<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229357</hangar_id>
 <dok_id>GL03101</dok_id>
 <rm>1997/98</rm>
 <beteckning>101</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1997/98:101</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>101</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1998-03-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:03:10</systemdatum>
 <publicerad>1998-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03101/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GL03101</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GL03101</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1997/98:101&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel&lt;br&gt;om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GL03101/prop_199798__101-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det i förvaltningslagen införs en allmän och&lt;br&gt;kompletterande regel om att beslut av förvaltningsmyndigheter får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om något annat inte är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet. Därmed överges den tidigare huvudregeln om att&lt;br&gt;statliga myndigheters beslut i avsaknad av bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande får överklagas hos närmast högre myndighet och i sista&lt;br&gt;hand hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget syftar inte till att flytta överprövningen av förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden till en annan instans än den som nu gör överprövningen. Den nya&lt;br&gt;regeln om överklagande är i stället närmast av författningsteknisk&lt;br&gt;karaktär och innebär en lagreglering av en huvudregel om domstols-&lt;br&gt;prövning som i praktiken redan gäller. Därutöver är ett syfte med regeln&lt;br&gt;att anvisa en behörig domstol för det fall en rätt till domstolsprövning&lt;br&gt;skulle finnas enligt EG-rätten eller Europakonventionen och en sådan rätt&lt;br&gt;inte är förutsedd i lagstiftningen. Bestämmelsen syftar också till att&lt;br&gt;begränsa risken för negativa kompetenskonflikter mellan de allmänna&lt;br&gt;domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln föranleder följdändringar i form av särskilda&lt;br&gt;överklagandebestämmelser om rätt att överklaga till regeringen i ett antal&lt;br&gt;lagar. I ärendet föreslås också att det införs särskilda överklagande-&lt;br&gt;bestämmelser som innebär att överprövningen av beslut enligt ett fåtal&lt;br&gt;lagar flyttas från regeringen till allmän förvaltningsdomstol och i två&lt;br&gt;speciella fall, som gäller lantmäterimyndighets beslut, att överprövningen&lt;br&gt;flyttas från regeringen till fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare flera ändringar i bestämmelserna om&lt;br&gt;förfarandet i de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undanröja den rådande osäkerheten i fråga om dels i vilken mån&lt;br&gt;kravet på prövningstillstånd i kammarrätt omfattar olika processuella&lt;br&gt;frågor med anknytning till saken, dels i vilken sammansättning dom-&lt;br&gt;stolarna skall besluta i sådana frågor föreslås ändringar i förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Flera av&lt;br&gt;förslagen i propositionen avser prövningen av frågan om ett över-&lt;br&gt;klagande har kommit in i rätt tid. Det föreslås att såväl kammarrätt som&lt;br&gt;Regeringsrätten vid en sådan prövning skall vara domför i en mindre&lt;br&gt;sammansättning än vad som nu är fallet samt att överklagandeförbud&lt;br&gt;skall gälla när ett beslut i en sådan fråga har överprövats av en&lt;br&gt;domstolsinstans. Vidare föreslås en ändring i kammarrättens samman-&lt;br&gt;sättning i mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen och&lt;br&gt;kyrkolagen som innebär att kammarrätten skall vara domför utan&lt;br&gt;särskilda ledamöter vid prövning av mål av enkel beskaffenhet. Det&lt;br&gt;föreslås också en generell regel om att utgångspunkten för beräkningen&lt;br&gt;av överklagandetiden för en myndighet eller annan allmän part som&lt;br&gt;företräder det allmänna skall vara när avgörandet har meddelats i stället&lt;br&gt;för delgivningsdagen. Slutligen föreslås att det införs bestämmelser om&lt;br&gt;överlämnande av mål mellan förvaltningsdomstolarna samt att krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt skall gälla i ytterligare två måltyper, mål&lt;br&gt;om återkrav av utgivet bistånd enligt socialtjänstlagen och mål om&lt;br&gt;utdömande av vite enligt viteslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i föräldrabalken.......................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken..................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och&lt;br&gt;förmynderskap..................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.......................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring..........................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:988).........................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal och ecklesiastik indelning i samband med&lt;br&gt;fastighetsbildning..............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstolar.......................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:291).........................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1971:1037) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderättsutredning och legalisering..............................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot dumpning av avfall i vatten.......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289)..........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149).......................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samfalligheter...................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1173).......................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;inkassolagen (1974:182).....29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;trafikskadelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1410).......................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;körkortslagen (1977:477).... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1977:729) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten...........................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620).........................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hälsoskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:1080).......................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten.. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:223).........................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327).........................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll..............................................................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;individuellt pensionssparande...........................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar.....................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring.....................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassor...........................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:000).........................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biluthyrning.......................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet&amp;nbsp;och dess beredning............................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av förvaltningsbeslut................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En allmän regel om domstolsprövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsbeslut.............................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av den nya regeln om domstolsprövning.. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ändrad instansordning för vissa överklaganden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följdändringar i andra författningar..................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa speciella ärendegrupper inom lantmäteriområdet... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av räkningar avseende avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lantmäteriförrättningar m.m......................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa ärenden enligt lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderättsutredning och legalisering............69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa ärenden enligt lagen om förvaltning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samfalligheter.................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattningen av kravet på prövningstillstånd i kammarrätt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten................................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på prövningstillstånd i kammarrätt i ytterligare måltyper......80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringsrättens sammansättning vid prövning av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;awisningsbeslut..............................................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kammarrättens sammansättning vid prövning av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;awisningsbeslut..............................................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbud mot att överklaga vissa awisningsbeslut............................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Rättens sammansättning vid prövning av processuella frågor i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där prövningstillstånd krävs............................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Kammarrättens sammansättning i mål om laglighetsprövning.......91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Överklagandetidens beräkning........................................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Överklagandetidens längd...............................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Överlämnande av mål mellan domstolar.........................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser............................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;F örfattningskommentar.................................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.....................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring........................................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:988).......................................................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna förvaltningsdomstolar.....................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av förvaltningsprocesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:291).......................................................................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1037) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderättsutredning och legalisering............................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289)...... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149).....................................................................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning av samfälligheter..........................................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i körkortslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:477).......................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620).......................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:206) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viten................................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:223).......................................................................112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327).......................................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga förslag till lagändringar......................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorian Översyn av förvaltningsprocessen (Ds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996:40) lagförslag.........................................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorian Fortsatt översyn av förvaltningsprocessen&lt;br&gt;(Ds 1997:29) lagförslag..................................................137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian Översyn av förvaltningsprocessen...........138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian Fortsatt översyn av förvaltningsprocessen 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Författningsförslag i promemorian Några&lt;br&gt;överklagandefrågor.........................................................140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian Några överklagande frågor.......................143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissen lagförslag............................................144 Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..........................................................184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998.........188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk&lt;br&gt;sprit m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1970:997) om ändring i kommunal och&lt;br&gt;ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning&lt;br&gt;och legalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning&lt;br&gt;av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i inkassolagen (1974:182),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i hälsoskyddslagen (1982:1080),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i fordonskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för&lt;br&gt;riskkapitalinvesteringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1998:000) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i föräldrabalken' skall införas en ny&lt;br&gt;paragraf, 20 kap. 9 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ett&lt;br&gt;ärende enligt 19 kap. 17 § får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Tidigare 9 § upphävd genom SFS 1990:444.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i äktenskapsbalken skall införas en ny&lt;br&gt;paragraf, 15 kap. 5 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 3 § 4 får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;vissa internationella rättsförhållanden rörande&lt;br&gt;äktenskap och förmynderskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1904:26 s. 1) om vissa&lt;br&gt;internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap&lt;br&gt;skall införas en ny paragraf, 1 kap. 10 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 3 §&lt;br&gt;1 får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1961:181) om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m. skall inforas en ny paragraf, 18 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverkets beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare 18 § upphävd genom SFS 1973:997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 11 § lagen (1962:381)’ om allmän&lt;br&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket i&lt;br&gt;ärenden om försäkring enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Ett beslut som har fattats av en tjänsteman hos&lt;br&gt;försäkringskassan får dock inte överklagas av en enskild innan beslutet&lt;br&gt;har omprövats enligt 10 §. En enskilds överklagande av ett sådant beslut&lt;br&gt;innan beslutet har omprövats skall anses som en begäran om omprövning&lt;br&gt;enligt nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av besvär över länsrättens beslut i mål som avses i första&lt;br&gt;stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 33 § fjärde&lt;br&gt;stycket förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) gäller inte awisnings-&lt;br&gt;beslut som har meddelats av en&lt;br&gt;försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas i annat fall än som avses i 2-5 §§ beslut eller åtgärd av&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten, skall skrivelsen med överklagandet ges in till&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten inom fyra veckor från den dag då förrättningen&lt;br&gt;förklarades avslutad eller inställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd varigenom gräns utmärkts far överklagas inom ett år från den&lt;br&gt;dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbestämningen in-&lt;br&gt;fördes i fastighetsregistret eller, om utmärkningen gjorts först efter&lt;br&gt;nämnda dag, från det åtgärden slutfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om debitering av för-&lt;br&gt;rättningskostnader får överklagas&lt;br&gt;inom tre veckor från den förfallo-&lt;br&gt;dag som anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande enligt denna paragraf får göras av sakägare. Den som&lt;br&gt;ålagts att betala ersättning eller kostnad får överklaga beslutet, även om&lt;br&gt;han inte är sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i&lt;br&gt;samband med fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1970:991) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning&lt;br&gt;skall inforas en ny paragraf, 8 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 4 §&lt;br&gt;får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 a, 8, 12, 13 a och 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avdelning dömer fem regeringsråd. Avdelningen är dock domför&lt;br&gt;med fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om resning eller återställande av för-&lt;br&gt;sutten tid och vid prövning av frågor som avses i 28 § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291) är avdelningen domför med tre regeringsråd,&lt;br&gt;om prövningen är av enkel beskaffenhet. Har regeringsrätten tidigare&lt;br&gt;avslagit en ansökan om resning från samma sökande beträffande samma&lt;br&gt;avgörande och anför sökanden inget nytt som är av betydelse för&lt;br&gt;prövningen av ansökningen, är avdelningen dock domför med ett&lt;br&gt;regeringsråd, om ansökningen avslås eller avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av talan mot&lt;br&gt;beslut varigenom besvär avvisats&lt;br&gt;såsom för sent inkomna samt vid&lt;br&gt;beslut om avvisande av för sent&lt;br&gt;inkomna besvär är avdelningen&lt;br&gt;domför med tre regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse är&lt;br&gt;avdelningen domför med ett rege-&lt;br&gt;ringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd far&lt;br&gt;avgöras av ett regeringsråd. Fler&lt;br&gt;än tre regeringsråd far inte delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;Kammarrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överklagande som enligt lag&lt;br&gt;domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål som underställs dom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av talan mot ett&lt;br&gt;beslut där ett överklagande har&lt;br&gt;avvisats såsom för sent inkommet&lt;br&gt;samt vid beslut om avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse är avdel-&lt;br&gt;ningen domför med ett regerings-&lt;br&gt;råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd far&lt;br&gt;avgöras av ett regeringsråd. Fler&lt;br&gt;än tre regeringsråd far inte delta.&lt;br&gt;Detsamma gäller vid behandling&lt;br&gt;av andra frågor i mål där pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs for prövning&lt;br&gt;av överklagande, om frågorna be-&lt;br&gt;handlas fore eller i samband med&lt;br&gt;frågan om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annan författning görs hos&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stolen enligt folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1967:198),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål enligt lagen (1989:479)&lt;br&gt;om ersättning för kostnader i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt, m. m. i&lt;br&gt;den utsträckning som är före-&lt;br&gt;skrivet i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;sådana ansökningar om&lt;br&gt;resning i mål eller ärenden som&lt;br&gt;enligt 11 kap. 11 § regerings-&lt;br&gt;formen skall prövas av förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, om målet eller&lt;br&gt;ärendet slutligt avgjorts av en&lt;br&gt;länsrätt eller förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ansökningar om återställande&lt;br&gt;av försutten tid för överklagande&lt;br&gt;eller därmed jämförbar åtgärd till&lt;br&gt;länsrätt, kammarrätt eller förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;ansökningar enligt lagen&lt;br&gt;(1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;mål om sådant onödigt&lt;br&gt;uppehållande av ärende som enligt&lt;br&gt;föreskrift i lag skall prövas av&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt lagen (1989:479)&lt;br&gt;om ersättning för kostnader i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt, m. m. i&lt;br&gt;den utsträckning som är före-&lt;br&gt;skrivet i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;sådana ansökningar om&lt;br&gt;resning i mål eller ärenden som&lt;br&gt;enligt 11 kap. 11 § regerings-&lt;br&gt;formen skall prövas av förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, om målet eller&lt;br&gt;ärendet slutligt avgjorts av en&lt;br&gt;länsrätt eller förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ansökningar om återställande&lt;br&gt;av försutten tid för överklagande&lt;br&gt;eller därmed jämförbar åtgärd till&lt;br&gt;länsrätt, kammarrätt eller förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;ansökningar enligt lagen&lt;br&gt;(1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;mål om sådant onödigt&lt;br&gt;uppehållande av ärende som enligt&lt;br&gt;föreskrift i lag skall prövas av&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;kammarrätt flera mål som har&lt;br&gt;nära samband med varandra, får&lt;br&gt;målen handläggas vid en av&lt;br&gt;kammarrätterna, om det kan göras&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon&lt;br&gt;part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kammarrätt får, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det kan göras&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon&lt;br&gt;part, lämna över ett mål till en&lt;br&gt;annan kammarrätt som hand-&lt;br&gt;lägger sådana mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om över-&lt;br&gt;lämnande av mål mellan kam-&lt;br&gt;marrätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra&lt;br&gt;lagfarna ledamöter får ej sitta i rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är&lt;br&gt;kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler&lt;br&gt;än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i&lt;br&gt;rätten. Kammarrätt är dock domför utan nämndemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid prövning av besvär över 1. vid prövning av överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut som ej innebär att målet av beslut som ej innebär att målet&lt;br&gt;avgöres, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgöres,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt&lt;br&gt;vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta&lt;br&gt;prövats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål,&lt;br&gt;får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domförhet vid behandling av vissa mål finns bestämmelser i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1990:886) om gransk-&lt;br&gt;ning och kontroll av filmer och videogram. Bestämmelser om domförhet&lt;br&gt;vid behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd är kammarrätten&lt;br&gt;domför med två ledamöter, om de&lt;br&gt;är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd är kammarrätten&lt;br&gt;domför med två ledamöter, om de&lt;br&gt;är ense om slutet. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid behandling av andra&lt;br&gt;frågor i mål där prövningtillstånd&lt;br&gt;krävs for prövning av över-&lt;br&gt;klagande, om frågorna behandlas&lt;br&gt;före eller i samband med frågan&lt;br&gt;om prövningstillstånd. Vid be-&lt;br&gt;handling av en fråga om avvisning&lt;br&gt;av ett överklagande på grund av&lt;br&gt;att det har kommit in för sent är&lt;br&gt;kammarrätten domför med två&lt;br&gt;ledamöter, om de är ense om&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en&lt;br&gt;lagfaren ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att de&lt;br&gt;bör förbehållas lagfarna ledamöter, av en annan tjänsteman i&lt;br&gt;kammarrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:435.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagfarna ledamöter och två sådana&lt;br&gt;13b§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten är dock domför&lt;br&gt;utan de särskilda ledamöterna i&lt;br&gt;sådana fall som anges i 12 § andra&lt;br&gt;stycket 1-3 samt vid prövning av&lt;br&gt;överklagande som uppenbarligen&lt;br&gt;inte kan bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda ledamöter som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten är dock domför&lt;br&gt;utan de särskilda ledamöterna i&lt;br&gt;sådana fall som anges i 12 § andra&lt;br&gt;stycket 1-3 samt vid prövning av&lt;br&gt;mål som är av enkel beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning föreskrivs att talan skall&lt;br&gt;väckas vid eller överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, skall&lt;br&gt;det göras vid en länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i lag eller annan&lt;br&gt;författning föreskrivs att talan&lt;br&gt;skall väckas vid eller beslut över-&lt;br&gt;klagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol, skall det göras vid en&lt;br&gt;länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet&lt;br&gt;först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;länsrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, far målen&lt;br&gt;handläggas vid en av länsrätterna&lt;br&gt;om det kan göras utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om över-&lt;br&gt;lämnande av mål mellan länsrätter&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;länsrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, får målen&lt;br&gt;handläggas vid en av länsrätterna&lt;br&gt;om det kan göras utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länsrätt får, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det kan göras&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon&lt;br&gt;part, lämna över ett mål till en&lt;br&gt;annan länsrätt som handlägger&lt;br&gt;sådana mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om över-&lt;br&gt;lämnande av mål mellan länsrätter&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1088.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;dels att 33 och 34 a §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att nuvarande 7 § skall betecknas 6 a § och ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärs handling tillställs den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat det&lt;br&gt;beslut som överklagas. Hand-&lt;br&gt;lingen skall ha kommit in inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då klaganden&lt;br&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har&lt;br&gt;meddelat beslutet prövar om&lt;br&gt;besvärshandlingen har kommit in i&lt;br&gt;rätt tid. Har handlingen kommit in&lt;br&gt;för sent, skall myndigheten avvisa&lt;br&gt;den, om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingen skall inte avvisas,&lt;br&gt;om förseningen beror på att&lt;br&gt;myndigheten har lämnat klaganden&lt;br&gt;en felaktig underrättelse om hur&lt;br&gt;man överklagar. Handlingen skall&lt;br&gt;inte heller avvisas, om den inom&lt;br&gt;överklagandetiden har kommit in&lt;br&gt;till den domstol som skall pröva&lt;br&gt;överklagandet. I ett sådant fall&lt;br&gt;skall domstolen vidarebefordra&lt;br&gt;handlingen till den myndighet som&lt;br&gt;har meddelat beslutet och&lt;br&gt;samtidigt lämna uppgift om vilken&lt;br&gt;dag handlingen kom in till den&lt;br&gt;högre instansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om besvärshandlingen inte&lt;br&gt;avvisas enligt denna paragraf,&lt;br&gt;skall den myndighet som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande tillställs den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat det&lt;br&gt;beslut som överklagas. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ha kommit in inom&lt;br&gt;tre veckor från den dag då&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet&lt;br&gt;eller, om klaganden är en part&lt;br&gt;som företräder det allmänna, inom&lt;br&gt;tre veckor från den dag läns-&lt;br&gt;rättens eller kammarrättens beslut&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har&lt;br&gt;meddelat beslutet prövar om&lt;br&gt;överklagandet har kommit in i rätt&lt;br&gt;tid. Har överklagandet kommit in&lt;br&gt;för sent, skall myndigheten avvisa&lt;br&gt;det, om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvisas, om förseningen beror på&lt;br&gt;att myndigheten har lämnat&lt;br&gt;klaganden en felaktig underrättelse&lt;br&gt;om hur man överklagar. Över-&lt;br&gt;klagandet skall inte heller avvisas,&lt;br&gt;om det inom överklagandetiden&lt;br&gt;har kommit in till den domstol&lt;br&gt;som skall pröva överklagandet. I&lt;br&gt;ett sådant fall skall domstolen&lt;br&gt;vidarebefordra överklagandet till&lt;br&gt;den myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet och samtidigt lämna&lt;br&gt;uppgift om vilken dag överkla-&lt;br&gt;gandet kom in till den högre&lt;br&gt;instansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet inte avvisas&lt;br&gt;enligt denna paragraf, skall den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelat beslutet överlämna den&lt;br&gt;och övriga handlingar i ärendet till&lt;br&gt;den domstol som skall pröva&lt;br&gt;överklagandet. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte när överklagandet förfaller&lt;br&gt;enligt 28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ förvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet överlämna det och övriga&lt;br&gt;handlingar i ärendet till den&lt;br&gt;domstol som skall pröva&lt;br&gt;överklagandet. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte när överklagandet förfaller&lt;br&gt;enligt 28 &amp;nbsp;§ förvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner en länsrätt eller kam-&lt;br&gt;marrätt i samband med att ett mål&lt;br&gt;inleds att den saknar behörighet&lt;br&gt;att handlägga målet men att en&lt;br&gt;annan motsvarande domstol skulle&lt;br&gt;vara behörig, skall handlingarna i&lt;br&gt;målet lämnas över till den dom-&lt;br&gt;stolen, om den som inlett målet&lt;br&gt;inte har något att invända mot&lt;br&gt;detta och det inte heller finns&lt;br&gt;något annat skäl mot att hand-&lt;br&gt;lingarna överlämnas. Hand-&lt;br&gt;lingarna skall anses ha kommit in&lt;br&gt;till den senare domstolen samma&lt;br&gt;dag som de kom in till den domstol&lt;br&gt;som först tog emot handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätts beslut överklagas hos kammarrätt. Kammarrätts beslut&lt;br&gt;överklagas hos Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får överklagas av den som det angår, om det gått honom emot.&lt;br&gt;Kammarrättens beslut att meddela prövningstillstånd får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett överklagande har av-&lt;br&gt;visats såsom för sent inkommet&lt;br&gt;och en domstol efter överklagande&lt;br&gt;har prövat detta beslut eller&lt;br&gt;vägrat prövningstillstånd i fråga&lt;br&gt;om ett sådant överklagande, får&lt;br&gt;domstolens beslut inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a S&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt före-&lt;br&gt;skrivet får kammarrätten pröva ett&lt;br&gt;överklagande från länsrätten&lt;br&gt;endast om kammarrätten har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de mål det är särskilt före-&lt;br&gt;skrivet krävs prövningstillstånd&lt;br&gt;for att kammarrätten skall pröva&lt;br&gt;ett överklagande av ett beslut som&lt;br&gt;länsrättens meddelat i målet. Det-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant tillstånd behövs dock inte&lt;br&gt;när talan förs av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän eller Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma gäller länsrätts beslut i en&lt;br&gt;fråga som har ett direkt samband&lt;br&gt;med ett sådant mål. Sådant&lt;br&gt;tillstånd behövs dock inte när talan&lt;br&gt;förs av Riksdagens ombudsmän&lt;br&gt;eller Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet&lt;br&gt;prövas av högre rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten&lt;br&gt;kommit eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd, står länsrättens beslut fast. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. Bestämmelsen i&lt;br&gt;förutvarande 7 § första stycket skall tillämpas i fråga om beslut som har&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet. 33 § fjärde stycket gäller inte om det&lt;br&gt;överklagade awisningsbeslutet har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Lag om ändring i lagen (1971:1037) om ägande- Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;rättsutredning och legalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1971:1037) om äganderättsutred-&lt;br&gt;ning och legalisering skall införas en ny paragraf, 26 a §, med följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en länsstyrelse enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Det-&lt;br&gt;samma gäller Lantmäteriverkets&lt;br&gt;beslut enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1154) om Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;förbud mot dumpning av avfall i vatten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten skall införas en ny paragraf, 11 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltningsmyndighets be-&lt;br&gt;slut enligt 3 § får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289) Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § datalagen (1973:289) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Om det är en statlig myndighet som är register-&lt;br&gt;ansvarig överklagas dock beslutet hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem får överklaga ett beslut enligt denna lag för att&lt;br&gt;tillvarata allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är registeransvarig avslår en begäran om&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, överklagas beslutet på samma sätt som gäller ett&lt;br&gt;beslut av myndigheten att avslå en begäran om utlämnande av allmän&lt;br&gt;handling. Med myndighet jämställs därvid ett annat organ i den&lt;br&gt;utsträckning som anges i 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;beslut om föreläggande eller beslut om föreläggande av vite.&lt;br&gt;utdömande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30 § anläggningslagen (1973:1149)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fullföljd av talan mot beslut eller åtgärd av lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten enligt denna lag äger 15 kap. fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) motsvarande tillämpning. Bestämmelserna om fastighets-&lt;br&gt;bildningsbeslut skall därvid tillämpas på anläggningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot anläggningsbeslut eller beslut om inställande av förrättning som&lt;br&gt;begärts av hyresgästorganisation far organisationen föra talan i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller för sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot lantmäterimyndighetens beslut enligt 4 § andra stycket och 33 a §&lt;br&gt;denna lag förs talan särskilt på sätt och inom tid som anges i 15 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 15 kap. 6 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen i ärende&lt;br&gt;om godkännande enligt 43 § denna&lt;br&gt;lag räknas besvärstiden från dagen&lt;br&gt;för lantmäterimyndighetens beslut.&lt;br&gt;Mot beslut om sådant godkän-&lt;br&gt;nande får en sådan nämnd som&lt;br&gt;avses i 23 § och länsstyrelsen föra&lt;br&gt;talan såsom mot anläggningsbe-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 15 kap. 6 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen i ärende&lt;br&gt;om godkännande enligt 43 § denna&lt;br&gt;lag räknas tiden för överklagande&lt;br&gt;från dagen för lantmäterimyndig-&lt;br&gt;hetens beslut. Mot beslut om så-&lt;br&gt;dant godkännande far en sådan&lt;br&gt;nämnd som avses i 23 § och läns-&lt;br&gt;styrelsen föra talan såsom mot&lt;br&gt;anläggningsbeslut. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 15 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen skall till-&lt;br&gt;lämpas på lantmäterimyndighetens&lt;br&gt;beslut om debitering av kostnader&lt;br&gt;for prövning av ärenden om god-&lt;br&gt;kännande enligt 43 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfälligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 66 och 67 §§ samt rubriken närmast före 66 §&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstols behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndighets och fastig-&lt;br&gt;hetsdomstols behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som enligt denna lag&lt;br&gt;skall prövas av en lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet tas, med det undantag som&lt;br&gt;föreskrivs i 25 §, upp av den lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde samfälligheten är&lt;br&gt;belägen. Är samfalligheten be-&lt;br&gt;lägen inom flera lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheters verksamhetsområden,&lt;br&gt;prövas ärendet av den statliga&lt;br&gt;lantmäterimyndighet inom vars&lt;br&gt;verksamhetsområde huvuddelen av&lt;br&gt;samfalligheten är belägen. Det-&lt;br&gt;samma gäller om ärendet rör flera&lt;br&gt;samfälligheter som är belägna&lt;br&gt;inom skilda lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heters verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål eller ärende, som enligt denna lag skall prövas av fastighetsdom-&lt;br&gt;stol, upptages av den fastighetsdomstol inom vars område samfälligheten&lt;br&gt;är belägen. Ligger samfälligheten under flera fastighetsdomstolar, uppta-&lt;br&gt;ges talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. Detsamma&lt;br&gt;gäller om målet eller ärendet rör flera samfälligheter som ligger under&lt;br&gt;skilda fastighetsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Lantmäterimyndighetens beslut,&lt;br&gt;varigenom ansökan om eller an-&lt;br&gt;mälan för registrering avskrivits&lt;br&gt;eller registrering vägras enligt&lt;br&gt;denna lag, får överklagas hos all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndighetens beslut&lt;br&gt;får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. I fråga om beslut,&lt;br&gt;där ansökan om eller anmälan för&lt;br&gt;registrering avskrivits eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1406.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § kreditupplysningslagen (1973:1173)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Justitiekanslem får föra talan för att ta till vara&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;beslut om föreläggande eller&lt;br&gt;utdömande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;beslut om föreläggande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1397.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;män förvaltningsdomstol inom två&lt;br&gt;månader från dagen for beslutet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;registrering vägrats enligt denna Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;lag, gäller att beslutet får över-&lt;br&gt;klagas inom två månader från den&lt;br&gt;dag då det meddelades.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 31 §&lt;br&gt;första stycket första eller tredje&lt;br&gt;punkten, 32 §, 33 § första stycket,&lt;br&gt;61 § eller 64 § får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i övrigt får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § inkassolagen (1974:182)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Justitiekanslem får föra talan för att ta till vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;beslut om föreläggande eller&lt;br&gt;utdömande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;beslut om föreläggande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1981:738.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1398.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen&lt;br&gt;(1975:1410)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § trafikskadelagen (1975:1410) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikförsäkring far meddelas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en försäkringsgivare som har fått tillstånd till det av regeringen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en försäkringsgivare som är verksam här i landet enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1302) om EES-forsäkringsgivares verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare som far&lt;br&gt;meddela trafikförsäkring är&lt;br&gt;skyldig att på begäran meddela&lt;br&gt;trafikförsäkring. I ett tillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket 1 kan dock&lt;br&gt;skyldigheten begränsas till att&lt;br&gt;gälla försäkring åt personer som&lt;br&gt;tillhör en viss yrkesgrupp eller&lt;br&gt;intressegrupp eller som är bosatta&lt;br&gt;inom ett visst område. Finans-&lt;br&gt;inspektionen kan efter ansökan&lt;br&gt;medge motsvarande begränsning&lt;br&gt;för försäkringsgivare som driver&lt;br&gt;verksamhet här som avses i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare som får&lt;br&gt;meddela trafikförsäkring är&lt;br&gt;skyldig att på begäran meddela&lt;br&gt;trafikförsäkring. I ett tillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket 1 kan dock&lt;br&gt;skyldigheten begränsas till att&lt;br&gt;gälla försäkring åt personer som&lt;br&gt;tillhör en viss yrkesgrupp eller&lt;br&gt;intressegrupp eller som är bosatta&lt;br&gt;inom ett visst område. Finans-&lt;br&gt;inspektionen kan efter ansökan&lt;br&gt;medge motsvarande begränsning&lt;br&gt;för försäkringsgivare som driver&lt;br&gt;verksamhet här som avses i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket 2. Finansinspektionens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare som avser att meddela trafikförsäkring genom&lt;br&gt;gränsöverskridande verksamhet med stöd av 2 kap. 1 § lagen om EES-&lt;br&gt;försäkringsgivares verksamhet i Sverige men som inte har fast driftställe&lt;br&gt;i Sverige skall ha en representant här i landet. Representanten skall vara&lt;br&gt;bosatt i Sverige eller vara en svensk juridisk person. Försäkringsgivaren&lt;br&gt;skall utfärda en fullmakt för representanten att gentemot skadelidande&lt;br&gt;företräda försäkringsgivaren och att själv eller genom annan tala och&lt;br&gt;svara för denne angående försäkringsfall. Representanten skall även ha&lt;br&gt;behörighet att företräda försäkringsgivaren vid kontroll av om det finns&lt;br&gt;giltig trafikförsäkring. Försäkringsgivaren skall informera försäkrings-&lt;br&gt;tagarna om vem som är försäkringsgivarens representant och om dennes&lt;br&gt;adress. Ytterligare föreskrifter om villkor beträffande representanter får&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:785.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 49 § körkortslagen (1977:477) skall upphöra&lt;br&gt;att gälla vid utgången av september 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:729) om Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Patentbesvärsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1977:729) om Patentbesvärs-&lt;br&gt;rätten skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten&lt;br&gt;finns bestämmelser i patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen&lt;br&gt;(1970:485), varumärkeslagen (1960:644), namnlagen (1982:670), lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens områden samt i växtförädlarrättslagen (1997:306).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Patentbesvärsrätten, som inte är slutligt, får överklagas&lt;br&gt;endast i samband med överklagande av beslut i själva målet. Ett beslut&lt;br&gt;får dock överklagas särskilt när rätten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om&lt;br&gt;att hinder föreligger för talans prövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utdömt vite eller straff för underlåtenhet att iaktta föreläggande eller&lt;br&gt;ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom&lt;br&gt;försummelse eller tredska,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 4 i fråga som gäller rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant särskilt överklagande&lt;br&gt;som avses i andra stycket får göras&lt;br&gt;av den som beslutet angår, om det&lt;br&gt;har gått honom emot. Beslutet&lt;br&gt;överklagas till Regeringsrätten.&lt;br&gt;Därvid tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;7 f förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) och i 35-37 §§ samma&lt;br&gt;lag om överklagande av kammar-&lt;br&gt;rättens beslut. Patentbesvärsrättens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant särskilt överklagande&lt;br&gt;som avses i andra stycket får göras&lt;br&gt;av den som beslutet angår, om det&lt;br&gt;har gått honom emot. Beslutet&lt;br&gt;överklagas till Regeringsrätten.&lt;br&gt;Därvid tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;6 a § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) och i 35-37 §§ samma&lt;br&gt;lag om överklagande av kammar-&lt;br&gt;rättens beslut. Patentbesvärsrättens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;att det krävs särskilt tillstånd för&lt;br&gt;prövning av överklagande till&lt;br&gt;Regeringsrätten och om de&lt;br&gt;grunder på vilka ett sådant till-&lt;br&gt;stånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;att det krävs särskilt tillstånd för&lt;br&gt;prövning av överklagande till&lt;br&gt;Regeringsrätten och om de&lt;br&gt;grunder på vilka ett sådant till-&lt;br&gt;stånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:917.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 73 och 74 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 74 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;om nämnden har meddelat beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försöijningsstöd enligt 6 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägran eller nedsättning av fortsatt försöijningsstöd enligt 6 d §,&lt;br&gt;annat bistånd enligt 6 f §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan enligt 6 h §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande, återkallelse av medgivande eller om samtycke enligt&lt;br&gt;25 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud eller begränsning enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt&lt;br&gt;eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först&lt;br&gt;sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 69 §, om&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt 70 § och om omhändertagande av&lt;br&gt;personakt enligt 70 c § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I&lt;br&gt;fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 70 b § gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 70 § och om&lt;br&gt;omhändertagande av personakt enligt 70 c § samt domstols motsvarande&lt;br&gt;beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som&lt;br&gt;behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i hälsoskyddslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1982:1080)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i hälsoskyddslagen (1982:1080) skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införas en ny paragraf, 25 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalläkarens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.T1 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;viten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1985:206) om viten skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten&lt;br&gt;prövas av länsrätt på ansökan av&lt;br&gt;den myndighet som har utfärdat&lt;br&gt;vitesföreläggandet eller, om detta&lt;br&gt;har skett efter överklagande i&lt;br&gt;frågan om vitesföreläggande, av&lt;br&gt;den myndighet som har prövat&lt;br&gt;denna fråga i första instans.