<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2297161</hangar_id>
 <dok_id>GL03104</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>104</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:104</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>104</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:10</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Behandlingen av häktade</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03104/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03104</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03104</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1997/98:104&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Behandlingen av häktade&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03104/prop_199798__104-1.png" style="width:71pt;height:100pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den som är häktad skall ha rätt att begära&lt;br&gt;rättens prövning av åklagarens beslut om enskilda restriktioner. Rätten att&lt;br&gt;begära domstolsprövning skall vara ett komplement till den nuvarande&lt;br&gt;ordningen att rätten enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken lämnar gene-&lt;br&gt;rellt tillstånd till restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att reglerna skall förtydligas så att det framgår att&lt;br&gt;rätten skall pröva frågan om tillstånd till restriktioner vid varje tillfälle&lt;br&gt;som den skall ta ställning till häktningsfrågan. Ett meddelat tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner förfaller om rätten inte vid denna prövning ger ett nytt&lt;br&gt;tillstånd. Åklagaren skall ange skälen för restriktioner i samband med att&lt;br&gt;rättens tillstånd begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens prövning av enskilda restriktioner skall ske vid samma tillfälle&lt;br&gt;som den enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken skall pröva frågan om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner. En prövning av enskilda restriktioner är möjlig&lt;br&gt;redan vid den första häktningsförhandlingen. Handläggningen skall ske&lt;br&gt;på samma sätt och i samma ordning som rättens handläggning av&lt;br&gt;häktnings- och tillståndsfrågorna. Sedan åklagaren fått tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig över den häktades begäran om domstolsprövning skall rätten pröva&lt;br&gt;om det finns skäl för de enskilda restriktioner, dvs. restriktioner av ett&lt;br&gt;visst slag, som den häktade har invänt mot. Rättens beslut far inte&lt;br&gt;överklagas till högre instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas frågan om dokumentation av de omständigheter som&lt;br&gt;föranleder ett beslut om restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande reglerna om restriktioner för anhållna och gripna föreslås Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;vissa förtydliganden. Vidare föreslås att kopior och översättningar av&lt;br&gt;försändelser som granskats av åklagaren skall förstöras så snart de inte&lt;br&gt;längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra häktesverksamheten föreslås att intagna i häkten som&lt;br&gt;huvudregel skall ges tillfälle att vistas tillsammans med andra intagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På häktet och i polisarresten skall provtagning för kontroll av drog-&lt;br&gt;frihet kunna ske beträffande en intagen som skäligen kan misstänkas vara&lt;br&gt;påverkad av beroendeffamkallande medel eller dopningsmedel. Härtill&lt;br&gt;föreslås regler om att föremål som är särskilt ägnade att användas för&lt;br&gt;missbruk kan tas om hand och förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken...................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl......................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade&lt;br&gt;och anhållna m.fl...............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning.............................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättegångsbalkens regler om häktning och restriktioner.. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för häktning...........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Proportionalitetsprincipen..............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsfrister.......................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillstånd till restriktioner................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande..................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behandlingslagens regler om restriktioner.......................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Proportionalitetsprincipen..............................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika former av restriktioner..........................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om enskilda restriktioner samt om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och överprövning av dessa.............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anhållna och gripna........................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behandlingslagens regler om gemensam vistelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kroppsvisitation och innehav av egendom........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella åtaganden................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Restriktioner för häktade.................................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för en reform..........................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökat domstolsinflytande över restriktionsanvändningen . 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättens generella tillstånd till restriktioner.......................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättens prövning av beslut om enskilda restriktioner.......44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av skäl for restriktioner m.m.......................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åklagarens hantering av kopior m.m. efter brev-&lt;br&gt;granskning.........................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behandlingen av häktade m.fl.........................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet..................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglernas närmare utformning.........................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam vistelse.........................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Provtagning för kontroll av drogfrihet...........61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omhändertagande och förstörande av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föremål............................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser m.m......................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken...............65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl......................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade&lt;br&gt;och anhållna m.fl...............................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag......................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser..........................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslag i utkastet till lagrådsremiss.................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1998.........99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade&lt;br&gt;och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1998:000) om ändring i lagen (1976:371)&lt;br&gt;om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 kap. 5 a, 14, 21 och 24 §§ samt 49 kap.&lt;br&gt;5 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten beslutar att häkta&lt;br&gt;någon eller förordnar att någon&lt;br&gt;skall kvarbli i häkte, skall den&lt;br&gt;samtidigt på begäran av åklagaren&lt;br&gt;pröva om den häktades kontakter&lt;br&gt;med omvärlden skall få&lt;br&gt;inskränkas. Tillstånd till sådana&lt;br&gt;restriktioner får meddelas endast&lt;br&gt;om det finns risk för att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten beslutar att häkta&lt;br&gt;någon, förordnar att någon skall&lt;br&gt;kvarbli i häkte eller medger&lt;br&gt;förlängning av tiden för att väcka&lt;br&gt;åtal, skall den samtidigt på&lt;br&gt;begäran av åklagaren pröva om&lt;br&gt;den häktades kontakter med&lt;br&gt;omvärlden skall få inskränkas.&lt;br&gt;Tillstånd till sådana restriktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstänkte undanröjer bevis eller&lt;br&gt;på annat sätt försvårar sakens&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får meddelas endast om det finns&lt;br&gt;risk för att den misstänkte&lt;br&gt;undanröjer bevis eller på annat sätt&lt;br&gt;försvårar sakens utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grund av senare inträffade omständigheter är nödvändigt,&lt;br&gt;får åklagaren meddela beslut som innebär inskränkningar i den häktades&lt;br&gt;kontakter med omvärlden även om rätten inte har meddelat tillstånd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktioner. Har åklagaren meddelat ett sådant beslut skall han samma&lt;br&gt;dag eller senast dagen därefter begära rättens prövning enligt första&lt;br&gt;stycket. När en sådan framställan kommit in till rätten, skall rätten så&lt;br&gt;snart det kan ske och senast inom en vecka hålla förhandling i frågan. För&lt;br&gt;handläggningen vid rätten gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;häktningsförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;förfaller om rätten inte medger&lt;br&gt;fortsatt tillstånd i samband med att&lt;br&gt;den förordnar att någon skall&lt;br&gt;kvarbli i häkte eller medger för-&lt;br&gt;längning av tiden för att väcka&lt;br&gt;åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1408.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid häktningsförhandlingen skall den som yrkar häktning och, om det&lt;br&gt;inte finns synnerligt hinder, den anhållne vara närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkar häktning skall&lt;br&gt;ange de omständigheter som han&lt;br&gt;grundar sitt yrkande på. Den an-&lt;br&gt;hållne och hans försvarare skall få&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig. Utöver vad&lt;br&gt;handlingarna från förundersök-&lt;br&gt;ningen innehåller samt vad&lt;br&gt;partema i övrigt anför får utred-&lt;br&gt;ning angående brottet inte läggas&lt;br&gt;fram, om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkar häktning skall&lt;br&gt;ange de omständigheter som&lt;br&gt;yrkandet grundas på. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om en begäran om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner enligt&lt;br&gt;5 a §. Den anhållne och hans&lt;br&gt;försvarare skall få tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig. Utöver vad handlingarna från&lt;br&gt;förundersökningen innehåller samt&lt;br&gt;vad partema i övrigt anför får&lt;br&gt;utredning angående brottet inte&lt;br&gt;läggas fram, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den misstänkte for brottet&lt;br&gt;och är han häktad, skall rätten,&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, pröva om han skall stanna&lt;br&gt;kvar i häkte till dess domen vinner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den misstänkte för brottet&lt;br&gt;och är han häktad, skall rätten,&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, pröva om han skall stanna&lt;br&gt;kvar i häkte till dess domen vinner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laga kraft. Om den misstänkte inte&lt;br&gt;är häktad, får rätten forordna att&lt;br&gt;han skall häktas. I fråga om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laga kraft. Om den misstänkte inte&lt;br&gt;är häktad, får rätten förordna att&lt;br&gt;han skall häktas. I fråga om&lt;br&gt;restriktioner gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 24 kap. 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel om häktning, i de fall där det finns risk för att den misstänkte&lt;br&gt;undandrar sig straff, gälla även i de fall där det finns risk för att den&lt;br&gt;misstänkte undandrar sig utvisning. Om rätten har beslutat om utvisning&lt;br&gt;får den förordna om häktning trots att det för brottet inte är föreskrivet&lt;br&gt;fängelse ett år eller däröver. Förordnandet om häktning skall dock inte&lt;br&gt;gälla under den tid då den dömde avtjänar en frihetsberövande påföljd&lt;br&gt;som han har dömts till i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om behandlingen av den som är&lt;br&gt;anhållen eller häktad samt om&lt;br&gt;ersättning av allmänna medel åt&lt;br&gt;den som varit oskyldigt anhållen&lt;br&gt;eller häktad finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behandlingen av den&lt;br&gt;som är anhållen eller häktad samt&lt;br&gt;om ersättning av allmänna medel&lt;br&gt;åt den som varit oskyldigt anhållen&lt;br&gt;eller häktad finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om rättens prövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:452.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökningsledarens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åklagarens beslut om inskränk-&lt;br&gt;ningar i den häktades kontakter&lt;br&gt;med omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkande om detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som&lt;br&gt;intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om&lt;br&gt;övertagande av ett käromål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller&lt;br&gt;att tillhandahålla föremål for syn eller besiktning eller vid prövning enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av&lt;br&gt;synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller&lt;br&gt;förhör med en part under sanningsförsäkran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om&lt;br&gt;ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta&lt;br&gt;rättegångskostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till&lt;br&gt;målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde,&lt;br&gt;försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövat en fråga i tvistemål om&lt;br&gt;kvarstad eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;15 kap. eller i brottmål om häkt-&lt;br&gt;ning, restriktioner enligt 24 kap.&lt;br&gt;5 a §, en åtgärd som avses i 25-28&lt;br&gt;kap. eller omhändertagande enligt&lt;br&gt;28 kap. brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövat en fråga i tvistemål om&lt;br&gt;kvarstad eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;15 kap. eller i brottmål om häkt-&lt;br&gt;ning, tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som&lt;br&gt;avses i 25-28 kap. eller omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 28 kap. brotts-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant&lt;br&gt;uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en&lt;br&gt;enskild part skall utgå av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra&lt;br&gt;stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden&lt;br&gt;för vissa frihetsberövanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1624.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;br&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 a-16 d §§ skall betecknas 18-21 §§ samt att 17, 17 a, 18&lt;br&gt;och 19 §§ skall betecknas 23-26 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 2 b, 3-16 samt de nya 18, 20, 23 och 25 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 2 c och 17 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott eller av annan&lt;br&gt;anledning far ej underkastas mera&lt;br&gt;omfattande inskränkningar i sin&lt;br&gt;frihet än som påkallas av ända-&lt;br&gt;målet med häktningen samt ord-&lt;br&gt;ning och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad skall behandlas så att&lt;br&gt;skadliga följder av ffihets-&lt;br&gt;berövandet motverkas. I den mån&lt;br&gt;det lämpligen kan ske, skall&lt;br&gt;åtgärder vidtagas för att ge häktad&lt;br&gt;det personliga stöd och annan&lt;br&gt;hjälp som han behöver. Sådana&lt;br&gt;åtgärder får dock vidtagas endast&lt;br&gt;om den häktade samtycker därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, skall häktad senast vid&lt;br&gt;ankomsten till förvaringslokalen&lt;br&gt;kroppsvisiteras för eftersökande av&lt;br&gt;föremål som han enligt vad som&lt;br&gt;följer av denna lag ej far inneha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt far häktad kropps-&lt;br&gt;visiteras för eftersökande av före-&lt;br&gt;mål som nyss sagts när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anledning förekommer att&lt;br&gt;sådant föremål skall anträffas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott eller av någon&lt;br&gt;annan anledning får inte under-&lt;br&gt;kastas mera omfattande inskränk-&lt;br&gt;ningar i sin frihet än som ända-&lt;br&gt;målet med häktningen samt ord-&lt;br&gt;ning och säkerhet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade skall behandlas så&lt;br&gt;att skadliga följder av frihets-&lt;br&gt;berövandet motverkas. I den ut-&lt;br&gt;sträckning det är lämpligt, skall&lt;br&gt;åtgärder vidtas för att ge den&lt;br&gt;häktade det personliga stöd och&lt;br&gt;annan hjälp som han eller hon&lt;br&gt;behöver. Sådana åtgärder får dock&lt;br&gt;vidtas endast om den häktade&lt;br&gt;samtycker till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är uppenbart&lt;br&gt;onödigt, skall den häktade senast&lt;br&gt;vid ankomsten till förvarings-&lt;br&gt;lokalen kroppsvisiteras för efter-&lt;br&gt;sökande av föremål som han eller&lt;br&gt;hon enligt vad som följer av denna&lt;br&gt;lag inte får inneha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får den häktade kropps-&lt;br&gt;visiteras för eftersökande av&lt;br&gt;sådana föremål när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns anledning att anta&lt;br&gt;att ett sådant föremål skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:402.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sker stickprovsvis eller&lt;br&gt;också i anslutning till större&lt;br&gt;undersökning som av säkerhets-&lt;br&gt;skäl görs av utrymmen inom för-&lt;br&gt;varingslokalen och den häktade&lt;br&gt;har eller har haft särskild anknyt-&lt;br&gt;ning till utrymme som berörs av&lt;br&gt;undersökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den häktade skall mottaga&lt;br&gt;eller har haft obevakat besök, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;den häktade efter vistelse&lt;br&gt;utanför förvaringslokalen kommer&lt;br&gt;åter till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i andra&lt;br&gt;stycket utgör ej hinder mot att i&lt;br&gt;annat fall företages sådan ytlig&lt;br&gt;kroppsvisitation som bedömes&lt;br&gt;nödvändig av säkerhetsskäl och&lt;br&gt;som endast avser eftersökande av&lt;br&gt;vapen eller annat farligt föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning får inte göras mer&lt;br&gt;ingående än vad ändamålet med&lt;br&gt;åtgärden kräver. All den hänsyn&lt;br&gt;som omständigheterna medger&lt;br&gt;skall iakttagas. Om möjligt skall&lt;br&gt;vittne närvara. En häktad far hållas&lt;br&gt;avskild från andra häktade, om det&lt;br&gt;är nödvändigt för att verkställa&lt;br&gt;beslut om kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan kroppsvisitation än som&lt;br&gt;avses i 2 § tredje stycket eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning får, när åtgärden&lt;br&gt;gäller kvinna, ej verkställas eller&lt;br&gt;bevittnas av annan än kvinna,&lt;br&gt;läkare eller legitimerad sjuk-&lt;br&gt;sköterska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål, som anträffas vid&lt;br&gt;kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning och som häktad enligt&lt;br&gt;vad som följer av denna lag ej får&lt;br&gt;inneha, skall omhändertagas och&lt;br&gt;förvaras för hans räkning, såvitt ej&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anträffas på den häktade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sker stickprovsvis eller&lt;br&gt;också i anslutning till en större&lt;br&gt;undersökning som av säkerhets-&lt;br&gt;skäl görs av utrymmen inom för-&lt;br&gt;varingslokalen och den häktade&lt;br&gt;har eller har haft särskild anknyt-&lt;br&gt;ning till det utrymme som berörs&lt;br&gt;av undersökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den häktade skall ta emot&lt;br&gt;eller har haft obevakat besök, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;den häktade efter vistelse&lt;br&gt;utanför förvaringslokalen åter-&lt;br&gt;vänder dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i andra&lt;br&gt;stycket hindrar inte att det i annat&lt;br&gt;fall görs sådan ytlig kropps-&lt;br&gt;visitation som bedöms nödvändig&lt;br&gt;av säkerhetsskäl och som endast&lt;br&gt;avser eftersökande av vapen eller&lt;br&gt;annat farligt föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning får inte göras mer&lt;br&gt;ingående än vad ändamålet med&lt;br&gt;åtgärden kräver. All den hänsyn&lt;br&gt;som omständigheterna medger&lt;br&gt;skall iakttas. Om möjligt skall ett&lt;br&gt;vittne närvara. En häktad far hållas&lt;br&gt;avskild från andra häktade, om det&lt;br&gt;är nödvändigt för att verkställa&lt;br&gt;beslut om kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan kroppsvisitation än som&lt;br&gt;avses i 2 § tredje stycket eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning får, när åtgärden&lt;br&gt;gäller en kvinna, inte verkställas&lt;br&gt;eller bevittnas av någon annan än&lt;br&gt;en kvinna, en läkare eller en&lt;br&gt;legitimerad sjuksköterska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål som anträffas vid&lt;br&gt;kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning och som den häktade&lt;br&gt;enligt vad som följer av denna lag&lt;br&gt;inte får inneha, skall tas om hand&lt;br&gt;och förvaras för den häktades&lt;br&gt;räkning, om inte annat är särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Injektionssprutor och kanyler&lt;br&gt;som kan användas för insprutning&lt;br&gt;i människokroppen, och andra&lt;br&gt;föremål som är särskilt ägnade att&lt;br&gt;användas for missbruk av eller&lt;br&gt;annan befattning med narkotika,&lt;br&gt;och som påträffas hos den som är&lt;br&gt;häktad, får tas om hand och&lt;br&gt;förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blod-, urin- eller utandnings-&lt;br&gt;prov får tas på en häktad som&lt;br&gt;skäligen kan misstänkas vara på-&lt;br&gt;verkad av beroendeframkallande&lt;br&gt;medel eller sådant dopningsmedel&lt;br&gt;som avses i 1 § lagen (1991:1969)&lt;br&gt;om förbud mot vissa dopnings-&lt;br&gt;medel, om inte annat föranleds av&lt;br&gt;medicinska eller liknande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill häktad vistas tillsammans&lt;br&gt;med en eller flera andra häktade,&lt;br&gt;skall han beredas tillfälle härtill i&lt;br&gt;skälig utsträckning, om lokal-&lt;br&gt;förhållandena medger det. Mer än&lt;br&gt;en häktad far också förvaras i&lt;br&gt;samma rum, om det är synnerligen&lt;br&gt;påkallat av utrymmesskäl eller&lt;br&gt;annan särskild anledning.&lt;br&gt;Gemensam förvaring som angivits&lt;br&gt;nu far dock ej ske, om den innebär&lt;br&gt;fara från säkerhetssynpunkt eller, i&lt;br&gt;fråga om den som är häktad på&lt;br&gt;grund av misstanke om brott, fara&lt;br&gt;för att bevis undanröjes eller&lt;br&gt;utredning om brott eljest försvåras.&lt;br&gt;I annat fall än som angivits nu får&lt;br&gt;ej förvaras mer än en person i&lt;br&gt;varje rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringen skall ske på sådant&lt;br&gt;sätt att förbindelse mellan häktade&lt;br&gt;som kan antagas påverka varandra&lt;br&gt;i mål eller ärende såvitt möjligt&lt;br&gt;förhindras. Även i övrigt skall&lt;br&gt;häktad, särskilt om han är under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill en häktad vistas tillsam-&lt;br&gt;mans med en eller flera andra&lt;br&gt;häktade, skall han eller hon ges&lt;br&gt;tillfälle till det. Mer än en häktad&lt;br&gt;far också förvaras i samma rum,&lt;br&gt;om det är synnerligen påkallat av&lt;br&gt;utrymmesskäl eller annan särskild&lt;br&gt;anledning. Gemensam vistelse och&lt;br&gt;gemensam förvaring får dock inte&lt;br&gt;äga rum, om det innebär fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt eller, i fråga om&lt;br&gt;den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott, fara för att&lt;br&gt;bevis undanröjs eller utredning om&lt;br&gt;brott på annat sätt försvåras. Om&lt;br&gt;en häktad förvaras i en annan&lt;br&gt;lokal än häkte, får möjligheterna&lt;br&gt;till gemensam vistelse begränsas&lt;br&gt;med hänsyn till lokalförhållan-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringen och den gemen-&lt;br&gt;samma vistelsen skall utformas så&lt;br&gt;att förbindelse mellan häktade som&lt;br&gt;kan antas påverka varandra i mål&lt;br&gt;eller ärenden såvitt möjligt&lt;br&gt;förhindras. Även i övrigt skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 år, förvaras så att han ej&lt;br&gt;utsättes för olämpligt inflytande av&lt;br&gt;annan häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaringen och den gemensamma Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;vistelsen utformas så att häktade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt de som är under 21 år, inte&lt;br&gt;utsätts för olämpligt inflytande av&lt;br&gt;andra häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av häktad skall&lt;br&gt;hänsyn tagas till hans&lt;br&gt;hälsotillstånd. Häktad som bedöms&lt;br&gt;behöva hälso- och sjukvård eller&lt;br&gt;som begär att läkare skall&lt;br&gt;tillkallas, skall så snart det kan ske&lt;br&gt;undersökas av läkare, om ej sådan&lt;br&gt;undersökning uppenbarligen är&lt;br&gt;obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkares anvisning rörande&lt;br&gt;vården av häktad som är sjuk skall&lt;br&gt;iakttagas. Behöver den häktade&lt;br&gt;sjukhusvård, skall sådan beredas&lt;br&gt;honom så snart det kan ske.&lt;br&gt;Föreskrifter om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ges&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård. Får hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal inom kriminalvården&lt;br&gt;kännedom om att en häktad lider&lt;br&gt;av sådan smittsam sjukdom som&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;smittskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1472) utgör en samhälls-&lt;br&gt;farlig sjukdom, skall chefen för&lt;br&gt;förvaringslokalen underrättas om&lt;br&gt;detta, om det behövs med hänsyn&lt;br&gt;till fara för att smittan skall&lt;br&gt;spridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det befaras att transport&lt;br&gt;medför skada för den häktades&lt;br&gt;hälsa, skall läkares medgivande till&lt;br&gt;transporten inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlossning av häktad kvinna&lt;br&gt;skall såvitt möjligt ske på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anledning föreligger därtill,&lt;br&gt;skall den som enligt andra eller&lt;br&gt;fjärde stycket vistas på sjukhus stå&lt;br&gt;under bevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen skall hänsyn&lt;br&gt;tas till den häktades hälsotillstånd.&lt;br&gt;En häktad som bedöms behöva&lt;br&gt;hälso- och sjukvård eller som&lt;br&gt;begär att läkare skall tillkallas,&lt;br&gt;skall så snart som möjligt&lt;br&gt;undersökas av läkare, om inte&lt;br&gt;sådan undersökning uppenbarligen&lt;br&gt;är onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkares anvisningar om&lt;br&gt;vården av en häktad som är sjuk&lt;br&gt;skall iakttas. Behöver den häktade&lt;br&gt;sjukhusvård, skall sådan beredas&lt;br&gt;honom eller henne så snart som&lt;br&gt;möjligt. Föreskrifter om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård finns i&lt;br&gt;lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård. Får hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal inom krimi-&lt;br&gt;nalvården kännedom om att en&lt;br&gt;häktad lider av en smittsam&lt;br&gt;sjukdom som enligt smittskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:1472) utgör en&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom, skall&lt;br&gt;chefen for förvaringslokalen&lt;br&gt;underrättas om detta, om det&lt;br&gt;behövs med hänsyn till fara för att&lt;br&gt;smittan skall spridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det befaras att transport&lt;br&gt;medför skada för den häktades&lt;br&gt;hälsa, behövs läkares medgivande&lt;br&gt;till transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlossning av en häktad kvinna&lt;br&gt;skall om möjligt ske på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning till det,&lt;br&gt;skall den som enligt andra eller&lt;br&gt;fjärde stycket vistas på sjukhus stå&lt;br&gt;under bevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1135.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad skall såvitt möjligt&lt;br&gt;erbjudas arbete eller annan därmed&lt;br&gt;jämförlig sysselsättning under&lt;br&gt;häktningstiden. Han skall vidare&lt;br&gt;beredas tillfälle att utföra arbete&lt;br&gt;som han själv skaffat sig, om det&lt;br&gt;kan ske utan olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet,&lt;br&gt;som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;meddelar bestämmelser om ersätt-&lt;br&gt;ning åt häktad för arbete eller&lt;br&gt;annan därmed jämförlig syssel-&lt;br&gt;sättning som tillhandahålles&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning det lämpligen&lt;br&gt;kan ske bör häktad, om ej annat&lt;br&gt;följer av tredje stycket, ges&lt;br&gt;möjligheter att genom tidningar,&lt;br&gt;radio och television följa vad som&lt;br&gt;händer i omvärlden. Hans behov&lt;br&gt;av annan förströelse bör till-&lt;br&gt;godoses i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättningar som anges&lt;br&gt;i första stycket far häktad själv&lt;br&gt;skaffa sig eller mottaga böcker,&lt;br&gt;tidskrifter, tidningar och annat&lt;br&gt;som kan bereda honom förströelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om den som är häktad på&lt;br&gt;grund av misstanke om brott får&lt;br&gt;inskränkningar helt eller delvis&lt;br&gt;göras i hans rätt att ha tillgång till&lt;br&gt;tidskrifter, tidningar, radio och&lt;br&gt;television, om det är påkallat för&lt;br&gt;att undvika att bevis undanröjes&lt;br&gt;eller utredning om brott eljest&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad far inneha pengar,&lt;br&gt;värdesaker och legitimationshand-&lt;br&gt;lingar i den mån det kan ske utan&lt;br&gt;olägenhet. Han far ej inneha&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade skall om möjligt&lt;br&gt;erbjudas arbete eller annan därmed&lt;br&gt;jämförlig sysselsättning under&lt;br&gt;häktningstiden. Den häktade skall&lt;br&gt;vidare ges möjlighet att utföra&lt;br&gt;arbete som han eller hon själv har&lt;br&gt;skaffat sig, om det kan ske utan&lt;br&gt;olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar bestämmelser om ersätt-&lt;br&gt;ning åt den häktade för arbete eller&lt;br&gt;annan därmed jämförlig syssel-&lt;br&gt;sättning som tillhandahålls honom&lt;br&gt;eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning det lämpligen&lt;br&gt;kan ske bör en häktad, om inte&lt;br&gt;annat följer av tredje stycket, ges&lt;br&gt;möjligheter att genom tidningar,&lt;br&gt;radio och television följa vad som&lt;br&gt;händer i omvärlden. Den häktades&lt;br&gt;behov av annan förströelse bör till-&lt;br&gt;godoses i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i första stycket far den&lt;br&gt;häktade själv skaffa sig eller ta&lt;br&gt;emot böcker, tidskrifter, tidningar&lt;br&gt;och annat som kan bereda honom&lt;br&gt;eller henne förströelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är häktad på grund&lt;br&gt;av misstanke om brott får&lt;br&gt;inskränkningar helt eller delvis&lt;br&gt;göras i rätten att ha tillgång till&lt;br&gt;tidskrifter, tidningar, radio och&lt;br&gt;television, om det behövs för att&lt;br&gt;undvika att bevis undanröjs eller&lt;br&gt;utredning om brott på annat sätt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade får inneha pengar,&lt;br&gt;värdesaker och legitimations-&lt;br&gt;handlingar i den mån det inte är&lt;br&gt;olämpligt. Den häktade får inte&lt;br&gt;inneha alkoholhaltiga drycker eller&lt;br&gt;andra berusningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får häktad, i den mån ej&lt;br&gt;annat följer av denna lag, inneha&lt;br&gt;personliga tillhörigheter och skaffa&lt;br&gt;sig varor eller annat enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad skall ha möjlighet att&lt;br&gt;dagligen vistas utomhus minst en&lt;br&gt;timme, om ej synnerligt hinder&lt;br&gt;möter däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk&lt;br&gt;myndighet, internationellt organ&lt;br&gt;som har av Sverige erkänd&lt;br&gt;behörighet att ta emot klagomål&lt;br&gt;från enskilda eller hans offentlige&lt;br&gt;försvarare skall vidarebefordras&lt;br&gt;utan föregående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt&lt;br&gt;första stycket får häktad avsända&lt;br&gt;eller mottaga brev, om det kan ske&lt;br&gt;utan fara från säkerhetssynpunkt&lt;br&gt;och, i fråga om den som är häktad&lt;br&gt;på grund av misstanke om brott,&lt;br&gt;utan fara för att bevis undanröjes&lt;br&gt;eller utredning om brott eljest&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras häktad avsända eller&lt;br&gt;mottaga brev utan föregående&lt;br&gt;granskning av dess innehåll, skall&lt;br&gt;brevet kvarhållas men får ej&lt;br&gt;öppnas utan den häktades med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf är&lt;br&gt;föreskrivet om brev gäller även&lt;br&gt;annan skriftlig handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får den häktade, i den&lt;br&gt;mån inte annat följer av denna lag,&lt;br&gt;inneha personliga tillhörigheter&lt;br&gt;och skaffa sig varor eller annat&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade skall ha möjlighet&lt;br&gt;att dagligen vistas utomhus minst&lt;br&gt;en timme, om det inte finns&lt;br&gt;synnerligt hinder mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från den häktade till&lt;br&gt;svenska myndigheter, internatio-&lt;br&gt;nella organ som har av Sverige&lt;br&gt;erkänd behörighet att ta emot&lt;br&gt;klagomål från enskilda eller den&lt;br&gt;häktades offentlige försvarare&lt;br&gt;skall vidarebefordras utan före-&lt;br&gt;gående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt&lt;br&gt;första stycket får den häktade&lt;br&gt;sända eller ta emot brev, om det&lt;br&gt;kan ske utan fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt och, för den&lt;br&gt;som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott, utan fara för&lt;br&gt;att bevis undanröjs eller utredning&lt;br&gt;om brott på annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras den häktade att sända&lt;br&gt;eller ta emot brev utan föregående&lt;br&gt;granskning av dess innehåll, skall&lt;br&gt;brevet hållas kvar men får inte&lt;br&gt;öppnas utan den häktades med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior och översättningar av&lt;br&gt;brev som har granskats skall&lt;br&gt;förstöras så snart de inte längre&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna para-&lt;br&gt;graf om brev gäller även andra&lt;br&gt;skriftliga handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena är tillämpliga även&lt;br&gt;på försändelse av annat slag än&lt;br&gt;brev eller annan skriftlig handling.