åt barnen och hemmet, kan det enligt<br>gällande rätt i vissa fall utgöra skäl för underhållsbidrag även efter en<br>övergångstid. Däremot har det inte hävdats att man borde beräkna<br>nuvärdet av mannens framtida förvärvsinkomster och låta detta<br>nuvärdesbelopp påverka bodelningen. Med det nu diskuterade synsättet<br>skulle pensioner på motsvarande sätt hållas utanför delningen.</p>
<p>Regeringen konstaterar att inställningen till de olika synsätt som nu har<br>angetts i stor utsträckning påverkas av vilken konkret situation man har<br>för ögonen. Om man tänker sig ett fall där en make efter ett kortvarigt<br>äktenskap blir tvungen att avstå all övrig egendom i boet för att behålla<br>sin pensionsrättighet och att han eller hon flera år senare avlider strax<br>innan pensionen skall börja betalas ut, blir man mest benägen att hålla<br>med om att pensionsrättigheter är en del av den framtida försörjnings-<br>förmågan och inte har något egentligt värde innan pensionen börjar<br>betalas ut. Tänker man sig å andra sidan ett fall där två makar strax före<br>bådas pensionering skiljer sig efter ett långvarigt äktenskap och den ena<br>maken får behålla en väl tilltagen pensionsförsäkring och därutöver får<br>halva bobehållningen, medan den andra maken helt saknar pensions-</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>33</p>
<p>3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 106<br></p>
<p>försäkring och därför får leva på en betydligt mera spartansk nivå, Prop. 1997/98:106<br>framstår det första synsättet som mer närliggande.</p>
<p>Som utredningen påpekar går det inte att entydigt säga att det ena av de<br>båda diskuterade synsätten är riktigt och det andra felaktigt. Utredningen<br>har dock sett frågorna om vardera makens framtida försörjningsmöjlig-<br>heter som de både praktiskt och principiellt viktigaste. Regeringen delar<br>utredningens uppfattning. Det innebär att pensionsrättigheter som ut-<br>gångspunkt inte bör dras in i bodelningen. Det betyder dock inte att<br>frågorna om makarnas framtida försörjningsmöjligheter bör komma i<br>förgrunden när det gäller behandlingen av alla slag av pensionsrättigheter<br>vid bodelning. När det gäller vissa slag av pensionsrättigheter ligger det<br>närmast till hands att betrakta dessa som rättigheter av ekonomisk art<br>som i princip bör delas lika mellan makarna på samma sätt som andra<br>tillgångar av ekonomiskt värde. Det gäller framför allt privata<br>pensionsförsäkringar och det individuella pensionssparandet.</p>
<p>En värdering som finns med vid reformeringen av det allmänna<br>pensionssystemet är att betydande ojämnheter i makars pensions-<br>förhållanden ibland skall kunna utjämnas till skydd för den ekonomiskt<br>svagare maken. Regeringen anser därför att det bör göras tydligare att<br>pensionsrättigheter ibland skall beaktas för att åstadkomma rimliga<br>resultat vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad. Riksdagen<br>har också godtagit regeringens tidigare förslag om en sådan inriktning<br>(prop. 1993/94:250 s. 138 f. och bet. 1993/94:SfU24 s. 28).</p>
<p>När man överväger ändringar i äktenskapsbalkens bestämmelser om<br>makars ekonomiska förhållanden är det viktigt att tänka på att dessa<br>utgör en helhet och att enskilda regler kompletterar varandra. Fördel-<br>ningen av makarnas pensionsrättigheter kan inte ses isolerat utan måste<br>betraktas som en del av makarnas ekonomiska förhållanden. Bedöm-<br>ningen av om ett bodelningsresultat är tillfredsställande eller inte bör<br>därför grundas på det samlade ekonomiska utfallet för respektive make,<br>varvid makarnas pensionsskydd bör vara en av de omständigheter som<br>vägs in.</p>
<p>Även om förvärvsfrekvensen bland kvinnor har ökat under de snart 40<br>år som gått sedan ATP infördes, och kvinnorna ökat sin andel vad gäller<br>både antal pensionspoäng och antal år med sådan poäng, så har<br>kvinnorna alltjämt ett betydligt sämre pensionsskydd inom det allmänna<br>pensionssystemet än vad männen har. Som utredningen påpekar kan det<br>på goda grunder antas att skillnaderna mellan mäns och kvinnors<br>pensionsrättigheter är ännu större inom tjänstepensionssystemen. En<br>undersökning av mäns och kvinnors pensionsrättigheter på grund av<br>privata pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande skulle<br>såsom utredningen konstaterar utan tvekan visa att männens andel av de<br>samlade pensionsrättigheterna överstiger kvinnornas. Utredningen har<br>övervägt om detta motiverar bodelningsregler som till sin utformning är<br>särskilt inriktade på att stärka kvinnornas ställning vid en skilsmässa men<br>inte kunnat finna några fördelar med en sådan ordning. Regeringen delar<br>utredningens uppfattning. Syftet kan tillgodoses lika bra med köns-<br>neutrala regler om skydd för den ekonomiskt svagare maken, och reg-<br>lerna måste fungera också när detta är mannen. Det sagda hindrar inte att<br></p>
<p>34</p>
<p>reglerna under överskådlig framtid i praktiken oftast kommer att verka p<sub>rO</sub>p. 1997/98:106<br>som ett skydd för kvinnan vid en bodelning.</p>
<p>Vad som nu har sagts har avsett situationen vid äktenskapsskillnad.</p>
<p>Vid bodelning på grund av den ena makens död finns det anledning att se<br>annorlunda på pensionsrättigheterna. Regeringen återkommer till den<br>frågan i avsnitt 7.2.</p>
<h2>7 Vilka pensionsrättigheter skall ingå i</h2>
<h2>bodelning?</h2>
<h3>7.1 Bodelning efter äktenskapsskillnad</h3>
<p>Regeringens förslag: Rätt till pension på grund av privat pensions-<br>försäkring eller pension på grund av pensionssparavtal enligt lagen<br>(1993:931) om individuellt pensionssparande skall enligt huvudregeln<br>ingå i bodelning efter äktenskapsskillnad.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se<br>betänkandet s. 67 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Föreningen jurister vid<br>Sveriges allmänna advokatbyråer och Sveriges Akademikers Central-<br>organisation (SACO) tillstyrker utredningens förslag. Riksförsäkrings-<br>verket, Jämställdhetsombudsmannen och Kooperationens pensionsanstalt<br>lämnar förslaget utan erinran.</p>
<p>Hovrätten för Västra Sverige accepterar förslaget men ifrågasätter om<br>inte den föreslagna åtskillnaden vid bodelning mellan olika slag av pen-<br>sionsrättigheter leder till gränsdragningsproblem samt menar att den<br>komplicerar bodelningsreglema och förfarandet.</p>
<p>Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att det i princip är<br>rimligt att vid bodelning beakta pensioner som är ett slags kapital-<br>placeringar. Däremot bör enligt TCO de pensionsförsäkringar som är att<br>betrakta som uppskjuten lön inte ingå i bodelning.</p>
<p>Uppsala universitets juridiska fakultetsnämnd avstyrker inte förslaget<br>men anser att en lagändring bör föregås av en förutsättningslös princip-<br>diskussion om giftorättens och likadelningsprincipens omfattning.</p>
<p>Finansinspektionen anför, utan att ta principiell ställning till förslaget,<br>att det är otillfredsställande att förslaget inte gör det möjligt att klart<br>förutsäga huruvida vissa pensionsrättigheter kommer att ingå i eller på<br>annat sätt påverka en bodelning vid äktenskapsskillnad.</p>
<p>Statens löne- och pensionsverk, Sveriges Advokatsamfund, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen, Försäkringsförbundet, Svenska Aktuarieföre-<br>ningen, Företagarnas Riksorganisation och Svenska Bankföreningen av-<br>styrker förslaget. Som skäl härför anför remissinstanserna framför allt att<br>utgångspunkten bör vara att alla pensionsrättigheter skall behandlas lika<br>vid bodelning, och att man på ett bättre sätt åstadkommer en sådan<br>likformig behandling med nu gällande regler. Remissinstanserna anser<br></p>
<p>35</p>
<p>sålunda att det angivna syftet med reformen, att åstadkomma en likfor- Prop. 1997/98:106<br>mig behandling av olika slag av pensionsrättigheter vid bodelning, inte<br>uppnås utan att följden av förslaget tvärtom blir att det uppkommer en<br>bristande konsekvens vid behandlingen av pensionsrättigheter. Vidare<br>anför dessa remissinstanser att förslaget medför gränsdragningsproblem<br>mellan olika slag av pensionsrättigheter med risk för slumpartade bodel-<br>ningsresultat som följd.</p>
<p>Även Stockholms tingsrätt, Riksskatteverket och Försäkringsjuridiska<br>föreningen anser att slumpartade och oskäliga resultat kan bli följden av<br>att pensionsrättigheter av skilda slag behandlas på olika sätt vid bodel-<br>ning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har i ett tidigare ställ-<br>ningstagande (bet. 1993/94: SfU24 s. 28) ansett att bodelningsreglema i<br>äktenskapsbalken skall anpassas till principerna för det reformerade<br>pensionssystemet och att detta skall ske genom en ändring av bestäm-<br>melserna i äktenskapsbalken om behandling av makars pensionsrättig-<br>heter vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad. Riksdagen har också<br>godkänt den inriktning för anpassning av äktenskapsbalkens bodelnings-<br>regler till principerna för det reformerade pensionssystemet som rege-<br>ringen föreslagit. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget framhöll lagut-<br>skottet, med instämmande av socialförsäkringsutskottet, att en översyn<br>av äktenskapsbalkens bodelningsregler förutsätter att förslaget om möj-<br>lighet till delning av makars pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet<br>kommer till stånd (bet. 1993/94:SfU24 s. 28 f. och 79 f.).</p>
<p>Utredningen har i enlighet med vad som angavs i direktiven föreslagit<br>att rätt till pension på grund av frivillig, individuell pensionsförsäkring i<br>regel skall ingå i bodelning efter äktenskapsskillnad, i huvudsak enligt de<br>regler för pensionsförsäkringar som gällde före år 1988. Detsamma skall<br>gälla för medel på pensionssparkonto enligt lagen (1993:931) om indi-<br>viduellt pensionssparande.</p>
<p>Enligt gällande rätt undantas pensionsrättigheter på grund av privat<br>pensionsförsäkring och pensionssparande enligt lagen om individuellt<br>pensionssparande från bodelning efter äktenskapsskillnad genom bestäm-<br>melserna i 10 kap. 3§ andra och tredje styckena äktenskapsbalken.<br>Bestämmelsen om att undanta privata pensionsförsäkringar var en nyhet i<br>äktenskapsbalken. Bakgrunden till den nya bestämmelsen var bl.a. den<br>kritik som anförts mot att pensionsförsäkringar inte följde samma regler<br>som andra pensioner (se SOU 1981:85 s. 269 f.). Departementschefen<br>framhöll att pensionsförsäkringar i kommunalskattelagens bemärkelse<br>var inskränkta till sådana former av försäkring som tillgodoser ett pen-<br>sioneringsbehov, medan försäkringar som mer har karaktär av kapital-<br>placering skatterättsligt inte behandlades som pensionsförsäkringar<br>(prop. 1986/87:1 s. 163). Vidare framhölls att försäkringstagaren - med<br>vissa i sammanhanget betydelselösa undantag - saknar möjligheter att<br>disponera över det förmögenhetsvärde som pensionsförsäkringen repre-<br>senterar. Med hänsyn till det anförda ansåg departementschefen att det<br>vid bodelning inte längre borde göras någon skillnad mellan allmän<br>pension och pensionsförmåner från pensionsförsäkring. Vid riksdags-<br></p>
<p>36<br></p>
<p>behandlingen föranledde de föreslagna reglerna om privata pensionsfor- p<sub>rO</sub>p. 1997/98:106<br>säkringar inte några särskilda uttalanden (se bet. 1986/87:LU 18).</p>
<p>Ett väsentligt syfte med den ändring som gjordes vid tillkomsten av<br>äktenskapsbalken i reglerna om pensionsförsäkringars behandling vid<br>bodelning var sålunda att åstadkomma likformighet med andra former av<br>pensioner, dvs. folk- och tilläggspension samt tjänstepension. En bakom-<br>liggande tanke för det nu aktuella reformarbetet har varit att när reglerna<br>för den allmänna pensioneringen avses bli ändrade och makar i viss<br>utsträckning skall kunna reglera ojämna pensionsrättsforhållanden, förut-<br>sättningarna delvis har ändrats när det gäller frågan om det är befogat att<br>hålla frivilliga, individuella pensionsförsäkringar utanför bodelning.</p>
<p>En invändning mot utredningens förslag, som framförs av flera remiss-<br>instanser, är att effekten blir att det uppkommer en bristande parallellitet<br>mellan olika slag av pensionsrättigheter. Enligt dessa remissinstanser bör<br>utgångspunkten i stället vara att alla pensionsrättigheter skall behandlas<br>lika vid bodelning.</p>
<p>Det är i och för sig riktigt att utredningens förslag inte leder till en<br>likformig behandling av olika slag av pensionsrättigheter vid bodelning.<br>Enligt regeringens mening är det emellertid minst lika viktigt att fram-<br>hålla de principiella synpunkter och grundläggande värderingar som<br>ligger bakom reformarbetet, vilka i allt väsentligt är desamma som an-<br>förts som skäl för förslaget att införa en möjlighet för make att till den<br>andra maken fora över premiepensionsrätt inom det reformerade all-<br>männa pensionssystemet. En av dessa synpunkter är att ojämnheter i<br>makars pensionsforhållanden skall kunna utjämnas och att det är ange-<br>läget att åstadkomma regler till skydd för den ekonomiskt svagare<br>maken, oftast kvinnan, som vid pensioneringen kan drabbas svårt i<br>ekonomiskt hänseende om ett tidigare äktenskap då är upplöst. Fort-<br>farande är det så att kvinnor generellt sett har sämre pensionsskydd än<br>män. Och om makar skils, kanske efter ett långvarigt äktenskap, har<br>kvinnan ofta relativt små möjligheter att bättra på sitt eget pensions-<br>skydd. Om privata pensionsförsäkringar och individuellt pensionsspar-<br>ande ingår i bodelning, tillförsäkras den ekonomiskt svagare maken<br>generellt sett ett bättre skydd.</p>
<p>Utgångspunkten vid bodelning bör vara att all makamas egendom skall<br>delas, om det inte finns tillräckliga skäl för att undanta egendom av visst<br>slag. De skäl som tidigare motiverat undantag för pensionsförsäkringar är<br>inte längre lika starka. Pensionsförsäkringar har under senare år kommit<br>att innehålla allt mer av sparande och mindre av försäkringsskydd. I vissa<br>försäkringsavtal är sparandet det helt dominerande inslaget. Pensions-<br>försäkringens sociala anknytning som försörj ningsskydd är således inte<br>lika framträdande som tidigare (se prop. Vissa skattefrågor rörande<br>livförsäkring 1993/94:85 s. 39 f.). Det individuella pensionssparandet<br>saknar helt försäkringsinslag. Enligt regeringens mening ligger det<br>numera närmast till hands att betrakta rätt till pension på grund av privat<br>pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande som rättigheter<br>som i princip bör delas lika mellan makarna på samma sätt som<br>banktillgodohavanden och andra tillgångar av ekonomiskt värde. Ett</p>
<p>37<br></p>
<p>sådant synsätt underlättas av att det är relativt enkelt att beräkna värdet Prop. 1997/98:106<br>av dessa rättigheter.</p>
<p>Det finns emellertid också andra invändningar mot utredningens för-<br>slag som måste vägas in i bedömningen. En sådan invändning, som<br>framförs av flera remissinstanser, är att förslaget medför att bodel-<br>ningsreglema kompliceras och blir svåröverskådliga. Vid riksdagsbe-<br>handlingen av propositionen Reformering av det allmänna pensions-<br>systemet 1993/94:250 framhöll också lagutskottet, med instämmande av<br>socialförsäkringsutskottet, att det är angeläget att framlagda förslag såvitt<br>gäller äktenskapsbalken inte leder till att regelsystemet ytterligare<br>kompliceras (bet. 1993/94:SfU24 s. 28 f. och 80).</p>
<p>Det är ofrånkomligt att bodelningsreglema och det praktiska bodel-<br>ningsförfarandet i någon mån kompliceras av förslaget. Det är närmast en<br>självklarhet att om alla pensionsrättigheter hålls utanför bodelning, det i<br>de flesta fall är enklare att bodela. Att bodelningsreglema i viss ut-<br>sträckning kompliceras är naturligtvis en effekt som inte är önskvärd.<br>Även Lagrådet har pekat på att regleringen har blivit komplicerad. Denna<br>nackdel måste dock enligt regeringens mening vägas mot fördelen att<br>kunna uppnå rättvisa bodelningsresultat i fler enskilda fall. Som tidigare<br>framhållits medför förslaget också att den ekonomiskt svagare maken<br>generellt sett ges ett bättre skydd.</p>
<p>Flera remissinstanser har också invänt att förslaget kan komma att<br>medföra gränsdragningsproblem mellan olika slag av pensionsrättigheter<br>med slumpartade bodelningsresultat som följd.</p>
<p>Gränsen mellan tjänstepension och privat pensionsrättighet är inte<br>sällan svår att dra och saken kompliceras också av att produktutveck-<br>lingen på försäkringsområdet leder till nya avtalskonstruktioner som<br>ibland kan vara svåra att typbestämma. Det kan sålunda ofta vara svårt<br>att avgöra om en rätt till pension på grund av försäkring som tagits i<br>anslutning till förvärvsverksamhet är en sådan personlig rättighet som<br>avses i 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken. Frågan far naturligt-<br>vis större praktisk betydelse om privata försäkringar som regel skall ingå<br>i bodelning. Problemet är emellertid inte nytt. Utredningens förslag<br>innebär en återgång till de regler för pensionsförsäkringar som gällde<br>före år 1988. Det bör enligt regeringens mening vara möjligt att liksom<br>hittills överlämna frågan om gränsdragningen kring de rättigheter som<br>avses i 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken till rättstillämpningen.</p>
<p>Kritiken mot den tidigare ordningen att privata pensionsförsäkringar<br>ingick i bodelning efter äktenskapsskillnad var särskilt befogad i det<br>fallet att den ena maken hade en privat pensionsförsäkring och den andra<br>maken hade en tjänstepension vars värde inte ingick i bodelningen. Om<br>bestämmelserna avseende undantagande av pensionsrättigheter i 10 kap.<br>3 § andra och tredje styckena äktenskapsbalken upphävs utan att någon<br>möjlighet införs att i sådana fall korrigera bodelningsresultatet skulle,<br>vilket utredningen och flera remissinstanser framhåller, motsvarande<br>kritik med fog kunna riktas mot de nya reglerna. Frågor om jämkning<br>behandlas i avsnitt 8. Redan här bör dock nämnas att regeringen föreslår<br>en särskild jämkningsregel för att komma tillrätta med orättvisa<br>bodelningsresultat av nu angivet slag.</p>