&lt;br&gt;Ansökan om utdömande görs hos&lt;br&gt;länsrätten i det län där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten&lt;br&gt;prövas av länsrätt på ansökan av&lt;br&gt;den myndighet som har utfärdat&lt;br&gt;vitesföreläggandet eller, om detta&lt;br&gt;har skett efter överklagande i&lt;br&gt;frågan om vitesföreläggande, av&lt;br&gt;den myndighet som har prövat&lt;br&gt;denna fråga i första instans.&lt;br&gt;Ansökan om utdömande görs hos&lt;br&gt;länsrätten i det län där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten är belägen. Vad som&lt;br&gt;har sagts nu gäller dock ej i fall&lt;br&gt;som avses i andra stycket eller 7 §.&lt;br&gt;Frågor om utdömande av viten&lt;br&gt;som har förelagts av regeringen&lt;br&gt;prövas av länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län på ansökan av Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten är belägen. Vad som&lt;br&gt;har sagts nu gäller dock ej i fall&lt;br&gt;som avses i andra stycket eller 7 §.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;br&gt;Frågor om utdömande av viten&lt;br&gt;som har förelagts av regeringen&lt;br&gt;prövas av länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län på ansökan av Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon&lt;br&gt;annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat&lt;br&gt;motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet&lt;br&gt;som har utfärdat föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;dels att 1 och 23 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 22 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 22 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas handläggning av&lt;br&gt;ärenden och domstolarnas hand-&lt;br&gt;läggning av förvaltningsärenden.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 4-6 §§ gäller&lt;br&gt;också annan förvaltningsverk-&lt;br&gt;samhet hos dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas handläggning av&lt;br&gt;ärenden och domstolarnas hand-&lt;br&gt;läggning av förvaltningsärenden.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 4-6 §§ gäller&lt;br&gt;också annan förvaltningsverk-&lt;br&gt;samhet hos dessa myndigheter. I&lt;br&gt;22 a § finns bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande och om krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem som får överklaga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte beslut i administrativa&lt;br&gt;ärenden och beslut i ärenden som&lt;br&gt;avses i 20 § första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagande har skett med&lt;br&gt;stöd av första stycket krävs pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § framgår att särskilda&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;angående överklagande eller&lt;br&gt;överklagandeforbud gäller i stället&lt;br&gt;for bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket&lt;br&gt;beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen ges in till den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet. Den skall ha kommit in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen ges in till den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet. Den skall ha kommit in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dit inom tre veckor från den dag då dit inom tre veckor från den dag då Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;klaganden fick del av beslutet. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klaganden är en part som före-&lt;br&gt;träder det allmänna och beslutet&lt;br&gt;överklagas till en länsrätt eller&lt;br&gt;kammarrätt, skall överklagandet&lt;br&gt;dock ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som&lt;br&gt;avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag&lt;br&gt;då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett&lt;br&gt;tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna&lt;br&gt;tillkännagivandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. Den nya lydelsen av 23 §&lt;br&gt;gäller inte i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 84 § fordonsskattelagen (1988:327) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatt som avses i 38,&lt;br&gt;39 eller 42 § eller beslut som avses&lt;br&gt;i 89 § eller som avser rättelse&lt;br&gt;enligt 45 § första stycket eller&lt;br&gt;anstånd att betala skatt får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol av den skattskyldige&lt;br&gt;och av Riksskatteverket. Riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatt som avses i 38,&lt;br&gt;39 eller 42 § eller beslut som avses&lt;br&gt;i 89 § eller som avser rättelse&lt;br&gt;enligt 45 § första stycket eller&lt;br&gt;anstånd att betala skatt far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol av den skattskyldige&lt;br&gt;och av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteverkets överklagandetid räk-&lt;br&gt;nas från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överta beskattningsmyndighetens uppgift att i&lt;br&gt;länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 64 § andra stycket får överklagas hos Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket, 7 och 8 §§ lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter gäller även&lt;br&gt;för fordonsskatt. Riksskatteverket&lt;br&gt;får föra talan till den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsema i 8 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket och 8 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter gäller även&lt;br&gt;för fordonsskatt. Riksskatteverket&lt;br&gt;får föra talan till den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldiges förmån. Riksskatte-&lt;br&gt;verket har då samma behörighet&lt;br&gt;som den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldiges förmån. Riksskatte-&lt;br&gt;verket har då samma behörighet&lt;br&gt;som den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterbeskattning får också motparten överklaga beslutet, även om den för&lt;br&gt;honom stadgade överklagandetiden gått ut. Motpartens överklagande&lt;br&gt;skall ha kommit in inom två veckor från utgången av den tid inom vilken&lt;br&gt;det första överklagandet senast skulle ha kommit in. Återkallas eller&lt;br&gt;förfaller på annat sätt det första överklagandet, är även det senare&lt;br&gt;förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1201.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om&lt;br&gt;teknisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Styrelsen för ackre-&lt;br&gt;ditering och teknisk kontroll enligt&lt;br&gt;15 och 20 §§ och om åtgärd enligt&lt;br&gt;18 § far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Styrelsen för ackre-&lt;br&gt;ditering och teknisk kontroll enligt&lt;br&gt;15 § och om åtgärd enligt 18 § far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 23-25 §§ förvaltningslagen (1986:223) om hur&lt;br&gt;beslut överklagas skall tillämpas också i fråga om beslut enligt 9 § av&lt;br&gt;bolag eller annan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1021.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;individuellt pensionssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande skall införas en ny paragraf, 7 kap. 5 §, samt närmast&lt;br&gt;före denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Finansinspektionen&lt;br&gt;meddelar med stöd av 1 kap. 4 §&lt;br&gt;samt 6 kap. 2 § och 4 § första&lt;br&gt;stycket för överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen&lt;br&gt;meddelar för, med undantag av&lt;br&gt;vad som följer av hänvisningen i&lt;br&gt;2 § till bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse, överklagas hos länsrätten.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1995:1623) om skattereduktion&lt;br&gt;för riskkapitalinvesteringar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut får överklagas av Riks-&lt;br&gt;skatteverket inom tre veckor från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagen for beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket far överklaga ett beslut av allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid skattemyndighet att&lt;br&gt;företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 60 § lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 33 § fjärde&lt;br&gt;stycket förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) gäller inte awisnings-&lt;br&gt;beslut som har meddelats av en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om&lt;br&gt;arbetslöshetskassor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 110 § lagen (1997:239) om arbetslöshets-&lt;br&gt;kassor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande till kammarrätt krävs det prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 33 § fjärde&lt;br&gt;stycket förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) gäller inte awisnings-&lt;br&gt;beslut som har meddelats av en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1998:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 8 § yrkestrafiklagen (1998:000) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1997/98:63 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;överklagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överklagan-&lt;br&gt;det ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då beslutet med-&lt;br&gt;delades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltningsmyndighet får föra talan även till förmån för den&lt;br&gt;enskilda parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;biluthyrning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen om biluthyrning (1998:000) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1991/98:63 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prövningsmyndigheten över-&lt;br&gt;klagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överkla-&lt;br&gt;gandet ha kommit in inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheten far föra talan även till förmån för den enskilda&lt;br&gt;parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Översyn av förvaltningsprocessen (Ds 1996:40) som har&lt;br&gt;upprättats inom Justitiedepartementet, föreslås olika lagändringar som&lt;br&gt;syftar till att effektivisera förvaltningsprocessen. En del av förslagen har&lt;br&gt;redan tagits upp av regeringen och medfört lagstiftning. Det gäller&lt;br&gt;bestämmelser om länsrättens sammansättning (prop. 1996/97:133, bet.&lt;br&gt;1996/97JuU17, rskr. 1996/97:216, SFS 1997:392). I promemorian&lt;br&gt;lämnas också förslag beträffande bl.a. kammarrättens och Regerings-&lt;br&gt;rättens sammansättning, omfattningen av kravet på prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt och Regeringsrätten vad gäller processuella frågor,&lt;br&gt;klagofristens beräkning och längd samt överlämnande av mål mellan&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har inom Justitiedepartementet upprättats promemorian&lt;br&gt;Fortsatt översyn av förvaltningsprocessen (Ds 1997:29). I promemorian&lt;br&gt;föreslås att det i förvaltningsrätten införs en allmän princip om&lt;br&gt;domstolsprövning av förvaltningsbeslut och att principen skall komma&lt;br&gt;till uttryck genom en bestämmelse i förvaltningslagen om att talan mot&lt;br&gt;beslut får föras i allmän förvaltningsdomstol genom en ansökan om&lt;br&gt;rättens prövning. I 1997 års promemoria lämnas också flera andra&lt;br&gt;förslag, bl.a. om kompletterande regler för förfarandet i mål om resning,&lt;br&gt;återställande av försutten tid och rättsprövning. Förslaget om en allmän&lt;br&gt;princip om domstolsprövning bygger på Fri- och rättighetskommitténs&lt;br&gt;förslag i betänkandet Domstolsprövning av förvaltningsärenden (SOU&lt;br&gt;1994:117).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende tar regeringen upp förslaget i 1997 års promemoria om&lt;br&gt;att i förvaltningsrätten införa en allmän princip om domstolsprövning av&lt;br&gt;förvaltningsbeslut, men tar inte ställning till om ett nytt rättsmedel -&lt;br&gt;ansökan om rättens prövning - bör införas i förvaltningsprocessen. Den&lt;br&gt;frågan kommer att beredas vidare inom Justitiedepartementet liksom de&lt;br&gt;övriga förslag som förs fram i 1997 års promemoria. I detta ärende tar&lt;br&gt;regeringen också upp de kvarstående förslagen i 1996 års promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemoriornas lagförslag i dessa delar finns i bilaga 1 och 2.&lt;br&gt;Promemoriorna har remissbehandlats. Förteckningar över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 3 och 4. Sammanställningar över remissvaren&lt;br&gt;finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju96/2496 och Ju97/1333).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tar regeringen i detta ärende upp en promemoria, Några&lt;br&gt;överklagandefrågor, som utarbetats i Inrikesdepartementet som ett led i&lt;br&gt;arbetet att befria regeringen från löpande ärenden. Promemorian&lt;br&gt;innehåller förslag till ändringar avseende instansordningen för vissa&lt;br&gt;överklaganden enligt dels lagen (1971:1037) om äganderättsutredning&lt;br&gt;och legalisering, dels lagen (1973:1150) om förvaltning av sam-&lt;br&gt;fälligheter. Den innehåller också förslag om en ändrad instansordning för&lt;br&gt;överklagande av räkningar avseende avgifter för lantmäteriförrättningar.&lt;br&gt;Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning av remissinstanserna finns i bilaga 6.&lt;br&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr&lt;br&gt;Ju98/526). Regeringen tar i detta ärende upp de frågor som har&lt;br&gt;behandlats i promemorian och som kräver lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 februari 1998 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;8. Lagrådet har haft synpunkter på förslaget till ändring i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988). Vi behandlar detta i avsnitt 4.4.1.&lt;br&gt;Lagrådet har lämnat övriga forslag utan erinran, men har haft synpunkter&lt;br&gt;på vissa paragrafers utformning (se avsnitt 4.2, 5 och 9). Vissa redak-&lt;br&gt;tionella ändringar har gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen till Lagrådet föreslog regeringen att en ändring skulle göras&lt;br&gt;i taxeringslagen samt med anledning därav flera följdändringar i andra&lt;br&gt;skatteförfattningar. De förslagen läggs inte fram i propositionen. Vi&lt;br&gt;återkommer till den frågan i avsnitt 9. Där tar vi i stället upp några&lt;br&gt;forslag till lagändringar utöver de som ingick i remissen, lagforslag 5, 28&lt;br&gt;och 29.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Lagrådets granskning har tillkommit två ytterligare följd-&lt;br&gt;ändringar, lagförslag 13 och 19. Vi återkommer till detta i avsnitt 4.2 och&lt;br&gt;12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Överklagande av förvaltningsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 En allmän regel om domstolsprövning av&lt;br&gt;förvaltningsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En allmän regel om domstolsprövning av&lt;br&gt;förvaltningbeslut skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1997 års promemoria överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;förslaget om att införa en allmän princip om domstolsprövning av&lt;br&gt;förvaltningsbeslut. Boverket avstyrker dock förslaget och anför bl.a. att&lt;br&gt;tillämpningsområdet för principen inte är tillräckligt klarlagt. Göteborgs&lt;br&gt;kommun anser att förslaget inte kan accepteras i promemorians ut-&lt;br&gt;formning. Enligt kommunen bör det endast när det gäller laglighetsfrågor&lt;br&gt;kunna övervägas att tillämpa en ny princip om domstolsprövning.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet avstyrker förslaget och förordar att över-&lt;br&gt;väganden om fullföljd görs på de speciella sakområden där det kan&lt;br&gt;befaras att svensk rätt kommer i konflikt med Europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I äldre tider skilde man i Sverige inte så noga mellan&lt;br&gt;rättskipning och förvaltning och än mindre mellan förvaltnings-&lt;br&gt;rättskipning och förvaltning. Såväl den högsta förvaltande som den&lt;br&gt;högsta rättskipande makten fanns samlad hos kungen. Denna ordning var&lt;br&gt;bestående under lång tid. Genom 1809 års regeringsform stärktes&lt;br&gt;domstolarnas oberoende, men fortfarande bestod regeringsmakten och&lt;br&gt;den högsta administrativa domsmakten som en enhet. Rättssäkerhets-&lt;br&gt;tänkandet ökade i betydelse under 1800-talet och krav började resas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolskontroll över förvaltningen. Detta ledde till att överprövningen i&lt;br&gt;åtskilliga ärendegrupper flyttades från förvaltningsmyndigheterna till de&lt;br&gt;då befintliga domstolarna. I syfte bl.a. att lätta på regeringens arbetsbörda&lt;br&gt;inrättades Regeringsrätten år 1909 och rätten att överklaga förvaltnings-&lt;br&gt;beslut började utvecklas. Rätten att överklaga reglerades ofta i&lt;br&gt;författning, men även om sådana bestämmelser saknades ansågs gälla en&lt;br&gt;allmän rätt att få förvaltningsbeslut fattade av statliga myndigheter under&lt;br&gt;regeringen överprövade av överordnad myndighet och i sista hand av&lt;br&gt;Kungl. Maj:t.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förvaltningsrättsreformen 1971 och länsrättsreformen 1979&lt;br&gt;förbättrades de organisatoriska förutsättningarna att överpröva förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut i domstol och överprövningen av förvaltningsbeslut har i allt&lt;br&gt;fler målgrupper förlagts till förvaltningsdomstol i stället för hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har förvaltningsprocessen förändrats genom stegvisa&lt;br&gt;reformer. Ett viktigt steg togs genom införandet av den allmänna&lt;br&gt;tvåpartsprocessen som innebär en väsentlig förändring av förhållandet&lt;br&gt;mellan förvaltningsförfarandet och förvaltningsprocessen. Vidare har&lt;br&gt;tyngdpunkten i förvaltningsdomstolsorganisationen förskjutits nedåt på&lt;br&gt;så sätt att länsrätt utgör första domstolsinstans i det övervägande antalet&lt;br&gt;mål samtidigt som krav på prövningstillstånd blivit huvudregel i&lt;br&gt;kammarrätt. Länsrätterna har numera att handlägga mål enligt omkring&lt;br&gt;500 olika författningar. Samtidigt har strävandena att avlasta regeringen&lt;br&gt;från besvärsprövning varit framgångsrika. Arbetet är dock ännu inte&lt;br&gt;slutfört. Riksdagen fastställde år 1984 riktlinjer för en systematisk&lt;br&gt;översyn av reglerna om rätten att överklaga beslut till regeringen. I&lt;br&gt;enlighet med dessa riktlinjer har strävandena inriktats på bl.a. att från&lt;br&gt;regeringen lyfta bort sådana ärenden som inte kräver ställningstaganden&lt;br&gt;från regeringen som politiskt organ. Enligt riktlinjerna bör det i&lt;br&gt;allmänhet ankomma på regeringen att pröva överklaganden i frågor där&lt;br&gt;försvars-, ordnings-, säkerhets-, allmänekonomiska eller andra statsnytto-&lt;br&gt;synpunkter är särskilt framträdande medan förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;huvudsakligen bör befatta sig med sådana mål av rättslig natur, vilka rör&lt;br&gt;förhållandet mellan enskilda inbördes eller mellan enskilda och det&lt;br&gt;allmänna och vilkas avgörande kan vara av väsentlig betydelse för den&lt;br&gt;enskilde (prop. 1983/84:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsdomstolarnas behörighet att pröva överklagade förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut framgår av uttryckliga bestämmelser i författning. I avsaknad&lt;br&gt;av sådana bestämmelser gäller som en allmän oskriven regel att statliga&lt;br&gt;myndigheters beslut far överklagas hos närmast högre myndighet.&lt;br&gt;Principen att beslut i sista hand får överklagas till regeringen om inte&lt;br&gt;annat är särskilt föreskrivet kommer till uttryck i 35 § verksförordningen&lt;br&gt;(1995:1322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsbesluts överklagbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § förvaltningslagen (1986:223) anges att ett beslut får överklagas av&lt;br&gt;den som beslutet angår, om det gått honom emot och beslutet kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas. Förvaltningslagen ger emellertid, bortsett från vissa beslut&lt;br&gt;som meddelas under handläggning, inget svar på frågan om vilka beslut&lt;br&gt;som kan överklagas. Överklagbarheten regleras i stället i viss mån genom&lt;br&gt;bestämmelser i specialförfattningar och myndighetsinstruktioner. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser kompletteras av allmänna principer som har utbildats i&lt;br&gt;praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svensk förvaltningsrätt anses den oskrivna huvudregeln gälla, att&lt;br&gt;statliga myndigheters beslut kan överklagas även om bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande saknas. Om det för kommunala beslut saknas special-&lt;br&gt;bestämmelser om överklagande kan besluten i vissa fall bli föremål för&lt;br&gt;laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) eller kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300). För att förvaltningsbeslut som meddelas av organ som står&lt;br&gt;utanför den statliga och kommunala organisationen skall kunna&lt;br&gt;överklagas krävs däremot uttryckligt författningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialförfattningamas bestämmelser om överklagbarhet är långt ifrån&lt;br&gt;enhetliga. I vissa fall ger bestämmelserna helt allmänt uttryck för att&lt;br&gt;beslut enligt en viss författning eller av en viss myndighet far överklagas&lt;br&gt;och i andra fall innehåller de ett allmänt förbud mot att beslut enligt&lt;br&gt;författningen överklagas. Det finns också bestämmelser som är mera&lt;br&gt;preciserade. De kan innehålla uppräkningar av sådana beslut som far&lt;br&gt;överklagas, medan ingenting nämns om andra beslut. Avsikten kan då&lt;br&gt;vara att sistnämnda beslut inte far överklagas. När det gäller kommunala&lt;br&gt;beslut kan emellertid avsikten i stället vara att besluten far överklagas i&lt;br&gt;den ordning som gäller enligt kommunallagen. Bestämmelserna kan&lt;br&gt;också vara preciserade på så sätt att det uttryckligen anges att vissa beslut&lt;br&gt;enligt författningen inte far överklagas utan att det anges vad som gäller i&lt;br&gt;övrigt eller med tillägget att andra beslut far överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttryckliga överklagandeförbud kan ange antingen att besluten inte alls&lt;br&gt;far överklagas eller att överklagandet inte får fullföljas till en högre&lt;br&gt;instans. Motiven för överklagandeförbuden är skiftande. I vissa fall har&lt;br&gt;besluten ansetts sakna sådana rättsverkningar som motiverar att de kan&lt;br&gt;överklagas. I några fall har ansetts att det inte finns någon högre instans&lt;br&gt;som har bättre förutsättningar än beslutsinstansen att göra den&lt;br&gt;bedömning som beslutet förutsätter. I andra fall har syftet varit att&lt;br&gt;förkorta handläggningen genom att koncentrera möjligheten att överklaga&lt;br&gt;till ett enda stadium i förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det i en författning anges att ett beslut enligt författningen&lt;br&gt;eller ett beslut av en viss myndighet kan överklagas, skall detta inte&lt;br&gt;uppfattas så att alla sådana beslut är överklagbara. Överklagbarheten är&lt;br&gt;nämligen begränsad till följd av de allmänna principer som har utbildats i&lt;br&gt;praxis. Bland dessa principer kan nämnas följande. En förutsättning för&lt;br&gt;att ett beslut skall kunna överklagas är att beslutet har karaktären av ett&lt;br&gt;skriftligt uttalande. En myndighets faktiska handlande eller underlåtenhet&lt;br&gt;att handla kan inte överklagas. En annan förutsättning för överklagbarhet&lt;br&gt;är att beslutet har någon inte alltför obetydlig verkan för parter eller&lt;br&gt;andra. En myndighets förslag eller yttrande till en annan myndighet, som&lt;br&gt;har att besluta i saken, är normalt inte heller överklagbart. Beslut som rör&lt;br&gt;myndigheternas interna förhållanden kan som huvudregel inte över-&lt;br&gt;klagas. Ett principbeslut, som är avsett att vara vägledande i kommande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda fall, är som regel inte heller överklagbart. Samma sak gäller för Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;förhandsbesked som inte är bindande. Normbeslut far däremot i princip&lt;br&gt;överklagas i samma utsträckning som beslut i enskilda fall. Beslut under&lt;br&gt;beredningen av ett ärende är som regel inte överklagbara annat än i&lt;br&gt;samband med att det slutliga avgörandet i ärendet överklagas. Beslut på&lt;br&gt;verkställighetsstadiet kan i allmänhet inte heller överklagas. Normalt&lt;br&gt;saknas också möjlighet att klaga över motiveringen till ett beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensfördelningen allmän domstol - allmän förvaltningsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensfördelningen mellan de allmänna domstolarna och förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna beror i första hand av uttryckliga bestämmelser i&lt;br&gt;författning. Förvaltningsdomstolarnas kompetens är nästan alltid bestämd&lt;br&gt;genom sådana bestämmelser. Tidigare angavs förvaltningsdomstolarnas&lt;br&gt;behörighet väsentligen genom en uppräkning i lagen (1971:309) om&lt;br&gt;behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål samt lagen&lt;br&gt;(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Uppräkningen av de fall&lt;br&gt;i vilka talan får väckas eller när ett beslut får överklagas hos&lt;br&gt;förvaltningsdomstol finns numera inte samlad, utan i stället anges i vaije&lt;br&gt;författning om och i vad mån detta får ske. Det har därför inte ansetts&lt;br&gt;vara möjligt att med ledning av endast en saks natur avgöra om en&lt;br&gt;förvaltningsdomstol är behörig att ta upp saken till prövning. Möjlig-&lt;br&gt;heten att överklaga är i stället beroende av vad som anges i special-&lt;br&gt;författning. Huvudsyftet med denna författningsreglering är att fördela&lt;br&gt;kompetensen mellan förvaltningsmyndigheterna och regeringen å ena&lt;br&gt;sidan och förvaltningsdomstolarna å andra sidan. Grundtanken vid denna&lt;br&gt;fördelning har, som vi redovisat i det föregående, varit att lämplig-&lt;br&gt;hetsfrågor bör prövas av förvaltningsmyndigheterna och i sista hand av&lt;br&gt;regeringen medan rättsfrågor bör prövas av domstolarna. Avsikten med&lt;br&gt;regleringen har således inte varit att skilja de allmänna domstolarnas&lt;br&gt;kompetensområde från förvaltningsdomstolarnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna domstolarnas kompetens bestäms inte med hjälp av en&lt;br&gt;motsvarande uppräkning. Även om dessa domstolars kompetens någon&lt;br&gt;gång kan vara bestämd genom särskilda lagstadganden, saknas oftast&lt;br&gt;specialbestämmelser i ämnet. Man får i stället söka ledning i den&lt;br&gt;allmänna princip som ligger till grund för rättegångsbalken och som&lt;br&gt;anger att alla tvistemål skall avgöras av allmän domstol, om inte annat&lt;br&gt;särskilt stadgas. 110 kap. 17 § rättegångsbalken finns en uppräkning av&lt;br&gt;vilka slags tvister som inte kan prövas av allmän domstol. I lagrummet&lt;br&gt;anges bl.a. att rätten inte är behörig att pröva tvist, som skall prövas av&lt;br&gt;annan myndighet än domstol eller av särskild domstol. Denna&lt;br&gt;bestämmelse innebär att allmän domstol kan vara förhindrad att pröva en&lt;br&gt;fråga i vilken en förvaltningsmyndighet har tillerkänts beslutanderätt. För&lt;br&gt;att allmän domstol skall anses förhindrad att pröva en sådan fråga har&lt;br&gt;ansetts krävas att det genom ett författningsbemyndigande anförtrotts åt&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet att allsidigt och slutgiltigt pröva frågan. Om så&lt;br&gt;inte är fallet brukar myndighetens beslut betraktas som ett partsbesked&lt;br&gt;och inte hindra en prövning av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med början under 1980-talets förra hälft har kunnat noteras en ökning Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;av antalet mål där kompetensfördelningsffågan varit föremål för&lt;br&gt;bedömning. Frågan har blivit än mer aktuell genom den utökning av&lt;br&gt;rätten till domstolsprövning som följer av artikel 6 i den europeiska&lt;br&gt;konventionen om skydd for de mänskliga rättigheterna och de&lt;br&gt;grundläggande friheterna (Europakonventionen). Vi återkommer till den&lt;br&gt;frågan i det följande. Om kompetensfördelningen mellan allmän domstol&lt;br&gt;och förvaltningsdomstol är oklar, riskerar rätten till domstolsprövning att&lt;br&gt;inte fa fullt genomslag i svensk rätt. Saken har nyligen aktualiserats i ett&lt;br&gt;mål som var föremål för prövning i såväl Högsta domstolen (NJA 1994 s.&lt;br&gt;657) som Regeringsrätten (RÅ 1995 ref. 58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket hade med stöd av förordningar beviljat en&lt;br&gt;privatperson (S) ett visst belopp som inkomststöd och djurbidrag. I&lt;br&gt;förordningarna angavs att beslutet inte kunde överklagas. Beloppet&lt;br&gt;utbetalades emellertid inte till S, utan till en tidigare brukares&lt;br&gt;konkursbo. S ansåg att beloppet hade utbetalats till fel mottagare och&lt;br&gt;ansökte därför om stämning mot staten med yrkande att utfå det&lt;br&gt;belopp som hon gått miste om. Högsta domstolen fann att det i målet&lt;br&gt;var fråga om en civil rättighet och att en rätt till domstolsprövning&lt;br&gt;därför förelåg. Högsta domstolen ansåg emellertid att denna prövning&lt;br&gt;inte skulle ske i allmän domstol och avvisade S:s talan. Högsta&lt;br&gt;domstolen anförde bl.a. att det inte finns någon särskild&lt;br&gt;lagbestämmelse som i fall som det förevarande reglerar frågan om&lt;br&gt;tvisten skall prövas i allmän domstol eller i förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;varför man - enligt doktrinen - får falla tillbaka på den allmänna&lt;br&gt;principen att alla tvistemål och brottmål skall avgöras av allmän&lt;br&gt;domstol om inget annat är särskilt stadgat. Högsta domstolen slog&lt;br&gt;emellertid fast att denna princip har utvecklats före tillkomsten av&lt;br&gt;1971 års förvaltningsrättsreform. Sedan det genom denna reform&lt;br&gt;tillskapats ett rättegångsförfarande i förvaltningsdomstol, som ger&lt;br&gt;bättre garantier för den enskildes rättssäkerhet, har i den nya&lt;br&gt;regeringsformen förvaltningsdomstolarna behandlats som likvärdiga&lt;br&gt;med de allmänna domstolarna. Högsta domstolen tilläde dessutom att&lt;br&gt;principen har tillkommit utan att man förutsåg att det till följd av&lt;br&gt;Europakonventionen inte skulle vara möjligt att upprätthålla&lt;br&gt;grundsatsen att domstol saknar behörighet att avgöra en tvist, som det&lt;br&gt;enligt författning inte ankommer på domstol att pröva. Högsta&lt;br&gt;domstolen menade därför att man i det aktuella målet inte kunde utgå&lt;br&gt;från principen. Tvärtom ansåg domstolen tvistefrågans karaktär vara&lt;br&gt;sådan att starka sakliga skäl talade för att prövningen snarare borde&lt;br&gt;ske i förvaltningsdomstol än i allmän domstol. Avslutningsvis&lt;br&gt;konstaterade Högsta domstolen att det med den metod som används i&lt;br&gt;gällande lag för att bestämma förvaltningsdomstols behörighet kunde&lt;br&gt;vara svårt att hitta en behörig förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S vände sig därefter till allmän förvaltningsdomstol. När målet&lt;br&gt;slutligen kom under Regeringsrättens prövning fann dess majoritet, till&lt;br&gt;skillnad mot Högsta domstolen, att det inte ranns några säkra belägg&lt;br&gt;för att rätten till ekonomiska bidrag som det förevarande är en fråga&lt;br&gt;som omfattas av begreppet ”civila rättigheter” i Europakonventionens&lt;br&gt;artikel 6. Majoriteten fastslog därför att grund saknades för slutsatsen&lt;br&gt;att Europakonventionen skulle göra en domstolsprövning av anspråket&lt;br&gt;nödvändig. Domstolens majoritet saknade således anledning att ta&lt;br&gt;ställning i frågan om kompetensfördelningen mellan allmän domstol&lt;br&gt;och förvaltningsdomstol. Minoriteten var skiljaktig beträffande&lt;br&gt;motiveringen. Man delade majoritetens bedömning att det saknades&lt;br&gt;underlag för några säkra uttalanden i frågan om rätten till&lt;br&gt;ifrågavarande bidrag utgör en civil rättighet i Europakonventionens&lt;br&gt;mening. Minoriteten menade emellertid att den frågan inte var&lt;br&gt;avgörande för bedömningen av om S:s talan kunde prövas av&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Man ansåg att, oavsett hur det förhöll sig i den&lt;br&gt;nyssnämnda frågan, en förvaltningsdomstols kompetens i varje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt fall måste framgå av författning och att en sådan författning Prop. 1997/98T 01&lt;br&gt;saknades i det aktuella fallet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarnas ställningstaganden är ett tecken på att en negativ&lt;br&gt;kompetenskonflikt kan uppkomma, dvs. en situation där varken allmän&lt;br&gt;domstol eller förvaltningsdomstol anser sig behörig att pröva en fråga&lt;br&gt;trots att båda domstolarna funnit att en rätt till domstolsprövning&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten har framförts den uppfattningen att situationen är&lt;br&gt;otillfredsställande och att det bör ankomma på lagstiftaren att vidta&lt;br&gt;åtgärder med avseende på domstolarnas kompetensområde (se bl.a.&lt;br&gt;Strömberg, FT 1995 s. 214f, Malmqvist, SvJT 1996 s. 193 och Wamling-&lt;br&gt;Nerep, FT 1996 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarättens krav på domstolsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6 i Europakonventionen har var och en rätt att få en tvist&lt;br&gt;rörande hans civila rättigheter och skyldigheter prövade i en opartisk och&lt;br&gt;offentlig rättegång inför en oavhängig och opartisk domstol som&lt;br&gt;upprättats enligt lag. Såvitt gäller tvister om civila rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter framgår av Europadomstolens praxis att artikeln är&lt;br&gt;tillämplig och rätt till domstolsprövning föreligger om det är fråga om en&lt;br&gt;reell och seriös tvist mellan enskilda eller mellan en enskild och en&lt;br&gt;myndighet, som rör en rättighet som är erkänd i den nationella rätten och&lt;br&gt;som kan karaktäriseras som en civil rättighet. Särskilda svårigheter&lt;br&gt;uppkommer när det gäller att avgöra om den omtvistade rättigheten kan&lt;br&gt;karaktäriseras som en ”civil rättighet”. Någon egentlig definition av detta&lt;br&gt;begrepp har inte givits i domstolens praxis. Klart är emellertid att&lt;br&gt;uttrycket omfattar inte bara sådana rättigheter som kan hänföras till den&lt;br&gt;traditionella civilrätten utan även sådana rättigheter som regleras i&lt;br&gt;offentligrättslig ordning. Men bestämmelsen syftar inte till att skapa nya&lt;br&gt;materiella rättigheter utan till att garantera rätten till en opartisk prövning&lt;br&gt;av tvister om existerande sådana rättigheter och dessas innehåll.&lt;br&gt;Innebörden av begreppet ”civila rättigheter” har lagts fast i en serie&lt;br&gt;avgöranden som har sin utgångspunkt i målet Ringeisen mot Österrike&lt;br&gt;(Ser. A No. 13) i vilket bl.a. slogs fast att rätten till domstolsprövning av&lt;br&gt;tvister om civila rättigheter innefattar alla förfaranden där utgången är&lt;br&gt;avgörande för den enskildes privata rättigheter och skyldigheter och att&lt;br&gt;det saknar betydelse huruvida tvisten avgjorts i förvaltningsrättslig&lt;br&gt;ordning enligt den nationella rättsordningen. Begreppet har därefter&lt;br&gt;genomgått en fortlöpande utveckling och dess innebörd, och därmed&lt;br&gt;rätten till domstolsprövning, har med tiden blivit tämligen vidsträckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praxis som Europadomstolen utvecklat rörande tolkningen av&lt;br&gt;begreppet civila rättigheter och skyldigheter och tillämpligheten av&lt;br&gt;artikel 6 på tvisten kan sammanfattas på följande vis. Artikeln är&lt;br&gt;tillämplig på tvister som rör eller påverkar äganderättsförhållanden, t.ex.&lt;br&gt;expropriation eller expropriationsliknande förfaranden (se t.ex. målen&lt;br&gt;Sporrong-Lönnroth mot Sverige, Ser. A No. 52, Bodén mot Sverige, Ser.&lt;br&gt;A No. 125-B och Lithgow mot Storbritannien, Ser. A No. 102), tvister&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förvärvstillstånd (Håkansson-Sturesson mot Sverige, Ser. A No. 171- Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;A), bygglovs- och byggnadsplanetvister (målen Allan och Mats&lt;br&gt;Jacobsson mot Sverige, Ser. A No. 163 och 180-A), tvist om utnyttjande&lt;br&gt;av grustäkt (målet Fredin mot Sverige, Ser. A No. 192). Hit hör även&lt;br&gt;tvister om tillstånd att bedriva viss näringsverksamhet (se t.ex. målen&lt;br&gt;Benthem mot Nederländerna, Ser. A No. 97, Pudas mot Sverige, Ser. A&lt;br&gt;No. 125-A, och Tre Traktörer mot Sverige, Ser. A No. 159). Inom&lt;br&gt;tillämpningsområdet för artikel 6 faller också vissa sociala rättigheter och&lt;br&gt;förmåner under förutsättning bl.a. att villkoren for att få del av förmånen&lt;br&gt;är närmare angivna (se målen Salesi mot Italien, Ser. A No. 257-E, och&lt;br&gt;Schuler-Zgraggen mot Schweiz, Ser. A No. 263) liksom tvist om&lt;br&gt;skyldighet att erlägga avgift till socialförsäkringssystemet (målet&lt;br&gt;Schouten och Meldrum mot Nederländerna, Ser. A No. 304). Intrång i&lt;br&gt;skyddet för privat- och familjelivet (artikel 8), t.ex. umgängesrätts-&lt;br&gt;begränsningar, har regelmässigt bedömts som omfattade av begreppet&lt;br&gt;”civila rättigheter” (se t.ex. målen Eriksson och Olsson II mot Sverige,&lt;br&gt;Ser. A No. 156 och 250).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mer vanskligt att med någon säkerhet uttala sig om vad som inte&lt;br&gt;omfattas av begreppet ”civila rättigheter” och vad som alltså faller&lt;br&gt;utanför tillämpningsområdet för artikel 6. Domstolspraxis saknas och&lt;br&gt;man är huvudsakligen hänvisad till kommissionspraxis i mål som inte&lt;br&gt;tagits upp till prövning och som alltså inte underställts domstolen. Av&lt;br&gt;denna kommissionspraxis framgår emellertid att bl.a. skatteprocessen,&lt;br&gt;medborgarskapsfrågor, asylprocessen och vissa typer av offentligrättsligt&lt;br&gt;reglerade skadeståndskrav mot det allmänna samt tvister om anställning&lt;br&gt;och avskedande av offentliganställda torde falla utanför tillämpnings-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-rättens krav på domstolsprövning finns inte samlade i någon&lt;br&gt;speciell författning, utan får sökas på olika håll. Några bestämmelser&lt;br&gt;finns i EG:s primära rätt, dvs. fördragen om de tre gemenskaperna och&lt;br&gt;om den europeiska unionen. Rätten till domstolsprövning är också&lt;br&gt;sekundärrättsligt reglerad i EG-förordningar och EG-direktiv. Andra&lt;br&gt;normer utvecklas genom EG-domstolens avgöranden, vilka bygger på&lt;br&gt;bl.a. medlemsländernas interna rättsordningar och principer som ligger&lt;br&gt;till grund för gemensamma rättsåskådningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-rätten finns en rätt till domstolsprövning som ansluter till artikel 6&lt;br&gt;i Europakonventionen och som utvecklas genom praxisbildning i EG-&lt;br&gt;domstolen. Europakonventionen utgör också enligt EG-domstolens&lt;br&gt;praxis en del av EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om omfattningen av EG-rättens krav på domstolsprövning har&lt;br&gt;nyligen varit föremål för avgörande i Regeringsrätten. Genom dom den&lt;br&gt;25 november 1997 (RÅ 1997 ref. 65) har Regeringsrätten fastslagit att&lt;br&gt;detta krav omfattar vissa beslut som enligt svensk författning inte fick&lt;br&gt;överklagas. Målet gällde Jordbruksverkets beslut rörande arealersättning&lt;br&gt;enligt förordningen (1994:1715) om EG:s förordningar om jordbruks-&lt;br&gt;produkter. I förordningen angavs att Jordbruksverkets beslut inte fick&lt;br&gt;överklagas. Regeringsrätten konstaterade att talan avsåg ett på EG-&lt;br&gt;rättslig grund framställt anspråk om ekonomiskt stöd i samband med&lt;br&gt;jordbruksproduktion. Regeringsrätten hänvisade i sin dom till att EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen i det s.k. Borelli-målet (C-97/91- /1992/ Rec.I s. 6313) uttalat&lt;br&gt;att den som påstår sig ha anspråk av detta slag har rätt att få sin sak&lt;br&gt;prövad av domstol. Mot bakgrund bl.a. härav ansåg Regeringsrätten att&lt;br&gt;överklagandeförbudet inte är förenligt med EG-rättens allmänna&lt;br&gt;rättsprinciper och att klaganden har rätt att få sin ansökan om&lt;br&gt;arealersättning prövad av domstol. Enligt Regeringsrätten skulle en&lt;br&gt;annan överklagandebestämmelse i förordningen, som anger att&lt;br&gt;Jordbruksverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;tillämpas även i detta fall. Betydelsen av detta avgörande berörs närmare&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ett förvaltningsbeslut i ordinär ordning kan överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol föreligger givetvis inte någon konflikt med&lt;br&gt;kraven på domstolsprövning enligt Europakonventionen eller EG-rätten.&lt;br&gt;Vidare är rättsprövningsinstitutet avsett att möjliggöra en domstols-&lt;br&gt;prövning av förvaltningsbeslut som omfattas av Europakonventionens&lt;br&gt;krav på sådan prövning, men där möjligheten inte står öppen till prövning&lt;br&gt;på ordinär väg genom överklagande till förvaltningsdomstol. Frågan om&lt;br&gt;institutet uppfyller konventionens krav har ännu inte varit föremål för&lt;br&gt;Europadomstolens bedömning, men domstolens avgörande i målet Fredin&lt;br&gt;II mot Sverige ger ett starkt stöd för ett antagande att domstolen godtar&lt;br&gt;institutet som sådant. Flera avgöranden i Europakommissionen talar&lt;br&gt;också till förmån för att rättsprövningslagen uppfyller konventionens&lt;br&gt;krav, se t.ex. målen Bengtsson, och Allan Jacobsson II mot Sverige.&lt;br&gt;Frågan om rättsprövningslagens tillämpningsområde togs upp av&lt;br&gt;regeringen i prop. 1995/96:133, Några frågor om rättsprövning m.m.,&lt;br&gt;varvid konstaterades följande. Europadomstolen har gett begreppet&lt;br&gt;”civila rättigheter och skyldigheter” en allt vidare tolkning. Huruvida&lt;br&gt;tvister om statliga bidrag och stöd på exempelvis jordbruksområdet kan&lt;br&gt;anses gälla civila rättigheter har ännu inte prövats av Europadomstolen.&lt;br&gt;Till följd av den kontinuerliga utvecklingen av begreppets innehåll, är det&lt;br&gt;knappast någonsin möjligt att definitivt ta ställning till om den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen helt och hållet uppfyller konventionens krav på rätt till&lt;br&gt;domstolsprövning. Regeringen var mot den bakgrunden inte beredd att i&lt;br&gt;det lagstiftningsärendet utvidga rättsprövningslagens tillämpningsområde&lt;br&gt;utan avsåg att noga följa utvecklingen och vid behov föreslå nödvändiga&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri- och rättighetskommitténs förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri- och rättighetskommittén avslutade sitt arbete i augusti 1994 då den&lt;br&gt;lade fram slutbetänkandet Domstolsprövning av förvaltningsärenden&lt;br&gt;(SOU 1994:117). Kommittén hade till uppgift bl.a. att överväga frågan&lt;br&gt;om utökade möjligheter till domstolsprövning av normbeslut och&lt;br&gt;förvaltningsbeslut. I betänkandet föreslås bl.a. att - som ett steg mot en&lt;br&gt;generell rätt till domstolsprövning av förvaltningsbeslut - en ny princip&lt;br&gt;skall införas i förvaltningsrätten som innebär att beslut i förvalt-&lt;br&gt;ningsärenden får överklagas hos de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;såvida inte något annat är särskilt föreskrivet. Kommittén föreslår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna nya princip skall bli lagfäst i förvaltningslagen. Kommittén&lt;br&gt;föreslår också en ändring av 30 § verksförordningen (1987:1100)&lt;br&gt;eftersom det i förordningen finns uttryckt den nuvarande huvudregeln att&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheternas beslut far överklagas till regeringen.&lt;br&gt;Verksförordningen (1987:1100) är numera ersatt av verksförordningen&lt;br&gt;(1995:1322). Innehållet i 30 § i den upphävda förordningen återfinns&lt;br&gt;oförändrat i 35 § nu gällande förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för kommitténs arbete var dels att det för den&lt;br&gt;enskilde har blivit alltmer angeläget att det finns tillgång till en prövning&lt;br&gt;av förvaltningsbeslut, dels att det bör säkerställas att lagstiftningen står i&lt;br&gt;överensstämmelse med internationella åtaganden, dels att regeringen&lt;br&gt;skall befrias från att pröva överklaganden i ärenden där en politisk&lt;br&gt;styrning av praxis inte är nödvändig eller önskvärd. En annan&lt;br&gt;utgångspunkt var att ärenden som kräver en politisk bedömning och&lt;br&gt;ärenden som innehåller stora mått av lämplighetsbedömningar även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör kunna överklagas hos regeringen, medan ärenden&lt;br&gt;som kan väntas vara särskilt betydelsefulla för den enskilde och som&lt;br&gt;dessutom har ett inslag av rättslig bedömning bör kunna överprövas i&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att i de fall där det för närvarande är föreskrivet&lt;br&gt;att överklagande av beslut far ske hos regeringen eller hos en högre&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet far införandet av den nya principen inga&lt;br&gt;omedelbara konsekvenser. Principen om överprövning i allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol skall dock vara vägledande när man utformar nya&lt;br&gt;regler om överklagande av förvaltningsbeslut. Eftersom den direkta&lt;br&gt;konsekvensen av principen blir begränsad föreslås i betänkandet att&lt;br&gt;principen kompletteras med att vissa ärendegrupper, i vilka meddelade&lt;br&gt;beslut för närvarande far överklagas i administrativ ordning till&lt;br&gt;regeringen, skall överflyttas till prövning i de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna. Kommittén tar emellertid inte definitiv ställning till vilka&lt;br&gt;ärendegrupper som skall överflyttas, utan nöjer sig med att ange riktlinjer&lt;br&gt;om vilka typer av ärenden som bör prövas av domstol respektive av&lt;br&gt;regeringen. Riktlinjerna innebär bl.a. att överklaganden av beslut i&lt;br&gt;personalärenden, normbeslut och beslut i dispensärenden - såvitt de inte&lt;br&gt;lämpligen kan avskäras från överprövning eller prövningen kan läggas i&lt;br&gt;en lägre administrativ instans - alltjämt bör prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs ledamöter var inte eniga. Några parlamentariska&lt;br&gt;ledamöter uttalar i en reservation att man inte i princip motsätter sig&lt;br&gt;förslaget om en ny instansordningsprincip, men att man för närvarande&lt;br&gt;inte kan ställa sig bakom kommittéförslaget eftersom det är otillräckligt&lt;br&gt;underbyggt. Denna minoritet anser att kommittén inte alls har klarlagt i&lt;br&gt;vilka fall särskilda överklagandebestämmelser saknas och där den&lt;br&gt;nuvarande instansordningsprincipen alltså gäller, vilket anges göra det&lt;br&gt;svårt att veta vilket genomslag den föreslagna nya ordningen skulle fa.&lt;br&gt;Samma minoritet pekar på att kommittén inte på ett systematiskt sätt har&lt;br&gt;behandlat frågan om möjligheter och skyldigheter för förvaltningsmyn-&lt;br&gt;digheter och förvaltningsdomstolar att, med eget förslag till beslut,&lt;br&gt;överlämna vissa typer av ärenden till regeringen för slutligt avgörande&lt;br&gt;samt hur en sådan möjlighet skulle kunna komma till ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användning. Även på andra punkter framförs skiljaktiga meningar av&lt;br&gt;ledamöter av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fri- och rättighetskommitténs slutbetänkande har remissbehandlats.