&lt;br&gt;Häktad får dock ej mottaga&lt;br&gt;försändelse som har angivits nu,&lt;br&gt;om den kan äventyra ordningen&lt;br&gt;eller eljest medföra olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat för att hindra&lt;br&gt;att otillåtna varor införes i för-&lt;br&gt;varingslokal, får regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer föreskriva att häktade ej&lt;br&gt;utan särskilt medgivande får mot-&lt;br&gt;taga andra försändelser än brev&lt;br&gt;eller andra meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En häktad får ta emot besök i&lt;br&gt;den utsträckning det lämpligen kan&lt;br&gt;ske. En häktad får inte ta emot&lt;br&gt;besök som kan medföra fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt. Inte heller får&lt;br&gt;den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott ta emot besök&lt;br&gt;som kan medföra fara för att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;annars försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller för att undvika att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;annars försvåras, skall en eller&lt;br&gt;flera personer vara närvarande vid&lt;br&gt;besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättningar som anges&lt;br&gt;i andra stycket kan som villkor för&lt;br&gt;besök föreskrivas att den besökan-&lt;br&gt;de underkastar sig kroppsvisita-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att kunna&lt;br&gt;bedöma om den som är häktad&lt;br&gt;skall få ta emot besök i ett särskilt&lt;br&gt;fall eller om ett besök skall vara&lt;br&gt;bevakat, skall i förväg undersökas&lt;br&gt;om den besökande har dömts eller&lt;br&gt;är misstänkt för brottslig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § andra,&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena gäller&lt;br&gt;även försändelser av annat slag än&lt;br&gt;brev eller andra skriftliga hand-&lt;br&gt;lingar. Den häktade får dock inte&lt;br&gt;ta emot en sådan försändelse om&lt;br&gt;den kan äventyra ordningen eller&lt;br&gt;annars medföra olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att hindra att&lt;br&gt;otillåtna varor förs in i en för-&lt;br&gt;varingslokal, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer föreskriva att häktade&lt;br&gt;inte utan särskilt medgivande får&lt;br&gt;ta emot andra försändelser än brev&lt;br&gt;eller andra meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade far ta emot besök i&lt;br&gt;den utsträckning det lämpligen kan&lt;br&gt;ske. Han eller hon får inte ta emot&lt;br&gt;besök som kan medföra fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt. Inte heller får&lt;br&gt;den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott ta emot besök&lt;br&gt;som kan medföra fara för att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;på annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller för att undvika att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;på annat sätt försvåras, skall en&lt;br&gt;eller flera personer vara när-&lt;br&gt;varande vid besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i andra stycket kan som&lt;br&gt;villkor för besök föreskrivas att&lt;br&gt;den besökande underkastar sig&lt;br&gt;kroppsvisitation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att kunna&lt;br&gt;bedöma om den som är häktad&lt;br&gt;skall få ta emot besök i ett särskilt&lt;br&gt;fall eller om ett besök skall vara&lt;br&gt;bevakat, skall det i förväg under-&lt;br&gt;sökas om den besökande har&lt;br&gt;dömts eller är misstänkt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. I den utsträckning det&lt;br&gt;behövs skall upplysningar också&lt;br&gt;inhämtas om den besökandes&lt;br&gt;personliga förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försvarares rätt att träffa den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottslig verksamhet. I den&lt;br&gt;utsträckning det behövs skall&lt;br&gt;upplysningar också hämtas in om&lt;br&gt;den besökandes personliga&lt;br&gt;förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är häktad finns bestämmelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonsamtal mellan häktad&lt;br&gt;och person utom förvaringslokalen&lt;br&gt;får äga rum i den utsträckning det&lt;br&gt;lämpligen kan ske. Den häktade&lt;br&gt;skall vägras telefonsamtal som kan&lt;br&gt;medföra fara från säkerhetssyn-&lt;br&gt;punkt. Ej heller får den som är&lt;br&gt;häktad på grund av misstanke om&lt;br&gt;brott ha telefonsamtal som kan&lt;br&gt;medföra fara för att bevis undan-&lt;br&gt;röjes eller utredning om brott&lt;br&gt;eljest försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat av säker-&lt;br&gt;hetsskäl eller för att undvika att&lt;br&gt;bevis undanröjes eller utredning&lt;br&gt;om brott eljest försvåras, skall en&lt;br&gt;eller flera personer på lämpligt sätt&lt;br&gt;avlyssna telefonsamtal. Avlyss-&lt;br&gt;ning far äga rum endast med den&lt;br&gt;häktades vetskap. Telefonsamtal&lt;br&gt;med hans offentlige försvarare far&lt;br&gt;icke avlyssnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missbruk ej kan befaras,&lt;br&gt;kan häktad medges att besöka&lt;br&gt;närstående som är svårt sjuk,&lt;br&gt;närvara vid närståendes begrav-&lt;br&gt;ning eller i annat fall, då&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger, lämna&lt;br&gt;förvaringslokalen för viss kort tid.&lt;br&gt;Under vistelsen utom förvarings-&lt;br&gt;lokalen skall den häktade vara&lt;br&gt;ställd under bevakning, om ej&lt;br&gt;sådan tillsyn av särskilda skäl kan&lt;br&gt;antagas vara obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonsamtal mellan den&lt;br&gt;häktade och en person utanför&lt;br&gt;förvaringslokalen får äga rum i&lt;br&gt;den utsträckning det lämpligen kan&lt;br&gt;ske. Den häktade skall vägras&lt;br&gt;telefonsamtal som kan medföra&lt;br&gt;fara från säkerhetssynpunkt. Inte&lt;br&gt;heller den som är häktad på grund&lt;br&gt;av misstanke om brott får ta emot&lt;br&gt;eller ringa telefonsamtal som kan&lt;br&gt;medföra fara för att bevis undan-&lt;br&gt;röjs eller utredning om brott på&lt;br&gt;annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller för att undvika att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;på annat sätt försvåras, skall en&lt;br&gt;eller flera personer på lämpligt sätt&lt;br&gt;avlyssna telefonsamtal. Avlyss-&lt;br&gt;ning far äga rum endast med den&lt;br&gt;häktades vetskap. Telefonsamtal&lt;br&gt;med den häktades offentlige för-&lt;br&gt;svarare far inte avlyssnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missbruk inte kan befaras,&lt;br&gt;kan den häktade medges att&lt;br&gt;besöka en närstående som är svårt&lt;br&gt;sjuk, närvara vid en närståendes&lt;br&gt;begravning eller i annat fall, då det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, lämna&lt;br&gt;förvaringslokalen för viss kort tid.&lt;br&gt;Under vistelsen utanför för-&lt;br&gt;varingslokalen skall den häktade&lt;br&gt;bevakas, om inte en sådan tillsyn&lt;br&gt;av särskilda skäl kan antas vara&lt;br&gt;onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför häktad kvinna spädbarn&lt;br&gt;vid intagningen eller föder hon&lt;br&gt;därefter barn, kan tillstånd ges&lt;br&gt;henne att ha barnet hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en häktad kvinna har med&lt;br&gt;sig ett spädbarn vid intagningen&lt;br&gt;eller därefter föder barn, kan hon&lt;br&gt;få tillstånd att ha barnet hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad får beläggas med fangsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under transport och eljest&lt;br&gt;under vistelse utom förvarings-&lt;br&gt;lokalen, om det är nödvändigt av&lt;br&gt;säkerhetsskäl samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade får beläggas med&lt;br&gt;fangsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under transport och annars&lt;br&gt;under vistelse utanför för-&lt;br&gt;varingslokalen, om det är nöd-&lt;br&gt;vändigt av säkerhetsskäl och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övrigt för att betvinga våldsamt uppträdande av den häktade, om&lt;br&gt;andra medel visar sig otillräckliga och det är oundgängligen nödvändigt&lt;br&gt;med hänsyn till den häktades egen eller annans säkerhet till liv eller&lt;br&gt;hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkare skall så snart det kan ske&lt;br&gt;undersöka den som är föremål för&lt;br&gt;åtgärd enligt första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som är häktad&lt;br&gt;på grund av misstanke om brott&lt;br&gt;ankommer det på undersök-&lt;br&gt;ningsledaren eller åklagaren att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgöra om eller i vad mån&lt;br&gt;hinder för medgivande enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket första meningen&lt;br&gt;eller 9-13 §§ eller för tillämpning&lt;br&gt;av 3 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen möter på den grund att&lt;br&gt;åtgärden kan medföra fara för att&lt;br&gt;bevis undanröjes eller utredning&lt;br&gt;om brott eljest försvåras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgöra fråga om inskränkningar enligt 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;som innebär hinder för medgivan-&lt;br&gt;de eller på annat sätt inskränkning&lt;br&gt;i en häktads rätt, får meddelas&lt;br&gt;endast om den häktade får under-&lt;br&gt;kastas restriktioner enligt 24 kap.&lt;br&gt;5 a § rättegångsbalken. Sådana&lt;br&gt;beslut skall omprövas så ofta det&lt;br&gt;finns anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare skall så snart det är&lt;br&gt;möjligt undersöka den som är&lt;br&gt;föremål för åtgärd enligt första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som är häktad&lt;br&gt;på grund av misstanke om brott är&lt;br&gt;det undersökningsledaren eller&lt;br&gt;åklagaren som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgöra om eller i vad mån det&lt;br&gt;finns hinder för gemensam för-&lt;br&gt;varing eller vistelse enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket eller för medgivande&lt;br&gt;enligt 9-13 §§ på grund av att&lt;br&gt;åtgärden kan medföra fara för att&lt;br&gt;bevis undanröjs eller utredning om&lt;br&gt;brott på annat sätt försvåras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;som innebär inskränkningar i den&lt;br&gt;häktades kontakter med omvärlden&lt;br&gt;(restriktioner) får meddelas endast&lt;br&gt;om den häktade får underkastas&lt;br&gt;restriktioner enligt 24 kap. 5 a §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:931.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall omprövas så ofta det finns&lt;br&gt;anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade får begära tings-&lt;br&gt;rättens prövning av ett beslut&lt;br&gt;enligt 16 § att ålägga denne&lt;br&gt;restriktioner av ett visst slag.&lt;br&gt;Rätten skall pröva en sådan&lt;br&gt;begäran när den prövar frågan om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner enligt 24&lt;br&gt;kap. 5 a § rättegångsbalken. Innan&lt;br&gt;rätten fattar beslut skall åklagaren&lt;br&gt;ges tillfälle att yttra sig. Rättens&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;skall tillämpas även i hovrätt och&lt;br&gt;Högsta domstolen om dom i målet&lt;br&gt;har överklagats dit eller om&lt;br&gt;förhandling hålls enligt 24 kap.&lt;br&gt;17 § fjärde stycket rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ej annat följer av 16 §,&lt;br&gt;meddelas beslut enligt denna lag&lt;br&gt;av kriminalvårdsstyrelsen be-&lt;br&gt;träffande den som är intagen i&lt;br&gt;förvaringslokal som står under&lt;br&gt;styrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 16 §,&lt;br&gt;meddelas beslut enligt denna lag&lt;br&gt;av Kriminalvårdsstyrelsen be-&lt;br&gt;träffande den som är intagen i en&lt;br&gt;förvaringslokal som står under&lt;br&gt;styrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att någon annan krimi-&lt;br&gt;nalvårdsmyndighet än kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller tjänsteman&lt;br&gt;inom kriminalvården får fatta&lt;br&gt;beslut som avses i 16 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen kan&lt;br&gt;ändra ett beslut som någon annan&lt;br&gt;har fattat enligt första stycket. Den&lt;br&gt;som beslutet angår får påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning av ett sådant&lt;br&gt;beslut, om det gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att någon annan krimi-&lt;br&gt;nalvårdsmyndighet än Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller tjänsteman&lt;br&gt;inom kriminalvården får fatta&lt;br&gt;beslut som avses i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen kan&lt;br&gt;ändra ett beslut som någon annan&lt;br&gt;har fattat enligt första stycket. Den&lt;br&gt;som beslutet angår får påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning av ett sådant&lt;br&gt;beslut, om det gått honom eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av förutvarande 16 a § 1981:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av förutvarande 16 c § 1990:1012.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om Med undantag för bestäm-&lt;br&gt;häktad har motsvarande tillämp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;melserna i 16 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 § tillämpas vad som i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs om den häktade även på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har anhållits eller gripits på grund av misstanke om brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har intagits i häkte 2. den som har tagits in i häkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller polisarrest för förpassning till eller polisarrest för förpassning till&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kriminalvårdsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har tillfälligt placerats i häkte med stöd av 23 § tredje&lt;br&gt;stycket, 43 § första stycket tredje meningen eller 50 § tredje meningen&lt;br&gt;lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som har omhändertagits&lt;br&gt;enligt 28 kap. 11 § tredje stycket&lt;br&gt;brottsbalken i avvaktan på att&lt;br&gt;beslut om undanröjande av&lt;br&gt;skyddstillsyn vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas inte på den som har gripits enligt 34 § lagen&lt;br&gt;(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som har omhändertagits&lt;br&gt;enligt 28 kap. 11 § tredje stycket&lt;br&gt;brottsbalken i avvaktan på att ett&lt;br&gt;beslut om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddstillsyn vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undanröjande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 1 och 17 §§ intages i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt eller häkte för&lt;br&gt;annat ändamål än verkställighet av&lt;br&gt;påföljd för brott eller tages i förvar&lt;br&gt;i polisarrest, skall denna lag, med&lt;br&gt;särskilt beaktande av anledningen&lt;br&gt;till intagningen och dennas varak-&lt;br&gt;tighet gälla i tillämpliga delar, om&lt;br&gt;ej annat föreskrives i lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 1 och 23 §§ tas in i krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalt eller häkte för&lt;br&gt;annat ändamål än verkställighet av&lt;br&gt;påföljd för brott eller tas i förvar i&lt;br&gt;polisarrest, skall denna lag, med&lt;br&gt;särskilt beaktande av anledningen&lt;br&gt;till intagningen och dennas varak-&lt;br&gt;tighet, gälla i tillämpliga delar, om&lt;br&gt;inte annat föreskrivs i lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 17 § 1994:1761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Förutvarande 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 e § lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i dess lydelse enligt lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall betecknas 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt proposition 1997/98:95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1994 trädde nya bestämmelser i kraft beträffande&lt;br&gt;restriktioner för häktade (se prop. 1993/94:24, bet. 1993/94:JuU7, rskr.&lt;br&gt;1993/94:67 och SFS 1993:1408). Bland annat infördes en regel, 24 kap. 5&lt;br&gt;a § rättegångsbalken, som innebär att åklagarens möjligheter att besluta&lt;br&gt;om inskränkningar i den häktades kontakter med omvärlden som&lt;br&gt;huvudregel skall vara beroende av att rätten givit tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Restriktioner för häktade (Ds 1996:46), som är ut-&lt;br&gt;arbetad inom Justitiedepartementet, utvärderas tillämpningen av bestäm-&lt;br&gt;melserna om restriktioner. Vidare övervägs olika möjligheter att förändra&lt;br&gt;beslutsprocessen och att minska användningen av restriktioner. I&lt;br&gt;promemorian föreslås vissa lagändringar beträffande beslutsprocessen,&lt;br&gt;bl.a. i fråga om domstolarnas tillståndsgivning och ansvar för att&lt;br&gt;restriktioner inte meddelas i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av detta arbete har regeringen lämnat Kriminalvårdsstyrelsen&lt;br&gt;ett uppdrag beträffande humanare utformning av häktesverksamheten&lt;br&gt;(dnr Ju95/2697). Uppdraget redovisas i slutrapporten Häktesuppdraget&lt;br&gt;1995/96, där Kriminalvårdsstyrelsen bl.a. presenterar olika åtgärder som&lt;br&gt;vidtas eller är planerade att genomföras för att verksamheten vid häktena&lt;br&gt;skall få en humanare utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i detta ärende upp förslagen i promemorian Restrik-&lt;br&gt;tioner för häktade och slutrapporten Häktesuppdraget 1995/96. De&lt;br&gt;lagförslag som lämnats i promemorian finns i bilaga 1. Promemorian och&lt;br&gt;rapporten har remissbehandlats gemensamt. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena och en samman-&lt;br&gt;ställning av dessa finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju96/946&lt;br&gt;och Ju96/2808).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlar regeringen i detta ärende två beslut som Justitie-&lt;br&gt;ombudsmannen har överlämnat till Justitiedepartementet. Besluten gäller&lt;br&gt;två initiativärenden med anknytning till frågan om restriktioner för&lt;br&gt;häktade. Det ena ärendet (dnr Ju96/1265) gäller rutiner vid registrering&lt;br&gt;och arkivering av kopior och översättningar av granskade försändelser&lt;br&gt;till och från häktade med restriktioner. Det andra ärendet (dnr Ju96/3132)&lt;br&gt;rör åklagarens möjlighet att meddela restriktioner för gripna och&lt;br&gt;anhållna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen har ett utkast till lagrådsremiss utarbetats inom&lt;br&gt;Justitiedepartementet, se bilaga 3, med förslag som avviker från de&lt;br&gt;förslag som lämnats i departementspromemorian. Ett antal myndigheter&lt;br&gt;och organisationer har beretts tillfälle att yttra sig över utkastet. Yttran-&lt;br&gt;den har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Huddinge&lt;br&gt;tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, tre brottmålsavdelningar vid Göteborgs&lt;br&gt;tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Justitiekanslem, Domstolsverket,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Riksarkivet&lt;br&gt;(endast avsnitt 7.6), JUSEK, Sveriges Psykologförbund och Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund. Riksåklagaren har även bifogat synpunkter från två&lt;br&gt;åklagarmyndigheter och tre chefsåklagare. Yttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;lagstiftningsärendet (Ju96/946 och Ju96/2808).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de synpunkter som lämnats har förslagen i utkastet, Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;särskilt de förslag som redovisas i avsnitt 7.3, 7.4, 7.5 och 8.2.3,&lt;br&gt;bearbetats ytterligare. Vi redovisar de synpunkter som har lämnats i&lt;br&gt;respektive avsnitt 7.2, 7.3, 7.4, 7.5 och 8.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som redovisas i avsnitt 7.6 och 8, utom 8.2.3, överens-&lt;br&gt;stämmer i sak med förslagen i utkastet till lagrådsremiss. De myndigheter&lt;br&gt;och organisationer som har yttrat sig över utkastet tillstyrker förslagen i&lt;br&gt;dessa delar eller lämnar dem utan erinran. Enstaka synpunkter som&lt;br&gt;framförts behandlas i avsnitt 7.6 och 8 och påpekanden av rent författ-&lt;br&gt;ningsteknisk natur i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 februari 1998 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har haft synpunkter på bestämmelsen om gemensam vistelse&lt;br&gt;och förvaring i 3 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och&lt;br&gt;anhållna m.fl. Regeringen har följt Lagrådets förslag, vilket behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 8.2.1. I övrigt har Lagrådet lämnat förslagen utan erinran.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Vissa redaktionella och språkliga&lt;br&gt;ändringar har gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagrådsgranskningen har det tillkommit ytterligare ett lagförslag,&lt;br&gt;se lagförslaget i avsnitt 2.3. Förslaget som kommenteras i inledningen till&lt;br&gt;avsnitt 11.2 och i 11.3 är av rent författningsteknisk natur och kräver inte&lt;br&gt;lagrådsgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regler om straffprocessuella frihetsberövanden, dvs. gripande,&lt;br&gt;anhållande och häktning, samt inskränkningar i den häktades kontakter&lt;br&gt;med omvärlden (restriktioner) är särskilt viktiga eftersom de avser&lt;br&gt;begränsningar av personers rätt att fritt röra sig och ha kontakter med&lt;br&gt;andra. Syftet med frihetsberövanden och restriktioner är i första hand att&lt;br&gt;säkerställa brottsutredningen och rättegången. Förekomsten av restrik-&lt;br&gt;tioner påverkar även möjligheterna att bedriva en human häktes-&lt;br&gt;verksamhet. Det är alltså av vikt att reglerna om restriktioner bygger på&lt;br&gt;en lämplig avvägning mellan behovet av skydd för den enskildes&lt;br&gt;integritet och möjligheterna att utreda och lagföra brott. Frågor om&lt;br&gt;straffprocessuella frihetsberövanden har varit föremål för flera utred-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad översyn av reglerna för anhållande och häktning gjordes av&lt;br&gt;1974 års häktningsutredning som bl.a. föreslog att den häktade skulle&lt;br&gt;kunna begära rättens prövning av åklagarens beslut om restriktioner&lt;br&gt;enligt lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;br&gt;(SOU 1977:50 Häktning och anhållande). Förslaget om överpröv-&lt;br&gt;ningsrätt i domstol fick ett blandat mottagande av remissinstanserna och&lt;br&gt;ledde inte till lagstiftning (prop. 1980/81:201).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny utredning, med uppgift att föreslå bestämmelser som så långt&lt;br&gt;som möjligt begränsar användningen av tvångsmedlen utan att sam-&lt;br&gt;hällsskyddet försämras eller effektiviteten i brottsbekämpningen minskar,&lt;br&gt;tillsattes 1983. I sitt betänkande Gripen - Anhållen - Häktad (SOU&lt;br&gt;1985:27) behandlade 1983 års häktningsutredning bl.a. frågan om talan&lt;br&gt;mot häktningsskäl. I den efterföljande propositionen uttalade departe-&lt;br&gt;mentschefen att behovet av en särskild möjlighet att överklaga häktnings-&lt;br&gt;skälen inte var tillräckligt starkt för att i detta fall gå ifrån principen att&lt;br&gt;det inte går att överklaga enbart skälen för ett beslut (prop. 1986/87:112).&lt;br&gt;Frågan om restriktioner för häktade behandlades endast indirekt i sam-&lt;br&gt;band med denna diskussion. I övrigt föranledde 1983 års häktnings-&lt;br&gt;utredning en genomgripande reform angående straffprocessuella frihets-&lt;br&gt;berövanden (1988 års häktningsreform), som bl.a. innebar att reglerna för&lt;br&gt;domstolsprövning anpassades till den praxis som utvecklats vid&lt;br&gt;tolkningen av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan förslag lämnats av 1983 års häktningsutredning och av tvångs-&lt;br&gt;medelskommittén i betänkandet Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet&lt;br&gt;(SOU 1984:54) infördes år 1989 en lagfäst proportionalitetsprincip för de&lt;br&gt;straffprocessuella tvångsmedlen i rättegångsbalkens olika tvångs-&lt;br&gt;medelskapitel, bl.a. i 24 kap. 1 § rättegångsbalken angående häktning&lt;br&gt;(prop. 1988/89:124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1990 inleddes en översyn av förhållandena för häktade och&lt;br&gt;anhållna m.fl. Syftet med detta arbete var att förbättra möjligheterna för&lt;br&gt;frihetsberövade att vistas tillsammans med andra personer (ökad&lt;br&gt;gemensam vistelse) eller på annat sätt ha kontakt med omvärlden. I&lt;br&gt;rapporten Häktades gemensamhet och kontakter med omvärlden (Ds&lt;br&gt;1992:8) konstaterades att de svenska reglerna för behandling av häktade i&lt;br&gt;stort sett var väl avvägda och att det var lokalförhållanden på häktena&lt;br&gt;som utgjorde det största hindret för ökad gemensam vistelse och vidgade&lt;br&gt;kontakter med omvärlden. I rapporten föreslogs bl.a. en lagändring av&lt;br&gt;innebörd att rätten, då den beslutar om häktning, även skall besluta om&lt;br&gt;den häktades kontakter med omvärlden får inskränkas genom restrik-&lt;br&gt;tioner under häktningstiden, s.k. åklagarkontroll. Möjligheten att införa&lt;br&gt;en överprövning av restriktionsbeslut i domstol övervägdes i pro-&lt;br&gt;memorian, men inget sådant förslag lämnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren lät i november 1990 göra en riksomfattande under-&lt;br&gt;sökning avseende användandet av s.k. ”åklagarrestriktioner” genom en&lt;br&gt;enkät till samtliga åklagarmyndigheter. Utfallet av denna undersökning&lt;br&gt;redovisades i en promemoria som bl.a. sändes till samtliga åklagar-&lt;br&gt;myndigheter i juni 1992 (ÅD 442-91). Den slutsats som redovisades i&lt;br&gt;promemorian var att utredningen inte visat på några nämnvärda brister i&lt;br&gt;åklagarnas hantering av restriktionsfrågoma, men att andra omstän-&lt;br&gt;digheter påverkade den häktades situation, t.ex. faktiska inskränkningar&lt;br&gt;beroende på lokalernas utformning, personalsituationen på häktet eller&lt;br&gt;tillgången till telefonapparater. I promemorian föreslogs bl.a. att&lt;br&gt;åklagarväsendet skulle vidta åtgärder för att förbättra kommunikationen&lt;br&gt;mellan åklagare, polis och häkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1991, medan den svenska översynen pågick, besöktes Sverige av Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;Europeiska kommittén för förhindrande av tortyr och omänsklig eller&lt;br&gt;förnedrande behandling eller bestraffning (se vidare avsnitt 6). Kom-&lt;br&gt;mittén besökte bl.a. Kronobergshäktet i Stockholm och lämnade en&lt;br&gt;rapport i februari 1992. I rapporten riktades kritik mot bl.a. det&lt;br&gt;förhållandet att en häktad som ålagts restriktioner inte kan överklaga&lt;br&gt;restriktionsbeslutet till en oberoende instans. Dessutom kritiserades vissa&lt;br&gt;förhållanden vid svenska häkten. Kritiken gällde bl.a. bristen på&lt;br&gt;aktiviteter för de intagna och kommittén har rekommenderat att de&lt;br&gt;intagna skall ha möjlighet att tillbringa en rimlig del av dagen, minst åtta&lt;br&gt;timmar, utanför sina bostadsrum med möjlighet till meningsfulla&lt;br&gt;aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1992 års departementspromemoria behandlades i pro-&lt;br&gt;position 1993/94:24 med förslag till ändrade regler om kroppsvisitation&lt;br&gt;och kroppsbesiktning m.m. där det bl.a. föreslogs att det av lag&lt;br&gt;uttryckligen skulle framgå att, som huvudregel, åklagaren får besluta om&lt;br&gt;restriktioner endast om rätten i samband med häktningsbeslutet har givit&lt;br&gt;tillstånd till detta. Rättens tillstånd gjordes i sin tur avhängigt av att den&lt;br&gt;funnit att det finns risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på&lt;br&gt;annat sätt försvårar sakens utredning. I propositionen föreslogs vidare att&lt;br&gt;tillståndsbeslutet skall få överklagas särskilt. Några remissinstanser hade&lt;br&gt;framfört att en möjlighet att föra talan mot de särskilda häktnings-&lt;br&gt;grundema borde övervägas, men denna tanke avvisades i propositionen.&lt;br&gt;Departementschefen uttalade bl.a. att den valda lösningen med till-&lt;br&gt;ståndsprövning torde tillgodose de rekommendationer som den euro-&lt;br&gt;peiska kommittén hade lämnat i denna del. Propositionen antogs av&lt;br&gt;riksdagen och lagändringarna, bl.a. införandet av 24 kap. 5 a § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, trädde i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1994 var den europeiska kommittén mot tortyr på nytt i&lt;br&gt;Sverige och besökte denna gång bl.a. Kronobergshäktet och häktet i&lt;br&gt;Huddinge. I en rapport i mars 1995 framförde kommittén bl.a. att de&lt;br&gt;senaste lagändringarna vid tiden för återbesöket inte hade lett till någon&lt;br&gt;nämnvärd minskning av antalet häktade med restriktioner och att de inte&lt;br&gt;haft någon, eller endast liten, effekt i fråga om arten av restriktioner eller&lt;br&gt;den tid som häktade åläggs restriktioner. Mot denna bakgrund upprepade&lt;br&gt;kommittén bl.a. sin tidigare rekommendation om att häktade bör ha rätt&lt;br&gt;till omprövning av restriktionsbeslut, denna gång med tillägget att det bör&lt;br&gt;vara fråga om en effektiv rätt till omprövning av enskilda restriktioner&lt;br&gt;som åklagare ålagt den häktade, utförd av domstol eller annat oberoende&lt;br&gt;organ. Vidare rekommenderades bl.a. att skäl för beslut att meddela&lt;br&gt;restriktioner skall anges skriftligen och att den misstänkte skall få del av&lt;br&gt;dessa skäl om inte brottsutredningens behov dikterar annorlunda. I&lt;br&gt;rapporten anfördes också att utbudet av aktiviteter för de intagna hade&lt;br&gt;ökat men att förbättringarna inte var tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid två tillfallen, 1989 och 1994, givit Domstolsverket&lt;br&gt;i uppdrag att i samråd med Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Krimi-&lt;br&gt;nalvårdsstyrelsen och Sveriges advokatsamfund utvärdera 1988 års&lt;br&gt;häktningsreform. Den senare utvärderingen bygger på statistiska upp-&lt;br&gt;gifter och resultatet av enkätundersökningar. I den rapport som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket överlämnade till regeringen år 1995 (DV-rapport Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;1995:2) behandlas även frågor om häktningsgrunder och restriktioner,&lt;br&gt;men inga förslag till författningsändringar lämnades i dessa delar. De&lt;br&gt;förslag till författningsändringar om bl.a. vissa frister for domstols&lt;br&gt;prövning av ffihetsberövande som lämnades i 1995 års rapport har lett till&lt;br&gt;lagstiftning (prop. 1995/96:21, bet. 1995/96:JuU9, rskr. 1995/96:58, SFS&lt;br&gt;1995:1310). I propositionen uttalade regeringen att reformen, med mer&lt;br&gt;flexibla frister for att ge ökad tid för brottsutredningar före häktnings-&lt;br&gt;förhandling och därmed ett så bra underlag som möjligt, rent allmänt&lt;br&gt;borde leda till ett lägre antal häktningar och till att färre häktade åläggs&lt;br&gt;restriktioner (a. prop. s. 15). Domstolsverket har utvärderat denna reform&lt;br&gt;och i september 1997 redovisat resultatet i rapporten Anhållande och&lt;br&gt;häktning (DV rapport 1997:6). Enligt rapporten uppges från åklagarhåll&lt;br&gt;att tidsutrymmet numera medger att ett bättre utredningsunderlag kan tas&lt;br&gt;fram redan på anhållandestadiet och att häktning i vissa fall kan undvikas&lt;br&gt;genom att kollusionsfaran undanröjs medan den misstänkte är anhållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten behandlas ytterligare i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1995 gav regeringen Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att bl.a.&lt;br&gt;redovisa vilka åtgärder som styrelsen avser att vidta inom nuvarande&lt;br&gt;regelsystem for att skapa ett bättre innehåll i häktesverksamheten. I&lt;br&gt;uppdraget ingick att särskilt redovisa hur åtgärderna kommer att ge ökade&lt;br&gt;möjligheter till gemensam vistelse och meningsfulla aktiviteter för de&lt;br&gt;intagna samt hur besöksverksamheten vid häktena skall främjas.&lt;br&gt;Uppdraget redovisades i en slutrapport den 1 juni 1996 (Häktesuppdraget&lt;br&gt;1995/96). I maj 1996 färdigställdes promemorian Restriktioner for&lt;br&gt;häktade (Ds 1996:46).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättegångsbalkens regler om häktning&amp;nbsp;och&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;restriktioner&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för häktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att häkta en person som är misstänkt för brott är&lt;br&gt;reglerade i 24 kap. rättegångsbalken. Av 24 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;framgår dels det normala beviskravet att det skall föreligga sannolika&lt;br&gt;skäl för misstanke om brottslig gärning, dels att det skall vara fråga om&lt;br&gt;ett brott för vilket det är föreskrivet fängelsestraff ett år eller däröver, och&lt;br&gt;dels att någon av de s.k. särskilda häktningsgrundema - flykt-,&lt;br&gt;kollusions- och recidivfara - skall föreligga. Kollusionsfara innebär att&lt;br&gt;det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande&lt;br&gt;eller någon annan omständighet finns risk för att han eller hon genom att&lt;br&gt;undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar brottsutredningen.&lt;br&gt;Kollusionsfaran skall avse det brott som den misstänkte själv misstänks&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller misstanke om allvarligare brott, dvs. brott for vilket det&lt;br&gt;inte är föreskrivet lindrigare straff än två års fängelse, anger samma&lt;br&gt;paragrafs andra stycke att häktning skall ske om det inte är uppenbart att&lt;br&gt;skäl för häktning saknas. Häktning far, enligt lagrummets fjärde stycke,&lt;br&gt;inte ske när det kan antas att den misstänkte endast kommer att dömas till&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall i sitt häktningsbeslut ange vilken eller vilka av de&lt;br&gt;särskilda häktningsgrundema som den finner föreligga. Tingsrätten är&lt;br&gt;bunden av de särskilda häktningsgrunder som åklagaren har åberopat i&lt;br&gt;sin häktningsframställning och har därmed inte någon möjlighet att ange&lt;br&gt;någon särskild häktningsgrund som inte har åberopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som på sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas&lt;br&gt;oberoende av brottets beskaffenhet under vissa, särskilt angivna omstän-&lt;br&gt;digheter enligt 24 kap. 2 § rättegångsbalken. Vidare ger bestämmelserna i&lt;br&gt;24 kap. 3 § möjlighet att häkta en person som är skäligen misstänkt för&lt;br&gt;brott, dvs. en lägre grad av misstanke, när förutsättningarna för häktning&lt;br&gt;i övrigt är uppfyllda och det dessutom är av synnerlig vikt att den&lt;br&gt;misstänkte tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet (s.k.&lt;br&gt;utredningshäktning). Häktning med stöd av sistnämnda lagrum är&lt;br&gt;förenad med särskilda begränsningar som framgår av 24 kap. 19 § i&lt;br&gt;samma balk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Proportionalitetsprincipen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Generellt för häktning gäller proportionalitetsprincipen, fastslagen i 24&lt;br&gt;kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken, som innebär att häktning endast&lt;br&gt;får ske om skälen för denna åtgärd uppväger det intrång eller men som&lt;br&gt;häktningen innebär för den misstänkte eller for något annat motstående&lt;br&gt;intresse. Regeln är avsedd att tillämpas såväl vid prövningen av&lt;br&gt;häktningsfrågan som efter det att någon har häktats, t.ex. i samband med&lt;br&gt;prövning av om omhäktning skall ske (se prop. 1988/89:124 s. 65 f.).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsfrister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet innehåller ett stort antal tidsfrister i de olika fallen.&lt;br&gt;Tidsfristerna för åklagare att begära en anhållen person häktad samt för&lt;br&gt;tingsrätten att hålla förhandling i häktningsfrågan har, som redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 4, gjorts mer flexibla genom ändringar i 24 kap. 12, 13, 17 och&lt;br&gt;19 §§ rättegångsbalken. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 februari&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillstånd till restriktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 kap. 5 a § första stycket rättegångsbalken skall domstol som&lt;br&gt;beslutar att häkta eller omhäkta någon samtidigt, på begäran av åklagare,&lt;br&gt;pröva om den häktades kontakter med omvärlden skall få inskränkas,&lt;br&gt;dvs. om åklagaren skall få tillstånd att meddela den häktade s.k.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktioner. Ett sådant tillstånd får endast lämnas om häktningen sker på&lt;br&gt;grund av kollusionsfara. Om domstolen bifaller åklagarens begäran&lt;br&gt;innebär detta att åklagaren har fått ett generellt tillstånd att meddela&lt;br&gt;restriktioner. Åklagarens beslut om vilka restriktioner som skall tillämpas&lt;br&gt;i det enskilda fallet, sedan domstolen lämnat tillstånd, regleras inte i&lt;br&gt;denna bestämmelse utan i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade&lt;br&gt;och anhållna m.fl. (behandlingslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 24 kap. 5 a § andra stycket rättegångsbalken följer att åklagaren&lt;br&gt;kan meddela beslut om restriktioner även om domstol inte har lämnat&lt;br&gt;tillstånd till detta. Som förutsättning krävs att det efter rättens senaste&lt;br&gt;beslut i häktningsfrågan har inträffat omständigheter som gör en sådan&lt;br&gt;åtgärd nödvändig. När åklagaren har fattat ett sådant beslut skall han&lt;br&gt;samma eller senast påföljande dag begära tillståndsprövning enligt&lt;br&gt;paragrafens första stycke och domstolen skall så snart som möjligt, men&lt;br&gt;senast inom en vecka, hålla förhandling i frågan. Handläggningen i rätten&lt;br&gt;skall ske enligt de regler som gäller för häktningsförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.5 Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätternas häktningsbeslut kan överklagas till hovrätt. Hovrätten&lt;br&gt;överprövar därvid frågan om personen skall vara häktad eller inte och i&lt;br&gt;samband därmed prövas även de särskilda häktningsgrundema (flyktfara,&lt;br&gt;recidivfara och kollusionsfara). En part kan emellertid inte överklaga&lt;br&gt;enbart tingsrättens ställningstagande i fråga om de särskilda häktnings-&lt;br&gt;grundema, t.ex. att kollusionsfara föreligger eller inte föreligger (se NJA&lt;br&gt;1980 s. 444 beträffande häktade och NJA 1989 s. 747 beträffande&lt;br&gt;åklagare). Den häktade kan däremot i sitt överklagande begära att bli&lt;br&gt;försatt på fri fot och som grund för detta yrkande åberopa att någon&lt;br&gt;särskild häktningsgrund, t.ex. kollusionsfara, inte föreligger. Hovrätten&lt;br&gt;har alltså inte möjlighet att uttala sig om de särskilda häktningsgrundema&lt;br&gt;om inte frihetsberövandet som sådant överklagas. Däremot far&lt;br&gt;tingsrättens beslut att tillåta restriktioner överklagas särskilt till hovrätt&lt;br&gt;enligt 49 kap. 5 § sjätte punkten rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överklagande av beslut om häktning, kvarhållande i häkte (s.k.