<p>38</p>
<p>Lagrådet har pekat på att det kan finnas fall där en privat pensions- Prop. 1997/98'106<br>rättighet är den enda tillgången eller den större delen av tillgångarna i<br>makarnas bo och där den andra maken därför inte kan tilldelas annan<br>egendom ur boet som motsvarar pensionsrättighetens värde. Enligt 4 kap.</p>
<p>16 § lagen om individuellt pensionssparande skall pensionssparinstitutet,<br>för det fall ett pensionssparkonto skall delas mellan makarna, upprätta ett<br>konto även för den andra maken och fordela tillgångarna mellan kontona<br>i enlighet med vad som bestämts vid bodelningen. En sådan fullständig<br>delning är möjlig eftersom det individuella pensionssparandet helt saknar<br>försäkringsinslag. Försäkringar å andra sidan kännetecknas av att de<br>innehåller ett riskmoment varför det finns vissa begränsningar i möjlig-<br>heten att dela dessa. Det är for närvarande inte möjligt att dela en<br>pensionsförsäkring på det sättet att makarna får varsin separat försäkring.<br>Det finns dock inte några avtals- eller försäkringsrättsliga hinder mot att<br>en försäkrings förmåner delas på annat sätt mellan makarna. Sådana<br>delningar förekommer i dag. Från försäkringsbranschen har inhämtats att<br>den begränsning som finns i möjligheten att dela på själva försäkringen i<br>praktiken inte medför några problem. Det torde dessutom vara ovanligt<br>att det i ett bo saknas andra tillgångar som motsvarar en pensions-<br>försäkrings värde.</p>
<p>Vid en samlad bedömning finner regeringen att skälen för utredningens<br>förslag väger över. Huvudregeln bör därför vara att rätt till pension på<br>grund av privat pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande<br>skall ingå i bodelning efter äktenskapsskillnad. Motsvarande bör gälla<br>vid bodelning under äktenskapet.</p>
<p>Som utredningen funnit bör övriga typer av pensionsrättigheter - dvs.<br>rättigheter inom det hittillsvarande allmänna pensionssystemet, det<br>reformerade allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemet -<br>inte ingå i bodelning. Frågan i vilken utsträckning dessa rättigheter ändå<br>skall kunna beaktas vid bodelning behandlas i avsnitt 8 och 9.</p>
<h3>7.2 Bodelning efter dödsfall</h3>
<p>Regeringens förslag: Möjligheten att undantagsvis dra in rätt till<br>pension på grund av privat pensionsförsäkring eller individuellt<br>pensionssparande i bodelning efter dödsfall skall tas bort.</p>
<p>Regeringens bedömning: Bestämmelserna om pensionsrättigheters<br>behandling vid bodelning efter dödsfall bör i övrigt inte ändras i sak.</p>
<p>Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med rege-<br>ringens (se betänkandet s. 70 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i utredningens för-<br>slag och bedömning eller lämnar dem utan invändning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: I förarbetena till<br>äktenskapsbalken angavs att behovet av reformer angående behandlingen<br>av pensionsförsäkringar vid bodelning ansetts vara störst vid bodelning<br>efter försäkringstagarens makes död. De regler som gällde före äkten-<br></p>
<p>39</p>
<p>skapsbalkens införande ledde till att den efterlevandes förmåner enligt Prop. 1997/98:106<br>pensionsförsäkringen ingick i den sammanlagda bobehållningen. De på-<br>verkade därmed bodelningen, arvskiftet och arvsskatten. Om den avlidne<br>hade bröstarvingar, kom i princip halva värdet av den efterlevandes för-<br>måner enligt försäkringen att tillfalla bröstarvingarna. Om i stället den<br>efterlevande maken var arvinge, medförde dessa förmåner en ökning av<br>den arvsskatt som maken skulle betala (prop. 1986/87:1 s. 162).</p>
<p>Problem kunde enligt då gällande rätt också uppstå om det var den<br>avlidne som haft en pensionsförsäkring och denna innehöll ett efter-<br>levandeskydd. Försäkringen föll då utanför kvarlåtenskapen. Eftersom en<br>efterlevandeförmån för en make ofta är värd betydande belopp var det<br>dock inte ovanligt att den kränkte laglotten (se 104 § lagen [1927:77] om<br>försäkringsavtal i dess dåvarande lydelse). Den efterlevande kunde i<br>sådana fall komma att fa avstå en betydande andel av pensionen till den<br>avlidnes bröstarvingar.</p>
<p>De ändringar som vid äktenskapsbalkens införande i övrigt gjordes i<br>äktenskaps- och arvslagstiftningen minskade visserligen de problem som<br>fanns beträffande förmåner från en pensionsförsäkring. Efterlevande<br>make fick nämligen arvsrätt framför gemensamma bröstarvingar och fick<br>också rätt att bestämma att delning av makarnas giftorättsgods inte skall<br>ske, utan att vardera sidan som sin andel skall behålla sitt giftorättsgods.<br>Som påpekas i motiven till äktenskapsbalken innebar dessa ändringar<br>dock inte att problemen försvann helt. Sammantaget ansåg departements-<br>chefen att det inte längre borde göras någon skillnad vid bodelning<br>mellan pensionsförsäkring och annan pension (prop. 1986/87:1 s. 162 f.).</p>
<p>Utredningen gör bedömningen att de skäl som redovisats ovan alltjämt<br>har samma styrka och att bestämmelsen om bodelning efter dödsfall<br>därför inte bör ändras i sak. Remissinstanserna har inte givit uttryck för<br>någon annan uppfattning. Enligt regeringens mening saknas därför<br>anledning att ändra reglerna så att pensionsrättigheter på grund av<br>pensionsförsäkring eller pensionssparande skall ingå i bodelning med<br>anledning av dödsfall. De principer som gäller enligt 10 kap. 3 § andra<br>och tredje styckena äktenskapsbalken bör därför fortsätta att gälla vid<br>bodelning på grund av ena makens död. Detsamma bör vara fallet även<br>om ett mål om äktenskapsskillnad pågår när den ena maken dör. Lag-<br>tekniskt bör emellertid regleringen förenklas så att, i enlighet med<br>utredningens förslag, bestämmelserna i äktenskapsbalken bara reglerar<br>det fallet att det är den efterlevande maken som har en pensionsrättighet<br>på grund av privat pensionsförsäkring eller individuellt pensionsspa-<br>rande, medan det fallet att försäkringen eller pensionssparkontot ägts av<br>den avlidna maken i fortsättningen bör regleras uteslutande av försäk-<br>ringsavtalslagen och lagen om individuellt pensionssparande.</p>
<p>Bestämmelsen i 10 kap. 3 § fjärde stycket, enligt vilken de pensions-<br>rättigheter som avses i andra och tredje styckena i vissa fall ändå skall<br>ingå i bodelningen, gäller vid både äktenskapsskillnad och dödsfall.<br>Utredningen har kommit fram till att den regeln kan tas bort när dess<br>tillämpningsområde skulle begränsas till bodelning efter dödsfall. Vid<br>införandet av bestämmelsen om att undanta pensionsrättigheter från<br>bodelning var det just situationerna vid bodelning efter dödsfall som från<br></p>
<p>40</p>
<p>praktisk synpunkt vägde tyngst. När jämkningsbestämmelsen i fjärde<br>stycket senare infördes motiverades den bara med argument som hänför<br>sig till förhållandena vid äktenskapsskillnad. Utredningen har inte kunnat<br>finna något behov av att kunna tvångsvis dra in en efterlevande makes<br>pensionsförsäkringar eller individuella pensionssparande i bodelning<br>med anledning av dödsfall. Regeringen delar utredningens bedömning<br>och föreslår att möjligheten att tvångsvis dra in pensionsrättigheter i<br>bodelning med anledning av dödsfall tas bort.</p>
<p>När det gäller pensionsrättigheter som ägts av den avlidna maken med<br>den efterlevande maken som formånstagare finns särskilda jämknings-<br>regler i 104 § försäkringsavtalslagen respektive 4 kap. 7§ lagen om<br>individuellt pensionssparande. I praktiken torde det emellertid sällan bli<br>aktuellt att jämka förordnanden av detta slag (jfr prop. 1986/87:86 s. 105<br>samt prop. 1992/93:187 s. 118 f. och 190). Situationen är också delvis en<br>annan än när det gäller ett pensionssparande som den efterlevande maken<br>skaffat själv.</p>
<p>Av 10 kap. 4 § jämförd med 9 kap. 5 § äktenskapsbalken följer att den<br>efterlevande maken och den avlidne makens arvingar och universella<br>testamentstagare kan komma överens om att sådana pensionsrättigheter<br>som enligt 10 kap. 3 § andra och tredje styckena skall hållas utanför<br>bodelningen ändå skall ingå i denna. Även denna möjlighet bör bestå<br>såvitt gäller pensionsrättigheter som den efterlevande maken har. I fråga<br>om försäkringar eller individuellt pensionssparande som ägts av den<br>avlidna maken med den efterlevande maken som formånstagare kan<br>samma resultat oftast uppnås genom att den efterlevande maken avstår<br>helt eller delvis från sin rätt enligt förmånstagarförordnandet.</p>
<h2>8 Jämkning i särskilda fall</h2>
<h3>8.1 Jämkning av vilka pensionsrättigheter som skall ingå<br>i bodelning</h3>
<p>Regeringens förslag: Rätt till pension på grund av privat pensions-<br>försäkring eller individuellt pensionssparande skall helt eller delvis<br>kunna lämnas utanför bodelningen vid äktenskapsskillnad, om det<br>med hänsyn till makamas ekonomiska förhållanden och omständig-<br>heterna i övrigt skulle vara oskäligt att pensionsrätten ingick i<br>bodelningen eller om makarna är ense om att pensionsrättigheten inte<br>skall ingå i bodelningen.</p>
<p>Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se<br>betänkandet s. 74).</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av<br>de remissinstanser som är postitiva till förslaget att privata pensions-<br>försäkringar och individuellt pensionssparande enligt huvudregeln skall<br>ingå i bodelning. De remissinstanser som avstyrker införandet av en<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>41</p>
<p>sådan huvudregel avstyrker även den nu aktuella jämkningsregeln.<br>Uppsala universitets juridiska fakultetsnämnd avvisar tanken på att under<br>några förhållanden ha en särskild skälighetsregel för pensionsrättigheters<br>behandling vid bodelning och menar att den allmänna jämkningsregeln i<br>12 kap. 1 § äktenskapsbalken är tillräcklig, i vart fall om den ändras så att<br>jämkning kan ske även till förmån för den make som har minst gifto-<br>rättsgods.</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: Som tidigare angetts kan regeln att<br>pensionsrättigheter på grund av privat pensionsförsäkring och individu-<br>ellt pensionssparande skall ingå i bodelning efter äktenskapsskillnad i<br>vissa fall leda till orättvisa resultat. I många, kanske flertalet fall skulle<br>visserligen en jämkning enligt den allmänna jämkningsbestämmelsen i<br>12 kap. 1 § äktenskapsbalken kunna leda till att man kom tillrätta också<br>med orättvisor vid delning av pensionsrättigheter. Korrigering med hjälp<br>av jämkningsregeln i 12 kap. 1 § är emellertid bara möjlig på så sätt att<br>en make får behålla mer av sitt giftorättsgods än som skulle bli följden<br>vid en likadelning. Om den make vars rätt till pension faller utanför<br>bodelningen också äger merparten av giftorättsgodset, är en jämkning<br>enligt 12 kap. 1 § alltså inte möjlig. I enskilda fall kan något av<br>äktenskapsbalkens övriga bodelningskorrektiv - i första hand jämkning<br>av äktenskapsförord eller underhållsbidrag i form av engångsbelopp -<br>vara en lösning, men det är enligt regeringens mening ändamålsenligt att,<br>på sätt utredningen gjort, också överväga en undantagsregel som tar sikte<br>direkt på privata pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande.</p>
<p>Utredningen föreslår att sådana pensionsrättigheter skall kunna helt<br>eller delvis undantas från bodelning vid äktenskapsskillnad, om det med<br>hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i<br>övrigt framstår som oskäligt att de ingår i denna.</p>
<p>Genom en sådan jämkningsregel skulle en möjlighet ges att från<br>bodelning undanta en pensionsförsäkring eller ett individuellt pensions-<br>sparande i sådana fall då det inte framstår som rimligt att försäkringen<br>eller pensionssparandet skall ingå. Ett sådant fall kan vara att den ena<br>maken har hela sin ålderspension tryggad i försäkring eller individuellt<br>pensionssparande, medan den andra maken har sin ålderspension tryggad<br>på ett sådant sätt att den makens pensionsrättigheter inte skall ingå i<br>bodelningen.</p>
<p>De remissinstanser som är kritiska till förslaget hänför sig främst till<br>den föreslagna huvudregeln att pensionsförsäkringar och individuellt<br>pensionssparande skall ingå i bodelning med anledning av äktenskaps-<br>skillnad. Det är bara Uppsala universitets juridiska fakultetsnämnd som<br>avstyrker den föreslagna jämkningsregeln i sig. Fakultetsnämnden av-<br>visar tanken på att under några förhållanden ha en särskild skälighets-<br>regel för pensionsrättigheters behandling vid bodelning och menar att det<br>är en diskutabel lagstiftningsteknik att stapla olika skälighetsregler på<br>varandra. Enligt fakultetsnämnden är den allmänna jämkningsregeln i<br>12 kap. 1 § äktenskapsbalken tillräcklig, i vart fall om den ändras så att<br>jämkning kan ske även till förmån för den make som har minst<br>giftorättsgods.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>42</p>
<p>Det är en rimlig utgångspunkt att flera skälighetsregler inte bör gälla Prop. 1997/98:106<br>for ett och samma förhållande. Utredningen har emellertid inte funnit det<br>vara möjligt att utforma en enhetlig regel för korrigering av bodel-<br>ningsresultat i samtliga de situationer som utredningen haft i åtanke. Av<br>den anledningen anvisar utredningen tre olika vägar att komma tillrätta<br>med ett bodelningsresultat som i det enskilda fallet framstår som<br>oskäligt: möjlighet att i vissa fall från bodelning undanta pensions-<br>rättigheter på grund av pensionsförsäkring eller pensionssparande, jämk-<br>ning enligt den nuvarande bestämmelsen i 12 kap. 1 § äktenskapsbalken<br>samt underhållsbidrag som bodelningskorrektiv.</p>
<p>Som framgår av nästföljande avsnitt anser regeringen att förekom-<br>mande fall av snedfördelning av makars pensionsskydd inte är ett<br>tillräckligt skäl att frångå den grundläggande likadelningsprincipen.<br>Eftersom jämkningsutrymmet i 12 kap. 1 § äktenskapsbalken sålunda<br>inte utsträcks behövs enligt regeringens mening en särskild jämknings-<br>bestämmelse som tar sikte direkt på privata pensionsrättigheter och som<br>kan korrigera oskäliga bodelningsresultat främst i de fall där jämknings-<br>regeln i 12 kap. 1 § inte kan användas.</p>
<p>Flera av de remissinstanser som avstyrker utredningens förslag menar<br>att effekten av förslaget kan förväntas bli att jämkningsbestämmelsen<br>kommer att behöva tillämpas i ett så stort antal fall att den därmed inte<br>far den avsedda prägeln av undantagsbestämmelse.</p>
<p>Det är i och för sig troligt att bestämmelsen kommer att tillämpas i en<br>något större utsträckning än vad som är fallet med den nu gällande jämk-<br>ningsbestämmelsen avseende pensionsrättigheter. Bestämmelsen är emel-<br>lertid avsedd att vara en undantagsregel och som sådan tänkt att tillämpas<br>restriktivt. Med en sådan undantagsregel, i kombination med övriga<br>redan befintliga bodelningskorrektiv, bör det vara möjligt att undvika den<br>typ av slumpmässiga resultat som några av remissinstanserna har uttalat<br>farhågor för.</p>
<p>Vid en samlad bedömning finner regeringen att övervägande skäl talar<br>för utredningens förslag. Det bör därför införas en bestämmelse om att<br>rätt till pension på grund av privat pensionsförsäkring eller individuellt<br>pensionssparande skall helt eller delvis kunna lämnas utanför bodelning<br>vid äktenskapsskillnad om det skulle vara oskäligt att den ingick.</p>
<p>Enligt utredningens förslag skall äktenskapets längd inte anges i lag-<br>texten som en omständighet att ta särskild hänsyn till vid skälig-<br>hetsbedömningen. Remissinstanserna har inte berört den frågan. Den<br>make som äger mest giftorättsgods kan åberopa äktenskapets längd som<br>en omständighet för att jämka bodelningen enligt bestämmelsen i 12 kap.<br>1 § äktenskapsbalken. Den make som äger minst giftorättsgods kan inte<br>rimligen som skäl för att undanta en privat pensionsrättighet få åberopa<br>att det har varit fråga om ett kortvarigt äktenskap. Regeringen gör därför<br>samma bedömning som utredningen att det inte finns anledning att i<br>lagtexten särskilt hålla fram äktenskapets längd som en omständighet<br>som man skall ta hänsyn till vid bedömningen.</p>
<p>Den föreslagna jämkningsbestämmelsen bör gälla bara vid bodelning<br>på grund av äktenskapsskillnad. Vid bodelning under bestående äkten-<br></p>
<p>43</p>
<p>skap finns det nämligen inte något utrymme för en bestämmelse om<br>jämkning mot en makes vilja.</p>
<p>Enligt svensk rätt är det i första hand en uppgift för makarna själva att<br>komma överens om hur egendomen skall fördelas mellan dem vid bodel-<br>ning. Makarnas befogenhet att avtala om fördelningen av egendomen<br>omfattar de flesta frågor som kan aktualiseras. Om makarna är ense bör<br>utgångspunkten enligt gällande principer vara att de skall kunna komma<br>överens om att pensionsrättigheter till följd av privat pensionsförsäkring<br>eller individuellt pensionssparande inte skall ingå i bodelningen.</p>
<p>Resultatet av en överenskommelse att undanta privat pensionsrättighet<br>från bodelning kan bli att en make vid bodelningen förvärvar mer av den<br>andra makens egendom än vad som är möjligt vid en likadelning. För att<br>säkerställa att en sådan överenskommelse inte bedöms som gåva eller<br>som en eftergift som kan angripas av makes borgenärer, föreslår rege-<br>ringen i likhet med utredningen att makars möjlighet att komma överens<br>om att undanta privat pensionsrättighet från bodelning bör komma till<br>uttryck i lagtexten. Bestämmelsen bör gälla såväl vid bodelning i<br>samband med äktenskapsskillnad som vid bodelning under bestående<br>äktenskap.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Finns det behov av följdändringar?</p>