&lt;br&gt;Ett drygt åttiotal remissinstanser har avgivit svar. De flesta remiss-&lt;br&gt;instanserna är positiva till förslaget om en ny instansordningsprincip eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Ett antal instanser som i och för sig tillstyrker&lt;br&gt;principen ställer sig emellertid bakom den kritik som framförs av&lt;br&gt;kommittéminoriteten, dvs. att det saknas en analys av de ärendegrupper&lt;br&gt;som kan komma att påverkas av den nya principen liksom en&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under lång tid har utvecklingen gått&lt;br&gt;mot att förvaltningsbeslut i ökad utsträckning prövas av förvaltnings-&lt;br&gt;domstol i stället för av enbart förvaltningsmyndighet. Denna utveckling&lt;br&gt;har motiverats av omsorgen om den enskildes rättssäkerhet, strävandena&lt;br&gt;att begränsa regeringens arbetsbörda samt nödvändigheten av att uppfylla&lt;br&gt;internationella åtaganden. I takt med denna utveckling har ifrågasatts om&lt;br&gt;inte den oskrivna regeln borde ändras och ersättas av en uttrycklig regel&lt;br&gt;med motsatt innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1997 års promemoria föreslås, liksom av Fri- och rättighets-&lt;br&gt;kommittén, att det i förvaltningslagen införs en regel som ger uttryck för&lt;br&gt;en allmän princip att talan mot ett beslut i ett förvaltningsärende får föras&lt;br&gt;i allmän förvaltningsdomstol. I promemorian föreslås vidare att&lt;br&gt;särbestämmelser i specialförfattning av innebörd att talan mot ett beslut&lt;br&gt;skall föras i annan ordning än i enlighet med den allmänna principen&lt;br&gt;skall fortsätta att gälla. Med en sådan lösning far i specialförfattning&lt;br&gt;regleras de fall i vilka talan mot ett myndighetsbeslut inte skall följa den&lt;br&gt;nya allmänna principen utan där talan skall föras hos annan instans än&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Beslut av myndigheter under regeringen i&lt;br&gt;personalärenden och andra administrativa beslut samt beslut i norm-&lt;br&gt;givningsärenden omfattas inte av promemorians förslag utan är&lt;br&gt;uttryckligen undantagna från den föreslagna bestämmelsens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. I de fall den nya principen om prövning i allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol blir aktuell att tillämpa, föreslås i promemorian att&lt;br&gt;anhängiggörandet av talan skall ske genom ansökan om rättens prövning.&lt;br&gt;Promemorians förslag om ett nytt rättsmedel tas inte upp i detta ärende.&lt;br&gt;Som vi redovisat i avsnitt 3 kommer den frågan att beredas vidare inom&lt;br&gt;Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i 1997 års promemoria kan sägas utgöra en bearbetning och&lt;br&gt;vidareutveckling av Fri- och rättighetskommitténs förslag. Promemorian&lt;br&gt;innehåller också den information och de konkreta förslag som efterlysts&lt;br&gt;under remissbehandlingen av kommitténs förslag. I promemorian&lt;br&gt;redovisas cirka 75 författningar - myndighetsinstruktioner oräknade -&lt;br&gt;som saknar överklagandebestämmelser, och för vilka den föreslagna&lt;br&gt;ordningen således skulle bli tillämplig. Det föreslås att prövningen enligt&lt;br&gt;vissa av dessa skall flyttas från regeringen till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol medan prövningen enligt återstoden av författningarna även i&lt;br&gt;fortsättningen skall göras av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig har i allmänhet tillstyrkt såväl&lt;br&gt;förlaget om en ändrad princip för prövning av förvaltningsbeslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget om överflyttning av vissa måltyper från regeringsprövning till&lt;br&gt;prövning i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattar man det förhållande som numera råder mellan&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna och regeringen såsom överprövningsinstanser&lt;br&gt;av förvaltningsbeslut kan det med fog göras gällande att huvudregeln&lt;br&gt;redan i dag är att förvaltningsbeslut överklagas hos förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Detta skulle enligt regeringens mening ensamt kunna utgöra tillräckliga&lt;br&gt;skäl för att i lag slå fast att huvudregeln är att förvaltningsbeslut&lt;br&gt;överprövas i förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för en huvudregel om domstolsprövning av förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut är Europarättens krav på domstolsprövning. Såsom framgått&lt;br&gt;av den tidigare framställningen finns det en inte obetydlig risk för att&lt;br&gt;Europakonventionens krav på domstolsprövning inte kan tillgodoses fullt&lt;br&gt;ut när det är fråga om gynnande beslut och det enligt föreskrift föreligger&lt;br&gt;förbud mot överklagande till domstol. Detta har, som vi redovisat i det&lt;br&gt;föregående, på senare tid blivit belyst i olika avgöranden av Högsta&lt;br&gt;domstolen och Regeringsrätten. Liknande fall från andra rättsområden än&lt;br&gt;jordbruksområdet kan komma att aktualiseras vid förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna. I sådana fall skulle en allmän princip om domstolsprövning&lt;br&gt;fylla en viktig uppgift genom att anvisa en behörig domstol och därmed&lt;br&gt;också bidra till ett klargörande av kompetensfördelningen mellan allmän&lt;br&gt;domstol och förvaltningsdomstol. Risken för negativa kompetens-&lt;br&gt;konflikter mellan Högsta domstolen och Regeringsrätten skulle minska&lt;br&gt;samtidigt som den svenska rättsordningen skulle bringas i bättre&lt;br&gt;samklang med internationella åtaganden och den enskildes rättssäkerhet&lt;br&gt;stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare skäl som talar för införande av en allmän regel om&lt;br&gt;domstolsprövning är att det i 11 kap. 4 § regeringsformen anges att om&lt;br&gt;domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras organisa-&lt;br&gt;tion och om rättegången föreskrives i lag. Detta innebär bl.a. att bestäm-&lt;br&gt;melser om överklagande till domstol bör stå i lag. I prop. 1994/95:27&lt;br&gt;s. 143 anges att överklaganderegleringen inte annat än övergångsvis bör&lt;br&gt;finnas i förordning utan i möjligaste mån i lag. För närvarande återfinns&lt;br&gt;emellertid en stor mängd äldre överklagandebestämmelser i förordning,&lt;br&gt;vilket naturligtvis inte är tillfredsställande. Det har inte varit möjligt att&lt;br&gt;gå igenom och ge lagform åt samtliga förordningsbestämmelser som&lt;br&gt;anger att överklagande skall ske till domstol. Tillvägagångssättet skulle i&lt;br&gt;princip kräva en lag med överklagandebestämmelser i anslutning till&lt;br&gt;vaije förordning. En allmän bestämmelse i lag av innebörd att den som&lt;br&gt;vill överklaga ett förvaltningsbeslut hänvisas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol erbjuder en lösning på det ifrågavarande problemet. En sådan&lt;br&gt;bestämmelse medför att bestämmelser om överklagande till förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol i förordning blir överflödiga och kan upphävas. En annan&lt;br&gt;positiv effekt med en generell lagregel om domstolsprövning av förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut är att den gör det möjligt att enkelt föra över överprövningen&lt;br&gt;av ärenden från regeringen till förvaltningsdomstol, om och i den mån&lt;br&gt;det i framtiden bedöms lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att en generell lagregel om&lt;br&gt;domstolsprövning av förvaltningsbeslut bör införas. En sådan regel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att man överger den nuvarande delvis oskrivna regeln om rätten Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;att ”gå till kungs”, dvs. rätten att överklaga till närmast högre myndighet&lt;br&gt;och i sista hand till regeringen. När överklagande i fortsättningen skall&lt;br&gt;ske till regeringen bör detta i stället göras med stöd av uttryckliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttrycklig regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut innebär&lt;br&gt;visserligen en grundläggande nyskapelse när det gäller att anvisa rätt&lt;br&gt;forum för den rättsliga kontrollen av förvaltningen. Införandet av regeln&lt;br&gt;innebär dock inte att överprövningen av förvaltningsbeslut flyttas från&lt;br&gt;myndigheterna, och regeringen, till förvaltningsdomstolarna. Den nya&lt;br&gt;regeln är främst att se som ett uttryck för en princip om att den rättsliga&lt;br&gt;kontrollen av förvaltningsbeslut bör ske vid domstol och kan enligt&lt;br&gt;regeringens mening snarast ses som en slags kodifiering av en huvud-&lt;br&gt;regel som i praktiken redan gäller. Reformen innebär i den meningen en&lt;br&gt;nyhet endast i författningstekniskt hänseende. De författningar - lagar&lt;br&gt;och förordningar - som saknar överklagandebestämmelser men där&lt;br&gt;prövning fortfarande bör ske i administrativ ordning, bör därför i&lt;br&gt;allmänhet kompletteras med en föreskrift om att beslutet kan överklagas&lt;br&gt;till regeringen. I fråga om ett smärre antal författningar bör dock&lt;br&gt;instansordningen ändras och överklagande ske till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol i stället för till regeringen. Vi återkommer till detta i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med den nya regelns ikraftträdande kan föreskrifter om&lt;br&gt;överklagandeförbud som strider mot EG-rätten upphävas. Föreskrifter i&lt;br&gt;förordning om överklagande till allmän förvaltningsdomstol bör ersättas&lt;br&gt;med en hänvisning till den nya regeln. Vi återkommer till detta i avsnitt&lt;br&gt;4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en ny princip om domstolsprövning syftar inte i sig till&lt;br&gt;att förskjuta gränslinjen mellan allmän domstols och förvaltnings-&lt;br&gt;domstols behörighet. Den nuvarande gränslinjen är på det stora hela&lt;br&gt;ändamålsenlig och bör i allt väsentligt ligga fast även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Utformningen av den nya regeln om&lt;br&gt;domstolsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya regeln om domstolsprövning av&lt;br&gt;förvaltningsbeslut skall införas i förvaltningslagen och utformas så att&lt;br&gt;förvaltningsbeslut som är överklagbara får överklagas till allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol om inte något annat är särskilt föreskrivet. Från&lt;br&gt;bestämmelsens tillämpningsområde undantas uttryckligen beslut i&lt;br&gt;administrativa ärenden samt normgivningsbeslut. Om ett beslut&lt;br&gt;överklagas med stöd av den nya bestämmelsen skall prövningstillstånd&lt;br&gt;krävas vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1997 års promemoria överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Promemorian tar inte upp frågan om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd och innehåller därför inga förslag i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna uttalar sig inte&lt;br&gt;om den föreslagna regelns närmare utformning. Av de instanser som&lt;br&gt;yttrat sig i denna del är dock de allra flesta positiva till promemorians&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag. Regeringsrätten påpekar att även ytterligare kategorier av beslut Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;kan tänkas behöva undantas från regelns tillämpningsområde, exempelvis&lt;br&gt;beslut om rekommendationer och andra allmänna råd där en möjlighet till&lt;br&gt;överprövning hos regeringen alltjämt ter sig bäst lämpad. Länsrätten i&lt;br&gt;Jönköpings län anför att det förhållandet att regeringen är allmänt&lt;br&gt;behörig att meddela dispenser inte i sig innebär att allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol inte skulle kunna vara behörig att pröva ett överklagande&lt;br&gt;av ett myndighetsbeslut att vägra dispens. Länsrätten anser att undantag&lt;br&gt;uttryckligen bör göras för dispensärenden för vilka inga överkla-&lt;br&gt;gandebestämmelser har meddelats. Socialstyrelsen anser att effekten av&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen är osäker vad beträffar dispensärenden och&lt;br&gt;framför att om avsikten är att beslut i dessa ärenden skall gå att överklaga&lt;br&gt;till regeringen, bör detta anges tydligare och regleras. Statens&lt;br&gt;jordbruksverk framför att den föreslagna regeln kan tänkas föranleda&lt;br&gt;vissa problem beträffande beslut som har sin grund i regleringsbrev.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län efterlyser en definition av begreppet&lt;br&gt;administrativa ärenden och även Kammarrätten i Stockholm påpekar att&lt;br&gt;begreppet inte är entydigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den naturliga platsen för den nya&lt;br&gt;bestämmelsen är i förvaltningslagen, som idag innehåller regler om vad&lt;br&gt;som gäller om överklagande till såväl högre myndighet som till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. En sådan lösning innebär inget ställningstagande till&lt;br&gt;frågan om behovet och lämpligheten av att i framtiden införa&lt;br&gt;grundlagsbestämmelser i ämnet. Exempel på sådana lösningar finns,&lt;br&gt;såsom framgår av Fri- och rättighetskommitténs betänkande, i utländsk&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsens placering i förvaltningslagen sker en naturlig&lt;br&gt;avgränsning av principen till att avse beslut som faller under lagens&lt;br&gt;tillämpningsområde enligt lagens 1 §, nämligen främst beslut i anledning&lt;br&gt;av förvaltningsmyndigheters handläggning av förvaltningsärenden.&lt;br&gt;Såsom framgår av det följande bör dock normbeslut som faller under 1 §&lt;br&gt;förvaltningslagen inte - i likhet med vad som gäller enligt rätts-&lt;br&gt;prövningslagen - kunna överprövas av förvaltningsdomstol. Inte heller&lt;br&gt;bör administrativa beslut överprövas av förvaltningsdomstol. Detta&lt;br&gt;innebär att domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden, vilken&lt;br&gt;enligt 1 § också faller under lagens tillämpningsområde, som regel&lt;br&gt;undantas från förvaltningsdomstols överprövningsrätt. De förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden som avgörs av regeringen omfattas inte heller av regeln,&lt;br&gt;eftersom regeringsärenden formellt inte faller under förvaltningslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i 3 § förvaltningslagen, som innehåller en före-&lt;br&gt;skrift om att om annan lag eller författning innehåller någon bestämmelse&lt;br&gt;som avviker från förvaltningslagen så gäller den bestämmelsen, far den&lt;br&gt;nya principen en klar avgränsning. Innehåller en specialförfattning - lag&lt;br&gt;eller förordning - ett förbud mot överklagande så gäller alltså det&lt;br&gt;förbudet. Den nya principen innebär således inte att fullföljdsrätten&lt;br&gt;vidgas i ett sådant fall av bristande överklagbarhet. Även särskilda&lt;br&gt;föreskrifter om överklagande till allmän förvaltningsdomstol eller till&lt;br&gt;regeringen har företräde framför den nya regeln. Regler i special-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningar om när beslut far överklagas och om vilken instans som Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;skall pröva överklagandena påverkas alltså inte av den nya regeln om&lt;br&gt;domstolsprövning. Vi återkommer till detta i det följande och i avsnitt&lt;br&gt;4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det i en författning anges att ett beslut enligt författningen&lt;br&gt;eller av en viss myndighet far överklagas till förvaltningsdomstol, är det&lt;br&gt;som vi tidigare redovisat (avsnitt 4.1) inte säkert att alla sådana beslut är&lt;br&gt;överklagbara. Överklagbarheten kan vara utesluten till följd av allmänna&lt;br&gt;förvaltningsrättsliga grundsatser som har utvecklats i praxis. Regeln i 22&lt;br&gt;§ förvaltningslagen, som innehåller en erinran om att ett beslut skall vara&lt;br&gt;överklagbart för att kunna överklagas, utgör därmed en ytterligare&lt;br&gt;avgränsning när det gäller de beslut som faller inom den nya regelns&lt;br&gt;tillämpningsområde. Härigenom blir också den praxis som vi redovisat i&lt;br&gt;avsnitt 4.1 tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 § förvaltningslagen finns också en allmän regel om vem som har&lt;br&gt;klagorätt, den subjektiva klagorätten. Där anges att ett beslut får&lt;br&gt;överklagas av den som beslutet angår, om det gått honom emot.&lt;br&gt;Bestämmelser om klagorätt återfinns i specialförfattningar men regler har&lt;br&gt;också utvecklats genom en rikhaltig praxis. Även dessa regler blir&lt;br&gt;tillämpliga i mål som faller under den nya regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya allmänna regeln om överklagande av förvaltningsbeslut bör&lt;br&gt;anges i en ny 22 a § i förvaltningslagen. Rubriken före 22 § bör därför&lt;br&gt;ges lydelsen överklagande. Regeringen följer i dessa hänseenden&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Även när det gäller paragrafens formulering ansluter&lt;br&gt;vi oss, med ett undantag, till Lagrådets förslag (se vidare författnings-&lt;br&gt;kommentaren).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns det för närvarande inte några skäl att låta den&lt;br&gt;nya regeln ersätta alla de föreskrifter om överklagande till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol som förekommer i den förvaltningsrättsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen, dvs. när föreskriften har tagits in i lag. Tvärtom fyller sådana&lt;br&gt;föreskrifter en viktig funktion som information till allmänheten. En&lt;br&gt;bestämmelse om att överklagande skall ske till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol har också sin naturliga placering i anslutning till föreskrifter om&lt;br&gt;krav på prövningstillstånd och olika särbestämmelser om partsställning&lt;br&gt;m.m. som förekommer i den förvaltningsprocessrättsliga lagstiftningen.&lt;br&gt;Vi har således en annan uppfattning än den som förs fram i 1997 års&lt;br&gt;promemoria, där det sägs att den nya bestämmelsen kan ersätta&lt;br&gt;uttryckliga bestämmelser i den förvaltningsrättsliga lagstiftningen om&lt;br&gt;överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Särskilda regler om&lt;br&gt;överklagande till förvaltningsdomstol bör därför tills vidare behållas och&lt;br&gt;även i fortsättningen föras in i ny förvaltningsrättslig lagstiftning.&lt;br&gt;Regeringen vill dock påpeka att det i framtiden kan framkomma&lt;br&gt;anledning att överväga behovet av särskilda överklagandebestämmelser i&lt;br&gt;de materiella författningarna. Frågan skulle kunna aktualiseras t.ex. vid&lt;br&gt;en diskussion om att ge hela överklaganderegleringen en mera generell&lt;br&gt;utformning genom låta den bestå av ett fåtal allmänna regler, vilket det&lt;br&gt;finns exempel på i utländsk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för den nya bestämmelsen blir alltså i praktiken&lt;br&gt;begränsat till att gälla överklaganden av beslut som grundar sig på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser i förordning. Som vi redan har framhållit i avsnitt 4.1 avser&lt;br&gt;regeringen att upphäva de bestämmelser om överklagande till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol som i dag förekommer i förordning och ersätta dem&lt;br&gt;med föreskrifter som upplyser om överklagandebestämmelsen i 22 a §&lt;br&gt;förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningarna finns regelmässigt en föreskrift om att prövnings-&lt;br&gt;tillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt. Bestämmelser om&lt;br&gt;prövningstillstånd bör, liksom regler om överklagande till domstol, tas in&lt;br&gt;i lag (se avsnitt 4.1). En lagregel om att prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätt i de fall överklagande sker med stöd av den&lt;br&gt;nya regeln bör därför inforas. En sådan bestämmelse hör i och för sig&lt;br&gt;naturligare hemma i förvaltningsprocesslagen än i förvaltningslagen. En&lt;br&gt;placering i förvaltningsprocesslagen skulle dock bryta mot den gängse&lt;br&gt;lagstiftningstekniken om att regler om krav på prövningstillstånd för en&lt;br&gt;viss måltyp tas in i anslutning till reglerna om överklagande till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Enligt regeringens mening framkommer kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd tydligare om det anges i anslutning till den tillämpliga&lt;br&gt;överklagandebestämmelsen. Regeringen anser således att den lämpligaste&lt;br&gt;placeringen för föreskriften om krav på prövningstillstånd är att lägga&lt;br&gt;den som ett särskilt stycke i den nya bestämmelsen i förvaltningslagen.&lt;br&gt;Bestämmelsen kommer därmed att utgöra en sådan särskild föreskrift om&lt;br&gt;prövningstillstånd som avses i 34 a § förvaltningsprocesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett beslut är överklagbart kan det, av skäl som tidigare&lt;br&gt;redovisats, vara av sådan karaktär att det inte lämpar sig för dom-&lt;br&gt;stolsprövning utan i stället bör förbehållas regeringens prövning. I vissa&lt;br&gt;ärenden finns det typiskt sett inte något behov av en domstolskontroll.&lt;br&gt;Hit hör i första hand administrativa ärenden samt normgivningsärenden&lt;br&gt;vilka enligt terminologin i 1 § förvaltningslagen utgör förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden. Beslut i sådana ärenden bör genom en generell bestämmelse&lt;br&gt;undantas från den föreslagna huvudregeln att prövningen skall ske i&lt;br&gt;domstol och i stället i förekommande fall överprövas hos högre&lt;br&gt;myndighet och ytterst hos regeringen. Begreppet normgivningsärenden&lt;br&gt;bör i enlighet med promemorians förslag definieras genom en hänvisning&lt;br&gt;till 20 § första stycket 5 förvaltningslagen som gäller ärenden om&lt;br&gt;meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är ett administrativt beslut är som någon remissinstans påtalat&lt;br&gt;inte entydigt. Begreppet kan ha olika innebörd beroende på det&lt;br&gt;sammanhang i vilket det används. Vår avsikt är att från domstols-&lt;br&gt;prövning avskilja sådana myndighetsbeslut som inte är ett uttryck för&lt;br&gt;någon egentlig myndighetsutövning mot enskilda utanför myndigheten.&lt;br&gt;Hit hör i första hand beslut i personalärenden men också beslut rörande&lt;br&gt;verksamhetsinriktningen m.m. Exempel på sådana beslut är normalt&lt;br&gt;beslut som har sin grund i regleringsbrev. Terminologin anknyter till vad&lt;br&gt;som redan har tillämpats i ett antal myndighetsinstruktioner. Det får&lt;br&gt;överlämnas till rättstillämpningen att med beaktande av det angivna&lt;br&gt;syftet närmare ange vilka typer av beslut som skall anses som&lt;br&gt;administrativa. Det praktiska problemet skall emellertid inte överdrivas.&lt;br&gt;Redan de allmänna principerna om besluts överklagbarhet torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen ofta utgöra ett hinder mot att beslut i administrativa ärenden&lt;br&gt;kommer under förvaltningsdomstols prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om ett undantag i den nya regeln om&lt;br&gt;domstolsprövning bör göras för beslut i dispensärenden. Några&lt;br&gt;remissinstanser har föreslagit ett sådant undantag. Det rör sig här om&lt;br&gt;ärenden i vilka den enskilde har ansökt om dispens från författnings-&lt;br&gt;bestämmelser. Sådana ärenden handläggs och avgörs ofta av en&lt;br&gt;myndighet som första instans med stöd av bestämmelser i special-&lt;br&gt;författning. I dessa fall finns i allmänhet också särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om att besluten kan överklagas till regeringen. Det finns dock - såväl i&lt;br&gt;lag som i förordning - exempel på att beslut i dispensärenden far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. För de fall där inga särskilda&lt;br&gt;bestämmelser finns följer av 11 kap. 12 § regeringsformen att regeringen&lt;br&gt;- som enda instans - har en allmän rätt att medge dispens från föreskrift i&lt;br&gt;förordning eller från bestämmelse som har meddelats med stöd av beslut&lt;br&gt;från regeringen, om annat inte anges i lag eller anslagsbeslut. Regeringen&lt;br&gt;finner mot bakgrund härav inte anledning att föreslå något undantag för&lt;br&gt;beslut i dispensärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av remissinstanserna har ansett att beslut om rekommendationer&lt;br&gt;och andra allmänna råd bör undantas från tillämpningsområdet för den&lt;br&gt;nya regeln. Enligt regeringens mening har dock dessa beslut typiskt sett&lt;br&gt;en sådan allmän karaktär att de inte torde uppfylla de krav på över-&lt;br&gt;klagbarhet m.m. som följer av 22 § förvaltningslagen. Vi anser därför att&lt;br&gt;det saknas anledning att undanta dessa beslut från den nya regelns&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har berörts i avsnitt 4.1 kan kommunala beslut i avsaknad av&lt;br&gt;särskilda överklagandebestämmelser i speciallagstiftning ofta bli föremål&lt;br&gt;för laglighetsprövning. För sådana ärenden gäller särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om talerätt, prövningsram m.m. enligt föreskrifterna i 10 kap. kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300). Den nya regeln om&lt;br&gt;domstolsprövning bör självfallet inte vara tillämplig på sådana beslut.&lt;br&gt;Enligt 31 § förvaltningslagen gäller inte bestämmelserna i 13 - 30 §§&lt;br&gt;sistnämnda lag de ärenden som omfattas av reglerna om laglighets-&lt;br&gt;prövning. Regeringen finner därför att någon särskild föreskrift där de&lt;br&gt;beslut som kan bli föremål för laglighetsprövning undantas från den nya&lt;br&gt;regelns tillämpningsområde inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 En ändrad instansordning för vissa överklaganden&lt;br&gt;och följdändringar i andra författningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Prövningen av överklaganden enligt lagen&lt;br&gt;(1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m., lagen (1992:1119) om&lt;br&gt;teknisk kontroll och lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande&lt;br&gt;flyttas från regeringen till allmän förvaltningsdomstol. En uttrycklig&lt;br&gt;föreskrift om detta tas in i respektive lag. I lagar som saknar föreskrifter&lt;br&gt;om överklagande men där överprövningen även i fortsättningen skall ske&lt;br&gt;hos regeringen införs uttryckliga föreskrifter om att besluten får&lt;br&gt;överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1997 års promemoria överensstämmer delvis med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det fåtal av remissinstanserna som yttrar sig över&lt;br&gt;promemorians förslag i denna del är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såsom vi redovisat i avsnitt 4.1 och&lt;br&gt;4.2 kräver den nya bestämmelsen om domstolsprövning av förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut en uttrycklig författningsreglering av de fall där regeringen&lt;br&gt;även i fortsättningen skall vara den högsta överprövningsinstansen.&lt;br&gt;Bestämmelser i specialförfattning som redan anger att regeringen är&lt;br&gt;överklagandeinstans bör därför kvarstå oförändrade. När det gäller de&lt;br&gt;författningar som för närvarande saknar överklagandebestämmelser och&lt;br&gt;som därför enligt 35 § verksförordningen kan föranleda överklagande till&lt;br&gt;regeringen anser regeringen att i flertalet fall överprövningen även i&lt;br&gt;fortsättningen skall göras av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1997 års promemoria redovisas i en bilaga en förteckning med ett 75-&lt;br&gt;tal författningar, varav 18 lagar och återstoden förordningar, som saknar&lt;br&gt;överklagandebestämmelser. I fråga om flertalet av dessa föreslås i&lt;br&gt;promemorian att överklagande även fortsättningsvis skall ske till&lt;br&gt;regeringen. Vi ansluter oss delvis till promemorians förslag och föreslår&lt;br&gt;att föreskrifter om överklagande till regeringen skall tas in i fyra lagar,&lt;br&gt;nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- äktenskapsbalken (4 kap. 3 § 4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden&lt;br&gt;rörande äktenskap och förmynderskap (1 kap. 3 § 1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning&lt;br&gt;i samband med fastighetsbildning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- trafikskadelagen (1975:1410).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt några av dessa författningar ingår länsstyrelsen i besluts-&lt;br&gt;organisationen. Regeringen avser inte att ändra på detta utan&lt;br&gt;länsstyrelsens prövning skall kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lagen (1983:890) om allemanssparande, aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) och lagen (1989:1079) om livförsäkringar med anknytning&lt;br&gt;till värdepappersfonder, föreslår vi att några bestämmelser om över-&lt;br&gt;klagande inte skall införas eftersom dessa lagar omfattas av pågående&lt;br&gt;lagstiftningsärenden där instansordningsfrågan ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några andra fall som omfattas av förslagen i promemorian har vi&lt;br&gt;funnit att bestämmelser om överklagande inte behövs, bl.a. därför att det&lt;br&gt;enligt dessa lagar inte fattas några förvaltningsbeslut eller därför att de&lt;br&gt;aktuella besluten inte omfattas av den allmänna regeln. Det gäller för&lt;br&gt;virkesmätningslagen (1966:209), lagen (1970:498) om skydd för vapen&lt;br&gt;och vissa andra officiella beteckningar, lagen (1987:519) om Riks-&lt;br&gt;revisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser, arkiv-&lt;br&gt;lagen (1990:782), lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa, lagen (1994:759) om Sveriges allmänna hypoteksbank&lt;br&gt;och lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till&lt;br&gt;andra organ än myndigheter för förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1631) om lämplighetsprövning av större ägare i bank-&lt;br&gt;aktiebolag, som omfattas av promemorians förslag, har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fall har det utöver vad som anges i promemorian framkommit ett Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;behov av en överklagandebestämmelse. Det gäller vissa beslut enligt&lt;br&gt;föräldrabalken som även fortsättningsvis bör överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians inventering omfattar inte forfattningar som berörs av&lt;br&gt;regeringens förslag till miljöbalk (prop. 1997/98:45). I angivna pro-&lt;br&gt;position har regeringen lämnat förslag till en ny instansordning för&lt;br&gt;överklagande av beslut på miljöområdet samt föreslagit att bestäm-&lt;br&gt;melserna skall träda i kraft den 1 januari 1999. I den nya balken har 15&lt;br&gt;lagar på miljöområdet smälts samman och arbetats in i den nya balken. I&lt;br&gt;en av dessa, lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i&lt;br&gt;vatten, saknas bestämmelser om överklagande. I en annan av lagarna,&lt;br&gt;hälsoskyddslagen (1982:1020), saknas det delvis sådana bestämmelser.&lt;br&gt;Den allmänna regeln om överklagande skulle i dessa fall, om inga&lt;br&gt;särskilda lagstiftningsåtgärder vidtas, innebära att under en tidsbegränsad&lt;br&gt;period får vissa beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol i stället&lt;br&gt;för som nu till regeringen, för att när bestämmelserna om miljöbalken&lt;br&gt;träder i kraft följa en annan instansordning. Detta är självfallet inte&lt;br&gt;lämpligt och det bör därför övergångsvis införas särskilda regler i dessa&lt;br&gt;lagar som utesluter en ändrad instansordning till följd av den allmänna&lt;br&gt;regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till reformens ikraftträdande avser regeringen att utfärda&lt;br&gt;motsvarande föreskrifter om överklagande till regeringen i de&lt;br&gt;förordningar som saknar bestämmelser om överklagande. Som påpekats&lt;br&gt;under remissbehandlingen är detta aktuellt i ett antal förordningar utöver&lt;br&gt;de som redovisats i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås också att det i tolv författningar, varav sex&lt;br&gt;lagar och återstoden förordningar, skall införas bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Remissinstanserna har inte&lt;br&gt;haft några synpunkter på detta. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;överprövningen enligt två av dessa lagar flyttas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Det gäller lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m. (beslut i fråga om bl.a. införande och försäljning av teknisk sprit)&lt;br&gt;och lagen (1992:1119) om teknisk kontroll (vissa avgiftsbeslut). De&lt;br&gt;övriga lagarna för vilka promemorian föreslår en ändrad instansordning&lt;br&gt;ingår bland de nyss nämnda lagarna där vi anser att några överklagande-&lt;br&gt;bestämmelser inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fall där det i promemorian föreslås att det införs bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande till regeringen anser vi att överprövningen i stället bör&lt;br&gt;flyttas till domstol. Det gäller beslut enligt lagen (1993:931) om&lt;br&gt;individuellt pensionssparande. Vi föreslår att Finansinspektionens beslut&lt;br&gt;i fråga om dels tillstånd att bedriva pensionssparrörelse, dels tillstånd för&lt;br&gt;pensionssparinstitut att avveckla sin pensionssparrörelse och dels&lt;br&gt;godkännande av avtal om överlåtelse av ett återstående bestånd av&lt;br&gt;pensionssparavtal skall fa överklagas till kammarrätt. Finansins-&lt;br&gt;pektionens övriga beslut enligt lagen bör få överklagas till länsrätt och i&lt;br&gt;dessa fall bör gälla krav på prövningstillstånd i kammarrätten. Den&lt;br&gt;överklagandeordning som vi föreslår beträffande angivna lag ligger i&lt;br&gt;linje med vad som gäller i fråga om Finansinpektionens beslut enligt&lt;br&gt;näraliggande författningar, se prop. 1994/95:27 s. 156 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås inga lagändringar i de författningar enligt vilka&lt;br&gt;prövningen skall överflyttas till allmän förvaltningsdomstol. Enligt&lt;br&gt;promemorians förslag skall beslut enligt dessa författningar i stället&lt;br&gt;överklagas till allmän förvaltningsdomstol med stöd av den nya regeln i&lt;br&gt;förvaltningslagen. Regeringen väljer här, som vi redovisat i avsnitt 4.2,&lt;br&gt;en annan lagstiftningsteknik och förordar en ordning som innebär att&lt;br&gt;uttryckliga regler om överklagande till allmän förvaltningsdomstol även i&lt;br&gt;fortsättningen normalt skall tas in i den förvaltningsrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förordningar där överklagande i fortsättningen skall ske till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol kommer, som vi redovisat i avsnitt 4.1, att förses&lt;br&gt;med en hänvisning till den nya regeln i förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inom Regeringskansliet gjorts en genomgång av författ-&lt;br&gt;ningarna mot bakgrund av Regeringsrättens uttalanden i 1997 års&lt;br&gt;avgörande (se avsnitt 4.1). Därvid har inte framkommit att det i lag skulle&lt;br&gt;finnas några sådana föreskrifter om överklagandeförbud som berörs av&lt;br&gt;Regeringsrättens uttalanden i det nämnda målet. I den mån sådana&lt;br&gt;föreskrifter förekommer i förordning kommer dessa att upphävas i&lt;br&gt;anslutning till reformens ikraftträdande. Ett antal förordningsändringar&lt;br&gt;har redan genomförts med anledning av avgörandet. Överklagande&lt;br&gt;kommer sedan att kunna ske till allmän förvaltningsdomstol med stöd av&lt;br&gt;den nya lagregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande huvudregeln att ett myndighetsbeslut ytterst får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen kommer till uttryck i 35 § verksförordningen.&lt;br&gt;Av denna paragraf framgår nämligen att myndighetens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av lagen&lt;br&gt;(1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa&lt;br&gt;mål, lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga eller andra&lt;br&gt;föreskrifter. Införandet av en ny allmän princip om domstolsprövning av&lt;br&gt;den tidigare förordade lydelsen innebär att den angivna huvudregeln&lt;br&gt;modifieras och förutsätter därför att 35 § verksförordningen får en ändrad&lt;br&gt;och snävare innebörd som korresponderar med den nya bestämmelsen i&lt;br&gt;förvaltningslagen. Beslut i t.ex. normgivningsärenden kommer därmed&lt;br&gt;även i fortsättningen att överklagas till regeringen med stöd av&lt;br&gt;verksförordningen. Myndigheternas instruktioner måste också ses över.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Vissa speciella ärendegrupper inom&lt;br&gt;lantmäteriområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom lantmäteriområdet finns ett fåtal beslut som överklagas till&lt;br&gt;regeringen, i några fall på grund av att det saknas bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande. De ärendegrupper för vilka det saknas överklagande-&lt;br&gt;bestämmelser skulle enligt den nya huvudregeln för överklagande&lt;br&gt;komma att prövas av allmän förvaltningsdomstol. Några av de aktuella&lt;br&gt;ärendegruppema bör emellertid, som framgår av det följande, överklagas&lt;br&gt;till fastighetsdomstol. Överklagandefrågan för dessa ärenden bör lösas i&lt;br&gt;samband med förslaget till den nya huvudregeln. Förslagen i detta avsnitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundas på en inom Inrikesdepartementet upprättad promemoria Några Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;överklagandefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Överklagande av räkningar avseende avgifter för&lt;br&gt;lantmäteriförrättningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Räkningar avseende förrättningskostnader m.m.&lt;br&gt;skall överklagas till fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian Några överklagandefrågor överens-&lt;br&gt;stämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget i promemorian har tillstyrkts eller läm-&lt;br&gt;nats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt förordningen (1995:1459) om&lt;br&gt;avgifter vid lantmäteriförrättningar överklagas en lantmäterimyndighets&lt;br&gt;räkningar för förrättningskostnader till Lantmäteriverket. Möjligheten att&lt;br&gt;överklaga har sedan skurits av så att Lantmäteriverket är sista instans.&lt;br&gt;Dessa räkningar bör dock enligt regeringens mening kunna prövas av&lt;br&gt;någon instans utanför lantmäteriorganisationen. Denna överprövning bör&lt;br&gt;göras av domstol och därmed uppkommer frågan om i vilken dom-&lt;br&gt;stolsorganisation prövningen bör ske. Enligt huvudregeln överklagas&lt;br&gt;beslut av förvaltningsmyndigheter till allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Undantag finns dock, bl.a. i fråga om lantmäterimyndighets beslut. Dessa&lt;br&gt;överklagas vanligtvis till fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prövning i fastighetsdomstol av ärenden enligt den nu aktuella&lt;br&gt;förordningen förordas också i Lantmäteri- och inskrivningsutredningens&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1994:90 s. 497). Det underlättar enligt utredningen&lt;br&gt;för sakägarna om såväl räkningen som beslutet om fördelning av kostna-&lt;br&gt;derna prövas av samma domstol. Enligt utredningen är det inte heller&lt;br&gt;någon nackdel att den domstol som skall handlägga överklagandet av&lt;br&gt;räkningar också har erfarenhet av att överpröva förrättningar. Man&lt;br&gt;påpekar vidare att både prövning av räkningen och prövning av&lt;br&gt;fördelningen av kostnaderna kräver tillgång till förrättningsakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av de remissinstanser som uttalade sig i frågan tillstyrkte&lt;br&gt;utredningens förslag, men ett par remissinstanser ansåg att besluten&lt;br&gt;borde prövas av förvaltningsdomstolarna på grund av sin administrativa&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i och för sig ifrågasättas om den ordning som utredningen&lt;br&gt;föreslog är lämplig i de fall endast räkningen överklagas och således&lt;br&gt;själva förrättningen inte prövas av domstolen. Med hänsyn till att&lt;br&gt;fastighetsdomstol överprövar lantmäterimyndighets förrättningsbeslut&lt;br&gt;och mot bakgrund av de övriga skäl utredningen anfört anser regeringen&lt;br&gt;emellertid att det är lämpligare att även räkningarna prövas av&lt;br&gt;fastighetsdomstol. Vid en prövning i fastighetsdomstol undviks också&lt;br&gt;bl.a. de praktiska problem som uppkommer från parts- och dom-&lt;br&gt;stolssynpunkt när både räkningen och förrättningen överklagas. Vidare&lt;br&gt;undviks ett förfarande med parallella prövningar i olika domstolsorgani-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sationer innan ett slutligt avgörande föreligger i fråga om avgiften för Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;varje berörd sakägare. För att instanskedjan inte skall bli för lång bör&lt;br&gt;räkningarna inte först prövas av Lantmäteriverket. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att räkningar avseende avgifter för lantmäteriförrättningar skall&lt;br&gt;överklagas från lantmäterimyndigheten till fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget i promemorian skulle frågan lagtekniskt lösas genom&lt;br&gt;en ändring i förordningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Som&lt;br&gt;framgår av det föregående bör en sådan förändring av instansordningen&lt;br&gt;för räkningarna som innebär att dessa skall kunna överprövas av domstol&lt;br&gt;ske genom lag. I lagrådsremissen föreslogs en ändring i fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988) som skulle reglera överklaganden av alla&lt;br&gt;räkningar som omfattas av förordningen (1995:1459) om avgifter vid&lt;br&gt;lantmäteriförrättningar, dvs. även sådana som avser godkännande av&lt;br&gt;överenskommelser enligt 43 § anläggningslagen (1974:1149) och sådan&lt;br&gt;återutsättning av gränsmärken enligt bestämmelserna i 2 § mätnings-&lt;br&gt;kungörelsen (1974:339) som handläggs av en lantmäterimyndighet.&lt;br&gt;Lagrådet konstaterade att en ändring i fastighetsbildningslagen inte&lt;br&gt;kunde omfatta mer än förrättningskostnader. Nya bestämmelser bör&lt;br&gt;därför föras in i både fastighetsbildningslagen och anläggningslagen.&lt;br&gt;Regeringen föreslår således att ett nytt stycke förs in i 15 kap. 6 § fastig-&lt;br&gt;hetsbildninglagen som innebär att räkningar för förrättningskostnader far&lt;br&gt;överklagas till fastighetsdomstol samt att det i 30 § fjärde stycket&lt;br&gt;anläggningslagen förs in en hänvisning till den nya bestämmelsen i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen. Regeringen anser att Lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse när det gäller den nu föreslagna hänvisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om överklagande av räkningar för återutsättande av gräns-&lt;br&gt;märken far övervägas vidare i samband med den översyn av mätnings-&lt;br&gt;kungörelsen som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Vissa ärenden enligt lagen om äganderättsutredning och&lt;br&gt;legalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En länsstyrelses eller Lantmäteriverkets beslut i&lt;br&gt;fråga om förordnande om äganderättsutredning och en länsstyrelses&lt;br&gt;beslut i fråga om legalisering skall överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian Några överklagandefrågor överensstäm-&lt;br&gt;mer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran&lt;br&gt;av nästan alla remissinstanser. Kammarrätten i Jönköping har dock ifrå-&lt;br&gt;gasatt om inte beslut om förordnande om äganderättsutredning och lega-&lt;br&gt;lisering bör prövas av fastighetsdomstol. Kammarrätten har också påpe-&lt;br&gt;kat att det kan uppstå svårigheter med att bedöma inom vilket län ärendet&lt;br&gt;först prövats när ärendet exempelvis genom beslut av länsstyrelsen&lt;br&gt;överlämnats till Lantmäteriverket för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1971:1037) om ägande-&lt;br&gt;rättsutredning och legalisering (prop. 1971:180, bet. 1971:CU29, rskr.&lt;br&gt;1971:320) har länsstyrelserna bl.a. till uppgift att meddela förordnande&lt;br&gt;om äganderättsutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om frågan om äganderättsutredning blir aktuell i en pågående fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsförrättning meddelas förordnandet i stället av lantmäte-&lt;br&gt;rimyndigheten. I vissa fall skall ärendet överlämnas till Lantmäteriverket&lt;br&gt;för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om legalisering, dvs. att en privat jorddelning genom ett särskilt&lt;br&gt;beslut erkänns som fastighetsbildning, skall prövas på ansökan av någon&lt;br&gt;som äger del i den berörda fasta egendomen. Reglerna i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen (1970:988) om ansökan om fastighetsbildning skall tillämpas.&lt;br&gt;I två fall kan en fråga om legalisering prövas utan ansökan. I det ena&lt;br&gt;fallet förordnar lantmäterimyndigheten om prövningen och i det andra&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande talan mot beslut av lantmäterimyndigheterna hänvisar la-&lt;br&gt;gen om äganderättsutredning och legalisering till bestämmelser i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988), vilket medför att besluten överklagas hos&lt;br&gt;fastighetsdomstolarna. När det gäller länsstyrelsernas beslut saknas be-&lt;br&gt;stämmelser om överklagande. Detta kommenteras inte i förarbetena.&lt;br&gt;Överklagande kan dock enligt praxis ske hos regeringen med stöd av 5 §&lt;br&gt;förordningen (1990:1510) med länsstyrelseinstruktion och 35 § verksför-&lt;br&gt;ordningen (1995:1322), till vilken instruktionen hänvisar. Lantmäteriver-&lt;br&gt;kets beslut kan på motsvarande sätt överklagas hos regeringen med stöd&lt;br&gt;av 8 § förordningen (1995:1418) med instruktion för det statliga lantmä-&lt;br&gt;teriet och 35 § verksförordningen. Regeringen prövar något enstaka&lt;br&gt;ärende per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas anledning for regeringen att pröva överklaganden av läns-&lt;br&gt;styrelsernas och Lantmäteriverkets beslut i nu angivna ärenden. Dessa&lt;br&gt;ärenden bör enligt regeringens mening prövas av de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna, dvs. länsrätterna i första instans, vilket regeringen&lt;br&gt;också föreslår. Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga som Kammarrätten i Jönköping tagit upp rör de&lt;br&gt;ärenden som prövas av Lantmäteriverket. Dessa ärenden bör enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning överklagas till den länsrätt inom vars domkrets&lt;br&gt;ärendet först prövades, även när den prövningen görs hos Lantmäteri-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ärenden enligt lagen om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ärenden som skall prövas av en lantmäte-&lt;br&gt;rimyndighet skall, med visst undantag, tas upp av den lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet inom vars verksamhetsområde samfalligheten är belägen. Är&lt;br&gt;samfälligheten belägen inom flera lantmäterimyndigheters verksam-&lt;br&gt;hetsområden, skall ärendet prövas av den statliga lantmäterimyndighet&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde huvuddelen av samfalligheten är belä-&lt;br&gt;gen. Detsamma skall gälla om ärendet rör flera samfälligheter som är&lt;br&gt;belägna inom skilda lantmäterimyndigheters verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla överklagbara beslut av lantmäterimyndigheterna och länssty-&lt;br&gt;relserna får överklagas hos de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;br&gt;Prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian Några överklagandefrågor överens-&lt;br&gt;stämmer med regeringens förslag, förutom att det inte klart framgår att&lt;br&gt;ärenden som berör flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden&lt;br&gt;alltid skall handläggas av en statlig lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran&lt;br&gt;av nästan alla remissinstanser. Malmö tingsrätt har dock anfört att det&lt;br&gt;inte torde vara ovanligt att en del av de förvaltningsbeslut som omfattas&lt;br&gt;av den ändrade instansordningen har samband med sådana beslut som&lt;br&gt;prövas av fastighetsdomstol. Tingsrätten har också pekat på den ändring&lt;br&gt;som nyligen gjorts i anläggningslagen (1973:1149) och som innebär att&lt;br&gt;beslut att förordna en syssloman för att genomföra anläggningsbeslut far&lt;br&gt;överklagas till fastighetsdomstol (prop. 1996/97:92, bet. 1996/97:TU8,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:202, SFS 1997:616) och ansett att det kan finnas skäl att&lt;br&gt;överväga överklagande till fastighetsdomstol i stället för till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Lantmäteriverket har anfört att ärenden som berör&lt;br&gt;flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden - i konsekvens med&lt;br&gt;bestämmelsen i 5 § första stycket 2 lagen (1995:1393) om kommunal&lt;br&gt;lantmäterimyndighet - bör handläggas av en statlig lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsstyrelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de beslut som fattas av länsstyrelser enligt lagen (1973:1150)&lt;br&gt;om förvaltning av samfälligheter (prop. 1973:160, bet. 1973:CU33, rskr.