&lt;br&gt;omhäktning) eller tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken gäller inte någon begränsning av tiden för överklagande&lt;br&gt;(52 kap. 1 § och 56 kap. 1 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behandlingslagens regler om restriktioner&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Proportionalitetsprincipen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt uttalanden i prop. 1975/76:90 ger bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. (behand-&lt;br&gt;lingslagen) uttryck för strävanden att på olika sätt underlätta situationen&lt;br&gt;för de personer som berövats friheten. De överväganden som ligger till&lt;br&gt;grund för häktning och andra jämförliga frihetsberövanden leder&lt;br&gt;däremot, särskilt när kollusionsfara föreligger, till att betydande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskränkningar ibland fordras beträffande den frihetsberövades möjlig-&lt;br&gt;heter att ha kontakter med omgivningen. Bestämmelserna i behandlings-&lt;br&gt;lagen syftar till att lösa denna intressekonflikt på ett sätt som är så&lt;br&gt;positivt som möjligt för den intagne. Som en grundläggande princip för&lt;br&gt;behandlingen av häktade föreskriver därför 1 § behandlingslagen att en&lt;br&gt;häktad inte far underkastas mera omfattande inskränkningar i sin frihet&lt;br&gt;än som påkallas av ändamålet med häktningen samt ordning och&lt;br&gt;säkerhet. Dessutom skall den häktade behandlas så att skadliga följder av&lt;br&gt;frihetsberövandet motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika former av restriktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behandlingslagen innehåller bl.a. bestämmelser om de frihets-&lt;br&gt;inskränkningar som en häktad kan få vidkännas. Inskränkningarna i den&lt;br&gt;häktades kontakter med omvärlden av utredningsskäl kan avse rätten att&lt;br&gt;vistas tillsammans med andra (3 §), att ha tillgång till tidningar, radio och&lt;br&gt;television (6 §), att sända eller motta brev eller annan skriftlig handling&lt;br&gt;(9 och 10 §§), att ta emot besök från utomstående (11 §), att ha&lt;br&gt;telefonkontakter (12 §) och möjlighet att besöka närstående som är svårt&lt;br&gt;sjuk, närvara vid en närståendes begravning eller i annat fall lämna&lt;br&gt;förvaringslokalen för viss kort tid när synnerliga skäl föreligger (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restriktioner som avser brevväxling innebär att brev och andra&lt;br&gt;skriftliga handlingar skall granskas. Vissa försändelser från den häktade&lt;br&gt;skall dock vidarebefordras utan föregående granskning. Enligt 9 §&lt;br&gt;behandlingslagen gäller det brev från den häktade till en svensk&lt;br&gt;myndighet, ett internationellt organ som har av Sverige erkänd&lt;br&gt;behörighet att ta emot klagomål från enskilda eller till dennes offentlige&lt;br&gt;försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om enskilda restriktioner samt om- och över-&lt;br&gt;prövning av dessa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § behandlingslagen är det undersökningsledaren eller åklagaren&lt;br&gt;som skall fatta vissa beslut om inskränkningar i fråga om dem som är&lt;br&gt;häktade på grund av brott. Detta gäller beslut angående dessa personers&lt;br&gt;kontakter med omvärlden och avgörandena skall göras mot bakgrund av&lt;br&gt;risken för kollusionsfara. Besluten skall, enligt samma lagrum, omprövas&lt;br&gt;så ofta det finns anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning för åklagarens prövning av det närmare innehållet av&lt;br&gt;inskränkningarna har Riksåklagaren utfärdat ett cirkulär om behand-&lt;br&gt;lingen av häktade och anhållna (RÅC 1:120). I cirkuläret betonas bl.a. att&lt;br&gt;restriktioner i många fall kan göras partiella, t.ex. genom att bevakade&lt;br&gt;besök och avlyssnade telefonsamtal tillåts. Restriktionerna kan även&lt;br&gt;lindras genom att besök i organiserade former av särskilda besöks-&lt;br&gt;grupper, t.ex. Röda Korset och religiösa sammanslutningar, medges.&lt;br&gt;Dessa typer av besök bör, enligt cirkuläret, understödjas. I cirkuläret&lt;br&gt;lämnas vidare vissa föreskrifter om dokumentation av beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga beslut enligt behandlingslagen skall fattas av Kriminal- Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;vårdsstyrelsen, t.ex. inskränkningar av ordnings- och säkerhetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagares beslut enligt 16 § behandlingslagen kan, till skillnad från&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut i särskilda fall enligt lagen (16 b §), inte&lt;br&gt;överklagas till domstol. Den häktade kan emellertid vända sig till en&lt;br&gt;överordnad åklagare som, inom ramen för sin tillsynsfunktion, kan&lt;br&gt;överpröva och ändra beslut om restriktioner. Överåklagarens ansvar, i&lt;br&gt;egenskap av chef for en åklagarmyndighet, för tillsyn av att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs på ett författningsenligt sätt följer av 7 kap. 2 och&lt;br&gt;5 §§ rättegångsbalken. Tillsynsfunktionen framgår också av 11 § åklagar-&lt;br&gt;förordningen (1996:205), som bl.a. hänvisar till 7 § verksförordningen&lt;br&gt;(1995:1322). Närmare föreskrifter kan också framgå av åklagarmyn-&lt;br&gt;dighetens arbetsordning. Motsvarande tillsynsfunktion för Riksåklagaren&lt;br&gt;föreskrivs i förordningen (1989:847) med instruktion för Riksåklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.4 Anhållna och gripna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samma grundförutsättningar som gäller för häktning, inklusive pro-&lt;br&gt;portionalitetsprincipen, gäller också för frihetsberövande i form av&lt;br&gt;anhållande och gripande. Vidare är behandlingslagens regler om&lt;br&gt;restriktioner för häktade även tillämpliga bl.a. för personer som har&lt;br&gt;anhållits eller gripits på grund av misstanke om brott (17 § behand-&lt;br&gt;lingslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Behandlingslagens regler om gemensam vistelse,&lt;br&gt;kroppsvisitation och innehav av egendom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 3 § behandlingslagen anges att en häktad som vill vistas tillsammans&lt;br&gt;med en eller flera andra häktade skall beredas tillfälle härtill i skälig&lt;br&gt;utsträckning om lokalförhållandena medger det. Mer än en häktad får&lt;br&gt;dock inte förvaras i samma rum, om det innebär fara från säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt eller, i fråga om den som är häktad på grund av misstanke om&lt;br&gt;brott, fara för att bevis undanröjs eller utredning om brott på annat sätt&lt;br&gt;försvåras. Förvaringen skall ske på sådant sätt att förbindelse mellan&lt;br&gt;häktade som kan antas påverka varandra i mål eller ärende såvitt möjligt&lt;br&gt;förhindras. Även i övrigt skall häktade, särskilt de som är under 21 år,&lt;br&gt;förvaras så att de inte utsätts för olämpligt inflytande av andra häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § samma lag skall en häktad såvitt möjligt erbjudas arbete&lt;br&gt;eller annan därmed jämförlig sysselsättning under häktningstiden. Av 8 §&lt;br&gt;framgår att en häktad skall ha möjlighet att dagligen vistas utomhus&lt;br&gt;under minst en timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandlingslagen (2 och 2 a §§) ger utrymme för kroppsvisitation och&lt;br&gt;kroppsbesiktning av en häktad under vissa i lagen givna förutsättningar&lt;br&gt;för eftersökande av föremål som inte får innehas i förvaringslokalen.&lt;br&gt;Däremot saknas bestämmelser som medger provtagning för drogkontroll&lt;br&gt;av en häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § behandlingslagen finns bestämmelser om i vilken utsträckning Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;häktad får inneha och förvärva egendom under tiden i häkte. En häktad&lt;br&gt;far inneha pengar, värdesaker och legitimationshandlingar i den mån det&lt;br&gt;kan ske utan olägenhet. Den häktade far inte inneha alkoholhaltiga&lt;br&gt;drycker eller andra berusningsmedel. Av 2 b § samma lag framgår att&lt;br&gt;föremål, som anträffas vid kroppsvisitation och kroppsbesiktning och&lt;br&gt;som en häktad enligt behandlingslagen inte får inneha, skall omhändertas&lt;br&gt;och förvaras för dennes räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för häktade i behandlingslagen skall, som nämnts i avsnitt&lt;br&gt;5.2.4, också tillämpas för andra intagna. Förutom att de gäller för den&lt;br&gt;som gripits eller anhållits på grund av misstanke om brott, skall de också&lt;br&gt;tillämpas beträffande vissa andra personer som förvaras i häkte eller&lt;br&gt;polisarrest, se 17 § behandlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Internationella åtaganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förenta Nationerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en har rätt till skydd mot tortyr och grym, omänsklig eller&lt;br&gt;förnedrande behandling eller bestraffning. Förbud mot sådan behandling&lt;br&gt;finns bl.a. intagna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1948 samt i 1966 års&lt;br&gt;FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. FN-&lt;br&gt;konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande&lt;br&gt;behandling eller bestraffning, som trädde i kraft 1987 (SÖ 1986:1),&lt;br&gt;reglerar den närmare innebörden av tortyrförbudet och vilka åtgärder&lt;br&gt;som staterna skall vidta för att effektivt motverka tortyr. Sverige har&lt;br&gt;anslutit sig till 1966 års konvention och till konventionen mot tortyr.&lt;br&gt;Liksom vad gäller 1966 års konvention har beträffande den sistnämnda&lt;br&gt;konventionen en särskild kommitté - FN:s kommitté mot tortyr -&lt;br&gt;inrättats med uppgift att granska konventionsstatemas efterlevnad av&lt;br&gt;konventionsåtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-kommittén har bl.a. uppmärksammat och uttryckt bekymmer över&lt;br&gt;den svenska tillämpningen av restriktioner för häktade. I samband med&lt;br&gt;att en svensk rapport enligt den underliggande konventionen behandlades&lt;br&gt;den 5-6 maj 1997 lämnade FN-kommittén en rekommendation angående&lt;br&gt;placering av frihetsberövade, särskilt de som inte är dömda, i avskildhet&lt;br&gt;från andra intagna. Kommittén anför: ”...the Committee recommends the&lt;br&gt;abolition of the institution of solitary confinement, particulary during the&lt;br&gt;period of pre-trial detention, including, inter alia, when the security or&lt;br&gt;well-being of persons is in danger, in accordance with law and under&lt;br&gt;judicial control”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande&lt;br&gt;friheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och&lt;br&gt;grundläggande friheterna (Europakonventionen) som utarbetats inom&lt;br&gt;Europarådet innehåller bland annat ett förbud mot tortyr eller omänsklig&lt;br&gt;eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 3), reglering av&lt;br&gt;rätten till personlig frihet (artikel 5) och en presumtion att den som är&lt;br&gt;anklagad för brott skall anses vara oskyldig till dess hans skuld lagligen&lt;br&gt;har slagits fast (artikel 6 punkt 2). På talan av enskilda kan slutligen den&lt;br&gt;europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna pröva om&lt;br&gt;konventionsstatema, bland dem Sverige, fullgör sina åtaganden enligt&lt;br&gt;konventionen. Genom lagen (1994:1219) om den europeiska kon-&lt;br&gt;ventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna har konventionen och dess nio tilläggsprotokoll&lt;br&gt;införlivats i svensk rätt och dessa gäller härigenom som lag sedan den 1&lt;br&gt;januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets konvention mot tortyr och omänsklig eller förnedrande&lt;br&gt;behandling eller bestraffning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har även anslutit sig till den europeiska konventionen till&lt;br&gt;förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller&lt;br&gt;bestraffning (SÖ 1988:37), vars syfte är att stärka frihetsberövade&lt;br&gt;personers skydd genom att motverka att sådan behandling eller&lt;br&gt;bestraffning förekommer, dvs. att ha en preventiv funktion. I enlighet&lt;br&gt;med konventionen har en särskild kommitté, ofta kallad CPT efter dess&lt;br&gt;engelska benämning European Committee For the Prevention of Torture&lt;br&gt;and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, upprättats.&lt;br&gt;Kommittén far besöka de platser i konventionsstatema där frihets-&lt;br&gt;berövade personer är placerade och skall efter ett sådant besök avge en&lt;br&gt;rapport till den stat som granskats. I denna rapport kan kommittén påtala&lt;br&gt;brister och föreslå hur skyddet för frihetsberövade personer i den&lt;br&gt;granskade staten kan förbättras. Kommittén har däremot inte någon&lt;br&gt;rättskipande funktion och skall inte uttala sig om det förekommit&lt;br&gt;kränkningar av Europakonventionen, på annat sätt tolka den konven-&lt;br&gt;tionen eller uttala sig om kränkningar av andra internationella överens-&lt;br&gt;kommelser. Kommittén kan begära att den berörda staten skall lämna ett&lt;br&gt;yttrande över rapporten och bl.a. redovisa vilka åtgärder som har&lt;br&gt;vidtagits för att tillgodose kommitténs rekommendationer. För att&lt;br&gt;tillgodose konventionens krav på att kommittén skall ges fritt tillträde till&lt;br&gt;alla platser där frihetsberövade personer är placerade samt för att i övrigt&lt;br&gt;underlätta dess arbete har bl.a. en särskild lag (1988:695) med anledning&lt;br&gt;av Sveriges tillträde till den europeiska konventionen mot tortyr m.m.&lt;br&gt;antagits, vilken gäller sedan den 1 februari 1989 (SFS 1988:1561).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska kommittén har, som redovisats i avsnitt 4, besökt&lt;br&gt;Sverige vid två tillfällen, 1991 och 1994, och i sina rapporter bl.a. fram-&lt;br&gt;fört viss kritik och lämnat rekommendationer som berör de svenska&lt;br&gt;reglerna om restriktioner för häktade. Kommittén har vid sina besök inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funnit några tecken på otillåten fysisk behandling av de frihetsberövade,&lt;br&gt;men framhållit de psykiska påfrestningar som restriktioner kan medföra.&lt;br&gt;I rapporterna har kommittén också kritiserat vissa förhållanden vid de&lt;br&gt;svenska häktena, bl.a. bristen på aktiviteter för de intagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Restriktioner för häktade&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för en reform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Häktning är i första hand ett straffprocessuellt tvångsmedel som är avsett&lt;br&gt;att säkerställa förundersökningen, rättegången eller straffverkställigheten.&lt;br&gt;Frihetsberövandet är därmed av betydelse för intresset att skapa&lt;br&gt;förutsättningar att genomfora det rättsliga förfarandet. Ett annat syfte är&lt;br&gt;att förhindra fortsatt brottslig verksamhet. Ett häktningsbeslut på grund&lt;br&gt;av kollusionsfara har en bevissäkrande funktion. Även de restriktioner i&lt;br&gt;kontakterna med omvärlden som kan meddelas den som är häktad på&lt;br&gt;grund av misstanke om brott motiveras av intresset att möjliggöra en&lt;br&gt;effektiv brottsutredning och lagföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer om muntlighet, omedelbarhet och koncentration som&lt;br&gt;gäller i svensk processrätt innebär att det som huvudregel är de uppgifter&lt;br&gt;som den tilltalade, målsägande och vittnen lämnar under huvudförhand-&lt;br&gt;lingen som skall läggas till grund för rättens prövning och inte de&lt;br&gt;uppgifter som de tidigare har lämnat under förundersökningen. Detta&lt;br&gt;innebär att de personer som hörts kan ändra sina uppgifter mellan&lt;br&gt;polisförhör och huvudförhandling. Det kan t.ex. vara fråga om att ett&lt;br&gt;brottsoffer som står i nära relation till den misstänkte påverkas genom&lt;br&gt;hot eller vädjanden eller att en anhörig, kanske utan att veta vad saken&lt;br&gt;rör, på begäran förstör kvitton eller andra handlingar. Dessutom&lt;br&gt;förekommer ibland hot om repressalier i samband med organiserad&lt;br&gt;brottslighet eller annan yrkeskriminalitet. För effektiva förunder-&lt;br&gt;sökningar och korrekta brottmålsdomar är det alltså nödvändigt att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för att innehållet i de utsagor som lämnas inför rätten av&lt;br&gt;vittnen och målsägande är så riktiga som möjligt. Det måste därför vara&lt;br&gt;möjligt att ålägga en häktad olika former av restriktioner i möjligheterna&lt;br&gt;till kontakt med omvärlden när en sådan åtgärd är motiverad för att den&lt;br&gt;häktade inte skall kunna påverka målsägande och vittnen eller på annat&lt;br&gt;sätt försvåra brottsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till kontakter med omgivningen har stor betydelse för&lt;br&gt;den som är berövad friheten och inskränkningar i dessa möjligheter&lt;br&gt;innebär ett betydande integritetsintrång. Det måste betonas att såväl&lt;br&gt;frihetsberövandet som restriktionerna i de flesta fall riktas mot personer&lt;br&gt;som skall behandlas som oskyldiga, dvs. mot vilka ingen fällande dom&lt;br&gt;föreligger. Förutom den påfrestning som restriktionerna innebär for den&lt;br&gt;som direkt berörs av åtgärden medför en hög andel häktade med&lt;br&gt;restriktioner att en stor del av häktets resurser tas i anspråk för att ta hand&lt;br&gt;om och kontrollera denna grupp av häktade. Andelen häktade med&lt;br&gt;restriktioner har även betydelse för den verksamhet som kan bedrivas vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett häkte och en hög andel kan därmed negativt påverka förhållandena för&lt;br&gt;övriga frihetsberövade på häktet. Dessutom innebär restriktioner ett&lt;br&gt;betydande merarbete för åklagarna som måste ägna tid åt kontroll av&lt;br&gt;brev, överväganden om restriktionerna skall bestå eller om lättnader skall&lt;br&gt;medges i enskilda fall osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för meddelande av restriktioner måste utformas efter en&lt;br&gt;lämplig avvägning mellan dessa motstående intressen. Målet bör vara att&lt;br&gt;restriktioner används i så liten utsträckning och under så kort tid som&lt;br&gt;möjligt. Detta ligger även i linje med den förbättring av verksamheten på&lt;br&gt;landets häkten som regeringen strävar efter. En redan lagfäst huvudregel&lt;br&gt;är att häktade inte far underkastas mer omfattande frihetsinskränkningar&lt;br&gt;än vad som är påkallat med hänsyn till ändamålet med häktningen samt&lt;br&gt;ordning och säkerhet (1 § behandlingslagen). Dessa utgångspunkter faller&lt;br&gt;ytterst tillbaka på den enskildes grundlagsfästa skydd enligt 2 kap.&lt;br&gt;regeringsformen i fråga om frihetsberövanden från det allmännas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste en utgångspunkt vara att nuvarande grundläggande&lt;br&gt;principer för rättegången, dvs. principerna om muntlighet och omedel-&lt;br&gt;barhet, skall bevaras. Dessa principer är i sig bl.a. ägnade att förhindra att&lt;br&gt;den misstänkte, oavsett om denne är frihetsberövad eller ej, utsätts för&lt;br&gt;otillbörliga påtryckningar under förundersökningen. Med hänsyn till vad&lt;br&gt;som sagts ovan om förutsättningarna för effektiva brottsutredningar och&lt;br&gt;korrekta brottmål sdomar måste det därmed vara möjligt att ålägga&lt;br&gt;restriktioner för den som är häktad. Denna möjlighet bör, såsom i dag,&lt;br&gt;vara beroende av att rätten funnit kollusionsfara föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om restriktioner utgör inte i sig ett förbud mot kontakter med&lt;br&gt;omvärlden utan innebär istället att åklagaren har rätt att vid varje enskilt&lt;br&gt;tillfälle ta ställning till och förhindra de former av kontakter som&lt;br&gt;omfattas av beslutet om enskilda restriktioner. Den översyn som&lt;br&gt;redovisas i promemorian Restriktioner för häktade (Ds 1996:46) ger inte&lt;br&gt;vid handen att åklagarna i onödan tillgriper restriktioner eller vägrar att&lt;br&gt;göra undantag från meddelade restriktioner när så är påkallat. Även&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän delar, med hänvisning till deras granskning av&lt;br&gt;åklagare och domstolar, denna bedömning i sitt remissvar över&lt;br&gt;promemorian. Det bör även framhållas att den europeiska kommittén inte&lt;br&gt;i någon av sina rapporter om Sverige har redovisat några tecken på att&lt;br&gt;polis eller åklagare har tillämpat restriktioner för häktade i något&lt;br&gt;otillbörligt syfte, vilket ibland har framförts i rapporter beträffande andra&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian dras, med utgångspunkt i en undersökning som&lt;br&gt;genomförts, slutsatsen att bestämmelserna i 24 kap. 5 a § rättegångs-&lt;br&gt;balken inte har inneburit att frågan om restriktioner lyfts fram vid&lt;br&gt;häktningsförhandlingen på det sätt som lagstiftaren har avsett. Någon&lt;br&gt;närmare diskussion om de restriktioner som åklagaren vill ålägga den&lt;br&gt;häktade förekommer, enligt undersökningen, inte vid häktnings-&lt;br&gt;förhandlingen. Motsvarande bedömning görs i Domstolsverkets rapport&lt;br&gt;Anhållande och häktning (DV rapport 1997:6). En bedömning av&lt;br&gt;reglernas genomslagskraft måste dock även innefatta domstolarnas&lt;br&gt;prövning av den särskilda häktningsgrunden kollusionsfara eftersom&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner förutsätter att rätten positivt konstaterat att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollusionsfara föreligger i det enskilda fallet. Det har inte framkommit&lt;br&gt;någon kritik som ger stöd för ett antagande att domstolarnas prövning av&lt;br&gt;kollusionsfaran i det enskilda fallet sker på ett slentrianmässigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening ger översynen inte skäl för en annan&lt;br&gt;bedömning än att den nuvarande regleringen fungerar på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt, även om tillämpningen vid enstaka tillfällen kan kritiseras&lt;br&gt;(se t.ex. Justitieombudsmannens kritik i 1996/97:JO1 mot en åklagare&lt;br&gt;som upprätthållit restriktioner för en häktad efter det att målet hade gåtts&lt;br&gt;igenom i sak vid huvudförhandlingen i tingsrätten). Regleringen innebär i&lt;br&gt;stort en lämplig avvägning mellan de olika intressen som måste beaktas.&lt;br&gt;Emellertid visar den undersökning som redovisas i promemorian att&lt;br&gt;regionala skillnader förekommer i fråga om andelen häktade med&lt;br&gt;restriktioner. Vissa skillnader kan förklaras, medan andra framstår som&lt;br&gt;mer svårförklarade. Det konstateras även att tillståndsprövningen enligt&lt;br&gt;24 kap. 5 a § rättegångsbalken inte har inneburit någon märkbar&lt;br&gt;minskning av andelen häktade med restriktioner. Samtidigt har den&lt;br&gt;europeiska kommittén, som redovisats i avsnitt 4, riktat kritik mot den&lt;br&gt;svenska ordningen och föreslagit förändringar av beslutsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med andra Europarådsstater är relativt få personer frihets-&lt;br&gt;berövade före rättegången i Sverige (se t.ex. Europarådets publikation&lt;br&gt;Penological Information Bulletin, nr. 19-20, december 1994-1995).&lt;br&gt;Statistik som redovisats av Domstolsverket (DV rapport 1997:6) utvisar&lt;br&gt;dessutom att antalet anhållna och antalet häktningsframställningar har&lt;br&gt;minskat sedan 1994. Domstolsverkets undersökning ger vidare vid&lt;br&gt;handen att andelen häktade på grund av kollusionsfara, enbart eller i&lt;br&gt;förening med annan häktningsgrund, har ökat och att tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner förekommer i många mål. Det saknas emellertid underlag&lt;br&gt;för att bedöma skälen för den ökning som redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare beaktas att tiderna för frihetsberövanden i regel är korta.&lt;br&gt;Enligt statistik för år 1997 som Domstolsverket har tagit fram meddelas&lt;br&gt;dom inom fyra veckor från frihetsberövandet i 60 procent av de fall som&lt;br&gt;undersökts och inom sex veckor har dom meddelats i 80 procent av fallen&lt;br&gt;(DV rapport 1997:6). Samma resultat uppmättes vid en undersökning för&lt;br&gt;år 1994. Även om den tillgängliga statistiken är osäker, bl.a. för att de&lt;br&gt;olika myndigheterna redovisar sin statistik på olika sätt, ger den en&lt;br&gt;fingervisning om att häktningstidema i det övervägande antalet fall är&lt;br&gt;korta. Av den undersökning som redovisas i promemorian (Ds 1996:46)&lt;br&gt;framgår bl.a. att det är sällsynt att restriktioner finns kvar efter&lt;br&gt;huvudförhandlingen i tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Ökat domstolsinflytande över restriktions-&lt;br&gt;användningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är häktad skall ha rätt att begära&lt;br&gt;rättens prövning av åklagarens beslut om enskilda restriktioner.&lt;br&gt;Rättens beslut skall inte kunna överklagas till högre instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås en utvidgning av den Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;nuvarande tillståndsgivningen enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall rätten i samband med häktningsbeslutet inte bara ta&lt;br&gt;ställning till om utan även i vilken utsträckning den häktade skall vara&lt;br&gt;underkastad restriktioner. Domstolens beslut skall, enligt förslaget,&lt;br&gt;utformas så att åklagaren far tillstånd att besluta om en eller flera&lt;br&gt;specificerade inskränkningar i den häktades kontakter med yttervärlden. I&lt;br&gt;beslutet skall domstolen ange vad tillståndet till restriktioner närmare kan&lt;br&gt;innebära mot bakgrund av innehållet i 3, 6 och 9-13 §§ behandlings-&lt;br&gt;lagen. Även fortsättningsvis är det åklagaren som skall besluta om de&lt;br&gt;enskilda restriktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian övervägs även andra möjligheter att minska&lt;br&gt;användandet av restriktioner, bl.a. genom att skärpa de materiella&lt;br&gt;förutsättningarna för att meddela restriktioner eller genom att införa en&lt;br&gt;rätt att överklaga åklagarens restriktionsbeslut till domstol. Dessa&lt;br&gt;alternativ avfärdas dock till förmån för den föreslagna, utvidgade&lt;br&gt;tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget i promemorian eller lämnar det utan erinran. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser anser det emellertid vara tveksamt om den föreslagna ordningen&lt;br&gt;kommer att leda till en minskad användning av restriktioner. Några&lt;br&gt;remissinstanser, Göteborgs tingsrätt, Huddinge tingsrätt, Riksåklagaren&lt;br&gt;och JUSEK, avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som har yttrat sig om de alternativ som&lt;br&gt;diskuteras i promemorian finner ungefar hälften att den valda lösningen&lt;br&gt;är mest ändamålsenlig och utgör en lämplig avvägning mellan olika&lt;br&gt;intressen. Stockholms tingsrätt och Huddinge tingsrätt framhåller att de&lt;br&gt;rekommendationer som den europeiska kommittén har lämnat bättre&lt;br&gt;tillgodoses genom införande av en möjlighet för den häktade att&lt;br&gt;överklaga åklagarens beslut om restriktioner till domstol. JUSEK påpekar&lt;br&gt;att ett institut med rätt att överklaga restriktionernas utformning i&lt;br&gt;domstol får mindre negativa konsekvenser än den föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser påpekar nackdelar med förslaget. Vissa&lt;br&gt;instanser, bl.a. Riksåklagaren och Svea hovrätt, framhåller att det inte är&lt;br&gt;lämpligt eller förenligt med domstolens opartiska roll att låta domstolen&lt;br&gt;fatta det konkreta beslutet om enskilda restriktioner. Huddinge tingsrätt&lt;br&gt;anför liknande tankegångar. Enligt några remissinstanser bör en&lt;br&gt;skärpning av de materiella förutsättningarna för att meddela restriktioner&lt;br&gt;övervägas. Ett förslag är att maximitider för restriktioner skall införas&lt;br&gt;och att domstol eller jämförbar självständig myndighet därefter skall&lt;br&gt;pröva frågan om fortsatta restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utkastet: Flertalet myndigheter och organisationer&lt;br&gt;som yttrat sig har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Riksåklagaren och övriga företrädare för åklagarväsendet som lämnat&lt;br&gt;synpunkter, en brottmålsavdelning vid Göteborgs tingsrätt och JUSEK&lt;br&gt;avstyrker förslaget. Kritiken går främst ut på att reformbehovet är litet&lt;br&gt;samt att en ökad domstolsprövning av restriktioner medför risk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsevärt merarbete och ökade kostnader för åklagare och domstolar,&lt;br&gt;effektivitetsförluster och risk för att förundersökningen skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen ifrågasätter att förslaget kommer att leda till en&lt;br&gt;minskad restriktionsanvändning. Riksåklagaren uttrycker tveksamhet av&lt;br&gt;liknande slag och anser vidare att det, mot bakgrund av ett hårdnat&lt;br&gt;brottsklimat och allt vanligare sabotage av lagföringsprocessen, inte utan&lt;br&gt;vidare utredning entydigt kan sägas att antalet häktade med restriktioner&lt;br&gt;skall nedbringas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Huddinge tingsrätt och Rikspolisstyrelsen anser att&lt;br&gt;förslaget tillgodoser rekommendationen från den europeiska kommittén&lt;br&gt;mot tortyr. Sveriges Psykologförbund ifrågasätter om inte kontrollen av&lt;br&gt;restriktionsanvändningen kan göras mer effektiv t.ex. genom särskilda&lt;br&gt;kollegium som med vissa tidsintervall prövar frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I promemorian diskuteras möjlig-&lt;br&gt;heterna att skärpa de materiella förutsättningarna för att meddela&lt;br&gt;restriktioner. Några olika modeller övervägs, men dessa avfärdas med&lt;br&gt;hänsyn främst till att den kollusionsrisk som restriktionerna är avsedda&lt;br&gt;att undanröja inte generellt kan sägas upphöra vid en abstrakt tidpunkt&lt;br&gt;eller vara beroende av vilken brottslighet det är fråga om. Undantags-&lt;br&gt;bestämmelser skulle därför krävas. I promemorian avvisas även tanken&lt;br&gt;att skärpa beviskravet för kollusionsfara. Regeringen delar de bedöm-&lt;br&gt;ningar som gjorts i promemorian och anser inte, med hänsyn till intresset&lt;br&gt;av att skapa förutsättningar för effektiva brottsutredningar och korrekta&lt;br&gt;brottmålsdomar, att de materiella villkoren för att ålägga en häktad&lt;br&gt;restriktioner bör ändras eller att en ordning som bygger på vissa tids-&lt;br&gt;frister bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra huvudalternativet som behandlas i promemorian är att öka&lt;br&gt;domstolsinflytandet över restriktionsanvändningen. Även i denna del&lt;br&gt;övervägs olika modeller i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 7.1 ställer grundläggande processuella&lt;br&gt;principer - främst omedelbarhets- och muntlighetsprincipema - särskilda&lt;br&gt;krav på regler, t.ex. beträffande restriktioner för häktade, som tillgodoser&lt;br&gt;behovet att kunna genomföra effektiva förundersökningar. Vidare inne-&lt;br&gt;bär rollfördelningen mellan domstolar och åklagare begränsningar när det&lt;br&gt;gäller den insyn som domstolarna med bibehållen objektivitet kan och&lt;br&gt;bör ha i brottsutredningen. Vad som nu sagts samt den omständigheten&lt;br&gt;att de nuvarande reglerna och dess tillämpning i huvudsak fungerar som&lt;br&gt;avsett innebär att ett ökat domstolsinflytande inte kan förväntas medföra&lt;br&gt;någon större minskning av restriktionsanvändningen. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund har bl.a. Riksåklagaren i yttrande över utkastet till lagrådsremiss&lt;br&gt;ifrågasatt behovet av ett ökat domstolsinflytande i nu aktuellt avseende.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening finns det emellertid anledning att ta ytterligare&lt;br&gt;steg i syfte att skapa så goda garantier som möjligt för att inskränkningar&lt;br&gt;i de häktades kontakter med omvärlden endast förekommer i den&lt;br&gt;utsträckning som är absolut nödvändig för brottsutredningen. Det ökade&lt;br&gt;domstolsinflytandet skall således inte bara ses som ett sätt att, om&lt;br&gt;möjligt, minska antalet eller omfattningen av restriktioner, utan är också&lt;br&gt;avsett att tillgodose rättssäkerhetsaspekter i förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av rättens tillståndsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som förordas i promemorian består i att domstolen i sitt&lt;br&gt;tillståndsbeslut närmare skall ange vilka slags restriktioner som&lt;br&gt;tillståndet avser. Sedan tillstånd lämnats är det alltjämt åklagaren som&lt;br&gt;skall fatta beslut om restriktioner i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fördelar med promemorians förslag framhålls att domstolen&lt;br&gt;därigenom samtidigt skulle pröva både häktnings- och restriktions-&lt;br&gt;frågoma, vilket innebär effektivitetsvinster, och därmed att båda frågorna&lt;br&gt;kan komma under prövning i ett sammanhang. Möjliga nackdelar är,&lt;br&gt;enligt promemorian, att det kan vara svårt för åklagaren att vid&lt;br&gt;brottsutredningens början ha helt klart for sig vilka restriktioner som&lt;br&gt;behövs och att, av utredningsskäl, lämna en fullständig redogörelse för&lt;br&gt;kollusionsrisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som särskilt framhåller fördelar med promemorians&lt;br&gt;förslag anför att förslaget bör leda till att restriktionsffågan i större&lt;br&gt;utsträckning än i dag lyfts fram och blir ordentligt belyst vid&lt;br&gt;handläggningen i domstolarna. Flera remissinstanser finner att den&lt;br&gt;lösning som valts i promemorian är den mest ändamålsenliga och att den&lt;br&gt;utgör en lämplig avvägning mellan de olika intressen som bör beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser ser betydande problem med det förslag som&lt;br&gt;lämnats. Förutom de nackdelar som identifieras i promemorian nämns&lt;br&gt;även bl.a. att domstolen har sämre förutsättningar än åklagaren att&lt;br&gt;bedöma behovet av specifika restriktioner, att den föreslagna ordningen&lt;br&gt;är betungande för åklagare och domstolar samt att den medför en risk för&lt;br&gt;att åklagaren inte känner samma odelade ansvar för restriktionerna som i&lt;br&gt;dag och därmed att de inte hävs så snart det är möjligt. Vidare anförs att&lt;br&gt;förslaget innebär att domstolen tar mer aktiv del i förundersökningen och&lt;br&gt;därför att den tillståndsbeslutande domarens opartiskhet kan komma att&lt;br&gt;ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser ställer sig dessutom tveksamma till pro-&lt;br&gt;memorians slutsats att den föreslagna ordningen kommer att begränsa&lt;br&gt;användningen av restriktioner. Några remissinstanser hävdar t.o.m. att&lt;br&gt;bristen på flexibilitet kan leda till att restriktioner kommer att användas i&lt;br&gt;större utsträckning än i dag. Svårigheterna att redan vid brottsutred-&lt;br&gt;ningens inledning bedöma vilka restriktioner som behövs kan, enligt flera&lt;br&gt;remissinstanser, sammantaget med en ordning där domstolen tidigt, utan&lt;br&gt;att därefter ha möjlighet att kontinuerligt följa förundersökningen, skall&lt;br&gt;specificera de former av restriktioner som far åläggas den häktade,&lt;br&gt;medföra en risk att åklagaren begär och får tillstånd till fler restriktioner&lt;br&gt;än som egentligen krävs. Detta i kombination med en uttunnad gräns för&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan åklagare och domstol skulle dessutom bl.a.