<p>En ändring som innebär att rätt till pension på grund av privat pensions-<br>försäkring eller individuellt pensionssparande som regel skall ingå i<br>bodelning med anledning av äktenskapsskillnad medför som utredningen<br>påpekar att vederlagsregeln i 11 kap. 4 § andra stycket äktenskapsbalken<br>får ett snävare och annorlunda tillämpningsområde såvitt avser sådana<br>rättigheter. Utredningen har funnit att regeln skulle bli tillämplig bara om<br>den föreslagna nya undantagsregeln i 10 kap. 3 § - som tillåter att en<br>make vid äktenskapsskillnad ändå får hålla sin pensionsförsäkring eller<br>sitt individuella pensionssparande utanför bodelningen - är tillämplig.<br>Regeringen instämmer i utredningens bedömning att det inte skulle vara<br>rimligt att tillämpa vederlagsregeln i en sådan situation. Om ett fullstän-<br>digt undantagande av pensionsrättigheten skulle ge ett alltför gynnsamt<br>resultat för den make som har rättigheten, finns alltid möjligheten att ta<br>undan den bara delvis.</p>
<p>Det är emellertid enligt regeringens mening inte möjligt att utan vidare,<br>som utredningen föreslagit, begränsa vederlagsregeln i 11 kap. 4 § andra<br>stycket till att omfatta endast sådana personliga rättigheter som avses i<br>10 kap. 3 § första stycket. Vederlagsregeln gäller även till förmån för<br>arvingarna till en make som avlidit sedan talan om äktenskapsskillnad<br>väckts (se 9 kap. 11 § äktenskapsbalken och Lars Tottie, Äktenskaps-<br>balken och promulgationslag m.m., 1990 s. 353). Regeringen har före-<br>slagit att möjligheten att tvångsvis dra in pensionsrättigheter i bodelning<br>med anledning av dödsfall tas bort. Förslaget innebär också att en sådan<br>jämkning inte skall kunna göras i fall då en make dör när ett mål om<br>äktenskapskillnad pågår. Det huvudsakliga syftet med vederlagsregeln är<br>emellertid att söka neutralisera verkningarna av sådana förfoganden som</p>
<p>44</p>
<p>en make under tiden närmast före upplösningen av äktenskapet vidtar<br>över sitt giftorättsgods i avsikt att minska eller omintetgöra den andra<br>makens giftorättsanspråk i denna egendom. I det hänseendet skiljer sig<br>vederlagsregeln från den föreslagna jämkningsregeln i 10 kap. 3 § äkten-<br>skapsbalken. Regeringen gör därför den bedömningen att vederlagsregeln<br>även fortsättningsvis bör gälla till förmån för arvingar till den make som<br>avlidit sedan talan om äktenskapsskillnad väckts. Det medför att 11 kap.<br>4 § äktenskapsbalken skall behållas i sin nuvarande lydelse, trots att den i<br>praktiken far ett snävare och annorlunda tillämpningsområde såvitt avser<br>pensionsrättigheter.</p>
<p>En motsvarande fråga uppkommer när det gäller skuldtäckningsregeln<br>i 11 kap. 2 § tredje stycket äktenskapsbalken. Även om det inte är särskilt<br>praktiskt att någon har dragit på sig betydande skulder för att skaffa sig<br>en pensionsförsäkring eller ett individuellt pensionssparande, föreslår<br>regeringen inte heller för denna bestämmelse någon begränsning av<br>tillämpningsområdet. Bestämmelsen blir fortsättningsvis tillämplig fram-<br>för allt i den situationen att den efterlevande maken vid bodelning med<br>anledning av dödsfall har skulder för en sådan pensionsrättighet.</p>
<p>I 13 kap. 4 § äktenskapsbalken finns bestämmelser om försäkrings-<br>givares återbetalningsskyldighet med anledning av vederlagskrav. Utred-<br>ningen har, som en följd av sitt förslag att begränsa tillämpningsområdet<br>för vederlagsregeln i 11 kap. 4 § andra stycket äktenskapsbalken, före-<br>slagit att 13 kap. 4 § upphävs. Som framgått ovan har regeringen funnit<br>att 11 kap. 4 § bör behållas i sin nuvarande lydelse. Redan till följd av<br>denna bedömning kan 13 kap. 4 § inte upphävas. Vidare kan det enligt<br>regeringens mening inte uteslutas att bestämmelsen i 13 kap. 4 § undan-<br>tagsvis skulle kunna tillämpas när det gäller vissa pensionsförsäkringar<br>som undantas från bodelning enligt 10 kap. 3 § första stycket äktenskaps-<br>balken. Regeringen gör således den bedömningen att 13 kap. 4 § äkten-<br>skapsbalken måste behållas.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<h3>8.2 Jämkning av likadelningen vid bodelning</h3>
<p>Regeringens bedömning: När man skall bedöma om det är oskäligt<br>att den ena maken till följd av likadelningsprincipen skall lämna<br>egendom till den andra maken kan man redan enligt gällande rätt ta<br>hänsyn till om den mottagande maken har rätt till pension av sådant<br>slag som inte ingår i bodelningen. Om det finns en snedfördelning i<br>makarnas pensionsskydd, kan en jämkning alltså göras enligt den all-<br>männa jämkningsbestämmelsen i 12 kap. 1 § äktenskapsbalken inom<br>den ram som bestämmelsen anger. Jämkningsutrymmet bör inte<br>utvidgas.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (se betänkandet s. 74 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Bedömningen lämnas utan erinran av de flesta<br>remissinstanserna. Stockholms tingsrätt anser att det är fråga om en</p>
<p>45</p>
<p>forändring av jämkningsbestämmelsens tillämpningsområde och förordar<br>att den avsedda förändringen får komma till uttryck i lagtexten. Uppsala<br>universitets juridiska fakultetsnämnd förordar som ett alternativ att<br>bestämmelsen i 12 kap. 1 § äktenskapsbalken ändras så att det blir möj-<br>ligt att jämka en bodelning även till förmån for den av makarna som har<br>den minsta andelen i boet.</p>
<p>Skälen for regeringens bedömning: Makarnas pensionsrättigheter är<br>en del av deras ekonomiska förhållanden och frågan om utjämning av en<br>obalans i deras resp, pensionsskydd uppkommer därför också vid<br>tillämpningen av den allmänna jämkningsbestämmelsen i 12 kap. 1 §<br>äktenskapsbalken. Enligt den bestämmelsen kan en make vid bodelning<br>med anledning av äktenskapsskillnad, i den mån en likadelning av<br>makarnas giftorättsgods skulle framstå som oskälig med hänsyn särskilt<br>till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden<br>och omständigheterna i övrigt, få behålla mer av sitt giftorättsgods än en<br>tillämpning av likadelningsprincipen skulle medföra.</p>
<p>I motiven till bestämmelsen framhålls att det skall göras en helhets-<br>bedömning av makarnas förhållanden när frågan om jämkning prövas.<br>Vid denna bedömning skall bl.a. beaktas om en make behöver behålla sin<br>egendom eller viss del därav för att trygga sin framtida försörjning,<br>medan den andra maken har goda utsikter att kunna försörja sig själv<br>utan att få denna egendom. I en sådan situation bör huvudprincipen om<br>likadelning kunna frångås (prop. 1986/87:1 s. 185 f.).</p>
<p>Utredningen har kommit fram till att man vid bedömningen av om det<br>är oskäligt att den ena maken till följd av likadelningsprincipen skall<br>lämna egendom till den andra maken bör kunna beakta om den mot-<br>tagande maken har rätt till pension av sådant slag som inte heller fort-<br>sättningsvis kommer att ingå i bodelningen. Om det finns en snedför-<br>delning i makarnas pensionsskydd, bör därför enligt utredningen en<br>jämkning enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken kunna komma i fråga.</p>
<p>Utredningen har övervägt om det behövs någon ändring av lagtexten<br>för att understryka att innehav av pensionsrättigheter skall tillmätas<br>betydelse i detta sammanhang. Stockholms tingsrätt anser att det är fråga<br>om en förändring av jämkningsbestämmelsens tillämpningsområde och<br>förordar att den avsedda förändringen får komma till uttryck i lagtexten.<br>Som utredningen påpekar är det dock svårt att se vari en sådan ändring<br>skulle bestå. Makarnas ekonomiska förhållanden nämns redan som en<br>sådan omständighet som kan vara skäl for jämkning. Att ytterligare lyfta<br>fram fördelningen av makarnas respektive pensionsrättigheter framstår<br>inte som motiverat. En makes innehav av sådana pensionsrättigheter som<br>faller utanför bodelning bör redan enligt nuvarande lydelse kunna<br>påverka den andra makens möjligheter att slippa dela med sig av sitt<br>giftorättsgods. Enligt regeringens mening stämmer en sådan tillämpning<br>av jämkningsregeln väl överens med såväl paragrafens nuvarande<br>ordalydelse som tidigare motivuttalanden. Regeringen delar därför utred-<br>ningens bedömning att den allmänna jämkningsregeln i dess nuvarande<br>lydelse kan tillämpas i de aktuella fallen och att någon ändring sålunda<br>inte behövs för att åstadkomma en sådan tillämpning.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>46</p>
<p>Utredningen har vidare övervägt om den omständigheten att makarnas p<sub>ro</sub>p. 1997/98:106<br>pensionsskydd ibland är snett fördelat borde leda till att jämknings-<br>utrymmet utsträcks så att den make som har det bästa pensionsskyddet i<br>vissa fall får lämna ifrån sig mer egendom till den andra maken än som<br>följer av likadelningsprincipen. Det skulle kunna åstadkommas genom att<br>en sådan möjlighet öppnas i 12 kap. 1 § äktenskapsbalken. Uppsala uni-<br>versitets juridiska fakultetsnämnd förordar en sådan lösning. Utredningen<br>har emellertid avstått från att lägga fram ett sådant förslag. Regeringen<br>instämmer i utredningens uppfattning att jämkningsutrymmet i<br>bestämmelsen inte nu bör utvidgas så att en make skall kunna få avstå<br>mer av sitt giftorättsgods än som följer av likadelningsregeln.</p>
<h2>9 Underhållsbidrag för anskaffande av<br>pensionsskydd</h2>
<p>Regeringens förslag: Det införs en uttrycklig bestämmelse om att det<br>vid prövning av en makes rätt till underhållsbidrag efter äktenskaps-<br>skillnad för längre tid än en övergångstid skall tas hänsyn till om<br>maken behöver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd. Det införs<br>också en uttrycklig föreskrift om att den omständigheten att den<br>underhållsberättigade behöver bidraget för att skaffa sig pensions-<br>skydd kan vara skäl för att bestämma att bidraget skall betalas med ett<br>engångsbelopp.</p>
<p>Regeringens bedömning: De skatterättsliga reglerna om avdrag för<br>betalda pensionsförsäkringspremier och underhållsbidrag bör inte<br>ändras.</p>
<p>Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med rege-<br>ringens (se betänkandet s. 75 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget och bedömningen tillstyrks eller lämnas<br>utan erinran av de flesta remissinstanserna. Sveriges Advokatsamfund<br>anför att de föreslagna tilläggen i äktenskapsbalkens underhållsregler<br>torde omfattas av nuvarande bestämmelser och att det saknas skäl att<br>särskilt framhålla behovet av pensionsskydd som skäl för underhålls-<br>bidrag. Försäkringsförbundet anser att den föreslagna bestämmelsen - att<br>hänsyn skall tas till den ena makens behov av pensionsskydd när man<br>prövar om det finns skäl för underhållsbidrag - inte är nödvändig efter-<br>som den enligt Försäkringsförbundet torde innefattas i nuvarande be-<br>stämmelser. Försäkringsförbundet förordar att det införs en möjlighet till<br>avdragsrätt för premiebetalningar till försäkring ägd av make samt att det<br>införs en dispensmöjlighet där de skattemässiga avdragsbegränsningama<br>för kostnaderna för premiebetalningar kan frångås vid betalning av ett<br>större engångsbelopp.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som tidigare fram-<br>gått kan en jämkning enligt den allmänna jämkningsbestämmelsen i<br>12 kap. 1 § äktenskapsbalken ibland göras för att komma tillrätta med en<br></p>
<p>47</p>
<p>betydande snedfördelning i makars pensionsskydd. En jämkning enligt<br>den bestämmelsen kan dock endast leda till att en make får behålla mer<br>av sitt eget giftorättsgods än som skulle följa av en likadelning. Det s.k.<br>jämkningsutrymmet begränsas således å ena sidan genom likadelnings-<br>principen, vilken innebär att en make aldrig behöver avstå mer egendom<br>till den andra maken än som blir följden av en generell likadelning, och å<br>andra sidan av att jämkning som mest kan innebära att vardera maken<br>behåller sin egendom. I flera fall kan en korrigering av bodelning genom<br>jämkning enligt denna bestämmelse inte råda bot på en obalans som<br>består i att den ena maken har pensionsrättigheter av stort värde som<br>faller utanför bodelningen, medan den andra maken inte har någon mer<br>betydande rätt till pension. I en sådan situation skulle för att ett oskäligt<br>bodelningsresultat skall undanröjas ibland krävas att egendom överförs<br>från den i pensionshänseende bäst tillgodosedda maken till den andra<br>maken i större omfattning än som följer av likadelningsprincipen.</p>
<p>I speciella fall kan ett sådant resultat uppnås genom jämkning av<br>äktenskapsförord med stöd av 12 kap. 3 § äktenskapsbalken. Annars är<br>underhållsbidrag den möjlighet som lagen anvisar för att i större omfatt-<br>ning än vad en likadelning leder till överföra egendom från den ena<br>maken till den andra. Enligt 6 kap. 7 § tredje stycket äktenskapsbalken<br>har en make rätt till underhållsbidrag för längre tid än en övergångstid,<br>om han eller hon har svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt<br>äktenskap har upplösts eller om det finns andra synnerliga skäl. Utred-<br>ningen har påpekat att det redan i dag finns ett visst utrymme för att<br>använda denna underhållsbestämmelse för att korrigera bodelningsresul-<br>tat i syfte att hjälpa den behövande maken att skaffa sig ett pensions-<br>skydd (jfr de uttalanden om underhållsbidrag som bodelningskorrektiv<br>som gjordes i motiven vid äktenskapsbalkens tillkomst, prop. 1986/87:1<br>s. 176 och 190).</p>
<p>Utredningen har föreslagit att underhållsreglema kompletteras med en<br>bestämmelse som lyfter fram pensionsskyddets betydelse för underhålls-<br>frågan. Sveriges Advokatsamfund och Försäkringsförbundet anser en<br>sådan komplettering obehövlig eftersom innehållet i den föreslagna be-<br>stämmelsen enligt deras uppfattning omfattas av nuvarande bestämmel-<br>ser. Sveriges Advokatsamfund anser dessutom att det saknas skäl att<br>särskilt framhålla behovet av pensionsskydd som skäl för underhålls-<br>bidrag.</p>
<p>Redan enligt gällande rätt torde man vid prövning av underhålls-<br>behovet för den ekonomiskt svagare maken inte kunna bortse från hur<br>förhållandena kommer att gestalta sig efter pensioneringen. Det gäller<br>även om denna inte är nära förestående. Remissinstanserna har inte heller<br>invänt mot denna bedömning. Utredningen har föreslagit att det skall<br>komma till tydligt uttryck i lagtexten att underhållsreglema har denna<br>innebörd. Syftet med ändringen skulle vara att göra parter och domstolar<br>mer medvetna än vad som kanske är fallet idag om att det vid prövning<br>av underhållsfrågan är nödvändigt att också uppmärksamma eventuella<br>brister i den ekonomiskt svagare makens pensionsskydd.</p>
<p>Lagrådet har anfört att det föreslagna tillägget till 6 kap. 7 § äkten-<br>skapsbalken i princip inte torde innehålla något annat än som kan följa av<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>48</p>
<p>lagrummet i dess nuvarande lydelse och att ändringen därför är obehövlig<br>i sak. Den föreslagna ändringen riskerar enligt Lagrådet att ge parter och<br>domstolar den föreställningen att en viss återgång till ett äldre rättsläge är<br>avsedd och leda till att en grundläggande familjerättslig princip kan börja<br>ifrågasättas. Lagrådet menar att ett bodelningskorrektiv som ger möjlig-<br>het till kapitalöverföring helst borde finnas inom ramen för bodelnings-<br>institutet men motsätter sig inte att en lösning söks inom underhålls-<br>skyldighetens ram. Lagrådet anser dock att den föreslagna ändringen i<br>bestämmelserna om betalning av underhållsbidrag i 6 kap. 8 § äkten-<br>skapsbalken är ägnad att tillgodose syftet med ändringarna i underhålls-<br>bestämmelsema, nämligen att göra parter och domstolar mer medvetna<br>än vad som kanske är fallet i dag om att det vid prövning av underhålls-<br>frågan är nödvändigt att också uppmärksamma brister i den ekonomiskt<br>svagare makens pensionsskydd. Lagrådet ifrågasätter därför om inte<br>ändringarna borde begränsas till 8 §.</p>
<p>Regeringen anser liksom utredningen att man vid prövning av<br>underhållsfrågan måste uppmärksamma eventuella brister i den ekono-<br>miskt svagare makens pensionsskydd. Sådana brister kan i speciella fall<br>föranleda att underhållsbidrag bör betalas för mer än en övergångsperiod.<br>För tydlighets skull bör detta komma till uttryck redan i bestämmelserna<br>om rätten till underhållsbidrag. Regeringen vill dock framhålla att<br>avsikten inte är att ändringen skall ses som ett led i en återgång till ett<br>äldre rättsläge. Det ligger enligt regeringens uppfattning närmare till<br>hands att knyta an till de principer om underhållsbidrag som bodelnings-<br>korrektiv som redan finns nedlagda i underhållsreglema än att föra in nya<br>bestämmelser i äktenskapsbalkens bodelningskapitel.</p>
<p>Bestämmelsen bör utformas så att det klart framgår att man skall ta<br>hänsyn till pensionssituationen såväl när man prövar om maken har<br>svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har<br>upplösts, som vid prövningen om det finns andra synnerliga skäl för<br>underhållsbidrag.</p>
<p>Eftersom underhållsbidrag i första hand är tänkt att tillgodose en från-<br>skild makes löpande behov av pengar till försörjningen är huvudregeln<br>att bidraget skall betalas periodiskt. Om det finns särskilda skäl kan<br>underhållsbidrag emellertid betalas med ett engångsbelopp.</p>
<p>Det torde ofta vara lämpligast att bidraget betalas med ett engångs-<br>belopp, om det är avsett att användas för att anskaffa pensionsskydd. Det<br>gäller särskilt om det finns utrymme för att räkna av ett underhållsbidrag<br>i form av ett engångsbelopp vid bodelningen i enlighet med bestämmel-<br>serna i 11 kap. 6 § äktenskapsbalken. I en sådan situation är det fullt<br>tänkbart att den underhållsberättigade maken tillerkänns dels ett engångs-<br>belopp för att skaffa sig pensionsskydd, dels - vid behov - ett löpande<br>underhåll för viss tid.</p>