&lt;br&gt;1973:389), samfällighetslagen, överklagas hos regeringen. Det gäller&lt;br&gt;förordnande om att antalet styrelseledamöter i en samfallighetsförening&lt;br&gt;skall vara flera än som anges i stadgarna, utseende av styrelseledamot,&lt;br&gt;entledigande av styrelseledamot, förordnande av syssloman i vissa fall&lt;br&gt;samt beslut att medge upplösning av en samfällighetsförening eller av-&lt;br&gt;veckling av den verksamhetsgren som en samfallighet utgör. Andra be-&lt;br&gt;slut enligt samfällighetslagen som fattas av länsstyrelser överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt. I förarbetena till samfällig-&lt;br&gt;hetslagen berörs bestämmelserna om överklagande av länsstyrelsebeslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortfattat. Det konstateras endast att vissa av besluten är av sådant slag Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;att överprövningen av dem bör ankomma på Kungl. Maj:t (a. prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 454). Vidare framgår att en bestämmelse i dåvarande lagen om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar var förebild för bestämmelsen om att talan mot läns-&lt;br&gt;styrelsens beslut att vägra registrering av en uppgift i samfällighetsregist-&lt;br&gt;ret skulle föras hos kammarrätten inom två månader från beslutets dag.&lt;br&gt;Därefter har ändringar skett beträffande bl.a. instansordningen och re-&lt;br&gt;gisterförande myndighet. I samband med en ändring som avsåg bl.a. vil-&lt;br&gt;ken myndighet som skulle föra register uttalades att de tidigare nämnda&lt;br&gt;besluten av länsstyrelsen liksom tidigare borde kunna överklagas hos&lt;br&gt;regeringen (prop. 1990/91:27 s. 32). Regeringen prövar ett fatal sådana&lt;br&gt;ärenden per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av lantmäterimyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna i en samfällighet som står under delägarförvaltning inte&lt;br&gt;kan enas i fråga om en viss förvaltningsåtgärd skall lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten eller den som myndigheten förordnar, om någon delägare begär&lt;br&gt;det, hålla sammanträde med delägarna för att avgöra frågan eller, om&lt;br&gt;omständigheterna föranleder det, anordna föreningsförvaltning. Vidare&lt;br&gt;har lantmäterimyndigheten befogenhet att vidta interimistiska åtgärder&lt;br&gt;för att säkerställa delägarbeslutet, under förutsättning att det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl. Sådana åtgärder kan vara t.ex. förordnande av god man&lt;br&gt;som tillfälligt förvaltar fastigheten eller meddelande av avverknings- el-&lt;br&gt;ler täktförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller om sammanträde för bildande av en samfallighets-&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förrättningar enligt fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988), anläggningslagen (1973:1149), lagen (1987:11) om exploate-&lt;br&gt;ringssamverkan eller vattenlagen (1983:291) kan lantmäterimyndigheten,&lt;br&gt;eller en särskild förrättningsman som förordnats enligt anläggningslagen,&lt;br&gt;hålla sammanträde beträffande en samfällighet som berörs av för-&lt;br&gt;rättningen även om ingen delägare begärt det. Sådant sammanträde skall&lt;br&gt;hållas om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en sam-&lt;br&gt;fällighetsförening bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande av en lantmäterimyndighets beslut&lt;br&gt;saknas i samfällighetslagen utom såvitt avser beslut varigenom en ansö-&lt;br&gt;kan eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering vägrats.&lt;br&gt;Dessa beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två måna-&lt;br&gt;der från dagen för beslutet. En statlig lantmäterimyndighets beslut att&lt;br&gt;förordna någon att hålla sammanträde eller om interimistiska åtgärder&lt;br&gt;torde dock kunna överklagas hos Lantmäteriverket med stöd av 24 § för-&lt;br&gt;ordningen (1995:1418) med instruktion för det statliga lantmäteri et. Av-&lt;br&gt;saknaden av bestämmelser om överklagande synes bero på ett förbise-&lt;br&gt;ende i samband med en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1990&lt;br&gt;(prop. 1988/89:77, bet. 1988/89:BoUl 1, rskr. 1988/89:255) och som in-&lt;br&gt;nebar att dessa ärenden skulle handläggas av de dåvarande fastighets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildningsmyndighetema (numera lantmäterimyndigheterna) i första in- Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;stans i stället för i fastighetsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både beslut om förordnande av sammanträdesledare och beslut om in-&lt;br&gt;terimistiska åtgärder måste vara överklagbara enligt allmänna principer.&lt;br&gt;Detta innebär att överklagande av en statlig lantmäterimyndighets beslut&lt;br&gt;nu far ske till Lantmäteriverket enligt 24 § förordningen (1995:1418)&lt;br&gt;med instruktion för det statliga lantmäteriet samt att Lantmäteriverkets&lt;br&gt;beslut i frågan får överklagas hos regeringen enligt 35 § verksförord-&lt;br&gt;ningen, vilken skall tillämpas på Lantmäteriverkets beslut enligt 8 §&lt;br&gt;nämnda instruktion. Något sådant ärende har dock inte överklagats till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening inte något behov av politisk styrning&lt;br&gt;av praxis i de ärendegrupper som nu är ifråga. Eftersom de ärendegrup-&lt;br&gt;per som nu prövas av lantmäterimyndigheterna tidigare prövades av fas-&lt;br&gt;tighetsdomstolarna som första instans, kan det ligga nära till hands att&lt;br&gt;låta i vart fall lantmäterimyndigheternas beslut överklagas dit. Som&lt;br&gt;Malmö tingsrätt påpekat har den vägen valts för beslut som avser&lt;br&gt;förordnande av syssloman för att säkerställa genomförandet av en&lt;br&gt;anläggningsförrättning. Regeringen anser dock att sambandet med&lt;br&gt;förrättningsverksamheten är svagare för de nu aktuella ärendena. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår därför att samtliga slags ärenden skall få överklagas till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol i enlighet med huvudregeln för förvaltnings-&lt;br&gt;beslut. Det krav på prövningstillstånd i kammarrätten som redan stadgas i&lt;br&gt;samfällighetslagen bör även gälla de nya måltypema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en lantmäterimyndighets beslut att vägra registrering eller avskriva&lt;br&gt;ansökan om eller anmälan för registrering gäller särskilda bestämmelser&lt;br&gt;med avseende på tiden för överklagande. Sådana beslut får överklagas&lt;br&gt;inom två månader från dagen för beslutet. Denna särskilda reglering bör&lt;br&gt;kvarstå, eftersom motsvarande bestämmelse finns i den nu gällande lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar (15 kap. 6 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilken lantmäterimyndighet som skall vara behörig&lt;br&gt;att pröva ett ärende enligt samfällighetslagen bör tas in i 66 §. Reglerna&lt;br&gt;föreslås motsvara vad som gäller beträffande fastighetsdomstolarnas be-&lt;br&gt;hörighet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Omfattningen av kravet på prövningstillstånd&lt;br&gt;i kammarrätt och Regeringsrätten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag och bedömning: Omfattningen av kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt förtydligas och skall gälla länsrätts beslut&lt;br&gt;och beslut som har ett direkt samband med sådant mål som, enligt vad&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet, omfattas av kravet på prövningstillstånd. Inga&lt;br&gt;ändringar föreslås beträffande Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria överensstämmer med regeringens Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;forslag när det gäller frågan om den närmare omfattningen av kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt. I promemorian föreslås också att kravet&lt;br&gt;på prövningstillstånd i Regeringsrätten skall göras generellt vad gäller&lt;br&gt;kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar promemorians förslag utan erinran. Sveriges Domareförbund&lt;br&gt;ifrågasätter dock att kravet på prövningstillstånd i Regeringsrätten skall&lt;br&gt;omfatta även kammarrätts beslut att avvisa ett överklagande på grund av&lt;br&gt;att det har kommit in för sent. Förbundet anser att det i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet bör övervägas i vad mån det är motiverat med skilda&lt;br&gt;lösningar för Regeringsrätten och Högsta domstolen i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För att Regeringsrätten skall pröva ett överklagande av&lt;br&gt;kammarrätts beslut i mål som har väckts hos kammarrätten genom&lt;br&gt;överklagande, underställning eller ansökan krävs enligt 35 § första&lt;br&gt;stycket förvaltningsprocesslagen att Regeringsrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd. Frågor om prövningstillstånd far avgöras av ett rege-&lt;br&gt;ringsråd, och fler än tre regeringsråd får inte delta (4 a § femte stycket&lt;br&gt;lagen om allmänna förvaltningsdomstolar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regleringen av kravet på prövningstillstånd i kammarrätt har en&lt;br&gt;annan lagstiftningsteknik valts. I 34 a § förvaltningsprocesslagen stadgas&lt;br&gt;att kammarrätten, i de fall det är särskilt föreskrivet, far pröva ett&lt;br&gt;överklagande från länsrätten endast om kammarrätten har meddelat&lt;br&gt;prövningstillstånd. Vilka mål som omfattas av kravet på prövnings-&lt;br&gt;tillstånd framgår sedan av den materiella lagstiftningen för varje måltyp.&lt;br&gt;Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är kammarrätten domför&lt;br&gt;med två ledamöter, om de är ense om slutet (12 § femte stycket lagen om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar). Enligt 22 § tredje stycket i för-&lt;br&gt;ordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion skall kammarrätts-&lt;br&gt;presidenten, en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd tillika vice&lt;br&gt;ordförande delta när frågor om prövningstillstånd avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kravet på prövningstillstånd skall omfatta även olika&lt;br&gt;processuella frågor, t.ex. beslut under rättegången, har inte reglerats i&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen. Vidare saknas det i förvaltningsprocessen sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om kammarrättens sammansättning när processuella&lt;br&gt;frågor avgörs innan eller i samband med att domstolen tar ställning till&lt;br&gt;om prövningstillstånd skall meddelas i själva målet. Det saknas också&lt;br&gt;särskilda regler om förfarandet, t.ex. i fråga om kommunikation av&lt;br&gt;handlingar, i mål där prövningstillstånd krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nu påtalade hänseendena skiljer sig förvaltningsprocessen från&lt;br&gt;reglerna i rättegångsbalken i det att såväl omfattningen av kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd som förfarandefrågoma har reglerats i rättegångs-&lt;br&gt;balken. I tvistemål om mindre värden krävs prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till hovrätt. Kravet på prövningstillstånd har knutits till&lt;br&gt;yrkandena i tingsrätten. Kravet omfattar domar och beslut i sådana mål&lt;br&gt;utan några begränsningar. Det innebär att kravet på prövningstillstånd&lt;br&gt;omfattar inte bara beslut som tagits in i domar utan även beslut som&lt;br&gt;meddelats tidigare i målet, såväl sådana som endast får överklagas i&lt;br&gt;samband med domen som sådana som får överklagas särskilt (49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § rättegångsbalken). Från kravet på prövningstillstånd har uttryckliga&lt;br&gt;undantag gjorts i nämnda bestämmelse för avgöranden i mål som skall&lt;br&gt;handläggas av tingsrätten i särskild sammansättning, beslut som rör&lt;br&gt;någon annan än en part eller en intervenient, beslut genom vilket tings-&lt;br&gt;rätten ogillat jäv mot en domare och beslut genom vilket en miss-&lt;br&gt;nöj esanmälan eller en ansökan om återvinning eller ett överklagande&lt;br&gt;avvisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål krävs prövningstillstånd i hovrätt bl.a. om den tilltalade inte&lt;br&gt;har dömts till annan påföljd än böter (49 kap. 13 § rättegångsbalken). Till&lt;br&gt;skillnad från vad som gäller i tvistemål har kravet på prövningstillstånd&lt;br&gt;inte knutits till yrkandena i målet utan till den faktiska utgången i&lt;br&gt;tingsrätten. Ytterligare en skillnad är att kravet endast omfattar tings-&lt;br&gt;rättens dom och inte dess slutliga beslut. Enligt en uttrycklig bestäm-&lt;br&gt;melse (49 kap. 13 § fjärde stycket rättegångsbalken) omfattar kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd även beslut som far överklagas endast i samband med&lt;br&gt;överklagande av domen. Kravet omfattar således inte beslut som får&lt;br&gt;överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ärenden i tingsrätt som handläggs enligt lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden (ärendelagen) har en lagstiftningsteknik liknande den&lt;br&gt;som gäller för överklagande till kammarrätt valts. Här gäller att hovrätt i&lt;br&gt;de fall det är särskilt föreskrivet far pröva ett överklagande av tingsrätts&lt;br&gt;beslut endast om hovrätten har meddelat prövningstillstånd (39 §&lt;br&gt;ärendelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Högsta domstolen krävs prövningstillstånd för att domstolen skall&lt;br&gt;pröva hovrätts dom eller slutliga beslut i mål eller ärende som har väckts&lt;br&gt;i tingsrätt. Detsamma gäller hovrätts slutliga beslut i ett ärende som har&lt;br&gt;ett direkt samband med ett sådant mål eller ärende (54 kap. 9 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken). Krav på prövningstillstånd gäller även i fråga om hovrätts&lt;br&gt;beslut under rättegången (54 kap. 14 § rättegångsbalken). Krav på pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd gäller inte beslut genom vilket hovrätt avvisat en miss-&lt;br&gt;nöj esanmälan, en ansökan om återvinning eller återupptagande eller ett&lt;br&gt;överklagande av hovrätts dom eller beslut (54 kap. 9 och 17 §§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättegångsbalken finns det särskilda förfaranderegler om skriftväxling&lt;br&gt;m.m. i hovrätt och i Högsta domstolen i mål där prövningstillstånd krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frånvaron av bestämmelser som&lt;br&gt;närmare reglerar omfattningen av kravet på prövningstillstånd i kam-&lt;br&gt;marrätt har medfört osäkerhet och delvis skiftande tillämpning hos&lt;br&gt;domstolarna. Osäkerheten har uppgivits gälla även i fråga om förfarandet&lt;br&gt;vid prövningen av frågan om prövningstillstånd. Tveksamhetema&lt;br&gt;beträffande dispenskravet har bl.a. gällt beslut enligt 34 § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen. Denna bestämmelse reglerar överklagande av processuella&lt;br&gt;beslut och innehåller en uppräkning av beslut som far överklagas särskilt&lt;br&gt;och alltså innan domstolen har avgjort målet slutligt. Rätt att överklaga&lt;br&gt;sådana beslut under rättegången gäller bl.a. lägre rätts beslut i fråga om&lt;br&gt;inhibition och rättshjälp. Osäkerheten i fråga om dispenskravet har också&lt;br&gt;gällt om andra frågor med anknytning till huvudsaken kräver pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd. Exempel på sådana frågor är yrkanden om muntlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandling och inhibition som inte har framställts i den lägre instansen Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;utan forst i överinstansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen genom vilken prövningstillstånd har införts i kammar-&lt;br&gt;rätterna innebär att ställning har tagits målgrupp för målgrupp i vad mån&lt;br&gt;krav på prövningstillstånd skall inforas. Kravet har angetts i special-&lt;br&gt;lagstiftningen och inte i förvaltningsprocesslagen, såsom fallet är för&lt;br&gt;Regeringsrätten. Den nuvarande regleringen har dock medfört att i&lt;br&gt;måltyper vari prövningstillstånd krävs har det ibland i processuella frågor&lt;br&gt;upprätthållits krav på prövningstillstånd, ibland inte. Därmed har&lt;br&gt;dispensfrågan i kammarrätten kunnat avgöras av två ledamöter medan&lt;br&gt;olika processuella frågor i vissa fall ansetts fordra tre ledamöter. Detta är&lt;br&gt;givetvis ett från saklig synpunkt otillfredställande resultat. Det finns inga&lt;br&gt;skäl för att t.ex. en fråga om avvisning av ett yrkande som framställts i&lt;br&gt;kammarrätten i strid mot instansordningsprincipen skall kräva med-&lt;br&gt;verkan av tre ledamöter, medan avgörandet av dispensfrågan kan ske&lt;br&gt;med två ledamöter, även om detta med fog kan ha uppfattats som ett&lt;br&gt;resultat av den nuvarande regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett från domstolens perspektiv är naturligtvis frågan om domförheten&lt;br&gt;väsentlig och vi återkommer till den frågan i avsnitt 10. Ett klargörande&lt;br&gt;av dispenskravets omfattning har emellertid ett självständigt värde, både&lt;br&gt;för de inblandade parterna och för domstolarna. Regeringen tar därför&lt;br&gt;upp den frågan i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av kravet på prövningstillstånd i kammarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beslut som överklagats till kammarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid klargörandet av omfattningen av dispenskravet i kammarrätt bör den&lt;br&gt;yttre ramen vara att krav på prövningstillstånd är föreskrivet för den&lt;br&gt;aktuella måltypen. Det är således inte aktuellt att låta vissa slags frågor,&lt;br&gt;t.ex. vissa processuella frågor, alltid omfattas av krav på prövnings-&lt;br&gt;tillstånd oavsett om prövningstillstånd krävs i själva målet där frågan&lt;br&gt;uppstår. En annan utgångspunkt bör vara att en för kammarrätterna och&lt;br&gt;Regeringsrätten så enhetlig reglering som möjligt skall eftersträvas.&lt;br&gt;Promemorian har samma utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis bör klarläggas vilka överklagade beslut som skall&lt;br&gt;omfattas av kravet på prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på prövningstillstånd bör, utöver avgörandet i själva saken,&lt;br&gt;omfatta alla andra slags beslut varigenom länsrätten skiljer målet från&lt;br&gt;sig. Således bör i dispenskravet också innefattas beslut om att avvisa ett&lt;br&gt;överklagande eller att skriva av ett mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat slags beslut varigenom rätten skiljer målet från sig är ett&lt;br&gt;beslut att avvisa ett överklagande på grund av att det har kommit in för&lt;br&gt;sent (inom förvaltningsprocessen kallat desertionsbesluf). Den instans&lt;br&gt;som fattar desertionsbeslutet har i dessa fall redan tidigare skilt målet&lt;br&gt;från sig, men genom överklagandet och •awisnmgsbeslutet skiljer rätten&lt;br&gt;målet från sig på nytt. I promemorian föreslås att länsrätts desertions-&lt;br&gt;beslut skall omfattas av krav på prövningstillstånd i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har helt nyligen, den 4 december 1997 (mål nr 2436- Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;1997), prövat frågan och fann att dispenskravet omfattade länsrättens&lt;br&gt;desertionsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ingen annan uppfattning, särskilt som dispens-&lt;br&gt;grunderna i kammarrätt innefattar att prövningstillstånd skall beviljas om&lt;br&gt;anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit,&lt;br&gt;s.k. ändringsdispens. Vi återkommer till frågan huruvida även kam-&lt;br&gt;marrätts desertionsbeslut bör omfattas av krav på prövningstillstånd i&lt;br&gt;Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De processuella beslut som inte innebär att rätten skiljer målet från&lt;br&gt;sig kan delas in i dels beslut som far överklagas endast i samband med&lt;br&gt;överklagande av det slutliga avgörandet, dels beslut som får överklagas&lt;br&gt;särskilt (34 § förvaltningsprocesslagen). Båda dessa typer av beslut anses&lt;br&gt;redan idag omfattas av kravet på prövningstillstånd i kammarrätt och i&lt;br&gt;Regeringsrätten. Att beslut av nu angivet slag som länsrätt fattar under&lt;br&gt;rättegången och som far överklagas särskilt omfattas av dispenskravet i&lt;br&gt;kammarrätten framgår av Regeringsrättens pleniavgörande RÅ 1996&lt;br&gt;ref. 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vissa av de frågor som anges i 34 § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen skulle det i och för sig kunna hävdas att de borde undantas&lt;br&gt;från dispenskravet i kammarrätt, eftersom motsvarande beslut inte&lt;br&gt;omfattas av dispenskravet i hovrätt. Exempel på sådana beslut är beslut&lt;br&gt;att ogilla invändning om jäv och beslut om förskott på ersättning till ett&lt;br&gt;rättshjälpsbiträde. Mot detta talar dock att besluten redan nu anses&lt;br&gt;omfattas av dispenskravet i kammarrätten. Remissinstanserna har i det nu&lt;br&gt;aktuella hänseendet inte heller haft några principiella invändningar i&lt;br&gt;fråga om beslut under rättegången och det har över huvud taget inte&lt;br&gt;framkommit något skäl som talar för att kravet på prövningstillstånd bör&lt;br&gt;inskränkas och inte avse dessa beslut. Beslut under rättegången bör&lt;br&gt;därför även fortsättningsvis omfattas av dispenskravet i kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör kravet på prövningstillstånd i kam-&lt;br&gt;marrätt således omfatta samtliga länsrätts beslut, såväl slutliga beslut&lt;br&gt;som beslut under rättegången, i mål där prövningstillstånd krävs i&lt;br&gt;huvudsaken. Vi föreslår att det klarläggs att dispenskravet skall omfatta&lt;br&gt;länsrätts beslut utan några begränsningar och att det sker genom en&lt;br&gt;ändrad lydelse av 34 a § förvaltningsprocesslagen. I bestämmelsen bör&lt;br&gt;anges att för de mål det är särskilt föreskrivet krävs prövningstillstånd för&lt;br&gt;att kammarrätten skall pröva ett överklagande av ett beslut som&lt;br&gt;länsrättens meddelat i målet. För att dispenskravet skall omfatta även&lt;br&gt;desertionsbeslut och andra beslut hänförliga till målet som länsrätten kan&lt;br&gt;fatta efter det att länsrätten skilt målet ifrån sig, t.ex. beslut med&lt;br&gt;anledning av för sent framställda yrkanden, bör i bestämmelsen tilläggas&lt;br&gt;att kravet på prövningstillstånd även gäller länsrätts beslut i en fråga som&lt;br&gt;har ett direkt samband med ett sådant mål. Lagtexten har formulerats om&lt;br&gt;med anledning av påpekande från Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nya frågor som väcks i kammarrätt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna ändrade lydelsen av 34 a § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen klargörs samtidigt att kravet på prövningstillstånd i kammarrätt&lt;br&gt;endast omfattar det överklagade beslutet och att dispenskravet aldrig kan&lt;br&gt;omfatta nya frågor som väcks i den högre instansen. Av redovisningen i&lt;br&gt;promemorian (s. 99) framgår att sådana frågor hanteras på ett växlande&lt;br&gt;sätt. I promemorian redovisas också att det på sina håll har efterlysts ett&lt;br&gt;klarläggande av hur olika processuella frågor som väcks i kammarrätt,&lt;br&gt;t.ex. yrkanden om inhibition och om muntlig förhandling, skall hanteras&lt;br&gt;och bl.a. i vilken utsträckning frågorna skall prövas särskilt före frågan&lt;br&gt;om prövningstillstånd. Promemorian innehåller inga sådana förslag utan&lt;br&gt;uttalar att det är något som far överlämnas till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framställs nya yrkanden i sak som på grund av instans-&lt;br&gt;ordningsprincipen inte kan tas upp till prövning, t.ex. en begäran om&lt;br&gt;socialt bistånd för ytterligare en tidsperiod, skall yrkandet avvisas genom&lt;br&gt;ett särskilt beslut. Detsamma gäller yrkanden som inte lagligen kan&lt;br&gt;prövas i förvaltningsdomstol, såsom t.ex. skadestånd. Det råder heller&lt;br&gt;ingen tveksamhet om att t.ex. reglerna i 5 § förvaltningsprocesslagen om&lt;br&gt;avvisning vid underlåtenhet att komplettera överklagandet fullt ut är&lt;br&gt;tillämpliga i mål som i och för sig kräver prövningstillstånd. Eventuella&lt;br&gt;awisningsbeslut fattas alltid före dispensprövningen. I denna del krävs&lt;br&gt;det enligt regeringens mening inte någon förtydligande lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra processuella frågor som framställs i kammarrätt är&lt;br&gt;det ofta så att de står och faller med frågan om prövningstillstånd beviljas&lt;br&gt;eller inte. Frågor som är betydelselösa om prövningstillstånd vägras&lt;br&gt;kräver inga särskilda beslut utan faller automatiskt och kammarrätten&lt;br&gt;behöver därmed inte uttala sig särskilt i frågan. Det kan t.ex. gälla en&lt;br&gt;begäran om muntlig förhandling eller att utredningen skall kompletteras.&lt;br&gt;Om prövningstillstånd vägras finns det inga skäl för domstolen att&lt;br&gt;särskilt uttala sig i dessa frågor. Detsamma gäller en begäran om&lt;br&gt;inhibition om prövningstillstånd vägras. Ibland kan emellertid ett&lt;br&gt;inhibitionsbeslut behövas för tiden fram till dispensprövningen. Ett&lt;br&gt;yrkande om inhibition som prövas innan och fristående från dispens-&lt;br&gt;prövningen måste alltid utmynna i ett särskilt beslut. Om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd beviljas krävs, naturligtvis, också ett särskilt beslut i inhibi-&lt;br&gt;tionsfrågan. Frågor om rättshjälp torde normalt alltid kräva ett särskilt&lt;br&gt;beslut från domstolen, vare sig prövningstillstånd beviljas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nu sagda framgår att en reglering av hur samtliga processuella&lt;br&gt;frågor skall behandlas i ett mål där det krävs prövningstillstånd kräver en&lt;br&gt;grundlig analys. Vi har inte tillräckligt beredningsunderlag för detta. Det&lt;br&gt;kan dock finnas anledning att återkomma till frågan i ett annat&lt;br&gt;sammanhang. En fråga som kan behöva regleras är i vilken utsträckning&lt;br&gt;skriftväxling bör ske, eller i vad mån muntlig förhandling skall kunna&lt;br&gt;hållas, innan frågan om prövningstillstånd avgörs (jfr motsvarande&lt;br&gt;förslag för de allmänna domstolarnas del i propositionen 1996/97:131&lt;br&gt;Prövningstillstånd i hovrätten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av kravet på prövningstillstånd i Regeringsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås också att kravet på prövningstillstånd skall&lt;br&gt;omfatta samtliga beslut av kammarrätt. Detta skulle bl.a. få den effekten&lt;br&gt;att kammarrättens beslut i fråga om utlämnande av allmän handling som&lt;br&gt;förvaras i kammarrätten omfattas av dispenskravet. Enligt dispens-&lt;br&gt;förutsättningarna för Regeringsrätten finns inte någon möjlighet till&lt;br&gt;ändringsdispens. Det innebär att en möjlighet att få en ändring till stånd&lt;br&gt;av kammarrättens beslut i den angivna frågan i princip skulle bli&lt;br&gt;begränsad till de fall där målet innefattar en prejudikatfråga. En sådant&lt;br&gt;system utgör i princip en eninstansprövning av de angivna besluten.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening är detta, särskilt med beaktande av sekretess-&lt;br&gt;målens karaktär, inte godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har betonats att förslaget att samtliga kammarrätts&lt;br&gt;beslut skall omfattas av krav på prövningstillstånd i Regeringsrätten&lt;br&gt;medför att även kammarrättens desertionsbeslut omfattas av dispens-&lt;br&gt;kravet. Kammarrättens desertionsbeslut anses i nuläget inte omfattas av&lt;br&gt;kravet på prövningstillstånd i Regeringsrätten, vilket följer av Rege-&lt;br&gt;ringsrättens avgörande RÅ 1987 ref. 60. Förslaget i promemorian har&lt;br&gt;motiverats med att en liknande lösning föreslagits för Högsta domstolens&lt;br&gt;del av Hovrättsprocessutredningen (SOU 1995:124). Utredningens&lt;br&gt;förslag innebär att Högsta domstolen skulle fa pröva ett överklagande av&lt;br&gt;hovrättens beslut att avvisa ett överklagande av hovrättens dom endast&lt;br&gt;om Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd. Vidare skulle&lt;br&gt;dispensgrundema utökas för dessa frågor och bl.a. innefatta ändrings-&lt;br&gt;dispens. Regeringen har därefter i propositionen 1996/97:131 Pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd i hovrätten tagit ställning till utredningens förslag i den nu&lt;br&gt;aktuella frågan. Därvid anförde regeringen (s. 89) att man genom&lt;br&gt;utredningens förslag skulle bygga upp ett helt nytt dispenssystem i&lt;br&gt;Högsta domstolen, vilket enligt regeringens mening skulle bli lagtekniskt&lt;br&gt;komplicerat och bara innebära marginella vinster. Vi anförde också att&lt;br&gt;man å andra sidan inte generellt kan begränsa möjligheterna till en andra&lt;br&gt;prövning av dessa hovrättsavgöranden så kraftigt som man skulle göra&lt;br&gt;om man endast tillät prejudikatdispens och extraordinär dispens, vilket&lt;br&gt;skulle bli fallet om man helt enkelt tillämpade Högsta domstolens&lt;br&gt;dispensregler som nu gäller för mål som har inletts i tingsrätt. Rege-&lt;br&gt;ringens proposition har sedermera återkallats, men vår bedömning i den&lt;br&gt;berörda frågan kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheterna kring den i detta ärende aktuella frågan om krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i Regeringsrätten för beslut genom vilka kammarrätt&lt;br&gt;avvisat ett överklagande av sitt eget avgörande samt de lagliga förut-&lt;br&gt;sättningarna för prövningstillstånd i Regeringsrätten är i allt väsentligt&lt;br&gt;desamma som de som gäller för Högsta domstolens prövning av&lt;br&gt;motsvarande frågor. Det finns därför enligt regeringens mening inte skäl&lt;br&gt;att i detta ärende göra en annan bedömning än den som vi redovisade i&lt;br&gt;den nämnda propositionen. Den som överklagar ett beslut till&lt;br&gt;Regeringsrätten bör inte behandlas på ett annat och strängare sätt än den&lt;br&gt;som överklagar ett beslut till Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det nu anförda bör promemorians förslag att kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd i Regeringsrättens skall gälla samtliga kammarrätts&lt;br&gt;beslut inte genomföras och inte heller någon föreskrift om krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd införas beträffande kammarrätts desertionsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Krav på prövningstillstånd i kammarrätt i&lt;br&gt;ytterligare måltyper&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Krav på prövningstillstånd i kammarrätt införs i&lt;br&gt;mål om återkrav av utgivet bistånd enligt socialtjänstlagen och mål om&lt;br&gt;utdömande av vite enligt viteslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;eller lämnar förslaget utan erinran. Justitieombudsmannen anser dock att&lt;br&gt;de mål som inleds genom en ansökan hos länsrätt rent principiellt bör&lt;br&gt;behandlas lika vad gäller frågan om krav på prövningstillstånd och att&lt;br&gt;denna målgrupp bör behandlas i ett sammanhang. Länsrätten i Hallands&lt;br&gt;län anser att tiden snart bör vara mogen för att införa en generell&lt;br&gt;bestämmelse som föreskriver krav på prövningstillstånd vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätt, varvid undantag från detta får föreskrivas i&lt;br&gt;respektive speciallagar. Enligt länsrätten bör en större översyn av&lt;br&gt;regelsystemet ske med den angivna inriktningen och i avvaktan på detta&lt;br&gt;bör principen upprätthållas att endast mål som prövats av en förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet innan det når länsrätt skall kräva prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätt. Länsrätten i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;som tillstyrker förslagen, framför också att det bör övervägas om kravet&lt;br&gt;på prövningstillstånd i kammarrätt kan utökas till att avse ännu flera&lt;br&gt;måltyper än de som nu har föreslagits. Enligt länsrättens mening gäller&lt;br&gt;detta i första hand skattemålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom inledandet av in-&lt;br&gt;stansordningsreformen (prop. 1993/94:133) och det fortsatta reform-&lt;br&gt;arbetet inom förvaltningsprocessen (prop. 1994/95:27 och prop.&lt;br&gt;1995/96:22) har tyngdpunkten i förvaltningsrättskipningen förskjutits&lt;br&gt;nedåt. Den första domstolsprövningen sker numera som huvudregel i&lt;br&gt;länsrätt i stället för i kammarrätt. Samtidigt har krav på prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i ledet länsrätt — kammarrätt införts etappvis för ett stort antal&lt;br&gt;måltyper. Införandet av krav på prövningstillstånd har även gällt mål-&lt;br&gt;typer som sedan tidigare prövades i länsrätt som första domstolsinstans.&lt;br&gt;Krav på prövningstillstånd i kammarrätt har införts i så många&lt;br&gt;författningar (över 300 författningar) att detta numera kan betraktas som&lt;br&gt;huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att krav på prövningstillstånd införs i&lt;br&gt;ytterligare två måltyper: mål om återkrav av utgivet bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) och mål om utdömande av vite enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viteslagen (1985:206). Det som skiljer dessa måltyper från det stora&lt;br&gt;flertalet måltyper där krav på prövningstillstånd nu är föreskrivet är att de&lt;br&gt;båda inleds genom en ansökan hos länsrätt och att frågorna således inte&lt;br&gt;har varit föremål för en prövning i egentlig mening hos förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har haft synpunkter på denna fråga. Justitie-&lt;br&gt;ombudsmannen anser att de mål som inleds genom en ansökan till&lt;br&gt;länsrätt rent principiellt bör behandlas lika i detta avseende och i ett&lt;br&gt;sammanhang. Länsrätten i Hallands län efterlyser en större översyn av&lt;br&gt;regelsystemet med inriktningen på införande av en generell bestämmelse&lt;br&gt;om krav på prövningstillstånd i kammarrätt och anser att i avvaktan på&lt;br&gt;detta bör ett sådant krav inte införas i de nu aktuella måltypema,&lt;br&gt;eftersom någon förvaltningsmyndighet inte har beslutat som första&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att förfarandet i en viss måltyp inleds i länsrätt är&lt;br&gt;enligt regeringens mening i princip inte något hinder mot ett införande av&lt;br&gt;krav på prövningstillstånd i måltypen. Vi kan här hänvisa till de&lt;br&gt;uttalanden som gjordes i prop. 1993/94:133 angående de allmänna prin-&lt;br&gt;ciper som bör gälla för införande av krav på prövningstillstånd i olika&lt;br&gt;måltyper (s. 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med prövningstillstånd i kammarrätt kan inte göras helt&lt;br&gt;generellt. Det måste prövas för varje måltyp om prövningstillstånd&lt;br&gt;skall krävas vid överklagande till kammarrätt. Vissa allmänna&lt;br&gt;principer bör dock gälla. Till en bötjan bör det understrykas att en&lt;br&gt;förutsättning för prövningstillstånd är att målet överklagats från&lt;br&gt;länsrätt. Vidare bör prövningstillstånd användas främst i de fall målet&lt;br&gt;prövats av en förvaltningsmyndighet innan det prövats av länsrätt.&lt;br&gt;Men på motsvarande sätt som det i fråga om vissa mål kan vara&lt;br&gt;motiverat med ett undantag från regeln om att den första&lt;br&gt;domstolsprövningen skall ske i länsrätt, kan det finnas skäl för ett&lt;br&gt;undantag när det gäller krav på prövningstillstånd också för vissa&lt;br&gt;typer av mål. Frågan bör därför prövas målgrupp för målgrupp. En&lt;br&gt;naturlig ordning är att prövningen av frågan om prövningstillstånd&lt;br&gt;skall införas eller inte för olika måltyper görs parallellt med arbetet att&lt;br&gt;flytta ner målen i instanskedjan. Det kan emellertid inte uteslutas att&lt;br&gt;det finns måltyper som lämpar sig väl för ett system med&lt;br&gt;prövningstillstånd, även om det inte prövats av en förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet innan det når länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också redan exempel på att prövningstillstånd krävs i&lt;br&gt;kammarrätt i sådana mål som inleds genom en ansökan hos länsrätt. I&lt;br&gt;mål om tilläggsavgift enligt plan- och bygglagen (1987:10) finns ett&lt;br&gt;sådant krav i lagens 10 kap. 8 § tredje stycket. Vidare finns ett sådant&lt;br&gt;krav i mål om utdömande av vite som förelagts med stöd av datalagen&lt;br&gt;(1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen&lt;br&gt;(1974:182).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det nyss anförda är det fortfarande regeringens&lt;br&gt;mening att frågan huruvida prövningstillstånd bör införas måste avgöras&lt;br&gt;efter överväganden på grundval av förhållandena i den aktuella måltypen,&lt;br&gt;vilket självklart även inbegriper det förhållandet att ett förfarande inleds&lt;br&gt;först i länsrätt. Visserligen skulle en översyn av systemet med&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt - och då innefattande en bedömning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandena i samtliga s.k. ansökningsmål - kunna utgöra ett sätt att gå&lt;br&gt;vidare med frågan om krav på prövningstillstånd bör införas för dessa.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening är det dock att föra den i detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende aktuella frågan för långt, även om tiden i och för sig snart är&lt;br&gt;mogen för en utvärdering av prövningstillståndsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om återkrav av utgivet bistånd enligt socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialnämnd far under de förutsättningar som anges i 33 §, 33 a § och&lt;br&gt;34 § socialtjänstlagen återkräva bl.a. bistånd som utgetts enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen. Av 36 § nämnda lag framgår att socialnämnden får föra talan&lt;br&gt;hos länsrätten om ersättning som den enskilde inte betalar godvilligt.&lt;br&gt;Socialnämnden far också helt eller delvis efterge ersättningsskyldigheten&lt;br&gt;med stöd av 37 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om eftergift enligt 37 § kan aktualiseras av den enskilde, men&lt;br&gt;nämnden kan även självständigt väcka frågan om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet genom en ansökan hos länsrätten enligt 36 § utan att&lt;br&gt;spörsmålet om eftergift ännu aktualiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de många olika slags beslut av varierande beskaffenhet som kan&lt;br&gt;fattas med stöd av socialtjänstlagen utgör beslut med anledning av&lt;br&gt;socialnämndens ansökan om återkrav det enda slags beslut som inte&lt;br&gt;omfattas av krav på prövningstillstånd i kammarrätt. I fråga om mål om&lt;br&gt;eftergift av ersättningsskyldigheten, som har ett nära samband med&lt;br&gt;återkravsmålen, infördes krav på prövningstillstånd i kammarrätt den 1&lt;br&gt;april 1995. Till följd av ändringar i bestämmelserna om bistånd enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 januari 1998 (SFS 1997:313),&lt;br&gt;får socialnämndens beslut enligt 37 § inte längre överklagas såsom&lt;br&gt;förvaltningsbesvär utan sådana beslut kan endast bli föremål för&lt;br&gt;laglighetsprövning. Även för mål om laglighetsprövning gäller, sedan&lt;br&gt;den 1 april 1995, krav på prövningstillstånd i kammarrätt (10 kap. 13 §&lt;br&gt;kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som samtliga remissinstanser har ställt sig bakom prome-&lt;br&gt;morians förslag att kravet på prövningstillstånd skall gälla även mål om&lt;br&gt;återkrav av utgivet bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar det sagda med styrka för att kravet på&lt;br&gt;prövningstillstånd skall omfatta även dessa mål. Den ändring i social-&lt;br&gt;tjänstlagen som därmed krävs bör göras genom införande av en ny&lt;br&gt;bestämmelse, 74 a § socialtjänstlagen, där det framgår att prövnings-&lt;br&gt;tillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av mål enligt social-&lt;br&gt;tjänstlagen. Samtidigt kan de befintliga föreskrifterna om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i 73 och 74 §§ utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om utdömande av vite enligt viteslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viteslagen gäller viten som enligt lag eller annan författning får&lt;br&gt;föreläggas av myndigheter. Bestämmelser förekommer i ett betydande&lt;br&gt;antal författningar, bl.a. på miljöområdet. Enligt 6 § viteslagen prövas&lt;br&gt;frågor om utdömande av viten av länsrätt på ansökan av i första hand den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet. Ansökan om utdömande&lt;br&gt;görs hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen. Frågor om&lt;br&gt;utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av Länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län på ansökan av Justitiekanslem. I ett begränsat antal&lt;br&gt;måltyper prövar allmän domstol efter särskild talan frågor om utdömande&lt;br&gt;av vite. I sådana fall skall målet i tillämpliga delar handläggas enligt&lt;br&gt;reglerna i rättegångsbalken om mål om åtal för brott för vilket svårare&lt;br&gt;straff än böter inte är föreskrivet. För sådana mål krävs prövningstillstånd&lt;br&gt;i hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överklagande av beslut om föreläggande av vite som&lt;br&gt;finns i den offentligrättsliga lagstiftningen gäller genomgående krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om prövningstillstånd vid utdömande av vite har aktualiserats i&lt;br&gt;ett par lagstiftningsärenden. Som ett led i arbetet med att förskjuta tyngd-&lt;br&gt;punkten i rättskipningen till första instans har överklaganden av beslut&lt;br&gt;enligt bl.a. datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen flyttats&lt;br&gt;från regeringen till allmän förvaltningsdomstol med länsrätt som första&lt;br&gt;instans (prop. 1993/94:217 och 1994/95:51). Därvid gjordes det ställ-&lt;br&gt;ningstagandet att prövningstillstånd i ledet länsrätt - kammarrätt inte&lt;br&gt;borde införas generellt för dessa mål. Däremot infördes prövnings-&lt;br&gt;tillstånd vid överklagande till kammarrätten av beslut om föreläggande&lt;br&gt;eller utdömande av vite. I detta hänseende anfördes följande i den&lt;br&gt;förstnämnda propositionen, som gällde datalagen (s. 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en tid krävs prövningstillstånd i hovrätten för bl.a. bötesmål.&lt;br&gt;Det offentligrättsliga vitet påminner om böter. Vad som främst skiljer&lt;br&gt;det individuella vitet från böter är att vitet i förväg bestäms till ett visst&lt;br&gt;belopp. Såvitt avser frågan om prövningstillstånd finns det inte&lt;br&gt;anledning att behandla mål om vite på ett annat sätt än bötesmål. Med&lt;br&gt;prövningstillstånd kan det förutses att vitesmål vinner laga kraft i ett&lt;br&gt;tidigare skede än annars. Att så blir fallet har den fördelen att&lt;br&gt;reaktionen mot den som bryter mot ett vitesföreläggande kommer&lt;br&gt;relativt omgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma argument anfördes i prop. 1994/95:51 (s. 18) beträffande&lt;br&gt;kreditupplysnings- och inkassoärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ändringarna i datalagen föreskrevs i 34 a § förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen att prövningstillstånd inte behövs när talan förs av&lt;br&gt;Justitiekanslem. Motsvarande kom även att gälla i mål enligt kredit-&lt;br&gt;upplysnings- och inkassolagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överväganden som legat till grund för detta har enligt regeringens&lt;br&gt;mening samma bäring på vitesmålen i stort. Mot bakgrund härav anser&lt;br&gt;regeringen att ett krav på prövningstillstånd bör införas i fråga om mål&lt;br&gt;om utdömande av vite enligt viteslagen. Detta kan ske genom en&lt;br&gt;föreskrift i 6 § första stycket viteslagen. Föreskriften i datalagen,&lt;br&gt;kreditupplysnings- och inkassolagama om att prövningstillstånd krävs i&lt;br&gt;kammarrätt i mål om utdömande av vite kan därmed utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringsrättens sammansättning vid&lt;br&gt;prövning av vissa awisningsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringsrätten skall vara domfor med en ledamot&lt;br&gt;vid prövning av talan mot beslut varigenom ett överklagande avvisats&lt;br&gt;såsom för sent inkommet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget tillstyrker eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En allmän utgångspunkt vid&lt;br&gt;utformningen av domförhetsreglema är att mål inte skall handläggas i en&lt;br&gt;mera kvalificerad sammansättning än saken kräver. Vad gäller dom-&lt;br&gt;förhetsreglema för Regeringsrätten har dessa också successivt anpassats&lt;br&gt;till domstolens roll, så att domstolens resurser inte i alltför hög grad skall&lt;br&gt;behöva tas i anspråk för annat än den egentliga rättsbildande verk-&lt;br&gt;samheten. Som exempel kan nämnas att vid frågor om prövningstillstånd,&lt;br&gt;avskrivning av mål efter återkallelse och i vissa upprepade prövningar av&lt;br&gt;resningsansökningar har sammansättningen ändrats från tre ledamöter till&lt;br&gt;en ledamot (prop. 1991/92:158, SFS 1992:508).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning är Regeringsrätten domför med tre ledamöter&lt;br&gt;vid överprövning av ett beslut varigenom ett överklagande har avvisats&lt;br&gt;såsom för sent inkommet (4 a § tredje stycket lagen om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar). Beträffande Högsta domstolen har domförhets-&lt;br&gt;reglema ändrats med verkan från den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:116,&lt;br&gt;SFS 1996:157) och domstolen är numera domför med en ledamot vid&lt;br&gt;prövning av bl.a. den nu aktuella awisningsfrågan (3 kap. 6 §&lt;br&gt;rättegångsbalken). I propositionen till grund för ändringen framförde&lt;br&gt;regeringen som sin uppfattning (s. 11 f.) att det från flera synpunkter är&lt;br&gt;önskvärt att undvika att mål och ärenden handläggs i en mera&lt;br&gt;kvalificerad sammansättning än saken kräver och att den aktuella frågan&lt;br&gt;till sin karaktär är sådan att det oftast är tillräckligt att den prövas av en&lt;br&gt;ledamot. Regeringen poängterade också att bestämmelsen rörde&lt;br&gt;domförheten, dvs. det minsta antal ledamöter som måste delta i&lt;br&gt;avgörandet och att domstolen alltså i dessa fall kan bestå av flera&lt;br&gt;ledamöter om så av någon anledning skulle krävas i ett enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Lagrådets granskning av förslaget noterades att det inte föreslogs&lt;br&gt;någon förändring i sammansättningsreglema för Regeringsrätten. Enligt&lt;br&gt;Lagrådet borde detta övervägas. I propositionen (s. 13) anförde&lt;br&gt;regeringen att man avsåg att återkomma till den av Lagrådet väckta&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domförhetsreglema är, bortsett från vad som gäller i nu aktuellt&lt;br&gt;hänseende, lika i Regeringsrätten och Högsta domstolen, förutom att&lt;br&gt;Högsta domstolen har möjlighet att pröva frågor i halvt plenum. I&lt;br&gt;promemorian har föreslagits den ändring som Lagrådet tidigare har&lt;br&gt;efterlyst och som medför att domförhetsregeln för Regeringsrättens&lt;br&gt;prövning av om ett överklagande inkommit i rätt tid överensstämmer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vad som gäller för Högsta domstolen. Det finns enligt regeringens Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;mening inte något skäl for att behålla skillnaden och de skäl som&lt;br&gt;anfördes i propositionen för en ändring för Högsta domstolens del har&lt;br&gt;lika stor betydelse i fråga om Regeringsrätten. Regeringen anser sålunda&lt;br&gt;att sammansättningsreglema för Regeringsrätten bör ändras. 