&lt;br&gt;kunna leda till att restriktioner i ett enskilt fall kan komma att stå kvar&lt;br&gt;längre än nödvändigt. Vidare betonas, särskilt från polis- och åklagarhåll,&lt;br&gt;att det inte kan bli fråga om någon mer detaljerad redovisning av&lt;br&gt;kollusionsrisken eftersom brottsutredningen annars skulle kunna skadas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är förhållandet mellan förslaget om en utvidgad&lt;br&gt;tillståndsgivning och rekommendationen från den europeiska kommittén&lt;br&gt;år 1995 att häktade bör ha en effektiv möjlighet att överklaga enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktioner som beslutats av åklagare till en domstol eller annat&lt;br&gt;oberoende organ (se avsnitt 4). Några remissinstanser är tveksamma att&lt;br&gt;förslaget tillgodoser rekommendationen att själva beslutet om restrik-&lt;br&gt;tioner skall kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar fasta på de synpunkter som framförts under remiss-&lt;br&gt;behandlingen om att promemorians förslag skulle kunna leda till att&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan åklagare och domstol i fråga om restriktioner&lt;br&gt;blir mindre tydlig, vilket vore en olycklig utveckling. Det forslag som&lt;br&gt;lämnas i promemorian innebär vissa nackdelar samtidigt som det finns&lt;br&gt;risk för att den föreslagna ordningen varken kommer att bidra till att&lt;br&gt;minimera användning av restriktioner eller tillgodose den rekom-&lt;br&gt;mendation om överprövningsmöjlighet som den europeiska kommittén&lt;br&gt;har lämnat. Andra alternativ som behandlats i promemorian, och då i&lt;br&gt;första hand att införa en möjlighet till domstolsprövning av beslut om&lt;br&gt;enskilda restriktioner, bör därför övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att begära domstolsprövning av beslut om enskilda restriktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framförs vissa invändningar mot att införa en rätt för&lt;br&gt;häktade att begära rättens prövning av åklagarens eller undersöknings-&lt;br&gt;ledarens beslut om enskilda restriktioner. För det första sägs att det inte&lt;br&gt;går att förutse i vilken utsträckning restriktionsbeslut kommer att&lt;br&gt;överklagas med en sådan ordning och att en ökad överklagandefrekvens,&lt;br&gt;jämfört med dagens möjlighet att begära överprövning hos överordnad&lt;br&gt;åklagare, kan medföra en risk för effektivitetsförluster. Mot bakgrund av&lt;br&gt;reglerna i Europakonventionen och den rättspraxis som Europadomstolen&lt;br&gt;har utvecklat i anslutning till konventionen anförs vidare i promemorian&lt;br&gt;att muntlig förhandling förmodligen kommer att krävas vid domstolens&lt;br&gt;prövning om sådan förhandling begärs av den häktade, i vart fall första&lt;br&gt;gången frågan om enskilda restriktioner skall prövas. Detta skulle, enligt&lt;br&gt;promemorian, försämra möjligheterna för snabba och effektiva för-&lt;br&gt;undersökningar på grund av merarbete för åklagarna, bl.a. i form av&lt;br&gt;ytterligare inställelser inför rätten. Vidare påtalas risken för att&lt;br&gt;häktnings- och restriktionsfrågan kan bli föremål för parallella pröv-&lt;br&gt;ningar, även i olika instanser. Detta alternativ avfärdas sammanfatt-&lt;br&gt;ningsvis med hänvisning till att en sådan ordning skulle bli svår-&lt;br&gt;överskådlig och svår att praktiskt handlägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om att ge häktade rätt till överprövning i domstol av&lt;br&gt;restriktionsbeslut har tidigare lämnats av 1974 års häktningsutredning&lt;br&gt;(SOU 1977:50), vilket i det följande lagstiftningsärendet fick ett blandat&lt;br&gt;mottagande av remissinstanserna. Från några remissinstanser som&lt;br&gt;tillstyrkte förslaget uttalades bl.a. att den formella möjligheten till&lt;br&gt;överprövning inom åklagarväsendet var mindre lämpad för prövning av&lt;br&gt;dessa frågor och att förslaget till domstolsprövning av åklagarens beslut i&lt;br&gt;restriktionsfrågor var ägnat att motverka onödiga restriktioner. En annan&lt;br&gt;synpunkt som framfördes var att en sådan ordning torde upplevas som&lt;br&gt;mera objektiv och lättillgänglig än den då gällande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1980/81:201) avvisades utredningens förslag i denna&lt;br&gt;del med hänvisning till de kritiska synpunkter som vissa remissinstanser&lt;br&gt;hade framfört. Som skäl mot forslaget anfördes bl.a. att det inte fanns&lt;br&gt;något behov av en särskild ordning för överklagande vid sidan av den&lt;br&gt;överprövning som överordnad åklagare kan göra, att en sådan ordning&lt;br&gt;skulle vara kostsam och betungande, att den inte skulle fylla någon&lt;br&gt;funktion i praktiken eftersom åklagarens beslut ofta kommer att vara&lt;br&gt;ändrat innan domstolen hinner ta ställning till frågan samt att den&lt;br&gt;misstänktes tilltro till domstolens opartiskhet minskar ju fler beslut&lt;br&gt;domstolen fattar beträffande den misstänkte under förundersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det åklagaren som har de bästa&lt;br&gt;förutsättningarna att fortlöpande bedöma behovet av restriktioner under&lt;br&gt;förundersökningens gång och utgångspunkten bör därför, liksom i dag,&lt;br&gt;vara att det är åklagaren som i första hand skall besluta om och ha det&lt;br&gt;primära ansvaret för de enskilda restriktioner som meddelas den häktade&lt;br&gt;i syfte att möjliggöra förundersökningen. Denna uppfattning delas av&lt;br&gt;flertalet remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anfördes mot 1974 års häktningsutrednings förslag att&lt;br&gt;införa en rätt till överprövning i domstol måste ses i ljuset av att dom-&lt;br&gt;stolarna då inte alls tog ställning till frågor om restriktioner. Några&lt;br&gt;invändningar, vilka även framförs i promemorian och av flera&lt;br&gt;remissinstanser i detta ärende, är dock fortfarande aktuella, men enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning kan dessa synpunkter tillgodoses genom en&lt;br&gt;lämplig utformning av reglerna för en sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan invändning är risken för parallella prövningar i flera&lt;br&gt;instanser. En samtidig rättslig prövning av samma omständigheter i olika&lt;br&gt;instanser är inte ändamålsenlig. Det faktum att såväl häktning som&lt;br&gt;restriktioner är temporära åtgärder för vilka omständigheterna fort-&lt;br&gt;löpande förändras innebär att det alltid finns en risk för parallella&lt;br&gt;prövningar av samma fråga. Detta problem minskar också om rätten till&lt;br&gt;domstolsprövning av enskilda restriktioner begränsas till en instans (se&lt;br&gt;vidare nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över utkastet till lagrådsremiss uttrycker Justitie-&lt;br&gt;ombudsmannen, utan att motsätta sig förslagen, tveksamhet i fråga om att&lt;br&gt;de föreslagna ändringarna om ökat domstolsinflytande i praktiken&lt;br&gt;kommer att leda till en minskad restriktionsanvändning. Riksåklagaren&lt;br&gt;uttrycker liknande åsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte finns något belägg för att restriktioner åläggs i&lt;br&gt;onödan, kan en domstolsprövning av enskilda restriktioner fylla en&lt;br&gt;funktion. En rätt att begära rättens prövning av enskilda restriktioner är&lt;br&gt;enligt regeringens mening ägnad att hålla restriktionsanvändningen vid&lt;br&gt;det minimum som är avsett. Avsikten är inte bara att hålla nere antalet&lt;br&gt;häktade som under någon del av förundersökningstiden åläggs&lt;br&gt;inskränkningar utan även att skapa garantier för att den tid som häktade&lt;br&gt;är underkastade restriktioner är så kort som möjligt. Det handlar också&lt;br&gt;om att minimera innehållet i de restriktioner som tillämpas i vaije enskilt&lt;br&gt;fall. Detta ligger också i linje med vad Justitieombudsmannen har&lt;br&gt;framfört i ett nyligen avgjort ärende med anledning av en anmälan mot&lt;br&gt;en åklagarmyndighets beslut om restriktioner (Dnr 1979-1997). I beslutet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påpekas bl.a. att åklagaren vid vaije prövning måste göra klart för sig om Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;det verkligen finns en i något avseende påtaglig risk för att utredningen&lt;br&gt;skulle kunna försvåras av den misstänkte samt kunna ange på vilket sätt&lt;br&gt;detta skulle kunna ske. Enligt regeringens mening bidrar en ordning med&lt;br&gt;domstolsprövning av restriktioner till att inskärpa vikten av att sådana&lt;br&gt;bedömningar görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning med överprövning i domstol måste dessutom rimligen av&lt;br&gt;de häktade uppfattas som mer objektiv än den nuvarande möjligheten att&lt;br&gt;begära en överordnad åklagares överprövning av åklagarens restrik-&lt;br&gt;tionsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl farhågor i fråga om brottmålsprocessens effektivitet som risken&lt;br&gt;för parallella prövningar kan enligt regeringens uppfattning bemästras&lt;br&gt;genom utformningen av reglerna för rättens prövning. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att reglerna kan utformas så att förslaget inte kommer att&lt;br&gt;innebära försämrade möjligheter för åklagarna att genomföra snabba och&lt;br&gt;effektiva förundersökningar och inte heller motverka möjligheterna att&lt;br&gt;bekämpa brott. Även de kritiska synpunkter som bl.a. Riksåklagaren fört&lt;br&gt;fram beträffande utkastet till lagrådsremiss - främst risken för avsevärt&lt;br&gt;merarbete för åklagare och domstolar samt risken att brottsutredningen&lt;br&gt;skadas - kan tillgodoses genom en lämplig utformning av reglerna. Vi&lt;br&gt;återkommer närmare till detta i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt för häktade att begära rättens prövning av beslut om enskilda&lt;br&gt;restriktioner uppfyller i allt väsentligt den europeiska kommitténs&lt;br&gt;rekommendation. Denna bedömning redovisas även av Svea hovrätt och&lt;br&gt;Huddinge tingsrätt i deras yttranden över förslaget i utkastet till lagråds-&lt;br&gt;remiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet till domstolsprövning är också i linje med behand-&lt;br&gt;lingslagens regler om rätt att överklaga restriktioner som beslutats med&lt;br&gt;hänsyn till säkerhet och ordning. Vidare har nyligen, bl.a. med hän-&lt;br&gt;visning till Europakonventionens krav, en rätt att till domstol överklaga&lt;br&gt;beslut om besöksinskränkningar inom tvångsvården införts genom lagen&lt;br&gt;(1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård som trätt i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1997 (prop. 1995/96:196, bet. 1996/97:SoU2 och rskr.&lt;br&gt;1996/97:5). Enligt regeringens bedömning skulle en ordning som innebär&lt;br&gt;att rätten till domstolsprövning av restriktioner för frihetsberövade byggs&lt;br&gt;ut inte, som Svea hovrätt befarar, återverka på reglerna om inskränk-&lt;br&gt;ningar i patienters rörelsefrihet enligt den psykiatriska tvångsvårds-&lt;br&gt;lagstiftningen. De åtgärder som i dessa fall kan komma i fråga får i&lt;br&gt;allmänhet bara tillämpas under en kortare tid vid akuta situationer och en&lt;br&gt;särskild ordning med skyldighet att anmäla beslut till Socialstyrelsen&lt;br&gt;finns föreskriven i vissa fall. Den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen&lt;br&gt;har varit föremål för översyn av en särskild kommitté (Tvångspsykiatri-&lt;br&gt;kommittén). Kommittén har i sitt slutbetänkande Rättssäkerhet, vård-&lt;br&gt;behov och samhällsskydd vid psykiatrisk tvångsvård (SOU 1998:32) inte&lt;br&gt;föreslagit några ändringar beträffande restriktioner för patienterna.&lt;br&gt;Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot denna bakgrund att den häktade skall ges rätt&lt;br&gt;att begära rättens prövning av åklagarens beslut om enskilda restrik-&lt;br&gt;tioner. De nya reglerna bör komplettera den nuvarande ordningen med att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken lämnar generellt tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att begära rättens prövning av enskilda restriktioner bör&lt;br&gt;tillkomma alla häktade som omfattas av behandlingslagen, dvs. oavsett&lt;br&gt;var de förvaras. Restriktioner av utredningsskäl kan enligt behand-&lt;br&gt;lingslagen även meddelas den som är gripen eller anhållen. För dessa&lt;br&gt;former av frihetsberövanden gäller korta tidsfrister. Vidare förändras ofta&lt;br&gt;förhållandena, och därmed ett eventuellt behov av restriktioner, snabbt&lt;br&gt;under det inledande skedet av förundersökningen. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening saknas det behov av att utsträcka rätten att begära rättens&lt;br&gt;prövning av beslut om enskilda restriktionen till andra än häktade. Vi&lt;br&gt;återkommer dock ytterligare till den frågan i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsprövningen bör begränsas till en instans och varken den&lt;br&gt;häktade eller åklagaren bör ha rätt att överklaga beslutet om enskilda&lt;br&gt;restriktioner till högre rätt. En sådan möjlighet skulle i praktiken&lt;br&gt;knappast fylla någon funktion för den häktade med hänsyn till att&lt;br&gt;åklagarens beslut ofta kommer att vara ändrat innan högre rätt hinner ta&lt;br&gt;upp frågan. Inte heller för åklagaren är ett överklagande särskilt&lt;br&gt;meningsfullt eftersom beslutet i så fall har inneburit att rätten upphävt en&lt;br&gt;viss restriktion med omedelbar verkan. Dessutom innebär de särskilda&lt;br&gt;omständigheter som måste bedömas i varje enskilt fall att värdet av högre&lt;br&gt;domstols avgöranden som prejudikat inte är så stort i fråga om enskilda&lt;br&gt;restriktioner. Den möjlighet som de nuvarande reglerna ger att särskilt&lt;br&gt;överklaga tingsrättens beslut att generellt ge tillstånd till restriktioner -&lt;br&gt;eller att avslå en sådan begäran - är tillräcklig. Den föreslagna ordningen&lt;br&gt;minskar också risken för parallella prövningar av samma fråga i olika&lt;br&gt;instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till domstolsprövning bör inte ersätta den nuvarande&lt;br&gt;överprövningen av överordnad åklagare. Även fortsättningsvis bör en&lt;br&gt;överordnad åklagare kunna pröva beslut om restriktioner inom ramen för&lt;br&gt;sin tillsynsverksamhet, t.ex. i fall när det dröjer till dess rätten prövar&lt;br&gt;enskilda restriktioner eller när den häktades önskemål gäller en fråga som&lt;br&gt;rätten inte kan pröva (se vidare avsnitt 7.4). I andra fall bör den&lt;br&gt;överordnade åklagaren hänvisa den häktade till möjligheten att begära&lt;br&gt;rättens prövning av restriktionsbeslutet. Det framgår redan i dag av&lt;br&gt;Riksåklagarens cirkulär om handläggningen av överprövningsärenden&lt;br&gt;(RÅC 1:108) att överprövning normalt bör vägras bl.a. när frågan kan&lt;br&gt;prövas av domstol. Enligt regeringens bedömning kommer detta inte att&lt;br&gt;medföra några tillämpningsproblem för åklagare eller domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Rättens generella tillstånd till restriktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rättegångsbalkens regler förtydligas så att&lt;br&gt;det framgår att rätten skall pröva frågan om generellt tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner vid varje tillfälle som häktningsfrågan prövas och att&lt;br&gt;tillståndsprövningen således även gäller när åklagaren begär för-&lt;br&gt;längd tid för att väcka åtal. Ett tidigare meddelat tillstånd förfaller&lt;br&gt;om rätten vid denna prövning inte meddelar fortsatt tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner. Behandlingslagen förtydligas så att det framgår att&lt;br&gt;rättens generella tillstånd till restriktioner inte krävs för anhållna&lt;br&gt;och gripna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag utom&lt;br&gt;såvitt avser förtydligandet beträffande anhållna och gripna. I&lt;br&gt;promemorian föreslås dessutom att rätten omedelbart skall häva ett&lt;br&gt;tillståndsbeslut i de avseenden det inte längre finns skäl för tillståndet.&lt;br&gt;Det senare förslaget är utformat med hänsyn till promemorians&lt;br&gt;huvudförslag att rätten i sitt tillståndsbeslut skall specificera de former av&lt;br&gt;restriktioner som får meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har kommenterat&lt;br&gt;promemorians förslag om hävning av tillståndsbeslut tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag. I stället för en regel om att tillståndet förfaller&lt;br&gt;innehöll utkastet en föreskrift om att rätten skall upphäva ett tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner när det inte längre finns skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utkastet: Riksåklagaren avstyrker den föreslagna&lt;br&gt;regeln om att rätten skall upphäva tillståndet till restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tillståndsprövningen enligt 24 kap.&lt;br&gt;5 a § rättegångsbalken syftar till att fasta uppmärksamheten på frågan om&lt;br&gt;den häktades möjligheter till kontakter med omgivningen och att göra&lt;br&gt;domstolsinflytandet över denna fråga tydligare. Den innebär också en&lt;br&gt;klar koppling mellan häktningsskäl, dvs. kollusionsfara, och restrik-&lt;br&gt;tionsanvändningen. Som redovisats i avsnitt 7.2 bör den rätt till&lt;br&gt;domstolsprövning av undersökningsledarens eller åklagarens beslut om&lt;br&gt;enskilda restriktioner som föreslås i detta ärende vara ett komplement till&lt;br&gt;den nuvarande tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens ansvar för restriktionsanvändningen bör komma tydligare till&lt;br&gt;uttryck i bestämmelserna. Det nuvarande systemet bygger på att rätten&lt;br&gt;skall pröva frågan om tillstånd till restriktioner när åklagaren begär det&lt;br&gt;och därefter ompröva tillståndet vid vaije tillfälle som häktningen&lt;br&gt;omprövas. Bestämmelsen bör förtydligas så att det framgår att detta även&lt;br&gt;gäller när åklagaren begär förlängd tid för att väcka åtal, vilket också&lt;br&gt;föreslås i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över utkastet till lagrådsremiss avstyrker Riksåklagaren&lt;br&gt;en regel om att rätten skall upphäva tillstånd till restriktioner när det inte&lt;br&gt;längre finns skäl för sådana. Enligt Riksåklagaren skulle en sådan regel&lt;br&gt;få en reell funktion endast om rätten har någon form av under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningsplikt samt att en sådan plikt skulle vara alltför långtgående.&lt;br&gt;Regeringen är benägen att instämma i Riksåklagarens uppfattning.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör i stället utformas som en förfallsregel så att tidigare&lt;br&gt;meddelade tillstånd förfaller om rätten vid prövning av häktningsfrågan&lt;br&gt;inte meddelar ett beslut om fortsatt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom rättens prövning av tillståndsfrågan förutsätter att åklagaren&lt;br&gt;har begärt ett sådant tillstånd bör på samma sätt ett meddelat tillstånd&lt;br&gt;förfalla om åklagaren begär omhäktning eller förlängd tid att väcka åtal&lt;br&gt;utan att i samband därmed begära ett fortsatt tillstånd till restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken&lt;br&gt;kan endast begäras beträffande häktade. Enligt 16 § andra stycket&lt;br&gt;behandlingslagen far restriktioner av utredningsskäl endast åläggas en&lt;br&gt;häktad om detta far ske enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken. I ett&lt;br&gt;initiativärende har Justitieombudsmannen uppmärksammat att behand-&lt;br&gt;lingslagens regler kan tolkas så att rättens tillstånd till restriktioner också&lt;br&gt;krävs för att meddela restriktioner av utredningsskäl för andra&lt;br&gt;personkategorier som, enligt 17 §, omfattas av behandlingslagens regler&lt;br&gt;om häktade. Detta gäller främst de som anhållits eller gripits på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott, för vilka rättens tillstånd inte kan inhämtas.&lt;br&gt;Justitieombudsmannen föreslår att denna otydlighet skall avhjälpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om rättens tillstånd till restriktioner är inte avsedda att&lt;br&gt;gälla för andra än häktade (se prop. 1993/94:24 s. 83). Detta bör, som&lt;br&gt;Justitieombudsmannen föreslår, förtydligas genom ett uttryckligt&lt;br&gt;undantag i 17 § behandlingslagen från den föreskrift i 16 § samma lag&lt;br&gt;som innebär att reglerna i 24 kap. 5 a § rättegångsbalken måste vara&lt;br&gt;uppfyllda för att restriktioner av utredningsskäl skall få meddelas. Frågan&lt;br&gt;om andra än häktade skall ha möjlighet att begära rättens prövning av&lt;br&gt;beslut om enskilda restriktioner behandlas i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Rättens prövning av beslut om enskilda restriktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rättens prövning av enskilda restriktioner skall&lt;br&gt;ske i samband med att den prövar frågan om generellt tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner. Rättens prövning skall avse frågan om restriktioner av ett&lt;br&gt;visst slag är motiverade, men inte frågor om särskilda lättnader i eller&lt;br&gt;undantag från en restriktion som i sig är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i utkastet till lagrådsremiss avviker från regeringens&lt;br&gt;förslag genom att den häktades begäran om rättens prövning, enligt ut-&lt;br&gt;kastet, skall lämnas till åklagaren som skall ompröva sitt restriktions-&lt;br&gt;beslut. Om åklagarens omprövning inte leder till den ändring som den&lt;br&gt;häktade begär - och begäran om domstolsprövning därmed förfaller -&lt;br&gt;skall den häktades begäran överlämnas till rätten för att prövas så snart&lt;br&gt;som möjligt. Rätten skall enligt utkastets förslag ha möjlighet att, bl.a. på&lt;br&gt;begäran av den häktade, hålla muntlig förhandling. En sådan förhandling&lt;br&gt;skall om möjligt samordnas med en annan förhandling beträffande den&lt;br&gt;häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utkastet: Flertalet av dem som yttrat sig särskilt över&lt;br&gt;den närmare utformning av reglerna har endast haft invändningar mot&lt;br&gt;enstaka punkter i förslaget. Riksåklagaren, som avstyrker förslaget om&lt;br&gt;ökad domstolsprövning i dess helhet, uppger att den föreslagna&lt;br&gt;ordningen kommer att innebära ett avsevärt merarbete för åklagare och&lt;br&gt;domstolar, bl.a. genom nya förhandlingar, och därmed ökade kostnader.&lt;br&gt;Vidare anförs att reglerna om omprövning i samband med en begäran om&lt;br&gt;domstolsprövning ytterst sällan kommer att leda till ändrade beslut och&lt;br&gt;att risken för en ingående prövning medför att rättens opartiskhet kan&lt;br&gt;ifrågasättas. Helsingborgs tingsrätt anser också att förslaget kommer att&lt;br&gt;medföra ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en avdelning vid Göteborgs tingsrätt hävdar att jävsfrågor skulle&lt;br&gt;kunna aktualiseras i vissa fall. Huddinge tingsrätt framför däremot att en&lt;br&gt;ordning med domstolsprövning i efterhand, sedan konsekvenserna av&lt;br&gt;vissa enskilda restriktioner kan bedömas mot en fortskriden utredning&lt;br&gt;och sedan åklagaren först givits möjlighet att nyansera beslutet, innebär&lt;br&gt;att rättens prövning alltjämt kan framstå som objektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huddinge tingsrätt, två avdelningar vid Göteborgs tingsrätt och&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund anser att reglerna om rättens handläggning -&lt;br&gt;samordnade förhandlingar - ger alltför dålig ledning för domstolarna och&lt;br&gt;härtill är i viss mån motsägelsefulla. Några av dessa förordar samordnade&lt;br&gt;förhandlingar, medan de andra, bl.a. Sveriges Advokatsamfund, anser att&lt;br&gt;en snabb prövning skall prioriteras och därmed att särskilda förhand-&lt;br&gt;lingar skall hållas för prövning av den häktades begäran. Det föreslås&lt;br&gt;från några håll att tidsgränser för olika åtgärder skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huddinge tingsrätt påtalar dessutom vissa tillämpningsproblem när det&lt;br&gt;gäller omfattningen av rättens prövning. I flera yttranden föreslås olika&lt;br&gt;förtydliganden och ändringar i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till att prövningen av&lt;br&gt;restriktioner innefattar en bedömning av frågan om kollusionsfara är det&lt;br&gt;uppenbart lämpligt att pröva restriktionsfrågor samtidigt som häktningen&lt;br&gt;prövas. Sådan samordning föreskrivs när det gäller rättens prövning av&lt;br&gt;generella tillstånd till restriktioner och bör även eftersträvas när det gäller&lt;br&gt;rättens prövning av enskilda restriktioner. Förfarandet vid rättens&lt;br&gt;prövning av enskilda restriktioner bör därför enligt regeringens mening&lt;br&gt;fogas in i den ordning som gäller för prövningen av häktnings- och&lt;br&gt;tillståndsfrågor. Genom en obligatorisk samordning av rättens prövning&lt;br&gt;av de frågor som beror på en bedömning av kollusionsfaran - häktning,&lt;br&gt;generellt tillstånd till restriktioner och enskilda restriktioner - tillgodoses,&lt;br&gt;enligt regeringens mening, de kritiska synpunkter - om merarbete,&lt;br&gt;effektivitetsförluster och tillämpningsproblem när det gäller rättens&lt;br&gt;möjlighet att samordna förhandlingar - som framförts beträffande&lt;br&gt;förslaget i utkastet till lagrådsremiss. Vi förordar således en ordning som&lt;br&gt;ligger närmare det förslag som lämnas i promemorian, vilket har fram-&lt;br&gt;hållits som en mer ändamålsenlig lösning av ett antal remissinstanser (se&lt;br&gt;avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av reglerna om rättens handläggning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfaranderegi erna bör således utformas så att den häktades begäran&lt;br&gt;prövas vid samma tillfälle och i samma ordning som rätten tillämpar&lt;br&gt;beträffande frågorna om häktning och tillstånd till restriktioner. Detta bör&lt;br&gt;åstadkommas genom att knyta prövningen av enskilda restriktioner till&lt;br&gt;den prövning som enligt rättegångsbalken gäller för tillståndsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken skall rätten pröva frågan om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner vaije gång som häktningsfrågan prövas och&lt;br&gt;sådant tillstånd begärs av åklagaren. I avsnitt 7.3 föreslås ett förtyd-&lt;br&gt;ligande så att det klart framgår att sådan prövning även skall ske när&lt;br&gt;rätten tar ställning till en begäran om förlängd tid att väcka åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten prövar i regel tillståndsfrågan, och därmed en fråga om&lt;br&gt;enskilda restriktioner, vid en förhandling. Det kan vara fråga om en&lt;br&gt;häktningsförhandling, en omhäktningsförhandling, en förhandling för&lt;br&gt;prövning av frågan om tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a § andra&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken, en häktningsförhandling beträffande den som&lt;br&gt;har häktats i sin utevaro enligt 24 kap. 17 § fjärde stycket rättegångs-&lt;br&gt;balken eller huvudförhandlingen. Domstolsprövningen av enskilda&lt;br&gt;restriktioner kommer alltså i vissa fall att kunna ske samtidigt som&lt;br&gt;domstolen första gången tar ställning till frågan om tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens tillstånd till restriktioner krävs endast beträffande den som är&lt;br&gt;häktad. Denna koppling innebär att den som är gripen eller anhållen inte&lt;br&gt;kan begära rättens prövning av ett beslut om restriktioner av utrednings-&lt;br&gt;skäl (se avsnitt 7.2). Den som är gripen eller anhållen bör dock kunna få&lt;br&gt;till stånd en domstolsprövning av enskilda restriktioner i samband med&lt;br&gt;att han eller hon häktas och tillstånd till restriktioner meddelas. Enskilda&lt;br&gt;restriktioner bör således kunna prövas av rätten redan vid den första&lt;br&gt;häktningsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 kap. 18 § rättegångsbalken skall häktningsbeslutet, och&lt;br&gt;därmed ett eventuellt tillstånd till restriktioner, i regel prövas på nytt av&lt;br&gt;rätten vid omhäktningsförhandlingar med högst två veckors mellanrum.&lt;br&gt;Om det med hänsyn till utredningen eller av annan anledning är&lt;br&gt;uppenbart att förhandling inom den angivna tiden skulle vara utan&lt;br&gt;betydelse, far rätten bestämma längre tids mellanrum. Detta kan t.ex.&lt;br&gt;vara fallet om den häktade medger åklagarens begäran om förlängning av&lt;br&gt;tiden för att väcka åtal. Om den häktade begär domstolens prövning av&lt;br&gt;enskilda restriktioner kan detta således innebära att en omhäktnings-&lt;br&gt;förhandling någon gång kommer till stånd när den annars inte skulle ha&lt;br&gt;behövts, nämligen när denna begäran medför att en omhäktnings-&lt;br&gt;förhandling inte kan anses vara uppenbart obehövlig. Även om den&lt;br&gt;häktade inte motsätter sig häktningen eller en förlängning av åtalstiden&lt;br&gt;för att fa till stånd en förhandling i dessa fall bör rätten ta ställning till&lt;br&gt;samtliga frågor i ett sammanhang. Den häktades begäran om prövning av&lt;br&gt;enskilda restriktioner bör dock inte med automatik leda till att&lt;br&gt;omhäktningsförhandling skall hållas utan förutsättningarna måste prövas&lt;br&gt;från fall till fall. Den häktade har redan i dag möjlighet att fa till stånd&lt;br&gt;omhäktningsförhandlingar med stöd av 24 kap. 18 § rättegångsbalken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och det kan antas att den häktade i allmänhet även kommer att påkalla en&lt;br&gt;ny prövning av häktningsfrågan, och därmed en ny förhandling, i de fall&lt;br&gt;som nu avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning med den existerande ordningen för prövning av&lt;br&gt;tillståndsfrågan innebär att viss tid förflyter mellan de tillfällen när en&lt;br&gt;domstolsprövning av enskilda restriktioner kan komma till stånd. Detta&lt;br&gt;kan enligt regeringens uppfattning accepteras med hänsyn till att den&lt;br&gt;häktade redan vid det första tillfället när tillståndsfrågan prövas av rätten&lt;br&gt;även kan få de enskilda restriktionerna prövade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas att rätten är oförhindrad att hålla en&lt;br&gt;omhäktningsförhandling tidigare än vad som anges i 24 kap. 18 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, t.ex. om det framkommer uppgifter som innebär att den&lt;br&gt;bedömning av kollusionsfaran som ligger till grund för beslut om&lt;br&gt;häktning och tillstånd till restriktioner kan ifrågasättas. På detta sätt har&lt;br&gt;rätten möjlighet att uppfylla sin skyldighet, enligt 24 kap. 20 §&lt;br&gt;rättegångsbalken, att upphäva ett häktningsbeslut när det inte längre finns&lt;br&gt;skäl för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktades begäran bör kunna framställas såväl muntligen som&lt;br&gt;skriftligen. Detta bör kunna ske så sent som vid den förhandling där&lt;br&gt;frågan skall prövas. Vid förhandlingen redovisar åklagaren de om-&lt;br&gt;ständigheter som denne anser medföra kollusionsfara och skäl för&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner. Vidare har åklagaren tillgång till det restrik-&lt;br&gt;tionsbeslut som gäller och i allmänhet gjort klart för sig vilka&lt;br&gt;restriktioner som skall tillämpas fortsättningsvis. Det är därmed lätt för&lt;br&gt;åklagaren att lämna de eventuella ytterligare uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;bemöta den häktades begäran, även om den framställs först vid den&lt;br&gt;förhandlingen där den skall prövas. Frågan om åklagarens möjligheter att&lt;br&gt;redovisa olika omständigheter för rätten, och därmed för den misstänkte,&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller prövning av såväl frihetsberövanden som restriktioner är&lt;br&gt;det fråga om omständigheter som fortlöpande förändras. Den&lt;br&gt;omprövningsskyldighet som föreskrivs i 16 § behandlingslagen bidrar&lt;br&gt;ytterligare till förändringar av restriktionsbeslut. Prövningen av den&lt;br&gt;häktades begäran bör naturligtvis avse det restriktionsbeslut som gäller&lt;br&gt;vid tiden för prövningen. Det bör därför ankomma på åklagaren att&lt;br&gt;redovisa vilka restriktioner som den häktade för tillfället är underkastad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens prövning av enskilda restriktioner bör även i vissa fall kunna&lt;br&gt;begäras i hovrätten och Högsta domstolen. Detta bör kunna ske när lägre&lt;br&gt;rätt har dömt i målet och domen överklagats dit. Med hänsyn till att&lt;br&gt;rättens beslut om enskilda restriktioner inte bör kunna överklagas (se&lt;br&gt;avsnitt 7.2) finns det däremot inte skäl att medge prövning av enskilda&lt;br&gt;restriktioner i hovrätt och Högsta domstolen om bara häktnings- eller&lt;br&gt;tillståndsfrågan har överklagats dit. Det kan för övrigt anmärkas att om&lt;br&gt;överrätten upphäver ett tillstånd till restriktioner i en sådan situation så&lt;br&gt;faller naturligtvis även de enskilda restriktioner som åklagaren har&lt;br&gt;beslutat. I ett fall bör dock högre rätt kunna pröva enskilda restriktioner&lt;br&gt;även om det enbart är lägre rätts häktningsbeslut som har överklagats dit.&lt;br&gt;Det gäller situationen när lägre rätts beslut att ogilla ett häktningsyrkande&lt;br&gt;har överklagats och den högre rätten i den häktades utevaro beslutar om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktning med följd att en förhandling enligt 24 kap. 17 § fjärde stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken hålls (se 52 kap. 11 § tredje stycket och 56 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket rättegångsbalken). I dessa fall åläggs den häktade&lt;br&gt;eventuella restriktioner i samband med att häktningsbeslutet verkställs&lt;br&gt;och denne bör då ha samma möjligheter att begära rättens prövning av&lt;br&gt;enskilda restriktioner som han eller hon har i motsvarande situation vid&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prövning av enskilda restriktioner i högre rätt torde bli sällsynt och&lt;br&gt;endast förekomma i undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktades begäran bör i hovrätt eller Högsta domstolen handläggas&lt;br&gt;på samma sätt som häktnings- och tillståndsfrågorna. Det innebär att en&lt;br&gt;prövning i högre rätt i regel kommer att ske på handlingarna. I dessa fall&lt;br&gt;har åklagaren möjlighet att lämna konkreta uppgifter till stöd för&lt;br&gt;restriktionerna utan att äventyra brottsutredningen och det skriftliga&lt;br&gt;underlag som högre rätt har att bedöma kan alltså vara mycket mer&lt;br&gt;utförligt än vad som i allmänhet är möjligt vid tingsrätten. Om häktning&lt;br&gt;sker först i högre rätt skall häktningsfrågan prövas vid en förhandling där&lt;br&gt;(beträffande personer som häktas i sin utevaro, se 51 kap. 8 § fjärde&lt;br&gt;stycket och 55 kap. 15 § första stycket 2 rättegångsbalken). Eventuella&lt;br&gt;frågor om tillstånd till restriktioner och domstolsprövning av ett&lt;br&gt;restriktionsbeslut skall därmed prövas vid den förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om innehållet i domstolsprövningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens prövning bör avse frågan om de enskilda restriktioner som den&lt;br&gt;häktade har invänt mot är motiverade. Prövningen kan leda till att rätten&lt;br&gt;upphäver restriktioner av något slag som åklagaren har beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarna kan enligt särskilda bestämmelser i behandlingslagen&lt;br&gt;medge olika former av lättnader i eller undantag från restriktioner, t.ex.&lt;br&gt;att tillåta avlyssnade samtal, för att möjliggöra kontakter mellan den&lt;br&gt;häktade och andra. De ställningstaganden som måste göras i samband&lt;br&gt;med beslut om sådana lättnader eller undantag fordrar god kännedom om&lt;br&gt;den pågående brottsutredningen. Vidare är lättnaderna ofta beroende av&lt;br&gt;möjligheterna till praktiska arrangemang. Det måste t.ex. finnas personal&lt;br&gt;tillgänglig för att övervaka telefonsamtal eller besök och som är&lt;br&gt;kompetent att avgöra när kontakten innebär en fara för utredningen.