<p>I praktiken torde det vara ovanligt att man i dag dömer ut ett engångs-<br>bidrag mot den bidragsskyldiges bestridande (se prop. 1978/79:12<br>s. 140 f.; jfr Lars Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m.,<br>1990, s. 144 f.). Det bör därför - som utredningen föreslagit - i lagen<br>införas en uttrycklig föreskrift om att den omständigheten att den under-<br>hållsberättigade behöver bidraget för att skaffa sig pensionsskydd kan</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>49</p>
<p>4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 106<br></p>
<p>vara skäl för att bestämma att bidraget skall betalas med ett engångs- Prop. 1997/98:106<br>belopp.</p>
<p>Makars skatteavdrag för premiebetalningar och engångbidrag</p>
<p>Utredningen har övervägt ytterligare lagändringar för att öka makarnas<br>handlingsutrymme vid bodelningar som innefattar pensionsrättigheter.<br>Bakgrunden är att makarnas ekonomiska handlingsutrymme i viss mån<br>begränsas av gällande skatteregler.</p>
<p>Lagen ställer inte upp några hinder i fråga om att överlåta pensions-<br>försäkringar genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad.<br>Före den 1 januari 1994 gällde att försäkringstagaren (överlåtaren) även<br>efter överlåtelsen var skattskyldig för utfallande belopp, såvida inte<br>överlåtaren skulle ha varit berättigad till avdrag för periodiskt understöd<br>till förvärvaren av försäkringen. Numera har emellertid regeln om kvar-<br>stående skattskyldighet tagits bort utom så vitt gäller överlåtelse genom<br>bodelning under bestående äktenskap.</p>
<p>Beträffande individuellt pensionsparande medges endast avdrag för<br>inbetalning på eget pensionssparkonto. Om rätten enligt pensionssparav-<br>talet i sin helhet övergår till den andra maken övertar denne också pen-<br>sionssparkontot. Har rätten enligt avtalet delats skall pensionsspar-<br>institutet upprätta ett pensionssparavtal även för den andra maken och<br>fördela tillgångarna mellan kontona i enlighet med vad som bestämts vid<br>bodelningen. Genom en hänvisning till vad som gäller för formånstagare<br>anges att den som genom bodelning förvärvat rätt enligt ett pensions-<br>sparavtal inte får göra egna inbetalningar på kontot (4 kap. 12 och 16 §§<br>lagen [1993:931] om individuellt pensionssparande).</p>
<p>Huvudregeln beträffande beskattningen av periodiska underhållsbidrag<br>är att mottagaren beskattas för underhållet i den mån utgivaren medges<br>avdrag. Avdragsrätten för periodiskt understöd har successivt begränsats<br>under senare år. Enligt punkt 5 av anvisningarna till 46 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) medges emellertid fortfarande avdrag för perio-<br>diska utbetalningar till make eller tidigare make, under förutsättning att<br>makarna lever åtskilda och att underhållsskyldigheten har reglerats. Med<br>det senare avses att underhållsskyldigheten skall vara fast och normalt ha<br>kommit till uttryck i skriftligt avtal eller dom. Någon beloppsmässig<br>gräns för avdragsrätten finns inte. I konsekvens härmed sker beskattning<br>hos mottagaren för hela beloppet.</p>
<p>Om ett engångsbelopp betalas till make i samband med bodelning sker<br>däremot inte någon inkomstbeskattning. Detsamma gäller om rätten till<br>periodiskt underhållsbidrag avlöses med ett engångsbelopp.</p>
<p>Från försäkringsbranschens sida har flera gånger efterlysts avdragsrätt<br>för försäkring ägd av make. Detta branschkrav har tidigare avvisats av<br>regeringen med motiveringen att avdragsfrågan inte kan ses isolerad och<br>att de fortsatta överväganden som kan bli aktuella för att förbättra ålders-<br>pension för makar med ingen eller låg förvärvsinkomst bör ske med<br>utgångspunkt från principen om särbeskattning av makar (prop.</p>
<p>50<br></p>
<p>1993/94:85 s. 37). Regeringens bedömning godtogs av riksdagen (bet.<br>1993/94:SkU16, rskr. 1993/94:110).</p>
<p>I nu aktuellt lagstiftningsärende har Försäkringsförbundet förordat att<br>det infors avdragsrätt for premie för pensionsförsäkring ägd av make.<br>Mot bakgrund av regeringens och riksdagens tidigare ställningstaganden<br>har utredningen inte föreslagit avdragsrätt for ursprunglig ägare för<br>premie betald till försäkring som överlåtits till tidigare make. Regeringen<br>har ingen annan uppfattning utan anser att avdragsrätt även fortsätt-<br>ningsvis bör vara förbehållen ägaren av pensionsförsäkringen.</p>
<p>Regeringen är inte heller beredd att föreslå en sådan ändring av skatte-<br>reglerna som skulle innebära möjlighet till avdrag för underhållsbidrag i<br>form av ett större engångsbelopp som används for betalning av frånskild<br>makes pensionsförsäkringspremier. Till skillnad från periodiska under-<br>hållsbidrag, som är avsedda att bidra till den löpande försörjningen och<br>som hos mottagaren beskattas som inkomst av tjänst, är det här fråga om<br>att vid bodelning ge den ena maken en större andel av de gemensamma<br>tillgångarna än vad likadelningsprincipen medger. För denna typ av<br>bidrag saknas enligt regeringens mening skäl att medge bidragsgivaren<br>avdragsrätt och därmed inkomstbeskatta mottagaren. Sådana avdrags-<br>möjligheter skulle dessutom öppna möjligheter för oönskad skatte-<br>planering.</p>
<h2>10 Kriterierna för de olika korrigeringsmöjlig-<br>heterna</h2>
<p>Regeringens bedömning: Samma kriterier bör gälla för jämkning en-<br>ligt den nuvarande allmänna jämkningsbestämmelsen i 12 kap. 1 §<br>äktenskapsbalken som för den föreslagna jämkningsregeln som gör<br>det möjligt att hålla en privat pensionsrättighet utanför bodelning. Det<br>bör, liksom enligt gällande rätt, krävas betydligt starkare skäl for att<br>använda underhållsbidrag som bodelningskorrektiv.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (se betänkandet s. 78 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan in-<br>stämmer i utredningens bedömning eller lämnar den utan invändning.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringens forslag innebär att<br>äktenskapsbalken kommer att anvisa tre vägar för att jämna ut olikheter<br>mellan makars pensionsskydd och förbättra situationen efter äktenskaps-<br>skillnad för en make som har dåligt pensionsskydd och otillräckliga<br>möjligheter att själv förbättra skyddet. Om maken har en pensions-<br>rättighet på grund av privat pensionsförsäkring eller individuellt pen-<br>sionssparande, kan pensionsrättigheten tas undan från bodelning med<br>stöd av den nya jämkningsbestämmelsen. Vidare kan den allmänna<br>jämkningsbestämmelsen i 12 kap. 1 § äktenskapsbalken tillämpas för att<br>låta den maken behålla mer av sitt giftorättsgods och på så sätt få större<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>51</p>
<p>möjligheter att själv bättra på sitt pensionsskydd. Slutligen kan den andra p<sub>rO</sub>p. 1997/98:106<br>maken förpliktas betala underhållsbidrag, ofta i form av engångsbelopp,<br>som den bidragsberättigade maken kan använda för att skaffa sig ett<br>pensionsskydd. Frågan är då om det skall gälla samma kriterier for att ta<br>dessa olika korrigeringsmöjligheter i anspråk eller om det skall krävas<br>starkare skäl för någon av dem.</p>
<p>Enligt 12 kap. 1 § gäller som rekvisit för jämkning av likadelningen att<br>denna skulle vara ”oskälig”. Samma krav på ”enkel” oskälighet, dvs. utan<br>tillägg av ordet ”uppenbart” eller liknande, bör enligt regeringens mening<br>gälla enligt den nya jämkningsbestämmelsen som gör det möjligt att hålla<br>en privat pensionsrättighet utanför bodelning med anledning av äkten-<br>skapsskillnad.</p>
<p>Detta framstår som relativt självklart i den situationen att den make<br>vars ställning i bodelningen behöver förstärkas ändå är den make som har<br>det mesta giftorättsgodset. Det bör då inte ställas högre krav för att<br>maken skall fa ta undan en pensionsrättighet från bodelningen än för att<br>han skall få behålla mer av annat giftorättsgods som kan användas för att<br>förbättra pensionsskyddet.</p>
<p>Situationen blir delvis en annan om den make som totalt sett är den<br>ekonomiskt svagare av makarna också har det minsta giftorättsgodset och<br>bestämmelsen i 12 kap. 1 § alltså inte kan användas för att stärka makens<br>ställning. Om maken i den situationen får hålla en privat pensions-<br>rättighet utanför bodelningen, kan det sägas i praktiken ha samma effekt<br>som om han eller hon hade fått mer av den andra makens giftorättsgods<br>än vad en likadelning skulle leda till. Trots detta anser regeringen att det<br>även i den situationen bara bör gälla ett krav på ”enkel” oskälighet för att<br>pensionsrättigheten skall få tas undan från bodelningen. Skälet för detta<br>är att pensionsrättigheter trots allt har ett osäkert värde för innehavaren<br>och är oåtkomliga för honom eller henne fram till dess att pensions-<br>beloppen successivt förfaller till betalning. Trots att det går att beräkna<br>ett matematiskt riktigt värde av rättigheten, kan den alltså inte i praktiken<br>helt likställas med tillgångar i form av t.ex. banktillgodohavanden.</p>
<p>Härmed är naturligtvis inte sagt att man i ett enskilt fall automatiskt<br>skall hålla den privata pensionsrättigheten utanför bodelningen bara där-<br>för att det i en hypotetisk situation där den maken hade haft det mesta<br>giftorättsgodset skulle ha varit befogat att jämka enligt 12 kap. 1 §. Pröv-<br>ningen måste alltid göras utifrån en total bedömning av omständigheterna<br>i det enskilda fallet och vardera makens ekonomiska situation efter<br>bodelningen. Ju längre resultatet av bodelningen ligger från det resultat<br>som skulle ha uppnåtts om bara lagens huvudregler tillämpats, desto<br>starkare bör naturligen skälen för avvikelsen vara.</p>
<p>Härefter återstår möjligheten att förstärka den ekonomiskt svagare<br>makens pensionsskydd genom ett underhållsbidrag. Här måste man, vil-<br>ket också utredningen funnit, i allt väsentligt acceptera de principer som<br>gäller efter 1978 års reform av underhållsreglema. Regeringen anser<br>emellertid att det finns utrymme för att inom ramen för dessa principer<br>fasta större vikt vid den ekonomiskt svagare makens behov av pensions-<br>skydd och att tillgodose detta behov genom underhållsbidrag. Det gäller<br>särskilt i den mån det finns möjlighet att bestämma ett engångsbelopp<br></p>
<p>52</p>
<p>som i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. 6 § äktenskapsbalken räk- p<sub>ro</sub>p. 1997/98:106<br>nas av från den andra makens andel i boet. Även fortsättningsvis kommer<br>det att krävas betydligt starkare skäl för ett underhållsbidrag än för<br>tillämpning av jämkningsbestämmelsema i 10 kap. 3 § och 12 kap. 1 §<br>äktenskapsbalken. Detta gäller särskilt om ett engångsbelopp inte kan<br>avräknas enligt 11 kap. 6 §. Liksom tidigare är utgångspunkten att det<br>skall krävas synnerliga skäl för att rätt till underhållsbidrag skall finnas<br>efter en omställningsperiod.</p>
<p>Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag inte att några avsteg<br>från vanliga bodelningsregler skall ske vid alla eller ens flertalet äkten-<br>skapsskillnader eller att utjämningen, när en sådan är påkallad, skall vara<br>fullständig.</p>
<h2>11 Värdering av pensionsrättigheter</h2>
<p>Regeringens bedömning: Vid bodelning bör värdet av pensionsrät-<br>tigheter bestämmas utifrån den pensionsrätt som är intjänad vid värde-<br>ringstillfallet. Eventuellt tillkommande framtida intjänande av pen-<br>sionsrätt bör således inte beaktas vid värderingen. Om den framtida<br>pensionen baseras på ett uppsamlat pensionskapital, bör värdet av<br>pensionen vara lika med pensionskapitalets storlek. Om pensionsrätten<br>i stället avser ett årligt pensionsbelopp utan att något pensionskapital<br>har uppsamlats, bör pensionsrätten värderas till kapitalvärdet av de<br>framtida pensionsbeloppen. Vidare bör den latenta skatteskulden på de<br>framtida pensionsutbetalningama beaktas vid värderingen.</p>
<p>Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-<br>ning (se betänkandet s. 80 f.).</p>
<p>Remissinstanserna: Bedömningen lämnas utan erinran av de remiss-<br>instanser som uttalat sig i frågan.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Pensionsrätt på grund av privat<br>pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande skall enligt för-<br>slaget som regel ingå i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad.<br>Detta innebär att värdet av sådana rättigheter måste kunna bestämmas.<br>Andra pensionsrättigheter, dvs. sådana som förvärvats inom det hittills-<br>varande allmänna pensionssystemet eller det föreslagna reformerade<br>pensionssystemet eller något av tjänstepensionssystemen, skall inte heller<br>i framtiden ingå i bodelning. Förslaget innebär emellertid att sådana<br>pensionsrättigheter indirekt skall kunna få betydelse för bodelnings-<br>resultatet. För att kunna avgöra om ett bodelningsresultat är oskäligt med<br>hänsyn tagen även till makarnas resp, pensionsskydd är det nödvändigt<br>att kunna värdera också dessa rättigheter, även om värderingen natur-<br>ligtvis inte behöver vara lika exakt som när det gäller rättigheter som<br>skall ingå i bodelningen.</p>
<p>De grundläggande principerna för värdering av pensionsrättigheter bör<br>enligt regeringens mening vara följande.</p>
<p>53</p>
<p>Värdet bör bestämmas utifrån den pensionsrätt som är intjänad vid<br>värderingstillfallet. Eventuellt tillkommande framtida intjänande av<br>pensionsrätt bör således inte beaktas.</p>
<p>Om den framtida pensionen baseras på ett uppsamlat pensionskapital,<br>bör värdet av pensionen vara lika med pensionskapitalets storlek. Om<br>pensionsrätten avser ett årligt pensionsbelopp utan att något pensions-<br>kapital har uppsamlats, bör pensionsrätten värderas till kapitalvärdet av<br>de framtida pensionsbeloppen. Kapitalvärdet beräknas med aktuariella<br>metoder med hänsyn till framtida ränta och dödlighet. Vid värderingen<br>bör hänsyn tas till om pensionen - såsom är fallet t.ex. med ATP - är<br>indexbunden eller inte. I övrigt bör någon hänsyn inte tas till eventuella<br>framtida höjningar av pensionen.</p>
<p>Vidare bör den latenta skatteskulden på de framtida pensionsutbetal-<br>ningama beaktas. Denna bör beräknas utifrån antaganden grundade på<br>faktiska förhållanden och vid bodelningstillfallet kända regler om be-<br>skattning av utfallande belopp och utgå från rättighetsinnehavarens<br>förhållanden.</p>
<p>Finns det speciella omständigheter som kan komma att påverka omfatt-<br>ningen av pensionen, t.ex. allvarlig ohälsa hos den pensionsberättigade,<br>bör detta kunna inverka vid värderingen av pensionsrättigheten. Vilken<br>betydelse en sådan omständighet skall tillmätas måste avgöras från fall<br>till fall.</p>
<p>Utifrån de nu angivna principerna kan följande sägas om de vanligaste<br>formerna av pensionsrättigheter.</p>
<p>Privata pensionsförsäkringar värderas redan idag till pensionskapitalet,<br>dvs. försäkringens tekniska återköpsvärde jämte allokerade återbärings-<br>medel.</p>
<p>Värdet av pensionsrättigheter på grund av individuellt pensionsspa-<br>rande bör helt enkelt vara lika med behållningen på pensionssparkontot.</p>
<p>Värdet av pensionsrättigheter på grund av nuvarande ATP bör bestäm-<br>mas som kapitalvärdet av den framtida pension som skulle betalas om<br>personen i fråga inte skulle ha någon framtida inkomst. Den årliga<br>pensionen bör alltså beräknas med hittills registrerade antal intjänandeår<br>och med tillämpning av 30-årsregeln samt medeltalet av de 15 hittills<br>högsta registrerade årsinkomsterna.</p>
<p>Folkpension behöver ofta inte värderas eftersom båda makarna normalt<br>har rätt till sådan pension. Om någon av makarna saknar rätt till folk-<br>pension eller endast har rätt till reducerad sådan, bör folkpensionen dock<br>värderas på motsvarande sätt som ATP.</p>
<p>Tjänstepension enligt kollektivavtalsgrundade pensionsplaner tryggas<br>antingen i ett försäkringsbolag eller i en pensionsstiftelse eller genom<br>skuldföring i arbetsgivarens balansräkning. Om det är fråga om försäk-<br>ring, görs beräkningen på samma sätt som när det gäller privat pensions-<br>försäkring. I de båda andra fallen bör pensionsskulden vara värdet av<br>pensionsrätten.</p>
<p>När det gäller det reformerade allmänna pensionssystemet får den del<br>av pensionsrätten som härrör från fördelningssystemet värderas till<br>kapitalvärdet av de framtida pensionsbeloppen, dvs. pensionsbehåll-<br>ningen, medan den del som härrör från premiereservsystemet värderas<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>54</p>
<p>till storleken av pensionskapitalet. Det kan tilläggas att förslaget till ett p<sub>ro</sub>p. 1997/98:106<br>reformerat pensionssystem innehåller förslag om årlig information som<br>kommer att göra det lättare att få fram uppgifter om värdet av varje<br>individs pensionsrättigheter inom det allmänna pensionssystemet.</p>
<p>De principer för värdering som angivits här överensstämmer med de<br>som utredningen förordat. I betänkandet anges också några exempel som<br>visar hur stort värdet av olika pensionsrättigheter kan vara (se s. 82).</p>
<h2>12 Ikraftträdande m.m.</h2>
<p>Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari<br>1999. Om ansökan om äktenskapsskillnad har gjorts före ikraftträdandet<br>skall äldre bestämmelser tillämpas.</p>
<p>Utredningens förslag: Utredningen föreslår inte någon övergångs-<br>bestämmelse (se betänkandet s. 93).</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna lämnar utred-<br>ningens förslag utan invändning. Några remissinstanser, däribland<br>Stockholms tingsrätt, Försäkringsförbundet och Svenska Bankföre-<br>ningen, förordar dock att det införs övergångsbestämmelser. De anser att<br>förslaget leder till att förutsättningarna för redan ingångna avtal ändras.<br>Dessa remissinstanser anser att lagändringarna därför får retroaktiv<br>verkan och att de strider mot grundläggande rättssäkerhetskrav om<br>förutsebarhet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De nya bestämmelserna bör träda i<br>kraft samtidigt som det reformerade allmänna ålderspensionssystemet,<br>den 1 januari 1999.</p>