14 a § lagen&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar bör anges att Regeringsrätten vid&lt;br&gt;prövning av talan mot beslut där ett överklagande har avvisats såsom för&lt;br&gt;sent inkommet är domfor med ett regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kammarrättens sammansättning vid prövning&lt;br&gt;av vissa awisningsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kammarrätten skall vara domför med två&lt;br&gt;ledamöter, om de är ense om slutet, vid fråga om avvisning av ett för&lt;br&gt;sent inkommet överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget tillstyrker eller lämnar det utan erinran. Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall och Riksskatteverket anser det tillräckligt att kammarrätt i&lt;br&gt;dessa fall är domför med en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kammarrätt är normalt domför med&lt;br&gt;tre lagfarna ledamöter. Vid behandling av frågor om prövningstillstånd är&lt;br&gt;kammarrätten enligt 12 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;br&gt;domför med två ledamöter, om de är ense om slutet. Den ene av dem&lt;br&gt;skall enligt 22 § tredje stycket förordningen (1996:380) med kammar-&lt;br&gt;rättsinstruktion vara kammarrättspresident, kammarrättslagman eller&lt;br&gt;kammarrättsråd tillika vice ordförande. När kammarrätten skall över-&lt;br&gt;pröva en underinstans beslut att avvisa ett överklagande såsom för sent&lt;br&gt;inkommet kräver detta, enligt gällande domförhetsregler, att kammar-&lt;br&gt;rätten är sammansatt av tre ledamöter eller, om prövningstillstånd krävs,&lt;br&gt;två ledamöter. När kammarrätt skall avvisa ett för sent inkommet&lt;br&gt;överklagande över kammarrättens eget avgörande kräver detta en&lt;br&gt;sammansättning med tre lagfarna ledamöter. Detta gäller också i de fall&lt;br&gt;där kammarrättens avgörande utgjort ett beslut att vägra prövnings-&lt;br&gt;tillstånd. Genom att krav på prövningstillstånd införts i flertalet måltyper&lt;br&gt;i kammarrätt har vi alltså den anmärkningsvärda situationen att målet kan&lt;br&gt;avgöras slutligt med två ledamöter samtidigt som frågan om ett över-&lt;br&gt;klagande kommit in för sent kräver tre ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid utformningen av domförhetsreglema är, som har&lt;br&gt;berörts även i föregående avsnitt, att mål inte skall handläggas i en mera&lt;br&gt;kvalificerad sammansättning än saken kräver. Både för Regeringsrätten&lt;br&gt;och Högsta domstolen finns regler om ett mindre antal ledamöter i&lt;br&gt;sammansättningen vid avgörande av vissa frågor som typiskt sett är av&lt;br&gt;enklare beskaffenhet. I det föregående (avsnitt 7) har regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagit att en bestämmelse motsvarande den som gäller för Högsta Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;domstolen skall införas även för Regeringsrättens del och att Rege-&lt;br&gt;ringsrätten således skall kunna pröva dessa frågor med ett regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett överklagande har skett inom rätt tid är normalt enkel att&lt;br&gt;avgöra. Sådana mål är inte heller svårare i kammarrätt än i Rege-&lt;br&gt;ringsrätten. Remissinstanserna är positiva till att i dessa mål minska&lt;br&gt;antalet ledamöter i kammarrätten och två instanser vill till och med gå&lt;br&gt;längre än promemorians förslag och låta kammarrättens sammansättning&lt;br&gt;vara en ledamot i dessa fall. Det finns med hänsyn till det nu anförda&lt;br&gt;goda skäl för förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som är en lämplig sammansättning för&lt;br&gt;kammarrätt i dessa fall anser regeringen att det ligger närmast till hands&lt;br&gt;att anknyta till den domförhetsregel som gäller för behandling av frågor&lt;br&gt;om prövningstillstånd, dvs. att kammarrätt skall vara domför med två&lt;br&gt;ledamöter, om de är ense. Detta far i nuläget betraktas som en tillräcklig&lt;br&gt;förändring av sammansättningsreglema för prövning av den aktuella&lt;br&gt;frågan. En bestämmelse om att kammarrätt i sådana fall är domför med&lt;br&gt;två ledamöter bör införas i 12 § lagen om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där överklagandet av en kammarrätts avgörande har skett i rätt&lt;br&gt;tid utförs den s.k. rättidsprövningen regelmässigt av registratom vid&lt;br&gt;kammarrätten. Den bestämmelse som nu föreslås syftar givetvis inte till&lt;br&gt;att ändra på detta. Bestämmelsen måste därför utformas så att den avser&lt;br&gt;de fall där fråga är om avvisning av ett överklagande på grund av att det&lt;br&gt;inte har skett inom rätt tid. Vårt förslag avviker här från promemorians&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 12 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar bör gälla&lt;br&gt;generellt när kammarrätt skall pröva frågan om avvisning på grund av att&lt;br&gt;ett överklagande inte har skett i rätt tid. Således bör bestämmelsen&lt;br&gt;utformas så att den blir tillämplig både när ett sådant beslut har fattats av&lt;br&gt;t.ex. länsrätt och överklagats till kammarrätt och när kammarrätt prövar&lt;br&gt;frågan om ett överklagande av kammarrättens eget avgörande skall&lt;br&gt;avvisas. I detta lagstiftningsärende föreslår regeringen emellertid&lt;br&gt;ytterligare lagändringar som påverkar förfarandet vid avgörande av fråga&lt;br&gt;om ett överklagande kommit in i rätt tid. Sålunda föreslås i nästföljande&lt;br&gt;avsnitt att det införs överklagandeförbud för de fall där förvaltnings-&lt;br&gt;domstol har överprövat ett beslut om avvisning på grund av att ett&lt;br&gt;överklagande inkommit för sent. Vidare har vi föreslagit (avsnitt 5) att&lt;br&gt;länsrätts beslut om avvisning på grund av att ett överklagande har&lt;br&gt;kommit in för sent skall vara underkastat krav på prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt, om prövningstillstånd krävs i själva målet. Effekterna av det&lt;br&gt;förslag som läggs i förevarande avsnitt blir därför begränsade. I praktiken&lt;br&gt;blir den nya regeln således endast tillämplig när huvudfrågan i målet inte&lt;br&gt;kräver prövningstillstånd och vid kammarrätts prövning av om ett&lt;br&gt;överklagande av kammarrättens eget avgörande skall avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förbud mot att överklaga vissa avvisnings- &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98:101&lt;br&gt;beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en förvaltningsdomstol har överprövat ett&lt;br&gt;beslut om avvisning på grund av att ett överklagande kommit in för sent,&lt;br&gt;skall domstolens beslut inte få överklagas. Denna regel skall tills vidare&lt;br&gt;inte gälla beslut som fattats av en försäkringskassa eller en arbets-&lt;br&gt;löshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorian innehåller dock inga förslag till undantag för&lt;br&gt;beslut på socialförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar förslaget utan erinran. Justitieombudsmannen anför dock att när&lt;br&gt;helst det övervägs att begränsa en fullföljdsrätt genom lag, bör det&lt;br&gt;uppmärksammas vilka konsekvenser detta kan få för den enskildes&lt;br&gt;möjligheter att tillgodose sina rättigheter och även för prejudikat-&lt;br&gt;bildningen på området. Justitieombudsmannen ifrågasätter också om det&lt;br&gt;står så mycket att vinna med den föreslagna reformen, om det&lt;br&gt;extraordinära rättsmedlet återställande av försutten tid i stället kommer&lt;br&gt;att bli den normala vägen för att uppnå en prövning av högre instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den nu gällande ordningen kan&lt;br&gt;länsrätts beslut att avvisa ett överklagande såsom för sent inkommet&lt;br&gt;överklagas till kammarrätt och även bli föremål för prövning i&lt;br&gt;Regeringsrätten, förutsatt att prövningstillstånd meddelas. I de fall där ett&lt;br&gt;sådant awisningsbeslut härrör från en förvaltningsmyndighet och prövas&lt;br&gt;av länsrätt efter överklagande utgörs prövningskedjan av ytterligare en&lt;br&gt;instans. Sålunda saknas i förvaltningsprocesslagen bestämmelser som&lt;br&gt;begränsar rätten att överklaga beslut om att awisa ett överklagande&lt;br&gt;såsom för sent inkommet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana awisningsbeslut gäller en annan ordning enligt&lt;br&gt;förvaltningslagen. Av 30 § i sistnämnda lag följer att sådana beslut som&lt;br&gt;överklagas från en förvaltningsmyndighet till en överordnad förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet inte får överklagas vidare utan att överklagandeförbud&lt;br&gt;gäller i detta fall. Bestämmelsen om överklagandeförbud om en förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet efter överklagande funnit att ett överklagande av en&lt;br&gt;annan förvaltningsmyndighets beslut inkommit för sent infördes genom&lt;br&gt;den nya förvaltningslagen (1986:223). Enligt förslaget till ny förvalt-&lt;br&gt;ningslag skulle beslutsinstansen i stället för, som tidigare, överkla-&lt;br&gt;gandeinstansen pröva om ett överklagande hade kommit in i rätt tid.&lt;br&gt;Departementschefen anförde (prop. 1985/86:80 s. 53 f.) att detta förslag&lt;br&gt;medförde att ett ökat antal instanser skulle komma att pröva denna fråga.&lt;br&gt;Vidare anfördes bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken överklagas ganska ofta sådana beslut som innebär att ett&lt;br&gt;överklagande inte tas upp till prövning därför att det har kommit in&lt;br&gt;för sent. Vid överprövningen gäller aet alltså den formella frågan&lt;br&gt;om överklagandet har kommit in i rätt tid eller inte.&lt;br&gt;Instansordningen i awisningsfrågan skiljer sig i princip inte från&lt;br&gt;den som gäller i huvudsaken. Regeringen är alltsa normalt högsta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instans utom i sådana fall då överprövningen ankommer på&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna. — Regeringen prövar varje år ett bety-&lt;br&gt;dande antal överklaganden i formella frågor av detta slag. I de allra&lt;br&gt;flesta är naturligtvis awisningsbeslutet riktigt och överklagandet&lt;br&gt;hos regeringen alltså utsiktslöst. — Den prövning som det här&lt;br&gt;gäller (kontroll av delgivningskvitton m.m.) kräver uppenbarligen&lt;br&gt;mte ett ställningstagande från regeringen. — Också i andra fall bör&lt;br&gt;det vara tillräckligt att frågan om överklagande har gjorts i rätt tid&lt;br&gt;prövas i två instanser, dvs. av beslutsmyndigheten och en högre&lt;br&gt;instans. Man bör alltså inte få överklaga ett beslut, om detta innebär&lt;br&gt;att myndigheten som andra instans prövar frågan om överklagande&lt;br&gt;har skett i rätt tid. - Några remissinstanser har invänt att en sådan&lt;br&gt;avskuren instansordning i awisningsfrågan kan hindra preju-&lt;br&gt;dikatbildningen. Invändningen är knappast befogad. Förut-&lt;br&gt;sättningarna för att ett överklagande skall anses ha kommit in i rätt&lt;br&gt;tid är sa ingående reglerade i lagen att det inte finns något större&lt;br&gt;utrymme for tolkning eller tvekan i tillämpningen. Behovet av&lt;br&gt;vägledande avgöranden i högre instans är i motsvarande mån&lt;br&gt;begränsat och i principfrågor kommer det - som jag strax&lt;br&gt;återkommer till - att kunna tillgodoses genom bl.a. Regerings-&lt;br&gt;rättens avgöranden. — En reglering av överklagbarheten i fråga om&lt;br&gt;awisningsbeslut är av det generella slag som gör att det är&lt;br&gt;lämpligast att ta in den i förvaltningslagen. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;det i lagen införs en bestämmelse i enlighet mea vad jag har anfört.&lt;br&gt;— Länsrätterna prövar som andra instans frågor bl.a. på skatte- och&lt;br&gt;socialtjänstområdena. För dessa domstolars ael bör man överväga,&lt;br&gt;om det bör införas en motsvarande begränsning av rätten att&lt;br&gt;överklaga awisningsbeslut som den jag förordar för de fall då en&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet är andra instans. Skall en sådan begränsning&lt;br&gt;göras, kan det ske genom ett tillägg till 33 § förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen. Frågan får övervägas närmare under följd-&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med följdlagstiftningen föranledde inte någon regel för&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna av den i propositionen antydda innebörden. På&lt;br&gt;skatteområdet har emellertid en regel om begränsning av överklagande-&lt;br&gt;rätten i fråga om dessa awisningsbeslut senare införts. I 6 kap. 10 § taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324) anges att länsrättens beslut avseende skatte-&lt;br&gt;myndighets beslut att awisa en begäran om omprövning såsom för sent&lt;br&gt;inkommen inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella awisningsfrågan är, som tidigare anförts, vanligtvis&lt;br&gt;enkel att bedöma. I avsnitt 7 och 8 har regeringen därför föreslagit att&lt;br&gt;sådana mål skall kunna prövas i en mindre sammansättning i kammarrätt&lt;br&gt;och Regeringsrätten än vad som nu gäller. Förvaltningsprocessen bör&lt;br&gt;emellertid kunna effektiviseras ytterligare när det gäller denna avvis-&lt;br&gt;ningsffåga. Det är också svårt att se något hållbart skäl för att&lt;br&gt;överklagandeförbud skall gälla om beslut i en sådan fråga överprövas av&lt;br&gt;en förvaltningsmyndighet men inte om de överprövas av en förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen har gett uttryck för tveksamhet till förslaget om&lt;br&gt;en minskning av antalet överklagandeinstanser i detta fall. Regeringen&lt;br&gt;vill här påpeka att prövningen av frågan om ett överklagande har kommit&lt;br&gt;in i rätt tid, såsom berördes även i propositionen till förvaltningslagen, i&lt;br&gt;huvudsak gäller kontroll av delgivningskvitton o. d. Det rör sig också om&lt;br&gt;en prövning för vilken förutsättningarna är tydligt angivna i författ-&lt;br&gt;ningstexten. Med hänsyn härtill torde det enligt regeringens mening&lt;br&gt;saknas anledning till oro för rättsförluster för enskilda. Vidare finns det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan rättspraxis på området. Dessutom kvarstår fortfarande möjligheten&lt;br&gt;till prövning i Regeringsrätten av kammarrätts awisningsbeslut, vilket&lt;br&gt;medför förutsättningar för fortsatt rättsbildning även i den högsta&lt;br&gt;förvaltningsdomstolen. Regeringen anser därför att inte heller frågan om&lt;br&gt;behovet av prejudikat utgör ett skäl emot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att minska antalet överklagandeinstanser i dessa frågor&lt;br&gt;medför också den fördelen att ett lagakraftvunnet avgörande i awis-&lt;br&gt;ningsfrågan kommer att föreligga tidigare än vad som nu är fallet om&lt;br&gt;parten fortsätter att överklaga till dess målet har avgjorts i högsta instans.&lt;br&gt;I promemorian framförs också en annan positiv effekt av den föreslagna&lt;br&gt;regeln. Beträffande ett för sent inkommet överklagande förekommer det&lt;br&gt;att förutsättningar finns för återställande av försutten tid. Denna fråga&lt;br&gt;avgörs numera även av kammarrätt, när överklagandet gäller länsrätt,&lt;br&gt;kammarrätt eller förvaltningsmyndighet. Har kammarrätt eller Rege-&lt;br&gt;ringsrätten avgjort målet slutligt ankommer prövningen på Regerings-&lt;br&gt;rätten. Om det fortfarande finns en klagomöjlighet öppen har det ansetts&lt;br&gt;att det saknas en frist att återställa. Detta har bedömts utgöra hinder för&lt;br&gt;kammarrätt att, såsom är möjligt för Regeringsrätten, samtidigt pröva&lt;br&gt;såväl frågan om överklagandet anförts i rätt tid som frågan om&lt;br&gt;återställande av tiden. Reformen att flytta ned frågor om återställande av&lt;br&gt;försutten tid från Regeringsrätten till kammarrätt har därigenom inte fatt&lt;br&gt;fullt genomslag. Ett överklagandeförbud för de nu aktuella awis-&lt;br&gt;ningsbesluten medför förbättrade förutsättningar för kammarrätt att&lt;br&gt;kunna ta upp frågor om återställande av försutten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det i förvaltningsprocesslagen införs en&lt;br&gt;bestämmelse motsvarande 30 § förvaltningslagen. I 33 § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen bör införas en föreskrift av innebörd att om förvaltnings-&lt;br&gt;domstol efter överklagande har prövat ett beslut om awisning på grund&lt;br&gt;av att ett överklagande inkommit för sent, eller vägrat prövningstillstånd&lt;br&gt;i ett sådant mål i enlighet med förslaget i avsnitt 5, far domstolens beslut&lt;br&gt;inte överklagas. Regeringen delar Lagrådets uppfattning att paragrafen&lt;br&gt;bör formuleras på annat sätt än enligt remissens förslag. Vi förordar dock&lt;br&gt;en något annorlunda formulering än den Lagrådet föreslagit. I likhet med&lt;br&gt;Lagrådet anser regeringen att den nya bestämmelsen bör utgöra sista&lt;br&gt;stycket i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den nya regeln om överklagandeförbud föreslog&lt;br&gt;regeringen i lagrådsremissen att bestämmelsen i 6 kap. 10 § taxerings-&lt;br&gt;lagen skulle upphävas samt att flera skatteforfattningar som innehåller en&lt;br&gt;hänvisning till taxeringslagens bestämmelse skulle ändras. Den angivna&lt;br&gt;bestämmelsen i taxeringslagen tar emellertid sikte på en begäran om&lt;br&gt;omprövning och gäller inte ett överklagande av skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut. Bestämmelsen skall därför kvarstå. Det blir då inte heller aktuellt&lt;br&gt;med några följdändringar i andra skatteforfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på socialförsäkringsområdet och när det gäller rätten till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning finns särskilda bestämmelser om omprövning,&lt;br&gt;som innebär att såväl en begäran om omprövning som ett överklagande&lt;br&gt;kan awisas på grund av att de har kommit in för sent. Bestämmelsen om&lt;br&gt;överklagandeförbud i 33 § förvaltningsprocesslagen, som regeringen har&lt;br&gt;föreslagit ovan, skulle endast komma att omfatta de fall där ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande har kommit in för sent, men inte när avvisningsbeslutet Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;avser en för sent inkommen begäran om omprövning av t.ex. en&lt;br&gt;försäkringskassas beslut. Det torde enligt regeringens mening knappast&lt;br&gt;finnas skäl för att i det nu aktuella hänseendet göra skillnad mellan ett&lt;br&gt;överklagande och en begäran om omprövning. Vi har dock i detta ärende&lt;br&gt;inte underlag för att utvidga förslaget i 33 § fjärde stycket förvaltnings-&lt;br&gt;processen till att även avse en begäran om omprövning. På grund härav&lt;br&gt;föreslår vi att det i de berörda författningarna, lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och&lt;br&gt;lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, tills vidare införs undantag från&lt;br&gt;föreskriften i 33 § fjärde stycket förvaltningsprocesslagen. Undantaget&lt;br&gt;bör endast avse de desertionsbeslut som fattas av försäkringskassorna&lt;br&gt;och arbetslöshetskassorna, eftersom det endast är i det fallet som det kan&lt;br&gt;vara fråga om att dels avvisa ett överklagande, dels avvisa en begäran om&lt;br&gt;omprövning. När länsrätt fattar ett desertionsbeslut i ett mål enligt de&lt;br&gt;angivna författningarna rör det sig alltid om att avvisa ett överklagande.&lt;br&gt;De ändringar som nu föreslås har inte varit föremål för Lagrådets gransk-&lt;br&gt;ning. Lagändringarna är dock av sådan författningsteknisk karaktär att&lt;br&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i ett annat sammanhang återkomma till frågan om&lt;br&gt;överklagandeförbud för de fall där det första beslutet har utgjort ett beslut&lt;br&gt;att avvisa en begäran om omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Rättens sammansättning vid prövning av&lt;br&gt;processuella frågor i mål där prövnings-&lt;br&gt;tillstånd krävs&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringsrättens och kammarrätts domförhet med&lt;br&gt;en respektive två ledamöter vid prövning av fråga om prövningstillstånd&lt;br&gt;utvidgas till att även avse olika processuella frågor som behandlas före&lt;br&gt;eller i anslutning till frågan om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget tillstyrker eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser&lt;br&gt;har dock synpunkter på den lagtekniska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5 har regeringen konstaterat&lt;br&gt;att nya frågor som väcks i överinstansen aldrig omfattas av dispenskravet&lt;br&gt;i samma instans. Detta innebär i sin tur att det krävs medverkan av tre&lt;br&gt;ledamöter i kammarrätten och fem eller fyra ledamöter i Regeringsrätten&lt;br&gt;för att pröva t.ex. om ett yrkande i målet skall avvisas samtidigt som&lt;br&gt;dispensfrågan kan prövas i en mindre sammansättning. Det är natur-&lt;br&gt;ligtvis en opraktisk och processekonomiskt otillfredsställande ordning.&lt;br&gt;Sådana frågor bör kunna hanteras i den sammansättning som gäller för&lt;br&gt;avgörande av frågan om prövningstillstånd, dvs. med två ledamöter i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kammarrätten och en ledamot i Regeringsrätten. Domförhetsreglema i&lt;br&gt;lagen om allmänna förvaltningsdomstolar, för kammarrätten 12 § och för&lt;br&gt;Regeringsrätten 4 a §, bör därför ändras så att rätten vid prövning av&lt;br&gt;processuella frågor i mål som kräver prövningstillstånd i vissa fall är&lt;br&gt;domför med två respektive en ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar i första hand om frågor som rätten prövar innan&lt;br&gt;dispensprövningen sker, t.ex. frågor om avvisning. Men även frågor som&lt;br&gt;rätten tar ställning till i samband med dispensprövningen bör kunna&lt;br&gt;prövas i den mindre sammansättningen. Det förekommer nämligen att&lt;br&gt;domstolen i samband med att prövningstillstånd meddelas fattar beslut i&lt;br&gt;olika processuella frågor, t.ex. om att komplettera utredningen i målet&lt;br&gt;med ett sakkunnigutlåtande. Enligt regeringens mening bör således även&lt;br&gt;beslut som fattas i samband med att prövningstillstånd meddelas kunna&lt;br&gt;fattas i samma sammansättning som dispensfrågan. Detta medför att&lt;br&gt;frågor i mål som omfattas av krav på prövningstillstånd far en enhetlig&lt;br&gt;behandling fram till dess att frågan om prövningstillstånd har avgjorts.&lt;br&gt;Processuella frågor som avgörs därefter bör prövas i den vanliga&lt;br&gt;sammansättningen. Vårt förslag överensstämmer med promemorians&lt;br&gt;förslag men vi förordar en annan lagteknisk lösning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kammarrättens sammansättning i mål om&lt;br&gt;laglighetsprövning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheterna för kammarrätt att avgöra mål&lt;br&gt;om laglighetsprövning utan medverkan av särskilda ledamöter skall&lt;br&gt;utvidgas till att avse mål av enkel beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;eller lämnar förslaget utan erinran. Justitieombudsmannen anser att den&lt;br&gt;föreslagna ändringen är mycket långtgående, särskilt mot bakgrund av de&lt;br&gt;motiv som en gång föranledde införandet av en särskild sammansättning&lt;br&gt;i kommunalbesvärsmålen. Kammarrätten i Stockholm påpekar att krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd numera gäller i dessa mål och att det när sådant&lt;br&gt;tillstånd meddelas sällan torde vara fråga om mål av enkel beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Domförhetsreglema för länsrätt har&lt;br&gt;nyligen ändrats, genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 september&lt;br&gt;1997 (prop. 1996/97:133, bet. 1996/97JuU17, rskr. 1996/97:216, SFS&lt;br&gt;1997:392). På grundval av förslag i 1996 års promemoria infördes då i&lt;br&gt;18 § fjärde stycket 1 lagen om allmänna förvaltningsdomstolar en allmän&lt;br&gt;regel om att mål av enkel beskaffenhet far avgöras av en juristdomare&lt;br&gt;ensam. Denna regel ersatte bl.a. en bestämmelse om att länsrätt var dom-&lt;br&gt;för med en juristdomare ensam i mål där saken var uppenbar. Samtidigt&lt;br&gt;ändrades 17 a § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar som reglerar&lt;br&gt;länsrätts sammansättning vid prövning av mål om laglighetsprövning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dvs. mål enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900) och 22 kap. Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;kyrkolagen (1992:300). I sådana mål är länsrätt numera som huvudregel&lt;br&gt;domför utan särskilda ledamöter om målet är av enkel beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kammarrätternas del regleras i 13 a § lagen om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar frågan om domförhet i de mål om laglighetsprövning där&lt;br&gt;prövningstillstånd har meddelats. Enligt andra stycket i paragrafen är&lt;br&gt;kammarrätten domför utan särskilda ledamöter vid prövning av&lt;br&gt;överklagande som uppenbarligen inte kan bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för den utvidgade ensamdomarkompetensen i länsrätt&lt;br&gt;anförde regeringen i den ovan nämnda propositionen bl.a. effektivitets-&lt;br&gt;hänsyn. Inget mål bör avgöras av fler domare än som är motiverat i det&lt;br&gt;enskilda fallet (s. 42). I konsekvens med en allmän regel om att mål i&lt;br&gt;länsrätt fick prövas av en juristdomare ensam ansåg regeringen att&lt;br&gt;motsvarande ändring skulle göras i regeln om domstolens samman-&lt;br&gt;sättning i mål om laglighetsprövning. Det fanns sålunda inte anledning&lt;br&gt;att särbehandla dessa mål (s. 45). Regeringen anser att de nämnda&lt;br&gt;effektivitetshänsynen har samma relevans vad gäller laglighets-&lt;br&gt;prövningsmålen i kammarrätt. Det finns enligt regeringens mening också&lt;br&gt;ett värde i sig i att domförhetsreglema för dessa instansers prövning av&lt;br&gt;samma slags mål innehåller samma kriterier. Med en sådan ordning finns&lt;br&gt;bl.a. bättre möjligheter för en skyndsam praxisbildning i fråga om den&lt;br&gt;närmare innebörden av begreppet mål av enkel beskaffenhet på&lt;br&gt;laglighetsprövningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Kammarrätten i Stockholm har påpekat torde det i de mål om&lt;br&gt;laglighetsprövning där prövningstillstånd meddelas sällan vara fråga om&lt;br&gt;mål av enkel beskaffenhet. Detta bör emellertid inte ses som ett skäl mot&lt;br&gt;en utvidning av möjligheten att avgöra laglighetsprövningsmål utan&lt;br&gt;deltagande av särskilda ledamöter, utan utgör enligt regeringens mening&lt;br&gt;snarare en omständighet till stöd för en utvidgning. Det framstår&lt;br&gt;nämligen som att den nuvarande regeln i det närmaste saknar tillämp-&lt;br&gt;ningsområde till följd av kravet på prövningstillstånd och det finns därför&lt;br&gt;anledning att i viss mån utöka tillämpningsområdet. Mot bakgrund av det&lt;br&gt;anförda anser regeringen att regeln om avgörande av mål om&lt;br&gt;laglighetsprövning i kammarrätt utan deltagande av särskilda ledamöter&lt;br&gt;bör anpassas till motsvarande regel för länsrätt. Rekvisitet för när&lt;br&gt;kammarrätt är domför utan särskilda ledamöter vid prövning av&lt;br&gt;överklagande bör således vara att målet är av enkel beskaffenhet. 13 a §&lt;br&gt;lagen om allmänna förvaltningsdomstolar bör ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Överklagandetidens beräkning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utgångspunkten för överklagandetidens beräkning&lt;br&gt;för en förvaltningsmyndighet eller annan part som företräder det&lt;br&gt;allmänna skall vara dagen då det överklagade beslutet meddelades.&lt;br&gt;Förslaget föranleder ändringar i förvaltningsprocesslagen och förvalt-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Promemorian innehåller inget förslag till ändringar i förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;promemorians förslag eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nuvarande huvudregeln är att ett&lt;br&gt;överklagande av allmän förvaltningsdomstols beslut skall ha kommit in&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (7 § första&lt;br&gt;stycket förvaltningsprocesslagen). En reglering motsvarande den i&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen finns också i förvaltningslagen, vilket innebär&lt;br&gt;att föreskrifterna överlappar varandra när beslutsmyndigheten är en&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet och överklagande sker till förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Från den generella bestämmelsen har dock gjorts flera undantag i de&lt;br&gt;materiella speciallagarna. I körkortsmålen skall en länsstyrelses över-&lt;br&gt;klagande av allmän förvaltningsdomstols beslut ha kommit in inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades. I skatte-&lt;br&gt;målen gäller att skattemyndighetens, Riksskatteverkets och kommuners&lt;br&gt;överklagande av länsrättens eller kammarrättens beslut skall ha kommit&lt;br&gt;in inom två månader från den dag då beslutet meddelades (6 kap. 13 §&lt;br&gt;taxeringslagen). Samma slags regel gäller även för allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassas och Riksförsäkringsverkets överklagande i socialförsäkringsmål&lt;br&gt;(20 kap. 13 § lagen om allmän försäkring). Även i andra författningar&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser om utgångspunkten för beräkning av&lt;br&gt;klagotiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till körkortslagen och lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;diskuterades inte närmare frågan om klagotidens beräkning. Inom&lt;br&gt;skatterätten har ordningen med att skattemyndigheten skall överklaga&lt;br&gt;inom viss tid från beslutsdagen gällt sedan länge (jfr prop. 1956:150 s.&lt;br&gt;281). I förarbetena till körkortslagen gjordes sedan endast en hänvisning&lt;br&gt;till ordningen inom skatterätten (jfr prop. 1979/80:178 s. 84).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av reformen med allmän tvåpartsprocess i de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna (prop. 1995/96:22, bet. 1995/96:JuU7, rskr.&lt;br&gt;1995/96:55, SFS 1995:1692) har antalet klagoberättigade myndigheter&lt;br&gt;utökats. En effekt av detta är att antalet fall av delgivning med allmänna&lt;br&gt;parter utökats i betydande grad. De rutiner som tillämpas i främst länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt innebär att domar och beslut översänds till de klago-&lt;br&gt;berättigade med begäran om att de genast skall återsända mottagningsbevis&lt;br&gt;till domstolen. Sker inte detta görs påminnelse och vidare delgivnings-&lt;br&gt;försök med rekommenderat brev. I viss utsträckning utnyttjas möjlig-&lt;br&gt;heterna till förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen (1970:428).&lt;br&gt;Domstolen skickar då först en upplysning till parten om att förenklad&lt;br&gt;delgivning kommer att användas i målet. När sedan en handling skickas ut,&lt;br&gt;t.ex. ett beslut, sänder domstolen minst en dag senare ett meddelande om&lt;br&gt;att handlingen sänts ut. Parten anses därefter delgiven två veckor efter det&lt;br&gt;att meddelandet skickats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att undvika onödiga delgivningar är starkt uttalat inom&lt;br&gt;förvaltningsprocessen. I allmän domstol räknas överklagandetiden oftast&lt;br&gt;med utgångspunkt från avgörandets dag. Redan i nuläget är dessutom&lt;br&gt;beslutsdagen utgångspunkt för klagotiden i den stora delen av förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarnas verksamhet som utgörs av mål om skatt, körkort och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialförsäkring. Detta utgör enligt regeringens mening starka skäl för att Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;allmänt vid överklagande av länsrätts och kammarrätts beslut låta&lt;br&gt;beslutsdagen utgöra utgångspunkt för klagotiden for en part som företräder&lt;br&gt;det allmänna. Detsamma gäller vid överklagande av en förvaltnings-&lt;br&gt;myndighets beslut till länsrätt. I promemorian har också diskuterats om&lt;br&gt;samma utgångspunkt bör tillämpas även i fråga om överklagande som görs&lt;br&gt;av en enskild. Med hänsyn till att detta skulle innebära ett frångående av en&lt;br&gt;sedan länge förhärskande princip inom förvaltningsrätten och att negativa&lt;br&gt;effekter i fråga om enskildas rättssäkerhet inte kan uteslutas vid en sådan&lt;br&gt;övergång ställer sig regeringen for närvarande tveksam till detta. Vi&lt;br&gt;instämmer således i den bedömning som görs i promemorian, att det i nu&lt;br&gt;aktuellt hänseende bör dras en skiljelinje mellan enskilda och företrädare&lt;br&gt;for det allmänna. Även fortsättningsvis bör alltså delgivning av beslut ske&lt;br&gt;med enskilda parter i förvaltningsdomstol. Det finns för övrigt också&lt;br&gt;möjligheter till effektivisering genom att domstolarna använder sig av de&lt;br&gt;möjligheter som finns till förenklad delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör bestämmelserna i nuvarande 7 § förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen ändras på så sätt att utgångspunkten för klagotidens&lt;br&gt;beräkning för en myndighet eller annan part som företräder det allmänna är&lt;br&gt;dagen då beslutet meddelas. Vi anser vidare att bestämmelserna i nu-&lt;br&gt;varande 7 § bör flyttas till en ny 6 a §. Av den sakliga ändringen följer att&lt;br&gt;även vid överklagande till länsrätt skall utgångspunkten för en allmän parts&lt;br&gt;överklagande vara beslutsdagen. Med hänsyn till att även 23 § förvalt-&lt;br&gt;ningslagen gäller för de fall där överklagande sker från förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet till allmän förvaltningsdomstol krävs en motsvarande ändring i&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelse, vilket inte har föreslagits i promemorian. Sam-&lt;br&gt;tidigt bör förvaltningsprocesslagens bestämmelse begränsas till att gälla&lt;br&gt;överklagande från länsrätt respektive kammarrätt. Därigenom försvinner&lt;br&gt;den nuvarande överlappningen mellan förvaltningsprocesslagen och&lt;br&gt;förvaltningslagen i fråga om utgångspunkten för överklagandetiden vid&lt;br&gt;överklagande till en allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som angivits i lagrådsremissen bör en ändring göras i 17 §&lt;br&gt;lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten på så sätt att hänvisningen till&lt;br&gt;7 § förvaltningsprocesslagen ersätts med en hänvisning till den nya 6 a §.&lt;br&gt;Denna ändring är av lagteknisk karaktär och kräver inte Lagrådets&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika materiella författningar finns föreskrifter om utgångspunkten för&lt;br&gt;överklagandetiden. Vi föreslår att de föreskrifter vars innehåll fullt ut&lt;br&gt;motsvaras av det som skall vara huvudregeln utmönstras. Det gäller&lt;br&gt;föreskrifter i fordonsskattelagen (1988:327) och lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar samt i de av regeringen nyligen&lt;br&gt;beslutade förslagen till ny yrkestrafiklag och ny lag om biluthyrning (prop.&lt;br&gt;1997/98:63). Vi föreslår också en motsvarande justering av körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477), jfr dock regeringens proposition 1997/98:124 med förslag till&lt;br&gt;ny körkortslag som beslutas denna dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller inga förslag om att det skall införas nya&lt;br&gt;särskilda föreskrifter som avviker från den nya huvudregeln om&lt;br&gt;utgångspunkten för överklagandetiden. Vi har inte heller funnit skäl att&lt;br&gt;föreslå något sådant undantag. Med hänsyn till att det för vissa måltyper&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan råda speciella förhållanden kan det dock finnas anledning att Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;återkomma till frågan. Ett sådant behov skulle kunna framkomma t.ex. i de&lt;br&gt;mål där en svensk utlandsmyndighet fattar beslut i första instans och där&lt;br&gt;utlandsmyndigheten således är motpart efter överklagande till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Den nya ordningen skulle kunna medföra problem på&lt;br&gt;grund av postgången. Regeringen har for avsikt att följa utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Överklagandetidens längd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En allmän bestämmelse om att klagotiden&lt;br&gt;skall vara tre veckor vid överklagande av länsrätts eller kammarrätts&lt;br&gt;beslut skall för närvarande inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria: I promemorian föreslås att&lt;br&gt;klagotiden skall vara tre veckor i alla slags mål vid överklagande av&lt;br&gt;länsrätts eller kammarrätts avgörande, med undantag för de mål som i&lt;br&gt;dag har obegränsad överklagandetid. I anslutning härtill föreslås att tiden&lt;br&gt;för anslutningstalan i taxeringsprocessen skall förkortas till två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. En majoritet av remiss-&lt;br&gt;instanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Riksskatte-&lt;br&gt;verket och Riksförsäkringsverket är dock negativa till förslaget och&lt;br&gt;Regeringsrätten och Länsrätten i Malmöhus län uttrycker tveksamhet till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen finner inte de skäl för förslaget som anförs i&lt;br&gt;promemorian övertygande. Regeringsrätten anser det sannolikt att en&lt;br&gt;reducering av klagotiden leder till försämrad rättssäkerhet för den&lt;br&gt;enskilde. Riksskatteverket motsätter sig bestämt att klagotiden i&lt;br&gt;skattemål förkortas till tre veckor. Verket anför att enklare skattemål i&lt;br&gt;stort sett har försvunnit från domstolarna genom införandet av den nya&lt;br&gt;taxeringsprocessen. Det är därför av stor vikt att skatteförvaltningen inte&lt;br&gt;i onödan tvingas byta processforare mellan domstolsinstansema. En&lt;br&gt;klagofrist om tre veckor skulle, framförallt under somrarna och i&lt;br&gt;samband med större helger, innebära att en annan processförare än den&lt;br&gt;som fort myndighetens talan i målen skulle behöva bevaka inkommande&lt;br&gt;domar och på kort tid sätta sig in i målen for att ta ställning till eventuella&lt;br&gt;överklaganden. Med tanke på den arbetsbelastning processförama har&lt;br&gt;kommer det inte att vara möjligt för dem att ägna tillräcklig tid åt att läsa&lt;br&gt;in andras ärenden. För att inte riskera att en dom som bort överklagas&lt;br&gt;vinner laga kraft kommer sannolikt bevakande processförare i flertalet&lt;br&gt;fall att överklaga domar för säkerhets skull - varav en hel del av dessa&lt;br&gt;överklaganden senare återkallas. En förkortad klagotid har då bara lett till&lt;br&gt;administrativa merkostnader för domstolen och skatteförvaltningen.&lt;br&gt;Även för den skattskyldige torde en klagofrist om tre veckor i skattemål&lt;br&gt;framstå som oacceptabelt kort. Riksskatteverket har till stöd för sin&lt;br&gt;uppfattning även anfört ytterligare omständigheter hänförliga till hur&lt;br&gt;processföringen hos skattemyndigheterna är organiserad. Verket anser&lt;br&gt;också att tre veckor är en för kort överklagandetid även när det gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkets egna processverksamhet. Riksförsäkringsverket anser att klago- Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;tiden på två månader i socialförsäkringsmål bör kvarstå och anför till stöd&lt;br&gt;för detta väsentligen samma grunder som anförts av Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket påtalar också att i ärenden som avgörs av social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd tillkommer rätten att överklaga ett länsrättsavgörande&lt;br&gt;nämnden. Nämnden sammanträder som regel varannan vecka men under&lt;br&gt;sommartid håller nämnden ofta sina sammanträden med längre mellanrum.&lt;br&gt;Genom den i promemorian föreslagna ordningen skulle nämnden i&lt;br&gt;praktiken ffånhändas möjligheten att ta ställning till ett överklagande och&lt;br&gt;tvingas att ge ett generellt bemyndigande till en tjänsteman hos kassan att&lt;br&gt;överklaga. Kammarrätten i Stockholm anser att förslaget innebär en&lt;br&gt;välkommen förenkling men ifrågasätter om den föreslagna över-&lt;br&gt;klagandetiden är lämplig i alla målgrupper. Det torde enligt kammar-&lt;br&gt;rätten vara möjligt att för en del klart avgränsade tyngre målgrupper&lt;br&gt;behålla en längre överklagandetid. Regeringsrätten, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm och Länsrätten i Malmöhus län påtalar samtliga att antalet s.k.&lt;br&gt;blanka överklaganden, med därpå följande kompletteringsförelägganden,&lt;br&gt;sannolikt skulle komma att öka om förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Tiden för överklagande av allmän förvaltningsdomstols&lt;br&gt;avgörande är enligt huvudregeln i nuvarande 7 § förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen tre veckor. Från denna regel finns undantag vad gäller huvuddelen&lt;br&gt;av skattemålen och socialförsäkringsmålen, där överklagandetiden är två&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken på en enhetlig överklagandetid är ingen nyhet inom&lt;br&gt;förvaltningsprocessen. Redan vid tillkomsten av förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen var enhetliga lösningar inom förvaltningsprocessen ett angeläget&lt;br&gt;mål. När frågan då togs upp om en samordning av överklagandetidens&lt;br&gt;längd i skattemål till vad som skulle gälla enligt huvudregeln anförde&lt;br&gt;departementschefen bl.a. följande (prop. 1971:60 s. 103-104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av enhetlighet i förvaltningsprocessen genom regler som är&lt;br&gt;gemensamma för olika delar av förvaltningsområdet talar starkt för att&lt;br&gt;den föreslagna treveckorstiden också bör gälla som besvärstid för&lt;br&gt;besvär till kammarrätt och regeringsrätt. Emellertid måste man även i&lt;br&gt;fortsättningen räkna med att ett stort antal beslut av skatterätt meddelas&lt;br&gt;under sådan tid att de tillställs partema strax före eller under semestern.&lt;br&gt;Samma situation föreligger om beslut tillställs skattskyldig i samband&lt;br&gt;med någon av de större helgerna under året. För många skattskyldiga&lt;br&gt;skulle det under sådana omständigheter kunna bli mycket svårt att inom&lt;br&gt;en så kort tidsfrist som tre veckor ta ställning till om och i vilket eller&lt;br&gt;vilka avseenden han vill överklaga ett beslut som gått honom emot. Man&lt;br&gt;får i detta sammanhang inte glömma att det är mycket vanligt att den&lt;br&gt;skattskyldige inte själv i tillräcklig grad behärskar den problematik som&lt;br&gt;det är fråga om i ett skattemål och att han alltså ofta behöver anlita&lt;br&gt;sakkunnig hjälp. Också för de skattskyldigas motparter, främst&lt;br&gt;taxeringsintendentema, kan det befaras att en så väsentlig förkortning av&lt;br&gt;tiden för anförande av besvär till överinstanserna som det är fråga om&lt;br&gt;skulle vålla vissa svårigheter. Ofta kommer många beslut, kanske flera&lt;br&gt;hundra, på en gång eller med korta mellanrum. Sedan det konstaterats&lt;br&gt;om beslutet gått taxeringsintendenten emot, skall han avgöra om och i&lt;br&gt;vilken omfattning han har anledning överklaga beslutet. Enligt min&lt;br&gt;mening föreligger således otvivelaktigt ett starkt intresse av att såväl de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldiga som deras motparter, främst taxeringsintendentema, är Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;tillförsäkrade en inte alltför kort besvärstid. Jag vill i detta sammanhang&lt;br&gt;särskilt understryka att skattemålen i en helt annan omfattning än andra&lt;br&gt;slags mål berör allmänheten och i särskilt stor utsträckning förs av den&lt;br&gt;skattskyldige själv utan hjälp av annan. Jag är därför som framgår av det&lt;br&gt;anförda inte beredd att nu förorda en förkortning av den gällande&lt;br&gt;tvåmånaderstiden för anförande av taxeringsbesvär i överinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta utesluter emellertid inte, vilket jag vill särskilt betona, att frågan&lt;br&gt;om en sådan förkortning kan aktualiseras senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförenklingskommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1985:42&lt;br&gt;s. 214) att de skäl som anfördes i 1971 års proposition mot en treveckors&lt;br&gt;överklagandetid för de skattskyldiga hade fortsatt giltighet. Vidare ansåg&lt;br&gt;kommittén att även för det allmännas del var en överklagandetid på tre&lt;br&gt;veckor för kort för att dess företrädare skulle kunna fullgöra sina&lt;br&gt;åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande socialförsäkringsmålen förlängdes överklagandetiden från&lt;br&gt;tre veckor till två månader i samband med att försäkringsrätterna inrättades&lt;br&gt;och med motiveringen att en förlängning av överklagandetiden&lt;br&gt;underlättade för den försäkrade att få beslut prövade i högre instans (prop.&lt;br&gt;1977/78:20 s. 102).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Frågan om en allmän&lt;br&gt;överklagandetid på tre veckor bör införas måste till stor del vara beroende&lt;br&gt;av vilka effekter en sådan reform skulle få i de måltyper där&lt;br&gt;överklagandetiden förkortas. Det finns därför fog för att, såsom också&lt;br&gt;gjorts i promemorian, gå närmare in på de faktiska förhållandena för&lt;br&gt;skattemålen respektive socialförsäkringsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om den nya taxeringsprocessen, som tillämpades första&lt;br&gt;gången vid 1991 års taxering, innefattar en skyldighet för skattemyn-&lt;br&gt;digheten att ompröva de beslut som överklagas. Vidare har möjligheten att&lt;br&gt;ompröva taxeringsbeslut utsträckts till fem år efter taxeringsåret. Den nya&lt;br&gt;taxeringsprocessen har medfört att antalet skattemål minskat avsevärt och&lt;br&gt;även inneburit ett betydligt jämnare flöde av mål till domstolarna. Den nya&lt;br&gt;ordningen är så utformad att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i&lt;br&gt;första instans, vilket också är en allmän strävan inom förvaltnings-&lt;br&gt;processen. Enligt den nya processordningen bör prövningen i kammarrätt&lt;br&gt;och Regeringsrätten också omfatta samma processmaterial som&lt;br&gt;underinstansen haft att bedöma. De domar i skattemål som går&lt;br&gt;skattemyndigheten emot och som det därför kan finnas anledning för&lt;br&gt;myndigheten att överklaga utgör endast en mindre del av alla skattedomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om mål inom socialförsäkringsområdet finns bestäm-&lt;br&gt;melser som tillgodoser att tyngdpunkten i rättskipningen ligger i första&lt;br&gt;instans, bl.a. genom att reglerna om obligatorisk tvåpartsprocess även&lt;br&gt;gäller dessa mål. De nya bestämmelserna om tvåpartsprocess innebär att,&lt;br&gt;såvida inte Riksförsäkringsverket beslutar att överta rätten att föra talan,&lt;br&gt;försäkringskassans styrelse eller en av styrelsen utsedd tjänsteman skall&lt;br&gt;föra försäkringskassans talan. I ärenden som beslutas av en social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd företräds dock försäkringskassan i stället av nämnden&lt;br&gt;eller en av nämnden utsedd Ijänsteman. Ändringsfrekvensen till förmån för&lt;br&gt;den enskilde i länsrätt i socialförsäkringsmål är låg. Detta torde innebära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att försäkringskassorna har anledning att föra talan mot länsrättsdomar i&lt;br&gt;endast ett litet antal mål. Även i kammarrätt är ändringsfrekvensen låg.