&lt;br&gt;Liksom i dag bör det vara åklagarens uppgift att avgöra och föranstalta&lt;br&gt;om de specifika kontrollåtgärder som behövs för att en lättnad av en viss&lt;br&gt;restriktion skall kunna medges. Detaljer av detta slag bör inte ingå i&lt;br&gt;domstolens prövning eller i dess beslut. Det är därför, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, inte lämpligt att rätten även skall kunna ta ställning till lättnader&lt;br&gt;i eller undantag från enskilda restriktioner som i övrigt anses vara&lt;br&gt;motiverade. En sådan prövning kan dessutom innefatta så ingående&lt;br&gt;bedömningar av brottsutredningen att domstolens, eller i vart fall den&lt;br&gt;enskilde domarens, opartiskhet skulle kunna ifrågasättas. Den skulle&lt;br&gt;också innebära alltför mycket detaljarbete i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att denna begränsning klart skall framgå förordar vi en annan Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;formulering av lagtexten än den som föreslogs i utkastet (se vidare&lt;br&gt;författningskommentaren till 17 § behandlingslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till behovet av en tydlig ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;åklagare och domstol samt till förutsättningen att åklagaren primärt skall&lt;br&gt;ansvara för det närmare innehållet i restriktionerna bör rätten inte, såsom&lt;br&gt;föreslås i promemorian, ha en skyldighet att på eget initiativ upphäva&lt;br&gt;enskilda restriktioner. Ett sådant ansvar förutsätter att brottsutredningen&lt;br&gt;följs kontinuerligt, vilket varken är eller bör vara rättens uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överprövning av beslut om enskilda restriktioner som det är fråga&lt;br&gt;om innefattar inte någon bedömning av frågan om den misstänkte har&lt;br&gt;begått det brott som han eller hon misstänks för. Prövningen är alltså&lt;br&gt;enligt regeringens mening inte - som några remissinstanser anser -&lt;br&gt;jämförbar med den situation som Europadomstolen hade att bedöma i&lt;br&gt;målet Hauschildt mot Danmark (Ser. A Vol. 154). Prövningen faller&lt;br&gt;heller inte inom tillämpningsområdet för den särskilda bestämmelse i 4&lt;br&gt;kap. 13 § rättegångsbalken om domatjäv som infördes år 1993 med&lt;br&gt;anledning av detta mål (punkt 8; jfr prop. 1992/93:25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens prövning av enskilda restriktioner kommer inte att grunda sig&lt;br&gt;på en mer ingående redogörelse för de omständigheter som, enligt&lt;br&gt;åklagaren, ger upphov till kollusionsrisken och behovet av en viss&lt;br&gt;restriktion än vad som normalt är fallet vid en häktningsförhandling där&lt;br&gt;tillståndsfrågan prövas. Det som tillkommer är förhållandet mellan&lt;br&gt;kollusionsfaran och den enskilda restriktionen (se vidare avsnitt 7.5). Det&lt;br&gt;finns därför inte anledning att anse en domare jävig enbart på den&lt;br&gt;grunden att han eller hon i målet har gjort en bedömning av åklagarens&lt;br&gt;beslut om enskilda former av restriktioner för en häktad. En ordning med&lt;br&gt;överprövning av restriktionsbeslut i domstol skulle därför inte påkalla&lt;br&gt;någon ändring av reglerna om domaijäv. Det finns inte heller skäl att&lt;br&gt;anse - vilket en instans som yttrat sig över utkastet till lagrådsremiss gör&lt;br&gt;- en domare jävig på grund av upprepade prövningar av restriktions-&lt;br&gt;frågor i förening med flera häktnings- och omhäktningsförhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om rättens prövning av enskilda restriktioner bör&lt;br&gt;placeras i behandlingslagen där de materiella bestämmelserna finns och&lt;br&gt;inte, som någon instans anför i sitt yttrande över utkastet, i&lt;br&gt;rättegångsbalken. Däremot bör det, vilket inte föreslogs i utkastet, införas&lt;br&gt;en hänvisning till dessa regler i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Redovisning av skäl för restriktioner m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:. När rättens generella tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;begärs skall åklagaren ange skälen för restriktioner. Om den häktade&lt;br&gt;begär rättens prövning av enskilda restriktioner skall åklagaren ges&lt;br&gt;tillfälle att ange skälen för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Föreskrifter om dokumentation av skäl för&lt;br&gt;restriktioner och om häktades möjligheter att ta del av den bör inte ges&lt;br&gt;i lag. I stället bör föreskrifter ges i förordning och av Riksåklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag när&lt;br&gt;det gäller rättens tillstånd till restriktioner. Eftersom tillståndet skall&lt;br&gt;precisera vilka enskilda restriktioner som får tillämpas skall dock&lt;br&gt;åklagaren enligt promemorians förslag ange skäl för vaije enskild&lt;br&gt;restriktion som denne begär att tillståndet skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar promemorians&lt;br&gt;förslag i denna del. Rikspolisstyrelsen påpekar att kravet på detaljer i&lt;br&gt;fråga om vilka restriktioner som skall tillämpas inte får sättas alltför&lt;br&gt;högt. Riksåklagaren framhåller risken för att utredningen försvåras om&lt;br&gt;åklagaren måste avslöja detaljer ur förundersökningen för den misstänkte&lt;br&gt;för att inte riskera att få avslag på en begäran om tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner. Denna kritik återfinns även i remissvaren från många av de&lt;br&gt;åklagarmyndigheter och åklagarkamrar som yttrat sig på anmodan av&lt;br&gt;Riksåklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag när det gäller åklagarens skyldighet att ange skäl när&lt;br&gt;denne begär rättens generella tillstånd till restriktioner. Enligt utkastet&lt;br&gt;skall åklagaren därutöver skriftligen ange skälen för de enskilda&lt;br&gt;restriktioner i ett yttrande över den häktades begäran om rättens prövning&lt;br&gt;av beslutet. Frågan om dokumentation av de omständigheter som&lt;br&gt;föranleder ett restriktionsbeslut berörs inte i utkastet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utkastet: Justitiekanslem anför att förslaget inte&lt;br&gt;uppfyller den rekommendation som kommittén mot tortyr har lämnat&lt;br&gt;samt att det är ägnat att öka antalet överklaganden i frågor om enskilda&lt;br&gt;restriktioner eftersom det innebär att den häktade är hänvisad till att&lt;br&gt;begära rättens prövning för att få veta skälen för dessa. Samtidigt betonar&lt;br&gt;Justitiekanslem att det inte bör ställas alltför höga krav på en detaljerad&lt;br&gt;redovisning i beslutet av skälen för de enskilda restriktionerna.&lt;br&gt;Riksåklagaren avstyrker förslaget i denna del med hänvisning till de&lt;br&gt;invändningar som anförs mot den närmare utformningen av reglerna i&lt;br&gt;utkastet (se avsnitt 7.4). Rikspolisstyrelsen, som inte motsätter sig&lt;br&gt;förslaget, betonar behovet av att inte för den häktade avslöja de närmare&lt;br&gt;skälen för enskilda restriktioner och önskar ett förtydligande i fråga om&lt;br&gt;omfattningen av vad åklagaren skall behöva ange i samband med&lt;br&gt;domstolsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Den europeiska&lt;br&gt;kommittén mot tortyr har i båda sina rapporter om de svenska&lt;br&gt;förhållandena bl.a. rekommenderat att skriftliga skäl skall redovisas vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vaije tillfälle när frågan om att infora, fortsätta att ålägga eller ändra&lt;br&gt;restriktioner för en frihetsberövad prövas och vidare att den misstänkte&lt;br&gt;skall få ta del av dessa skäl om inte brottsutredningens behov dikterar&lt;br&gt;annorlunda. I 1995 års rapport lämnades denna rekommendation bl.a.&lt;br&gt;mot bakgrund av att rättens beslut att medge tillstånd och åklagarens&lt;br&gt;beslut om enskilda former av restriktioner, båda normalt avfattade på&lt;br&gt;förtryckta formulär, inte anger några skäl för besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av att kunna genomfora en effektiv förundersökning kräver,&lt;br&gt;vilket flera remissinstanser särskilt framhåller, att närmare uppgifter om&lt;br&gt;utredningsläget inte skall behöva redovisas för den misstänkte. Detta&lt;br&gt;förhållande uppmärksammas och godtas i de rekommendationer som&lt;br&gt;kommittén har lämnat. Rekommendationerna måste också ses i ljuset av&lt;br&gt;den svenska processordningen i övrigt. Ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;åklagare och domstolar är sådan att domstolarna inte skall leda eller&lt;br&gt;närmare följa förundersökningen. I den mån domstol har att pröva&lt;br&gt;åtgärder under förundersökningen skall detta ske utifrån uppgifter som är&lt;br&gt;kända för båda parterna, vilket begränsar domstolens möjligheter till en&lt;br&gt;mer ingående prövning. I stället finns andra kontrollorgan - Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Justitieombudsmannen och överordnade åklagare - med&lt;br&gt;möjligheter att göra en mer ingående tillsyn och kontroll samt att påkalla&lt;br&gt;diciplinära eller straffrättsliga sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det likväl utrymme för förbättringar&lt;br&gt;när det gäller redovisningen av skälen för restriktionsanvändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarens redovisning av skäl för restriktioner till rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet att åklagaren inte alltid kan redogöra närmare för vilka&lt;br&gt;kollusionsriskema är i det enskilda fallet utan att äventyra brotts-&lt;br&gt;utredningen är inte specifikt för frågan om restriktioner. Redan i dag&lt;br&gt;måste åklagaren inför domstolen ange skälen, och utveckla dessa, i&lt;br&gt;samband med yrkandet om häktning och därmed i förekommande fall&lt;br&gt;även för ett påstående att kollusionsfara föreligger. Enligt Riksåklagarens&lt;br&gt;cirkulär om behandlingen av häktade och anhållna (RÅC 1:120:4) bör&lt;br&gt;åklagaren vid häktningsförhandlingen noggrant och uttömmande ange de&lt;br&gt;omständigheter som denne anser utgöra kollusionsfara. I de flesta fall&lt;br&gt;torde det vara samma skäl som också utgör grunden för åklagarens&lt;br&gt;begäran om rättens tillstånd till restriktioner. Promemorians och utkastets&lt;br&gt;förslag om en bestämmelse som föreskriver att åklagaren skall ange de&lt;br&gt;omständigheter som hans begäran om tillstånd till restriktioner grundar&lt;br&gt;sig på, innebär därmed inte någon egentlig nyhet jämfört med vad som&lt;br&gt;gäller redan i dag. I förtydligande syfte bör en uttrycklig bestämmelse om&lt;br&gt;detta införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det av rättegångsbalken skall framgå att&lt;br&gt;åklagaren skall ange skälen för restriktioner i samband med begäran om&lt;br&gt;rättens tillstånd till sådana. Det bör inte ställas upp några krav på att&lt;br&gt;skälen redovisas skriftligen utan det bör räcka att dessa redovisas&lt;br&gt;muntligen vid förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning som innebär att den häktade far begära rättens prövning av Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;åklagarens restriktionsbeslut väcker också frågan vad åklagaren skall&lt;br&gt;redovisa för rätten, och därmed för den häktade, när det gäller skälen för&lt;br&gt;de enskilda restriktioner som ålagts. Rättens prövning skall ske samtidigt&lt;br&gt;som frågan om tillstånd till restriktioner, och följaktligen häktnings-&lt;br&gt;frågan, prövas. Kravet på åklagaren att redovisa tillräckliga skäl för att&lt;br&gt;övertyga rätten om behovet av vissa restriktioner skiljer sig här inte&lt;br&gt;nämnvärt från situationen när denne vid häktnings- eller omhäkt-&lt;br&gt;ningsförhandlingen skall övertyga rätten om kollusionsfara. Det som&lt;br&gt;tillkommer är kopplingen mellan kollusionsfaran och den enskilda&lt;br&gt;restriktion som skall prövas. Den ordning som föreslås i avsnitt 7.4&lt;br&gt;innebär att åklagaren normalt kommer att redovisa sina skäl för de&lt;br&gt;enskilda restriktionerna vid en förhandling där även häktnings- och&lt;br&gt;tillståndsfrågorna behandlas. Att åklagaren skall bemöta den häktades&lt;br&gt;begäran om prövning är visserligen självklart, men en föreskrift om detta&lt;br&gt;bör likväl tas in i lagen. Inte heller här bör det ställas krav på att skälen&lt;br&gt;redovisas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förundersökningen inte skall äventyras får domstolens krav på&lt;br&gt;konkreta och detaljerade uppgifter inte ställas alltför högt vid dess&lt;br&gt;prövning av restriktionsfrågor, vare sig det gäller tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner eller överprövning av enskilda restriktioner. Det gäller&lt;br&gt;särskilt under den inledande delen av förundersökningen. Men ju längre&lt;br&gt;förundersökningen pågår desto större krav på närmare uppgifter bör&lt;br&gt;domstolen typiskt sett kunna ställa för att bl.a. kunna göra den&lt;br&gt;proportionalitetsbedömning som framgår av 1 § behandlingslagen.&lt;br&gt;Allmänt hållna uppgifter om att samtliga vittnen inte är hörda, att gods&lt;br&gt;inte har återfunnits och konkreta uppgifter om att den misstänkte utsatt&lt;br&gt;personer för hot eller vidtagit andra åtgärder för att försvåra utredningen&lt;br&gt;torde ofta kunna lämnas. Däremot kan inte konkreta uppgifter redovisas&lt;br&gt;t.ex. om medmisstänkta som man ännu inte fått tag på eller om&lt;br&gt;förestående ingripanden och inte heller namn på vittnen som inte hörts&lt;br&gt;eller information som i sig avslöjar källan. Åklagarens redovisning är&lt;br&gt;alltså inte tänkt att vara mer detaljerad än vad den är i dag när det gäller&lt;br&gt;de omständigheter som åberopas till grund för häktning och tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner. Därmed måste de synpunkter som främst Riksåklagaren och&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen lämnat anses vara tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelser till misstänkta om restriktionsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör den misstänkte få del av de&lt;br&gt;restriktionsbeslut som meddelas av åklagaren eller undersökningsledaren.&lt;br&gt;Dessa beslut skall, enligt Riksåklagarens cirkulär (RÅC 1:120), avfattas&lt;br&gt;skriftligen och ett av Riksåklagaren tillhandahållet formulär bör&lt;br&gt;användas. För närvarande framgår det varken av förordning eller av&lt;br&gt;cirkuläret att en underrättelse om beslutet skall lämnas till den&lt;br&gt;misstänkte. Regeringen avser att i förordning lämna föreskrifter om&lt;br&gt;underrättelse av restriktionsbeslut till den misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig dokumentation av de omständigheter som föranleder beslut om Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;restriktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för restriktionerna anges inte i restriktionsbesluten, vilket den&lt;br&gt;europeiska kommittén mot tortyr har uppmärksammat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En formaliserad ordning för dokumentation av de omständigheter som&lt;br&gt;ligger till grund för åklagarens beslut om restriktioner skulle innebära en&lt;br&gt;ytterligare garanti för att innehållet i vaije restriktionsbeslut inskränker&lt;br&gt;sig till vad som är nödvändigt med hänsyn till brottsutredningen. En&lt;br&gt;dokumentation skulle ge ett mer strukturerat beslutsunderlag och&lt;br&gt;underlätta omprövningar av beslutet, vilka emellanåt görs av en annan&lt;br&gt;åklagare än den som har fattat det ursprungliga beslutet. Vidare skulle&lt;br&gt;den tillsyn som utövas av överordnad åklagare och av Justitie-&lt;br&gt;ombudsmannen och Justitiekanslem underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skulle en skriftlig dokumentation i&lt;br&gt;anslutning till restriktionsbeslut vara en mer ändamålsenlig ordning än&lt;br&gt;den som föreslogs i utkastet. Den tillgodoser också bättre den europeiska&lt;br&gt;kommitténs rekommendationer om beslutsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omständigheter som skall dokumenteras är desamma som de&lt;br&gt;åklagaren redan i dag beaktar i samband med beslut om restriktioner.&lt;br&gt;Nyheten vore att de sätts på pränt. Om dokumentationen sker på ett&lt;br&gt;lämpligt sätt i anslutning till åklagarmyndigheternas nuvarande system&lt;br&gt;med formulär, eller på sikt i datoriserad form, skulle den enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning inte behöva innebära något större merarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna bör i många fall kunna vara mer konkreta än dem som&lt;br&gt;åklagaren lämnar vid en häktnings- eller omhäktningsförhandling. Det är&lt;br&gt;dock inte fråga om att ålägga åklagarna en skyldighet att utforma&lt;br&gt;regelrätta beslutsskäl. Det handlar snarare om kortfattade anteckningar&lt;br&gt;om de faktiska förhållanden som gör att åklagaren beslutar om&lt;br&gt;restriktioner. Hur dokumentationen närmare skall ske lämpar sig inte för&lt;br&gt;lagreglering eller för föreskrifter i förordning utan bör utformas av&lt;br&gt;Riksåklagaren. En föreskrift om detta kan ges i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att det på anhållningsstadiet endast undan-&lt;br&gt;tagsvis är möjligt att ange annat än mycket allmänt hållna skäl för&lt;br&gt;restriktioner. I utredningens inledningsskede förändras också bevisläget&lt;br&gt;mycket snabbt. Det är därmed i regel först i samband med häktnings-&lt;br&gt;förhandlingen som åklagaren kan ange mer konkreta omständigheter för&lt;br&gt;restriktionerna. Mot den bakgrunden bör skyldigheten att dokumentera&lt;br&gt;vilka omständigheter som föranleder restriktioner inte nödvändigtvis&lt;br&gt;omfatta anhållna utan kan begränsas till att gälla för dem som är häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktades insyn i dokumentationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dokumentation som avses här omfattas av vanliga regler om&lt;br&gt;förundersökningssekretess. I likhet med den europeiska kommittén anser&lt;br&gt;regeringen att den häktade bör kunna få del av dokumentationen, om det&lt;br&gt;kan ske utan men för utredningen. Det kan i så fall enkelt ske i anslutning&lt;br&gt;till att den häktade får del av själva restriktionsbeslutet. Här är det&lt;br&gt;naturligtvis fråga om en balansgång där intresset av att kunna anteckna så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkreta uppgifter som möjligt måste väga tyngre än intresset av att den&lt;br&gt;häktade skall kunna få del av dem. I vissa fall kan mycket precisa&lt;br&gt;uppgifter delges den häktade medan i andra fall även mycket allmänt&lt;br&gt;hållna uppgifter måste hemlighållas. I vad mån den häktade skall kunna&lt;br&gt;få del av dokumentationen får lösas från fall till fall och kan inte&lt;br&gt;lagregleras. En föreskrift om att Riksåklagaren meddelar närmare&lt;br&gt;anvisningar om den häktades tillgång till dokumentationen kan ges i&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens restriktionsbeslut och underrättelser om dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rättens beslut som inte är slutliga gäller enligt 30 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket rättegångsbalken att skäl för beslutet skall anges i den&lt;br&gt;utsträckning det behövs. Bestämmelsen är även tillämplig för rättens&lt;br&gt;beslut i samband med dess prövning av enskilda restriktioner och inga&lt;br&gt;särskilda regler för dessa beslut fordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslut som innebär att en häktad inte längre skall&lt;br&gt;underkastas restriktioner är det särskilt viktigt att rätten genast under-&lt;br&gt;rättar den myndighet som svarar för förvaringen av den häktade. Med&lt;br&gt;anledning av en anmälan mot bl.a. en åklagarmyndighet har Justitie-&lt;br&gt;ombudsmannen i ett beslut den 1 april 1996 påtalat att det finns ett behov&lt;br&gt;att föreskriva en sådan skyldighet för domstolarna. Beslutet har&lt;br&gt;överlämnats till Justitiedepartementet. Hovrätten för Västra Sverige har&lt;br&gt;också framhållit denna fråga i sitt remissvar över promemorian.&lt;br&gt;Föreskrifter om underrättelseskyldighet för domstolarna i detta avseende&lt;br&gt;kan ges i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Åklagarens hantering av kopior m.m. efter brev-&lt;br&gt;granskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kopior och översättningar av sådana försändelser&lt;br&gt;till och från frihetsberövade personer som har granskats med stöd av&lt;br&gt;behandlingslagen skall förstöras så snart de inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Justitieombudsmannen har i ett&lt;br&gt;initiativärende tagit upp frågan om åklagarmyndigheternas rutiner för&lt;br&gt;registrering och arkivering av kopior och översättningar av granskade&lt;br&gt;brev från häktade med restriktioner och har föreslagit att sådana över-&lt;br&gt;sättningar och kopior av granskade försändelser skall förstöras så snart&lt;br&gt;de inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om restriktioner i form av inskränkningar i den&lt;br&gt;frihetsberövades rätt att sända eller motta brev och andra försändelser&lt;br&gt;finns i 9 och 10 §§ behandlingslagen. Med stöd av dessa bestämmelser,&lt;br&gt;som är tillämpliga såväl för häktade som för andra intagna som omfattas&lt;br&gt;av behandlingslagens regler, kan försändelser forhandsgranskas och&lt;br&gt;kvarhållas. En försändelse får inte öppnas utan den frihetsberövades&lt;br&gt;medgivande, men får istället hållas kvar om detta är motiverat av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhets- eller utredningsskäl. Vissa brev och andra skriftliga handlingar Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;från den frihetsberövade, t.ex. brev till hans eller hennes offentliga&lt;br&gt;försvarare eller till svensk myndighet, skall vidarebefordras utan&lt;br&gt;föregående granskning. Närmare föreskrifter för granskningen finns i&lt;br&gt;förordningen till behandlingslagen och i Riksåklagarens cirkulär om&lt;br&gt;behandlingen av häktade och anhållna (RÄC 1:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i behandlingslagen innebär att en granskad för-&lt;br&gt;sändelse skall vidarebefordras till adressaten efter granskningen om den&lt;br&gt;inte skall hållas kvar. Under granskningen kan det i vissa fall finnas&lt;br&gt;anledning att ta en kopia eller göra en skriftlig översättning av den&lt;br&gt;handling som granskas. Sådana kopior eller översättningar översänds inte&lt;br&gt;till adressaten utan arkiveras istället i åklagarmyndighetens&lt;br&gt;granskningsliggare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva granskningsförsändelsen, och eventuella missiv till denna, utgör&lt;br&gt;allmän handling i tryckfrihetsförordningens mening under den tid som&lt;br&gt;vederbörande myndighet har hand om handlingen för granskning. Även&lt;br&gt;en kopia av en sådan granskningsförsändelse är en allmän handling. Av&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen följer vidare att skriftliga översättningar av&lt;br&gt;granskade försändelser som en åklagarmyndighet har låtit en utom-&lt;br&gt;stående person göra blir allmänna handlingar när de kommer in till&lt;br&gt;myndigheten och att detsamma gäller i fråga om översättningar av&lt;br&gt;granskningsförsändelser som tillkommer under sådana förhållanden att&lt;br&gt;de skall anses upprättade hos myndigheten i tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet skall, enligt arkivlagen (1990:782), som huvudregel&lt;br&gt;behålla allmänna handlingar som kommer in eller upprättas i ett ärende.&lt;br&gt;Enligt 12 § första stycket arkivlagen far dock myndigheten - utöver&lt;br&gt;gallring och överlämnande till en arkivmyndighet - göra sig av med&lt;br&gt;allmänna handlingar genom återlämnande eller överlämnande som&lt;br&gt;antingen sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet till vilken beslutanderätten har delegerats&lt;br&gt;eller med stöd av ett särskilt beslut av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av behandlingslagens regler skall alltså åklagar-&lt;br&gt;myndigheten överlämna granskningsförsändelsen och eventuella missiv&lt;br&gt;till adressaten. Motsvarande möjlighet saknas beträffande de kopior och&lt;br&gt;översättningar av granskningsförsändelsen som skall anses som allmänna&lt;br&gt;handlingar. För sådana handlingar som finns i en åklagarmyndighets&lt;br&gt;granskningsliggare gäller, enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1989:3, en&lt;br&gt;gallringsfrist om två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det principiella intresset av att allmänna handlingar bevaras är&lt;br&gt;knappast så starkt i fråga om kopior och översättningar av gransknings-&lt;br&gt;försändelsema att detta intresse utgör hinder mot särskilda regler om&lt;br&gt;hanteringen som skiljer sig från vad som i allmänhet gäller för allmänna&lt;br&gt;handlingar. Istället bör kopior och översättningar av granskade&lt;br&gt;handlingar, vilka närmast utgör arbetshandlingar, kunna förstöras så snart&lt;br&gt;de inte längre behövs. Även Riksåklagaren, som har yttrat sig i Justitie-&lt;br&gt;ombudsmannens ärende, anser att ett undantag från kravet att spara&lt;br&gt;allmänna handlingar bör göras beträffande sådana översättningar för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konformitet i hanteringen av dessa och granskningsförsändelsema skall&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreskrift om att översättningar och kopior av granskade&lt;br&gt;försändelser skall förstöras så snart de inte längre behövs motsvarar vad&lt;br&gt;som enligt 27 kap. 24 § andra stycket rättegångsbalken gäller för&lt;br&gt;upptagningar vid hemlig teleavlyssning. Bestämmelsen bör, som&lt;br&gt;Justitieombudsmannen påpekar, föras in i behandlingslagen som är en&lt;br&gt;specialförfattning och inte i arkivlagen. Därmed begränsas dess&lt;br&gt;tillämpningsområde till kopior och översättningar av försändelser som&lt;br&gt;får granskas enligt behandlingslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behandlingen av häktade m.fl.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Gemensam vistelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården och statsmakterna har allt sedan behandlingslagen trädde&lt;br&gt;i kraft strävat efter att förbättra häktesverksamheten och öka&lt;br&gt;möjligheterna för en häktad av vistas tillsammans med andra häktade. De&lt;br&gt;möjligheter till gemensam vistelse som lagen ger utrymme för har dock&lt;br&gt;inte tillvaratagits i den omfattning som är önskvärd. Orsakerna är bl.a. att&lt;br&gt;det i många häkteslokaler inte har funnits utrymme för gemensamma&lt;br&gt;aktiviteter. Begränsade personalresurser har också lagt hinder i vägen.&lt;br&gt;Under arbetet med Häktesuppdraget påböljade emellertid kriminalvården&lt;br&gt;en tydlig förändring av häktesverksamheten i syfte att skapa mer humana&lt;br&gt;förhållanden. Nya häkten har tagits i bruk med bättre förutsättningar för&lt;br&gt;meningsfulla gemensamma aktiviteter. Vid andra häkten har genom&lt;br&gt;ombyggnad skapats utökade utrymmen för sådana aktiviteter. Antalet&lt;br&gt;platser med möjlighet till gemensamma aktiviteter ökar alltså fort-&lt;br&gt;löpande. De häktade erbjuds olika former av sysselsättning i allt större&lt;br&gt;utsträckning. Program som syftar till att motivera häktade som har&lt;br&gt;missbruksproblem till behandling har utvecklats. Personalen arbetar&lt;br&gt;närmare de häktade bl.a. genom att kontaktmannaskap har införts även på&lt;br&gt;häktena. Möjligheterna att utforma en mer human häktesverksamhet för&lt;br&gt;häktade med restriktioner är visserligen begränsade men s.k. samsittning&lt;br&gt;med andra häktade med restriktioner förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under en följd av år i regleringsbrev för kriminalvården&lt;br&gt;framhållit att ytterligare åtgärder skall vidtas för att skapa en mer human&lt;br&gt;utformning av häktesverksamheten och att arbetet med att öka&lt;br&gt;möjligheterna för de häktade att vistas tillsammans med andra häktade&lt;br&gt;skall fortsätta. I budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1 utg.&lt;br&gt;omr. 4) anför regeringen att arbetet med att humanisera häktesverksam-&lt;br&gt;heten skall vara en prioriterad uppgift för kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihetsberövanden måste utformas på ett sådant sätt att de inte är mer&lt;br&gt;ingripande än vad som är nödvändigt med hänsyn till de skäl som&lt;br&gt;föranlett åtgärden. Ett viktigt led i arbetet med att skapa förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en mer human häktesverksamhet är att se till att de intagna inte&lt;br&gt;isoleras från yttervärlden. Häktade bör också så långt möjligt få träffa&lt;br&gt;andra häktade. Enligt regeringens bedömning bör lokalförhållandena inte&lt;br&gt;lägga hinder i vägen för olika meningsfulla aktiviteter och gemensam&lt;br&gt;vistelse i häktena. Mot denna bakgrund bör behandlingslagens bestäm-&lt;br&gt;melser om gemensam vistelse ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagning för kontroll av drogfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär en tredjedel av dem som tas in på landets kriminalvårdsanstalter&lt;br&gt;är narkotikamissbrukare. Det saknas motsvarande uppgift om dem som&lt;br&gt;tas in i häkte. Sannolikt är det inte någon större skillnad i förhållande till&lt;br&gt;andelen intagna narkotikamissbrukare i anstalt. Under de två sista&lt;br&gt;kvartalen 1995 och de två första kvartalen 1996 gjorde häktena 105&lt;br&gt;beslag av cannabis, opiater och centralstimulerande medel vid visitering i&lt;br&gt;samband med ankomst till häkte. Inne på häktena gjordes under samma&lt;br&gt;tid 49 beslag av sådana preparat och 114 beslag av läkemedel. Under&lt;br&gt;1996 omhändertogs sammanlagt drygt 300 g cannabis, drygt 9 g opiater&lt;br&gt;och 144 g centralstimulerande medel. En jämförelse med beslag i krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstaltema av cannabis och centralstimulerande medel under&lt;br&gt;samma år visar att det var endast anstalter i säkerhetsklass III som&lt;br&gt;beslagtog en större mängd än häktena. Det har från några häkten&lt;br&gt;rapporterats en ökad förekomst av narkotikapåverkan bland de intagna&lt;br&gt;sedan möjligheterna till gemensam vistelse ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en överhängande risk för att problemen med narkotika i&lt;br&gt;häktena ökar när de intagna far utsträckta möjligheter till kontakter med&lt;br&gt;varandra. En ökad spridning av narkotika kan komma att utgöra en&lt;br&gt;säkerhetsrisk för såväl de häktade som personalen. En häktad som vill&lt;br&gt;vistas tillsammans med andra häktade skall inte behöva utsättas för att de&lt;br&gt;medintagna är påverkade av droger. Förekomsten av narkotika försvårar&lt;br&gt;också arbetet med att motivera de häktade att inleda behandling mot sitt&lt;br&gt;missbruk. Motivationsarbetet är ett viktigt led i kampen mot narkotika i&lt;br&gt;samhället. Det utgör även en betydelsefull del av kriminalvårdens in-&lt;br&gt;satser på det brottsförebyggande området. Kraftfulla åtgärder måste alltså&lt;br&gt;sättas in för att bekämpa narkotikaförekomsten i häktena. Erfarenheterna&lt;br&gt;från kriminalvårdsanstaltema visar att kontrollåtgärder är nödvändiga i&lt;br&gt;kampen mot narkotikan. I anstalterna är det möjligt att kontrollera&lt;br&gt;drogpåverkan hos de intagna genom provtagning. Motsvarande möjlighet&lt;br&gt;bör finnas vid häktena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagande och förstörande av vissa föremål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått gör häktena varje år åtskilliga beslag av narkotika. En stor&lt;br&gt;mängd föremål som är ägnade att användas för missbruk av narkotika,&lt;br&gt;t.ex. sprutor och kanyler, tas också i beslag inne på häktena och vid&lt;br&gt;visitation i samband med att en frihetsberövad anländer till häktet.&lt;br&gt;Sådana föremål får tas om hand med hänsyn till säkerheten i häktes-&lt;br&gt;lokalema. Häktena är emellertid skyldiga att förvara föremålen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna ut dem till den intagne när han friges, om han inte medger att&lt;br&gt;föremålet förstörs eller åklagare i det enskilda fallet meddelar beslut om&lt;br&gt;förverkande med stöd av narkotikastrafflagen (1968:64). När mot-&lt;br&gt;svarande föremål påträffas i en kriminalvårdsanstalt får anstalten med&lt;br&gt;stöd av 63 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt förstöra&lt;br&gt;föremålen. Mot bakgrund av samhällets intresse att begränsa narkotika-&lt;br&gt;missbruket kan det knappast motiveras att inte motsvarande möjlighet&lt;br&gt;finns vid häktena. De möjligheter som nu finns för åklagare att meddela&lt;br&gt;beslut om förverkande är inte tillräckliga. Mot denna bakgrund bör det&lt;br&gt;skapas utrymme för häktena att förstöra beslagtagna föremål som är&lt;br&gt;ägnade att användas för missbruk av narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Reglernas närmare utformning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.2.1 Gemensam vistelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Gemensam vistelse skall vara det normala&lt;br&gt;förhållandet för häktade utan restriktioner. En häktad skall därför ges&lt;br&gt;tillfälle att vistas tillsammans med andra häktade. Denna huvudregel&lt;br&gt;skall inte vara avhängig av lokalförhållandena i häktet. Den gemen-&lt;br&gt;samma vistelsen skall bl.a. utformas så att de häktade inte utsätts för&lt;br&gt;olämplig påverkan eller inflytande av andra häktade. Även gripna,&lt;br&gt;anhållna och andra intagna som förvaras i häkte skall omfattas av den&lt;br&gt;föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom&lt;br&gt;när det gäller utformningen av den gemensamma vistelsen. Undantag&lt;br&gt;från gemensam vistelse bör kunna göras, utöver vad som gäller i dag,&lt;br&gt;bl.a. när den häktade inte kan fungera i den grupp som denne har&lt;br&gt;placerats i och omgruppering eller förflyttning till annat häkte inte är&lt;br&gt;möjlig. När en häktad skall hållas avskild skall detta motiveras i ett&lt;br&gt;särskilt beslut. Besluten skall omprövas med vissa intervall och&lt;br&gt;utredningarna protokollföras. Besluten bör anmälas till Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen och, efter delegation, vara föremål för granskning av region-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positivt inställda till&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsens förslag att gemensam vistelse skall införas som&lt;br&gt;huvudregel men några har reserverat sig för att effekterna av förslaget är&lt;br&gt;beroende av ekonomiska resurser och lokalförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En ökad möjlighet för de häktade att&lt;br&gt;vistas tillsammans med andra häktade förutsätter både lokalmässiga&lt;br&gt;förändringar och ökade personalresurser. Som framgår i avsnitt 8.1 vidtar&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen fortlöpande åtgärder för att anpassa lokalerna till&lt;br&gt;gemensamma aktiviteter. Inriktningen på personalens arbete har också&lt;br&gt;förändrats. Det är viktigt att den positiva utveckling som nu pågår&lt;br&gt;fortsätter. Den nuvarande bestämmelsen, som ger utrymme för begräns-&lt;br&gt;ning av möjligheterna till gemensam vistelse på grund av förhållandena i&lt;br&gt;häkteslokalen, bör ändras så att den ligger i linje med utvecklingen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ytterligare utredning av frågan, som någon remissinstans har&lt;br&gt;föreslagit, är inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen bör framgå att gemensam vistelse skall vara det normala för&lt;br&gt;häktade. En häktad skall som huvudregel ges tillfälle att vistas&lt;br&gt;tillsammans med andra häktade. Den huvudregeln skall inte vara&lt;br&gt;avhängig av lokalförhållandena. Däremot är det nödvändigt att det,&lt;br&gt;såsom i dag, finns utrymme för att besluta om undantag från gemensam&lt;br&gt;vistelse av andra skäl. Ett sådant skäl är säkerheten i häktet. Kravet på&lt;br&gt;bibehållen säkerhet väger tyngre än önskemålen om gemensam vistelse.&lt;br&gt;Beslut om undantag från gemensam vistelse skall därför kunna meddelas&lt;br&gt;om hänsyn till att säkerheten kräver det. Ändamålet med häktningen i det&lt;br&gt;enskilda fallet får inte heller äventyras av att häktade vistas tillsammans.&lt;br&gt;Undantag skall följaktligen kunna beslutas i fråga om den som är häktad&lt;br&gt;på grund av misstanke om brott, när fara föreligger för att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott på annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga häktade väljer att inte möta andra häktade. Detta val måste&lt;br&gt;accepteras. En häktad skall inte mot sin vilja tvingas att vistas&lt;br&gt;tillsammans med andra häktade. Beslut om undantag från gemensam&lt;br&gt;vistelse skall alltså i regel meddelas i fall där den häktade motsätter sig&lt;br&gt;att vistas tillsammans med andra häktade. Möjligheten att av&lt;br&gt;utrymmesskäl eller av annan särskild anledning förvara häktade till-&lt;br&gt;sammans utan samtycke från de häktade bör dock finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte Kriminalvårdsstyrelsen uppfattning att undantag&lt;br&gt;från gemensam vistelse dessutom skall kunna göras i fall då en häktad&lt;br&gt;bedöms inte kunna fungera i den grupp som han eller hon skall tillhöra.