<p>Vad det gäller övergångsbestämmelser har utredningen ansett sådana<br>vara obehövliga. Utredningen har motiverat detta med att det är under en<br>relativt kort period som pensionsrättigheter på grund av frivilliga indivi-<br>duella sparåtgärder hållits utanför en bodelning med anledning av äkten-<br>skapsskillnad.</p>
<p>Förslaget innebär beträffande rätt till pension på grund av privat pen-<br>sionsförsäkring vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad i<br>huvudsak en återgång till den ordning som gällde före äktenskapsbalkens<br>ikraftträdande år 1988. Beträffande rätt till pension på grund av pen-<br>sionsparavtal enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande<br>innebär förslaget en nyordning jämfört med de regler som gällt sedan den<br>nya sparformen infördes den 1 januari 1993.</p>
<p>Utredningen har förordat att om ett pensionsförsäkringsavtal eller ett<br>pensionssparavtal ingåtts vid en tidpunkt då gällande rätt föreskrev att<br>rätt till pension på grund av avtalet skulle falla utanför en bodelning med<br>anledning av äktenskapsskillnad, bör detta kunna vara ett skäl för att<br>enligt 12 kap. 1 § äktenskapsbalken låta den make som äger pensions-<br>rättigheten få behålla mer av sitt giftorättsgods än vad en likadelning<br>skulle leda till, liksom för att ta undan pensionsrättigheten med stöd av<br>den föreslagna bestämmelsen i 10 kap. 3 §.</p>
<p>55</p>
<p>Några remissinstanser anser att förutsättningarna för redan ingångna<br>avtal om frivilliga individuella sparåtgärder ändras om det inte införs<br>övergångsbestämmelser. Försäkringsjuridiska föreningen och Svenska<br>Bankföreningen har också invänt mot förslaget att använda jämkning<br>som metod för att komma tillrätta med övergångsproblem. Remiss-<br>instanserna har dock inte lämnat några förslag på lösningar av övergångs-<br>problematiken.</p>
<p>Bestämmelserna om pensionsrättigheters behandling vid bodelning har<br>ändrats vid flera tillfallen under senare år. Det skulle knappast vara<br>möjligt att utforma fungerande övergångsbestämmelser som medför att<br>varje inslag av retroaktivitet undviks. Sådana bestämmelser skulle näm-<br>ligen inte bara ta hänsyn till vilka regler som gällde när ett avtal ingicks<br>utan de skulle också beakta vilka bestämmelser, inklusive jämknings-<br>bestämmelser, som gällde när pensionskapitalet byggdes upp. Vid en<br>samlad bedömning finner regeringen att övervägande skäl talar för ut-<br>redningens förslag. Det betyder att jämkningsbestämmelsema far an-<br>vändas även för att komma tillrätta med oskäliga bodelningsresultat som<br>har sin huvudsakliga grund i övergångsproblem.</p>
<p>Det bör emellertid enligt regeringens mening införas en övergångs-<br>bestämmelse av innebörd att äldre regler skall tillämpas om ansökan om<br>äktenskapsskillnad har gjorts före ikraftträdandet (jfr 11 § lagen<br>1987:788 om införande av äktenskapsbalken och övergångsbestäm-<br>melsen till den nuvarande jämkningsregeln i 10 kap. 3 § fjärde stycket<br>äktenskapsbalken [SFS 1989:925]).</p>
<h2>13 Kostnadsmässiga konsekvenser och</h2>
<h2>konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv</h2>
<h3>13.1 Kostnadsmässiga konsekvenser</h3>
<p>Regeringens förslag innebär inte något offentligt åtagande. Som utreda-<br>ren påpekar kan förslaget att frivilliga individuella pensionsförsäkringar<br>och individuellt pensionssparande som regel skall ingå i bodelning efter<br>äktenskapsskillnad bidra till att makarna efter äktenskapsskillnaden kom-<br>mer att ha relativt likartade ekonomiska villkor. Härigenom kan den<br>ekonomiskt svagare makens behov av att i framtiden utnyttja offentliga<br>åtaganden inom bl.a. det allmänna pensionssystemet komma att bli<br>mindre än det skulle ha varit vid ett ojämnare bodelningsutfall. Övriga<br>förslag kan komma att verka i samma riktning.</p>
<p>Som tidigare angetts leder förslaget till ett mer flexibelt system för att i<br>så många enskilda fall som möjligt få rättvisa bodelningsresultat. Det<br>innebär att det i större utsträckning än vad som är fallet i dag kommer att<br>finnas utrymme för skälighetsbedömningar i enskilda fall. Det kan därför<br>inte uteslutas att makars behov av att anlita bodelningsförrättare kan<br>komma att öka i någon mån. Det kan inte heller uteslutas att förslaget i<br>ett inledningsskede leder till en viss ökning av antalet bodelningstvister<br>vid domstol. Den 1 december 1997 infördes nya bestämmelser i<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>56</p>
<p>17 kap. 7 a § äktenskapsbalken enligt vilka staten under vissa angivna<br>förutsättningar skall bidra till betalningen till bodelningsförrättare genom<br>en s.k. ersättningsgaranti. De ökade kostnader för det allmänna som kan<br>komma att uppstå med anledning av reformen kan dock antas bli be-<br>gränsade och på sikt uppvägs de sannolikt av det förväntade minskade<br>behovet för den ekonomiskt svagare maken att utnyttja offentliga<br>åtaganden.</p>
<h3>13.2 Konsekvenser ur ett j ämställdhetsperspektiv</h3>
<p>Regeringens förslag är könsneutrala och ger således kvinnor och män<br>samma formella rättigheter och skyldigheter. På grund av de skillnader<br>som alltjämt finns beträffande kvinnors och mäns genomsnittliga arbets-<br>tider och inkomstförhållanden kommer de föreslagna bestämmelserna<br>emellertid inom överskådlig tid oftast att tillämpas i situationer där den<br>ekonomiskt svagaste maken är en kvinna. Frågan är då i vilken utsträck-<br>ning förslaget påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män.</p>
<p>I detta sammanhang vill regeringen inledningsvis peka på den remiss-<br>kritik som riktats mot förslaget om delning av pensionsrätt mellan makar<br>i Pensionsarbetsgruppens förslag till ett reformerat pensionssystem (se<br>prop. 1993/94:250 s. 129 f.). Förslaget har kritiserats för att det skulle<br>kunna riskera att driva utvecklingen mot minskad ekonomisk självstän-<br>dighet för kvinnor. Motsvarande kritik skulle kunna riktas mot före-<br>varande förslag.</p>
<p>Trots snabba förändringar under de senaste decennierna i förhållandet<br>mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden har ännu inte en sådan<br>balans uppnåtts att de är ekonomiskt likställda. Kvinnorna har alltjämt<br>såsom grupp betraktad en lägre inkomst än männen och de har<br>följaktligen generellt sett ett sämre pensionsskydd. Förslaget i lagråds-<br>remissen kan sägas utvidga området för den likadelningsprincip som<br>ligger till grund för äktenskapsbalkens bodelningsregler. Frågan är om en<br>sådan utvidgning skulle göra kvinnorna mer ekonomiskt beroende av<br>männen och på så sätt missgynna dem. Enligt regeringens mening bör<br>emellertid äktenskapsbalkens regler för makars egendom i detta hän-<br>seende utgå från den faktiska utvecklingen.</p>
<p>Likadelningsprincipen är den delningsprincip som i ekonomiskt hän-<br>seende är mest gynnsam för kvinnor som grupp betraktad (se prop.<br>1986/87:1 s. 42 f.). De förslag som regeringen nu lägger fram utvidgar<br>principens tillämpningsområde och är därför ägnade att stärka kvinnornas<br>ekonomiska ställning.</p>
<p>Några remissinstanser har ifrågasatt om de föreslagna bestämmelserna<br>verkligen innebär en förbättring i jämställdhetshänseende och de har<br>hävdat att kvinnans ställning i vissa situationer kan komma att försvagas.<br>Remissinstanserna framhåller att det t.ex. inte är ovanligt att kvinnor,<br>ofta med låg inkomst, tecknar privata pensionsförsäkringar eller börjar<br>spara inom det individuella pensionssparandet för att bättra på sitt dåliga<br>pensionsskydd, medan män ofta har ett gott skydd med tjänstepensioner<br>och full ATP. Enligt de föreslagna bestämmelserna skall i dessa fall<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>57</p>
<p>mannens pensionsrättighet lämnas utanför bodelningen medan kvinnans<br>privata pensionssparande skall ingå. Det är dock regeringens uppfattning<br>att förslaget i de flesta fall medför att kvinnors ställning stärks. Skulle de<br>föreslagna bestämmelserna i ett enskilt fall medföra oönskade konse-<br>kvenser ur ett jämställdhetsperspektiv, bör ofta något av de tillgängliga<br>bodelningskorrektiven kunna tillämpas för att på så sätt ett oskäligt<br>resultat skall kunna undvikas.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att i den mån förslaget påverkar jäm-<br>ställdheten mellan kvinnor och män sker detta i en riktning som stärker<br>kvinnornas ställning. Därmed ökar jämställdheten mellan könen.</p>
<h2>14 Författningskommentar</h2>
<h3>Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken</h3>
<p>6 kap. Underhåll</p>
<h4><sup>7</sup>§</h4>
<p>Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.</p>
<p>Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhall under en<br>övergångstid, har den maken rätt att fa underhållsbidrag av den andra<br>maken etter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och<br>övriga omständigheter.</p>
<p>Har den ena maken svårigheter att försörja sig själv sedan ett<br>långvarigt äktenskap har upplösts eller finns det andra synnerliga skäl,<br>har den maken rätt till underhållsbidrag av den andra maken för längre<br>tid än som anges i andra stycket. Vid prövning av den rätten skall hänsyn<br>tas till om den ena maken behöver bidrag för att skaffa sig pensions-<br>skydd.</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om underhållsskyldighet mellan<br>makar efter äktenskapsskillnad. I andra stycket har en språklig justering<br>gjorts. Andra meningen i tredje stycket är ny. Den innehåller en bestäm-<br>melse om att vid prövning om den ena maken behöver bidrag till sitt<br>underhåll för längre tid än en övergångstid, skall hänsyn tas till om den<br>maken behöver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd (överväganden se<br>avsnitt 9 och 10).</p>
<p>Syftet med bestämmelsen är att göra parter och domstolar mer med-<br>vetna än som kanske är fallet i dag om att det vid prövning av under-<br>hållsfrågan är nödvändigt att uppmärksamma eventuella brister i den<br>ekonomiskt svagare makens pensionsskydd.</p>
<p>Det är viktigt att understryka att bestämmelsen inte avser att rubba de<br>grundläggande principerna för underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad<br>och att den endast tar sikte på det fallet att det finns skäl för en för-<br>bättring av just pensionsskyddet för den underhållskrävande maken. Har<br>den maken möjlighet att försörja sig själv och skaffa sig ett pensions-<br>skydd som är godtagbart både i absoluta tal och med hänsyn till makar-<br>nas förhållanden under äktenskapet och den andra makens pensions-<br>skydd, saknar den nya bestämmelsen betydelse. Med anledning av<br>Lagrådets påpekande yill regeringen framhålla att bestämmelsen inte är<br>avsedd att innebära att en make alltid skall vara skyldig att bidra till den<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>58</p>
<p>underhållskrävande makens försörjning om den maken inte annars kan p<sub>rO</sub>p. 1997/98:106<br>skaffa sig pensionsskydd. Genom den tillagda bestämmelsen stryks bara<br>tydligare under vad som redan gäller för prövningen av om en make<br>behöver underhållsbidrag för längre tid än en omställningsperiod. Vid<br>tillämpningen bör liksom hittills beaktas både den ena makens behov och<br>den andra makens förmåga. Detta hindrar naturligtvis inte att<br>underhållsbidraget i enstaka fall betalas ut som ett engångsbelopp och att<br>detta görs som ett rent bodelningskorrektiv i enlighet med de principer<br>som angavs vid äktenskapsbalkens tillkomst.</p>
<p>Bestämmelsen i tredje stycket andra meningen hänvisar till både första<br>och andra ledet i första meningen. Det betyder att man skall ta hänsyn till<br>den ena makens behov av underhållsbidrag för att anskaffa pensions-<br>skydd dels när man prövar om maken har svårigheter att försörja sig själv<br>sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts, dels vid prövningen om det<br>föreligger andra synnerliga skäl för underhållsbidrag.</p>
<p>Vid prövningen av den ekonomiskt svagare makens försörjnings-<br>svårigheter skall man sålunda enligt den nya bestämmelsen ta hänsyn till<br>hur makarnas ekonomiska situation kommer att bli efter pensioneringen.<br>Det gäller även om denna inte är nära förestående.</p>
<p>I litteraturen har anförts att synnerliga skäl för underhållsbidrag under<br>mer än en övergångstid kan föreligga bl.a. i fall då äktenskapet visser-<br>ligen inte kan anses ha varit långvarigt, men den ena maken har bety-<br>dande försörjningssvårigheter som beror på äktenskapet och den arbets-<br>fördelning som har rått mellan makarna (se bl.a. Lars Tottie,<br>Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m., 1990, s. 140 f.). Även vid<br>denna prövning skall man, enligt vad som nu anges i andra meningen, ta<br>hänsyn till den ekonomiskt svagare makens behov av bidrag för att skaffa<br>sig pensionsskydd.</p>
<p>Underhållsbidrag kan enligt gällande rätt i undantagsfall tillgripas som<br>ett rent bodelningskorrektiv när egendomsfördelningen efter äktenskapets<br>upplösning blir mycket ojämn och obalansen inte kan rättas till med<br>äktenskapsbalkens andra bodelningskorrektiv. Denna möjlighet är avsedd<br>att utnyttjas främst i de sällsynta fall då en make efter bodelningen skulle<br>komma att stå helt eller nästan helt utan egendom, medan den andre<br>maken - främst på grund av att merparten av dennes egendom skulle ha<br>varit enskild till följd av villkor i gåva eller testamente - skulle ha kvar<br>egendom till betydande värde. Innehav av pensionsrättigheter som inte<br>ingår i bodelningen bör kunna jämställas med sådan enskild egendom.<br>Om en korrigering av bodelningsresultatet sålunda är påkallad med hän-<br>syn till makarnas respektive pensionsskydd, ger bestämmelsen i andra<br>meningen uttryckligt stöd för att, i enlighet med de allmänna principer<br>som angavs vid äktenskapsbalkens tillkomst, använda underhållsbidrag<br>som bodelningskorrektiv.</p>
<h4>8§</h4>
<p>Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad skall betalas fortlöpande.</p>
<p>Finns det särskilda skäl, såsom att den underhållsberättigade behöver ett<br>bidrag för att skaffa sig pensionsskydd, får domstolen dock bestämma att<br>bidraget skall betalas med ett engångsbelopp.</p>
<p>59<br></p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om betalning av underhåll efter Prop. 1997/98:106<br>äktenskapsskillnad.</p>
<p>Huvudregeln är att underhållsbidrag skall betalas periodiskt. Om det<br>finns särskilda skäl kan det emellertid bestämmas att bidraget skall be-<br>talas med ett engångsbelopp. Om den underhållsberättigade behöver<br>bidraget för att skaffa sig pensionsskydd, torde det i de flesta fallen vara<br>lämpligt att bidraget betalas med ett engångsbelopp. Detta gäller särskilt<br>om pensioneringen inte är omedelbart förestående utan kommer att<br>inträffa först någon tid efter äktenskapsskillnaden. Det är enligt gällande<br>rätt endast i undantagsfall som engångsbelopp kan dömas ut mot den<br>bidragsskyldiges bestridande. Det gäller även fortsättningsvis. Efter den<br>nu aktuella reformen torde dock det vanligast förekommande fallet av<br>engångsbidrag bli att detta skall användas för anskaffande av pensions-<br>skydd. Paragrafen har därför ändrats så att det klart framgår att den<br>omständigheten att den underhållsberättigade behöver ett bidrag för att<br>skaffa sig pensionsskydd utgör ett särskilt skäl för domstolen att be-<br>stämma att bidraget skall betalas med ett engångsbelopp (överväganden<br>se avsnitt 9). Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets<br>förslag.</p>
<p>Av särskild betydelse vid prövningen blir naturligen om det finns<br>möjlighet att i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. 6 § äktenskaps-<br>balken beakta ett engångsbidrag vid beräkningen av makarnas andelar i<br>boet; om så är fallet bör det ligga närmare till hands än annars för<br>domstolen att döma ut ett underhåll i form av ett engångsbelopp.</p>
<p>Emellertid förekommer det fall där det inte finns utrymme för ett<br>engångsbidrag vid bodelningen eftersom den bidragsskyldiges ekono-<br>miska situation är sådan att han saknar förmåga att betala ett engångs-<br>bidrag. Han kan då ändå ha förmåga att betala periodiska underhålls-<br>bidrag i skälig omfattning. Om domstolen över huvud taget finner det<br>befogat med ett underhållsbidrag, får detta då som regel dömas ut i form<br>av periodiska bidrag. Inte heller i sådana situationer bör det dock vara<br>uteslutet med ett engångsbidrag. Ett engångsbidrag har bl.a. den fördelen<br>att parterna kan reglera sina mellanhavanden en gång för alla. Om det har<br>klarlagts att ett underhållsbidrag bör betalas, kan det därför vara av<br>intresse för båda parterna att den bidragsskyldige maken t.ex. lånar det<br>belopp som behövs för ett engångsbidrag. En annan möjlighet, som<br>skyddar den bidragsberättigade maken mot den bidragsskyldige makens<br>död, är att det bestäms ett periodiskt bidrag som används för att betala<br>premier för en pensionsförsäkring åt den bidragsberättigade maken och<br>att den försäkringen kombineras med en riskförsäkring på den bidrags-<br>skyldige makens liv som betalar resterande premier om den bidragsskyl-<br>dige maken skulle avlida under premiebetalningstiden.</p>
<p>Det bör anmärkas att äktenskapsbalkens nuvarande bestämmelser<br>medger att bidrag betalas såväl periodiskt som med ett engångsbelopp.<br>Om den bidragsberättigade maken är i behov av bidrag till sitt underhåll<br>såväl före som efter pensionering, kan det ibland vara lämpligt att<br>bestämma ett periodiskt underhåll för tiden fram till den beräknade<br>pensionsåldern och ett engångsbelopp avsett för att anskaffa ett pensions-<br>skydd. Även i detta fall måste naturligtvis hänsyn tas till den bidrags-<br></p>