&lt;br&gt;Antalet mål som går Riksförsäkringsverket emot är således begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening lätt att se fördelar med en enhetlig&lt;br&gt;överklagandetid. En sådan lösning innebär en minskad risk för misstag i&lt;br&gt;fråga om den tid inom vilken ett beslut skall överklagas och en förenklad&lt;br&gt;hantering vid domstolarnas målkanslier. Ett viktigt skäl för en generell och&lt;br&gt;därmed för vissa måltyper förkortad överklagandetid är att avgörandet i&lt;br&gt;dessa mål skulle vinna laga kraft tidigare än vad som nu är fallet, vilket i&lt;br&gt;sin tur medför att verkställighet kan ske tidigare. Partema skulle således på&lt;br&gt;ett tidigare stadium kunna vidta dispositioner på grundval av det slutliga&lt;br&gt;beskedet i målet. För de mål där överklagandetiden nu är två månader&lt;br&gt;skulle promemorians förslag också undanröja de komplikationer som kan&lt;br&gt;uppstå när det gäller att avgöra om talan mot beslut i processuella frågor&lt;br&gt;skall följa överklagandetiden på tre veckor enligt förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;eller om den skall följa överklagandetiden i speciallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen tidigare varit inne på måste emellertid förslaget i&lt;br&gt;promemorian ses i belysning av samtliga de effekter som förslaget kan&lt;br&gt;få. Det ligger i sakens natur att bedömningen av dessa effekter måste&lt;br&gt;grundas i de förhållanden som nu råder hos berörda myndigheter och&lt;br&gt;domstolar. Trots vad som angivits ovan om bl.a. de förändringar av&lt;br&gt;processreglema som skett både i fråga om skattemålen och socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmålen samt vad som anförts om fördelama med förslaget finner&lt;br&gt;regeringen att det vid bedömningen av förslagets lämplighet inte går att&lt;br&gt;bortse från den kritik som bl.a. Riksskatteverket och Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket riktat mot förslaget. Denna kritik har i huvudsak sin grund i&lt;br&gt;att en treveckors överklagandetid är svår att hantera för skattemyn-&lt;br&gt;digheterna och försäkringskassorna med den organisation som dessa&lt;br&gt;myndigheter har, vilket i förlängningen medför en risk för merarbete&lt;br&gt;även för domstolarna. Vi anser därför att det mot bakgrund av nuvarande&lt;br&gt;förhållanden inte finns tillräckliga skäl för att införa en bestämmelse om&lt;br&gt;en generell treveckors överklagandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Överlämnande av mål mellan domstolar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En motsvarighet till regeln om att mål som har&lt;br&gt;samband med varandra vid flera länsrätter kan sammanföras till en av&lt;br&gt;domstolarna införs för kammarrätternas del. Vidare införs för länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt en regel om att en behörig domstol får överlämna mål till&lt;br&gt;en annan länsrätt eller kammarrätt som handlägger sådana mål. Det&lt;br&gt;införs också en regel om att länsrätt och kammarrätt i de fall domstolen&lt;br&gt;när ett mål inleds finner att den inte är behörig, får lämna över målet till&lt;br&gt;behörig domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i 1996 års promemoria överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslagen eller lämnar dem utan erinran. Flera remissinstanser har dock&lt;br&gt;synpunkter på enskildheter i förslagen. Justitieombudsmannen,&lt;br&gt;Länsrätten i Malmöhus län och Länsrätten i Kronobergs län tar upp&lt;br&gt;frågan om möjligheten att överlämna mål från en obehörig domstol till&lt;br&gt;den behöriga domstolen skall avse överlämnande till andra domstolar än&lt;br&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarna. Länsrätten i Stockholms län anser&lt;br&gt;att frågan om överlämnande från en obehörig domstol till den behöriga&lt;br&gt;domstolen inte bör göras beroende av att parten inte har något att invända&lt;br&gt;mot ett överlämnande. Enligt länsrättens mening kan en sådan ordning&lt;br&gt;leda till rättsförluster för parterna. Länsrätten ifrågasätter om inte det&lt;br&gt;aktuella rekvisitet kan utgå och anser att frågan i annat fall kan förbli&lt;br&gt;oreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt den allmänna forumregeln i 14 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om allmänna förvaltningsdomstolar skall beslut överklagas till den&lt;br&gt;länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om inte regeringen för&lt;br&gt;ett visst slag av mål föreskriver något annat. I specialförfattning&lt;br&gt;förekommer regler som pekar ut en viss länsrätt som behörig för en viss&lt;br&gt;måltyp. För kammarrätternas del finns forumregler i förordningen&lt;br&gt;(1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.&lt;br&gt;Överklaganden och ansökningar i mål skall ske hos den kammarrätt inom&lt;br&gt;vars domkrets beslutande förvaltningsmyndighet eller domstol i första&lt;br&gt;instans är belägen. Forumreglema för de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna utgår således i allmänhet från var den myndighet eller&lt;br&gt;domstol som fattat beslut i första instans är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter om överlämnande av mål mellan allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar är begränsade till två typsituationer. Om det vid&lt;br&gt;mer än en länsrätt förekommer flera mål som har nära samband med&lt;br&gt;varandra, far målen enligt 14 § tredje stycket lagen om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar handläggas vid en av länsrätterna om det kan&lt;br&gt;göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild. Den andra situationen&lt;br&gt;är då det vid mer än en kammarrätt förekommer mål om beskattning som&lt;br&gt;gäller samma förvärvskälla eller som på annat sätt har nära samband med&lt;br&gt;varandra. Målen får då enligt 4 § i förordningen om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolars behörighet m.m. handläggas vid en av kammarrätterna,&lt;br&gt;om inte särskilda skäl talar mot detta. Motsvarande gäller för vissa andra&lt;br&gt;i förordningen angivna måltyper, om dessa mål har ett nära samband med&lt;br&gt;mål om beskattning. Regeringen har meddelat föreskrifter om förfarandet&lt;br&gt;vid överlämnande av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu angivna överlämnandesituationema finns inte inom&lt;br&gt;förvaltningsprocessen några generella bestämmelser om överlämnande&lt;br&gt;av enstaka mål som anhängiggjorts vid rätt domstol men som av&lt;br&gt;särskilda skäl bör handläggas vid en annan. I mål enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård finns dock för länsrätternas del&lt;br&gt;möjlighet att flytta ett pågående mål till en arman länsrätt. I 34 § nämnda&lt;br&gt;lag anges att frågor enligt denna lag prövas av länsrätten i det län där&lt;br&gt;sjukvårdsinrättningen är belägen. Enligt förarbetena till bestämmelsen&lt;br&gt;(prop. 1990/91:58 s. 276) finns det inte något hinder mot att flytta ett mål&lt;br&gt;till en annan länsrätt i de fall den enskilde flyttas från en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdsinrättning till en annan under handläggningen av målet. Det&lt;br&gt;finns också bestämmelser som möjliggör för vissa förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheter att flytta över ärenden till en annan förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;inom samma myndighetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom förvaltningsprocessen saknas också bestämmelser om över-&lt;br&gt;lämnande av mål som anhängiggjorts vid en obehörig domstol, till en&lt;br&gt;behörig domstol. Av redogörelsen i promemorian framgår att i praktiken&lt;br&gt;sker i dessa fall överlämnande formlöst genom registrators eller&lt;br&gt;motsvarande befattningshavares försorg. Målet kan emellertid också&lt;br&gt;avvisas av rätten på grund av att domstolen inte anser sig behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen för de allmänna domstolarna är betydligt mer detaljerad.&lt;br&gt;Med ikraftträdande den 1 juli 1996 (SFS 1996:247) har i rättegångs-&lt;br&gt;balken införts regler för såväl tvistemål som brottmål om överlämnande&lt;br&gt;av mål från en obehörig till en behörig domstol. Samtidigt infördes med&lt;br&gt;den nya ärendelagen motsvarande regler avsedda för de. rättsvårds-&lt;br&gt;ärenden som faller under lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Möjligheterna att överlämna mål&lt;br&gt;mellan de allmänna förvaltningsdomstolarna är mycket begränsade.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening finns det bl.a. processekonomiska skäl att,&lt;br&gt;som det föreslås i promemorian, införa en mer flexibel ordning i fråga&lt;br&gt;om överlämnande av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inte komma i fråga att låta en part mera allmänt styra över vid&lt;br&gt;vilken domstol målet skall prövas. Såsom föreslås i promemorian bör i&lt;br&gt;stället möjligheter att besluta om undantag från forumreglema vara&lt;br&gt;förbehållen domstolarna, med beaktande av parternas berättigade&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av mål som har nära samband med ett annat mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överlämnande av mål som har samband med ett eller flera mål&lt;br&gt;som väckts vid en annan domstol finns, som framgår av den tidigare&lt;br&gt;redovisningen, små sakliga skillnader mellan vad som gäller i länsrätt&lt;br&gt;och i kammarrätt. Skillnaden består i att möjligheten för en länsrätt att&lt;br&gt;överlämna mål till en annan länsrätt inte är begränsad till vissa måltyper,&lt;br&gt;medan detta emellertid är fallet för kammarrätternas del. Regeringen&lt;br&gt;delar den uppfattning som kommer till uttryck i promemorian, att det&lt;br&gt;saknas anledning att behålla denna skillnad. Detta innebär att&lt;br&gt;kammarrätt, efter förebild i 14 § lagen om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar, bör fa möjlighet att i samtliga måltyper föra samman mål som&lt;br&gt;har nära samband med varandra från andra kammarrätter. En regel om&lt;br&gt;detta bör införas i en ny 8 a § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;br&gt;Regeln om överlämnande i 4 § förordningen om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolars behörighet m.m. kan därmed upphävas. Den närmare regle-&lt;br&gt;ringen av hur en sammanläggning skall ske bör behållas i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tolkningen av rekvisitet ”mål som har nära samband med&lt;br&gt;varandra” åsyftar regeringen ingen saklig förändring gentemot de&lt;br&gt;situationer som tidigare har reglerats för domstolarna. Regeln om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnande av mål till en annan domstol bör inte ges en alltför vid&lt;br&gt;tillämpning. Det bör alltså inte vara möjligt att föra samman mål enbart&lt;br&gt;av det skälet att de handlar om ett och samma skatteupplägg som använts&lt;br&gt;av flera personer eller en typ av skada som uppstått vid samma slags&lt;br&gt;arbete på olika arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av mål från en behörig domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att det uppstår ett behov av att kunna flytta över ett&lt;br&gt;enstaka mål från en domstol till en annan domstol. Detta aktualiseras&lt;br&gt;bl.a. i de inte helt sällan förekommande fall då muntlig förhandling skall&lt;br&gt;hållas i ett körkortsmål i länsrätt och då körkortshavaren måste bege sig&lt;br&gt;till en avlägset belägen länsrätt. Tidigare löstes detta problem genom att&lt;br&gt;länsrätten med stöd av 35 § körkortsförordningen (1977:722) fick hän-&lt;br&gt;skjuta målet till den länsrätt inom vars län körkortshavaren vistades.&lt;br&gt;Denna möjlighet till överlämnande försvann för länsrättemas del i&lt;br&gt;samband med att länsstyrelserna blev första instans i körkortsmål. Regeln&lt;br&gt;ändrades till att i stället ge en länsstyrelse möjlighet att hänskjuta mål till&lt;br&gt;annan länsstyrelse. Till skillnad från i körkortsmålen finns det, som&lt;br&gt;berörts ovan, möjlighet att flytta ett pågående mål enligt lagen om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård från en länsrätt till en annan. Det finns dock ingen&lt;br&gt;motsvarande möjlighet för kammarrätterna att flytta över ett sådant mål&lt;br&gt;till annan kammarrätt om den enskilde - vilket förekommer - flyttas till&lt;br&gt;en ny sjukvårdsinrättning under målets handläggning i kammarrätten.&lt;br&gt;Muntliga förhandlingar är vanligt förekommande i psykiatrimål i kam-&lt;br&gt;marrätt och av promemorian framgår att en möjlighet till överlämnande i&lt;br&gt;angivna fall har efterfrågats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger enligt regeringens mening nära till hands att anta att ett&lt;br&gt;behov av att överlämna mål där muntlig förhandling skall hållas kan&lt;br&gt;uppstå i så gott som alla måltyper. I takt med att det muntliga inslaget&lt;br&gt;ökar i förvaltningsprocessen - delvis till följd av Europakonventionens&lt;br&gt;krav - kan också behovet av att överlämna mål öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med att kunna lämna över mål när det uppstår behov av&lt;br&gt;muntlighet i förfarandet är främst ekonomiska. I bl.a. psykiatrimål, där&lt;br&gt;muntlig förhandling ofta hålls på sjukvårdsinrättningen, skulle dom-&lt;br&gt;stolens ledamöter om en möjlighet till överlämnande fanns inte behöva&lt;br&gt;företa en onödigt lång resa. I andra fall skulle möjligheten att överlämna&lt;br&gt;mål innebära ett den enskilde besparas en lång resa. Är handläggningen&lt;br&gt;skriftlig uppnås dock sällan några fördelar med ett överlämnande av ett&lt;br&gt;enstaka mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en diskussion om fördelama med en möjlighet till överlämnande&lt;br&gt;av ett mål måste även inverkan av den nya tvåpartsprocessen beaktas.&lt;br&gt;Om ett mål lämnas över till en annan domstol för att den enskilde skall få&lt;br&gt;närmare till domstolen kan det innebära en längre resa för det allmännas&lt;br&gt;företrädare. Fördelama med ett överlämnande kan då gå förlorade.&lt;br&gt;Såsom anförts i promemorian bör ett överlämnande i sådana fall komma i&lt;br&gt;fråga främst i de fall kostnaderna kan begränsas exempelvis genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten uppdrar åt någon befattningshavare vid en annan myndighet&lt;br&gt;att föra myndighetens talan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det bör införas en generell&lt;br&gt;möjlighet till överlämnande av mål mellan domstolarna under förutsätt-&lt;br&gt;ning att det finns särskilda skäl för detta. Möjligheten bör finnas såväl&lt;br&gt;mellan länsrätter som mellan kammarrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel av denna innebörd bör emellertid förses med begränsningar&lt;br&gt;med hänsyn till den sakliga kompetensen hos domstolarna. Det bör inte&lt;br&gt;vara möjligt att överlämna ett mål till en domstol som normalt aldrig&lt;br&gt;handlägger mål av den aktuella typen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även framhållas att regeln är avsedd för enskilda fall. Det kan&lt;br&gt;inte komma i fråga att tillämpa regeln systematiskt i ett antal typ-&lt;br&gt;situationer, eventuellt för att korrigera det resultat som forumreglema ger&lt;br&gt;i allmänhet. Inte heller bör regeln utnyttjas för att åstadkomma en&lt;br&gt;utjämning av arbetsbördan mellan olika domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen bör ske i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och&lt;br&gt;utformas lika for länsrätt och kammarrätt samt ges den innebörden att&lt;br&gt;domstolen får, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan&lt;br&gt;avsevärd olägenhet för någon part, flytta över mål till en annan domstol&lt;br&gt;som handlägger sådana mål. Ändringarna bör göras genom tillägg till den&lt;br&gt;nya 8 a § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar respektive 14 §&lt;br&gt;samma lag. Den närmare regleringen för hur ett överlämnande skall&lt;br&gt;komma till stånd bör ske genom förordning med stöd av bemyndiganden&lt;br&gt;som samtidigt införs i nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av mål från en obehörig domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om handläggning av mål som kommer in till en&lt;br&gt;obehörig domstol men där det finns en annan domstol som är behörig&lt;br&gt;saknas uttryckliga regler inom förvaltningsprocessen. De allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna torde, som tidigare har berörts, ändå överlämna&lt;br&gt;målet till den allmänna förvaltningsdomstol som är behörig. I vissa fall,&lt;br&gt;t.ex. om det framgår klart av överklagandet att den enskilde vill att just&lt;br&gt;den domstolen skall pröva hans mål, behandlas frågan formellt och&lt;br&gt;överklagandet avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nämnts inledningsvis infördes den 1 juli 1996 bestämmelser för&lt;br&gt;de allmänna domstolarnas del om överlämnande av mål från en obehörig&lt;br&gt;till en behörig domstol. I förarbetena till bestämmelsen anförde&lt;br&gt;regeringen bl.a. följande (prop. 1995/96:115 s. 129 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för en reform ligger inte i första hand på domstolssidan även&lt;br&gt;om det finns vissa fördelar genom att förfarandet vid överlämnande är&lt;br&gt;enklare än vid avvisning. I stället är det främst intresset hos den part&lt;br&gt;som inleder förfarandet som träder i förgrunden. Denne slipper fa&lt;br&gt;tillbaka de ingivna handlingarna för nytt ingivande (till behörigt&lt;br&gt;organ), och detta besparar honom givetvis en del arbete som han inte&lt;br&gt;helt utan fog skulle kunna uppfatta som orsakat av en onödig&lt;br&gt;byråkrati. En viktig fördel med överlämnande jämfört med det som&lt;br&gt;gäller vid avvisning är att den som inlett förfarandet automatiskt bör få&lt;br&gt;tillgodoräkna sig det första ingivandet som dag för förfarandets&lt;br&gt;inledande. — Ett överlämnande är dock inte alltid till fördel for&lt;br&gt;käranden/sökanden. Denne kan ju mena att redan den domstol han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vänt sig till är behörig och vilja föra upp frågan till högre rätt. Om det&lt;br&gt;inte ställs upp något krav på att nan skall ha gått med på att&lt;br&gt;överlämnandet sker eller på att han skall ha avstått från att göra någon&lt;br&gt;invändning, måste man därför införa regler om rätt att överklaga ett&lt;br&gt;beslut om överlämnande, något som krånglar till systemet. Även när&lt;br&gt;käranden/sökanden inser att aen första domstolen är obehörig kan han&lt;br&gt;ha en befogad anledning att motsätta sig att målet eller ärendet&lt;br&gt;handläggs vid den behöriga domstolen. — Det som har sagts nu&lt;br&gt;medför att ett överlämnande inte bör ske mot kärandens/sökandens&lt;br&gt;vilja. Eftersom denne behöver ha beretts tillfälle att yttra sig i frågan&lt;br&gt;om överlämnande får man den enklaste regleringen om man som&lt;br&gt;villkor för överlämnande ställer upp att käranden/sökanden inte har&lt;br&gt;något att invända mot en överflyttning. Att han får tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;medför praktiskt sett att han också far kännedom om vilken domstol&lt;br&gt;som i fortsättningen handlägger hans mål eller ärende, ett&lt;br&gt;underrättelsebehov som annars maste tillgodoses på annat sätt. Att ett&lt;br&gt;krav på hörande av käranden/sökanden kan vara till nackdel för&lt;br&gt;honom när det finns en risk med dröjsmål, t.ex. när det gäller kvarstad,&lt;br&gt;är en konsekvens man mycket väl kan godta. — Inte heller några&lt;br&gt;andra befogade intressen synes kunna bli åsidosatta genom ett sådant&lt;br&gt;överlämnande och det finns därför inte anledning att ställa upp t.ex. ett&lt;br&gt;krav på att käranden/sökanden handlat ursäktligt när han först vänt sig&lt;br&gt;till en obehörig domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ärendelagen fick efter förslag från Lagrådet den lydelsen&lt;br&gt;att om tingsrätt i samband med att ett ärende inleds finner att den saknar&lt;br&gt;behörighet att handlägga ärendet men att en annan domstol skulle vara&lt;br&gt;behörig, skall tingsrätten lämna över den skrivelse genom vilken ärendet&lt;br&gt;inletts till den domstolen, om den som inlett ärendet inte har något att&lt;br&gt;invända mot detta och det inte heller finns något annat skäl mot att&lt;br&gt;skrivelsen överlämnas (8 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyss angivna propositionsuttalandena som legat till grund för&lt;br&gt;överlämnandebestämmelsema för de allmänna domstolarna är av&lt;br&gt;generell natur och har enligt regeringens mening relevans även för&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarnas del. Det bör därför i förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;införas en regel av samma innebörd som bestämmelsen i ärendelagen.&lt;br&gt;Detta bör ske genom en ny bestämmelse i 7 § förvaltningsprocesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har varit inne på frågan om möjligheten att&lt;br&gt;överlämna mål även skall innefatta överlämnande till allmän domstol&lt;br&gt;eller till specialdomstol. De berörda överlämnandebestämmelsema för de&lt;br&gt;allmänna domstolarnas del innebär att överlämnande inte kan ske till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. I allmän domstol gäller regler om att part&lt;br&gt;kan bli skyldig att ersätta motpartens kostnader i målet, vilket i princip&lt;br&gt;saknas inom förvaltningsprocessen Den som inleder ett mål i allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol har sålunda inte anledning att överväga risken att&lt;br&gt;drabbas av rättegångskostnader. Ett överlämnande från allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol till allmän domstol skulle dock kunna medföra att en&lt;br&gt;skyldighet för den som inlett målet att ersätta motpartens rättegångs-&lt;br&gt;kostnader senare uppstår. Detta bör enligt regeringens mening utesluta en&lt;br&gt;sådan överlämnandemöjlighet. För tydlighets skull bör av bestämmelsen&lt;br&gt;framgå att överlämnande endast får ske till en annan allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Vår formulering avviker här från utredningens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen bör också framgå att handlingarna skall anses&lt;br&gt;inkomna till den senare domstolen samma dag som de kom in till den&lt;br&gt;domstol som först tog emot dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln om domstolsprövning (avsnitt 4) torde i sig inte medföra&lt;br&gt;annat än en ytterst begränsad ökning av antalet mål i förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eftersom den i första hand är av författningsteknisk natur. Den nya regeln&lt;br&gt;skall emellertid också omfatta beslut enligt ett flertal förordningar där det&lt;br&gt;i dag föreskrivs överklagandeförbud, men som inte kan upprätthållas på&lt;br&gt;grund av EG-rättens krav på domstolsprövning. I ärendet föreslås också&lt;br&gt;att överprövningen enligt några författningar - både lagar och förord-&lt;br&gt;ningar - flyttas från regeringen till förvaltningsdomstol (avsnitt 4.3). Mot&lt;br&gt;bakgrund härav kan med säkerhet sägas att den nya regeln kommer att&lt;br&gt;medföra ett ökat antal mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;br&gt;Domstolarnas ökade arbetsbörda motsvaras till viss del av en minskning&lt;br&gt;av arbetsbördan hos regeringen. Den nya regeln om domstolsprövning av&lt;br&gt;förvaltningsbeslut anvisar en behörig domstol för det fall att en rätt till&lt;br&gt;domstolsprövning skulle finnas enligt EG-rätten eller Europakonven-&lt;br&gt;tionen och en sådan rätt inte är förutsedd i lagstiftningen. Genom regeln&lt;br&gt;kan Sverige leva upp till internationella åtaganden. Risken för negativa&lt;br&gt;kompetenskonflikter mellan domstolarna minskar. De budgetmässiga&lt;br&gt;effekterna av detta kan knappast anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övriga förslagen i detta ärende syftar i första hand till att&lt;br&gt;effektivisera förvaltningsprocessen. Genom att oregelbundenheter i&lt;br&gt;processordningen undanröjs kan vissa arbetsmoment vid handläggningen&lt;br&gt;av målen bli mindre tidsödande och därmed kostnadsbesparande. Genom&lt;br&gt;förenklingar, klarlägganden och mer enhetlighet i det processuella&lt;br&gt;regelsystemet skapas också mer utrymme för domstolarna att ägna sig åt&lt;br&gt;den egentliga tvistlösningen i målen. De föreslagna reglerna i avsnittet 14&lt;br&gt;om överlämnande av mål möjliggör en flexiblare ordning i fråga om&lt;br&gt;valet av forum. Reglerna torde dock inte fa tillämpning i något större&lt;br&gt;antal fall. Fördelarna framträder framförallt för enskilda som kan slippa&lt;br&gt;kostnadskrävande inställelser hos domstolar på avlägsen ort. Förslagen i&lt;br&gt;denna del bör innebära förenklingar och förbättringar för främst&lt;br&gt;domstolarna samt medföra kostnadsbesparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär förslagen i detta ärende att antalet mål i de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna kommer att öka jämfört med i dag.&lt;br&gt;Det går dock inte att nu bedöma i vilken utsträckning arbetsbördan&lt;br&gt;kommer att öka, eftersom det hänger samman med bl.a. hur den nya&lt;br&gt;överklagandemöjligheten kommer att utnyttjas. Regeringen gör dock den&lt;br&gt;bedömningen att ett eventuellt ökat resursbehov för de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna till följd av förslaget bör kunna tillgodoses inom&lt;br&gt;ramen för befintliga anslag för rättsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Såväl den nya överklaganderegeln som övriga bestämmelser bör träda i&lt;br&gt;kraft den 1 oktober 1998. Det är inte lämpligt att flytta över de ärenden&lt;br&gt;som redan handläggs hos regeringen till allmän förvaltningsdomstol. De&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagändringar som innebär en på angivet sätt ändrad överklagandeinstans&lt;br&gt;bör därför inte avse de fall där det överklagade beslutet har meddelats&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Den nya överklagandebestämmelsen bör i övrigt&lt;br&gt;tillämpas även i de fall där det överklagade beslutet har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet, vilket blir fallet om några särskilda övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser inte förs in. I fråga om krav på prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt i ytterligare måltyper bör de nya bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;endast om det första beslutet i ärendet har meddelats efter ikraftträdandet.&lt;br&gt;Begränsningen av rätten att föra talan mot desertionsbeslut bör endast&lt;br&gt;gälla då det första awisningsbeslutet har meddelats efter ikraftträdandet.&lt;br&gt;Övriga nya processuella bestämmelser bör tillämpas redan vid&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln i 22 a § förvaltningslagen om överklagande av för-&lt;br&gt;valtningsbeslut medför att om det i författning saknas överklagande-&lt;br&gt;bestämmelser skall beslut enligt författningen - förutsatt att beslutet är&lt;br&gt;överklagbart - som huvudregel fa överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. I föräldrabalken saknas föreskrifter om överklagande av läns-&lt;br&gt;styrelsens beslut i fråga om tillsyn över överförmyndares och över-&lt;br&gt;förmyndamämnders verksamhet enligt 19 kap. 17 §. För att sådana beslut&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall överklagas till regeringen, har en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse om detta införts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen har införts en bestämmelse om att Läkemedelsverkets beslut får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i stället för som nu hos&lt;br&gt;regeringen (se avsnitt 4.3). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten (se avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya fjärde stycket innehåller ett undantag från den nya regeln i 33 §&lt;br&gt;fjärde stycket förvaltningsprocesslagen om överklagandeförbud mot&lt;br&gt;desertionsbeslut, se avsnitt 17.6. Undantaget avser försäkringskassans&lt;br&gt;beslut att avvisa ett överklagande på grund av att det har kommit in för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sent och har motiverats i avsnitt 9. Till följd av lydelsen av den angivna&lt;br&gt;regeln i förvaltningsprocesslagen omfattas inte heller kassans mot-&lt;br&gt;svarande awisningsbeslut beträffande en begäran om omprövning av&lt;br&gt;överklagandeförbudet. Flera materiella författningar, bl.a. lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, innehåller en hänvisning till&lt;br&gt;handläggningsreglema i lagen om allmän försäkring och däribland 20&lt;br&gt;kap. 11 § i lagen. Undantaget i fjärde stycket blir därför tillämpligt även i&lt;br&gt;fråga om mål enligt dessa författningar. I de fall där det är länsrätten som&lt;br&gt;awisar ett överklagande i ett socialförsäkringsmål gäller däremot&lt;br&gt;överklagandeförbudet enligt förvaltningsprocesslagen. I ett sådant fall&lt;br&gt;blir således kammarrätten den sista instans som kommer att pröva frågan&lt;br&gt;om överklagandet har kommit in i rätt tid. Överklagandeförbudet mot&lt;br&gt;kammarrättens beslut påverkar dock inte Regeringsrättens möjlighet att&lt;br&gt;ta upp en överklagad fråga om ändring enligt 20 kap. 10 a § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen (1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke har införts en bestämmelse som innebär att en&lt;br&gt;räkning för en lantmäteriförrättning får överklagas inom tre veckor från&lt;br&gt;räkningens förfallodag. Syftet med den nya bestämmelsen är att ge&lt;br&gt;lagstöd för att lantmäterimyndigheternas räkningar avseende förrätt-&lt;br&gt;ningskostnader skall kunna prövas av fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bestämmelsen förs in i fastighetsbildningslagen, som inte i&lt;br&gt;övrigt behandlar räkningar för lantmäteriförrättningar, används ordet&lt;br&gt;räkning inte i lagtexten. Tiden för överklagande har bibehållits från den&lt;br&gt;nu gällande regleringen i 10 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid&lt;br&gt;lantmäteriförrättningar. Bestämmelsen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Ändringen behandlas i avsnitt 4.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande tredje och fjärde styckena i bestämmelsen har lagts&lt;br&gt;samman och utgör tredje stycket. Genom en saklig ändring föreskrivs att&lt;br&gt;en avdelning är domför med ett regeringsråd vid prövning av talan mot&lt;br&gt;beslut där ett överklagande har awisats såsom för sent inkommet (se&lt;br&gt;avsnitt 7). Som ett led i utmönstringen av ordet besvär i den förvalt-&lt;br&gt;ningsprocessrättsliga lagstiftningen har ordet ersatts med det synonyma&lt;br&gt;ordet överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket har lagts till att andra frågor i mål där prövningstill-&lt;br&gt;stånd krävs för prövning av överklagande får avgöras av ett regeringsråd,&lt;br&gt;vilket innebär en utökning av ensamdomarbehörigheten. Ändringen avser&lt;br&gt;nya processuella frågor som kan bli föremål för beslut före eller i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samband med dispensprövningen. Bestämmelsen har kommenterats Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;närmare i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket punkten 2 har hänvisningen till den gamla&lt;br&gt;folkbokföringslagen utgått. Den nya folkbokföringslagen (1991:481)&lt;br&gt;innehåller inte några bestämmelser om underställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller regler om överlämnande av mål mellan&lt;br&gt;kammarrätter. I 7 § förvaltningsprocesslagen finns vissa ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser om överlämnande av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafens första stycke har möjligheten för kammarrätterna&lt;br&gt;att lägga samman mål som har nära samband med varandra till en&lt;br&gt;kammarrätt, vilket hittills reglerats i 4 § förordningen (1977:937) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m., utvidgats till att avse&lt;br&gt;samtliga måltyper. Härigenom uppnås en med länsrätterna enhetlig&lt;br&gt;reglering i frågan. Ändringen har behandlats närmare i avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser om överlämnande av mål som inte&lt;br&gt;har samband med andra mål, mellan kammarrätterna. Detta får ske om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för&lt;br&gt;någon part. Överlämnande avses kunna ske exempelvis om det skall&lt;br&gt;hållas muntlig förhandling i målet och det framstår som process-&lt;br&gt;ekonomiskt fördelaktigt för både domstolarna och parterna att målet&lt;br&gt;handläggs vid en annan kammarrätt. Mottagande domstol måste dock&lt;br&gt;handlägga den typ av mål det gäller. Regeln innebär att exempelvis ett&lt;br&gt;skattemål i allmänhet kan överlämnas mellan kammarrätterna men&lt;br&gt;däremot inte ett mål enligt fordonsskattelagen (1988:327) eftersom&lt;br&gt;Länsrätten i Örebro län är specialforum och Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;därigenom är den enda kammarrätt som handlägger måltypen. Den&lt;br&gt;angivna begränsningen av möjligheten att överlämna mål gäller även då&lt;br&gt;en viss typ av beslut enligt en lag förbehålls viss eller vissa&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter och till följd därav inte kan nå den domstol till&lt;br&gt;vilken ett överlämnande aktualiserats. Se vidare avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall närmare föreskrifter om överlämnande av&lt;br&gt;mål mellan kammarrätterna meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av den nya lydelsen av 34 a § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;gäller kravet på prövningstillstånd samtliga länsrätts beslut i ett mål som&lt;br&gt;enligt den materiella lagstiftningen kräver prövningstillstånd samt vid&lt;br&gt;överklagande av beslut som har ett direkt samband med ett sådant mål.&lt;br&gt;Genom en ändring i 12 § femte stycket lagen om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar är kammarrätt domför med två ledamöter även vid behandling&lt;br&gt;av nya processuella frågor i mål där prövningstillstånd krävs för&lt;br&gt;prövning av överklagande. Detta är en ändring motsvarande den som&lt;br&gt;beträffande Regeringsrätten har gjorts i 4 a § lagen om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar. Bestämmelsen om den mindre sammansättningen gäller&lt;br&gt;dock endast om de nya frågorna prövas före eller i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dispensprövningen. Bestämmelsen har kommenterats närmare i avsnitt&lt;br&gt;10. Enligt tredje meningen gäller samma domförhetsregel som vid&lt;br&gt;dispensprövningen även när kammarrätt fattar eller överprövar ett&lt;br&gt;desertionsbeslut, vilket har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för kammarrätt att avgöra kommunalbesvärsmål utan&lt;br&gt;medverkan av särskilda ledamöter har utökats genom en ändring i andra&lt;br&gt;stycket. Ändringen har behandlats i avsnitt 11. Det nya rekvisitet i&lt;br&gt;bestämmelsen är att målet skall vara av enkel beskaffenhet, vilket&lt;br&gt;innebär att samma förutsättning gäller både för kammarrätts och länsrätts&lt;br&gt;prövning utan särskilda ledamöter, jfr 17 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag till språklig justering i första stycket har fått viss&lt;br&gt;remisskritik och har inte genomförts. En annan språklig ändring har dock&lt;br&gt;gjorts genom att ordet beslut lagts till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har ordet enskild ersatts med part, vilket utgör en&lt;br&gt;anpassning med hänsyn till den tidigare reformen med allmän tvåparts-&lt;br&gt;process inom förvaltningsprocessen. Ändringen innebär att vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av om överlämnande skall ske enligt bestämmelsen skall hänsyn&lt;br&gt;även tas till de effekter som ett överlämnande far för en allmän part. För&lt;br&gt;kammarrätternas del införs en motsvarande bestämmelse i 8 a § första&lt;br&gt;stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke regleras möjligheten att lämna över mål mellan&lt;br&gt;länsrätterna om särskilda skäl för ett sådan överlämnande finns.&lt;br&gt;Regleringen är utformad på samma sätt som för kammarrätterna, jfr&lt;br&gt;kommentaren till 8 a § andra stycket lagen om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar och avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.6 Förslaget till lag om ändring av förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser som tidigare angavs i 7 §. I&lt;br&gt;paragrafen har ordet besvär genomgående bytts ut mot överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i första stycket skall överklagandetiden för en&lt;br&gt;myndighet eller annan part som företräder det allmänna beräknas från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelas. En domstol behöver således i fortsättningen&lt;br&gt;inte delge ett beslut med en företrädare för det allmänna om det inte finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser som anger att delgivning skall vara utgångspunkt&lt;br&gt;för överklagandetidens beräkning (se avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya 7 § skall en länsrätt eller kammarrätt, som i samband med&lt;br&gt;att ett mål inleds finner att den inte är behörig att handlägga målet men&lt;br&gt;att det finns en annan motsvarande domstol som är behörig, lämna över&lt;br&gt;målet till den behöriga domstolen. Överlämnande kan ske mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätter respektive mellan kammarrätter. Regeln är tillämplig på de&lt;br&gt;situationer då förfarandet i allmän förvaltningsdomstol inleds, men inte&lt;br&gt;vid överklagande från en förvaltningsdomstol till en annan.&lt;br&gt;Överlämnande får endast ske om den som inlett målet inte har något att&lt;br&gt;invända mot detta och det inte heller finns något annat skäl mot ett&lt;br&gt;överlämnande. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 14. Handlingen&lt;br&gt;skall anses vara inkommen till den senare domstolen samma dag som den&lt;br&gt;kom in till den första domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke har tagits in en generell regel som motsvarar&lt;br&gt;bestämmelsen i 30 § förvaltningslagen. Om en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol har överprövat en underinstans beslut att avvisa ett överklagande&lt;br&gt;såsom för sent inkommet får domstolens beslut inte överklagas (se&lt;br&gt;avsnitt 9). På grund av att undantag har gjorts i bl.a. lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring (se avsnitt 17.3 och 17.16), är bestämmelsen inte tillämplig på&lt;br&gt;t.ex. en försäkringskassas beslut att avvisa ett överklagande. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har formulerats om med anledning av Lagrådets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som innehåller de allmänna förutsättningarna för&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt har ändrats både språkligt och sakligt.&lt;br&gt;Av första stycket framgår att för de mål det är särskilt föreskrivet, krävs&lt;br&gt;prövningstillstånd för att kammarrätten skall pröva ett överklagande av&lt;br&gt;länsrättens beslut i målet. Av bestämmelsen följer att i mål där det&lt;br&gt;föreskrivs krav på prövningstillstånd för det materiella avgörandet gäller&lt;br&gt;detta krav samtliga länsrätts beslut i målet. Även beslut i frågor som har&lt;br&gt;ett direkt samband med ett sådant mål kräver prövningstillstånd. Således&lt;br&gt;omfattas exempelvis länsrätts desertionsbeslut av kravet på prövnings-&lt;br&gt;tillstånd. Lagändringen har kommenterats närmare i avsnitt 5. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har formulerats om med anledning av Lagrådets yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1037) om&lt;br&gt;äganderättsutredning och legalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;26 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om överklagande av&lt;br&gt;länsstyrelsernas och Lantmäteriverkets beslut enligt lagen, dvs. dels be-&lt;br&gt;slut av dessa myndigheter i fråga om förordnande om äganderättsutred-&lt;br&gt;ning, dels länsstyrelsernas beslut angående prövning av fråga om legali-&lt;br&gt;sering utan ansökan. Dessa beslut skall överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol enligt första stycket. Enligt andra stycket krävs prövnings-&lt;br&gt;tillstånd vid överklagande till kammarrätten. Eftersom 27 § innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om talan mot lantmäterimyndigheternas beslut, tas den nya&lt;br&gt;paragrafen med bestämmelser om överklagande in omedelbart före 27 §.&lt;br&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 4.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.8 Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289) Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i viteslagen infors ett allmänt krav på prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i kammarrätt i mål om utdömande av vite enligt nämnda lag&lt;br&gt;(avsnitt 17.13). Föreskriften i 25 § fjärde stycket datalagen om att det i&lt;br&gt;mål om utdömande av vite som förelagts enligt datalagen krävs&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt har därför utgått.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har ett tillägg gjorts som innebär att en räkning som avser&lt;br&gt;prövning av ett ärende om godkännande av en överenskommelse enligt&lt;br&gt;43 § anläggningslagen skall överklagas till fastighetsdomstol. I tillägget&lt;br&gt;hänvisas till 15 kap. 6 § tredje stycket fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). Ändringen behandlas i avsnitt 4.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfälligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs bestämmelser i ett nytt första stycke om vilken lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet som skall vara behörig att pröva ett ärende enligt lagen.&lt;br&gt;Ärendet skall prövas av den lantmäterimyndighet inom vars område&lt;br&gt;samfälligheten är belägen. För det fall ärendet avser en samfällighet som&lt;br&gt;är belägen inom flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden,&lt;br&gt;prövas ärendet av den statliga lantmäterimyndighet inom vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde huvuddelen av samfalligheten är belägen. Detsamma gäller&lt;br&gt;om ärendet rör flera samfälligheter som är belägna inom skilda lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheters verksamhetsområden. För ärenden som rör&lt;br&gt;registrering skall dock även fortsättningsvis tillämpas den särskilda&lt;br&gt;forumregeln som gäller enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om fastighetsdomstolarnas behörighet ändras inte,&lt;br&gt;men placeras i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken närmast före 66 § ändras så att det framgår att även lantmäte-&lt;br&gt;rimyndigheternas behörighet regleras i paragrafen. Ändringen behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell regel om att en lantmäterimyndighets beslut enligt samfällig-&lt;br&gt;hetslagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol fors in i första&lt;br&gt;stycket. Denna bestämmelse omfattar alltså även de beslut som lantmäte-&lt;br&gt;rimyndigheterna fattar enligt 7, 20 och 21 §§ om förordnande av sam-&lt;br&gt;manträdesledare samt om interimistiska åtgärder. I andra meningen före-&lt;br&gt;skrivs att en särskild tid för överklagande på två månader från beslutets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag gäller i fråga om beslut om avskrivning av en ansökan om eller an-&lt;br&gt;mälan för registrering samt beslut att vägra registrering enligt samfällig-&lt;br&gt;hetslagen. Denna bestämmelse om tiden för att överklaga har en motsva-&lt;br&gt;righet i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (15 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket). Någon ändring har därför inte gjorts i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i den hittillsvarande lydelsen, om rätt att överklaga vissa&lt;br&gt;länsstyrelsebeslut till regeringen, utgår. Det nuvarande tredje stycket blir&lt;br&gt;nytt andra stycke. Orden ”i övrigt” tas bort, vilket medför att samtliga&lt;br&gt;länsstyrelsebeslut överklagas hos allmän fövaltningsdomstol. Ändringen&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 4.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har reglerat utgångspunkten för beräkningen av länsstyrelsens&lt;br&gt;överklagandetid vid talan mot allmän förvaltningsdomstols avgörande i&lt;br&gt;körkortsmål. Den har upphävts eftersom den i sak överensstämmer med&lt;br&gt;den införda generella regeln 7 § förvaltningsprocesslagen (avsnitt 17.6)&lt;br&gt;om att överklagandetiden för allmän part skall räknas från beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i fjärde stycket att prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätt flyttas till en ny 74 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i tredje stycket att prövningstillstånd krävs vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätt flyttas till en ny 74 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts en föreskrift som innebär att prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kammarrätt av mål enligt socialtjänstlagen.&lt;br&gt;Härigenom omfattar kravet på prövningstillstånd även mål om återkrav&lt;br&gt;av utgivet bistånd enligt socialtjänstlagen. Ändringen har berörts i avsnitt&lt;br&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:206) om&lt;br&gt;viten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på prövningstillstånd i kammarrätt har införts i mål om utdömande&lt;br&gt;av vite enligt viteslagen. Ändringen har berörts i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.14 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg anges att det i 22 a § finns bestämmelser om över-&lt;br&gt;klagande och om krav på prövningstillstånd i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken närmast före 22 § har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller en allmän och kompletterande regel om&lt;br&gt;domstolsprövning av förvaltningsbeslut. I de fall bestämmelsen är&lt;br&gt;tillämplig skall beslutet få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Genom den nya regeln överges i huvudsak den nu gällande delvis&lt;br&gt;oskrivna regeln att ett beslut av en statlig myndighet, om inte annat anges&lt;br&gt;i författning, får överklagas till närmast högre förvaltningsmyndighet och&lt;br&gt;ytterst till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att överklagande skall kunna ske med stöd av&lt;br&gt;regeln är att beslutet i fråga kan överklagas, jfr 22 § förvaltningslagen.&lt;br&gt;Mot bakgrund av att den nya paragrafen är placerad närmast efter 22 § är&lt;br&gt;det inte nödvändigt att som en förutsättning för den nya regelns&lt;br&gt;tillämpning uttryckligen ange att beslutet kan överklagas. Formuleringen&lt;br&gt;avviker här från Lagrådets förslag. Se vidare avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om domstolsprövning i allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;skall ses som ett uttryck för det som redan nu i praktiken är huvudregel i&lt;br&gt;fråga om överprövning av förvaltningsmyndigheternas beslut. Ett syfte&lt;br&gt;med regeln är att den skall utgöra överklagandebestämmelse för de beslut&lt;br&gt;som meddelas med stöd av förordning och som skall få överprövas i&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Sådana bestämmelser har tidigare funnits i&lt;br&gt;respektive förordning. Ett annat syfte med den allmänna regeln är att&lt;br&gt;ange en behörig domstolsinstans för det fall att en domstol skulle finna&lt;br&gt;att ett i författning stadgat överklagandeförbud inte kan upprätthållas mot&lt;br&gt;bakgrund av Europakonventionen eller EG-rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från regelns tillämpningsområde har uttryckligen undantagits sådana&lt;br&gt;beslut som inte lämpar sig för domstolsprövning. Det gäller beslut i&lt;br&gt;administrativa ärenden och normgivningsärenden. Talan mot beslut i&lt;br&gt;dessa typer av ärenden skall således inte få föras i förvaltningsdomstol&lt;br&gt;med stöd av den allmänna regeln. Normgivningsärendena beskrivs&lt;br&gt;genom en hänvisning till 20 § första stycket 5, som i sin tur hänvisar till&lt;br&gt;8 kap. regeringsformen. För dessa slags ärenden kommer även i&lt;br&gt;fortsättningen överklagande att kunna ske till regeringen med stöd av&lt;br&gt;verksförordningen (1995:1322). Som redovisats i avsnitt 4.3 kommer 35&lt;br&gt;§ verksförordningen att ändras så att den korresponderar med den nya&lt;br&gt;bestämmelsen. Av 31 § förvaltningslagen framgår att den nya 22 a § inte&lt;br&gt;är tillämplig på beslut som får överklagas med stöd av bestämmelserna&lt;br&gt;om laglighetsprövning enligt kommunallagen eller kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut har överklagats till länsrätt med stöd av 22 a § och om&lt;br&gt;länsrättens avgörande i målet överklagas till kammarrätten krävs&lt;br&gt;prövningstillstånd för att kammarrätten skall pröva överklagandet. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgår av andra stycket i paragrafen. Föreskriften gäller enbart for de&lt;br&gt;mål där överklagande har skett med stöd av den nya regeln. I andra fall,&lt;br&gt;dvs. där det i lag finns särskilda bestämmelser om överklagande till&lt;br&gt;länsrätt, krävs prövningstillstånd om det i den aktuella speciallagen&lt;br&gt;föreskrivs ett sådant krav. Kravet på prövningstillstånd i kammarrätt för&lt;br&gt;de beslut som avses i 22 a § omfattar även beslut som innebär att&lt;br&gt;länsrätten funnit att överklagande inte far ske med stöd av den nya&lt;br&gt;bestämmelsen - vilket kan bero på t.ex. att beslutet inte är överklagbart&lt;br&gt;eller att beslutet omfattas av undantagen i andra stycket - och där&lt;br&gt;länsrätten således avvisat överklagandet (se avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ges en särskild upplysning om att bestämmelsen inte&lt;br&gt;gäller om det i den i ärendet aktuella materiella lagstiftningen finns&lt;br&gt;föreskrifter om överklagande till en annan instans t.ex. till regeringen&lt;br&gt;eller en föreskrift om överklagandeförbud. Att bestämmelsen inte heller&lt;br&gt;gäller i de fall där det brister i fråga om överklagbarhet har redan nämnts&lt;br&gt;och följer av 22 § förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln om domstolsprövning kommenteras mer ingående i&lt;br&gt;avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse har det i andra stycket införts en föreskrift om&lt;br&gt;utgångspunkten för beräkning av överklagandetiden för en allmän part.&lt;br&gt;Överklagandetiden skall i dessa fall räknas från beslutsdagen (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 12). Bestämmelsen reglerar de fall där den allmänna parten&lt;br&gt;överklagar en myndighets beslut till länsrätt eller kammarrätt. I fråga om&lt;br&gt;allmän parts överklagande mellan förvaltningsdomstolar har i 6 a § första&lt;br&gt;stycket förvaltningsprocesslagen införts en regel som anger beslutsdagen&lt;br&gt;som utgångpunkt (jfr 17.6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;84 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket tas föreskriften beträffande Riksskatteverkets över-&lt;br&gt;klagandetid bort eftersom generella regler om överklagandetidens beräk-&lt;br&gt;ning införs i 23 § förvaltningslagen och 6 a § förvaltningsprocesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har hänvisningen till 8 kap. 7 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter utgått med anledning av att den&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelsen föreslås upphävd genom prop. 1997/98:65.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga förslag till lagändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen&lt;br&gt;(1974:182) motiveras av samma skäl som anförts i avsnitt 17.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen&lt;br&gt;(1997:239) om arbetslöshetskassor har samma innebörd som ändringen i&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring (17.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i förslagen till yrkestrafiklagen och lagen om biluthyrning Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;är desamma som ändringen i körkortslagen (17.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagändringar avser i huvudsak införande av bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande till regeringen respektive allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorian Översyn av förvaltningsprocessen (Ds&lt;br&gt;1996:40) lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1947:529) om allmänna barn-&lt;br&gt;bidrag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10- Bestämmelserna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän 13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av allmän försäkringskassas ändring av allmän försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt om överklagande av beslut samt om överklagande av&lt;br&gt;allmän försäkringskassas och dom- allmän försäkringskassas beslut har&lt;br&gt;stols beslut har motsvarande motsvarande tilllämpning i ärende&lt;br&gt;tillämpning i ärende enligt denna enligt denna lag. Omprövning av&lt;br&gt;lag. Omprövning av beslut i fråga beslut i fråga om återbetalnings-&lt;br&gt;om återbetalningsskyldighet enligt skyldighet enligt 12 § skall göras av&lt;br&gt;12 § skall göras av socialförsäk- socialförsäkringsnämnd, om det&lt;br&gt;ringsnämnd, om det belopp som belopp som utbetalats för mycket&lt;br&gt;utbetalats för mycket överstiger 10 överstiger 10 procent av basbeloppet&lt;br&gt;procent av basbeloppet enligt 1 kap. enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän&lt;br&gt;6 § lagen om allmän försäkring. försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändring bör vidtas även i följande författningar inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet. Ikraftträdandebestämmelsen bör vara lika-&lt;br&gt;lydande för dessa ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § tandvårdstaxan (1973:638)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till&lt;br&gt;handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1958:295) om sjömansskatt skall&lt;br&gt;upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. I fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;997/98 101&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 13 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;forsäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett överklagande inom klagotiden kommit in till en allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol, Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa, som inte har meddelat det överklagade beslutet, skall&lt;br&gt;överklagandet översändas till den myndighet som meddelat beslutet och&lt;br&gt;anses inkommet i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut i mål eller Överklagande av beslut i ärenden&lt;br&gt;ärenden om försäkring enligt denna om försäkring till länsrätt enligt&lt;br&gt;lag skall vara inkommet inom två denna lag skall vara inkommet inom&lt;br&gt;månader från den dag då klaganden två månader från den dag då&lt;br&gt;fick del av beslutet eller, om klaganden fick del av beslutet eller,&lt;br&gt;överklagandet anförts av Riks- om överklagandet anförts av Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket eller allmän för- försäkringsverket eller allmän&lt;br&gt;säkringskassa, inom två månader försäkringskassa, inom två månader&lt;br&gt;från den dag då beslutet meddelades, från den dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla en begäran om omprövning enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassas, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut&lt;br&gt;skall omedelbart gälla, om inte annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av&lt;br&gt;den domstol som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30 § kupongskattelagen (1970:624) skall&lt;br&gt;upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. I fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 a, 8, 12, 13 a och 14§§ lagen (1971:289)&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avdelning dömer fem regeringsråd. Avdelningen är dock domför&lt;br&gt;med fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om resning eller återställande av försutten&lt;br&gt;tid och vid prövning av frågor som avses i 28 § förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) är avdelningen domför med tre regeringsråd, om prövningen är&lt;br&gt;av enkel beskaffenhet. Har regeringsrätten tidigare avslagit en ansökan om&lt;br&gt;resning från samma sökande beträffande samma avgörande och anför&lt;br&gt;sökanden inget nytt som är av betydelse för prövningen av ansökningen, är&lt;br&gt;avdelningen dock domför med ett regeringsråd, om ansökningen avslås&lt;br&gt;eller avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av talan mot beslut Vid prövning av talan mot beslut&lt;br&gt;varigenom besvär avvisats såsom varigenom ett överklagande avvisats&lt;br&gt;för sent inkomna samt vid beslut om såsom för sent inkommet samt vid&lt;br&gt;avvisande av för sent inkomna beslut om avskrivning av mål efter&lt;br&gt;besvär är avdelningen domför med återkallelse är avdelningen domför&lt;br&gt;tre regeringsråd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med ett regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål&lt;br&gt;efter återkallelse är avdelningen&lt;br&gt;domför med ett regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd får Frågor i mål som kräver pröv-&lt;br&gt;avgöras av ett regeringsråd. Fler än ningstillstånd får avgöras av ett&lt;br&gt;tre regeringsråd får inte delta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regeringsråd. Fler än tre rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsråd får inte delta. Efter det att&lt;br&gt;prövningstillstånd meddelats gäller&lt;br&gt;första-tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos&lt;br&gt;domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål som underställs domstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1967:198),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål enligt lagen (1989:479) 2. mål enligt lagen (1989:479)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning för kostnader i om ersättning för kostnader i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt, m. m. i ärenden och mål om skatt, m.m. i&lt;br&gt;den utsträckning som är föreskrivet den utsträckning som är föreskrivet&lt;br&gt;i den lagen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana ansökningar om res- 3. sådana ansökningar om res-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning i mål eller ärenden som enligt ning i mål eller ärenden som enligt&lt;br&gt;11 kap. 11 § regeringsformen skall 11 kap. 11 § regeringsformen skall&lt;br&gt;prövas av förvaltningsdomstol, om prövas av förvaltningsdomstol, om&lt;br&gt;målet eller ärendet slutligt avgjorts målet eller ärendet slutligt avgjorts&lt;br&gt;av en länsrätt eller förvaltnings- av en länsrätt eller förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ansökningar om återställande 4. ansökningar om återställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av försutten tid för överklagande av försutten tid för överklagande&lt;br&gt;eller därmed jämförbar åtgärd till eller därmed jämförbar åtgärd till&lt;br&gt;länsrätt, kammarrätt eller förvalt- länsrätt, kammarrätt eller förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ansökningar enligt lagen 5. ansökningar enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:205) om rättsprövning av (1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut i den ut- vissa förvaltningsbeslut i den ut-&lt;br&gt;sträckning som är föreskrivet i den sträckning som är föreskrivet i den&lt;br&gt;lagen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål om sådant onödigt uppe- 6. mål om sådant onödigt uppe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande av ärende som enligt hållande av ärende som enligt&lt;br&gt;föreskrift i lag skall prövas av föreskrift i lag skall prövas av&lt;br&gt;kammarrätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;kammarrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, får målen&lt;br&gt;handläggas vid en av kammar-&lt;br&gt;rätterna, om det kan göras utan&lt;br&gt;avsevärd olägenhet för någon part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kammarrätt får, om det före-&lt;br&gt;ligger särskilda skäl och det kan&lt;br&gt;göras utan avsevärd olägenhet för&lt;br&gt;någon part, flytta över mål till en&lt;br&gt;annan kammarrätt som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning som be-&lt;br&gt;slutats av regeringen får ta upp ett&lt;br&gt;sådant mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om&lt;br&gt;överlämnande av mål mellan&lt;br&gt;kammarrätterna meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra&lt;br&gt;lagfarna ledamöter får ej sitta i rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är&lt;br&gt;kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler&lt;br&gt;än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i&lt;br&gt;rätten. Kammarrätt är dock domför utan nämndemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet avgöres, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt Bilaga 1&lt;br&gt;vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta&lt;br&gt;prövats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål,&lt;br&gt;får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domförhet vid behandling av vissa mål finns bestämmelser i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1990:886) om granskning&lt;br&gt;och kontroll av filmer och videogram. Bestämmelser om domförhet vid&lt;br&gt;behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om Vid behandling av frågor i mål&lt;br&gt;prövningstillstånd är kammarrätten som kräver prövningstillstånd är&lt;br&gt;domför med två ledamöter, om de är kammarrätten domför med två&lt;br&gt;ense om slutet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ledamöter, om de är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att prövningstilstånd&lt;br&gt;meddelats gäller första-fjärde och&lt;br&gt;sjätte-åttonde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller vid prövning av&lt;br&gt;fråga om ett överklagande skett i&lt;br&gt;rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en&lt;br&gt;lagfaren ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att de&lt;br&gt;bör förbehållas lagfarna ledamöter, av en annan tjänsteman i kammarrätten&lt;br&gt;som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare bestämmelser om&lt;br&gt;detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av tre&lt;br&gt;lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som anges i&lt;br&gt;13 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten är dock domför Kammarrätten är dock domför&lt;br&gt;utan de särskilda ledamöterna i utan de särskilda ledamöterna i&lt;br&gt;sådana fall som anges i 12 § andra sådana fall som anges i 12 § andra&lt;br&gt;stycket 1-3 samt vid pröv ning av stycket 1-3 samt vid prövning av&lt;br&gt;överklagande som uppenbarligen överklagande när målet är av enkel&lt;br&gt;inte kan bifallas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i lag eller annan för- Om det i lag eller annan författ-&lt;br&gt;fattning föreskrivs att talan skall ning föreskrivs att fråga skall väckas&lt;br&gt;väckas vid eller överklagas till vid eller överklagas till allmän för-&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, skall valtningsdomstol, skall det göras vid&lt;br&gt;det göras vid en länsrätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län ärendet först&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövats, om inte regeringen för ett&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;länsrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, far målen&lt;br&gt;handläggas vid en av länsrätterna&lt;br&gt;om det kan göras utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om överläm-&lt;br&gt;nande av mål mellan länsrätter&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visst slag av mål föreskriver något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;länsrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, far målen&lt;br&gt;handläggas vid en av länsrätterna&lt;br&gt;om det kan göras utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länsrätt får, om det föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl och det kan göras&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon&lt;br&gt;part, flytta över mål till en annan&lt;br&gt;länsrätt som enligt lag eller&lt;br&gt;författning som beslutats av rege-&lt;br&gt;ringen får ta upp ett sådant mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om över-&lt;br&gt;lämnande av mål mellan länsrätter&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 8 § tredje stycket tillämpas&lt;br&gt;inte i mål som har anhängiggjorts dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7, 33, 34 a och 35 §§ förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärshandling tillställs den Ett överklagande tillställs den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat det myndighet som har meddelat det&lt;br&gt;beslut som överklagas. Handlingen beslut som överklagas. Överkla-&lt;br&gt;skall ha kommit in inom tre veckor gandet skall ha kommit in inom tre&lt;br&gt;från den dag då klaganden fick del veckor från den dag då klaganden&lt;br&gt;av beslutet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fick del av beslutet eller, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagandet anförts av en&lt;br&gt;myndighet eller annan part, som&lt;br&gt;enligt föreskrift i lag företräder det&lt;br&gt;allmänna, inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har meddelat Den myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet prövar om besvärshand- beslutet prövar om överklagandet&lt;br&gt;lingen har kommit in i rätt tid. Har har kommit in i rätt tid. Har&lt;br&gt;handlingen kommit in för sent, skall överklagandet kommit in för sent,&lt;br&gt;myndigheten avvisa den, om inte skall myndigheten avvisa det, om&lt;br&gt;annat följer av tredje stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inte annat följer av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingen skall inte avvisas, om Överklagandet skall inte avvisas,&lt;br&gt;förseningen beror på att myndig- om förseningen beror på att myn-&lt;br&gt;heten har lämnat klaganden en digheten har lämnat klaganden en&lt;br&gt;felaktig underrättelse om hur man felaktig underrättelse om hur man&lt;br&gt;överklagar. Handlingen skall inte överklagar. Överklagandet skall inte&lt;br&gt;heller avvisas, om den inom heller avvisas, om det inom&lt;br&gt;överklagandetiden har kommit in till överklagandetiden har kommit in till&lt;br&gt;den domstol som skall pröva den domstol som skall pröva över-&lt;br&gt;överklagandet. I ett sådant fall skall klagandet. I ett sådant fall skall&lt;br&gt;domstolen vidarebefordra hand- domstolen vidarebefordra överkla-&lt;br&gt;lingen till den myndighet som har gandet till den myndighet som har&lt;br&gt;meddelat beslutet och samtidigt meddelat beslutet och samtidigt&lt;br&gt;lämna uppgift om vilken dag lämna uppgift om vilken dag över-&lt;br&gt;handlingen kom in till den högre klagandet kom in till den högre&lt;br&gt;instansen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;instansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om besvärshandlingen inte av- Om överklagandet inte avvisas&lt;br&gt;visas enligt denna paragraf, skall den enligt denna paragraf, skall den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat be- myndighet som har meddelat&lt;br&gt;slutet överlämna den och övriga beslutet överlämna det och övriga&lt;br&gt;handlingar i ärendet till den domstol handlingar i ärendet till den dom-&lt;br&gt;som skall pröva överklagandet, stol som skall pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte när överklä- Detta gäller dock inte när över-&lt;br&gt;gandet förfaller enligt 28 § förvalt- klagandet förfaller enligt 28 §&lt;br&gt;ningslagen (1986:223). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner domstolen i annat fall i&lt;br&gt;samband med att ett mål anhän-&lt;br&gt;giggörs att den saknar behörighet&lt;br&gt;att handlägga målet men att en&lt;br&gt;annan domstol skulle vara behörig,&lt;br&gt;skall den handling genom vilken&lt;br&gt;målet anhängiggörs och övriga&lt;br&gt;handlingar i målet lämnas över till&lt;br&gt;den domstolen, om klaganden inte&lt;br&gt;har något att invända mot detta och&lt;br&gt;det inte heller finns något annat skäl&lt;br&gt;mot att handlingarna överlämnas.&lt;br&gt;Handlingarna skall anses ha kommit&lt;br&gt;in till den senare domstolen samma&lt;br&gt;dag som de kom in till den domstol&lt;br&gt;somjorst tog emot handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätts beslut överklagas hos kammarrätt. Kammarrätts beslut över-&lt;br&gt;klagas hos Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får överklagas av den som det angår, om det gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har domstol efter överklagande&lt;br&gt;prövat ett beslut varigenom ett&lt;br&gt;överklagande avvisats såsom för&lt;br&gt;sent inkommet eller vägrat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd i målet, får domsto-&lt;br&gt;lens beslut i frågan inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut att meddela prövningstillstånd får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet 1 de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätten pröva ett över- krävs prövningstillstånd för att&lt;br&gt;klagande från länsrätten endast om kammarrätten skall pröva läns-&lt;br&gt;kammarrätten har meddelat pröv- rättens beslut i målet. Detsamma&lt;br&gt;ningstillstånd. Sådant tillstånd gäller länsrätts beslut i fråga som&lt;br&gt;behövs dock inte när talan förs av har ett direkt samband med ett&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän eller sådant mål. Sådant tillstånd behövs&lt;br&gt;Justitiekanslem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dock inte när talan förs av Riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagens ombudsmän eller Justitie-&lt;br&gt;kanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet&lt;br&gt;prövas av högre rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd, står länsrättens beslut fast. En upp-&lt;br&gt;lysning om detta skall tas in i kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av kammar- Prövningstillstånd krävs för att&lt;br&gt;rättens beslut i ett mål som har Regeringsrätten skall pröva kam-&lt;br&gt;väckts hos kammarrätten genom marrättens beslut,&lt;br&gt;överklagande, underställning eller&lt;br&gt;ansökan prövas av Regeringsrätten&lt;br&gt;endast om Regeringsrätten har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fast. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i Regeringsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan som Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslem för i mål om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att&lt;br&gt;utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med&lt;br&gt;läkemedel eller om återkallelse av behörighet att utöva veterinäryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. talan som Justitiekanslem för i mål enligt datalagen (1973:289), kredi-&lt;br&gt;tupplysningslagen (1973:1173), inkassolagen (1974:182), lagen&lt;br&gt;(1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;br&gt;eller lagen (1990:484) om övervakningskameror m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § datalagen (1973:289) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Om det är en statlig myndighet som är&lt;br&gt;registeransvarig överklagas dock beslutet hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem far överklaga ett beslut enligt denna lag för att tillvarata&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är registeransvarig avslår en begäran om under-&lt;br&gt;rättelse enligt 10 §, överklagas beslutet på samma sätt som gäller ett beslut&lt;br&gt;av myndigheten att avslå en begäran om utlämnande av allmän handling.&lt;br&gt;Med myndighet jämställs därvid ett annat organ i den utsträckning som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över- Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten av beslut klagande till kammarrätten av beslut&lt;br&gt;om föreläggande eller utdömande av om föreläggande av vite&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Justitiekanslem får föra talan för att ta till vara&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över- Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;klagande till kammarrätten av beslut överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;om föreläggande eller utdömande av beslut om föreläggande av vite,&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182) Prop 1997/98:101&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § inkassolagen (1974:182) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Justitiekanslem får föra talan för att ta till vara&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över- Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten av beslut klagande till kammarrätten av beslut&lt;br&gt;om föreläggande eller utdömande av om föreläggande av vite,&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 49 § körkortslagen (1977:477) skall upphöra&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. I fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats fore ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 73 och 74 §§ socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse 74 a § av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;om nämnden har meddelat beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bistånd enligt 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande enligt 25 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud enligt 27 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller eftergift enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om bistånd till annan far inte överklagas enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt&lt;br&gt;eller kammarrätt far dock förordna att dess beslut skall verkställas först&lt;br&gt;sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 69 § eller om före-&lt;br&gt;läggande eller förbud enligt 70 § får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 70 § och&lt;br&gt;domstols motsvarande beslut gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätt enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats för ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1985:206) om viten skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten prövas av länsrätt på ansökan av den&lt;br&gt;myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett&lt;br&gt;efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som&lt;br&gt;har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos&lt;br&gt;länsrätten i det län där myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu&lt;br&gt;gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7 §. Frågor om&lt;br&gt;utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län på ansökan av justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon&lt;br&gt;annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat&lt;br&gt;motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet&lt;br&gt;som har utfärdat föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 84 § fordonsskattelagen (1988:327) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatt som avses i 38, 39&lt;br&gt;eller 42 § eller beslut som avses i&lt;br&gt;89 § eller som avser rättelse enligt&lt;br&gt;45 § första stycket eller anstånd att&lt;br&gt;betala skatt får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige och av Riksskatte-&lt;br&gt;verket. Riksskatteverkets överkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatt som avses i 38, 39&lt;br&gt;eller 42 § eller beslut som avses i&lt;br&gt;89 § eller som avser rättelse enligt&lt;br&gt;45 § första stycket eller anstånd att&lt;br&gt;betala skatt far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige och av Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gandetid räknas från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överta beskattningsmyndighetens uppgift att i&lt;br&gt;länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Riksskatteverket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 64 § andra stycket får överklagas hos Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1 § andra stycket, 7 och 8 §§ lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller även för fordonsskatt.&lt;br&gt;Riksskatteverket får föra talan till den skattskyldiges förmån.&lt;br&gt;Riksskatteverket har då samma behörighet som den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om&lt;br&gt;efterbeskattning får också motparten överklaga beslutet, även om den för&lt;br&gt;honom stadgade överklagandetiden gått ut. Motpartens överklagande skall&lt;br&gt;ha kommit in inom två veckor från utgången av den tid inom vilken det&lt;br&gt;första överklagandet senast skulle ha kommit in. Återkallas eller förfaller&lt;br&gt;på annat sätt det första överklagandet, är även det senare förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 10 och 13 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 14 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har överklagat ett Om någon har överklagat ett&lt;br&gt;beslut av länsrätt eller kammarrätt, beslut av länsrätt eller kammarrätt,&lt;br&gt;får även någon annan som haft rätt får även någon annan som haft rätt&lt;br&gt;att överklaga beslutet ge in ett att överklaga beslutet ge in ett&lt;br&gt;överklagande, trots att den för överklagande, trots att den för&lt;br&gt;honom gällande tiden för över- honom gällande tiden för över-&lt;br&gt;klagande gått ut. Ett sådant över- klagande gått ut. Ett sådant över-&lt;br&gt;klagande skall ges in inom en klagande skall ges in inom två&lt;br&gt;månad från utgången av den tid veckor från utgången av den tid&lt;br&gt;inom vilken det första överklagandet inom vilken det första överklagandet&lt;br&gt;skulle ha gjorts. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skulle ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas eller förfaller det första överklagandet av någon annan&lt;br&gt;anledning, förfaller också det senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången&lt;br&gt;på mål som avser 1997 års taxering. Den gamla lagen skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas på mål som avser äldre taxeringsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10-24 §§ Bestämmelserna i 6 kap. 11-12&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) gäller för och 14-24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål enligt 1 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1990:324) gäller för mål enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens beslut om anstånd med att lämna&lt;br&gt;deklaration eller betala skatt får prövas av kammarrätten endast om den&lt;br&gt;har meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändring bör vidtas även i följande författningar på&lt;br&gt;skatteområdet. Ikraftträdandebestämmelsen bör vara likalydande för&lt;br&gt;dessa ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101 § uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § lagen om återbetalning av mervärdesskatt till utländska företagare&lt;br&gt;(1991:119)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till lag om ändring i lagen om skattereduktion för&lt;br&gt;riskkapitalinvesteringar (1995:1623)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen om skattereduktion för risk-&lt;br&gt;kapitalinvesteringar (1995:1623) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten far Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings- överklagas hos allmän förvaltning-&lt;br&gt;domstol. Skattemyndighetens beslut domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får överklagas av Riksskatteverket&lt;br&gt;inom tre veckor från dagen för&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överklaga ett beslut av allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid skattemyndighet att&lt;br&gt;företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.1 fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorian Fortsatt översyn av förvaltnings-&lt;br&gt;processen (Ds 1997:29) lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i förvaltningslagen (1986:223) skall införas en ny&lt;br&gt;bestämmelse 21 a § av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 21 a § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättens prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot ett beslut får föras&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;administrativa ärenden och i ären-&lt;br&gt;den som avses i 20 § första stycket&lt;br&gt;5. Talan väcks genom ansökan om&lt;br&gt;rättens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § följer att talan får väckas&lt;br&gt;på annat sätt och att beslut får&lt;br&gt;överklagas om det finns en&lt;br&gt;särskild föreskrift om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättens prövning&lt;br&gt;gäller 21, 22-25, 27, 28 och 30 §§&lt;br&gt;i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.1 fråga om talan mot beslut&lt;br&gt;som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1997/98:101&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;över promemorian Översyn av förvaltningsprocessen &lt;sup&gt;Bllaga 3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(Ds 1996:40)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Regeringsrättens ledamöter, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i&lt;br&gt;Gotlands län, Länsrätten i Malmöhus län, Länsrätten i Hallands län,&lt;br&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Jämtlands län,&lt;br&gt;Länsrätten i Norrbottens län, Länsrätten i Jönköpings län, Länsrätten i&lt;br&gt;Kronobergs län, Domstolsverket, Riksförsäkringsverket, Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Stockholms universitet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges&lt;br&gt;Domareförbund. Yttrande över promemorian har även avgetts av&lt;br&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian Fortsatt översyn av förvaltnings-&lt;br&gt;processen (Ds 1997:29)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Göta hovrätt, Jönköpings tingsrätt, Regeringsrättens ledamöter,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsrätten i Gotlands län, Länsrätten i Skåne län, Länsrätten i Hallands&lt;br&gt;län, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Jämtlands län,&lt;br&gt;Länsrätten i Jönköpings län, Länsrätten i Kronobergs län, Domstols-&lt;br&gt;verket, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Stockholms universitet,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Sveriges Domareförbund, Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen, Socialstyrelsen, Vägverket, Boverket, Centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden, Statens jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Skogsstyrelsen,&lt;br&gt;Fiskeriverket, Statens invandrarverk, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Jönköpings län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Sundbybergs kommun, Göteborgs kommun, Karlstads&lt;br&gt;kommun, Vännäs kommun, Kiruna kommun, Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund, Lantbukamas&lt;br&gt;Riksförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i promemorian Några över-&lt;br&gt;klagandefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Lag om ändring i lagen (1971:103 7) om&lt;br&gt;äganderättsutredning och legalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1971:1037) om äganderättsutred-&lt;br&gt;ning och legalisering skall föras in en ny paragraf, 26 a §, med följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en länsstyrelse enligt&lt;br&gt;denna lag för överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Det-&lt;br&gt;samma gäller Lantmäteriverkets&lt;br&gt;beslut enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfälligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 66 och 67 §§ samt rubriken närmast före 66 §&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstols behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndighets och fastig-&lt;br&gt;hetsdomstols behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden, som enligt denna lag&lt;br&gt;skall prövas av en lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet tas, med det undantag som&lt;br&gt;föreskrivs i 25 §, upp av den lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde samfålligheten är&lt;br&gt;belägen. År samfölligheten belägen&lt;br&gt;inom flera lantmäterimyndigheters&lt;br&gt;verksamhetsområden, prövas ären-&lt;br&gt;det av den myndighet inom vars&lt;br&gt;verksamhetsområde huvuddelen av&lt;br&gt;samfölligheten är belägen. Det-&lt;br&gt;samma gäller om ärendet rör flera&lt;br&gt;samfälligheter som är belägna&lt;br&gt;inom skilda lantmäterimyndigheters&lt;br&gt;verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål eller ärende, som enligt denna lag skall prövas av fastighetsdom-&lt;br&gt;stol, upptages av den fastighetsdomstol inom vars område samfälligheten&lt;br&gt;är belägen. Ligger samfälligheten under flera fastighetsdomstolar, uppta-&lt;br&gt;ges talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. Detsamma&lt;br&gt;gäller om målet eller ärendet rör flera samfälligheter som ligger under&lt;br&gt;skilda fastighetsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndighetens beslut, Lantmäterimyndighetens beslut&lt;br&gt;varigenom ansökan om eller an- får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;mälan för registrering avskrivits ningsdomstol. I fråga om beslut,&lt;br&gt;eller registrering vägras enligt varigenom ansökan om eller an-&lt;br&gt;denna lag, får överklagas hos all- mälan för registrering avskrivits&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol inom två eller registrering vägras enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1406.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader från dagen för beslutet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;denna lag, gäller att beslutet får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas inom två månader från&lt;br&gt;den dag då det meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 31 §&lt;br&gt;första stycket första eller tredje&lt;br&gt;punkten, 32 §, 33 § första stycket,&lt;br&gt;61 § eller 64 § får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i övrigt far Länsstyrelsens beslut får över-&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt- klagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;ningsdomstol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian Några överklagandefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland, Malmö tingsrätt, Umeå tingsrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Södermanlands län, Länsrätten i&lt;br&gt;Kronobergs län, Domstolsverket och Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i föräldrabalken skall inforas en ny&lt;br&gt;paragraf, 20 kap. 9 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ett&lt;br&gt;ärende enligt 19 kap. 17 § får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs att det i äktenskapsbalken skall införas en ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragraf, 15 kap. 5 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 3 § 4 får överklagas&lt;br&gt;hos regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och Bilaga 7&lt;br&gt;förmynderskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1904:26 s. 1) om vissa&lt;br&gt;internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap&lt;br&gt;skall införas en ny paragraf, 1 kap. 10 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 1&lt;br&gt;kap. 3 § 1 får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;försäljning av teknisk sprit m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1961:181) om försäljning av&lt;br&gt;teknisk sprit m.m. skall införas en ny paragraf, 18 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsverkets beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas i annat fall än som avses i 2-5 §§ beslut eller åtgärd av&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten, skall skrivelsen med överklagandet ges in till&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten inom fyra veckor från den dag då förrättningen&lt;br&gt;förklarades avslutad eller inställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd varigenom gräns utmärkts far överklagas inom ett år från den&lt;br&gt;dag då uppgift om fastighetsbildningen eller fastighetsbestämningen in-&lt;br&gt;fördes i fastighetsregistret eller, om utmärkningen gjorts först efter&lt;br&gt;nämnda dag, från det åtgärden slutfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avser debitering av&lt;br&gt;kostnader och som inte avser&lt;br&gt;ersättning för uppdragsverksamhet&lt;br&gt;får överklagas inom tre veckor från&lt;br&gt;den förfallodag som anges i&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande enligt denna paragraf får göras av sakägare. Den som&lt;br&gt;ålagts att betala ersättning eller kostnad får överklaga beslutet, även om&lt;br&gt;han inte är sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;i kommunal och ecklesiastik indelning i samband med Bilaga 7&lt;br&gt;fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1970:991) om ändring i&lt;br&gt;kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning&lt;br&gt;skall införas en ny paragraf, 8 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 4 §&lt;br&gt;får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 a, 8, 12, 13 a och 14 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På avdelning dömer fem regeringsråd. Avdelningen är dock domför&lt;br&gt;med fyra regeringsråd, om tre av dessa är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av ansökningar om resning eller återställande av&lt;br&gt;försutten tid och vid prövning av frågor som avses i 28 §&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen (1971:291) är avdelningen domför med tre&lt;br&gt;regeringsråd, om prövningen är av enkel beskaffenhet. Har rege-&lt;br&gt;ringsrätten tidigare avslagit en ansökan om resning från samma sökande&lt;br&gt;beträffande samma avgörande och anför sökanden inget nytt som är av&lt;br&gt;betydelse för prövningen av ansökningen, är avdelningen dock domför&lt;br&gt;med ett regeringsråd, om ansökningen avslås eller avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av talan mot beslut&lt;br&gt;varigenom besvär avvisats såsom&lt;br&gt;för sent inkomna samt vid beslut&lt;br&gt;om avvisande av for sent inkomna&lt;br&gt;besvär är avdelningen domför med&lt;br&gt;tre regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål&lt;br&gt;efter återkallelse är avdelningen&lt;br&gt;domfor med ett regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd får&lt;br&gt;avgöras av ett regeringsråd. Fler än&lt;br&gt;tre regeringsråd får inte delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av talan mot ett&lt;br&gt;beslut där ett överklagande har&lt;br&gt;avvisats såsom för sent inkommet&lt;br&gt;samt vid beslut om avskrivning av&lt;br&gt;mål efter återkallelse är&lt;br&gt;avdelningen domför med ett&lt;br&gt;regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prövningstillstånd får&lt;br&gt;avgöras av ett regeringsråd. Fler än&lt;br&gt;tre regeringsråd får inte delta.&lt;br&gt;Detsamma gäller vid behandling av&lt;br&gt;andra frågor i mål som kräver&lt;br&gt;prövningstillstånd, om frågorna&lt;br&gt;behandlas före eller i samband med&lt;br&gt;frågan om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överklagande som enligt lag eller annan författning görs hos&lt;br&gt;domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål som underställs domstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1967:198),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål enligt lagen (1989:479)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. mål enligt lagen (1989:479) Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning för kostnader i om ersättning för kostnader i Bilaga 7&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt, m. m. i ärenden och mål om skatt, m. m. i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utsträckning som är föreskrivet den utsträckning som är föreskrivet&lt;br&gt;i den lagen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sådana ansökningar om 3. sådana ansökningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resning i mål eller ärenden som resning i mål eller ärenden som&lt;br&gt;enligt 11 kap. 11 § regeringsformen enligt 11 kap. 11 § regeringsformen&lt;br&gt;skall prövas av förvalt- skall prövas av förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, om målet eller ningsdomstol, om målet eller&lt;br&gt;ärendet slutligt avgjorts av en ärendet slutligt avgjorts av en&lt;br&gt;länsrätt eller förvaltningsmyn- länsrätt eller förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ansökningar om återställande 4. ansökningar om återställande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av försutten tid för överklagande av försutten tid för överklagande&lt;br&gt;eller därmed jämförbar åtgärd till eller därmed jämförbar åtgärd till&lt;br&gt;länsrätt, kammarrätt eller länsrätt, kammarrätt eller&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvaltningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;ansökningar enligt lagen 5. ansökningar enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:205) om rättsprövning av (1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut i den vissa förvaltningsbeslut i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i utsträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;den lagen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;mål om sådant onödigt 6. mål om sådant onödigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppehållande av ärende som enligt uppehållande av ärende som enligt&lt;br&gt;föreskrift i lag skall prövas av föreskrift i lag skall prövas av&lt;br&gt;kammarrätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar om kammarrätternas domkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;kammarrätt flera mål som har&lt;br&gt;nära samband med varandra, far&lt;br&gt;målen handläggas vid en av&lt;br&gt;kammarrätterna, om det kan göras&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet for någon&lt;br&gt;part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kammarrätt får, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det kan göras&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon&lt;br&gt;part, lämna över ett mål till en&lt;br&gt;annan kammarrätt som är behörig&lt;br&gt;att ta upp ett sådant mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om över-&lt;br&gt;lämnande av mål mellan kam-&lt;br&gt;marrätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra&lt;br&gt;lagfarna ledamöter får ej sitta i rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är&lt;br&gt;kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler&lt;br&gt;än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i&lt;br&gt;rätten. Kammarrätt är dock domför utan nämndemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid prövning av besvär över 1. vid prövning av överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut som ej innebär att målet av beslut som ej innebär att målet&lt;br&gt;avgöres, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgöres,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt&lt;br&gt;vid arman åtgärd som avser endast måls beredande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta&lt;br&gt;prövats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål,&lt;br&gt;får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domförhet vid behandling av vissa mål finns bestämmelser i&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och lagen (1990:886) om&lt;br&gt;granskning och kontroll av filmer och videogram. Bestämmelser om&lt;br&gt;domförhet vid behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd är kammarrätten prövningstillstånd är kammarrätten&lt;br&gt;domför med två ledamöter, om de domför med två ledamöter, om de&lt;br&gt;är ense om slutet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;är ense om slutet. Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid behandling av andra frågor i&lt;br&gt;mål som kräver prövningstillstånd,&lt;br&gt;om frågorna behandlas före eller i&lt;br&gt;samband med frågan om pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd. Vid behandling av&lt;br&gt;en fråga om avvisning av ett&lt;br&gt;överklagande på grund av att det&lt;br&gt;har kommit in för sent är&lt;br&gt;kammarrätten domför med två&lt;br&gt;ledamöter, om de är ense om slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse är kammarrätten&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål får utföras av en&lt;br&gt;lagfaren ledamot i kammarrätten eller, om de inte är av sådant slag att de&lt;br&gt;bör förbehållas lagfarna ledamöter, av en annan tjänsteman i&lt;br&gt;kammarrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten skall vid behandling av mål enligt 10 kap. kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) och 22 kap. kyrkolagen (1992:300) bestå av tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:435.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:21.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagfarna ledamöter och två sådana särskilda ledamöter som anges i&lt;br&gt;13 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten är dock domför Kammarrätten är dock domför&lt;br&gt;utan de särskilda ledamöterna i utan de särskilda ledamöterna i&lt;br&gt;sådana fall som anges i 12 § andra sådana fall som anges i 12 § andra&lt;br&gt;stycket 1-3 samt vid prövning av stycket 1-3 samt vid prövning av&lt;br&gt;överklagande som uppenbarligen mål som är av enkel beskaffenhet,&lt;br&gt;inte kan bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i lag eller annan Om det i lag eller annan&lt;br&gt;författning föreskrivs att talan skall författning föreskrivs att talan skall&lt;br&gt;väckas vid eller överklagas till väckas vid eller beslut överklagas&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, skall till allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;det göras vid en länsrätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall det göras vid en länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet&lt;br&gt;först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;länsrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, far målen&lt;br&gt;handläggas vid en av länsrätterna&lt;br&gt;om det kan göras utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild.&lt;br&gt;Närmare föreskrifter om över-&lt;br&gt;lämnande av mål mellan länsrätter&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer det vid mer än en&lt;br&gt;länsrätt flera mål som har nära&lt;br&gt;samband med varandra, far målen&lt;br&gt;handläggas vid en av länsrätterna&lt;br&gt;om det kan göras utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länsrätt får, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och det kan göras&lt;br&gt;utan avsevärd olägenhet för någon&lt;br&gt;part, lämna över ett mål till en&lt;br&gt;annan länsrätt som är behörig att&lt;br&gt;ta upp ett sådant mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om över-&lt;br&gt;lämnande av mål mellan länsrätter&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:435.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;dels att 33 och 34 a §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7 § skall betecknas 6 a § och ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärshandling tillställs den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat det&lt;br&gt;beslut som överklagas. Handlingen&lt;br&gt;skall ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då klaganden fick del&lt;br&gt;av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet prövar om besvärs-&lt;br&gt;handlingen har kommit in i rätt tid.&lt;br&gt;Har handlingen kommit in för sent,&lt;br&gt;skall myndigheten avvisa den, om&lt;br&gt;inte annat följer av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingen skall inte avvisas,&lt;br&gt;om förseningen beror på att&lt;br&gt;myndigheten har lämnat klaganden&lt;br&gt;en felaktig underrättelse om hur&lt;br&gt;man överklagar. Handlingen skall&lt;br&gt;inte heller avvisas, om den inom&lt;br&gt;överklagandetiden har kommit in&lt;br&gt;till den domstol som skall pröva&lt;br&gt;överklagandet. I ett sådant fall skall&lt;br&gt;domstolen vidarebefordra hand-&lt;br&gt;lingen till den myndighet som har&lt;br&gt;meddelat beslutet och samtidigt&lt;br&gt;lämna uppgift om vilken dag hand-&lt;br&gt;lingen kom in till den högre&lt;br&gt;instansen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om besvärshandlingen inte&lt;br&gt;avvisas enligt denna paragraf, skall&lt;br&gt;den myndighet som har meddelat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande tillställs den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat det&lt;br&gt;beslut som överklagas. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ha kommit in inom&lt;br&gt;tre veckor från den dag då&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet eller,&lt;br&gt;om klaganden är en part som&lt;br&gt;företräder det allmänna, inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag länsrättens&lt;br&gt;eller kammarrättens beslut&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet prövar om överklagandet&lt;br&gt;har kommit in i rätt tid. Har&lt;br&gt;överklagandet kommit in för sent,&lt;br&gt;skall myndigheten avvisa det, om&lt;br&gt;inte annat följer av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall inte avvisas,&lt;br&gt;om förseningen beror på att&lt;br&gt;myndigheten har lämnat klaganden&lt;br&gt;en felaktig underrättelse om hur&lt;br&gt;man överklagar. Överklagandet&lt;br&gt;skall inte heller avvisas, om det&lt;br&gt;inom överklagandetiden har&lt;br&gt;kommit in till den domstol som&lt;br&gt;skall pröva överklagandet. I ett&lt;br&gt;sådant fall skall domstolen&lt;br&gt;vidarebefordra överklagandet till&lt;br&gt;den myndighet som har meddelat&lt;br&gt;beslutet och samtidigt lämna&lt;br&gt;uppgift om vilken dag överkla-&lt;br&gt;gandet kom in till den högre&lt;br&gt;instansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet inte avvisas&lt;br&gt;enligt denna paragraf, skall den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet överlämna den och övriga beslutet överlämna det och övriga&lt;br&gt;handlingar i ärendet till den dom- handlingar i ärendet till den dom-&lt;br&gt;stol som skall pröva överklagandet, stol som skall pröva överklagandet.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte när Detta gäller dock inte när&lt;br&gt;överklagandet förfaller enligt 28 § överklagandet förfaller enligt 28 §&lt;br&gt;förvaltningslagen (1986:223). förvaltningslagen (1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner domstolen i samband med&lt;br&gt;att ett mål inleds att den saknar&lt;br&gt;behörighet att handlägga målet&lt;br&gt;men att en annan domstol av&lt;br&gt;samma slag skulle vara behörig,&lt;br&gt;skall handlingarna i målet lämnas&lt;br&gt;över till den domstolen, om den som&lt;br&gt;inlett målet inte har något att&lt;br&gt;invända mot detta och det inte&lt;br&gt;heller finns något annat skäl mot&lt;br&gt;att handlingarna överlämnas.&lt;br&gt;Handlingarna skall anses ha&lt;br&gt;kommit in till den senare domstolen&lt;br&gt;samma dag som de kom in till den&lt;br&gt;domstol som först tog emot hand-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätts beslut överklagas hos kammarrätt. Kammarrätts beslut&lt;br&gt;överklagas hos Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får överklagas av den som det angår, om det gått honom emot.&lt;br&gt;Om en domstol efter överkla-&lt;br&gt;gande har prövat ett beslut där ett&lt;br&gt;överklagande har avvisats såsom&lt;br&gt;för sent inkommet eller vägrat&lt;br&gt;prövningstillstånd i ett sådant mål,&lt;br&gt;får domstolens beslut i frågan inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut att meddela prövningstillstånd får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet I de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätten pröva ett krävs prövningstillstånd för att&lt;br&gt;överklagande från länsrätten kammarrätten skall pröva&lt;br&gt;endast om kammarrätten har länsrättens beslut i målet. Det-&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd. Sådant samma gäller länsrätts beslut i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd behövs dock inte när talan fråga som har ett direkt samband Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;förs av Riksdagens ombudsmän med ett sådant mål. Sådant tillstånd Bilaga 7&lt;br&gt;eller Justitiekanslem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;behövs dock inte när talan förs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän eller&lt;br&gt;Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet&lt;br&gt;prövas av högre rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten&lt;br&gt;kommit eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd, står länsrättens beslut fast. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. 7 § första stycket i dess&lt;br&gt;äldre lydelse skall tillämpas i fråga om beslut som har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet. 33 § andra stycket gäller inte om det överklagade&lt;br&gt;awisningsbeslutet har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsut- Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;redning och legalisering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1971:1037) om äganderättsutred-&lt;br&gt;ning och legalisering skall införas en ny paragraf, 26 a §, med följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en länsstyrelse enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Det-&lt;br&gt;samma gäller Lantmäteriverkets&lt;br&gt;beslut enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;mot dumpning av avfall i vatten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1971:1154) om förbud mot&lt;br&gt;dumpning av avfall i vatten skall införas en ny paragraf, 11 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltningsmyndighets be-&lt;br&gt;slut enligt 3 § får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § datalagen (1973:289) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Om det är en statlig myndighet som är&lt;br&gt;registeransvarig överklagas dock beslutet hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem får överklaga ett beslut enligt denna lag för att&lt;br&gt;tillvarata allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är registeransvarig avslår en begäran om&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, överklagas beslutet på samma sätt som gäller ett&lt;br&gt;beslut av myndigheten att avslå en begäran om utlämnande av allmän&lt;br&gt;handling. Med myndighet jämställs därvid ett annat organ i den&lt;br&gt;utsträckning som anges i 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;beslut om föreläggande eller beslut om föreläggande av vite.&lt;br&gt;utdömande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 66 och 67 §§ samt rubriken närmast före 66 §&lt;br&gt;lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstols behörighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lantmäterimyndighets och fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsdomstols behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som enligt denna lag&lt;br&gt;skall prövas av en lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet tas, med det undantag som&lt;br&gt;föreskrivs i 25 §, upp av den lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet inom vars verk-&lt;br&gt;samhetsområde samfalligheten är&lt;br&gt;belägen. År samfälligheten belägen&lt;br&gt;inom flera lantmäterimyndigheters&lt;br&gt;verksamhetsområden, prövas ären-&lt;br&gt;det av den statliga lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet inom vars verksamhetsom-&lt;br&gt;råde huvuddelen av samfalligheten&lt;br&gt;är belägen. Detsamma gäller om&lt;br&gt;ärendet rör flera samfälligheter&lt;br&gt;som är belägna inom skilda lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheters verksamhets-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål eller ärende, som enligt denna lag skall prövas av fastighetsdom-&lt;br&gt;stol, upptages av den fastighetsdomstol inom vars område samfälligheten&lt;br&gt;är belägen. Ligger samfälligheten under flera fastighetsdomstolar, uppta-&lt;br&gt;ges talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. Detsamma&lt;br&gt;gäller om målet eller ärendet rör flera samfälligheter som ligger under&lt;br&gt;skilda fastighetsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndighetens beslut, Lantmäterimyndighetens beslut&lt;br&gt;varigenom ansökan om eller an- får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;mälan for registrering avskrivits ningsdomstol. I fråga om beslut,&lt;br&gt;eller registrering vägras enligt där ansökan om eller anmälan for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:128.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1406.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag, får överklagas hos all- registrering avskrivits eller Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol inom två registrering vägrats enligt denna Bilaga 7&lt;br&gt;månader från dagen för beslutet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag, gäller att beslutet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas inom två månader från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den dag då det meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 31 §&lt;br&gt;första stycket första eller tredje&lt;br&gt;punkten, 32 §, 33 § första stycket,&lt;br&gt;61 § eller 64 § får överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i övrigt får Länsstyrelsens beslut får över-&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt- klagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;ningsdomstol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tilllämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Justitiekanslem får föra talan för att ta till vara&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;beslut om föreläggande eller beslut om föreläggande av vite.&lt;br&gt;utdömande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1397.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § inkassolagen (1974:182) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Justitiekanslem får föra talan för att ta till vara&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten av överklagande till kammarrätten av&lt;br&gt;beslut om föreläggande eller beslut om föreläggande av vite.&lt;br&gt;utdömande av vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1398.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § trafikskadelagen (1975:1410) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikförsäkring far meddelas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en försäkringsgivare som har fatt tillstånd till det av regeringen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en försäkringsgivare som är verksam här i landet enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare som får&lt;br&gt;meddela trafikförsäkring är&lt;br&gt;skyldig att på begäran meddela&lt;br&gt;trafikförsäkring. I ett tillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket 1 kan dock&lt;br&gt;skyldigheten begränsas till att&lt;br&gt;gälla försäkring åt personer som&lt;br&gt;tillhör en viss yrkesgrupp eller&lt;br&gt;intressegrupp eller som är bosatta&lt;br&gt;inom ett visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare som får&lt;br&gt;meddela trafikförsäkring är&lt;br&gt;skyldig att på begäran meddela&lt;br&gt;trafikförsäkring. I ett tillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket 1 kan dock&lt;br&gt;skyldigheten begränsas till att&lt;br&gt;gälla försäkring åt personer som&lt;br&gt;tillhör en viss yrkesgrupp eller&lt;br&gt;intressegrupp eller som är bosatta&lt;br&gt;inom ett visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan efter&lt;br&gt;ansökan medge motsvarande&lt;br&gt;begränsning för försäkringsgivare&lt;br&gt;som driver verksamhet här som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan efter&lt;br&gt;ansökan medge motsvarande&lt;br&gt;begränsning för försäkringsgivare&lt;br&gt;som driver verksamhet här som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i första stycket 2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avses i första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsgivare som avser att meddela trafikförsäkring genom&lt;br&gt;gränsöverskridande verksamhet med stöd av 2 kap. 1 § lagen om EES-&lt;br&gt;försäkringsgivares verksamhet i Sverige men som inte har fast driftställe&lt;br&gt;i Sverige skall ha en representant här i landet. Representanten skall vara&lt;br&gt;bosatt i Sverige eller vara en svensk juridisk person. Försäkringsgivaren&lt;br&gt;skall utfärda en fullmakt för representanten att gentemot skadelidande&lt;br&gt;företräda försäkringsgivaren och att själv eller genom annan tala och&lt;br&gt;svara för denne angående försäkringsfall. Representanten skall även ha&lt;br&gt;behörighet att företräda försäkringsgivaren vid kontroll av om det finns&lt;br&gt;giltig trafikförsäkring. Försäkringsgivaren skall informera&lt;br&gt;försäkringstagarna om vem som är försäkringsgivarens representant och&lt;br&gt;om dennes adress. Ytterligare föreskrifter om villkor beträffande&lt;br&gt;representanter får meddelas av regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:785.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till lag om ändring i körkortslagen (1977:477)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 49 § körkortslagen (1977:477) skall upphöra&lt;br&gt;att gälla den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 73 och 74 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 74 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ti f?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,&lt;br&gt;om nämnden har meddelat beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försörjningsstöd enligt 6 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägran eller nedsättning av fortsatt försöijningsstöd enligt 6 d §,&lt;br&gt;annat bistånd enligt 6 f §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan enligt 6 h §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande, återkallelse av medgivande eller om samtycke enligt&lt;br&gt;25 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forbud eller begränsning enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt&lt;br&gt;eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först&lt;br&gt;sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 69 §, om&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt 70 § och om omhändertagande av&lt;br&gt;personakt enligt 70 c § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I&lt;br&gt;fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 70 b § gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 70 § och om&lt;br&gt;omhändertagande av personakt enligt 70 c § samt domstols motsvarande&lt;br&gt;beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som&lt;br&gt;behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande av beslut enligt&lt;br&gt;denna lag till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:313.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Förslag till lag om ändring i hälsoskyddslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(1982:1080)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i hälsoskyddslagen (1982:1080) skall&lt;br&gt;införas en ny paragraf, 25 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generalläkarens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag för överklagas hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 9 § lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13, Bestämmelserna i 6 kap. 13 och&lt;br&gt;14 samt 17-24 §§ taxeringslagen 14 samt 17-24 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller i tillämpliga delar (1990:324) gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;för mål enligt denna lag. Vad som i för mål enligt denna lag. Vad som i&lt;br&gt;taxeringslagen sägs om Riks- taxeringslagen sägs om Riks-&lt;br&gt;skatteverket skall i tillämpliga fall skatteverket skall i tillämpliga fall&lt;br&gt;gälla det allmänna ombudet. I fråga gälla det allmänna ombudet. I fråga&lt;br&gt;om skatter och avgifter enligt 1 kap. om skatter och avgifter enligt 1 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1 gäller dessutom 1 § första stycket 1 gäller dessutom&lt;br&gt;6 kap. 11, 12, 15 och 16 §§ 6 kap. 11, 12, 15 och 16 §§&lt;br&gt;taxeringslagen i tillämpliga delar. taxeringslagen i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande om skattemyndighetens awisningsbeslut har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:620.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:206) om viten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1985:206) om viten skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten&lt;br&gt;prövas av länsrätt på ansökan av&lt;br&gt;den myndighet som har utfärdat&lt;br&gt;vitesföreläggandet eller, om detta&lt;br&gt;har skett efter överklagande i frågan&lt;br&gt;om vitesföreläggande, av den&lt;br&gt;myndighet som har prövat denna&lt;br&gt;fråga i första instans. Ansökan om&lt;br&gt;utdömande görs hos länsrätten i det&lt;br&gt;län där myndigheten är belägen.&lt;br&gt;Vad som har sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;i fall som avses i andra stycket eller&lt;br&gt;7 §. Frågor om utdömande av viten&lt;br&gt;som har förelagts av regeringen&lt;br&gt;prövas av länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län på ansökan av Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten&lt;br&gt;prövas av länsrätt på ansökan av&lt;br&gt;den myndighet som har utfärdat&lt;br&gt;vitesföreläggandet eller, om detta&lt;br&gt;har skett efter överklagande i frågan&lt;br&gt;om vitesföreläggande, av den&lt;br&gt;myndighet som har prövat denna&lt;br&gt;fråga i första instans. Ansökan om&lt;br&gt;utdömande görs hos länsrätten i det&lt;br&gt;län där myndigheten är belägen.&lt;br&gt;Vad som har sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;i fall som avses i andra stycket eller&lt;br&gt;7 §. Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;br&gt;Frågor om utdömande av viten som&lt;br&gt;har förelagts av regeringen prövas&lt;br&gt;av länsrätten i Stockholms län på&lt;br&gt;ansökan av Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon&lt;br&gt;annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat&lt;br&gt;motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet&lt;br&gt;som har utfärdat föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande&lt;br&gt;av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223) Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förvaltningslagen (1986:223)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 23 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 21 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det före 21 a § skall tas in en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas handläggning av&lt;br&gt;ärenden och domstolarnas hand-&lt;br&gt;läggning av förvaltningsärenden.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 4-6 §§ gäller&lt;br&gt;också annan förvaltningsverk-&lt;br&gt;samhet hos dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas handläggning av&lt;br&gt;ärenden och domstolarnas hand-&lt;br&gt;läggning av förvaltningsärenden.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 4-6 §§ gäller&lt;br&gt;också arman förvaltningsverk-&lt;br&gt;samhet hos dessa myndigheter.&lt;br&gt;I 21 a § finns bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande och om krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut kan överklagas,&lt;br&gt;får det ske hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande enligt första&lt;br&gt;stycket får inte ske av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;beslut i administrativa&lt;br&gt;ärenden, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut i ärenden som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagande har skett med&lt;br&gt;stöd av denna paragraf krävs pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § framgår att särskilda före-&lt;br&gt;skrifter om överklagande och om&lt;br&gt;överklagandeförbud gäller i stället&lt;br&gt;för bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket&lt;br&gt;beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen ges in till den myndig- Skrivelsen ges in till den myndig- Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;het som har meddelat beslutet. Den het som har meddelat beslutet. Den Bilaga 7&lt;br&gt;skall ha kommit in dit inom tre skall ha kommit in dit inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då klaganden veckor från den dag då klaganden&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fick del av beslutet. Om klaganden&lt;br&gt;är en part som företräder det&lt;br&gt;allmänna och beslutet överklagas&lt;br&gt;till en länsrätt eller kammarrätt,&lt;br&gt;skall överklagandet dock ha kommit&lt;br&gt;in inom tre veckor från den dag då&lt;br&gt;beslutet meddelades.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som&lt;br&gt;avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag&lt;br&gt;då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett&lt;br&gt;tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna&lt;br&gt;tillkännagivandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. Den nya lydelsen av 23 §&lt;br&gt;gäller inte i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 84 § fordonsskattelagen (1988:327) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatt som avses i 38, Beslut om skatt som avses i 38,&lt;br&gt;39 eller 42 § eller beslut som avses 39 eller 42 § eller beslut som avses&lt;br&gt;i 89 § eller som avser rättelse enligt i 89 § eller som avser rättelse enligt&lt;br&gt;45 § första stycket eller anstånd att 45 § första stycket eller anstånd att&lt;br&gt;betala skatt far överklagas hos betala skatt far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige och av Riksskatte- skattskyldige &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket. Riksskatteverkets överklä- Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gandetid räknas från beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överta beskattningsmyndighetens uppgift att i&lt;br&gt;länsrätten och kammarrätten föra det allmännas talan. Riksskatteverket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 64 § andra stycket far överklagas hos Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket, 7 och 8 §§ lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter gäller även&lt;br&gt;för fordonsskatt. Riksskatteverket&lt;br&gt;får föra talan till den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsema i 8 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket och 8 §§ lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter gäller även&lt;br&gt;för fordonsskatt. Riksskatteverket&lt;br&gt;får föra talan till den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har då samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldiges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;br&gt;behörighet som den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldiges förmån. Riksskatte-&lt;br&gt;verket har då samma behörighet&lt;br&gt;som den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en part överklagat ett beslut om fastställande av skatt eller om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterbeskattning får också motparten överklaga beslutet, även om den för&lt;br&gt;honom stadgade överklagandetiden gått ut. Motpartens överklagande&lt;br&gt;skall ha kommit in inom två veckor från utgången av den tid inom vilken&lt;br&gt;det första överklagandet senast skulle ha kommit in. Återkallas eller&lt;br&gt;förfaller på annat sätt det första överklagandet, är även det senare&lt;br&gt;förfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1201.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § taxeringslagen (1990:324) skall&lt;br&gt;upphöra att gälla den 1 oktober 1998. Den upphävda bestämmelsen skall&lt;br&gt;dock tillämpas om skattemyndighetens awisningsbeslut har meddelats&lt;br&gt;dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;kontroll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1119) om teknisk&lt;br&gt;kontroll att 23 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Styrelsen för ackre-&lt;br&gt;ditering och teknisk kontroll enligt&lt;br&gt;15 och 20 §§ och om åtgärd enligt&lt;br&gt;18 § far överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Styrelsen för ackre-&lt;br&gt;ditering och teknisk kontroll enligt&lt;br&gt;15 § och om åtgärd enligt 18 § får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 23-25 §§ förvaltningslagen (1986:223) om hur&lt;br&gt;beslut överklagas skall tillämpas också i fråga om beslut enligt 9 § av&lt;br&gt;bolag eller annan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1021.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;individuellt pensionssparande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 7 kap. 5 §, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att skall införas en mellanrubrik med följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Finansinspektionen&lt;br&gt;meddelar med stöd av 1 kap. 4 §&lt;br&gt;samt 6 kap. 2 § och 4 § första&lt;br&gt;stycket får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som inspektionen&lt;br&gt;meddelar får, med undantag av&lt;br&gt;vad som följer av hänvisningen i&lt;br&gt;2 § till bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse, överklagas hos länsrätten.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 men tillämpas inte i de fall&lt;br&gt;där det första beslutet i ärendet har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1997:502) om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2*. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om redovis-&lt;br&gt;ningsperioder som gått till ända&lt;br&gt;senast vid utgången av år 1997 och&lt;br&gt;för periodiska sammanställningar&lt;br&gt;som avser tid före utgången av år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. Detsamma gäller för redo-&lt;br&gt;visningsperiod som på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i 14 kap. 8 §&lt;br&gt;tredje stycket slutar under januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om redovis-&lt;br&gt;ningsperioder som gått till ända&lt;br&gt;senast vid utgången av år 1997 och&lt;br&gt;för periodiska sammanställningar&lt;br&gt;som avser tid före utgången av år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997. Detsamma gäller för redo-&lt;br&gt;visningsperiod som på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i 14 kap. 8 §&lt;br&gt;tredje stycket slutar under januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998. &amp;nbsp;Vid tillämpningen av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldre bestämmelserna i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen skall från&lt;br&gt;och med den 1 oktober 1998&lt;br&gt;hänvisningen i 20 kap. 9 § till&lt;br&gt;6 kap. 10-24 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) i stället avse 6 kap.&lt;br&gt;11-24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighets awisningsbeslut&lt;br&gt;som meddelats före den 1 oktober&lt;br&gt;1998 gäller dock hänvisningen&lt;br&gt;enligt den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:1036.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1995:1623) om skattereduktion&lt;br&gt;för riskkapitalinvesteringar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten far Beslut av skattemyndigheten far&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvalt- överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Skattemyndighetens ningdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut får överklagas av Riksskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket inom tre veckor från dagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överklaga ett beslut av allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmännas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får uppdra åt en tjänsteman vid skattemyndighet att&lt;br&gt;företräda verket i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;dels att 22 kap. 13 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att punkt 5 i övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas tre nya punkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a - 5c, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10-&lt;br&gt;24 §§ taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;gäller för mål enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 11-&lt;br&gt;24 §§ taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;gäller för mål enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a. Vid utgången av oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 upphör uppbördslagen att&lt;br&gt;gälla. Uppbördslagen skall dock,&lt;br&gt;om inte annat följer av 7 eller 8,&lt;br&gt;fortfarande tillämpas i fråga om&lt;br&gt;preliminär skatt för tid före den 1&lt;br&gt;januari 1998 samt slutlig,&lt;br&gt;kvarstående och tillkommande&lt;br&gt;skatt avseende 1998 eller tidigare&lt;br&gt;års taxeringar samt avgift eller&lt;br&gt;ränta på sådan skatt. Vid&lt;br&gt;tillämpningen av uppbördslagen&lt;br&gt;skall från och med den 1 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 &amp;nbsp;hänvisningen i 101&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen till 6 kap. 10-19 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) i stället&lt;br&gt;avse 6 kap. 11-19 §§. I fråga om&lt;br&gt;skattemyndighets awisningsbeslut&lt;br&gt;som meddelats före den 1 oktober&lt;br&gt;1998 gäller dock hänvisningen&lt;br&gt;enligt den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b. Vid utgången av oktober&lt;br&gt;1997 upphör lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare att&lt;br&gt;gälla. Lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;skall dock, om annat inte följer av&lt;br&gt;8, fortfarande tillämpas i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för utgiftsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 och tidigare år samt avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ränta på dessa. Vid&lt;br&gt;tillämpningen av lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare skall från och med&lt;br&gt;den 1 oktober 1998 hänvisningen i&lt;br&gt;77 § lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;till 6 kap. 10-24 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) i stället avse 6 kap.&lt;br&gt;11-24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§. I fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighets awisningsbeslut&lt;br&gt;som meddelats före den 1 oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 gäller dock hänvisningen&lt;br&gt;enligt den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5c. Vid utgången av oktober&lt;br&gt;1997 upphör Riksskatteverkets&lt;br&gt;föreskrifter m.m. (RSFS 1982:4)&lt;br&gt;om länsstyrelses inventering hos&lt;br&gt;kronofogdemyndighet att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. Den äldre lydelsen av&lt;br&gt;22 kap. 13 § gäller fortfarande om skattemyndighetens awisningsbeslut&lt;br&gt;har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:000) Prop. 1997/98:101&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 8 § yrkestrafiklagen (1998:000) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 1997/98:63 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;överklagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överklagan-&lt;br&gt;det ha kommit in inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag då beslutet med-&lt;br&gt;delades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltningsmyndighet far föra talan även till förmån för den&lt;br&gt;enskilda parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:000) om&lt;br&gt;biluthyrning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen om biluthyrning (1998:000) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1997/98:63 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om prövningsmyndigheten över-&lt;br&gt;klagar en allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstols beslut, skall överkla-&lt;br&gt;gandet ha kommit in inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningsmyndigheten får föra talan även till förmån för den enskilda&lt;br&gt;parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 1998-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet Ingegerd&lt;br&gt;Westlander, regeringsrådet Marianne Eliason.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 februari 1998 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella&lt;br&gt;rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk&lt;br&gt;sprit m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal och&lt;br&gt;ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning&lt;br&gt;och legalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning&lt;br&gt;av avfall i vatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i inkassolagen (1974:182),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensions-&lt;br&gt;sparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för&lt;br&gt;riskkapitalinvesteringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1998:000) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Pär Hemmingsson och kanslirådet Henrik Lagergren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det i 15 kap. 6 § införs ett nytt tredje stycke som&lt;br&gt;anger att vissa beslut om debitering av kostnader får överklagas från den&lt;br&gt;förfallodag som anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen till ändringen framgår att den skall&lt;br&gt;klargöra, att ifrågavarande av lantmäterimyndighet meddelade beslut i&lt;br&gt;fortsättningen skall överklagas till fastighetsdomstol i stället för till&lt;br&gt;Lantmäteriverket. I författningskommentaren framhålls vidare, att den&lt;br&gt;nya bestämmelsen - som enligt vad som anges inte skall gälla uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet och s.k. myndighetsservice - förutsätts bli tillämplig på&lt;br&gt;sådana räkningar som omfattas av förordningen (1995:1459) om avgifter&lt;br&gt;vid lantmäteriförrättningar. Enligt 2 § i nämnda förordning skall vid dess&lt;br&gt;tillämpning vad i förordningen sägs om förrättning avse godkännande av&lt;br&gt;överenskommelse enligt 43 § anläggningslagen (1973:1149) samt sådan&lt;br&gt;återutsättning av gränsmärken enligt bestämmelserna i 2 § mätnings-&lt;br&gt;kungörelsen (1974:339) som handläggs av en lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller godkännande av överenskommelse enligt 43 §&lt;br&gt;anläggningslagen så finns visserligen i 30 § första stycket samma lag en&lt;br&gt;bestämmelse som anger att i fråga om fullföljd av talan mot beslut eller&lt;br&gt;åtgärd av lantmäterimyndigheten enligt denna lag äger 15 kap. fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen motsvarande tillämpning. Av sista stycket i nämnda&lt;br&gt;paragraf framgår emellertid motsättningsvis att ärende om godkännande&lt;br&gt;inte betraktas som en förrättning. Samma slutsats kan dras vid en&lt;br&gt;jämförelse mellan 1 § och 2 § i förordningen om avgifter vid lantmäteri-&lt;br&gt;förrättningar. Bestämmelserna i 29 § anläggningslagen gäller bara&lt;br&gt;förrättningskostnader. Vid sådant förhållande kan hänvisningen i 30 §&lt;br&gt;första stycket samma lag till det nu aktuella kapitlet i fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen inte anses omfatta den i 2 § förordningen om avgifter vid&lt;br&gt;lantmäteriförrättningar särskilt reglerade frågan om fastställande av&lt;br&gt;avgifter för godkännande av överenskommelse enligt 43 § anlägg-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar återutsättningar av gränsmärken enligt 2 § mätnings-&lt;br&gt;kungörelsen har Lagrådet inte heller funnit något författningsmässigt&lt;br&gt;stöd för att beslut angående avgifter för sådana åtgärder omfattas av&lt;br&gt;regleringen i 15 kap. fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda anser Lagrådet - i motsats till vad som&lt;br&gt;förutsatts i författningskommentaren - att den föreslagna nya bestäm-&lt;br&gt;melsen inte kommer att omfatta sådana kostnader som avses i 2 § förord-&lt;br&gt;ningen om avgifter vid lantmäteriförrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vid föredragningen inför Lagrådet upplysts att lagtexten&lt;br&gt;utformats med tanke särskilt på den nyss berörda målsättningen. Om&lt;br&gt;detta syfte bortfaller kan det enligt Lagrådet ifrågasättas om inte den&lt;br&gt;aktuella bestämmelsen med fordel bör avse enbart ”förrättnings-&lt;br&gt;kostnader”. Därmed torde det inte längre behövas något undantag för&lt;br&gt;uppdragsverksamhet. Med en sådan lösning undviks vidare den&lt;br&gt;komplikation som föreligger eftersom det även i 9 kap. fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen finns föreskrifter om kostnader och debitering därav.&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser angående hur beslut därom skall överklagas&lt;br&gt;finns för övrigt i 15 kap. 2 § 7 fastighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör på grund av det anförda det nya tredje&lt;br&gt;stycket lämpligen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Beslut om debitering av förrättningskostnader får överklagas inom tre&lt;br&gt;veckor från den förfallodag som anges i beslutet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i sin nuvarande lydelse bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande. I första stycket anges att länsrätts beslut överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätt och att kammarrätts beslut överklagas hos Regeringsrätten. I&lt;br&gt;andra stycket föreskrivs att beslutet får överklagas av den som det angår,&lt;br&gt;om det har gått honom emot. I det tredje och sista stycket sägs att&lt;br&gt;kammarrättens beslut att meddela prövningstillstånd inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har i ett nytt tredje stycke tagits in en generell regel som&lt;br&gt;motsvarar 30 § förvaltningslagen och som lyder: ”Om en domstol efter&lt;br&gt;överklagande har prövat ett beslut där ett överklagande har avvisats&lt;br&gt;såsom för sent inkommet eller vägrat prövningstillstånd i ett sådant mål,&lt;br&gt;får domstolens beslut i frågan inte överklagas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”vägrat prövningstillstånd i ett sådant mål” avses att&lt;br&gt;domstolen vägrat att meddela prövningstillstånd för prövning av det&lt;br&gt;överklagade beslutet. Enligt Lagrådets mening skulle denna avsikt&lt;br&gt;framgå tydligare om lydelsen ändrades till ”vägrat prövningstillstånd för&lt;br&gt;ett sådant avgörande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att det föreslagna nya stycket lämpligen bör placeras&lt;br&gt;sist i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller de allmänna förutsättningarna för prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i kammarrätt. De två första meningarna i första stycket lyder&lt;br&gt;enligt förslaget :”I de fall det är särskilt föreskrivet krävs prövnings-&lt;br&gt;tillstånd för att kammarrätten skall pröva länsrättens beslut i målet.&lt;br&gt;Detsamma gäller länsrätts beslut i en fråga som har ett direkt samband&lt;br&gt;med ett sådant mål.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen framgår att avsikten med den valda&lt;br&gt;formuleringen är att ett krav på prövningstillstånd som föreskrivits för en&lt;br&gt;viss måltyp skall avse inte bara beslut, varigenom länsrätten skiljer saken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från sig utan även andra beslut som rätten fattar under rättegången, Prop. 1997/98:101&lt;br&gt;oavsett om dessa får överklagas särskilt eller endast i samband med Bilaga 8&lt;br&gt;överklagandet av det slutliga beslutet, samt beslut som meddelas i tiden&lt;br&gt;efter det slutliga beslutet i själva saken men som ändock har samband&lt;br&gt;med detta såsom t. ex. desertionsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”beslut i målet” i den första meningen framstår som mindre&lt;br&gt;väl valt eftersom det tidigare i lagrummet inte har talats om något mål.&lt;br&gt;Lagrådet förordar därför att de båda första meningarna får lydelsen: ”1 de&lt;br&gt;fall det är särskilt föreskrivet krävs prövningstillstånd för att kammar-&lt;br&gt;rätten skall pröva överklagande av ett beslut som länsrätten meddelat i ett&lt;br&gt;mål. Detsamma gäller länsrätts beslut i en fråga som har ett direkt&lt;br&gt;samband med målet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller den nya huvudregeln om att&lt;br&gt;förvaltningsbeslut - när det inte finns särskilda föreskrifter som anger&lt;br&gt;annat - skall överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Stycket har i&lt;br&gt;förslaget följande lydelse: ”Om ett beslut kan överklagas får det ske hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orden ”kan överklagas” syftar uppenbart på motsvarande uttryck i&lt;br&gt;slutet av 22 §, där orden anger den ytterligare förutsättningen för att den&lt;br&gt;beslutet angår och gått emot ”får” överklaga det, nämligen att beslutet i&lt;br&gt;sig är överklagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan det mot bakgrund av det anförda starkt&lt;br&gt;ifrågasättas om den föreslagna inbördes ordningen mellan de nya&lt;br&gt;bestämmelserna i förevarande paragraf och 22 § är lämplig. Bestäm-&lt;br&gt;melsernas innebörd skulle komma till tydligare och bättre uttryck om de&lt;br&gt;får sin plats i en ny 22 a § och därvid ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om ett beslut får överklagas skall det ske hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Detta gäller dock inte beslut i administrativa ärenden och beslut&lt;br&gt;i ärenden som avses i 20 § första stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagande har skett med stöd av första stycket krävs prövnings-&lt;br&gt;tillstånd vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § framgår att särskilda föreskrifter som har meddelats angående&lt;br&gt;överklagande eller överklagandeförbud gäller i stället för bestäm-&lt;br&gt;melserna i första och andra stycket.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag om att nu aktuella bestämmelser skall få sin&lt;br&gt;plats i en ny 22 a § bör den föreslagna nya rubriken före 21 a §&lt;br&gt;”Överklagande” lämpligen ersätta rubriken ”Vem som får överklaga”&lt;br&gt;före 22 §. Vidare krävs att den föreslagna hänvisningen i 1 § ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson,&lt;br&gt;von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1997/98:101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1997/98:101 Översyn av förvaltnings-&lt;br&gt;processen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut&lt;br&gt;m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 55943, Stockholm 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>ynr 17, 22, 30, 31 delvis bifall, i övrigt bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:JuU17</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1997/98:TU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1998-03-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1998-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1998-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1998-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:35:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GL03101</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:35:31</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:JuU17</uppgift>
<ref_dok_id>GL01JuU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Översyn av förvaltningsprocessen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1997/98:TU11</uppgift>
<ref_dok_id>GL01TU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1997/98</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny körkortslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>