&lt;br&gt;Ett sådant undantag skulle enligt regeringens mening kunna leda till&lt;br&gt;godtycke. Det torde inte vara något stort problem att skapa fungerande&lt;br&gt;grupper, eftersom det oftast finns möjlighet till omgrupperingar. I fall där&lt;br&gt;den häktade uppträder på ett sådant sätt i gruppen att det föreligger risk&lt;br&gt;för våld mellan de intagna kan denne avskiljas från gruppen med hänsyn&lt;br&gt;till säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om handläggningen av&lt;br&gt;ärenden är tillämpliga när häktena beslutar om undantag från gemensam&lt;br&gt;vistelse. Av detta följer bl.a. att uppgifter som framkommer under&lt;br&gt;utredningen av ett ärende skall kommuniceras med den intagne och att&lt;br&gt;besluten skall dokumenteras och motiveras. Av 16 b § behandlingslagen&lt;br&gt;följer att besluten kan överklagas. Rapportens förslag att införa särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om handläggningen av ärenden om undantag från&lt;br&gt;gemensam vistelse är därför inte nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har vidare föreslagit att det införs en skyldighet&lt;br&gt;för häktena att ompröva beslut om undantag från gemensam vistelse med&lt;br&gt;vissa tidsintervaller, i enlighet med vad lagen (1974:203) om krimi-&lt;br&gt;nalvård i anstalt föreskriver i fall där en intagen i kriminalvårdsanstalt&lt;br&gt;placeras i avskildhet, och en skyldighet att underställa styrelsen besluten,&lt;br&gt;vilket gäller för intagna i anstalt enligt förordningen (1974:248) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt. Med hänsyn till att häktade oftast vistas en kortare&lt;br&gt;tid i häktet och till att beslut om undantag från gemensam vistelse i&lt;br&gt;enlighet med förvaltningsrättsliga principer skall omprövas på begäran av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berörd häktad, anser emellertid regeringen att det inte finns tillräckliga&lt;br&gt;skäl att införa styrelsens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen skulle innebära att många häktade skulle&lt;br&gt;komma att vistas tillsammans med andra häktade. För häktade med&lt;br&gt;restriktioner av utredningsskäl är dock möjligheterna till kontakter med&lt;br&gt;andra häktade och yttervärlden begränsade. Det är emellertid viktigt att&lt;br&gt;utvecklingen mot en humanare häktesverksamhet fortsätter även&lt;br&gt;beträffande de häktade som inte deltar i gemensamma aktiviteter. En&lt;br&gt;strävan måste vara att de häktade som vistas i enrum erbjuds någon&lt;br&gt;aktivitet. När det gäller häktade med restriktioner är det bl.a. viktigt att&lt;br&gt;förbättra samarbetet mellan häktena och åklagarna så att de besök och&lt;br&gt;andra aktiviteter som kan genomföras utan att utredningen äventyras&lt;br&gt;kommer till stånd. Det kan t.ex. vara fråga om besök av personer som&lt;br&gt;medverkar i någon av häktets besöksverksamheter och gemensam&lt;br&gt;vistelse mellan häktade som är ålagda restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Lagrådet har anmärkt bör den gemensamma vistelsen, på&lt;br&gt;samma sätt som förvaringen av häktade, utformas så att förbindelser&lt;br&gt;mellan häktade som kan antas påverka varandra i mål eller ärenden såvitt&lt;br&gt;möjligt förhindras. Vidare bör den gemensamma vistelsen utformas så att&lt;br&gt;de häktade, särskilt de som är under 21 år, inte utsätts för olämpligt&lt;br&gt;inflytande av andra häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anförts för att en häktad som huvudregel skall ges tillfälle&lt;br&gt;att vistas tillsammans med andra häktade gäller också beträffande andra&lt;br&gt;intagna som förvaras i häkte. Även gripna, anhållna och andra&lt;br&gt;förvarstagna skall alltså omfattas av den föreslagna ordningen. Det torde&lt;br&gt;dock mer sällan bli aktuellt med gemensamma aktiviteter för dessa&lt;br&gt;kategorier, eftersom de oftast hålls i förvar under mycket kort tid. När det&lt;br&gt;gäller gripna och anhållna kan det dessutom antas att det med hänsyn till&lt;br&gt;en pågående brottsutredning i flertalet fall föreligger skäl att besluta om&lt;br&gt;undantag från gemensam vistelse. Förslaget innebär inte någon ändring&lt;br&gt;när det gäller häktade och andra som förvaras i en polisarrest.&lt;br&gt;Möjligheterna till gemensam vistelse i en sådan förvaringslokal skall&lt;br&gt;fortfarande få begränsas med hänsyn till lokalförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 6 har FN:s kommitté mot tortyr lämnat en&lt;br&gt;rekommendation till Sverige angående placering av en frihetsberövad&lt;br&gt;person i avskildhet från andra frihetsberövade. Innehållet i rekommen-&lt;br&gt;dationen får förstås så att kommittén främst är kritisk till att svenska&lt;br&gt;häkten inte i tillräcklig utsträckning medger vistelse i gemensamhet. Med&lt;br&gt;de ändringar som föreslås i denna del, tillsammans med de förslag som&lt;br&gt;finns i avsnitt 7, får rekommendationen anses vara tillgodosedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.2 Provtagning för kontroll av drogfrihet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Blod-, urin- eller utandningsprov skall fa tas på&lt;br&gt;en häktad för kontroll av drogpåverkan, om inte annat föranleds av&lt;br&gt;medicinska eller liknande skäl. Prov skall få tas i fall där det finns&lt;br&gt;skälig misstanke om påverkan av beroendeframkallande medel eller&lt;br&gt;dopningsmedel. Bestämmelsen skall tillämpas även på gripna,&lt;br&gt;anhållna och andra intagna som förvaras i häkte eller polisarrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapportens förslag: En ökad möjlighet för häktade att vistas&lt;br&gt;tillsammans med andra häktade bör kombineras med en möjlighet att i&lt;br&gt;vissa fall kräva att en häktad lämnar urinprov för kontroll av&lt;br&gt;drogpåverkan. Detsamma gäller blod- och utandningsprov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen erinran mot att&lt;br&gt;det införs en möjlighet till provtagning av häktade för kontroll av&lt;br&gt;drogfrihet. SACO påpekar att häktade är att betrakta som oskyldiga och&lt;br&gt;anser därför att provtagning bör ske på frivillig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En ökad möjlighet för häktade att&lt;br&gt;vistas tillsammans med andra häktade innebär en ökad risk för spridning&lt;br&gt;av narkotika i häktena. Som framhållits i avsnitt 8.1 är det en angelägen&lt;br&gt;uppgift att bekämpa narkotikaförekomsten i häktena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anstalterna är det möjligt att kontrollera drogpåverkan hos de intagna&lt;br&gt;genom provtagning. En intagen är enligt 52 d § lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt skyldig att på anmaning lämna blod-, urin-, eller&lt;br&gt;utandningsprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av&lt;br&gt;beroendeframkallande medel eller något sådant dopningsmedel som&lt;br&gt;avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel.&lt;br&gt;Undantag från dessa skyldigheter gäller vid medicinska eller liknande&lt;br&gt;skäl. Kriminalvårdsstyrelsen har utfärdat allmänna råd om genom-&lt;br&gt;förandet av proven (ARK 1991:3). Provtagning sker bl.a. stickprovsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vore möjligt att ta prov på en häktad för drogkontroll, skulle&lt;br&gt;arbetet med att bekämpa narkotikaförekomsten i häktena underlättas&lt;br&gt;avsevärt. Detta skulle bl.a. leda till en förbättrad säkerhet för såväl&lt;br&gt;personalen som de intagna. Kraven på säkerhet måste förbli höga även&lt;br&gt;när kontakterna mellan de häktade ökar. Samhällets intresse av att&lt;br&gt;bekämpa narkotikamissbruket måste också beaktas i sammanhanget. Mot&lt;br&gt;intresset av att kontrollera påverkan står den integritetskränkning som&lt;br&gt;provtagning innebär för den enskilde. Den häktades integritet väger&lt;br&gt;särskilt tungt, eftersom den häktade principiellt skall behandlas som&lt;br&gt;oskyldig innan en fällande dom föreligger. Det är emellertid regeringens&lt;br&gt;uppfattning att de skäl som talar för att det på häktet skall få tas prov för&lt;br&gt;drogkontroll väger tyngre. Med hänsyn till vad som nyss sagts om den&lt;br&gt;häktades personliga integritet skall provtagning dock fa göras endast när&lt;br&gt;omständigheterna i det enskilda fallet ger anledning till skälig misstanke&lt;br&gt;om drogpåverkan. Detta överensstämmer med Kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;förslag till lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser alltså att det skall vara möjligt att genom prov-&lt;br&gt;tagning kontrollera narkotikapåverkan hos häktade. Bestämmelsen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt om provtagning omfattar inte&lt;br&gt;bara kontroll av narkotikapåverkan, utan också kontroll av påverkan av&lt;br&gt;alkohol och dopningsmedel. Det föreligger inte skäl att i bestämmelsen i&lt;br&gt;behandlingslagen undanta alkohol och dopningsmedel. I fall där skälig&lt;br&gt;misstanke om drogpåverkan föreligger skall det få tas blod-, urin- eller&lt;br&gt;utandningsprov på en häktad för kontroll av påverkan av beroende-&lt;br&gt;framkallande medel eller dopningsmedel, om inte annat föranleds av&lt;br&gt;medicinska eller liknande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många häkten bedrivs nu verksamhet som riktar sig till narkotika-&lt;br&gt;missbrukare. Det finns program som syftar till att motivera de intagna att&lt;br&gt;påbörja behandling för sitt missbruk. På det sättet har häktena fatt en&lt;br&gt;viktig funktion i kampen mot narkotika. Provtagning för drogkontroll kan&lt;br&gt;komma att medföra att kriminalvården bättre kan sätta in åtgärder under&lt;br&gt;häktningstiden i de fall där det finns ett påvisat missbruk. Vid en&lt;br&gt;eventuell anstaltsplacering kan också ett känt missbruk göra att placering&lt;br&gt;sker vid en anstalt där den intagne kan fa behandling för sitt drog-&lt;br&gt;beroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om provtagning skall, liksom bestämmelserna om&lt;br&gt;gemensam vistelse, vara tillämpliga även på gripna, anhållna och andra&lt;br&gt;som förvaras i häkte. I polisarrester förekommer i regel inte gemensam&lt;br&gt;vistelse för häktade och andra. Gemensam vistelse för den som förvaras i&lt;br&gt;polisarrest är dock inte utesluten och det saknas därför anledning att&lt;br&gt;undanta häktade och andra som förvaras i en sådan lokal från&lt;br&gt;provtagning för drogfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har, som nämnts ovan, utvecklat noggranna råd&lt;br&gt;och rutiner för provtagning i anstalt. Det blir en uppgift för Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen och Rikspolisstyrelsen att utveckla motsvarande råd och&lt;br&gt;rutiner för provtagning på häktade m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.3 Omhändertagande och förstörande av vissa föremål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Injektionssprutor, kanyler och andra föremål&lt;br&gt;som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan&lt;br&gt;befattning med narkotika skall få tas om hand och förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Enligt utkastet skall även föremål som är ägnade att&lt;br&gt;användas för missbruk eller annan befattning med dopningsmedel få tas&lt;br&gt;om hand och förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utkastet: Kammarrätten i Sundsvall ifrågasätter att&lt;br&gt;även föremål som relaterar till dopningsmedel skall få tas om hand och&lt;br&gt;förstöras, vilket inte är möjligt enligt motsvarande regler i bl.a. lagen om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt. Övriga instanser som har yttrat sig tillstyrker&lt;br&gt;utkastets förslag eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Efter remissbehandlingen av Häktes-&lt;br&gt;uppdraget har Kriminalvårdsstyrelsen fört fram förslaget att injektions-&lt;br&gt;sprutor, kanyler och andra föremål som är särskilt ägnade att användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för missbruk av eller annan befattning med narkotika eller dopnings-&lt;br&gt;medel, skall få omhändertas och förstöras. Som berörts ovan finns det ett&lt;br&gt;starkt intresse från samhällets sida att bekämpa narkotikamissbruket i&lt;br&gt;häktena. Ett led i bekämpningen är att ta om hand föremål som är särskilt&lt;br&gt;ägnade för att användas för missbruk eller annan befattning med&lt;br&gt;narkotika. När sådana föremål omhändertas i en anstalt kan anstalten&lt;br&gt;förstöra föremålen. Kriminalvårdsstyrelsens förslag innebär att mot-&lt;br&gt;svarande möjlighet skall finnas i häktena. Det är också regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att det inte finns anledning att ha olika bestämmelser för föremål&lt;br&gt;som omhändertas i anstalter och för föremål som omhändertas i häkten.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det i behandlingslagen bör&lt;br&gt;införas en bestämmelse som innebär att häktet inte bara får ta om hand&lt;br&gt;föremål som är särskilt ägnade att användas för missbruk av eller annan&lt;br&gt;befattning med narkotika utan även förstöra föremålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det utkast till lagrådsremiss som myndigheter och organisationer fått&lt;br&gt;tillfälle att kommentera föreslogs, i enlighet med Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsens förslag, att även föremål som är ägnade att användas för&lt;br&gt;missbruk eller annan befattning med dopningsmedel skulle omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen. Detta skulle, vilket Kammarrätten i Sundsvall påpekar,&lt;br&gt;innebära utökade möjligheter att omhänderta och förstöra egendom än&lt;br&gt;vad motsvarande regler i lagen om kriminalvård i anstalt (63 §) medger.&lt;br&gt;Reglerna beträffande häktade bör inte i detta avseende avvika från vad&lt;br&gt;som gäller för intagna i kriminalvårdsanstalt. De bör därmed inte avse&lt;br&gt;även dopningsrelaterade föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas anledning att undanta föremål som påträffas hos gripna,&lt;br&gt;anhållna och andra intagna som förvaras i häkte och polisarrest från den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ekonomiska konsekvenser m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 7 angående restriktioner för häktade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär, till skillnad från promemorians förslag, att&lt;br&gt;frågan om enskilda restriktioner kommer under rättens prövning endast i&lt;br&gt;de fall domstolsprövning begärs av den häktade. Frågan skall handläggas&lt;br&gt;av rätten vid samma tillfälle och i samma form som de frågor om&lt;br&gt;häktning och tillstånd till restriktioner som den handlägger redan i dag. I&lt;br&gt;de fall rätten prövar den häktades begäran angående enskilda restrik-&lt;br&gt;tioner vid en förhandling kommer förhandlingstiden att förlängas något&lt;br&gt;jämfört med i dag. Förslaget innebär inte några nya domstolsförhand-&lt;br&gt;lingar utöver dem som skall hållas enligt nuvarande regler, men i vissa&lt;br&gt;fall kan den häktades begäran vara avgörande för bedömningen att en&lt;br&gt;omhäktningsförhandling skall hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet till överprövning av överordnad åklagare som nu finns&lt;br&gt;tillämpas, enligt vad som framkommit, mycket sällan. Det finns inte&lt;br&gt;heller något belägg för att restriktioner åläggs i onödan. Även om det är&lt;br&gt;svårt att förutse vilken omfattning möjligheten att begära domstols-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning av åklagarens beslut kommer att få, vilket också påtalas i&lt;br&gt;promemorian, kan det förväntas att den föreslagna ordningen för&lt;br&gt;domstolsprövning endast kommer att innebära ett begränsat antal&lt;br&gt;prövningar i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna om dokumentation av de omständigheter som&lt;br&gt;föranleder restriktionsbeslut innebär ett visst merarbete för åklagarna.&lt;br&gt;Med hänsyn till att det endast är fråga om att anteckna de omständigheter&lt;br&gt;som åklagaren ändå beaktar i samband med ett sådant beslut bedömer&lt;br&gt;regeringen detta merarbete som relativt litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kommer alltså förslaget att medföra&lt;br&gt;marginella merkostnader för domstolar, åklagare, offentliga försvarare&lt;br&gt;och kriminalvårdens transportorganisation. Dessa kostnader bedöms&lt;br&gt;rymmas inom givna kostnadsramar och förslaget medför därmed inte&lt;br&gt;något ökat resursbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitt 8 angående behandlingen av häktade m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården har påböljat en ombyggnad av häktena för att åstad-&lt;br&gt;komma bättre utrymmen för gemensamma aktiviteter. I budgetunderlaget&lt;br&gt;för åren 1998-2001 har Kriminalvårdsstyrelsen anfört att nästan samtliga&lt;br&gt;häkten kommer att byggas om i det syftet under den aktuella perioden.&lt;br&gt;Kostnaderna beräknas till ca 90 miljoner kronor. För att åstadkomma&lt;br&gt;meningsfulla gemensamma aktiviteter behövs dessutom ytterligare&lt;br&gt;personalresurser. Lagförslagen om gemensam vistelse i häktena kan&lt;br&gt;emellertid genomföras inom ramen för kriminalvårdens befintliga anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provtagning för drogkontroll av häktade kommer att medföra en ökad&lt;br&gt;kostnad för kriminalvården med uppskattningsvis en miljon kronor per&lt;br&gt;år. Därutöver tillkommer kostnader för iordningställande av lämpliga&lt;br&gt;lokaler för urinprovstagningar och för inköp av viss utrustning.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att dessa kostnader kan klaras av utan att extra&lt;br&gt;resurser tillförs kriminalvården. Även de kostnader för provtagning som&lt;br&gt;kan uppkomma för polisen kan klaras av utan resurstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag är kostnadsneutrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av reformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian påtalar behovet av att följa upp de förändringar som görs i&lt;br&gt;avsikt att minska användandet av restriktioner för häktade och det&lt;br&gt;föreslås därför att Riksåklagaren bör få i uppdrag att infordra och&lt;br&gt;sammanställa statistik som kan ligga till grund för en utvärdering. För att&lt;br&gt;utvärderingen skall bli fullständig bör resultatet jämföras med annat&lt;br&gt;material, t.ex. den undersökning som genomförts och redovisats i&lt;br&gt;promemorian. Även flera remissinstanser framhåller vikten av att frågan&lt;br&gt;om restriktioner för häktade ges fortsatt uppmärksamhet och att de&lt;br&gt;författningsändringar som genomförs utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens avsikt att även fortsättningsvis ägna uppmärk-&lt;br&gt;samhet åt frågan om humanisering av häktesverksamheten och andra&lt;br&gt;delar av kriminalvården. Utformningen av reglerna om restriktioner för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktade är en viktig del av detta arbete. Som ett led i denna strävan bör Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;effekterna av de ändringar som föreslås utvärderas sedan de har&lt;br&gt;tillämpats en tid.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör träda i kraft den 1 januari 1999. Inga över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har förtydligats så att det nu klart framgår att&lt;br&gt;rätten skall pröva en begäran om generellt tillstånd till restriktioner vid&lt;br&gt;varje tillfälle som den tar ställning till häktningsfrågan. Att detta skall&lt;br&gt;ske vid häktnings- och omhäktningsförhandlingar samt vid beslut om&lt;br&gt;häktning i samband med dom (24 kap. 21 §) framgår redan i dag.&lt;br&gt;Ändringen gör det klart att sådan prövning också skall göras när&lt;br&gt;åklagaren begär förlängd åtalstid med fortsatt tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;och omhäktningsförhandling inte hålls. Om restriktioner alltjämt fordras&lt;br&gt;när rätten tar ställning till frågan om häktning på nytt eller till frågan om&lt;br&gt;förlängd åtalstid, måste åklagaren alltså samtidigt begära fortsatt tillstånd&lt;br&gt;till restriktioner. Rätten kan inte på eget initiativ fatta beslut om tillstånd&lt;br&gt;(se prop. 1993/94:24 s. 78) och ett tidigare lämnat beslut om tillstånd&lt;br&gt;förfaller om fortsatt tillstånd inte begärs i dessa fall (se det nya tredje&lt;br&gt;stycket nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket, som har behandlats i avsnitt 7.3, innebär&lt;br&gt;ingen nyhet i sak utan är snarast en kodifiering av den ordning som redan&lt;br&gt;tillämpas. Regleringen är naturligtvis tillämplig även i hovrätt och&lt;br&gt;Högsta domstolen och innebär t.ex. att hovrätten skall pröva frågan om&lt;br&gt;fortsatt tillstånd till restriktioner om den i ett dit överklagat mål ogillar&lt;br&gt;den häktades yrkande om att omedelbart bli försatt på fri fot. Vid&lt;br&gt;överprövning av ett beslut om häktning eller tillstånd till restriktioner på&lt;br&gt;den häktades begäran fordras, liksom i dag, inte att åklagaren i högre rätt&lt;br&gt;på nytt framställer ett häktnings- eller tillståndsyrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för åklagaren att meddela restriktioner utan&lt;br&gt;föregående tillstånd och rättens prövning enligt andra stycket har inte&lt;br&gt;ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreskrivs att ett generellt tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner förfaller om rätten vid sin prövning inte meddelar ett beslut&lt;br&gt;om fortsatt tillstånd. Tillståndet förfaller t.ex. om åklagaren inte begär&lt;br&gt;fortsatt tillstånd i samband med att rätten prövar häktningsfrågan på nytt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller vid beslut enligt 24 kap. 21 § när rätten finner att kollusionsfaran&lt;br&gt;har upphört. Bestämmelsen gäller inte bara tingsrätt utan även hovrätt&lt;br&gt;och Högsta domstolen i dit överklagade mål eller häktningsfrågor. Att&lt;br&gt;högre rätt vid överprövning av ett häktnings- eller tillståndsbeslut lämnar&lt;br&gt;den häktades ändringsyrkande utan bifall innebär att det tillstånd som&lt;br&gt;lägre rätt har lämnat fortsätter att gälla. Genom att fastställa lägre rätts&lt;br&gt;beslut i sådant fall medger alltså överrätten ett fortsatt tillstånd till&lt;br&gt;restriktioner, även om det inte uttryckligen behöver anges i den högre&lt;br&gt;rättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att åklagaren skall, vaije gång rättens&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner enligt 5 a § begärs, ange de omständigheter som&lt;br&gt;denne åberopar till stöd för sin begäran. Detta kan ske skriftligen eller&lt;br&gt;vid den förhandling där frågan om tillstånd till restriktioner skall prövas.&lt;br&gt;Frågan om åklagarens möjligheter att lämna detaljerade uppgifter utan att&lt;br&gt;utredningen skadas och frågan om vilka krav på uppgifter som rätten bör&lt;br&gt;ställa har behandlats närmare i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har endast förändrats redaktionellt så att det nu i hänvisningen&lt;br&gt;till rättens beslut enligt 5 a § talas om tillstånd till restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller hänvisningar till särskilda bestämmelser i annan&lt;br&gt;lagstiftning. En hänvisning till de särskilda reglerna i behandlingslagen&lt;br&gt;om rättens prövning av undersökningsledarens eller åklagarens beslut om&lt;br&gt;restriktioner har nu tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som innehåller regler om beslut som får överklagas särskilt,&lt;br&gt;har endast en redaktionell ändring gjorts i sjätte punkten. Rätten att&lt;br&gt;överklaga beslut om tillstånd till restriktioner enligt 24 kap. 5 a § har inte&lt;br&gt;ändrats. Att rättens beslut om enskilda restriktioner inte får överklagas&lt;br&gt;framgår av 17 § behandlingslagen (se avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen har 16 a-16 d, 17, 17 a, 18 och 19 §§ numrerats om. I fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall 16 a-16 d §§ betecknas 18-21 §§ samt 17, 17 a, 18 och&lt;br&gt;19 §§ vara 23-26 §§. Den nya 22 § utgörs av 16 e § som har föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1997/98:95, se avsnitt 11.3. Regeringen har för avsikt att, i anslut-&lt;br&gt;ning till utfärdandet av den nya lagstiftningen, trycka om behandlings-&lt;br&gt;lagen i dess helhet, dvs. inklusive den lagändring som föreslås i avsnitt&lt;br&gt;2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,2, 4—8, 11-15 och 18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt fjärde stycke har fogats till paragrafen och innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om häktets hantering av omhändertagna föremål som är&lt;br&gt;särskilt ägnade att användas för missbruk av eller arman befattning med&lt;br&gt;narkotika. När det gäller injektionssprutor som används för medicinering&lt;br&gt;far häktena naturligtvis göra särskilda överväganden. Sådana sprutor&lt;br&gt;skall i regel omhändertas men lämnas tillbaka till den intagne i samband&lt;br&gt;med att denne friges. Bestämmelser om vem som skall fatta beslut finns i&lt;br&gt;behandlingsförordningen. I övrigt hänvisas till den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 8.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny paragraf har införts om provtagning för drogkontroll av häktade&lt;br&gt;och andra som förvaras i häkte eller polisarrest. Sakligt sett överens-&lt;br&gt;stämmer innehållet med 52 d § lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt. Paragrafen har en annan språklig utformning och är också mer&lt;br&gt;restriktiv eftersom provtagning endast får ske när det i det enskilda fallet&lt;br&gt;föreligger skälig misstanke om drogpåverkan. Bestämmelsen har&lt;br&gt;kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 8.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats så att det framgår att gemensam vistelse skall&lt;br&gt;vara det normala för häktade. Jämfört med förslaget i det tidigare utkastet&lt;br&gt;till lagrådsremiss har lagtexten utformats i närmare överensstämmelse&lt;br&gt;med den tidigare lydelsen för att betona att gemensam vistelse inte skall&lt;br&gt;ske mot den häktades vilja. I paragrafen har det också förtydligats att&lt;br&gt;någon ändring inte är avsedd när det gäller förutsättningarna för&lt;br&gt;gemensam vistelse i polisarrester. Beslut om undantag skall kunna&lt;br&gt;meddelas i de fall som anges i lagtexten. Säkerhetsskäl kan åberopas,&lt;br&gt;t.ex. när en intagen är påverkad av droger. Ett annat exempel är när det&lt;br&gt;bedöms föreligga en konkret fara för hot eller våld mellan de intagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att den gemensamma vistelsen skall, liksom&lt;br&gt;förvaring av häktade, utformas så att förbindelse mellan häktade som kan&lt;br&gt;antas påverka varandra i mål eller ärenden såvitt möjligt förhindras och&lt;br&gt;så att häktade inte utsätts för olämpligt inflytande av andra häktade. Det&lt;br&gt;senare gäller särskilt häktade som inte fyllt 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;8.2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens fjärde stycke innehåller en ny bestämmelse som innebär att&lt;br&gt;kopior och översättningar av granskade brev eller andra skriftliga&lt;br&gt;handlingar till eller från en frihetsberövad skall förstöras så snart de inte&lt;br&gt;längre behövs (se avsnitt 7.6). Bestämmelsen innebär ett undantag från&lt;br&gt;arkivlagens (1990:782) regler att allmänna handlingar skall sparas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i tidigare fjärde stycket har, med enbart redaktionella Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;förändringar, överförts till ett nytt femte stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom vissa språkliga ändringar har paragrafens första stycke ändrats&lt;br&gt;så att den nya bestämmelsen i 9 § fjärde stycket om förstöring av kopior&lt;br&gt;och översättningar av brev m.m. också skall tillämpas på försändelser av&lt;br&gt;annat slag. Det kan här t.ex. vara fråga om kopior och översättningar av&lt;br&gt;s.k. ljudbrev på kassettband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första punkten har ändrats med anledning av den nya&lt;br&gt;lydelsen av 3 §. Även fortsättningsvis är det åklagaren eller under-&lt;br&gt;sökningsledaren som skall avgöra om och i vilken utsträckning&lt;br&gt;kollusionsfara i det enskilda fallet utgör hinder för att en häktad förvaras&lt;br&gt;eller vistas gemensamt med andra intagna. Andra stycket har inte ändrats&lt;br&gt;i sak utan endast i redaktionellt hänseende. Föreskriften att ett&lt;br&gt;restriktionsbeslut skall omprövas så ofta det finns anledning till det har&lt;br&gt;flyttats från andra stycket till ett nytt tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i nuvarande 17 § har flyttats till en ny paragraf, 23 §. Den nya&lt;br&gt;17 § innehåller bestämmelser om domstolsprövning av åklagarens eller&lt;br&gt;undersökningsledarens beslut om restriktioner. Reglerna har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att den som är häktad far begära&lt;br&gt;tingsrättens prövning av beslut som avses i 16 §. Begäran prövas av den&lt;br&gt;tingsrätt som prövar frågorna om häktning och tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken. Så länge brottmålet som sådant är&lt;br&gt;anhängigt vid tingsrätten gäller detta även om häktningsbeslutet, eller&lt;br&gt;tingsrättens beslut att meddela tillstånd till restriktioner, skulle ha&lt;br&gt;överklagats till hovrätt. Om rättens prövning begärs i samband med en&lt;br&gt;häktningsförhandling som med stöd av forumregeln i 19 kap. 12 § andra&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken genomförs av s.k. jourdomstol skall den&lt;br&gt;domstolen pröva den häktades begäran. Regler om prövning av enskilda&lt;br&gt;restriktioner i hovrätt och Högsta domstolen finns i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den häktades begäran gäller inga formföreskrifter och den kan&lt;br&gt;framställas till rätten såväl skriftligen som muntligen. Prövningen skall&lt;br&gt;alltid ske när frågan om tillstånd till restriktioner skall prövas enligt&lt;br&gt;24 kap. 5 a § rättegångsbalken. Hänvisningen till reglerna om prövning&lt;br&gt;av tillstånd till restriktioner innebär att endast den som är häktad kan få&lt;br&gt;till stånd en domstolsprövning av enskilda restriktioner (se även kom-&lt;br&gt;mentaren till 23 §). Detta kan emellertid ske redan vid det första tillfället&lt;br&gt;när tillståndsfrågan prövas och den som är anhållen kan alltså påkalla en&lt;br&gt;sådan prövning vid den första häktningsförhandlingen om rätten beslutar&lt;br&gt;om häktning och ger tillstånd till restriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även häktade som förvaras på annan plats än i häkte och som kan&lt;br&gt;åläggas restriktioner av utredningsskäl enligt 16 §, t.ex. häktade som har&lt;br&gt;överförts till sådan sjukvårdsinrättning som avses i 6 § första stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra meningen i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller&lt;br&gt;rättspsykiatrisk undersökningsenhet samt häktade som tillfälligt förvaras&lt;br&gt;i polisarrest enligt 24 kap. 22 § rättegångsbalken, har rätt att begära&lt;br&gt;rättens prövning av restriktionsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens prövning är begränsad till frågan om restriktioner av ett visst&lt;br&gt;slag är motiverade eller inte. Prövningen avser inte frågor om lättnader i&lt;br&gt;eller undantag från restriktioner av ett visst slag. Rätten kan exempelvis&lt;br&gt;pröva om det är motiverat att enligt 12 § första stycket inskränka den&lt;br&gt;häktades rätt att ringa telefonsamtal. Däremot kan rätten inte gå i&lt;br&gt;prövning av om det skulle vara möjligt att tillåta avlyssnade samtal enligt&lt;br&gt;12 § andra stycket eller besluta att begränsa en i och för sig motiverad&lt;br&gt;besöksrestriktion enligt 11 § första stycket genom att t.ex. föreskriva att&lt;br&gt;besöket skall vara bevakat enligt paragrafens andra stycke. Om rätten&lt;br&gt;finner att kollusionsfaran utgör skäl för den restriktionsform som prövas,&lt;br&gt;dvs. att det finns en i något avseende påtaglig fara för att den häktade&lt;br&gt;utan aktuell restriktion kommer att undanröja bevis eller på annat sätt&lt;br&gt;försvåra brottsutredningen, kan restriktionen anses vara motiverad.&lt;br&gt;Härtill skall naturligtvis proportionalitetsprincipen i 1 § beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att rättens beslut inte får överklagas. Även&lt;br&gt;om rätten har upphävt ett restriktionsbeslut i något avseende följer det av&lt;br&gt;allmänna processrättsliga principer att åklagaren, med de begränsningar&lt;br&gt;som reglerna om tillstånd till restriktioner innebär, får fatta ett nytt beslut&lt;br&gt;om restriktioner av samma slag om det tillkommer nya omständigheter&lt;br&gt;som motiverar detta. Den häktade kan naturligtvis begära rättens&lt;br&gt;prövning av det nya beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om prövning av enskilda&lt;br&gt;restriktioner i hovrätt och Högsta domstolen. Hovrättens och Högsta&lt;br&gt;domstolens prövning av den häktades begäran skall ske i samma ordning&lt;br&gt;som dess prövning av frågor om häktning och tillstånd till restriktioner.&lt;br&gt;Inte heller hovrättens beslut om enskilda restriktioner får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen (tidigare 16 c §) har endast en följdändring med hänsyn till&lt;br&gt;att vissa paragrafer i lagen har numrerats om samt en språklig ändring&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som avser lagens tillämplighet för andra frihetsberövade än&lt;br&gt;häktade (tidigare 17 §), har ändrats genom att ett undantag förts in i&lt;br&gt;första stycket. Genom ändringen framgår det uttryckligen att rättens&lt;br&gt;tillstånd enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken inte krävs för att åklagaren&lt;br&gt;(eller undersökningsledaren) skall få meddela restriktioner av utrednings-&lt;br&gt;skäl enligt 16 § för frihetsberövade som inte är häktade, dvs. anhållna&lt;br&gt;och gripna på grund av misstanke om brott (se avsnitt 7.3). Vidare&lt;br&gt;förtydligas genom ändringen att reglerna i 17 § om rätt att begära rättens&lt;br&gt;prövning av åklagarens eller undersökningsledarens beslut enligt 16 §&lt;br&gt;bara gäller för den som är häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 2 b, 2 c och 3 §§ som föreslås i detta ärende Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;skall också tillämpas beträffande de grupper av frihetsberövade som&lt;br&gt;omfattas av behandlingslagen enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen (tidigare 18 §) har en hänvisning till en annan paragraf&lt;br&gt;ändrats till följd av att den paragrafen har fått ett nytt nummer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att 16 e § behandlingslagen, som har föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1997/98:95, skall betecknas 22 § i samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 kap. 5 a §, 14 §, 20 §, 21 § och 49 kap. 5 §&lt;br&gt;rättegångsbalken skall ha följande lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten beslutar att häkta&lt;br&gt;någon eller förordnar att någon&lt;br&gt;skall kvarbli i häkte, skall den&lt;br&gt;samtidigt på begäran av åklagaren&lt;br&gt;pröva om den häktades kontakter&lt;br&gt;med omvärlden skall få&lt;br&gt;inskränkas. Tillstånd till sådana&lt;br&gt;restriktioner får meddelas endast&lt;br&gt;om det finns risk för att den&lt;br&gt;misstänkte undanröjer bevis eller&lt;br&gt;på annat sätt försvårar sakens&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten beslutar att häkta&lt;br&gt;någon, förordnar att någon skall&lt;br&gt;kvarbli i häkte eller medger för-&lt;br&gt;längning av tiden för åtals väckan-&lt;br&gt;de skall den samtidigt på begäran&lt;br&gt;av åklagaren pröva om han, med&lt;br&gt;tillämpning av 16 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1976:371) om behand-&lt;br&gt;lingen av häktade och anhållna&lt;br&gt;m.fl., skall ha rätt att inskränka&lt;br&gt;den häktades kontakter med&lt;br&gt;omvärlden enligt 3 § första stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna, 6 §&lt;br&gt;tredje stycket eller 9-13 §§ samma&lt;br&gt;lag. Tillstånd till sådana restrik-&lt;br&gt;tioner får meddelas endast om det&lt;br&gt;finns risk för att den misstänkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undanröjer bevis eller på annat sätt&lt;br&gt;försvårar sakens utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grund av senare inträffade omständigheter är nödvändigt,&lt;br&gt;får åklagaren meddela beslut som innebär inskränkningar i den häktades&lt;br&gt;kontakter med omvärlden även om rätten inte har meddelat tillstånd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktioner. Har åklagaren meddelat ett sådant beslut skall han samma&lt;br&gt;dag eller senast dagen därefter begära rättens prövning enligt första&lt;br&gt;stycket. När en sådan framställning kommit in till rätten, skall rätten så&lt;br&gt;snart det kan ske och senast inom en vecka hålla förhandling i frågan. För&lt;br&gt;handläggningen vid rätten gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;häktningsförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid häktningsförhandlingen skall den som yrkar häktning och, om det&lt;br&gt;inte finns synnerligt hinder, den anhållne vara närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkar häktning skall ange de omständigheter som han grundar&lt;br&gt;sitt yrkande på. Den anhållne och hans försvarare skall få tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig. Utöver vad handlingarna från förundersökningen innehåller samt vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partema i övrigt anför får utredning angående brottet inte läggas fram,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åklagaren begär tillstånd&lt;br&gt;enligt 5 a § första stycket skall&lt;br&gt;anges de omständigheter begäran&lt;br&gt;grundar sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall omedelbart häva ett häktningsbeslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om inte inom den tid som avses i 18 § åtal har väckts eller&lt;br&gt;förlängning av tiden har begärts eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det inte längre finns skäl för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan åtal har väckts, får häktningsbeslutet hävas även av åklagaren.