<p>60</p>
<p>skyldige makens förväntade inkomstutveckling och ekonomiska förhål- p<sub>ro</sub>p. 1997/98:106<br>landen i övrigt.</p>
<p>9 kap. Allmänna bestämmelser om bodelning</p>
<h4>11 §</h4>
<p>Om en make dör när ett mål om äktenskapsskillnad pågår, skall de<br>bestämmelser som avser bodelning med anledning av äktenskapsskillnad<br>tillämpas. Bestämmelserna i 10 kap. 3 § andra stycket gäller dock i<br>stället for bestämmelserna i tredje stycket i den paragrafen.</p>
<p>I förevarande paragraf ges en bestämmelse för det fallet att talan om<br>äktenskapsskillnad har väckts och den ena maken därefter avlider när<br>målet ännu pågår. I ett sådant fall blir bestämmelserna om bodelning med<br>anledning av äktenskapsskillnad tillämpliga. Det far betydelse bl.a. för<br>fastställandet av makarnas andelar vid bodelningen och för möjligheten<br>till jämkning. Paragrafen skall dock inte läsas så, att det skulle råda<br>fullständigt åtskilda regelsystem vid dödsfall som sker under pågående<br>äktenskapsskillnadsmål och övriga dödsfall. Förfarandet efter ett dödsfall<br>präglas givetvis alltid av att det på ena sidan står en avliden makes<br>arvingar och universella testamentstagare, se t.ex. 9 kap. 5 och 6 §§ och<br>13 kap. 2 § äktenskapsbalken. Vissa bodelningsförmåner är vidare av den<br>personliga karaktären att de inte ansetts böra gälla till förmån för<br>arvingar och universella testamentstagare, se 10 kap. 2 § och 11 kap. 8 §<br>tredje stycket.</p>
<p>Rätt till pension på grund av privat pensionsförsäkring eller indivi-<br>duellt pensionssparande skall även fortsättningsvis undantas från bodel-<br>ning med anledning av ena makens död. För att undvika att sådana pen-<br>sionsrättigheter ingår i bodelningen om den ena maken avlider under det<br>att det pågår mål om äktenskapsskillnad, har gjorts ett tillägg i före-<br>varande paragraf av innebörd att bestämmelserna i 10 kap. 3 § andra<br>stycket äktenskapsbalken skall gälla i ett sådant fall (överväganden se<br>avsnitt 7.2). Dessutom har en språklig justering gjorts i paragrafen.</p>
<p>10 kap. Vad som skall ingå i bodelning</p>
<h4>3§</h4>
<p>Rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig<br>art skall inte ingå i bodelning om det skulle strida mot vad som gäller för<br>rättigheten. Dessutom skall pensionsrättigheter, även, om de inte är av<br>sådant slag som avses i första meningen, undantas från bodelning enligt<br>vad som sags i andra och tredje styckena.</p>
<p>Vid bodelning med anledning av en makes död skall en rätt till pension<br>som den efterlevande maken nar på grund av pensionssparavtal enligt<br>lagen (7993:937) om individuellt pensionssparande inte ingå i bodel-<br>ningen. Detsamma gäller en rätt till pension som den efterlevande maken<br>har på grund av en försäkring, om det belopp som skall betalas ut skall<br>beskattas som inkomst. Om pensionssparkontot eller försäkringen ägdes<br>av den avlidna maken, tillämpas i stället bestämmelserna i jagen om<br>individuellt pensionssparande eller lagen (1927:77) om försäkringsavtal.</p>
<p>Vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall en rätt till<br>pension som nagon av makarna har på grund av pensionssparavtal<br>enligt lagen om individuellt pensionssparande helt eller delvis undantas<br>från bodelningen, om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhål-</p>
<p>61</p>
<p>landen och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela<br>pensionsrätten ingick. Ltetsamma gäller rätt till pension på grund av en<br>försäkring, om det belopp som skall betalas ut skall beskattas som<br>inkomst och försäkringen gäller rätt till</p>
<p>1. ålderspension elter sjukpension, eller</p>
<p>2. efterlevandepension om det finns en rätt till utbetalning av pen-<br>sionen vid bodelningen.</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser om undantagande från bodelning av<br>s.k. personliga rättigheter och bestämmelser om behandling av privata<br>pensionsrättigheter vid bodelning.</p>
<p>Enligt gällande rätt ingår rätt till pension på grund av privat pensions-<br>försäkring eller individuellt pensionssparande inte i bodelning, om det<br>inte med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållan-<br>den och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att undanta pen-<br>sionsrätten från bodelning.</p>
<p>Paragrafen i dess nya lydelse innebär för de fall då bodelning sker med<br>anledning av ena makens död att nuvarande huvudregel behålls och att<br>möjligheten att undantagsvis dra in pensionsrättigheten i bodelningen tas<br>bort. För de fall då bodelning sker med anledning av äktenskapsskillnad<br>kan ändringen förenklat sägas innebära att nuvarande undantagsregel<br>görs till huvudregel, medan nuvarande huvudregel görs till undantags-<br>regel (överväganden se avsnitt 7.1, 7.2, 8.1 och 10).</p>
<p>Första stycket är oförändrat utom att det har tillagts en ny mening, som<br>ersätter de inledande orden i nuvarande andra stycket. Den nya meningen<br>har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.</p>
<p>Det kan ofta vara svårt att avgöra om rätt till pension på grund av<br>försäkringar som tagits i anslutning till förvärvsverksamhet faller under<br>detta stycke, och frågorna far naturligtvis större praktisk betydelse när<br>privata pensionsförsäkringar som regel skall ingå i bodelning med anled-<br>ning av äktenskapsskillnad. Det föreslås emellertid inte någon ändring<br>såvitt gäller gränsdragningen kring de rättigheter som avses i första<br>stycket. Sådana frågor måste liksom hittills avgöras i det praktiska rätts-<br>livet. När pensionsförsäkringen har anknytning till tjänst ligger det emel-<br>lertid nära till hands att ta äganderätten till försäkringen som utgångs-<br>punkt vid prövningen.</p>
<p>Om försäkringen ägs av den försäkrades arbetsgivare, och alltså inte<br>tillhör någon av makarna, kan försäkringen som sådan inte ingå i bodel-<br>ningen. Och när försäkringen ägs av arbetsgivaren skapar det också en<br>presumtion för att den försäkrades rätt enligt försäkringen faller under<br>första stycket. Om den försäkrade t.ex. i egenskap av ensam aktieägare<br>har det bestämmande inflytandet över arbetsgivaren, så att han i prak-<br>tiken bara behöver samtycke av sig själv för att förfoga över försäk-<br>ringen, faller hans rätt enligt försäkringen dock troligen utanför detta<br>stycke. Detsamma gäller om arbetsgivaren har medgett den anställde så<br>stor frihet att bestämma om försäkringen, att någon begränsning i<br>förfoganderätten till förmån för arbetsgivaren inte finns.</p>
<p>Om å andra sidan försäkringen ägs av den försäkrade, torde utgångs-<br>punkten vara att försäkringen faller utanför detta styckes tillämpnings-<br>område. Även här kan emellertid undantag förekomma, närmast i form<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>62</p>
<p>av villkor i anställningsavtalet som innebär att den anställde inte kan Prop. 1997/98:106<br>förfoga över försäkringen.</p>
<p>Som nyss angetts ökar betydelsen av gränsdragningen kring första<br>stycket när privata pensionsförsäkringar som regel skall ingå i bodelning.<br>Å andra sidan kan slumpmässiga resultat ofta justeras genom undantags-<br>bestämmelsen i det föreslagna nya tredje stycket i paragrafen.</p>
<p>Andra stycket behandlar bodelning med anledning av den ena makens<br>död. För sådana bodelningar behålls den nuvarande regeln att de privata<br>pensionsrättigheterna skall hållas utanför bodelningen, om inte parterna<br>med stöd av bestämmelserna i 4 § kommer överens om att de skall ingå.</p>
<p>Enligt bestämmelsen i andra stycket skall, vid bodelning med anled-<br>ning av en makes död, en privat pensionsrättighet som den efterlevande<br>maken har undantas så snart det belopp som skall betalas ut skall<br>beskattas som inkomst. En sådan pensionsrättighet skall alltså enligt<br>denna bestämmelse undantas även om det är fråga om en efterlevande-<br>pension där rätt till utbetalning inte finns vid bodelningen. I sak innebär<br>detta dock inte någon ändring i förhållande till gällande rätt. Visserligen<br>medger bestämmelsen i andra stycket i dess nuvarande lydelse möjlighet<br>till undantagande av rätt till efterlevandepension bara i fall då rätt till<br>utbetalning av pensionen föreligger vid bodelningen. Den bestämmelsen<br>tar emellertid sikte endast på pensionsrättigheter som någon av makarna<br>äger, och sålunda inte på en pensionsrätt som en make har på grund av en<br>försäkring som ägs av någon annan än makarna. En rätt till efterlevande-<br>pension som den efterlevande maken har på grund av ett förmånstagar-<br>förordnande, men där försäkringsfallet ännu inte inträffat, undantas redan<br>på grund av bestämmelserna i paragrafens första stycke.</p>
<p>En annan olikhet i förhållande till paragrafens nuvarande lydelse är att<br>pension på grand av en försäkring eller ett pensionssparkonto som ägts<br>av den avlidna maken inte ens i formellt hänseende omfattas av bodel-<br>ningsreglema. Detta innebär dock inte heller någon ändring i sak. Om<br>den avlidna maken har haft en pensionsförsäkring, har ålders- och sjuk-<br>pensionsmoment försvunnit i och med dödsfallet, och vad som gäller för<br>ett eventuellt efterlevandemoment i försäkringen regleras även i fortsätt-<br>ningen av försäkringsavtalslagen. Även om den efterlevande maken är<br>formånstagare till efterlevandemomentet och försäkringen på så sätt<br>tillfaller honom eller henne, innebär reglerna i den lagen att försäkringen<br>på grand av förmånstagarförordnandet ändå faller utanför bodelningen.<br>Motsvarande regler gäller enligt lagen om individuellt pensionssparande,<br>förutsatt att det finns ett förmånstagarförordnande.</p>
<p>Tredje stycket innehåller ett undantag från den nya huvudregeln att<br>privat pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande skall ingå i<br>bodelning med anledning av äktenskapsskillnad. Huvudregeln framgår av<br>bestämmelsen i 10 kap. 1 § äktenskapsbalken om att makamas giftorätts-<br>gods skall ingå i bodelning. Beskrivningen av de rättigheter som omfattas<br>av den nya undantagsregeln överensstämmer i allt väsentligt med mot-<br>svarande beskrivning i nuvarande andra och tredje styckena. Det bör<br>emellertid observeras att bestämmelsernas begränsning till de fall då<br>bodelning sker med anledning av äktenskapsskillnad innebär att punkten<br>2 sist i stycket blir tillämplig bara om någon av makarna har rätt till<br></p>
<p>63</p>
<p>efterlevandepension efter en tidigare avliden person, t.ex. förälder eller<br>make i ett tidigare äktenskap. Samtidigt har kravet på att forsäkringen<br>skall ägas av någon av makarna tagits bort; bestämmelsen omfattar alltså<br>även situationen när den ena maken som formånstagare har rätt till<br>efterlevandepension från en försäkring där förmånstagarförordnandet<br>t.ex. är utformat så att äganderätten till försäkringen är svävande.</p>
<p>Bestämmelserna i stycket berör inte en sådan pensionsförsäkring eller<br>ett sådant pensionssparavtal som är enskild egendom och inte heller<br>sådana försäkringar som faller under paragrafens första stycke.</p>
<p>I lagtexten anges att man skall ta hänsyn till makarnas ekonomiska<br>förhållanden när man bedömer om det finns skäl att låta en privat<br>pensionsförsäkring eller ett pensionssparavtal helt eller delvis undantas<br>från bodelning. Men det markeras i lagtexten att även andra omständig-<br>heter kan påverka bedömningen. Frågan om rättigheten skall helt eller<br>delvis undantas från bodelning far alltså avgöras utifrån en helhets-<br>bedömning av makarnas förhållanden. Det bör observeras att lagtexten i<br>förevarande paragraf - till skillnad från vad som är fallet beträffande<br>12 kap. 1 § äktenskapsbalken - inte anger någon omständighet som<br>viktigare än någon annan.</p>
<p>Vad gäller makarnas ekonomiska förhållanden finns det skäl att beakta<br>värdet av pensionsrättigheten i förhållande till makarnas övriga nettotill-<br>gångar. Är värdet litet kan det sällan anses oskäligt att försäkringen eller<br>pensionssparkontot ingår i bodelningen. Inte heller när värdet av den<br>privata pensionsrättigheten är stort i förhållande till makarnas övriga<br>nettotillgångar torde det finnas skäl att tillämpa jämkningsregeln, såvida<br>inte den andra maken har en motsvarande pensionsrättighet som inte<br>ingår i bodelningen. Vidare bör beaktas om den make som inte äger<br>försäkringen eller pensionssparkontot kommer att stå egendomslös eller<br>nästan egendomslös efter bodelningen, om försäkringen eller sparkontot<br>inte ingår. Detta talar i så fall för att försäkringen eller sparkontot inte<br>skall undantas helt. Av särskild betydelse för bedömningen bör vara hur<br>makarna har sitt pensionsskydd ordnat.</p>
<p>Den nuvarande jämkningsregeln i paragrafens ljärde stycke innebär att<br>de nu aktuella pensionsrättigheterna kan dras in i bodelning om det med<br>hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och<br>omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att undanta pensionsrätten<br>från bodelningen. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1989/90:30<br>s. 14) uttalas bl.a. att det kan finnas skäl att överväga en indragning helt<br>eller delvis av försäkringen, om det är fråga om en stor försäkring som<br>inte balanseras av en motsvarande pension på den andra makens sida.<br>Enligt motivuttalandet gäller detta särskilt om det är fråga om ett<br>långvarigt äktenskap och i synnerhet om pensionsförsäkringen dessutom<br>utgör en mycket stor del av tillgångarna på den makes sida där försäk-<br>ringen finns. Har makarna, om pensionsförsäkringen hålls utanför bodel-<br>ningen, ett någorlunda likartat pensionsskydd, finns det däremot sällan<br>anledning att över huvud taget överväga en indragning.</p>
<p>Det bör inte komma i fråga att frångå den nya huvudregeln i sådana<br>fall som åsyftades med den gamla jämkningsregeln. Det bör i stället<br>kunna bli aktuellt främst i de fall som ursprungligen motiverade att nuva-</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>64</p>
<p>rande huvudregel togs in i äktenskapsbalken, dvs. när makarna i övrigt är<br>relativt jämbördiga i ekonomiskt hänseende och den ena maken har sitt<br>pensionsskydd ordnat genom en privat pensionsförsäkring eller ett<br>individuellt pensionssparande, medan den andra maken har ett motsva-<br>rande pensionsskydd genom pensionsrättigheter intjänade inom det<br>allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemet.</p>
<p>Bland omständigheterna i övrigt bör kunna beaktas om pensions-<br>försäkringen eller pensionssparavtalet helt eller delvis framstår som en<br>kapitalplacering mer än som ett normalt pensionsskydd. Normalt bör det<br>inte bli aktuellt att tillämpa undantagsregeln på pensionsförsäkringar eller<br>pensionssparkonton som i första hand har karaktär av kapitalplacering<br>och skatteplaneringsinstrument och som inte fyller något uttalat pen-<br>sionsbehov. I vissa fall kan det dock finnas skäl att undanta en<br>pensionsrättighet på grund av pensionsförsäkring eller pensionssparavtal<br>som representerar ett relativt sett begränsat värde och som tillkommer<br>den av makarna som sammantaget är ekonomiskt svagast. Så bör kunna<br>bli fallet när den andra maken har annan egendom som inte ingår i<br>bodelningen och som till sitt värde klart överstiger den första makens<br>egendom, pensionsrättigheterna inräknade.</p>
<p>Vidare bör kunna beaktas hur uppbyggnaden av försäkringen eller<br>pensionssparkontot har finansierats och om den make som äger rättig-<br>heten kan antas av sociala skäl ha ett särskilt behov som kan tillgodoses<br>genom pensionsförsäkringen eller pensionssparkontot. Man bör också<br>kunna beakta i vilken utsträckning makarna använt sig av möjligheten att<br>föra över pensionsrätt inom premiereservsystemet från den ena maken till<br>den andra.</p>
<p>En annan faktor som bör kunna beaktas är vilka bodelningsregler som<br>gällt när huvuddelen av pensionsförsäkringen eller pensionssparkontot<br>har byggts upp. Om kapitalet huvudsakligen byggts upp när det enligt de<br>gamla reglerna skulle ha lämnats utanför bodelningen, bör detta vara en<br>omständighet som talar för att med stöd av jämkningsregeln låta rättig-<br>heten åtminstone delvis undantas från bodelningen.</p>
<p>Det bör framhållas att frågan om ett undantagande av pensionsförsäk-<br>ringen eller pensionssparavtalet skall avgöras efter en helhetsbedömning<br>av makamas förhållanden. Vid en sådan helhetsbedömning kan omstän-<br>digheter förekomma som talar i olika riktningar och som därför balan-<br>serar varandra.</p>
<p>Vid bodelning efter ett relativt kortvarigt äktenskap kan den make som<br>äger mest giftorättsgods med stöd av bestämmelsen i 12 kap. 1 § första<br>stycket äktenskapsbalken få behålla sina pensionsrättigheter genom<br>jämkning av likadelningen. Det framstår som särskilt angeläget om pen-<br>sionsrättigheterna till största del förvärvats före äktenskapet. Samma<br>argument skulle möjligen kunna åberopas för att en make skall få hålla<br>sin pensionsrättighet utanför bodelningen enligt bestämmelsen i före-<br>varande tredje stycke. Det kan många gånger gå på ett ut vilken av dessa<br>två bestämmelser som tillämpas i det fallet att den make vars ställning i<br>bodelningen behöver förstärkas både har en pensionsrättighet på grund<br>av privat pensionsförsäkring eller pensionssparande och är den make som<br>äger mest giftorättsgods.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>65</p>
<p>5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 106</p>
<p><sup>4</sup>§ Prop. 1997/98:106</p>
<p>Egendom som har gjorts till enskild genom äktenskapsförord, liksom vad<br>som har trätt i stället för sådan egendom samt avkastning av denna som<br>är enskild egendom, skall ingå i bodelning om makarna kommer överens<br>om det vid bodelningen. Detsamma gäller sådan rätt till pension på grund<br>av försäkring eller pensionssparavtafsom avses i 3 § andra stycket.</p>
<p>Har makarna kommit överens om att enskild egendom skall ingå i<br>bodelningen, skall sådan egendom vid bodelningen anses utgöra<br>giftorättsgods.</p>
<p>En sådan rätt till pension på grund av försäkring eller pensions-<br>sparavtal som avses i 3 § tredje stycket skall inte inga i bodelning, om<br>makarna kommer överens om det vid bodelningen.</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelser som gör det möjligt för makar att<br>komma överens om att viss egendom skall ingå i resp, lämnas utanför<br>bodelning. Är den ena maken död, tar hans eller hennes arvingar och<br>universella testamentstagare över rätten att ingå en sådan överenskom-<br>melse (se 9 kap. 5 §).</p>
<p>Första stycket handlar om parternas möjligheter att dra in sådan<br>egendom i bodelningen som annars skulle falla utanför denna. Här har<br>hänvisningen till 3 § begränsats till den paragrafens andra stycke, som<br>rör behandlingen av den efterlevande makens pensionsrättigheter vid<br>bodelning med anledning av en makes död (överväganden se avsnitt 7.2).</p>
<p>Som en konsekvens av makarnas generella befogenhet att själva<br>komma överens om hur bodelningen skall göras, kan de även komma<br>överens om att privata pensionsrättigheter inte skall ingå i bodelningen.<br>Resultatet av en överenskommelse att undanta privata pensionsrättigheter<br>från bodelning kan emellertid bli att en make vid bodelningen förvärvar<br>mer av den andra makens egendom än som är möjligt vid en likadelning.<br>För att det inte skall råda någon oklarhet om avtalsutrymmets omfattning<br>och for att säkerställa att en sådan överenskommelse inte bedöms som<br>gåva eller som en eftergift som kan angripas av makes borgenärer, har i<br>ett nytt tredje stycke tagits in en bestämmelse om makars möjlighet att<br>komma överens om att pensionsrättigheter till följd av privat pensions-<br>försäkring eller individuellt pensionssparande inte skall ingå i bodel-<br>ningen. En sådan överenskommelse skall således inte ses som en eftergift<br>ens i det fallet att resultatet av denna blir att en make förvärvar mer av<br>den andra makens giftorättsgods än som hade blivit fallet vid en<br>likadelning. Bestämmelsen är en följd av att privata pensionsrättigheter i<br>fortsättningen normalt skall ingå i bodelningen. Den skall emellertid inte<br>förstås så, att den uttömmande reglerar makars möjlighet att avtala om<br>giftorättsgodset vid bodelning.</p>
<p>Även om det inte sägs uttryckligen kan makarna också avtala att pen-<br>sionsrätten skall ingå i bodelningen endast delvis.</p>
<p>Bestämmelsens tillämpningsområde är inte formellt begränsat till<br>äktenskapsskillnader och bodelningar under bestående äktenskap, men<br>det är bara i dessa fall som den kan fa betydelse (överväganden se avsnitt<br>8.1).</p>
<h4>Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</h4>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>66</p>
<p>2. Ligger den dag som avses i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken före den p<sub>ro</sub>p. 1997/98:106<br>1 januari 1999, tillämpas 6 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 11 § samt 10 kap.</p>
<p>3 och 4 §§ i deras äldre lydelse.</p>
<p>Bestämmelsen i punkt 2 innebär att rättshandlingar som har företagits<br>före den 1 januari 1999 träffas av de nya bestämmelserna, om ansökan<br>om äktenskapsskillnad görs efter utgången av år 1998. Bestämmelsen har<br>utformats så att den omfattar även bodelning under äktenskapet och<br>bodelning med anledning av en makes död (överväganden se avsnitt 12).</p>
<p>67</p>
<h2>Sammanfattning av betänkandet Pensionsrättigheter<br>och bodelning (SOU 1995:8)</h2>
<p>Utredningen har haft till uppgift att se över äktenskapsbalkens regler om<br>bodelning for att anpassa dem till principerna för det reformerade ålders-<br>pensionssystemet. Utredningen har också bedrivit sitt arbete mot bak-<br>grund av dessa principer. Det bör emellertid anmärkas att utredningens<br>förslag är oberoende av om det i det kommande reformerade allmänna<br>pensionssystemet införs en möjlighet för makar att dela pensionsrättig-<br>heter eller inte.</p>
<p>Mera konkret kan utredningens uppdrag sammanfattas så, att utred-<br>ningen skall utforma bodelningsregler som far till följd att pensionsrättig-<br>heter i större utsträckning än för närvarande beaktas vid en bodelning<br>med anledning av äktenskapsskillnad.</p>
<p>Det finns åtminstone två olika sätt att se på makars pensionsrättigheter<br>i samband med en äktenskapsskillnad.</p>
<p>Enligt det ena synsättet är pensionsrättigheter rättigheter av ekonomisk<br>art som i princip bör delas lika mellan makarna på samma sätt som andra<br>tillgångar av ekonomiskt värde.</p>
<p>Enligt det andra synsättet är en makes pensionsrättigheter en större<br>eller mindre del av makens förmåga att försörja sig efter äktenskapets<br>upplösning, och utjämning mellan makarna av pensionsrättigheter bör<br>därför komma i fråga bara i överensstämmelse med de princper som<br>gäller om underhållsskyldighet efter äktenskapsskillnad.</p>
<p>Det går enligt utredningens mening inte att entydigt säga att det ena<br>synsättet är riktigt och det andra felaktigt. För att ett rimligt resultat skall<br>kunna uppnås i så många enskilda fall som möjligt måste i stället<br>accepteras att frågor om brister i den ena makens pensionsskydd eller om<br>snedfördelning av pensionsrättigheterna mellan makarna kan komma upp<br>både som rena underhållsfrågor och vid flera olika bodelningsregler.<br>Fördelningen av makarnas pensionsrättigheter kan inte heller ses isolerat<br>utan måste betraktas som en del av makarnas ekonomiska förhållanden.<br>Bedömningen av om ett bodelningsresultat är oskäligt eller inte bör<br>därför grundas på det samlade ekonomiska utfallet för respektive make,<br>varvid makarnas pensionsskydd bör vara en av de omständigheter som<br>vägs in.</p>
<p>Enligt nuvarande regler ingår rätt till pension på grund av privat pen-<br>sionsförsäkring eller individuellt pensionssparande inte i bodelning, om<br>det inte med hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska för-<br>hållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att undanta<br>pensionsrätten från bodelning.</p>
<p>Utredningens förslag kan för dessa pensionsrättigheters del förenklat<br>sägas innebära att vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad<br>nuvarande undantagsregel görs till huvudregel, medan nuvarande huvud-<br>regel görs till undantagsregel. Vid bodelning med anledning av dödsfall<br>innebär förslaget att nuvarande huvudregel behålls och att möjligheten att<br>undantagsvis dra in pensionsrättigheten i bodelningen tas bort.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>68</p>
<p>Övriga former av pensionsrättigheter, t.ex. tjänstepensioner och ATP p<sub>rO</sub>p. 1997/98'106<br>enligt nuvarande regler, skall inte heller i framtiden ingå i bodelning. Om Bilaga 1<br>det föreligger en snedfördelning av makarnas pensionsskydd anvisar<br>utredningen i första hand tre vägar för att jämna ut olikheterna och<br>förbättra situationen efter äktenskapsskillnad för en make som har dåligt<br>pensionsskydd och otillräckliga möjligheter att själv förbättra skyddet.<br>Om maken har en pensionsrättighet på grund av privat pensionsför-<br>säkring eller individuellt pensionssparande, kan pensionsrättigheten tas<br>undan från bodelning med stöd av den tidigare nämnda nya undantags-<br>regeln. Vidare kan jämkning tillämpas för att låta den maken behålla mer<br>av sitt giftorättsgods och på så sätt få större möjligheter att själv bättra på<br>sitt pensionsskydd. Slutligen kan den andra maken förpliktas utge<br>underhållsbidrag, ofta i form av engångsbelopp, som kan användas för<br>anskaffande av pensionsskydd.</p>
<p>Vad gäller möjligheten att förstärka den ekonomiskt svagare makens<br>pensionsskydd genom ett underhållsbidrag måste man enligt utred-<br>ningens mening i allt väsentligt acceptera de principer som gäller efter<br>1978 års reform av underhållsreglema. En sådan princip är att varje make<br>som huvudregel svarar för sin försörjning efter äktenskapsskillnad.<br>Utredningen anser emellertid att det finns utrymme för att inom ramen<br>för dessa principer fasta större vikt vid den ekonomiskt svagare makens<br>behov av pensionsskydd och att tillgodose detta behov genom under-<br>hållsbidrag, särskilt i den mån det finns möjlighet att göra detta genom<br>ett engångsbelopp som räknas av från den andra makens andel i boet.</p>
<p>69</p>
<p>6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 106</p>
<h2>Betänkandets lagförslag</h2>
<h3>Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken</p>
<p>dels att 13 kap. 4 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 6 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 11 §, 10 kap. 3 och 4 §§ samt 11 kap.</p>
<p>4 § skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>6 kap.</p>
<p>7§</p>
<p>Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.</p>
<p>Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en<br>övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra<br>maken efter vad som är skäligt med hänsyn till dennes förmåga och<br>övriga omständigheter.</p>
<p>Har den ena maken svårigheter att försörja sig själv sedan ett<br>långvarigt äktenskap har upplösts eller finns det andra synnerliga skäl,<br>har den maken rätt till underhållsbidrag av den andra maken för längre<br>tid än som anges i andra stycket.</p>
<p>Vid prövning enligt tredje<br>stycket skall hänsyn även tas till<br>om den ena maken behöver bidrag<br>för anskaffande av pensionsskydd.</p>
<p>Underhållsbidrag efter äkten-<br>skapsskillnad skall betalas fort-<br>löpande. Finns det särskilda skäl,<br>får domstolen dock bestämma att<br>bidraget skall betalas med ett<br>engångsbelopp.</p>
<p>8§</p>
<p>Underhållsbidrag efter äkten-<br>skapsskillnad skall betalas fort-<br>löpande. Skall underhållsbidraget<br>användas för anskaffande av<br>pensionsskydd eller finns det<br>andra särskilda skäl, får domsto-<br>len dock bestämma att bidraget<br>skall betalas med ett engångs-<br>belopp.</p>
<p>9 kap.</p>
<p>Om en make dör när ett mål om<br>äktenskapsskillnad pågår, skall de<br>föreskrifter som avser bodelning<br>med anledning av äktenskaps-<br>skillnad tillämpas.</p>
<p>1 §</p>
<p>Om en make dör när ett mål om<br>äktenskapsskillnad pågår, skall de<br>föreskrifter som avser bodelning<br>med anledning av äktenskaps-<br>skillnad och bestämmelserna i 10<br>kap. 3 § andra stycket tillämpas.</p>
<p>70</p>
<p>10 kap.</p>
<p>Rättigheter som inte kan över-<br>låtas eller som i annat fall är av<br>personlig art skall inte ingå i<br>bodelning om det skulle strida<br>mot vad som gäller för rättigheten.</p>
<p>Å ven om det inte följer av första<br>stycket, skall rätt till pension på<br>grund av en försäkring som någon<br>av makarna äger inte ingå i<br>bodelning, om utfallande belopp<br>skall beskattas som inkomst och<br>försäkringen gäller rätt till</p>
<p>1. ålderspension eller invalid-<br>pension, eller</p>
<p>2. efterlevandepension i fall då<br>rätt till utbetalning av pensionen<br>föreligger vid bodelningen.</p>
<p>Rätt till pension som tillkommer<br>någon av makarna på grund av<br>pensionssparavtal enligt lagen<br>(1993:931) om individuellt<br>pensionssparande skall inte ingå i<br>bodelning.</p>
<p>Rätt till pension som avses i<br>andra och tredje styckena skall<br>dock helt eller delvis ingå i<br>bodelning, om det med hänsyn till<br>äktenskapets längd, makarnas<br>ekonomiska förhållanden och<br>omständigheterna i övrigt skulle<br>vara oskäligt att undanta<br>pensionsrätten från bodelning.</p>
<p>3 §’</p>
<p>Rättigheter som inte kan över-<br>låtas eller som i annat fall är av<br>personlig art skall inte ingå i<br>bodelning om det skulle strida<br>mot vad som gäller för rättigheten.<br>Härutöver gäller följande.</p>
<p>Vid bodelning med anledning<br>av en makes död skall rätt till<br>pension som tillkommer den<br>efterlevande maken på grund av<br>pensionssparavtal enligt lagen<br>(1993:931) om individuellt<br>pensionssparande inte ingå i<br>bodelningen. Detsamma gäller<br>rätt till pension som tillkommer<br>den efterlevande maken på grund<br>av en försäkring, om utfallande<br>belopp skall beskattas som<br>inkomst. Om pensionssparkontot<br>eller försäkringen ägdes av den<br>avlidna maken, tillämpas i stället<br>bestämmelserna i lagen om<br>individuellt pensionssparande<br>eller lagen (1927:77) om<br>försäkringsavtal.</p>
<p>Vid bodelning med anledning<br>av äktenskapsskillnad skall rätt<br>till pension som tillkommer någon<br>av makarna på grund av<br>pensionssparavtal enligt lagen om<br>individuellt pensionssparande helt<br>eller delvis undantas från<br>bodelningen, om det med hänsyn<br>till makarnas ekonomiska för-<br>hållanden och omständigheterna i<br>övrigt skulle vara oskäligt att<br>pensionsrätten ingick i bodel-<br>ningen. Detsamma gäller rätt till<br>pension på grund av en försäkring<br>om utfallande belopp skall<br>beskattas som inkomst och<br>försäkringen gäller rätt till</p>
<p>1. ålderspension eller sjuk-<br>pension, eller</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Senaste lydelse 1993:933</p>
<p>71</p>
<p>2. efterlevandepension i fall då Prop. 1997/98:106<br>rätt till utbetalning av pensionen Bilaga 2<br>föreligger vid bodelningen.</p>
<p>Egendom som har gjorts till<br>enskild genom äktenskapsförord,<br>liksom vad som har trätt i stället<br>för sådan egendom samt avkast-<br>ning av denna som är enskild<br>egendom, skall ingå i bodelning<br>om makarna kommer överens om<br>det vid bodelningen. Detsamma<br>gäller sådan rätt till pension på<br>grund av försäkring eller pen-<br>sionssparavtal som avses i 3 §<br>andra och tredje styckena.</p>
<p>Har makarna kommit överens<br>om att enskild egendom skall ingå<br>i bodelningen, skall sådan egen-<br>dom vid bodelningen anses utgöra<br>giftorättsgods.</p>
<p>4§<sup>2</sup></p>
<p>Egendom som har gjorts till<br>enskild genom äktenskapsförord,<br>liksom vad som har trätt i stället<br>för sådan egendom samt avkast-<br>ning av denna som är enskild<br>egendom, skall ingå i bodelning<br>om makarna kommer överens om<br>det vid bodelningen. Detsamma<br>gäller sådan rätt till pension på<br>grund av försäkring eller pen-<br>sionssparavtal som avses i 3 §<br>andra stycket.</p>
<p>Har makarna kommit överens<br>om att enskild egendom skall ingå<br>i bodelningen, skall sådan egen-<br>dom vid bodelningen anses utgöra<br>giftorättsgods.</p>
<p>Sådan rätt till pension på grund<br>av försäkring eller pensionsspar-<br>avtal som avses i 3 § tredje stycket<br>skall inte ingå i bodelning, om<br>makarna kommer överens om det<br>vid bodelningen.</p>
<p>11 kap.<br>4§<sup>3</sup></p>
<p>Har den ena maken utan den andra makens samtycke inom tre år innan<br>talan om äktenskapsskillnad väcktes i inte obetydlig omfattning genom<br>gåva minskat sitt giftorättsgods eller använt sitt giftorättsgods till att öka<br>värdet av sin enskilda egendom, skall den andra makens andel vid<br>bodelning med anledning av äktenskapsskillnad beräknas som om gåvans<br>värde eller värdet av det använda giftorättsgodset alltjämt hade ingått i<br>den förstnämnda makens giftorättsgods. Dennes del i det sammanlagda<br>giftorättsgodset skall minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket<br>om enskild egendom skall även<br>gälla sådana rättigheter som enligt<br>10 kap. 3 § inte skall ingå i<br>bodelning. Därvid skall med<br>ökning av värdet av en sådan rät-<br>tighet jämställas förvärv av</p>
<p>Vad som sägs i första stycket<br>om enskild egendom skall även<br>gälla sådana rättigheter som enligt<br>10 kap. 3 § första stycket inte skall<br>ingå i bodelning. Därvid skall med<br>ökning av värdet av en sådan rät-<br>tighet jämställas förvärv av rät-</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:933</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1993:933</p>
<p>72</p>
<p>rättigheten. Vidare skall, om en tigheten.<br>makes användning av sitt gifto-<br>rättsgods har medfört att värdet<br>av egen pensionsförsäkring eller<br>eget pensionssparkonto ökat eller<br>att maken förvärvat förmån på<br>grund av sådan försäkring eller<br>på grund av pensionssparavtal,<br>bestämmelserna i första stycket<br>tillämpas även om den andra<br>maken har samtyckt till åtgärden.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p>73</p>
<h2>Förteckning över remissinstanserna</h2>
<p>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Hovrätten för<br>Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm,<br>Finansinspektionen, Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Statens<br>Löne- och Pensionsverk, Jämställdhetsombudsmannen, Juridiska fakul-<br>tetsstyrelsen vid Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund,<br>Föreningen jurister vid Sveriges allmänna advokatbyråer, Svenska<br>Arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation, SACO<br>Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Försäkringsför-<br>bund, Försäkringsjuridiska föreningen, Svenska Aktuarieföreningen,<br>Företagarnas Riksorganisation, Svenska Bankföreningen samt<br>Kooperationens pensionsanstalt.</p>
<p>Yttrande har också inkommit från Fredrika Bremerförbundet.</p>
<p>Arbetsgivarverket, Sveriges Domareförbund, Landstingsförbundet,<br>Svenska Kommunförbundet samt Landsorganisationen i Sverige har<br>beretts tillfälle att avge yttrande men avstått från att yttra sig.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>74</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<h3>Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 11 § samt 10 kap.<br>3 och 4 §§ äktenskapsbalken skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>6 kap.</p>
<p>7§</p>
<p>Efter äktenskapsskillnad svarar varje make för sin försörjning.</p>