&lt;br&gt;Rätten skall snarast underrättas om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall omedelbart häva ett&lt;br&gt;beslut om tillstånd enligt 5 a § i de&lt;br&gt;avseenden det inte längre finns&lt;br&gt;skäl för tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den misstänkte för brottet&lt;br&gt;och är han häktad, skall rätten,&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, pröva om han skall stanna&lt;br&gt;kvar i häkte till dess domen vinner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den misstänkte för brottet&lt;br&gt;och är han häktad, skall rätten,&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, pröva om han skall stanna&lt;br&gt;kvar i häkte till dess domen vinner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laga kraft. Om den misstänkte inte&lt;br&gt;är häktad, får rätten förordna att&lt;br&gt;han skall häktas. I fråga om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 24 kap. 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laga kraft. Om den misstänkte inte&lt;br&gt;är häktad, får rätten förordna att&lt;br&gt;han skall häktas. I fråga om&lt;br&gt;restriktioner gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i 24 kap. 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel om häktning, i de fall där det finns risk för att den misstänkte&lt;br&gt;undandrar sig straff, gälla även i de fall där det finns risk för att den&lt;br&gt;misstänkte undandrar sig utvisning. Om rätten har beslutat om utvisning&lt;br&gt;får den förordna om häktning trots att det för brottet inte är föreskrivet&lt;br&gt;fängelse ett år eller däröver. Förordnandet om häktning skall dock inte&lt;br&gt;gälla under den tid då den dömde avtjänar en frihetsberövande påföljd&lt;br&gt;som han har dömts till i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett&lt;br&gt;yrkande om detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som&lt;br&gt;intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om&lt;br&gt;övertagande av ett käromål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller&lt;br&gt;att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av&lt;br&gt;synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller&lt;br&gt;förhör med en part under sanningsförsäkran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om&lt;br&gt;ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta&lt;br&gt;rättegångskostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till&lt;br&gt;målsägande eller om ersättning eller förskott till biträde, försvarare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vittne, sakkunnig eller någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövat en fråga i tvistemål om&lt;br&gt;kvarstad eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;15 kap. eller i brottmål om häkt-&lt;br&gt;ning, restriktioner enligt 24 kap.&lt;br&gt;5 a §, en åtgärd som avses i 25-28&lt;br&gt;kap. eller omhändertagande enligt&lt;br&gt;28 kap. brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövat en fråga i tvistemål om&lt;br&gt;kvarstad eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;15 kap. eller i brottmål om häkt-&lt;br&gt;ning, tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som&lt;br&gt;avses i 25-28 kap. eller omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 28 kap. brotts-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till ett sådant&lt;br&gt;uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. prövat en fråga som gäller allmän rättshjälp i annat fall än som avses&lt;br&gt;i 5 eller 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avslagit en begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om&lt;br&gt;ersättning eller förskott till en part som beviljats sådan förmån eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden&lt;br&gt;för vissa frihetsberövanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över departementspromemorian Restriktioner för&lt;br&gt;häktade (Ds 1996:46) och slutrapporten Häktes-&lt;br&gt;uppdraget 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Huddinge tingsrätt,&lt;br&gt;Helsingborgs tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Ömsköldsviks tingsrätt,&lt;br&gt;Östersunds tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Justitiekanslem, Domstolsverket,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Sveriges&lt;br&gt;akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges domareförbund, Chefer och Ställföreträdande chefer inom&lt;br&gt;anstaltsorganisationen (CSA), Svenska Fångvårdssällskapet, Riks-&lt;br&gt;förbundet Frivilliga Samhällsarbetare, Sveriges Kristna Råd, Svenska&lt;br&gt;Skyddsförbundet och Kriminalpolitiska Sällskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) har bifogat&lt;br&gt;yttranden från Akademikerförbundet SSR, SACO samverkansorgan inom&lt;br&gt;kriminalvården, JUSEK och Sveriges Psykologförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från Åklagarmyndigheterna i&lt;br&gt;Linköping, Göteborg, Malmö, Stockholm, Västerås, Sundsvall och&lt;br&gt;Umeå, Åklagarkamrama i Eskilstuna, Nyköping, Linköping, Norrköping,&lt;br&gt;Jönköping, Kalmar, Växjö, Stockholm (första - sjunde åklagarkammaren,&lt;br&gt;narkotikakammaren och ekokammaren), Visby, Falun, Gävle, Västerås,&lt;br&gt;Karlstad, Örebro, Sundsvall, Östersund och Umeå samt Statsåklagar-&lt;br&gt;myndigheten för speciella mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i utkastet till lagrådsremiss&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 kap. 5 a, 14 och 21 §§ samt 49 kap. 5 §&lt;br&gt;rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten beslutar att häkta&lt;br&gt;någon eller förordnar att någon&lt;br&gt;skall kvarbli i häkte, skall den&lt;br&gt;samtidigt på begäran av åklagaren&lt;br&gt;pröva om den häktades kontakter&lt;br&gt;med omvärlden skall få&lt;br&gt;inskränkas. Tillstånd till sådana&lt;br&gt;restriktioner får meddelas endast&lt;br&gt;om det finns risk för att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten beslutar att häkta&lt;br&gt;någon, förordnar att någon skall&lt;br&gt;kvarbli i häkte eller medger&lt;br&gt;förlängning av tiden for att väcka&lt;br&gt;åtal skall den samtidigt på begäran&lt;br&gt;av åklagaren pröva om den&lt;br&gt;häktades kontakter med omvärlden&lt;br&gt;skall få inskränkas. Tillstånd till&lt;br&gt;sådana restriktioner får meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstänkte undanröjer bevis eller&lt;br&gt;på annat sätt försvårar sakens&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om det finns risk för att den&lt;br&gt;misstänkte undanröjer bevis eller&lt;br&gt;på annat sätt försvårar sakens&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grund av senare inträffade omständigheter är nödvändigt,&lt;br&gt;får åklagaren meddela beslut som innebär inskränkningar i den häktades&lt;br&gt;kontakter med omvärlden även om rätten inte har meddelat tillstånd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktioner. Har åklagaren meddelat ett sådant beslut skall han samma&lt;br&gt;dag eller senast dagen därefter begära rättens prövning enligt första&lt;br&gt;stycket. När en sådan ffamställan kommit in till rätten, skall rätten så&lt;br&gt;snart det kan ske och senast inom en vecka hålla förhandling i frågan. För&lt;br&gt;handläggningen vid rätten gäller vad som är föreskrivet om häktnings-&lt;br&gt;förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall omedelbart häva ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när det inte längre finns skäl för&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid häktningsförhandlingen skall den som yrkar häktning och, om det&lt;br&gt;inte finns synnerligt hinder, den anhållne vara närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkar häktning skall Den som yrkar häktning skall&lt;br&gt;ange de omständigheter som han ange de omständigheter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1408.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundar sitt yrkande på. Den&lt;br&gt;anhållne och hans försvarare skall&lt;br&gt;få tillfälle att yttra sig. Utöver vad&lt;br&gt;handlingarna från förundersök-&lt;br&gt;ningen innehåller samt vad parter-&lt;br&gt;na i övrigt anför får utredning&lt;br&gt;angående brottet inte läggas fram,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkandet grundas på. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om en begäran om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner enligt&lt;br&gt;5 a §. Den anhållne och hans för-&lt;br&gt;svarare skall få tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig. Utöver vad handlingarna från&lt;br&gt;förundersökningen innehåller samt&lt;br&gt;vad partema i övrigt anför får&lt;br&gt;utredning angående brottet inte&lt;br&gt;läggas fram, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den misstänkte för brottet&lt;br&gt;och är han häktad, skall rätten,&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, pröva om han skall stanna&lt;br&gt;kvar i häkte till dess domen vinner&lt;br&gt;laga kraft. Om den misstänkte inte&lt;br&gt;är häktad, far rätten förordna att&lt;br&gt;han skall häktas. I fråga om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 24 kap. 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den misstänkte för brottet&lt;br&gt;och är han häktad, skall rätten,&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, pröva om han skall stanna&lt;br&gt;kvar i häkte till dess domen vinner&lt;br&gt;laga kraft. Om den misstänkte inte&lt;br&gt;är häktad, får rätten förordna att&lt;br&gt;han skall häktas. I fråga om&lt;br&gt;restriktioner gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 24 kap. 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel om häktning, i de fall där det finns risk för att den misstänkte&lt;br&gt;undandrar sig straff, gälla även i de fall där det finns risk för att den&lt;br&gt;misstänkte undandrar sig utvisning. Om rätten har beslutat om utvisning&lt;br&gt;får den förordna om häktning trots att det för brottet inte är föreskrivet&lt;br&gt;fängelse ett år eller däröver. Förordnandet om häktning skall dock inte&lt;br&gt;gälla under den tid då den dömde avtjänar en frihetsberövande påföljd&lt;br&gt;som han har dömts till i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett&lt;br&gt;yrkande om detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som&lt;br&gt;intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om&lt;br&gt;övertagande av ett käromål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller&lt;br&gt;att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av&lt;br&gt;synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller&lt;br&gt;förhör med en part under sanningsförsäkran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:452.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1624 (som träder i kraft den 1 december 1997).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om&lt;br&gt;ansvar for förseelse i rättegången eller om skyldighet for någon att ersätta&lt;br&gt;rättegångskostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till&lt;br&gt;målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde,&lt;br&gt;försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövat en fråga i tvistemål om&lt;br&gt;kvarstad eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;15 kap. eller i brottmål om häkt-&lt;br&gt;ning, restriktioner enligt 24 kap.&lt;br&gt;5 a §, en åtgärd som avses i 25-28&lt;br&gt;kap. eller omhändertagande enligt&lt;br&gt;28 kap. brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövat en fråga i tvistemål om&lt;br&gt;kvarstad eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;15 kap. eller i brottmål om häkt-&lt;br&gt;ning, tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som&lt;br&gt;avses i 25-28 kap. eller omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 28 kap. brotts-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant&lt;br&gt;uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en&lt;br&gt;enskild part skall utgå av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra&lt;br&gt;stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden&lt;br&gt;för vissa frihetsberövanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om behand-&lt;br&gt;lingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 a-16 d samt 17, 17 a och 18-19 §§ skall betecknas 19-&lt;br&gt;26 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 b, 3, 9, 16 samt de nya 21, 23 och 25 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 c, 17 och 18 §§,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får inte göras mer ingående än&lt;br&gt;vad ändamålet med åtgärden kräver. All den hänsyn som&lt;br&gt;omständigheterna medger skall iakttagas. Om möjligt skall vittne&lt;br&gt;närvara. En häktad får hållas avskild från andra häktade, om det är&lt;br&gt;nödvändigt för att verkställa beslut om kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan kroppsvisitation än som avses i 2 § tredje stycket eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning får, när åtgärden gäller kvinna, ej verkställas eller&lt;br&gt;bevittnas av annan än kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål, som anträffas vid&lt;br&gt;kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning och som häktad enligt&lt;br&gt;vad som följer av denna lag ej får&lt;br&gt;inneha, skall omhändertagas och&lt;br&gt;förvaras för hans räkning, såvitt ej&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål, som anträffas vid&lt;br&gt;kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning och som häktad enligt&lt;br&gt;vad som följer av denna lag inte&lt;br&gt;får inneha, skall tas om hand och&lt;br&gt;förvaras för den häktades räkning,&lt;br&gt;om inte annat är särskilt&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Injektionssprutor och kanyler&lt;br&gt;som kan användas för insprutning&lt;br&gt;i människokroppen, och andra&lt;br&gt;joremål som är särskilt ägnade att&lt;br&gt;användas for missbruk av eller&lt;br&gt;annan befattning med narkotika&lt;br&gt;eller dopningsmedel, och som&lt;br&gt;påträffas hos den som är häktad,&lt;br&gt;får tas om hand och förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En häktad, som skäligen kan&lt;br&gt;misstänkas vara påverkad av be-&lt;br&gt;roendeframkallande medel eller&lt;br&gt;sådant dopningsmedel som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § lagen (1991:1969) om förbud pj-&lt;sub&gt;op&lt;/sub&gt; 1997/98:104&lt;br&gt;mot vissa dopningsmedel är Bilaga 3&lt;br&gt;skyldig att på uppmaning lämna&lt;br&gt;blod-, urin- eller utandningsprov,&lt;br&gt;om inte annat föranleds av medi-&lt;br&gt;cinska eller liknande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill häktad vistas tillsammans&lt;br&gt;med en eller flera andra häktade,&lt;br&gt;skall han beredas tillfälle härtill i&lt;br&gt;skälig utsträckning, om lokal-&lt;br&gt;förhållandena medger det. Mer än&lt;br&gt;en häktad får också förvaras i&lt;br&gt;samma rum, om det är synnerligen&lt;br&gt;påkallat av utrymmesskäl eller&lt;br&gt;annan särskild anledning.&lt;br&gt;Gemensam förvaring som angivits&lt;br&gt;nu får dock ej ske, om den innebär&lt;br&gt;fara från säkerhetssynpunkt eller, i&lt;br&gt;fråga om den som är häktad på&lt;br&gt;grund av misstanke om brott, fara&lt;br&gt;for att bevis undanröjes eller&lt;br&gt;utredning om brott eljest försvåras.&lt;br&gt;I annat fall än som angivits nu får&lt;br&gt;ej förvaras mer än en person i&lt;br&gt;varje rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringen skall ske på sådant&lt;br&gt;sätt att förbindelse mellan häktade&lt;br&gt;som kan antagas påverka varandra&lt;br&gt;i mål eller ärende såvitt möjligt&lt;br&gt;förhindras. Även i övrigt skall&lt;br&gt;häktad, särskilt om han är under&lt;br&gt;21 år, förvaras så att han ej&lt;br&gt;utsättes for olämpligt inflytande av&lt;br&gt;annan häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En häktad skall beredas tillfälle&lt;br&gt;att vistas tillsammans med andra&lt;br&gt;häktade. Mer än en häktad får&lt;br&gt;också förvaras i samma rum, om&lt;br&gt;det är synnerligen påkallat av&lt;br&gt;utrymmesskäl eller annan särskild&lt;br&gt;anledning. Gemensam vistelse och&lt;br&gt;gemensam förvaring får dock inte&lt;br&gt;äga rum, om det innebär fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt eller, i fråga om&lt;br&gt;den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott, fara för att&lt;br&gt;bevis undanröjs eller utredning om&lt;br&gt;brott på annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringen skall ske på sådant&lt;br&gt;sätt att förbindelse mellan häktade&lt;br&gt;som kan antas påverka varandra i&lt;br&gt;mål eller ärenden såvitt möjligt&lt;br&gt;förhindras. Även i övrigt skall&lt;br&gt;häktade, särskilt om de är under&lt;br&gt;21 år, förvaras så att de inte utsätts&lt;br&gt;för olämpligt inflytande av någon&lt;br&gt;annan som också är häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk&lt;br&gt;myndighet, internationellt organ&lt;br&gt;som har av Sverige erkänd be-&lt;br&gt;hörighet att ta emot klagomål från&lt;br&gt;enskilda eller hans offentlige för-&lt;br&gt;svarare skall vidarebefordras utan&lt;br&gt;föregående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från den som är häktad till&lt;br&gt;svenska myndigheter, internatio-&lt;br&gt;nella organ som har av Sverige&lt;br&gt;erkänd behörighet att ta emot&lt;br&gt;klagomål från enskilda eller den&lt;br&gt;häktades offentlige försvarare&lt;br&gt;skall vidarebefordras utan före-&lt;br&gt;gående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket får häktad avsända&lt;br&gt;eller mottaga brev, om det kan ske&lt;br&gt;utan fara från säkerhetssynpunkt&lt;br&gt;och, i fråga om den som är häktad&lt;br&gt;på grund av misstanke om brott,&lt;br&gt;utan fara för att bevis undanröjes&lt;br&gt;eller utredning om brott eljest&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras häktad avsända eller&lt;br&gt;mottaga brev utan föregående&lt;br&gt;granskning av dess innehåll, skall&lt;br&gt;brevet kvarhållas men får ej&lt;br&gt;öppnas utan den häktades med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf är före-&lt;br&gt;skrivet om brev gäller även annan&lt;br&gt;skriftlig handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket får den som är p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1997/98:104&lt;br&gt;häktad sända eller ta emot brev, Bilaga 3&lt;br&gt;om det kan ske utan fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt och, i fråga om&lt;br&gt;den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott, utan fara för&lt;br&gt;att bevis undanröjs eller utredning&lt;br&gt;om brott på annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras den som är häktad att&lt;br&gt;sända eller ta emot brev utan&lt;br&gt;föregående granskning av dess&lt;br&gt;innehåll, skall brevet kvarhållas&lt;br&gt;men får inte öppnas utan den&lt;br&gt;häktades medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf är före-&lt;br&gt;skrivet om brev gäller även andra&lt;br&gt;skriftliga handlingar. Kopior och&lt;br&gt;översättningar av brev eller andra&lt;br&gt;skriftliga handlingar som har&lt;br&gt;granskats skall forstöras så snart&lt;br&gt;de inte längre behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som är häktad på grund av misstanke om brott&lt;br&gt;ankommer det på undersökningsledaren eller åklagaren att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgöra om eller i vad mån&lt;br&gt;hinder för medgivande enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket första meningen eller&lt;br&gt;9—13 §§ eller för tillämpning av&lt;br&gt;3 första stycket andra meningen&lt;br&gt;möter på den grund att åtgärden&lt;br&gt;kan medföra fara för att bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgöra om eller i vad mån det&lt;br&gt;finns hinder för medgivande enligt&lt;br&gt;3 § eller 9-13 §§ på grund av att&lt;br&gt;åtgärden kan medföra fara för att&lt;br&gt;bevis undanröjs eller utredningen&lt;br&gt;om brott på annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undanröjes eller utredning om&lt;br&gt;brott eljest försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgöra fråga om inskränkningar enligt 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;som innebär hinder för medgivan-&lt;br&gt;de eller på annat sätt inskränkning&lt;br&gt;i en häktads rätt, får meddelas&lt;br&gt;endast om den häktade får under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;som innebär inskränkningar i den&lt;br&gt;häktades kontakter med omvärlden&lt;br&gt;får meddelas endast om den&lt;br&gt;häktade får underkastas restrik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kastas restriktioner enligt 24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § rättegångsbalken. Sådana&lt;br&gt;beslut skall omprövas så ofta det&lt;br&gt;finns anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tioner enligt 24 kap. 5 a § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall omprövas så ofta det finns&lt;br&gt;anledning till det. Skyldigheten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ompröva beslutet gäller även om p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1997/98'104&lt;br&gt;den häktade begär rättens pröv- Bilaga 3&lt;br&gt;ning av beslutet enligt 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade får begära rättens&lt;br&gt;prövning av beslut som avses i&lt;br&gt;16 § andra stycket. En begäran om&lt;br&gt;rättens prövning skall ges in till&lt;br&gt;den undersökningsledare eller&lt;br&gt;åklagare som beslutar om restrik-&lt;br&gt;tionerna. Denne skall genast om-&lt;br&gt;pröva beslutet. Om beslutet inte&lt;br&gt;ändras i enlighet med den&lt;br&gt;häktades begäran skall denna&lt;br&gt;överlämnas till rätten tillsammans&lt;br&gt;med ett yttrande varav skälen för&lt;br&gt;restriktionerna framgår. Om&lt;br&gt;beslutet därefter ändras skall&lt;br&gt;rätten underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall pröva en begäran&lt;br&gt;som avses i 17 § så snart det kan&lt;br&gt;ske. Den häktade skall beredas&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över åkla-&lt;br&gt;garens yttrande. Om förhandling&lt;br&gt;hålls skall denna om möjligt&lt;br&gt;samordnas med annan förhandling&lt;br&gt;i målet. I övrigt gäller i fråga om&lt;br&gt;handläggningen vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i rättegångsbalken om&lt;br&gt;häktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att någon annan krimi-&lt;br&gt;nalvårdsmyndighet än kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller tjänsteman&lt;br&gt;inom kriminalvården far fatta&lt;br&gt;beslut som avses i 16 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen kan&lt;br&gt;ändra ett beslut som någon annan&lt;br&gt;har fattat enligt första stycket. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att någon annan krimi-&lt;br&gt;nalvårdsmyndighet än kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller tjänsteman&lt;br&gt;inom kriminalvården far fatta&lt;br&gt;beslut som avses i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen kan&lt;br&gt;ändra ett beslut som någon annan&lt;br&gt;har fattat enligt första stycket. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 16 c § 1990:1012.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beslutet angår får påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning av ett sådant&lt;br&gt;beslut, om det gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beslutet angår får påkalla prop. 1997/98:104&lt;br&gt;styrelsens prövning av ett sådant Bilaga 3&lt;br&gt;beslut, om det gått honom eller&lt;br&gt;henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om Med undantag för bestäm-&lt;br&gt;häktad har motsvarande tillämp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;melserna i 16 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningpk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17-18 §§ tillämpas vad som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag sägs om häktad även på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har anhållits eller gripits på grund av misstanke om brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har intagits i häkte eller polisarrest för förpassning till&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har tillfälligt placerats i häkte med stöd av 23 § tredje&lt;br&gt;stycket, 43 § första stycket tredje meningen eller 50 § tredje meningen&lt;br&gt;lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som har omhändertagits enligt 28 kap. 11 § tredje stycket&lt;br&gt;brottsbalken i avvaktan på att beslut om undanröjande av skyddstillsyn&lt;br&gt;vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas inte på den som har gripits enligt 34 § lagen&lt;br&gt;(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 1 och 17 §§ intages i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt eller häkte för&lt;br&gt;annat ändamål än verkställighet av&lt;br&gt;påföljd för brott eller tages i förvar&lt;br&gt;i polisarrest, skall denna lag, med&lt;br&gt;särskilt beaktande av anledningen&lt;br&gt;till intagningen och dennas&lt;br&gt;varaktighet, gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar, om ej annat föreskrives i lag&lt;br&gt;eller annan forfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 1 och 24 §§ tas in i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt eller häkte för&lt;br&gt;annat ändamål än verkställighet av&lt;br&gt;påföljd för brott eller tas i förvar i&lt;br&gt;polisarrest, skall denna lag, med&lt;br&gt;särskilt beaktande av anledningen&lt;br&gt;till intagningen och dennas&lt;br&gt;varaktighet, gälla i tillämpliga&lt;br&gt;delar, om inte annat föreskrivs i&lt;br&gt;lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 17 § 1994:1761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 kap. 5 a, 14, 21 och 24 §§ samt 49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten beslutar att häkta&lt;br&gt;någon eller förordnar att någon&lt;br&gt;skall kvarbli i häkte, skall den&lt;br&gt;samtidigt på begäran av åklagaren&lt;br&gt;pröva om den häktades kontakter&lt;br&gt;med omvärlden skall fa inskrän-&lt;br&gt;kas. Tillstånd till sådana restrik-&lt;br&gt;tioner får meddelas endast om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten beslutar att häkta&lt;br&gt;någon, förordnar att någon skall&lt;br&gt;kvarbli i häkte eller medger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlängning av tiden för att väcka&lt;br&gt;åtal, skall den samtidigt på be-&lt;br&gt;gäran av åklagaren pröva om den&lt;br&gt;häktades kontakter med omvärlden&lt;br&gt;skall fa inskränkas. Tillstånd till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns risk för att den misstänkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana restriktioner far meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undanröjer bevis eller på annat sätt&lt;br&gt;försvårar sakens utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om det finns risk för att den&lt;br&gt;misstänkte undanröjer bevis eller&lt;br&gt;på annat sätt forsvårar sakens&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grund av senare inträffade omständigheter är nödvändigt,&lt;br&gt;får åklagaren meddela beslut som innebär inskränkningar i den häktades&lt;br&gt;kontakter med omvärlden även om rätten inte har meddelat tillstånd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;restriktioner. Har åklagaren meddelat ett sådant beslut skall han samma&lt;br&gt;dag eller senast dagen därefter begära rättens prövning enligt första&lt;br&gt;stycket. När en sådan framställan kommit in till rätten, skall rätten så&lt;br&gt;snart det kan ske och senast inom en vecka hålla förhandling i frågan. För&lt;br&gt;handläggningen vid rätten gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;häktningsförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;förfaller om rätten inte medger&lt;br&gt;fortsatt tillstånd i samband med att&lt;br&gt;den förordnar att någon skall&lt;br&gt;kvarbli i häkte eller medger för-&lt;br&gt;längning av tiden för att väcka&lt;br&gt;åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:1408.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid häktningsförhandlingen skall den som yrkar häktning och, om det Bilaga 4&lt;br&gt;inte finns synnerligt hinder, den anhållne vara närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkar häktning skall&lt;br&gt;ange de omständigheter som han&lt;br&gt;grundar sitt yrkande på. Den an-&lt;br&gt;hållne och hans försvarare skall få&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig. Utöver vad&lt;br&gt;handlingarna från förundersök-&lt;br&gt;ningen innehåller samt vad parter-&lt;br&gt;na i övrigt anför får utredning&lt;br&gt;angående brottet inte läggas fram,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som yrkar häktning skall&lt;br&gt;ange de omständigheter som&lt;br&gt;yrkandet grundas på. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om en begäran om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner enligt&lt;br&gt;5 a §. Den anhållne och hans&lt;br&gt;försvarare skall få tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig. Utöver vad handlingarna från&lt;br&gt;förundersökningen innehåller samt&lt;br&gt;vad parterna i övrigt anför får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning angående brottet inte&lt;br&gt;läggas fram, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den misstänkte för brottet&lt;br&gt;och är han häktad, skall rätten,&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, pröva om han skall stanna&lt;br&gt;kvar i häkte till dess domen vinner&lt;br&gt;laga kraft. Om den misstänkte inte&lt;br&gt;är häktad, får rätten förordna att&lt;br&gt;han skall häktas. I fråga om&lt;br&gt;tillstånd till restriktioner gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Döms den misstänkte för brottet&lt;br&gt;och är han häktad, skall rätten,&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i detta&lt;br&gt;kapitel, pröva om han skall stanna&lt;br&gt;kvar i häkte till dess domen vinner&lt;br&gt;laga kraft. Om den misstänkte inte&lt;br&gt;är häktad, får rätten förordna att&lt;br&gt;han skall häktas. I fråga om&lt;br&gt;restriktioner gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 24 kap. 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket skall bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel om häktning, i de fall där det finns risk för att den misstänkte&lt;br&gt;undandrar sig straff, gälla även i de fall där det finns risk för att den&lt;br&gt;misstänkte undandrar sig utvisning. Om rätten har beslutat om utvisning&lt;br&gt;får den förordna om häktning trots att det för brottet inte är föreskrivet&lt;br&gt;fängelse ett år eller däröver. Förordnandet om häktning skall dock inte&lt;br&gt;gälla under den tid då den dömde avtjänar en frihetsberövande påföljd&lt;br&gt;som han har dömts till i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om behandlingen av den som är&lt;br&gt;anhållen eller häktad samt om&lt;br&gt;ersättning av allmänna medel åt&lt;br&gt;den som varit oskyldigt anhållen&lt;br&gt;eller häktad finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behandlingen av den&lt;br&gt;som är anhållen eller häktad samt&lt;br&gt;om ersättning av allmänna medel&lt;br&gt;åt den som varit oskyldigt anhållen&lt;br&gt;eller häktad finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om rättens prövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:452.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1211.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökningsledarens eller åkla- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1997/98:104&lt;br&gt;garens beslut om inskränkningar i Bilaga 4&lt;br&gt;den häktades kontakter med om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätts beslut får överklagas särskilt, om tingsrätten i beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ett ombud, ett biträde eller en försvarare eller ogillat ett&lt;br&gt;yrkande om detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat ett yrkande av tredje man att få delta i rättegången som&lt;br&gt;intervenient eller målsägande eller prövat fråga enligt 13 kap. 7 § om&lt;br&gt;övertagande av ett käromål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelagt en part eller någon annan att lägga fram skriftligt bevis eller&lt;br&gt;att tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller vid prövning enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av&lt;br&gt;synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller&lt;br&gt;förhör med en part under sanningsförsäkran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. prövat en fråga om utdömande av förelagt vite eller häkte eller om&lt;br&gt;ansvar för förseelse i rättegången eller om skyldighet för någon att ersätta&lt;br&gt;rättegångskostnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. prövat en fråga om ersättning eller förskott av allmänna medel till&lt;br&gt;målsägande eller enskild part eller om ersättning eller förskott till biträde,&lt;br&gt;försvarare, vittne, sakkunnig eller någon annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövat en fråga i tvistemål om&lt;br&gt;kvarstad eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;15 kap. eller i brottmål om häkt-&lt;br&gt;ning, restriktioner enligt 24 kap.&lt;br&gt;5 a §, en åtgärd som avses i 25-&lt;br&gt;28 kap. eller omhändertagande&lt;br&gt;enligt 28 kap. brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. prövat en fråga i tvistemål om&lt;br&gt;kvarstad eller annan åtgärd enligt&lt;br&gt;15 kap. eller i brottmål om häkt-&lt;br&gt;ning, tillstånd till restriktioner&lt;br&gt;enligt 24 kap. 5 a §, en åtgärd som&lt;br&gt;avses i 25-28 kap. eller omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 28 kap. brotts-&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avslagit en begäran om biträde eller försvarare eller till sådant&lt;br&gt;uppdrag utsett någon annan än parten föreslagit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;prövat en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619) i annat fall än som avses i 5 eller 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avslagit en begäran om att ersättning till vittne som åberopats av en&lt;br&gt;enskild part skall utgå av allmänna medel enligt 36 kap. 24 § andra&lt;br&gt;stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. prövat en fråga enligt 33 kap. brottsbalken om avräkning av tiden&lt;br&gt;för vissa frihetsberövanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1624.