<p>Om den ena maken behöver<br>bidrag till sitt underhåll under en<br>övergångstid, har den maken rätt<br>att få underhållsbidrag av den<br>andra maken efter vad som är<br>skäligt med hänsyn till dennes<br>förmåga och övriga omständig-<br>heter.</p>
<p>Har den ena maken svårigheter<br>att försörja sig själv sedan ett<br>långvarigt äktenskap har upplösts<br>eller finns det andra synnerliga<br>skäl, har den maken rätt till<br>underhållsbidrag av den andra<br>maken för längre tid än som anges<br>i andra stycket.</p>
<p>Om den ena maken behöver<br>bidrag till sitt underhåll under en<br>övergångstid, har den maken rätt<br>att få underhållsbidrag av den<br>andra maken efter vad som är<br>skäligt med hänsyn till denna<br>makes förmåga och övriga omstän-<br>digheter.</p>
<p>Har den ena maken svårigheter<br>att försörja sig själv sedan ett<br>långvarigt äktenskap har upplösts<br>eller finns det andra synnerliga<br>skäl, har den maken rätt till<br>underhållsbidrag av den andra<br>maken för längre tid än som anges<br>i andra stycket. Vid prövning av<br>den rätten skall hänsyn tas till om<br>den ena maken behöver bidrag för<br>att skaffa sig pensionsskydd.</p>
<p>Underhållsbidrag efter äkten-<br>skapsskillnad skall betalas fort-<br>löpande. Finns det särskilda skäl,<br>får domstolen dock bestämma att<br>bidraget skall betalas med ett<br>engångsbelopp.</p>
<p>8§</p>
<p>Underhållsbidrag efter äkten-<br>skapsskillnad skall betalas fort-<br>löpande. Skall den som får under-<br>hållsbidraget använda det för att<br>skaffa sig pensionsskydd, eller<br>finns det andra särskilda skäl, får<br>domstolen dock bestämma att<br>bidraget skall betalas med ett<br>engångsbelopp.</p>
<p>75</p>
<p>9 kap.</p>
<p>Om en make dör när ett mål om<br>äktenskapsskillnad pågår, skall de<br>föreskrifter som avser bodelning<br>med anledning av äktenskaps-<br>skillnad tillämpas.</p>
<p>H§</p>
<p>Om en make dör när ett mål om<br>äktenskapsskillnad pågår, skall de<br>bestämmelser som avser bodel-<br>ning med anledning av äkten-<br>skapsskillnad tillämpas. Bestäm-<br>melserna i 10 kap. 3 f andra<br>stycket gäller dock i stället för<br>bestämmelserna i tredje stycket i<br>den paragrafen.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>10 kap.</p>
<p>Rättigheter som inte kan över-<br>låtas eller som i annat fall är av<br>personlig art skall inte ingå i<br>bodelning om det skulle strida<br>mot vad som gäller för rättigheten.</p>
<p>Å ven om det inte följer av första<br>stycket, skall rätt till pension på<br>grund av en försäkring som någon<br>av makarna äger inte ingå i<br>bodelning, om utfallande belopp<br>skall beskattas som inkomst och<br>försäkringen gäller rätt till</p>
<p>1. ålderspension eller invalid-<br>pension, eller</p>
<p>2. efterlevandepension i fall då<br>rätt till utbetalning av pensionen<br>föreligger vid bodelningen.</p>
<p>Rätt till pension som tillkommer<br>någon av makarna på grund av<br>pensionssparavtal enligt lagen<br>(1993:931) om individuellt pen-<br>sionssparande skall inte ingå i<br>bodelning.</p>
<p>3 §<sup>3</sup></p>
<p>Rättigheter som inte kan över-<br>låtas eller som i annat fall är av<br>personlig art skall inte ingå i<br>bodelning om det skulle strida<br>mot vad som gäller för rättigheten.<br>Härutöver skall pensionsrättig-<br>heter undantas från bodelning<br>enligt vad som sägs i andra och<br>tredje styckena.</p>
<p>Vid bodelning med anledning<br>av en makes död skall en rätt till<br>pension som den efterlevande<br>maken har på grund av pensions-<br>sparavtal enligt lagen (1993:931)<br>om individuellt pensionssparande<br>inte ingå i bodelningen. Det-<br>samma gäller en rätt till pension<br>som den efterlevande maken har<br>på grund av en försäkring, om det<br>belopp som skall betalas ut skall<br>beskattas som inkomst. Om<br>pensionssparkontot eller försäk-<br>ringen ägdes av den avlidna<br>maken, tillämpas i stället bestäm-<br>melserna i lagen om individuellt<br>pensionssparande eller lagen<br>(1927:77) om försäkringsavtal.</p>
<p>Vid bodelning med anledning<br>av äktenskapsskillnad skall en rätt<br>till pension som någon av makar-<br>na har på grund av pensions-<br>sparavtal enligt lagen om indivi-<br>duellt pensionssparande helt eller</p>
<p>Senaste lydelse 1993:933</p>
<p>76</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>delvis undantas från bodelningen, Prop. 1997/98:106</p>
<p>om det med hänsyn till makarnas Bilaga 4</p>
<p>ekonomiska förhållanden och om-<br>ständigheterna i övrigt skulle vara<br>oskäligt att hela pensionsrätten<br>ingick. Detsamma gäller rätt till<br>pension på grund av en försäk-<br>ring, om det belopp som skall<br>betalas ut skall beskattas som in-<br>komst och försäkringen gäller rätt</p>
<p>till</p>
<p>1. ålderspension eller sjuk-<br>pension, eller</p>
<p>2. efterlevandepension om det<br>finns en rätt till utbetalning av<br>pensionen vid bodelningen.</p></td></tr>
</table>
<p>Rätt till pension som avses i<br>andra och tredje styckena skall<br>dock helt eller delvis ingå i bodel-<br>ning, om det med hänsyn till<br>äktenskapets längd, makarnas<br>ekonomiska förhållanden och om-<br>ständigheterna i övrigt skulle vara<br>oskäligt att undanta pensions-<br>rätten från bodelning.</p>
<p>4§<sup>4</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Egendom som har gjorts till<br>enskild genom äktenskapsförord,<br>liksom vad som har trätt i stället<br>för sådan egendom samt avkast-<br>ning av denna som är enskild<br>egendom, skall ingå i bodelning<br>om makarna kommer överens om<br>det vid bodelningen. Detsamma<br>gäller sådan rätt till pension på<br>grund av försäkring eller pen-<br>sionssparavtal som avses i 3 §<br>andra och tredje styckena.</p></td><td>
<p>Egendom som har gjorts till<br>enskild genom äktenskapsförord,<br>liksom vad som har trätt i stället<br>för sådan egendom samt avkast-<br>ning av denna som är enskild<br>egendom, skall ingå i bodelning<br>om makarna kommer överens om<br>det vid bodelningen. Detsamma<br>gäller sådan rätt till pension på<br>grund av försäkring eller pen-<br>sionssparavtal som avses i 3 §<br>andra stycket.</p></td></tr>
</table>
<p>Har makarna kommit överens om att enskild egendom skall ingå i<br>bodelningen, skall sådan egendom vid bodelningen anses utgöra</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>giftorättsgods.</p></td><td>
<p>En sådan rätt till pension på<br>grund av försäkring eller pen-<br>sionssparavtal som avses i 3 §<br>tredje stycket skall inte ingå i<br>bodelning, om makarna kommer</p></td></tr>
</table>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1993:933</p>
<p>77</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>överens om det vid bodelningen.</p></td><td>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 4</p></td></tr>
</table>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.</p>
<p>2. Ligger den dag som avses i 9 kap. 2 § äktenskapsbalken före den</p>
<p>1 januari 1999, tillämpas 6 kap. 7 och 8 §§, 9 kap. 11 § samt 10 kap.<br>3 och 4 §§ i deras äldre lydelse.</p>
<p>78</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-02-25</p>
<p>Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud<br>Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 12 februari 1998 (justitiedepartementet)<br>har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till<br>lag om ändring i äktenskapsbalken.</p>
<p>Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn<br>Anne Ottosson.</p>
<p>Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>6 kap. 7 och 8 §§</p>
<p>Tredje stycket i 7 § behandlar frågan om underhållsbidrag efter äkten-<br>skapsskillnad för längre tid än en övergångstid, för vilken det finns be-<br>stämmelser i andra stycket. Enligt tredje stycket skall, om ena maken har<br>svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upp-<br>lösts eller det finns andra synnerliga skäl, den maken ha rätt till under-<br>hållsbidrag av den andra maken för längre tid än som anges i andra<br>stycket. Till denna bestämmelse föreslås nu det tillägget att vid prövning<br>av den rätten skall hänsyn tas till om maken behöver bidrag för att skaffa<br>sig pensionsskydd.</p>
<p>Enligt 8 § skall underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad betalas fort-<br>löpande men om det finns särskilda skäl far domstolen bestämma att<br>bidraget skall betalas med ett engångsbelopp. Nu föreslås att den<br>omständigheten att den som far underhållsbidraget skall använda det för<br>att skaffa sig pensionsskydd skall anges som ett särskilt skäl för att<br>bestämma underhållsbidrag till ett engångsbelopp.</p>
<p>Den nuvarande regleringen i äktenskapsbalken av frågan om under-<br>hållsbidrag efter äktenskapsskillnad bygger i princip på ändringar som<br>gjordes i giftermålsbalken år 1978 (prop. 1978/79:12, LU 9). Grunden<br>för 1978 års reform, som ansågs ansluta sig till dittillsvarande utveckling<br>i rättspraxis, var att äktenskapets rättsverkningar såvitt möjligt inte borde<br>utsträckas till att gälla efter en äktenskapsskillnad, eftersom rätten att fa<br>äktenskapet upplöst i annat fall skulle vara ofullständig. En bestämmelse<br>om att varje make efter äktenskapsskillnaden svarade för sin försörjning<br>ansågs kunna bidra till att makarna inrättade sina förhållanden så att de<br>var ekonomiskt oberoende av varandra och på så sätt främja strävandena<br>mot jämställdhet mellan könen. Bidrag borde därför i allmänhet utgå bara<br>undantagsvis, såsom då den ena maken på grund av den sneda arbets-<br>fördelningen i hemmet lyckats nå en god position i förvärvslivet medan<br>den andra ägnat sig åt hus och hem och förlorat motsvarande möjligheter<br></p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>79</p>
<p>(a. prop. s. 139 f). Principerna har därefter utvecklats i rättspraxis (NJA<br>1983 s. 821 och 826, 1984 s. 493).</p>
<p>Det föreslagna tillägget till 7 § torde i princip inte innehålla något annat<br>än som kan följa av lagrummet redan i dess nuvarande lydelse. I<br>lagrådsremissen (författningskommentaren till 6 kap. 7 §) understryks<br>också att den föreslagna bestämmelsen inte avser att rubba de grund-<br>läggande principerna för underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad.<br>Enligt kommentaren tar den endast sikte på det fallet att det finns skäl för<br>en förbättring av just pensionsskyddet för den underhållskrävande<br>maken. Det tilläggs att om den maken har möjlighet att försörja sig själv<br>och skaffa sig ett pensionsskydd, som är godtagbart både i absoluta tal<br>och med hänsyn till makarnas förhållanden under äktenskapet och den<br>andra makens pensionsskydd, saknar den nya bestämmelsen betydelse.<br>Motsättningsvis skulle emellertid detta för den andra maken innebära en<br>skyldighet att bidra till den underhållskrävande makens försörjning, om<br>denne inte annars kan skaffa sig ett pensionsskydd. En sådan läsart skulle<br>hos parter och domstolar kunna leda till tanken att, om nu den ena maken<br>efter äktenskapet skall vara ansvarig för att den andra maken både kan<br>försörja sig och skaffa sig pensionsskydd, så varför då inte låta maken<br>bidra enbart till andra makens försörjning om pengarna inte räcker för<br>båda ändamålen, något som torde vara det vanliga efter det stora flertalet<br>äktenskapsskillnader. Det är inte riskfritt att på sådant sätt ändra en<br>lagtext att en grundläggande familjerättslig princip kan börja ifrågasättas.</p>
<p>Om andra möjligheter att korrigera bodelningsreglema inte räcker till -<br>jämkning enligt 12 kap. 1 § därför att den behövande maken inte har<br>någon egendom att lämna ifrån sig och bodelning enligt den föreslagna<br>nya lydelsen av 10 kap. 3 § därför att den underhållsskyldige inte har<br>någon pensionsförsäkring eller något pensionssparande som kan dras in i<br>bodelningen — kan den behövande maken tillgodoses genom överförande<br>av ett kapitalbelopp såsom underhållsbidrag. En motsvarande möjlighet<br>till kapitalöverföring borde helst finnas inom ramen för bo-<br>delningsinstitutet. Lagrådet vill dock inte motsätta sig att en lösning<br>sökes inom underhållsskyldighetens ram.</p>
<p>Bestämmelserna om betalning av underhållsbidrag i form av engångs-<br>belopp är snävt utformade i gällande rätt. Som anförs i lagrådsremissen<br>torde det vara ovanligt att man i dag dömer ut ett engångsbelopp mot den<br>bidragsskyldiges bestridande. När det gäller att tillgodose frånskild<br>makes pensionsbehov synes det vara avsett, och är lämpligt, att som<br>huvudregel ett underhållsbidrag utgår i form av ett engångsbelopp. En<br>bestämmelse i ämnet, såsom föreslås i 8 §, är ägnad att tillgodose vad<br>som angetts vara syftet med ändringarna i underhållsbestämmelsema,<br>nämligen att göra parter och domstolar mer medvetna än vad som kanske<br>är fallet i dag om att det vid prövning av underhållsfrågan är nödvändigt<br>att också uppmärksamma brister i den ekonomiskt svagare makens<br>pensionsskydd.</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>80</p>
<p>Den föreslagna ändringen i 7 § däremot - som enligt Lagrådets upp- Prop. 1997/98:106<br>fattning är obehövlig i sak därför att rättsläget redan är sådant att Bilaga 5<br>pensionsbehovet kan beaktas - riskerar av förut anförda skäl att ge parter<br>och domstolar den föreställningen att en viss återgång till ett äldre rätts-<br>läge är avsedd. Lagrådet ifrågasätter därför om inte ändringarna borde<br>begränsas till 8 §.</p>
<p>Oavsett vad som sker med 7 § bör lydelsen av 8 § ändras till en bättre<br>överensstämmelse med vad som nu föreslås i 7 §. En förutsättning för att<br>underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp skall övervägas bör vara att<br>den som far underhållsbidrag behöver det för att skaffa sig pensions-<br>skydd. Huruvida den frånskilda maken faktiskt kommer att använda<br>bidraget till det ändamålet bör inte göras till föremål för tvist mellan<br>parterna. Lagrådet förordar att andra meningen i 8 § ges följande lydelse:<br>"Finns det särskilda skäl, såsom att den underhållsberättigade behöver ett<br>bidrag för att skaffa sig pensionsskydd, far domstolen dock bestämma att<br>bidraget skall betalas med ett engångsbelopp."</p>
<p>10 kap.</p>
<p>I lagrådsremissen föreslås att rätt till pension på grund av privat<br>pensionsförsäkring och pension på grund av pensionssparavtal enligt<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som huvudregel skall<br>ingå i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad och i bodelning<br>under äktenskapet. Makarna har dock avtalsfrihet; de kan genom äkten-<br>skapsförord avtala att sådana pensionsrättigheter skall utgöra enskild<br>egendom och de kan vid bodelning under äktenskapet träffa motsvarande<br>överenskommelse. På samma sätt som gäller i dag skall pensions-<br>rättigheter hållas utanför bodelning med anledning av dödsfall.</p>
<p>Såvitt avser bodelning, som inte sker i anledning av dödsfall, innebär de<br>föreslagna reglerna en återgång till rättsläget före äktenskapsbalkens<br>ikraftträdande 1988. Lagförslaget, som får ses som en del i den om-<br>fattande pensionsreform som pågår, torde emellertid knappast innebära<br>ett principiellt avståndstagande från den grundsyn som uppbär äkten-<br>skapsbalkens regler om makars egendom, där bl.a. deras ekonomiska<br>självständighet mot varandra värnas (jfr prop. 1986/87:1 t.ex. s. 39 och<br>43). För denna slutsats talar också det förhållandet att lagrådsremissen<br>överhuvudtaget inte innehåller någon djupare principiell och rätts-<br>systematisk diskussion rörande giftorätt och likadelning.</p>
<p>Regleringen har blivit komplicerad. Så t.ex. kommer olika regler att gälla<br>för olika pensionsrättigheter och i olika sammanhang och två olika<br>jämkningsregler (10 kap. 3 § tredje stycket och 12 kap. 1 §) att bli<br>tillämpliga samtidigt. I lagrådsremissen berörs inte heller frågan hur en<br>delning rent praktiskt skall ske mellan makarna, i ett fall där en pensions-<br>försäkring utgör enda tillgången, eller större delen av tillgångarna, och<br>andra maken därför inte kan tilldelas annan egendom ur boet som<br>motsvarar försäkringens värde. Det har överlämnats till aktörerna på<br></p>
<p>81</p>
<p>marknaden att utforma lämpliga metoder för en sådan delning. Såvitt Pr°P- 1997/98:106<br>avser det individuella pensionssparandet finns däremot sedan tidigare Bilaga 5<br>regler i 4 kap. 16 § lagen om individuellt pensionssparande.</p>
<p>10 kap. 3 §</p>
<p>Den föreslagna lydelsen av den andra meningen i första stycket kan ge<br>intryck av att det endast är denna mening som reglerar pensions-<br>rättigheter, trots att t.ex. rätten till pension inom det allmänna ålders-<br>pensionssystemet, inklusive rätten till den nya premiepensionen, omfattas<br>av första meningen. Detta skulle tydliggöras, om andra meningen erhöll<br>lydelsen:</p>
<p>"Dessutom skall pensionsrättigheter, även om de inte är av sådant slag<br>som avses i första meningen, undantas från bodelning i den utsträckning<br>som sägs i andra och tredje styckena."</p>
<p>82</p>
<h2>Justitiedepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-<br>Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,<br>Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von<br>Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros</p>
<p>Föredragande: statsrådet Freivalds</p>
<p>Prop. 1997/98:106</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1997/98:106 Pensionsrättigheter och<br>bodelning.</p>
<p>83</p>
<p>Eländers Gotab 55965, Stockholm 1998</p>
11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till?11att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget tillbifall=utskottet1997/98:LU25?BBordläggning1998-03-12 00:00:00inträffat2INLInlämning1998-03-12 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1998-03-13 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1998-03-27 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avJustitiedepartementet2014-11-24 02:08:27statustextstatustextÄrendet är avslutatGL031062019-05-22 17:21:06tilldelatTilldelatLagutskottet2014-11-24 02:08:27behandlas_i1997/98:LU25GL01LU25bet1997/98LU25Pensionsrättigheter och bodelningBetänkande