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om&lt;br&gt;behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 a-16 d samt 17, 17 a, 18 och 19 §§ skall betecknas 18-&lt;br&gt;25 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 2 b, 3-16 samt de nya 18, 20, 22 och 24 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas två nya paragrafer, 2 c och 17 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott eller av någon&lt;br&gt;annan anledning får inte under-&lt;br&gt;kastas mera omfattande inskränk-&lt;br&gt;ningar i sin frihet än som ända-&lt;br&gt;målet med häktningen samt ord-&lt;br&gt;ning och säkerhet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade skall behandlas så&lt;br&gt;att skadliga följder av frihets-&lt;br&gt;berövandet motverkas. I den&lt;br&gt;utsträckning det är lämpligt, skall&lt;br&gt;åtgärder vidtas för att ge den&lt;br&gt;häktade det personliga stöd och&lt;br&gt;annan hjälp som han eller hon&lt;br&gt;behöver. Sådana åtgärder får dock&lt;br&gt;vidtas endast om den häktade&lt;br&gt;samtycker till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är uppenbart&lt;br&gt;onödigt, skall den häktade senast&lt;br&gt;vid ankomsten till förvarings-&lt;br&gt;lokalen kroppsvisiteras för&lt;br&gt;eftersökande av föremål som han&lt;br&gt;eller hon enligt vad som följer av&lt;br&gt;denna lag inte får inneha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får den häktade&lt;br&gt;kroppsvisiteras för eftersökande av&lt;br&gt;sådana föremål när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns anledning att anta&lt;br&gt;att ett sådant föremål skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott eller av annan&lt;br&gt;anledning får ej underkastas mera&lt;br&gt;omfattande inskränkningar i sin&lt;br&gt;frihet än som påkallas av ända-&lt;br&gt;målet med häktningen samt ord-&lt;br&gt;ning och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad skall behandlas så att&lt;br&gt;skadliga följder av frihets-&lt;br&gt;berövandet motverkas. I den mån&lt;br&gt;det lämpligen kan ske, skall&lt;br&gt;åtgärder vidtagas för att ge häktad&lt;br&gt;det personliga stöd och annan&lt;br&gt;hjälp som han behöver. Sådana&lt;br&gt;åtgärder far dock vidtagas endast&lt;br&gt;om den häktade samtycker därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, skall häktad senast vid&lt;br&gt;ankomsten till förvaringslokalen&lt;br&gt;kroppsvisiteras för eftersökande av&lt;br&gt;föremål som han enligt vad som&lt;br&gt;följer av denna lag ej far inneha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får häktad kropps-&lt;br&gt;visiteras för eftersökande av&lt;br&gt;föremål som nyss sagts när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anledning förekommer att&lt;br&gt;sådant föremål skall anträffas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:402.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sker stickprovsvis eller&lt;br&gt;också i anslutning till större&lt;br&gt;undersökning som av säkerhets-&lt;br&gt;skäl görs av utrymmen inom för-&lt;br&gt;varingslokalen och den häktade&lt;br&gt;har eller har haft särskild&lt;br&gt;anknytning till utrymme som&lt;br&gt;berörs av undersökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den häktade skall mottaga&lt;br&gt;eller har haft obevakat besök, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den häktade efter vistelse&lt;br&gt;utanför förvaringslokalen kommer&lt;br&gt;åter till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i andra&lt;br&gt;stycket utgör ej hinder mot att i&lt;br&gt;annat fall företages sådan ytlig&lt;br&gt;kroppsvisitation som bedömes&lt;br&gt;nödvändig av säkerhetsskäl och&lt;br&gt;som endast avser eftersökande av&lt;br&gt;vapen eller annat farligt föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anträffas på den häktade, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sker stickprovsvis eller Bilaga 4&lt;br&gt;också i anslutning till en större&lt;br&gt;undersökning som av säkerhets-&lt;br&gt;skäl görs av utrymmen inom för-&lt;br&gt;varingslokalen och den häktade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har eller har haft särskild&lt;br&gt;anknytning till det utrymme som&lt;br&gt;berörs av undersökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den häktade skall ta emot&lt;br&gt;eller har haft obevakat besök, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;den häktade efter vistelse&lt;br&gt;utanför förvaringslokalen åter-&lt;br&gt;vänder dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som har sagts i andra&lt;br&gt;stycket hindrar inte att det i annat&lt;br&gt;fall görs sådan ytlig kropps-&lt;br&gt;visitation som bedöms nödvändig&lt;br&gt;av säkerhetsskäl och som endast&lt;br&gt;avser eftersökande av vapen eller&lt;br&gt;annat farligt föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning får inte göras mer&lt;br&gt;ingående än vad ändamålet med&lt;br&gt;åtgärden kräver. All den hänsyn&lt;br&gt;som omständigheterna medger&lt;br&gt;skall iakttagas. Om möjligt skall&lt;br&gt;vittne närvara. En häktad får hållas&lt;br&gt;avskild från andra häktade, om det&lt;br&gt;är nödvändigt för att verkställa&lt;br&gt;beslut om kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan kroppsvisitation än som&lt;br&gt;avses i 2 § tredje stycket eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning får, när åtgärden&lt;br&gt;gäller kvinna, ej verkställas eller&lt;br&gt;bevittnas av annan än kvinna,&lt;br&gt;läkare eller legitimerad sjuk-&lt;br&gt;sköterska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål, som anträffas vid&lt;br&gt;kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning och som häktad enligt&lt;br&gt;vad som följer av denna lag ej får&lt;br&gt;inneha, skall omhändertagas och&lt;br&gt;förvaras för hans räkning, såvitt ej&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning får inte göras mer&lt;br&gt;ingående än vad ändamålet med&lt;br&gt;åtgärden kräver. All den hänsyn&lt;br&gt;som omständigheterna medger&lt;br&gt;skall iakttas. Om möjligt skall ett&lt;br&gt;vittne närvara. En häktad får hållas&lt;br&gt;avskild från andra häktade, om det&lt;br&gt;är nödvändigt för att verkställa&lt;br&gt;beslut om kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan kroppsvisitation än som&lt;br&gt;avses i 2 § tredje stycket eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning får, när åtgärden&lt;br&gt;gäller en kvinna, inte verkställas&lt;br&gt;eller bevittnas av någon annan än&lt;br&gt;en kvinna, en läkare eller en&lt;br&gt;legitimerad sjuksköterska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föremål som anträffas vid&lt;br&gt;kroppsvisitation eller kropps-&lt;br&gt;besiktning och som den häktade&lt;br&gt;enligt vad som följer av denna lag&lt;br&gt;inte får inneha, skall tas om hand&lt;br&gt;och förvaras för den häktades&lt;br&gt;räkning, om inte annat är särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Injektionssprutor och kanyler Bilaga 4&lt;br&gt;som kan användas för insprutning&lt;br&gt;i människokroppen, och andra&lt;br&gt;föremål som är särskilt ägnade att&lt;br&gt;användas för missbruk av eller&lt;br&gt;annan befattning med narkotika,&lt;br&gt;och som påträffas hos den som är&lt;br&gt;häktad, får tas om hand och&lt;br&gt;förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blod-, urin- eller utandnings-&lt;br&gt;prov får tas på en häktad som&lt;br&gt;skäligen kan misstänkas vara&lt;br&gt;påverkad av beroendeframkallan-&lt;br&gt;de medel eller sådant dopnings-&lt;br&gt;medel som avses i 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel, om inte annat&lt;br&gt;föranleds av medicinska eller&lt;br&gt;liknande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill häktad vistas tillsammans&lt;br&gt;med en eller flera andra häktade,&lt;br&gt;skall han beredas tillfälle härtill i&lt;br&gt;skälig utsträckning, om lokal-&lt;br&gt;förhållandena medger det. Mer än&lt;br&gt;en häktad far också förvaras i&lt;br&gt;samma rum, om det är synnerligen&lt;br&gt;påkallat av utrymmesskäl eller&lt;br&gt;annan särskild anledning.&lt;br&gt;Gemensam förvaring som angivits&lt;br&gt;nu far dock ej ske, om den innebär&lt;br&gt;fara från säkerhetssynpunkt eller, i&lt;br&gt;fråga om den som är häktad på&lt;br&gt;grund av misstanke om brott, fara&lt;br&gt;för att bevis undanröjes eller&lt;br&gt;utredning om brott eljest försvåras.&lt;br&gt;I annat fall än som angivits nu får&lt;br&gt;ej förvaras mer än en person i&lt;br&gt;varje rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringen skall ske på sådant&lt;br&gt;sätt att förbindelse mellan häktade&lt;br&gt;som kan antagas påverka varandra&lt;br&gt;i mål eller ärende såvitt möjligt&lt;br&gt;förhindras. Även i övrigt skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill en häktad vistas tillsam-&lt;br&gt;mans med en eller flera andra&lt;br&gt;häktade, skall han eller hon ges&lt;br&gt;tillfälle till det. Mer än en häktad&lt;br&gt;far också förvaras i samma rum,&lt;br&gt;om det är synnerligen påkallat av&lt;br&gt;utrymmesskäl eller annan särskild&lt;br&gt;anledning. Gemensam vistelse och&lt;br&gt;gemensam förvaring får dock inte&lt;br&gt;äga rum, om det innebär fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt eller, i fråga om&lt;br&gt;den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott, fara för att&lt;br&gt;bevis undanröjs eller utredning om&lt;br&gt;brott på annat sätt försvåras. Om&lt;br&gt;en häktad förvaras i en annan&lt;br&gt;lokal än häkte, får möjligheterna&lt;br&gt;till gemensam vistelse begränsas&lt;br&gt;med hänsyn till lokalförhållande-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringen skall vara sådan att&lt;br&gt;förbindelse mellan häktade som&lt;br&gt;kan antas påverka varandra i mål&lt;br&gt;eller ärenden såvitt möjligt&lt;br&gt;förhindras. Även i övrigt skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktad, särskilt om han är under&lt;br&gt;21 år, förvaras så att han ej&lt;br&gt;utsattes för olämpligt inflytande av&lt;br&gt;annan häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktade, särskilt om de är under p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1997/98:104&lt;br&gt;21 år, förvaras så att de inte utsätts Bilaga 4&lt;br&gt;för olämpligt inflytande av andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av häktad skall&lt;br&gt;hänsyn tagas till hans hälsotill-&lt;br&gt;stånd. Häktad som bedöms behöva&lt;br&gt;hälso- och sjukvård eller som&lt;br&gt;begär att läkare skall tillkallas,&lt;br&gt;skall så snart det kan ske under-&lt;br&gt;sökas av läkare, om ej sådan&lt;br&gt;undersökning uppenbarligen är&lt;br&gt;obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkares anvisning rörande&lt;br&gt;vården av häktad som är sjuk skall&lt;br&gt;iakttagas. Behöver den häktade&lt;br&gt;sjukhusvård, skall sådan beredas&lt;br&gt;honom så snart det kan ske. Före-&lt;br&gt;skrifter om psykiatrisk tvångsvård&lt;br&gt;ges i lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård. Får hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal inom kriminal-&lt;br&gt;vården kännedom om att en häktad&lt;br&gt;lider av sådan smittsam sjukdom&lt;br&gt;som enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) utgör en samhälls-&lt;br&gt;farlig sjukdom, skall chefen för&lt;br&gt;förvaringslokalen underrättas om&lt;br&gt;detta, om det behövs med hänsyn&lt;br&gt;till fara för att smittan skall&lt;br&gt;spridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det befaras att transport&lt;br&gt;medför skada för den häktades&lt;br&gt;hälsa, skall läkares medgivande till&lt;br&gt;transporten inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlossning av häktad kvinna&lt;br&gt;skall såvitt möjligt ske på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anledning föreligger därtill,&lt;br&gt;skall den som enligt andra eller&lt;br&gt;fjärde stycket vistas på sjukhus stå&lt;br&gt;under bevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen skall hänsyn&lt;br&gt;tas till den häktades hälsotillstånd.&lt;br&gt;En häktad som bedöms behöva&lt;br&gt;hälso- och sjukvård eller som&lt;br&gt;begär att läkare skall tillkallas,&lt;br&gt;skall så snart som möjligt&lt;br&gt;undersökas av läkare, om inte&lt;br&gt;sådan undersökning uppenbarligen&lt;br&gt;är onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkares anvisningar om&lt;br&gt;vården av en häktad som är sjuk&lt;br&gt;skall iakttas. Behöver den häktade&lt;br&gt;sjukhusvård, skall sådan beredas&lt;br&gt;honom eller henne så snart som&lt;br&gt;möjligt. Föreskrifter om psykiat-&lt;br&gt;risk tvångsvård finns i lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård. Får hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal inom kriminalvården&lt;br&gt;kännedom om att en häktad lider&lt;br&gt;av en smittsam sjukdom som&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;smittskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1472) utgör en samhälls-&lt;br&gt;farlig sjukdom, skall chefen för&lt;br&gt;förvaringslokalen underrättas om&lt;br&gt;detta, om det behövs med hänsyn&lt;br&gt;till fara för att smittan skall&lt;br&gt;spridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det befaras att transport&lt;br&gt;medför skada för den häktades&lt;br&gt;hälsa, skall läkares medgivande till&lt;br&gt;transporten hämtas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlossning av en häktad kvinna&lt;br&gt;skall om möjligt ske på sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning till det,&lt;br&gt;skall den som enligt andra eller&lt;br&gt;fjärde stycket vistas på sjukhus stå&lt;br&gt;under bevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad skall såvitt möjligt Den häktade skall om möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1135.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjudas arbete eller annan därmed&lt;br&gt;jämförlig sysselsättning under&lt;br&gt;häktningstiden. Han skall vidare&lt;br&gt;beredas tillfälle att utföra arbete&lt;br&gt;som han själv skaffat sig, om det&lt;br&gt;kan ske utan olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet,&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, med-&lt;br&gt;delar bestämmelser om ersättning&lt;br&gt;åt häktad för arbete eller annan&lt;br&gt;därmed jämförlig sysselsättning&lt;br&gt;som tillhandahålles honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjudas arbete eller annan därmed prop. 1997/98:104&lt;br&gt;jämförlig sysselsättning under Bilaga 4&lt;br&gt;häktningstiden. Den häktade skall&lt;br&gt;vidare ges möjlighet att utföra&lt;br&gt;arbete som han eller hon själv har&lt;br&gt;skaffat sig, om det kan ske utan&lt;br&gt;olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar bestämmelser om ersätt-&lt;br&gt;ning åt den häktade för arbete eller&lt;br&gt;annan därmed jämförlig syssel-&lt;br&gt;sättning som tillhandahålls honom&lt;br&gt;eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning det lämpligen&lt;br&gt;kan ske bör häktad, om ej annat&lt;br&gt;följer av tredje stycket, ges&lt;br&gt;möjligheter att genom tidningar,&lt;br&gt;radio och television följa vad som&lt;br&gt;händer i omvärlden. Hans behov&lt;br&gt;av arman förströelse bör&lt;br&gt;tillgodoses i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättningar som anges&lt;br&gt;i första stycket får häktad själv&lt;br&gt;skaffa sig eller mottaga böcker,&lt;br&gt;tidskrifter, tidningar och annat&lt;br&gt;som kan bereda honom förströelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som är häktad på&lt;br&gt;grund av misstanke om brott får&lt;br&gt;inskränkningar helt eller delvis&lt;br&gt;göras i hans rätt att ha tillgång till&lt;br&gt;tidskrifter, tidningar, radio och&lt;br&gt;television, om det är påkallat för&lt;br&gt;att undvika att bevis undanröjes&lt;br&gt;eller utredning om brott eljest&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad får inneha pengar,&lt;br&gt;värdesaker och legitimations-&lt;br&gt;handlingar i den mån det kan ske&lt;br&gt;utan olägenhet. Han får ej inneha&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker eller andra&lt;br&gt;berusningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får häktad, i den mån ej&lt;br&gt;annat följer av denna lag, inneha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som det är&lt;br&gt;lämpligt bör en häktad, om inte&lt;br&gt;annat följer av tredje stycket, ges&lt;br&gt;möjligheter att genom tidningar,&lt;br&gt;radio och television följa vad som&lt;br&gt;händer i omvärlden. Den häktades&lt;br&gt;behov av annan förströelse bör till-&lt;br&gt;godoses i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i första stycket får den&lt;br&gt;häktade själv skaffa sig eller ta&lt;br&gt;emot böcker, tidskrifter, tidningar&lt;br&gt;och annat som kan bereda honom&lt;br&gt;eller henne förströelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är häktad på grund&lt;br&gt;av misstanke om brott får&lt;br&gt;inskränkningar helt eller delvis&lt;br&gt;göras i rätten att ha tillgång till&lt;br&gt;tidskrifter, tidningar, radio och&lt;br&gt;television, om det behövs för att&lt;br&gt;undvika att bevis undanröjs eller&lt;br&gt;utredning om brott på annat sätt&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade får inneha pengar,&lt;br&gt;värdesaker och legitimations-&lt;br&gt;handlingar i den mån det inte är&lt;br&gt;olägligt. Den häktade får inte&lt;br&gt;inneha alkoholhaltiga drycker eller&lt;br&gt;andra berusningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får den häktade, i den&lt;br&gt;mån inte annat följer av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga tillhörigheter och skaffa&lt;br&gt;sig varor eller annat enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inneha personliga tillhörigheter p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1997/98:104&lt;br&gt;och skaffa sig varor eller annat Bilaga 4&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad skall ha möjlighet att&lt;br&gt;dagligen vistas utomhus minst en&lt;br&gt;timme, om ej synnerligt hinder&lt;br&gt;möter däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från häktad till svensk&lt;br&gt;myndighet, internationellt organ&lt;br&gt;som har av Sverige erkänd&lt;br&gt;behörighet att ta emot klagomål&lt;br&gt;från enskilda eller hans offentlige&lt;br&gt;försvarare skall vidarebefordras&lt;br&gt;utan föregående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt&lt;br&gt;första stycket får häktad avsända&lt;br&gt;eller mottaga brev, om det kan ske&lt;br&gt;utan fara från säkerhetssynpunkt&lt;br&gt;och, i fråga om den som är häktad&lt;br&gt;på grund av misstanke om brott,&lt;br&gt;utan fara för att bevis undanröjes&lt;br&gt;eller utredning om brott eljest&lt;br&gt;försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras häktad avsända eller&lt;br&gt;mottaga brev utan föregående&lt;br&gt;granskning av dess innehåll, skall&lt;br&gt;brevet kvarhållas men far ej&lt;br&gt;öppnas utan den häktades med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf är&lt;br&gt;föreskrivet om brev gäller även&lt;br&gt;annan skriftlig handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena är tillämpliga även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade skall ha möjlighet&lt;br&gt;att dagligen vistas utomhus minst&lt;br&gt;en timme, om det inte finns&lt;br&gt;synnerligt hinder mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev från den häktade till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska myndigheter, internatio-&lt;br&gt;nella organ som har av Sverige&lt;br&gt;erkänd behörighet att ta emot&lt;br&gt;klagomål från enskilda eller den&lt;br&gt;häktades offentlige försvarare&lt;br&gt;skall vidarebefordras utan före-&lt;br&gt;gående granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som gäller enligt&lt;br&gt;första stycket får den häktade&lt;br&gt;sända eller ta emot brev, om det&lt;br&gt;kan ske utan fara från säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt och, för den som är&lt;br&gt;häktad på grund av misstanke om&lt;br&gt;brott, utan fara för att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;på annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras den häktade att sända&lt;br&gt;eller ta emot brev utan föregående&lt;br&gt;granskning av dess innehåll, skall&lt;br&gt;brevet hållas kvar men får inte&lt;br&gt;öppnas utan den häktades med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopior och översättningar av&lt;br&gt;brev som har granskats skall&lt;br&gt;förstöras så snart de inte längre&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i forsta-fiärde&lt;br&gt;styckena om brev gäller även&lt;br&gt;andra skriftliga handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på försändelse av annat slag än&lt;br&gt;brev eller annan skriftlig handling.&lt;br&gt;Häktad far dock ej mottaga&lt;br&gt;försändelse som har angivits nu,&lt;br&gt;om den kan äventyra ordningen&lt;br&gt;eller eljest medföra olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är påkallat för att hindra&lt;br&gt;att otillåtna varor införes i för-&lt;br&gt;varingslokal, får regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer föreskriva att häktade&lt;br&gt;ej utan särskilt medgivande får&lt;br&gt;mottaga andra försändelser än&lt;br&gt;brev eller andra meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försändelser av annat slag än brev p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1997/98:104&lt;br&gt;eller andra skriftliga handlingar. Bilaga 4&lt;br&gt;Den häktade får dock inte ta emot&lt;br&gt;en sådan försändelse om den kan&lt;br&gt;äventyra ordningen eller annars&lt;br&gt;medföra olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs for att hindra att&lt;br&gt;otillåtna varor förs in i en för-&lt;br&gt;varingslokal, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer föreskriva att häktade&lt;br&gt;inte utan särskilt medgivande får&lt;br&gt;ta emot andra försändelser än brev&lt;br&gt;eller andra meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En häktad får ta emot besök i&lt;br&gt;den utsträckning det lämpligen kan&lt;br&gt;ske. En häktad får inte ta emot&lt;br&gt;besök som kan medföra fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt. Inte heller får&lt;br&gt;den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott ta emot besök&lt;br&gt;som kan medföra fara för att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;annars försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller för att undvika att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;annars försvåras, skall en eller&lt;br&gt;flera personer vara närvarande vid&lt;br&gt;besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättningar som anges&lt;br&gt;i andra stycket kan som villkor för&lt;br&gt;besök föreskrivas att den be-&lt;br&gt;sökande underkastar sig kropps-&lt;br&gt;visitation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att kunna&lt;br&gt;bedöma om den som är häktad&lt;br&gt;skall få ta emot besök i ett särskilt&lt;br&gt;fall eller om ett besök skall vara&lt;br&gt;bevakat, skall i förväg undersökas&lt;br&gt;om den besökande har dömts eller&lt;br&gt;är misstänkt för brottslig verk-&lt;br&gt;samhet. I den utsträckning det&lt;br&gt;behövs skall upplysningar också&lt;br&gt;inhämtas om den besökandes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade får ta emot besök i&lt;br&gt;den utsträckning det är lämpligt.&lt;br&gt;Han eller hon får inte ta emot&lt;br&gt;besök som kan medföra fara från&lt;br&gt;säkerhetssynpunkt. Inte heller får&lt;br&gt;den som är häktad på grund av&lt;br&gt;misstanke om brott ta emot besök&lt;br&gt;som kan medföra fara för att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;på annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller för att undvika att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;på annat sätt försvåras, skall en&lt;br&gt;eller flera personer vara när-&lt;br&gt;varande vid besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i andra stycket kan som&lt;br&gt;villkor för besök föreskrivas att&lt;br&gt;den besökande underkastar sig&lt;br&gt;kroppsvisitation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att kunna&lt;br&gt;bedöma om den som är häktad&lt;br&gt;skall få ta emot besök i ett särskilt&lt;br&gt;fall eller om ett besök skall vara&lt;br&gt;bevakat, skall det i förväg under-&lt;br&gt;sökas om den besökande har&lt;br&gt;dömts eller är misstänkt för&lt;br&gt;brottslig verksamhet. I den&lt;br&gt;utsträckning det behövs skall upp-&lt;br&gt;lysningar också hämtas in om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:493.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden i övrigt. besökandes personliga förhållan- Prop. 1997/98:104&lt;br&gt;den i övrigt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försvarares rätt att träffa den som är häktad finns bestämmelser i&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonsamtal mellan häktad&lt;br&gt;och person utom förvaringslokalen&lt;br&gt;får äga rum i den utsträckning det&lt;br&gt;lämpligen kan ske. Den häktade&lt;br&gt;skall vägras telefonsamtal som kan&lt;br&gt;medföra fara från säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt. Ej heller får den som är&lt;br&gt;häktad på grund av misstanke om&lt;br&gt;brott ha telefonsamtal som kan&lt;br&gt;medföra fara för att bevis undan-&lt;br&gt;röjes eller utredning om brott&lt;br&gt;eljest försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missbruk ej kan befaras,&lt;br&gt;kan häktad medges att besöka när-&lt;br&gt;stående som är svårt sjuk, närvara&lt;br&gt;vid närståendes begravning eller i&lt;br&gt;annat fall, då synnerliga skäl&lt;br&gt;föreligger, lämna förvarings-&lt;br&gt;lokalen för viss kort tid. Under&lt;br&gt;vistelsen utom förvaringslokalen&lt;br&gt;skall den häktade vara ställd&lt;br&gt;under bevakning, om ej sådan till-&lt;br&gt;syn av särskilda skäl kan antagas&lt;br&gt;vara obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonsamtal mellan den&lt;br&gt;häktade och en person utom&lt;br&gt;förvaringslokalen far äga rum i&lt;br&gt;den utsträckning som det är&lt;br&gt;lämpligt. Den häktade skall vägras&lt;br&gt;telefonsamtal som kan medföra&lt;br&gt;fara från säkerhetssynpunkt. Inte&lt;br&gt;heller den som är häktad på grund&lt;br&gt;av misstanke om brott får ta emot&lt;br&gt;eller ringa telefonsamtal som kan&lt;br&gt;medföra fara för att bevis undan-&lt;br&gt;röjs eller utredning om brott på&lt;br&gt;annat sätt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller for att undvika att bevis&lt;br&gt;undanröjs eller utredning om brott&lt;br&gt;på annat sätt försvåras, skall en&lt;br&gt;eller flera personer på lämpligt sätt&lt;br&gt;avlyssna telefonsamtal. Avlyss-&lt;br&gt;ning får äga rum endast med den&lt;br&gt;häktades vetskap. Telefonsamtal&lt;br&gt;med den häktades offentlige för-&lt;br&gt;svarare får inte avlyssnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missbruk inte kan befaras,&lt;br&gt;kan den häktade medges att&lt;br&gt;besöka en närstående som är svårt&lt;br&gt;sjuk, närvara vid en närståendes&lt;br&gt;begravning eller i annat fall, då det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, lämna för-&lt;br&gt;varingslokalen för viss kort tid.&lt;br&gt;Under vistelsen utanjor förva-&lt;br&gt;ringslokalen skall den häktade&lt;br&gt;bevakas, om inte en sådan tillsyn&lt;br&gt;av särskilda skäl kan antas vara&lt;br&gt;onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför häktad kvinna spädbarn&lt;br&gt;vid intagningen eller föder hon&lt;br&gt;därefter barn, kan tillstånd ges&lt;br&gt;henne att ha barnet hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en häktad kvinna har med&lt;br&gt;sig ett spädbarn vid intagningen&lt;br&gt;eller därefter föder barn, kan hon&lt;br&gt;fö tillstånd att ha barnet hos sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktad får beläggas med fangsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under transport och eljest&lt;br&gt;under vistelse utom förvarings-&lt;br&gt;lokalen, om det är nödvändigt av&lt;br&gt;säkerhetsskäl samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade får beläggas med&lt;br&gt;fangsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. under transport och annars&lt;br&gt;under vistelse utanför förvarings-&lt;br&gt;lokalen, om det är nödvändigt av&lt;br&gt;säkerhetsskäl och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i övrigt för att betvinga våldsamt uppträdande av den häktade, om&lt;br&gt;andra medel visar sig otillräckliga och det är oundgängligen nödvändigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till den häktades egen&lt;br&gt;hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkare skall så snart det kan ske&lt;br&gt;undersöka den som är föremål för&lt;br&gt;åtgärd enligt första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annans säkerhet till liv eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare skall så snart det är&lt;br&gt;möjligt undersöka den som är&lt;br&gt;föremål för åtgärd enligt första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som är häktad&lt;br&gt;på grund av misstanke om brott&lt;br&gt;ankommer det på undersöknings-&lt;br&gt;ledaren eller åklagaren att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgöra om eller i vad mån&lt;br&gt;hinder för medgivande enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket första meningen eller&lt;br&gt;9-13 §§ eller för tillämpning av&lt;br&gt;3 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;möter på den grund att åtgärden&lt;br&gt;kan medföra fara för att bevis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som är häktad&lt;br&gt;på grund av misstanke om brott är&lt;br&gt;det undersökningsledaren eller&lt;br&gt;åklagaren som skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgöra om eller i vad mån det&lt;br&gt;finns hinder för medgivande enligt&lt;br&gt;3 § eller 9-13 §§ på grund av att&lt;br&gt;åtgärden kan medföra fara för att&lt;br&gt;bevis undanröjs eller utredningen&lt;br&gt;om brott på annat sätt försvåras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undanröjes eller utredning om&lt;br&gt;brott eljest försvåras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgöra fråga om inskränkningar enligt 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;som innebär hinder för medgivan-&lt;br&gt;de eller på annat sätt inskränkning&lt;br&gt;i en häktads rätt, får meddelas&lt;br&gt;endast om den häktade får under-&lt;br&gt;kastas restriktioner enligt 24 kap.&lt;br&gt;5 a § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut skall omprövas så&lt;br&gt;ofta det finns anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket&lt;br&gt;som innebär inskränkningar i den&lt;br&gt;häktades kontakter med omvärlden&lt;br&gt;(restriktioner) får meddelas endast&lt;br&gt;om den häktade får underkastas&lt;br&gt;restriktioner enligt 24 kap. 5 a §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall omprövas så ofta det finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:931.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1411.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning till det. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den häktade får begära tings-&lt;br&gt;rättens prövning av ett beslut&lt;br&gt;enligt 16 § andra stycket att&lt;br&gt;ålägga denne restriktioner av ett&lt;br&gt;visst slag. Rätten skall pröva en&lt;br&gt;sådan begäran när den prövar&lt;br&gt;frågan om tillstånd till restrik-&lt;br&gt;tioner enligt 24 kap. 5 a § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. Innan rätten fattar&lt;br&gt;beslut skall åklagaren ges tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig. Rättens beslut får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;skall tillämpas även i hovrätt och&lt;br&gt;Högsta domstolen om dom i målet&lt;br&gt;har överklagats dit eller om för-&lt;br&gt;handling hålls enligt 24 kap. 17 §&lt;br&gt;fjärde stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ej annat följer av 16 §, med-&lt;br&gt;delas beslut enligt denna lag av&lt;br&gt;kriminalvårdsstyrelsen beträffande&lt;br&gt;den som är intagen i förvarings-&lt;br&gt;lokal som står under styrelsens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 16 §,&lt;br&gt;meddelas beslut enligt denna lag&lt;br&gt;av Kriminalvårdsstyrelsen be-&lt;br&gt;träffande den som är intagen i en&lt;br&gt;förvaringslokal som står under&lt;br&gt;styrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att någon annan krimi-&lt;br&gt;nalvårdsmyndighet än kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller tjänsteman&lt;br&gt;inom kriminalvården far fatta&lt;br&gt;beslut som avses i 16 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen kan&lt;br&gt;ändra ett beslut som någon annan&lt;br&gt;har fattat enligt första stycket. Den&lt;br&gt;som beslutet angår far påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning av ett sådant&lt;br&gt;beslut, om det gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva att någon annan krimi-&lt;br&gt;nalvårdsmyndighet än Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller tjänsteman&lt;br&gt;inom kriminalvården far fatta&lt;br&gt;beslut som avses i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen kan&lt;br&gt;ändra ett beslut som någon annan&lt;br&gt;har fattat enligt första stycket. Den&lt;br&gt;som beslutet angår far påkalla&lt;br&gt;styrelsens prövning av ett sådant&lt;br&gt;beslut, om det gått honom eller&lt;br&gt;henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 16 a § 1981:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 16 c § 1990:1012.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 f'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om Med undantag för bestäm-&lt;br&gt;häktad har motsvarande tillämp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;melserna i 16 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 § tillämpas vad som i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs om den häktade även på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har anhållits eller gripits på grund av misstanke om brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har intagits i häkte 2. den som har tagits in i häkte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller polisarrest för förpassning till eller polisarrest för förpassning till&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kriminalvårdsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har tillfälligt placerats i häkte med stöd av 23 § tredje&lt;br&gt;stycket, 43 § första stycket tredje meningen eller 50 § tredje meningen&lt;br&gt;lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som har omhändertagits&lt;br&gt;enligt 28 kap. 11 § tredje stycket&lt;br&gt;brottsbalken i avvaktan på att&lt;br&gt;beslut om undanröjande av&lt;br&gt;skyddstillsyn vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas inte på den som har gripits enligt 34 § lagen&lt;br&gt;(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som har omhändertagits&lt;br&gt;enligt 28 kap. 11 § tredje stycket&lt;br&gt;brottsbalken i avvaktan på att ett&lt;br&gt;beslut om undanröjande av&lt;br&gt;skyddstillsyn vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 1 och 17 §§ intages i krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalt eller häkte för&lt;br&gt;annat ändamål än verkställighet av&lt;br&gt;påföljd för brott eller tages i förvar&lt;br&gt;i polisarrest, skall denna lag, med&lt;br&gt;särskilt beaktande av anledningen&lt;br&gt;till intagningen och dennas varak-&lt;br&gt;tighet, gälla i tillämpliga delar, om&lt;br&gt;ej annat föreskrives i lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 1 och 22 §§ tas in i krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalt eller häkte för&lt;br&gt;annat ändamål än verkställighet av&lt;br&gt;påföljd för brott eller tas i förvar i&lt;br&gt;polisarrest, skall denna lag, med&lt;br&gt;särskilt beaktande av anledningen&lt;br&gt;till intagningen och dennas varak-&lt;br&gt;tighet gälla i tillämpliga delar, om&lt;br&gt;inte annat föreskrivs i lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 17 § 1994:1761.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Förutvarande 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-05.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Sigvard&lt;br&gt;Holstad, justitierådet Ingegerd Westlander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 19 februari 1998 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och&lt;br&gt;anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Ingela Jönsson&lt;br&gt;och hovrättsassessorn Håkan Friman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke första meningen föreslås ändringar som skall&lt;br&gt;klargöra den nya huvudregeln att en häktad som önskar det skall ges&lt;br&gt;tillfälle att vistas tillsammans med en eller flera andra häktade&lt;br&gt;(gemensam vistelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket som endast ändrats språkligt finns vissa bestämmelser&lt;br&gt;angående vad som skall iakttas beträffande ”förvaringen” när häktade&lt;br&gt;kan antas påverka varandra i mål eller ärenden liksom när häktade inte&lt;br&gt;uppnått 21 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning bör vad som sålunda föreskrivs i andra&lt;br&gt;stycket göras tillämpligt även beträffande häktade som enligt huvud-&lt;br&gt;regeln i första stycket vill ha gemensam vistelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:104 Behandlingen av häktade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 56075, Stockholm 1998&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>1-2 bifall, 3 delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JuU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 14:50:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03104</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 14:50:21</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JuU22</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JuU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Behandlingen av häktade</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>